Kallelse - Kungälv

Kallelse
Sammanträdesdatum
2015-03-04
Plats
Tid
Sammanträdesrum Västra porten, stadshuset, plan 2
Onsdagen den 4 mars klockan 13:00-17:30
Ledamöter
Linda Åshamre (S)
Gun-Marie Daun (KD)
Glenn Ljunggren (S)
Linnea Stevander (S)
Niclas Palmqvist (UP)
Kerstin Petersson (FP)
Robert Syrén (M)
Linda Åshamre (S)
Ordförande
Ordförande
Vice ordförande
Martina Hammarström
Sekreterare
ADRESS
SOCIALA UTSKOTTET
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-132 17
[email protected]
www.kungalv.se
Kallelse
Sammanträdesdatum
2015-03-04
Dagordning
Förslag till beslut
1
Upprop
2
Val av justerare
Beslut
3
Tillkommande och utgående ärenden
Fastställs
4
Information från Sektor arbetsliv och stöd
Antecknas
Föredragande: Jonas Arngården. 13.15
5
KS2015/382-1
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs
kommun
Föredragande: Jonas Arngården, Monica Fundin.
14.30
Förslag till
Kommunfullmäktige
enligt förvaltningen
Fika klockan 15.00 – 15.15
6
7
KS2015/333-1
KS2014/2481-2
Riktlinje Drogfria Ungdomsmiljöer
Föredragande: Johan Sjöholm. 15.15
Förslag till
Kommunstyrelsen
enligt förvaltningen
Utvecklingsmedel våld i nära relationer 2015
Beslut
Föredragande: Johan Sjöholm. Klockan 15.35
8
KS2015/207-1
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse för
år 2014
Beslut
Föredragande: Kerstin Berfenhag, Helene Berghog.
Klockan 16.00
9
KS2015/313-2
10
Patientsäkerhetsberättelse 2014
Föredragande: Anna Andersson, Kristina Nyckelgård
Klockan 16.00
Förslag till
Kommunstyrelsen
enligt förvaltningen
Information från Sektor vård och äldreomsorg
Antecknas
Föredragande: Denny Kraft. Klockan 16.30
SOCIALA UTSKOTTET
Kallelse
Sammanträdesdatum
11
2015-03-04
Rapporter
Föredragande: Linda Åshamre, Gun-Marie Daun.
Klockan 17.00
SOCIALA UTSKOTTET

Besök på Näckrosen – Linda Åshamre

Gulan villan – Gun-Marie Daun

Länsstyrelsen – För kännedom
Antecknas
1(3)
Tjänsteskrivelse
5
Handläggarens namn
Maria Balaban
2015-02-16
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun(Dnr KS2015/382-1)
Sammanfattning
Förslag till revidering av riktlinjer för ekonomist bistånd 2015 har utarbetats av stöd- och
försörjningsenheten/Myndighetsverksamheten. 1 juli 2014 antogs ny lag gällande fritidspeng
för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inga styrande förändringar har meddelats för 2015.
De reviderade riktlinjerna innehåller små justeringar och förtydliganden från föregående år. I
år har vi med förslag till riktlinjer för julklappar till barn med hushåll med långvarigt
uppbärande av försörjningsstöd med särskild hänsyn till barnperspektivet.
Bakgrund
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd reviderades senast i mars 2014. I de nu reviderade
riktlinjerna har prisbasbelopp höjts 100 kronor, riksnorm för försörjningsstöd är oförändrade.
Vissa schabloniserade kostnader har höjts något.
De justeringar som har gjorts är att prisbasbeloppet har höjts 100 kr så summorna för
kostnader inom försörjningsstöd har justerats samt en justering enligt Konsumentverkets
riktlinjer för skälig kostnad för hemförsäkring samt högsta godtagbara hyra (enligt FKFS
2014:9) har justerats.
Inför 2015 har riksnormen inte höjts, vilket medför att det inte finns någon anledning till
förändring av den procentuella fördelningen av delposterna i riksnormen. I samråd med övriga
kommuner inom Göteborgsregionen samt med Göteborgs stad har vi sedan 2014
överenskommit att följa den tidigare beslutade procentuella fördelningen, detta gäller även för
2015.
Vi har nytt förslag kring depositionshyra samt kostnad för bostadskö då vi har alltmer enskilda
personer som är bostadslösa och har svårigheter att hitta eget boende i allmännyttan. De
privata hyresvärdarna ställer ofta krav på depositionshyror då dessa personer oftast saknar
tidigare referens, och då de är osäkra som hyresgäster pga. tidigare bristande.
betalningsförmåga.
Vi har upprättat en rutin avseende ny bestämmelser Socialtjänstlagen (2001:453) fritidspeng för
barn i hushåll med försörjningsstöd som trädde i kraft 1 juli 2014.
Fritidspengen skall ej behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp
till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
I revideringen av riktlinjerna har vi också förslag till julklappar till barn som ingår i hushåll med
långvarigt behov av försörjningsstöd för att beakta barn i familjer som är i särskilt utsatt
ekonomisk situation och minska riskerna för utanförskap.
I övrigt har vi förtydligat några punkter, som bland annat arbetsresor och sociala resor för att
underlätta handläggningen av försörjningsstödet.
Verksamhetens bedömning
Vi har gjort de justeringar för de schabloniserade kostnader, för bland annat högsta godtagbara
hyra, elkostnader och andra kostnader som vi godkänner och följer de riktlinjer som är
rekommenderade från Socialstyrelsen. I årets förändringar har vi tagit med de lagändringar
som gjorts för barn som finns med i hushåll och som uppbär försörjningsstöd vad fritidspeng
och vi har tagit särskild hänsyn till de barn som är med i hushåll som har ett långvarigt behov
av försörjningsstöd.
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd följs kontinuerligt upp och revideras för att garantera en
rättssäker handläggning. Detta förslag är en revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd
som antogs i mars 2014, och uppfyller därmed detta krav.
Ekonomisk bedömning
Revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i sig innebär inte större ökade kostnader då
fritidspeng kompenseras av statliga medel beräknat utifrån befolkningsunderlag. Kostnader för
depositionshyra och avgift för bostadskö är en markant ökning, detta avser några enstaka
personer per år.
Vi kommer dock att ha en ökad kostnad för barnfamiljerna inför jul avseende julklappar till
barn i familjer som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. De schabloniserade kostnaderna
som vi justerat är en markant ökning.
Revidering av riktlinjerna är ett viktigt arbetsdokument för att säkerställa att vi följer aktuell
lagstiftning, riktlinjer och allmänna råd som gäller för vår verksamhet och därmed ha koll på
kostnaderna inom försörjningsstöd.
Förslag till Kommunfullmäktige
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd revideras enligt förslag ”Riktlinjer för ekonomiskt
bistånd i Kungälvs kommun” 23 april 2015.
Ändringarna träder i kraft från och med den 1 maj 2015.
Monica Fundin
verksamhetschef
Jonas Arngården
sektorchef
3(3)
Expedieras till: Jonas
Arngården
För kännedom
till:Robin Akbas,
Annica Emanuel
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun
CA110311/
120405/130207/140209
1
Innehållsförteckning

















































Lathund
Avgift för bostadskö
Barnomsorgskostnad
Barnperspektiv
Begravningskostnad
Bilinnehav
Boende
Högsta godtagbara boendekostnad
Andrahandsboende/inneboende
Hemmaboende ungdomar/vuxna
Boendekostnad under fängelsevistelse
Boendekostnad under vård/behandling på institution
Boendekostnad för tillfälligt boende
Depositionshyra
El
Extern arbetsförmågebedömning
Fackavgift
Flyttkostnad
Fickpengar
Förebyggande/rehabiliterande insatser
Försäkringar
Förmedling
Kriminalvården
Glasögon/kontaktlinser
Hemförsäkring
Hemtjänstavgift
Hemutrustning
Hyresskuld
Julklappar
Kläder & skor
Kosttillägg
Legitimationshandling
Läkarvård & medicin
Magasinering
Matpengar
Postbox/Poste Restante
Psykoterapikostnader
Resekostnader/sociala resor/sjukvårdsresor
Rättshjälpskostnader
Separation/skilsmässa
Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer
Spädbarnsutrustning
Städning/sanering
Tandvård
Telefon
Umgänge
Utgiftposterna i riksnormen
Rutin ”jobbstimulans”
Rutin ”fritidspeng”
3
4
5
6-7
8-9
10
11 - 15
11 - 12
12 - 13
13 - 14
14
14
14
15
16
17
17
18
19
19
20
20
21
22
23
24
25
26
26
27
28
29
29 - 30
31
32
33
33
34
35
35
36
37
37
38 - 39
39
40 - 41
42
43 – 44
45
2
Riktlinjer försörjningsstöd
Prisbasbelopp 2015
44 500 kr
Lathund
Begravningskostnader
50 % av basbeloppet
22 250 kr
Elskuld
15 % av basbeloppet
30 % av basbeloppet
6 675 kr
13 350 kr
Processledare
Enhetschef
Externt boende (t ex Teambo, vandrarhem/hotell)
Socialsekreterare
0 – 3 månader
Processledare
4 – 8 månader
Enhetschef
9 – 12 månader
Flyttkostnader
Processledare
Enhetschef
20% av basbeloppet
30 % av basbeloppet
8 900 kr
13 350 kr
Förebyggande/rehabiliterande insatser
Enhetschef
10% av basbeloppet
4 450 kr
Glasögon Kostnad för båge
1,5 % av basbeloppet
Hemutrustning 30 % av basbeloppet för 1 person
40 % av basbeloppet för 2 personer
8 % av basbeloppet/barn
Hyresskuld Enhetschef
668 kr
13 350 kr
17 800 kr
3 560 kr
upp till 3 månader
Högsta godtagbara boendekostnad
1 - 2 vuxna
5 500 kr/månad
1 - 2 vuxna + 1 barn
6 700 kr/månad
1 - 2 vuxna + 2 barn
8 225 kr/månad
1 - 2 vuxna + 3 barn
10 175 kr/månad
1 – 2 vuxna och fler än 3 barn
10 175 kr/månad + 1 525 kr/månad/barn utöver 3
Spädbarnsutrustning
13 % av basbeloppet
5 785 kr
Tandvård Socialsekreterare
Processledare
Enhetschef
16 % av basbeloppet
25 % av basbeloppet
35 % av basbeloppet
7 120 kr
11 125 kr
15 575 kr
Umgängesresor
20 % av basbeloppet
8 900 kr
3
Godtagbara kostnader inom försörjningsstödet och bistånd till
livsföring i övrigt
Utöver utgifterna i riksnormen ingår preciserade utgifter som hushållet har
regelbundet i försörjningsstödet. Dessa utgifter är följande:
Avgift för bostadskö
Avgift för att stå i bostadskö hos t ex BoPlats kan beviljas till personer som saknar
bostad och har svårigheter att erhålla lägenhet/bostad.
Kostnad för att stå i bostadskö beviljas med maximalt 3 % av basbeloppet/år.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
4
Barnomsorgskostnad
Barnomsorgskostnad är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om
försörjningsstöd om barnet har plats i kommunal barnomsorg eller barnomsorg som
kommunen stöder.
Sökande har själv skyldighet att se till att barnomsorgsavgiften är baserad på aktuell
inkomstuppgift. Vid en bruttoinkomst understigande 11 125 kr per månad (25 % av
basbeloppet, antagna av Kommunfullmäktige från och med 130101) utgår ingen
barnomsorgsavgift. Föräldrarna ansvarar för att ansöka om nedsatt
avgift/betalningsbefrielse.
Ingen barnomsorgsavgift tas ut vid långvarigt behov av försörjningsstöd trots
överstigande bruttoinkomst med 25% av basbeloppet. Föräldrarna fyller i
inkomstuppgift till barnomsorgen och anger att de har kontakt med
Försörjningsstödsenheten och vilken socialsekreterare.
Kontakta en kösamordnare
Marstrand, Hålta, Ytterby, Kärna, Kareby, Romelanda och Fridhemsområdet
Telefon 0303-23 92 35.
Munkegärdeområdet, Solberga, Komarken och centrala Kungälv
Telefon 0303-23 97 28.
Kösamordnarna har telefontid:
Måndag, Tisdag, Torsdag och Fredag klockan 10-12
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
5
Barnperspektivet
1 kap 2 § SoL: ”När åtgärder som rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till
barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.”
I enlighet med FN:s barnkonvention artikel 3, skall barnets bästa alltid komma i
främsta rummet och alltid beaktas, utredas och redovisas i beslutsprocessen.
I socialtjänsten uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med
särskild fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Enligt prop.
1996/97:124 skall barnperspektivet särskilt lyftas fram och beaktas när familjer
vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat
bistånd till familjen. I propositionen sägs vidare att varje beslut som rör ett barn måste
grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. I en
beslutssituation måste olika förslag vägas mot varandra. Vidare står det att ” Barnets
bästa är inte alltid avgörande för vilka beslut som fattas, men skall alltid beaktas,
utredas och redovisas.
Rutiner för hur barnperspektivet skall beaktas i ekonomiska biståndsutredningar:
1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.
2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna
uppmärksamma barnets behov och situation med en tydlig koppling till
den ekonomiska situationen.
3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma
vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov.
4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande
av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjer behöver
med hänsyn till barnets behov.
5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med
stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med
hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov.
6. Upprätta genomförandeplaner för hur självförsörjning ska uppnås där
barnets situation ingår som en del.
7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t ex boende,
umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars
ferieinkomster.
8. Barn som har eget arbete under ferier får behålla hela sin inkomst om
familjen uppbär ekonomiskt bistånd (dnr SN2002/40-754 § 35).
9. Dokumentera hur barnets behov beaktas, vilka eventuella överväganden
som gjorts och hur detta påverkat beslutet.
Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en
”barnavårdsutredning”. Det måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska
villkor och hur dessa påverkar barnet.
Vid handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det
finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj
tillfälligt ansöker om bistånd behövs det oftast inte göras någon särskild bedömning
6
av barnets situation, om det inte redan från början bedöms vara så att
biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt.
Att beakta barnets behov ska ske i samarbete med föräldrarna. Det skall alltid
dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan enhet inom
socialtjänsten.
Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna
val och prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen
dialog med familjen, de kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället
som att det inte finns medel trots att barnen har behov. Om familjen saknar något av
följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker om detta.
1.
2.
3.
4.
5.
Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass.
Familjen bör ha sänglinne och handdukar.
Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka.
Familjen bör ha en trivsam plats att äta vid.
Familjen bör ha fullgoda husgeråd som kastruller, stekpannor, tallrikar,
bestick, slevar, glas och muggar/koppar.
Förebyggande och rehabiliterande insatser kan beviljas med max 10 % av
basbeloppet per barn/år. Det kan gälla bistånd till:
 Avgifter för fritidsaktiviteter
 Lägerverksamhet
 Skolresa
 Sommaraktivitet
 Cykel inkl. hjälm
Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högst 10 % av
basbeloppet/person och efter beslut av enhetschef.
Kom ihåg! Förebyggande och rehabiliterande insatser till barn kan även beviljas av
Barn- & Ungdomsenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet
per barn/år.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
7
Ansökan om bistånd till begravningskostnader, enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen.
Bistånd till begravningskostnader kan beviljas med ett halvt basbelopp enligt 4 kap
1 § SoL.
Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet.
Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t ex
obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av
bostaden. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte
dödsbodelägarnas. Socialtjänsten kan dock beakta t ex. om den avlidne har gett bort
eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet.
Socialtjänsten kan även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är
värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet.
Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, kan socialnämnden ge ekonomiskt
bistånd som möjliggör en värdig begravning upp till ett halvt basbelopp. Hänsyn tas
till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa
och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den
avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör
respekteras, om kostnaden är skälig. Gravsten med inskription ingår i beloppet (som
utgör ett halvt basbelopp) men får högst vara 15 %. En lättare och skälig kostnad till
förtäring kan ingå, viss blomdekoration, samt max en dödsannons.
Om det är osäkert i fall det finns försäkringar som kan täcka begravningskostnader
helt eller delvis, kan socialtjänsten ge ekonomiskt bistånd som förskott förmån.
I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för
kostnader för ett barns begravning.
Vistelsebegreppet gäller.
Begravningslagen 5 kap.2 §
Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen skall den
ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne
inte har varit folkbokförd i Sverige av den kommun där dödsfallet inträffade.
För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet.
ÄB 18:2
Om ingen finns som förvaltar dödsboet åligger det socialnämnden att göra detta.
För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet.
8
ÄB 20:8
När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till
Skatteverket. Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne
hade. Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes
rättsställning och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte. När den
dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med
anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan
istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket. Dödsboanmälan görs enligt
20 kap § Ärvdabalken av socialnämnden i den avlidnes vistelse kommun till
Skatteverket.
Delegerad rätt att fatta beslut beträffande att inge dödsboanmälan till
skattemyndigheten har Agneta Bertilsson på Försörjningsstödsenheten samt
Susanne Karlsson budgetrådgivare på Medborgarservice.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Kostnader i samband med begravning
Bistånd till resa och blommor/krans kan beviljas i samband med nära anhörigs
begravning. Som nära anhörig betraktas föräldrar, egna eller makes barn och syskon
samt mor- och farföräldrar.
 Resa till begravning inom Sverige
 Krans max 2 % av basbeloppet
 Blommor max 1 % av basbeloppet
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
9
Bilinnehav
Ekonomiskt bistånd kan i princip inte beviljas till sökande som innehar bil (gäller även
mc och släp). Bilinnehav kan godtas med högst 3 månader för avyttring.
Inkomsten från en försäljning ska alltid medräknas vid beräkning av ekonomiskt
bistånd.
Om bilen är köpt via kreditköp får endast den summa som kvarstår sedan krediten
reglerats räknas som inkomst. Eventuell skuld som kvarstår efter bilförsäljningen
betraktas som vilka skulder som helst.
Undantag:
 Om den sökande har beviljats bilstöd från Försäkringskassan.
 Om bilen är en förutsättning för att den sökande ska kunna ta sig till och från
sitt arbete eller om den behövs i arbetet godtas bilinnehav. Om innehav av bil
godtagits ska bistånd till kostnader för bilen inte beviljas. Eventuell
milersättning som utbetalas på lön räknas inte som inkomst, då den ska täcka
de faktiska driftskostnaderna för bilen som den sökande har i sitt arbete.
Om den enskilde behöver bil för arbetsresor beräknas kostnaden till 18,50 per mil
vilket inkluderar samtliga kostnader för bil motsvarande reseavdrag i
skattehänseende för inkomståret 2014/taxeringsår 2015.
Eventuell rätt till skattejämkning för arbetsresor ska beaktas.
Innehav av bil av andra skäl eller ersättning av bilkostnader ska prövas av Sociala
Myndighetsnämnden.
Vid värdering av bil, tänk på att kolla av senaste besiktningsprotokollet.
Tips på webbsida är www.gp.se motor/bilvärdet för att värdera bilen.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
10
Boende - allmänt
Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen
av vad som är skälig boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten
normalt har möjlighet att kosta på sig.
Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för
det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst
motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt
värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet
bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad.
Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som
kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt
boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den
enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon
skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov.
Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller
hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt
belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Skälig rådrumstid är 4
månader om det inte föreligger särskilda skäl.
Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår
normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig
levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer:
• då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av
flyttning
• då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö
och utrustning.
Vid bedömning av skälig boendekostnad ska hänsyn tas till barns behov av
utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under
umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av
umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte
samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet.
Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna (växelvis boende), skall båda
föräldrarnas boendekostnad beräknas som ”boendeförälder”.
Högsta godtagbara boendekostnad
Följande siffror för högsta godtagbara boendekostnad är desamma som RFV
använder sig av vid beräkning av bostadsbidrag (FKFS 2014:9). Vid bedömning av
vad som är en rimlig hyreskostnad skall det dessutom tas hänsyn till att bostaden
skall vara storleksmässigt anpassad till familjens behov till så låg hyra som möjligt:
1 - 2 vuxna
5 500 kr/månad
1 - 2 vuxna + 1 barn
6 700 kr/månad
1 - 2 vuxna + 2 barn
8 225 kr/månad
1 - 2 vuxna + 3 barn
10 175 kr/månad
1 – 2 vuxna och fler än 3 barn
10 175 kr/månad + 1 525 kr/månad/barn utöver 3
11
Högsta godtagbara yta enligt RFV
1-2 vuxna
1-2 vuxna + 1 barn
1-2 vuxna + 2 barn
1-2 vuxna + 3 barn
1-2 vuxna + 4 barn
1-2 vuxna + 5 barn
60 kvm
80 kvm
100 kvm
120 kvm
140 kvm
160 kvm
Bostadsrätt eller villa
Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge
inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än 3
månader utgör detta skäl till försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att
bostaden lämnas till mäklare för försäljning.
I boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen
plus räntan på lån för lägenheten. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet
att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad
I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för
vatten, uppvärmning, sophämtning, villaförsäkring och tomträttsavgäld.
Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas
70 % av räntan som kostnad
Amortering av lån ska aldrig räknas in i den totala boendekostnaden, då amortering
utgör kapitalbildning.
Andrahandsboende
För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad
samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt.
Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte
krävas. Godkänt andrahandskontrakt bör krävas vid boende hos Förbo och
Kungälvsbostäder.
Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas.
Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig
uppsägningstid, hyran storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska
framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte
ställas som krav för rätt till försörjningsstöd.
Koll bör göras med Skatteverket om vilka personer som är folkbokförda på aktuell
adress.
Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel
hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar,
antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den
12
sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till
försörjningsstöd.
Kostnad för eventuella möbler vid andrahandsuthyrning. Kostnaden bör vara skälig
utifrån bostadens storlek och möblernas skick.
Vid ansökan om bostadsbidrag accepteras inte kostnad för möbler och om det inte
finns något avtalat om kostnaden för möbler gör FK ett schablonavdrag på 15 % av
den avtalade hyran.
Inneboende
Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt
uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är
oskälig. Hyreskontrakt och hyresavi bör uppvisas, men är inget krav.
Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet
boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör
vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till
försörjningsstöd.
Delad lägenhet
När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om
inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar
på kostnaderna i hushållet.
Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas
på antal boende i lägenheten inklusive barn.
Hemmaboende ungdomar
Ungdom som avslutat gymnasiet men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna.
Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge
är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som riskerar att bli behov av det,
vilket kan bli aktuellt på grund av föräldrarnas/förälders bostadsbidrag/bostadstillägg
minskar eller dras in (Regeringsrättens dom 941017 målnr 6411-1993).
Ungdom som tidigare betalt hyresdel föräldrarna
Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden
ska inte ligga mer än 3 månader bakåt i tiden och vara av minst 3 månaders
varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som FK använder: Varje
rum får talet 2 och kök talet 1, talen summeras och hyran delas med summan av
talen och multipliceras sedan med 2.
Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i
hushållet.
13
Övriga hemmaboende vuxna/inneboende hos nära släkting/kollektivt boende
För övriga hemmaboende vuxna gäller att nettoboendekostnaden (hyra bostadsbidrag) delas på antalet personer i hushållet.
Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i
hushållet.
Boendekostnad under fängelsevistelse
Den som avtjänar ett fängelsestraff kan normalt sett inte anses ha rätt till
försörjningsstöd. Häktade personer samt personer som avtjänar en faktisk strafftid på
6 månader eller mindre kan dock beviljas den faktiska boendekostnaden under hela
häktnings- eller strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa
(Rättsfall RÅ 83 2:79).
Den som kan få tillstånd av sin hyresvärd att hyra ut sin bostad i andra han bör
rekommenderas att göra detta.
