Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2015
M
fr jölk tema
am en :
tid s
25-26 augusti ● Scandic Star ● Sollentuna
Ur nya insikter växer
mjölkens framtid
A vara mjölkproducent betyder a leva i en värld av cykler. Bonden sår, skördar, plöjer, förlöser kalvar, mjölkar, släpper djur på bete, stallar in och öppnar
nya silofack. I dag ska de också ta hänsyn ll mjölkprisets upp- och nedgång
och poli ska beslut för a kunna ha en op merad produk on som håller sig
lönsam. Lika är det för oss tjänstemän som verkar i samma sfär. Vi står inför
en ny höst där allt drar i gång igen och vi känner igen många av delarna i vårt
jobb: Budget, installningsträﬀar, verksamhetsplaneringar. Och inte minst D&U.
A fylla på med ny kunskap, ny inspira on, nya erfarenheter är något som
ständigt gör a du kan göra di jobb lite bä re i fram den. I der som dessa
när det är tu för våra lantbrukare är det vik gare än någonsin a vi levererar vid varje besök ute hos våra kunder. Det är vik gt a vi är lyhörda för alla
villkorsförändringar ute på gårdarna och kan tydliggöra vad dina insatser kan
betyda i deras verksamheter och ekonomi.
Den här konferensen placerar dig och dina kollegor i e flöde av nya kunskaper, idéer och prak ska ps. Var ak v och nyfiken under dagarna här i Sollentuna. Det ger dig guldkornen som gör skillnad där ute i din och dina kunders
vardag. Varje dag.
Välkomna!
Dorit Greve
VD Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen arrangeras årligen av
Växa Sverige. Konferensen ger konkreta ps och förmedlar de
senaste rönen om hur djurhälsa, u odring och avel samspelar
och påverkar mjölkgårdars produk on och ekonomi.
Årets konferens har temat Mjölkens fram d.
2
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Innehåll
Program
4
Sponsorer
6
Lönsamhetsdrivande faktorer
i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, och
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige
8
Learning from the best – Results from
interviews with 20 of the best performing
Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S
13
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren,
DeLaval Interna onal
21
Fruktsamhet
Reneé Båge, SLU och Växa Sverige
28
Tankar från en användare
Magnus Carlman, Orraryd gård
31
Communica on and eﬀects of advice
in prac ce?
Marjolein Derks, INRA, Clermont
Université and Université de Lyon
32
RådNu – Rådgivning ger eﬀekt!
Sophie Helander, RådNu
38
A sova eller inte? Varia on i sömn d
hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU
41
Colostrum feeding rou nes – Passive
immunity and welfare in dairy calves
Carlos Hernandez, SLU
47
Växa Sverige
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnos k på kalvar
Kers n de Verdier, SVA
52
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan
56
Glad, blank och lönsam
– hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim
Vetmedica
60
ViLA – nu i mjölkbesä ningar
Anna Ohlson och Jonas Carlsson, Växa Sverige 64
Implement Compact TMR to increase
produc vity, feed eﬃciency and health
in dairy herds
Niels Bas an Christensen, SEGES P/S
68
Op mal u odring av sinkor
– Eﬀekt på produk on och hälsa
Harald Volden, Tine SA
80
Magnesium – rekommenda on
eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU
87
Det går lika bra med rapsfe
Jan Ber lsson, SLU
91
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU
96
Ekologisk mjölkproduk on = ekonomisk
produk on? – Bra a veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige och
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
101
3
Program dag 1
25 augusti 2015
10.00
Välkommen
10.10
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF och Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige
11.15
Learning from the best
– Results from interviews with 20 of the best performing
Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S
12.00
Lunch
13.00
Deba om fram dens mjölkproduk on i Sverige
Moderator: Niclas Åkeson
Ane e Gustawson, Billinge gård, Magnus Carlman,
representant från Växa Sveriges styrelse, representant
från Arla, samt poli ker
14.30-16.30
Seminarium
Sensorer för eﬀek vare mjölkproduk on?
(se nedan)
16.30
Vägen framåt – Innovata on eller tradi on
Per Frankelius, Linköpings universitet
18.30
Mingel med utställarna
19.30
Middag
Seminarium
14.3016.30
Sensorer för eﬀek vare mjölkproduk on i Sverige
E ämne med ﬂera föreläsare, inklusive kaﬀepaus
Moderator: Harald Volden, Tine SA
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal
Fruktsamhet
Reneé Båge, SLU och Växa Sverige
Monitoring of the dairy cow for op mizing health and produc on
Klaus Lönne Ingvartsen, Århus Universitet
Tankar från en användare
Magnus Carlman, Orraryd gård
Gemensam diskussion
4
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Program dag 2
26 augusti 2015
08.30
Communica on and eﬀects of advice in prac ce?
Marjolein Derks, verksam vid INRA, Clermont Université och Université de Lyon
09.15
RådNu – Rådgivning ger eﬀekt!
Sophie Helander, RådNu
09.30
A sova eller inte? Varia on i sömn d hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU
10.00
Kaﬀe och förfly ning ll seminarierna
10.30
Seminarier
Djurhälsa – Fram dens Mjölkko – Kalven
Nyheter inom Foder
(se nedan)
12.15
Lunch
13.15
Seminarier fortsä er
14.30
Kaﬀe
Seminarier Observera a ingen förfly ning mellan seminarierna är möjlig mellan kl 10.30-12.00
eller mellan 13.00-14.30. Dörrarna kommer a hållas stängda för a ge möjlighet ll
fokuserade sessioner.
10.3012.15
Djurhälsa – Fram dens Mjölkko – Kalven
Moderator Ylva Persson, Växa Sverige
Nyheter inom Foder
Moderator Liza Karlsson, Växa Sverige
Colostrum feeding rou nes – Passive
immunity and welfare in dairy calves
Carlos Hernandez, SLU
Implement Compact TMR to increase producvity, feed eﬃciency and health in dairy herds
Niels Bas an Christensen, SEGES P/S
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnos k på kalvar
Kers n de Verdier, SVA
Op mal u odring av sinkor – Eﬀekt på
produk on och hälsa
Harald Volden, Tine SA
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan
12.15
Lunch
13.15
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim
Vetmedica
ViLA – nu i mjölkbesä ningar
Anna Ohlson och Jonas Carlsson, Växa Sverige
Sammanfa ning
Ylva Persson, Växa Sverige
14.30
Magnesium – rekommenda on eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU
Det går lika bra med rapsfe
Jan Ber lsson, SLU
Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras
av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU
Kaﬀe
15.0015.45
Växa Sverige
Ekologisk mjölkproduk on = ekonomisk
produk on? – Bra a veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige och
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
5
Tack till medverkande företag!
6
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Tack till medverkande företag!
Stiftelsen Lantbruksforskning
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
7
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, [email protected]
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 1 av 5
A club of farmers for farmers
Gressetsynesoftegrønnerepåden
andresidenavgjerdet..
Faktorer för lönsamhet
- ur ett svenskt och europeiskt
perspektiv
KatrineLecornu,MjölkbondeiFrankrike,ordf.iEDF
SusanneBååthJacobsson,Företagsrådgivare,VäxaSverige
Melkebønder i alle land har sine svakheter,
men også sine komparative fordeler!
EDF 2015: 277 gårdar från 19 länder…
Engelskmelkebonde:
Nådeløsliberalisme
Overlevelsesevne
Lönsamma och inte lönsamma gårdar i alla länder
Större variationinom länder än mellan länder
'DQVNPHONHERQGH Lav kredittverdighet
High-tech landbruk
,UVNPHONHERQGH Klima
Low cost
1HGHUODQGVNPHONHERQGH
Intensiv produksjon
(melk/ha)
« Yes we can» attitude
Antalgårdar
6YHQVNPHONHERQGH
Høye produksjonskostnader
Høy avkastning /ku
7\VNPHONHERQGH Konkurranse i biogass
Endringsvilje og tilpasningevne
)UDQVNH PHONHERQGH
Gunstige produksjonsvilkàr,
men mangler effektivitet og klager mye
,WDOLHQVN PHONHERQGH Veldig dyr jord
Høyt ansette
melkeprodukter
Ejlönsamma
Lönsammamed
gårdsstöd
Lönsammautan
gårdsstöd
3
Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015
A club of farmers for farmers
Jämförelse mellan några EDF-länder
33 svenska mjölkgårdar 2014
BreakͲevenprisochmjölkintäktperkgECM
BreakͲevenprisochmjölkintäktperkgECM
Källa:EDFproduktionskostnadsanalys2015,utvaldaländer.
Break-even pris 2 (utan kvotkostnad)
A club of farmers for farmers
Källa:EDFproduktionskostnadsanalys2015,bokföringsperiodfrån1juli2013.
Totalt kvot
Mjölkintäkt
50
45
40
in EUR per 100 kg ECM
35
30
25
20
15
10
5
0
Sverige
Danmark
Tyskland
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Storbritannien
Konventionellagårdarna:
BreakͲEven pris2,70– 5,60kr/kgECM,medelrunt4kr.
OBS:Ejrepresentativturvalavgårdar!
8
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, [email protected]
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 2 av 5
A club of farmers for farmers
ÄR STOR ALLTID STARK?
SAMMANFATTNING
Lönsamhetimjölkproduktionen
30
9 Lönsammaocholönsammagårdariallaländer
20
Sverige
10
Danmark
Tyskland
0
9 Störrevariationerinomländeränmellanländer
9 De10%bästagårdarnakommerfrån8olikaländer
Nederländerna
Ͳ10
Belgien
Frankrike
Ͳ20
Storbritannien
¾ Tvåsvenskagårdarblandde10%bästa
Ͳ30
0
100
200
300
Antalkor
400
500
Källa:UrvalurEDFͲproduktionskostnadsanalys2015
A club of farmers for farmers
INKÖP AV FODER
Mest avgörande faktorer för
lönsamhet 2014 (Sverige)
25 % av kostnaderna!
Enligt EDF-Sveriges produktionskostnadsanalys
1.
2.
3.
4.
5.
¾Antalkor– marktillgång?
Kostnadskontroll
Kostnaderförinköptfoder
Prisförslaktkor
Arbetseffektivitet
Kapitalbindningibyggnader
+ Effektivväxtodling
+ Optimeradfoderstat
ARBETSEFFEKTIVITET
450
400
+ Högandelegenproduceratfoder
Hur ska vi kunna förbättra
det vi inte mäter??
350
300
25%sämsta:
170kgECM/timme
250
Ertid penger …?
IFrankrike,nårenkornbonde jobberentime,
måmelkebondenjobbeåttetimer
foråtjenedetsamme.
Kanvigjørenoemeddette?
200
25%bästa:
310kgECM/timme
150
100
50
0
Inklusiverekryteringsdjurochegen
foderodling
kgECM/timme
timmar/ko
Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
9
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, [email protected]
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 3 av 5
Arbetstid i mjölkproduktionen
Hvorforerarbeidskraft
og effektivitet sà viktig?
Arbetstimmar per100000kgECM
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1000
1100
1200
1300
¾ Voksendegårder
AMS
above 250 cows
¾ Færregratisarbeidstimer
frafamiliemedlemmer
160 to 250 cows
92 to 160 cows
below 92 cows
¾ Merinnleidarbeidskraft
Melkebruk medroboter og storebesetninger er demest
effektive
Allikevel er 25%av deminste melkebrukene veldig effektive.
Hva er deres suksessoppskrift?
Hva kan delære meg?
¾ Dennestegenerasjonenhar
andreprioriteringer…
Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2014
Skuldochräntor
BYGGNADER
6.0
5.0
2,00
CAN
NL
4.0
DK:Skuld162000SEK/ko
Ränta0,48SEK/kgECM
SE
3.0
SE:Skuld84000SEK/ko
Ränta0,35SEK/kgECM
2.0
BE
FR
PT*
DE
PL
1.0
UA*
UK*
IT*
SK*
CH*
FR:Skuld19500SEK/ko,
Ränta0,14SEK/kgECM
0.0
0
CZ*
ES* 2,000
4,000
6,000
8,000
10,000
12,000
14,000
16,000
18,000
20,000
Skuld i mjölkproduktionen €/ko
Hvemermestkonkurransedyktig?
Gamle,slitne lowcostbygninger,eller moderne bygninger
medhöyere kvalitetsnivà?
Kostnader förkr/kgECM
byggnader,kr/kgECM
Betald ränta för lån, € cts/kg mjölk
DK
Övertropåmekanisering?
1,50
AMS
Man.
1,00
Genomsnitt
EDF
0,50
0,00
15
Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2014
Källa:EDFͲproduktionskostnadsanalys2015
Pris för slaktkorna…
Strategier
Enindikatorpåföretagsledandeförmåga?
Attjobbameddetsomgårattpåverka
Liggastegetföre…
• Mål
• Långsiktigtledarskap
Företagsledning
Produktionslinjer
10
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
• Marknad
• Ekonomistyrning
• Organisation
• Mjölkproduktion
• Växtodling
10000kr/tim?
1000kr/tim?
100kr/tim?
Växa Sverige
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, [email protected]
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 4 av 5
SAMMANFATTNING
STRATEGIER
9 Bara”konyckeltal”ärintetillräckligtförlönsamhet
OLIKA strategierförlönsamhet!

