1. No category

TRAFIK
i alla ämnen
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
TRAFIK
i alla ämnen
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
TRAFIKKALENDERN har i 25 år verkat för att trafikfrågor ska ta plats
som en integrerad del i skolundervisningens alla ämnen. Vi är glada för att
du använder den här boken och hoppas att den ger många uppslag till hur
du kan använda trafik på ett ämnesövergripande sätt i undervisningen.
Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och förmedla pedagogiska idéer
inom området barn och trafik. Du och din skola kanske redan arbetar
ämnesintegrerat med trafikfrågor? Kanske är ni redan med och påverkar
trafikplaneringen på orten? I så fall tar vi gärna del av det!
Gå in på www.trafikkalendern.se, klicka vidare på “Hållbara idéer” och
berätta om hur ni arbetar med trafikfrågor på er skola. Tillsammans kan vi
sprida goda exempel vidare till andra skolor och pedagoger!
Förord
INNEHÅLL
3 Förord
24
4 Lärande för hållbar utveckling viktiga karaktärsdrag
5 Kännetecken för goda exempel
Tidigare har det saknats en gemensam grundsyn för hur trafikfrågor
bör behandlas i skolan. Fokus och inriktning har pekat åt olika håll.
Med initiativ från Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting
har olika aktörer inom området barn och trafik nu enats om en gemen­
sam inriktning.
Med utgångspunkt från de viktiga karaktärsdragen i lärandet för
hållbar utveckling, läroplanen och transportpolitiska mål föreslår man
att skolans arbete med trafikfrågor ska ge eleverna förutsättningar att
utveckla förmågan att:
6 Trafikkalenderns månadsaktiviteter
8 Kapitel 1: Skolvägen
12 Gå och cykla till skolan
36
14 Kapitel 2: Reflexanvändning
18 Barnens Guldreflex
20 Kapitel 3: Miljön runt skolan
24 Kapitel 4: Snö och halka
28 Kapitel 5: Barn i bil
1.
reflektera över transportsystemets utformning, funktion och använd–
ning och hur det kan anpassas till en långsiktig och hållbar utveckling,
2.
analysera och kritiskt granska trafikens fördelar och nackdelar ur olika
individ- och samhällsperspektiv,
3.
reflektera över hur egna val och handlingar påverkar miljö, hälsa och
trafiksäkerhet för sig själv och andra,
4. undersöka och värdera hur olika trafikmiljöer påverkar människor och
föreslå förbättringar samt
5.
söka information om trafikens konsekvenser från medier och andra
källor samt värdera dess trovärdighet och relevans.
32 Kapitel 6: Lära för hållbar utveckling
34 Kollektivtrafiken
36 Kapitel 7: Säker cykling
40 Kapitel 8: Hjälmanvändning
44
44 Kapitel 9: Närmiljön
Ett undersökande arbetssätt är en viktig utgångspunkt för lärandet för
hållbar utveckling av transportsystemet. Det kan handla om att kart­
lägga sin egen skolväg och undersöka hur vårt sätt att leva kan påverka
miljön, hälsan och trafiksäkerheten.
Den här boken riktar sig till årskurserna F-6 och är tänkt att ge stöd
och inspiration till skolan att integrera trafikfrågor i olika ämnen. Inne­
hållet är anpassat efter årstiderna och boken kan användas kontinuerligt
under hela läsåret. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt,
intressant och utvecklande.
Lycka till!
PRODUKTION
Trafikkalendern
Hammarby Kaj 14, 2 tr
120 30 Stockholm
Tel: 08-506 618 50
[email protected]
www.trafikkalendern.se
Text och pedagogik: Lili Kapper
Text kapitelinledningar: Margit Gummesson
Text, bild och formgivning: Oskar Jonsson
Lärande för hållbar utveckling
– viktiga karaktärsdrag
Begreppet hållbar utveckling blev allmänt
känt genom arbetet inom Brundtlandkom­
missionen som FN tillsatte i mitten av
1980-talet. Deras definition av hållbar
utveckling är: “en utveckling som till­
fredsställer dagens behov utan att även­
tyra kommande generationers möjligheter
att tillfredsställa sina behov”. Här följer
några viktiga karaktärsdrag för lärandet
för hållbar utveckling.
Tvärvetenskap
Många och mångsidiga belysningar av
ekonomiska, sociala och miljömässiga
förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande
arbetssätt.
Målkonflikter och synergier
Målkonflikter och synergier mellan olika
intressen och behov klarläggs.
Globalt och lokalt
Innehållet spänner över lång sikt från
dåtid till framtid och från det lokala till det
globala.
Demokrati
Demokratiska arbetssätt används så att de
lärande har inflytande över utbildningens
form och innehåll.
Verklighetsförankring
Lärandet är verklighetsbaserat med
nära och täta kontakter med natur och
samhälle.
Problemlösning
Lärandet inriktas mot problemlösning,
stimulerar till kritiskt tänkande och
handlingsberedskap.
Kännetecken för goda
exempel
Som stöd för bedömning av i
vilken utsträckning ett exempel
svarar mot arbetet för en hållbar
utveckling har Trafikverket till­
sammans med andra myndigheter
och organisationer tagit fram ett
antal kännetecken. Kri­terierna
är formulerade med ledning av
läroplanen, karaktärsdragen för
lärande för hållbar utveckling,
transportpolitiska mål och FN:s
konvention om barnens rät­
tigheter. Kriterierna är indelade i
tre grupper:
Organisation och dokumentation
1.
Arbetet är väl dokumenterat avseende bak–
grund, mål, syfte och genomförande.
2. Arbetet är ämnesövergripande och ger möjlighet till överblick och sammanhang.
3. I arbetet analyseras och definieras problem
och presenteras förslag till lösningar som
bidrar till ett hållbart transportsystem och
ökar den egna säkerheten.
Perspektiv
4. Trafik- och samhällsplaneringsfrågor belyses ur
flera perspektiv för olika trafikantgrupper.
5. Ett historiskt och ett lokalt/regionalt/
nationellt/globalt perspektiv ingår om det är
lämpligt.
Elevernas delaktighet
6. Eleverna har inflytande och är delaktiga vid
planering och genomförande av arbetet.
7.
En tydlig anknytning finns till elevernas vardagliga situation i trafiken.
8. Eleverna genomför undersökningar som de
bearbetar, analyserar, värderar och diskuterar.
9. Eleverna undersöker och reflekterar kring
risker i trafiken och hur de själva, utifrån sina
förutsättningar, kan påverka sin egen och andras
trafiksäkerhet och trygghet.
10. Eleverna genomför undersökningar i sam­arbete
eller kontakt med föräldrar, planerare och andra
samhällsfunktioner.
Källor: Trafikverket (Stöd till skolans arbete med trafik),
Skolverket (Hållbar utveckling), Regeringskansliet (Att
lära för hållbar utveckling; SOU 2004:104), LGR 11
Process och produkt
Utbildningens process och produkt är
båda viktiga.
4
INTRODUKTION
INTRODUKTION
5
Trafikkalendern
Översikt över alla månadsaktiviteter 2015-2016
EN
A
J U LL
LK A F
AL ÅR
EN
D
ER
Mer information finns i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
A
RE LL A
FL
EX
ER
På webben finns sex tecknade serierutor som saknar text. Serien är tänkt att
handla om varför det är viktigt att använda bilbälte. Klassen bestämmer vad
som ska stå i textrutorna. Serien och mer information ligger ute på webben
från den 1 februari.
SEPTEMBER Måla, rita, skriv…
MARS Åk kollektivt…
OKTOBER Gå och cykla till skolan...
APRIL Gå och cykla med klassen…
NOVEMBER Utse en stjärna...
MAJ Skicka en sommarhälsning…
Fundera på om det finns några trafikfarliga platser längs skolvägen.