Vid beviljad boendekostnad under fängelsevistelse kan också kostnad för el- och
nätavgift, hemförsäkring och fackavgift utgå.
Boendekostnad under vård/behandling på institution
Ensamstående person som erhåller vård/behandling på sjukvårdsinstitution eller i
hem för vård eller boende kan beviljas bistånd till hyra för den egna bostaden om
sökanden skall vistas i bostaden under t ex permissioner.
Om vårdtiden är längre än sex månader, och den sökande inte kommer att vistas i
bostaden, ska möjligheten att hyra ut bostaden i andra hand undersökas.
Magasinering av bohaget kan bli aktuellt.
Boendekostnad för tillfälligt boende
Tillfälligt boende avser vandrarhem, billigare hotell och köpt plats på t.ex. Lilla
Bommen i Göteborg samt boende på kvinnojour.
Beslut om bistånd i form av externt jourboende upp till:
Socialsekreterare
0 – 3 månader
Processledare
4 – 8 månader
Enhetschef
9 – 12 månader
Därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden.
Kom ihåg! Beslutet om tillfälligt boende är en insats.
14
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Depositionshyra
Depositionshyra kan beviljas till personer som har svårigheter att erhålla
lägenhet/bostad utifrån låga/inga inkomster eller skulder.
Depositionshyra kan beviljas med högst 3 st. månadshyror efter beslut av
enhetschef.
Kom ihåg! Depositionshyra kan beviljas mot återkrav (4 kap 2 § SoL).
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
15
El
Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver
den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets
beräkningar från 2009 (Koll på pengarna).
1 person
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6 personer
7 personer
180 kWh/månad
240 kWh/månad
280 kWh/månad
340 kWh/månad
380 kWh/månad
430 kWh/månad
460 kWh/månad
Kom ihåg! Konsumentverkets beräkningar är baserade på en årsförbrukning i ett
flerfamiljshus där man har tillgång till gemensam tvättstuga.
Ekonomiskt bistånd till elskuld kan utgå då sökande står inför avstängningshot och
inte har någon egen möjlighet att reglera skulden, genom avbetalningsplan eller
dylikt med max 30 % av basbeloppet efter beslut av enhetschef.
En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före
tidsbeställningsdagen bör inte betraktas som en skuld utan medräknas som en
accepterad utgift vid ekonomisk beräkning.
Elskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala
Myndighetsnämnden.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
16
Extern arbetsförmågebedömning
När kommunens arbetsmarknadsenhet ALC ej kan erbjuda lämplig
Arbetsmarknadsinsats, kan särskild arbetsmarknadsinsats köpas externt, t ex Krami
eller fördjupad försäkringsmedicinsk utredning t ex TINA-mottagningen.
Extern arbetsförmågebedömning kan beviljas efter beslut av enhetschef.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Fackavgift
Faktisk kostnad för fackföreningsavgift och a-kasseavgift accepteras som en
godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning.
Den sökande ska dock undersöka möjligheten till reducerad avgift hos aktuell
fackförening.
För att förhindra uteslutning på grund av obetalda fackföreningsavgifter kan
försörjningsstöd beviljas till skuld med max 6 månader/10 % av basbeloppet efter
beslut av processledare.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
17
Flyttkostnad
Flyttning bör alltid ske i samråd med socialtjänsten för att bistånd ska kunna beviljas.
Vid ansökan om flyttkostnader ska socialtjänsten utreda om det föreligger särskilda
skäl att bevilja kostnaderna för flyttningen. Den sökande ska i första hand ombesörja
flyttningen själv.
Om det föreligger särskilda skäl kan ekonomiskt bistånd utgå till kostnad för hyra av
bil och släp samt bensinkostnader.
I de fall där sökande flyttar för att få mindre lägenhet alternativt billigare hyra, kan det
finnas skäl till att bevilja bistånd till telefonflytt.
Ekonomiskt bistånd utgår ej till kostnad för flyttanmälan med eftersändning i och
adressändringen görs gratis på Skatteverket och myndigheter och företag får den
nya adressen.
Om den sökande inte på egen hand kan ombesörja flytten på egen hand kan bistånd
beviljas med max 20 % av basbeloppet av processledare och max 30 % av
basbeloppet av enhetschef.
Kom ihåg! AF kan bevilja flyttkostnad vid arbete på annan ort.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
18
Fickpengar
Bistånd till fickpengar kan beviljas till sökande som bor i särskilda boenden eller för
vård på sjukhus eller behandlingshem.
Fickpengar avser följande utgiftsposter: (aktuella belopp är inlagda i Treserva)
 Kläder/skor
 Fritid/lek
 Hygien
 Dagstidning
 Telefon
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Förebyggande/rehabiliterande insatser
Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas utifrån särskilda skäl t ex
träningskort under en period för att den enskilde skall få struktur i sin vardag.
Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högsta 10 % av
basbeloppet/person och efter beslut av enhetschef.
Kom ihåg! Förebyggande/rehabiliterarande insatser kan även beviljas av
Vuxenenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
19
Försäkringar
Kungälvs kommun har tecknat en kollektiv olycksfallsförsäkring med Gjensidige.
Avtalet gäller från och med 1 januari 2011 vilket omfattar bl.a.
 Barn i förskoleverksamhet, fritids och skola har en olycksfallsförsäkring som
avser hela dygnet.
 Deltagare på ALC har en olycksfallsförsäkring under den tid de deltar i ALC:s
verksamhet, samt färd till och från denna.
Skadehantering
All skadeanmälan görs till:
 Gjensidige Försäkring Box 3031 103 61 Stockholm tele 0771-32 63 26
 Mail: [email protected]
 Skadeanmälan finns på kommunens hemsida
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Förmedling
Bistånd i form av förmedling är en service som Socialtjänsten kan erbjuda personer
som har svårigheter att hantera sin ekonomi. Syftet med förmedling är att ombesörja
inbetalning av hyran, elräkningar och eventuell avbetalning av medicin till Apoteket
samt att portionera ut resterande belopp enligt önskemål från den enskilde.
Socialtjänsten ska regelbundet undersöka möjligheten om sökande kan klara sin
egen ekonomi eller om behov av God Man eller Förvaltare skall utredas.
Bistånd i form av förmedling beviljas efter beslut av processledare.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
20
Kriminalvården
Personer som avtjänar ett fängelsestraff har under denna period
”sysselsättningsplikt”. Normalersättningen är 13 kr/timme.
Denna ersättning används till viss del till vissa ändamål som t ex vid permission och
frigivning (permissionskontot).
Kriminalvården ansvarar för att den intagne har lämpliga kläder för årstiden vid
frigivning.
Tandvård: Den intagne ansvarar i första hand för att bekosta eventuell tandvård.
Saknar den intagne medel till att bekosta tandvården har Kriminalvården ansvar för
den akuta tandvården och om straffet överstiger 2 år har även Kriminalvården ansvar
för en grundläggande tandvård.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
21
Glasögon/kontaktlinser
Den sökande ska uppvisa intyg och kostnadsförslag som styrker behovet av
glasögon och vad som ingår i begärt pris. Bistånd utgår med faktisk kostnad för
ofärgade glas, synundersökning och arbetskostnad. Kostnad för bågar beviljas med
maximalt 1,5 % av basbeloppet.
Bistånd till specialslipade eller specialbehandlande glas, såsom färgade eller extra
tunna glas, beviljas ej om behovet inte är styrkt av läkarordination. Den extra
kostnaden godtas om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att
korrigera sökandens synfel.
Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 40 år med
avtagande synskärpa s.k. ålderssynthet beviljas ej. Behovet kan tillgodoses inom
ramen för riksnormens post för hälsa och hygien.
Vad det gäller glasögon till barn är det viktigt att ta hänsyn till extra kostnader kring
ytbehandling av glas och försäkring.
Kostnad för kontaktlinser godtas om det är det enda alternativet för sökanden och
behovet är styrkt med läkarintyg eller intyg från optikern.
Kom ihåg! Kostnadsförslag för glasögon
Västra Götaland ger bidrag för glasögon/kontaktlinser till barn & ungdomar upp till 16
år, se vårdguiden 1177.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
22
Hemförsäkring
Hemförsäkring är en godkänd utgift utöver riksnormen. I grundförsäkringen bör
följande ingå, egendoms-, ansvars-, rätts-, överfalls- och reseskydd.
Skälig kostnad för hemförsäkring i mellanstor stad/storstad enligt Konsumentverket
från 141218 bör vara:
1 person
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6 personer
7 personer
120 kr/månad
130 kr/månad
150 kr/månad
160 kr/månad
160 kr/månad
180 kr/månad
180 kr/månad
Kom ihåg! Hemförsäkring kan ingå i fackavgiften. Hemförsäkringen kan bli dyrare för
personer med skulder hos Kronofogden.
Alla med sociala hyreskontrakt eller hyresgaranti skall ha en hemförsäkring enligt
hyresavtalet.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
23
Hemtjänstavgift
Ekonomiskt bistånd till hemtjänst är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om
försörjningsstöd. Dock ej kostnaden för matdistribution.
Vid långvarigt behov av försörjningsstöd bör kontakt tas med hemtjänsten för
eventuell omräkning av hemtjänstavgiften.
Avgiften för trygghetslarm är 170 kr/månad.
En extra avgift på 100 kr/månad tas ut för de som själv ”aktivt” väljer
IP/bredbandstelefoni. I de fastigheter där det endast finns IP/bredbandstelefoni
tillkommer ingen extra avgift.
Information om avgifter för hemtjänst, trygghetslarm, matdistribution, hemsjukvård
och korttidsvistelse finns på Kommunens hemsida och gäller fr.o.m. 140201.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
24
Hemutrustning
Vid ansökan om hemutrustning ska alltid hembesök göras rutinmässigt. Det är
särskilt viktigt att beakta barns behov vid ansökan om hemutrustning.
Vid separation ska bohaget delas.
Hel grundutrustning – avser en mer omfattande grundutrustning som ska användas
under lång tid. Beviljas endast till sökande som inte inom överskådlig tid kommer att
kunna förbättra sina inkomster och själv bekosta en grundutrustning. Hel
grundutrustning består av möbler till kök, sovrum och vardagsrum. Dessutom av
lampor, husgeråd, sängutrustning, handdukar och mattor samt städartiklar och
dammsugare samt tv/radio och dator.
Begränsad hemutrustning – avser behov av tillfälligt behov av försörjningsstöd och
där man inte kan vänta med inköp tills de har egen inkomst. Biståndet syftar till att
den sökande ska kunna bo i en lägenhet och innefattar möbler i kök och sovrum
samt husgeråd.
Begränsad hemutrustning består av säng, lampor, köksbord och köksstolar,
köksredskap, städartiklar, sängutrustning och handdukar.
Komplettering av hemutrustning – bistånd till löpande kompletterande
hemutrustning beviljas vid behov till sökande. Prövning av behovet ska göras i
förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en
låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig.
Enligt allmänna råd från Socialstyrelsen bör dator ingå i en hemutrustning.
Kostnaden för internetuppkoppling ingår i riksnormen, gemensamma
hushållskostnader/media & kommunikation.
Komplett hemutrustning:
30 % av basbeloppet för 1 person
40 % av basbeloppet för 2 personer
8 % av basbeloppet/barn
Beslut avseende hemutrustning inkl tv, dammsugare och dator av processledare.
Kom ihåg! Separat hemutrustningslista uppdaterad 140825 avseende prisuppgifter
från IKEA och Net on Net/Elgiganten.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
25
Hyresskuld
Ekonomiskt bistånd till hyresskuld kan utgå i de fall då det finns starka sociala och
andra skäl för att sökande skall få behålla lägenheten, gäller framförallt barnfamiljer.
Hyresskuld upp till 3 månaders hyra efter beslut av enhetschef. Kontakt skall tas med
hyresvärden innan beslut om hyresskuld beviljas.
Hyresskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala
Myndighetsnämnden.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Julklappar
Barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, 6 månader eller mer kan
vara berättigade till pengar för julklappar åt barnen med 300 kr/barn.
Undantag är ungdomar som erhållit extra tillägg till studiebidraget under
gymnasietiden eller ungdomar som har haft inkomst under året avseende feriearbete.
Bedömningen ska ske ur ett barnperspektiv.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
26
Kläder och skor
Kostnad för kläder och skor ingår i gällande riksnorm. Bistånd utöver norm utgår
generellt inte. Bistånd utöver norm kan beviljas vid t ex kraftig viktminskning med
max 4 klädnormer per person/år efter beslut av processledare.
Kostnad för arbetskläder/skor kan beviljas om arbetsgivaren ej tillhanda håller detta.
Intyg från arbetsgivaren krävs.
Kostnad för kläder i samband med student kan beviljas till familjer med långvarigt
(mer än 1 år) behov av ekonomiskt bistånd och där ungdomen inte erhållit extra
tillägg till studiebidraget eller haft inkomst under året avseende feriearbete under
gymnasiestudierna med max 2 klädnormer.
Avseende skoinlägg, se läkarvård och medicin.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
27
Kosttillägg
Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som
gör att man måste undvika vissa livsmedel. Konsumentverket gör beräkningar av hur
mycket dyrare det kan vara i jämförelse med den kost som man normalt äter för att
täcka sitt näringsbehov (Konsumentverket/rapport 2012:1).
Merkostnad för glutenfri kost
- kvinna
324 kr/månad
- man
393 kr/månad
- barn
230 kr/månad
Behovet av glutenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall omprövas
1 ggr/år.
Merkostnad för mjölksprotenfri kost
- kvinna
148 kr/månad
- man
188 kr/månad
- barn
100 kr/månad
Behovet av mjölkprotenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall
omprövas 1 ggr/år.
Merkostnad för fettreducerad kost för vuxna
Behovet av fettreducerad kost skall endast användas efter medicinsk bedömning i
samråd med ansvarig läkare och dietist. Personer som ordinerats fettreducerad kost
skall alltid utbildas och följas upp av dietist.
Merkostnad för fettreducerad kost får ske i samråd med dietist i det enskilda fallet
och behovet skall omprövas 1 ggr/år.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
28
Legitimationshandling
Kostnad för legitimationshandling ingår i begreppet ”skälig levnadsnivå”, varför
bistånd vid behov bör beviljas.
Pass eller svenskt medborgarskap behövs generellt inte för att leva i Sverige, varför
bistånd ej beviljas.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Läkarvård och medicin
Kostnad för läkarvård och annan medicinsk behandling inom den allmänna
sjukvården accepteras som en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning upp till
högkostnadsskyddet med max 1 100 kr för en 12 månaders period.
Kostnad för förebyggande vård avseende mammografi och cellprov är en godkänd
utgift, men kostnad för vaccination, uteblivet besök, kostnad för intyg och
journalkopia beviljas ej.
Fri läkarvård för ungdomar under 20 år.
Kostnad för sjukhusvistelse utgår för det belopp som överstiger livsmedelsposten i
riksnormen med 55 kr/dygn för en ensamstående person och 45 kr/dygn för en
person som är gift/sammanboende.
Kostnad för medicin enligt recept är en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning
under förutsättning att medicinen ingår i högkostnadsskyddet med max 2 200 kr för
en 12 månaders period.
Sökande ska i första hand hänvisas att betala sin medicin via avbetalning till
Apoteket. Vid avbetalning godkänns faktureringskostnaden med 20 kr/månad.
Kvitto tillsammans med receptspecifikation ska uppvisas i samband med ansökan om
försörjningsstöd.
Kostnad för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av
läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid
ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är 1.500 kr för en 12 månaders period
29
Frikort utfärdas av Sjukreseenheten 031-63 05 05 och har telefontid 9:00 – 11:45 och
13:00 – 15:00.
Kostnad för ambulanstransport är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning.
Avgifter för utfärdande av intyg. I lag om allmän försäkring regleras endast avgift
för vård på grund av sjukdom och förlossning. I all övrig vård, t.ex. utfärdande av
intyg, ska patienten i princip betala den faktiska kostnaden för åtgärden. Regionen
fastställer taxor och deras huvudprincip är att den som begär intyget eller
undersökningen ska stå för kostnaden. Vissa undantag finns, för intyg till
Försäkringskassan tas ingen avgift om kassan begär intyget direkt av läkaren.
Ekonomiskt bistånd till kostnad för intyg ska beviljas om handläggande
socialsekreterare begärt intyget eller om intyget är en förutsättning för fortsatt
handläggning av ärendet t ex vid ansökan om sjukersättning eller liknande.
Ekonomiskt bistånd till kostnad för andra intyg utgår normalt inte. Om ett intyg är en
förutsättning för att få eller behålla arbete kan kostnaden beviljas efter särskild
prövning t ex förnya körkort för yrkesförare, friskintyg för arbete i livsmedelsindustri
eller liknande.
Skoinlägg är en accepterad utgift om behovet kan styrkas med läkarintyg.
Kan beviljas max 1 gång/år efter beslut av processledare.
Hjälpmedel är en accepterad utgift om behovet kan styrkas med läkarintyg.
Beslut av processledare.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
30
Magasinering
Först och främst ska sökande själv ordna med magasineringen av sitt bohag.
Om skäl finns, med hänsyn till bohagets värde, magasineringsbehovets varaktighet,
sökandens sociala situation och omständigheter i övrigt är faktorer som är viktiga vid
bedömning av rätten till bistånd.
Den enskilde skall i första hand stå för avtalet avseende magasinering. Kan den
enskilde inte stå för avtalet på grund av t ex betalningsanmärkningar kan
socialtjänsten stå för avtalet, men avtal skall skrivas mellan socialtjänsten och den
enskilde.
Det är viktigt att tidsbegränsa magasineringstiden genom att avtala med sökande
genom en skriftlig överenskommelse, där magasineringstiden är max 3 månader och
därefter får omprövning ske.
Kostnad för magasinering kan beviljas efter beslut av 1:e socialsekreterare med max
25 % av basbeloppet/år.
Magasineringskostnad över 6 månader skall prövas av Sociala Myndighetsnämnden.
När Kronofogden avhyser en person/familj från en bostad ansvarar de för
magasineringen under 3 månader.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
31
Matpengar
Matpengar kan beviljas vid 2 olika situationer:
 Sökande är inte berättigad till bistånd på grund av olika orsaker men trots det
står utan pengar till mat.
 Sökande har erhållit bistånd enligt riksnorm eller har haft egna inkomster
motsvarande norm men av olika orsaker står helt utan medel till mat.
I dessa fall kan en nödprövning göras för att undvika att sökande lider nöd.
Vid nödprövning utöver riksnorm mer än 2 gånger under än 12 månaders period ska
fördjupad utredning göras och eventuell anmälan till Överförmyndarnämnden enligt
bestämmelserna Sof 42 § och LSS 15 § 6 p.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
32
Postbox/Poste Restante
Det optimala är att den sökande är folkbokförd på den adress där de bor.
Av olika skäl kan inte alltid den sökande vara folkbokförd på den adress där de bor.
När den sökande inte kan vara folkbokförd på den adress där de bor skall den
sökande först och främst ordna med eftersändning av sin post.
Om det ej går att ordna med eftersändning av post kan det bli aktuellt med
postbox/poste restante för att den sökande skall få tillgång till sin post.
Kostnad för postbox/poste restante efter beslut av processledare med max 10 % av
basbeloppet/år
Egna Noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Psykoterapikostnader
Psykoterapeutisk behandling ligger under sjukvårdens ansvar och grundar sig på
medicinska kriterier. Om sjukvården inte kan tillgodose sjukvårdsbehov genom
psykoterapeutisk behandling ankommer det på sjukvården att anvisa alternativa
sjukvårdsinsatser (prop. 2000/01:80, sid 93).
Ansökan om psykoterapikostnader prövas av Sociala Myndighetsnämnden och
omprövas var 6:de månad.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
33
Resekostnader/sociala resor/sjukvårdresor
Bistånd till sociala resor kan efter ansökan accepteras vid ekonomisk beräkning för
de sökande som ej har rätt till arbetsresor.
Sociala resor accepteras med 300 kr/vuxen person och månad.
Om behov av färdtjänst accepteras en kostnad med max 10 st enkelresor i Kungälv.
Sökande som är arbetslös och har kontakt med Arbetsförmedlingen omfattas av
sociala resor.
Ensamkommande ungdomar och ”hemmaplanslösningar” för ungdomar som studerar
på gymnasiet accepteras en kostnad avseende fritidskort med 750 kr. Giltighetstiden
för ett fritidskort är 100 dagar.
Bistånd till arbetsresor avser möjlighet att resa till och från arbets-/praktikplatsen
eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar.
Avståndet mellan arbetet och hem skall vara minst 4 km för att bistånd skall beviljas,
dock bör individuella bedömningar göras.
Kom ihåg! Arbetsförmedlingen beviljar reseersättning utöver egenavgift som är
600 kr/månad.
Bistånd för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av
läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid
ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är 1.500 kr för en 12 månaders period
Frikort utfärdas av Sjukreseenheten 031-63 05 05 och har telefontid 9:00 – 11:45 och
13:00 – 15:00.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
34
Rättshjälpskostnader
Från och med 1997 gäller en ny rättshjälpslag. Villkoren för att få hjälp från staten för
advokatkostnader har skärpts enligt den nya lagen.
Huvudregeln är att sökande i första hand ska utnyttja rättsskyddet i sin
hemförsäkring.
Bistånd till rättshjälp/rättsskydd och rådgivningsstund kan utgå i frågor om vårdnad
och umgänge om barn och vid äktenskapsskillnad vid misshandel inom familjen.
Kostnad för rättshjälp kan beviljas efter beslut av processledare med max
50 % av basbeloppet/år.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Separation/skilsmässa
Vid en skilsmässa har parterna försörjningsansvar för varandra tills Tingsrätten har
dömt till äktenskapsskillnad. Ogifta sammanboende skall likställas med gifta om de
lever under äktenskapsliknande förhållanden.
Vid prövning av rätten till försörjningsstöd ska särskild hänsyn tas till barnets/barnens
situation, om det förekommer våld mot vuxna och barn, (kvinnofrid) och den faktiska
situationen.
Ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till Göteborgs Tingsrätt och kostnaden är
900 kr.
Kostnad för ansökningsavgift kan beviljas utifrån våld/kvinnofrid.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
35
Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer
Enligt 5 kap 11 § SoL har Socialnämnden ett särskilt ansvar vad gäller som utsätts
för våld eller hot om våld. Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som
utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra
övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av
stöd och hjälp enligt 5 kap 11 § SoL.
Vid beräkning av försörjningsstöd kan det vara aktuellt att godta kostnader för:
 Tillfällig adressändring
 Namnbyte
 Säkerhetspaket (låsbyte, titthål, kedja)
 Dubbla hyreskostnader under uppsägningstid
 Kostnad för äktenskapsskillnad
 Hemutrustning (beakta att eventuell bodelning kommer att ske)
 Kläder
 Mobiltelefon/inkoppling av fast telefoni
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
36
Spädbarnsutrustning
Kostnad för babyutrustning kan beviljas i samband med barns födelse.
Avser utgifter för anskaffning av säng, sängutrustning, vagn mm samt till vissa kläder
till en skälig kostnad av max 13 % av basbeloppet. Halva beloppet kan utbetalas
strax före beräknad nedkomst och resterande utbetalas efter barnets födelse.
För efterkommande barn kan ett lägre belopp beviljas, men hänsyn bör tas till hur
stor åldersskillnad det är mellan syskonen.
Kostnad för sittvagn kan beviljas utöver till familjer med långvarigt (mer än 1 år)
behov av ekonomiskt bistånd med max 500 kr.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Städning/sanering
Bistånd till kostnad för städning/sanering av bostad kan beviljas efter särskild
prövning om det finns risk för att hyreskontraktet kommer att sägas upp på grund av
sanitär olägenhet.