Storaochsmå
Spannmålsodlareochhelfoder
Lågochhögarbetsinsats
Högaochlågaproduktionsresultat
9 Växtodlingenenviktigfaktormedstorpotential
9 Arbetseffektivitet– börjamäta!
9 Aktivföretagsledninglönarsig
Viktigaäratt:
Ͳ haenstrategi,och
Ͳ blibrapåsinstrategi
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
Some EDFlessons toruminate …
21
22
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution
9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution
9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths,
andrepeattheprocess.
23
Växa Sverige
24
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
11
Lönsamhetsdrivande faktorer i mjölkföretag
Katrine Lecornu, EDF, [email protected]
Susanne Bååth Jacobsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 5 av 5
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution
9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution
9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths,
andrepeattheprocess.
9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths,
andrepeattheprocess.
9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands
9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands
9 Beopenmindedandpositive
25
26
Whatdoesitmeantobe “futureoriented”?
Aquestionfrom my son:
« Mum,areyou andDad unemployed?»
9 Dreamaboutthefuture,notaboutthepast.
9 Donotcopyandpaste;findmyownsuccessfulsolution
9 Findmyweaknesses,changethemintostrengths,
andrepeattheprocess.
Ͳ « Farming is notabout
working.It’s aboutlife. »
9 Adapttomyenvironment,newmarketsandnewdemands
9 Beopenmindedandpositive
Jean,7ans
9 NeverthinkI havenothing
moretolearn;stepawayfrom
whatmighthavebeenandlook
atwhatcanbe…
27
28
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
12
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 1 av 8
Background
Cra smen and business managers
There is wide varia on in the economic performance
achieved by milk producers in Denmark. Despite the
fact that the results for Danish milk producers, in general, in recent years has remained at a low level there are
s ll producers who year a er year manage to make a
posi ve profit. The diﬀerence in results between producers cannot be explained by diﬀerences in market condi ons or in observable parameters such as race or size,
therefore the diﬀerences are down to how the farm is
managed.
Farms are becoming larger and larger. This means that
farmers are no longer just skilled cra smen but are also
business managers, which has led to new tasks. A characteris c of the skilled farmers is their ability to navigate and priori ze the many diverse tasks that are necessary to achieve good results in a modern agriculture
business.
The report ”How the best do it – an interview survey of
skilled dairy farmers” describes how 20 of the most skilled dairy farmers in Denmark year a er year achieve a
posi ve profit from their farming business. The report is
intended as a source of inspira on for other producers.
Strategy and long-term development for most farmers
is about expansion or op misa on within the current
framework. Much emphasis is placed by the farmer
on the proper ming of new investments and his gut
feeling towards the way forward just as much as detailed calcula ons and concrete strategic objec ves. The
strategies of farmers are typically not wri en down nor
formalized, as we know it from other businesses, but typically are more guidelines on what to do and especially
what not to do.
Findings and Results
A number of common features were iden fied through
the interview survey.
Several roads to the good economy
Produc on from the farms studied are characterized
by high profitability and a higher cash flow genera on
compared to other dairy farms. The farms are also less
indebted. Basically, from the 20 farms studied, two
ways have been developed to create profit in milk produc on. The first group has a high level of milk yield pr.
cow and is characterised by extraordinarily good technical produc on figures. The second group has very low
costs and a medium-to-high level of technical producon figures.
Good u lisa on of facili es
The produc on units managed by the survey group are
neither new nor very old. Many of the units were extended five years a er they were established. The farmers
exploit well the facili es they have at their disposal.
There is at least one cubicle per cow and cow comfort
is regularly improved. Extra care is taken with animals
with special needs, and a special eﬀort is adopted to assist the introduc on of first calf cows into the herd. The
skilled farmers react quickly when problems arise with
animal wellbeing and health. On other points the skilled farmers are no diﬀerent than other milk producers.
They have therefore s ll a poten al for improvement in
areas such as milking rou nes, disease preven on and
colostrum management.
Växa Sverige
Strategy is something they do, not something they have
Good overview and sharp
management
The best farmers possess a high degree of business acumen. This gives them the understanding as to how and
when they can influence business decisions and investments that benefit the economic result. They are constantly working to improve their skills. Benchmarking is
a great mo vator. Furthermore, it is a characteris c of
the skilled farmers that they have a clear view on how
produc on can be managed through the use of key indicators. The larger units, with herds of 300 cows or more,
have a greater degree of delega on of tasks to employees and in the use of management tools. Another common feature is that the skilled farmers possess a clear
overview of the farms produc on and economy.
One key to success – staﬀ
management
Mo vated, stable and skilled staﬀ is an important prerequisite for achieving results, as many of the skilled
farmers point out. They manage staﬀ management in
diﬀerent ways, and the management style is very individual. Farmers do not exclusively focus on the professionalism and qualifica ons of staﬀ members. Social and
personal skills play an even more important role as staﬀ
are part of the daily life on the farm.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
13
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 2 av 8
Inspira on and discussion
Read more
Although many farms are o en located physically isolated in the countryside, where a visit to a colleague
requires a longer drive, this physical distance does not
prevent the farmers in developing and priori sing a
good, solid and professional network to which they can
relate, maintain and draw on many diﬀerent professional rela onships. It is not only as par cipants in experience groups, with collegial contacts and professional
advisers, but also through sparring with employees and
family members. Through these rela onships farmers
can improve and develop their skills and knowledge.
You can find the report here (in Danish) h ps://www.
landbrugsinfo.dk/Oekonomi/Produktionsoekonomi/
Kvaegoekonomi/Sider/Saadan-goer-de-bedste.aspx
If you are interested in ordering printed versions of
the report please contact [email protected]
Perspectives
The study covers only skilled dairy farmers. However,
it is the opinion of the author that the reflec ons in
this report, on management and strategy, may also be
relevant for managers in other farming sectors. In this
respect it could be interes ng to study what diﬀerent
skilled managers emphasize and place importance on.
Although there are great diﬀerences in strategic focus and capital intensity on a farm, compared to other
skills-based industries such as a carpentry business, it is
the opinion of the author that the issues with staﬀ management could also inspire managers in these types of
business. Both rural and more tradi onal skilled based
businesses are typically characterized by a flat structure
where the manager also par cipates in the daily tasks
on an equal foo ng with the employees. In this context,
we believe that many farmers with employees could be
inspired and mo vated on personnel management by
par cipa ng in network groups with skilled managers
from other industries.
Although field studies have only been made with
two of the 20 par cipa ng farmers, the authors are of
the opinion that a field study (where the interviewer
follows the daily rou nes with the farmers and their
staﬀ) on the farm is a useful method to provide a more
thorough and balanced understanding of how management actually takes place on the farm.
As pension fund companies are increasingly becoming
purchasers of farms, and as farms are becoming larger
and larger – and therefore more and more expensive
to buy – it will become normal with the appointment
of managers as employees. It could be interes ng to
examine what characterizes the skilled farm manager in
par cular with a focus on how they respond between,
on the one hand, repor ng to the owner or group of
investors, while on the other hand developing good results through the farm workers.
14
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 3 av 8
:+<,6,75(/(9$17"
/($51,1*)5207+(%(67
5(68/76)520,17(59,(:6:,7+2)7+(%(67
3(5)250,1*'$,5<)$50(56,1'(10$5.
'-85+b/62 2&+ 87)2'5,1*6.21)(5(16(1
62//(1781$
6:('(1$8*867
6(1,25$'9,6(5-$11,.72)7$1'(56(106&,1(&2120,&6$1'
0$1$*(0(17
6(*(6
7($0)$500$1$*(0(17±&$77/(352'8&7,21
[email protected]
_
DXJXVW
_
6+257$%2877+(352-(&7
3$5$0(75(648(67,216
0DSSLQJRIZKDWWKHEHVWGRHV
&RPSUHKHQVLYHVXUYH\RIIDUPHUVZKR\HDU
DIWHU\HDULVDPRQJWKHEHVWPHDVXUHGRQWKH
ERWWRPOLQH52$)DUP$VVHWV± 5HWXUQRQ
)DUP$VVHWV
.QRZOHGJHIURPWKHSURMHFWLVXVHGWROLIWWKH
RWKHUSURGXFHUV
_
DXJXVW
DXJXVW
_
6WUDWHJ\
3HUVRQDOOHDGHUVKLS
3URGXFWLRQDQGWRHFRQRPLFSODQQLQJ
0RWLYDWLRQDQGYDOXHV
)DPLO\OLIH
,QVSLUDWLRQVSDUULQJDQGXVHRIDGYLVRUV
&KHFNYDOXHRIWKHSURGXFWLRQIDFLOLW\
:HOIDUHORJLVWLFDQGURXWLQHV
DXJXVW
:+2$5(7+(<"
6(/(&7,212)7+(&$77/()$506
6FDOHRISURGXFWLRQ
0LONSURGXFHUV
RIWKHJURVVLQFRPH PXVWFRPHIURPFDWWOHRU
IRUDJHSURGXFWLRQ
/RRNLQJDKHDG'RQRWUXQDWWULWLRQVWUDWHJ\
2YHUFRZV
(TXLW\WRDVVHWVUDWLRVROLGLW\RIDWOHDVWIURP
WR
_
DXJXVW
Växa Sverige
_ DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
15
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 4 av 8
:+2$5(7+(<"
72:$<672352),7
Ɣ RQHPDQRZQHGSDUWQHUVKLS
Ɣ IUHHWUDGHSDUWQHUVKLSZLWKIRUPHURZQHUDQG
IDPLO\ WUDGH
Ɣ $JHIURPPLG¶VWRPLG¶V
Ɣ PLONLQJSDUORXUVURERWPLONLQJFDURXVHO
ZLWKPLONLQJSDUORXUVDQGURERWPLONLQJ
_ DXJXVW
&RQWULEXWLRQPDUJLQ ´'HPDQGWRFRQWULEXWLRQ
PDUJLQ´ SURILW
_ DXJXVW
&2175,%87,210$5*,1&$77/(
'(0$1'72&0 &$3$&,7<&2676
&$3,7$/&2676
*URVVLQFRPH&DWWOH
Ɣ 0LONEHHIVDOHQHWVDOHVRIOLYHVWRFNUHDO
DQGSULFHFKDQJHVRIOLYHVWRFN
8QLWUHODWHGFRVWV
Ɣ )HHGFRVWVYHWPHGEUHHGLQJFDWWOH
DGYLFHDQGRWKHUFDWWOHUHODWHGFRVWV
&RQWULEXWLRQPDUJLQ
_ DXJXVW
_ DXJXVW
%$/$1&(,17+()$506(&2120<
7:2:$<672352),7
&RQWULEXWLRQPDUJLQ ´GHPDQGWRFRQWULEXWLRQPDUJLQ´ SURILW
/RZFRVW
'HPDQGWRPDUJLQFDWWOH
'..SHUFRZ <LHOGPD[
*URVVLQFRPHFDWWOHPLON
OLYHVWRFNDQGEHHIVDOH'..
SHUFRZ!'.. /2:&267
<,(/'0$;
_
16
DXJXVW
_ DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 5 av 8
_
.(<68&&(66)$&7256
.(<68&&(66)$&7256
/2:&2676
Ɣ .,66± NHHSLWVLPSOHVWXSLG
Ɣ +LJKFDSDFLW\XWLOL]DWLRQ
Ɣ &RVWHIILFLHQWVXSSO\FKDLQPDNHRUEX\
Ɣ &RQVHUYDWLYHLQYHVWPHQWVVWUDWHJ\
Ɣ 6KDUSH\HRQWKHLQSXWSULFHVEDUJDLQ
ZLWKVXSSOLHV
<,(/'0$;
Ɣ ([WUDRUGLQDU\JRRGDQLPDOZHOIDUH
Ɣ 2SWLPDOIDFLOLWLHVIRUWKHFRZVWRSHUIRUP
Ɣ +LJKO\VNLOOHGDQGGHGLFDWHGZRUNIRUFH
Ɣ &RQWHQWLRXVIRFXVRQWKHTXDOLWLHVRIIHHGDQG
RWKHULQSXWIDFWRUV
Ɣ /RQJWLPHUHODWLRQVKLSZLWKIHZWUXVWHG
VXSSOLHV
DXJXVW
_
7+()$&,/,7,(6$5(:(//87,/,=('
DXJXVW
7+()$&,/,7,(6$5(:(// 87,/,=('
0RVWRIWKHP
7KHEDUQVDUHQHLWKHUQHZQRUYHU\ROGW\SLFDO
EXLOGEHWZHHQDQGH[WHQGHGILYH
\HDUVDIWHUZDUGV
Ɣ $WOHDVWRQHFXELFOHSHUFRZ
Ɣ +DYHFRZDQGFDOYHVPRUWDOLW\EHORZWKH
'DQLVKDYHUDJH
Ɣ 7KH\FDQLPSURYHWKHLUGLVHDVHSUHYHQWLRQ
7KH\H[SORLWWKHIUDPHZRUNWKH\KDYH
DQGWKH\GRLWYHU\ZHOO
_ DXJXVW
Ɣ $UHYHU\DZDUHRQFODZKHDOWKDQGWRFKHFN
ODPHFRZVLPPHGLDWHO\
_ DXJXVW
7+()$&,/,7,(6$5(:(//87,/,=('
+2:$5(7+(%(67"
0RVWRIWKHIDUPHUV«
&RZVDQGKHLIHUVDUHFDOYLQJLQFRPPRQFDOYLQJER[HV
ZLWKORZVWRFNLQJGHQVLW\
7KH\DUHHVSHFLDOO\DOHUWRQILUVWFDOIFRZV
7KH\JLYHFRORVWUXP EHIRUHKRXUVRIIELUWK
7KH\H[SORLWWKHIUDPHZRUNWKH\KDYH
DQGWKH\GRLWYHU\ZHOO
_ DXJXVW
Växa Sverige
_ DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
17
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 6 av 8
/($'(56+,3
&203(7(1&($1'+,6725<
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
_
9HU\SDVVLRQDWHDERXWGDLU\IDUPLQJ
/LPLWHGIRUPDOOHDGHUVKLSWUDLQLQJ
:RUNLQJ KRXUVSHUZHHN
$FWVWURQJO\SRZHUIXODQGIOH[LEOH
&RQVFLRXVRIWKHLURZQVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHV
$GHSWDWWKHLUFUDIW FRZV
0RWLYDWHGE\WKHUHVXOWVRIEHQFKPDUNLQJ
%XVLQHVVDFXPHQ
DXJXVW
_
)ODWVWUXFWXUH
7UDLQLQJRIHPSOR\HHVIROORZPHPHWKRG
+LJKGHJUHHRIGHOHJDWLRQRIUHVSRQVLELOLW\
3DUWLFLSDWLRQLQHYHU\GD\OLIHSUHVHQFH
*RRGUHODWLRQVZLWKHPSOR\HHV
+DQGOLQJDQGDWWLWXGH± ZDONWKHWDON
0RWLYDWLQJHPSOR\HHV± DSSURYDO
UHFRJQLWLRQVHPSRZHUPHQWVDODU\ERZOLQJ
_ DXJXVW
7+(6285&(6)25,163,5$7,216$1'
63$5,1*
9,6,216$1'675$7(*<
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
7KHUHPXVWEHKDUPRQ\DQGEDODQFH
/RZFRVWYV\LHOGPD[
&OHDUVWUDWHJLHVZLWKIRFXVRQWKHERWWRPOLQH
$LQQHUVWUDWHJLFFRPSDVV± JXWIHHOLQJ
$ODUJHKHUGVL]HLVQRWDJRDOLQLWVHOI
)RFXVRQFRZV± RXWVRXUFLQJRIILHOGZRUN
DXJXVW
_ DXJXVW
*5($7 23(5$7,21$/$1'),1$1&,$/
0$1$*(0(17
)$50,19(670(176$9(5$*(
Ɣ :HOOSODQQHGDQGV\VWHPDWLFZRUNIORZ
Ɣ ([FHOOHQWRYHUYLHZRYHUWKHSURGXFWLRQDQG
WKHIDUPVHFRQRP\
Ɣ 8VHRINH\SHUIRUPDQFHLQGLFDWRUV.3,
Ɣ &OHDUFRPPXQLFDWLRQDERXWWKHIDUPJRDOV
Ɣ +XJHLQYROYHPHQWRIWKHVWDIILQWKHJRDOVRI
WKHIDUP
Ɣ 6KDUSIROORZXSRQWKH.3,
_ DXJXVW
18
_ DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 7 av 8
&/(9(5,19(670(176
68083
Ɣ 'LGQRWEX\ODQGGRLQJWKHEXEEOH
Ɣ 6ROLGLQYHVWPHQWFDOFXODWLRQ 139DQGSD\EDFN
WLPH
Ɣ +DYHDOZD\VDPD[LPXPELGGLQJSULFH
Ɣ 6WUHQJWKWRVD\12
Ɣ &XWIHOOLQJLVLPSRUWDQW
”If I can't sleep at night - I am not doing it”
_ DXJXVW
_ DXJXVW
+(5(7+(<$5((63(&,$//<*22'
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
([FHOOHQWRYHUYLHZRYHUWKHSURGXFWLRQ
&RQVFLRXVRIWKHLURZQVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHV
6WDIIPDQDJHPHQW
3ODQQLQJDQGRUJDQL]DWLRQRIWKHGDLO\ZRUN
%XVLQHVVDFXPHQQRQHZWUDFWRUVWKRURXJK
SUHSDUDWLRQEHIRUHDQ\LQYHVWPHQWVVWUHQJWKWRVD\
QR
_ DXJXVW
%,**(67&+$//(1*()257+(%(67
Ɣ
Ɣ
Ɣ
Ɣ
6WDIIPDQDJHPHQW
7LPHIRUIDPLO\OLIH
3XEOLF EXUHDXFUDF\DQGFRQWURO
'HOHJDWLRQDIUDLGRIORVLQJFRQWURO
_ DXJXVW
,03257$17/(66216
327(17,$/6)25)$50$'9,6(56
7KH\DUHQRWJRRGDWDOOWKLQJV
%XWYHU\DZDUHRIWKHLUVWUHQJWKDQGZHDNQHVVDQGXVHGLW
VWDWLFDOO\
6WUDWHJ\LVQRWVRPHWKLQJWKH\KDYH± EXWVRPHWKLQJWKH\
GR
$OLJQPHQWEHWZHHQDWWLWXGHDQGDFWLRQV± ZDONWKHWDON
,PSRUWDQWWRWDNHWRXJKGHFLVLRQ± HDUO\
)RUH[DPSOH
Ɣ :HDNFDOYHV
Ɣ (PSOR\HHVWKHUHVHYHUDOWLPHVKDVEHHQWURXEOHZLWK
Ɣ $GYLVHUVZKRKDYHWKHFRXUDJHWRJRHYHQFORVHU
DQGWHOOWKHWUXH´push me –not please me´
Ɣ +5VXSSRUW
Ɣ /HDGHUVKLSWUDLQLQJ
Ɣ (OLWHGLVFXVVLRQJURXSVQDWLRQDORULQWHUQDWLRQDO
Ɣ ,QVSLUDWLRQIURPJUHDWOHDGHUVIURPRWKHUWUDGHV
/HDGHUVKLS± \RXFDQDOZD\VLPSURYH
_ DXJXVW
Växa Sverige
_ DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
19
Learning from the Best
– Results from interviews with 20 of the best performing Dairy Farmers in Denmark
Jannik To Andersen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 8 av 8
!
Frågor och egna erfarenheter?
7+$1.6)25<285
$77(17,21
<28 &$1 '2:1/2$' 7+(5$33257
+(5(
:::$5%(-'63/$1.9$(*'.
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
_
20
DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 1 av 7
Precision Livestock Farming (PLF) saknar en svensk benämning. Begreppet, fri översa från Wikipedia, utgår
från idén a med stöd av avancerad teknologi op mera
bidraget från varje enskilt djur ll gårdens totala resultat och på så sä eﬀek visera produk onen. Resultatet
kan förbä ras såväl kvan ta vt som kvalita vt och ökar
därmed sam digt hållbarheten i produk onen. Sensorer som är inriktade på a kon nuerligt mäta så väl
fysiologiska skeenden, beteende som mjölkens sammansä ning etcetera har kommit a förknippas med
PLF.
Viktiga drivkrafter för PLF är
bland annat:
1. Innova on och utveckling av sensorer
En uppsjö av olika teknologier riktade mot mjölkföretag finns redan llgängliga och det utvecklats
ständigt nya (Precision Livestock Farming 2013).
Listan på llgängliga sensorer och teknologier
kan göras mycket lång. Som exempel på parametrar som kan ska as kan nämnas: mjölkavkastning, ä d, idissling, hull, vikt, andnings- och
hjär rekvens, våm pH, va enintag, mas t,
metan i utandningslu , hälta, ak vitet, posi on,
ligg- och ståbeteende, brunst, dräk ghet och
fruktsamhetsstörningar, acetonemi, kalvning etcetera. Parametrarna kan mätas med varierande
noggrannhet och det är vik gt a förstå a en
del av lösningarna på marknaden är omogna och
inte validerade!
2. Branschens behov av ökad a rak onskra
Genom a använda sig av modern teknologi
ökar chansen för a a rahera och behålla unga
människor och människor med bredare kompetens ll mjölkproduk onen.
3. Låg lönsamhet och konsolidering sä er press på
arbetskostnaden
I många länder och inte minst Sverige är arbetskostnaden hög. PLF har poten alen a minska
arbetsåtgången i produk onen. I synnerhet
intressant vid ökande besä ningsstorlek. Mellan
2002 och 2013 växte andelen besä ningar med
> 300 kor 14 ggr!
4. Automa on resulterar i stora mängder data som
kan användas
Genom automa sk mjölkning, u odring, ak vitetsmätning etcetera skapas stora mängder
objek va data. Det finns outny jade möjligheter
i a samordna och kombinera dessa data genom
metoder för data mining ll meningsfull informaon om, enskilda kor och besä ningen.
Växa Sverige
Vilka typer av sensorer a raherar mest? I undersökningar u örda på Kentucky University har mjölkbönder
från flera länder få svara på den frågan och högst upp
på önskelistan hamnar: 1) mas t 2) ståbrunst och 3)
dygnsavkastning. For arande saknas teknologi för a
beräkna foderintaget inkluderat grovfoder eller TMR.
Om sådan skulle dyka upp är det högst troligt a den
skulle e erfrågas.
Man måste förstå a ingen sensor är 100 % korrekt.
Det handlar om a hi a så många sanna fall som möjligt och undvika så många falska fall som möjligt. Ju
lägre man sä er tröskeln ju fler sanna men också falska
fall blir det och ju mindre arbete sparar man. Å andra
sidan ju högre man sä er tröskeln ju fler sanna fall av
ll exempel brunst missar man och resultatet på gården
kan försämras.
Mastitsensorer
Det finns skäl ll varför mas t hamnar högst upp på
böndernas önskelista. Kostnaden för mas t ligger runt
90 € /ko och år i Europa. Varje behandling kostar 100250 €/fall (högst i Sverige). Subklinisk mas t kostar i
form av celltal och produk onsminskning samt sprider
dessutom smi a i besä ningen. 65-80 % av an bio kaförbrukningen beror på mas t och 30-40 % av fallen
är allvarliga och orsakar djurlidande och djurförluster.
Finns det några bra sensorer för mas t? För a ta rä
beslut behövs omfa ande informa on och kunskap. Är
det e kliniskt eller e subkliniskt fall? Är någon och i så
fall vilken bakterie inblandad? Är det en allvarlig mas t?
Är den kronisk? Hur mycket bidrar den ll tankcelltalet?
Ingen enskild sensor kan greppa all denna informa on
men varje svar har e “egenvärde”.
Ursprungligen har flertalet mas tsensorer utvecklats
för automa ska mjölkningssystem (AMS) ll a iden fiera klinisk mas t (flockor). Pressen på mjölkkvalitet i
kombina on med behovet av a hålla arbetskostnaden
låg har dock inneburit a lösningar för klinisk mas t i
konven onella besä ningar också tagits fram framförallt ll Oceanien men även i USA.
Konduk vitet är en billig mätmetod som behöver vidareutvecklas för a ge en bä re känslighet och säkerhet, vilket bland annat gjorts med Mas s Detec on
Index (MDI) och ”Komonitorn” i VMS där flera, för mast, relevanta data presenteras parallellt. Termografi har
hi lls inte visat sig ha llräckligt hög träﬀsäkerhet. E
problem är a ta bilder på hela juvret. Det finns studier
som tyder på a en kombina on av konduk vitet och
celltal ökar träﬀsäkerheten för klinisk mas t och är e
exempel på hur det kan vara en fördel a kombinera
relevanta data (Kamphuis et al 2008). Lactatdehydroge-
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
21
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 2 av 7
nas (LDH) som används i Herd Navigator är utvecklad
för a iden fiera dig akut inflamma on och är inte
validerad för klinisk mas t. Teknologier för a detektera allvarlig och/eller kronisk mas t saknas helt för
närvarande. För de a krävs informa on från flera källor
som mjölkavkastning, foderkonsum on, ak vitet, temperatur, beteende, historik etcetera. Den enda sensor i
AMS som mäter celltal direkt är OCC. Andra lösningar är
baserade på en CMT mätning. För konven onell mjölkning finns Mas line som en fristående lösning baserad
på ATP mätningar och som uppvisat intressanta resultat
(Frundzhyan et al 2008)
Hur fungerar sensorer i verkligheten?
Den första studie som följt upp resultatet i besä ningar
med och utan sensorer publicerades under våren 2015
(Steeneveld et al. 2015). Resultaten tyder inte på några
tydliga eﬀekter på celltal och fruktsamhet, vilket mest
troligt kan förklaras av a investeringen i det absoluta
fall sammanföll med en annan större förändring i kostallet.
I e arbete från Nya Zeeland (Eastwood et al 2015)
undersökte man hur mjölkföretagare och personal
uppfa ande PLF teknologi e er investering. Sammanfa ningsvis ansåg man a man få tydligt minskad arbetsåtgång, ökad mjölkavkastning och förbä rad lönsamhet. Kommentarer som framkom var a kunskap
krävs för a bli framgångsrik och a leverantören hade
e ansvar a erbjuda mer utbildning kring tekniken.
På motsvarande sä har DeLaval genomfört en oberoende enkät riktad ll Herd Navigator kunder. Generellt var de Kanadensiska, Holländska och Finländska
och Svenska kollegorna väldigt posi va ll teknologin,
där de svenska låg i topp. Samtliga svenska HN ägare sa
sig vara nöjda med teknologin och 90 % skulle rekommendera den ll kollegor.
Referenser:
Borchers M.R. and J.M. Bewley. Precision Dairy Technologies: A Producer Assessment University of Kentucky, precision dairy show case
Dec 3, 2014.
Eastwood C.R, Jago, J.G., Edwards, J.P. and J. K. Burke. (2015) Ge ng
the most out of advanced farm management technologies: roles of
technology suppliers and dairy industry organisa ons in suppor ng
precision dairy farmers. Animal Prod Sci h p://dx.doi.org/10.1071/
AN141015
Kamphuis, C., Sherlock, R., Jago, J. Mein, G. and H. Hogeveen (2008)
Automa c Detec on of Clinical Mas s Is Improved by In-Line Monitoring of Soma c Cell Count J. Dairy Sci. 91:4560–4570
Precision LivestockFarming 2013 edited by D. Berckmans and J. vandermeulen Papers presented at the 6th european conference on Precision Livestock FarmingLeuven, Belgium10-12 september ‘13
Steeneveld, W., Vernooij, J. C. M. and H. Hogeveen. (2015) Eﬀect of
sensor systems for cow management on milk produc on, soma c cell
count, and reproduc on † J. Dairy Sci. 98 :1–10
Frunzhyan, V.G., Parkhomenko, I.M., Brovko, L.Y and N.N Ugarova
(2008). Imporved bioluminescent assay of soma c cell counts in raw
milk. J Dairy Res. 75 279-283.
Sammanfattning
Det finns många möjligheter med PLF och sensor teknologin såsom dig upptäckt av störningar, förbä rad
djurhälsa, ökad “eﬀek vitet”, minskad miljöbelastning
mm. Utmaningarna ligger i a erbjuda mjölkföretagen
llräckligt robusta, validerade och integrerade system
som erbjuder adekvata handlingsalterna v. Det är också vik gt a förstå a ingen sensor eller människa är
perfekt. A kombinera den egna kunskapen med informa on från sensorn ger all d bäst resultat. A förstärka koögat helt enkelt. PLF kommer inte ändra kor och
människor, men hur de arbetar llsammans.
22
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 3 av 7
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
9DGlU´3UHFLVLRQ/LYHVWRFN)DUPLQJ´3/)"
6HQVRUHUI|UHIIHNWLYDUHPM|ONSURGXNWLRQL6YHULJH
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
3UHFLVLRQ/LYHVWRFN)DUPLQJ WKHXVHRIadvanced
technologies WRRSWLPL]HWKHFRQWULEXWLRQRIHDFKDQLPDO
7KURXJKDper animal DSSURDFKWKHIDUPHUDLPVWRGHOLYHU
EHWWHUUHVXOWVLQOLYHVWRFNIDUPLQJ
7KRVHUHVXOWVFDQEHquantitative, qualitative and/or
addressing sustainability
Wikipedia 20150811
6HQVRUHUVRPlULQULNWDGHSnDWWNRQWLQXHUOLJWPlWDVnYlO
I\VLRORJLVNDVNHHQGHQEHWHHQGHVRPPM|ONHQV
VDPPDQVlWWQLQJHWFKDUNRPPLWDWWI|UNQLSSDVPHG3/)
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
9LNWLJDGULYNUDIWHUI|U3/)
8WYHFNOLQJHQDYVHQVRUHUlUlQGO|V
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW

,QQRYDWLRQRFKXWYHFNOLQJDYVHQVRUHU
%UDQVFKHQVEHKRYDY|NDGDWWUDNWLRQVNUDIW
/nJO|QVDPKHWRFKNRQVROLGHULQJVlWWHUSUHVVSn
DUEHWVNRVWQDGHQ
$XWRPDWLRQUHVXOWHUDUL%,*'$7$
0M|ONDYNDVWQLQJ
+XOORFKYLNW
$QGQLQJVRFKKMlUWIUHNYHQV
bWWLGRFK,GLVVOLQJ
9nPS+
9DWWHQLQWDJ
0DVWLW
0HWDQLXWDQGQLQJVOXIW
+lOWDRFKDNWLYLWHW
'MXUHQVSRVLWLRQRFKI|UIO\WWQLQJ
/LJJRFKVWnEHWHHQGH
%UXQVWGUlNWLJKHWRFKIUXNWVDPKHWVVW|UQLQJDU
.HWRV
.DOYQLQJ
6|PQHWF«
3DUDPHWUDUVRPNDQPlWDVPHGYDULHUDQGH QRJJUDQQKHW
(QGHOO|VQLQJDU Sn PDUNQDGHQ lU RPRJQD RFK HM YDOLGHUDGH
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
0HWKDQH
HPLVVLRQV
)DWQHVVRU
7KLQQHVV
5XPLQDWLRQS+
%UDQFKHQV EHKRYDY|NDGDWWUDNWLRQVNUDIW
7HPSHUDWXUH
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
UngaböndersfeedbacktillDeLaval
$UHDVWR
0RQLWRUD
'DLU\&RZ
5HVSLUDWLRQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Hightech ochautomationäravstörstaintresse(träning
ochutbildningavökandebetydelse)
)HHG
LQWDNH
&KHZLQJ
DFWLYLW\
0LON
FRQWHQW
+HDUWUDWH
$QLPDO
SRVLWLRQORFDWLRQ
Växa Sverige
/\LQJ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8
VWDQGLQJ
NRQIHUHQVHQ
EHKDYLRU
0DVWLWLV
+RRI
+HDOWK
0RELOLW\
-HIIUH\%HZOH\
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
23
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 4 av 7
/nJO|QVDPKHWRFKNRQVROLGHULQJVlWWHUSUHVV
SnDUEHWVNRVWQDGHQ
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
*OREDOW Yl[HU EHVlWWQLQJDUQD L WYn YnJRU
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
,QFRPHRYHUIHHGFRVWVSHUFZW
&RZV
&RZV
FZW
&KDQJH
&RZV
&RZV
&RZV
&RZV
!&RZV
.RQVROLGHULQJlUHQGULYNUDIWI|UDXWRPDWLVHULQJRFK´SUHFLVLRQOLYHVWRFNIDUPLQJ´
SinceJanͲ97ͲͲͲͲ
6RXUFH86'$
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
'H/DYDO &KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
)|UGHOQLQJDYEHVlWWQLQJVVWRUOHNL6YHULJH
7LOOYl[WHQVNHUIID LEHVlWWQLQJDU!NRU
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
DY EHVlWWQLQJDUQD KDU !NRU YLONHW PRWVYDUDU DY NRUQD
.RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
6YHULJHOLJJHULYnJQXPPHU
.RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
$XWRPDWLRQUHVXOWHUDUL%,*'$7$
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
DY EHVlWWQLQJDUQD KDU !NRU YLONHW PRWVYDUDU DY NRUQD
'HWILQQVVWRUDP|MOLJKHWHULDWWVDPRUGQDNRPELQHUDGHVVDGDWD
JHQRPGDWDPLQLQJ WLOOPHQLQJVIXOOLQIRUPDWLRQRP
(QVNLOGDNRU
%HVlWWQLQJHQ
24
.RNRQWUROOHQVnUVUHGRYLVQLQJ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 5 av 7
0M|ONI|UHWDJDUHQVXWPDQLQJDU
9DGYLOOE|QGHUKHOVWXSSWlFND"
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
+LWWDNRU,EUXQVW
7LGLJXSSWlFNWDYVW|UQLQJDUKRVQ\NDOYDGHNRU
'HWHNWHUDRFKEHKDQGODKDOWDNRU
0DVWLW
6WnEUXQVW
)|UVWnNRQVQlULQJVEDODQV
D
)RGHULQWDJ
E
+XOO
F
9nPKlOVD
'\JQVDYNDVWQLQJ
'HWHNWHUDRFKEHKDQGODNRUPHGPDVWLW
)RUWIDUDQGHVDNQDVWHNQRORJLI|UDWWEHUlNQDIRGHULQWDJHW
%RUFKHUV DQG%HZOH\
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
.lQVOLJ RFKHOOHU VlNHU PHWRG""
0DVWLWHU lU YLNWLJD I|U PM|ONI|UHWDJHQ
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
Ĺ.lQVOLJKHWJHQRPDWWVlQNDWU|VNHOQ0(1«

.RVWQDGHQI|UPDVWLW OLJJHUL(XURSDUXQW¼ NRRFKnU

(QPDVWLWEHKDQGOLQJ NRVWDU¼IDOOG\UWL6YHULJH

6XENOLQLVNPDVWLW NRVWDULIRUPDYFHOOWDORFKSURGXNWLRQVPLQVNQLQJ
VDPWVSULGHUVPLWWD

DYDQWLELRWLNDI|UEUXNQLQJHQEHURUSnPDVWLW

DYIDOOHQlUDOOYDUOLJDRFKRUVDNDUGMXUOLGDQGHRFK
GMXUI|UOXVWHU
Ļ6lNHUKHWHQIOHUIDOVNDSRVLWLYD
Ĺ6lNHUKHWHQJHQRPDWWK|MDWU|VNHOQ0(1«
Ļ.lQVOLJKHWHQIOHUPLVVDGH
(QDYYlJQLQJ
,QJHQVHQVRUHOOHUPlQQLVNDlUSHUIHNW
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
0DVWLWVHQVRUHU L DOOPlQKHW XWYHFNODWV I|U DWW
LGHQWLILHUD NOLQLVN PDVWLW IORFNRU
(WWEUHWWVMXNGRPVNRPSOH[
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
.OLQLVNPDVWLW
.RQGXNWLYLWHW± MXYHUGHOVSURY DWWUHNRPPHQGHUD
)|UDWWWDUlWWEHVOXWEHK|YVRPIDWWDQGHLQIRUPDWLRQ
RFKNXQVNDS
)lUJJHQHUHOOWOnJVlNHUKHW
7HUPRJUDIL± NlQVOLJKHW"+XUWDELOGSnKHODMXYUHW"
.RPELQDWLRQDYNRQGXNWLYLWHWRFKFHOOWDOVHUORYDQGHXW§NlQVOLJKHW
RFK ´VXFFHVV UDWH´
bUPDVWLWHQ NOLQLVNHOOHUVXENOLQLVN"
1nJRQYLONHQEDNWHULHlULQEODQGDG"
bUGHQDOOYDUOLJ"
bUGHQNURQLVN"
+XUP\FNHWELGUDUGHQWLOOWDQNFHOOWDOHW"
/'+YLGDNXWLQIODPPDWLRQ
,QJHQWHNQRORJLlUXWYHFNODGI|UDOOYDUOLJRFKHOOHUNURQLVNPDVWLW
.UlYHULQIRUPDWLRQIUnQIOHUDNlOORUVRPPM|ONDYNDVWQLQJIRGHUNRQVXPWLRQ
DNWLYLWHWWHPSHUDWXUEHWHHQGHKLVWRULNHWF
,QJHQ HQVNLOG VHQVRUNDQ JUHSSD GHWWD PHQ
YDUMH VYDU KDU HWW ³HJHQYlUGH´
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Växa Sverige
.DPSKXLV
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
25
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 6 av 7
([LVWHUDQGHWHNQRORJLHUI|UFHOOWDO
.RPRQLWRUQ ±UHOHYDQWD GDWDSUHVHQWHUDV SDUDOOHOOW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
0DVWLOLQH 'LUHNW
/HO\04&&,QGLUHNW
5lNQDUH
'H/DYDO 2&&'LUHNW
-XYHU
.RQGXNWLYLWHW
%ORG
0M|ONQLQJDU
&HOO6HQVH ,QGLUHNW
/DNWRVSnMXYHUGHOPHGLQIUDU|GVSHNWURVNRSLNDQYDUDQnJRWI|U
IUDPWLGHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
.RQGXNWLYLWHW
$YNDVWQLQJMXYHUGHO
%ORG
0',
&HOOWDO
2IXOOVWlQGLJ!
$YVSDUN
0M|ONQLQJVLQWHUYDOO
6WRSS&KHFN
&KHFN
2.
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
+XUIXQJHUDUGHWLYHUNOLJKHWHQ"2]HDQLHQ
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
+XUIXQJHUDUVHQVRUHULYHUNOLJKHWHQ" KROOlQGVNVWXGLH
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6lQNWDUEHWVNRVWQDGYDUGHQYLNWLJDVWHRUVDNHQWLOOLQYHVWHULQJLHWW
VHQVRUV\VWHP
(NRQRPLVNYLQVWEHURUGlUI|UWUROLJHQPHUSnPLQVNDGDUEHWVNRVWQDGlQSn
I|UElWWUDGKlOVDRFKSURGXNWLRQ,EHVlWWQLQJHQ
&HOOWDOHWVM|QNLNRQYHQWLRQHOODEHVlWWQLQJDUPORFK|NDGHL
$06HIWHULQYHVWHULQJLVHQVRUHUI|UPDVWLW PO
%HVlWWQLQJDUPHGVHQVRUV\VWHPRFK$06KDGHK|JUHDYNDVWQLQJ
.RQYHQWLRQHOODEHVlWWQLQJDUPHGVHQVRUV\VWHPKDGHOlJUH
DYNDVWQLQJHIWHULQYHVWHULQJHQ
7UROLJHQSnJUXQGDYDWWLQYHVWHULQJHQLQlUDDYIDOOHQ
VDPPDQI|OOPHGHQDQQDQVW|UUHI|UlQGULQJLNRVWDOOHW
6WHHQHYHOG HWDO
(DVWZRRGHWDO
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
6OXWVDWVHU
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
0M|ONDQDO\V
3URJHVWHURQ
7\GOLJWPLQVNDGDUEHWVnWJnQJ
gNDGPM|ONDYNDVWQLQJ
%UXQVWGHWHNWLRQ
'UlNWLJKHWHU
)|UElWWUDGO|QVDPKHW
/'+HQ]\P
7LGLJPDVWLW GHWHNWLRQ
+|JUHNRPSHWHQVQLYnNUlYVI|UDWWEOLIUDPJnQJVULN
%+%$
8WELOGQLQJIUnQOHYHUDQW|UHQHIWHUIUnJDV
6XENOLQLVNDFHWRQlPL
8UHD
3URWHLQEDODQV
(DVWZRRGHWDO
26
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorn det förstärka koögat
Charlo e Hallén Sandgren, DeLaval Interna onal, charlo [email protected]
Sida 7 av 7
2EHURHQGHXWYlUGHULQJDY+HUG 1DYLJDWRU
7HNQLNHQVP|MOLJKHWHURFKXWPDQLQJDU
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
0DQlU JHQHUHOOW Q|MG PHG+HUG1DYLJDWRU
)|UElWWUDGGMXUKlOVD
5REXVWKHW
7LGLJXSSWlFNW
gYHUGULYHWI|UWURHQGH
gNDG³HIIHNWLYLWHW´
,QWHJUHUDGHV\VWHP
)|UElWWUDGPM|ONNYDOLWHW
$GHNYDWWRONQLQJDYGDWD
0LQVNDGPLOM|EHODVWQLQJ
$GHNYDWDKDQGOLQJVDOWHUQDWLY
6YHULJH
6(&$),1/
gNDGREMHNWLYLWHW
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
*DUWQHU/LIH&\FOH
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
)UDPWLGHQE|UMDUlUUHGDQKlU
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
&DOOXP(DVWZRRG
!
Frågor och egna erfarenheter?
6HQVRUQ GHW I|UVWlUNWD NR|JDW
9LVHUHQQ\HUDLQRPPDQDJHPHQW
Vad tar jag med mig?
3/)NRPPHULQWHlQGUDNRURFKPlQQLVNRU
0HQKXUGHDUEHWDUWLOOVDPPDQV
.RQVRFKPlQQLVNDQVYlOPnHQGHNDQI|UElWWUDV
%HKnOONR|JDW
Konsekvenser?
+DUHDOLVWLVNDI|UYlQWQLQJDU
(NRQRPLRFKPlQVNOLJDIDNWRUHUlUHQQ\FNHO
9DOLGHUDGH RFKLQWHJUHUDGH V\VWHPHQI|UXWVlWWQLQJ
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
&KDUORWWH+DOOpQ6DQGJUHQ'H/DYDO'8NRQIHUHQVHQ
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
27
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Fruktsamhet
Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected]
Sida 1 av 3
Fruktsamheten är direkt kopplat ll besä ningens produk vitet och lönsamhet, och därför är det högst mo verat a med sensorers hjälp övervaka kornas könsfunkoner på olika sä , dygnet runt. Lönsamheten kan visa
sig direkt i förbä rad fruktsamhet, men också i form av
sparad d utan sam digt försämrat fruktsamhetsläge.
Stora besä ningar är behjälpta av övervakning av förlossningar och av återhämtningsperioden e er kalvning
då korna förväntas komma igång med könsfunk onerna inom rimlig d. Hjälpmedel för brunstpassning och
val av korrekt dpunkt för insemina on står självklart
högt på önskelistan, också de behoven ökar med besä ningsstorlek och avkastning. E er insemina on behöver
vi verktyg som snabbt iden fierar omlöpare så a de
kan insemineras om, och slutligen vill vi kunna dräk ghetsförklara inseminerade kor på e snabbt, säkert och
eﬀek vt sä .
Sensorer för fruktsamhet
Det finns redan en hel del sensorer i bruk för a övervaka fruktsamhet, men de förfinas ständigt och nya utvecklas. Framför allt förbä ras de beslutsunderlag och
standardru ner som finns kopplade ll sensorernas
larm, så a föreslagna åtgärder individanpassas e er
enskilda kors kroppsfunk oner eller skräddarsys för e
specifikt produk onssystem.
Några exempel på kroppsfunk oner med mer eller
mindre automa serad övervakning och deras llämpning:
• Rörelseak vitet, med eller utan mätning av idissling (brunst, insemina ons dpunkt, fruktsamhetsstatus)
• Mjölkprogesteron (cyklicitet, fruktsamhetsstörningar, indirekt dräk ghetsdiagnos)
• Dräk ghetsspecifika proteiner i mjölk (omlöp,
dräk ghet)
• Kroppstemperatur (kalvning, hälsa)
Det finns idag en rad hjälpmedel som inte kan klassas som sensorer men befinner sig i gråzonen och skulle
inom en fram d kunna utvecklas för a ingå i mer automa serad övervakning. Till den gruppen kan man ll
och med räkna sta s k! Tillräckligt stora besä ningar
skulle kunna dra ny a av idag befintlig sta s k, ll exempel dräk ghetsprocenten, om den kon nuerligt sammanställdes och gjordes llgänglig. Det skulle ge e redskap för a korrigera semineringar och djurflöde för a
nå den så ekonomiskt vik ga, jämna beläggningen. Man
skulle dessutom kunna upptäcka störningar i besä ningen i digt skede när det for arande finns möjlighet
a spåra och korrigera problem.
Resultat från en Heatime-utvärdering
Ak vitetsmätaren och brunstdetek onshjälpmedlet
Hea me utvärderades i e examensarbete vid SLU, i
28
samarbete med Växa Sverige, av veterinärstudent Viktor
Almqvist (h p://stud.epsilon.slu.se/7724/). Sex oå a
gårdar som installerat Hea me™ fick svara på frågor
och deras fruktsamhetssta s k studerades två år före
och e er installa onen. Det var generellt se ingen stor
skillnad i nyckeltal före och e er installa on, troligen
delvis beroende på a många av gårdarna redan hade
god fruktsamhet, det vill säga förbä ringspoten alen
var inte så stor. Dock såg vi a 18% av gårdarna förbä rade sin brunstkontroll och insemina onsprocent med
mer än 25 procentenheter. Så många som 76 % uppgav
a de sparade d. Nära häl en av dem sparade mer än
30 min/dag, enligt egen utsago. Tidsbesparingen gjordes utan a fruktsamheten försämrades. De flesta var
mycket nöjda med produkten, 94 % angav a de skulle
köpa den igen! En reflek on man kan göra i anslutning
ll denna studie, och angående tekniska hjälpmedel generellt se , är om användarna verkligen utny jar hjälpmedlets fulla poten al? Här kan rådgivningen träda in
och ge stöd.
Lönsamhet och nytta
Direkt ny a av sensorer, som är enkel a sä a prislapp
på, är op mal inkalvningsålder, lägre insemina onskostnad, kortare kalvningsintervall och bä re dräk ghetsprocent. Indirekt ny a kan ll exempel vara dsbesparing, jämnare beläggning och både jämnare och
högre avkastning.
Objek va registreringar och mätmetoder är säkrare
än subjek va bedömningar som varierar inom en personalgrupp. Den subjek va brunstpassningen är e typexempel på de a. Med objek va registreringar kopplat
ll standardru ner kan en arbetsgrupp fungera bä re
och lönsamheten ökas.
Mervärden för avel och forskning
Förutom a ny jas som dri sverktyg skapar sensorer
mervärden för avel och forskning. Registreringar av
kroppsfunk oner och produk onsegenskaper ger säkrare underlag för avel än nyckeltal som påverkas mycket
av mänskliga beslut. Det är än mer vik gt nu när avelsprogrammen baseras på genomisk selek on och gentesterna ska matchas mot fenotypiska egenskaper.
Sensorer är också vik ga för samling av objek va
uppgi er ll forskning (som ll exempel i det pågående
EU-projektet PROLIFIC där Växa Sverige och SLU deltar,
och mjölkprogesterondata från Herd Navigator analyseras för a förbä ra beslutsunderlagen). Därmed är
också lagringsfunk onerna vik ga – man måste kunna
tanka ut data som samlats in och inte bara ha dem som
färskvara för beslut här och nu i dri en. Därmed kan
cirkeln slutas. Om forskarna får llgång ll besä ningarnas registreringar kan e mätsystem utvärderas och
valideras, och vi kan bedöma om det är värt a göra
investeringen och om produkten håller vad den lovar.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Fruktsamhet
Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected]
Sida 3 av 3
Sensorer för effektivare
mjölkproduktion i Sverige:
Fruktsamhet
RenéeBåge
Vad villvihitta?
Ͳ Kalvning
Ͳ Hälsaochcyklicitet efterkalvning
Ͳ Brunst
Ͳ Inseminationstidpunkt
Ͳ Omlöp/Dräktighet
SLUoch VäxaSverige
Fruktsamhet = produktivitet och
lönsamhet
Exempel, kalvning:
Hur kanviövervakafruktsamhet?
Ͳ Aktivitet(rörelse,idissling)
Ͳ Progesteron
Ͳ Dräktighetsspecifikaproteiner(PAG)
Ͳ Kroppstemperatur
Ͳ Flytning
Ͳ Färskarestatistik
http://www.cowcall.com/
http://moocall.com/
Exempel, aktivitetsmätare –
inbyggda eller ”stand-alone”
)RWR5%nJH
Fruktsamhet = produktivitet och
lönsamhet
http://www.medria.fr/en_GB/produits/
velͲphone.html
Heatime-studie, Växa/SLU
http://stud.epsilon.slu.se/7724/
68besättningar
Studie2årföre/efterinstallation
$/352
&RZ6FRXW
/DFWLYDWRU
Ingenstorskillnadinyckeltalföre/efter
(ingenstorförbättringspotential– redanbra)
18%avgårdarnaförbättradeins%medmerän25%Ͳenheter
76%uppgavattdesparartid,närahälftenavdessaspararmer
än30min/dag
Tidsbesparingutanattfruktsamhetenförsämras
NöjdaͲ 94%skulleköpadetigen!
Kanskeintealltidsystemetspotentialutnyttjastillfullo?
+HDW6HHNHU
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
29
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Fruktsamhet
Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected]
Sida 3 av 3
(8SURMHNW352/,),&
”InseminationWorthPredictor”
”P4BenchmarkingTool”
”ReproductionTime
ManagementOptimizer”
Förbättringspotential?
Cost-benefit??