Känns det obehagligt när du ska korsa en gata? Är det för mycket
trafik kring skolgården? Rita en teckning i A4-format som beskriver en
sådan situation – gärna med bildtext. Alla bidrag skickas vidare till de
arbetsplatser som stöder Trafikkalendern i din kommun.
“Gå och cykla till skolan” är en nationell utmaning som arrangeras för tionde
året i rad och vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år F-6. Aktiviteten pågår under september och oktober. Skolorna ska under två valfria
veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa
kollektivt till och från skolan. Anmälan görs via webben och där finns också
övrig information om regler, priser och roliga sidoaktiviteter.
FÅ
R
FEBRUARI Gör en serie…
Nu kan din skola vara med och rösta på den idrottare ni tycker ska vinna
årets upplaga av det prestigefyllda idrottspriset ”Barnens Guldreflex”.
Åtta idrottare har nominerats till; ”Sveriges mest lysande idrottsstjärna
2015”. Den idrottare som får flest röster tilldelas ”Barnens Guldreflex”.
Röstningen sker via webben och där kan man även se årets nomineringsfilmer och lära sig mer om reflexer.
DECEMBER Öppna en lucka...
På webben finns en julkalender och bakom varje lucka döljer sig en fråga om
trafik. Klasser som deltog i septemberaktiviteten har även fått julkalendern
som trycksak. Den 1 december är det premiär och varje dag lottas priser ut
bland de rätta svaren.
JANUARI Bygg en snöskulptur...
Det är många människor som åker kollektivt till skolan, jobbet och andra resmål,
och det vore bra för miljön och trafiksäkerheten om ännu fler gjorde det. Att
åka kollektivt betyder att man reser tillsammans med andra. Det kan man t ex
göra med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana eller båt. Rita en teckning i A4-format som beskriver fördelarna med att åka kollektivt – gärna med bildtext. Alla
inskickade bidrag skickas vidare till kollektivtrafikbolagen i din kommun.
Gör en klassutflykt och delta i våraktiviteten Gå & cykla med klassen. Kartlägg
först färdvägen och undersök om det finns några trafikfarliga platser. Dokumentera
utflykten med bild och text och räkna ut klassens sammanlagda färdsträcka. Skapa
ett klassalbum och/eller redovisa den sammanlagda färdsträckan på Trafikkalenderns webbplats.
Företagen och organisationerna som syns på Trafikkalendern har lovat att
informera sina anställda om att det är extra viktigt att ta det lugnt i trafiken
i närheten av skolor och skolvägar. De bidrar också till att Trafikkalenderns
material kan delas ut gratis. Alla klasser som vill skicka en sommarhälsning till
dessa arbetsplatser kan göra det via vår webbplats.
AUGUSTI Lös ett korsord…
Chans att vinna fina
priser varje månad!
Den sista sommarmånaden är här och snart är det
dags att börja förbereda sig för ett nytt spännande
läsår. Men än finns tid att njuta av lediga dagar
med sol, bad och roliga aktiviteter. Så varför inte
passa på att lösa Trafikkalenderns sommarkryss.
Korsorden finns tillgängliga på webben och alla
som deltar har chans att vinna ett pris.
Bygg en snöskulptur med tema trafiksäkerhet. Ni som inte har fått snö kan
istället rita eller skapa en skulptur i annat material. En bild på skulpturen kan
mailas eller skickas med posten. Ett urval av alla inskickade foton och teckningar kommer att visas i Trafikkalenderns snögalleri på webben.
6
TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITETER
TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITETER
7
1.1 Kartlägg skolvägen
Diskutera trafik i klassen. Exempel på frågeställningar:
Vad tänker man på när man hör ordet trafik?
Varför måste så många människor vistas i trafiken varje dag?
På vilka olika sätt kan man ta sig till och från skolan?
Kan det egna valet av färdsätt påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten?
Vem vet mest om riskabla trafikställen längs din skolväg?
På vilket sätt kan man påverka sin egen och andras trafiksäkerhet?
Har någon i klassen varit med om eller sett en trafikolycka?
Vad kan orsaka en trafikolycka?
Undersök
Gör en undersökning i klassen om hur eleverna brukar ta sig till skolan.
Exempel på frågeställningar:
Hur många går tillsammans med en förälder?
Hur många går med en ”gående skolbuss”?
Hur många går på egen hand?
Hur många cyklar?
Hur många åker buss?
Hur många åker tåg/tunnelbana/spårvagn?
1. Skolvägen
ELEVER, FÖRÄLDRAR, PEDAGOGER och kommunens trafikplanerare har gemensamma
intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt FN:s barnkonvention och de övergri­
pande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar ha möjlighet
att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör deras skolvägar.
Hur många blir skjutsade med bil?
Hur många tar sig till skolan på annat sätt?
Undersökningen kan synliggöras genom
att låta eleverna göra ett stapeldiagram.
Använd t.ex. klossar eller små stenar.
På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna på eget initiativ kart­
lagt skolvägarna. Vid redovisningen har de kontaktat kommunansvariga och föreslagit
åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö. Genom olika undersökningar av skolvägarna
skaffar sig eleverna kunskaper om hur samhället är planerat och hur trafik­systemet
påverkar deras liv.
Mer faktatexter om Skolvägen finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
8
SKOLVÄGEN
SKOLVÄGEN
9
Kartlägg
1.3 Räkna sträckan
Ett bra sätt att bli medveten om sin egen trafiksituation är att kartlägga
skolvägen – gärna tillsammans med föräldrarna. Låt eleverna fundera på
följande frågeställningar:
Hur lång sträcka färdas klassen varje dag till och från skolan? Hur lång
blir sträckan på en vecka, en månad och ett läsår? Fördela totalsträckan
på de olika färdsätten. Exempel på beräkningar och reflektioner:
Finns det några trafikrisker längs skolvägen?
Hur mycket bensin går det åt?
Vad består riskerna i?
Hur mycket kostar bensinen?
Hur kan man göra skolvägen säkrare?
Hur påverkar bensinförbrukningen vår miljö?
Kan valet av transporter till skolan påverka trafiksäkerheten, miljön och hälsan?
Kan klassen förändra sina resvanor och samtidigt förbättra miljön, hälsan och
trafiksäkerheten?
Dokumentera och synliggör
Låt eleverna redogöra för vad de kommit fram till när de funderat över sin
skolväg
Trafikrisker kan dokumenteras genom t ex film, foto, bild och text
Märk ut riskabla platser på klassens gemensamma skolvägskarta, beskriv vad
som borde åtgärdas och överlämna materialet till kommunens trafikplanerare
Gör en utställning och bjud in föräldrar, planerare och andra som borde vara
intresserade av säkrare skolvägar
Skicka in elevernas bilder till Trafikkalenderns årliga teckningsaktivitet
1.2
Månadens uppfinning
Låt eleverna tänka ut en egen upp­
finning som kan göra skolvägen
säkrare. Fantasi i kombination med
egna erfarenheter kan skapa de
mest oväntade innovationer. Beskriv
uppfinningarna med ord och bild
och skicka in resultaten till Trafik­
kalendern. En del skapelser kom­
mer att visas på Trafikkalenderns
webbplats och alla förslag kommer
att vidarebeordras till kommunens
trafikplanerare.
10
SKOLVÄGEN
På en del skolor genomförs specifika miljö- och hälsoveckor där sättet
att färdas till skolan ofta ingår som en del av aktiviteten. Gör om ovan­
stående beräkningar efter en miljö- och hälsovecka och jämför resul­
taten. En fördel är om föräldrarna kan vara delaktiga – särskilt för de
yngre eleverna.
1.4
Filmvisning
Se filmen Trafik i alla ämnen på www.trafikkalendern.se
och få mer inspiration om hur klassen kan arbeta med säkra skolvägar.
Filmen finns även med engelsk textning.
Titta på filmen tillsammans med klassen och skapa därefter en ordbank
med ”trafikord”. Arbetet kan följas upp genom att låta eleverna göra en
filmrecension med svårighetsgrad efter ålder och förmåga.