Diskussion ska föras med boendesekreterare/boendekoordinator inför eventuell
städning/sanering.
Kostnad för städning/sanering kan beviljas efter beslut av processledare med max
50% av basbeloppet/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala
Myndighetsnämnden.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
37
Tandvård
Försörjningsstöd utgår till akut tandvård och annan tandvård som bedöms som
nödvändig tandvård. Försörjningsstöd utgår ej till optimal tandvård.
Med akut tandvård avses behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador.
Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling och enstaka
fyllningar för att undanröja värk. Detta är behandling som oftast måste utföras
omedelbart vilket medför att kostnadsförslag ej kan inväntas.
Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare
framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att ”akut besök”
på räkningen inte innebär att behovet av behandling var akut.
Med nödvändig tandvård avses att sökande ska uppnå godtagbar tuggförmåga,
förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera
socialt och kunna arbeta.
Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska
inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivit besök.
Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till nödvändig tandvård:
 Kostnadsförslag skall alltid begäras
 Förtroendetandläkare, Lars Hallgren ska konsulteras vid ansökningar om
dyrare eller mer omfattande tandvård för en oberoende bedömning utifrån
begreppet nödvändig tandvårdsbehandling
 En individuell bedömning ska även göras om den sökandes förmåga att
sköta sin tandhygien, exempelvis i samband med missbruk
Tandvårdskostnad upp till:
16 % av basbeloppet kan beviljas av socialsekreterare
25 % av basbeloppet kan beviljas av processledare
35 % av basbeloppet kan beviljas av enhetschef
Kostnad därutöver prövas av Sociala Myndighetsnämnden.
Kom ihåg! Personer med bestående behov av omfattande vård och omsorg eller
lider av vissa sjukdomar kan ha rätt till tandvårdsstöd ”det gröna kortet”. Även
personer som har beviljats särskilt boende via Funktionshinderverksamheten kan
omfattas av ”det gröna kortet.
Privat ansökan om Grönt Kort bedöms av Tandvårdsenhetens
bedömningstandläkare (Regionens Hus Tandvårdsenheten)
405 44 Göteborg tele 031-63 05 00).
Kostnad för en årlig undersökning är en godkänd utgift i samband med ansökan om
försörjningsstöd under förutsättning att personen har varit aktuell för försörjningsstöd
mer än ett år.
38
Kom ihåg! Fri tandvård upp till 24 år.
Från 1 januari 2014 är det fri tandvård för ungdomar till och med det år de fyller 24 år.
Den nya åldersgränsen gäller bara patienter som är folkbokförda i Västra Götaland, i
övriga Sverige gäller den fria tandvården upp till 19 år.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Telefon
Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till
fast telefoninstallation.
Beslut av processledare med max 300 kr och max 1 ggr/år.
Bistånd till telefoninstallation är en accepterad utgift i samband med att den enskilde
har beviljas bistånd till trygghetslarm. Om personen har skuld till Telia eller har
betalningsanmärkningar skall ansökan om reglering av skuld och depositionsavgift
prövas av Sociala Myndighetsnämnden.
Egna noteringar:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
39
Umgänge
Socialtjänsten ska enligt barnkonventionen stimulera umgänge med båda parter. Om
det finns ekonomiska hinder som parterna inte kan lösa, ska socialtjänsten göra
umgänget möjligt.
Traditionellt umgänge
Den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till underhållsstöd från
Försäkringskassan om den andre föräldern helt eller delvis inte betalar
underhållsbidrag.
Förälder som uppbär försörjningsstöd och som barnet inte huvudsakligen bor
tillsammans med erhåller tillägg för umgänge med dagsbelopp motsvarande
riksnormens budgetposter för livsmedel, lek/fritid och hygien för aktuell åldersgrupp.
Under 1 år
1 – 2 år
3 år
4 – 6 år
7 – 10 år
11 – 14 år
15 – 18 år
19 – 20 år
45 kr/dygn
49 kr/dygn
40 kr/dygn
48 kr/dygn
59 kr/dygn
72 kr/dygn
84 kr/dygn
85 kr/dygn
Rätten till umgänge ska kontrolleras och omfattningen ska framgå av dom, avtal eller
intyg från boföräldern.
Om den andre parten uppbär försörjningsstöd skall motsvarande avdrag göras för
denne vid längre umgänge till exempel vid lov. Avdrag för boendeföräldern görs ej
vid sedvanligt umgänge varannan helg.
Växelvis boende
Vid växelvis boende, då barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna kan vardera
föräldern ansöka om underhållsstöd (utfyllnadsbidrag) hos Försäkringskassan.
Vid växelvis boende kan föräldern erhålla bistånd motsvarande de personliga
kostnaderna för barnet/barnen den tid den eller dessa bor hos föräldern. Personliga
kostnader utgår då ej till den andre föräldern. Båda föräldrarna kan räkna barnet som
del i familjen vid beräkning av gemensamma hushållskostnader. Inkomster
(barnbidraget) som rör barnet delas lika mellan föräldrarna.
Resor i samband med umgänge med barn
Behovsprövningen ska omfatta:
 Barnets behov av umgänge
 Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar
 Skäligheten av kostnaden för resan
40
Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses.
Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån
ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas
ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för
kostnaderna.
Även barn med förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne.
Om föräldrarna inte kommer överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan
bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas, dock med max 20 % av basbeloppet
och per familj och år.
Resekostnader i samband med umgänge ska jämföras med vad en låginkomsttagare
på orten normalt har möjlighet att bekosta,
Egna noteringar:
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
41
Utgiftsposterna i riksnormen
Underlagssummor per månad för de olika utgiftsposter som ingår i riksnormen framgår av
nedanstående tabell.
Personliga kostnader
Barn och ungdomar
Vuxna _
Under 1-2
3
4-6
7-10 11-14 15-18 19-20 Ensam- Sambor
1 år
år
år
år
år
år
år
år
stående
_________________________________________________________________________
Livsmedel
alla måltider
765 870 930 1130 1280 1500 1820 1820 1690
2780
Kläder/skor
Fritid/lek
Hygien
Barn- och
UngdomsFörsäkring
SUMMA
310
415
450
455
560
600
620
630
560
1120
35
140
150
255
410
510
520
540
420
840
570
495
140
80
100
170
230
230
280
580
60
60
60
60
60
60
60
60
1740
1980
1730 1980 2410 2840
3250 3280
2950
5320
Gemensamma hushållskostnader inom riksnormen
Antal medlemmar i hushållet
1 pers
Förbrukningsvaror
111
Media & kommunikation
819
(dagstidning/internet,
telefon och tv-licens)
SUMMA
930
2 pers 3 pers
4 pers
5 pers 6 pers 7 pers
131
232
262
314
384
404
909
1078
1228
1396
1556
1716
1040
1310
1490
1710
1950
2120
42
Rutin avseende ny lagstiftning 130701, ”jobbstimulans”
Tillämpning
Den särskilda beräkningsregeln ska tillämpas på arbetsinkomster som den enskilde
tjänat in från och med den 1 juli 2013. Det betyder att enskilda som vid detta datum
fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader i följd i
den egna kommunen och/eller i en tidigare kommun är kvalificerade för
jobbstimulansen om de har arbetsinkomster. (Prop. 2012/13:94 s.34).
Den särskilda beräkningsregeln innebär att under perioden av jobbstimulans ska
25 % av den enskildes nettoinkomst av arbete inte beaktas vid bedömningen av
rätten till ekonomiskt bistånd. Det gäller både då den enskilde får arbete och då
arbetsinkomsten ökar.
Juli 2013
Inkomst av anställning betalas i regel ut i slutet av den månad som den har tjänats in
eller i nästkommande månad. Inkomst intjänad under juli 2013 kommer därför
normalt att betalas ut antingen i slutet av juli eller i augusti och ligga till grund för
beräkningen av försörjningsstödet för augusti eller september.
Med hänsyn till kvalificeringstiden på sex månader bör de första som kan få
jobbstimulansen därför i de flesta fall bli enskilda som har fått försörjningsstöd varje
månad åtminstone sedan februari eller mars.
Beräkning av inkomster intjänade under juli 2013
Den särskilda beräkningsregeln ska tillämpas på arbetsinkomster som den enskilde
tjänat in från och med den 1 juli 2013. Det betyder att enskilda som vid detta datum
fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader i följd är
kvalificerade för jobbstimulansen om de har arbetsinkomster
(Prop. 2012/13:94 s.34).
Vid avslag
Socialstyrelsen anser att ordalydelsen leder till slutsatsen att ett avslag för en månad
avbryter kvalificeringsperioden och en ny kvalificeringsperiod på sex månader ska
påbörjas. Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt
till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.
Beräkningsregelns längd
Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Tiden
ska vara sammanhängande. Även om den enskilde är självförsörjande under någon
del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade
tvåårsperioden. (Prop. 2012/13:94 s.24).
Annan kommun
Om den enskilde flyttar till en ny kommun under pågående period med jobbstimulans
omfattas han eller hon fortfarande av den särskilda beräkningsregeln
(prop. 2012/13:94 s.27).
Socialnämnden i den nya kommunen behöver då utreda hur mycket som återstår av
den tvåårsperiod som jobbstimulansen ska gälla. Som ovan nämnts behöver
43
nämnden den enskildes samtycke till att kontrollera en sådan uppgift med den
tidigare kommunen.
Jobbstimulansen kan gälla i flera omgångar
Det finns ingen gräns i socialtjänstlagen för hur många gånger en biståndssökande
kan få jobbstimulansen. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter får
försörjningsstöd sex månader i följd gäller jobbstimulansen och den särskilda
beräkningsregeln därefter på nytt (Prop. 2012/13:94s.24).
Vid nybesök
 Vid nybesöket kontrolleras om personen fått utbetalt försörjningsstöd i annan
kommun och hur länge.
 Om personen är kvalificerad för jobbstimulans i annan kommun ska ett
underlag begäras från den socialnämnden, av underlaget ska det framgå för
vilken period kvalificeringen gäller.
 Övriga kontroller enligt nuvarande rutiner.
 Om personen uppfyller kraven enligt ovan lagstiftning ska notering göras i
journal samt noteringsfältet på beräkningen, både vad gäller antal månader
inom sexmånadersregeln och vilken period kvalificeringen gäller.
Personer som uppbär försörjningsstöd




Kontroll av utbetalning försörjningsstöd sex månader i följd.
När en person blir kvalificerad ska kvalificeringsperioden dokumenteras i
journalen.
Skriv notering på beräkningsblad med rubriken ” Kvalificering jobbstimulans:
datum”
Vid beräkning och avdrag ska lön efter 25% avdrag räknas med vid
beräkningen och i kommentarsfältet på beräkningen skrivs: Totalt nettolön
(antal) kronor minus 25%.
44
Rutin avseende ny lagstiftning 140701, ”fritidspeng för barn i hushåll med
försörjningsstöd”
Målgrupp och syfte med fritidspengen
Fritidspengen gäller för barn som går i grundskolans årskurs 4-9 eller motsvarande i
andra skolformer som t ex särskola, specialskola eller sameskola. För elever i
specialskolan gäller fritidspengen även för barn som går i årskurs 10.
Fritidspengens storlek
Fritidspengen får ersätta högst 3 000 kr/barn och tolvmånadersperiod (2 kap. 1 b
socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. En tolvmånadersperiod behöver inte vara
ett kalenderår.
Handläggning av fritidspengen
Fritidspengen är inte en del av det ekonomiska biståndet utan en fristående
ersättning till ett hushåll för faktiska kostnader för ett barns fritidsaktiviteter.
Förutsättningar för att reglerna om fritidspeng ska gälla
Fritidpengen gäller för barn i hushåll som vid ansökningstillfället är aktuellt för
försörjningsstöd. Hushållet ska dessutom ha haft sådant stöd under minst sex
månader den senaste tolvmånadersperioden. Hushållet ska alltså ha haft
dokumenterade ekonomiska svårigheter under en längre tid och varit beroende av
försörjningsstöd från socialtjänsten för att kvalificeras för fritidspeng. Hushållet kan
visserligen ha varit självförsörjande under vissa kortare perioder men ska ändå en
stor del av tiden ha varit beroende av försörjningsstöd under en ramtid på tolv
månader. De sex månaderna behöver alltså inte vara sammanhängande.
Den som ansöker om fritidspeng får åberopa försörjningsstöd från annan kommun för
att visa att hushållet uppfyller kraven för ersättning (2 kap. 1 a § SoF).
För vilka aktiviteter kan man få fritidspeng?
Fritidsaktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva
deltagande i samhällets gemenskap. Med regelbunden avses att aktiviteten är
återkommande, normalt en gång i veckan, men även glesare frekvens bör kunna
accepteras. Aktiviteten bör således under en termin eller sexmånadersperiod utövas
åtminstone vid ett flertal tillfällen för att betraktas som regelbunden.
Handläggning av fritidspeng i Treserva
Ersättning till fritidspengen får inte läggas som godkänd utgift i beräkning.
Varje gång bidrag till fridispeng beviljas ska det fattas ett nytt beslut.
Det går som max bevilja 3000 kr per beslut.
Beslutet ska vara individuellt för varje barn. Därför är ”avser” obligatorisk
Fyll i beslutsperiod för att hålla reda på perioden som beviljats för varje barn
Vid kontroll om hur mycket varje barn fått beviljat kan man kontrollera ”avser” i
besluten
45
Krissamtal med barn, Trappan/Kids´Club
Trappan/ Kids´Club
Krissamtal ”Trappan”, för barn som upplevt våld hot eller bråk i familjen har erbjudits i
Kungälvs kommun sedan januari 2008. Under 2014 genomfördes 139 samtal inom
Trappan och Kids´club.
Under året som gått har 22 barn varit aktuella för samtal, varav 15 nya barn under 2014
och 7 pågående vid årsskiftet, i åldrarna 4-18 år.
Nytt för 2013 var starten av Kids´Club under hösten. Kids´Club är en gruppverksamhet
för barn som upplevt våld mellan föräldrarna. 4 barn och dess mammor har deltagit i
5 gruppträffar vardera i år, vilket var den sista hälften av de totalt 10 träffarna som
avslutades 2014.
Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälso- och samhällsproblem som drabbar
barnen i familjen hårt. Att se sin förälder (oftast modern) bli utsatt för våld är bland det
svåraste ett barn kan uppleva. I familjer där våld sker blir inte hemmet den trygga plats som
barn behöver för sitt växande och sin utveckling.
I en nationell kartläggning från 2007, gjord av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads
universitet framkom att vart 10:e barn någon gång upplever att den ena föräldern utsätter
den andra för våld. Vart 20:e barn upplever det ofta. Detta innebär att två till tre barn i varje
skolklass är drabbade.
Krissamtal med barn som upplevt våld hot eller bråk i
familjen.
TRAPPAN /
Kids´Club
DATA OM DE BESÖKANDE- samtliga nya ärenden 2014
Barnets ålder
Samtal
flicka
Pojke
4-6 år
1
1
Antal
7-9 år
1
4
Samtal barn, Trappan och Kids Club
67
10-12 år
3
3
Samtal förälder
47
13-15 år
0
1
Samtal förälder och barn
20
16-18 år
0
1
Uteblivna/Återbud
Summa
5
10
Summa
5
139
Samtalen med barnen, metod och mål
Samtalen sker enligt en av Rädda barnen och Ersta-Sköndal, väl beprövad och utarbetad
metod, kallad Trappan. Fyra medarbetare på olika enheter inom socialtjänsten har
genomgått utbildningen och utför barnsamtalen inom ordinarie arbetstid. Förutom
barnsamtal, har undertecknad familjerådgivare samordningsansvar.
Trappan innebär ca 10 samtal, de flesta av dessa med barnen individuellt, men också samtal
med föräldrar och föräldrar/barn tillsammans ingår i modellen. Det är viktigt att barnen får
höra sina föräldrar ta ansvar för det som hänt och också ge sina barn ”tillåtelse” att tala om
det i Trappan. Risken är annars stor att våldet fortsätter att vara en familjehemlighet, som det
är tabu att prata om.
I samtalen får barnen bearbeta sina upplevelser verbalt och med lek, målningar, övningar
och sagor. Syftet är att bekräfta barnens känslor och upplevelser, ge stöd och kunskap.
Samtalen är inte terapi, men de stödjer en läkningsprocess hos barnen och har därför en
terapeutisk effekt.
I de allra flesta fall lever föräldrarna separerade när barnen går Trappan. Vi försöker i
möjligaste mån få kontakt med både mamma och pappa för att informera om vikten av att
deras barn får hjälp. Detta för att förhindra psykisk ohälsa och lidande, vilket annars kan bli
följden för barn som upplevt en familjesituation med hot, konflikter och/eller våld.
Ärenden från/remittent
Antal
Barn och ungdomsenheten
5
Familjerådgivningen
1
Familjerätten
0
Gemensam mottagning
2
Krismottagning för kvinnor
2
Stödenheten skolan
5
Kids´Club
Kids´Club riktar sig till barn och dess våldsutsatta förälder. Både barn och föräldrar (mammor
i denna första grupp) deltar i 10 parallella men separata gruppträffar. Syftet är att ge stöd och
kunskap, möta andra i liknande situation och bearbeta de konflikter och våld som varit i
familjen samt bättre kunna hantera sin livssituation. Att både föräldrar och barn får hjälp
samtidigt har visat sig ge god effekt.
Kids´Club som metod ingår i en studie som Brottsoffermyndigheten och Socialstyrelsen gett
Örebro universitet i uppdrag att utföra. Kungälvs kommun är en av de deltagande
kommunerna i detta forskningsprojekt.
Utåtriktat arbete, Trappan
Arbetsgruppen har under året fortsatt att bedriva ett utåtriktat informationsarbete för att
sprida kunskap om möjligheten för barn att få hjälp. Trappan och gruppverksamheterna
Skilda världar och Trampolinen bjuder vid 2 tillfällen varje termin in berörda
kommunanställda och andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn till en två timmar
lång presentation av dessa barnverksamheter.
Gunilla Bergman
Familjerådgivare och samordnare
för Trappan
Krismottagning Våld i nära relationer
Snabbfakta
Krismottagning för kvinnor startades med hjälp av riktade medel från
Länsstyrelsen maj 2008. Under verksamhetsåret 2014 har 61 kvinnor besökt
krismottagningen för första gången. 39 personer överfördes från 2013. Med
dessa personer har över 580 individuella samtal genomförts.
Mottagningen har under året haft ett ökat samarbete med socialtjänsten i
kvinnofridsärenden.
Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som allt mer kommer i fokus. Våld
skapar stort personligt lidande och höga samhällskostnader. Det är viktigt att
uppmärksamma att våld förekommer i alla slag nära relationer och att både kvinnor
och män kan var utsatta samt att mäns och kvinnors våld mot partner och barn
förekommer i alla socioekonomiska grupperingar.
Det blir därför allt viktigare att insikten om problematiken ökar och samarbetet mellan
olika samhällsfunktioner intensifieras.
Under året har Krismottagning för kvinnor bytt namn till Krismottagning våld i nära
relationer. Ansatsen är att ha en genusneutral profil och undvika att vara
heteronormativ. Detta för att bredda intaget så att även män och personer som har
en hbtq- (homo, bi, trans och queer) läggning kan söka för sin våldsutsatthet.
Trots det ovan nämnda namnbytet får inte fokus på mäns våld mot kvinnor glömmas
bort då det är det mest förekommande och att det grova våldet mestadels utövas av
män mot kvinnor.
VÅLD – En definition
Mottagningen Våld i nära relationer arbetar utifrån en bred våldsdefinition där ingår
fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt, sexuellt och latentvåld. Mottagningen är
uppdelad i en del som arbetar med personer som är utsatta för våld och en del som
arbetar med den som utövar våld.
Mål och uppgift
Krismottagningen är en verksamhet som är kopplad till familjerådgivningen. Förutom
det behandlingsarbete som bedrivs är det viktigt att sprida information om
mottagningens verksamhet så att det kommer till kommuninnevånarnas kännedom.
Att sprida kunskap bland samarbetspartners inom socialförvaltningen samt skapa ett
gott samarbete ses också som en viktig uppgift. Krismottagningen deltar och i
kommunens samverkansgrupp där man driver frågorna om våld i nära relationer.
Denna grupp är ett viktigt nätverk där det finns representanter för olika verksamheter
inom kommunen, sjukvården, polisen, brottsofferjouren, kyrkan, kvinnojouren etc.
Här drivs frågor som samverkan, utbildning, information och vidareutveckling kring
frågor om våld.
Behandlingsarbete
Teori/metod
Behandlingsarbetet utgår från teorier om traumabetarbetning. Ett viktigt fokus är
också att stärka individers förmågor och resurser både vad det gäller de egna
resurserna men också det egna nätverkets resurser.
Behandlingsarbetet består av krissamtal, bearbetande samtal, stödsamtal, råd och
stöd samt information. Utgångspunkten är den utsattes behov och situation.
Behandlingstidens längd varierar från kortare krisbearbetning till längre bearbetande
kontakter.
Om personen befinner sig i en situation där våldet pågår blir målet att
medvetandegöra hur våldet påverkar henne/honom och eventuella barn, att
informera på vilket sätt samhället kan skydda henne/honom, samt stötta en eventuell
uppbrottsprocess.
Om personen varit utsatt för våld i en tidigare relation blir målet att genom
bearbetning få till stånd ett bättre psykiskt mående.
En viktig uppgift är också att stötta i samverkan mellan den våldutsatte och andra
resurser i samhället tex sjukvård, polis, socialtjänst osv.
För att ytterligare bredda, nyansera och vidareutveckla arbetet med våldsutsatta
kvinnor startades en gruppverksamhet Kids Club hösten 2013. Detta är en metod där
mammor och deras barn går samtidigt i gruppverksamhet. Barnen i en barngrupp,
mammorna i en mammagrupp. Mer om denna metod kan du läsa i
verksamhetsberättelsen där barnverksamheterna redovisas.
Jämställdhetsperspektiv
Jämställdhet är en grundläggande rättighet. Krismottagningen har åsikten att det
råder en könsmaktsordning i samhälle och hem där män i grunden är överordnade
kvinnor som har att anpassa sig efter dessa normer. Det är viktigt att bryta dessa
strukturer och mönster.
Framtidsfrågor
Det är angeläget att arbeta mer med opinionsskapande och medvetande arbete
såväl intern som externt. Den allmänna inställningen till våld och insikten om våldets
komplexitet och skadeverkningar kommer att bli avgörande för hur framgångsrikt
arbetet med våld i nära relation kommer att bli. Det är också viktigt att vidareutveckla
samarbetet med socialtjänsten så att man har bra metoder att möta de behov av
skydd, hjälp och stöd som de våldsutsatta har. Att upptäcka våld på ett tidigt
stadium gör att barnen får möjlighet och bättre förutsättningar till rehabilitering.
Krismottagningen för kvinnor
DATA OM DE BESÖKANDE- samtliga ärenden införda 2014
Ålder
Antal
kvinnor
Kungälv
under 20 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-69 år
70 år och äldre
Saknas uppgift
Summa
Relationens längd
1
12
17
16
7
1
2
5
61
Antal
ärenden
Kungälv
mindre än 1 år
1-4 år
5-9 år
10-14 år
15-19 år
20-24 år
25-29 år
30 år eller mer
Saknas uppgift
Summa
Relationens art
Gifta
Sammanboende
Särboende
Separerade
Ensamstående
Övriga
Saknas uppgift
Summa
män
Kungälv
0
0
0
0
0
0
0
0
0
%
2
8
18
8
9
5
1
2
8
61
Antal
ärenden
Kungälv
3%
13%
30%
13%
15%
8%
2%
3%
13%
100%
%
9
9
0
36
0
2
5
61
15%
15%
0%
59%
0%
3%
8%
100%
Barn (under 18 år)
Antal
ärenden
Kungälv
Inga barn
Gravid
Ett barn
Två barn
Tre barn
Fyra barn eller fler
Saknas uppgift
Summa
Anmälningsorsak
15
0
15
21
3
2
5
61
Antal
ärenden
Kungälv
Våld
Separationskris
Livskris
Relationskris
Svårighet i föräldraskap
Annan problematik
Saknas uppgift
Summa
Initiativ
Eget
Läkare m.fl.