Exempel, omlöp/dräktighet:

DräktighetAnalys
Tidiganalys(dag28)=OMLÖPSͲtest
Senareanalys(dag100)=dräktighetstest
Fåtalfelochproblem,pga mänskligafaktorer
Frågorviskastudera:
Ͳ Skillnadermellanras,avkastningsnivå?
Ͳ Tvillingdräktighet– andranivåer?
Ͳ Förutsägaabort/dödfödsel?
Ͳ Dräktighetsförlusterolikaperioder– svenskasiffror
Ͳ Tidigareläggaandraprovtagningenförfärretomdagar?
Ͳ Carry overͲeffekten
Ͳ Påverkanpånyckeltal
ZZZY[DVH
Exempel, cyklicitet och
insemination: Progesteron
Nya ”sensorer” på G?
Bättrefruktsamheteller
Bibehållenfruktsamhetmensparadtid
Objektivabedömningar
”Standardiserade”standardrutiner
”Ketos analys”?BHB,aceton
Färskare statistikàlaKristerGustafsson,storagårdar
Glidandemedeltaldr%pertidsperiod
Verktygattstyradjurflödet,fåjämnbeläggning
Upptäckastörningar,smittortidigt
Motiveraåtgärder(texköpafläktarmotvärmestress)
Närochhursynsvinsten??
Förutom driftsverktyg mervärde för avel och forskning!
Registreringaravkroppsfunktioneroch
produktionsegenskaperärsäkrareunderlagföravel
ännyckeltalsompåverkasavmänskligabeslut!
Sensorerärviktigaförsamlingavobjektivadatatill
forskning!
Lagringavdata– möjligtatt”tankaner”?
Validering,costͲbenefit
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
30
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Tankar från en användare
Magnus Carlman, Orraryd gård
Sida 1 av 1
Orraryd
Sensorer
4st vms i2avd.byggt2002Ͳ2004
Milkfirst,blandfoder
260Ͳ270st mjölkande,10tonperdygn

Hurväljerjag?
Hurtolkarjag?
Huranvänderjagresultat?
Hurutvecklarjag?
Hurmyckettidskajaglägga?
Vadanvänderjag?

Mjölkitankenochanalysernadär
Foder,mixokraftfoder
Robotinfo,främstmjölkomjölkningar
Aktivitetsmätare
Analysertex progesteron
Sensorerrisker