AKTIVITETSTIPS - September
Välkommen att delta i Trafikkalenderns populära teckningsaktivitet som pågår mellan den
1 september – 16 oktober. Varje år deltar nära
100 000 elever och uppgiften knyter an till
temat Skolvägen. Mer information finns att läsa
i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
SKOLVÄGEN
11
MISSA INTE ÅRETS
festligaste
utmaning
fyller
10år!
Det vill vi fira med extra mycket pompa och ståt! Vi hoppas att du
och din skola vill vara med på festligheterna. Hösten 2014 deltog
över 53 000 elever och pedagoger i utmaningen, vilket var rekord!
Gå & Cykla till skolan arrangeras av Trafikkalendern - Sveriges största
läromedel om barn och trafik. Vi vill inspirera elever, föräldrar och
pedagoger till att färdas på ett smartare och sundare sätt - helt enkelt
genom att gå, cykla och åka kollektivt!
Ha roligt tillsammans
Alla kan vinna
Den skola som lyckas samla in
flest respoäng genom att gå, cykla
eller resa kollektivt, i förhållande
till totalt antal deltagare på skolan,
vinner 15 000 kronor. Förutom
prispengar till skolor finns chans
att vinna priser för klasser, en­
skilda elever och pedagoger. Totalt
tävlas och lottas det ut priser för
mer än 50 000 kronor.
Hälsa, miljö och trafiksäkerhet
Syftet med utmaningen är att inspirera
elever, föräldrar och pedagoger till ökad
gång och cykling. Målet är att främja
hälsan hos barn och unga, bidra till en
bättre miljö samt förbättra trafiksäker­
heten i elevernas närmiljöer. Ambitionen
är att elever, föräldrar och personal, på ett
lustfyllt sätt, ska upptäcka det positiva i
alternativa färdsätt, som sparar pengar och
miljö samt förbättrar hälsan. Ett smart och
sunt sätt att färdas, helt enkelt.
Foto: Camilla Bergholm, Elin och
Olivia Blomgren.
Skolorna ska under två valfria
veckor samla så många res–
poäng som möjligt genom att
gå, cykla eller resa kollektivt
till och från skolan.
12
GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN
GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN
13
2.1 Kartlägg reflexanvändning
Diskutera reflexanvändning i klassen.
Exempel på frågeställningar:
Vad är en reflex?
Hur fungerar en reflex?
Finns det saker runt omkring oss som reflekterar ljus?
Har storleken på en reflex någon betydelse?
Hur ska en reflex placeras för att synas bäst?
Finns det reflexer för djur?
Håller en reflex hur länge som helst?
På vilka sätt kan en reflex skadas?
Vilka årstider bör man använda reflex?
Syns man bäst i mörker med ljusa eller mörka kläder?
Hur mycket bättre syns man i mörker med reflex än utan?
Hur kan vi få fler att använda reflexer?
Undersök i klassen
Gör en undersökning om reflexanvändandet i
klassen. Exempel på frågeställningar:
2. Reflexanvändning
DE FLESTA OLYCKOR med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Or­
saken är ofta att de gående saknar reflexer. Reflexer behövs året runt, inte bara under
den mörka årstiden. De bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den
gående blir lättare att upptäcka.
Många tänker inte på att man syns sämre i regn- och snöväder. Då behövs reflexer även
om det är ljust ute. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig
reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det
framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört.
Mer faktatexter om Reflexanvändning finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
14
REFLEXANVÄNDNING
Hur många har en gul reflex?
Hur många har en grön reflex?
Hur många har en reflex i annan färg?
Hur många har reflexband?
Hur många har insydda reflexdetaljer på sina kläder?
Hur många saknar eller behöver en ny reflex?
Undersökningen kan synliggöras i ett diagram.
Gör om samma undersökning inom ett par
veckor och analysera om det har skett någon
förändring. Undersökningen kan även följas upp
med en reklamkampanj för ett ökat reflexan­
vändande.
Snabba fakta
De flesta olyckor med
gående trafikanter som blir
påkörda inträffar i mörker.
Med reflex syns man på ca
125 meters håll i mörker
från en bil med halvljuset på.
En mörkklädd person utan
reflex syns på ca 25 meters
håll.
Från en långtradarförares
högre vinkel syns en gående
med reflex först på 60
meters håll.
Reflexer syns bäst om de
sitter lågt och är i rörelse.
Långt ner på ben och armar
är en bra placering.
De flesta svåra olyckor med
gående i mörker inträffar
i tätbebyggda områden
med tänd gatubelysning.
Gatubelysningen räcker inte
för att man ska synas.
För att en reflex ska vara
godkänd ska den vara SISmärkt eller CE-märkt. SIS
är en svensk standard och
CE är en europeisk standard.
Hundar och hästar behöver
också reflexer. Reflexer till
djur finns i djuraffärer.
Byt ut reflexerna regelbundet. Förmågan att reflektera försämras av smuts,
repor och annat slitage.
Vid cykling i mörker är det
lag på att cykeln ska vara
utrustad med både belysning och reflexer. Reflexen
ska vara vit fram och röd
bak. Reflexerna åt sidorna
ska vara vita eller orangefärgade.
REFLEXANVÄNDNING
15
Låt eleverna designa en reflex eller ett
klädesplagg som inspirerar till att bli mer
synlig i trafiken. Skicka teckningar eller
foton till Trafikkalendern. Ett urval av de
inskickade kreationerna kommer att visas på
webbplatsen.
1.
2.
På en del skolor har man gjort egna reflex­
utställningar och skrivit inbjudningar till
lokalpress, trafikplanerare och föräldrar.
3.
2.3 Reflexexperiment
Efter några år slutar en reflex att fungera. Den får repor och blir sliten och
behöver bytas ut. Så här kan man undersöka användbarheten i en reflex:
Häng upp den gamla reflexen och en ny reflex i ögonhöjd i ett mörkt rum
Lys på reflexerna med en ficklampa från minst 4 meters avstånd
Om den gamla reflexen syns märkbart sämre än den nya bör den kasseras
4.
På vilket avstånd syns en mörkklädd
gående utan reflex som i mörker möter
en bil med påslaget halvljus?
1
ca 25 meter
X
ca 60 meter
2
ca 90 meter
På vilket avstånd syns en gående med
reflex som i mörker möter en bil med
påslaget halvljus?
1
ca 75 meter
X
ca 100 meter
2
ca 125 meter
Hur ska en reflex sitta för att synas så bra
som möjligt?
5.
6.
7.
Snitsla en tipsrunda med hjälp av reflexer och sätt ut frågorna vid ”reflexkontroller”
Dela in deltagarna i grupper och se till att varje grupp är utrustad med ficklampa
Låt deltagarna ledsagas till reflexkontrollerna med hjälp av ficklampan
Eleverna kan själva skapa frågorna med hjälp av kapitlets ”snabba fakta” eller
så kan frågorna på nästa sida användas. Saknas möjlighet att genomföra en
kvällsaktivitet kan man istället göra en frågesport tillsammans i klassrummet
eller på skolgården.
16
REFLEXANVÄNDNING
1
15 kvadratcentimeter
X
Den kan vara hur liten som helst
2
15 kvadratmeter
Finns det reflexer för djur?
1
Nej
X
Ja
2
Bara för katter
Vilken av följande beteckningar betyder att
en reflex är certifierad och godkänd?
1
I huvudhöjd
1
CE
X
På magen
X
GI
2
Lågt och i rörelse
2
H2O
Vilket av följande påstående stämmer inte?
1
Reflexer reflekterar ljus
X
Reflexer behöver aldrig bytas ut
2
Reflexer gör nytta året runt
8.
2.4 Tipsrunda
En mörk höst- eller vinterkväll är en perfekt tid att samla elever och föräldrar
till en gemensam tipspromenad med frågor om reflexanvändning.
Hur stor ska en reflex vara för att ge tillräcklig reflektion?
