Utvärdering av pendla_med_cykel

Rapport 2014:106, Version 1.1
Utvärdering av Pendla med cykel 2.0
Dokumentinformation
Titel:
Utvärdering av Pendla med cykel 2.0
Serie nr:
2014:106
Projektnr:
13094
Författare:
Caroline Ljungberg
Pernilla Hyllenius Mattisson
Kvalitetsgranskning:
Pernilla Hyllenius Mattisson
Beställare:
Lunds kommun
Kontaktperson: Anders Söderberg, tel 046-35 69 83
Dokumenthistorik:
Version
1.0
1.1
Datum
2014-12-04
2015-02-13
Åldermansgatan 13  SE-227 64 Lund / Sweden
Telefon +46 (0)10-456 56 00  [email protected]
Förändring
Distribution
Beställare
Beställare
Förord
Hösten 2013 beviljades Lunds kommun medel till projektet ”Pendla med cykel
2.0” inom ramen för ”Klimatmiljon Skåne” inom Länsstyrelsen i Skåne län. Projektet samfinansieras av i huvudsak Länsstyrelsen, Lunds kommun och Malmö
Stad. Ytterligare ett antal aktörer medverkar i projektet genom bidrag i form av
arbetstid.
En del i arbetet med Pendla med cykel 2.0 är att utvärdera dess resultat och att
dra lärdom av detta inför kommande liknande satsningar. Trivector Traffic har
ansvarat för utvärderingen av Pendla med cykel 2.0. Caroline Ljungberg har varit
projektledare för arbetet och Karin Neergaard och Pernilla Hyllenius Mattisson
har varit affärsansvariga.
Lund februari 2015
i
Innehållsförteckning
1.
Inledning
1.1
1.2
1.3
1.4
2.
Sammanfattning av genomförda aktiviteter
Beskrivning av aktiviteter under kampanjen
4
4
5
Analys och utvärdering av resultatet
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
4.
1
1
2
3
Aktiviteter inom Pendla med cykel 2.0
2.1
2.2
3.
Bakgrund
Ett kommunövergripande samarbete
Syfte och mål med Pendla med cykel 2.0
Syfte och metod vid utvärderingen av Pendla med cykel 2.0
1
Enkät till 2000 hushåll
Beskrivning av de som svarat på enkäten
Kännedom och åsikt
Förändrad syn på cykelpendling
Förändrat cyklande
Övriga kommentarer
Cykelmätningar i stråken
Sammanfattande analys av kampanjens effekt och klimatbesparing
Måluppfyllelse
9
9
9
13
14
14
15
16
17
18
Avslutning och rekommendationer för Pendla med cykel 3.0
4.1
4.2
4.3
4.4
Projektstyrning
Innehåll
Utvärdering
Arbetsgruppens förslag på förbättringar
Bilaga 1: SUMO: Interna projektmål och resultat
20
20
20
21
21
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Lunds kommun och Malmö stad har under mer än tio år framgångsrikt arbetat
för ökad cykling inom sina respektive kommuner. Samtidigt är båda orterna stora
in- och utpendlingsorter som påverkar trafiken både i de egna kommunerna och
i grannkommunerna.
För att flytta över bilresor till mer hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik krävs att även resorna över kommungränserna kommer i fokus. Ett
steg i denna riktning togs inom ramen för EU-projektet Öresund som cykelregion
(InterReg IV Öresund – Kattegatt – Skagerak), där en cykelkampanj – benämnd
Pendla med cykel - för att främja cykling mellan Malmö och Lund genomfördes.
Kampanjen syftade till uppmärksamma allmänheten om cykelvägen mellan
Malmö och Lund och att få fler att använda cykeln för pendling till arbete och
studier utmed denna sträcka och delar av sträckan.
Kampanjen bedrevs huvudsakligen under en vecka i maj 2012. Kampanjen innehöll en mängd aktiviteter före kampanjveckan, t ex förbättrad uppskyltning av
cykelvägen, utskick av kartbroschyr, annonser på stortavlor och i tidningar, och
en mängd aktiviteter under kampanjveckan såsom snitslad bana utmed stråket,
informationstält, uppmuntringsgåvor och cyklande eventpersonal.
En utvärdering efter kampanjen visar att kampanjen uppmärksammats av mer än
hälften av de boende som fick kampanjmaterial hemskickat till sig, att 17 % fått
en mer positiv syn på cykelpendling och att kampanjen bidragit till att 5-8 % har
ökat sitt cyklande under halvåret efter kampanjen.
Kampanjen bedrevs som ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Lunds
kommun, men involverade även delaktighet från Burlövs och Staffanstorps kommun då delar av cykelvägen går genom dessa kommuner. Samarbetsprojektet
upplevdes som mycket positivt och bedömdes ha en ännu större potential om det
kunde bli en återkommande aktivitet och om det involverade fler kommunöverskridande cykelvägar och därmed även fler kommuner, vilket ledde till idén om
Pendla med cykel 2.0.
1.2 Ett kommunövergripande samarbete
Pendla med cykel 2.0 är ett kommunövergripande samarbete mellan följande
kommuner:


Malmö
Lund
2




Burlöv
Lomma
Staffanstorp
Vellinge
Utöver kommunerna har HM Skåne medverkat i projektet, bland annat med att
integrera sitt projekt Skånetrampar som en del av Pendla med cykel 2.0.
Målgruppen för projektet är primärt boende i orterna nedan:













