här - Växa Sverige
Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2015 M fr jölk tema am en : tid s 25-26 augusti ● Scandic Star ● Sollentuna Ur nya insikter växer mjölkens framtid A vara mjölkproducent betyder a leva i en värld av cykler. Bonden sår, skördar, plöjer, förlöser kalvar, mjölkar, släpper djur på bete, stallar in och öppnar nya silofack. I dag ska de också ta hänsyn ll mjölkprisets upp- och nedgång och poli ska beslut för a kunna ha en op merad produk on som håller sig lönsam. Lika är det för oss tjänstemän som verkar i samma sfär. Vi står inför en ny höst där allt drar i gång igen och vi känner igen många av delarna i vårt jobb: Budget, installningsträffar, verksamhetsplaneringar. Och inte minst D&U. A fylla på med ny kunskap, ny inspira on, nya erfarenheter är något som ständigt gör a du kan göra di jobb lite bä re i fram den. I der som dessa när det är tu för våra lantbrukare är det vik gare än någonsin a vi levererar vid varje besök ute hos våra kunder. Det är vik gt a vi är lyhörda för alla villkorsförändringar ute på gårdarna och kan tydliggöra vad dina insatser kan betyda i deras verksamheter och ekonomi. Den här konferensen placerar dig och dina kollegor i e flöde av nya kunskaper, idéer och prak ska ps. Var ak v och nyfiken under dagarna här i Sollentuna. Det ger dig guldkornen som gör skillnad där ute i din och dina kunders vardag. Varje dag. Välkomna! Dorit Greve VD Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen arrangeras årligen av Växa Sverige. Konferensen ger konkreta ps och förmedlar de senaste rönen om hur djurhälsa, u odring och avel samspelar och påverkar mjölkgårdars produk on och ekonomi. Årets konferens har temat Mjölkens fram d. 2 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Innehåll Program 4 Sponsorer 6 Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, och Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige 8 Learning from the best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S 13 Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal 21 Fruktsamhet Reneé Båge, SLU och Växa Sverige 28 Tankar från en användare Magnus Carlman, Orraryd gård 31 Communica on and effects of advice in prac ce? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon 32 RådNu – Rådgivning ger effekt! Sophie Helander, RådNu 38 A sova eller inte? Varia on i sömn d hos mjölkkor Emma Ternman, SLU 41 Colostrum feeding rou nes – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos Hernandez, SLU 47 Växa Sverige Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnos k på kalvar Kers n de Verdier, SVA 52 Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan 56 Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica 60 ViLA – nu i mjölkbesä ningar Anna Ohlson och Jonas Carlsson, Växa Sverige 64 Implement Compact TMR to increase produc vity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Christensen, SEGES P/S 68 Op mal u odring av sinkor – Effekt på produk on och hälsa Harald Volden, Tine SA 80 Magnesium – rekommenda on eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU 87 Det går lika bra med rapsfe Jan Ber lsson, SLU 91 Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU 96 Ekologisk mjölkproduk on = ekonomisk produk on? – Bra a veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige och Per Larsson, Kårtorps Lantbruk Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 101 3 Program dag 1 25 augusti 2015 10.00 Välkommen 10.10 Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF och Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige 11.15 Learning from the best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S 12.00 Lunch 13.00 Deba om fram dens mjölkproduk on i Sverige Moderator: Niclas Åkeson Ane e Gustawson, Billinge gård, Magnus Carlman, representant från Växa Sveriges styrelse, representant från Arla, samt poli ker 14.30-16.30 Seminarium Sensorer för effek vare mjölkproduk on? (se nedan) 16.30 Vägen framåt – Innovata on eller tradi on Per Frankelius, Linköpings universitet 18.30 Mingel med utställarna 19.30 Middag Seminarium 14.3016.30 Sensorer för effek vare mjölkproduk on i Sverige E ämne med flera föreläsare, inklusive kaffepaus Moderator: Harald Volden, Tine SA Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal Fruktsamhet Reneé Båge, SLU och Växa Sverige Monitoring of the dairy cow for op mizing health and produc on Klaus Lönne Ingvartsen, Århus Universitet Tankar från en användare Magnus Carlman, Orraryd gård Gemensam diskussion 4 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Program dag 2 26 augusti 2015 08.30 Communica on and effects of advice in prac ce? Marjolein Derks, verksam vid INRA, Clermont Université och Université de Lyon 09.15 RådNu – Rådgivning ger effekt! Sophie Helander, RådNu 09.30 A sova eller inte? Varia on i sömn d hos mjölkkor Emma Ternman, SLU 10.00 Kaffe och förfly ning ll seminarierna 10.30 Seminarier Djurhälsa – Fram dens Mjölkko – Kalven Nyheter inom Foder (se nedan) 12.15 Lunch 13.15 Seminarier fortsä er 14.30 Kaffe Seminarier Observera a ingen förfly ning mellan seminarierna är möjlig mellan kl 10.30-12.00 eller mellan 13.00-14.30. Dörrarna kommer a hållas stängda för a ge möjlighet ll fokuserade sessioner. 10.3012.15 Djurhälsa – Fram dens Mjölkko – Kalven Moderator Ylva Persson, Växa Sverige Nyheter inom Foder Moderator Liza Karlsson, Växa Sverige Colostrum feeding rou nes – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos Hernandez, SLU Implement Compact TMR to increase producvity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Christensen, SEGES P/S Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnos k på kalvar Kers n de Verdier, SVA Op mal u odring av sinkor – Effekt på produk on och hälsa Harald Volden, Tine SA Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan 12.15 Lunch 13.15 Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica ViLA – nu i mjölkbesä ningar Anna Ohlson och Jonas Carlsson, Växa Sverige Sammanfa ning Ylva Persson, Växa Sverige 14.30 Magnesium – rekommenda on eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU Det går lika bra med rapsfe Jan Ber lsson, SLU Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU Kaffe 15.0015.45 Växa Sverige Ekologisk mjölkproduk on = ekonomisk produk on? – Bra a veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige och Per Larsson, Kårtorps Lantbruk Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 5 Tack till medverkande företag! 6 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Tack till medverkande företag! Stiftelsen Lantbruksforskning Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 7 Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, [email protected] Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 1 av 5 A club of farmers for farmers Gressetsynesoftegrønnerepåden andresidenavgjerdet.. Faktorer för lönsamhet - ur ett svenskt och europeiskt perspektiv KatrineLecornu,MjölkbondeiFrankrike,ordf.iEDF SusanneBååthJacobsson,Företagsrådgivare,VäxaSverige Melkebønder i alle land har sine svakheter, men også sine komparative fordeler! EDF 2015: 277 gårdar från 19 länder… Engelskmelkebonde: Nådeløsliberalisme Overlevelsesevne Lönsamma och inte lönsamma gårdar i alla länder Större variationinom länder än mellan länder 'DQVNPHONHERQGH Lav kredittverdighet High-tech landbruk ,UVNPHONHERQGH Klima Low cost 1HGHUODQGVNPHONHERQGH Intensiv produksjon (melk/ha) « Yes we can» attitude Antalgårdar 6YHQVNPHONHERQGH Høye produksjonskostnader Høy avkastning /ku 7\VNPHONHERQGH Konkurranse i biogass Endringsvilje og tilpasningevne )UDQVNH PHONHERQGH Gunstige produksjonsvilkàr, men mangler effektivitet og klager mye ,WDOLHQVN PHONHERQGH Veldig dyr jord Høyt ansette melkeprodukter Ejlönsamma Lönsammamed gårdsstöd Lönsammautan gårdsstöd 3 Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015 A club of farmers for farmers Jämförelse mellan några EDF-länder 33 svenska mjölkgårdar 2014 BreakͲevenprisochmjölkintäktperkgECM BreakͲevenprisochmjölkintäktperkgECM Källa:EDFproduktionskostnadsanalys2015,utvaldaländer. Break-even pris 2 (utan kvotkostnad) A club of farmers for farmers Källa:EDFproduktionskostnadsanalys2015,bokföringsperiodfrån1juli2013. Totalt kvot Mjölkintäkt 50 45 40 in EUR per 100 kg ECM 35 30 25 20 15 10 5 0 Sverige Danmark Tyskland Nederländerna Belgien Frankrike Storbritannien Konventionellagårdarna: BreakͲEven pris2,70– 5,60kr/kgECM,medelrunt4kr. OBS:Ejrepresentativturvalavgårdar! 8 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, [email protected] Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 2 av 5 A club of farmers for farmers ÄR STOR ALLTID STARK? SAMMANFATTNING Lönsamhetimjölkproduktionen 30 9 Lönsammaocholönsammagårdariallaländer 20 Sverige 10 Danmark Tyskland 0 9 Störrevariationerinomländeränmellanländer 9 De10%bästagårdarnakommerfrån8olikaländer Nederländerna Ͳ10 Belgien Frankrike Ͳ20 Storbritannien ¾ Tvåsvenskagårdarblandde10%bästa Ͳ30 0 100 200 300 Antalkor 400 500 Källa:UrvalurEDFͲproduktionskostnadsanalys2015 A club of farmers for farmers INKÖP AV FODER Mest avgörande faktorer för lönsamhet 2014 (Sverige) 25 % av kostnaderna! Enligt EDF-Sveriges produktionskostnadsanalys 1. 2. 3. 4. 5. ¾Antalkor– marktillgång? Kostnadskontroll Kostnaderförinköptfoder Prisförslaktkor Arbetseffektivitet Kapitalbindningibyggnader + Effektivväxtodling + Optimeradfoderstat ARBETSEFFEKTIVITET 450 400 + Högandelegenproduceratfoder Hur ska vi kunna förbättra det vi inte mäter?? 350 300 25%sämsta: 170kgECM/timme 250 Ertid penger …? IFrankrike,nårenkornbonde jobberentime, måmelkebondenjobbeåttetimer foråtjenedetsamme. Kanvigjørenoemeddette? 200 25%bästa: 310kgECM/timme 150 100 50 0 Inklusiverekryteringsdjurochegen foderodling kgECM/timme timmar/ko Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015 Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 9 Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, [email protected] Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 5 Arbetstid i mjölkproduktionen Hvorforerarbeidskraft og effektivitet sà viktig? Arbetstimmar per100000kgECM 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 ¾ Voksendegårder AMS above 250 cows ¾ Færregratisarbeidstimer frafamiliemedlemmer 160 to 250 cows 92 to 160 cows below 92 cows ¾ Merinnleidarbeidskraft Melkebruk medroboter og storebesetninger er demest effektive Allikevel er 25%av deminste melkebrukene veldig effektive. Hva er deres suksessoppskrift? Hva kan delære meg? ¾ Dennestegenerasjonenhar andreprioriteringer… Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2014 Skuldochräntor BYGGNADER 6.0 5.0 2,00 CAN NL 4.0 DK:Skuld162000SEK/ko Ränta0,48SEK/kgECM SE 3.0 SE:Skuld84000SEK/ko Ränta0,35SEK/kgECM 2.0 BE FR PT* DE PL 1.0 UA* UK* IT* SK* CH* FR:Skuld19500SEK/ko, Ränta0,14SEK/kgECM 0.0 0 CZ* ES* 2,000 4,000 6,000 8,000 10,000 12,000 14,000 16,000 18,000 20,000 Skuld i mjölkproduktionen €/ko Hvemermestkonkurransedyktig? Gamle,slitne lowcostbygninger,eller moderne bygninger medhöyere kvalitetsnivà? Kostnader förkr/kgECM byggnader,kr/kgECM Betald ränta för lån, € cts/kg mjölk DK Övertropåmekanisering? 1,50 AMS Man. 1,00 Genomsnitt EDF 0,50 0,00 15 Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2014 Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015 Pris för slaktkorna… Strategier Enindikatorpåföretagsledandeförmåga? Attjobbameddetsomgårattpåverka Liggastegetföre… • Mål • Långsiktigtledarskap Företagsledning Produktionslinjer 10 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 • Marknad • Ekonomistyrning • Organisation • Mjölkproduktion • Växtodling 10000kr/tim? 1000kr/tim? 100kr/tim? Växa Sverige Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, [email protected] Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 4 av 5 SAMMANFATTNING STRATEGIER 9 Bara”konyckeltal”ärintetillräckligtförlönsamhet OLIKA strategierförlönsamhet! Storaochsmå Spannmålsodlareochhelfoder Lågochhögarbetsinsats Högaochlågaproduktionsresultat 9 Växtodlingenenviktigfaktormedstorpotential 9 Arbetseffektivitet– börjamäta! 9 Aktivföretagsledninglönarsig Viktigaäratt: Ͳ haenstrategi,och Ͳ blibrapåsinstrategi Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. Some EDFlessons toruminate … 21 22 Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. 9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution 9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution 9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths, andrepeattheprocess. 23 Växa Sverige 24 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 11 Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag Katrine Lecornu, EDF, [email protected] Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 5 av 5 Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. 9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution 9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution 9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths, andrepeattheprocess. 9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths, andrepeattheprocess. 9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands 9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands 9 Beopenmindedandpositive 25 26 Whatdoesitmeantobe “futureoriented”? Aquestionfrom my son: « Mum,areyou andDad unemployed?» 9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast. 9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution 9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths, andrepeattheprocess. Ͳ « Farming is notabout working.It’s aboutlife. » 9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands 9 Beopenmindedandpositive Jean,7ans 9 NeverthinkI havenothing moretolearn;stepawayfrom whatmighthavebeenandlook atwhatcanbe… 27 28 ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 12 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 1 av 8 Background Cra smen and business managers There is wide varia on in the economic performance achieved by milk producers in Denmark. Despite the fact that the results for Danish milk producers, in general, in recent years has remained at a low level there are s ll producers who year a er year manage to make a posi ve profit. The difference in results between producers cannot be explained by differences in market condi ons or in observable parameters such as race or size, therefore the differences are down to how the farm is managed. Farms are becoming larger and larger. This means that farmers are no longer just skilled cra smen but are also business managers, which has led to new tasks. A characteris c of the skilled farmers is their ability to navigate and priori ze the many diverse tasks that are necessary to achieve good results in a modern agriculture business. The report ”How the best do it – an interview survey of skilled dairy farmers” describes how 20 of the most skilled dairy farmers in Denmark year a er year achieve a posi ve profit from their farming business. The report is intended as a source of inspira on for other producers. Strategy and long-term development for most farmers is about expansion or op misa on within the current framework. Much emphasis is placed by the farmer on the proper ming of new investments and his gut feeling towards the way forward just as much as detailed calcula ons and concrete strategic objec ves. The strategies of farmers are typically not wri en down nor formalized, as we know it from other businesses, but typically are more guidelines on what to do and especially what not to do. Findings and Results A number of common features were iden fied through the interview survey. Several roads to the good economy Produc on from the farms studied are characterized by high profitability and a higher cash flow genera on compared to other dairy farms. The farms are also less indebted. Basically, from the 20 farms studied, two ways have been developed to create profit in milk produc on. The first group has a high level of milk yield pr. cow and is characterised by extraordinarily good technical produc on figures. The second group has very low costs and a medium-to-high level of technical producon figures. Good u lisa on of facili es The produc on units managed by the survey group are neither new nor very old. Many of the units were extended five years a er they were established. The farmers exploit well the facili es they have at their disposal. There is at least one cubicle per cow and cow comfort is regularly improved. Extra care is taken with animals with special needs, and a special effort is adopted to assist the introduc on of first calf cows into the herd. The skilled farmers react quickly when problems arise with animal wellbeing and health. On other points the skilled farmers are no different than other milk producers. They have therefore s ll a poten al for improvement in areas such as milking rou nes, disease preven on and colostrum management. Växa Sverige Strategy is something they do, not something they have Good overview and sharp management The best farmers possess a high degree of business acumen. This gives them the understanding as to how and when they can influence business decisions and investments that benefit the economic result. They are constantly working to improve their skills. Benchmarking is a great mo vator. Furthermore, it is a characteris c of the skilled farmers that they have a clear view on how produc on can be managed through the use of key indicators. The larger units, with herds of 300 cows or more, have a greater degree of delega on of tasks to employees and in the use of management tools. Another common feature is that the skilled farmers possess a clear overview of the farms produc on and economy. One key to success – staff management Mo vated, stable and skilled staff is an important prerequisite for achieving results, as many of the skilled farmers point out. They manage staff management in different ways, and the management style is very individual. Farmers do not exclusively focus on the professionalism and qualifica ons of staff members. Social and personal skills play an even more important role as staff are part of the daily life on the farm. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 13 Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 2 av 8 Inspira on and discussion Read more Although many farms are o en located physically isolated in the countryside, where a visit to a colleague requires a longer drive, this physical distance does not prevent the farmers in developing and priori sing a good, solid and professional network to which they can relate, maintain and draw on many different professional rela onships. It is not only as par cipants in experience groups, with collegial contacts and professional advisers, but also through sparring with employees and family members. Through these rela onships farmers can improve and develop their skills and knowledge. You can find the report here (in Danish) h ps://www. landbrugsinfo.dk/Oekonomi/Produktionsoekonomi/ Kvaegoekonomi/Sider/Saadan-goer-de-bedste.aspx If you are interested in ordering printed versions of the report please contact [email protected] Perspectives The study covers only skilled dairy farmers. However, it is the opinion of the author that the reflec ons in this report, on management and strategy, may also be relevant for managers in other farming sectors. In this respect it could be interes ng to study what different skilled managers emphasize and place importance on. Although there are great differences in strategic focus and capital intensity on a farm, compared to other skills-based industries such as a carpentry business, it is the opinion of the author that the issues with staff management could also inspire managers in these types of business. Both rural and more tradi onal skilled based businesses are typically characterized by a flat structure where the manager also par cipates in the daily tasks on an equal foo ng with the employees. In this context, we believe that many farmers with employees could be inspired and mo vated on personnel management by par cipa ng in network groups with skilled managers from other industries. Although field studies have only been made with two of the 20 par cipa ng farmers, the authors are of the opinion that a field study (where the interviewer follows the daily rou nes with the farmers and their staff) on the farm is a useful method to provide a more thorough and balanced understanding of how management actually takes place on the farm. As pension fund companies are increasingly becoming purchasers of farms, and as farms are becoming larger and larger – and therefore more and more expensive to buy – it will become normal with the appointment of managers as employees. It could be interes ng to examine what characterizes the skilled farm manager in par cular with a focus on how they respond between, on the one hand, repor ng to the owner or group of investors, while on the other hand developing good results through the farm workers. 14 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 3 av 8 :+<,6,75(/(9$17" /($51,1*)5207+(%(67 5(68/76)520,17(59,(:6:,7+2)7+(%(67 3(5)250,1*'$,5<)$50(56,1'(10$5. '-85+b/62 2&+ 87)2'5,1*6.21)(5(16(1 62//(1781$ 6:('(1$8*867 6(1,25$'9,6(5-$11,.72)7$1'(56(106&,1(&2120,&6$1' 0$1$*(0(17 6(*(6 7($0)$500$1$*(0(17±&$77/(352'8&7,21 [email protected] _ DXJXVW _ 6+257$%2877+(352-(&7 3$5$0(75(648(67,216 0DSSLQJRIZKDWWKHEHVWGRHV &RPSUHKHQVLYHVXUYH\RIIDUPHUVZKR\HDU DIWHU\HDULVDPRQJWKHEHVWPHDVXUHGRQWKH ERWWRPOLQH52$)DUP$VVHWV± 5HWXUQRQ )DUP$VVHWV .QRZOHGJHIURPWKHSURMHFWLVXVHGWROLIWWKH RWKHUSURGXFHUV _ DXJXVW DXJXVW _ 6WUDWHJ\ 3HUVRQDOOHDGHUVKLS 3URGXFWLRQDQGWRHFRQRPLFSODQQLQJ 0RWLYDWLRQDQGYDOXHV )DPLO\OLIH ,QVSLUDWLRQVSDUULQJDQGXVHRIDGYLVRUV &KHFNYDOXHRIWKHSURGXFWLRQIDFLOLW\ :HOIDUHORJLVWLFDQGURXWLQHV DXJXVW :+2$5(7+(<" 6(/(&7,212)7+(&$77/()$506 6FDOHRISURGXFWLRQ 0LONSURGXFHUV RIWKHJURVVLQFRPH PXVWFRPHIURPFDWWOHRU IRUDJHSURGXFWLRQ /RRNLQJDKHDG'RQRWUXQDWWULWLRQVWUDWHJ\ 2YHUFRZV (TXLW\WRDVVHWVUDWLRVROLGLW\RIDWOHDVWIURP WR _ DXJXVW Växa Sverige _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 15 Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 4 av 8 :+2$5(7+(<" 72:$<672352),7 Ɣ RQHPDQRZQHGSDUWQHUVKLS Ɣ IUHHWUDGHSDUWQHUVKLSZLWKIRUPHURZQHUDQG IDPLO\ WUDGH Ɣ $JHIURPPLG¶VWRPLG¶V Ɣ PLONLQJSDUORXUVURERWPLONLQJFDURXVHO ZLWKPLONLQJSDUORXUVDQGURERWPLONLQJ _ DXJXVW &RQWULEXWLRQPDUJLQ ´'HPDQGWRFRQWULEXWLRQ PDUJLQ´ SURILW _ DXJXVW &2175,%87,210$5*,1&$77/( '(0$1'72&0 &$3$&,7<&2676 &$3,7$/&2676 *URVVLQFRPH&DWWOH Ɣ 0LONEHHIVDOHQHWVDOHVRIOLYHVWRFNUHDO DQGSULFHFKDQJHVRIOLYHVWRFN 8QLWUHODWHGFRVWV Ɣ )HHGFRVWVYHWPHGEUHHGLQJFDWWOH DGYLFHDQGRWKHUFDWWOHUHODWHGFRVWV &RQWULEXWLRQPDUJLQ _ DXJXVW _ DXJXVW %$/$1&(,17+()$506(&2120< 7:2:$<672352),7 &RQWULEXWLRQPDUJLQ ´GHPDQGWRFRQWULEXWLRQPDUJLQ´ SURILW /RZFRVW 'HPDQGWRPDUJLQFDWWOH '..SHUFRZ <LHOGPD[ *URVVLQFRPHFDWWOHPLON OLYHVWRFNDQGEHHIVDOH'.. SHUFRZ!'