Tittarpådatorniställetförpåkorna
Teknikintresseiställetförkointresse
Lättareattfuska
Feltolkningar
Dyrt?
Sensorerfördelar
Brahjälpmedel
Enförutsättningomviskaklarastörre
besättningar
Effektivdriftsledning
Bättrerutiner
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
31
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 1 av 6
An important trend in dairy produc on the last decades,
is a growing number of cows per dairy farm. A higher
density of cows triggers all kinds of health problems to
arise. Suppor ng farmers in herd health management
issues has become more and more important for farm
consultants.
Although advising is a large part of our work on the
farm, many farm consultants struggle to get the farmer
to comply. Advices are heard, but not always followed.
Also, the benefits of the advice are not always clear.
Farmers pay for advice, but don’t know the return on
investment.
Aim of this presenta on is to present the work done
in Utrecht, by Marjolein Derks. During her PhD, she has
interviewed and ques oned both farmers and veterinarians. She and her fellow colleagues have tried to uncover why advice isn’t always picked up, and how we
can improve that. Also, she made an es ma on of the
benefits for farmers to par cipate in a herd health management program.
In her studies, Marjolein found that advisors are not
always the best listeners. When communica ng advice,
one should ask for the farmers’ goals, listen to the farmers’ needs, draw up a plan together with the farmer
and evaluate the outcomes. In her study, Marjolein
found that in prac ce goals are not o en set, and farmers o en have diﬀerent priori es than (in this case)
veterinarians. Also, farmers were not taking the lead
quite as o en as expected by the veterinarians. Finally,
the veterinarians in this study were not always aware of
their use of advising techniques. S ll, a er interviewing
veterinarians, the a tude of the prac ce towards herd
health management as a product turned out to be very
important for its success.
Looking at the returns on investment, par cipants in
a herd health management scheme had a higher milk
yield (+336 kg/cow/yr), a lower cell count (-8,340 cells/
ml) and a lower age at first calving (-12 d). However, they
had a lower % non-return at 56 days (-3.34%), more insemina ons per cow (+0.09) and culled more cows at a
younger age (+1.05% and -70d, resp.). When used in a
norma ve model, where costs of the herd health management program are compared to the benefits, every
invested euro turned out to create 4.2 euros of return.
However, in a norma ve model all other costs are assumed to be equal. Therefore a study with accountancy
data was performed. Par cipants in herd health management programs had a higher total revenue per cow,
but not per 100 kg milk. This is probably due to the higher milk produc on in par cipants’ farms: the benefits
are divided by more milk, crea ng a dilu on eﬀect. In
terms of technical eﬃciency (use of inputs vs. outputs),
par cipants were comparable to non-par cipants, me-
32
aning that health costs or benefits do not significantly
influence total technical farm eﬃciency.
In summary, par cipants in herd health management
programs had a higher revenue/cow, despite higher
health costs. Given the fact that communica on of advice can be improved, the poten al gain is even larger.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 2 av 6
,W¶V PH
&RPPXQLFDWLRQDQGHIIHFWVRIDGYLFHLQ
SUDFWLFH
0DUMROHLQ'HUNV
9HWHULQDULDQ
0DUMROHLQ'HUNV
+HUG KHDOWK
PDQDJHPHQW
)HUWLOLW\
&RPPXQLFDWLRQ
7KLVLV KDUG
µµ,NQRZZKDW WKHIDUPHU ZDQWV¶¶
'R\RX UHDOO\"
/HW¶V WDONDERXWLFH FUHDP
6WXG\RQDGYLVLQJWHFKQLTXHV
([HFXWHGLQ
6HWWLQJJRDOV
YHWVIURPYHWHULQDU\SUDFWLFHV
Växa Sverige
5HVXOWV
± RXWRIVHWJRDOV
± 5HDVRQVQRWWRVHWJRDOV
± RXWRIDVVXPHDGLIIHUHQWPDLQJRDO
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
33
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 3 av 6
5HVXOWV
5HVXOWV
3ULRULWLHV
&RPPXQLFDWLRQ
9HHKRXGHU
)DUPHUQ 9HWQ PHDQ
PHGLDQ
VWDQGDUG
GHYLDWLRQ
PHDQ
PHGLDQ
VWDQGDUG
GHYLDWLRQ
0LONSURGXFWLRQ
)HUWLOLW\
8GGHUKHDOWK
&ODZV
<RXQJVWRFN
+RXVLQJ
1XWULWLRQ
3YDOXH
5HVXOWV
1HYHU
$OPRVWQHYHU
6RPHWLPHV
2IWHQ
$OZD\V
7RWDO
'LHUHQDUWV
$OPRVWQHYHU
6RPHWLPHV
2IWHQ
$OZD\V
7RWDO
&RQFOXVLRQV
3ULRULWLHVZHDUHQRWDOZD\VDZDUH
([SHFWHGXVHDFWXDOXVH
0HDQ
UDQN
(OHPHQW
,QIRUPDORSHQLQJ
3YDOXH
)RUPDORSHQLQJ
'HWHUPLQDWLRQRIIDUPHUV¶QHHGV
0.02
3UHVHQWDWLRQNQRZOHGJHDQGVNLOOV
&RRSHUDWLRQ
6XPPDU\DQGIROORZXS
<0.01
5RRPIRULPSURYHPHQWRIFRPPXQLFDWLRQ
)DUPHUVDUHQRWWDNLQJWKHOHDG
.HHS LQPLQG
'R\RX EHOLHYH LQ\RXUVHOI"
34
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 4 av 6
,QWHUYLHZVFRQWHQWVRIDGYLFH
GDWDDQDO\VLV
QXWULWLRQ
KRXVLQJ
\RXQJVWRFN
FODZV
Y
VRPHWLPHV
Y
VRPHWLPHV
VRPHWLPHV
SUDFWLFH
IHUWLOLW\
XGGHUKHDOWK
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
Y
VRPHWLPHV
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
VRPHWLPHV
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
)DUPHULVWKHNH\ILJXUH
EORRG
Y
'HSHQGVRQZKDWWKHIDUPHUZDQWV[
7KHUHLVQRSURWRFROLWLVDGMXVWHGWRWKH
IDUP
,WDNHRWKHUWKLQJVLQWRDFFRXQWGHSHQGLQJ
RQWKHIDUPHU
<RXORRNDWZKDWLVLPSRUWDQWRQWKDWIDUP
DWWKDWWLPH
7KHIDUPHUDVNVDQG\RXGHOLYHUWKDW¶VWKH
ZKROHVWRU\
%XWDORWRIYDULDWLRQEHWZHHQ
IDUPHUV
6RPHIDUPHUVDUHDFWLYHSDUWLFLSDQWVLQVWXG\JURXSV
RWKHUVDUHQ¶WLWYDULHV
6RPHGRQ¶WZDQWWKDWWKH\MXVWZDQWIHUWLOLW\FKHFNV
6RPHUHDOO\ORRNIRUQHZNQRZOHGJHWKHIDUPHUVZLWKD
%6.RIKHZDQWVVRPHWKLQJ
,KDYHIDUPVWKDWUHDOO\ZDQWWRORRNLQWRSUREOHPVDQG
RWKHUVWKDWDEVROXWHO\GRQ¶WZDQWWKDW
)DUPHUVWKDWMRLQVWXG\JURXSVDUHPRUHDFWLYH
6RPHSUHIHUWRNHHSWKHLUSURGXFWLRQQXPEHUVWR
WKHPVHOYHV
$QGVRPHDUHUHDOO\REHGLHQWWKH\IROORZWKHDGYLFH
DQGRWKHUVMXVW«GRQ¶W
,PSRUWDQW
,QWHUYLHZVFRQWHQWVRIDGYLFH
SUDFWLFH
IHUWLOLW\
GDWDDQDO\VLV
XGGHUKHDOWK
QXWULWLRQ
KRXVLQJ
\RXQJVWRFN
FODZV
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
Y
Y
VRPHWLPHV
VRPHWLPHV
VRPHWLPHV
Y
VRPHWLPHV
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
VRPHWLPHV
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
Y
VRPHWLPHV
EORRG
Y
6R«GRZH JHQHUDWH UHWXUQV"
)DUPHULVWKHNH\
$ORWRIYDULDWLRQLQIDUPHUV
<RXUDWWLWXGHPDWWHUV
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
35
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 5 av 6
6WXG\PLONUHFRUGLQJIDUPV
GDLU\IDUPVSDUWLFLSDWLQJLQWKHPLON
UHFRUGLQJV\VWHP
4XHVWLRQQDLUH
DQVZHUVRIZKLFKSDUWLFLSDQWVLQ
KHUGKHDOWKPDQDJHPHQWVFKHPH
'LIIHUHQFHVSDUWLFLSDQWVYVQRQ
SDUWLFLSDQWV
± 0RUHPLONNJFRZ\HDU
± /RZHUFHOOFRXQWFHOOVP/
± /RZHUDJHDWILUVWFDOYLQJG
± /RZHUQRQUHWXUQGí
± 0RUHLQVHPLQDWLRQVFRZ
± +LJKHUWXUQRYHU
± /RZHUDJHíG
1RUPDWLYHIDFWRUV
1RUPDWLYHVWXG\
4XHVWLRQQDLUH
&RVWVKHUGKHDOWKPDQDJHPHQW
3RWHQWLDOEHQHILWV
5DWLR
Variable
abbreviation
number
Call out costs (€/visit)
Cv
30
Costs vet (€/hour)
Ct
120
Time per pregnancy check (min.)
Pt
2
Time for first topic (min.)
Tt1
10
Time per extra topic (min.)
Tt2
5
Costs replacement heifer (€)
Ch
888
7ZRHYDOXDWLRQV
5HVXOWV
participant*
nonͲparticipant
Min
Max
Mean
Min
Max
Mean
1452
3160
2403
1173
3066
2293
Start costs
1.06
26.00
4.71
Ͳ
Ͳ
Ͳ
Costs preg check
0
10.00
8.09
Ͳ
Ͳ
Ͳ
Costs discussing topics
0.56
40.48
6.79
Ͳ
Ͳ
Ͳ
Total
1.62
67
19.62
Ͳ
Ͳ
Ͳ
NRvhhm
1429
3138
2388
1173
3066
2293
Costs replacement heifer
51
415
224
76
464
212
NRtot
1198
2887
2164
1018
2851
2081
NRmilk
Cvhhm
36
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Communication and effects of
advice in practice?
Marjolein Derks, INRA, Clermont Université and Université de Lyon
Sida 6 av 6
6WXG\RQIDUPHIILFLHQF\
Variable
Participant
Total revenue/100 kg cmilk
Feed costs/100 kg cmilk
$OID$FFRXQWDQWV
4XHVWLRQQDLUHIDUPHUV
DQVZHUHGSDUWLFLSDQWVQRQ
SDUWLFLSDQWV
se
PͲvalue
yes
35.52(3.28)
0.36
0.16
no
34.71(4.32)
Mean(sd)
0.43
yes
7.44(1.40)
0.15
no
7.38(1.75)
0.17
Health and med costs/100 kg cmilk
yes
1.31(0.59)
0.07
Cattle costs/100 kg cmilk
yes
2.84(0.71)
0.08
no
2.35(0.63)
0.06
yes
1.58(0.41)
0.04
no
1.50(0.53)
39.58(7.67)
0.05
0.87
no
Land costs/100 kg cmilk
1.01(0.43)
0.04
NonͲoperational costs/100 kg cmilk
yes
no
39.57(7.05)
0.72
Total revenue/cow
yes
3185.39(528.69)
57.34
Feed costs/cow
yes
671.96(174.43)
18.92
no
631.18(173.88)
17.22
yes
111.05(48.09)
5.38
no
11.98(36.23)
3.72
yes
256.56(80.43)
8.72
no
200.36(62.51)
6.19
yes
142.17(42.84)
4.65
no
126.90(46.48)
4.60
yes
3517.20(830.11)
94.60
no
3314.43(556.35)
57.08
no
Health and med costs/cow
Cattle costs/cow
Land costs/cow
NonͲoperational costs /cow
1RGLIIHUHQFHLQHIILFLHQF\
2949.44(501.22)
0.80
<0.01
<0.01
0.26
0.99
<0.01
49.63
0.11
<0.01
<0.01
0.02
0.07
&RQFOXVLRQV
1RUPDWLYHVWXG\
± 3DUWLFLSDQWVEHQHILW
(FRQRPLFVWXG\
± 7KHLUWHFKQLFDOHIILFLHQF\LVQRWGLIIHUHQW
+HDOWKFRVWVDUHIRUQRZQRWDQLPSRUWDQW
LQIOXHQFHRQWRWDOIDUPHIILFLHQF\
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
7DNHKRPHPHVVDJH
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
37
RådNu – Rådgivning ger effekt!
Sophie Helander, RådNu, [email protected]
Sida 1 av 3
Vad är RådNu?
Hur ska RådNu nå målet?
Rådnu är e vetenskapligt centrum för rådgivning och
rådgivningsmetodik och ska verka för a kommunika onen av behov och kunskap mellan forskning, rådgivning
och lantbruk blir så eﬀek v som möjligt. Det innebär
bland annat a landsbygdens forskningsbehov fångas
upp, förädlas och omsä s i konkreta forsknings- och
utvecklingsprojekt men även a RådNu är branschens
naturliga samarbetspartner för kompetensutveckling.
RådNu finansieras främst av Västra Götalandsregionen
och SLU.
Övergripande mål
Bidra ll visionen om a skapa och stärka e hållbart
och konkurrenskra igt svenskt lantbruk samt a öka
implementeringsförmågan i innova onskedjan hos
företagarna.
• Genom a arrangera en årlig rådgivarkonferens
• Genom a erbjuda uppdragsutbildningar och
webbpla ormar för ämneskunskap
• Genom a ini era och genomföra forsknings- och
utvecklingsprojekt
• Genom a etablera e traineeprogram för nya
rådgivare
• Genom kon nuerlig kontakt med branschens rådgivningsföretag
• Genom a ini era och driva konceptutveckling
• Genom a samverka med branschens aktörer genom industridoktorander
Aktuella datum för våra ak viteter, mer info om projektet och vi som arbetar med RådNu hi ar du på www.
rådnu.se.
Vad ska RådNu göra?
Rådnu ska leda forskningsprojekt och utveckla nya rådgivningskoncept som bidrar ll a stärka lantbrukets
lönsamhet och ger Sverige en ledande posi on inom
rådgivning.
RådNu’s roll är även a stö a och bidra ll a utveckla rådgivningsorganisa onerna som utvecklande
kra på landsbygden, bland annat genom a erbjuda
utbildningar och genom a skapa mötesplatser för kunskapsöverföring. RådNu ska också verka för a göra ny
och befintlig forskning llgänglig för rådgivare och lantbrukare.
RådNu ska också bidra ll a etablera industridoktorander som en karriärmöjlighet för medarbetare inom
rådgivning och bransch-organisa oner, samt utveckla
e koncept för traineeprogram.
38
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
RådNu – Rådgivning ger effekt!
Sophie Helander, RådNu [email protected]
Sida 2 av 3
VAD
VEM
HUR
?
VARFÖR
VEM?
VARFÖR?
9HPULNWDUVLJ5nG1X WLOO"
$OODVRPDUEHWDUPHGUnGJLYQLQJLQRPGHQJU|QDQlULQJHQ
9DUI|UEHK|YV5nG1X"
)|UHWWVYHQVNWODQWEUXNVRPNDQNRQNXUUHUDPHGRPYlUOGHQ
)|UDWWJHQHUHUDUHVXOWDWVQDEEDUHÆ PLQVNDUHVXUVVO|VHUL
)|UDWWQ\DPHWRGHURFKNRQFHSWNUlYVI|UIUDPWLGDXWPDQLQJDU
9LONDlUYLVRPGULYHU5nG1X"
2YH.DUOVVRQ
8WYHFNODUH
)|UDWWVDPYHUNDQNDQJH|NDGNXQGQ\WWD
VAD?
9DGlU5nG1XV XSSGUDJ"
$WWVWlUNDUnGJLYDUHQLVLQ\UNHVUROO
0LQVNDEU\JJDQPHOODQYHWHQVNDSRFKODQWEUXNDUH
Æ HIIHNWLYDUHNXQVNDSV|YHUI|ULQJ
6NDSDP|WHVSODWVHUI|UUnGJLYDUH
7DIUDPQ\DPHWRGHURFKYHUNW\JRFKE\JJDYLGDUHSnEHILQWOLJD
Växa Sverige
HUR?
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
0DJQXV/MXQJ
3URMHNWOHGDUH
)RUVNDUH
6RSKLH+HODQGHU
3URMHNWNRRUGLQDWRU
8WELOGQLQJNRPPXQLNDWLRQ
)RUVNQLQJ
6DPYHUNDQ
8WELOGQLQJ
.RQFHSW
XWYHFNOLQJ
39
RådNu – Rådgivning ger effekt!
Sophie Helander, RådNu, [email protected]
Sida 3 av 3
Aktiviteter
+|VW
.RPPXQLNDWLRQVNXUVI|UUnGJLYDUHKS NXUVVWDUWQRY
5nGJLYDUNRQIHUHQVQRY
,QQRYDWLRQI|UUnGJLYDUHKS
På gång…
5HNU\WHULQJDYLQGXVWULGRNWRUDQGHU
8WYHFNOLQJDYWUDLQHHSURJUDP
8WYHFNOLQJDYNXUVXWEXG
8WYHFNOLQJDYUnGJLYQLQJVPHWRGLN
!
Frågor och egna erfarenheter?
Tack
för uppmärksamheten
6RSKLH+HODQGHU
3URMHNWNRRUGLQDWRU
VRSKLHKHODQGHU#VOXVH
ZZZUnGQXVH
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
40
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 1 av 6
Bakgrund
Det finns inte så mycket kunskap om behovet av sömn
hos mjölkkor men man vet a de ligger ner 10 ll 12
mmar per dygn. Möjligheten a ligga är vik g för
mjölkkor; de väljer hellre a ligga ner än a äta om de
inte ha möjlighet a göra någondera under å a mmar. Under e dygn använder mjölkkor i lösdri sbesä ning i genomsni fyra mmar för a äta, en halv mme
för a dricka och upp ll tre mmar för a bli mjölkade.
Kor är sociala djur och ägnar två mmar per dygn åt a
umgås med andra kor. Dessutom behöver de två och
en halv mme för a förfly a sig mellan olika delar av
stallet. Studier på sömn hos kor från 1970-talet visade
a de sover liggande, fyra mmar per dygn. Mjölkavkastningen hos kor har ökat avsevärt sedan 1970-talet
vilket innebär a dagens kor behöver ägna mer d åt
a äta. De a kan utgöra en konflikt med d för sömn
och vila. Under dig lakta on behöver kon äta mycket
för a täcka energibehovet för mjölkproduk onen, den
första den e er kalvning är också då som kon är som
känsligast för infek oner. Studier har visat a immunförsvaret kra igt försämrades och a rå or ökade si
energibehov e er a ha hållits vakna större delen av
dygnet. Det finns därför skäl a tro a sömn och återhämtning är extra vik gt för kor vid den e er kalvning.
Det övergripande sy et med det projekt som presenteras här var a anpassa en icke-invasiv teknik för mätning av sömn hos vuxna kor och undersöka om sömnden hos dagens mjölkkor ändras under den mellan
två kalvningar.
Sömnmätning hos mjölkkor
Metoden som utvärderades i den första delstudien är
samma metod som används vid sömnmätningar hos
människor, och som använts för a mäta sömn hos
kalvar. Resultaten visade a data från kornas hjärnakvitet kunde delas upp i vakenhet, dåsning, REM- och
NREM-sömn och data på muskelak vitet gjorde a
idissling kunde iden fieras. Tyvärr var signalerna från
tuggmusklerna så kra iga när korna åt och idisslade a
de störde alla andra signaler. Analysmetoden behöver
därför utvecklas för a kunna filtrera bort muskelak viteten under idissling så a det går a fastställa om kon
är vaken, sover eller dåsar när hon idisslar.
Tidigare studier har ange ”ligga ner med huvudet vilandes på flanken” som sömnspecifik kroppsposi on för
mjölkkor så i den andra studien undersöktes om den här
posi onen kan användas för a fastställa total sömn d
hos kor. Korna låg all d ned och sov och när de sov i
REM-sömn hade de huvudet vilandes på flanken eller så
låg de helt utsträckta så a huvudet vilade på boxgolvet. När korna låg ned med huvudet upply dåsade de
eller sov i NREM-sömn och det gick inte a skilja de två
Växa Sverige
åt genom a enbart a på dem. Det går alltså inte a
se på kon om hon sover eller bara vilar.
Sömnstudier på människor har visat a den första
na en med mätutrustningen inte ger någon bra bild av
sömn der och -mönster. Anledningen kan vara a det
är ny och obekvämt a sova med elektroder och sladdar, och a man då inte sover på samma sä som när
man vant sig vid utrustningen. Det finns en risk a även
kornas sömn påverkas av utrustningen så den tredje
studien u ördes under tre på varandra följande dygn
för a bedöma om mätmetoden i sig stör kornas sömn.
Resultaten visade a sömn den skiljer sig mycket åt
mellan kor men a sömnmätningar u örda under e
dygn är llräckligt för a få llförlitlig informa on om
total sömn d hos en individ.
Total sömntid hos mjölkkor
Flera faktorer kan påverka sömn d och -mönster hos
en individ och man har se a kvinnor som producerar
mjölk har mer NREM-sömn än kvinnor som inte producerar mjölk. Hälsostatus och ålder är y erligare faktorer
som har visat sig påverka sömnbehovet. E ersom sömn
och vila också är vik gt för återhämtning ville vi studera
om sömnen hos mjölkkor ändrades inom dsintervallet
för två kalvningar. Sömn mä es under e dygn vid sju
olika llfällen på 19 kor. Korna låg ned i genomsni 11,9
mmar per dygn och sov 1 mme och 52 minuter per
dygn, uppdelat på e antal llfällen under både dagen
och na en. De sov som kortast två veckor e er kalvning, 1 mme och 28 minuter, och hade längst sömnd strax innan sinläggning, 2 mmar och 16 minuter.
De sömn der för kor som presenterats i de a projekt
kan betraktas som minimi der e ersom det eventuellt
är möjligt a kor kan idissla och sova sam digt. Korna
låg ned 11,9 mmar och det är rimligt a hävda a de
behöver ha möjlighet a ligga ned minst så lång d per
dygn för a ha möjlighet a
llgodose si vilo- och
sömnbehov.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
41
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 2 av 6
Tidsbudget
5|UHOVH
K
Att sova eller inte –
Variation i sömntid hos mjölkkor
/LJJDQHG
K
6RFLDOLVHULQJ
RFK VWn L JnQJDU
K
Emma Ternman
24 h
)RGHULQWDJ
K
0M|ONQLQJ
K
9DWWHQLQWDJ
K
5|UHOVH
K
/LJJDQHG
K
6RFLDOLVHULQJ
K
K
0M|ONQLQJ
K
)RGHULQWDJ
K
9DWWHQLQWDJ
K
/LJJDQHG
K
Sömn är viktigt!
6|PQEULVW NDQ OHGD WLOO
,GLVVOD
K
'nVD
ĺ
ĺ
ĺ
)|UlQGUDG KRUPRQSURGXNWLRQ
gNDG HQHUJLnWJnQJ
)|UVlPUDW LPPXQI|UVYDU
6RYD
8WPDQLQJ L WLGLJ ODNWDWLRQ
Sömn hos mjölkkor
Alla sover!
'HGlJJGMXUUHSWLOHULQVHNWHURFKInJODUVRP
VWXGHUDWVKDUDOODXSSYLVDWQnJRQIRUPDYV|PQ
58&.(%86&+
Olika typer av sömn
15(0V|PQ´GMXSV|PQ´
5(0V|PQ´GU|PV|PQ´
42
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 3 av 6
Mäta sömn
Tidigare sömnstudier
(OHNWURI\VLRORJLVNPlWPHWRG
,QYDVLY PlWPHWRG
5DVnOGHUODNWDWLRQVVWDGLHSURGXNWLRQVQLYn
+MlUQDNWLYLWHW
((* HOHNWURHQFHIDORJUDP
LQWHVSHFLILFHUDW
0XVNHODNWLYLWHW
(0* HOHNWURP\RJUDP
gJRQU|UHOVHU
(2* HOHNWURRFXORJUDP
ĺ Dagens kor kan ha ett förändrat sömnmönster
,QYDVLY
,FNHLQYDVLY"
Icke-invasiv mätmetod
´1ROOD´
+MlUQDQ
3DUKnOOQD NDOYDU
5HIHUHQV
%lUEDUPlWXWUXVWQLQJ
0XVNOHU
(OHNWURGHUVRPOLPPDVSnKXGHQ
gJRQ
Hänninen, 2008
9DNHQ
'nVD
V
15(0V|PQ
Kan man se om kon sover bara
genom att titta på henne?
5(0V|PQ
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
43
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 4 av 6
Sömn positioner
NREM-sömn
REM-sömn
Och
dåsning…
Första-natten effekten hos
människor
Kan man mäta sömn under ett
3n JUXQG DY XWUXVWQLQJHQ HOOHU HQ RNlQG PLOM| Sn
V|PQODEEHW
dygn och få tillförlitliga data?
7RWDOV|PQWLG RSnYHUNDG PHQV|PQP|QVWUHW I|UlQGUDW
Sömnmönster hos enskilda kor
6WRUD LQGLYLGXHOOD VNLOOQDGHU«
0LQXWHUSHUG\JQ
«PHQPlWQLQJ |YHU HWW G\JQ JHU
WLOOI|UOLWOLJ GDWDSn WRWDOV|PQWLG
'nVD15(0V|PQ5(0V|PQ
44
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 5 av 6
Varierar sömntid hos mjölkkor
.DOYQLQJ
över ett produktionsår?
,QVHPLQDWLRQ
5|UHOVH
K
6RFLDOLVHULQJ
K
Sömntid per laktationsstadie
0M|ONDV
K
0LQXWHU SHUG\JQ
0LQXWHUSHUG\JQ
K
/LJJD
QHG
K
/LJJDQHG
K
bWD
K
'ULFND
K
,GLVVOD
K
'nVD
K
6RYD
K
/DNWDWLRQVYHFND
'nVD15(0V|PQ5(0V|PQ,GLVVOLQJ
V
LSMeans
6OXWVDWVHU
9LOD
15(0V|PQ5(0V|PQGnVD RFK LGLVVOD
ĺ
ĺ
ĺ
ĺ
OlQJVW L VHQ GUlNWLJKHW VLQSHULRG
NRUWDVW L WLGLJ ODNWDWLRQ
|NDGH PHG|NDQGH ODNWDWLRQVVWDGLH
XWI|UGHV IUDPI|UDOOW L OLJJDQGH SRVLWLRQ
RFK XQGHUQDWWHQ
Vad händer nu?
Muskelaktiviteten under idissling gjorde det omöjligt att
bestämma om kon sov eller var vaken
ĺ möjlig förlust av data på NREM-sömn och dåsning
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
45
Att sova eller inte?
Variation i sömntid hos mjölkkor
Emma Ternman, SLU, [email protected]
Sida 6 av 6
Nästa steg…
På G!
6|PQWLG SnEHVlWWQLQJVQLYn
'U-HIIUH\%HZOH\
8QLYHUVLW\RI .HQWXFN\
6NLOMHUVLJV|PQWLGHQnWPHG
DYVHHQGHSnIULVNDNRUPHGROLND
UDQJ"
PM|ONSURGXNWLRQ"
"
'U3HWHU.UDZ]FHO
8QLYHUVLW\RI 7HQQHVVHH
!
Frågor och egna erfarenheter?
(PPD7HUQPDQ#VOXVH
Tack!
7DFNRFNVn I|U HNRQRPLVN VXSSRUWIUnQ
'HSDUWPHQWRI$QLPDO1XWULWLRQDQG0DQDJHPHQW6/8
RFK H[WHUQILQDQVLHULQJ
)RUVNQLQJVUnGHW )250$6
.XQJOLJD 6NRJV RFK ODQWEUXNVDNDGHPLHQ
2ORI &ODHVVRQV IRQG
46
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Colostrum feeding routines –
Passive immunity and welfare in dairy calves
Carlos E. Hernandez1, [email protected],
Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1
1
1
2
Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
2
Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara
3
Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Sida 1 av 5
Calves are born with insuﬃcient immunity to fight disease and rely on the passive transfer of immunity via
inges on of maternal immunoglobulins (IG) present in
the colostrum. To ensure adequate transfer of immunity, dairy farmers u lize diﬀerent methods to feed colostrum to their calves. Feeding methods include bo le
or bucket feeding, oesophageal tube (OT) feeding, or
suckling the dam. However, inherent diﬀerences between the feeding methods are known to result in diﬀerent levels of transfer of passive immunity to the calves.
These diﬀerences are related to the ability to control 1)
the ming of first colostrum feeding, 2) the quality of
the colostrum (mainly IgG content) and 3) the volume
of colostrum consumed by the calves. With OT feeding
it is easy to control the ming, quality and volume. With
bo le or bucket feeding it is easy to control the ming
and quality but more diﬃcult to control the volume of
colostrum consumed by the calves. In suckled calves, it
is more diﬃcult to control all, the ming, quality and
volume of the colostrum consumed.
Because OT feeding makes it possible to control the
three main factors aﬀec ng transfer of passive immunity, farms that feed colostrum via OT have less failure
of passive transfer (FPT) of immunity (o en defined as
serum IgG1 concentra ons of <10 mg/ml at 24 h of age)
than farms that bo le feed or allow the calves to suckle
their dams. While the presence of the dam and suckling
has been shown to increase absorp on of immunoglobulins in dairy calves, several studies have found that
dairy farms that allow the calves to obtain their first colostrum by suckling their mothers are at increased risk
of FPT of immunity. Similarly, a study of Swedish dairy
farms found an increased risk of severe diarrhoea in
farms where calves were allowed to suckle compared to
farms where the farmer fed their calves their first meal.
The discrepancy between increased rate of absorp on
in suckled calves and increased FPT of immunity is likely
due to the low volume of colostrum that the calves voluntarily consume during the first 24 h and a delayed
inges on of their first colostrum that outweighs any improvement in the rate of absorp on. For these reasons,
some dairy farms in North America feed first colostrum
via OT as a way to ensure a good transfer of passive immunity in dairy calves, and now this prac ce is also being promoted in Sweden.
While the OT feeding method seems ideal from the
transfer of passive immunity point of view, it is not without risks and could compromise the welfare of the
new born calf. Oesophageal tube feeding is an invasive procedure that requires trained personnel in order
Växa Sverige
to prevent injury and prevent colostrum entering the
respiratory tract, which could lead to pneumonia and in
extreme cases death. In addi on, force feeding strong
and healthy calves with an OT, as opposed to intuba ng
only weak, anorexic/dehydrated calves, could result in
calves that resist and struggle excessively in response
to the intuba on procedure increasing the risk of injury,
discomfort and distress.
Furthermore, due to the large varia on in colostrum
quality (IgG content), it is o en recommended to feed
3-4 L of colostrum or 10 % of the calf’s body weight in
the first meal to ensure adequate passive transfer of immunity. These large amounts of colostrum far exceed
the abomasum capacity of the average new born calf
(approx. 2 L for a 35 kg calf) and exceeds the amount
of colostrum that calves voluntarily consume in the first
24 h a er birth (2.4 ± 1.5 L). In addi on, oesophageal
tube feeding does not s mulate the oesophageal groove reflex, which directs the colostrum from the oesophagus to the abomasum where the necessary enzymes
for diges on are found. Force feeding large volumes of
colostrum in a short period of me to new born calves,
such as during OT feeding, could lead to unnecessary
discomfort and stress, but this has not been studied yet.
While most studies have focused on the eﬀects of OT
feeding on transfer of passive immunity, health outcomes and mortality rates, there is no scien fic evidence
about the consequences of OT colostrum feeding for
the behaviour and welfare of dairy calves.
For this reason, a large mul disciplinary project is currently being carried out at the Department of Animal
Nutri on and Management at SLU. ) aimed at addressing some of the issues concerning the rou ne use of OT
feeding. The project aims to inves gate the eﬀects of OT
vs suckling vs bo le colostrum feeding at birth, on the
transfer of passive immunity, physiological, endocrine
and behavioural response to the three feeding methods,
growth, health, development of gut microbiota and welfare in dairy calves. In addi on, the public’s percep on
of oesophageal tube feeding as a rou ne management
for colostrum feeding in dairy calves will be inves gated.
Further research on calves and colostrum management at our department include a study by PhD student
Lisa Andree O´Hara comparing the use of refractometer
(% Brix) and colostrometer as es mators of IgG content
in milk (supervisor: Kjell Holtenius) and the PhD project
of Bui Phan Thu Hang aimed at improving calf performance in small-scale dairy produc on in Southern Vietnam (supervisors: Kers n Svennersten, Ewa Wredle,
Johan Dicksved and Duong Nguyen Khang).
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
47
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Colostrum feeding routines –
Passive immunity and welfare in dairy calves
Carlos E. Hernandez1, [email protected],
Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1
1
1
2
Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
2
Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara
3
Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Sida 2 av 5
Outline
%DFNJURXQG
&XUUHQWSURMHFWVDWWKH'HSDUWPHQWRI$QLPDO1XWULWLRQDQG0DQDJHPHQW
DW6/8
Colostrum feeding routines Passive immunity and welfare in
dairy calves
³(IIHFWVRIFRORVWUXPIHHGLQJURXWLQHV2HVRSKDJHDO7XEH27VXFNOLQJ
RUERWWOHRQ
$ &DOISHUIRUPDQFHDQGZHOIDUHLQGDLU\FDOYHVProject Leader: Kerstin
Svennersten Sjaunja and Carlos E. Hernandez
%
7KHHVWDEOLVKPHQWRIWKHGLJHVWLYHDQGUHVSLUDWRU\WUDFWPLFURELRWDLQ
GDLU\FDOYHV´Project Leader: Bengt-Ove Rustas
³&RPSDULVRQRIWKHXVHRIUHIUDFWRPHWHU%UL[DQGFRORVWURPHWHU DV
HVWLPDWRUVRI,J*FRQWHQWLQPLON´PhD student: Lisa Andree O´Hara, Supervisor: Kjell
Holtenius
&DUORV(+HUQDQGH]09=06F3K'
´,PSURYHGFDOISHUIRUPDQFHLQVPDOOVFDOHGDLU\SURGXFWLRQLQ6RXWKHUQ
9LHWQDP´PhD student: Bui Phan Thu Hang, Supervisors: Kerstin Svennersten, Ewa
Wredle, Johan Dicksved and Duong Nguyen Khang
Background
&DOYHVDUHERUQZLWKLQVXIILFLHQWLPPXQLW\WRILJKWGLVHDVH
&DOIVXUYLYDOGHSHQGVRQWKHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\RIPDWHUQDO
LPPXQRJOREXOLQVYLDWKHFRORVWUXP
)DFWRUVDIIHFWLQJWKHWUDQVIHURISDVVLYH
LPPXQLW\LQFOXGH
Background
Colostrum feeding routines- passive transfer of immunity and
welfare in dairy calves
7KHWLPLQJRIILUVWFRORVWUXPIHHGLQJ
7KHTXDOLW\RIWKHFRORVWUXPLHDPRXQW
RILPPXQRJOREXOLQVDQGEDFWHULDO
FRQWDPLQDWLRQ
7KHYROXPHRIFRORVWUXPFRQVXPHG
Photo: SLU bildbank
Background
Background
Level of control
&RORVWUXP IHHGLQJ
PHWKRG
%RWWOHRUEXFNHW
IHHGLQJ
6XFNOLQJWKHGDP
2HVRSKDJHDO7XEH
IHHGHU
48
7LPLQJ
4XDOLW\
2HVRSKDJHDO7XEH27IHHGHU
9ROXPH
3URV
$OORZVJUHDWHUFRQWURORITXDOLW\TXDQWLW\DQGWLPLQJRIFRORVWUXP
IHHGLQJ
+LJKHUOHYHOVRIVHUXP,J*WKDQERWWOHRUVXFNOHGFDOYHV
6DYHVWLPH IDVWHUWKDQERWWOHIHHGLQJ
&RQV
,QYDVLYHSURFHGXUHWKDWUHTXLUHVWUDLQHGSHUVRQQHO
'RHVQRWVWLPXODWHRHVRSKDJHDOJURRYHUHIOH[
5LVNRILQMXU\
8QQHFHVVDU\GLVFRPIRUWDQGVWUHVVWRWKHFDOYHV"
3RVVLEOHWRIHHGODUJHYROXPHVLQDVKRUWSHULRGRIWLPHH[FHHGLQJ
DERPDVDO FDSDFLW\DQGYROXQWDU\LQWDNH
'RHVQRWVDWLVI\WKHFDOI¶VQDWXUDOQHHGIRUVXFNOLQJ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Colostrum feeding routines –
Passive immunity and welfare in dairy calves
Carlos E. Hernandez1, [email protected],
Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1
1
1
2
Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
2
Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara
3
Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Sida 3 av 5
Background
Background
6XFNOLQJWKHGDP
%RWWOHRUEXFNHWIHHGLQJ
3URV
$OORZVJRRGFRQWURORITXDOLW\DQGWLPLQJRIFRORVWUXPIHHGLQJ
+LJKHUOHYHOVRIVHUXP,J*V WKDQVXFNOHGFDOYHV
$OORZVWKHFDOIWRH[SUHVVDQGIXOILOLWVKLJKPRWLYDWLRQIRU
VXFNOLQJ
$OORZVWKHFDOIWRFRQWUROWKHYROXPHRIFRORVWUXPLQJHVWHG
&RQV
7KHUHLVOLPLWHGFRQWURORYHUWKHYROXPHFRQVXPHGE\WKHFDOI
7LPHFRQVXPLQJHVSHFLDOO\LQFDOYHVZLWKORZPRWLYDWLRQWRIHHG
5HGXFHGOHYHOVRIVHUXP,J*FRPSDUHGWR27
3URV
$OORZVWKHFDOIWRH[SUHVVWKHIXOOUDQJHRIQHRQDWDOEHKDYLRXUV
DQGDOORZVFRQWDFWEHWZHHQPRWKHUDQG\RXQJ6XFNOLQJDQG
JURRPLQJ
$OORZVWKHFDOIWRFRQWUROWKHYROXPHDQGIUHTXHQF\RIFRORVWUXP
LQJHVWHG
,PSURYHGUDWHRILPPXQRJOREXOLQDEVRUSWLRQ
5HGXFWLRQLQODERXUFRVWVIRUIHHGLQJFDOYHV
&RQV
7KHUHLVQRFRQWURORYHUWKHWLPLQJDQGYROXPHFRQVXPHGE\WKH
FDOI
'LIILFXOWWRDFKLHYHFRQVLVWHQWDQGDGHTXDWHSDVVLYHWUDQVIHURI
LPPXQLW\
Background
7RGDWHPRVWVWXGLHVKDYHIRFXVHGRQWKHHIIHFWVRI27
IHHGLQJRQWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\KHDOWKRXWFRPHV
DQGPRUWDOLW\UDWHV
7KHUHDUHFXUUHQWO\QRVWXGLHVHYDOXDWLQJWKHFRQVHTXHQFHV
RI27FRORVWUXPIHHGLQJRQWKHEHKDYLRXUDQGZHOIDUHRI
GDLU\FDOYHV
Photo: SLU bildbank
Current projects at the
Department of Animal
Nutrition and Management
Colostrum feeding routines and management in dairy calves
Aim
1) PROJECT TITLE:
“EFFECTS OF COLOSTRUM FEEDING ROUTINES
ON PERFORMANCE AND WELFARE IN DAIRY
CALVES”
7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDOWXEHYVVXFNOLQJ
YVERWWOHIHHGLQJ RQWKHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\
JURZWKKHDOWKSK\VLRORJLFDOHQGRFULQHDQGEHKDYLRXUDO
UHVSRQVHWRWKHWUHDWPHQWVDQGVOHHSSDWWHUQVLQGDLU\
FDOYHV$QRWKHUDLPLVWRVWXG\WKHGHYHORSPHQWRIJXW
PLFURELRWDRYHUWKHILUVWGD\VRIFDOIOLIHLQUHODWLRQWR
WKHIHHGLQJWUHDWPHQWV
5HVHDUFKJURXS
&DUORV(+HUQDQGH]%HQJW2YH5XVWDV/HQD/LGIRUV/RWWD%HUJ+HOHQD
5|FNOLQVEHUJ6WHIDQ$OHQLXV.HUVWLQ6YHQQHUVWHQ6MDXQMD
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
49
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Colostrum feeding routines –
Passive immunity and welfare in dairy calves
Carlos E. Hernandez1, [email protected],
Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1
1
1
2
Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
2
Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara
3
Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Sida 4 av 5
Specific objectives
$ 7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDO WXEHYVVXFNOLQJYVERWWOH
FRORVWUXPIHHGLQJRIQHZERUQGDLU\FDOYHVRQ
7KHWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\JURZWKDQGKHDOWKELUWKWRZHDQLQJ
7KHVOHHSSDWWHUQVELUWKWRGD\VROG
3K\VLRORJLFDODQGHQGRFULQHUHVSRQVHWRWKHWKUHHIHHGLQJPHWKRGV
(MSc student: Caroline Laestander)
7KHEHKDYLRXUDO UHVSRQVHWRWKHWUHDWPHQWV(MSc student: Ida
Lundmark)
% 7KHSXEOLF¶VSHUFHSWLRQRIRHVRSKDJHDO WXEHIHHGLQJDVDURXWLQH
PDQDJHPHQWIRUFRORVWUXPIHHGLQJLQGDLU\FDOYHV(MSc student: Anna
Johansson)
2) PROJECT TITLE:
“EFFECTS OF COLOSTRUM FEEDING ROUTINES
ON THE DEVELOPMENT OF GUT MICROBIOTA IN
DAIRY CALVES”
5HVHDUFKJURXS
%HQJW2YH5XVWDV-RKDQ'LFNVYHG &DUORV(+HUQDQGH].HUVWLQ
6YHQQHUVWHQ6MDXQMD
Aim
7RLQYHVWLJDWHWKHHIIHFWVRIRHVRSKDJHDOWXEHYVVXFNOLQJ
YVERWWOHIHHGLQJ RQWKHGHYHORSPHQWRIJXWPLFURELRWD
RYHUWKHILUVWGD\VRIFDOIOLIH
Photo: Lisa Andree O´Hara
3) PROJECT TITLE:
“COMPARISON OF THE USE OF
REFRACTOMETER (%BRIX) AND
COLOSTROMETER AS ESTIMATORS OF IG
CONTENT IN MILK”
'RFWRUDOVWXGHQW/LVD$QGUHH2+DUD
6XSHUYLVRUV .MHOO+ROWHQLXV
2EMHFWLYH
7RHYDOXDWHWKHSRWHQWLDORIWKHFRORVWURPHWHU DQG%UL[
PHWKRGWRSUHGLFWSODVPD,J*DQGWRLQYHVWLJDWH
PDQDJHPHQWIDFWRUVWKDWLQFUHDVHVWKHULVNRIEHLQJD
IDLOHGWUDQVIHURISDVVLYHLPPXQLW\FDOI
Photo: Bui Phan Thu Hang
4) PROJECT TITLE:
“IMPROVED CALF PERFORMANCE IN SMALLSCALE DAIRY PRODUCTION IN SOUTHERN
VIETNAM”
'RFWRUDOVWXGHQW%XL3KDQ7KX+DQJ
6XSHUYLVRUV(ZD:UHGOH
.HUVWLQ6YHQQHUVWHQ6MDXQMD
-RKDQ'LFNVYHG
'XRQJ1JX\HQ.KDQJ
Photo: Lisa Andree O´Hara
50
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Colostrum feeding routines –
Passive immunity and welfare in dairy calves
Carlos E. Hernandez1, [email protected],
Bengt-Ove Rustas , Lena Lidfors , Lo a Berg2, Helena Röcklinsberg2, Stefan Alenius3, Kers n Svennersten Sjaunja1
1
1
2
Department of Animal Nutri on and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
2
Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Skara
3
Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Sida 5 av 5
%DFNJURXQG
2EMHFWLYH
'DLU\SURGXFWLRQLQ9LHWQDPLV
UDWKHUQHZ\HDUV
7RLGHQWLI\FDOIPDQDJHPHQWURXWLQHVLQVPDOOKROGHU
FRPPHUFLDOGDLU\IDUPVWKDWFDQEHLPSURYHGWRUHDFKD
VXVWDLQDEOHGDLU\SURGXFWLRQFRQVLGHULQJERWKIHPDOH
DQGPDOHFDOYHV
'HPDQGIRUGDLU\SURGXFWVLQ
9LHWQDPLVLQFUHDVLQJ
'DLU\FDWWOHSRSXODWLRQKDV
LQFUHDVHGIURP LQWR
DSSUR[KHDGVRIFDWWOHLQ
Photo: Bui Phan Thu Hang
/RFDOSURGXFWLRQFRQWULEXWHV
DSSUR[RIQDWLRQDOPLON
FRQVXPSWLRQ
Photo: Bui Phan Thu Hang
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Thank you!
Any questions?
Photo: Mårten Svensson, SLU bildbank
Växa Sverige
FDUORVKHUQDQGH]#VOXVH
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
51
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnostik på kalvar
Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected]
Sida 1 av 4
Överblick:
Kalvsjukdomar är vanligt förekommande. De är vik ga
på grund av djurvälfärd och e ersom kalven är besä ningens fram d. Sjukdomarna är i huvudsak infek ösa,
vilket gör a kalvarnas sjukdomar har större likheter
med andra neonatala husdjurs än med vuxna nötkreaturs. Kalvsjukdomarna är mul faktoriella där även
andra riskfaktorer än infek ösa mikroorganismer spelar roll: immunitet, miljö, skötsel mm. En sjukdom kan
predisponera för en annan sjukdom. De förekommer
framför allt vid intensiv uppfödning; de är o a typiska
produk onssjukdomar som har samband med sä et vi
håller kalvarna på.
Navelinfektion/polyartrit/sepsis:
E ologisk diagnos fås genom obduk on, nässvabb,
blodprov och/eller kalvutredning. Anamnes, symtom
och scenariot i besä ningen avgör vilka prover som är
lämpliga a ta.
Behandlingskriterier är vik ga a formulera.
Aktuella frågor och svar:
•
•
•
•
•
Har åldern relevans för diagnosen vid kalvdiarré?
Säger diarrésymtomen något om e ologin?
Är E coli egentligen relevant vid kalvdiarré?
Fungerar snabbtester bra vid kalvdiarré?
Kan jag skilja mellan bifynd och orsak i provsvaret
vid kalvdiarré?
• Är det någon idé a ta prover vid LVI?
• Fungerar vaccinering vid kalvdiarré och LVI?
Navelinfek on, polyartrit och sepsis är bakteriella infek oner som drabbar nyfödda, upp ll några veckor
gamla kalvar. De uppträder sporadiskt, cirka 1 %, men
utbro förekommer och då kan e ologisk diagnos vid
obduk on vara av värde. Koll av upptag av an kroppar
från råmjölk (totalprotein) är befogat. Mer än 5 % navelinfek oner eller polyartriter får anses vara en larmnivå.
Diarré:
Spädkalvens vanligaste sjukdom; mul faktoriell och
med flera olika infek onsagens som har olika verkningsmekanism, inkuba ons d och överlevnad. O a är
dock inkuba ons den mycket kort och överlevnaden av
smi a i miljön (boxar) lång. Provtagning på levande kalvar vid diarréproblem är mycket användbart. Sy et med
lab-diagnos ken är o a a stö a en besä ningsutredning som omfa ar anamnes, symtom, behandling och
profylax. Provsvaren ligger ll grund för en tolkning som
leder ll åtgärder som gör a smi rycket minskar och/
eller immuniteten ökar.
Hosta/pneumoni:
Virus (RSV, BCV, PIV-3) och bakterier (Pasteurella multocida, Mannheimia haemoly ca, Histophilus somni).
Virus smi ar framför allt via aerosol och finns kvar i
besä ningen så länge det finns llräckligt många naiva
djur. Däre er införs virussmi a direkt via livdjur och ev
indirekt via människor etcetera. Pasterurella och Mannheimia finns normalt i övre lu vägarna men vid LVI/
pneumoni ökar replikeringstakten och lungorna koloniseras.
52
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnostik på kalvar
Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected]
Sida 2 av 4
9DGlUIHO"
2PVMXNGRPDURFKGLDJQRVWLN
.DOYVMXNGRPDU
YDQOLJD
YLNWLJD
LQIHNWL|VD
PXOWLIDNWRULHOOD
SURGXNWLRQVVMXNGRPDU
.HUVWLQGH9HUGLHU
1DYHOLQIHNWLRQVHSVLVSRO\DUWULW
.DOYGLDUUp
%DNWHULHU
2OLNDLQIHNWLRQVDJHQV
6SRUDGLVNWPHQLEODQGXWEURWW
3URYWDJQLQJLXWUHGQLQJ
2EGXNWLRQYLGODUPQLYn
cWJlUGHUI|UPLQGUHVPLWWU\FN RFKElWWUHLPPXQLWHW
+DUnOGHUQUHOHYDQVI|UGLDJQRVHQ
YLGNDOYGLDUUp"
+RVWDSQHXPRQL
9LUXVEDNWHULHU
-D,QNXEDWLRQVSUHSDWHQVWLGHURFKYHUNQLQJVPHNDQLVP
2EGXNWLRQQlVVYDEEEORGSURYNDOYXWUHGQLQJ
%HKDQGOLQJVNULWHULHU
(7(&(FROL )
5RWDYLUXVFRURQDYLUXVNU\SWRVSRULGLHU
6WDOOFRFFLGLRV
GDJDU
GDJDU± Y
!YHFNRU
´NDOYDUQDEOLU\QJUHRFK\QJUH´
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
53
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnostik på kalvar
Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected]
Sida 3 av 4
6lJHUGLDUUpV\PWRPHQQnJRWRPHWLRORJLQ"
bU(FROL HJHQWOLJHQUHOHYDQWYLGNDOYGLDUUp"
-DLYLVVPnQYHUNQLQJVPHNDQLVP
$GKHVLRQHQWHURWR[LQ
/nJWS+HIWHUGDJDU
)ERUWDHIWHUYHFNRU
(7(&(FROL )
YDWWHQWXQQ GLDUUpSnYHUNDW$7
5RWDYLUXVFRURQDYLUXVNU\SWR JXOGLDUUp
6WDOOFRFFLGLRV
EORGLJGLDUUp
)XQJHUDUVQDEEWHVWHUEUDYLGNDOYGLDUUp"
VHNUHWLRQ
UHOHYDQW
%DUDYl[WDY(FROL lYHQRPUHQNXOWXU1(.OLQLNRFK)
-$
.OLQLN) RFK3&5SDQHO
-$
.DQMDJVNLOMDPHOODQELI\QGRFKRUVDNL
SURYVYDUHWYLGNDOYGLDUUp"
-RUHQWWHNQLVNWlUGHWYlORN0(1
-DPHG´NlQVOD´VRPNRPPHUDYHUIDUHQKHW«
6QDEEWVYDUVlOODQYLNWLJDVW
.DOYGLDUUplUPXOWLIDNWRULHOOW
(QXWUHGQLQJlUElWWUH
%UDWDJQDSURYHU
)OHUDlUVlNUDUHlQHQVWDND
+XUGHWKDUVHWWXWI|UXW
9DQOLJWlUWUROLJDUHlQRYDQOLJW
bUGHWQnJRQLGpDWWWDSURYHUYLG/9,"
)XQJHUDUYDFFLQHUYLGNDOYGLDUUp RFK/9,"
-DPHQGHWlUOLWHVYnUDUHlQYLGGLDUUp«
-DLWHRULQ"LSUDNWLNHQ
9LUXVNRPPHURFKJnUEDNWHULHUILQQVNYDU
%HVlWWQLQJHQVLPPXQLWHW
9DGlUIUnJDQ"
69$UHNRPPHQGHUDU
(MJHQHUHOODQYlQGQLQJ
gQVNDUVWXGLHSnRSWLPDOUnPM|ONVDQYlQGQLQJXWDQYDFF
*RGLGpLIULDEHVlWWQLQJDUGlUNDOYDUXQJGMXUVNDVlOMDV
6YnUWDWWKLWWD´I|QVWUHW´
2EGXNWLRQQlVVYDEEEORGSURYNDOYXWUHGQLQJ
54
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Vad är det för fel? Om sjukdomar och
diagnostik på kalvar
Kers n de Verdier, SVA, kers [email protected]
Sida 4 av 4
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
55
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected]
Sida 1 av 4
Gård & Djurhälsan är en sammanslagning av Svenska
Djurhälsovården, Taurus Kö rådgivning och Svenska
Pig. Målsä ningen är a få en samlad och koordinerad
kompetens-, kunskaps- och rådgivningspla orm för
kö produk on av gris-, får- och nöt i Sverige. I företaget
finns olika kompetenser som samarbetar för a anslutna besä ningar ska få gårdsanpassad rådgivning för a
producera friska djur i en lönsam produk on. För närvarande pågår e förändringsarbete inom Gård & Djurhälsan och nya besä ningstjänster där veterinära tjänster och annan rådgivning ingår håller på a utvecklas.
Nötkreatursbesä ningar kan i dagsläget vara anslutna
ll tre olika tjänster: bas, plus eller topp. Samtliga anslutningsformer erbjuder rådgivning per telefon och/
eller epost, subven onerad provtagning i form av kalvpaketet, provtagning för parasiter och fria obduk oner.
Obduk on kräver all d en remiss från veterinär för a
djurägaren inte ska behöva betala för obduk onen. En
dning med aktuella ar klar och raba på Gård & Djurhälsans kursutbud ingår också. I plus ingår utöver basinnehållet även e besä ningsbesök med genomgång
av bland annat nyckeltal i produk onen. I topp ingår
två besä ningsbesök med genomgång av bland annat
nyckeltal i produk onen och ERFA-träﬀar. Besä ningsbesöken u örs an ngen som rådgivande förebyggande
besök eller i samband med problem som utredande besök. Besä ningar med mjölkkor, dikor eller slaktnöt kan
vara anslutna ll Gård & Djurhälsans olika tjänster.
Gård & Djurhälsan strävar e er a ha e samarbete
med besä ningsveterinären och a vid problem arbeta
llsammans för a hi a fungerande lösningar. Djurägaren ska kunna använda djurhälsoveterinären som rådgivare och som e komplement ll besä ningsveterinären och andra rådgivare involverade i besä ningen.
Gård och Djurhälsans veterinärer arbetar på e strukturerat vis med nyckeltal och andra hjälpmedel för a
synliggöra de eventuella problemställningar som kan
finnas i besä ningen. Genom a bygga upp e förtroende mellan djurägare/djurskötare och djurhälsoveterinären skapas förutsä ningar för besä ningsarbetet.
Vid besä ningsbesöket eller i förarbetet inför besä ningsbesöket definierar djurägaren problemställningen
i besä ningen. E vik gt uppdrag för djurhälsoveterinären är a vid besöket bekrä a problemet samt a ge
djurägaren perspek v eller jämförelsematerial på hur
det ser ut i liknande besä ningar. En annan vik g del
är a vara behjälplig så a djurägaren kan sä a realisska mål för a nå en lösning. Dessa mål ska vara både
kort- och långsik ga. Kalvhälsa är beroende av många
samverkande faktorer där besä ningsstorlek, produkonsinriktning, byggnader och smi ryck utgör grunden. Kalvens start i livet, ålder och kondi on kommer
a påverka hur nötkreaturet klarar sin uppväxt och vi-
56
dare liv. Vanliga sjukdomar hos kalv är diarré och lunginflamma oner. Kalvrådgivning i olika besä ningstyper
bygger på samma grunder. Det går a använd samma
grundläggande principer i samtliga besä ningskategorier trots storleksskillnader och produk onsinriktning.
Utredningsgången omfa ar o a kontroll av den passiva
immuniteten genom a ta blodprover på unga kalvar i
åldern 2-7 dagar. Rådgivningen omfa ar o a råmjölksru nerna. Vidare är det vanligt a smi rycket påverkas
av sek onering. Kalvarna bör hållas i små fasta grupper
och vara separerade från äldre djur. De bör också vara
ålderssorterade. Möjlighet ll sek onering är en vik g
fråga och bör diskuteras innan byggstart vid nybyggna on. U odring av kalven u från kalvens behov och
u från önskvärd llväxt är vik gt och bör kontrolleras i
samband med kalvhälsoproblem.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected]
Sida 2 av 4
Kalvrådgivning inom
Gård & Djurhälsan
Gård & Djurhälsan
Svenska Djurhälsovården
Taurus Köttrådgivning
Svenska Pig
D&U konferens, Sollentuna augusti 2015
Lena Stengärde, Djurhälsoveterinär, Kalmar
Topp
•Tvåbesökperår
•Utökadehälsonyckeltal
•ERFAͲträffarochkostnadsfriautbildningar
•Regelbundnatelefonavstämningar
•AktuellhälsoinformationpåeͲpost
•Utökadeprovervidbehov*
•Salmonellakontroll
Tjänster
Så här jobbar vi
Egna mål
Vi har en standard som alla jobbar efter
Strukturerat arbetssätt
Nyckeltal
Dokumentering egen och till djurägaren
Plus
•Ettbesökperårmedhälsonyckeltal
Vi kvalitetssäkrar mot varandra
Bas
Bas
•Veterinärkompetenspertelefon/eͲpost
•Proverkalvpaketetochprovtagningförparasiter*
•Kostnadsfriaobduktioner*
•TidningenDjurhälsonytt,4nr/år
•Rabattpåvårakurserochkompendier
Helheten
Djurägaren/Djurskötaren
Egna mål
Besättning
Mätbara
Djurägare
Struktur
Smittryck
Djurskötare
Miljö
Dokumentering
Byggnad
Skötsel
Sektionering
Foder
Kalven
Kalvens start
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
57
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected]
Sida 3 av 4
Sektionering
Gödsel och luft
Kalvens start
Råmjölk
Väggar
Åldersgruppering
Ensamboxar
Slutna grupper
Skötsel
Foder
En som ansvarar för skötseln
Råmjölk
Alla måste göra likadant
Rätt sorts foder
Alla måste förstå varför
Tillräckligt mycket men ”Lite och ofta”
Dokumentering
Hygien
Vidareutbildning av personal
Enkla lösningar
Ta med er hem
Helhetstänket
Fråga om kalvhälsan vid andra besöksorsaker
Samma tänk oavsett besättningstyp
Besättningens mål
Enkla lösningar
På forskningsfronten
Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade
köttproduktionen samt möjligheter till profylax
Ett treårigt projekt finansierat av SLF-Kött
Samprojekt Gård & Djurhälsan och SLU
Projektgrupp:
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan
Stefan Alenius, IME, SLU
Madeleine Tråvén, IME, SLU
Ulf Emanuelsson, IME, SLU
58
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Kalvrådgivning inom Gård & Djurhälsan
Lena Stengärde, Gård & Djurhälsan, [email protected]
Sida 4 av 4
!
Frågor och egna erfarenheter?
Mål
Kartlägga virusinfektioner och M. Bovis samt studera riskfaktorer
för luftvägsinfektion i den specialiserade köttproduktionen
Rekrytera och föda upp BRSV- och BCV-fria kalvar och utvärdera
om dessa kalvar har förbättrad djurhälsa och tillväxt
Utvärdera möjligheten och kostnaden för att förmedla BRSV- och
BCV-fria kalvar parallellt med förmedling av kalvar med okänt
smittstatus
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
59
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 1 av 4
Med tuﬀa der i mjölkproduk onen är det nödvändigt
a alla delar av mjölkproduk onen fungerar op malt.
Kalvar upp ll e halvår är en kategori som på många
gårdar har en stor förbä ringspoten al, ur såväl llväxtoch hälsosynpunkt som för a få en ra onell skötsel.
Råmjölk, mycket mjölk, bra kra foder och en bra miljö är grundbultar i kalvuppfödningen. Hur man säkrar
grundbultarna är däremot unikt för varje gård.
Vik ga parametrar för en hög llväxt är a mjölken som
u odrats all d har rä temperatur och hanteras med
god hygien. En riskfaktor för hygienen är de automaska avskiljningar som o a förekommer när man har
mjölkningsrobot. Varm mjölk som avskiljs och fylls på i
uppsamlingskärlet många gånger under dygnet och avsaknad av kylning är en utmärkt miljö för uppförökning
av bakterier.
Väg eller mät!
Övergången till idisslare
A bli ”hemmablind” är en helt naturlig åkomma som
kan hindra möjligheter ll stora förbä ringar både i
djurhälsa och lönsamhet. En av anledningarna ll a
det är en stor varia on i kalvars hälsa och llväxt mellan
gårdar är a mätvärden och registreringar för a jämföra kalvars llväxt och hälsa o a saknas på gården. För
a veta från vilket läge förändringsarbetet börjar och
för a kunna uppska a vad man kan vinna med olika
förändringar i kalvuppfödningen måste man därför börja med a inventera nuläget. A väga kalvarna regelbundet är förstås a föredra men om ingen våg finns
kan det vara llräckligt a mäta bröstomfång. Inför en
förändring av u odring eller skötsel är det en god ide a
mäta e urval av kalvars bröstomfång före och e er förändringen är genomförd. Även hälsoläget behöver o a
inventeras med frågor som: Hur o a har gården sjuka
kalvar som behöver extra pyssel? Hur stor är kalvdödligheten?
Liksom det finns en stor förbä ringspoten al för a
höja llväxten under mjölkperioden finns det mycket
a göra för a undvika den avvänjningssvacka som
många mjölkkalvar drabbas av. A gå från enkelmagad
ll idisslare på två-tre månader är en stor utmaning
som kräver de bästa förutsä ningarna. Alla kalvar ska
enligt föreskri erna ha llgång ll e bra grovfoder
och även om grovfodret har en viss betydelse för våmutvecklingen är genom jäsning av stärkelse och protein
som våmmen framförallt utvecklas (Baldwin & McLeod,
2000). E bra kalvkra foder som kalvarna äter mycket
av och som innehåller llräckligt med smältbart protein
ger hög llväxt och gör a avvänjningssvackan undviks.
A undvika omgruppering, fly och annan stress kring
avvänjning är också vik ga faktorer för a få en fortsa
god llväxt.
Råmjölken – omöjlig att överskatta
För kalvar är an kropparna i råmjölken helt avgörande
för immunförsvaret under den första levnads den. E
o llräckligt upptag av an kroppar från råmjölken är den
vik gaste orsaken ll kalvhälsoproblem. Ru ner för a
a säkerställa a alla kalvar får llräcklig mängd råmjölk
och a den är av llräckligt god kvalitet både avseende
sammansä ning och hygien är en mycket vik g faktor
för den vidare kalvuppfödningen. Soberon et al (2013)
visade a man genom a ge 4 liter kontrollerad råmjölk
istället för 2 liter vid första givan inte bara fick en högre llväxt under kalvens första år utan dessutom en en
kra ig ökning av mjölkproduk onen under de två första
lakta onerna.
Råmjölkens kvalitet kan enkelt mätas med en refraktometer, så kallad BRIX-mätare. An kroppshalten sjunker mmarna e er kalvning även om kon inte mjölkas
(Kruse, 1970.) Det är därför vik gt a kon mjölkas så
snart som möjligt e er kalvning.
Recept för bättre tillväxt? Mer mat!
Den u odringsnivå som digare anse s som ”standard”,
det vill säga två liter mjölk två gånger per dag ger inte
kalven möjlighet a utny ja sin llväxtpoten al. En väg
a öka givan utan magstörningar är a u odra tre-fyra
gånger per dag vilket kan underlä as av a u odringsllfällena inte behöver vara jämt fördelade över dygnet.
60
Hur åstadkommer man förändring?
A råmjölk är vik gt och a en hög kalv llväxt är lönsamt och möjligt är inga nyheter. Trots det finns det
många gårdar där kalvuppfödningen inte är bra – varför
är det så? Varje gård är unik och för a säkerställa de
faktorer som ger hög llväxt och friska kalvar bör man i
rådgivningen fundera särskilt på:
• A rä förstå målsä ningen – är det ll exempel
en störningsfri och ra onell skötsel som är det
främsta argumentet? Är det möjligheten a ha färre ungdjur om kvigorna kan kalva in digare eller är
skälen ll förändring främst ekonomiska?
• Lösningen på hur mål kan uppnås (bä re råmjölksru ner ll exempel) finns hos de som arbetar dagligen med djuren – fråga hur man kan säkerställa
a alla kalvar får råmjölk istället för a berä a hur.
• Se framgången – följ upp förändringen och uppmärksamma förbä ringarna; det ger kra ll fler
förändringar.
Referenser
Baldwin, R. L., VI, and K. R. McLeod. 2000. Eﬀects of diet
forage:concentrate ra o and metabolizable energy intake on isolated
rumen epithelial cell metabolism in vitro. J. Anim. Sci. 78:771-783.
Kruse, V. 1970a. Yield of colostrum and immunoglobulin in ca le at
the first milking a er parturi on. Animal Produc on 12, 619-626.
Soberon F., and M. E. Van Amburgh. 2013. The eﬀect of nutrient intake
from milk of milk replacer of pre-weaned dairy calves on lacta on milk
yield as adults: a meta-analysis of current data. J. Anim. Sci. 91:706-712.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 2 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Glad, blank och lönsam
- hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer-Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Väg eller mät!