Arlöv
Bjärred
Bunkeflostrand
Furulund
Hjärup
Klagshamn
Lomma
Lund (södra och västra delarna)
Malmö (Oxie)
Staffanstorp
Tygelsjö
Vellinge
Åkarp
1.3 Syfte och mål med Pendla med cykel 2.0
Det övergripande syftet med Pendla med cykel 2.0 är:

Att överföra pendlingsresor med bil till cykel på ett antal stråk mellan
orterna i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och
Vellinge1 och att därigenom minska klimatpåverkan.
Målen med projektet är även:






1
Att uppmärksamma allmänheten på cykelmöjligheterna mellan orterna.
Att främja fysisk aktivitet och därmed uppnå ökad folkhälsa.
Att tillvarata den erfarenhet som byggts upp inom Pendla med cykel i
Malmö stad och Lunds kommun och sprida den till fler kommuner.
Att uppmuntra och stödja mindre kommuner att arbeta med hållbara transporter.
Att bygga upp en projektorganisation som gör att Pendla med cykel kan
bli en årlig återkommande aktivitet i kommunerna.
Att sprida erfarenheterna av Pendla med cykel till andra kommuner utöver
de som ingår i projektet.
Vellinge kommun var inte med i den initiala ansökan utan tillkom under projektets gång
3
1.4 Syfte och metod vid utvärderingen av Pendla med cykel 2.0
Utvärderingen av Pendla med cykel 2.0 syftar till att följa upp hur väl kampanjen
uppmärksammats och effekterna av den. Syftet är också att dra lärdomar inför en
eventuell ny upplaga av kampanjen.
Utvärderingen bygger på metodiken i SUMO – System för planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. Redan vid den tidiga projektplaneringen togs en utvärderingsplan enligt SUMO fram i samråd med medverkande
kommuner. I utvärderingsplanen definierades mål, målgrupper, tjänster och vilka
effekter man önskade uppnå. I utvärderingsplanen definierades vilka nivåer i
SUMO som skulle mätas, samt hur och när de skulle mätas. I bilaga 1 redovisas
interna målsättningar inom projektet och utfallet på de olika SUMO-nivåerna.
4
2. Aktiviteter inom Pendla med cykel 2.0
2.1 Sammanfattning av genomförda aktiviteter
Kampanjen genomfördes under våren och hösten 2014, med viss koncentration
runt en kampanjvecka i maj 2014 med vissa före- och efterliggande aktiviteter.
Målgruppen möttes av olika typer av material och aktiviteter under kampanjperioden.
Under kampanjperioden våren till hösten 2014:





Kartfolder med tips och råd utskickad till hushåll
Annonser på stortavlor i Lund och Malmö och i lokaltidningar (bilaga till
Sydsvenskan)
Information på kommunernas hemsidor
Skyltning till och utmed cykelstråken mellan orterna, inkl ortspecifika
skyltar med information om projektet och cykeltider mellan olika orter
Tävling i samarbete med Skånetrampar2
Under kampanjveckan i maj 2014:







Snitslad bana, i form av skyltar i plast som visar vägen för nya cyklister
och gör förbipasserande uppmärksamma på stråken
Beachflaggor, informationspunkter och eventpersonal utmed stråken
Eventpersonal för utdelning av material och samtal med förbipasserande
Utdelning av kartor
Utdelning av cykelflaskor i Lund och Burlöv
Enhetligt form- och färgspråk utmed stråk, eventpersonalens klädsel etc,
i enlighet med Pendla med cykel för ökad möjlighet till igenkänning
Information i lokal media om kampanjen
Utöver detta planerades även ”prova-på-period med elcykel” samt ”prova-på-period inom kollektivtrafiken”, men av olika skäl gick dessa aktiviteter inte att genomföra.
2
Se www.skanetrampar.se
5
2.2 Beskrivning av aktiviteter under kampanjen
Utskick av kartfolder
En kartfolder från Pendla med cykel skickades ut till hushåll i samtliga sex deltagande kommuner. Foldern innehöll förutom en cykelpendlingskarta information om projektet och även tips för cykelpendlaren. Totalt skickades
46 123 kartfoldrar ut, till motsvarande cirka 88 000 invånare över 18 år. Utskicket i respektive kommun uppgick
till:






Malmö – 9346 st (Oxie)
Lund – 7201 st (Södra och västra delarna)
Burlöv – 7543 st
Vellinge – 4161 st
Lomma – 9342 st
Staffanstorp – 8530 st
Figur 1 Kartfoldern som skickades ut.
Kartfoldern skickades ut till hushållen i:













Arlöv
Bjärred
Bunkeflostrand
Furulund
Hjärup
Klagshamn
Lomma
Lund (södra och västra delarna)
Malmö (Oxie)
Staffanstorp
Tygelsjö
Vellinge
Åkarp
Eventpersonal
Under kampanjveckan i maj fanns eventpersonal på ett antal utvalda platser i
kommunerna för att informera och diskutera cykelpendling med förbipasserande.
För att synas fanns orangea beachflaggor med Pendla med cykel-loggan vid
eventplatserna. Här fanns även möjlighet att få prova cykla på elcykel. De platser
där man hade eventpersonal under kampanjperioden var:





Lomma (Hemköp)
Oxie
Bunkeflostrand
Staffanstorp (ICA)
Burlöv Center
6
Figur 2 Eventpersonal under kampanjperioden.
Hemsidan
I samband med kampanjen öppnades hemsidan www.pendlamedcykel.se. På
hemsidan finns ytterligare information om projektet samt personporträtt på cykelpendlare som delar sina upplevelser om att pendla med cykel. Information om
tävlingen och utmaningen Skånetrampar fanns också tillgänglig på hemsidan. 91
personer anmälde sig till Skånetrampar via Pendla med cykel-hemsidan.
Figur 3 Hemsidan.
7
Annonser och storbildstavlor
Under kampanjen gjordes flera annonseringar i dagspressar samt på storbildstavlor i Malmö och Lund. Storbildstavlorna varierade mellan att innehålla personporträtt (8 olika varianter) på cykelpendlare och en karta över samtliga pendlingsmöjligheter inom projektets kommuner samt tider det tar att cykla mellan
dessa. I Malmö fanns storbildstavlorna uppsatta på ca 100 JC-Decaux-tavlor.
Figur 4 Annons i Sydsvenskan i december 2013.
Figur 5 Storbildstavlor under kampanjperioden.
Skyltning längs cykelstråken
Under kampanjperioden fanns skyltar uppsatta längs samtliga stråk med tidsangivelser för hur lång tid det tar att cykla mellan olika orter. 260 skyltar beställdes,
men det är osäkert hur många som sattes upp.
Under kampanjperioden fanns också digitala infartsskyltar i Staffanstorp och i
Malmö som visade information om Pendla med cykel.
8
Figur 6 Skyltning med tidsangivelse längs cykelstråken under kampanjperioden.
Tävling
Under kampanjperioden pågick en tävling som gick ut på att beskriva hur man
på bästa sätt skulle ha nytta av en elcykel. Vinsten gick till Katarina Jeglertz i
Vellinge som beskrev sin situation såhär:
Som sjukgymnast borde jag leva som jag lär. "Inte bilen under
milen" hette en kampanj sjukgymnaster var involverade i för
några år sedan. Är något jag fortfarande gärna säger. Och sedan tar jag bilen till jobb.
Med en elcykel skulle jag ta steget att byta ut bilen för pendling
mellan Vellinge och Malmö. Dessutom är det riktigt roligt att
cykla elcykel. Vi har en på min arbetsplats och jag blev förälskad i den redan första provturen! :)
Media
I Galore Weekend Lomma
skrevs det om Pendla med
cykel. Förutom detta representerades inte kampanjen i
ytterligare media.
Figur 7 Artikel om Pendla med cykel i Galore Weekend Lomma.
9
3. Analys och utvärdering av resultatet
För att utvärdera om kampanjen Pendla med cykel uppmärksammats och gett
effekt på resandet har enkäter skickats ut till ett antal av de hushåll som fått kartfoldern hemskickad till sig. Dessutom har cykelmätningar gjorts i samtliga kommuner.
3.1 Enkät till 2000 hushåll
Under oktober 2014 skickades en enkät ut till 2000 slumpmässigt utvalda hushåll
som tidigare fått kartfoldern från Pendla med cykel hemskickad till sig (se aktuella orter i kapitel 2.2). I varje kuvert fanns två enkäter, vilket gjorde det möjligt
för två vuxna i varje hushåll att svara på enkäten. Sammanlagt svarade 245 hushåll på enkäten, vilket motsvarar 12 % av hushållen som fick enkäten, och 334
enkäter besvarades. Räknar man med att det finns 1,91 vuxna per hushåll (från
Resvanor Syd 2007) innebär detta en svarsfrekvens på 9 %, vilket är mycket lågt.
Baserat på tidigare erfarenhet gör vi dock bedömningen att erhållna svar relativt
väl avspeglar den totala undersökningsgruppen. Exempel på sådana undersökningar är bl a LundaMaTs-utvärderingen från år 20043 och år 20084 där bortfallsundersökningar gjordes genom att ringa upp ett urval av de som inte svarat på
den skriftliga enkäten. I båda fallen var skillnaden mellan de som svarat på enkäten, och de som inte svarat, så liten att det inte bedömdes påverka resultaten i
någon avgörande grad. Detsamma gällde vid en liknande bortfallsundersökning
i Jönköping5.
Något som ytterligare stärker att erhållna svar relativt väl bör avspegla den totala
bilden är att den utvärdering6 som gjordes efter den första Pendla med cykelkampanjen 2012 visar på ungefär motsvarande resultat som undersökningen efter
2014 års kampanj.
3.2 Beskrivning av de som svarat på enkäten
Kön och ålder
Bland det som svarat på enkäten är 49 % män och 51 % kvinnor, vilket bedöms
stämma väl överens med könsfördelningen bland alla som fått enkäten och i den
totala målgruppen7.
Trivector rapport 2004:80 LundaMaTs – Uppmärksamheter och effekter 2004
Trivector rapport 2008:81, LundaMaTs – Uppmärksamhet och effekter, 2008
5 Trivector rapport 2008:34 Resande och attityder i Jönköping 2008- en undersökning bland invånare och politiker, 2008
6 Sifo, Kampanjmätning ”Pendla med cykel”, 2013
7 Resvanor Syd 2007 visar på 50 % och 50 % kvinnor i hela populationen 18-84 år i Skåne.
3
4
10
Över hälften av de svarande är mellan 40-64 år, dvs i yrkesverksam ålder, se