.. /2:&267 <,(/'0$; _ 16 DXJXVW _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 5 av 8 _ .(<68&&(66)$&7256 .(<68&&(66)$&7256 /2:&2676 Ɣ .,66± NHHSLWVLPSOHVWXSLG Ɣ +LJKFDSDFLW\XWLOL]DWLRQ Ɣ &RVWHIILFLHQWVXSSO\FKDLQPDNHRUEX\ Ɣ &RQVHUYDWLYHLQYHVWPHQWVVWUDWHJ\ Ɣ 6KDUSH\HRQWKHLQSXWSULFHVEDUJDLQ ZLWKVXSSOLHV <,(/'0$; Ɣ ([WUDRUGLQDU\JRRGDQLPDOZHOIDUH Ɣ 2SWLPDOIDFLOLWLHVIRUWKHFRZVWRSHUIRUP Ɣ +LJKO\VNLOOHGDQGGHGLFDWHGZRUNIRUFH Ɣ &RQWHQWLRXVIRFXVRQWKHTXDOLWLHVRIIHHGDQG RWKHULQSXWIDFWRUV Ɣ /RQJWLPHUHODWLRQVKLSZLWKIHZWUXVWHG VXSSOLHV DXJXVW _ 7+()$&,/,7,(6$5(:(//87,/,=(' DXJXVW 7+()$&,/,7,(6$5(:(// 87,/,=(' 0RVWRIWKHP 7KHEDUQVDUHQHLWKHUQHZQRUYHU\ROGW\SLFDO EXLOGEHWZHHQDQGH[WHQGHGILYH \HDUVDIWHUZDUGV Ɣ $WOHDVWRQHFXELFOHSHUFRZ Ɣ +DYHFRZDQGFDOYHVPRUWDOLW\EHORZWKH 'DQLVKDYHUDJH Ɣ 7KH\FDQLPSURYHWKHLUGLVHDVHSUHYHQWLRQ 7KH\H[SORLWWKHIUDPHZRUNWKH\KDYH DQGWKH\GRLWYHU\ZHOO _ DXJXVW Ɣ $UHYHU\DZDUHRQFODZKHDOWKDQGWRFKHFN ODPHFRZVLPPHGLDWHO\ _ DXJXVW 7+()$&,/,7,(6$5(:(//87,/,=(' +2:$5(7+(%(67" 0RVWRIWKHIDUPHUV« &RZVDQGKHLIHUVDUHFDOYLQJLQFRPPRQFDOYLQJER[HV ZLWKORZVWRFNLQJGHQVLW\ 7KH\DUHHVSHFLDOO\DOHUWRQILUVWFDOIFRZV 7KH\JLYHFRORVWUXP EHIRUHKRXUVRIIELUWK 7KH\H[SORLWWKHIUDPHZRUNWKH\KDYH DQGWKH\GRLWYHU\ZHOO _ DXJXVW Växa Sverige _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 17 Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 6 av 8 /($'(56+,3 &203(7(1&($1'+,6725< Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ _ 9HU\SDVVLRQDWHDERXWGDLU\IDUPLQJ /LPLWHGIRUPDOOHDGHUVKLSWUDLQLQJ :RUNLQJ KRXUVSHUZHHN $FWVWURQJO\SRZHUIXODQGIOH[LEOH &RQVFLRXVRIWKHLURZQVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHV $GHSWDWWKHLUFUDIW FRZV 0RWLYDWHGE\WKHUHVXOWVRIEHQFKPDUNLQJ %XVLQHVVDFXPHQ DXJXVW _ )ODWVWUXFWXUH 7UDLQLQJRIHPSOR\HHVIROORZPHPHWKRG +LJKGHJUHHRIGHOHJDWLRQRIUHVSRQVLELOLW\ 3DUWLFLSDWLRQLQHYHU\GD\OLIHSUHVHQFH *RRGUHODWLRQVZLWKHPSOR\HHV +DQGOLQJDQGDWWLWXGH± ZDONWKHWDON 0RWLYDWLQJHPSOR\HHV± DSSURYDO UHFRJQLWLRQVHPSRZHUPHQWVDODU\ERZOLQJ _ DXJXVW 7+(6285&(6)25,163,5$7,216$1' 63$5,1* 9,6,216$1'675$7(*< Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ 7KHUHPXVWEHKDUPRQ\DQGEDODQFH /RZFRVWYV\LHOGPD[ &OHDUVWUDWHJLHVZLWKIRFXVRQWKHERWWRPOLQH $LQQHUVWUDWHJLFFRPSDVV± JXWIHHOLQJ $ODUJHKHUGVL]HLVQRWDJRDOLQLWVHOI )RFXVRQFRZV± RXWVRXUFLQJRIILHOGZRUN DXJXVW _ DXJXVW *5($7 23(5$7,21$/$1'),1$1&,$/ 0$1$*(0(17 )$50,19(670(176$9(5$*( Ɣ :HOOSODQQHGDQGV\VWHPDWLFZRUNIORZ Ɣ ([FHOOHQWRYHUYLHZRYHUWKHSURGXFWLRQDQG WKHIDUPVHFRQRP\ Ɣ 8VHRINH\SHUIRUPDQFHLQGLFDWRUV.3, Ɣ &OHDUFRPPXQLFDWLRQDERXWWKHIDUPJRDOV Ɣ +XJHLQYROYHPHQWRIWKHVWDIILQWKHJRDOVRI WKHIDUP Ɣ 6KDUSIROORZXSRQWKH.3, _ DXJXVW 18 _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 7 av 8 &/(9(5,19(670(176 68083 Ɣ 'LGQRWEX\ODQGGRLQJWKHEXEEOH Ɣ 6ROLGLQYHVWPHQWFDOFXODWLRQ 139DQGSD\EDFN WLPH Ɣ +DYHDOZD\VDPD[LPXPELGGLQJSULFH Ɣ 6WUHQJWKWRVD\12 Ɣ &XWIHOOLQJLVLPSRUWDQW ”If I can't sleep at night - I am not doing it” _ DXJXVW _ DXJXVW +(5(7+(<$5((63(&,$//<*22' Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ ([FHOOHQWRYHUYLHZRYHUWKHSURGXFWLRQ &RQVFLRXVRIWKHLURZQVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHV 6WDIIPDQDJHPHQW 3ODQQLQJDQGRUJDQL]DWLRQRIWKHGDLO\ZRUN %XVLQHVVDFXPHQQRQHZWUDFWRUVWKRURXJK SUHSDUDWLRQEHIRUHDQ\LQYHVWPHQWVVWUHQJWKWRVD\ QR _ DXJXVW %,**(67&+$//(1*()257+(%(67 Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ 6WDIIPDQDJHPHQW 7LPHIRUIDPLO\OLIH 3XEOLF EXUHDXFUDF\DQGFRQWURO 'HOHJDWLRQDIUDLGRIORVLQJFRQWURO _ DXJXVW ,03257$17/(66216 327(17,$/6)25)$50$'9,6(56 7KH\DUHQRWJRRGDWDOOWKLQJV %XWYHU\DZDUHRIWKHLUVWUHQJWKDQGZHDNQHVVDQGXVHGLW VWDWLFDOO\ 6WUDWHJ\LVQRWVRPHWKLQJWKH\KDYH± EXWVRPHWKLQJWKH\ GR $OLJQPHQWEHWZHHQDWWLWXGHDQGDFWLRQV± ZDONWKHWDON ,PSRUWDQWWRWDNHWRXJKGHFLVLRQ± HDUO\ )RUH[DPSOH Ɣ :HDNFDOYHV Ɣ (PSOR\HHVWKHUHVHYHUDOWLPHVKDVEHHQWURXEOHZLWK Ɣ $GYLVHUVZKRKDYHWKHFRXUDJHWRJRHYHQFORVHU DQGWHOOWKHWUXH´push me –not please me´ Ɣ +5VXSSRUW Ɣ /HDGHUVKLSWUDLQLQJ Ɣ (OLWHGLVFXVVLRQJURXSVQDWLRQDORULQWHUQDWLRQDO Ɣ ,QVSLUDWLRQIURPJUHDWOHDGHUVIURPRWKHUWUDGHV /HDGHUVKLS± \RXFDQDOZD\VLPSURYH _ DXJXVW Växa Sverige _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 19 Learning from the Best – Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected] Sida 8 av 8 ! Frågor och egna erfarenheter? 7+$1.6)25<285 $77(17,21 <28 &$1 '2:1/2$' 7+(5$33257 +(5( :::$5%(-'63/$1.9$(*'. Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? _ 20 DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 1 av 7 Precision Livestock Farming (PLF) saknar en svensk benämning. Begreppet, fri översa från Wikipedia, utgår från idén a med stöd av avancerad teknologi op mera bidraget från varje enskilt djur ll gårdens totala resultat och på så sä effek visera produk onen. Resultatet kan förbä ras såväl kvan ta vt som kvalita vt och ökar därmed sam digt hållbarheten i produk onen. Sensorer som är inriktade på a kon nuerligt mäta så väl fysiologiska skeenden, beteende som mjölkens sammansä ning etcetera har kommit a förknippas med PLF. Viktiga drivkrafter för PLF är bland annat: 1. Innova on och utveckling av sensorer En uppsjö av olika teknologier riktade mot mjölkföretag finns redan llgängliga och det utvecklats ständigt nya (Precision Livestock Farming 2013). Listan på llgängliga sensorer och teknologier kan göras mycket lång. Som exempel på parametrar som kan ska as kan nämnas: mjölkavkastning, ä d, idissling, hull, vikt, andnings- och hjär rekvens, våm pH, va enintag, mas t, metan i utandningslu , hälta, ak vitet, posi on, ligg- och ståbeteende, brunst, dräk ghet och fruktsamhetsstörningar, acetonemi, kalvning etcetera. Parametrarna kan mätas med varierande noggrannhet och det är vik gt a förstå a en del av lösningarna på marknaden är omogna och inte validerade! 2. Branschens behov av ökad a rak onskra Genom a använda sig av modern teknologi ökar chansen för a a rahera och behålla unga människor och människor med bredare kompetens ll mjölkproduk onen. 3. Låg lönsamhet och konsolidering sä er press på arbetskostnaden I många länder och inte minst Sverige är arbetskostnaden hög. PLF har poten alen a minska arbetsåtgången i produk onen. I synnerhet intressant vid ökande besä ningsstorlek. Mellan 2002 och 2013 växte andelen besä ningar med > 300 kor 14 ggr! 4. Automa on resulterar i stora mängder data som kan användas Genom automa sk mjölkning, u odring, ak vitetsmätning etcetera skapas stora mängder objek va data. Det finns outny jade möjligheter i a samordna och kombinera dessa data genom metoder för data mining ll meningsfull informaon om, enskilda kor och besä ningen. Växa Sverige Vilka typer av sensorer a raherar mest? I undersökningar u örda på Kentucky University har mjölkbönder från flera länder få svara på den frågan och högst upp på önskelistan hamnar: 1) mas t 2) ståbrunst och 3) dygnsavkastning. For arande saknas teknologi för a beräkna foderintaget inkluderat grovfoder eller TMR. Om sådan skulle dyka upp är det högst troligt a den skulle e erfrågas. Man måste förstå a ingen sensor är 100 % korrekt. Det handlar om a hi a så många sanna fall som möjligt och undvika så många falska fall som möjligt. Ju lägre man sä er tröskeln ju fler sanna men också falska fall blir det och ju mindre arbete sparar man. Å andra sidan ju högre man sä er tröskeln ju fler sanna fall av ll exempel brunst missar man och resultatet på gården kan försämras. Mastitsensorer Det finns skäl ll varför mas t hamnar högst upp på böndernas önskelista. Kostnaden för mas t ligger runt 90 € /ko och år i Europa. Varje behandling kostar 100250 €/fall (högst i Sverige). Subklinisk mas t kostar i form av celltal och produk onsminskning samt sprider dessutom smi a i besä ningen. 65-80 % av an bio kaförbrukningen beror på mas t och 30-40 % av fallen är allvarliga och orsakar djurlidande och djurförluster. Finns det några bra sensorer för mas t? För a ta rä beslut behövs omfa ande informa on och kunskap. Är det e kliniskt eller e subkliniskt fall? Är någon och i så fall vilken bakterie inblandad? Är det en allvarlig mas t? Är den kronisk? Hur mycket bidrar den ll tankcelltalet? Ingen enskild sensor kan greppa all denna informa on men varje svar har e “egenvärde”. Ursprungligen har flertalet mas tsensorer utvecklats för automa ska mjölkningssystem (AMS) ll a iden fiera klinisk mas t (flockor). Pressen på mjölkkvalitet i kombina on med behovet av a hålla arbetskostnaden låg har dock inneburit a lösningar för klinisk mas t i konven onella besä ningar också tagits fram framförallt ll Oceanien men även i USA. Konduk vitet är en billig mätmetod som behöver vidareutvecklas för a ge en bä re känslighet och säkerhet, vilket bland annat gjorts med Mas s Detec on Index (MDI) och ”Komonitorn” i VMS där flera, för mast, relevanta data presenteras parallellt. Termografi har hi lls inte visat sig ha llräckligt hög träffsäkerhet. E problem är a ta bilder på hela juvret. Det finns studier som tyder på a en kombina on av konduk vitet och celltal ökar träffsäkerheten för klinisk mas t och är e exempel på hur det kan vara en fördel a kombinera relevanta data (Kamphuis et al 2008). Lactatdehydroge- Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 21 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 2 av 7 nas (LDH) som används i Herd Navigator är utvecklad för a iden fiera dig akut inflamma on och är inte validerad för klinisk mas t. Teknologier för a detektera allvarlig och/eller kronisk mas t saknas helt för närvarande. För de a krävs informa on från flera källor som mjölkavkastning, foderkonsum on, ak vitet, temperatur, beteende, historik etcetera. Den enda sensor i AMS som mäter celltal direkt är OCC. Andra lösningar är baserade på en CMT mätning. För konven onell mjölkning finns Mas line som en fristående lösning baserad på ATP mätningar och som uppvisat intressanta resultat (Frundzhyan et al 2008) Hur fungerar sensorer i verkligheten? Den första studie som följt upp resultatet i besä ningar med och utan sensorer publicerades under våren 2015 (Steeneveld et al. 2015). Resultaten tyder inte på några tydliga effekter på celltal och fruktsamhet, vilket mest troligt kan förklaras av a investeringen i det absoluta fall sammanföll med en annan större förändring i kostallet. I e arbete från Nya Zeeland (Eastwood et al 2015) undersökte man hur mjölkföretagare och personal uppfa ande PLF teknologi e er investering. Sammanfa ningsvis ansåg man a man få tydligt minskad arbetsåtgång, ökad mjölkavkastning och förbä rad lönsamhet. Kommentarer som framkom var a kunskap krävs för a bli framgångsrik och a leverantören hade e ansvar a erbjuda mer utbildning kring tekniken. På motsvarande sä har DeLaval genomfört en oberoende enkät riktad ll Herd Navigator kunder. Generellt var de Kanadensiska, Holländska och Finländska och Svenska kollegorna väldigt posi va ll teknologin, där de svenska låg i topp. Samtliga svenska HN ägare sa sig vara nöjda med teknologin och 90 % skulle rekommendera den ll kollegor. Referenser: Borchers M.R. and J.M. Bewley. Precision Dairy Technologies: A Producer Assessment University of Kentucky, precision dairy show case Dec 3, 2014. Eastwood C.R, Jago, J.G., Edwards, J.P. and J. K. Burke. (2015) Ge ng the most out of advanced farm management technologies: roles of technology suppliers and dairy industry organisa ons in suppor ng precision dairy farmers. Animal Prod Sci h p://dx.doi.org/10.1071/ AN141015 Kamphuis, C., Sherlock, R., Jago, J. Mein, G. and H. Hogeveen (2008) Automa c Detec on of Clinical Mas s Is Improved by In-Line Monitoring of Soma c Cell Count J. Dairy Sci. 91:4560–4570 Precision LivestockFarming 2013 edited by D. Berckmans and J. vandermeulen Papers presented at the 6th european conference on Precision Livestock FarmingLeuven, Belgium10-12 september ‘13 Steeneveld, W., Vernooij, J. C. M. and H. Hogeveen. (2015) Effect of sensor systems for cow management on milk produc on, soma c cell count, and reproduc on † J. Dairy Sci. 98 :1–10 Frunzhyan, V.G., Parkhomenko, I.M., Brovko, L.Y and N.N Ugarova (2008). Imporved bioluminescent assay of soma c cell counts in raw milk. J Dairy Res. 75 279-283. Sammanfattning Det finns många möjligheter med PLF och sensor teknologin såsom dig upptäckt av störningar, förbä rad djurhälsa, ökad “effek vitet”, minskad miljöbelastning mm. Utmaningarna ligger i a erbjuda mjölkföretagen llräckligt robusta, validerade och integrerade system som erbjuder adekvata handlingsalterna v. Det är också vik gt a förstå a ingen sensor eller människa är perfekt. A kombinera den egna kunskapen med informa on från sensorn ger all d bäst resultat. A förstärka koögat helt enkelt. PLF kommer inte ändra kor och människor, men hur de arbetar llsammans. 22 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 3 av 7 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 9DGlU´3UHFLVLRQ/LYHVWRFN)DUPLQJ´3/)" 6HQVRUHUI|UHIIHNWLYDUHPM|ONSURGXNWLRQL6YHULJH 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 3UHFLVLRQ/LYHVWRFN)DUPLQJ WKHXVHRIadvanced technologies WRRSWLPL]HWKHFRQWULEXWLRQRIHDFKDQLPDO 7KURXJKDper animal DSSURDFKWKHIDUPHUDLPVWRGHOLYHU EHWWHUUHVXOWVLQOLYHVWRFNIDUPLQJ 7KRVHUHVXOWVFDQEHquantitative, qualitative and/or addressing sustainability Wikipedia 20150811 6HQVRUHUVRPlULQULNWDGHSnDWWNRQWLQXHUOLJWPlWDVnYlO I\VLRORJLVNDVNHHQGHQEHWHHQGHVRPPM|ONHQV VDPPDQVlWWQLQJHWFKDUNRPPLWDWWI|UNQLSSDVPHG3/) &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 9LNWLJDGULYNUDIWHUI|U3/) 8WYHFNOLQJHQDYVHQVRUHUlUlQGO|V 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW ,QQRYDWLRQRFKXWYHFNOLQJDYVHQVRUHU %UDQVFKHQVEHKRYDY|NDGDWWUDNWLRQVNUDIW /nJO|QVDPKHWRFKNRQVROLGHULQJVlWWHUSUHVVSn DUEHWVNRVWQDGHQ $XWRPDWLRQUHVXOWHUDUL%,*'$7$ 0M|ONDYNDVWQLQJ +XOORFKYLNW $QGQLQJVRFKKMlUWIUHNYHQV bWWLGRFK,GLVVOLQJ 9nPS+ 9DWWHQLQWDJ 0DVWLW 0HWDQLXWDQGQLQJVOXIW +lOWDRFKDNWLYLWHW 'MXUHQVSRVLWLRQRFKI|UIO\WWQLQJ /LJJRFKVWnEHWHHQGH %UXQVWGUlNWLJKHWRFKIUXNWVDPKHWVVW|UQLQJDU .HWRV .DOYQLQJ 6|PQHWF« 3DUDPHWUDUVRPNDQPlWDVPHGYDULHUDQGH QRJJUDQQKHW (QGHOO|VQLQJDU Sn PDUNQDGHQ lU RPRJQD RFK HM YDOLGHUDGH &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 0HWKDQH HPLVVLRQV )DWQHVVRU 7KLQQHVV 5XPLQDWLRQS+ %UDQFKHQV EHKRYDY|NDGDWWUDNWLRQVNUDIW 7HPSHUDWXUH 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW UngaböndersfeedbacktillDeLaval $UHDVWR 0RQLWRUD 'DLU\&RZ 5HVSLUDWLRQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Hightech ochautomationäravstörstaintresse(träning ochutbildningavökandebetydelse) )HHG LQWDNH &KHZLQJ DFWLYLW\ 0LON FRQWHQW +HDUWUDWH $QLPDO SRVLWLRQORFDWLRQ Växa Sverige /\LQJ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8 VWDQGLQJ NRQIHUHQVHQ EHKDYLRU 0DVWLWLV +RRI +HDOWK 0RELOLW\ -HIIUH\%HZOH\ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 23 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 4 av 7 /nJO|QVDPKHWRFKNRQVROLGHULQJVlWWHUSUHVV SnDUEHWVNRVWQDGHQ 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW *OREDOW Yl[HU EHVlWWQLQJDUQD L WYn YnJRU 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW ,QFRPHRYHUIHHGFRVWVSHUFZW &RZV &RZV FZW &KDQJH &RZV &RZV &RZV &RZV !&RZV .RQVROLGHULQJlUHQGULYNUDIWI|UDXWRPDWLVHULQJRFK´SUHFLVLRQOLYHVWRFNIDUPLQJ´ SinceJanͲ97ͲͲͲͲ 6RXUFH86'$ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 'H/DYDO &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ )|UGHOQLQJDYEHVlWWQLQJVVWRUOHNL6YHULJH 7LOOYl[WHQVNHUIID LEHVlWWQLQJDU!NRU 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW DY EHVlWWQLQJDUQD KDU !NRU YLONHW PRWVYDUDU DY NRUQD .RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 6YHULJHOLJJHULYnJQXPPHU .RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ $XWRPDWLRQUHVXOWHUDUL%,*'$7$ 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW DY EHVlWWQLQJDUQD KDU !NRU YLONHW PRWVYDUDU DY NRUQD 'HWILQQVVWRUDP|MOLJKHWHULDWWVDPRUGQDNRPELQHUDGHVVDGDWD JHQRPGDWDPLQLQJ WLOOPHQLQJVIXOOLQIRUPDWLRQRP (QVNLOGDNRU %HVlWWQLQJHQ 24 .RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 5 av 7 0M|ONI|UHWDJDUHQVXWPDQLQJDU 9DGYLOOE|QGHUKHOVWXSSWlFND" 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW +LWWDNRU,EUXQVW 7LGLJXSSWlFNWDYVW|UQLQJDUKRVQ\NDOYDGHNRU 'HWHNWHUDRFKEHKDQGODKDOWDNRU 0DVWLW 6WnEUXQVW )|UVWnNRQVQlULQJVEDODQV D )RGHULQWDJ E +XOO F 9nPKlOVD '\JQVDYNDVWQLQJ 'HWHNWHUDRFKEHKDQGODNRUPHGPDVWLW )RUWIDUDQGHVDNQDVWHNQRORJLI|UDWWEHUlNQDIRGHULQWDJHW %RUFKHUV DQG%HZOH\ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ .lQVOLJ RFKHOOHU VlNHU PHWRG"" 0DVWLWHU lU YLNWLJD I|U PM|ONI|UHWDJHQ 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW Ĺ.lQVOLJKHWJHQRPDWWVlQNDWU|VNHOQ0(1« .RVWQDGHQI|UPDVWLW OLJJHUL(XURSDUXQW¼ NRRFKnU (QPDVWLWEHKDQGOLQJ NRVWDU¼IDOOG\UWL6YHULJH 6XENOLQLVNPDVWLW NRVWDULIRUPDYFHOOWDORFKSURGXNWLRQVPLQVNQLQJ VDPWVSULGHUVPLWWD DYDQWLELRWLNDI|UEUXNQLQJHQEHURUSnPDVWLW DYIDOOHQlUDOOYDUOLJDRFKRUVDNDUGMXUOLGDQGHRFK GMXUI|UOXVWHU Ļ6lNHUKHWHQIOHUIDOVNDSRVLWLYD Ĺ6lNHUKHWHQJHQRPDWWK|MDWU|VNHOQ0(1« Ļ.lQVOLJKHWHQIOHUPLVVDGH (QDYYlJQLQJ ,QJHQVHQVRUHOOHUPlQQLVNDlUSHUIHNW &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 0DVWLWVHQVRUHU L DOOPlQKHW XWYHFNODWV I|U DWW LGHQWLILHUD NOLQLVN PDVWLW IORFNRU (WWEUHWWVMXNGRPVNRPSOH[ 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW .OLQLVNPDVWLW .RQGXNWLYLWHW± MXYHUGHOVSURY DWWUHNRPPHQGHUD )|UDWWWDUlWWEHVOXWEHK|YVRPIDWWDQGHLQIRUPDWLRQ RFKNXQVNDS )lUJJHQHUHOOWOnJVlNHUKHW 7HUPRJUDIL± NlQVOLJKHW"+XUWDELOGSnKHODMXYUHW" .RPELQDWLRQDYNRQGXNWLYLWHWRFKFHOOWDOVHUORYDQGHXW§NlQVOLJKHW RFK ´VXFFHVV UDWH´ bUPDVWLWHQ NOLQLVNHOOHUVXENOLQLVN" 1nJRQYLONHQEDNWHULHlULQEODQGDG" bUGHQDOOYDUOLJ" bUGHQNURQLVN" +XUP\FNHWELGUDUGHQWLOOWDQNFHOOWDOHW" /'+YLGDNXWLQIODPPDWLRQ ,QJHQWHNQRORJLlUXWYHFNODGI|UDOOYDUOLJRFKHOOHUNURQLVNPDVWLW .UlYHULQIRUPDWLRQIUnQIOHUDNlOORUVRPPM|ONDYNDVWQLQJIRGHUNRQVXPWLRQ DNWLYLWHWWHPSHUDWXUEHWHHQGHKLVWRULNHWF ,QJHQ HQVNLOG VHQVRUNDQ JUHSSD GHWWD PHQ YDUMH VYDU KDU HWW ³HJHQYlUGH´ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Växa Sverige .DPSKXLV &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 25 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 6 av 7 ([LVWHUDQGHWHNQRORJLHUI|UFHOOWDO .RPRQLWRUQ ±UHOHYDQWD GDWDSUHVHQWHUDV SDUDOOHOOW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 0DVWLOLQH 'LUHNW /HO\04&&,QGLUHNW 5lNQDUH 'H/DYDO 2&&'LUHNW -XYHU .RQGXNWLYLWHW %ORG 0M|ONQLQJDU &HOO6HQVH ,QGLUHNW /DNWRVSnMXYHUGHOPHGLQIUDU|GVSHNWURVNRSLNDQYDUDQnJRWI|U IUDPWLGHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ .RQGXNWLYLWHW $YNDVWQLQJMXYHUGHO %ORG 0', &HOOWDO 2IXOOVWlQGLJ! $YVSDUN 0M|ONQLQJVLQWHUYDOO 6WRSS&KHFN &KHFN 2. &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ +XUIXQJHUDUGHWLYHUNOLJKHWHQ"2]HDQLHQ 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW +XUIXQJHUDUVHQVRUHULYHUNOLJKHWHQ" KROOlQGVNVWXGLH 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6lQNWDUEHWVNRVWQDGYDUGHQYLNWLJDVWHRUVDNHQWLOOLQYHVWHULQJLHWW VHQVRUV\VWHP (NRQRPLVNYLQVWEHURUGlUI|UWUROLJHQPHUSnPLQVNDGDUEHWVNRVWQDGlQSn I|UElWWUDGKlOVDRFKSURGXNWLRQ,EHVlWWQLQJHQ &HOOWDOHWVM|QNLNRQYHQWLRQHOODEHVlWWQLQJDUPORFK|NDGHL $06HIWHULQYHVWHULQJLVHQVRUHUI|UPDVWLW PO %HVlWWQLQJDUPHGVHQVRUV\VWHPRFK$06KDGHK|JUHDYNDVWQLQJ .RQYHQWLRQHOODEHVlWWQLQJDUPHGVHQVRUV\VWHPKDGHOlJUH DYNDVWQLQJHIWHULQYHVWHULQJHQ 7UROLJHQSnJUXQGDYDWWLQYHVWHULQJHQLQlUDDYIDOOHQ VDPPDQI|OOPHGHQDQQDQVW|UUHI|UlQGULQJLNRVWDOOHW 6WHHQHYHOG HWDO (DVWZRRGHWDO &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ 6OXWVDWVHU 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 0M|ONDQDO\V 3URJHVWHURQ 7\GOLJWPLQVNDGDUEHWVnWJnQJ gNDGPM|ONDYNDVWQLQJ %UXQVWGHWHNWLRQ 'UlNWLJKHWHU )|UElWWUDGO|QVDPKHW /'+HQ]\P 7LGLJPDVWLW GHWHNWLRQ +|JUHNRPSHWHQVQLYnNUlYVI|UDWWEOLIUDPJnQJVULN %+%$ 8WELOGQLQJIUnQOHYHUDQW|UHQHIWHUIUnJDV 6XENOLQLVNDFHWRQlPL 8UHD 3URWHLQEDODQV (DVWZRRGHWDO 26 &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorn det förstärka koögat Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected] Sida 7 av 7 2EHURHQGHXWYlUGHULQJDY+HUG 1DYLJDWRU 7HNQLNHQVP|MOLJKHWHURFKXWPDQLQJDU 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 0DQlU JHQHUHOOW Q|MG PHG+HUG1DYLJDWRU )|UElWWUDGGMXUKlOVD 5REXVWKHW 7LGLJXSSWlFNW gYHUGULYHWI|UWURHQGH gNDG³HIIHNWLYLWHW´ ,QWHJUHUDGHV\VWHP )|UElWWUDGPM|ONNYDOLWHW $GHNYDWWRONQLQJDYGDWD 0LQVNDGPLOM|EHODVWQLQJ $GHNYDWDKDQGOLQJVDOWHUQDWLY 6YHULJH 6(&$),1/ gNDGREMHNWLYLWHW &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ *DUWQHU/LIH&\FOH &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ )UDPWLGHQE|UMDUlUUHGDQKlU &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ &DOOXP(DVWZRRG ! Frågor och egna erfarenheter? 