Vilka regler gäller för belysning och reflexer på en cykel?
1
Bra att ha
X
Måste finnas enligt lag
2
Måste finnas om man cyklar i mörker
Rätt svar: 1:1, 2:2, 3:2, 4:X, 5:1, 6:X, 7:1, 8:2
2.2 Designa en egen reflex
AKTIVITETSTIPS - November
Varje år i november kan din skola vara med och
rösta på den idrottare ni tycker ska vinna det
prestigefyllda idrottspriset Barnens Guldreflex. Åtta idrottare har nominerats till utmärkelsen “Sveriges mest lysande idrottsstjärna”. Den idrottare som får flest röster tilldelas
Barnens Guldreflex. Röstningen sker via
webben och där kan man även se nomineringsfilmerna och lära sig mer om reflexer. Mer
information finns att läsa i Trafikkalendern och
på www.trafikkalendern.se
REFLEXANVÄNDNING
17
Vem blir årets mest
LYSANDE
IDROTTSSTJÄRNA?
Delta i omröstningen och få reflexer!
Varje år nomineras åtta framgångsrika
idrottare till utmärkelsen ”Sveriges mest
lysande idrottsstjärna”. Den idrottare som
får flest röster tilldelas det prestigefyllda
idrottspriset Barnens Guldreflex.
Det är elever i år F-6 som ges möjlighet att
rösta på den idrottare de tycker ska vinna,
och hittills har priset under dess 7-åriga
historia varje år kammats hem av den
omåttligt populära världsstjärnan - Zlatan
Ibrahimović.
Vår förhoppning är att din skola vill vara
med och påverka vem som ska vinna priset
kommande år. Röstningen sker klassvis
och rösterna registreras via webben av ans­
varig skolkontakt. Aktiviteten pågår under
hela november.
Snabba fakta
Röstningen sker via
webben och rösterna
registreras av ansvarig
skolkontakt
Röstsedlar finns att
skriva ut på hemsidan
Alla registrerade röster
premieras med en
reflex
Alla deltagande skolor
har chans att vinna en
prischeck
Röstningen pågår
under november
Barnens Guldreflex har delats ut i sju år. Världsstjärnan Zlatan
Ibrahimović har vunnit varje gång!
På webben kan man även se årets nomineringsfilmer
och lära sig mer om reflexer. Förutom att alla röster
premieras med en reflex har deltagande skolor chans att
vinna en prischeck.
Mer information om tillvägagångssätt och priser finns
på www.trafikkalendern.se
Aktiviteten ger möjlighet att lära sig mer
om reflexer
BARNENS GULDREFLEX
3.1 Kartlägg och diskutera
En bra skolgård innehåller varierande miljöer där barn känner sig
trygga och kan utvecklas på sina egna villkor. Kartlägg och diskutera
miljön kring er egen skolgård. Exempel på frågeställningar:
Skolgården
Är skolan belägen på landsbygden eller i en stad?
Vilka olika typer av byggnader finns det?
Måste eleverna ta hänsyn till trafik när de förflyttar sig mellan byggnaderna?
Hur många ingångar/infarter finns det?
Är trafiksäkerheten tillfredställande vid hämtning och lämning?
Finns det bra trafiklösningar för varutransporter?
Måste eleverna passera personalens parkeringsplatser?
Är skolgården ordentligt avskild från kringliggande vägnät?
Är skolgården tillräckligt stor i förhållande till antalet elever?
Vilka redskap för lek och aktiviteter finns det på skolgården?
Hur många träd och buskar finns det?
Finns det några konstverk?
Vilka djur kan man se på skolgården?
Närmiljön
3. Miljön runt skolan
ALLT FLER BARN SKJUTSAS till och från skolan. En del för att vägen till skolan är för
lång och andra för att skolvägen anses riskfylld. Trängseln vid skolan blir stor när många
föräldrar och skolskjutsar lämnar och hämtar barn samtidigt. Den ökande biltrafiken
vid skolan begränsar barnens möjligheter att röra sig fritt och ökar dessutom mängden
luftföroreningar.
En god och säker utomhusmiljö med möjligheter till fysisk aktivitet och samvaro bidrar
till elevernas utveckling, lärande och hälsa. På en del skolor har lärare och elever i samar­
bete med föräldrarna kartlagt skolområdet och föreslagit åtgärder för en miljövänligare
och säkrare trafikmiljö. De har gjort skisser, skrivit uppsatser och byggt modeller av hur
de önskar att skolgården ska se ut.
Mer faktatexter om Miljön runt skolan finns på www.trafikkalendern.se. Där finner du även exempel på
en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan.
20
MILJÖN RUNT SKOLAN
Är det mycket biltrafik utanför skolan?
Är det gott om kringliggande parkeringsplatser?
Finns det många affärer och kontorsbyggnader?
Finns det trafikfarliga korsningar, gator och större vägar?
Finns det farthinder och vad är högsta tillåtna hastighet utanför skolan?
Finns det trafikljus och övergångsställen?
Finns det busskurer och trafiksäkra busshållplatser?
Finns det någon vändplan?
Finns det närliggande parker, skog och vattendrag?
Tar bilisterna tillräckligt stor hänsyn till skolans elever?
Har det inträffat några trafikolyckor?
Hur påverkar trafiken omgivningarna ur ett miljömässigt perspektiv?
MILJÖN RUNT SKOLAN
21
3.2 En utedag med klassen
3.3 Trygga och otrygga platser
Gör en utflykt med klassen för att med kamera dokumentera skolans
närmiljöer. Dela in klassen i grupper och dra lott om olika fotouppdrag.
Låt eleverna göra en modell eller bildkarta som visar skolan och
skolgården med närliggande områden. Olika miljöer kan avbildas och
begrepp som framkommer under kartläggningen kan förklaras.
Exempel på fotouppdrag:
korsningar, övergångsställen, busshållplatser och parkeringsplatser
ord och logotyper
skyltar och budskap i trafiken
svampar, blommor, buskar och träd
vattendrag och broar
djur och insekter
vägarbeten och byggarbetsplatser
När modellen eller kartbilden är klar kan eleverna märka ut trygga och
otrygga platser med hjälp av nålar med olikfärgade huvuden, t ex röd
och grön. När platserna är markerade kan man diskutera hur de otrygga
platserna kan åtgärdas. Diskutera vilka som bör kontaktas:
Elevråd Skolråd Föräldramöte Lärarmöte Skolledning Trafikplanerare Politiker
Ett alternativ till modell/bildkarta är att teckna bilder som
beskriver otrygga platser.
återvinningsstationer och skräp på gatan
byggnader och portar
bilar, bussar, lastbilar, mopeder, cyklar och andra fordon
trygga och otrygga platser
Låt eleverna komplettera sina foton med beskrivande texter och
analysera resultaten tillsammans i klassen.
3.4 Framtidens skolgård
Forska om hur den egna skolgården eller någon annan av kommunens
skolgårdar såg ut förr i tiden och jämför med hur det ser ut idag. Finns
det några skillnader? Intervjua äldre invånare som kan berätta om hur
det var förr.
Låt eleverna därefter forma framtidens skolgård genom att göra en resa
i tiden. Ingenting är omöjligt! Alla skriver och ritar efter sina egna vi­
sioner, idéer och önskemål.
Barn utvecklas genom att visa och presentera sina idéer för fler än den
egna klassen. Bygg prototyper och anordna en utställning!
AKTIVITETSTIPS - December
Gör en utställning och visa upp era arbeten i samband med ett föräl­
dramöte eller liknande. Materialet kan även komma till användning i
övriga temaarbeten kring utemiljön.
22
MILJÖN RUNT SKOLAN
På webben finns en julkalender och bakom varje
lucka döljer sig en fråga om trafik. Klasser som
deltagit i septemberaktiviteten har även fått
julkalendern som trycksak. Den 1 december är
det premiär och varje dag lottas priser ut bland
de rätta svaren. Mer information finns att läsa i
Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
MILJÖN RUNT SKOLAN
23
4.1 Vinterförhållanden
Diskutera vinterförhållanden i klassen. Exempel på frågeställningar:
Vad händer i naturen på vintern?