Socialtjänst
Internt från familjerådgivningen
Polisen
Annan
Saknas uppgift
Summa
%
25%
0%
25%
34%
5%
3%
8%
100%
%
56
0
2
0
0
0
3
61
92%
0%
3%
0%
0%
0%
5%
100%
19
13
14
1
3
6
5
61
31%
21%
23%
2%
5%
10%
8%
100%
Antal
BEHANDLINGSARBETETS OMFATTNING - samtliga ärenden
Ärenden
Antal
ärenden
Kungälv
Ärenden överförda från 2013
Ansökningar 2014
varav förtur pga pågående våld
Personer födda utomlands 2014
Återtagna ansökningar
Avslutade 2014
varav planerade avslut
varav oplanerade avslut
(dropout)
Samtal och (genomströmning).
39
61
9
3
6
60
44
10
Antal
samtal
Kungälv
Enskilda samtal kvinna
Enskilda samtal man
Övriga samtal
Uteblivna/Återbud
583
15
0
126
UTVÄRDERING AV BEHANDLINGSINSATSERNA - avslutade ärenden under 2014
Behandlingstyp
Antal
ärenden
Kungälv
Korttidsärenden (1 samtal)
Korttidsärenden (2-4 samtal)
Långtidsärenden (5-8 samtal)
Långtidsärenden (9 samtal eller fler)
Summa
Behandlingsarbetets innehåll
Kartläggande/klargörande samtal
Behandlande samtal
Separationsarbete
Krissamtal
Övrigt
Problem i andra relationer
Summa
%
9
18
11
16
54
Antal
ärenden
Kungälv
17%
33%
20%
30%
100%
%
15
38
0
1
0
0
54
28%
70%
0%
2%
0%
0%
100%
Form av våld
Antal
Fysiskt
Psykiskt
Sexuellt
Materiellt
Ekonomisk
Inte känt
Summa
29
53
11
14
17
0
124
Inte
känt
Tidigare relation med
förekomst av våld
Summa
Ja
Våld under uppväxten
Utsatt
Bevittnat Nej/
inte känt
11
1
42
Utsatt
Bevittnat Nej/
inte känt
7
31
11
6
Summa
Har barnen varit utsatta?
Summa
Hur
många
Nej
7
40
8
Krismottagning våld i nära relation
Ale och Kungälv Kommun
Krismottagning för män startades med hjälp av riktade medel från
Länsstyrelsen den första april 2008. Under verksamhetsåret 2014 har 72 män
och 4 kvinnor besökt krismottagningen för första gången och 38 män fanns
kvar sedan året innan. Med dessa personer har över 500 individuella samtal
genomförts. Omkring 40 procent av de personer som sökte för första gången
under 2014 angav aggressivitet eller problem att behärska sin aggressivitet
som skäl för att söka hjälp. Detta är en ökning sen tidigare år. Det är
fortfarande vanligt individer som söker krismottagningen befinner sig i någon
form av livskris oftast framkallad av separation. 31 män och 1 kvinna av dem
som kontaktade mottagningen var bosatta i Ale Kommun och 40 män och 3
kvinnor i Kungälvs Kommun.
Noterbart är att Krismottagningen behandlar ett mindre antal kvinnor med
aggressionsproblematik.
Krismottagning har under året samarbetat med olika avdelningar inom IFO Ale
och Kungälv. Vidare har utbildningar av föredragstyp utförts för bland annat
Länsstyrelsen, Kungälvs sjukhus och fackföreningsrörelsen. Allt i akt och
mening att sprida kunskap och insikt även utanför den egna organisationen.
Våld i nära relation är fortsatt ett stort samhällsproblem. Våldet skapar ett stort
personligt lidande och höga samhällskostnader. Det är därför viktigt att insikten om
problematiken fortsatt ökar och att arbetet med våldsutövare som lever i nära relation
intensifieras. Mäns och kvinnors våld mot partner och barn förekommer i alla
socioekonomiska grupperingar.
Ambitionen att bredda intaget så att även kvinnor kan söka för våldsproblematik och
ge mottagningen en genusneutral profil är en viktig del av mottagningens arbete.
Trots det ovan nämnda ambition får inte fokus på män glömmas bort. Det är fortsatt
mäns våld mot kvinnor som är i fokus och de kriser som kan drabba män i samband
med exempelvis en separation.
Krismottagning Våld i Nära relation – mål och uppgift
Män i kris
I arbetet med män i kris ställs höga krav på etisk medvetenhet och etisk reflektion.
Här finns svåra frågor som bottnar i autonomi och oberoende, makt och vanmakt,
respekten för den enskildes integritet men också respekten för de närståendes
integritet och fria vilja. I mötet med män som utövar våld finns särskilda krav på att
förhålla sig till ansvar och skuld, väga in samhällets regler och ordning och samtidigt
möta den enskilde med respekt och integritet.
Målsättningen är att:

ge redskap till förändring, insikt och därmed förbättrade levnadsvillkor

verka för jämställdhet mellan kvinnor och män

vara ett kunskapsforum för krisarbete med män

rikta ett särskilt fokus på förebyggande insatser och behandling av
individer som har problem med aggression och utövande av våld

öka skyddet för de kvinnor och barn som är utsatta för våld i nära
relation

samla ny kunskap inom området och föra den vidare ut i organisationen
och i samhället

ge män utsatta för våld i nära relation möjlighet till samtal och stöd
Vem söker?
De män som sökt Krismottagning för män har till stora delar haft problem i sina nära
relationer. För en del av männen har dessa svårigheter lett till skilsmässa eller
separation vilket försatt dem i livskris. En övervägande del av männen har sökt på
eget initiativ, ett flertal har också kommit till Krismottagningen via rekommendation
från familjerådgivning och övrig socialtjänst. Ett fåtal män har sökt mottagningen efter
kontakt med primärvård och psykiatri.
De kvinnor som sökt och genomgått samtal hade antingen en egen bekymring
angående det egna beteendet eller riskerat bli lämnad av sin partner.
Krismottagning för män bedriver behandlingsarbete för män i någon form av livskris
med ett uttalat fokus på dem som använt eller använder våld i nära relation.
Behandlingen av män i kris bedrivs för närvarande individuellt och bygger på
antagandet att våldet är meningsskapande för mannen, ett inlärt beteende som
befäster en könsmaktsstruktur samt att män till stor del är omedvetna om såväl
processen kring inlärningen av det våldsamma beteendet samt konsekvenserna av
det.
De män som söker har företrädesvis påverkats av en yttre faktor som påverkat deras
livsföring. Exempel på detta kan vara en separation, en polisanmälan,
uppmärksamhet från en närstående eller granne eller en påstötning från
socialtjänsten. Endast vid ett fåtal tillfällen söker män hjälp i förebyggande syfte och
har insikt i att våldet är ett problem.
Krismottagningen erbjuder behandling för män och kvinnor som använder våld i nära
relation. Mottagning erbjuder också män som har problem med att hantera sin
aggressivitet, har hamnat i någon form av livskris, har svårigheter i samband med
skilsmässa, eller separation eller har svårigheter i sitt föräldraskap.
Mottagningen garanterar för närvarande en manlig behandlare/ samtalspartner och
tillhandahåller behandling, rådgivning och krisbearbetning kostnadsfritt.
Krismottagning våld i nära relation ger möjlighet individer att samtala kring sin
aggressivitet, med målet att ge dem konstruktiva och alternativa strategier till
våldsutövandet. Våldets konsekvenser beskrivs ingående och våld används i
begreppets vidgade form det vill säga våld kan vara, fysiskt, psykiskt, sexuellt,
materiellt, ekonomiskt eller latent. Behandlingen sätter våldsutövandet och
konsekvenserna av det i fokus och vill ge mannen nya redskap för att kunna hantera
sin aggressivitet och ta ansvar för den.
Jämställdhetsperspektiv
Jämställdhet är en grundläggande rättighet. Krismottagningen har åsikten att det
råder en könsmaktsordning i samhälle och hem där män i grunden är överordnade
kvinnor som har att anpassa sig efter dessa normer. Det är viktigt att bryta dessa
strukturer och mönster. I vardagsarbetet på krismottagningen synliggörs dessa
brister genom mäns våld mot kvinnor och barn.
Framtidsfrågor
Det är angeläget att arbeta mer med opinionsskapande och medvetande arbete
såväl intern som externt. Den allmänna inställningen till våld och insikten om våldets
komplexitet och skadeverkningar kommer att bli avgörande för hur framgångsrikt
arbetet med våld i nära relation kommer att bli. Frågan våld i nära relation behöver
ägas av fler personer varför en kompetenshöjning inom IFO är nödvändig. Detta är
en utmaning inför kommande år.
Krismottagningen för män
DATA OM DE BESÖKANDE- samtliga ärenden införda 2014
Ålder
under 20 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-69 år
70 år och äldre
Saknas uppgift
Summa
Antal
Män
1
3
7
15
6
1
0
7
40
Kungälv Antal
Ale
Kvinnor Män
Kvinnor
0
0
0
0
2
0
2
11
1
0
9
0
1
5
0
0
1
0
0
0
0
0
3
0
3
31
1
Relationens art
Gifta
Sammanboende
Särboende
Separerade
Ensamstående
Övriga
Saknas uppgift
Summa
Barn (under 18 år)
Inga barn
Hustru/sambo gravid
Ett barn
Två barn
Tre barn
Fyra barn eller fler
Saknas uppgift
Summa
Anmälningsorsak
Aggressivitet
Separationskris
Livskris
Våldsutsatt
Relationskris
Svårighet i föräldraskap
Övrig orsak
Handledningsuppdrag
Saknas uppgift
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
14
33%
14
44%
9
21%
6
19%
0
0%
0
0%
9
21%
4
13%
3
7%
5
16%
1
2%
0
0%
7
16%
3
9%
43
100%
32 100%
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
6
14%
9
28%
0
0%
0
0%
11
26%
5
16%
14
33%
10
31%
4
9%
5
16%
1
2%
0
0%
7
16%
3
9%
43
100%
32 100%
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
19
44%
13
38%
6
14%
2
6%
5
12%
11
32%
1
2%
1
3%
5
12%
3
9%
0
0%
0
0%
0
0%
2
6%
0
0%
0
0%
7
16%
2
6%
43
100%
34 100%
Initiativ
Eget
Läkare m.fl.
Socialtjänst
Internt från familjerådgivningen
Polisen
Annan
Saknas uppgift
Summa
Antal
Kungälv
21
2
4
8
0
2
6
43
49%
5%
9%
19%
0%
5%
14%
100%
Antal
Ale
20
3
2
4
0
1
2
32
BEHANDLINGSARBETETS OMFATTNING - samtliga ärenden
Ärenden
Antal
Antal
ärenden ärenden
Kungälv Ale
Ärenden överförda från 2013
26
12
Ansökningar 2014
43
32
varav förtur pga pågående våld
0
0
Personer födda utomlands, 2014
3
3
Avslutade 2014
21
21
varav planerade avslut
14
16
varav oplanerade avslut (dropout)
1
2
Återtagna ansökningar
6
3
Återkommande med ny ansökan
7
3
Samtal och (genomströmning).
Antal
samtal
Ale/
Enskilda samtal man
Övriga samtal
Uteblivna/åb
Kungälv kvinnor
603
13
0
67
63%
9%
6%
13%
0%
3%
6%
100%
UTVÄRDERING AV BEHANDLINGSINSATSERNA - avslutade ärenden under 2014
Behandlingstyp
Korttidsärenden (1 samtal)
Korttidsärenden (2-4 samtal)
Långtidsärenden (5-8 samtal)
Långtidsärenden (9 samtal eller fler)
Summa
Behandlingsarbetets innehåll
Kartläggande/klargörande samtal
Behandlande samtal
Separationsarbete
Krissamtal
Övrigt
Problem i andra relationer
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
3
20%
4
22%
6
40%
9
50%
5
33%
5
28%
1
7%
0
0%
15
100%
18 100%
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
5
33%
5
28%
8
53%
10
56%
0
0%
1
6%
2
13%
2
11%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
15
100%
18 100%
Utsatt partner för våld
Fysiskt
Psykiskt
Sexuellt
Ekonomisk eller materiellt
Inte känt
Summa
Kungälv Ale
3
7
1
3
3
17
Tidigare relation med
Kungälv
förekomst av våld
Summa
Ja
Våld under uppväxten
Kungälv
Summa
Har barnen varit utsatta?
Utsatt
Summa
0
Ja
0
Nej/
0
Ale
Inte
känt
Nej
0
0
Nej/
inget
inget
Utsatt Bevittnat svar
Bevittnat svar
0
0
0
0
0
Kungälv
0
2
0
0
5
7
Ale
Inte
känt
Nej
0
Utsatt
1
4
0
1
5
11
Varit utsatt själv av partner för våld
Kungälv Ale
Fysiskt
0
Psykiskt
2
Sexuellt
0
Ekonomiskt
0
Inte känt
5
Summa
7
Nej/
Ale
0
Nej/
inget
inget
Utsatt Bevittnat svar
Bevittnat svar
1
4
4
0
0
2
UTÅTRIKTAT ARBETE
Antal
timmar
Information/undervisning/samarbetskonferens, handledning/konsultation
telefonrådgivning
Summa
28
28
INTERNT ARBETE
Antal
timmar
Metodikkonferenser
Personalsamråd
Verksamhetsplanering
Summa
11
51
0
62
Antal
timmar
Utbildning
Budget
Fortlöpande handledning
Övrigt
Summa
48
0
40
69
157
1(2)
Tjänsteskrivelse
6
Handläggarens namn
Johan Sjöholm, Catharina Bengtsson
2015-02-17
Riktlinjer drogfria ungdomsmiljöer (Dnr KS2015/333-1)
Sammanfattning
Våren 2014 fick kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen i uppdrag, av
verksamhetschefer sektor Skola samt Arbetsliv och stöd, att arbeta fram ett förslag till riktlinje
drogfria ungdomsmiljöer.
Förvaltningen har enligt uppdraget formulerat riktlinjer drogfria ungdomsmiljöer i syfte att:
 Förhindra förekomst och bruk/missbruk av alkohol, narkotika, dopingpreparat,
narkotikaklassade läkemedel, lösningsmedel samt nätdroger bland barn och ungdom.
 Förebygga ohälsa, motverka konflikter och dess negativa konsekvenser och utslagning
bland barn och ungdomar som är drogrelaterade.
 Förebygga kriminalitet orsakade av droger.
Dokumentet innefattar riktlinje för förebyggande åtgärder samt riktlinje vid agerande.
Riktlinjens målgrupp är personal i Kungälvs kommun som i sitt dagliga arbete möter barn och
ungdomar.
Riktlinjer för drogfria ungdomsmiljöer antas av kommunstyrelsen.
Bakgrund
Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs
behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En tydlig tendens som
uppmärksammas i LUPP är de förändringar som sker mellan högstadiet och gymnasiet. Utöver
ökat användande av bland annat tobak, alkohol och droger finns tendenser kring minskad
träningsfrekvens, ett minskat deltagande i föreningsliv och försämrade kostvanor. En nationell
trend, som även kan noteras i Kungälv, är att alkoholdrickandet minskar samtidigt som
cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer bland unga i Sverige.
Våren 2014 fick kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen i uppdrag, av
verksamhetschefer sektor Skola samt Arbetsliv och stöd, att arbeta fram ett förslag till riktlinje
drogfria ungdomsmiljöer.
Framtagande av riktlinjen har skett processorienterat.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Dokumentet har arbetats fram av den kommunövergripande arbetsgruppen, som representeras
av Trygga Ungdomsmiljöer, utförarenheten, grundskolan, gymnasiet, missbruksenheten,
ungdomsmottagningen, utvecklingsledare kris- och säkerhet samt brottsförebyggare.
Sammankallande är folkhälsoenheten. Förslaget har därefter gått ut på remiss till berörda
enhetschefer/rektorer inom sektor Skola samt Arbetliv och Stöd. Efter korrigeringar och
kompletteringar har verksamhetschefsgruppen slutligen godkänt ett förslag till riktlinjer.
Verksamhetens bedömning
Utgångspunkt vid framtagandet av riktlinje har varit Handlingsplan Drogpolicyfrågor i
Kungälvs kommun. Ambitionen har varit att riktlinjen ska vara ett konkret och
verksamhetsnära stöd till barn- och ungdomspersonal.
En viktig konsekvens av genomförande är en välförankrad implementering. Konkret kommer
den kommunövergripande drogförebyggandearbetsgruppen ha en stödjande funktion vid
presentationer av riktlinjerna vid arbetsplatsträffar. Ambitionen är att riktlinjerna ska vara
kända för alla personal och vara ett operativt stöd i arbetet mot droger.
Ekonomisk bedömning
Riktlinjen finansieras inom befintlig budgetram. Folkhälsorådet är en stödjande funktion vid
kompetensutveckling, samordnande insatser och initierande av olika konkreta
drogförebyggande projekt.
Förslag till kommunstyrelsen
Riktlinjer drogfria ungdomsmiljöer antas.
Jonas Arngården
Sektorschef Arbetsliv och Stöda
Expedieras till:
För kännedom till:
Maria Andersson
Sektorschef Skola
Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer
Bakgrund
Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun.
En tydlig tendens som uppmärksammas i LUPP är de förändringar som sker mellan
högstadiet och gymnasiet. Utöver ökat användande av bland annat tobak, alkohol
och droger finns tendenser kring minskad träningsfrekvens, ett minskat deltagande
i föreningsliv och försämrade kostvanor. En nationell trend, som även kan noteras i
Kungälv, är att alkoholdrickandet minskar samtidigt som cannabisbruket ökar eller
ligger kvar på oroväckande nivåer bland unga i Sverige¹.
Socialtjänstens missbruksenhet i Kungälvs kommun har genomfört en kartläggning,
som avser debutålder hos brukare med ett fortgående missbruk. Kartläggningen ger
kunskap kring betydelsen av tidigt drogförebyggande insatser. En tendens är att över
50% av brukare med fortgående missbruk, börjat dricka alkohol till berusning under
högstadiet. Merparten har börjat missbruka cannabis under högstadiet och gymnasiet.
Inom forskning för att förebygga ohälsa spelar begreppen risk- och skyddsfaktor en
viktig roll. Sannolikheten för bland annat en hög alkoholkonsumtion i ungdomsåren
ökar med antalet riskfaktorer man utsätts för och minskar med antalet skyddsfaktorer
man har tillgång till. Ett medvetet arbete i skolan för att stärka skyddsfaktorerna och
reducera antal riskfaktorer bör ha en tydlig alkohol-, narkotika- och tobakspreventiv
effekt². Kungälvs kommun har med olika arenor som utgångspunkt inlett mobilisering
mot droger med framtagande av Riktlinje tobak för grundskolan, utbildningsinsatser mot
personal och föreningar, initiativ till konceptet Ren Träning samt genomfört generella
föräldramöten kring temat Våga fråga!Våga se!.
Våren 2014 fick kommunövergripande arbetsgruppen i uppdrag, av verksamhetschefer skola samt arbetsliv och stöd, att arbeta fram ett förslag till riktlinje drogfria
ungdomsmiljöer.
Utgångspunkt vid framtagandet av riktlinje är Handlingsplan Drogpolicyfrågor.
Den kommunövergripande och drogförebyggande arbetsgruppen representeras av
Trygga Ungdomsmiljöer, Utförarenheten, grundskolan, gymnasiet, Missbruksenheten, utvecklingsledare kris- och säkerhet och brottsförebyggare. Sammankallande är
Folkhälsoenheten.
Skolans ANDT-uppdrag
Enligt skolans styrdokument ska undervisning om alkohol, narkotika och tobak ske i
skolan. I läroplanen åläggs rektorn ”ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis
… riskerna med tobak, alkohol och andra droger”. Folkhälsomyndigheten lyfter fram
nedanstående punkter för att uppnå ett effektivt alkohol- och drogpreventivt arbete i
skolan:
• Samarbete med elevernas föräldrar.
• Pedagogiska insatser i klassrummet – positivt lärarledarskap, socialt och
emotionellt lärande, dialog med eleverna om riskerna med alkohol, narkotika,
dopning och tobak.
• Insatser mot skolk och mobbning.
• Insatser av elevhälsan.
• Tillgång till en rik och strukturerad fritidsverksamhet som inte endast samlar
barn och ungdomar utsatta för många riskfaktorer.
• En tydlig och restriktiv nolltolerans när det gäller tobak, alkohol och narkotika.
Folkhälsoplan 2012–2015
Med utgångspunkt från nationella, regionala och lokala målområden prioriteras i
Folkhälsoplan 2012–2015 drogförebyggande arbete under utmaningen Trygga och goda
uppväxtvillkor.
¹ Andersson & Lebedinski, 2013
² Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och dopning – inventering, analys och behov
http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/andt
2
Samverkansavtal med polisen
Kungälvs kommun har tecknat ett samverkansavtal med polismyndigheten i Södra
Bohuslän. Ett prioriterat område i samverkansavtalet är drogförebyggande arbete.
Riktlinjen ska ses som en konkretisering av de avsnitt i samverkansavtalet som berör
det drogförebyggande arbetet.
Definition av riktlinje
Med riktlinje avses frågor som berör ren verkställighet och har högre detaljerings­
graden än en policy. Riktlinjen kan betraktas som en handbok som anger ramarna för
handlingsutrymmet i en viss fråga, både vad som ska uppnås och hur det ska uppnås³.
Vision
Drogfria ungdomsmiljöer där det råder nolltolerans när det gäller bruk, innehav och
spridning av droger. Med droger avses:
• narkotika
• tobak
• alkohol
• dopningspreperat
• läkemedel
• sniffningsmedel
• nätdroger
Syfte
• Förhindra förekomst och bruk/missbruk av alkohol, narkotika, dopingpreparat,
narkotikaklassade läke­medel, lösningsmedel samt nätdroger bland barn och
ungdom.
• Förebygga ohälsa, motverka konflikter och dess negativa konsekvenser och
utslagning bland barn och ungdomar som är drogrelaterade.
• Förebygga kriminalitet orsakade av droger.
Genomförande
• Verka utifrån Riktlinje förebyggande åtgärder och Riktlinje för agerande.
Processmål
• Kring det drogförebyggande arbetet utveckla samverkan skolan, socialtjänst,
fritid och polis.
• Via riktlinjen inspirera föreningslivet i deras drogförebyggande uppdrag.
• Utifrån uppföljning återkommande uppdatera riktlinjens innehåll.
Uppföljning
• Via kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen sker uppföljning av
rikt­linjen till verksamhetschefsgrupp, socialtjänst och skola. Redovisning innefattar en sammanställning från Trygga Ungdomsmiljöer, specifika resultat GR:s
skol­enkät, LUPP-undersökning samt sammanställningar hälsosamtal.
• Utifrån ett mer övergripande perspektiv sker uppföljning av riktlinjen via
Folkhälso­rådets årliga Välfärdsbokslut som redovisas för förvaltningsledning,
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Målgrupp
Till personal i Kungälvs kommun som i sitt dagliga arbete möter barn och ungdomar.
³ Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Dnr: KS 2011/1912
3
Riktlinje förebyggande åtgärder
Förankring
• Elever, vårdnadshavare och personal som i sitt dagliga arbete möter barn och
ungdomar ska i samband med varje läsårsstart informeras om Riktlinje drogfria
ungdomsmiljöer.