6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW 9LVHUHQQ\HUDLQRPPDQDJHPHQW Vad tar jag med mig? 3/)NRPPHULQWHlQGUDNRURFKPlQQLVNRU 0HQKXUGHDUEHWDUWLOOVDPPDQV .RQVRFKPlQQLVNDQVYlOPnHQGHNDQI|UElWWUDV %HKnOONR|JDW Konsekvenser? +DUHDOLVWLVNDI|UYlQWQLQJDU (NRQRPLRFKPlQVNOLJDIDNWRUHUlUHQQ\FNHO 9DOLGHUDGH RFKLQWHJUHUDGH V\VWHPHQI|UXWVlWWQLQJ Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 27 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 1 av 3 Fruktsamheten är direkt kopplat ll besä ningens produk vitet och lönsamhet, och därför är det högst mo verat a med sensorers hjälp övervaka kornas könsfunkoner på olika sä , dygnet runt. Lönsamheten kan visa sig direkt i förbä rad fruktsamhet, men också i form av sparad d utan sam digt försämrat fruktsamhetsläge. Stora besä ningar är behjälpta av övervakning av förlossningar och av återhämtningsperioden e er kalvning då korna förväntas komma igång med könsfunk onerna inom rimlig d. Hjälpmedel för brunstpassning och val av korrekt dpunkt för insemina on står självklart högt på önskelistan, också de behoven ökar med besä ningsstorlek och avkastning. E er insemina on behöver vi verktyg som snabbt iden fierar omlöpare så a de kan insemineras om, och slutligen vill vi kunna dräk ghetsförklara inseminerade kor på e snabbt, säkert och effek vt sä . Sensorer för fruktsamhet Det finns redan en hel del sensorer i bruk för a övervaka fruktsamhet, men de förfinas ständigt och nya utvecklas. Framför allt förbä ras de beslutsunderlag och standardru ner som finns kopplade ll sensorernas larm, så a föreslagna åtgärder individanpassas e er enskilda kors kroppsfunk oner eller skräddarsys för e specifikt produk onssystem. Några exempel på kroppsfunk oner med mer eller mindre automa serad övervakning och deras llämpning: • Rörelseak vitet, med eller utan mätning av idissling (brunst, insemina ons dpunkt, fruktsamhetsstatus) • Mjölkprogesteron (cyklicitet, fruktsamhetsstörningar, indirekt dräk ghetsdiagnos) • Dräk ghetsspecifika proteiner i mjölk (omlöp, dräk ghet) • Kroppstemperatur (kalvning, hälsa) Det finns idag en rad hjälpmedel som inte kan klassas som sensorer men befinner sig i gråzonen och skulle inom en fram d kunna utvecklas för a ingå i mer automa serad övervakning. Till den gruppen kan man ll och med räkna sta s k! Tillräckligt stora besä ningar skulle kunna dra ny a av idag befintlig sta s k, ll exempel dräk ghetsprocenten, om den kon nuerligt sammanställdes och gjordes llgänglig. Det skulle ge e redskap för a korrigera semineringar och djurflöde för a nå den så ekonomiskt vik ga, jämna beläggningen. Man skulle dessutom kunna upptäcka störningar i besä ningen i digt skede när det for arande finns möjlighet a spåra och korrigera problem. Resultat från en Heatime-utvärdering Ak vitetsmätaren och brunstdetek onshjälpmedlet Hea me utvärderades i e examensarbete vid SLU, i 28 samarbete med Växa Sverige, av veterinärstudent Viktor Almqvist (h p://stud.epsilon.slu.se/7724/). Sex oå a gårdar som installerat Hea me™ fick svara på frågor och deras fruktsamhetssta s k studerades två år före och e er installa onen. Det var generellt se ingen stor skillnad i nyckeltal före och e er installa on, troligen delvis beroende på a många av gårdarna redan hade god fruktsamhet, det vill säga förbä ringspoten alen var inte så stor. Dock såg vi a 18% av gårdarna förbä rade sin brunstkontroll och insemina onsprocent med mer än 25 procentenheter. Så många som 76 % uppgav a de sparade d. Nära häl en av dem sparade mer än 30 min/dag, enligt egen utsago. Tidsbesparingen gjordes utan a fruktsamheten försämrades. De flesta var mycket nöjda med produkten, 94 % angav a de skulle köpa den igen! En reflek on man kan göra i anslutning ll denna studie, och angående tekniska hjälpmedel generellt se , är om användarna verkligen utny jar hjälpmedlets fulla poten al? Här kan rådgivningen träda in och ge stöd. Lönsamhet och nytta Direkt ny a av sensorer, som är enkel a sä a prislapp på, är op mal inkalvningsålder, lägre insemina onskostnad, kortare kalvningsintervall och bä re dräk ghetsprocent. Indirekt ny a kan ll exempel vara dsbesparing, jämnare beläggning och både jämnare och högre avkastning. Objek va registreringar och mätmetoder är säkrare än subjek va bedömningar som varierar inom en personalgrupp. Den subjek va brunstpassningen är e typexempel på de a. Med objek va registreringar kopplat ll standardru ner kan en arbetsgrupp fungera bä re och lönsamheten ökas. Mervärden för avel och forskning Förutom a ny jas som dri sverktyg skapar sensorer mervärden för avel och forskning. Registreringar av kroppsfunk oner och produk onsegenskaper ger säkrare underlag för avel än nyckeltal som påverkas mycket av mänskliga beslut. Det är än mer vik gt nu när avelsprogrammen baseras på genomisk selek on och gentesterna ska matchas mot fenotypiska egenskaper. Sensorer är också vik ga för samling av objek va uppgi er ll forskning (som ll exempel i det pågående EU-projektet PROLIFIC där Växa Sverige och SLU deltar, och mjölkprogesterondata från Herd Navigator analyseras för a förbä ra beslutsunderlagen). Därmed är också lagringsfunk onerna vik ga – man måste kunna tanka ut data som samlats in och inte bara ha dem som färskvara för beslut här och nu i dri en. Därmed kan cirkeln slutas. Om forskarna får llgång ll besä ningarnas registreringar kan e mätsystem utvärderas och valideras, och vi kan bedöma om det är värt a göra investeringen och om produkten håller vad den lovar. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 3 Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige: Fruktsamhet RenéeBåge Vad villvihitta? Ͳ Kalvning Ͳ Hälsaochcyklicitet efterkalvning Ͳ Brunst Ͳ Inseminationstidpunkt Ͳ Omlöp/Dräktighet SLUoch VäxaSverige Fruktsamhet = produktivitet och lönsamhet Exempel, kalvning: Hur kanviövervakafruktsamhet? Ͳ Aktivitet(rörelse,idissling) Ͳ Progesteron Ͳ Dräktighetsspecifikaproteiner(PAG) Ͳ Kroppstemperatur Ͳ Flytning Ͳ Färskarestatistik http://www.cowcall.com/ http://moocall.com/ Exempel, aktivitetsmätare – inbyggda eller ”stand-alone” )RWR5%nJH Fruktsamhet = produktivitet och lönsamhet http://www.medria.fr/en_GB/produits/ velͲphone.html Heatime-studie, Växa/SLU http://stud.epsilon.slu.se/7724/ 68besättningar Studie2årföre/efterinstallation $/352 &RZ6FRXW /DFWLYDWRU Ingenstorskillnadinyckeltalföre/efter (ingenstorförbättringspotential– redanbra) 18%avgårdarnaförbättradeins%medmerän25%Ͳenheter 76%uppgavattdesparartid,närahälftenavdessaspararmer än30min/dag Tidsbesparingutanattfruktsamhetenförsämras NöjdaͲ 94%skulleköpadetigen! Kanskeintealltidsystemetspotentialutnyttjastillfullo? +HDW6HHNHU Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 29 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 3 (8SURMHNW352/,),& ”InseminationWorthPredictor” ”P4BenchmarkingTool” ”ReproductionTime ManagementOptimizer” Förbättringspotential? Cost-benefit?? Exempel, omlöp/dräktighet: DräktighetAnalys Tidiganalys(dag28)=OMLÖPSͲtest Senareanalys(dag100)=dräktighetstest Fåtalfelochproblem,pga mänskligafaktorer Frågorviskastudera: Ͳ Skillnadermellanras,avkastningsnivå? Ͳ Tvillingdräktighet– andranivåer? Ͳ Förutsägaabort/dödfödsel? Ͳ Dräktighetsförlusterolikaperioder– svenskasiffror Ͳ Tidigareläggaandraprovtagningenförfärretomdagar? Ͳ Carry overͲeffekten Ͳ Påverkanpånyckeltal ZZZY[DVH Exempel, cyklicitet och insemination: Progesteron Nya ”sensorer” på G? Bättrefruktsamheteller Bibehållenfruktsamhetmensparadtid Objektivabedömningar ”Standardiserade”standardrutiner ”Ketos analys”?BHB,aceton Färskare statistikàlaKristerGustafsson,storagårdar Glidandemedeltaldr%pertidsperiod Verktygattstyradjurflödet,fåjämnbeläggning Upptäckastörningar,smittortidigt Motiveraåtgärder(texköpafläktarmotvärmestress) Närochhursynsvinsten?? Förutom driftsverktyg mervärde för avel och forskning! Registreringaravkroppsfunktioneroch produktionsegenskaperärsäkrareunderlagföravel ännyckeltalsompåverkasavmänskligabeslut! Sensorerärviktigaförsamlingavobjektivadatatill forskning! Lagringavdata– möjligtatt”tankaner”? Validering,costͲbenefit ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 30 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Tankar från en användare Magnus Carlman, Orraryd gård Sida 1 av 1 Orraryd Sensorer 4st vms i2avd.byggt2002Ͳ2004 Milkfirst,blandfoder 260Ͳ270st mjölkande,10tonperdygn Hurväljerjag? Hurtolkarjag? Huranvänderjagresultat? Hurutvecklarjag? Hurmyckettidskajaglägga? Vadanvänderjag? Mjölkitankenochanalysernadär Foder,mixokraftfoder Robotinfo,främstmjölkomjölkningar Aktivitetsmätare Analysertex progesteron Sensorerrisker Tittarpådatorniställetförpåkorna Teknikintresseiställetförkointresse Lättareattfuska Feltolkningar Dyrt? Sensorerfördelar Brahjälpmedel Enförutsättningomviskaklarastörre besättningar Effektivdriftsledning Bättrerutiner ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 31 Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 1 av 6 An important trend in dairy produc on the last decades, is a growing number of cows per dairy farm. A higher density of cows triggers all kinds of health problems to arise. Suppor ng farmers in herd health management issues has become more and more important for farm consultants. Although advising is a large part of our work on the farm, many farm consultants struggle to get the farmer to comply. Advices are heard, but not always followed. Also, the benefits of the advice are not always clear. Farmers pay for advice, but don’t know the return on investment. Aim of this presenta on is to present the work done in Utrecht, by Marjolein Derks. During her PhD, she has interviewed and ques oned both farmers and veterinarians. She and her fellow colleagues have tried to uncover why advice isn’t always picked up, and how we can improve that. Also, she made an es ma on of the benefits for farmers to par cipate in a herd health management program. In her studies, Marjolein found that advisors are not always the best listeners. When communica ng advice, one should ask for the farmers’ goals, listen to the farmers’ needs, draw up a plan together with the farmer and evaluate the outcomes. In her study, Marjolein found that in prac ce goals are not o en set, and farmers o en have different priori es than (in this case) veterinarians. Also, farmers were not taking the lead quite as o en as expected by the veterinarians. Finally, the veterinarians in this study were not always aware of their use of advising techniques. S ll, a er interviewing veterinarians, the a tude of the prac ce towards herd health management as a product turned out to be very important for its success. Looking at the returns on investment, par cipants in a herd health management scheme had a higher milk yield (+336 kg/cow/yr), a lower cell count (-8,340 cells/ ml) and a lower age at first calving (-12 d). However, they had a lower % non-return at 56 days (-3.34%), more insemina ons per cow (+0.09) and culled more cows at a younger age (+1.05% and -70d, resp.). When used in a norma ve model, where costs of the herd health management program are compared to the benefits, every invested euro turned out to create 4.2 euros of return. However, in a norma ve model all other costs are assumed to be equal. Therefore a study with accountancy data was performed. Par cipants in herd health management programs had a higher total revenue per cow, but not per 100 kg milk. This is probably due to the higher milk produc on in par cipants’ farms: the benefits are divided by more milk, crea ng a dilu on effect. In terms of technical efficiency (use of inputs vs. outputs), par cipants were comparable to non-par cipants, me- 32 aning that health costs or benefits do not significantly influence total technical farm efficiency. In summary, par cipants in herd health management programs had a higher revenue/cow, despite higher health costs. Given the fact that communica on of advice can be improved, the poten al gain is even larger. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 2 av 6 ,W¶V PH &RPPXQLFDWLRQDQGHIIHFWVRIDGYLFHLQ SUDFWLFH 0DUMROHLQ'HUNV 9HWHULQDULDQ 0DUMROHLQ'HUNV +HUG KHDOWK PDQDJHPHQW )HUWLOLW\ &RPPXQLFDWLRQ 7KLVLV KDUG µµ,NQRZZKDW WKHIDUPHU ZDQWV¶¶ 'R\RX UHDOO\" /HW¶V WDONDERXWLFH FUHDP 6WXG\RQDGYLVLQJWHFKQLTXHV ([HFXWHGLQ 6HWWLQJJRDOV YHWVIURPYHWHULQDU\SUDFWLFHV Växa Sverige 5HVXOWV ± RXWRIVHWJRDOV ± 5HDVRQVQRWWRVHWJRDOV ± RXWRIDVVXPHDGLIIHUHQWPDLQJRDO Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 33 Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 3 av 6 5HVXOWV 5HVXOWV 3ULRULWLHV &RPPXQLFDWLRQ 9HHKRXGHU )DUPHUQ 9HWQ PHDQ PHGLDQ VWDQGDUG GHYLDWLRQ PHDQ PHGLDQ VWDQGDUG GHYLDWLRQ 0LONSURGXFWLRQ )HUWLOLW\ 8GGHUKHDOWK &ODZV <RXQJVWRFN +RXVLQJ 1XWULWLRQ 3YDOXH 5HVXOWV 1HYHU $OPRVWQHYHU 6RPHWLPHV 2IWHQ $OZD\V 7RWDO 'LHUHQDUWV $OPRVWQHYHU 6RPHWLPHV 2IWHQ $OZD\V 7RWDO &RQFOXVLRQV 3ULRULWLHVZHDUHQRWDOZD\VDZDUH ([SHFWHGXVHDFWXDOXVH 0HDQ UDQN (OHPHQW ,QIRUPDORSHQLQJ 3YDOXH )RUPDORSHQLQJ 'HWHUPLQDWLRQRIIDUPHUV¶QHHGV 0.02 3UHVHQWDWLRQNQRZOHGJHDQGVNLOOV &RRSHUDWLRQ 6XPPDU\DQGIROORZXS <0.01 5RRPIRULPSURYHPHQWRIFRPPXQLFDWLRQ )DUPHUVDUHQRWWDNLQJWKHOHDG .HHS LQPLQG 'R\RX EHOLHYH LQ\RXUVHOI" 34 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 4 av 6 ,QWHUYLHZVFRQWHQWVRIDGYLFH GDWDDQDO\VLV QXWULWLRQ KRXVLQJ \RXQJVWRFN FODZV Y VRPHWLPHV Y VRPHWLPHV VRPHWLPHV SUDFWLFH IHUWLOLW\ XGGHUKHDOWK Y Y Y VRPHWLPHV Y VRPHWLPHV Y Y Y VRPHWLPHV VRPHWLPHV Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y VRPHWLPHV )DUPHULVWKHNH\ILJXUH EORRG Y 'HSHQGVRQZKDWWKHIDUPHUZDQWV[ 7KHUHLVQRSURWRFROLWLVDGMXVWHGWRWKH IDUP ,WDNHRWKHUWKLQJVLQWRDFFRXQWGHSHQGLQJ RQWKHIDUPHU <RXORRNDWZKDWLVLPSRUWDQWRQWKDWIDUP DWWKDWWLPH 7KHIDUPHUDVNVDQG\RXGHOLYHUWKDW¶VWKH ZKROHVWRU\ %XWDORWRIYDULDWLRQEHWZHHQ IDUPHUV 6RPHIDUPHUVDUHDFWLYHSDUWLFLSDQWVLQVWXG\JURXSV RWKHUVDUHQ¶WLWYDULHV 6RPHGRQ¶WZDQWWKDWWKH\MXVWZDQWIHUWLOLW\FKHFNV 6RPHUHDOO\ORRNIRUQHZNQRZOHGJHWKHIDUPHUVZLWKD %6.RIKHZDQWVVRPHWKLQJ ,KDYHIDUPVWKDWUHDOO\ZDQWWRORRNLQWRSUREOHPVDQG RWKHUVWKDWDEVROXWHO\GRQ¶WZDQWWKDW )DUPHUVWKDWMRLQVWXG\JURXSVDUHPRUHDFWLYH 6RPHSUHIHUWRNHHSWKHLUSURGXFWLRQQXPEHUVWR WKHPVHOYHV $QGVRPHDUHUHDOO\REHGLHQWWKH\IROORZWKHDGYLFH DQGRWKHUVMXVW«GRQ¶W ,PSRUWDQW ,QWHUYLHZVFRQWHQWVRIDGYLFH SUDFWLFH IHUWLOLW\ GDWDDQDO\VLV XGGHUKHDOWK QXWULWLRQ KRXVLQJ \RXQJVWRFN FODZV Y Y Y VRPHWLPHV Y Y VRPHWLPHV VRPHWLPHV VRPHWLPHV Y VRPHWLPHV Y Y Y VRPHWLPHV VRPHWLPHV Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y VRPHWLPHV EORRG Y 6R«GRZH JHQHUDWH UHWXUQV" )DUPHULVWKHNH\ $ORWRIYDULDWLRQLQIDUPHUV <RXUDWWLWXGHPDWWHUV Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 35 Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 5 av 6 6WXG\PLONUHFRUGLQJIDUPV GDLU\IDUPVSDUWLFLSDWLQJLQWKHPLON UHFRUGLQJV\VWHP 4XHVWLRQQDLUH DQVZHUVRIZKLFKSDUWLFLSDQWVLQ KHUGKHDOWKPDQDJHPHQWVFKHPH 'LIIHUHQFHVSDUWLFLSDQWVYVQRQ SDUWLFLSDQWV ± 0RUHPLONNJFRZ\HDU ± /RZHUFHOOFRXQWFHOOVP/ ± /RZHUDJHDWILUVWFDOYLQJG ± /RZHUQRQUHWXUQGí ± 0RUHLQVHPLQDWLRQVFRZ ± +LJKHUWXUQRYHU ± /RZHUDJHíG 1RUPDWLYHIDFWRUV 1RUPDWLYHVWXG\ 4XHVWLRQQDLUH &RVWVKHUGKHDOWKPDQDJHPHQW 3RWHQWLDOEHQHILWV 5DWLR Variable abbreviation number Call out costs (€/visit) Cv 30 Costs vet (€/hour) Ct 120 Time per pregnancy check (min.) Pt 2 Time for first topic (min.) Tt1 10 Time per extra topic (min.) Tt2 5 Costs replacement heifer (€) Ch 888 7ZRHYDOXDWLRQV 5HVXOWV participant* nonͲparticipant Min Max Mean Min Max Mean 1452 3160 2403 1173 3066 2293 Start costs 1.06 26.00 4.71 Ͳ Ͳ Ͳ Costs preg check 0 10.00 8.09 Ͳ Ͳ Ͳ Costs discussing topics 0.56 40.48 6.79 Ͳ Ͳ Ͳ Total 1.62 67 19.62 Ͳ Ͳ Ͳ NRvhhm 1429 3138 2388 1173 3066 2293 Costs replacement heifer 51 415 224 76 464 212 NRtot 1198 2887 2164 1018 2851 2081 NRmilk Cvhhm 36 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Communication and effects of advice in practice? Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon Sida 6 av 6 6WXG\RQIDUPHIILFLHQF\ Variable Participant Total revenue/100 kg cmilk Feed costs/100 kg cmilk $OID$FFRXQWDQWV 4XHVWLRQQDLUHIDUPHUV DQVZHUHGSDUWLFLSDQWVQRQ SDUWLFLSDQWV se PͲvalue yes 35.52(3.28) 0.36 0.16 no 34.71(4.32) Mean(sd) 0.43 yes 7.44(1.40) 0.15 no 7.38(1.75) 0.17 Health and med costs/100 kg cmilk yes 1.31(0.59) 0.07 Cattle costs/100 kg cmilk yes 2.84(0.71) 0.08 no 2.35(0.63) 0.06 yes 1.58(0.41) 0.04 no 1.50(0.53) 39.58(7.67) 0.05 0.87 no Land costs/100 kg cmilk 1.01(0.43) 0.04 NonͲoperational costs/100 kg cmilk yes no 39.57(7.05) 0.72 Total revenue/cow yes 3185.39(528.69) 57.34 Feed costs/cow yes 671.96(174.43) 18.92 no 631.18(173.88) 17.22 yes 111.05(48.09) 5.38 no 11.98(36.23) 3.72 yes 256.56(80.43) 8.72 no 200.36(62.51) 6.19 yes 142.17(42.84) 4.65 no 126.90(46.48) 4.60 yes 3517.20(830.11) 94.60 no 3314.43(556.35) 57.08 no Health and med costs/cow Cattle costs/cow Land costs/cow NonͲoperational costs /cow 1RGLIIHUHQFHLQHIILFLHQF\ 2949.44(501.22) 0.80 <0.01 <0.01 0.26 0.99 <0.01 49.63 0.11 <0.01 <0.01 0.02 0.07 &RQFOXVLRQV 1RUPDWLYHVWXG\ ± 3DUWLFLSDQWVEHQHILW (FRQRPLFVWXG\ ± 7KHLUWHFKQLFDOHIILFLHQF\LVQRWGLIIHUHQW +HDOWKFRVWVDUHIRUQRZQRWDQLPSRUWDQW LQIOXHQFHRQWRWDOIDUPHIILFLHQF\ ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? 7DNHKRPHPHVVDJH Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 37 RådNu – Rådgivning ger effekt! Sophie Helander, RådNu, [email protected] Sida 1 av 3 Vad är RådNu? Hur ska RådNu nå målet? Rådnu är e vetenskapligt centrum för rådgivning och rådgivningsmetodik och ska verka för a kommunika onen av behov och kunskap mellan forskning, rådgivning och lantbruk blir så effek v som möjligt. Det innebär bland annat a landsbygdens forskningsbehov fångas upp, förädlas och omsä s i konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt men även a RådNu är branschens naturliga samarbetspartner för kompetensutveckling. RådNu finansieras främst av Västra Götalandsregionen och SLU. Övergripande mål Bidra ll visionen om a skapa och stärka e hållbart och konkurrenskra igt svenskt lantbruk samt a öka implementeringsförmågan i innova onskedjan hos företagarna. • Genom a arrangera en årlig rådgivarkonferens • Genom a erbjuda uppdragsutbildningar och webbpla ormar för ämneskunskap • Genom a ini era och genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt • Genom a etablera e traineeprogram för nya rådgivare • Genom kon nuerlig kontakt med branschens rådgivningsföretag • Genom a ini era och driva konceptutveckling • Genom a samverka med branschens aktörer genom industridoktorander Aktuella datum för våra ak viteter, mer info om projektet och vi som arbetar med RådNu hi ar du på www. rådnu.se. Vad ska RådNu göra? Rådnu ska leda forskningsprojekt och utveckla nya rådgivningskoncept som bidrar ll a stärka lantbrukets lönsamhet och ger Sverige en ledande posi on inom rådgivning. RådNu’s roll är även a stö a och bidra ll a utveckla rådgivningsorganisa onerna som utvecklande kra på landsbygden, bland annat genom a erbjuda utbildningar och genom a skapa mötesplatser för kunskapsöverföring. RådNu ska också verka för a göra ny och befintlig forskning llgänglig för rådgivare och lantbrukare. RådNu ska också bidra ll a etablera industridoktorander som en karriärmöjlighet för medarbetare inom rådgivning och bransch-organisa oner, samt utveckla e koncept för traineeprogram. 38 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige RådNu – Rådgivning ger effekt! Sophie Helander, RådNu [email protected] Sida 2 av 3 VAD VEM HUR ? VARFÖR VEM? VARFÖR? 9HPULNWDUVLJ5nG1X WLOO" $OODVRPDUEHWDUPHGUnGJLYQLQJLQRPGHQJU|QDQlULQJHQ 9DUI|UEHK|YV5nG1X" )|UHWWVYHQVNWODQWEUXNVRPNDQNRQNXUUHUDPHGRPYlUOGHQ )|UDWWJHQHUHUDUHVXOWDWVQDEEDUHÆ PLQVNDUHVXUVVO|VHUL )|UDWWQ\DPHWRGHURFKNRQFHSWNUlYVI|UIUDPWLGDXWPDQLQJDU 9LONDlUYLVRPGULYHU5nG1X" 2YH.DUOVVRQ 8WYHFNODUH )|UDWWVDPYHUNDQNDQJH|NDGNXQGQ\WWD VAD? 9DGlU5nG1XV XSSGUDJ" $WWVWlUNDUnGJLYDUHQLVLQ\UNHVUROO 0LQVNDEU\JJDQPHOODQYHWHQVNDSRFKODQWEUXNDUH Æ HIIHNWLYDUHNXQVNDSV|YHUI|ULQJ 6NDSDP|WHVSODWVHUI|UUnGJLYDUH 7DIUDPQ\DPHWRGHURFKYHUNW\JRFKE\JJDYLGDUHSnEHILQWOLJD Växa Sverige HUR? Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 0DJQXV/MXQJ 3URMHNWOHGDUH )RUVNDUH 6RSKLH+HODQGHU 3URMHNWNRRUGLQDWRU 8WELOGQLQJNRPPXQLNDWLRQ )RUVNQLQJ 6DPYHUNDQ 8WELOGQLQJ .RQFHSW XWYHFNOLQJ 39 RådNu – Rådgivning ger effekt! Sophie Helander, RådNu, [email protected] Sida 3 av 3 Aktiviteter +|VW .RPPXQLNDWLRQVNXUVI|UUnGJLYDUHKS NXUVVWDUWQRY 5nGJLYDUNRQIHUHQVQRY ,QQRYDWLRQI|UUnGJLYDUHKS På gång… 5HNU\WHULQJDYLQGXVWULGRNWRUDQGHU 8WYHFNOLQJDYWUDLQHHSURJUDP 8WYHFNOLQJDYNXUVXWEXG 8WYHFNOLQJDYUnGJLYQLQJVPHWRGLN ! Frågor och egna erfarenheter? Tack för uppmärksamheten 6RSKLH+HODQGHU 3URMHNWNRRUGLQDWRU VRSKLHKHODQGHU#VOXVH ZZZUnGQXVH Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 40 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 1 av 6 Bakgrund Det finns inte så mycket kunskap om behovet av sömn hos mjölkkor men man vet a de ligger ner 10 ll 12 mmar per dygn. Möjligheten a ligga är vik g för mjölkkor; de väljer hellre a ligga ner än a äta om de inte ha möjlighet a göra någondera under å a mmar. Under e dygn använder mjölkkor i lösdri sbesä ning i genomsni fyra mmar för a äta, en halv mme för a dricka och upp ll tre mmar för a bli mjölkade. Kor är sociala djur och ägnar två mmar per dygn åt a umgås med andra kor. Dessutom behöver de två och en halv mme för a förfly a sig mellan olika delar av stallet. Studier på sömn hos kor från 1970-talet visade a de sover liggande, fyra mmar per dygn. Mjölkavkastningen hos kor har ökat avsevärt sedan 1970-talet vilket innebär a dagens kor behöver ägna mer d åt a äta. De a kan utgöra en konflikt med d för sömn och vila. Under dig lakta on behöver kon äta mycket för a täcka energibehovet för mjölkproduk onen, den första den e er kalvning är också då som kon är som känsligast för infek oner. Studier har visat a immunförsvaret kra igt försämrades och a rå or ökade si energibehov e er a ha hållits vakna större delen av dygnet. Det finns därför skäl a tro a sömn och återhämtning är extra vik gt för kor vid den e er kalvning. Det övergripande sy et med det projekt som presenteras här var a anpassa en icke-invasiv teknik för mätning av sömn hos vuxna kor och undersöka om sömnden hos dagens mjölkkor ändras under den mellan två kalvningar. Sömnmätning hos mjölkkor Metoden som utvärderades i den första delstudien är samma metod som används vid sömnmätningar hos människor, och som använts för a mäta sömn hos kalvar. Resultaten visade a data från kornas hjärnakvitet kunde delas upp i vakenhet, dåsning, REM- och NREM-sömn och data på muskelak vitet gjorde a idissling kunde iden fieras. Tyvärr var signalerna från tuggmusklerna så kra iga när korna åt och idisslade a de störde alla andra signaler. Analysmetoden behöver därför utvecklas för a kunna filtrera bort muskelak viteten under idissling så a det går a fastställa om kon är vaken, sover eller dåsar när hon idisslar. Tidigare studier har ange ”ligga ner med huvudet vilandes på flanken” som sömnspecifik kroppsposi on för mjölkkor så i den andra studien undersöktes om den här posi onen kan användas för a fastställa total sömn d hos kor. Korna låg all d ned och sov och när de sov i REM-sömn hade de huvudet vilandes på flanken eller så låg de helt utsträckta så a huvudet vilade på boxgolvet. När korna låg ned med huvudet upply dåsade de eller sov i NREM-sömn och det gick inte a skilja de två Växa Sverige åt genom a enbart a på dem. Det går alltså inte a se på kon om hon sover eller bara vilar. Sömnstudier på människor har visat a den första na en med mätutrustningen inte ger någon bra bild av sömn der och -mönster. Anledningen kan vara a det är ny och obekvämt a sova med elektroder och sladdar, och a man då inte sover på samma sä som när man vant sig vid utrustningen. Det finns en risk a även kornas sömn påverkas av utrustningen så den tredje studien u ördes under tre på varandra följande dygn för a bedöma om mätmetoden i sig stör kornas sömn. Resultaten visade a sömn den skiljer sig mycket åt mellan kor men a sömnmätningar u örda under e dygn är llräckligt för a få llförlitlig informa on om total sömn d hos en individ. Total sömntid hos mjölkkor Flera faktorer kan påverka sömn d och -mönster hos en individ och man har se a kvinnor som producerar mjölk har mer NREM-sömn än kvinnor som inte producerar mjölk. Hälsostatus och ålder är y erligare faktorer som har visat sig påverka sömnbehovet. E ersom sömn och vila också är vik gt för återhämtning ville vi studera om sömnen hos mjölkkor ändrades inom dsintervallet för två kalvningar. Sömn mä es under e dygn vid sju olika llfällen på 19 kor. Korna låg ned i genomsni 11,9 mmar per dygn och sov 1 mme och 52 minuter per dygn, uppdelat på e antal llfällen under både dagen och na en. De sov som kortast två veckor e er kalvning, 1 mme och 28 minuter, och hade längst sömnd strax innan sinläggning, 2 mmar och 16 minuter. De sömn der för kor som presenterats i de a projekt kan betraktas som minimi der e ersom det eventuellt är möjligt a kor kan idissla och sova sam digt. Korna låg ned 11,9 mmar och det är rimligt a hävda a de behöver ha möjlighet a ligga ned minst så lång d per dygn för a ha möjlighet a llgodose si vilo- och sömnbehov. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 41 Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 2 av 6 Tidsbudget 5|UHOVH K Att sova eller inte – Variation i sömntid hos mjölkkor /LJJDQHG K 6RFLDOLVHULQJ RFK VWn L JnQJDU K Emma Ternman 24 h )RGHULQWDJ K 0M|ONQLQJ K 9DWWHQLQWDJ K 5|UHOVH K /LJJDQHG K 6RFLDOLVHULQJ K K 0M|ONQLQJ K )RGHULQWDJ K 9DWWHQLQWDJ K /LJJDQHG K Sömn är viktigt! 6|PQEULVW NDQ OHGD WLOO ,GLVVOD K 'nVD ĺ ĺ ĺ )|UlQGUDG KRUPRQSURGXNWLRQ gNDG HQHUJLnWJnQJ )|UVlPUDW LPPXQI|UVYDU 6RYD 8WPDQLQJ L WLGLJ ODNWDWLRQ Sömn hos mjölkkor Alla sover! 'HGlJJGMXUUHSWLOHULQVHNWHURFKInJODUVRP VWXGHUDWVKDUDOODXSSYLVDWQnJRQIRUPDYV|PQ 58&.(%86&+ Olika typer av sömn 15(0V|PQ´GMXSV|PQ´ 5(0V|PQ´GU|PV|PQ´ 42 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 3 av 6 Mäta sömn Tidigare sömnstudier (OHNWURI\VLRORJLVNPlWPHWRG ,QYDVLY PlWPHWRG 5DVnOGHUODNWDWLRQVVWDGLHSURGXNWLRQVQLYn +MlUQDNWLYLWHW ((* HOHNWURHQFHIDORJUDP LQWHVSHFLILFHUDW 0XVNHODNWLYLWHW (0* HOHNWURP\RJUDP gJRQU|UHOVHU (2* HOHNWURRFXORJUDP ĺ Dagens kor kan ha ett förändrat sömnmönster ,QYDVLY ,FNHLQYDVLY" Icke-invasiv mätmetod ´1ROOD´ +MlUQDQ 3DUKnOOQD NDOYDU 5HIHUHQV %lUEDUPlWXWUXVWQLQJ 0XVNOHU (OHNWURGHUVRPOLPPDVSnKXGHQ gJRQ Hänninen, 2008 9DNHQ 'nVD V 15(0V|PQ Kan man se om kon sover bara genom att titta på henne? 5(0V|PQ Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 43 Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 4 av 6 Sömn positioner NREM-sömn REM-sömn Och dåsning… Första-natten effekten hos människor Kan man mäta sömn under ett 3n JUXQG DY XWUXVWQLQJHQ HOOHU HQ RNlQG PLOM| Sn V|PQODEEHW dygn och få tillförlitliga data? 7RWDOV|PQWLG RSnYHUNDG PHQV|PQP|QVWUHW I|UlQGUDW Sömnmönster hos enskilda kor 6WRUD LQGLYLGXHOOD VNLOOQDGHU« 0LQXWHUSHUG\JQ «PHQPlWQLQJ |YHU HWW G\JQ JHU WLOOI|UOLWOLJ GDWDSn WRWDOV|PQWLG 'nVD15(0V|PQ5(0V|PQ 44 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 5 av 6 Varierar sömntid hos mjölkkor .DOYQLQJ över ett produktionsår? ,QVHPLQDWLRQ 5|UHOVH K 6RFLDOLVHULQJ K Sömntid per laktationsstadie 0M|ONDV K 0LQXWHU SHUG\JQ 0LQXWHUSHUG\JQ K /LJJD QHG K /LJJDQHG K bWD K 'ULFND K ,GLVVOD K 'nVD K 6RYD K /DNWDWLRQVYHFND 'nVD15(0V|PQ5(0V|PQ,GLVVOLQJ V LSMeans 6OXWVDWVHU 9LOD 15(0V|PQ5(0V|PQGnVD RFK LGLVVOD ĺ ĺ ĺ ĺ OlQJVW L VHQ GUlNWLJKHW VLQSHULRG NRUWDVW L WLGLJ ODNWDWLRQ |NDGH PHG|NDQGH ODNWDWLRQVVWDGLH XWI|UGHV IUDPI|UDOOW L OLJJDQGH SRVLWLRQ RFK XQGHUQDWWHQ Vad händer nu? Muskelaktiviteten under idissling gjorde det omöjligt att bestämma om kon sov eller var vaken ĺ möjlig förlust av data på NREM-sömn och dåsning Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 45 Att sova eller inte? Variation i sömntid hos mjölkkor Emma Ternman, SLU, [email protected] Sida 6 av 6 Nästa steg… På G! 6|PQWLG SnEHVlWWQLQJVQLYn 'U-HIIUH\%HZOH\ 8QLYHUVLW\RI .HQWXFN\ 6NLOMHUVLJV|PQWLGHQnWPHG DYVHHQGHSnIULVNDNRUPHGROLND UDQJ" PM|ONSURGXNWLRQ" " 'U3HWHU.UDZ]FHO 8QLYHUVLW\RI 7HQQHVVHH ! Frågor och egna erfarenheter? (PPD7HUQPDQ#VOXVH Tack! 7DFNRFNVn I|U HNRQRPLVN VXSSRUWIUnQ 'HSDUWPHQWRI$QLPDO1XWULWLRQDQG0DQDJHPHQW6/8 RFK H[WHUQILQDQVLHULQJ )RUVNQLQJVUnGHW )250$6 .XQJOLJD 6NRJV RFK ODQWEUXNVDNDGHPLHQ 2ORI &ODHVVRQV IRQG 46 Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Colostrum feeding routines – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos E. Hernandez1, [email protected], Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1 1 1 2 Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2 Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara 3 Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Sida 1 av 5 Calves are born with insufficient immunity to fight disease and rely on the passive transfer of immunity via inges on of maternal immunoglobulins (IG) present in the colostrum. To ensure adequate transfer of immunity, dairy farmers u lize different methods to feed colostrum to their calves. Feeding methods include bo le or bucket feeding, oesophageal tube (OT) feeding, or suckling the dam. However, inherent differences between the feeding methods are known to result in different levels of transfer of passive immunity to the calves. These differences are related to the ability to control 1) the ming of first colostrum feeding, 2) the quality of the colostrum (mainly IgG content) and 3) the volume of colostrum consumed by the calves. With OT feeding it is easy to control the ming, quality and volume. With bo le or bucket feeding it is easy to control the ming and quality but more difficult to control the volume of colostrum consumed by the calves. In suckled calves, it is more difficult to control all, the ming, quality and volume of the colostrum consumed. Because OT feeding makes it possible to control the three main factors affec ng transfer of passive immunity, farms that feed colostrum via OT have less failure of passive transfer (FPT) of immunity (o en defined as serum IgG1 concentra ons of <10 mg/ml at 24 h of age) than farms that bo le feed or allow the calves to suckle their dams. While the presence of the dam and suckling has been shown to increase absorp on of immunoglobulins in dairy calves, several studies have found that dairy farms that allow the calves to obtain their first colostrum by suckling their mothers are at increased risk of FPT of immunity. Similarly, a study of Swedish dairy farms found an increased risk of severe diarrhoea in farms where calves were allowed to suckle compared to farms where the farmer fed their calves their first meal. The discrepancy between increased rate of absorp on in suckled calves and increased FPT of immunity is likely due to the low volume of colostrum that the calves voluntarily consume during the first 24 h and a delayed inges on of their first colostrum that outweighs any improvement in the rate of absorp on. For these reasons, some dairy farms in North America feed first colostrum via OT as a way to ensure a good transfer of passive immunity in dairy calves, and now this prac ce is also being promoted in Sweden. While the OT feeding method seems ideal from the transfer of passive immunity point of view, it is not without risks and could compromise the welfare of the new born calf. Oesophageal tube feeding is an invasive procedure that requires trained personnel in order Växa Sverige to prevent injury and prevent colostrum entering the respiratory tract, which could lead to pneumonia and in extreme cases death. In addi on, force feeding strong and healthy calves with an OT, as opposed to intuba ng only weak, anorexic/dehydrated calves, could result in calves that resist and struggle excessively in response to the intuba on procedure increasing the risk of injury, discomfort and distress. Furthermore, due to the large varia on in colostrum quality (IgG content), it is o en recommended to feed 3-4 L of colostrum or 10 % of the calf’s body weight in the first meal to ensure adequate passive transfer of immunity. These large amounts of colostrum far exceed the abomasum capacity of the average new born calf (approx. 2 L for a 35 kg calf) and exceeds the amount of colostrum that calves voluntarily consume in the first 24 h a er birth (2.4 ± 1.5 L). In addi on, oesophageal tube feeding does not s mulate the oesophageal groove reflex, which directs the colostrum from the oesophagus to the abomasum where the necessary enzymes for diges on are found. Force feeding large volumes of colostrum in a short period of me to new born calves, such as during OT feeding, could lead to unnecessary discomfort and stress, but this has not been studied yet. While most studies have focused on the effects of OT feeding on transfer of passive immunity, health outcomes and mortality rates, there is no scien fic evidence about the consequences of OT colostrum feeding for the behaviour and welfare of dairy calves. For this reason, a large mul disciplinary project is currently being carried out at the Department of Animal Nutri on and Management at SLU. ) aimed at addressing some of the issues concerning the rou ne use of OT feeding. The project aims to inves gate the effects of OT vs suckling vs bo le colostrum feeding at birth, on the transfer of passive immunity, physiological, endocrine and behavioural response to the three feeding methods, growth, health, development of gut microbiota and welfare in dairy calves. In addi on, the public’s percep on of oesophageal tube feeding as a rou ne management for colostrum feeding in dairy calves will be inves gated. Further research on calves and colostrum management at our department include a study by PhD student Lisa Andree O´Hara comparing the use of refractometer (% Brix) and colostrometer as es mators of IgG content in milk (supervisor: Kjell Holtenius) and the PhD project of Bui Phan Thu Hang aimed at improving calf performance in small-scale dairy produc on in Southern Vietnam (supervisors: Kers n Svennersten, Ewa Wredle, Johan Dicksved and Duong Nguyen Khang). Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 47 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Colostrum feeding routines – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos E. Hernandez1, [email protected], Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1 1 1 2 Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2 Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara 3 Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Sida 2 av 5 Outline %DFNJURXQG &XUUHQWSURMHFWVDWWKH'HSDUWPHQWRI$QLPDO1XWULWLRQDQG0DQDJHPHQW DW6/8 Colostrum feeding routines Passive immunity and welfare in dairy calves ³(IIHFWVRIFRORVWUXPIHHGLQJURXWLQHV2HVRSKDJHDO7XEH27VXFNOLQJ RUERWWOHRQ $ &DOISHUIRUPDQFHDQGZHOIDUHLQGDLU\FDOYHVProject Leader: Kerstin Svennersten Sjaunja and Carlos E. Hernandez % 7KHHVWDEOLVKPHQWRIWKHGLJHVWLYHDQGUHVSLUDWRU\WUDFWPLFURELRWDLQ GDLU\FDOYHV´Project Leader: Bengt-Ove Rustas ³&RPSDULVRQRIWKHXVHRIUHIUDFWRPHWHU%UL[DQGFRORVWURPHWHU DV HVWLPDWRUVRI,J*FRQWHQWLQPLON´PhD student: Lisa Andree O´Hara, Supervisor: Kjell Holtenius &DUORV(+HUQDQGH]09=06F3K' ´,PSURYHGFDOISHUIRUPDQFHLQVPDOOVFDOHGDLU\SURGXFWLRQLQ6RXWKHUQ 9LHWQDP´PhD student: Bui Phan Thu Hang, Supervisors: Kerstin Svennersten, Ewa Wredle, Johan Dicksved and Duong Nguyen Khang Background &DOYHVDUHERUQZLWKLQVXIILFLHQWLPPXQLW\WRILJKWGLVHDVH &DOIVXUYLYDOGHSHQGVRQWKHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\RIPDWHUQDO LPPXQRJOREXOLQVYLDWKHFRORVWUXP )DFWRUVDIIHFWLQJWKHWUDQVIHURISDVVLYH LPPXQLW\LQFOXGH Background Colostrum feeding routines- passive transfer of immunity and welfare in dairy calves 7KHWLPLQJRIILUVWFRORVWUXPIHHGLQJ 7KHTXDOLW\RIWKHFRORVWUXPLHDPRXQW RILPPXQRJOREXOLQVDQGEDFWHULDO FRQWDPLQDWLRQ 7KHYROXPHRIFRORVWUXPFRQVXPHG Photo: SLU bildbank Background Background Level of control &RORVWUXP IHHGLQJ PHWKRG %RWWOHRUEXFNHW IHHGLQJ 6XFNOLQJWKHGDP 2HVRSKDJHDO7XEH IHHGHU 48 7LPLQJ 4XDOLW\ 2HVRSKDJHDO7XEH27IHHGHU 9ROXPH 3URV $OORZVJUHDWHUFRQWURORITXDOLW\TXDQWLW\DQGWLPLQJRIFRORVWUXP IHHGLQJ +LJKHUOHYHOVRIVHUXP,J*WKDQERWWOHRUVXFNOHGFDOYHV 6DYHVWLPH IDVWHUWKDQERWWOHIHHGLQJ &RQV ,QYDVLYHSURFHGXUHWKDWUHTXLUHVWUDLQHGSHUVRQQHO 'RHVQRWVWLPXODWHRHVRSKDJHDOJURRYHUHIOH[ 5LVNRILQMXU\ 8QQHFHVVDU\GLVFRPIRUWDQGVWUHVVWRWKHFDOYHV" 3RVVLEOHWRIHHGODUJHYROXPHVLQDVKRUWSHULRGRIWLPHH[FHHGLQJ DERPDVDO FDSDFLW\DQGYROXQWDU\LQWDNH 'RHVQRWVDWLVI\WKHFDOI¶VQDWXUDOQHHGIRUVXFNOLQJ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Colostrum feeding routines – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos E. Hernandez1, [email protected], Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1 1 1 2 Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2 Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara 3 Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Sida 3 av 5 Background Background 6XFNOLQJWKHGDP %RWWOHRUEXFNHWIHHGLQJ 3URV $OORZVJRRGFRQWURORITXDOLW\DQGWLPLQJRIFRORVWUXPIHHGLQJ +LJKHUOHYHOVRIVHUXP,J*V WKDQVXFNOHGFDOYHV $OORZVWKHFDOIWRH[SUHVVDQGIXOILOLWVKLJKPRWLYDWLRQIRU VXFNOLQJ $OORZVWKHFDOIWRFRQWUROWKHYROXPHRIFRORVWUXPLQJHVWHG &RQV 7KHUHLVOLPLWHGFRQWURORYHUWKHYROXPHFRQVXPHGE\WKHFDOI 7LPHFRQVXPLQJHVSHFLDOO\LQFDOYHVZLWKORZPRWLYDWLRQWRIHHG 5HGXFHGOHYHOVRIVHUXP,J*FRPSDUHGWR27 3URV $OORZVWKHFDOIWRH[SUHVVWKHIXOOUDQJHRIQHRQDWDOEHKDYLRXUV DQGDOORZVFRQWDFWEHWZHHQPRWKHUDQG\RXQJ6XFNOLQJDQG JURRPLQJ $OORZVWKHFDOIWRFRQWUROWKHYROXPHDQGIUHTXHQF\RIFRORVWUXP LQJHVWHG ,PSURYHGUDWHRILPPXQRJOREXOLQDEVRUSWLRQ 5HGXFWLRQLQODERXUFRVWVIRUIHHGLQJFDOYHV &RQV 7KHUHLVQRFRQWURORYHUWKHWLPLQJDQGYROXPHFRQVXPHGE\WKH FDOI 'LIILFXOWWRDFKLHYHFRQVLVWHQWDQGDGHTXDWHSDVVLYHWUDQVIHURI LPPXQLW\ Background 7RGDWHPRVWVWXGLHVKDYHIRFXVHGRQWKHHIIHFWVRI27 IHHGLQJRQWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\KHDOWKRXWFRPHV DQGPRUWDOLW\UDWHV 7KHUHDUHFXUUHQWO\QRVWXGLHVHYDOXDWLQJWKHFRQVHTXHQFHV RI27FRORVWUXPIHHGLQJRQWKHEHKDYLRXUDQGZHOIDUHRI GDLU\FDOYHV Photo: SLU bildbank Current projects at the Department of Animal Nutrition and Management Colostrum feeding routines and management in dairy calves Aim 1) PROJECT TITLE: “EFFECTS OF COLOSTRUM FEEDING ROUTINES ON PERFORMANCE AND WELFARE IN DAIRY CALVES” 7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDOWXEHYVVXFNOLQJ YVERWWOHIHHGLQJ RQWKHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\ JURZWKKHDOWKSK\VLRORJLFDOHQGRFULQHDQGEHKDYLRXUDO UHVSRQVHWRWKHWUHDWPHQWVDQGVOHHSSDWWHUQVLQGDLU\ FDOYHV$QRWKHUDLPLVWRVWXG\WKHGHYHORSPHQWRIJXW PLFURELRWDRYHUWKHILUVWGD\VRIFDOIOLIHLQUHODWLRQWR WKHIHHGLQJWUHDWPHQWV 5HVHDUFKJURXS &DUORV(+HUQDQGH]%HQJW2YH5XVWDV/HQD/LGIRUV/RWWD%HUJ+HOHQD 5|FNOLQVEHUJ6WHIDQ$OHQLXV.HUVWLQ6YHQQHUVWHQ6MDXQMD Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 49 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Colostrum feeding routines – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos E. Hernandez1, [email protected], Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1 1 1 2 Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2 Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara 3 Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Sida 4 av 5 Specific objectives $ 7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDO WXEHYVVXFNOLQJYVERWWOH FRORVWUXPIHHGLQJRIQHZERUQGDLU\FDOYHVRQ 7KHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\JURZWKDQGKHDOWKELUWKWRZHDQLQJ 7KHVOHHSSDWWHUQVELUWKWRGD\VROG 3K\VLRORJLFDODQGHQGRFULQHUHVSRQVHWRWKHWKUHHIHHGLQJPHWKRGV (MSc student: Caroline Laestander) 7KHEHKDYLRXUDO UHVSRQVHWRWKHWUHDWPHQWV(MSc student: Ida Lundmark) % 7KHSXEOLF¶VSHUFHSWLRQRIRHVRSKDJHDO WXEHIHHGLQJDVDURXWLQH PDQDJHPHQWIRUFRORVWUXPIHHGLQJLQGDLU\FDOYHV(MSc student: Anna Johansson) 2) PROJECT TITLE: “EFFECTS OF COLOSTRUM FEEDING ROUTINES ON THE DEVELOPMENT OF GUT MICROBIOTA IN DAIRY CALVES” 5HVHDUFKJURXS %HQJW2YH5XVWDV-RKDQ'LFNVYHG &DUORV(+HUQDQGH].HUVWLQ 6YHQQHUVWHQ6MDXQMD Aim 7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDOWXEHYVVXFNOLQJ YVERWWOHIHHGLQJ RQWKHGHYHORSPHQWRIJXWPLFURELRWD RYHUWKHILUVWGD\VRIFDOIOLIH Photo: Lisa Andree O´Hara 3) PROJECT TITLE: “COMPARISON OF THE USE OF REFRACTOMETER (%BRIX) AND COLOSTROMETER AS ESTIMATORS OF IG CONTENT IN MILK” 'RFWRUDOVWXGHQW/LVD$QGUHH2+DUD 6XSHUYLVRUV .MHOO+ROWHQLXV 2EMHFWLYH 7RHYDOXDWHWKHSRWHQWLDORIWKHFRORVWURPHWHU DQG%UL[ PHWKRGWRSUHGLFWSODVPD,J*DQGWRLQYHVWLJDWH PDQDJHPHQWIDFWRUVWKDWLQFUHDVHVWKHULVNRIEHLQJD IDLOHGWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\FDOI Photo: Bui Phan Thu Hang 4) PROJECT TITLE: “IMPROVED CALF PERFORMANCE IN SMALLSCALE DAIRY PRODUCTION IN SOUTHERN VIETNAM” 'RFWRUDOVWXGHQW%XL3KDQ7KX+DQJ 6XSHUYLVRUV(ZD:UHGOH .HUVWLQ6YHQQHUVWHQ6MDXQMD -RKDQ'LFNVYHG 'XRQJ1JX\HQ.KDQJ Photo: Lisa Andree O´Hara 50 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Colostrum feeding routines – Passive immunity and welfare in dairy calves Carlos E. Hernandez1, [email protected], Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1 1 1 2 Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2 Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara 3 Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Sida 5 av 5 %DFNJURXQG 2EMHFWLYH 'DLU\SURGXFWLRQLQ9LHWQDPLV UDWKHUQHZ\HDUV 7RLGHQWLI\FDOIPDQDJHPHQWURXWLQHVLQVPDOOKROGHU FRPPHUFLDOGDLU\IDUPVWKDWFDQEHLPSURYHGWRUHDFKD VXVWDLQDEOHGDLU\SURGXFWLRQFRQVLGHULQJERWKIHPDOH DQGPDOHFDOYHV 'HPDQGIRUGDLU\SURGXFWVLQ 9LHWQDPLVLQFUHDVLQJ 'DLU\FDWWOHSRSXODWLRQKDV LQFUHDVHGIURP LQWR DSSUR[KHDGVRIFDWWOHLQ Photo: Bui Phan Thu Hang /RFDOSURGXFWLRQFRQWULEXWHV DSSUR[RIQDWLRQDOPLON FRQVXPSWLRQ Photo: Bui Phan Thu Hang ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Thank you! Any questions? Photo: Mårten Svensson, SLU bildbank Växa Sverige FDUORVKHUQDQGH]#VOXVH Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 51 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnostik på kalvar Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected] Sida 1 av 4 Överblick: Kalvsjukdomar är vanligt förekommande. De är vik ga på grund av djurvälfärd och e ersom kalven är besä ningens fram d. Sjukdomarna är i huvudsak infek ösa, vilket gör a kalvarnas sjukdomar har större likheter med andra neonatala husdjurs än med vuxna nötkreaturs. Kalvsjukdomarna är mul faktoriella där även andra riskfaktorer än infek ösa mikroorganismer spelar roll: immunitet, miljö, skötsel mm. En sjukdom kan predisponera för en annan sjukdom. De förekommer framför allt vid intensiv uppfödning; de är o a typiska produk onssjukdomar som har samband med sä et vi håller kalvarna på. Navelinfektion/polyartrit/sepsis: E ologisk diagnos fås genom obduk on, nässvabb, blodprov och/eller kalvutredning. Anamnes, symtom och scenariot i besä ningen avgör vilka prover som är lämpliga a ta. Behandlingskriterier är vik ga a formulera. Aktuella frågor och svar: • • • • • Har åldern relevans för diagnosen vid kalvdiarré? Säger diarrésymtomen något om e ologin? Är E coli egentligen relevant vid kalvdiarré? Fungerar snabbtester bra vid kalvdiarré? Kan jag skilja mellan bifynd och orsak i provsvaret vid kalvdiarré? • Är det någon idé a ta prover vid LVI? • Fungerar vaccinering vid kalvdiarré och LVI? Navelinfek on, polyartrit och sepsis är bakteriella infek oner som drabbar nyfödda, upp ll några veckor gamla kalvar. De uppträder sporadiskt, cirka 1 %, men utbro förekommer och då kan e ologisk diagnos vid obduk on vara av värde. Koll av upptag av an kroppar från råmjölk (totalprotein) är befogat. Mer än 5 % navelinfek oner eller polyartriter får anses vara en larmnivå. Diarré: Spädkalvens vanligaste sjukdom; mul faktoriell och med flera olika infek onsagens som har olika verkningsmekanism, inkuba ons d och överlevnad. O a är dock inkuba ons den mycket kort och överlevnaden av smi a i miljön (boxar) lång. Provtagning på levande kalvar vid diarréproblem är mycket användbart. Sy et med lab-diagnos ken är o a a stö a en besä ningsutredning som omfa ar anamnes, symtom, behandling och profylax. Provsvaren ligger ll grund för en tolkning som leder ll åtgärder som gör a smi rycket minskar och/ eller immuniteten ökar. Hosta/pneumoni: Virus (RSV, BCV, PIV-3) och bakterier (Pasteurella multocida, Mannheimia haemoly ca, Histophilus somni). Virus smi ar framför allt via aerosol och finns kvar i besä ningen så länge det finns llräckligt många naiva djur. Däre er införs virussmi a direkt via livdjur och ev indirekt via människor etcetera. Pasterurella och Mannheimia finns normalt i övre lu vägarna men vid LVI/ pneumoni ökar replikeringstakten och lungorna koloniseras. 