Figur 8. De svarande är generellt sett äldre än den genomsnittliga åldersfördelningen i Skåne8.
18-25 år
1%
>64 år
30%
26-39 år
14%
40-64 år
55%
Figur 8 Ålder hos de svarande i enkäten. N=333 resp.
De svarande är relativt jämnt fördelade över de sex kommuner som medverkat i
projektet. Fördelningen stämmer bra med utskicket av enkäten (som visas inom
parentes i Figur 9).
Vellinge
14% (14%)
Malmö
22% (21%)
Burlöv
13% (13%)
Lund
7%
(8%)
Lomma
26% (24%)
Staffanstorp
18% (20%)
Figur 9 Boendekommun för de svarande i enkäten. N=333. (Inom parentes visas andel av enkäterna som
skickats till hushåll inom den aktuella kommunen).
8
Resvanor Syd 2007 visar på en åldersfördelning i Skåne på 10 % 19-25 år, 23 % 25-39 år, 41 % 40-64 år och
19 % 65-84 år
11
Den största andelen av de svarande har Malmö eller Lund som arbetskommun,
se Figur 10. I kategorin annat, se figur, ingår bl a Köpenhamn, Kalmar, Sturup,
Eslöv, Kristianstad, Helsingborg, Sjöbo och Landskrona. Bland de som angett
att de inte arbetar/studerar eller inte har fast arbetsplats/studieplats finns flertalet
pensionärer som svarat på enkäten. De svarande har i genomsnitt 21 km till arbetet.
Annat
15%
Lund
17%
Lomma
3%
Staffanstorp
1%
Burlöv
1%
Arbetar/studerar inte har ingen fast
arbetsplats/studieplats
27%
Malmö
33%
Vellinge
3%
Figur 10 Arbetskommun för de svarande i enkäten. N=325.
Cykelvanor
Merparten av de som svarat på enkäten cyklar mer eller mindre ofta, medan drygt
20 % sällan eller aldrig cyklar, se Figur 11.
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Cyklar dagligen
eller nästan
dagligen, för ett
eller flera
ärenden
Cykelpendlar till Cyklar ofta långa Cyklar ibland Cyklar sällan eller
arbete/studier
sträckor på
(korta eller långa
aldrig
minst 2 gånger i fritiden (mer än
sträckor)
veckan
10 km)
Figur 11 Cykelvanor hos de svarande i enkäten. Flera svarsalternativ möjliga. N=334.
12
Vilja till mer hållbar arbetspendling
Färdmedelsval och förändringsbenägenhet beror både på möjligheten att resa
med olika färdmedel och olika individers vilja att förändra sitt beteende. I EUprojektet MAX utvecklades en modell, MaxSem, som syftar till att beskriva de
stadier som en beteendeförändring består av. Genom analys av svaren på en fråga
(se svarsalternativ i Tabell 1) där den tillfrågade får ange sin nuvarande bilanvändning och eventuella planer på att försöka minska bilanvändningen, kan personerna i en grupp, i detta fall svarande på enkäten i kommuner deltagande i
Pendla med cykel, klassas till ett av följande fyra stadier:
1. Icke-begrundande stadie: Personer som kör bil och är nöjda med det
eller helt saknar andra alternativ.
2. Begrundande stadie: Personer som funderar på att minska sin bilanvändning men är osäkra på hur och när.
3. Förberedande stadie: Personer som har som mål att minska sin bilanvändning eller som redan provat ett annat färdmedel än bil men det har
ännu inte blivit en vana.
4. Bevarandestadie: Personer som reser på ett hållbart sätt vid majoriteten
av sina resor.
Lite över 35 % av de svarande befinner sig i stadie 4 och har därmed ett hållbart
resesätt för merparten av sina resor. Merparten i gruppen har tillgång till bil men
använder andra färdsätt så mycket det går. Ungefär 45 % av de svarande befinner
sig i det så kallade icke-begrundande stadiet och detta är den grupp som är svårast
att påverka till en minskad bilanvändning. 17 % befinner sig i de två mellersta
stadierna där det finns störst potential till förändring, se Figur 12.
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1. Ickebegrundande
2. Begrundande
3. Förberedande
Figur 12 Vilja till mer hållbar arbetspendling, MaxSem. N=327.
4. Bevarande
13
Tabell 1 Svarsalternativ för frågan om viljan till mer hållbar arbetspendling.
Svar 6
Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling. Jag är nöjd med
detta och ser inget skäl att minska bilresandet.
Svar 5
Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag skulle
vilja minska min bilanvändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig.
Svar 4
Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag funderar
på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det Stadie 2
kan ske.
Svar 3
Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag har som
mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta
vissa resor eller har tankar om hur jag ska göra det.
Svar 2
Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det
går. Jag kommer att bibehålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmaste månaderna.
Svar 1
Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är
inte aktuellt för mig.
Stadie 1
Stadie 3
Stadie 4
3.3 Kännedom och åsikt