Ansvar: Berörd enhetschef/rektor.
• Riktlinjen ska vara tillgänglig på hemsidan, intranätet, Fronter och även i tryckt
format.
Ansvar: Folkhälsoenheten ansvarar för publicering av riktlinjen på hemsidan,
intranätet och Fronter. Respektive enhet ansvarar för att sprida tryckt material.
Värderingsarbete och droginformation
• Läroplanerna och skolans ämnesplaner tydliggör vikten av ett hälsofrämjande
arbete och en drogfri miljö⁴. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skola har fått kunskaper och förståelse den egna livsstilens betydelse
för hälsan, miljön och samhället. I undervisningen i olika ämnens integreras
exempelvis alkohol, tobak och andra droger.
Ansvar: Skolledning.
• All verksam personal i skolan ska varje läsår erbjudas uppdaterad information
om risk- och friskfaktorer, preparat kännedom och skadeverkningar.
Ansvar: Rektor med kommunövergripande drogförebyggande arbets­gruppen,
som en stödjande funktion.
• I samband med ordinarie föräldramöte i årskurs åtta genomförs droginformation kring Våga fråga! Våga se!
Ansvar: Rektor tillsammans med elevhälsa. Prioriterat med polisens närvaro.
• Folkhälsan har möjlighet att erbjuda fördjupad och riktad metodutvecklingsutbildning, information, kunskap och omvärldsanalys.
Ansvar: Kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen med verksamhetschefer.
Utvecklad samverkan
• Utveckla samverkan mellan socialtjänst, skolan och polismyndigheten kring riskmiljöer och behovet av riktad drogprevention.
Ansvar: verksamhetschefer sektorer Arbetsliv och Stöd samt Skola.
• Skolans lokaler upplåts som övningsplats för polisens narkotikahundar. Syftet är
att polisen ska kunna träna sina hundar i sökning efter narkotika samtidigt som
skolan får kontroller av om det förekommer narkotika i lokalerna.
Ansvar: Samordning sker via brottsförebyggare i dialog med polis och berörd
skola.
• Polisen gör spontana och kontaktskapande besök vid kommunens skolor samt
fritidsgårdar.
Ansvar: Samordning sker via brottsförebyggare med polis och berörd skola och
fritidsgård.
• Strategisk samverkan kring drogförebyggande insatser sker via den kommunövergripande arbets­gruppen. Gruppens uppdrag är att:
- Samordna aktuella insatser kring förebyggande och behandlande insatser.
- Efter sammanställning formulera förslag på sektorsövergripande insatser.
- Kontinuerligt informera och diskutera om drogers skadeverkningar (t ex
via gruppdiskussioner, värderingsövningar, utställningar etc.).
- Samordna och erbjuda kompetensutveckling för personal och allmänhet.
⁴ Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och dopning – inventering, analys och behov
http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/andt
4
- Sammanställa en årlig uppföljning av de riktlinjer som redovisas för verksamhetschefer för skola och socialtjänst.
Ansvar: Sammankallande utvecklingsledare folkhälsa.
Riktlinje för agerande
Enligt 14 kapitel i socialtjänstlagen framgår att
Yrkesverksamma och myndigheter som möter barn är skyldiga att anmäla om de
misstankar eller har kännedom att barn och unga far illa.
Anmälan ska ske även om uppgifterna är obestyrkta eller svårbedömda.
För att arbeta proaktivt är det prioriterat att det redan finns upparbetade samarbeten
som skapar förutsättningar för tidiga insatser. En förutsättning för att detta ska fungera är att barn- och ungdomspersonal får kontinuerlig information och uppdatering
kring droger. Priorerat är att använda befintlig kompetens inom den egna organisationen. En generell ingång är alltid att våga se och våga fråga!
Riktlinje för skola agerande vid misstanke eller upptäckt om drogpåverkan/missbruk av alkohol, narkotika och dopingpreparat
1. Kontakta rektor och elevhälsa
2. Rektor och personal från elevhälsan talar med eleven.
3. Rektor kontaktar vårdnadshavare till omyndig elev. Eleven ges möjlighet att först
tala själv med sina föräldrar. En myndig elev kan neka till att vårdnadshavarna
kontaktas. Rektor bör då motivera eleven att lämna sitt samtycke.
4. Om eleven är påverkad skall vårdnadshavare ta över ansvaret för eleven. Myndiga
elever är själva ansvariga.
5. Rektor och personal från elevhälsan talar med eleven eller vårdnadshavare och
informerar om att en anmälan till socialtjänsten görs, samt rekommenderar att
kontakt tas via stödtelefon.
6. Rektor gör en orosanmälan till socialtjänst med begären om återkoppling.
7. En drogpåverkad elev ska inte vara kvar i skolan. Bedömning om eleven är drogpåverkad görs i samråd mellan skol­personal. Vid behov av ytterligare bedömning
kan gemensam mottagning på socialtjänsten och polisen rådfrågas.
8. Vid eventuellt behov av drogtester, kontaktar skolan själv aktuell vårdcentral.
Tänk på att få ett god­kännande från vårdnadshavaren och att det ska vara ett tydligt syfte och behov för denna insats då den är integritetskränkande.
9. Rektor kallar elev till elevvårdskonferens. Vid mötet deltar personal från elevhälsoteamet samt eventuellt en representant från socialtjänsten. Det är starten för
det elevhälso­inriktade arbetet med fokus på lämpligt stöd. Behandlande insatser
åligger socialtjänsten. Åtgärderna dokumenteras i en handlingsplan med åtgärder
i ett elevhälsoperspektiv. Dokumentationen diarieförs och arkiveras.
Så arbetar Trygga ungdomsmiljöer
• Tidigt förebyggande in­satser
• På plats där ungdomarna är
• Kvällar och helger.
• Uppsökande
• Skapar möjlighet till positiv
och trygg gemenskap
• Trygga vuxna som finns
tillgängliga för ungdomar
Vid misstanke görs följande steg:
• Samtal med ungdomen
• Föräldrakontakt (omyndig)
• Poliskontakt
• Gemensam mottagning
(omyndig)
K
Riktlinje för skolans agerande vid misstanke/upptäckt av tobaksanvändning
1. Informera om skolans regler. Tobaksförbud gäller under skoltid, uppmana eleven
att släcka cigaretten eller spotta ut snuset.
2. Kontakt med vårdnadshavare. Elevens mentor har ansvar att ta kontakt med vårdnadshavare. Ta därefter kontakt med elevhälsan och tala om vad som hänt.
3. Erbjud hjälp och stöd. Erbjud eleven samtal hos skolsköterskan. Uppmuntra eleven till att sluta röka eller snusa.
4. Elevvårdskonferens med rektor. Om eleven ertappas tre gånger och fortsätter
bruka tobak kallas eleven samt vårdnadshavare till en elevkonferens med rektorn.
5
Läs mer:
En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak – grundskolan 2014
http://www.kungalv.se/Kommun-och-Politik/Folkhalsa/Drogforebyggande_arbete/
Tobak/er
Stöd och råd
• Gemensam mottagning: 0303-23 93 77 alt. kommunens växel 0303-23 80 00
• Socialtjänstens råd- och stödtelefon för oro kring ungdom i riskzon/som missbrukar: 0722-19 50 82 (bemannad dagtid).
Ringer upp om man lämnar meddelande på telefonsvararen.
• Utförarenheten: 0303-23 94 25
1) Enstaka drogtest 2) Upp till 5 rådgivande samtal om drog/alkoholanvändande
3) Upp till 5 rådgivande samtal om att vara anhörig till ungdom i riskzon/som
missbrukar
• Vid akuta situationer efter kontorstid ring Socialjouren i Göteborg, 031-365 87 00
Rådgivning
• Rådgivning per telefon/
avidentifierad konsultation
med Gemensam mottagning.
• Möjlighet gemensamt samtal med skola för ungdom
och vårdnadshavare med
Utförarenheten.
• Fem stycken rådgivande
samtal för ungdom och
vårdnadshavare med både
Gemensam mottagning och
Utförarenheten.
I samverkan med Polismyndigheten i Kungälv,Trygga Ungdomsmiljöer, Utförarenheten,
skolan, brottsförebyggare, säkerhet och Folkhälsan
6
1(3)
Tjänsteskrivelse
7
Handläggarens namn
Johan Sjöholm
2014-12-19
Utvecklingsmedel våld i nära relationer 2015 (Dnr KS2014/2481-2)
Sammanfattning
Kungälvs kommun ansöker om 840 000 kr från Socialstyrelsen. Syftet med ansökan är att, med
utgångpunkt från SOSFS 2014:4, kvalitésäkra arbetet med våld i nära relationer i Kungälvsoch Ale kommun.
Med stöd av tidigare beviljade medel har 2014 har en rad olika aktiviteter initierats såsom
rutiner, utredningsmall, processkartläggning, omvärldsanalys, kartläggning av befintlig
kompetens, aktivitetsplan och framtagande av riktat metodstöd/handbok hedersrelaterat våld.
Målet med ansökta medel är att implementera inlett systematiskt kvalitetsarbete inom sektor
Arbetsliv och Stöd, samt implementera inlett arbete kring hedersrelaterat våld. Följande
aktiviteter planeras:
 Med stöd av kompetensinventering genomföra olika utbildningsinsatser kopplat till
praktiskt genomförande
 Säkerställa att berörd personal har kunskap om samtalsmetoder och gällande rutiner(barn,
våldsutsatta och våldsutövare)
 Implementera riktad handbok heder (skola/socialtjänst)
 Revidera handlingsplan inom socialtjänsten samt kommunövergripande program
 Upprätta specialteam inom myndighet
 Utveckla förebyggande insatser som barnsamtal och gruppverksamhet
 Utreda kommunsamverkan skyddat boende(SOLTAK)
Bakgrund
Socialstyrelsen har fått att för 2015 fördela utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet
med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare (S2014/84/40 FST).
Den 1 oktober i år trädde nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer ikraft
(SOSFS 2014:4). Föreskriften tydliggör det ansvar som socialnämnder och vårdgivare har i
arbetet mot våld i nära relationer (styr- och ledning, socialnämndens planering, utredning,
insatser, vårdgivarens ansvar och undantagsbestämmelser).
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
Kungälvs ansökan utgår från SOSFS 2011:9 samt SOSFS 2014:4. Utifrån våld i nära relationer
ska Kungälvs kommun.
 Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
 Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Verksamhetens bedömning
Processen kring ansökan har skett i dialog med sektorchef, berörda verksamhetschef och
verksamhetschef. Utgångspunkten är att stärka inlett utvecklingsarbete och de olika behov
som inledda processen synliggjort.
Beträffande samverkan med Ale kommun sker den utifrån tre delar:
 I samverkan med Ale kommun avser Kungälvs kommun att gemensamt utveckla
krismottagningen våld i nära relationer.
 I samverkan med Ale kommun och närliggande kommuner förs även dialog hur den
kommunövergripande samverkan när det gäller skyddande boende och kvinnojourer kan
utvecklas. Initialt krävs en utredning kring framtida kravställan, behov och samverkans
möjligheter. Tillsammans med Ale kommun ansöks om medel för att initiera denna
utredning.
 Under 2014 har en samverkanskonstellation bildats mellan Ale och Kungälv. Tillsammans
med Ale kommun ansöks medel för samverkan kring utbildningsinsatser och utbyte av
erfarenheter/kunskap.
Ekonomisk bedömning
Kungälvs kommun ansöker om 840 000 kr för utvecklat arbete kring våld i nära relationer.
Egen finansiering består av befintlig personal.
Förslag till beslut
Antecknas till protokollet.
Jonas Arngården
Sektorschef
Helene Berghog
Verksamhetschef
Expedieras till:
Monica Fundin
Verksamhetschef
3(3)
För kännedom till:
2014-12-16 Dnr 9.1 – 43533/2014
1(27)
Blankett kommuner/stadsdelsförvaltningar
Ansökan om utvecklingsmedel för 2015 för
att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete
för våldsutsatta kvinnor, barn som
bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare
Så här använder du den elektroniska blanketten:
 Spara blanketten i datorn (namnge filen med kommunens/stadsdelsförvaltningens namn följt av ansökan utvecklingsmedel våld 2015).
 Fyll i de gråmarkerade fälten i blanketten (klicka dig fram med musen
eller tabbtangenten). Undvik semikolon och retur (Enter) när du skriver
in texten. Uppgifter om antal och belopp ska skrivas med siffror.
 Spara den ifyllda blanketten.
 Skicka den ifyllda blanketten med e-post som bifogad fil till:
[email protected]. Ange dnr 9.1-43533/2014 i mejlet
 Skriv ut blanketten, låt behörig person signera den och skicka till:
Socialstyrelsen, Dnr 9.1-43533/2014, 106 30 Stockholm.
Ansökan (både den elektroniska och den postade ansökan) ska ha kommit in till
Socialstyrelsen senast den 18 februari 2015.
Man kan endast skicka in en ansökan per kommun/stadsdelsförvaltning. För närmare anvisningar och information om detta statsbidrag, villkor och prioriteringar,
se Anvisningar - utvecklingsmedel 2015 för kommuner och stadsdelsförvaltningar
Kontaktuppgifter
Namn på sökande kommun/stadsdelsförvaltning:
Kungälv
Org.nr:
212000-1371
Utdelningsadress:
Ytterbyvägen 2
Postnr:
44281
E-post till kommun/stadsdelsförvaltning:
[email protected]
Kommunen/stadsdelsförvaltningen ligger i län:
Västra Götalansregionen
Namn på kontaktperson:
Johan Sjöholm
Befattning:
utvecklingsledare folkhälsa
E-postadress till kontaktperson:
[email protected]
Telefon-nr till kontaktperson:
0303-239087
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
Postort:
Kungälv
[email protected]
www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
Sökt belopp
Sökt belopp för 2015 från Socialstyrelsen:
840 000
Kontouppgifter
Plusgironummer: 5600-8436
Välj ett av två
alternativ
Bankgironummer:
Betalningsreferens för sökandes bokföring (max. 10 tecken): ID 1706
Sammanfattande beskrivning av ansökan, max 250 ord
-
övergripande syfte och mål med ansökan
beskrivning av målgrupper som arbetet avser
kort beskrivning av vilka aktiviteter som ska genomföras inom ramen
för ansökan
förväntade resultat av arbetet
Om ansökan är gemensam ansvarar den huvudsökande kommunen/sdf för att
fylla i sammanfattningen. Tips! Fyll gärna i sammanfattningen sist.
Via SOSFS 2014:4 är syftet att kvalitétsäkra arbetet med våld i nära relationer i Kungälvs kommun.
Under 2014 har en rad olika aktiviteter initierats såsom rutiner, utredningsmall, processkartläggning,
omvärldsanalys, kartläggning av befintlig kompetens, aktivitetsplan och framtagande av riktat metodstöd/handbok hedersrelaterat våld. Målet är att implementera inlett systematiskt kvalitetsarbete
inom sektor Arbetsliv och Stöd, implementering av kommunövergripande samverkan (skola, ungdomsmottagning, polis, civilsamhället etc.) kring hedersrelaterat våld.
Aktivitet
- kompetensinventering genomföra olika utbildningsinsatser kopplat till prakiskt genomförande
- säkerställa att berörd personal har kunskap om samtalsmetoder och gällande rutiner(barn, våldsutsatta och våldsutövare)
- implementera riktad handbok heder (skola/socialtjänst)
- revidera handlingsplan inom socialtjänsten samt kommunövergripande program
- upprätta specialteam inom myndighet
- utveckla förebyggande insatser som barnsamtal och gruppverksamhet
- utredning kommunsamverkan skyddat boende(SOLTAK)
Resultat ystematiskt kvalitetsarbete medför tidig upptäckt och att brukaren får adekvat råd och stöd.
2
2(27)
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
OBS! Socialstyrelsen hämtar från och med 2015 uppgifter från Öppna jämförelser 2014 – Stöd till brottsoffer för att få en uppfattning om nuläget i kommunens
arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/utsatts för våld samt
våldsutövare.
1. Prestationskrav 2015
Socialstyrelsens prestationskrav är formulerade utifrån SOSFS 2014:4 samt övrig normering på området. Kraven ska synliggöra de viktiga grundförutsättningar
som krävs för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete.
För att kunna beviljas medel för 2015 måste sökande kommun/sdf uppfylla
samtliga prestationskrav som följer nedan. Om ansökan är gemensam ska alla
kommuner/sdf som ingår i ansökan uppfylla kraven. Medsökande kommuner/sdf använder bilaga 1 för att fylla i huruvida de uppfyller kraven.
Kommuner/sdf som inte uppfyller prestationskraven kan ändå ansöka om
utvecklingsmedel men då endast för arbete som syftar till att uppnå prestationskraven. Detta gör man under punkt 3.1 i blanketten.
Vår bedömning om ni uppfyller prestationskraven baseras på den information
som ni lämnar i denna ansökan.
Alla uppgifter nedan är obligatoriska att besvara.
Prestationskrav 1 - Kunskap om omfattningen av våld i nära relationer
Socialnämnden bör fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta vuxna och barn
som bevittnat/utsatts för våld (se mer i SOSFS 2014:4, 3 kap 7§).
Har ni kartlagt antalet våldsutsatta kvinnor, barn som utsatts/bevittnat våld i nära relation och
våldsutövare i kommunen under något av de tre senaste åren?
ja
nej – för 2012
ja
nej – för 2013
ja
nej – för 2014
Om ja, fyll i de uppgifter ni har och för vilken period de avser (de senast uppdaterade siffrorna):
Antalet våldsutsatta kvinnor: 130 för perioden: 2014
Antalet barn som har bevittnat våld: 33 för perioden: 2014
Antalet barn som själva har utsatts för våld: 52 för perioden: 2014
Antalet våldsutövare: 62 för perioden: 2014
3
3(27)
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
4(27)
Beskriv kort hur ni gjorde er kartläggning?
Kartläggning kring omfattning är ett förbättringsområde i Kungälvs kommun. För att kartlägga omfattningen av våld i Kungälvs kommun har vi valt att under 2014 summera ärenden i verksamhetssystemet
(treserva) och antalet aktuella ärende vid krismottagningen för män och kvinnor.
När vi beräknat antalet våldsutsatta kvinnor har vi utgått ifrån:
Treserva 30 st + Krismottagning kvinnor 100 (antalet kvinnor på mottagningen 2014 är 61 inkomna
och 39 överförda alltså 100 sammanlagt)= 130
När vi beräknat antalet barn som bevittnat våld har vi utgått ifrån:
Treserva 11 st (oktober - december 2014) + Barn som deltagit i stödgruppsverksamhet (Trappan och
Kids club) 22= 33
När vi beräknat antalet barn som utsatts för våld har vi utgått ifrån:
Treserva nykod/nylag våldsutsatta barn 9 st (oktober-december 2014) + Treserva kod barnmisshandel 43= 52 m (upp till 18 år) inom Barn- och ungdomsenheten.
När vi beräknat antalet våldsutövare har vi utgått ifrån:
Under 2014 nyrekryterades 42 stycken vid krismottagningen för män från Kungälvs kommun. Från
2013 överfördes 20 st. Totalt 62 st.
Polismyndigheten i Kungälvs kommun har dokumenterat 22 ärenden ”våld mot kvinna” mellan 1/1 –
16/12 2014.
Statistik utifrån nedanstående frågeställningar är hämtad utifrån verksamhetssystemet (treserva). Från
och med oktober har nya koder lagts in i verksamhetssystemet med anledning av ny lagstiftning. Beräkningen av våldsutsatta barn utgår ifrån koden barnmisshandel. Sedan oktober finns den koden
våldsutsatta barn av närstående. Angående våldsutövare finns i dagsläget inte någon kod i verksamhetssystemet, detta är definitivt ett utvecklingsområde.
Har er kommun ett verksamhetssystem med möjlighet att ta fram uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor, barn som utsatts/bevittnat våld och våldsutövare?
ja
nej - för våldsutsatta kvinnor
ja
nej - för barn som utsatts/bevittnat våld
ja
nej - för våldsutövare
Om ja, fyll i de uppgifter ni har och för vilken period de avser (de senast uppdaterade siffrorna):
Antalet våldsutsatta kvinnor: 30 för perioden: 2014
Antalet barn som har bevittnat våld: 11 för perioden: 2014
Antalet barn som själva har utsatts för våld: 43 för perioden: 2014
Antalet våldsutövare: 0 för perioden: 2014
Prestationskrav 2 – Mål och ansvarsfördelning inom socialnämnden
Socialnämnden ska ha fastställda mål för arbetet med våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat/utsatts
för våld samt kunna beskriva när och hur målen ska uppnås (se mer i SOSFS 2014:4, 3 kap).
4
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
5(27)
Har ni i er kommun fastställda mål för arbetet med:
Våldsutsatta kvinnor
ja
nej
Barn som bevittnat/utsatts för våld
Våldsutövare
ja
ja
nej
nej
Om ni har kryssat ja för någon/några av grupperna, på vilken nivå i er organisation har dessa mål beslutats: kommunstyrelsen och vilket år: 2012-12-19
Finns det i er kommun dokument som beskriver hur och när dessa mål ska uppnås?
ja
nej
Om ja, namnge det eller de dokument där man kan hitta denna beskrivning:
Rutin vid misstanke om att vuxna utsätts för våld eller ha blivit utsatta för våld i nära relationer.
Rutin är under revidering. Målsättningen med rutinen är att den utsatta , oavsett vilken myndighetshandläggare inviden möter, ska få likvärdigt bemötande och insats.
Prestationskrav 3 – Process och rutiner för verksamhet som överlämnats
Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till
någon annan, ska det finnas fastställt hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska gå till (se
mer i SOSFS 2014:4, 3 kap).
Har ni processer och rutiner för att följa upp socialtjänstinsatser på verksamhetsnivå som överlämnats
till annan utförare, t.ex. insatsen skyddat boende på kvinnojour?
ja
nej
Om ja, beskriv kort hur processen och/eller rutinen ser ut:
Prestationskrav 3 innefattar rutiner och kontroll uppföljning av sådan verksamhet som socialnämnden lämnar över till någon aktör.
Detta är ett utvecklingsområde i Kungälvs kommun. Idag görs utifrån
verkställande beslut av insats uppföljning av extern aktörs uppdrag. Uppföljningen innefattar på
individnivå att överenskommet uppdrag har fullföjts ( t. ex. i enlighet med genomförandeplan/BBIC).
I samverkan med Ale kommun och övriga närliggande kommuner (Stenungsund, Orust, Lilla
Edet, Tjörn, Ale och Kungälv) SOLTAK förs dialog hur den kommunövergripande samverkan,
när det gäller skyddande boende och kvinnojourer kan utvecklas. Initialt krävs en utredning
kring framtida kravställan, behov och samverkans möjligheter.
Utifrån ett samverkansperspektiv har det under 2014 förts en dialog med den regionala hälso-
5
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
6(27)
och sjukvården. Rutiner och samverkan med hälso- och sjukvården är lyft i NO-gruppen (närområdesplansgruppen) dock krävs en uppföljande dialog och precisering. Vid revidering av
kommunövergripande programmet våld i nära relationer ska förslagsvis preciseras olika aktörers uppdrag och ansvar.
Om nej, beskriv hur ni arbetar idag med överlämning av insats:
Prestationskrav 4 - Påbörjat utvecklingsarbetet enligt tidigare beslut om utvecklingsmedel (kravet gäller endast för de kommuner/sdf som beviljats utvecklingsmedel för 2013 och/eller
2014).