Hur påverkas människor och djur av snö och kyla?
Hur påverkas trafiksäkerheten av vintern?
Hur bildas is?
Vad är isens positiva användningsområden?
När kan is vara farligt?
Vad betyder snöröjning?
Vad är skillnaden mellan vinterdäck och sommardäck?
Varför saltas ibland vägarna på vintern?
Vad kan hända när det är halt?
Vad menas med bromssträcka?
Varför tar det längre tid för bilarna att stanna när det är halt
på vägbanan?
Följ upp diskussionen genom att låta eleverna kartlägga sina vinter­
förhållanden längs skolvägar och vid fritidsområden. Involvera gärna
föräldrarna. Exempel på frågeställningar:
Gör snön att man är tvungen att välja en annan väg?
4. Snö
och halka
NÄR DET ÄR VINTER, SNÖ OCH DÅLIG SIKT är det särskilt viktigt att uppmärksamma
trafiksäkerheten kring skol- och fritidsvägarna. Om gång- och cykelbanan ligger intill
körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen blir kanske tvungna att gå ute i
körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna.
Blir man skjutsad av sina föräldrar istället för att ta sig till skolan
på egen hand?
Är busshållplatsen tillräckligt säker under vintern?
Är pulkabacken avskild från all biltrafik?
Finns det övriga brister och fel som bör åtgärdas?
Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad väg.
Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På vissa skolor kartlägger eleverna
vinterförhållandena vid skola och olika fritidsområden tillsammans med lärare och föräldrar.
Meddelande om brister och förslag på åtgärder lämnas till kommunansvariga.
Mer faktatexter om Snö och halka finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
24
SNÖ OCH HALKA
SNÖ OCH HALKA
25
4.2 Snöskulpturer
4.3 Saltexperiment
Dela in klassen i grupper och ge dem uppdrag att bygga en snö- eller
isskulptur. Saknas de rätta förutsättningarna kan ”skulpturen” illustreras
på papper eller tillverkas med hjälp av annat valfritt material.
Detta experiment fordrar tillgång till en frys. Använd sex plastlådor (ca
2 liter). Fyll två av dem med 1 cm vatten, två med 3 cm och de åter­
stående två med så mycket det ryms. Låt vattnet frysa till is och lägg
sedan isklumparna på var sitt fat. Om man döper klumparna till roliga
namn blir det lättare och roligare att resonera kring resultatet.
Exempel på teman:
Människor som syns i trafiken
Djur som syns i mörker
Reflexglada geometriska figurer
En av varje sort saltas och faten ska placeras i samma temperatur. Un­
dersök vilken av isklumparna som smälter först och varför resultatet
blir som det blir. Låt eleverna ställa upp en hypotes före genomförande.
Snögubbar med budskap om trafik
Fordon med kreativa nummerplåtar
4.4 En vinterdikt
Gör en vinterutflykt till en skog eller park och låt eleverna reflektera
över trafik, hus, platser, människor, djur och natur. Vad i utemiljön
skiljer mellan vinter och sommar? Fotografera, filma och notera.
I anknytning till utflykten kan eleverna skriva en dikt utifrån sina be­
traktelser.
Samtala i klassen om skillnaden mellan en berättelse och en dikt. Några
elever kanske väljer att skriva på rim. För dem kan ett rimlexikon vara
användbart.
Gör elevernas skrivande synligt med hjälp av utställningar eller egna
webbsidor. Kanske kan ortens lokaltidning vara intresserad av att publi­
cera några alster?
Fotografera eller filma arbetet och använd materialet för diskussioner
om samarbetsförmåga i klassen. Låt grupperna redovisa sina arbeten för
varandra, berätta vad de har lärt sig och vad god samarbetsförmåga kan
betyda.
Tecknade eller ”riktiga” snögubbar kan placeras ut i skolans närmiljö
med budskap till förbipasserande att visa större hänsyn mot barn i
trafiken.
26
SNÖ OCH HALKA
AKTIVITETSTIPS - Januari
Bygg en snöskulptur med tema trafiksäkerhet.
Ni som inte har fått snö kan istället rita eller
skapa en skulptur i annat material. En bild på
skulpturen kan mailas eller skickas med posten.
Ett urval av alla inskickade foton och teckningar kommer att visas i Trafikkalenderns snögalleri på webben.Mer information finns att läsa i
Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
SNÖ OCH HALKA
27
5.1 Kunskaper om bältesanvändning
Diskutera bältesanvändning i klassen. Exempel på
frågeställningar:
Varför ska barn och vuxna sitta bältade i bilen?
Vad händer om man färdas utan bälte och krockar?
Vilka typer av skyddsanordningar finns det för barn?
Varför behöver barn mer skydd än vuxna?
Ska bilbarnstolen vara framåtvänt eller bakåtvänt för de
yngsta barnen?
Vilket är farligast: Att falla från den 10:e våningen i ett hyreshus eller att krocka utan bilbälte i 90 km/h?
Vad är krockkudde och hur fungerar den?
Vilka faktorer har betydelse för hur man klarar sig i en bilolycka?
Varför tar det längre tid att stanna vid högre hastighet än vid
lägre hastighet?
Vilka bältesregler gäller för resor med buss och taxi?
Har du eller någon i familjen varit inblandad i en krock?
5.2 Bilolyckor i media
5.
Barn i bil
VARJE ÅR DÖR OCH SKADAS barn i onödan för att bilbältet inte används eller sitter fel.
Snabba fakta
Barn som är kortare än 135
centimeter ska använda en
särskild skyddsanordning i
bilen, det vill säga babyskydd, bilbarnstol, bältesstol
eller bälteskudde.
Upp till 4 års ålder färdas
barnen säkrast bakåtvänt.
Läkare och forskare re­
kommenderar att barn ska
använda bältesstol eller
bälteskudde tills de är
10-12 år.
En inkopplad krockkudde
på passagerarplatsen kan
vara livsfarligt för ett barn.
Det är först när barnet är
140 centimeter långt som
det är säkert för barnet att
sitta på passagerarplatsen
med inkopplad krockkudde.
Skyddsanordningen ska
vara Europagodkänd och
E-märkt.
Välj ut ett antal artiklar om bilolyckor. Dela in klassen
i grupper och låt eleverna arbeta med artiklarna utifrån
följande frågeställningar:
Var inträffade olyckan?
Hur många skadades?
Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid
en krock kastas huvudet fram och tillbaka med våldsam kraft. Därför behövs extra skydd
i bilen.
Fanns det barn inblandade?
Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommender­
ar att barn använder bältes­stol eller bälteskudde tills de är 10-12 år. Om barnet sitter på
en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Den har ryggstöd till skillnad från
bälteskudden. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt.
Övriga upplysningar?
Hur gick olyckan till?
Hade den kunnat undvikas?
Låt grupperna sammanställa och redovisa text­
analyserna inför klassen.
Mer faktatexter om Barn i bil finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
28
BARN I BIL
BARN I BIL
29
5.3 Designa ett mönster
5.5 Framtidens fordon
Låt eleverna designa ett mönster för klädsel till babyskydd, bilbarnsto­
lar, bältesstolar eller bälteskuddar.
Låt eleverna forska om vem som uppfann bilbältet. Kanske kommer de
att upptäcka att svenskar är inblandade i bilbältets historia.
Mönstren kan visas i samband med föräldramöte eller liknande.
Har svenska ingenjörer och uppfinnare bidragit till fler uppfinningar av
säkerhetsanordningar i bilar? Låt eleverna undersöka, dokumentera och
redovisa resultaten.