52 % av de svarande har uppmärksammat någon del av Pendla med cykel-kampanjen. Uppräknat till den totala målgruppen motsvarar detta att cirka 46000 personer uppskattas ha uppmärksammat kampanjen. Den del som är mest uppmärksammad är kartfoldern, vilket inte är så konstigt då utskicket av enkäten riktades
till de som fått kartfoldern skickad hem till sig, se Figur 13.
Kartfoldern
Pendla med cykels egna skyltar längs
stråken med tidsangivelser
Möjligheten att vinna en elcykel
Personal längs stråket som delade ut
cykelkartor
Hemsidan (www.pendlamedcykel.se)
Storbildstavlor med personporträtt och kartor
Möjligheten att prova elcykel
0%
Bra
Varken eller
10%
Dåligt
20%
30%
Vet ej
Figur 13 Kännedom och åsikter om kartfoldern och andra delar i kampanjen. N=334.
40%
50%
14
De flesta som minns kartfoldern tycker att den är bra. 66 % anser att den är bra,
och 97 % att den är bra eller varken bra eller dålig, medan enbart 3 % anser att
kartfoldern är dålig. De som tycker att kartfoldern är bra nämner att den är inspirerande och hjälper till att få upp ögonen för cykelpendling. Bland de som tycker
varken eller/ingen åsikt, finns åsikter om t ex cykelvägar som saknas, avsaknad
av belysning m.m. De negativa kommentarerna avser främst att den är oanvändbar för dem som upplever det helt omöjligt att cykla i dessa relationer.
Andelen som uppmärksammat någon del i kampanjen stämmer väl överens med
den andel som uppmärksammade kampanjen år 2012, som då visade att mer än
hälften hade uppmärksammat någon av kampanjens olika delar.
3.4 Förändrad syn på cykelpendling
Pendla med cykel-kampanjen år 2014 har medfört att drygt 20 % av de som har
uppmärksammat kampanjen har fått en mer positiv syn på cykling, och denna
andel har ökat sedan utvärdering av 2012 års kampanj, se Figur 14. Detta är ett
mycket positivt resultat då en mer positiv syn på cykling på sikt även kan förväntas leda till att fler cyklar.
25%
20%
15%
10%
5%
0%
2012
Ja, till det postitiva
Figur 14
2014
Ja, till det negativa
Förändring av syn på cykelpendling förändrats samband med Pendla med cykel-kampanjen.
Jämförelse mellan kampanjen år 2012 och 2014. För 2012, Urval: De som har uppmärksammat kampanjen, N=149. För 2014,Urval: De som minns att de fått kartfoldern, N=150.
3.5 Förändrat cyklande
4,5 % av de som svarat på enkäten uppger att kampanjen har bidragit till att de
cyklar mer. Om denna andel gäller för samtliga som fått kartfoldern har kampanjen bidragit till att cirka 4000 personer börjat cykla mer. Bland de som cyklar
mer har merparten uppmärksammat kartfoldern, se Figur 15.
15
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2-3 ggr mer i veckan
1 dag mer i veckan
Ja, har sett kartfoldern
1 gång mer i månaden Mindre ökning än så
Ja, har uppmärksammat annat i kampanjen
Figur 15 Antal personer som cyklar mer och där kampanjen bidragit till det ökade cyklandet. N=14.
Bland de som inte cyklat mer under de senaste sex månaderna cykelpendlar redan
drygt en tredjedel, och en femtedel har funderat på att börja, se Figur 16.
Ja, jag har
funderat på att
börja
19%
Nej, inte
intresserad
54%
Inte aktuellt,
cykelpendlar
redan ofta
27%
Figur 16 Anledning till att inte ha cyklat mer under de senaste sex månaderna. N=248.
3.6 Övriga kommentarer
Enkäten gav också utrymme till att kommentera om det var några ytterligare funderingar som kommit upp i samband med Pendla med cykel.
16
Bland de positiva kommentarerna finns flera gånger uttryckt att kartan ger inspiration och att det är kul att kunna se tiden det tar att cykla mellan olika orter.
Nedan återges ett antal sådana kommentarer:
”Bra initiativ med markerade cykelleder! Bra med beräknad tidsåtgång, som
bör kompletteras med avstånd”
”Lätt att få inspiration!”
”Kul med tidsangivelser på olika sträckor!”
”Himla bra initiativ! Trevlig att titta på”
”Borde finnas i App för både Android och iPhone som är röststyrda och man
kan använda hörlurar medan man cyklar och slipper stirra i mobil”
Bland de svarande finns även ett antal med mer negativa kommentarer. De negativa kommentarerna handlade om att kampanjen var provocerande, att det var
orimligt eller svårt att cykla dessa sträckor. Några av kommentarerna återges nedan:
”Orealistisk! Vänligen förklara hur jag ska hinna pendla Malmö-Bjärred på
cykel och hämta/lämna två barn och hinna 8h arbetsdag. Bisarrt! Provocerande”
”Ej intressant då belysning saknas på vägar. Cyklar enbart maj-sept då det
fortfarande är ljust ute, ska till arbete 05.30”
”Tiden från Staffanstorp till Malmö på 65 min kan verka avskräckande”
”Det har blivit farligare att cykla. Budskapet från kommunen verkar vara att
bara du cyklar kan du göra det hur du vill. Eleverna får t ex inte lära sig
trafikreglerna praktiskt. Har de bara hjälm så är det ok med vänstertrafik,
trottoarkörning osv”
”Jag tyckte det var ett jättebra sätt att uppmärksamma cykelpendling men när