52 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnostik på kalvar Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected] Sida 2 av 4 9DGlUIHO" 2PVMXNGRPDURFKGLDJQRVWLN .DOYVMXNGRPDU YDQOLJD YLNWLJD LQIHNWL|VD PXOWLIDNWRULHOOD SURGXNWLRQVVMXNGRPDU .HUVWLQGH9HUGLHU 1DYHOLQIHNWLRQVHSVLVSRO\DUWULW .DOYGLDUUp %DNWHULHU 2OLNDLQIHNWLRQVDJHQV 6SRUDGLVNWPHQLEODQGXWEURWW 3URYWDJQLQJLXWUHGQLQJ 2EGXNWLRQYLGODUPQLYn cWJlUGHUI|UPLQGUHVPLWWU\FN RFKElWWUHLPPXQLWHW +DUnOGHUQUHOHYDQVI|UGLDJQRVHQ YLGNDOYGLDUUp" +RVWDSQHXPRQL 9LUXVEDNWHULHU -D,QNXEDWLRQVSUHSDWHQVWLGHURFKYHUNQLQJVPHNDQLVP 2EGXNWLRQQlVVYDEEEORGSURYNDOYXWUHGQLQJ %HKDQGOLQJVNULWHULHU (7(&(FROL ) 5RWDYLUXVFRURQDYLUXVNU\SWRVSRULGLHU 6WDOOFRFFLGLRV GDJDU GDJDU± Y !YHFNRU ´NDOYDUQDEOLU\QJUHRFK\QJUH´ Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 53 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnostik på kalvar Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected] Sida 3 av 4 6lJHUGLDUUpV\PWRPHQQnJRWRPHWLRORJLQ" bU(FROL HJHQWOLJHQUHOHYDQWYLGNDOYGLDUUp" -DLYLVVPnQYHUNQLQJVPHNDQLVP $GKHVLRQHQWHURWR[LQ /nJWS+HIWHUGDJDU )ERUWDHIWHUYHFNRU (7(&(FROL ) YDWWHQWXQQ GLDUUpSnYHUNDW$7 5RWDYLUXVFRURQDYLUXVNU\SWR JXOGLDUUp 6WDOOFRFFLGLRV EORGLJGLDUUp )XQJHUDUVQDEEWHVWHUEUDYLGNDOYGLDUUp" VHNUHWLRQ UHOHYDQW %DUDYl[WDY(FROL lYHQRPUHQNXOWXU1(.OLQLNRFK) -$ .OLQLN) RFK3&5SDQHO -$ .DQMDJVNLOMDPHOODQELI\QGRFKRUVDNL SURYVYDUHWYLGNDOYGLDUUp" -RUHQWWHNQLVNWlUGHWYlORN0(1 -DPHG´NlQVOD´VRPNRPPHUDYHUIDUHQKHW« 6QDEEWVYDUVlOODQYLNWLJDVW .DOYGLDUUplUPXOWLIDNWRULHOOW (QXWUHGQLQJlUElWWUH %UDWDJQDSURYHU )OHUDlUVlNUDUHlQHQVWDND +XUGHWKDUVHWWXWI|UXW 9DQOLJWlUWUROLJDUHlQRYDQOLJW bUGHWQnJRQLGpDWWWDSURYHUYLG/9," )XQJHUDUYDFFLQHUYLGNDOYGLDUUp RFK/9," -DPHQGHWlUOLWHVYnUDUHlQYLGGLDUUp« -DLWHRULQ"LSUDNWLNHQ 9LUXVNRPPHURFKJnUEDNWHULHUILQQVNYDU %HVlWWQLQJHQVLPPXQLWHW 9DGlUIUnJDQ" 69$UHNRPPHQGHUDU (MJHQHUHOODQYlQGQLQJ gQVNDUVWXGLHSnRSWLPDOUnPM|ONVDQYlQGQLQJXWDQYDFF *RGLGpLIULDEHVlWWQLQJDUGlUNDOYDUXQJGMXUVNDVlOMDV 6YnUWDWWKLWWD´I|QVWUHW´ 2EGXNWLRQQlVVYDEEEORGSURYNDOYXWUHGQLQJ 54 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Vad är det för fel? Om sjukdomar och diagnostik på kalvar Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected] Sida 4 av 4 ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 55 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected] Sida 1 av 4 Gård & Djurhälsan är en sammanslagning av Svenska Djurhälsovården, Taurus Kö rådgivning och Svenska Pig. Målsä ningen är a få en samlad och koordinerad kompetens-, kunskaps- och rådgivningspla orm för kö produk on av gris-, får- och nöt i Sverige. I företaget finns olika kompetenser som samarbetar för a anslutna besä ningar ska få gårdsanpassad rådgivning för a producera friska djur i en lönsam produk on. För närvarande pågår e förändringsarbete inom Gård & Djurhälsan och nya besä ningstjänster där veterinära tjänster och annan rådgivning ingår håller på a utvecklas. Nötkreatursbesä ningar kan i dagsläget vara anslutna ll tre olika tjänster: bas, plus eller topp. Samtliga anslutningsformer erbjuder rådgivning per telefon och/ eller epost, subven onerad provtagning i form av kalvpaketet, provtagning för parasiter och fria obduk oner. Obduk on kräver all d en remiss från veterinär för a djurägaren inte ska behöva betala för obduk onen. En dning med aktuella ar klar och raba på Gård & Djurhälsans kursutbud ingår också. I plus ingår utöver basinnehållet även e besä ningsbesök med genomgång av bland annat nyckeltal i produk onen. I topp ingår två besä ningsbesök med genomgång av bland annat nyckeltal i produk onen och ERFA-träffar. Besä ningsbesöken u örs an ngen som rådgivande förebyggande besök eller i samband med problem som utredande besök. Besä ningar med mjölkkor, dikor eller slaktnöt kan vara anslutna ll Gård & Djurhälsans olika tjänster. Gård & Djurhälsan strävar e er a ha e samarbete med besä ningsveterinären och a vid problem arbeta llsammans för a hi a fungerande lösningar. Djurägaren ska kunna använda djurhälsoveterinären som rådgivare och som e komplement ll besä ningsveterinären och andra rådgivare involverade i besä ningen. Gård och Djurhälsans veterinärer arbetar på e strukturerat vis med nyckeltal och andra hjälpmedel för a synliggöra de eventuella problemställningar som kan finnas i besä ningen. Genom a bygga upp e förtroende mellan djurägare/djurskötare och djurhälsoveterinären skapas förutsä ningar för besä ningsarbetet. Vid besä ningsbesöket eller i förarbetet inför besä ningsbesöket definierar djurägaren problemställningen i besä ningen. E vik gt uppdrag för djurhälsoveterinären är a vid besöket bekrä a problemet samt a ge djurägaren perspek v eller jämförelsematerial på hur det ser ut i liknande besä ningar. En annan vik g del är a vara behjälplig så a djurägaren kan sä a realisska mål för a nå en lösning. Dessa mål ska vara både kort- och långsik ga. Kalvhälsa är beroende av många samverkande faktorer där besä ningsstorlek, produkonsinriktning, byggnader och smi ryck utgör grunden. Kalvens start i livet, ålder och kondi on kommer a påverka hur nötkreaturet klarar sin uppväxt och vi- 56 dare liv. Vanliga sjukdomar hos kalv är diarré och lunginflamma oner. Kalvrådgivning i olika besä ningstyper bygger på samma grunder. Det går a använd samma grundläggande principer i samtliga besä ningskategorier trots storleksskillnader och produk onsinriktning. Utredningsgången omfa ar o a kontroll av den passiva immuniteten genom a ta blodprover på unga kalvar i åldern 2-7 dagar. Rådgivningen omfa ar o a råmjölksru nerna. Vidare är det vanligt a smi rycket påverkas av sek onering. Kalvarna bör hållas i små fasta grupper och vara separerade från äldre djur. De bör också vara ålderssorterade. Möjlighet ll sek onering är en vik g fråga och bör diskuteras innan byggstart vid nybyggna on. U odring av kalven u från kalvens behov och u från önskvärd llväxt är vik gt och bör kontrolleras i samband med kalvhälsoproblem. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected] Sida 2 av 4 Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Gård & Djurhälsan Svenska Djurhälsovården Taurus Köttrådgivning Svenska Pig D&U konferens, Sollentuna augusti 2015 Lena Stengärde, Djurhälsoveterinär, Kalmar Topp •Tvåbesökperår •Utökadehälsonyckeltal •ERFAͲträffarochkostnadsfriautbildningar •Regelbundnatelefonavstämningar •AktuellhälsoinformationpåeͲpost •Utökadeprovervidbehov* •Salmonellakontroll Tjänster Så här jobbar vi Egna mål Vi har en standard som alla jobbar efter Strukturerat arbetssätt Nyckeltal Dokumentering egen och till djurägaren Plus •Ettbesökperårmedhälsonyckeltal Vi kvalitetssäkrar mot varandra Bas Bas •Veterinärkompetenspertelefon/eͲpost •Proverkalvpaketetochprovtagningförparasiter* •Kostnadsfriaobduktioner* •TidningenDjurhälsonytt,4nr/år •Rabattpåvårakurserochkompendier Helheten Djurägaren/Djurskötaren Egna mål Besättning Mätbara Djurägare Struktur Smittryck Djurskötare Miljö Dokumentering Byggnad Skötsel Sektionering Foder Kalven Kalvens start Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 57 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected] Sida 3 av 4 Sektionering Gödsel och luft Kalvens start Råmjölk Väggar Åldersgruppering Ensamboxar Slutna grupper Skötsel Foder En som ansvarar för skötseln Råmjölk Alla måste göra likadant Rätt sorts foder Alla måste förstå varför Tillräckligt mycket men ”Lite och ofta” Dokumentering Hygien Vidareutbildning av personal Enkla lösningar Ta med er hem Helhetstänket Fråga om kalvhälsan vid andra besöksorsaker Samma tänk oavsett besättningstyp Besättningens mål Enkla lösningar På forskningsfronten Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax Ett treårigt projekt finansierat av SLF-Kött Samprojekt Gård & Djurhälsan och SLU Projektgrupp: Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan Stefan Alenius, IME, SLU Madeleine Tråvén, IME, SLU Ulf Emanuelsson, IME, SLU 58 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected] Sida 4 av 4 ! Frågor och egna erfarenheter? Mål Kartlägga virusinfektioner och M. Bovis samt studera riskfaktorer för luftvägsinfektion i den specialiserade köttproduktionen Rekrytera och föda upp BRSV- och BCV-fria kalvar och utvärdera om dessa kalvar har förbättrad djurhälsa och tillväxt Utvärdera möjligheten och kostnaden för att förmedla BRSV- och BCV-fria kalvar parallellt med förmedling av kalvar med okänt smittstatus Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 59 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected] Sida 1 av 4 Med tuffa der i mjölkproduk onen är det nödvändigt a alla delar av mjölkproduk onen fungerar op malt. Kalvar upp ll e halvår är en kategori som på många gårdar har en stor förbä ringspoten al, ur såväl llväxtoch hälsosynpunkt som för a få en ra onell skötsel. Råmjölk, mycket mjölk, bra kra foder och en bra miljö är grundbultar i kalvuppfödningen. Hur man säkrar grundbultarna är däremot unikt för varje gård. Vik ga parametrar för en hög llväxt är a mjölken som u odrats all d har rä temperatur och hanteras med god hygien. En riskfaktor för hygienen är de automaska avskiljningar som o a förekommer när man har mjölkningsrobot. Varm mjölk som avskiljs och fylls på i uppsamlingskärlet många gånger under dygnet och avsaknad av kylning är en utmärkt miljö för uppförökning av bakterier. Väg eller mät! Övergången till idisslare A bli ”hemmablind” är en helt naturlig åkomma som kan hindra möjligheter ll stora förbä ringar både i djurhälsa och lönsamhet. En av anledningarna ll a det är en stor varia on i kalvars hälsa och llväxt mellan gårdar är a mätvärden och registreringar för a jämföra kalvars llväxt och hälsa o a saknas på gården. För a veta från vilket läge förändringsarbetet börjar och för a kunna uppska a vad man kan vinna med olika förändringar i kalvuppfödningen måste man därför börja med a inventera nuläget. A väga kalvarna regelbundet är förstås a föredra men om ingen våg finns kan det vara llräckligt a mäta bröstomfång. Inför en förändring av u odring eller skötsel är det en god ide a mäta e urval av kalvars bröstomfång före och e er förändringen är genomförd. Även hälsoläget behöver o a inventeras med frågor som: Hur o a har gården sjuka kalvar som behöver extra pyssel? Hur stor är kalvdödligheten? Liksom det finns en stor förbä ringspoten al för a höja llväxten under mjölkperioden finns det mycket a göra för a undvika den avvänjningssvacka som många mjölkkalvar drabbas av. A gå från enkelmagad ll idisslare på två-tre månader är en stor utmaning som kräver de bästa förutsä ningarna. Alla kalvar ska enligt föreskri erna ha llgång ll e bra grovfoder och även om grovfodret har en viss betydelse för våmutvecklingen är genom jäsning av stärkelse och protein som våmmen framförallt utvecklas (Baldwin & McLeod, 2000). E bra kalvkra foder som kalvarna äter mycket av och som innehåller llräckligt med smältbart protein ger hög llväxt och gör a avvänjningssvackan undviks. A undvika omgruppering, fly och annan stress kring avvänjning är också vik ga faktorer för a få en fortsa god llväxt. Råmjölken – omöjlig att överskatta För kalvar är an kropparna i råmjölken helt avgörande för immunförsvaret under den första levnads den. E o llräckligt upptag av an kroppar från råmjölken är den vik gaste orsaken ll kalvhälsoproblem. Ru ner för a a säkerställa a alla kalvar får llräcklig mängd råmjölk och a den är av llräckligt god kvalitet både avseende sammansä ning och hygien är en mycket vik g faktor för den vidare kalvuppfödningen. Soberon et al (2013) visade a man genom a ge 4 liter kontrollerad råmjölk istället för 2 liter vid första givan inte bara fick en högre llväxt under kalvens första år utan dessutom en en kra ig ökning av mjölkproduk onen under de två första lakta onerna. Råmjölkens kvalitet kan enkelt mätas med en refraktometer, så kallad BRIX-mätare. An kroppshalten sjunker mmarna e er kalvning även om kon inte mjölkas (Kruse, 1970.) Det är därför vik gt a kon mjölkas så snart som möjligt e er kalvning. Recept för bättre tillväxt? Mer mat! Den u odringsnivå som digare anse s som ”standard”, det vill säga två liter mjölk två gånger per dag ger inte kalven möjlighet a utny ja sin llväxtpoten al. En väg a öka givan utan magstörningar är a u odra tre-fyra gånger per dag vilket kan underlä as av a u odringsllfällena inte behöver vara jämt fördelade över dygnet. 60 Hur åstadkommer man förändring? A råmjölk är vik gt och a en hög kalv llväxt är lönsamt och möjligt är inga nyheter. Trots det finns det många gårdar där kalvuppfödningen inte är bra – varför är det så? Varje gård är unik och för a säkerställa de faktorer som ger hög llväxt och friska kalvar bör man i rådgivningen fundera särskilt på: • A rä förstå målsä ningen – är det ll exempel en störningsfri och ra onell skötsel som är det främsta argumentet? Är det möjligheten a ha färre ungdjur om kvigorna kan kalva in digare eller är skälen ll förändring främst ekonomiska? • Lösningen på hur mål kan uppnås (bä re råmjölksru ner ll exempel) finns hos de som arbetar dagligen med djuren – fråga hur man kan säkerställa a alla kalvar får råmjölk istället för a berä a hur. • Se framgången – följ upp förändringen och uppmärksamma förbä ringarna; det ger kra ll fler förändringar. Referenser Baldwin, R. L., VI, and K. R. McLeod. 2000. Effects of diet forage:concentrate ra o and metabolizable energy intake on isolated rumen epithelial cell metabolism in vitro. J. Anim. Sci. 78:771-783. Kruse, V. 1970a. Yield of colostrum and immunoglobulin in ca le at the first milking a er parturi on. Animal Produc on 12, 619-626. Soberon F., and M. E. Van Amburgh. 2013. The effect of nutrient intake from milk of milk replacer of pre-weaned dairy calves on lacta on milk yield as adults: a meta-analysis of current data. J. Anim. Sci. 91:706-712. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected] Sida 2 av 4 SE KALVEN! SE KALVEN! Glad, blank och lönsam - hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer-Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica SE KALVEN! SE KALVEN! Väg eller mät! Inventera Prata med rätt person Använd rätt motivation En god start förlänger livet Mjölkproduktionen under 1. lakt. ökar >150 kg per 100 g daglig tillväxt under mjölkperioden (Soberon et al., 2013) Boehringer Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica SE KALVEN! SE KALVEN! Råd från expertisen... Boehringer Ingelheim Vetmedica Växa Sverige Boehringer Ingelheim Vetmedica Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 61 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected] Sida 3 av 4 SE KALVEN! SE KALVEN! Råmjölk – ingen revolution? Otillräckligt råmjölksskydd - viktigaste orsaken till kalvsjuklighet och – dödlighet Råmjölk är mer än antikroppar… ± Energi ± Tarmfunktion ± Andra kroppsfunktioner Hygien är lika viktigt som kvalitet! Bakterier trivs i ljummen mjölk... Boehringer Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica SE KALVEN! SE KALVEN! Men HUR? Unika lösningar som ska uppfylla behoven: - Bra kvalitet på råmjölken - Mät BRIX - Mjölka ur snart efter kalvning - ALLA får råmjölk - Hygien Hur får man en hög tillväxt? - man ger dem mer mat. Boehringer Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica SE KALVEN! SE KALVEN! Handenpåhjärtat:När observeradedu/gavrådomnyligen avvandakalvarsenast...? ¥ Man går inte förbi dem ¥ ¥ ¥ 140 120 100 80 60 40 De är inte intressanta 20 Bonden tycker inte att de är intressanta. De är alltid mer eller mindre skruttiga 0 0 2 Boehringer Ingelheim Vetmedica 62 4 6 8 10 12 Boehringer Ingelheim Vetmedica Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven Glad, blank och lönsam – hur når man dit? Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected] Sida 4 av 4 SE KALVEN! SE KALVEN! Våmutveckling Vill du som rådgivare förbättra kalvuppfödningen på en gård? - Kalvkraftfoder - Vatten - Stressfritt 1. Erbjud dig att gratis sköta deras kalvar dagligen. 2. Fråga dem hur de kan göra förbättringar. Boehringer Ingelheim Vetmedica Boehringer Ingelheim Vetmedica ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 63 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven ViLA – nu i mjölkbesättningar Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected] Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 1 av 4 I januari 2016 kommer nya föreskri erna som möjliggör villkorad läkemedelsbehandling (ViLA) i mjölkbesä ningar a börja gälla. ViLA ska inte ses som en rä ghet utan en möjlighet och ska knytas ll e strategiskt förebyggande djurhälsoarbete i besä ningen. Bakgrund ViLA innebär a en veterinär kan villkora behandling av djur ll djurhållaren för vissa symtombilder (juverinflamma on och klövspaltsinflamma on för kor samt necrobacillos, tarm-, navel-, led- och lunginflamma on för kalvar) och med vissa läkemedel (bensylpenicillin, an inflammatoriska läkemedel och hormonet oxytocin). ViLA är e regeringsuppdrag som Jordbruksverket fick 2009. En projektgrupp llsa es av Jordbruksverket för a arbeta fram vilka förutsä ningar som skulle gälla i e ViLA system för mjölkbesä ningar. I projektgruppen ingick representanter från Distriktsveterinärerna, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svensk Mjölk, Sveriges Veterinärförbund och i arbetets inledningsskede även Veterinärer i Sverige. Under e års d genomförde sedan SLU en pilotstudie där förutsä ningarna testades under e års d i fält. De nya föreskri sförslagen följer ll stora delar de förutsä ningar som testades i pilotstudien och de erfarenheter som framkom där. Djurhållare i ViLA För a få inleda ViLA måste besä ningen ligga under uppsa a gränsvärden för självdöda/avlivade kor, kalvdödlighet och behandlingsincidens för juverinflammaon. Den ansvarige veterinären gör dessutom en bedömning om besä ningens djurhälsa och djurskydd är sådant a det är lämpligt med ViLA. All personal som kommer behandla enligt ViLA i en besä ning måste ha genomfört en kurs som avslutas med en examina on. Veterinär i ViLA Veterinären som ansvarar för ViLA måste känna ll djurhållningen i den aktuella besä ningen väl och ska innan ViLA inleds ha gjort en utredning i besä ningen med fokus på sjukdomsförekomst och djurhälsa. Veterinären ska upprä a u örliga skri liga behandlingsanvisningar för varje symtombild och hur läkemedlen ska användas och hanteras. Besök görs sedan med 1-3 veckors intervall beroende av besä ningsstorlek, ju större besä ning desto tätare intervall. Om besä ningen når upp ll en viss nivå på e antal djurhälsomå kan intervallet utökas ll 3-6 veckor. Veterinären ska vid varje besök följa upp de behandlingar som har gjorts, stämma av medicinåtgång och göra en bedömning av de djur som har ökad risk för a drabbas av sjukdom, ll exempel nykalvade kor. Veterinären ska också försäkra sig om a de grundläggande förutsä ningarna för ViLA är uppfyllda och med regelbundna intervall u öra en djurskyddsdeklara on. Dessutom ska besöken användas ll löpande förebyggande djurhälsoarbete i besä ningen. I de fall instruk onerna inte följs eller om djurskyddet i besä ningen inte är godtagbart ska ViLA omedelbart upphöra. Veterinären ska anmäla ll länsstyrelsen när ViLA inleds och om det upphör. Länsstyrelsen är den myndighet som utövar offentlig kontroll över a bestämmelserna för ViLA följs. Veterinären som ansvarar för ViLA måste ha genomgå särskild utbildning som omfa ar både villkorad läkemedelsförskrivning och strategiskt förebyggande djurhälsoarbete. Ekonomi De planerade veterinärbesöken i ViLA innebär i sig en kostnad. De a kompenseras av a vissa akuta besök kan ersä as av ViLA. Beroende på veterinärens besöksfrekvens och sjukdomsläget i besä ningen kan ViLA medföra a veterinärkostnaderna an ngen minskar el- Tabell: Årlig kostnad för de akutbesök som kan ersä as med villkorad läkemedelsanvändning och årlig kostnad för de besä ningsbesök som villkorad läkemedelsanvändning medför. Besä ningsstorlek Kostnad akutbesök som ersä s av ViLA i en besä ning med sjuklighet som sni et Kostnad akutbesök som ersä s av ViLA i en besä ning med sjuklighet motsvarande den sämre kvar len Kostnad besä ningsbesök vid tä besöksintervall Kostnad besä ningsbesök vid glest besöks-intervall Medelkoantal 78,4 16 200 20400 27 100 18 500 Medelkoantal 200 41 300 52 000 41 500 26 700 Medelkoantal 400 82 700 105100 83 000 53 300 Källa: Konsekvensutredning D8, Jordbruksverket. 64 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven ViLA – nu i mjölkbesättningar Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected] Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 2 av 4 ler ökar. ViLA kan dessutom långsik gt på grund av e bä re utny jande av veterinär kompetens, leda ll en minskad kostnad för sjukdom och en ökad inkomst på grund av en mer effek v produk on. De a är dock svårt a göra några beräkningar på. I tabellen nedan visas en kostnadsberäkning gjort av Jordbruksverket. Risker och möjligheter med ViLA När det gäller livsmedelsproducerande djur har Sverige den lägsta an bio kaförbrukningen av alla EU-länder och vi har också e mycket bra resistensläge, vilket är oerhört vik gt a värna om. Det är bara smalspektrigt ”vanligt” penicillin som får villkoras inom ViLA, vilket är bra ur resistenssynpunkt. E smalt spektrum innebär a det är riktat mot e fåtal specifika bakterietyper, medan an bio ka med bre spektrum slår mot e flertal typer av bakterier. Det finns en risk för felbehandlingar av djuren i ViLA då det inte är en veterinär som inleder behandlingen. Djurhållaren ska dock inte göra avancerade medicinska bedömningar, utan endast följa en veterinärs i förväg lagda instruk oner. Det är därför begränsat vilka symtombilder veterinären kan överlåta ll djurhållaren Växa Sverige a behandla, och även med vilka läkemedel. Vid juverinflamma on ska också mjölkprov tas för bakterielogisk analys. I pilotstudien sågs ingen ökad användning av penicillin. Det är det dyrt a behandla djur då det innebär både medicinkostnad och karens d för mjölken, vilket gör a en djurhållare inte vill behandla djur i onödan. Stort ansvar läggs på veterinären a övervaka läkemedelsförbrukningen och undersöka vilka orsaker som ligger bakom en eventuell ökning i en besä ning. ViLA kan innebära en förbä ring för djurvälfärden, då djuren kan behandlas på en gång de upptäcks vara sjuka och e ökat fokus kan läggas på förebyggande åtgärder vid veterinärbesöken. Det förutsä er dock a veterinären kopplar ViLA ll förebyggande arbete i besä ningarna. I pilotstudien upplevde både veterinärer och djurägare generellt a systemet ökade den veterinära närvaron i besä ningen och a djurhälsan gynnades av snabbt insa behandling, framförallt vad gäller kalvar. Referenser: Remiss föreskri er SJVFS 2015:XX saknr D8 och D9 Slutrapport ViLA pilot, Anna Ohlson, SLU 2012 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 65 Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven ViLA – nu i mjölkbesättningar Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected] Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 4 %DNJUXQG 9L/$0M|ON RegeringsͲ uppdrag 2009 $QQD2KOVRQRFK-RQDV&DUOVVRQ 9l[D6YHULJH Pilotstudie 2011 FöreskriftsͲ förslag2015 Start 2016 FöreskrifterSJVFS2015:XX,saknrD8ochD9 /lNHPHGHO 6\PWRPELOGHU Vuxnadjur,ungdjur Klövspaltsinflammation ± Djuretskaundersökasiverkstol/motsvarande Kor: Juverinflammation ± Mjölkprovveterinär/lab tillhandainom2dagar Kalv Lunginflammation Diarré Navelinfektion Oralnecrobacillos Ledinflammationenstakaled )|UXWVlWWQLQJDU%HVlWWQLQJDUL9L/$ 1. Liggaunderuppsattagränsvärdenför självdöda/avlivadekor,kalvdödlighet ochbehandlingsincidensför juverinflammation.Dessafastställsav Jordbruksverket. 