I anslutning till forskningsarbetet kring bilens säkerhetsanordningar
kan eleverna själva få komma med idéer om hur framtidens fordon kan
utvecklas vad gäller design och säkerhet. Mottot kan vara att ingenting
är omöjligt och arbetet kan genomföras utifrån följande punkter:
Problem
lösning
ritning
prototyp
5.6 Gör en bok
Ibland är det tråkigt att åka bil. Speciellt om man sitter i baksätet och
inte har något att göra. Resan man har framför sig känns lång och seg.
Frågan om ”När är vi framme” har man ställt mer än två gånger. Då
kan det vara bra att lätta upp stämningen med en rolig aktivitet.
Låt eleverna ge förslag på vad man kan göra för kul aktiviteter när man
färdas i en bil. T ex räkna bilmärken eller gissa hur många lastbilar och
bussar man möter den närmaste milen etc.
Sammanställ förslagen till en egen bok. Gör en snygg layout och enas
om ett fyndigt namn. Boken kan sedan säljas på julmarknader och
liknande klassevenemang.
5.4 Dramatisera en trafikolycka
Låt eleverna arbeta vidare med uppgift 5.2 genom att dramatisera
omständigheterna kring den olycka de redovisat. Fördela rollerna, t ex
passagerare, brandmän, poliser, vittnen och anhöriga. Avsätt tid till
repetition och bestäm hur lång tid framförandet får ta.
Genom att filma denna och liknande övningar kan man se vilka
förmågor som utvecklas. Låt grupperna ge respons på varandra efter
kriterier som klassen sätter upp gemensamt.
30
BARN I BIL
AKTIVITETSTIPS - Februari
På webben finns sex tecknade serierutor som
saknar text. Serien är tänkt att handla om varför
det är viktigt att använda bilbälte. Klassen
bestämmer vad som ska stå i textrutorna. Serien
och mer information ligger ute på webben från
den 1 februari. Mer information finns att läsa i
Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
BARN I BIL
31
6.
Lära för hållbar utveckling
DET ÄR I LOKALSAMHÄLLET, längs skol- och fritidsvägar, som barn får sina första erfar­
enheter av hur trafiksystemet fungerar. De skolpolitiska målen ger stöd för studier i
närsamhället och i skolan kan eleverna genomföra kart­läggningar av t ex skolvägar och
miljön runt skolan.
Genom att kartlägga närmiljöer skaffar sig eleverna viktiga kunskaper om hur trafiksys­
temet påverkar deras liv. De lär sig att reflektera över sambanden mellan miljö, hälsa och
trafiksäkerhet, vilket är viktiga förutsättningar för att nå en hållbar utveckling av vårt
samhälle.
6.1 Vad är hållbar utveckling
År 2000 antogs en deklaration i FN av världens stats- och regerings­chefer där ett av
målen är att lärandet för hållbar utveckling ska införlivas i all utbildning. Brundtland­
kommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet definie­rar hållbar utveckling på
följande sätt:
6.2 Smarta transporter
Låt eleverna arbeta med att utveckla framtidens fordon och smarta
transporter. Så här kan arbetet genomföras:
Formulera ett problem
Fundera på en lösning
Gör en ritning
Bygg en prototyp
Beskriv lösningen med ord
Eleverna kan arbeta med:
Utveckling av säkerhetsdetaljer i olika fordon
Designutveckling
Innovationer av praktiska detaljer
Förbättringar av miljön
Nya trafiklösningar
“Surfsvävare”
Idé: Linnéa Berggren, Klastorpsskolan
”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande genera­
tioners möjligheter att tillfredsställa sina behov”
6.3 Stadsplanering
Diskutera hållbar utveckling i klassen. Exempel på frågeställningar:
Hur ser vår omgivning ut år 2050? Låt eleverna med ord och bild beskriva hur de
tror att deras stad/ort ser ut om 35 år. Fundera:
Vad menas med ovanstående definition av hållbar utveckling?
Hur kan det egna valet av transporter påverka trafiken, hälsan och miljön?
Vad betyder smarta transporter och hållbart resande?
Hur kan sättet att konsumera påverka trafiksäkerheten och miljön?
Vad kan man göra för att minska miljöförstöringen?
Vad betyder ordet återanvändning?
Vad är en återvinningsstation och en återvinningscentral?
Vilka sopor sorterar vi för återvinning?
Vad menas med att sorterade sopor är ekonomiskt användbara resurser?
Vad innebär det att spara energi?
Hur kan man spara energi i skolan och i sitt eget hem?
Hur får vi energi?
Är det fler hus? Hur ser husen ut? Hur ser skolorna ut? Har matvanorna förändrats? Odlar vi mer
eget? Hur transporterar vi oss? Finns det nya typer av bränslen? Har trafikproblemen ökat eller
minskat? Hur hanterar vi våra sopor? Finns det fler eller färre träd? Hur värmer vi våra hus? I vilka
affärer handlar vi?
Bygg prototyper, anordna en utställning och kontakta lokaltidningen för ett report­
age om vad eleverna kommit fram till!
AKTIVITETSTIPS - Mars
Det är många människor som åker kollektivt till skolan, jobbet och andra resmål, och
det vore bra för miljön och trafiksäkerheten om ännu fler g jorde det. Att åka kollektivt
betyder att man reser tillsammans med andra. Det kan man t ex göra med buss, tåg,
spårvagn, tunnelbana eller båt. Rita en teckning i A4-format som beskriver fördelarna
med att åka kollektivt – gärna med bildtext. Alla inskickade bidrag skickas vidare till
kollektivtrafikbolagen i din kommun. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern
och på www.trafikkalendern.se
Vad kan mer inrymmas i begreppet hållbar utveckling?
32
LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
33
Max klass 5
Elvira klass 4
Åk kollektivt!
Förra läsåret startade vi på Trafikkalendern en månadsaktivitet med tema
kollektivtrafik. Vi bad eleverna fundera över kollektivtrafikens fördelar,
redovisa sina tankar i text och bild och skicka in till oss.
Resultatet från de många deltagande klasserna var enastående. Teckningarna
skickades vidare till kollektivtrafikbolagen i respektive kommun och ett urval av
bilderna har vi sammanställt till en bok som kan laddas ned från vår webbplats.
Läsåret 2015/2016 hoppas vi på ett ännu större deltagande. Aktiviteten börjar
den 1 mars och bidragen kan skickas in t.o.m. den 8 april.
Här visar vi några av alla fantastiska konstverk!
Emil klass 2-3
34
35
7.1 Cykelbesiktning
För att kunna cykla säkert måste man ha en säker cykel. På en del skolor
anordnas cykelbesiktningar i anslutning till temadagar med säker
cykling. Besiktningsprotokoll finns att skriva ut på Trafikkalenderns
webbplats.
MÅSTE FINNAS ENLIGT LAG
Ringklocka
Broms
MÅSTE FINNAS VID CYKLING I MÖRKER
Strålkastare med vitt eller gult ljus fram (Ej blinkande)
Lykta med rött ljus bak (Fast eller blinkande)
Röd reflex bak och vit reflex fram
Vita eller orangefärgade reflexer åt sidorna
BRA ATT HA PÅ CYKELN
Kedjeskydd
Dubbdäck på vintern
Lås och namnskylt
En variant på ovanstående aktivitet är att låta eleverna para ihop punk­
terna med rätt rubrik.
7. Säker
cykling
Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för ökad och säkrare
cykling. En stor utmaning för förändrade resvanor är att få föräldrar att cykla eller gå
med barnen till skolan istället för att skjutsa dem i bil. Förutom mindre trafik runt sko­
lorna skulle det leda till förbättrad hälsa.
Samtidigt som man verkar för ett ökat cyklande måste säkerheten för cyklister förbät­
tras. Faktum är att de flesta skador som drabbar barn i trafiken inträffar när de cyklar.
Av dessa står singelolyckor för merparten. En viktig faktor för säkrare cykling är till­
gången till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.
Mer faktatexter om Säker cykling finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
36
SÄKER CYKLING
7.2 Uppfinn drömcykeln
Ge eleverna i uppgift att utveckla en egen drömcykel. Alla innovationer
är möjliga och cykeln får se ut precis hur som helst.