Inventera
Prata med rätt person
Använd rätt motivation
En god start förlänger livet
Mjölkproduktionen under 1. lakt. ökar >150 kg per 100 g daglig tillväxt
under mjölkperioden (Soberon et al., 2013)
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Råd från expertisen...
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Växa Sverige
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
61
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 3 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Råmjölk – ingen revolution?
Otillräckligt råmjölksskydd - viktigaste orsaken till kalvsjuklighet och –
dödlighet
Råmjölk är mer än antikroppar…
± Energi
± Tarmfunktion
± Andra kroppsfunktioner
Hygien är lika viktigt som kvalitet!
Bakterier trivs i ljummen mjölk...
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Men HUR?
Unika lösningar som ska uppfylla behoven:
- Bra kvalitet på råmjölken
- Mät BRIX
- Mjölka ur snart efter kalvning
- ALLA får råmjölk
- Hygien
Hur får man en hög tillväxt?
- man ger dem mer mat.
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Handenpåhjärtat:När
observeradedu/gavrådomnyligen
avvandakalvarsenast...?
¥
Man går inte förbi dem
¥
¥
¥
140
120
100
80
60
40
De är inte intressanta
20
Bonden tycker inte att de är intressanta.
De är alltid mer eller mindre skruttiga
0
0
2
Boehringer Ingelheim Vetmedica
62
4
6
8
10
12
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 4 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Våmutveckling
Vill du som rådgivare förbättra
kalvuppfödningen på en gård?
- Kalvkraftfoder
- Vatten
- Stressfritt
1. Erbjud dig att gratis sköta deras kalvar
dagligen.
2. Fråga dem hur de kan göra förbättringar.
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
63
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
ViLA – nu i mjölkbesättningar
Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected]
Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 1 av 4
I januari 2016 kommer nya föreskri erna som möjliggör
villkorad läkemedelsbehandling (ViLA) i mjölkbesä ningar a börja gälla. ViLA ska inte ses som en rä ghet
utan en möjlighet och ska knytas ll e strategiskt förebyggande djurhälsoarbete i besä ningen.
Bakgrund
ViLA innebär a en veterinär kan villkora behandling
av djur ll djurhållaren för vissa symtombilder (juverinflamma on och klövspaltsinflamma on för kor samt
necrobacillos, tarm-, navel-, led- och lunginflamma on
för kalvar) och med vissa läkemedel (bensylpenicillin,
an inflammatoriska läkemedel och hormonet oxytocin). ViLA är e regeringsuppdrag som Jordbruksverket
fick 2009. En projektgrupp llsa es av Jordbruksverket
för a arbeta fram vilka förutsä ningar som skulle gälla
i e ViLA system för mjölkbesä ningar. I projektgruppen ingick representanter från Distriktsveterinärerna,
Jordbruksverket, länsstyrelserna, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svensk Mjölk, Sveriges Veterinärförbund och i arbetets inledningsskede även Veterinärer
i Sverige. Under e års d genomförde sedan SLU en
pilotstudie där förutsä ningarna testades under e års
d i fält. De nya föreskri sförslagen följer ll stora delar
de förutsä ningar som testades i pilotstudien och de
erfarenheter som framkom där.
Djurhållare i ViLA
För a få inleda ViLA måste besä ningen ligga under
uppsa a gränsvärden för självdöda/avlivade kor, kalvdödlighet och behandlingsincidens för juverinflammaon. Den ansvarige veterinären gör dessutom en bedömning om besä ningens djurhälsa och djurskydd är
sådant a det är lämpligt med ViLA. All personal som
kommer behandla enligt ViLA i en besä ning måste ha
genomfört en kurs som avslutas med en examina on.
Veterinär i ViLA
Veterinären som ansvarar för ViLA måste känna ll djurhållningen i den aktuella besä ningen väl och ska innan
ViLA inleds ha gjort en utredning i besä ningen med
fokus på sjukdomsförekomst och djurhälsa. Veterinären
ska upprä a u örliga skri liga behandlingsanvisningar
för varje symtombild och hur läkemedlen ska användas
och hanteras. Besök görs sedan med 1-3 veckors intervall beroende av besä ningsstorlek, ju större besä ning desto tätare intervall. Om besä ningen når upp ll
en viss nivå på e antal djurhälsomå kan intervallet
utökas ll 3-6 veckor. Veterinären ska vid varje besök
följa upp de behandlingar som har gjorts, stämma av
medicinåtgång och göra en bedömning av de djur som
har ökad risk för a drabbas av sjukdom, ll exempel nykalvade kor. Veterinären ska också försäkra sig om a de
grundläggande förutsä ningarna för ViLA är uppfyllda
och med regelbundna intervall u öra en djurskyddsdeklara on. Dessutom ska besöken användas ll löpande
förebyggande djurhälsoarbete i besä ningen. I de fall
instruk onerna inte följs eller om djurskyddet i besä ningen inte är godtagbart ska ViLA omedelbart upphöra. Veterinären ska anmäla ll länsstyrelsen när ViLA
inleds och om det upphör. Länsstyrelsen är den myndighet som utövar oﬀentlig kontroll över a bestämmelserna för ViLA följs. Veterinären som ansvarar för ViLA
måste ha genomgå särskild utbildning som omfa ar
både villkorad läkemedelsförskrivning och strategiskt
förebyggande djurhälsoarbete.
Ekonomi
De planerade veterinärbesöken i ViLA innebär i sig en
kostnad. De a kompenseras av a vissa akuta besök
kan ersä as av ViLA. Beroende på veterinärens besöksfrekvens och sjukdomsläget i besä ningen kan ViLA
medföra a veterinärkostnaderna an ngen minskar el-
Tabell: Årlig kostnad för de akutbesök som kan ersä as med villkorad läkemedelsanvändning och årlig kostnad för
de besä ningsbesök som villkorad läkemedelsanvändning medför.
Besä ningsstorlek
Kostnad akutbesök som
ersä s av ViLA i en besä ning med sjuklighet som
sni et
Kostnad akutbesök
som ersä s av ViLA i en
besä ning med sjuklighet
motsvarande den sämre
kvar len
Kostnad besä ningsbesök
vid tä besöksintervall
Kostnad besä ningsbesök
vid glest besöks-intervall
Medelkoantal 78,4
16 200
20400
27 100
18 500
Medelkoantal 200
41 300
52 000
41 500
26 700
Medelkoantal 400
82 700
105100
83 000
53 300
Källa: Konsekvensutredning D8, Jordbruksverket.
64
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
ViLA – nu i mjölkbesättningar
Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected]
Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 2 av 4
ler ökar. ViLA kan dessutom långsik gt på grund av e
bä re utny jande av veterinär kompetens, leda ll en
minskad kostnad för sjukdom och en ökad inkomst på
grund av en mer eﬀek v produk on. De a är dock svårt
a göra några beräkningar på. I tabellen nedan visas en
kostnadsberäkning gjort av Jordbruksverket.
Risker och möjligheter med ViLA
När det gäller livsmedelsproducerande djur har Sverige
den lägsta an bio kaförbrukningen av alla EU-länder
och vi har också e mycket bra resistensläge, vilket är
oerhört vik gt a värna om. Det är bara smalspektrigt
”vanligt” penicillin som får villkoras inom ViLA, vilket är
bra ur resistenssynpunkt. E smalt spektrum innebär
a det är riktat mot e fåtal specifika bakterietyper,
medan an bio ka med bre spektrum slår mot e flertal typer av bakterier.
Det finns en risk för felbehandlingar av djuren i ViLA
då det inte är en veterinär som inleder behandlingen.
Djurhållaren ska dock inte göra avancerade medicinska bedömningar, utan endast följa en veterinärs i förväg lagda instruk oner. Det är därför begränsat vilka
symtombilder veterinären kan överlåta ll djurhållaren
Växa Sverige
a behandla, och även med vilka läkemedel. Vid juverinflamma on ska också mjölkprov tas för bakterielogisk
analys. I pilotstudien sågs ingen ökad användning av penicillin. Det är det dyrt a behandla djur då det innebär
både medicinkostnad och karens d för mjölken, vilket
gör a en djurhållare inte vill behandla djur i onödan.
Stort ansvar läggs på veterinären a övervaka läkemedelsförbrukningen och undersöka vilka orsaker som
ligger bakom en eventuell ökning i en besä ning.
ViLA kan innebära en förbä ring för djurvälfärden, då
djuren kan behandlas på en gång de upptäcks vara sjuka
och e ökat fokus kan läggas på förebyggande åtgärder
vid veterinärbesöken. Det förutsä er dock a veterinären kopplar ViLA ll förebyggande arbete i besä ningarna. I pilotstudien upplevde både veterinärer och
djurägare generellt a systemet ökade den veterinära
närvaron i besä ningen och a djurhälsan gynnades av
snabbt insa behandling, framförallt vad gäller kalvar.
Referenser:
Remiss föreskri er SJVFS 2015:XX saknr D8 och D9
Slutrapport ViLA pilot, Anna Ohlson, SLU 2012
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
65
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
ViLA – nu i mjölkbesättningar
Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected]
Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 3 av 4
%DNJUXQG
9L/$0M|ON
RegeringsͲ
uppdrag
2009
$QQD2KOVRQRFK-RQDV&DUOVVRQ
9l[D6YHULJH
Pilotstudie
2011
FöreskriftsͲ
förslag2015
Start
2016
FöreskrifterSJVFS2015:XX,saknrD8ochD9
/lNHPHGHO
6\PWRPELOGHU
Vuxnadjur,ungdjur
Klövspaltsinflammation
± Djuretskaundersökasiverkstol/motsvarande
Kor:
Juverinflammation
± Mjölkprovveterinär/lab tillhandainom2dagar
Kalv
Lunginflammation
Diarré
Navelinfektion
Oralnecrobacillos
Ledinflammationenstakaled
)|UXWVlWWQLQJDU%HVlWWQLQJDUL9L/$
1. Liggaunderuppsattagränsvärdenför
självdöda/avlivadekor,kalvdödlighet
ochbehandlingsincidensför
juverinflammation.Dessafastställsav
Jordbruksverket.
2. Djurhälsaochdjurskyddärsådantatt
detärlämpligtmedViLA
3. Allpersonalsomkommerbehandla
enligtViLAimåstehagenomförten
kurssomavslutasmeden
examination
66
Hormon
Oxytocin
NSAID
Samtligafördjurslagetgodkändapreparat
± Endastdjursominteharbetat