Har ni påbörjat det planerade utvecklingsarbetet enligt beslut om utvecklingsmedel 2013
och/eller 2014?
ja
nej
Om nej, varför har arbetet inte påbörjats:
OBS! Kommunen/sdf redovisar sitt arbete för 2014 i en återrapporteringsenkät som ni skickar in till
Socialstyrelsen. Denna begärs in i januari 2015 och inte förrän denna har skickats in kan nya medel för
2015 beviljas.
2. Gemensam verksamhet
Denna del fyller ni i om ni avser ansöka om en gemensam verksamhet tillsammans med en eller flera andra kommuner/sdf. Den som står som huvudsökande
kommun/sdf kan ansöka om både gemensam verksamhet och enskild verksamhet i samma ansökan. En medsökande kommun kan också skicka in en egen
ansökan. Samtliga medsökande kommuner/sdf i en gemensam ansökan måste
uppfylla prestationskraven. Använd bilaga 1 för medsökande kommuner/sdf
(mer information finns i anvisningarna på sid 3).
A. Vi ansöker gemensamt med en eller flera andra kommuner/sdf för hela den verksamhet som
ansökan avser?
ja
nej
Om ja, se fråga C.
6
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
7(27)
B. Vi ansöker gemensamt med en eller flera andra kommuner/sdf för delar av den verksamhet
som ansökan avser?
ja
nej
Om ja, specificera vilka delar som är gemensamma:
Samverkan med Ale kommun sker utifrån tre delar:
1. I samverkan med Ale kommun avser Kungälvs kommun att gemensamt utveckla krismottagning våld i nära relationer.
2. I samverkan med Ale kommun och närliggande kommuner förs även dialog hur den kommunövergripande samverkan när det gäller skyddande boende och kvinnojourer kan utvecklas.
Initialt krävs en utredning kring framtida kravställan, behov och samverkans möjligheter. Tillsammans med Ale kommun ansöks om medel för att initiera denna utredning.
3. Under 2014 har en samverkanskonstellation bildats mellan Ale och Kungälv. Tillsammans
med Ale kommun ansöks medel för samverkan kring utbildningsinsatser och utbyte av erfarenheter/kunskap.
Utifrån förebyggande insatser kring hedersrelaterat våld kommer samverkan ske med kommunerna Orust, Tjörn och Stenungsund.
C. Vilka ska ni samverka med (uppge kommunens/sdf namn samt kontaktperson):
Ale kommun Birgitta Augustsson/Kristina Hallman
Stenungsunds kommun Carina Johansson
Orust kommun Susanne Hafstedt
Tjörn kommun Ann Karlsson
D. Beskriv kort syftet med samverkan:
Syftet med samverkan är att utnyttja kompetens på ett effektivt sätt, ta del av varandras kunskap och
erfarenhet. Den samverkande kommunerna har liknande förutsättningar, vilket underlättar. Perspektivet
kring SOLTAK öppnar möjligheter, då exmpelvis förutsättningar för skyddat boende i endast Kungälvs
kommun är begränsande.
3. Ansökan om åtgärder
Det finns fyra utvecklingsområden att söka medel för:
1.
2.
3.
4.
Arbete för att uppnå prestationskraven.
Socialnämndens arbete med att planera sin verksamhet.
Socialtjänstens arbete med utredningar.
Socialtjänstens arbete med insatser.
7
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
8(27)
Det finns också möjlighet att ansöka om ”andra åtgärder” men de måste fortfarande ligga inom ramen för syftet med dessa utvecklingsmedel.
3.1 Arbete för att uppnå prestationskraven
Socialstyrelsens prestationskrav är formulerade utifrån SOSFS 2014:4 samt övrig normering på området. Kraven ska synliggöra några av de viktiga grundförutsättningar som krävs för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Åtgärd 3.1.1 Arbete med prestationskraven
A. Beskriv hur ni tänker arbeta för att uppnå prestationskraven:
Prestationskrav 1 innefattar att kommunens ska ha kunskap om omfattningen av våld i nära relationer.
Med stöd av beviljade medel har Kungälvs kommun utvecklat interna processen vid socialtjänstens
myndighetsverksamhet. Sammanfattningsvis har 1) verksamhetssysstemet treserva utifrån SOSFS
2014:4 kompletterats med aktualiseringsorsak våld i nära relationer, 2) rutin vid misstanke och utredningsmall har tagits fram. Dessa två insatser innebar ökad internkontroll kring att kartläggning av våldets omfattning. För att uppnå prestationskrav 1 är prioriterat att forsätta inlett arbete kring kartläggning av ärendeflöden från aktualisering till insats . Prioriterat är att även i samverkan med det
kommunövergripande nätverket (polisen, skolan, folktandvården, kvinnojouren, vård och äldreomsorgen etc.) för att tillsammans utveckla kunskapen om våldets omfattning.
Prestationskrav 2 innefattar mål och ansvarsfördelning inom socialnämnden. För att uppnå detta prestationsområden ska socialtjänsten i Kungälvs kommun slutföra processkartläggningen (vem handlägger? hur sker handläggning?) samt implementera framtagna rutiner och metoder. Prioriterad är fortsatt
utvecklad samverkan mellan socialnämndnens myndighet- och utförarverksamhet. Som första steg för
att uppnå detta prestationskrav ska myndighet- och utförarverksamhet, med utgångspunkt från det interna utvecklingsarbetet, revidera befintlig handlingsplan kring våld i nära relationer. Fokus utifrån
tidigare beviljade medel 2014 har varit socialtjänstens interna arbete. När den handlingsplanen inom
socialtjänsten är framtagen är fokus mål och ansvarsfördelning utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Ett aktivitetsmål med ansökan är att revidera kommunens övergripande program kring våld i
nära relationer ska revideras.
Prestationskrav 3 innefattar rutiner och kontroll uppföljning av sådan verksamhet som socialnämnden
lämnar över till någon annan. I samverkan med Ale kommun förs dialog hur den kommunövergripande
samverkan när det gäller skyddande boende och kvinnojourer kan utvecklas. Initialt krävs någon form
av utredning kring framtida kravställan, behov och samverkans möjligheter. En förslag är att utreda
frågeställningen utifrån ett SOLTAKS- perspektiv.
Utifrån ett samverkansperspektiv har det under 2014 förts en dialog med den regionala hälso- och
sjukvården. Rutiner och samverkan med hälso- och sjukvården är lyft i NO-gruppen (närområdesplansgruppen) dock krävs en uppföljande dialog och precisering. Vid revidering av kommunövergripande
programmet våld i nära relationer ska förslagsvis preciseras olika aktörers uppdrag och ansvar.
B. Är det något/några av prestationskraven som ni kommer att fokusera särskilt på? Sätt ett
8
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
9(27)
eller flera kryss.
kunskap om omfattningen av våld i nära relation i er kommun/sdf
mål och ansvarsfördelning inom socialnämnden
process och rutiner för verksamhet som överlämnats
C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att ni ska kunna
uppnå prestationskraven?
ja
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen:
Basutbildning för medarbetare via kompetenscenter Dialoga.
Chefsutbildning via kompetenscenter Dialoga.
Internutbildning via kommunens egna utbildare. Under 2014 har har två stycken slutfört Dialogas "utbildning för utbildare".
Kompletterat med utbildningserbjudande och konferensen från Länsstyrelsen, Socialstyrelsen
och Dialoga.
D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med prestationskraven?
Implementerat rutiner och metoder, säkerställt grundläggande kompetens och spetskompetens inom
socialtjänsten, inlett kompetensförstärkning riktat mot det kommunövergripande nätverkets aktörer
(skolan, vård- och äldreomsorg, folktandvården, primärvården, sjukhuset, kvinnojouren och övriga
civilsamhället).
Implementerar processflöde kring ärendehantering inom myndighet, utvecklat en hållbar struktur kring
hedersrelaterat våld. Vidare har både socialtjänstens handlingsplan och det kommunövergripande programet kring våld i nära relationer reviderats.
3.2
Socialnämndens arbete med att planera sin verksamhet
Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska
finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerhetsställa att
verksamheten uppfyller de krav som ställs enligt SOSFS 2014:4 (läs mer i
SOSFS 2014:4, kap 2 och 3 och i SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.)
För att våldsutsatta och barn som bevittnat våld ska få det stöd de behöver fordras
att socialnämnden har en planering med uppföljningsbara mål, tydligt ansvar och
fastlagda rutiner för hur ärenden om våldsutsatthet ska handläggas. Det ska också
finnas en tydlig ”ingång” till socialnämnden för dessa ärenden. Nämnden bör
också avgöra när och hur personalen i verksamheterna ska ställa frågor om våld
för att kunna identifiera våldsutsatta och deras behov av stöd och hjälp (läs mer i
SOSFS 2014:4, kap 3).
9
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
10(27)
Åtgärd 3.2.1 Systematiskt kvalitetsarbete i kommunen
A. Beskriv kortfattat hur ni planerar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete inom
området våld i nära relation i er kommun (t.ex. arbete med processer, rutiner, kompetensförsörjning):
SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska användas för att:
- Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
- Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Med hjälp av processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå
kvalitet. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av
avvikelser.
Utifrån våld i nära relationer pågår ett utvecklingsarbete. Analysteam har utrett frågan var i myndighetsverksamheten ärendet på bästa möjliga sätt kan handläggas. Ett arbete är påbörjat med processkartläggningar om hur utredningar rörande barn och vuxna ska handläggas. I samband med processkartläggningar kommer befintliga mallar och rutiner att revideras och vid behov nya skapas.
Framtaget material kommer att publiceras för alla användare på intranätet. Denna digitala handbok
kommer vara ett konkret och operativt stöd för både medarbetare (handläggning) och chefer (egenkontroll).
Upplägget utifrån SOSFS 2011:9 ska resultera i att kvaliteén avseende våld i nära relationer säkras
både gällande barn och vuxna.
Socialatjänsten ska, med utgångspunkt från det interna utvecklingsarbetet, revidera befintlig handlingsplan kring våld i nära relationer. Fokus utifrån tidigare beviljade medel 2014 har varit socialtjänstens interna arbete. Under 2014 har socialtjänsten och skolan arbetat fram riktat metodstöd/handbok kring hedersrelaterat våld. Fokus under 2015 är att implementera detta sektorsövergripande arbete kring hedersrelaterat våld.
Interna arbete inom socialtjänsten och intentionerna kring utvecklat arbete i samverkan ska Kungälvs
kommuns övergripande program kring våld i nära relationer revideras. Inspiration ska hämtas från
modeller som PAX och Utväg.
Kompetensförsörjning
Projektledaren har under 2014 sammanställt en kompetensinventering inom sektor Arbesliv och Stöd.
Vidare har personal via Dialogas koncept utbildats till utbildare. Utifrån kompetensinventeringen har
utbildningsplan tagits fram. Möjligheten till egna utbildare möjliggör ett flexibelt upplägg. Utbildningsplanen initieras under 2015 och innefattar exempelvis:
- Kompetenscenter Dialoga erbjuds återkommande utbildningar riktat mot personal.
- Via kompetencenter Dialoga erbjuds återkommande chefsutbildning.
10
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
11(27)
- Internutbildning via kommunens egna utbildare. Under 2014 har två stycken slutfört Dialogas "utbildning för utbildare". Under våren 2015 inleds interna basutbildningar för personal inom sektorn
Arbetsliv- och Stöd. Målet är att alla inom ska sektorn ska ha basutbildning (1-2 dagar). Vidare ska
det genomföras riktade utbildningsinsatser utifrån olika ansvar och uppdrag (till exempel via specialtistteam inom myndighet samt förstärkt stöd för våra utförardelar. Perspektivet kring våldsutövare
kommer integreras i kommande utbildningar.
- Delta vid utbildningserbjudande och konferensen från Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Dialoga.
Med stöd av kompetensinventering rikta inbjudningar till berörda aktörer.
- För erfarenhetsutbyte och omvärdsanalys delta vid Dialogas nätverk och länsstyrelsens kommun
nätverk.
B. Kommer ni att mer specifikt arbeta med något av nedanstående områden?
ja
nej
Om ja, kryssa för vilket område och beskriv kort hur ni avser arbeta:
Planering
Beskriv kort ert arbete:
Framtagen är aktivitets- och utbildningplan som kommer återkomamnde revidera och utvecklas. Målsättningen är att operativt verka utifrån och konkretisera dessa dokument.
Ledning
Beskriv kort ert arbete:
Med hjälp av ledningssystemet kommer ansvariga chefer inom socialtjänsten att på ett systematiskt
arbete följa upp och utvärdera arbete våld i nära relationer. Fokus har, som tidigare beskrivits, varit
processkartläggning och tillhörande rutiner .
Styrgruppen kring våld i nära relationer fortsätter sitt uppdrag. Styrgruppen representeras av verksamhetschefer myndighet- och och utförarverksamhet, projektledare, utbildare inom utförarverksamhet samt utvecklingsledare folkhälsa. Under 2015 kommer ex. verksamhetschefer från berörda sektorer (ex. skola samt vård och äldremorg) adjungeras till styrgruppen.
Arbetet återkopplas till sektorsledning Arbetsliv och Stöd samt strategisk samverkansgrupp folkhälsa.
För att förankra och sprida arbetet har det kommunövergripande nätverk en viktig funktion. Nätverket
representeras utöver socialtjänst av skola, vård- och äldreomsorg, folktandvård, sjukhus, trygga ungdomsmiljöer, kvinnojoure och civilsamhället.
Kontroll
Beskriv kort ert arbete:
Kontroll är relaterat till ett väluppbyggt ledningssystem som är en prioriterad fråga i socialtjänsten.
Från och med 2014 finns våld i nära relationer som aktualiseringsorsak i verksamhetssystemet(treserva). Berörda person har fått kompetens att använda bedömningsverktyget FREDA.
Vidare är rutin och med utredningsmall framtagen. Fokus är att implementera inlett arbete.
11
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
12(27)
Uppföljning
Beskriv kort ert arbete:
Ledningssystemet innebär återkommande uppföljning, vilket ger ansvariga chefer en uppföljning av
hur arbetet fortskrider.
Styrgruppen har en viktig funktion att återkommande summera och följa upp inlett arbete.
Utvärdering
Beskriv kort ert arbete:
Ledningssystemet i sig innebär också en fördjupad analys via framtagen uppföljning.
Kungälvs kommun har 4 socionomstudenter under våren 2015. Våld i nära relationer är ett av
flera möjliga uppsatsområden för dessa studenter.
Under 2015 gör studenter från Sahlgrenska Akademin (Göteborgs Universitet) och programmet för hälsopromotion (Högskolans Väst) sin praktik i Kungälvs kommun. Ett av studenternas
uppdrag skulle kunna vara att utvärdera inlett arbete kring våld i nära relationer. Kungälvs
kommun har mycket positiv erfarenhet av denna samverkan. 2013 genomförde exempelvis studenter en uppföljning kring betydelsen av kompetensutveckling kring Våga fråga! Våga se!
C. Innefattar ert arbete någon av nedanstående grupper för att säkra att särskilda behov beaktas?
ja
nej
Om ja, sätt ett eller flera kryss:
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem
kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld
våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund
våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år
våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer
Beskriv kort hur särskilda behov kommer att beaktas:
Vid olika utbildningsinsatser för personal och chefer inom olika sektorer kommer grupper som
är dubbelt utsatta att belysas.
Under 2014 har socialtjänsten och skolan arbetat fram riktat metodstöd/handbok kring hedersrelaterat våld. Fokus under 2015 är att implementera detta sektorsövergripande arbete kring
hedersrelaterat våld. Prioriterat är att formalisera en konstellation med uppdrag och mandat,
som återkommande aktualiserar frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser.
D. Innefattar ert arbete rutiner/planering för att identifiera våldsutsatthet?
ja
nej
12
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
13(27)
Om ja, beskriv kort hur ni ska arbeta:
Berörd personal kommer återkommande uppdateras utifrån SOSFS 2014:4 med syfte att hela
tiden beakta barnperspektivet.
Under 2014 har en dela av personalen fått kännedom om bedömningsverktyget Freda och kunskap kring intervjuteknik via metoden Reda ut häftet. Fokus under 2015 är att implementera
dessa.
Det ingår i vårt uppdrag att även undersöka och jämföra kring andra bedömningsverktyg/intervjuteknik.
E. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert systematiska kvalitetsarbete för 2015?
ja
nej
Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem:
Utifrån inventring planeras att genomföra utbildningsinsatser:
- spetsutbildning kring heder för personal (myndighet- och utförarverksamhet, ungdomsmottgagning och skolan)
- Dialogs basutbildning för personal skolan, vård och äldreomsorg
- sektorns egna utbildare genomför kompetensutveckling för personal vid myndighets- och utförarverksamhet våren 2015. Målet är att alla inom ska sektorn ska ha basutbildning (1-2
dagar). Vidare ska det genomföras riktade utbildningsinsatser utifrån olika ansvar och uppdrag, till exempel via specialistteam inom myndighet samt förstärkt stöd för våra utförardelar.
Perspektivet kring våldsutövare kommer integreras i kommande utbildningar.
- Delta vid utbildningserbjudande och konferensen från Länsstyrelsen. Utifrån kompetensinventering rikta inbjudningar till berörda aktörer.
- För erfarenhetsutbyte och omvärdsanalys delta vid Dialogas, Socialstyrlsen och Länsstyrelsens nätverk.
E. Vad är ert förväntade resultat för ert systematiska kvalitetsarbete för 2015?
I socialstjänstens interna arbete finns utifrån kartläggningen tydliga och uppdaterad rutin och mall.
Med systematisk egenkontroll skapas förutsättningar för ett professionellt handläggande.
Säkerställd grundläggande kompetens och spetskompetens inom myndighet- och utförarverksamhet.
Vidare har både socialtjänstens handlingsplan och det kommunövergripande programet kring våld i
nära relationer reviderats.
Åtgärd 3.2.2 Samverkan
A. Beskriv kort hur ni samverkar idag i enskilda ärenden, både internt (inom socialtjänst) och
externt (t.ex. med polis, hälso- sjukvård, kvinnojour):
13
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
14(27)
Internt:
I det interna och dagliga arbetet sker samverkan utifrån de direktiv som finns i SOSFS 2014:14. Under 2014 har den interna samverkan utvecklats via de olika strategiska insatser.
Externt:
Projektledaren och utvecklingsledaren i folkhälsa har varit sammankallande till styrgrupp (2 verksamhetschefer, 2 personal Krismottagningen Våld i nära relationer) och nätverk (rep. från kommunsektorer, primärvård, sjukhuset, folktandvården, polis, kvinnojouren, rädda barnen, tjej jouren) våld i
nära relationer.
Vidare har regelbundna möte genomförts med representanter från Ale kommun. Kungälvs kommun
deltar även i Dialogas och Länsstyrelsens olika nätverk.
B. Beskriv hur ni vill utveckla ert arbete med samverkan:
Målsättningen är att utveckla rutiner tillsammans med externa aktörer, för att på så sätt kvalitetssäkra
rättsäkerhet och att invidens/familjens behov av externt stöd tillgodoses.
C. Söker ni medel för en samordningsfunktion för våld i nära relationer i er kommun/sdf:
ja
nej
Om ja, vad har, eller ska, denna funktion ha för uppdrag och uppgifter?
Samordningsfunktionen i Kungälvs kommun har i uppdrag att:
- Ansvar för att revidera socialtjänstens handlingsplan i Kungälvs kommun.
- Ansvar för att tillsammans med utvecklingsledare folkhälsa revidera kommunövergripande program
våld i nära relationer .
- Ansvar för genomförande av aktivitets- och utbildningsplan.
- Deltar i Dialogas och Länsstyrelsen samordningsnätverk.
- Genomförande av interna utbildningsinsatser för myndighet- och utförarverksamhet.
- Delaktig och stödfunktion i utvecklingsarbetet på verksamhetsnivå (sektor Arbetsliv och stöd).
D. På vilken nivå i organisationen är eller kommer samordningsfunktionen vara placerad?
I Kungälv kommun via Arbetsliv och Stöd - verksamheten myndighet (IFO).
E. Om funktionen redan finns idag, hur finansierar ni den?
Via projektmedel från Socialstyrelsen
F. Hur planerar ni att på lång sikt finansiera denna funktion?
Via befintlig personal.
G. Vad är ert förväntade resultat med samordning och samverkan för 2015?
Att kommuninvånare som söker råd och stöd får korrekt bemötande och avsedd hjälpinsats. Konkreta
resultat är att socialtjänsten reviderat befintlig handlingsplan samt att det kommunövergripande pro-
14
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
grammet kring våld i nära relationer reviderats.
3.3. Socialtjänstens arbete med utredningar
Om en person vänder sig till kommunen för att söka stöd och hjälp och det framkommer att hon eller han är våldsutsatt har socialnämnden ett ansvar för att personen får det stöd och den hjälp hon eller han behöver. Den våldsutsatta behöver
uppmärksammas på sin rätt att få sina behov utredda, att erbjudas insatser till stöd
och hjälp och att få ett beslut som kan överklagas (läs mer i kap 5 och 6 i SOSFS
2014:4).
Åtgärd 3.3.1 Socialtjänstens arbete med utredning av våldsutsatta kvinnor
A. Hur arbetar ni idag med utredningar som gäller våldsutsatta kvinnor?
I Kungälvs kommun finns en utarbetad utredningmall, som innefatta olika områden och perspektiv
utifrån begreppet våld i nära relationer. Till exempel:
- behov av akut stöd
- våldets karaktär och omfattning
- konsekvenser av våldet (fysiska, psykiska hälsoeffekter.
- riskbedömning/riks för ytterligare våld
- den våldsutsattas nätverk
- barn/barnens situation
- hälsotillstånd hos den våldsutsatt
- ekonomisk situation
- våldutsattes önskemål
- behov av stöd på kort och lång sikt
B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med utredningar av våldsutsatta kvinnor?
Fortlöpande uppföljning om vi använder oss av adekvat utredningsmall och att den utsatta får stöd
och hjälp.
C. Innefattar ert utvecklingsarbete någon av nedanstående grupper för att säkra att särskilda
behov beaktas?
ja
nej
Om ja, sätt ett eller flera kryss:
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem
kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld
våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund
våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år
våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer
15
15(27)
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
16(27)
Beskriv kort hur ni arbetar för att beakta behoven:
Berörd personal kommer återkommande uppdateras utifrån SOSFS 2014:4 med syfte att hela
tiden beakta barnperspektivet.
Under 2014 har personal fått kännedom om bedömningsverktyget FREDA och kunskap kring
intervjuteknik via metoden Reda ut. Fokus under 2015 är att implementera dessa.
D. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert arbete med utredningar för
våldsutsatta kvinnor under 2015?
ja
nej
Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem:
Framförallt personal inom myndighet- och utförardel .
E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med utredningar för våldsutsatta kvinnor?
Säkerställa att de våldsutsattas behov blir tillgodosett utifrån SOSFS 2014:4.
Åtgärd 3.3.2 Socialtjänstens arbete med utredning av barn som bevittnat
och/eller utsatts för våld
A. Hur arbetar ni idag med utredningar som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för
våld?
Kungälvs kommun arbetar på följande sätt när det gäller utredningar kring barn som bevittnat och
eller utsatts för våld:
1. Inleder utredning utan dröjsmål (SOSFS 2014:4)
2. Skyddsbedömning
3. Samråder med polismyndigheten
4. Tar kontakt med barnhuset i Göteborg
5. Utgår från BBIC, livsområde känslo- och beteendemässig utveckling m.m.
6. Bedömning och beslut om insats
7. Insats under utredningstiden, Trappansamtal/Kids Club (barn som har bevittnat våld) samt familjebehandlare från utförarverksamheten
B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med utredningar som gäller barn som bevittnat
och/eller utsatts för våld?
Implementering av Socialstyrelsens handbok ”Utreda barn och unga” samt vid utbildningstillfället
komplettera med socialstyrelsens filmer.
C. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert arbete med utredningar
som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld under 2015?
ja
16
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
17(27)
nej
Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem:
Generell utbildning för barnutredare (socialsekretare vid gemensam mottagning samt barnoch unga ). Specialistkompetens till utvalda socialsekreterare.
D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med utredningar som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld?
- Ökad kunskap och förståelse kring våldets mekanismer. Ett professionellt bemötande av barn som
far illa, skapar förutsättningar för god kontakt i ett inledande skede.
- Tidigt nå barn som far illa, öka antal barnsamtal för att dels trygga barnet under utredningstiden
samt öka barnets delaktighet i samtalet i enlighet med SOSFS 2014:4 samt 2014:6 .
Åtgärd 3.3.3 Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att upptäcka och utreda inom området våld i nära relationer
A. Vilken standardiserad bedömningsmetod avser ni att arbeta med:
Freda, Reda ut häftet och BBIC
B. Beskriv kort syftet med ert arbete och hur ni avser att arbeta med den standardiserade bedömningsmetoden:
Implementera Freda och Reda ut häftet. Målsättning är att samtliga utredande socialsekreterare skakunna använda sig av dessa metoder.
C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa
metoder?
ja – ange vilken/vilka: Utredningssamtal med barn och den våldsutsatta föräldern, där syftet
är tillit och förtroende till den professionella.
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare, vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen samt när i tid utbildningen kommer att äga rum:
Utbildningsgivare: Dialoga samt även ta del av Socialstyrelsens material.
Målgrupp: Personal inom myndighet och utförarverksamhet.
D. Vad är ert förväntade resultat i arbetet med att använda standardiserade bedömningsmetoder
för att upptäcka, bedöma, utreda och följa upp inom området våld i nära relationer för 2015?
- Identifiera och upptäcka i tid barn och våldsutsatta förälder som far illa samt nå och erbjuda adekvat
stöd till våldsutövande föräldern.
- Kvalitetssäkra barnsamtal och utredning.
- Agerar tidigt i processen och erbjuda insats (råd och stöd, samtal, ekonomiskt stöd etc.)
17
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
18(27)
3.4 Socialtjänstens arbete med insatser
Socialnämnden har ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående
får det stöd och den hjälp som personen behöver. Insatser ska erbjudas som motsvarar den enskildes behov. Det är även viktigt med insatser som riktar sig till
personer som utövat våld då det är en del i arbetet med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Socialnämnden bör därför kunna erbjuda insatser
till våldsutövare. Socialtjänsten har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan
och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver (7 kap. SOSFS 2014:4). Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Åtgärd 3.4.1. Utvecklingsarbete med skyddat boende och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser (här kan man inte söka medel för drift av ett
skyddat boende/eller annan lämplig tillfällig boendeplats)
A. Har kommunen/sdf idag egna skyddade boenden och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser att erbjuda?
ja
nej
Om ja, hur många platser kan kommunen/sdf erbjuda:
B. Beskriv hur ni vill utveckla ert arbete med insatsen skyddat boende och/eller med andra
lämpliga tillfälliga boendeplatser:
I samverkan med Ale kommun och närliggande kommuner (SOLTAK Stenungsund, Orust, Lilla Edet
Tjörn, Ale och Kungälv) förs dialog hur den kommunövergripande samverkan när det gäller
skyddande boende och kvinnojourer kan utvecklas. Initialt krävs av utredning kring framtida kravställan, behov, samverkans möjligheter samt kostnadskalkyler.
C. I ert arbete med skyddade boenden och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser, planerar ni att särskilt rikta er till någon av nedan grupper? Sätt ett eller flera kryss.
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem
kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld
våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund
våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år
våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer
nej, arbetet är inte specifikt riktat till någon särskilt utsatt grupp
18
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
19(27)
D. Planerar ni att genomföra insatser som stödjer vägen ut från ett skyddat boende?
ja
nej
Om, ja beskriv kort detta arbete:
Via utredning formulera förslag kring en framtida hållbar struktur när det gäller skyddat boende i
kommunövergripande samverkan. I den kommunövergripande dialogen ingår även flyttkedjan ut till
eget kontrakt .
E. Vad är ert förväntade resultat i utvecklingsarbetet med insatsen skyddat boende och/eller
andra lämpliga tillfälliga boendeplatser för 2015?
Utifrån SOSFS 2014:4 uppnå att den utsatta erhåller stöd och får ett tryggt boende som skapar förutsättningar för ett självständigt liv.
Åtgärd 3.4.2 Arbete med insatser för våldsutsatta kvinnor
A. Vilka insatser avser ni att arbeta med?
Våldsutsatta kvinnor har idag möjlighet att få individuell samtalsbehandling utifrån sina behov. För att
bredda och komplettera utbudet av stöd behövs även gruppverksamhet för våldsutsatta.
B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna som nämns ovan:
Kungälvs kommun har utifrån ett individperspektiv tillgodoses behovet i stort. Vi behöver dock bredda
och komplettera via stödgruppsverksamhet för våldsutsatta och våldsutöverare.
Kungälvs kommun har deltagit i forskningen om Kids Club är en metod som passar att användas under
svenska förhållanden.
I vår gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor/mammor kommer vi att utgå ifrån den del av Kids Club
som handlar om gruppverksamheten . Vi avser också att vidareutveckla den utifrån de önskemål om
förbättringar som framkom när kvinnorna utvärderade verksamheten.
C. Kommer insatserna rikta sig till någon särskilt utsatt grupp? Sätt ett eller flera kryss.
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem
kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld
våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund
våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år
våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer
nej, stödinsatserna är inte specifikt avsedda för någon av ovan nämnda särskilt utsatta grupper.
D. Omfattar ovanstående insats/insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)?
19
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
20(27)
ja – ange vilken: Kids Club
nej
Om nej, beskriv kort ert arbetssätt:
E. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa
metoder?
ja – ange vilken/vilka: Uppföljande och kompletterande utbildning utifrån metoden Kids Club.
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen:
Utbildare för Kids Club är Örebro Universitet (forskningsprojekt).
Utbildningen gäller för personal vid krismottagningen, familjerådgivningen samt berörda socialsekreterare.
F. Omfattar insatserna råd och stöd till föräldrar och andra närstående utifrån barnets behov?
ja
nej
Om ja, beskriv kort hur arbetet ser ut:
Kids Club innefattar både mamma- och barngrupp.
G. Vad är ert förväntade resultat i arbetet med insatser för våldsutsatta kvinnor under 2015?
Barnen får insikt och resurser att hantera våld i nära relationer, samt vägledning var det finns råd och
stöd. Målsättningen är att de våldsutsatta mammorna blir stärka i sitt föräldraskap och ännu bättre kan
skydda sitt barn.
Åtgärd 3.4.3 Arbete med insatser för barn som bevittnat/utsatts för våld
A. Vilka insatser avser ni att arbeta med?
Via Trappan-metoden utvecklad stödgruppsverksamhet för barn.
B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna:
För att utveckla och behålla kompetens flera ges möjlighet till grundutbildning i Trappan-modellen.
C. Omfattar ovanstående insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)?
ja – ange vilken Trappanutbildning via Ersta Sköndal
nej
20
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
21(27)
Om nej, beskriv kort ert arbetssätt:
D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa
metoder?
ja – ange vilken/vilka: Ersta Sköndal
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare, vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen och när utbildningen kommer att äga rum:
Personal vid utförarenheten
E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med insatser för barn som bevittnat/utsatts
för våld?
Säkerställt kompetens i Trappan-modellen.
Åtgärd 3.4.4 Arbete med insatser till personer som utövar våld
A. Vilka insatser avser ni att arbeta med?
Via krismottagning våld i nära relationer bedrivs idag ett aktivit arbete med våldsutövare i Kungävls
kommun.
Vår avsikt är att även utveckla adekvata arbetsmetoder inom sektorns olika verksamheter riktat till
personer som utövar våld. Syftet är i ett tidigare skede upptäcka och erbjuda adekvat stöd, därmed
bryta våldsutövarens destruktiva beteende .
B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna:
I samverkan med krismottagningen utse specialister vid myndighet - och övrig utförarverksamhet med
uppdrag att utifrån en omvärldsanalys summera aktuella- och evidenta metoder, samt via krismottagningen handleda berörd personal .
C. Omfattar ovanstående insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)?
ja – ange vilken: exempelvis Alternativ til Vold (ATV) antivåldgrupp och Kriminalvårdens IDAP.
nej
Om nej, beskriv kort ert arbetssätt:
D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa
metoder?
ja – ange vilken/vilka:
21
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
22(27)
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen:
E. Omfattar insatserna råd och stöd till föräldrar och andra närstående utifrån barnets behov?
ja
nej
Om ja, beskriv kort hur arbetet ser ut:
Insatsen syftar till att förebygga fortsatt våld inom familjen (se 3.4.3). Barnperspektivet ligger til
grund för samtliga insatser.
F. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med insatser till personer som utövar våld?
- Utifrån omvärldsanalysen har Kungälvs kommun summerat aktuella- och evidenta metoder kring
insatser till personer som utövar våld.
- Specialister får ökad kompetens.
Tidig upptäckt och skapa förutsättningar att bryta våldsutövarens destruktiva beteende.
Åtgärd 3.4.5 Arbete med att följa upp insatser
Det är viktigt att insatser som ges till våldsutsatta, barn som bevittnat våld eller
våldsutövare följs upp för att nämnden systematiskt ska kunna undersöka om
insatser leder till förbättringar för den enskilde. Uppföljning av socialnämndens
insatser har flera syften. Förutom att ge struktur, kontinuitet och delaktighet i
insatsen skapar uppföljningen ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling. Med systematisk uppföljning menas att kommunen
sammanställer resultaten från enskilda uppföljningar på gruppnivå. (Läs gärna
mer i Socialstyrelsens publikation Systematisk uppföljning - beskrivning och
exempel, artikelnummer 2014-6-25).
A. Hur arbetar ni idag med att följa upp insatser i individärenden?
Via genomförandeplaner följs insatser upp på individnivå. Genomförandeplanen skapas i samverkan
med brukare, utförare och utredare.
B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med uppföljning av insatser i individärenden?
Det är ett ständigt förbättringsområde med uppföljning av genomförandeplaner på individnivå. Utmaningen är att aggregera individuppföljningar till gruppnivå. Att belysa uppföljningar utifrån gruppnivå
möjliggör analyser och slutsatser utifrån våra arbetssätt och hanterande av interna resurser. I samband
med utvecklat kvalitetsarbete är detta en aspekt som kommer att beaktas.
C. Arbetar ni idag med systematisk uppföljning:
22
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
23(27)
ja
nej
Om ja, specificera vilka insatser ni gör systematisk uppföljning av:
På individnivå via genomförandeplaner. Med ett aggregerat material på gruppnivå ges möjligheter analys av arbetssätt och hanterande av resurser.
D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar?
ja – ange vilken/vilka:
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen:
Vi ser inte specifika kostnader för utbildningar kring uppföljning på gruppnivå, utan detta arbete måste integreras med ett utvecklat kvalitetssarbete.
E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med att följa upp insatser?
I samband med utvecklat kvalitetsarbete är detta en aspekt som kommer att beaktas. Analyser utifrån
gruppnivå kan förhoppningsvis påbörjas under 2015.
3.5
Andra åtgärder
Om man vill ansöka om åtgärder som inte ryms inom ramen för ovan utvecklingsområden kan man göra det här. Åtgärderna måste vara kopplade till syfte,
mål och prioriteringar för detta statsbidrag.
Åtgärd 3.5.1 Arbete med andra åtgärder
A. Beskriv kort åtgärden (syfte, behov och hur ni avser arbeta/arbetar med föreslagen åtgärd):
Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun 300 000 kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för
förebygga insatser kring heder. Målet med projektet ”Kärleken är fri!” i Kungälv, Stenungsund, Orust
och Tjörn var att:
- Via det beprövade materialet ”Kärleken är fri” få ett redskap att arbeta hållbart med FN´s barnkonvention.
- Professionella och ideella aktörer utvecklar en ”gemensam” värdegrund och kunskap om varandras
uppdrag, samt utvecklar konkreta former kring samverkan.
- Ungdomar får ökad kunskap om var råd och stöd finns.
I Kungälvs kommun inleddes projektet med bildande av ett nätverk bildades bestående av representanter från; Utförarenheten, Trygga Ungdomsmiljöer, centrala elevhälsan, representanter från Thorlidsko-
23
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
24(27)
lan, Ungdomsmottagningen, brottsförebyggare och Rädda Barnen. Sammankallade var utvecklingsledare folkhälsa. Syftet med nätverket var att skapa ett systematiskt arbete med utveckling av handlingsplaner/rutiner för akuta situationer och ärenden med hedersproblematik, samt implementera ett förebyggande arbetssätt mellan berörda aktörer.
Via projektet har kunskap och erfarenheter skapats. Kring arbetet med handlingsplaner/rutiner har en
metodhandbok kring heder processats fram. Via det regionala kompetencentrat Dialoga och Länsstyrelsen har nätverket samt polisen deltagit i en samverkansutbildning. Nätverkets olika aktörer har dessutom inbjudits till kompetensutveckling kring HBTQ, heder samt förälder i det mångkulturella samhället. Vid årskurs 8 på Thorildskolan genomfördes en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri.
Även Unga Dagen vid Mimers Hus berörde på olika sätt hedersproblematik.
Utifrån folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 är fokus att utvärdera Kärleken är fri och implementera
framtaget metostöd/handbok hedersrelaterat våld.
Kring föreslagen åtgärd avser Kungälvs kommun att arbeta på följande sätt:
- Implementera framtaget handbok och metodstöd kring hedersrelaterat våld.
Kring hedersrelaterat våld formalisera en konstellation med uppdrag och mandat, som återkommande
aktualisera frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser.
- Kring hedersrelaterat våld fortsatt arbete med att implementera förebyggande arbete inom skola och
socialtjänst. Prioriterat slutföra utvärdering av Kärleken är fri.
- Skapa ett samarbete och samverkan kring eventuella utbildningsinsatser avseende hedersrelaterad
problematik.
B. Kommer åtgärden att rikta sig till någon särskilt utsatt grupp? Sätt ett eller flera kryss.
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem
kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld
våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund
våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år
våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer
nej, åtgärden är inte specifikt avsedd för någon särskilt utsatt grupp.
C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att arbeta med åtgärden som ni föreslår under punkt A?
ja – ange vilken/vilka:
nej
Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen:
D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 med ovan beskrivna åtgärd?
Utvecklat ett hållbart arbete kring hedersrelaterat våld, som integreras i det dagliga arbetet.
24
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
4. Ekonomi
Om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar
ska ni ange den totala gemensamma kostnaden.
Icke förbrukade utvecklingsmedel från 2014 (fylls bara i om ni beviljades medel för
2014)
Beviljade utvecklingsmedel
Icke förbrukade utvecklingsmedel den 31 december 2014
från Socialstyrelsen 2014
(gör en uppskattning)
500 000 kr
Via projektet var 371 430 kr förbrukade 31 december
2014.
Fram till 2015-03-30 är projektresultat beräknat till
500 tkr. Eftersom implementering inleds och utbildningsinsatser initieras kommer Kungälvs kommun nyttja resterande 128 000 tkr fram till sista mars. Medlen avser att
finansiera: 1) utbildningsinsatser jan-mars 2) projektledning 50 procent jan-mars 3) projektutbildare janmars.
Budget för 2015 (endast för de medel ni ansöker om)
Lönekostnader
Totalt (kr)
500 000
Lokalhyra
15 000
Resor
20 000
Köpta tjänster, material, hyrd utrustning
200 000 (utbildning utredning
barn)
Annonsering och marknadsföring
50 000
Kost och logi
10 000
Kontorsmaterial, telefon etc.
5000
Utrustning
Trycksaker
40 000
Summa beräknade kostnader 2015
840 000
25
25(27)
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
Specificerad budget för lönekostnader 2015
Funktion/ arbetsuppgift
Projektledare
Kungälv
Projektutbildare
Tjänstgöringsgrad
50
25
Heltidslön/mån
exkl. soc. avg
34 900
35 000
Sociala
avgifter mm
49558
Summa
297 348
49700
149 100
446 448
Kommunens/stadsdelsförvaltningens finansiering till ideella föreningar inom området
våld i nära relation
Namn på ideell förening
Belopp
5. Regionalt kompetens- och metodstöd
Länsstyrelserna erbjuder regionalt kompetens- och metodstöd till kommuner och
ideella organisationer inom ramen för att kvalitetsutveckla arbetet för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare.
Tog er kommun/sdf del av något kompetens- och metodstöd från er länsstyrelse
under 2014?
ja
nej
Om ja, beskriv kort vad kompetens- och metodstödet bestod av:
Kungälvs kommun har deltagit vid nätverk och utbildningsdagar som Länsstyrelsen erbjudit. Kungälvs kommun deltog även i den samverkansutbildning kring
heder som Länsstyrelsen tillsammans med Dialoga arrangerade.
Planerar ni att ta del av det kompetens- och metodstöd som kommer att erbjudas
av länsstyrelserna under 2015?
ja
nej
26
26(27)
SOCIALSTYRELSEN
2014-12-16
Dnr 9.1 – 43533/2014
6. Övrig information till Socialstyrelsen
7. Underskrift
Behörig företrädare för kommun/stadsdelsförvaltning intygar härmed att uppgifterna som lämnas i denna ansökan är riktiga och att frågan om att ansöka har
behandlats av ansvarig nämnd eller annan i enlighet med beslutad delegationsordning.
Ort och datum
Underskrift
Befattning
Namnförtydligande
27
27(27)
1(2)
Tjänsteskrivelse
8
Handläggarens namn
Kerstin Berfenhag
2015-02-12
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse för år 2014(Dnr KS2015/2071)
Sammanfattning
Familjerådgivningen Kungälv/Ale upprättar varje år en verksamhetsberättelse över det gångna
året. Verksamhetsberättelsen för år 2014 har nu sammanställts och redogör för
familjerådgivningen, krismottagning våld i nära relationer samt Trappan-verksamhet för barn
och unga som upplevt våld.
Bakgrund
Kommunens socialtjänst ska erbjuda familjerådgivning till de som efterfrågar det. Kungälv och
Ale kommuner har tecknat ett samarbetsavtal och driver sedan januari 1996 familjerådgivning
tillsammans. Sedan 2008 finns även krismottagning för män i samverkan mellan Kungälv och
Ale. Kungälv driver dessutom krismottagning för kvinnor samt Trappansamtal för barn och
unga.
Verksamhetens bedömning
Samarbetet mellan Kungälv och Ale har fungerat utmärkt och varit till gagn för båda
kommunerna.
Ekonomisk bedömning
De statsbidrag som sedan 2008 har finansierat vår krismottagning våld i nära relationer är nu
slut. Från och med 2015 får verksamheten bära sina egna kostnader. Familjerådgivningen har
under verksamhetsåret ett överskott 174 000 kronor, vilka är resterande utvecklingsmedel från
Socialstyrelsen.
Förslag till beslut
Verksamhetsberättelsen 2014 för familjerådgivningen Kungälv/Ale antecknas till
protokollet.
Helene Berghog
Verksamhetschef
Jonas Arngården
Sektorchef
Expedieras till:
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
För kännedom till:
Helene Berghog
Jonas Arngården
Kerstin Berfenhag
Familjerådgivningen i Kungälv/Ale Verksamhetsberättelse 2014
Organisation
Enligt socialtjänstlagen, 5 kap. 3§, har kommunen sedan 1995 ansvar att erbjuda
familjerådgivning. Kungälv/Ale bedriver sedan 1996 en gemensam verksamhet, som regleras
genom ett samverkansavtal.
Familjerådgivningen drivs som en självständig verksamhetsgren, organiserad i Kungälvs
kommun inom Individ och familjeomsorg i sektor Arbetsliv och stöd
samt i Ale kommun under Individ- och familjeomsorgens familjerättsenhet.
Sedan 2008 finns Krismottagning, våld i nära relation, samt barn- samordning i syfte att
erbjuda barn som upplevt våld, Trappansamtal.
Personal
Familjerådgivare
Familjerådgivare
Familjerådgivare
Familjerådgivare
Familjerådgivare
Administratör
Kerstin Berfenhag 100% för Kungälvs kommun
Gunilla Bergman
75% för Kungälvs kommun
Maj-Stina Malmvall
90% för Ale kommun
Jaana Smed Karling 75% för Kungälvs kommun
Bo Jonsson
50% för Kungälvs kommun samt
50% för Ale kommun
Christina Johansson 12%
I Kungälvs personalresurs ingår arbete med s k samarbetssamtal, både frivilliga och
remisser från domstol.
Ekonomi
De statsbidrag som sedan 2008 finansierat vår krismottagning, våld i nära relationer
är nu slut. Från och med 2015 får verksamheten bära sina egna kostnader.
Utfall för familjerådgivning och krismottagning 2014
Intäkter
Periodiserad intäkt från tidigare år
Personalkostnader
Övriga kostnader
Budget
-115
-1189
2218
304
1392_
-174
Överskottet på 174 tusen kronor är resterande utvecklingsmedel från Socialstyrelsen.
Kungälv/Ale familjerådgivning
Familjerådgivningen är en gemensam mottagning för invånare i Kungälv och Ale.
Inplanerade besök under året är för Kungälv 795 och för Ale 443.
Återbudsfrekvensen är ca 17% för båda kommunerna.
Samtal och (genomströmning).
Parsamtal
Enskilt man
Enskilt kvinna
Familje/barnsamtal
Samarbetssamtal
Familje/barnsamtal
Övriga samtal/ Trappan
Uteblivna/Återbud
Summa
Antal
%
Antal
%
samtal
samtal
Kungälv
1 Ale
538
70%
257
66%
9
1%
22
6%
21
3%
37
9%
7
1%
2
1%
56
7%
0
0%
0
0%
0
0%
23
3%
0
0%
111
15%
73
19%
765
100%
391 100%
Den främsta ansökningsorsaken har varit kommunikationsproblem i relationen och
behandlingsarbetet har till största delen rört reparation av parrelationen.
Väntetiden har, för båda kommunerna, legat på knappt tre veckor.
Förtur beviljas de familjer som har barn 0-2 år, gravida par samt där det framgår att
våld förekommer/har förekommit. I både Kungälv och Ale är andelen förturer 31%.
Anmälningsorsak
Kommunikationsproblem
Relationsbearbetning
Otrohet
Sexuella problem
Individuell problematik
Styvfamiljsproblematik
Separationsarbete
Samarbetssamtal
Råd och stöd / information
Familjeproblematik
Saknas uppgift
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
52
28%
33
30%
66
35%
31
28%
9
5%
6
6%
5
3%
4
4%
10
5%
1
1%
2
1%
4
4%
17
9%
24
22%
15
8%
2
2%
4
2%
0
0%
8
4%
2
2%
1
1%
2
2%
189 100%
109 100%
Familjerådgivningens mål och uppgift
Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet vars uppgift är att
erbjuda relationsbehandling och att förmedla kunskap och sprida information om
samlevnad. Verksamheten bygger på frivillighet och omgärdas av stark sekretess,
jämlikt 7 kap.4§ Sekretesslagen. Journalföring förekommer inte och möjlighet till
anonymitet finns.
Avgiften för parsamtal är efter beslut i Socialnämnden 2004, 150 Sek.
Samarbetssamtalen är kostnadsfria. Parsamtal kan om särskilda skäl föreligger vara
avgiftsbefriade.
Behandlingsarbete
Teori och metod
Fokus i behandlingsarbetet är parets önskemål om förändring. Vårt arbete vilar på ett
psykodynamiskt och systemteoretiskt synsätt. Andra viktiga grunder är
kommunikationsteori, kognitiv parterapi och kristeori.