Vilka funktioner skulle den ha?
Hur skulle den se ut?
Hur säker skulle den bli?
Vad ska den kallas?
Bygg prototypen i valfritt material och beskriv konstruktionen med
ord och bild. Gör en utställning och presentera skapelserna i samband
med föräldramöte eller liknande.
SÄKER CYKLING
37
7.3 En utmaning på två hjul
7.4 Stadsplanera för säkrare cykling
En kul och hälsosam utmaning som engagerar både lärare, föräldrar och elever är
att låta bilen stå så mycket som möjligt under en eller flera veckor. Istället för bil tar
man cykel till skola och arbete. Det handlar om att långsiktigt kunna förändra sina
resvanor.
Att cykla är bra för hälsan och miljön. Men när fler väljer cykeln fram­
för bilen behövs fler och säkrare cykelvägar. Låt eleverna bli trafik­
planerare för en dag och bestämma vilka förbättringar som behövs i den
egna kommunen. Exempel på frågeställningar:
Alla bilresor som byts ut mot ett miljövänligare och hälsosammare alternativ förs
upp i klassens gemensamma cykeldiagram, som kan bilda underlag till beräkningar
av t ex bränslebesparingar och hälsoeffekter.
Finns behov av fler sammanhängande gång- och cykelstråk?
Aktiviteten kräver planering och framförhållning. Att cykla med sina barn till skolan
kan ta längre tid, och nya utmaningar kan möta den som vill börja cykelpendla till
jobbet. Å andra sidan blir cyklandet ett bidrag till en miljövänligare och trafiksäkra­
re närmiljö, samtidigt som det ger en ökad motion.
Finns behov av fler planskilda korsningar?
Har man inte möjlighet att låta bilen stå fullt ut så kan man byta ut bilen mot cykeln
så mycket som möjligt. En minimålsättning kan t ex vara att under en 2-veckorspe­
riod låta bilen stå minst två vardagar plus en helgdag i veckan. Kommunala färdme­
del och promenader kan nyttjas i de fall då cykeln inte är ett alternativ.
Finns områden som borde avskiljas från all biltrafik?
Var är behoven som störst?
Hur ska de byggas?
Finns platser där sikten skyms av träd och buskage?
Går det att skapa större trivsel med mer blommor och planteringar?
Finns platser som är i behov av bättre belysning?
Finns ojämnheter och håligheter i vägbanorna som borde åtgärdas?
Rita in de planerade åtgärderna på en karta och beskriv med ord och
egna ritningar. Presentera förslagen för varandra i klassen och skicka in
till lokaltidningen och till kommunens beslutsfattare.
En säker cykel
BILDEN KAN LADDAS NED OCH SKRIVAS UT VIA WWW.TRAFIKKALENDERN.SE
Måste finnas enligt lag
Måste finnas vid cykling i mörker
En röd reflex samt lykta med rött
ljus som är fast eller blinkande.
Bra att ha på cykeln
Ringklocka
Broms
En vit reflex samt
strålkastare med
vitt eller gult ljus
som är fast. Blinkande ljus får inte
användas framåt.
Lås och
namnskylt
AKTIVITETSTIPS - April
En bra sätt att inleda cykelsäsongen är att
ge sig ut på en cykelutflykt med klassen. Samtidigt kan man passa på att leta
vårtecken och delta i Trafikkalenderns
aprilaktivitet - Gå och cykla med klassen.
Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
Vita eller orange–färgade
reflexer åt sidorna.
38
SÄKER CYKLING
Kedjeskydd
Broms
Dubbdäck
på vintern.
SÄKER CYKLING
39
8.1 Hjälmargumentation
Använd punkterna i Snabba fakta och låt eleverna
i skrift eller tal fortsätta meningarna i syfte att
argumentera för hjälmanvändning.
Snabba fakta
1.
Enligt lag ska alla under 15
år ha hjälm när de färdas på
en cykel
2.
Hjälmen ska vara godkänd
och CE-märkt
Exempel:
Det är smart
att använda hjälm…
eftersom den skyddar
kroppsdelen som gör
att vi kan tänka
smart.
3. Hjälmen ska täcka panna,
bakhuvud och hjässa
4. Hjälmen ska sitta stadigt och
vara lätt att ta av och på
5. Spännena ska vara lätta att
knäppa
6. Hakspännet är lagom spänt
om det ryms ett finger mellan bandet och hakan
7.
Det är bra om storleken på
hjälmen kan justeras
8. Många lufthål ökar ventilationen
9.
Lampa och reflexer ökar
trafiksäkerheten
10. Det är smart att använda
hjälm
8. Hjälmanvändning
8.2 Yrkesutövare och idrottare
ENLIGT EN LAG FRÅN 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda
hjälm när de cyklar. Undersökningar visar att barns vana att använda cykel­
hjälm avtar mellan årskurs fem till åtta. Därför är det viktigt att föräldrarna är
goda förebilder och har hjälm när de cyklar.
Låt eleverna skriva ner 10 exempel på yrken och idrotter i vilka hjälmen
är en del av utrustningen. Diskutera i klassen varför hjälmanvändning
är obligatorisk inom vissa kategorier och frivillig inom andra. Finns det
några speciella för- och nackdelar med att använda hjälm?
Barn drabbas oftare av huvudskador än vuxna. Barn är extra ömtåliga och har
svårare än vuxna att bedöma risker. De faller ofta med huvudet före vid en cykel–
olycka och om hjälm saknas kan skadorna bli allvarliga. Cykelhjälmen skyddar
hjärnan som styr vitala funktioner såsom t ex syn, hörsel, och rörelseförmåga.
Exempel på hjälmanvändare:
Inom många yrken och idrotter är det en självklarhet att använda hjälm.
Yrkesutövare: Byggnadsarbetare, Gruvarbetare, Skogshuggare, Brandmän, Poliser
Idrottare: Hockeyspelare, Utförsåkare, Skateboardåkare, Cyklister, Ryttare
Mer faktatexter om Hjälmanvändning finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta
med trafik i skolan.
40
HJÄLMANVÄNDNING
HJÄLMANVÄNDNING
41
8.3 Experimentera med ägg
8.5 Forskning kring våra sinnen
Äggexperimentet är en bra inledning till en diskussion i
klassen om risker med att inte använda cykelhjälm. Ägget
är liksom huvudet känsligt för slag och stötar men båda
kan skyddas med hjälp av en enkel skyddsanordning.
Det finns ett vetenskapligt stöd för att ökad hjälmanvändning hos
cyklister leder till färre skallskador. Cykelhjälmen skyddar hjärnan och
därmed också de fem sinnena syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dela in
eleverna i fem grupper och låt dem forska kring hur människans sinnen
fungerar och varför de är så viktiga. Exempel på frågeställningar:
Uppgiften för eleverna är att uppfinna en konstruktion som gör att ett rått ägg kan släppas från
5 meters höjd utan att det krossas.
I vilka sammanhang har vi mest nytta av våra sinnen?
Stöd eleverna efter ålder och förmåga och involvera gärna föräldrarna.
Finns det tillfällen när våra sinnen samarbetar med varandra?
Låt eleverna testa, fotografera och väga konstruktionen innan experimentet redovisas inför
klassen.
Diskutera och reflektera kring utseende, konstruktion och slutresultat för de olika uppfinning­
arna. Kanske tänker hjälmproducenterna på
samma sätt som eleverna när de ska tillverka en
cykelhjälm?
8.4 Kartläggning av hjälmanvändandet
Låt eleverna göra en undersökning om hjälmanvändandet i klassen.
Exempel på frågeställningar:
Vilken ålder är det på eleverna?
Hur många använder alltid hjälm när de cyklar?
Hur många använder oftast hjälm när de cyklar?
Hur många använder ibland hjälm när de cyklar?
Hur många använder aldrig hjälm när de cyklar?