2. Djurhälsaochdjurskyddärsådantatt detärlämpligtmedViLA 3. Allpersonalsomkommerbehandla enligtViLAimåstehagenomförten kurssomavslutasmeden examination 66 Hormon Oxytocin NSAID Samtligafördjurslagetgodkändapreparat ± Endastdjursominteharbetat Antibiotika Bensylpenicillin Intramammarierinnehållandebensylpenicillinoch bensylpenicillinikombinationmedaminoglykosid )|UXWVlWWQLQJDU9HWHULQlUL9L/$ 1. Kännatilldjurhållningenibesättningenväl 2. Genomförabesättningsutredningmedfokus påsjukdomsförekomstochdjurhälsa 3. Skriftligöverenskommelsemeddjurhållaren 4. Skriftligaanvisningarförvarjesymtombildoch läkemedelshantering 5. Genomgåttsärskildutbildningsomomfattar bådevillkoradläkemedelsförskrivningoch strategisktförebyggandedjurhälsoarbete Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven ViLA – nu i mjölkbesättningar Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected] Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected] Sida 4 av 4 %HVlWWQLQJVEHV|N %HV|NVIUHNYHQV Följauppbehandlingar, medicinavstämningoch bedömningavriskdjur Kontrollavgrundläggande förutsättningarna,regelbundet utföradjurskyddsdeklaration Förebyggandedjurhälsoarbete Minst80%avbesökenmåste utförasavdenansvarige veterinären Antalkor <100 Ökadläkemedelsförbrukning Antibiotikaresistens Felbehandlingar Snabbtinsattbehandling Ökadveterinärnärvaro Fokuspåförebyggande djurhälsoarbete 100Ͳ250 Varannanvecka Var4:evecka >250 Varjevecka Varannanvecka somfastställtsavJordbruksverket. .RVWQDGVEHUlNQLQJ Nyckeltal* Gränsvärde Dödlighetspädkalv0Ͳ1dagar <13% Dödlighetkalv1Ͳ180dagar <11% Självdöda/avlivadekor <11% Utfodringsrelateradsjuklighet <7% Totaltsjukdomsbehandlingar <52% Andelkormedsenasemineringar <14% Andelenejinsemineradekvigor över17 <98% månålder 5LVNHURFKP|MOLJKHWHU Utökatintervall Var6:evecka Utökatintervall:Vissnivåpåettantaldjurhälsomått, %HV|NVIUHNYHQV± 3LORWVWXGLHQ *EfterSandgrenetal.,2009 Intervall Var3:evecka Medelantal kor Kostnadakutbesöksom ersättsavViLA Kostnadbesättningsbesök 78,4 16200 Sjuklighet sämre kvartilen 20400 200 41300 52000 41500 26700 400 82700 105100 83000 53300 Sjuklighet median GrundͲ intervall Förlängt intervall 27100 18500 Källa:KonsekvensutredningD8,Jordbruksverket. ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 67 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 1 av 12 Op mizing ruminal fermenta on and health are priority challenges to every dairy nutri onist. With the fermenta on process in mind and the limited capacity of the rumen it’s obvious that cows ea ng too much of low or slowly diges ble feedstuffs will meet limita ons in nutrient supply and on the other side excessive inges on of rapidly fermentable feedstuffs or feedstuffs providing unbalanced fermenta on products for the metabolism of the cows can upset rumen func on or the nutrient efficiency. With high gene c merit dairy cows both under- and overnutri on can have dire consequences for produc vity, efficiency, and health implying that high precision in feeding the rumen a substrate with constant composi on and proper es is mandatory to op mize produc vity, efficiency, and health. Classically dairy nutri on research has focused on predic ng the composi on of the op mum ra on and evalua ng feedstuffs for the op miza on of this ideal ra on. Most o en research has been done in confined environments with limited disturbance from feed bunk dynamics. Under prac cal condi ons many factors contribute to the complexity of rela ng nutri on to produc on results and health and one factor of major importance is behavior of cows at the feed bunk. From Danish experience it appears that introduc on of feed mixers in the dairy industry have been done with only a very li le systema c research into the mixing process and taking for granted that the concerns that predominated in the area of separate feed alloca on would also be the primary concerns in the TMR area. With the Compact TMR perspec ve on dairy nutri on it appears that we for years have underes mated the poten al in op mizing TMR for dairy cows. Essentials of the Compact TMR concept Compact TMR is a mixing concept that targets nutri on and behavior of dairy cows with the aim to simultaneously benefit produc vity, efficiency and health. The basic principle is that all cows in a feeding group/herd shall have unlimited access to a feed mix that cannot be sorted and therefore guaran es constant composi on of the substrate supply of the rumen and minimizes the struggle by cows for access to feed and eliminates the fight for the best feed. Nothing but the best feed is available to all cows all day. In prac ce the concept relies on: 1. Securing orts equivalent to minimum 2% of amount fed (approx. 1 kg/cow per day) 2. Providing the mix as Compact TMR 68 Orts: Maintaining 2% orts (le overs) it cri cal to ensure that all cows have access to sufficient feed. Access to a TMR/PMR with a constant composi on at all mes is important to reduce stress on cows in the herd/group. The residues are also a cri cal control point to test if the offered mix is sorted by the cows. Orts and feed mix fed have to be indis nguishable, if this is not the case, cows have sorted the ra on and first and last cow feeding at the feed bunk have been offered different ra ons. Always test orts for aerobic deteriora on, if orts tends to warm the feed mix is not stable and unstable ingredients has to be replaced or the mix has to be preserved with acids (e.g. propionic acid). Maintaining a sufficient amount of orts is cri cal to the behavior of cows, if cows rush to the feed bunk at feed out or push up of the feed, they are either underfed (i.e. orts too small) or the feed mix can be sorted. Mixing process: The mixing process is divided into three phases in standard ver cal- and horizontal auger mixers 1. 2. 3. Soaking phase Structuring phase (middle-mix) Final-mix Soaking phase: Pelleted concentrate and dry feed components are sources of ‘noise’ and can induce extensive sor ng in TMR and PMR mixes. To avoid these problems dry components of ra ons have to been soaked in water or other feedstuffs with high moisture content to ensure that these components are retained in the TMR/PMR. The amount of water required depend on the ra on and on the DM of silages added to the mix. A good star ng point is to use equal amounts of water and dry feedstuffs. Most pellets will burst when soaked for 1 h, but more resistant pellets like pellets of sugar beet pulp require mul ple hours (8 – 12 h). Adding too li le water is a much more common problem than adding too much water. Weigh dry ingredients into mixer – without mixing to increase weighing precision. Add water when opera ng the mixer to ensure good contact between water and dry ingredients and to avoid too much of the dry ingredients residing on the augers. Important: When adding water to TMR/PMR the water should be added to dry ingredients that absorb the water. Avoid adding water to silages as this will reduce stability. Be aware of risk for decreased stability of feed mixes when adding water. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 2 av 12 Optimum dry matter concentration of TMR/PMR: Addi on of water can be necessary not only to dissolve pellets and help small components adhere to the mix, but also to ensure that the final mix obtains a high density. The overall aim is to ensure that small concentrate par cles adhere to larger fiber par cles and cannot be sorted out by the cows. It is recommended to plan for 36 to 38% DM in Compact TMR mixed using ver cal auger mixers. With horizontal auger mixers o en 39 to 40% DM is preferable to prevent the mixers from squeezing water out of the mix in the final phase. Feedstuffs like molasses, sugar beets, pulp, dis ller’s grain etcetera can also provide humidity and decrease or replace addi on of water. solved” by addi on of corn silage. Many mixers are challenged by the physical proper es of the mix in the final phase (especially ver cal auger mixers). It is very important to monitor the mixer when star ng a Compact TMR protocol and a large range of mixers need to modified with auger shares / other devices mounted on the augers to be able to mix a Compact TMR. The final mixing me is again 15 – 20 min with 26 – 32 rpm of augers (ver cal augers). Don’t stop mixer: When mixing Danish-type ra ons it is strongly recommended not to stop the mixer between the structuring phase and the final-mix. The mix from the structuring phase is very heavy and compact. Also if in any way possible don’t stop mixer before unloading. Structuring phase: Multiple mixes per day: In the structuring phase the most fibrous components are adding the soaking mix and the mixer is operated for 15 to 20 min. The purpose of the structuring phase is threefold: stepwise mixing, adherence of concentrates to the skeleton of the mix and shredding fibers. The structuring phase ensures a stepwise mixing process that allow concentrates to mix well into the most fibrous components of the mix. The fibers are the skeleton of the mix and are supposed to carry all nutrients to the cow. To ensure sufficient mixing and adherence of small par cles the standard mixing me in the structuring phase is 15 to 20 min (typical 26-32 rpm in ver cal auger mixers). The mixing impact of different mixers varies with fabric and geometry as well as the botanical composi on of silages. In larger herds with mul ple mixes per day the number of soaking events and/or structuring mixes should be minimized by producing a large soaking-mix and/or structuring mix and use these as pre-mixes in several final mixes. Final-mix: The last ingredient to be added to the mixer is corn silage. The heavy mix of the structuring phase is “dis- Critical to maintain flow in mixer: It is of cri cal importance to ensure that your mixer can handle compact feed mixes before implemen ng this praxis. It is of paramount importance to monitor the flow of feed in the mixer – if not all feed in the mixer is mowing it can be very harmful to the cows. Adjustments of the base of the auger close the sides of the mixing chamber, posi ons, and length of knives/blades and/or adjustment of secondary arm at the base of the auger (if present on the par cular mixer) are measures that can be involved in op mizing the mixer for Compact TMR. Mixers of several makes failed to mix Compact TMR without adjustments, but it has been possible to modify all mixers (except for some totally worn out mixers) for Compact TMR. Eating behavior: Mixer mounted with auger share to ensure sufficient flow during mixing. Växa Sverige To test the mixing protocol you should evaluate the mix fed to the cows, evaluate the flow in the feed mixer, however, you also need to monitor the behavior of cows feeding on the mix. When cows feed from the top you have mixed the ra on well. If cows are searching deep into the mix or feeding on the floor they are sor ng and the ra on is improperly mixed. If cows eat feed only from the top of the pile and don’t push around with the feed you have come close to provide them a Compact TMR. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 69 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 3 av 12 Results 2012 – 2013 – 2014: Results based on introduc on of the Compact TMR concept at Danish dairy farms in the period from 2012 – 2014 showed: • Less me spend a the feed bunk, cows eat faster and sort less, giving more res ng me and more me in stalls • Reduced stress on cows – cows don’t rush to the feed bunk at feed out or push up of feed • Higher milk produc on – short term +5%, long term larger increase, many herds 1500 to 2000 kg ECM/cow more. 70 • Less problems with overcondi oned cows because no cow can sort out an imbalanced ra on • Higher feed efficiency – probably from be er nutri on of cows with low rank in hierarchy and less sor ng by low producing cows • Be er health, stronger hoofs Downsides: Have to make sure that cows can lay comfortable in stalls as they will spend more me here when they don’t need to fight for the good ra on. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 4 av 12 Compact TMR – vertical auger mixer Times indicated for mixers opera ng at 26-32 rpm. At the feed bunk Time/ac on Pellets and commodi es are soaked in water to enable be er mixing. Standard concentrate pellets can be soaked in 1 h. Star ng point is dry components:water (1:1). Run mixer when adding water. Sugar beet pulp pellets needs more me 8-12 h and more water. Beets and other moist feedstuffs can replace water and enable good quali-ty TMR/ PMR. All ingredients except for corn silage for Danish type ra ons. Restrictor plates are out. Le whole sugar beets cut in mixer with commodi es. Mix 15-20 min Make sure mixer is filled to top of augers. Don’t stop mixer! Final-mix Structuring Alterna ves to water Soaking phase Descrip on Add corn silage as last ingredient. Mix 15-20 min Important that all feed is moving. No grass clumps Don’t stop mixer, but feed out immediately. Homogeneous short par cles Always minimum 2% orts. No sor ng Växa Sverige Heavy mix Cows ea ng from top Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 71 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 5 av 12 &203$&7705,6$',))(5(17580,1$/ :25/' &RPSDFW705SURILOH 6HSDUDWHIHHGLQJ RUSRRUO\ PL[HG705 5RXJKDJH 'MXUKlOVR 8WIRGULQJVNRQIHUHQV 1LHOV%DVWLDQ.ULVWHQVHQ &DQGDJUR3K' &RQFHQWUDWH 6(*(6'DLU\&DWWOH)DUPLQJ ,03/(0(17&203$&770572,1&5($6( 352'8&7,9,7<)(('()),&,(1&<$1'+($/7+ ,1'$,5<+(5'6 _ DXJXVW 0$,17$,1,1*&+(0,&$/&20326,7,21± &+$1*,1*3+<6,&$/6758&785( 6KRUW /RQJ PPVLHYH PPVLHYH ' 3 '0LQWDNHORFNHG .JG 5XPLQDWLRQWLPH K K 0LQG 5XPLQDO S+0HGLDO 5XPLQDO S+9HQWUDO 5XPLQDO PRWLOLW\ 35&PLQ .J 5XPLQDO SRROV '0 /LTXLG .J 7RWDO .J _ DXJXVW 29(50,;,1**5$66%$6('5$7,216$5( 9(5<',)),&8/7 :KDWLVGDQJHURXV" +LJK 6WDUFKSURWHLQRUIDWOHYHO $IIHFWVQXWULHQW FRPSRVLWLRQDQG SURILOHRIDEVRUEHG QXWULHQWV 9DULDWLRQLQ VWDUFKDQGSURWHLQ FRQFHQWUDWLRQ 7(672);&203$&77059(5686; &203$&7705 0L[LQJ;FRPSDFW705 6RDNLQJRYHUQLJKW PLQVWUXFWXULQJPL[ PLQILQDOPL[ 0L[LQJ;FRPSDFW705 6RDNLQJRYHUQLJKW PLQVWUXFWXULQJPL[ PLQILQDOPL[ PLQH[WUDPL[LQJ /HVVGDQJHURXVWKDW W\SLFDOO\H[SHFWHG 72 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 6 av 12 7+((66(1&(2))((',1*$)(50(17(5,6 67$%,/,7< 0DQ\DVVXPHG705¶VKDYHQHYHUEHHQPL[HG /RQJVWUDZ 'HJUDGHGJNJ *UDVVVLODJH 6LPSOHH[DPSOH &DXVWLFZKHDW 6XJDUEHHWILEHUV 7LPHLQUXPHQK 6XJDUK 1')K _ 3HOOHWVDQG VPDOO FRQFHQWUDWH SDUWLFOHV &RUQVWDUFK NJ'0G GHJUDGHG LQUXPHQ 3RRONJ'0 5DWH| K &RUQ VLODJH 6WDUFKK DXJXVW 7KLVFRZKDVQRLQWHQWLRQWR´ILQG´WKHIRUPXODWHGUDWLRQ 1RSUREOHPWRVRUWHYHQLQDSLOHPKLJK Växa Sverige &RZVILQGWKHJRRGLHVRQWKHIORRU 7KHVHFRZVVSHQGIDUWRRPDQ\KRXUVVWDQGLQJ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 73 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 7 av 12 &5,7(5,$72(9$/8$7( %()25(:(&$1-8'*(21 ,03/(0(17$7,212)&203$&7705 THE COMPACT TMR CONCEPT (YDOXDWHWKHIHHGPL[ (YDOXDWHWKHEHKDYLRURIWKHFRZV (YDOXDWHWKHIORZLQWKHPL[HU 7KHIRUPXODWHGUDWLRQIRUWKHHQWLUHKHUG[ Ɣ 2UWVPLQLPXPNJFRZ Ɣ &RPSDFW705 _ DXJXVW _ (9$/8$7,1*7+(0,;,17+()(('%81. 2%6(59(7+(%(+$9,25$7$1'$5281' 7+()(('%81. Ɣ 7\SLFDO'DQLVKVLWXDWLRQZLWKJUDVVVLODJHDVWKH VNHOHWRQRIWKHPL[ Ɣ *UDVVFKXQNV Ɣ $OOIHHGVWXIIV³GLVDSSHDUHG´ Ɣ 1RSHOOHWVRUVPDOOSDUWLFOHVRQWKHIORRURULQWKHIHHG Ɣ 0RLVWDQGDGKHULQJPL[ Ɣ +RPRJHQRXVDQGVKRUW³VNHOHWRQ´ Ɣ 1HYHUHPSW\IHHGEXQN _ DXJXVW Ɣ &RZVDUHHDWLQJIURPWKHWRSRIWKHSLOHQRWRQWKH IORRU Ɣ )HHGVWD\VLQWKHSLOH Ɣ 1RUHDFWLRQIURPFRZVGXULQJIHHGRXW Ɣ 1RUHDFWLRQIURPFRZVZKHQSXVKLQJLQIHHG Ɣ 2UWVDQGIHHGPL[LGHQWLFDOXSRQLQVSHFWLRQ _ &203$&7705),567)((',1* _ 74 DXJXVW DXJXVW 7+(3(5)(&70,;,612721/<7+(25< _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 8 av 12 7+(67$1'$5'35272&2/± 9(57,&$/ $8*(56 ,QJUHGLHQWV 7LPH ,± 62$.,1* 3HOOHWVGU\ LQJUHGLHQWV RIGU\ ZHLJKWLQZDWHU KRXU ,,± 6758&785,1* ,,,± ),1,6+,1* KRXUV ZLWKVXJDU EHHWSXOSSHOOHWV *UDVV VLODJHRWKHU 0L[LQJWLPH ILEURXVIHHGVWXIIV PLQ DQGPLQHUDOV &RUQ VLODJH 0L[LQJ WLPH PLQ 'U\PDWWHULQPL[± 3KDVH RIPL[ 12)/2: '$1*(5 _ _ 352%/(0&/($5,1*7+()((' (17,5(0,;,1029(0(17 _ _ 6,0,/$502',),&$7,2162)6(9(5$/ ',))(5(179(57,&$/$8*(560,;(56 DXJXVW 1((')25&217,18286021,725,1*2) )(('0,;(5$1')(('0,; _ _ Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 75 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 9 av 12 7(6762)+25,=217$/ $8*(5 0,;(56 028170$*1(76± (9(1:+(1<28 %(/,(9(7+(<127 1(&(66$5< _ DXJXVW _ DXJXVW 0,;025(&203$&7 :+(1 0,;(',1 +25,=217$/ $8*(5 0,;(5 6WRUWL /DEUDGRUKRUL]RQWDO DXJHUV _ DXJXVW 3HHFRQ 90(YHUWLFDO DXJHUV _ DXJXVW +25,=217$/$8*(50,;(561(('6 ),1$/0,;,1*7,0(2)0,1 5(68/76)520+(5'%$6('7(676,1 _ DXJXVW 76 _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 10 av 12 .*(&0 0,/.352'8&7,215(63216( $3352; %HIRUH _ Q 3 Q 3 (.0\GHOVHNJGDJ 5HODWLYH(&0\LHOGRISUHGLFWHG :LWK&RPSDFW705 DXJXVW %HIRUH _ )(('()),&,(1&<125)25 1(/ ()),&,(1&< %HIRUH :LWK&RPSDFW705 DXJXVW 5('8&('($7,1*7,0(,1&5($6('7,0(,167$//6± 868$//<$*22'7+,1*± +2:(9(5,)&2:6/$< 21$+$5'685)$&(7+(5(0,*+7%(1(*$7,9( 6,'(())(&76 :LWK&RPSDFW705 _ &203$&7705+86'<5 %0'&)((' 29(5$//&21&/86,216 9DULDEOH )HHG LQWDNH 7LPH EXGJHWVWUHVV UHODWHGWRIHHGLQJ )HHGHIILFLHQF\ $HURELF VWDELOLW\ :HDU DQGGLHVHO Växa Sverige &ORVLQJWKHELJQXWULWLRQDOORRSLQDQLPDO DJULFXOWXUH DXJXVW &RPPHQWV 0LON SURGXFWLRQ +HDOWK _ (IIHFW 6RPH KHUGVPLVVLQJERG\JDLQLQSHULRG EHIRUHLQWHUYHQWLRQKDVDWHPSRUDU\GURS LQHIILFLHQF\ )HHG 0,; ,QJHVWHGUDWLRQ $QDO\VLV )HZGDWD DWSUHVHQW*HQHUDOO\SRVLWLYH IHHGEDFNIURPKRRIWULPPHUV 1RWDVDIIHFWHGDVIHDUHG _ &RPSDFW705305 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 77 Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 11 av 12 %0'&)((' 6DPSOH &2:6,1*(677+(3/$11('5$7,217+(0,;(50,;21( 5$7,21$1'7+(6$03/(7,(6,7$//72*(7+(5 $QDO\VLV 5HSRUWIROORZXS )XWXUHIHHG HYDOXDWLRQ QXWULWLRQ PDQDJHPHQW _ _ 5(029( (;&(66,9(0$7(5,$/ 2172372 $92,' 6$03/(6(3$5$7,21 DXJXVW '26$03/(5('8&7,21 21&/($1 685)$&( &+$,5 0$7,6$*22' 62/87,21 3UHSDUHFOHDQVXUIDFH (PSW\EDUUHOPL[DQG IRUPDFRQH )ODWWHQSLOH 6HSDUDWHLQWR TXDUWHUV .HHSDOWHUQDWLQJGLDJRQDODWHDFKUHGXFWLRQF\FOH _ DXJXVW _ &21,1*$1'48$57(5,1* 5HGXFWLRQ 5HGXFWLRQ 5HGXFWLRQ DXJXVW +,*+<,(/',1*'$1,6++(5'6 0LONLQJFRZV *UHDWHU6WDUFK2UJDQLFPDWWHUGLJHVWLELOLW\'&$' PL[LQJLPSDFWLQGLUHFWLRQRI&RPSDFW705 /RZHU1')6XJDU$VK 5HGXFWLRQ _ 78 DXJXVW /UHGXFHGWR/ 'U\FRZV /RZHU2UJDQLFPDWWHUGLJHVWLELOLW\'&$'VROXEOH FUXGHSURWHLQ _ DXJXVW Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected] Sida 12 av 12 ! Frågor och egna erfarenheter? 7+((1'2)$35(6(17$7,21« «%8721/<7+(9(5<%(*,11,1*2)$6725< 21705$1'+2::()$&,/,7$7( '(9(/230(172))((',1*675$7(*,(67+$7 (1$%/(&2:672(;35(667+(,5 352'8&7,21327(17,$/ 7+$1.<28)25<285$77(17,21 Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? _ DXJXVW Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 79 Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 1 av 7 Problemstillinger og mål Kyr med god helse, fruktbarhet og ytelse er avgjørende for å få en økonomisk og velfungerende mjølkeproduksjon. Sam dig er fôreffek vitet og arbeidsforbruk i besetningen vik g elementer. For å oppnå de e legges det stor vekt på fôring og stell i laktasjonsperioden. Hva så med sinkua, hvor vik g er den for å oppnå en god melkeproduksjon? Senere års forskning har vist at fôring og management av sinkua har avgjørende betydning for ytelse, helse og fruktbarhet i kommende laktasjon (Figur 1). Figur 1: Faktorer i sin da som påvirker mjølkeproduksjon, helse og fruktbarhet i kommende laktasjon. Overordna målse ng for sinperioden er at fôring og management lpasses de fak ske behovene hos kyrne, slik at forberedelsen blir op mal. De e krever en bevist fôringsstrategi hvor man har kontroll på fôropptaket, energi- og protein lførselen, samt lstrekkelig med mineraler og vitaminer. kus på holdendringer i hele laktasjonssyklusen. I sin da er målet å holde et konstant hold. Det oppnås ved å lage fôrrasjoner som fyller kyrnes opptakskapasitet og næringsbehov og derfor har vi definert sin da i tre perioder. I avsiningsperioden står sikring av jurhelse og redusert fôropptak i fokus. En rask og effek v sinlegging er vik g for å spare arbeid, sikre god jurhelse og unngå stress hos kyrne. Kyr med forøkt celletall mot slu en av laktasjonen skal undersøkes med speneprøver. I forberedelsesperioden er målet å holde kua i et konstant hold sam dig som man ønsker å utny e vomvolumet. Det betyr grovfôr av ulik kvalitet som generelt har lav energikonsentrasjon (< 5,3 MJ NEl20 per kg TS) og mye struktur og som skal gi et stabilt fôropptak i denne perioden. Det er det vik g med lstrekkelig med mineraler og vitaminer og råproteininnholdet i fôrrasjonen bør ligge mellom 130-150 g/kg TS. Overgangsperioden har vi valgt å definere som perioden 2 uker før kalving l 3 uker e er kalving. I denne perioden skjer det store endringer i fysiologi og næring. Kyrne skal lvennes laktasjonsfôret og der hvor det er separat ldeling av kra fôr skal det trappes opp med en strategi som sikrer et godt vommiljø og som sam dig ikke gir for høy energi lgang. Opptrappingsnivået er avhengig av grovfôrets kvalitet og eventuelt energistyrken i en PMR-mix. Energikonsentrasjon og AAT-innholdet i fôrrasjonen påvirker ytelsesutvikling og holdendring de første ukene e er kalving. For rask økning i melkeytelsen første uka e er kalving har vist å øke risikoen for mas i begynnelsen av laktasjonen. Har man en god strategi for fôring og management i sin da har man lagt et godt grunnlag for å sikre en god laktasjon som gir god ytelse og fruktbarhet samt friske kyr. Sintidas tre perioder I Figur 2 er det vist hvordan vi deler sin da inn i tre perioder, fordi disse tre periodene krever forskjellig fokusområder. Vi velger også å ta med de tre første ukene e er kalving som en del av periodeinndelingen da en god overgang rundt kalving er svært vik g for hvilke resultater man får i laktasjonen. Kyrnes hold (body condi on score) ved kalving har avgjørende betydning for resultatene i påfølgende laktasjon. Et op malt hold ved kalving (3,0 -3,5) krever fo- 80 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 2 av 7 Figur 2: Inndeling av sin den i ulike perioder. Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 81 Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 3 av 7 Hva ønsker vi Optimalutfodring avsinkor – Effektpå produksjonoch hälsa Forberede kua på en høy mjølkeytelse og god fruktbarhet Redusere risikoen for stoffskiftesykdommer og Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2015 infeksjonssykdommer Dekke næringsbehovet for vedlikehold, drektighet og jurutvikling Harald Volden Optimalisere fôrkostnadene og arbeidsforbruket TINE Rådgiving og Medlem Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap, NMBU 2 Problemstillinger Fôringsstrategien i sinperioden har betydning for ytelsen i påfølgende laktasjon Betydningforfôreffektivitetogproduksjonsøkonomi Fôringsstrategien i sinperioden har betydning for helse og fruktbarhet i påfølgende laktasjon +ROGSRHQJ +ROGSRHQJ +ROGSRHQJ Hva er riktig fôringsstrategi i sinperioden? ± Fôropptakskapasitet ± Energibehov ± Proteinbehov ± Mineralerogvitaminbehov Optimalt management +ROGSRHQJ +ROGSRHQJ +ROGSRHQJ ± Gruppeinndeling ± Stressfrikalvingslinje (WWHU3HU*LOOXQG*(12 3 4 Optimalt hold ved kalving Ulikeegenskaper Melkeytelse Reproduksjon Sunnhetogvelferd(helse) Inndeling av sinperioden Optimalthold(skala1Ͳ5) 3,5Ͳ4,0 2,5Ͳ3,0 < 3,0 Biologisk effektivitet 1,5Ͳ2,0 Livstidsytelse 2,5Ͳ3,0 Økonomiskavkastning 2,5Ͳ3,0 F ô r o p p a k Kalving 1 uke 3 uker 4-5 uker Avsings -periode Jurhelse og redusert fôropptak Forberedelsesperiode Stabilt fôropptak og riktig næringstilførsel Garnsworthy, 2011 5 82 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 2 uker Overgangsperiodeperiode Overgangsfôring rundt kalving. Tilpassing av rasjon og riktig næringstilførsel 6 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 4 av 7 Fôropptakskapasitet og energibehov Ønsker tidlig høsta grovfôr - høgt energiinnhold - moderat med struktur (grovfôropptak) ,QQWDNVNDSDVLWHW,&GDJ ,QQWDNVNDSDVLWHW Sinku Ønsker seint slått grovfôr / halm - fôr med mye struktur, lite K og energi - fôr som fyller vomma (QHUJLEHKRY Vedlikeholdsbehov 1HWWRHQHUJLODNWDVMRQ0-GDJ Høgtytende melkeku 8NHLIRUKROGWLONDOYLQJ 7 8 Fôringsstrategi i sinperioden Stabilt fôropptak tilpasset energibehovet Litteraturgjennomgang fra 1995 - 2013 ± unngåoverfôringogøkingiholdpoeng forkyrmedBCS>3,5. Magrekyr(BCS<3,0)vedavsining +0,5poeng? Begrenset eller kontrollert energitilførsel i sinperioden gir: Unngå akkumulering av fett i levra i overgangsperioden Redusertfôropptaketterkalving Fettleverogdårligereleverfunksjon 6av10undersøkelserviserhøyeretørrstoffopptakogmjølkeytelsede første100dageneavlaktasjonen Mindremobiliseringavkroppsfettogakkumuleringavfettilevra AAT eller protein er ikke noen begrensende faktor i sinperioden. Råprotein > 130 g/kg TS. AAT/NEL > 10 g/MJ i totalrasjonen Fôrstyrken bør reguleres med grovfôr med lav eller middels energikonsentrasjon Økt risiko for helseproblemer ± Redusertrisikoforstoffskifteproblemer Bedrefruktbarhet Viktig å holde et stabilt fôropptak gjennom hele sinperioden Tilbakeholdtetterbyrd Ketose Løpedreining 9 10 Fôrrasjonens energikonsentrasjon i sintida (Douglas et al., 2006) Mjølkeytelse ved ulik fôrstyrke i sinperioden (Douglas et al., 2006) 5HVWUHNWLYWLOGHOLQJ $SSHWLWWI{ULQJ DYHQHUJLEHKRYHW 5HVWULNWLYWLOGHOLQJ $SSHWLWWI{ULQJ 0M¡ONNJGDJ NJ76SHUGDJ Appetitt i sinperioden: 40,4 kg Restriktiv i sinperioden : 42,4 kg DYHQHUJLEHKRYHW 11 Växa Sverige /DNWDVMRQVXNH 8NHULIRUKROGWLONDOYLQJ Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 12 83 Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 5 av 7 Energi i fôret i sinperioden Fett i levra ved ulik fôrstyrke i sinperioden (Douglas et al., 2006) 5HVWUHNWLYWLOGHOLQJ $SSHWLWWI{ULQJ 1(/0-NJ76 )HWWLOHYUD Energibehov,MJ/KgTS Energikonsentrasjon i grovfôret 'DJHULIRUKROGWLONDOYLQJ 8NHLIRUKROGWLONDOYLQJ 13 Hvorfor rasjon med kontrollert energiinnhold 14 Kalving Inndeling av sinperioden Stabilt fôropptak og god vomfylde. 1 uke Forebyggersurvomibegynnelsenavpåfølgendelaktasjon 3 uker 4-5 uker Forebygger et stort fall i fôropptak de siste tre uker før forventet kalving 2 uker Forebyggerfettlever Forebygger økning i holdpoeng og feite kyr Redusertrisikoforlaverefôropptakistartenavpåfølgendelaktasjon Gunstig for immunforsvaret Avsings -periode Redusertrisikoforhelseproblemer Forberedelsesperiode Overgangsperiodeperiode Lettere overgang til laktasjonsrasjon? Jurhelse og redusert fôropptak Lettere forebygging av melkefeber J. Drackley, 2009 Stabilt fôropptak og riktig næringstilførsel Overgangsfôring rundt kalving. Tilpassing av rasjon og riktig næringstilførsel 15 16 Opptrappingsstrategi for kraftfôr før og etter kalving Opptrapping av kraftfôr etter kalving Andersenetal.,2012 . U D IWI{ UN J G D J Resultater fra feltforsøk gjennomført i 2008-2010 25 besetninger. Totalt 728 kyr med 58.236 mjølkeobservasjoner Fôring etter standard laktasjonskurve første 90 dager av laktasjonen Kraftfôrnivå tilpasset ønsket avdråttsnivå og grovfôrkvalitet Fôrplaner for førstekalvskyr, og voksne kyr 'DJHUHWWHUNDOYLQJ 17 84 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 18 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 6 av 7 Førstekalvskyr Opptrappingshastighetkraftfôr 0,3 0,5 0,7 *UXSSHNJ 1,0kg/dag *UXSSHNJ 14 *UXSSHNJ *UXSSHNJ 0HONNJGDJ 12 Kraftfôr,kgdag 10 8 6 90-dagers avdrått 4 2 2536 0,5 2441 0,7 2390 1,0 2424 0 0 7 14 21 28 35 42 Laktasjonsdag 49 /DNWDVMRQVGDJ Andersenetal.,2012 Voksne kyr 20 Konklusjon fra opptrappingsforsøket Rask opptrapping (1,0 kg/dag) gir en brattere laktasjonskurve og problemer med å hold ytelsen utover i laktasjonen *UXSSHNJ *UXSSHNJ *UXSSHNJ *UXSSHNJ Seneste opptrapping (0,3 kg/dag) gir den flateste laktasjonskurven og for førstekalvskyr og voksne kyr den høyeste 90-dagers avdråtten 0HONNJGDJ 0,3 90-dagers avdrått 0,3 3804 0,5 3527 0,7 3737 1,0 3660 Den seneste opptrappingshastigheten tyder på at kyrne kompenserer med et høyere grovfôropptak og derfor opprettholder ytelsen Rask opptrapping (1,0 kg/dag) gir en høy substitusjonseffekt og økt risiko for dårligere vommiljø /DNWDVMRQVGDJ 21 22 Mineraler til sinkyr Laktasjonsurvens form og fruktbarhet Høyere energikonsentrasjon i fôrrasjonen ga en signifikant bedre fruktbarhet (dager til drektighet) Urea i melk < 4,0 mM ga dårligere drektighet Høy melkeytelse første laktasjonsuke økte signifikant risikoen for mastitt etter laktasjonsdag 30. Krysningspunkt 133, 218 og 228 kg melk for henholdsvis 1., 2. og elder kyr Viktig å fokusere på ± Kalium(mjølkefeber) ± Magnesium(mjølkefeber) ± Selen(immunstatusogkalvehelse) DCADanbefalinger •Forebyggingavmjølkefeber – DCADmellomͲ100tilͲ150mEq/kgTS – Sisteuker(dager)avtørrperioden – Kortperiodebedreenningenting –– UrinpH •6,5± 0,3(Holstein) •6,0± 0,3(Jersey) •Aldriunder5,5(ukompensertmetabolsk acidose) •NB:Titreringskurveniurinerbratt! 23 Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 24 85 Seminarium: Nyheter inom Foder Optimal utfodring av sinkor – Effekt på produksjon och hälsa Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no Sida 7 av 7 Ta med hjem !! Praktiske fôrrasjoner til sinkyr Tilgang på fôrmidler av ulik kvalitet (energiinnhold) Fôring og stell av sinkyrne har betydning for melkeytelse, Teknisk håndtering av fôr til sinkyr helse og fruktbarhet i påfølgende laktasjon. Snitting(forsøkharvistatsnittelengdepå20Ͳ40mmer viktig) Hold ved kalving 3,0-3,5 Begrenset energitilgang og NDF rik rasjon er viktig for å ± Megetviktigforetstabiltopptakoggodvomfyllingsgrad styre og å ha kontroll på fôropptaket i sinperioden Fysiskblandingavulikekvaliteter Tilgang på halm? Helst ubehandla Start med mjølkekurasjonen 2-3 uker før forventa kalving Gi tilskudd av mineraler og forbygg melkefeber Sent høsta strågras timotei, GjødslamedCaCl2 foråforebyggemjølkefeber NEL20<5,5MJ/kgTS(0,75FEm) 25 26 ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 86 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Magnesium – rekommendation eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected] Sida 1 av 4 Magnesium är en av de mineraler som kor behöver få i sig i stor mängd. Den behövs för funk onen hos e flertal enzymer, och förekommer i olika hög grad i växtbaserade fodermedel. Brist på magnesium hos kor kan i akuta fall leda ll beteskramp, som obehandlad o a har dödlig utgång. Dålig magnesiumstatus kring kalvningen kan också leda ll en högre risk för a kon drabbas av kalvningsförlamning. Övriga, mer subkliniska effekter av dålig magnesiumstatus är mindre kända, men troligen påverkar det foderintaget och våmfunk onen. Hos idisslare sker det främsta upptaget av magnesium i våmmen och nätmagen. Upptaget regleras inte primärt av hormoner, utan istället justeras utsöndringen i urin för a reglera magnesiumstatusen. För a kunna passera över våmslemhinnan ut i blodet krävs det a magnesiumet är i jonform, och upptaget av magnesium är beroende av förhållandena i våmmen, ll exempel koncentra on av magnesium, pH och förekomst av andra mineraler. Kalium i våmmen har visats ha en nega v påverkan på magnesiumupptaget, medan ll exempel stärkelse, som sänker pH i våmmen och därmed ökar lösligheten av magnesium, har visats kunna ge e ökat magnesiumupptag. Olika metoder har använts för a undersöka e djurs magnesiumstatus. E vanligt sä är a ta e blodprov för a bedöma kors magnesiumstatus, och då mäter man vanligen plasma- eller serumhalten av magnesium. Dock verkar den kunna upprä hållas även om kon är underförsörjd med magnesium. En förklaring ll de a skulle kunna vara a större delen av magnesiumet i blodet hos en ko finns inu cellerna, och de a magnesium skulle kunna fungera som en buffert för a upprä hålla normala plasma- och serumhalter. Normala värden behöver därför inte betyda a kon inte har någon brist. För a undersöka magnesium¬försörjningen hos kor kan det därför vara mer lämpligt a analysera magnesiumhalten i e urinprov, e ersom kon balanserar si upptag av magnesium med utsöndring av översko et i urin och det därför kan ge indika oner på om korna får för lite magnesium. Det är visat a vid en akut brist på absorberat magnesium kan kon minska sig utsöndring kra igt, men det har också föreslagits a en utsöndring av omkring 2,5 g magnesium per dag och däröver indikerar a magnesiumupptaget är llräckligt för a upprä hålla kons magnesiumstatus, då kor med lägre utsöndring än så löpte större risk a drabbas av beteskramp. I vår forskning har vi se a kor, både under sinperioden och under lakta onen, i flera fall har utsöndrat mindre magnesium i urinen än vad man kunnat förvänta sig vid magnesiumintag som varit i enlighet med gällande rekommenda oner. Dessutom kunde vi visa a kor i besä ningar som fodrades med mer än dubbelt så mycket Växa Sverige magnesium som rekommenda onerna ll sinkor drabbades av kalvningsförlamning i lägre utsträckning än de i besä ningar som fodrades med mindre mängder – men for arande över rekommenda onen. Vi har därför få anledning a tro a gällande rekommenda oner är lågt sa a. De a kan bero på an ngen a man underska at kons behov av absorberat magnesium, eller a absorp onen av magnesium är mindre effek v än vad man räknat med. I ll exempel de franska rekommenda onerna för magnesium lldelning justeras absorponskoefficienten e er foderstatens kaliuminnehåll. I prak ken innebär det a absorp onskoefficienten blir högre än den vi använder i NorFor, det vill säga magnesiumabsorp onen beräknas vara mer effek v, förutom vid mycket höga kaliumhalter i totalfoderstaten. Dock ligger de franska rekommenda onerna något högre när det gäller behovet av absorberat magnesium, vilket gör a rekommenda onerna ligger ganska lika totalt se . De schweiziska rekommenda onerna bygger på de franska, och där nämns dessutom den påverkan som foderstatens sammansä ning kan ha utöver kaliumhalten, bland annat med avseende på foderstatens kalciuminnehåll och fodrets passagehas ghet. E ersom det saknas kvan fierande studier på dessa effekter finns ingen inlagd korrek on för dem. Även vi har se indikaoner på a höga kalciumhalter i foderstaten ll sinkor kan göra a de får sämre upptag av magnesium, och därigenom sämre magnesiumstatus e er kalvning när mjölkproduk onen startar. Skälet ll a rekommenda onerna inte tycks stämma för magnesium, e ersom kor som u odrats med magnesium enligt rekommenda onerna i vissa fall har kunnat antas ha brister, kan alltså vara a andra faktorer i foderstaten påverkar magnesiumupptaget nega vt. Kalciuminnehållet i foderstaten är e exempel på en faktor som kan spela roll för magnesiumupptaget, men det finns for arande alldeles för lite forskning för a kunna kvan fiera den effekten. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 87 Seminarium: Nyheter inom Foder Magnesium – rekommendation eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected] Sida 2 av 4 8SSWDJIUlPVWLYnPPHQ 8ULQXWV|QGULQJHQ UHJOHUDU VWDWXV Magnesium – Rekommendation eller norm? 5HNRPPHQGDWLRQHQ NDQYDUDOnJ &HFLOLD.URQTYLVW6/8 2UVDNHQNDQYDUDIRGHUVWDWHQ NDOLXPNDOFLXPVWlUNHOVH« H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P K S Cl Ar Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rb Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe %ORG Cs Ba La Hf Ta W Rc Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn ([WUDFHOOXOlUW Fr Ra Ac Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg 112 &HOOHU 6NHOHWW Mg Våm . . 0DJQHVLXPJnUnWWLOO . (QGRJHQDI|UOXVWHULWUlFNRFKXULQ Mg . Mg Mg . 0M|ON )RVWHUWLOOYl[W 7LOOYl[W Mg 88 Blod Mg Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Magnesium – rekommendation eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected] Sida 3 av 4 0lWDPDJQHVLXP Rekommendation Mäta Mg JO JO J0JGDJ J0JGDJ 0JXWV|QGULQJ XULQJGDJ 0DJQHVLXPLXULQJGDJ J0JGDJ 'DJI|UHNDOYQLQJ 0JLQWDJJGDJ /nJ PHGHO K|J 2OLNDIRUPHUDYPDJQHVLXP 0J,XULQJGDJ 0JLQWDJJGDJ Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 89 Seminarium: Nyheter inom Foder Magnesium – rekommendation eller norm? Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected] Sida 4 av 4 ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? 3ODVPD0JP0 Konsekvenser? 90 'DJUXQWNDOYQLQJ Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Det går lika bra med rapsfett Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected] Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected] Sida 1 av 5 Bakgrund Diskussion Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe , 25% enkelomä at fe och 5% fleromä at fe . Om omä at fe llsä s i fodret kommer en stor del (60-90%) a biohydrogeneras i våmmen ll mä at fe . Genom a förtvåla fe et med kalciumsalter kan fe et i hög grad skyddas från biohydrogenering och de omä ade fe syrorna kan istället tas upp i blodet och transporteras ll juvret och därmed ge en högre andel omä at fe i mjölken. Förtvålat fe går också a hantera och blanda in i fodret på gårdsnivå vilket inte är möjligt med flytande fe . Det är även fördelak gt a llsä a fe i foder ll mjölkkor då det har visat sig hämma produk onen av metan i våmmen. Vanligtvis används palmolja som fe källa i djurfoder, men då odlingen av oljepalm är starkt ifrågasa ur miljösynpunkt, så är det angeläget a hi a alterna va fe källor. Förtvålade fetter baserade på palmolja har i digare försök visat sig öka mjölkavkastningen och fe halten, men sänka proteinhalten i mjölken. Andelen fleromä ade fe syror är högre i rapsolja än i palmolja, vilket kan öka risken för biohydrering i våmmen. Studier med förtvålad rapsolja har ge varierande resultat. I digare försök där man jämfört kalkfe standard och e kalkfe med högre halt palmi nsyra (C16:0) fann man i likhet med de a försök ingen skillnad i mjölkmängd eller mjölkens sammansä ning. Man har dock se i digare studier a kalkfe er baserade på palmolja har ökat mjölkavkastningen och även höjt fe halten jämfört med en kontrolldiet, medan u odring med förtvålad rapsolja har sänkt fe - och proteinhalterna i mjölken Den ökade halten av C16:0 i mjölken på behandlingarna P70 och standard överensstämde med digare studier av palmoljebaserade kalkfe er (Palmqvist et al., 1993). Högre halter av C18:0 och C18:1 på behandling RA1 jämfört med behandlingarna standard och P70 var förväntade (Ferlay et al., 1992; Kowalski et al., 1999; Bayourthe et al., 2000), även om samtliga behandlingar gav betydligt högre nivåer av C18:1 och C18:2 jämfört med kontrollprovet från hela besä ningen. En intressant effekt var a mjölken hade en signifikant högre halt av C18:3 på behandling RA1 jämfört med övriga behandlingar. Denna fe syra brukar o a biohydrogeneras i våmmen i hög grad. Andelen fleromä ade fe syror är högre i förtvålad rapsolja jämfört med palmoljebaserade kalkfe er och de fleromä ade fe syrorna frigörs lä are från saltet i våmmen än de enkelomä ade därför är risken för biohydrogenering är stor (Sukhija & Palmquist, 1990). Mjölken från behandling RA1 innehöll också signifikant högre halter av trans fe syror jämfört med övriga behandlingar. Industriellt framställda trans fe syror har bland annat visat sig öka förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar hos människor, men liknande effekter av intag av mjölkfe har man inte kunnat påvisa (Tardy et al., 2011). De a beror delvis på a mängden transfe er som konsumeras från mjölk och kö är betydligt lägre än de som konsumeras från härdade vegetabiliska fe er. Den lägre halten av C16:0 samt den högre halten av C18:1 i mjölken på behandling RA1 jämfört med övriga behandlingar var posi vt då dessa fe syror påverkar kolesterolnivåerna i blodet hos människor. En ökad halt av C18:1 i mjölkfe et påverkar fe ets processegenskaper genom a det ger e mera bredbart smör (Bayourthe et al., 2000). Vårt försök Sy et med den här studien var a jämföra foderkonsumon, mjölkproduk on och mjölkfe syrasammansä ning när olika sorters kalkfe llsa es i kra fodret ll mjölkkor.Tre olika sorters kalkfe : standard (AkoFeed kalkfe baserat på palmfe ), P70 (70% palmi nsyra) och RA1 (fe syror från raps), blandades i kra fodret ll sex mjölkkor. Korna fick en typ av kalkfe under tre veckor och växlade däre er ll en annan typ av kalkfe så a alla kor hade få alla sorter e er nio veckors försök. Alla kor fick samma mängd gräs-/klöverensilage och kra foder samt 800g kalkfe dagligen. Under hela försöket mä es foderkonsum on och mjölkmängd. Sista veckan i varje treveckorsperiod provmjölkades korna under två dygn och mjölk- och fe syrasammansä ning analyserades. Resultaten visade inte någon skillnad i foderkonsumon mellan de olika behandlingarna. Det var inte heller någon signifikant skillnad i mjölkavkastning eller mjölksammansä ning (fe , protein och laktos). Analysen av mjölkfe syror visade a en hög andel palmi nsyra i kalkfe (P70) gav genomslag i mjölkfe et med motsvarande signifikant högre halter av C16 fe syror jämfört med rapsbaserat kalkfe . Kalkfe baserat på rapsolja (RA1) gav signifikant högre andel långa (C18) enkel- och fleromä ade fe syror samt högre halt av trans-fe syror i mjölken jämfört med kalkfe er baserade på palmolja. Växa Sverige Slutsats Kornas konsum on av kalkfe baserat på rapsolja jämfört med kalkfe baserat på palmolja var på samma nivå. Tidigare studier har i vissa fall visat på sänkta halter av fe och protein i mjölken vid u odring av kalkfe baserat på rapsolja, men de a kunde inte bekrä as i den här studien. Effekterna på mjölkfe syrasammansä ningen var posi va ur e human-nutri onellt perspek v. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 91 Seminarium: Nyheter inom Foder Det går lika bra med rapsfett Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected] Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected] Sida 2 av 5 Litteratur Bayorthe, C., Enjalbert, F. & Moncoulon, R. 2000. Effects of different forms of canola oil fa y acids plus canola meal on milk composi on and physical proper es of bu er. J. Dairy Science. 83:690-696. Ferlay, A., Chilliard, Y. & Doreau, M. 1992. Effects of calcium salts differing in fa y acid composi on on duodenal and milk fa y acid profiles in dairy cows. J. Sci. Food Agric. 60:31-37. Grummer, R.R. 1991. Effect of feed on the composi on of milk fat. J. Dairy Sci. 74:3244-3257. Kowalski, Z.M., Pisulewski, P.M. & Spanghero, M. 1999. Effects of calcium soaps of rapeseed fa y acids and protected methionine on milk yield and composi on in dairy cows. J. Dairy Res. 66:475-487. Nourooz-Zadeh, J. & Appelqvist,L.A. 1988. Cholesterol Oxides in Swedish Foods and Food Ingredients: Milk Powder Products. J. Food Science. 53:1, 74-79. Palmquist, D.L. Beaulieu, A. D. & Barbano, D. M. 1993. Feed and Animal Factors Influencing Milk-Fat Composi on. J. Dairy Sci. 76:6 17531771. Sukhija, P.S. & Palmquist, D.L. 1990. Dissocia on of calcium soaps of long-chain fa y acids in rumen fluid. J. Dairy Sci. 73:1784-1787. Tardy, A.-L., Morio, B., Chardigny, J.-M. & Malpuech-Brugère, C. 2011. Ruminant and industrial sources of trans-fat and cardiovascular and diabe c diseases. Nutri on Research Reviews. 24:111-117. 