Antibiotika
Bensylpenicillin
Intramammarierinnehållandebensylpenicillinoch
bensylpenicillinikombinationmedaminoglykosid
)|UXWVlWWQLQJDU9HWHULQlUL9L/$
1. Kännatilldjurhållningenibesättningenväl
2. Genomförabesättningsutredningmedfokus
påsjukdomsförekomstochdjurhälsa
3. Skriftligöverenskommelsemeddjurhållaren
4. Skriftligaanvisningarförvarjesymtombildoch
läkemedelshantering
5. Genomgåttsärskildutbildningsomomfattar
bådevillkoradläkemedelsförskrivningoch
strategisktförebyggandedjurhälsoarbete
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
ViLA – nu i mjölkbesättningar
Anna Ohlson, Växa Sverige, [email protected]
Jonas Carlsson, Växa Sverige, [email protected]
Sida 4 av 4
%HVlWWQLQJVEHV|N
%HV|NVIUHNYHQV
Följauppbehandlingar,
medicinavstämningoch
bedömningavriskdjur
Kontrollavgrundläggande
förutsättningarna,regelbundet
utföradjurskyddsdeklaration
Förebyggandedjurhälsoarbete
Minst80%avbesökenmåste
utförasavdenansvarige
veterinären
Antalkor
<100
Ökadläkemedelsförbrukning
Antibiotikaresistens
Felbehandlingar
Snabbtinsattbehandling
Ökadveterinärnärvaro
Fokuspåförebyggande
djurhälsoarbete
100Ͳ250
Varannanvecka Var4:evecka
>250
Varjevecka
Varannanvecka
somfastställtsavJordbruksverket.
.RVWQDGVEHUlNQLQJ
Nyckeltal*
Gränsvärde
Dödlighetspädkalv0Ͳ1dagar
<13%
Dödlighetkalv1Ͳ180dagar
<11%
Självdöda/avlivadekor
<11%
Utfodringsrelateradsjuklighet
<7%
Totaltsjukdomsbehandlingar
<52%
Andelkormedsenasemineringar
<14%
Andelenejinsemineradekvigor över17
<98%
månålder
5LVNHURFKP|MOLJKHWHU
Utökatintervall
Var6:evecka
Utökatintervall:Vissnivåpåettantaldjurhälsomått,
%HV|NVIUHNYHQV± 3LORWVWXGLHQ
*EfterSandgrenetal.,2009
Intervall
Var3:evecka
Medelantal
kor
Kostnadakutbesöksom
ersättsavViLA
Kostnadbesättningsbesök
78,4
16200
Sjuklighet
sämre
kvartilen
20400
200
41300
52000
41500
26700
400
82700
105100
83000
53300
Sjuklighet
median
GrundͲ
intervall
Förlängt
intervall
27100
18500
Källa:KonsekvensutredningD8,Jordbruksverket.
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
67
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 1 av 12
Op mizing ruminal fermenta on and health are priority
challenges to every dairy nutri onist. With the fermenta on process in mind and the limited capacity of the
rumen it’s obvious that cows ea ng too much of low or
slowly diges ble feedstuﬀs will meet limita ons in nutrient supply and on the other side excessive inges on
of rapidly fermentable feedstuﬀs or feedstuﬀs providing
unbalanced fermenta on products for the metabolism
of the cows can upset rumen func on or the nutrient
eﬃciency. With high gene c merit dairy cows both under- and overnutri on can have dire consequences for
produc vity, eﬃciency, and health implying that high
precision in feeding the rumen a substrate with constant composi on and proper es is mandatory to op mize produc vity, eﬃciency, and health.
Classically dairy nutri on research has focused on
predic ng the composi on of the op mum ra on and
evalua ng feedstuﬀs for the op miza on of this ideal
ra on. Most o en research has been done in confined
environments with limited disturbance from feed bunk
dynamics. Under prac cal condi ons many factors contribute to the complexity of rela ng nutri on to produc on results and health and one factor of major importance is behavior of cows at the feed bunk.
From Danish experience it appears that introduc on
of feed mixers in the dairy industry have been done with
only a very li le systema c research into the mixing
process and taking for granted that the concerns that
predominated in the area of separate feed alloca on
would also be the primary concerns in the TMR area.
With the Compact TMR perspec ve on dairy nutri on
it appears that we for years have underes mated the
poten al in op mizing TMR for dairy cows.
Essentials of the Compact TMR concept
Compact TMR is a mixing concept that targets nutri on
and behavior of dairy cows with the aim to simultaneously benefit produc vity, eﬃciency and health. The
basic principle is that all cows in a feeding group/herd
shall have unlimited access to a feed mix that cannot be
sorted and therefore guaran es constant composi on
of the substrate supply of the rumen and minimizes the
struggle by cows for access to feed and eliminates the
fight for the best feed. Nothing but the best feed is available to all cows all day.
In prac ce the concept relies on:
1. Securing orts equivalent to minimum 2% of
amount fed (approx. 1 kg/cow per day)
2. Providing the mix as Compact TMR
68
Orts:
Maintaining 2% orts (le overs) it cri cal to ensure
that all cows have access to suﬃcient feed. Access to
a TMR/PMR with a constant composi on at all mes is
important to reduce stress on cows in the herd/group.
The residues are also a cri cal control point to test if the
oﬀered mix is sorted by the cows. Orts and feed mix fed
have to be indis nguishable, if this is not the case, cows
have sorted the ra on and first and last cow feeding at
the feed bunk have been oﬀered diﬀerent ra ons.
Always test orts for aerobic deteriora on, if orts tends
to warm the feed mix is not stable and unstable ingredients has to be replaced or the mix has to be preserved
with acids (e.g. propionic acid).
Maintaining a suﬃcient amount of orts is cri cal to
the behavior of cows, if cows rush to the feed bunk at
feed out or push up of the feed, they are either underfed (i.e. orts too small) or the feed mix can be sorted.
Mixing process:
The mixing process is divided into three phases in standard ver cal- and horizontal auger mixers
1.
2.
3.
Soaking phase
Structuring phase (middle-mix)
Final-mix
Soaking phase:
Pelleted concentrate and dry feed components are
sources of ‘noise’ and can induce extensive sor ng
in TMR and PMR mixes. To avoid these problems dry
components of ra ons have to been soaked in water or
other feedstuﬀs with high moisture content to ensure
that these components are retained in the TMR/PMR.
The amount of water required depend on the ra on
and on the DM of silages added to the mix. A good
star ng point is to use equal amounts of water and dry
feedstuﬀs. Most pellets will burst when soaked for 1 h,
but more resistant pellets like pellets of sugar beet pulp
require mul ple hours (8 – 12 h). Adding too li le water is a much more common problem than adding too
much water.
Weigh dry ingredients into mixer – without mixing to
increase weighing precision. Add water when opera ng
the mixer to ensure good contact between water and
dry ingredients and to avoid too much of the dry ingredients residing on the augers.
Important: When adding water to TMR/PMR the water should be added to dry ingredients that absorb the
water. Avoid adding water to silages as this will reduce
stability. Be aware of risk for decreased stability of feed
mixes when adding water.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 2 av 12
Optimum dry matter concentration of
TMR/PMR:
Addi on of water can be necessary not only to dissolve
pellets and help small components adhere to the mix,
but also to ensure that the final mix obtains a high density. The overall aim is to ensure that small concentrate
par cles adhere to larger fiber par cles and cannot be
sorted out by the cows. It is recommended to plan for 36
to 38% DM in Compact TMR mixed using ver cal auger
mixers. With horizontal auger mixers o en 39 to 40%
DM is preferable to prevent the mixers from squeezing
water out of the mix in the final phase.
Feedstuﬀs like molasses, sugar beets, pulp, dis ller’s
grain etcetera can also provide humidity and decrease
or replace addi on of water.
solved” by addi on of corn silage. Many mixers are
challenged by the physical proper es of the mix in the
final phase (especially ver cal auger mixers). It is very
important to monitor the mixer when star ng a Compact TMR protocol and a large range of mixers need to
modified with auger shares / other devices mounted on
the augers to be able to mix a Compact TMR. The final
mixing me is again 15 – 20 min with 26 – 32 rpm of
augers (ver cal augers).
Don’t stop mixer:
When mixing Danish-type ra ons it is strongly recommended not to stop the mixer between the structuring
phase and the final-mix. The mix from the structuring
phase is very heavy and compact. Also if in any way possible don’t stop mixer before unloading.
Structuring phase:
Multiple mixes per day:
In the structuring phase the most fibrous components
are adding the soaking mix and the mixer is operated
for 15 to 20 min. The purpose of the structuring phase
is threefold: stepwise mixing, adherence of concentrates to the skeleton of the mix and shredding fibers.
The structuring phase ensures a stepwise mixing process that allow concentrates to mix well into the most
fibrous components of the mix. The fibers are the skeleton of the mix and are supposed to carry all nutrients
to the cow.
To ensure suﬃcient mixing and adherence of small
par cles the standard mixing me in the structuring
phase is 15 to 20 min (typical 26-32 rpm in ver cal auger mixers). The mixing impact of diﬀerent mixers varies
with fabric and geometry as well as the botanical composi on of silages.
In larger herds with mul ple mixes per day the number of soaking events and/or structuring mixes should
be minimized by producing a large soaking-mix and/or
structuring mix and use these as pre-mixes in several
final mixes.
Final-mix:
The last ingredient to be added to the mixer is corn
silage. The heavy mix of the structuring phase is “dis-
Critical to maintain flow in mixer:
It is of cri cal importance to ensure that your mixer can
handle compact feed mixes before implemen ng this
praxis. It is of paramount importance to monitor the
flow of feed in the mixer – if not all feed in the mixer
is mowing it can be very harmful to the cows. Adjustments of the base of the auger close the sides of the
mixing chamber, posi ons, and length of knives/blades
and/or adjustment of secondary arm at the base of the
auger (if present on the par cular mixer) are measures
that can be involved in op mizing the mixer for Compact TMR.
Mixers of several makes failed to mix Compact TMR
without adjustments, but it has been possible to modify
all mixers (except for some totally worn out mixers) for
Compact TMR.
Eating behavior:
Mixer mounted with auger share to ensure suﬃcient flow during mixing.
Växa Sverige
To test the mixing protocol you should evaluate the mix
fed to the cows, evaluate the flow in the feed mixer, however, you also need to monitor the behavior of cows
feeding on the mix. When cows feed from the top you
have mixed the ra on well. If cows are searching deep
into the mix or feeding on the floor they are sor ng and
the ra on is improperly mixed. If cows eat feed only
from the top of the pile and don’t push around with the
feed you have come close to provide them a Compact
TMR.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
69
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 3 av 12
Results 2012 – 2013 – 2014:
Results based on introduc on of the Compact TMR concept at Danish dairy farms in the period from 2012 –
2014 showed:
• Less me spend a the feed bunk, cows eat faster
and sort less, giving more res ng me and more
me in stalls
• Reduced stress on cows – cows don’t rush to the
feed bunk at feed out or push up of feed
• Higher milk produc on – short term +5%, long
term larger increase, many herds 1500 to 2000 kg
ECM/cow more.
70
• Less problems with overcondi oned cows because
no cow can sort out an imbalanced ra on
• Higher feed eﬃciency – probably from be er nutri on of cows with low rank in hierarchy and less
sor ng by low producing cows
• Be er health, stronger hoofs
Downsides:
Have to make sure that cows can lay comfortable in
stalls as they will spend more me here when they
don’t need to fight for the good ra on. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 4 av 12
Compact TMR – vertical auger mixer
Times indicated for mixers opera ng at 26-32 rpm.
At the feed bunk
Time/ac on
Pellets and commodi es are
soaked in water to enable
be er mixing.
Standard concentrate pellets
can be soaked in 1 h. Star ng
point is dry components:water
(1:1).
Run mixer when adding water.
Sugar beet pulp pellets needs
more me 8-12 h and more
water.
Beets and other moist
feedstuﬀs can replace water
and enable good quali-ty TMR/
PMR.
All ingredients except for corn
silage for Danish type ra ons.
Restrictor plates are out.
Le whole sugar beets
cut in mixer with
commodi es.
Mix
15-20 min
Make sure mixer is filled to
top of augers.
Don’t stop mixer!
Final-mix
Structuring
Alterna ves
to water
Soaking phase
Descrip on
Add corn silage as
last ingredient.
Mix
15-20 min
Important that all feed
is moving.
No grass clumps
Don’t stop mixer, but feed out
immediately.
Homogeneous short par cles
Always minimum
2% orts.
No sor ng
Växa Sverige
Heavy mix
Cows ea ng from top
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
71
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 5 av 12
&203$&7705,6$',))(5(17580,1$/
:25/'
&RPSDFW705SURILOH
6HSDUDWHIHHGLQJ RUSRRUO\ PL[HG705
5RXJKDJH
'MXUKlOVR 8WIRGULQJVNRQIHUHQV
1LHOV%DVWLDQ.ULVWHQVHQ
&DQGDJUR3K'
&RQFHQWUDWH
6(*(6'DLU\&DWWOH)DUPLQJ
,03/(0(17&203$&770572,1&5($6(
352'8&7,9,7<)(('()),&,(1&<$1'+($/7+
,1'$,5<+(5'6
_
DXJXVW
0$,17$,1,1*&+(0,&$/&20326,7,21±
&+$1*,1*3+<6,&$/6758&785(
6KRUW
/RQJ
PPVLHYH
PPVLHYH
'
3
'0LQWDNHORFNHG
.JG
5XPLQDWLRQWLPH
K
K
0LQG
5XPLQDO S+0HGLDO
5XPLQDO S+9HQWUDO
5XPLQDO PRWLOLW\
35&PLQ
.J
5XPLQDO SRROV
'0
/LTXLG
.J
7RWDO
.J
_
DXJXVW
29(50,;,1**5$66%$6('5$7,216$5(
9(5<',)),&8/7
:KDWLVGDQJHURXV"
+LJK
6WDUFKSURWHLQRUIDWOHYHO
$IIHFWVQXWULHQW
FRPSRVLWLRQDQG
SURILOHRIDEVRUEHG
QXWULHQWV
9DULDWLRQLQ
VWDUFKDQGSURWHLQ
FRQFHQWUDWLRQ
7(672);&203$&77059(5686;
&203$&7705
0L[LQJ;FRPSDFW705
6RDNLQJRYHUQLJKW
PLQVWUXFWXULQJPL[
PLQILQDOPL[
0L[LQJ;FRPSDFW705
6RDNLQJRYHUQLJKW
PLQVWUXFWXULQJPL[
PLQILQDOPL[
PLQH[WUDPL[LQJ
/HVVGDQJHURXVWKDW
W\SLFDOO\H[SHFWHG
72
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 6 av 12
7+((66(1&(2))((',1*$)(50(17(5,6
67$%,/,7<
0DQ\DVVXPHG705¶VKDYHQHYHUEHHQPL[HG
/RQJVWUDZ
'HJUDGHGJNJ
*UDVVVLODJH
6LPSOHH[DPSOH
&DXVWLFZKHDW
6XJDUEHHWILEHUV
7LPHLQUXPHQK
6XJDUK
1')K
_
3HOOHWVDQG
VPDOO
FRQFHQWUDWH
SDUWLFOHV
&RUQVWDUFK
NJ'0G
GHJUDGHG LQUXPHQ
3RRONJ'0
5DWH| K
&RUQ VLODJH
6WDUFKK
DXJXVW
7KLVFRZKDVQRLQWHQWLRQWR´ILQG´WKHIRUPXODWHGUDWLRQ
1RSUREOHPWRVRUWHYHQLQDSLOHPKLJK
Växa Sverige
&RZVILQGWKHJRRGLHVRQWKHIORRU
7KHVHFRZVVSHQGIDUWRRPDQ\KRXUVVWDQGLQJ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
73
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 7 av 12
&5,7(5,$72(9$/8$7(
%()25(:(&$1-8'*(21
,03/(0(17$7,212)&203$&7705
THE COMPACT TMR CONCEPT
(YDOXDWHWKHIHHGPL[
(YDOXDWHWKHEHKDYLRURIWKHFRZV
(YDOXDWHWKHIORZLQWKHPL[HU
7KHIRUPXODWHGUDWLRQIRUWKHHQWLUHKHUG[
Ɣ 2UWVPLQLPXPNJFRZ
Ɣ &RPSDFW705
_
DXJXVW
_
(9$/8$7,1*7+(0,;,17+()(('%81.
2%6(59(7+(%(+$9,25$7$1'$5281'
7+()(('%81.
Ɣ 7\SLFDO'DQLVKVLWXDWLRQZLWKJUDVVVLODJHDVWKH
VNHOHWRQRIWKHPL[
Ɣ *UDVVFKXQNV
Ɣ $OOIHHGVWXIIV³GLVDSSHDUHG´
Ɣ 1RSHOOHWVRUVPDOOSDUWLFOHVRQWKHIORRURULQWKHIHHG
Ɣ 0RLVWDQGDGKHULQJPL[
Ɣ +RPRJHQRXVDQGVKRUW³VNHOHWRQ´
Ɣ 1HYHUHPSW\IHHGEXQN
_
DXJXVW
Ɣ &RZVDUHHDWLQJIURPWKHWRSRIWKHSLOHQRWRQWKH
IORRU
Ɣ )HHGVWD\VLQWKHSLOH
Ɣ 1RUHDFWLRQIURPFRZVGXULQJIHHGRXW
Ɣ 1RUHDFWLRQIURPFRZVZKHQSXVKLQJLQIHHG
Ɣ 2UWVDQGIHHGPL[LGHQWLFDOXSRQLQVSHFWLRQ
_
&203$&7705),567)((',1*
_
74
DXJXVW
DXJXVW
7+(3(5)(&70,;,612721/<7+(25<
_
DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 8 av 12
7+(67$1'$5'35272&2/± 9(57,&$/
$8*(56
,QJUHGLHQWV
7LPH
,±
62$.,1*
3HOOHWVGU\
LQJUHGLHQWV RIGU\
ZHLJKWLQZDWHU
KRXU
,,±
6758&785,1*
,,,±
),1,6+,1*
KRXUV
ZLWKVXJDU EHHWSXOSSHOOHWV
*UDVV VLODJHRWKHU
0L[LQJWLPH
ILEURXVIHHGVWXIIV
PLQ
DQGPLQHUDOV
&RUQ VLODJH
0L[LQJ WLPH
PLQ
'U\PDWWHULQPL[± 3KDVH RIPL[
12)/2: '$1*(5 _
_
352%/(0&/($5,1*7+()(('
(17,5(0,;,1029(0(17
_
_
6,0,/$502',),&$7,2162)6(9(5$/
',))(5(179(57,&$/$8*(560,;(56
DXJXVW
1((')25&217,18286021,725,1*2)
)(('0,;(5$1')(('0,;
_
_
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
75
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 9 av 12
7(6762)+25,=217$/ $8*(5
0,;(56
028170$*1(76±
(9(1:+(1<28
%(/,(9(7+(<127
1(&(66$5<
_ DXJXVW
_ DXJXVW
0,;025(&203$&7 :+(1 0,;(',1
+25,=217$/ $8*(5 0,;(5
6WRUWL /DEUDGRUKRUL]RQWDO DXJHUV
_ DXJXVW
3HHFRQ 90(YHUWLFDO DXJHUV
_ DXJXVW
+25,=217$/$8*(50,;(561(('6
),1$/0,;,1*7,0(2)0,1
5(68/76)520+(5'%$6('7(676,1
_ DXJXVW
76
_
DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 10 av 12
.*(&0
0,/.352'8&7,215(63216(
$3352;
%HIRUH
_
Q 3
Q 3
(.0\GHOVHNJGDJ
5HODWLYH(&0\LHOGRISUHGLFWHG
:LWK&RPSDFW705
DXJXVW
%HIRUH
_
)(('()),&,(1&<125)25 1(/
()),&,(1&<
%HIRUH
:LWK&RPSDFW705
DXJXVW
5('8&('($7,1*7,0(,1&5($6('7,0(,167$//6±
868$//<$*22'7+,1*± +2:(9(5,)&2:6/$<
21$+$5'685)$&(7+(5(0,*+7%(1(*$7,9(
6,'(())(&76
:LWK&RPSDFW705
_
&203$&7705+86'<5 %0'&)(('
29(5$//&21&/86,216
9DULDEOH
)HHG LQWDNH
7LPH EXGJHWVWUHVV
UHODWHGWRIHHGLQJ
)HHGHIILFLHQF\
$HURELF VWDELOLW\
:HDU DQGGLHVHO
Växa Sverige
&ORVLQJWKHELJQXWULWLRQDOORRSLQDQLPDO
DJULFXOWXUH
DXJXVW
&RPPHQWV
0LON SURGXFWLRQ
+HDOWK
_
(IIHFW
6RPH KHUGVPLVVLQJERG\JDLQLQSHULRG
EHIRUHLQWHUYHQWLRQKDVDWHPSRUDU\GURS
LQHIILFLHQF\
)HHG 0,;
,QJHVWHGUDWLRQ
$QDO\VLV
)HZGDWD DWSUHVHQW*HQHUDOO\SRVLWLYH
IHHGEDFNIURPKRRIWULPPHUV
1RWDVDIIHFWHGDVIHDUHG
_
&RPSDFW705305
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
77
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 11 av 12
%0'&)(('
6DPSOH
&2:6,1*(677+(3/$11('5$7,217+(0,;(50,;21(
5$7,21$1'7+(6$03/(7,(6,7$//72*(7+(5
$QDO\VLV
5HSRUWIROORZXS
)XWXUHIHHG HYDOXDWLRQ QXWULWLRQ PDQDJHPHQW
_
_
5(029( (;&(66,9(0$7(5,$/ 2172372
$92,' 6$03/(6(3$5$7,21
DXJXVW
'26$03/(5('8&7,21 21&/($1 685)$&(
&+$,5 0$7,6$*22' 62/87,21
3UHSDUHFOHDQVXUIDFH
(PSW\EDUUHOPL[DQG
IRUPDFRQH
)ODWWHQSLOH
6HSDUDWHLQWR
TXDUWHUV
.HHSDOWHUQDWLQJGLDJRQDODWHDFKUHGXFWLRQF\FOH
_
DXJXVW
_
&21,1*$1'48$57(5,1*
5HGXFWLRQ
5HGXFWLRQ
5HGXFWLRQ
DXJXVW
+,*+<,(/',1*'$1,6++(5'6
0LONLQJFRZV
*UHDWHU6WDUFK2UJDQLFPDWWHUGLJHVWLELOLW\'&$'
PL[LQJLPSDFWLQGLUHFWLRQRI&RPSDFW705
/RZHU1')6XJDU$VK
5HGXFWLRQ
_
78
DXJXVW
/UHGXFHGWR/
'U\FRZV
/RZHU2UJDQLFPDWWHUGLJHVWLELOLW\'&$'VROXEOH
FUXGHSURWHLQ
_
DXJXVW
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Implement Compact TMR to increase productivity, feed efficiency and health in dairy herds
Niels Bas an Kristensen, SEGES P/S, [email protected]
Sida 12 av 12
!
Frågor och egna erfarenheter?
7+((1'2)$35(6(17$7,21«
«%8721/<7+(9(5<%(*,11,1*2)$6725<
21705$1'+2::()$&,/,7$7(
'(9(/230(172))((',1*675$7(*,(67+$7
(1$%/(&2:672(;35(667+(,5
352'8&7,21327(17,$/
7+$1.<28)25<285$77(17,21
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
_ DXJXVW
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
79
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 1 av 7
Problemstillinger og mål
Kyr med god helse, fruktbarhet og ytelse er avgjørende
for å få en økonomisk og velfungerende mjølkeproduksjon. Sam dig er fôreﬀek vitet og arbeidsforbruk i besetningen vik g elementer. For å oppnå de e legges det stor
vekt på fôring og stell i laktasjonsperioden. Hva så med
sinkua, hvor vik g er den for å oppnå en god melkeproduksjon? Senere års forskning har vist at fôring og management av sinkua har avgjørende betydning for ytelse,
helse og fruktbarhet i kommende laktasjon (Figur 1).
Figur 1: Faktorer i sin da som påvirker mjølkeproduksjon, helse og
fruktbarhet i kommende laktasjon.
Overordna målse ng for sinperioden er at fôring og
management lpasses de fak ske behovene hos kyrne,
slik at forberedelsen blir op mal. De e krever en bevist
fôringsstrategi hvor man har kontroll på fôropptaket,
energi- og protein lførselen, samt lstrekkelig med mineraler og vitaminer.
kus på holdendringer i hele laktasjonssyklusen. I sin da
er målet å holde et konstant hold. Det oppnås ved å
lage fôrrasjoner som fyller kyrnes opptakskapasitet og
næringsbehov og derfor har vi definert sin da i tre perioder.
I avsiningsperioden står sikring av jurhelse og redusert fôropptak i fokus. En rask og eﬀek v sinlegging er
vik g for å spare arbeid, sikre god jurhelse og unngå
stress hos kyrne. Kyr med forøkt celletall mot slu en av
laktasjonen skal undersøkes med speneprøver.
I forberedelsesperioden er målet å holde kua i et konstant hold sam dig som man ønsker å utny e vomvolumet. Det betyr grovfôr av ulik kvalitet som generelt har
lav energikonsentrasjon (< 5,3 MJ NEl20 per kg TS) og
mye struktur og som skal gi et stabilt fôropptak i denne
perioden. Det er det vik g med lstrekkelig med mineraler og vitaminer og råproteininnholdet i fôrrasjonen
bør ligge mellom 130-150 g/kg TS.
Overgangsperioden har vi valgt å definere som perioden 2 uker før kalving l 3 uker e er kalving. I denne
perioden skjer det store endringer i fysiologi og næring.
Kyrne skal lvennes laktasjonsfôret og der hvor det er
separat ldeling av kra fôr skal det trappes opp med
en strategi som sikrer et godt vommiljø og som sam dig
ikke gir for høy energi lgang. Opptrappingsnivået er avhengig av grovfôrets kvalitet og eventuelt energistyrken
i en PMR-mix. Energikonsentrasjon og AAT-innholdet i
fôrrasjonen påvirker ytelsesutvikling og holdendring de
første ukene e er kalving. For rask økning i melkeytelsen første uka e er kalving har vist å øke risikoen for
mas i begynnelsen av laktasjonen.
Har man en god strategi for fôring og management i
sin da har man lagt et godt grunnlag for å sikre en god
laktasjon som gir god ytelse og fruktbarhet samt friske
kyr.
Sintidas tre perioder
I Figur 2 er det vist hvordan vi deler sin da inn i tre perioder, fordi disse tre periodene krever forskjellig fokusområder. Vi velger også å ta med de tre første ukene
e er kalving som en del av periodeinndelingen da en
god overgang rundt kalving er svært vik g for hvilke resultater man får i laktasjonen.
Kyrnes hold (body condi on score) ved kalving har
avgjørende betydning for resultatene i påfølgende laktasjon. Et op malt hold ved kalving (3,0 -3,5) krever fo-
80
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 2 av 7
Figur 2: Inndeling av sin den i ulike perioder.
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
81
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 3 av 7
Hva ønsker vi
Optimalutfodring avsinkor – Effektpå
produksjonoch hälsa
Forberede kua på en høy mjølkeytelse og god fruktbarhet
Redusere risikoen for stoffskiftesykdommer og
Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2015
infeksjonssykdommer
Dekke næringsbehovet for vedlikehold, drektighet og
jurutvikling
Harald Volden
Optimalisere fôrkostnadene og arbeidsforbruket
TINE Rådgiving og Medlem
Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap, NMBU
2
Problemstillinger