Hur påverkas våra liv om ett eller flera sinnen försvinner eller försvagas?
Kan ett skadat sinne börja fungera normalt igen?
Finns det fler sinnen än de fem som nämnts?
Vad är en hjärnskakning?
Vilka andra funktioner kan skadas av slag och stötar mot huvudet?
Låt eleverna presentera sina forskningsresultat för varandra och be dem
skriva ner 10 goda skäl att använda cykelhjälm. Arbetet kan avslutas
med uppdraget att skapa en reklamkampanj för ökat hjälmanvändande.
Kampanjerna kan t ex visas på föräldramöten och på skolans anslags­
tavlor, samt skickas vidare till ortens lokaltidning.
8.6 Designa en cykelhjälm
Låt eleverna designa en cykelhjälm i valfri teknik. Låt dem marknads­
föra sin hjälm muntligt inför klassen och motivera varför just deras
hjälm borde vinna en designtävling.
Anordna en hjälmutställning och bjud in föräldrar och övriga skolelever.
Vid behov finns hjälmmallar att skriva ut på www.trafikkalendern.se
Varför använder vissa hjälm?
Varför använder andra inte hjälm?
Sammanställ svaren i ett stapeldiagram och analysera resultatet till­
sammans i klassen. Kan det finnas något samband mellan föräldrarnas
och elevernas hjälmanvändande? Går det att komma överens om att
alla i klassen ska börja använda cykelhjälm?
42
HJÄLMANVÄNDNING
Hjälmguiden
På Trafikkalenderns webbplats finns en hjälmguide
med en sammanställning av ett urval populära cykelhjälmar. www.trafikkalendern.se
HJÄLMANVÄNDNING
43
9.1 I kvarteret där jag bor
När förbättringar av infrastrukturen planeras i ett område är barnen
som bor och vistas där en kunskapsresurs. De tillbringar mycket tid i
sin närmiljö och kan bidra med värdefulla åsikter, synpunkter och idéer.
Det är viktigt att ta hänsyn till barnens tankar eftersom bostadsmiljöns
utformning är betydelsefull för deras utveckling och lärande.
Låt eleverna kartlägga sitt bostadsområde, gärna tillsammans med
föräldrar. Vad är bra och vad bör förbättras? Presentera arbetet
muntligt eller skriftligt med bilder. Exempel på frågeställningar:
Bor man i glesbygd eller i ett tätbebyggt område?
Hur ser trafiksituationen ut?
Känns området tryggt och säkert?
Är det nära till lekplatser och fritidsaktiviteter?
Har man långt till närmaste busshållplats?
Kan man gå eller cykla till skolan?
Störs man av trafikbuller och miljöfarliga avgaser?
Finns det tillgång till grönområden och närbelägna vattendrag?
Genom att kartlägga bostadsområdet med omgivningar lär sig barnen
att se och reflektera över den byggda miljön. De utvecklar en miljömed­
vetenhet som är en förutsättning för lärandet för hållbar utveckling.
9. Närmiljön
Utformningen av utemiljön har en avgörande betydelse för barnens säkerhet, hälsa, ut­
veckling och lärande. Det är i den egna närmiljön som barnen lär känna omvärlden och
sina egna förmågor. Därför är det viktigt att lokalsamhället planeras och organiseras
utifrån en helhetssyn så att barns behov av en sund och säker miljö tillgodoses.
Ungas inflytande i samhälls- och trafikplanering behöver utvecklas. I många kommuner
ber man också barn och ung­domar om deras synpunkter inför olika beslut. Ett första
steg till medinflytande är att skaffa sig kunskap om det man vill påverka. Barnens egna
utforskningar av närmiljön bör därför uppmuntras, så länge det sker under säkra former.
Mer faktatexter om Närmiljön finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
44
NÄRMILJÖN
9.2 En dag i naturen
Något som ofta fängslar elever är att studera småkryp och växter i
bäckar och vattensamlingar. Tillbringa en dag ute i naturen och låt
eleverna välja en växt eller ett småkryp som de vill studera. Samla in
så mycket fakta som möjligt, bearbeta och redovisa forskningsarbetet
inför klasskamraterna.
Låt eleverna vidare fundera över hur djur- och växtlivet påverkas av
t ex väg- och husbyggnationer. Vad bör samhällsplanerarna ta hänsyn
till när nya bostadsområden planeras?
Låt eleverna även göra betraktelser i form av dikter, bilder och berät­
telser som kan samlas i en bok. På en skola skrev elever ett teatermanus
om småkryp som kräver bättring vad gäller nedskräpning av naturen.
NÄRMILJÖN
45
9.3 Framtidens lekpark
Låt eleverna forma framtidens superlekpark. En plats som är avskild
från trafik, som känns trygg och inbjuder till massor med nya, roliga
och spännande lekar. Låt eleverna:
tänka på vad en superpark ska innehålla
bilda grupper som diskuterar de olika förslagen
kompromissa om en gemensam lösning där alla får vara med och påverka
göra ritningar och bygga prototyper
redovisa sina skapelser för sina klasskamrater
Visa upp materialet i samband med t ex föräldramöten. Lämna in det
till kommunens stads- och trafikplanerare och tipsa lokaltidningen.
9.4 En trygg och hälsosam badplats
Sommartid är badplatser populära samlingspunkter för barn och ung­
domar. Soliga dagar kan trafiken vara besvärlig och cyklande barn
måste ofta trängas med bilar vid badplatsernas in- och utfarter.
Låt eleverna kartlägga och berätta om sina favoritbadplatser. Diskutera
vad som är bra och vad som bör åtgärdas. Exempel på frågeställningar:
Hur långt är det till badplatsen?
Hur tar man sig dit?
Finns det obehagliga trafiksituationer längs vägen?
Är badplatsen trygg och säker?
Hur är det med badvattnets kvalité?
Hur bra är eleverna på att simma?
Finns det kunskaper om livräddning?
Är badplatsen utrustad med livboj?
Finns badvakter närvarande vid badplatsen?
Finns möjlighet att gå i simskola?
Finns bryggor och hopptorn?
46
NÄRMILJÖN
På www.trafikkalendern.se finns fakta om ”badvett” och livräddning. Låt
eleverna undersöka vad som är viktigt att tänka på inför en härlig dag
på stranden. Skapa en gemensam bild med klassens egna ”badord”.
Bra att kunna om olyckan är framme:
Ringa det internationella larmnumret 112
Tala om vad det är det för typ av olycka
Informera om antalet skadade
Uppge sitt namn
Tala om från vilket telefonnummer man ringer
Uppge adress eller plats där olyckan skett
Om möjligt ge vägbeskrivning
Möta upp och visa vägen
AKTIVITETSTIPS - Maj
Företagen och organisationerna som syns på Trafikkalendern
har lovat att informera sina anställda om att det är extra
viktigt att ta det lugnt i trafiken i närheten av skolor och
skolvägar. De bidrar också till att Trafikkalenderns material
kan delas ut gratis. Alla klasser som vill skicka en sommarhälsning till dessa arbetsplatser kan göra det via Trafikkalenderns
webbplats. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern
och på www.trafikkalendern.se
NÄRMILJÖN
47
Hammarby Kaj 14, 2 tr
120 30 Stockholm
Tel: 08-506 618 50
[email protected]
www.trafikkalendern.se
TRAFIK
INSPIRATION OCH KONKRETA LEKTIONSFÖRSLAG
i alla ämnen
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Trafik i alla ämnen är en bok som vill inspirera och stödja
skolan att arbeta med trafikfrågor som en del av lärandet
för hållbar utveckling. Att integrera trafik i olika ämnen ger
eleverna förutsättningar att reflektera över hur transportsystemets utformning och funktion påverkar vår miljö, hälsa
och trafiksäkerhet. Sådana kunskaper ökar möjligheterna
att kunna påverka sin egen och andras framtid. Boken riktar
sig i första hand till pedagoger och elever i år F-6.
LÄSÅRET 2015-2016