jag väl tog mig för att cykla Lund-Hjärup så var skyltningen så usel att jag
cyklade fel hela tiden och fick förlita mig på mobilens gps. Detta avskräckte
mig från att cykla till Malmö”
3.7 Cykelmätningar i stråken
Det har även gjorts cykelräkningar på 13 platser utmed de cykelstråk som förbinder de medverkande kommunerna. Dessa gjordes i september 2013 och i september 2014.
Cykelräkningar visar på att cyklandet har ökat med 18 % från 2013 till 2014 på
de aktuella sträckorna. Detta är ett väderkorrigerat9 värde eftersom det i slutet av
9
Väderkorrigering i enlighet med korrigeringsfaktorer i Ljungberg mfl, 1987, Cykeltrafik – en kunskapsöversikt
17
september 2013, då mätningarna gjordes, kom kall luft från norr i samband med
en kallfront. Detta gav en betydligt lägre dygnstemperatur, och innebar en hel del
skurar. September 2014 var betydligt torrare än normalt och dessutom generellt
1-2oC varmare än normalt, där de största temperaturöverskotten var nere i Skåne.
Se Tabell 2 för genomsnittliga mätvärden och mätvärden för respektive sträcka.
Tabell 2
Cykelmätningar, medelvärdet för fyra dygn.
Mätplats
Sept 2013
Sept 2014
Lomma
239
552
Bjärred
99
278
Kävlinge
148
235
Stångby
520
968
Odarslöv
266
520
Södra Sandby
556
1076
Dalby
592
569
1258
1510
Staffanstorp
554
640
Åkarp - Hjärup
863
933
Staffanstorp- Särslöv
110
159
Alnarp, söder om parken
487
647
Lomma, Malmövägen
508
550
Medel
477
664
Medel, väderkorrigerat
561
664 (+18 %)
Hjärup/Malmö
Anledningarna till det ökade cyklandet kan vara många. Kampanjen kan vara en
bidragande orsak, men också att intresset för cykling på längre sträckor verkar
ha ökat, t ex att fler väljer att köpa racer/hybrid-cyklar, som gör det enklare och
snabbare att pendla med cykel. Poängteras bör dock att mätningen enbart avser
två år. För att följa utvecklingen över tid rekommenderas fortsatta mätningar vid
samma tidpunkt på året i de aktuella snitten.
3.8 Sammanfattande analys av kampanjens effekt och klimatbesparing
Den förväntade minskningen av koldioxid var då projektet initierades cirka 7080 ton10, baserat på tidigare erfarenheter, bl a från den utvärdering som gjordes
efter Pendla med cykel 2012.
Som tidigare nämnts, har flertalet bortfallsundersökningar visat att skillnaden
mellan de svarande och bortfallet är mycket liten. Om därmed antar att samtliga
10
Beräknat på ett antaget cykelavstånd på i genomsnitt 10 km och 30 cykelveckor per år
18
som fått kartfoldern skickat till sig påverkats i samma utsträckning som de som
fyllt i enkäten innebär Pendla med cykel-kampanjen en besparing på cirka 90 ton
koldioxid11. En känslighetsanalys har gjorts, och samma besparing har beräknats
med mer försiktiga antaganden avseende tolkningen av inverkan av kampanjen,
då blir besparingen istället cirka 50 ton koldioxid.
Naturvårdsverket12 har beräknat att hälsoeffekten av ökad cykling uppgår till 2
600 kronor per år och nytillkommen cyklist eller 20 kronor per timme. Den samlade nyttan av ökad cykling (minskad biltrafik, minskade utsläpp och hälsoeffekter) har beräknats till ungefär 35 kronor per cyklad timme13. Den samlade nyttan
för den ökade cyklingen i samband med Pendla med cykel-kampanjen blir ca 1,1
miljoner kr, beräknat på 35 kr per cyklad timme. Beräknade på de mer försiktiga
antagandena blir den samlade nyttan istället 600 000 kr.
Genom att istället använda HEAT-verktyget14 kan vi konstatera att den ökade
cyklingen bedöms leda till 0,1 inbesparade liv per år och att den årliga nyttan
även med detta verktyg bedöms till drygt 1 miljon kronor. Detta ger en kostnadseffektivitet för Pendla med cykel på cirka 1:1 om effekten håller i sig i ett år och
3,5:1 om effekten håller i sig i tre år.
3.9 Måluppfyllelse
Sammantaget bedöms Pendla med cykel har lett till att i stort sett alla de uppsatta
målen för projektet har uppfyllts. Utöver dessa mål har projektet förväntats leda
till en minskning med cirka 70-80 ton koldioxid under kampanjåret 2014, och
även denna förväntning bedöms vara uppfylld (om vi antar att erhållna enkätsvar
avspeglar en rättvisande bild för alla som fått enkäten), se Tabell 3.
11
Koldioxidbesparingen har beräknats utifrån en emissionsfaktor på 202 g/km för bil och 45 g/km för kollektivtrafik (färdmedelsfördelning för arbetsresor, Resvanor Syd 2007).
12
Naturvårdsverket. Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Förbättring av beslutsunderlaget.
I: Hunhammar S, red. Stockholm; 2005. 5456.
13 Kågeson P, Vägverket. Modell för regional inventering och planering för cykelvägar. Borlänge: Vägverket;
2007. 2007:13.
14 http://heatwalkingcycling.org/
19
Tabell 3 Måluppfyllelse för Pendla med cykel 2.0.
Mål
Måluppfyllelse
Kommentar
Att uppmärksamma allmänheten om cykelmöjligheterna mellan orterna.