Fôringsstrategien i sinperioden har betydning for ytelsen i
påfølgende laktasjon
Betydningforfôreffektivitetogproduksjonsøkonomi

Fôringsstrategien i sinperioden har betydning for helse og
fruktbarhet i påfølgende laktasjon

+ROGSRHQJ
+ROGSRHQJ +ROGSRHQJ Hva er riktig fôringsstrategi i sinperioden?
± Fôropptakskapasitet
± Energibehov
± Proteinbehov
± Mineralerogvitaminbehov

Optimalt management
+ROGSRHQJ +ROGSRHQJ +ROGSRHQJ ± Gruppeinndeling
± Stressfrikalvingslinje
(WWHU3HU*LOOXQG*(12
3
4
Optimalt hold ved kalving
Ulikeegenskaper
Melkeytelse
Reproduksjon
Sunnhetogvelferd(helse)
Inndeling av sinperioden
Optimalthold(skala1Ͳ5)
3,5Ͳ4,0
2,5Ͳ3,0
< 3,0
Biologisk effektivitet
1,5Ͳ2,0
Livstidsytelse
2,5Ͳ3,0
Økonomiskavkastning
2,5Ͳ3,0
F
ô
r
o
p
p
a
k
Kalving
1 uke
3 uker
4-5 uker
Avsings
-periode
Jurhelse og
redusert
fôropptak
Forberedelsesperiode
Stabilt fôropptak og
riktig næringstilførsel
Garnsworthy, 2011
5
82
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
2 uker
Overgangsperiodeperiode
Overgangsfôring rundt kalving.
Tilpassing av rasjon og riktig
næringstilførsel
6
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 4 av 7
Fôropptakskapasitet og energibehov
Ønsker tidlig høsta grovfôr

- høgt energiinnhold

- moderat med struktur (grovfôropptak)
,QQWDNVNDSDVLWHW,&GDJ
,QQWDNVNDSDVLWHW
Sinku
Ønsker seint slått grovfôr / halm

- fôr med mye struktur, lite K og energi

- fôr som fyller vomma
(QHUJLEHKRY
Vedlikeholdsbehov
1HWWRHQHUJLODNWDVMRQ0-GDJ
Høgtytende melkeku
8NHLIRUKROGWLONDOYLQJ
7
8
Fôringsstrategi i sinperioden
Stabilt fôropptak tilpasset energibehovet

Litteraturgjennomgang fra 1995 - 2013
± unngåoverfôringogøkingiholdpoeng forkyrmedBCS>3,5.
Magrekyr(BCS<3,0)vedavsining +0,5poeng?
Begrenset eller kontrollert energitilførsel i
sinperioden gir:
Unngå akkumulering av fett i levra i overgangsperioden

Redusertfôropptaketterkalving
Fettleverogdårligereleverfunksjon
6av10undersøkelserviserhøyeretørrstoffopptakogmjølkeytelsede
første100dageneavlaktasjonen
Mindremobiliseringavkroppsfettogakkumuleringavfettilevra

AAT eller protein er ikke noen begrensende faktor i sinperioden.
Råprotein > 130 g/kg TS. AAT/NEL > 10 g/MJ i totalrasjonen