92 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Det går lika bra med rapsfett Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected] Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected] Sida 3 av 5 Det går lika bra med rapsfett Jan Bertilsson & Mikaela Patel Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala Försåpade fetter -Fettsyror reagerar med kalciumhydroxid -Är torra och hanterbara Odlingsområden för oljepalm Växa Sverige Varför extra fett till mjölkkor Typiska foderstater baserade på vall, helsäd och sockerbiprodukter är fettfattiga Fettillskott ger ökad mjölkmängd och anses höja fetthalten i mjölken Oljepalm står för en stor del av världens försörjning av fettprodukter Regnskogen skövlas Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 93 Seminarium: Nyheter inom Foder Det går lika bra med rapsfett Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected] Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected] Sida 4 av 5 Vilda djur och växter begränsas starkt av skövling av regnskog Hur fungerar rapsprodkter som ersättning för palmolja? Grundfoderstat med gräsensilage och kraftfoder Alla kor fick 800 g kalkfett baserat på 3 olika källor Korna fick fettet under en 3-veckors och växlade sen till nästa Försöksbehandlingarnas huvudsakliga fettkälla AkoFeed Kalkfett P70 Palmolja Palmitinsyra (70%) Viktiga fettsyror i kalkfettet (g/100 g fettsyra) RA1 Fettsyror från raps AkoFeed Kalkfett P70 RA1 47 70 4 37 x 54 9 x 20 Palmitinsyra C16:0 Oljesyra C18:1 Linolsyra C18:2 Mjölkfettsyror Resultat (g/100 g fettsyra) Ingen skillnad i foderintag (medeltal 20 kg ts) Ingen skillnad i mjölkavkastning (medeltal 25 kg ECM) AkoFeed Kalkfett P70 RA1 Besättn medel C16:0 29 31 20 33 C18:1 31 28 36 23 C18:2 3 3 4 3 C18:3 0.6 0.6 0.9 0.7 Inga skillnader i mjölksammansättning 94 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Det går lika bra med rapsfett Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected] Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected] Sida 5 av 5 Slutsatser Inga skillnader i foderintag och mjölkproduktion för de olika fetterna Effekterna på mjölkens fettsyrasammansättning var positiva ur humannutritionell synpunkt Tack för ekonomiskt bidrag till: ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 95 Seminarium: Nyheter inom Foder Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, [email protected] Sida 1 av 5 Introduktion Analyssummor och RF De analy ska metoder som används för a värdera foder utgör grunden för a NorFor ska fungera. Fodret uppdelas i följande frak oner: aska, fiber (NDF), råprotein (RP), stärkelse, råfe , fermenta onsprodukter (i ensilage, m.m.) och en res rak on (RF). Den sista beräknas som skillnaden mellan 1000 och ovan nämnda analyser och utgör 25-30 % i grönmassa och ensilage även om RF korrigeras för socker och trots a råprotein i NDF dubbelräknas. Enligt NorFor antas RF i huvudsak utgöras av lä lösliga kolhydrater (socker, pek n och β-glukaner) och benämns också ’RestCHO’ i modellen (Volden, 2011) men sammansä ningen har inte digare studerats och β-glukaner förkommer bara i spannmålskärnor. Det finns dessutom inga publika oner där man försökt kartlägga grovfodrets totala sammansä ning utan sannolikt antagit a den oanalyserade frak onen är försumbar. De a är inte så märkligt med tanke på de svårigheter som är förknippade med a både analysera alla komponenter och a göra de a med stor noggrannhet. Summan av analyter i alla prover visas i Tabell 2. I grönmassa utgjorde dessa 1003 (889-1107, SD = 57) g/kg TS. Lägst medelsumma hade vitklöver på 965 g/kg TS. Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (1043 g/kg TS) jämfört med vallgrödorna (970 g/kg TS). I ensilage återfanns 963 (795-1019, SD = 47) g/kg TS. Lägst värde hade vitklöver med e genomsni på 924 g/kg TS. Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (980 g/kg TS) jämfört med vallgrödorna (949 g/kg TS). Andelen socker (WSC), pek n och OS i RF, räknat på samtliga prover, var i storleksordningen 1/3 vardera. Stora skillnader uppträdde i WSC med bara 50 för ensilage från rödklöver ll 740 g/kg RF1 för grönmassa från majs. Pek nandelen var högst för rödklöver i både grönmassa och ensilage. Andelen WSC var inte oväntat högre (P=0,011) i grönmassa (medel=390 g/kg TS) än i ensilage (medel=229 g/kg TS) medan vall- och HGproverna inte skiljde sig åt signifikant (P=0,15). Andelen pek n och OS kunde inte förklaras med vare sig form (grönmassa och ensilage) eller med typ (vall och HG). Material och metoder Förbrukning av substrat under ensileringen Prover och prepara on För a ta reda på vilka komponenter som utny jades under förjäsningen, jämfördes grönmassans innehåll med ensilagets, korrigerat för förluster under jäsningen. Vik örlusterna under ensilering var i genomsni 15 g/ kg, men antaget a dessa förluster enbart utgjordes av organiskt material (CO2), uppska ades förlusterna ll 43 (16-93) g/kg TS. Förlust av WSC, pek n, OS, stärkelse, råprotein och NDF var 71, 44, 39, 19, 36 och 3 %, respekve. I fallet med stärkelse, förlorade klöver i genomsni 72 % av stärkelsen (20 g/kg TS), digt skördade vete 40 % (100 g/kg TS) och korn vid medelmognad 29 % (91 g/ kg TS). Förlust av enskilda OS, utom bärnstenssyra, var 38-55 %. Bärnstenssyra ökade istället kra ig i ensilaget, som visar a det är i första hand en förjäsningssyra. Vissa marginella ökningar sågs i aska (4 %), råfe (3 %) och total N (2 %). Summan oredovisade TS-förluster var 39.9 g/kg TS eller 1,4 (-1,4 ll 5.3) mol C/kg TS. Timotej, röd-och vitklöver skördades under 2012 digt och sent i två skördar med undantaget a ingen sen 1:askörd av rödklöver kunde erhållas. Helgrödor (HG) av korn, vete och majs skördades i digt, medel digt och i sent utvecklingsstadium. Alla grödor odlades i området runt Uppsala och korn-och veteprover togs på olika områden för olika utvecklingsstadier. Prover av 5-6 kg skördades för hand och alla främmande arter togs bort. Vallgrödorna torkades först i en ugn med tvångscirkula on vid 60° C för a nå en torrsubstans (TS)-halt av cirka 400 g/kg medan HG inte förtorkades. E er en grovhackning (majsproverna kördes genom en kö kvarn utan matris), ensilarerades cirka 600 g i dubbla 1,7-L glasburkar, försedda med va enlås, i 60 dagar. Kvarvarande provmaterial och, senare, ensilerade prover frystes vid -20° C. Analyser Konklusioner U örda analyser finns redovisade i Tabell 1. Summan av komponenter i grönmassa och ensilage från motej, vitklöver, rödklöver, vete, korn och majs kunde rimligt svara för det totala TS-innehållet i proverna. Dock verkar vitklöver utgöra e oförklarligt undantag i de a fall. Förutom WSC, förbrukades pek n, OS och i viss mån stärkelse, framförallt i vallväxterna, under ensileringen. En möjlighet för ska ning av komponenterna i RF från grovfoder för prak skt bruk skulle kunna bestå av analys av WSC och ’defaultvärden’ för pek n, feno- Resultat Vid analys av de växtorganiska syrorna (OS) utgjorde kinasyra och malonsyra e problem i HPLC-analysen och kunde inte separeras. Dessutom gav majsproverna orimligt höga värden för dessa syror och resultat måste därför uteslutas. 96 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, [email protected] Sida 2 av 5 ler och OS e er en utvidgad kartläggning av varia onen med avseende på art, växtplats, utvecklingsstadium, mm. E enklare alterna v vore a , om WSC, pek n och OS kunde anses ha samma egenskaper i vommen, beräkna summan av dessa från RF och eventuellt minus fenoler. De a skulle möjliggöra en reformering av NorFor-modellen med avseende på beräkningar av vombelastning. E allvarligt problem med beräkningen av RF som en differens är dock a noggrannheten kommer a påverkas av den analysnoggrannheten som gäller för övriga komponenter. Tabell 1. U örda analyser Referenser Volden, H., 2011. Overall model descrip on, in: Volden, H. (Ed.), NorFor-The Nordic Feed Evalua on System, EAAP Publ. no. 130, Wageningen Acad. Publ., Wageningen, pp. 23-26. a Växt Provtypa Form Analys Alla GRM/ENS Torkat Fe Alla GRM/ENS Torkat Pek n Alla GRM/ENS Torkat Fenoler Alla GRM/ENS Färskt Torrsubstans Alla GRM/ENS Torkat Aska Alla GRM/ENS Färskt Råprotein Alla GRM/ENS Torkat NDF Alla GRM/ENS Färskt WSC Helsäd GRM/ENS Färskt Stärkelse Alla GRM Extrakt Org. Syror Alla ENS Extrakt Ammoniak Alla ENS Extrakt Ferm.prod. GRM=grönmassa; ENS=ensilage. Erkännande De a arbete finansierades av medel från S Lantbruksforskning (V1230037) NorFor®. Växa Sverige elsen Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 97 Seminarium: Nyheter inom Foder Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, [email protected] Sida 3 av 5 NorForͲanalysen Vadfinnsigrovfodretutöverdet somförklarasav NorFors analyser? Torrsubstans= Aska Råprotein NDF Råfett Stärkelse Ferm.prod. Restfraktion (SLFͲprojekt V1230037) PeterUdén Husdjurens utfodring och vård SLU Restfraktionen(enligt NorFor)= Socker (WSC) Kartlägga innehållet i ensilageoch grönmassa av deämnen som vi vetINTEingår i NorForͲanalyserna och som hamnar i “Restfraktionen” 1000 Fermprod 800 Socker g/kgTS ȲͲglukaner Mål HurmycketförklararNorForͲanalyserna? 1200 Pektin Stä 600 NDF Råf 400 Råprot Aska Vilkaämnenförbrukasunderensileringen? Vilkasubstanserböranalyserasochvilkakanskattas? Kartlägga hur mycket denkonventionella analysen av NDF underskattar innehållet Kanmanskattaensilagetssammansättningfrångrönmassans? 200 StämmerNorFors TSͲkorrektioneravensilagemedandra? 0 Betfor Vete RͲklöver Kl/gräsens. Prover Ensilering Timotej,vitklöverochrödklöver – 2utvecklingsstadieritvåskördar Vete,kornochmajs Ͳ 3utvecklinsstadier Grönmassa(n=20) Ensilage(n=20)frånsammaprover Totalaantaletanalyser– ca.500 Förtorkad vallgrönmassa ca.400gTS/kg Otorkad helsädTS151Ͳ 757gTS/kg. 98 600gi dubbla 1,7ͲLglasburkar i 60dagar Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, [email protected] Sida 4 av 5 Analyser Analysvärdenigenomsnitt Aska RP Fett WSC Ferm.prod. Pektin Org.syror Stärk. Fenoler aNDFom 600 250 Färskt Extrakt Aska Torrsubstans 500 483 200 Ferm.prod. 473 412 396 400 Ammoniak NDF Socker (WSC) Pektin Stärkelse 300 100 Org.syror 200 50 Fenoler 100 0 0 Vallväxt Helsäd Vallväxt Gröda Summaanalysvärden(± stand.avv.) 1100 AndelavRestfraktionen g/kgTS 1000 800 700 Ensilage Restfraktionen Fenol% 900 Helsäd WSC% Pektin% Org.syror% Rest. 70% 400 60% 350 300 50% 250 40% 200 30% 150 20% 100 10% Vallväxt Gröda Vete Korn RͲklöver VͲklöver Vete Helsäd Timotej Korn VͲklöver Timotej RͲklöver 600 50 0 0% Timotej RͲklöverVͲklöver Korn Vallväxt Restfraktionen (g/kgTS) Råprotein )HWW g/kgTS 150 gNDF/kgTS Torkat Helsäd Gröda Vete Timotej RͲklöverVͲklöver Korn Vete Ensilage Ensilage Summaväxtorganiska syror Pektinhalter 200 180 100,0 160 80,0 120 100 g/kgTS g/kgTS 140 80 60 60,0 40,0 40 20 20,0 0 0,0 Gröda Växa Sverige Ensilage Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Gröda Ensilage 99 Seminarium: Nyheter inom Foder Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, [email protected] Sida 5 av 5 Silobalanser 7LPRWHM .O|YHU Variationihalter 500 +HOVlG 400 300 g/kgTS 200 Stärkelse Pektin 100 Org.syror Helsäd Vallväxt Aska Stdavv.* Analysera? Varför 100 19 Ja Jord NDF 437 42 Ja Högvar. Råprotein 116 18 Ja Högvar. Socker 62 26 Ja Högvar. Stärkelse 107 62 Helsäd Högvar. Fett 20 3 Nej Lågt medelv.&var. Fenoler 2 0.4 Nej Lågt medelv.&var. Pektin 71 17 Kanske 45 11 Kanske Ferm.prod. 80 30 Ja Timotej VͲklöver Vallväxt Ensilage Sammanfattning Medelvärde Org.syror Vete Helsäd Gröda Analyseraellerskatta? RͲklöver Korn Majs Timotej Ͳ100 VͲklöver Vete Korn RͲklöver 0 Majs )|UOXVWHU JNJ76 Hög var. *Genomsnittinomartochform(gröda/ensilage) Summanavde10analysernaу100%avTS utomförvitklöver Ävenpektin,växtorganiskasyrorochstärkelse förbrukasunderensileringen Tabellvärdenförråfett,fenolerochför stärkelseiklöverkananvändas VariationenipektinͲ ochväxtorganiskasyror börkartläggas ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 100 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produk on är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hi a informa on på Jordbruksverkets hemsida. Här finns kortare översikter som starta eko mjölk, regler och stöd. Det kan också vara bra a höra vad andra ha gjort, vara med på EFRA träffar ev omläggningskurser om sådan ordnas i di område. Några saker att fundera på Köpare? Hur är e er frågan i mi område, vill mejeriföringarna /slakten få in mer ekologiska råvaror? Vilken typ av cer fiering/ regler e er frågar de i så fall? Förutsä ningar? En del gårdar lämpar sig för a ställa om ll ekologisk produk on andra inte, o ast har de a a göra med hur stor areal man har i förhållande ll djurantal. Lite grovt för a uppska a areal åtgång i förhållande ll mjölkkor + rekrytering: 1,5 ha/ ko bör räcka ll grovfoder, finns 2 ha/ko borde man även kunna klara behovet för spannmål, och finns 3 ha/ ko så borde man kunna vara helt självförsörjande på foder (Västra Götaland). En del producenter kan ha svårare a ställa om för a de har byggnader som inte passar för ekologisk produk on, eller för a det inte finns llräckligt med betesareal i närheten av ladugården. Det är en förutsä ning a man är en god vallodlare, det vill säga det är vik gt a man är ”på tårna” när det är dags a skörda grovfodret, då man inte kan kompensera för sämre näringsvärden i grovfodret (utbud och regelverk begränsar). Lönsamhet? Ekologisk mjölkproduk on och växtodling är i dagsläget o ast lönsammare än konven onell. Beroende på hur förutsä ningarna och produk onen ser ut kan dock en omläggning göra gården mer eller mindre lönsam. Ska en omställning göras så behöver llägget/ prisskillnaden, och stöden mot konven onell produk on vara llräckligt stor. Man bör räkna med en lägre produk vitet, och a grödornas avkastning kan varierar ganska mycket mellan åren. Priserna på spannmål och trindsäd har varierat ganska mycket i mellan åren beroende på llgång, det kan skilja över 1 kr/kg och det på verkar förstås lönsamheten. Det är stabilare och mer lönsamt om man har en hög självförsörjning det vill säga har god llgång på areal och har en hög produk vitet. Gör kalkyler och jämför och glöm inte a även räkan på omställnings den. arbetsmoment llkommer och andra försvinner, främst på växtodlingssidan, något mer arbete får man räkna med på djursidan. Bland annat behöver man u odra spädkalvarna med mjölk upp ll 3 månader, mjölkorna ska hållas på produk onsbete mm. Du kan också behöva bygga om djurstallar eller eventuellt skaffa andra redskap, för ll exempel ogräsbekämpning. Du kan spara både d och pengar på a ha rä kunskap innan du ställer om. Mo va on, egen utveckling: Många ekologiska lantbrukare tycker a de få mo va on och arbetsglädje av a ställa om ll ekologiskt. Det är ny och en del av dem har gå med i ERFA grupper för a lära av varandra och träffar kollegor. Sedan så underlä ar det ju en hel del om lönsamheten blir bä re. Kontakta rådgivare När du få en första uppfa ning om vad ekologisk produk on handlar om kan det vara dags a kontakta en rådgivare. Rådgivarna kan hjälpa dig med hur ekologisk produk on går ll, vilka regler som gäller, och a räkna på vad en omställning skulle betyda för din ekonomi. Du kan få ps om Erfa träffar och kurser. Kontakta kontrollorgan före omställningen Om du vill kunna sälja dina produkter som ekologiska måste din produk on cer fieras. Cer fiering innebär också a du får rä ll miljöersä ningen för ekologisk produk on. Om du bestämt dig för a cer fiera din ekologiska produk on behöver du kontakta något av kontrollorganen. Det kommer a ta e tag från det a du börjar ställa om din produk on lls du får börja sälja dina produkter som ekologiska. Du har dock rä ll miljöersä ning för ekologisk produk on så snart du anslu t dig ll e kontrollorgan, och behöver alltså inte vänta lls omställningen är avslutad.Det är vik gt a du kontaktar något av kontrollorganen i god d före odlingssäsongen. För a du ska kunna få hela miljöersä ningen måste du ha anslu t dig ll e kontrollorgan senast den sista dagen för SAM-ansökan. Närmare bestämt ska kontrollorganet ha få in e underskrivet anslutningsavtal från dig senast det datumet. Arbetsinsats? För de flesta produk onsgrenar behöver du inte öka din arbetsinsats vid en omläggning. Några Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 101 Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 2 av 7 Kårtorps Lantbruk Kårtorps lantbruk är beläget i östra Skaraborg strax söder om Tibro i ån Tidans dalgång. Mjölkproduk onen bedrivs av Per och Tore Larsson samt tre anställda. Produk onen omfa ar 200 SRB-kor och cirka 250 ha åker för foderproduk on. Utöver åkermarken ingår även cirka 40 ha naturbeten, bland annat utmed ån Tidan i e natura 2000 område. Kvigorna är utlejda ll en kviguppfödare cirka 8 km bort. Innan Per gick in i som ak v delägare i företaget drevs det av Tore och Lisbeth – Pers mamma. Man hade 50 kor i långbås med en ak v vall och betesstrategi som motor i företaget. Ekologisk produk on var inte aktuellt p ga bland annat stallsystem och mark llgång. I och med genera onsväxlingen byggdes e ny kostall med 180 platser och robotmjölkning. Den nya dri en planerades för a växla ut de gamla styrkor, vall och bete. I och med satsningen fick företaget llgång ll mer mark genom olika arrenden. Med rådande marknadsutveckling blev därför ekologisk produk on e alterna v a testa. Sedan hösten 2011 är mjölkproduk onen kravgodkänd. 102 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 3 av 7 Ekologiskmjölkproduktion= ekonomiskproduktion? Braattveta! VarvibefinnerossiLandet Ekologisk mjölkproduktion IVästraGötalandoch härliggerPersgård utanförTibro TorbjörnLundborg VäxaSverige PerLarssonKårtorp Kårtorp idag Kårtorp växtodling2015 Kor200kor,10042kgECM/ko Kvighotell från4Ͳ24månader Brukadåkermark250hektar Naturbeten+30hektar Anställda2,5 Lejerfördelaravvallskörd,såddoch gödselkörning Slåttervall 90haeget,+30hapårot Helsäd 32ha Höstvete 36ha Åkerböna 26ha Beteåker 40ha Naturbete 30ha Konventionellt eller Ekologiskt Ekonomin Kårtorp tidslinje 2008 Konventionell 2009 30/4 100ha 55kor Kvighotell långbås produktions bete 474140 1/11 60% Nyttstall 180 kor Egen rekrytering 2011 2010 Jan Mars kalkyler 200ha Anmälan BeslutAug Arla Eko karens vod Maj karens djur! KRAVͲ godkänd mjölk! 9000? 1,38 80Ͳ90% 2,71 ? 57,14 11000 3,80 Ͳ578366 Beslutom expansion Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 103 Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 4 av 7 Förutsättningar jämf.Kårtorp Omräknadeendagars 250haåkermark,30hanaturbeten Konventionell mjölkprod. 200kor,utlejd rekr. 2250tonmjölk Levererat 10750kgmjölk/ko Mjölkpris Grovf Spannmål +åkerb Betfor Protein/konc 200kor,utlejd rekr. 1800tonmjölk Levererat 9000kgmjölk/ko 2,71kr/kg 1,28 1,50 1,90 4,22kr Miljöstöd Inköp spannmål tot Ͳ Osv Ͳ Ͳ Ͳ Ekologiskmjölkprod. 0 50000kr Mjölkpris Grovf Spannmål+åkerb 3,80kr/kg 1,28 2,41kr Protein/konc 6,15kr Miljöstöd Inköpspannmål Ͳ Osv Ͳ Ͳ Ͳ 523000kr 327500kr Kalkyl/jämförandebudget 8000000 9209000 7686500 +1052506kr 6000000 i skillnadmotkonv. 4000000 2000000 474140 0 Ͳ578366 Ͳ2000000 Ͳ4000000 Ͳ6000000 Ͳ8000000 Ͳ8264866 Ͳ10000000 Konv intäkter Konv Konv kostnader resultat Ͳ8734860 Eko Eko Eko intäkter kostnader resultat Avkastningsnivåvid ekologiskodling Eko Konv Konv +1000kg/ko +2000kg/ko AvkastningkgECM 31 34,7 38,2 UtfodringsavkastningkgECM 31 34,7 38,2 Mjölkpris 3,80 2,71 2,71 Grovfodergiva,kgts 14,1 14,1 14,1 Köpfoder ,kgts/ECM (ejspm+åkerböna) 0,11 0,15 0,18 Foderkostnadkr/kgECM 1,72 1,38 1,41 Kraftfoderkr/kgECM 1,14 0,86 0,94 MjölkͲfoder/kgECM 1,84 1,17 1,14 MJÖLK– FODERkr/ko 57,14 40,59 43,63 Vadfinnsdetför förutsättningarhoser? helaföretagetutanskogen 10000000 PriserAug2015 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Finnsintressefrånmejeriet? Marktillgång? Foderförsörjningsgrad? Beteninärhetenav ladugården? Möjligodling/grödor? Avkastningsnivåer? Byggnaderna? Ekonomi? Exempelbehovavareal Igrovadrag,ivårtområdeVG Vårsäd60– 70% Höstsäd65Ͳ 75% Vall80– 90% Mellanenskildaårärvanligenvariationerna störreänfördenkonventionellaproduktionen Mjölkko9000kgECM+0,40kviga(28mån) Årligtbehov ± Bete ± Grovfoder ± Spannmål ± Trindsäd(+rapskaka)ellerkoncentrat Beräknadavkastningperhektar Behovetavvallarealökasoftamed50% 104 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 5 av 7 Behovavareal Foderslag Strategi för att klara ekofoder Bete Behov Avkastning kg/år(ts) kg/ha 1900 3000 0,63 Vallfoder Helsäd 3500 650 0,51 0,16 ± KombineravallͲ ochhelsädesensilage 1,3 ± Ökautnyttjandetavbetet 6900 3900 Summagrovf Arealperko+ rekrytering,ha Spannmål 1350 3000 0,45 Trindsäd Rapskaka* 800 500 2500 1000 0,32 0,5 Summa ± Tillräckligarealförfoder1,5Ͳ3,0ha/ko ± Ökaanvändningenavgrovfoderochförbättrad grovfoderkvalité.VIKTIGAST!! ± Närarealeninteräcker: Räknapåråvarorkontrafärdigaprodukter! 2,57 *Avkastningpårapsen1500kg/ha,detblirca2/3kakaoch1/3olja Storskillnadpåmöjligtresultat,vid olikagradavsjälvförsörjning Omläggning– hurfortkanman kommaigång? Regler Hurärutgångsläget Tidsaxel +/Ͳ2700kr Regelverk Stallförhållanden,bete Literegelverk 2015 Självförsörjning av foder min60% Grovfoder kalvning Ͳ 90dag från 91dagar kalvar upp till6mån ungdjur över 6mån min50% min60% min60% min70% Betesperioden betesintag/dygn min6kgts Växa Sverige Lösdrift Mankan få ha45djur uppbundna över 20månaders ålder med regelbunden rastning två ggr/vecka. Ungdjur skall hållas lösa upp till20mån,enbart spaltgolv ej tillåtet Kalvar ska hållas i grupp Betesperioden Djuren skall vistasute större delen av dygnet,två utsläpp perdygn för mjölkkor. Kalvar skall hautevistelse ,menäven tillgång tillskydd vid4månaders ålder,(undantag omdeinte är 4månader innan augusti). Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 105 Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 6 av 7 Vilketutgångsläge? Karens Foder 100% av foderintaget kan utgöras av karensfoder,under förutsättning att det kommer från mark/gröda som varit ikarens mer än 12månader. 20%från mark/gröda som varit mindre än 12månader i karens.Det är tillåtet omdet kommer från bete,flerårig grödor dvs vallfoder,eller proteingrödor texärter, åkerböna. Ingenekologiskodling KRAVͲgodkändväxtodling EkoͲstödnågravallar Retroaktivkarens,naturbeten,trädor Mjölk Följt KRAVsregler under6mån Utgångsläge:Ingenekologiskodling 2015Ͳ2016 januari Växtodlingssäsong karensår 1 2015 Anmäl areal KRAV 2016 Betesvallar, naturbeten, slåttervall, helsäd + insådd, spannmål, trindsäd SAM 15 ekostöd areal 1/5 januari SAM 16 ekostöd + djurStart KRAV önskad start djur karens djur Växtodlingssäsong karensår 2 1/11 Snabbomställning Vallarmedmycketgräs,lågbaljväxtandelgerlåg skörd Ökatbehovavannatgrovfoder,texhelsäd Kraftfoder Litetutbud,storavariationer Svårtattfåtagiproteinfodermedel Högapriser KRAVgodkänd mjölk! Varskallmanbörja? Erfarenheter Detfinnsmöjligheterattkunnaökalönsamheten Storfördelmedgodtillgångpåareal Viktigtmedtillräckligtmedgrovfoderavmycket godkvalitet Avkastningenpåkornaochvallarnahållersig bättreänförväntat Manbörkunnautfodraflerskördarsamtidigt Dyrafodermedel,tänkpåfoderstyrningen Börjaplaneraigodtid,vidbyggetänkEko Ekomjölksproducenter,enpositivanda,nyfikna, sermöjligheter 106 Svårast,kritiskt? Undersökdinaförutsättningar,ochläsreglerna! 1. Finnsintressefrånmejeriet 2. Foderåtgång 3. Arealåtgång 4. KRAVͲgodkändnäritiden 5. Byggnaderna 6. Ekonomi 7. Anmältillcertifieringsorgan Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Nyheter inom Foder Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? – Bra att veta Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected] Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se Sida 7 av 7 ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Semöjligheterna,vågaundersöka hurskulledetkunnabli? Tack! Växa Sverige Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 107 www.vxa.se
© Copyright 2024