Kampanjen har uppmärksammat allmänheten om cykelmöjligheterna mellan orterna, genom utskick av kartfolder, personal på plats längs stråken, storbildstavlor
m m, vilket också styrks av resultatet av
utvärderingsenkäten.
Att främja fysisk aktivitet och därmed
uppnå ökad folkhälsa.

Kampanjen har främjat fysisk aktivitet,
och den ökade cyklingen bedöms ha bidragit till ökad folkhälsa.
Att tillvarata den erfarenhet som byggts
upp inom Pendla med cykel i Malmö stad
och Lunds kommun och sprida den till fler
kommuner.

Den erfarenhet som byggts upp inom
Pendla med cykel i både Malmö stad och
i Lunds kommun har spridits till övriga
medverkande kommuner.
Att uppmuntra och stödja mindre kommuner att arbeta med hållbara transporter.

De mindre kommunerna har fått uppmuntran och stöd i sitt arbete med hållbara transporter.
Att bygga upp en projektorganisation som
gör att Pendla med cykel kan bli en årlig
återkommande aktivitet i de fem kommunerna.

En projektorganisation finns, men rollerna
är otydliga. En effektiv projektorganisation kräver en tydligare gemensam plan.
Att sprida erfarenheterna av Pendla med
cykel till andra kommuner utöver de kommuner som ingår i projektet.

Erfarenheterna från Pendla med cykel
kommer att spridas via Region Skånes
cykelkonferens i mars 2015 och på
ECOMM i Utrecht i maj 2015.
Förväntad minskning av utsläppen av koldioxid på 70-80 ton.

Det ökade cyklandet bedöms ha lett till en
minskning med cirka 90 ton koldioxid
(cirka 50 ton med mer försiktiga antaganden).
20
4. Avslutning och rekommendationer för Pendla
med cykel 3.0
Pendla med cykel 2.0 är en uppföljning till den första omgången Pendla med
cykel som genomfördes 2012. Tanken är att Pendla med cykel ska bli en årlig
kampanj och medverkande kommuner diskuterar nu hur genomförandet av
Pendla med cykel 3.0 ska gå till. Nedan följer en rad tips och rekommendationer
för det kommande arbetet, uppdelat i tre delar: projektstyrning, innehåll och utvärdering.
4.1 Projektstyrning
Under arbetet med Pendla med cykel 2.0 har tiden känts knapp för samtliga inblandade parter. Då ingen tydlig plan funnits med information om vem som gör
vad, har vissa saker inte hunnits med (t ex pressmeddelande och mer synlighet i
media).
Genom en tydligare gemensam plan för Pendla med cykel, med tydligare ansvarsfördelning bedöms Pendla med cykel ha ännu bättre förutsättningar för att
bli en lyckad årlig återkommande aktivitet. Denna plan beskriver vem som är
projektägare och även den gemensamma målbilden för projektet. Andra saker
som kan ingå i en sådan plan är:






Projektledare
Målbild
Budskap – vad vill vi nå ut med?
Målgrupp – vilka vill vi rikta oss till?
Arbetsuppgifter – vem ansvarar för vad?
Tidplan – när ska olika delmoment vara klara?
Detta kan vara ett ganska enkelt dokument. Det viktiga är att det innehåller en
långsiktig planering med alla aktiviteter och vem som ansvarar för vad och när
det ska göras. Förarbetet är a och o. Ofta kan det vara en fördel (särskilt om det
finns olika åsikter) att ha en oberoende extern part som håller ihop arbetet och
modererar diskussionerna kring upplägg och innehåll.
4.2 Innehåll
Innehållet i kampanjen Pendla med cykel 2.0 är bra, och det råder ingen brist på
bra idéer, men det är viktigt att alla delar hänger ihop. För att nå ännu bättre
resultat och för att få fler att uppmärksamma kampanjen finns en rad rekommendationer:
21








Pendla med cykel 2.0 har haft sin egna grafiska profil, vilket har varit bra
för igenkännandet av kampanjen. Samma grafiska profil bör användas vid
en upprepande kampanj för att cyklisterna lättare ska känna igen denna.
Gör ”eventen” kring cykelstråken mer synliga - för att få folk att stanna
till och prata behövs något som väcker uppmärksamhet.
Gör skyltarna med tidsangivelser mer synliga. Skyltarna med tidsangivelser bör vara mycket synliga längs med stråken. Genom att i ett tidigt skede
prata med ansvariga på kommunerna kan skyltarna placeras på de mest
fördelaktiga platserna. I framtiden kan man t.o.m. fundera på att göra dem
permanenta.
Gör stråken synliga! Kanske behövs mer än endast skyltar med tidsangivelser för att stråken ska bli synliga, för cyklister men även passerande
bilister.
Var tydlig med vilken målgruppen är och rikta kampanjen till denna.
Ett sätt att nå ut till många pendlare är att rikta sig till arbetsplatser i de
medverkande kommunerna.
Planera pressmeddelanden och synlighet i media tidigt. Detta för att säkerställa att pressmeddelanden kommer ut samt att kampanjen blir synlig
i media runtom i de aktuella kommunerna. Det är också viktigt att planera
in åtgärder som intresserar media.
2013 gjordes ingen ”snitslad bana” (med Pendla med cykel-personal längs
med stora delar av stråken) på grund av tidsbrist. Det är definitivt en åtgärd som bör planeras in inför kommande kampanjer. Kan man få med
politiker att cykla längs stråken är det ännu bättre. En sådan åtgärd skapar
uppmärksamhet och kan bli intressant för media.
4.3 Utvärdering
I Pendla med cykel 2.0 valdes att göra en utvärdering med hjälp av ett utskick av
enkäter till boende i de medverkande kommunerna. Anledningen till det var att
kommunerna önskade många svar. Dessutom ansågs det vara en fördel att kunna
visa bilder kopplat till frågorna. Svarsfrekvensen var tyvärr väldigt låg, vilket gör
att man bör fundera på vilket sätt man bör utvärdera kampanjen på. Det finns en
stor enkät-trötthet. En möjlighet är att istället för att skicka ut enkäter göra telefonintervjuer med ett mindre antal, dvs en mer kvalitativ undersökning. Med
tanke på alla andra projekt som bedrivs i kommunerna kan det också vara en god
idé att samla utvärderingen av alla trafikrelaterade projekt till en gemensam enkät
med respektive kommun som avsändare. Då blir man tvungen att begränsa antalet frågor om just Pendla med cykel, man får kanske välja ut en enda fråga, men
å andra sidan kan man få många svar som kan komplettera en eventuell kvalitativ
undersökning.
4.4 Arbetsgruppens förslag på förbättringar
Under kampanjen gjordes arbetsgruppen uppmärksam på en del saker med förbättringspotential till en kommande omgång av Pendla med cykel. De reflektioner som gjordes är:
22
Personal på plats