Fôrstyrken bør reguleres med grovfôr med lav eller middels
energikonsentrasjon

Økt risiko for helseproblemer
± Redusertrisikoforstoffskifteproblemer
Bedrefruktbarhet
Viktig å holde et stabilt fôropptak gjennom
hele sinperioden
Tilbakeholdtetterbyrd
Ketose
Løpedreining
9
10
Fôrrasjonens energikonsentrasjon
i sintida
(Douglas et al., 2006)
Mjølkeytelse ved ulik fôrstyrke
i sinperioden
(Douglas et al., 2006)
5HVWUHNWLYWLOGHOLQJ
$SSHWLWWI{ULQJ
DYHQHUJLEHKRYHW
5HVWULNWLYWLOGHOLQJ
$SSHWLWWI{ULQJ
0M¡ONNJGDJ
NJ76SHUGDJ
Appetitt i sinperioden: 40,4 kg
Restriktiv i sinperioden : 42,4 kg
DYHQHUJLEHKRYHW
11
Växa Sverige
/DNWDVMRQVXNH
8NHULIRUKROGWLONDOYLQJ
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
12
83
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 5 av 7
Energi i fôret i sinperioden
Fett i levra ved ulik fôrstyrke i sinperioden
(Douglas et al., 2006)
5HVWUHNWLYWLOGHOLQJ
$SSHWLWWI{ULQJ
1(/0-NJ76
)HWWLOHYUD
Energibehov,MJ/KgTS
Energikonsentrasjon i grovfôret
'DJHULIRUKROGWLONDOYLQJ
8NHLIRUKROGWLONDOYLQJ
13
Hvorfor rasjon med kontrollert energiinnhold
14
Kalving
Inndeling av sinperioden
Stabilt fôropptak og god vomfylde.
1 uke
Forebyggersurvomibegynnelsenavpåfølgendelaktasjon
3 uker
4-5 uker
Forebygger et stort fall i fôropptak de siste tre uker før
forventet kalving
2 uker
Forebyggerfettlever
Forebygger økning i holdpoeng og feite kyr
Redusertrisikoforlaverefôropptakistartenavpåfølgendelaktasjon
Gunstig for immunforsvaret
Avsings
-periode
Redusertrisikoforhelseproblemer
Forberedelsesperiode
Overgangsperiodeperiode
Lettere overgang til laktasjonsrasjon?
Jurhelse og
redusert
fôropptak
Lettere forebygging av melkefeber
J. Drackley, 2009
Stabilt fôropptak og
riktig næringstilførsel
Overgangsfôring rundt kalving.
Tilpassing av rasjon og riktig
næringstilførsel
15
16
Opptrappingsstrategi for kraftfôr før
og etter kalving
Opptrapping av kraftfôr etter kalving
Andersenetal.,2012
. U D IWI{ UN J G D J
Resultater fra feltforsøk gjennomført i 2008-2010
25 besetninger. Totalt 728 kyr med 58.236
mjølkeobservasjoner
Fôring etter standard laktasjonskurve første 90 dager av
laktasjonen
Kraftfôrnivå tilpasset ønsket avdråttsnivå og grovfôrkvalitet
Fôrplaner for førstekalvskyr, og voksne kyr
'DJHUHWWHUNDOYLQJ
17
84
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
18
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 6 av 7
Førstekalvskyr
Opptrappingshastighetkraftfôr
0,3
0,5
0,7
*UXSSHNJ
1,0kg/dag
*UXSSHNJ
14
*UXSSHNJ
*UXSSHNJ
0HONNJGDJ
12
Kraftfôr,kgdag
10
8
6
90-dagers avdrått
4
2
2536
0,5
2441
0,7
2390
1,0
2424
0
0
7
14
21
28
35
42
Laktasjonsdag
49
/DNWDVMRQVGDJ
Andersenetal.,2012
Voksne kyr
20
Konklusjon fra opptrappingsforsøket
Rask opptrapping (1,0 kg/dag) gir en brattere
laktasjonskurve og problemer med å hold ytelsen utover i
laktasjonen
*UXSSHNJ
*UXSSHNJ
*UXSSHNJ
*UXSSHNJ
Seneste opptrapping (0,3 kg/dag) gir den flateste
laktasjonskurven og for førstekalvskyr og voksne kyr den
høyeste 90-dagers avdråtten
0HONNJGDJ
0,3
90-dagers avdrått
0,3
3804
0,5
3527
0,7
3737
1,0
3660
Den seneste opptrappingshastigheten tyder på at kyrne
kompenserer med et høyere grovfôropptak og derfor
opprettholder ytelsen
Rask opptrapping (1,0 kg/dag) gir en høy substitusjonseffekt
og økt risiko for dårligere vommiljø
/DNWDVMRQVGDJ
21
22
Mineraler til sinkyr
Laktasjonsurvens form og fruktbarhet
Høyere energikonsentrasjon i fôrrasjonen ga en signifikant
bedre fruktbarhet (dager til drektighet)
Urea i melk < 4,0 mM ga dårligere drektighet
Høy melkeytelse første laktasjonsuke økte signifikant
risikoen for mastitt etter laktasjonsdag 30. Krysningspunkt
133, 218 og 228 kg melk for henholdsvis 1., 2. og elder kyr
Viktig å fokusere på
± Kalium(mjølkefeber)
± Magnesium(mjølkefeber)
± Selen(immunstatusogkalvehelse)
DCADanbefalinger
•Forebyggingavmjølkefeber
– DCADmellomͲ100tilͲ150mEq/kgTS
– Sisteuker(dager)avtørrperioden
– Kortperiodebedreenningenting
–– UrinpH
•6,5± 0,3(Holstein)
•6,0± 0,3(Jersey)
•Aldriunder5,5(ukompensertmetabolsk
acidose)
•NB:Titreringskurveniurinerbratt!
23
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
24
85
Seminarium: Nyheter inom Foder
Optimal utfodring av sinkor
– Effekt på produksjon och hälsa
Harald Volden, Tine SA, harald.volden@ ne.no
Sida 7 av 7
Ta med hjem !!
Praktiske fôrrasjoner til sinkyr
Tilgang på fôrmidler av ulik kvalitet (energiinnhold)
Fôring og stell av sinkyrne har betydning for melkeytelse,
Teknisk håndtering av fôr til sinkyr
helse og fruktbarhet i påfølgende laktasjon.
Snitting(forsøkharvistatsnittelengdepå20Ͳ40mmer
viktig)
Hold ved kalving 3,0-3,5
Begrenset energitilgang og NDF rik rasjon er viktig for å
± Megetviktigforetstabiltopptakoggodvomfyllingsgrad
styre og å ha kontroll på fôropptaket i sinperioden
Fysiskblandingavulikekvaliteter
Tilgang på halm? Helst ubehandla
Start med mjølkekurasjonen 2-3 uker før forventa kalving
Gi tilskudd av mineraler og forbygg melkefeber
Sent høsta strågras
timotei,
GjødslamedCaCl2 foråforebyggemjølkefeber
NEL20<5,5MJ/kgTS(0,75FEm)
25
26
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
86
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Magnesium – rekommendation eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected]
Sida 1 av 4
Magnesium är en av de mineraler som kor behöver få
i sig i stor mängd. Den behövs för funk onen hos e
flertal enzymer, och förekommer i olika hög grad i växtbaserade fodermedel. Brist på magnesium hos kor kan i
akuta fall leda ll beteskramp, som obehandlad o a har
dödlig utgång. Dålig magnesiumstatus kring kalvningen
kan också leda ll en högre risk för a kon drabbas av
kalvningsförlamning. Övriga, mer subkliniska eﬀekter av
dålig magnesiumstatus är mindre kända, men troligen
påverkar det foderintaget och våmfunk onen.
Hos idisslare sker det främsta upptaget av magnesium
i våmmen och nätmagen. Upptaget regleras inte primärt av hormoner, utan istället justeras utsöndringen
i urin för a reglera magnesiumstatusen. För a kunna
passera över våmslemhinnan ut i blodet krävs det a
magnesiumet är i jonform, och upptaget av magnesium
är beroende av förhållandena i våmmen, ll exempel
koncentra on av magnesium, pH och förekomst av andra mineraler. Kalium i våmmen har visats ha en nega v
påverkan på magnesiumupptaget, medan ll exempel
stärkelse, som sänker pH i våmmen och därmed ökar
lösligheten av magnesium, har visats kunna ge e ökat
magnesiumupptag.
Olika metoder har använts för a undersöka e djurs
magnesiumstatus. E vanligt sä är a ta e blodprov
för a bedöma kors magnesiumstatus, och då mäter
man vanligen plasma- eller serumhalten av magnesium.
Dock verkar den kunna upprä hållas även om kon är
underförsörjd med magnesium. En förklaring ll de a
skulle kunna vara a större delen av magnesiumet i blodet hos en ko finns inu cellerna, och de a magnesium
skulle kunna fungera som en buﬀert för a upprä hålla
normala plasma- och serumhalter. Normala värden behöver därför inte betyda a kon inte har någon brist.
För a undersöka magnesium¬försörjningen hos kor
kan det därför vara mer lämpligt a analysera magnesiumhalten i e urinprov, e ersom kon balanserar si
upptag av magnesium med utsöndring av översko et i
urin och det därför kan ge indika oner på om korna får
för lite magnesium. Det är visat a vid en akut brist på
absorberat magnesium kan kon minska sig utsöndring
kra igt, men det har också föreslagits a en utsöndring av omkring 2,5 g magnesium per dag och däröver
indikerar a magnesiumupptaget är llräckligt för a
upprä hålla kons magnesiumstatus, då kor med lägre
utsöndring än så löpte större risk a drabbas av beteskramp.
I vår forskning har vi se a kor, både under sinperioden och under lakta onen, i flera fall har utsöndrat mindre magnesium i urinen än vad man kunnat förvänta sig
vid magnesiumintag som varit i enlighet med gällande
rekommenda oner. Dessutom kunde vi visa a kor i besä ningar som fodrades med mer än dubbelt så mycket
Växa Sverige
magnesium som rekommenda onerna ll sinkor drabbades av kalvningsförlamning i lägre utsträckning än de
i besä ningar som fodrades med mindre mängder –
men for arande över rekommenda onen. Vi har därför
få anledning a tro a gällande rekommenda oner är
lågt sa a. De a kan bero på an ngen a man underska at kons behov av absorberat magnesium, eller a
absorp onen av magnesium är mindre eﬀek v än vad
man räknat med. I ll exempel de franska rekommenda onerna för magnesium lldelning justeras absorponskoeﬃcienten e er foderstatens kaliuminnehåll. I
prak ken innebär det a absorp onskoeﬃcienten blir
högre än den vi använder i NorFor, det vill säga magnesiumabsorp onen beräknas vara mer eﬀek v, förutom
vid mycket höga kaliumhalter i totalfoderstaten. Dock
ligger de franska rekommenda onerna något högre när
det gäller behovet av absorberat magnesium, vilket gör
a rekommenda onerna ligger ganska lika totalt se .
De schweiziska rekommenda onerna bygger på de
franska, och där nämns dessutom den påverkan som
foderstatens sammansä ning kan ha utöver kaliumhalten, bland annat med avseende på foderstatens kalciuminnehåll och fodrets passagehas ghet. E ersom det
saknas kvan fierande studier på dessa eﬀekter finns
ingen inlagd korrek on för dem. Även vi har se indikaoner på a höga kalciumhalter i foderstaten ll sinkor
kan göra a de får sämre upptag av magnesium, och
därigenom sämre magnesiumstatus e er kalvning när
mjölkproduk onen startar.
Skälet ll a rekommenda onerna inte tycks stämma
för magnesium, e ersom kor som u odrats med magnesium enligt rekommenda onerna i vissa fall har kunnat antas ha brister, kan alltså vara a andra faktorer i
foderstaten påverkar magnesiumupptaget nega vt. Kalciuminnehållet i foderstaten är e exempel på en faktor
som kan spela roll för magnesiumupptaget, men det
finns for arande alldeles för lite forskning för a kunna
kvan fiera den eﬀekten.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
87
Seminarium: Nyheter inom Foder
Magnesium – rekommendation eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected]
Sida 2 av 4
8SSWDJIUlPVWLYnPPHQ
8ULQXWV|QGULQJHQ UHJOHUDU VWDWXV
Magnesium –
Rekommendation eller norm?
5HNRPPHQGDWLRQHQ NDQYDUDOnJ
&HFLOLD.URQTYLVW6/8
2UVDNHQNDQYDUDIRGHUVWDWHQ
NDOLXPNDOFLXPVWlUNHOVH«
H
He
Li Be
B
C
N O F Ne
Na Mg
Al
Si
P
K
S Cl Ar
Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
Rb Sr
Y Zr Nb Mo Tc Ru Rb Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
%ORG
Cs Ba La Hf Ta W Rc Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
([WUDFHOOXOlUW
Fr Ra Ac Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg 112
&HOOHU
6NHOHWW
Mg
Våm
.
.
0DJQHVLXPJnUnWWLOO
.
(QGRJHQDI|UOXVWHULWUlFNRFKXULQ
Mg
.
Mg
Mg
.
0M|ON
)RVWHUWLOOYl[W
7LOOYl[W
Mg
88
Blod
Mg
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Magnesium – rekommendation eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected]
Sida 3 av 4
0lWDPDJQHVLXP
Rekommendation
Mäta Mg
JO
JO
J0JGDJ
J0JGDJ
0JXWV|QGULQJ XULQJGDJ
0DJQHVLXPLXULQJGDJ
J0JGDJ
'DJI|UHNDOYQLQJ
0JLQWDJJGDJ
/nJ
PHGHO
K|J
2OLNDIRUPHUDYPDJQHVLXP
0J,XULQJGDJ
0JLQWDJJGDJ
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
89
Seminarium: Nyheter inom Foder
Magnesium – rekommendation eller norm?
Cecilia Kronqvist, SLU, [email protected]
Sida 4 av 4
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
3ODVPD0JP0
Konsekvenser?
90
'DJUXQWNDOYQLQJ
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Det går lika bra med rapsfett
Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected]
Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected]
Sida 1 av 5
Bakgrund
Diskussion
Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas
av u odringen, särskilt om fe
llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70%
mä at fe , 25% enkelomä at fe och 5% fleromä at
fe . Om omä at fe
llsä s i fodret kommer en stor
del (60-90%) a biohydrogeneras i våmmen ll mä at
fe . Genom a förtvåla fe et med kalciumsalter kan
fe et i hög grad skyddas från biohydrogenering och de
omä ade fe syrorna kan istället tas upp i blodet och
transporteras ll juvret och därmed ge en högre andel
omä at fe i mjölken. Förtvålat fe går också a hantera och blanda in i fodret på gårdsnivå vilket inte är möjligt med flytande fe . Det är även fördelak gt a
llsä a fe i foder ll mjölkkor då det har visat sig hämma
produk onen av metan i våmmen. Vanligtvis används
palmolja som fe källa i djurfoder, men då odlingen av
oljepalm är starkt ifrågasa ur miljösynpunkt, så är det
angeläget a hi a alterna va fe källor. Förtvålade fetter baserade på palmolja har i digare försök visat sig
öka mjölkavkastningen och fe halten, men sänka proteinhalten i mjölken. Andelen fleromä ade fe syror är
högre i rapsolja än i palmolja, vilket kan öka risken för
biohydrering i våmmen. Studier med förtvålad rapsolja
har ge varierande resultat.
I digare försök där man jämfört kalkfe standard och
e kalkfe med högre halt palmi nsyra (C16:0) fann
man i likhet med de a försök ingen skillnad i mjölkmängd eller mjölkens sammansä ning. Man har dock
se i digare studier a kalkfe er baserade på palmolja har ökat mjölkavkastningen och även höjt fe halten jämfört med en kontrolldiet, medan u odring med
förtvålad rapsolja har sänkt fe - och proteinhalterna i
mjölken
Den ökade halten av C16:0 i mjölken på behandlingarna P70 och standard överensstämde med digare
studier av palmoljebaserade kalkfe er (Palmqvist et al.,
1993). Högre halter av C18:0 och C18:1 på behandling
RA1 jämfört med behandlingarna standard och P70 var
förväntade (Ferlay et al., 1992; Kowalski et al., 1999;
Bayourthe et al., 2000), även om samtliga behandlingar
gav betydligt högre nivåer av C18:1 och C18:2 jämfört
med kontrollprovet från hela besä ningen. En intressant eﬀekt var a mjölken hade en signifikant högre
halt av C18:3 på behandling RA1 jämfört med övriga
behandlingar. Denna fe syra brukar o a biohydrogeneras i våmmen i hög grad. Andelen fleromä ade fe syror
är högre i förtvålad rapsolja jämfört med palmoljebaserade kalkfe er och de fleromä ade fe syrorna frigörs lä are från saltet i våmmen än de enkelomä ade
därför är risken för biohydrogenering är stor (Sukhija &
Palmquist, 1990). Mjölken från behandling RA1 innehöll
också signifikant högre halter av trans fe syror jämfört
med övriga behandlingar. Industriellt framställda trans
fe syror har bland annat visat sig öka förekomsten av
hjärt-kärlsjukdomar hos människor, men liknande effekter av intag av mjölkfe har man inte kunnat påvisa
(Tardy et al., 2011). De a beror delvis på a mängden
transfe er som konsumeras från mjölk och kö är betydligt lägre än de som konsumeras från härdade vegetabiliska fe er. Den lägre halten av C16:0 samt den högre halten av C18:1 i mjölken på behandling RA1 jämfört
med övriga behandlingar var posi vt då dessa fe syror
påverkar kolesterolnivåerna i blodet hos människor. En
ökad halt av C18:1 i mjölkfe et påverkar fe ets processegenskaper genom a det ger e mera bredbart
smör (Bayourthe et al., 2000).
Vårt försök
Sy et med den här studien var a jämföra foderkonsumon, mjölkproduk on och mjölkfe syrasammansä ning
när olika sorters kalkfe llsa es i kra fodret ll mjölkkor.Tre olika sorters kalkfe : standard (AkoFeed kalkfe
baserat på palmfe ), P70 (70% palmi nsyra) och RA1
(fe syror från raps), blandades i kra fodret ll sex mjölkkor. Korna fick en typ av kalkfe under tre veckor och
växlade däre er ll en annan typ av kalkfe så a alla
kor hade få alla sorter e er nio veckors försök. Alla kor
fick samma mängd gräs-/klöverensilage och kra foder
samt 800g kalkfe dagligen. Under hela försöket mä es
foderkonsum on och mjölkmängd. Sista veckan i varje
treveckorsperiod provmjölkades korna under två dygn
och mjölk- och fe syrasammansä ning analyserades.
Resultaten visade inte någon skillnad i foderkonsumon mellan de olika behandlingarna. Det var inte heller
någon signifikant skillnad i mjölkavkastning eller mjölksammansä ning (fe , protein och laktos). Analysen av
mjölkfe syror visade a en hög andel palmi nsyra i
kalkfe (P70) gav genomslag i mjölkfe et med motsvarande signifikant högre halter av C16 fe syror jämfört
med rapsbaserat kalkfe . Kalkfe baserat på rapsolja
(RA1) gav signifikant högre andel långa (C18) enkel- och
fleromä ade fe syror samt högre halt av trans-fe syror
i mjölken jämfört med kalkfe er baserade på palmolja.
Växa Sverige
Slutsats
Kornas konsum on av kalkfe baserat på rapsolja jämfört med kalkfe baserat på palmolja var på samma nivå.
Tidigare studier har i vissa fall visat på sänkta halter av
fe och protein i mjölken vid u odring av kalkfe baserat på rapsolja, men de a kunde inte bekrä as i den här
studien. Eﬀekterna på mjölkfe syrasammansä ningen
var posi va ur e human-nutri onellt perspek v.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
91
Seminarium: Nyheter inom Foder
Det går lika bra med rapsfett
Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected]
Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected]
Sida 2 av 5
Litteratur
Bayorthe, C., Enjalbert, F. & Moncoulon, R. 2000. Eﬀects of diﬀerent
forms of canola oil fa y acids plus canola meal on milk composi on
and physical proper es of bu er. J. Dairy Science. 83:690-696.
Ferlay, A., Chilliard, Y. & Doreau, M. 1992. Eﬀects of calcium salts diﬀering in fa y acid composi on on duodenal and milk fa y acid profiles
in dairy cows. J. Sci. Food Agric. 60:31-37.
Grummer, R.R. 1991. Eﬀect of feed on the composi on of milk fat. J.
Dairy Sci. 74:3244-3257.
Kowalski, Z.M., Pisulewski, P.M. & Spanghero, M. 1999. Eﬀects of calcium soaps of rapeseed fa y acids and protected methionine on milk
yield and composi on in dairy cows. J. Dairy Res. 66:475-487.
Nourooz-Zadeh, J. & Appelqvist,L.A. 1988. Cholesterol Oxides in Swedish Foods and Food Ingredients: Milk Powder Products. J. Food Science. 53:1, 74-79.
Palmquist, D.L. Beaulieu, A. D. & Barbano, D. M. 1993. Feed and Animal Factors Influencing Milk-Fat Composi on. J. Dairy Sci. 76:6 17531771.
Sukhija, P.S. & Palmquist, D.L. 1990. Dissocia on of calcium soaps of
long-chain fa y acids in rumen fluid. J. Dairy Sci. 73:1784-1787.
Tardy, A.-L., Morio, B., Chardigny, J.-M. & Malpuech-Brugère, C. 2011.
Ruminant and industrial sources of trans-fat and cardiovascular and
diabe c diseases. Nutri on Research Reviews. 24:111-117.
92
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Det går lika bra med rapsfett
Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected]
Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected]
Sida 3 av 5
Det går lika bra med rapsfett
Jan Bertilsson & Mikaela Patel
Institutionen för husdjurens utfodring och vård,
SLU, Uppsala
Försåpade fetter
-Fettsyror reagerar med kalciumhydroxid
-Är torra och hanterbara
Odlingsområden för oljepalm
Växa Sverige
Varför extra fett till mjölkkor
Typiska foderstater baserade på vall,
helsäd och sockerbiprodukter är
fettfattiga
Fettillskott ger ökad mjölkmängd och
anses höja fetthalten i mjölken
Oljepalm står för en stor del av
världens försörjning av fettprodukter
Regnskogen skövlas
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
93
Seminarium: Nyheter inom Foder
Det går lika bra med rapsfett
Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected]
Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected]
Sida 4 av 5
Vilda djur och växter begränsas
starkt av skövling av regnskog
Hur fungerar rapsprodkter som
ersättning för palmolja?
Grundfoderstat med gräsensilage och
kraftfoder
Alla kor fick 800 g kalkfett baserat på
3 olika källor
Korna fick fettet under en 3-veckors
och växlade sen till nästa
Försöksbehandlingarnas
huvudsakliga fettkälla
AkoFeed
Kalkfett
P70
Palmolja
Palmitinsyra
(70%)
Viktiga fettsyror i kalkfettet
(g/100 g fettsyra)
RA1
Fettsyror
från raps
AkoFeed
Kalkfett
P70
RA1
47
70
4
37
x
54
9
x
20
Palmitinsyra
C16:0
Oljesyra
C18:1
Linolsyra
C18:2
Mjölkfettsyror
Resultat
(g/100 g fettsyra)
Ingen skillnad i foderintag
(medeltal 20 kg ts)
Ingen skillnad i mjölkavkastning
(medeltal 25 kg ECM)
AkoFeed
Kalkfett
P70
RA1
Besättn
medel
C16:0
29
31
20
33
C18:1
31
28
36
23
C18:2
3
3
4
3
C18:3
0.6
0.6
0.9
0.7
Inga skillnader i mjölksammansättning
94
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Det går lika bra med rapsfett
Jan Ber lsson, SLU, jan.ber [email protected]
Mikaela Patel, SLU, Uppsala, [email protected]
Sida 5 av 5
Slutsatser
Inga skillnader i foderintag och
mjölkproduktion för de olika fetterna
Effekterna på mjölkens
fettsyrasammansättning var positiva ur
humannutritionell synpunkt
Tack för ekonomiskt bidrag till:
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
95
Seminarium: Nyheter inom Foder
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU, [email protected]
Sida 1 av 5
Introduktion
Analyssummor och RF
De analy ska metoder som används för a värdera foder utgör grunden för a NorFor ska fungera. Fodret
uppdelas i följande frak oner: aska, fiber (NDF), råprotein (RP), stärkelse, råfe , fermenta onsprodukter (i
ensilage, m.m.) och en res rak on (RF). Den sista beräknas som skillnaden mellan 1000 och ovan nämnda
analyser och utgör 25-30 % i grönmassa och ensilage
även om RF korrigeras för socker och trots a råprotein
i NDF dubbelräknas.
Enligt NorFor antas RF i huvudsak utgöras av lä lösliga kolhydrater (socker, pek n och β-glukaner) och
benämns också ’RestCHO’ i modellen (Volden, 2011)
men sammansä ningen har inte digare studerats och
β-glukaner förkommer bara i spannmålskärnor. Det
finns dessutom inga publika oner där man försökt kartlägga grovfodrets totala sammansä ning utan sannolikt
antagit a den oanalyserade frak onen är försumbar.
De a är inte så märkligt med tanke på de svårigheter
som är förknippade med a både analysera alla komponenter och a göra de a med stor noggrannhet.
Summan av analyter i alla prover visas i Tabell 2. I grönmassa utgjorde dessa 1003 (889-1107, SD = 57) g/kg
TS. Lägst medelsumma hade vitklöver på 965 g/kg TS.
Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (1043 g/kg
TS) jämfört med vallgrödorna (970 g/kg TS). I ensilage
återfanns 963 (795-1019, SD = 47) g/kg TS. Lägst värde
hade vitklöver med e genomsni på 924 g/kg TS. Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (980 g/kg TS)
jämfört med vallgrödorna (949 g/kg TS).
Andelen socker (WSC), pek n och OS i RF, räknat på
samtliga prover, var i storleksordningen 1/3 vardera.
Stora skillnader uppträdde i WSC med bara 50 för ensilage från rödklöver ll 740 g/kg RF1 för grönmassa
från majs. Pek nandelen var högst för rödklöver i både
grönmassa och ensilage. Andelen WSC var inte oväntat högre (P=0,011) i grönmassa (medel=390 g/kg TS)
än i ensilage (medel=229 g/kg TS) medan vall- och HGproverna inte skiljde sig åt signifikant (P=0,15). Andelen
pek n och OS kunde inte förklaras med vare sig form
(grönmassa och ensilage) eller med typ (vall och HG).
Material och metoder
Förbrukning av substrat under ensileringen
Prover och prepara on
För a ta reda på vilka komponenter som utny jades
under förjäsningen, jämfördes grönmassans innehåll
med ensilagets, korrigerat för förluster under jäsningen.
Vik örlusterna under ensilering var i genomsni 15 g/
kg, men antaget a dessa förluster enbart utgjordes av
organiskt material (CO2), uppska ades förlusterna ll
43 (16-93) g/kg TS. Förlust av WSC, pek n, OS, stärkelse,
råprotein och NDF var 71, 44, 39, 19, 36 och 3 %, respekve. I fallet med stärkelse, förlorade klöver i genomsni
72 % av stärkelsen (20 g/kg TS), digt skördade vete 40
% (100 g/kg TS) och korn vid medelmognad 29 % (91 g/
kg TS). Förlust av enskilda OS, utom bärnstenssyra, var
38-55 %. Bärnstenssyra ökade istället kra ig i ensilaget,
som visar a det är i första hand en förjäsningssyra. Vissa marginella ökningar sågs i aska (4 %), råfe (3 %) och
total N (2 %). Summan oredovisade TS-förluster var 39.9
g/kg TS eller 1,4 (-1,4 ll 5.3) mol C/kg TS.
Timotej, röd-och vitklöver skördades under 2012 digt
och sent i två skördar med undantaget a ingen sen 1:askörd av rödklöver kunde erhållas. Helgrödor (HG) av
korn, vete och majs skördades i digt, medel digt och
i sent utvecklingsstadium. Alla grödor odlades i området runt Uppsala och korn-och veteprover togs på olika
områden för olika utvecklingsstadier. Prover av 5-6 kg
skördades för hand och alla främmande arter togs bort.
Vallgrödorna torkades först i en ugn med tvångscirkula on vid 60° C för a nå en torrsubstans (TS)-halt
av cirka 400 g/kg medan HG inte förtorkades. E er en
grovhackning (majsproverna kördes genom en kö kvarn utan matris), ensilarerades cirka 600 g i dubbla
1,7-L glasburkar, försedda med va enlås, i 60 dagar.
Kvarvarande provmaterial och, senare, ensilerade prover frystes vid -20° C.
Analyser
Konklusioner
U örda analyser finns redovisade i Tabell 1.
Summan av komponenter i grönmassa och ensilage från
motej, vitklöver, rödklöver, vete, korn och majs kunde rimligt svara för det totala TS-innehållet i proverna.
Dock verkar vitklöver utgöra e oförklarligt undantag i
de a fall. Förutom WSC, förbrukades pek n, OS och i
viss mån stärkelse, framförallt i vallväxterna, under ensileringen. En möjlighet för ska ning av komponenterna
i RF från grovfoder för prak skt bruk skulle kunna bestå
av analys av WSC och ’defaultvärden’ för pek n, feno-
Resultat
Vid analys av de växtorganiska syrorna (OS) utgjorde
kinasyra och malonsyra e problem i HPLC-analysen
och kunde inte separeras. Dessutom gav majsproverna
orimligt höga värden för dessa syror och resultat måste
därför uteslutas.
96
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU, [email protected]
Sida 2 av 5
ler och OS e er en utvidgad kartläggning av varia onen
med avseende på art, växtplats, utvecklingsstadium,
mm. E enklare alterna v vore a , om WSC, pek n och
OS kunde anses ha samma egenskaper i vommen, beräkna summan av dessa från RF och eventuellt minus
fenoler. De a skulle möjliggöra en reformering av NorFor-modellen med avseende på beräkningar av vombelastning. E allvarligt problem med beräkningen av RF
som en diﬀerens är dock a noggrannheten kommer
a påverkas av den analysnoggrannheten som gäller för
övriga komponenter.
Tabell 1. U örda analyser
Referenser
Volden, H., 2011. Overall model descrip on, in: Volden,
H. (Ed.), NorFor-The Nordic Feed Evalua on System,
EAAP Publ. no. 130, Wageningen Acad. Publ., Wageningen, pp. 23-26.
a
Växt
Provtypa
Form
Analys
Alla
GRM/ENS
Torkat
Fe
Alla
GRM/ENS
Torkat
Pek n
Alla
GRM/ENS
Torkat
Fenoler
Alla
GRM/ENS
Färskt
Torrsubstans
Alla
GRM/ENS
Torkat
Aska
Alla
GRM/ENS
Färskt
Råprotein
Alla
GRM/ENS
Torkat
NDF
Alla
GRM/ENS
Färskt
WSC
Helsäd
GRM/ENS
Färskt
Stärkelse
Alla
GRM
Extrakt
Org. Syror
Alla
ENS
Extrakt
Ammoniak
Alla
ENS
Extrakt
Ferm.prod.
GRM=grönmassa; ENS=ensilage.
Erkännande
De a arbete finansierades av medel från S
Lantbruksforskning (V1230037) NorFor®.
Växa Sverige
elsen
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
97
Seminarium: Nyheter inom Foder
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU, [email protected]
Sida 3 av 5
NorForͲanalysen
Vadfinnsigrovfodretutöverdet
somförklarasav NorFors analyser?
Torrsubstans=
Aska
Råprotein
NDF
Råfett
Stärkelse
Ferm.prod.
Restfraktion
(SLFͲprojekt V1230037)
PeterUdén
Husdjurens utfodring och vård
SLU
Restfraktionen(enligt
NorFor)=
Socker
(WSC)
Kartlägga innehållet i ensilageoch grönmassa av deämnen som vi
vetINTEingår i NorForͲanalyserna och som hamnar i
“Restfraktionen”
1000
Fermprod
800
Socker
g/kgTS
ȲͲglukaner
Mål
HurmycketförklararNorForͲanalyserna?
1200
Pektin
Stä
600
NDF
Råf
400
Råprot
Aska
Vilkaämnenförbrukasunderensileringen?
Vilkasubstanserböranalyserasochvilkakanskattas?
Kartlägga hur mycket denkonventionella analysen av NDF
underskattar innehållet
Kanmanskattaensilagetssammansättningfrångrönmassans?
200
StämmerNorFors TSͲkorrektioneravensilagemedandra?
0
Betfor
Vete
RͲklöver
Kl/gräsens.
Prover
Ensilering
Timotej,vitklöverochrödklöver
– 2utvecklingsstadieritvåskördar
Vete,kornochmajs
Ͳ 3utvecklinsstadier
Grönmassa(n=20)
Ensilage(n=20)frånsammaprover
Totalaantaletanalyser– ca.500
Förtorkad vallgrönmassa ca.400gTS/kg
Otorkad helsädTS151Ͳ 757gTS/kg.
98
600gi dubbla 1,7ͲLglasburkar i 60dagar
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU, [email protected]
Sida 4 av 5
Analyser
Analysvärdenigenomsnitt
Aska
RP
Fett
WSC
Ferm.prod.
Pektin
Org.syror
Stärk.
Fenoler
aNDFom
600
250
Färskt
Extrakt
Aska
Torrsubstans
500
483
200
Ferm.prod.
473
412
396
400
Ammoniak
NDF
Socker (WSC)
Pektin
Stärkelse
300
100
Org.syror
200
50
Fenoler
100
0
0
Vallväxt
Helsäd
Vallväxt
Gröda
Summaanalysvärden(± stand.avv.)
1100
AndelavRestfraktionen
g/kgTS
1000
800
700
Ensilage
Restfraktionen
Fenol%
900
Helsäd
WSC%
Pektin%
Org.syror%
Rest.
70%
400
60%
350
300
50%
250
40%
200
30%
150
20%
100
10%
Vallväxt
Gröda
Vete
Korn
RͲklöver
VͲklöver
Vete
Helsäd
Timotej
Korn
VͲklöver
Timotej
RͲklöver
600
50
0
0%
Timotej RͲklöverVͲklöver Korn
Vallväxt
Restfraktionen (g/kgTS)
Råprotein
)HWW
g/kgTS
150
gNDF/kgTS
Torkat
Helsäd
Gröda
Vete Timotej RͲklöverVͲklöver Korn
Vete
Ensilage
Ensilage
Summaväxtorganiska syror
Pektinhalter
200
180
100,0
160
80,0
120
100
g/kgTS
g/kgTS
140
80
60
60,0
40,0
40
20
20,0
0
0,0
Gröda
Växa Sverige
Ensilage
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Gröda
Ensilage
99
Seminarium: Nyheter inom Foder
Vad finns i grovfodret utöver det som
förklaras av NorFors analyser?
Peter Udén, SLU, [email protected]
Sida 5 av 5
Silobalanser
7LPRWHM
.O|YHU
Variationihalter
500
+HOVlG
400
300
g/kgTS
200
Stärkelse
Pektin
100
Org.syror
Helsäd
Vallväxt
Aska
Stdavv.*
Analysera?
Varför
100
19
Ja
Jord
NDF
437
42
Ja
Högvar.
Råprotein
116
18
Ja
Högvar.
Socker
62
26
Ja
Högvar.
Stärkelse
107
62
Helsäd
Högvar.
Fett
20
3
Nej
Lågt medelv.&var.
Fenoler
2
0.4
Nej
Lågt medelv.&var.
Pektin
71
17
Kanske
45
11
Kanske
Ferm.prod.
80
30
Ja
Timotej
VͲklöver
Vallväxt
Ensilage
Sammanfattning
Medelvärde
Org.syror
Vete
Helsäd
Gröda
Analyseraellerskatta?
RͲklöver
Korn
Majs
Timotej
Ͳ100
VͲklöver
Vete
Korn
RͲklöver
0
Majs
)|UOXVWHU JNJ76
Hög var.
*Genomsnittinomartochform(gröda/ensilage)
Summanavde10analysernaу100%avTS
utomförvitklöver
Ävenpektin,växtorganiskasyrorochstärkelse
förbrukasunderensileringen
Tabellvärdenförråfett,fenolerochför
stärkelseiklöverkananvändas
VariationenipektinͲ ochväxtorganiskasyror
börkartläggas
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
100
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 1 av 7
Börja med ekologisk produktion?
För er som är intresserade av ekologisk produk on är
det bra om man börja med a läsa in sig på området.
En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hi a
informa on på Jordbruksverkets hemsida. Här finns
kortare översikter som starta eko mjölk, regler och stöd.
Det kan också vara bra a höra vad andra ha gjort, vara
med på EFRA träﬀar ev omläggningskurser om sådan
ordnas i di område.
Några saker att fundera på
Köpare? Hur är e er frågan i mi område, vill mejeriföringarna /slakten få in mer ekologiska råvaror? Vilken
typ av cer fiering/ regler e er frågar de i så fall?
Förutsä ningar? En del gårdar lämpar sig för a ställa
om ll ekologisk produk on andra inte, o ast har de a
a göra med hur stor areal man har i förhållande ll
djurantal. Lite grovt för a uppska a areal åtgång i förhållande ll mjölkkor + rekrytering: 1,5 ha/ ko bör räcka
ll grovfoder, finns 2 ha/ko borde man även kunna klara
behovet för spannmål, och finns 3 ha/ ko så borde man
kunna vara helt självförsörjande på foder (Västra Götaland). En del producenter kan ha svårare a ställa om
för a de har byggnader som inte passar för ekologisk
produk on, eller för a det inte finns llräckligt med
betesareal i närheten av ladugården. Det är en förutsä ning a man är en god vallodlare, det vill säga det är
vik gt a man är ”på tårna” när det är dags a skörda
grovfodret, då man inte kan kompensera för sämre näringsvärden i grovfodret (utbud och regelverk begränsar).
Lönsamhet? Ekologisk mjölkproduk on och växtodling är i dagsläget o ast lönsammare än konven onell.
Beroende på hur förutsä ningarna och produk onen
ser ut kan dock en omläggning göra gården mer eller
mindre lönsam. Ska en omställning göras så behöver
llägget/ prisskillnaden, och stöden mot konven onell
produk on vara llräckligt stor. Man bör räkna med en
lägre produk vitet, och a grödornas avkastning kan
varierar ganska mycket mellan åren. Priserna på spannmål och trindsäd har varierat ganska mycket i mellan
åren beroende på llgång, det kan skilja över 1 kr/kg
och det på verkar förstås lönsamheten. Det är stabilare
och mer lönsamt om man har en hög självförsörjning
det vill säga har god llgång på areal och har en hög
produk vitet. Gör kalkyler och jämför och glöm inte a
även räkan på omställnings den.
arbetsmoment llkommer och andra försvinner, främst
på växtodlingssidan, något mer arbete får man räkna
med på djursidan. Bland annat behöver man u odra
spädkalvarna med mjölk upp ll 3 månader, mjölkorna
ska hållas på produk onsbete mm. Du kan också behöva bygga om djurstallar eller eventuellt skaﬀa andra
redskap, för ll exempel ogräsbekämpning. Du kan spara både d och pengar på a ha rä kunskap innan du
ställer om.
Mo va on, egen utveckling: Många ekologiska lantbrukare tycker a de få mo va on och arbetsglädje
av a ställa om ll ekologiskt. Det är ny och en del av
dem har gå med i ERFA grupper för a lära av varandra
och träﬀar kollegor. Sedan så underlä ar det ju en hel
del om lönsamheten blir bä re.
Kontakta rådgivare
När du få en första uppfa ning om vad ekologisk produk on handlar om kan det vara dags a kontakta en
rådgivare. Rådgivarna kan hjälpa dig med hur ekologisk
produk on går ll, vilka regler som gäller, och a räkna
på vad en omställning skulle betyda för din ekonomi. Du
kan få ps om Erfa träﬀar och kurser.
Kontakta kontrollorgan
före omställningen
Om du vill kunna sälja dina produkter som ekologiska
måste din produk on cer fieras. Cer fiering innebär
också a du får rä
ll miljöersä ningen för ekologisk produk on. Om du bestämt dig för a cer fiera
din ekologiska produk on behöver du kontakta något
av kontrollorganen. Det kommer a ta e tag från det
a du börjar ställa om din produk on lls du får börja
sälja dina produkter som ekologiska. Du har dock rä
ll miljöersä ning för ekologisk produk on så snart
du anslu t dig ll e kontrollorgan, och behöver alltså
inte vänta lls omställningen är avslutad.Det är vik gt
a du kontaktar något av kontrollorganen i god d före
odlingssäsongen. För a du ska kunna få hela miljöersä ningen måste du ha anslu t dig ll e kontrollorgan
senast den sista dagen för SAM-ansökan. Närmare bestämt ska kontrollorganet ha få in e underskrivet anslutningsavtal från dig senast det datumet.
Arbetsinsats? För de flesta produk onsgrenar behöver
du inte öka din arbetsinsats vid en omläggning. Några
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
101
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 2 av 7
Kårtorps Lantbruk
Kårtorps lantbruk är beläget i östra Skaraborg strax söder om Tibro i ån Tidans dalgång. Mjölkproduk onen
bedrivs av Per och Tore Larsson samt tre anställda. Produk onen omfa ar 200 SRB-kor och cirka 250 ha åker
för foderproduk on. Utöver åkermarken ingår även
cirka 40 ha naturbeten, bland annat utmed ån Tidan i
e natura 2000 område. Kvigorna är utlejda ll en kviguppfödare cirka 8 km bort.
Innan Per gick in i som ak v delägare i företaget drevs
det av Tore och Lisbeth – Pers mamma. Man hade 50
kor i långbås med en ak v vall och betesstrategi som
motor i företaget. Ekologisk produk on var inte aktuellt p ga bland annat stallsystem och mark llgång. I och
med genera onsväxlingen byggdes e ny kostall med
180 platser och robotmjölkning. Den nya dri en planerades för a växla ut de gamla styrkor, vall och bete. I
och med satsningen fick företaget llgång ll mer mark
genom olika arrenden. Med rådande marknadsutveckling blev därför ekologisk produk on e alterna v a
testa. Sedan hösten 2011 är mjölkproduk onen kravgodkänd.
102
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 3 av 7
Ekologiskmjölkproduktion=
ekonomiskproduktion?
Braattveta!
VarvibefinnerossiLandet
Ekologisk
mjölkproduktion
IVästraGötalandoch
härliggerPersgård
utanförTibro
TorbjörnLundborg VäxaSverige
PerLarssonKårtorp
Kårtorp idag
Kårtorp växtodling2015
Kor200kor,10042kgECM/ko
Kvighotell från4Ͳ24månader
Brukadåkermark250hektar
Naturbeten+30hektar
Anställda2,5
Lejerfördelaravvallskörd,såddoch
gödselkörning
Slåttervall 90haeget,+30hapårot
Helsäd
32ha
Höstvete
36ha
Åkerböna 26ha
Beteåker
40ha
Naturbete 30ha
Konventionellt eller Ekologiskt
Ekonomin
Kårtorp tidslinje
2008
Konventionell
2009
30/4
100ha
55kor
Kvighotell
långbås
produktions
bete
474140
1/11
60%
Nyttstall 180
kor
Egen
rekrytering
2011
2010
Jan
Mars
kalkyler 200ha
Anmälan
BeslutAug
Arla
Eko
karens
vod
Maj
karens
djur!
KRAVͲ
godkänd
mjölk!
9000?
1,38
80Ͳ90%
2,71
?
57,14
11000
3,80
Ͳ578366
Beslutom
expansion
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
103
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 4 av 7
Förutsättningar jämf.Kårtorp
Omräknadeendagars
250haåkermark,30hanaturbeten
Konventionell mjölkprod.
200kor,utlejd rekr.
2250tonmjölk
Levererat 10750kgmjölk/ko
Mjölkpris
Grovf
Spannmål +åkerb
Betfor
Protein/konc
200kor,utlejd rekr.
1800tonmjölk
Levererat 9000kgmjölk/ko
2,71kr/kg
1,28
1,50
1,90
4,22kr
Miljöstöd
Inköp spannmål tot
Ͳ Osv
Ͳ
Ͳ
Ͳ
Ekologiskmjölkprod.
0
50000kr
Mjölkpris
Grovf
Spannmål+åkerb
3,80kr/kg
1,28
2,41kr
Protein/konc
6,15kr
Miljöstöd
Inköpspannmål
Ͳ Osv
Ͳ
Ͳ
Ͳ
523000kr
327500kr
Kalkyl/jämförandebudget
8000000
9209000
7686500
+1052506kr
6000000
i skillnadmotkonv.
4000000
2000000
474140
0
Ͳ578366
Ͳ2000000
Ͳ4000000
Ͳ6000000
Ͳ8000000
Ͳ8264866
Ͳ10000000
Konv
intäkter
Konv
Konv
kostnader resultat
Ͳ8734860
Eko
Eko
Eko
intäkter kostnader resultat
Avkastningsnivåvid
ekologiskodling
Eko
Konv
Konv
+1000kg/ko +2000kg/ko
AvkastningkgECM
31
34,7
38,2
UtfodringsavkastningkgECM
31
34,7
38,2
Mjölkpris
3,80
2,71
2,71
Grovfodergiva,kgts
14,1
14,1
14,1
Köpfoder ,kgts/ECM (ejspm+åkerböna)
0,11
0,15
0,18
Foderkostnadkr/kgECM
1,72
1,38
1,41
Kraftfoderkr/kgECM
1,14
0,86
0,94
MjölkͲfoder/kgECM
1,84
1,17
1,14
MJÖLK– FODERkr/ko
57,14
40,59
43,63
Vadfinnsdetför
förutsättningarhoser?
helaföretagetutanskogen
10000000
PriserAug2015
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Finnsintressefrånmejeriet?
Marktillgång?
Foderförsörjningsgrad?
Beteninärhetenav
ladugården?
Möjligodling/grödor?
Avkastningsnivåer?
Byggnaderna?
Ekonomi?
Exempelbehovavareal
Igrovadrag,ivårtområdeVG
Vårsäd60– 70%
Höstsäd65Ͳ 75%
Vall80– 90%
Mellanenskildaårärvanligenvariationerna
störreänfördenkonventionellaproduktionen
Mjölkko9000kgECM+0,40kviga(28mån)
Årligtbehov
± Bete
± Grovfoder
± Spannmål
± Trindsäd(+rapskaka)ellerkoncentrat
Beräknadavkastningperhektar
Behovetavvallarealökasoftamed50%
104
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 5 av 7
Behovavareal
Foderslag
Strategi för att klara ekofoder
Bete
Behov
Avkastning
kg/år(ts)
kg/ha
1900
3000
0,63
Vallfoder
Helsäd
3500
650
0,51
0,16
± KombineravallͲ ochhelsädesensilage
1,3
± Ökautnyttjandetavbetet
6900
3900
Summagrovf
Arealperko+
rekrytering,ha
Spannmål
1350
3000
0,45
Trindsäd
Rapskaka*
800
500
2500
1000
0,32
0,5
Summa
± Tillräckligarealförfoder1,5Ͳ3,0ha/ko
± Ökaanvändningenavgrovfoderochförbättrad
grovfoderkvalité.VIKTIGAST!!
± Närarealeninteräcker:
Räknapåråvarorkontrafärdigaprodukter!
2,57
*Avkastningpårapsen1500kg/ha,detblirca2/3kakaoch1/3olja
Storskillnadpåmöjligtresultat,vid
olikagradavsjälvförsörjning
Omläggning– hurfortkanman
kommaigång?
Regler
Hurärutgångsläget
Tidsaxel
+/Ͳ2700kr
Regelverk
Stallförhållanden,bete
Literegelverk 2015
Självförsörjning av foder
min60%
Grovfoder
kalvning Ͳ 90dag
från 91dagar
kalvar upp till6mån
ungdjur över 6mån
min50%
min60%
min60%
min70%
Betesperioden betesintag/dygn
min6kgts
Växa Sverige
Lösdrift
Mankan få ha45djur uppbundna över 20månaders ålder med
regelbunden rastning två ggr/vecka.
Ungdjur skall hållas lösa upp till20mån,enbart spaltgolv ej tillåtet
Kalvar ska hållas i grupp
Betesperioden
Djuren skall vistasute större delen av dygnet,två utsläpp perdygn för
mjölkkor.
Kalvar skall hautevistelse ,menäven tillgång tillskydd vid4månaders
ålder,(undantag omdeinte är 4månader innan augusti).
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
105
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 6 av 7
Vilketutgångsläge?
Karens
Foder
100% av foderintaget kan utgöras av karensfoder,under
förutsättning att det kommer från mark/gröda som varit
ikarens mer än 12månader.
20%från mark/gröda som varit mindre än 12månader i
karens.Det är tillåtet omdet kommer från bete,flerårig
grödor dvs vallfoder,eller proteingrödor texärter,
åkerböna.

Ingenekologiskodling
KRAVͲgodkändväxtodling
EkoͲstödnågravallar
Retroaktivkarens,naturbeten,trädor
Mjölk
Följt KRAVsregler under6mån
Utgångsläge:Ingenekologiskodling
2015Ͳ2016
januari
Växtodlingssäsong
karensår 1
2015
Anmäl areal
KRAV
2016
Betesvallar, naturbeten,
slåttervall, helsäd + insådd,
spannmål, trindsäd
SAM 15
ekostöd
areal
1/5
januari
SAM 16
ekostöd + djurStart
KRAV önskad
start djur
karens
djur
Växtodlingssäsong
karensår 2
1/11
Snabbomställning
Vallarmedmycketgräs,lågbaljväxtandelgerlåg
skörd
Ökatbehovavannatgrovfoder,texhelsäd
Kraftfoder
Litetutbud,storavariationer
Svårtattfåtagiproteinfodermedel
Högapriser
KRAVgodkänd
mjölk!
Varskallmanbörja?
Erfarenheter
Detfinnsmöjligheterattkunnaökalönsamheten
Storfördelmedgodtillgångpåareal
Viktigtmedtillräckligtmedgrovfoderavmycket
godkvalitet
Avkastningenpåkornaochvallarnahållersig
bättreänförväntat
Manbörkunnautfodraflerskördarsamtidigt
Dyrafodermedel,tänkpåfoderstyrningen
Börjaplaneraigodtid,vidbyggetänkEko
Ekomjölksproducenter,enpositivanda,nyfikna,
sermöjligheter
106
Svårast,kritiskt?
Undersökdinaförutsättningar,ochläsreglerna!
1. Finnsintressefrånmejeriet
2. Foderåtgång
3. Arealåtgång
4. KRAVͲgodkändnäritiden
5. Byggnaderna
6. Ekonomi
7. Anmältillcertifieringsorgan
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Nyheter inom Foder
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk
produktion? – Bra att veta
Torbjörn Lundborg, Växa Sverige, [email protected]
Per Larsson, Kårtorps Lantbruk, per.larsson@ bronet.se
Sida 7 av 7
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Semöjligheterna,vågaundersöka
hurskulledetkunnabli?
Tack!
Växa Sverige
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
107
www.vxa.se