Det syntes inte att personalen på plats representerade kommunerna och
regionen. Det var endast Pendla med cykel-loggan som syntes. Till en
kommande kampanj borde t ex beachflaggor med kommunlogga även finnas på plats.
Inramningen kan bli bättre. Förutom beachflaggor fanns inget annat vid
eventen utmed stråken. För att locka fler folk och göra det mer synligt
skulle det kunna finnas partytält med en inbjudande matta som leder fram
till tältet. Tanken är då att man skapar ett ”rum” dit förbipasserande kan
gå in och prata med eventpersonalen.
En viktig lärdom var att det var bra att stå nära livsmedelsbutiker eftersom
det rör sig mycket folk där, t ex vid hemköp i Lomma och vid Burlöv
Center.
Skyltar längs stråken


Skyltar som fanns uppsatta längs stråken med tidsangivelser var för bleka
i färgen och dessutom för små för att tydligt synas för cyklisterna. Dessutom var hålen felplacerade för uppsättning av skyltarna.
Skyltningen längs stråken kräver större synlighet och behöver sitta uppe
under längre tid för att man ska lägga märke till dem.
Hemsida


Hemsidan driftsattes i direkt anslutning till kampanjperioden. Den borde
varit i drift tidigare, så att den kunde spridits och gett inspiration redan
innan kampanjen.
Hemsidan bör innehålla mer information, t ex inspiration, information,
tips och hälsocoachning.
Storbildstavlor


Kanske hade det varit bättre med några färre varianter av storbildstavlor
istället för nio stycken (8 pendlarporträtt och 1 kartbild). Detta för att cyklisterna lättare skulle kunna känna igen skyltarna runtom i städerna.
Storbildtavlor kan även sättas upp i de mindre kommunerna för att ge
större synlighet för kampanjen.
Media


Kampanjen syntes inte tillräckligt i media i samband med kampanjen, vilket sannolikt hänger samman med att inga pressmeddelanden om kampanjen kom ut.
Pressreleaser i samband med kampanjen bör planeras i god tid före kampanjen, så att det blir av under kampanjen när mycket annat ska ordnas.
Processen


Överlag behövs mer tid för att förbereda kampanjen och det gäller därför
att vara ute i god tid med förberedelserna för Pendla med cykel 3.0.
Bättre samordning behövs för att arbetet ska flyta på så smidigt som möjligt.
23
Bilaga 1
SUMO-nivå
Internt projektmål
Resultat
Yttre faktorer
Ej relevant
- Bättre väder vid cykelmätningen 2014 än 2013,
vilket korrigerats för
Personrelaterade faktorer
Ej relevant
Projektaktiviteter
-
Kartfolder
Storbildstavlor
Annonser i dagspress
Skyltning
”Skånetrampar”
Beachflaggor, informationspunkter och
eventpersonal utmed
stråken
- Snitslad bana
- Test av elcykel
- Prova-på-kort /cykel-P
-
Kartfolder till 46123 hushåll, cirka 88000 inv
Annonser på storbildstavlor i Lund och Malmö
Flertal annonser i dagspressen
Skyltning till och utmed stråken
Tävling ”Skånetrampar”
Beachflaggor, informationspunkter och eventpersonal utmed stråken
- Snitslad bana, i form av skyltar i plast
- Utdelning av cykelflaskor i Lund och Burlöv
- Utdelning av kartor
- Möjlighet att vinna elcykel
- Information på alla deltagande kommuners hemsidor
Sammanfattningsvis har merparten av de planerade
aktiviteterna genomförts, några har fallit ifrån och
andra har tillkommit.

Kännedom
Minst 50 % av målgruppen ska ha uppmärksammat kampanjen
- 52 % (46000 personer) har uppmärksammat någon del i kampanjen

Användning
-
-
Nöjdhet
Minst 75 % av de som
uppmärksammat kampanjen ska vara nöjda
med den
- 66 % anser att kartfoldern är bra, 97 % anser att
den är bra eller varken bra eller dålig, ungefär motsvarande resultat för de andra delarna i kampanjen
Acceptans av
erbjudande
-
- 21 % har fått en mer positiv syn på cykling efter
kampanjen
Test av erbjudande
-
-
Nöjdhet
-
-
Effekter
Erbjudande
Tjänster
Bakgrund
SUMO: Interna projektmål och resultat
Långsiktiga atti- tyder och beteende
4-5 månader efter kampanjen:
- Kampanjen har haft betydelse för att 4,5 % (4000
personer) cyklar mer
Systemeffekter
- 90 ton minskning av koldioxidutsläppen (50 ton
med mer försiktiga antaganden)
Minst 70 ton inbesparade ton koldioxid
Måluppfyllelse