Kunskaper i utvecklingspsykologi, sexologi, sociallagsstiftning och familjerätt är
också grundläggande, liksom psykosocialt kunnande. Kunskaper om individen och
det familjesystem paret ingår i är en nödvändig förutsättning för förståelse av
parrelationen.
Varje familjerådgivare har ett självständigt behandlingsansvar och arbetar vanligtvis
ensam med paret/familjen. Många par kan ha allvarliga och djupgående störningar i
sina relationer, trots att de utåt sett klarar sina liv på ett acceptabelt sätt.
I de fall vi upptäcker förekomst av våld, görs en noggrann bedömning om det är
möjligt att fortsätta parsamtalen, utan risk för att våldet fortsätter eller till och med
trappas upp. I sådana fall avbryter vi samtalen och erbjuder mannen och kvinnan
enskilda samtal på krismottagningen.
Av de personer som söker familjerådgivning har 80-90% barn under 18 år.
Utifrån att barn är en viktig del av familjesystemet finns de alltid med som ett av
teman i samtalen. Paren erbjudes ibland att ta med sina barn. Ett antal föräldrar
upplever att de har så stora problem i sitt föräldraskap att de behöver individuellt
stöd. Många av dem söker hjälp på familjerådgivningen. Ofta handlar det om barn
som har utretts neuropsykiatriskt och fått diagnos, exempelvis ADHD, barn som
väntar på utredning, utagerande barn, deprimerade barn, barn med
självskadebeteende mm. Vi ser att dessa föräldrar har behov av en serie samtal med
en föräldrarådgivare med barnkompetens inom det neuropsykiatriska spektrat.
Samarbetssamtal
Kungälvs kommun erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal på familjerådgivningen.
I dessa arbetar familjerådgivarna med att skapa ett fungerande föräldrasamarbete
sedan parrelationen upphört. Ibland behöver föräldraparet hjälp med att göra ett inre
separationsarbete. Detta för att underlätta sitt fortsatta samarbete om barnen.
Familjesamtal, där även barnen deltar, erbjuds föräldrarna. Syftet med dessa är att
vara informationsgivande och stödjande. Det är viktigt att öka föräldrarnas förståelse
och respekt för sina barns upplevelser, vilket i bästa fall kan uppnås genom
familjesamtalen.
Även samarbetssamtal på remiss från tingsrätt via socialtjänstens familjerättsenhet,
hänvisas till familjerådgivningen. Ofta rör det sig om par med mycket låsta positioner.
Barn (under 18 år)
Inga barn
Gravid
Ett barn
Två barn
Tre barn
Fyra barn eller fler
Saknas uppgift
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
20
14%
9
9%
1
1%
5
5%
33
24%
25
26%
59
42%
44
45%
23
17%
10
10%
3
2%
4
4%
0
0%
1
1%
139 100%
98 100%
UTVÄRDERING AV BEHANDLINGSINSATSERNA - avslutade ärenden under 2014
Behandlingstyp
Korttidsärenden (1 samtal)
Korttidsärenden (2-4 samtal)
Långtidsärenden (5-8 samtal)
Långtidsärenden (9 samtal eller fler)
Summa
Behandlingsarbetets innehåll
Kartläggande/klargörande samtal
Reparationsarbete i parrelation
Separationsarbete i parrelation
Vårdnad/umgänge/boendefrågor
vid separation
Samarbetssamtal tingsrätt
Samarbetssamtal övriga
Problem i andra relationer
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
32 24%
16 18%
51 39%
45 49%
30 23%
21 23%
19 14%
9 10%
132 100%
91 100%
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
34 25%
34 37%
60 45%
28 31%
19 14%
27 30%
2
1%
5
4%
11
8%
3
2%
134 100%
1
1%
0
0%
0
0%
1
1%
91 100%
Utåtriktat arbete
Det utåtriktade arbetet är en viktig del av familjerådgivningens förebyggande
verksamhet. Utifrån den speciella kompetens som familjerådgivarna har skall
vi förmedla kunskap och sprida information om samlevnad. Detta innebär bl.a.
information och konsultation till angränsande verksamheter och personalgrupper.
I det utåtriktade arbetet ingår också att ta emot studiebesök och att besöka andra
verksamheter.
En samverkan har under året skett med familjecentralen Fyren i Ytterby, där
familjerådgivare har medverkat i mödravårdens föräldragrupper. Familjerådgivningen
har under flera år aktivt medverkat i folkhälsoarbetet kring föräldrastöd, så också
2014. Familjerådgivningen medverkar även i folkhälsoarbetet kring våld i nära
relationer.
Familjerådgivningen har i samråd med familjebehandlare i Ale kommun haft en
PREP kurs (Friskvård för par). Kursen hölls på Familjehuset i Alafors, sex par deltog
vid fem tillfällen – 15 tim.
Under året har mottagningen haft telefonrådgivning en timma, fyra dagar i veckan.
Drygt 1200 telefonsamtal har tagits emot. Intresset för att hämta information och
ansökan på kommunernas hemsidor har ökat. Telefonkonsultationen har i stora drag
handlat om förfrågningar rörande samlevnad, skilsmässa/separation,
tidsbeställningar samt i vissa fall krissamtal. Tid har också åtgått till att återuppringa
dem som lämnat meddelande på vår telefonsvarare.
Handledning
Under året har fyra familjerådgivare på mottagningen haft gemensam handledning av
leg. psykolog Alex Pimenta. Handledningen har skett i grupp om 2,25tim varannan
vecka och haft en kognitiv inriktning, IBCT (Integrativ beteendeterapi med par).
En familjerådgivare har haft handledning av leg. psykolog, leg.psykoterapeut
Susanna Carolusson, 45min/mån med psykodynamisk inriktning.
Familjerådgivningen Kungälv/Ale
DATA OM DE BESÖKANDE- samtliga ärenden införda 2014
Ålder
under 20 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-69 år
70 år och äldre
Saknas uppgift
Summa
Antal
Antal
Kungälv Ale
0
0
39
27
94
90
103
50
29
11
3
1
3
0
7
5
278
184
Relationens längd
mindre än 1 år
1-4 år
5-9 år
10-14 år
15-19 år
20-24 år
25-29 år
30 år eller mer
Saknas uppgift
Summa
Relationens art
Gifta
Sammanboende
Särboende
Separerade
Övriga
Saknas uppgift
Summa
Förekomst av våld i avslutade
ärenden under 2014
Summa
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
4
3%
1
1%
21
15%
20
22%
30
22%
20
22%
36
26%
15
16%
17
12%
20
22%
11
8%
7
8%
9
6%
3
3%
8
6%
3
3%
3
2%
4
4%
139
100%
93 100%
Antal
%
Antal
%
ärenden
ärenden
Kungälv
Ale
65
47%
40
43%
45
32%
38
41%
4
3%
3
3%
18
13%
11
12%
7
5%
0
0%
0
0%
1
1%
139
100%
93
100%
Antal
par
Antal
par
21 Kungälv
20 Ale
BEHANDLINGSARBETETS OMFATTNING - samtliga ärenden
Ärenden
Antal
Antal
ärenden ärenden
Kungälv Ale
Ärenden överförda från 2013
58
52
Ansökningar 2014
139
93
varav förtur 2014
34
28
Återtagna ansökningar
13
6
Avslutade 2014
132
91
1(2)
Tjänsteskrivelse
9
Handläggarens namn
Anna Andersson
2015-02-16
Patientsäkerhetsberättelse 2014 (Dnr KS2015/313)
Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelsen ska göra det lättare för vårdgivaren att ha kontroll över
verksamhetens patientsäkerhetsarbete och för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att
utföra sin tillsyn. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva vad man gjort för att identifiera,
analysera och reducera risker, tillbud och negativa händelser i vården och vilka resultat
vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Det skall också finnas beskrivning över
hur man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart och när de skall ske.
Bakgrund
Lagen om (2010:659) patientsäkerhet
Syftet med patientsäkerhetslagen är att vården skall bli säkrare. Säkrare vård skall leda till färre
vård skador och därmed ökad patientsäkerhet.
En viktig del i lagen är att patientens ställning ska stärkas. Vårdgivaren ska i fortsättningen ge
patienten och deras närstående möjlighet att delta i arbetet med patientsäkerhet. Patienten lyfts
fram som en viktig och självklar samarbetspartner för vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete när
det exempelvis gäller att identifiera risker för vård skador. Vårdgivaren blir skyldig att
informera patienten om att det inträffat en händelse som medfört vård skada och vilka
åtgärder som vidtagits för att den inte skall upprepas. Patienten ska också informeras om
möjligheten att:
 anmäla klagomål till Socialstyrelsen
 begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen samt om
patientnämndernas verksamhet
Information om ovanstående skall dokumenteras i journal.
För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet kräver lagen en årlig patientsäkerhetsberättelse.
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) § 10 skall vårdgivaren senast den 1 mars varje år
upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken skall framgå
1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår
2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerhetsarbetet
3. Vilka resultat som har uppnåtts
Patientsäkerhetsberättelsen skall hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Förslag till kommunstyrelsen
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun 2014 godkänns.
Denny Kraft
Sektorchef
Anna Andersson
Tf. verksamhetschef Hälso- och
sjukvård
Kristina Nyckelgård
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Expedieras till:
För kännedom till:
Denny Kraft, Anna Andersson, Kristina Nyckelgård
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs
kommun
År 2014
Datum och ansvarig för innehållet
2015-02-16 Kristina Nyckelgård
Anna Andersson
Kristina Söderlund
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vård skador
Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
3
4
4
5
5
6
7
7
7
7
7
7
8
10
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och
att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en
patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå
1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår,
2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och
3. vilka resultat som har uppnåtts.
Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.
Sammanfattning
I denna rapport redovisas det patientsäkerhetsarbete som har bedrivits inom sektor Vård- och
äldreomsorg och sektor Arbetsliv och stöd. Resultatet redovisas utifrån de mål och strategier som satts
upp för 2014 års patientsäkerhetsarbete.
Det organisatoriska ansvaret för patientsäkerheten är fördelat mellan nämnden, verksamhetschef för
hälso- och sjukvård enligt § 29 hälso- och sjukvårdslagen, medicinskt ansvariga, sektorchef,
verksamhetschefer, enhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) från 1 januari 2011 ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att
bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vård skador.
Definitionen av vård skada är ”Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som
kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.”
Avvikelserapporteringen är ett verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Syftet med rapporteringen är att öka
kunskapen om riskfaktorer i vården och kunna vidta åtgärder. Det är viktigt att man i organisationen har
en säkerhetskultur. Det innefattar att berörd personal förstår ansvaret för och vikten av att rapportera
avvikelser. Att det finns en positiv attityd till att jobba med avvikelser. Avgörande komponenter är också
ledningens engagemang i säkerhetsfrågor och hur övrig personal uppfattar ledningens attityd och
agerande.
Utvecklingsområde som prioriterats under året har varit fortsatt utveckling av Senior alert, Treserva
verksamhetssystem, avvikelser i Treserva, den palliativa vården, läkemedelshanteringen,
läkemedelsordinationer och utvecklingsarbete i samverkan inom SIMBA.
Senior alert är infört på alla vård och omsorgsboende i Kungälvs kommun och målet att riskbedöma minst
90 % av brukarna är uppnått. Ett förebyggande arbetssätt minskar olyckor och tillbud, samt höjer
kompetensen hos personalen. Arbetssättet med Senior alert har även utvecklat teamarbetet, som är en
förutsättning för god patientsäkerhet.
Det är viktigt att detta arbetssätt blir en del i vardagen så att det blir en minskning av olyckor och tillbud.
Det har genomförts två stycken punktprevalensmätningar i Senior alert där även journalgranskning ingick
som en mätning.
En gemensam rutin för gemensamt ordinationsunderlag vid läkemedelshantering i samverkan är
framtagen i SIMBA med syfte att öka patientsäkerheten vid läkemedelsövertag.
Ett pilotprojekt vad det gäller digitalsignering av läkemedel har startats under hösten på ett vård- och
omsorgsboende där alla läkemedelslistor och signeringslistor finns i en Ipad i alla boendes lägenheter.
Syftet med detta arbetssätt är att säkra läkemedelsöverlämnandet och signeringen av givna läkemedel och
detta skall leda till färre läkemedelsavvikelser vad det gäller läkemedel inom vård- och omsorg.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Allmänna övergripande mål,
- Säker, förankrad avvikelsehantering inkl. risker
- Förebyggande arbete mot vård skador
- Involvering av patient och anhöriga
- Tydliga processer för att leda, planera och kontrollera patientsäkerheten
Rapportering av negativa händelser och tillbud är en skyldighet och ett ansvar för hälso- och
sjukvårdspersonal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. Det är viktigt
att sammanställa och analysera avvikelserna och ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida
kunskap till andra verksamheter.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Vårdgivaren, är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Mål och strategier för det systematiska
patientsäkerhetsarbetet ska fastställas och följas upp och utvärderas kontinuerligt.
Verksamhetschef
Verksamhetschef är ytterst ansvarig för att det finns en patientsäkerhetsberättelse tillgänglig som beskriver
föregående års patientsäkerhetsarbete. Berättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat
vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Verksamhetschef är ansvarig för att den finns
tillgänglig för allmänhet, patienter och andra vårdgivare och patientorganisationer.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR).
Medicinskt ansvariga är ytterst ansvarig för att utarbeta riktlinjer för hur identifiering och analys skall
genomföras för att reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser.
Medicinskt ansvariga är ansvariga för sammanställning av negativa händelser, tillbud och förslag med
analys som sammanställs vid varje bokslut.
Enhetschef
Enhetschef är operativt ansvarig för att risker i vården undviks och i dialog med medarbetarna på enheten
måste åtgärder omedelbart vidtas då risk föreligger. Enhetschefen är även ansvarig för
avvikelserapportering samt att kontakt tas med legitimerad personal, MAS och MAR vid behov av fortsatt
utredning och åtgärder.
Legitimerad arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska
Legitimerad personal har egenansvar i sin yrkesutövning och genom att aktivt bidra till utvecklingen av
patientsäkerheten kan negativa händelser och tillbud minskas. Legitimerad yrkesutövare rapporterar
skyndsamt till enhetschef vid risk i vården. Vid allvarliga tillbud skall kontakt tas med MAS eller MAR.
Omsorgspersonal
Ansvarar att följa rutiner och riktlinjer. Ansvarar att rapportera risker och tillbud. Ansvarar att efterfråga
den kompetens som saknas för att kunna utföra arbetsuppgifter och att inte utföra arbetsuppgifter man
inte har kompetens för.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten.
Sedan 2013 så registrerar vård- och omsorgsboende och hemtjänsten i kommunens egen regi avvikelser i
Treserva (verksamhetssystem). Att registrera i Treserva ger en säkrare och mer komplett information samt
ger MAS, MAR och enhetschefer lättare att ta del av materialet och bearbeta det. Särskilda önskemål från
verksamhetschefer, enhetschefer och ansvariga för Senior alert har framförts angående att slippa
dubbelregistrering av fall. Endast allvarliga tillbud som lett till vård skada har registrerats i Treserva, samt
tillbud fall för personer som inte vill delta i Senior alert.
De externa utförarna av hemtjänst har egen avvikelsehantering. Kopia av rapporterna sänds till
MAS/MAR.
Enhetschefen ansvarar för att gå igenom avvikelserapporten med berörd omvårdnadspersonal.
Legitimerad personal ansvarar för att vidta åtgärder beroende på avvikelsen/tillbudets karaktär samt för att
dokumentera i journal.
Legitimerad personal ska informera patient/närstående om avvikelsen föranlett en negativ händelse eller
tillbud.
Medicinskt ansvarig utreder allvarliga avvikelser/tillbud och anmäler dem till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO) och Läkemedelsverket samt eventuellt till tillverkare och Hjälpmedelscentral. Medicinskt
ansvarig utreder och bedömer om en Lex Maria-anmälan skall göras till IVO. Medicinskt ansvarig
sammanställer samtliga avvikelser och rapporterar dem i boksluten till nämnden samt Vård- och
äldreomsorgens ledningsgrupp.
Avvikelser i vårdsamverkan
Sammanställning av avvikelser som ska analyseras på systemnivå, kräver i dagsläget en manuell hantering.
För att möjliggöra en övergripande analys behövs beslut tas om hur denna sammanställning ska göras
oberoende av huvudman.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad
patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Senior Alert
Senior alert är ett kvalitetsregister som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre,
registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och
trycksår. Samtliga brukare på vård och omsorgsboende erbjuds riskbedömning enligt Senior alert.
Kungälvs kommun har varit anslutna till kvalitets registret Senior alert sedan mars 2012.
Palliativ Registret
Kungälvs kommun är ansluten till Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister som är till för
alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som
vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta
kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet inom
följande punkter:
Jag…
och mina närstående är informerade om min situation
är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
är ordinerad läkemedel vid behov, får god omvårdnad utifrån mina behov
vårdas där jag vill dö, behöver inte dö ensam och vet att mina närstående får stöd.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2§ p2
I kvalitetsuppföljningen i Vård och äldreomsorg har följande områden följts upp;
- rutiner för samverkan mellan hemsjukvården och andra yrkesgrupper
- användarvänlighet kopplat till rutiner gällande Treserva och Intranätet
- dokumentationsfrågor
- utbildningsinsatser i samband med delegering
- översyn av eventuella utbildningsbehov
Tabell 1. Registrerade avvikelser och skador under år 2009, 2010, 2011 och 2012
Avvikelse
Läkemedelsavvikelser
Tillbud fall
Medicintekniska produkter
Instruktioner information
Psykiskt obehag
Utebliven vård eller fördröjd
behandling.
Granskning/kartläggning av vård
Vårdsamverkan SIMBA
Ärende till patientnämnden
Lex Maria
Övrigt
2009
392
2010
515
2011
591
2012
500
2013
824
2014
835
426
23
22
2
926
8
1305
38
24
11
8
38
48
12
38
53
3
1
5
0
1
0
Antalet fallavvikelser inkluderar både de som är registrerade i Senior alert och i Treserva. På vård och
omsorgs boende har det rapporterats 887 fall i kvalitetsregistret Senior alert som inte lett till någon skada.
Övriga fallavvikelser, 418 stycken, har rapporterats till Medicinskt ansvarig sjuksköterska i systemet
Treserva. De rapporterade avvikelserna i Senior alert följs upp på de tvärprofessionella tematräffarna som
man regelbundet har på vård och omsorgsboende. Av de 38 registrerade avvikelserna gällande
medicintekniska produkter så är 6 av de kända av MAR och anmälda till Läkemedelsverket och
tillverkaren. Ingen har gått vidare till Inspektionen för vård och omsorg.
Samverkan för att förebygga vård skador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
SIMBA:s ledningsgrupp, är övergripande samverkansgrupp gällande hälso- och sjukvårdsfrågor.
I närområdesgruppen, samverkan mellan Kommun och Primärvård, har under 2014 även sjukhuset
deltagit i denna lokala samverkan för hälso- och sjukvårds frågor mellan vårdgivare i Kungälvs kommun.
Psykiatri grupp samverkan lokalt för Kungälv i psykiatrifrågor. I detta samverkans forum medverkar
kommun, primärvård och sjukhus.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Om frågan om skyddsåtgärder kommer upp måste en riskanalys göras enligt rutin för användning av
skyddsåtgärder.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
All personal ska rapportera händelser av betydelse för patientens säkerhet. Legitimerad personal och
personal med delegering är enligt lag skyldiga att rapportera en negativ händelse eller tillbud. Rutin finns
för detta.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
På Kungälvs kommuns hemsida kan man lämna synpunkter och klagomål på den vård och omsorg man
fått inom kommunen. Sammanställning av klagomål och synpunkter har ännu inte sammanställts för 2014.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
I bokslut sammanställs avvikelser och förbättringsarbete.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Genom vårdplanen blir den enskilde delaktig i sin omvårdnad. När det finns behov/önskemål från den
enskilde blir anhöriga delaktiga.
Varje patient skall ha en patientansvarig sjuksköterska som samordnar hemsjukvårdsinsatsen.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Senior Alert – ett kvalitetsregister som stöttar äldreomsorgens förebyggande arbetssätt.
Det förebyggande arbetssättet minskar olyckor och tillbud, samt höjer kompetensen hos personalen.
Arbetssättet har även utvecklat teamarbetet, som är en förutsättning för god patientsäkerhet.
Utbildning erbjuds fortlöpande för all nyanställd personal
Antal riskbedömningar
Alla som bor på särskilt boende riskbedöms för att förebygga uppkomsten av sår, fall och undernäring och
resultatet registreras i kvalitetsregistret "Senior alert".
Målet 2014 var att riskbedöma 90 % av de boende vid Vård- och omsorgsboenden.
Under hösten nåddes målsättningen och andelen registrerade var 91 %.
Antal åtgärder
89 % av brukarna som registrerades med risk för fall, nutrition och trycksår har ett förebyggande
åtgärdspaket. Detta är en betydande förbättring jämfört med 2013, då 72 % av brukarna med risk hade ett
förebyggande åtgärdspaket.
Under året har ett förberedelsearbete pågått för att möta kravet på säker inloggning i kvalitetsregistret. Det
är från och med 2015 krav på SITHS – kort vid inloggning i registret. Antalet användare kommer initialt
att minska på grund av det nya kravet.
PPM-studie
Två stycken Punktprevalensstudier (PPM-studier) genomfördes under 2014 med uppföljning av trycksår
och fall samt journalgranskning.
Under en vecka bedöms förekomsten av antal trycksår och antal fall i äldreomsorgen. PPM består av
hudobservation, riskbedömning, pågående åtgärder och journalgranskning på ett strukturerat sätt.
Punktprevalensmätningens främsta syfte är att ligga till grund för förbättringsarbete på varje äldreboende
för att förebygga och minska förekomsten av trycksår och fall.
Under mätningen var det registrerat 18 personer med trycksår vid båda mätningarna och 84 fall var
registrerade, sammanlagt från båda mätningarna. Förekomsten av sår beror oftast på att individen har
kroniska sår eller sår på grund svåra sjukdomstillstånd, de har oftast inte nyupptäckta.
Ett bristområde som identifierades i PPM – studien var dokumentationen av riskbedömningarna i
patientjournalen. Under hösten har en rutin tagits fram som tydliggör att, hur och var resultaten av
riskbedömningarna skall dokumenteras i patientjournalen.
Palliativ vård och Palliativa Registret
77 % av dödsfallen i Kungälvs kommun registrerades i Palliativ registret. Enligt registerhållaren är ett
realistiskt målvärde 80 % då resterande inte är väntade dödsfall.
Kvalitetsindikator validerad smärtskattning har förbättrats då verksamhetens sjuksköterskor ska göra
smärtskattning på alla patienter som är i livets slutskede. Sen hösten 2013 används ett evidensbaserat
bedömningsinstrument som rutin.
I Palliativa registret registreras enbart den smärtskattning som görs med evidensbaserat bedömningsinstrument, vilket innebär validerad smärtskattning.
Under 2014 har en sjuksköterska haft ett uppdrag att ansvara för uppföljning av resultaten i det Palliativa
registret och utifrån dessa identifiera förbättringsområden.
För att ingen som inte önskar det skall få dö i ensamhet har ett utvecklingsarbete genomförts och en ny
rutin för vak vid vård i livets slut har arbetats fram. Sjuksköterskorna har medverkat i att implementera
den nya rutinen så den ska bli känd i hela organisationen.
Arbetsgrupp gällande Samordnad Vårdplanering och avvikelser relaterade till den samordnade
vårdplaneringen
Arbetsgruppen ska säkerställa att de rutiner som finns inom SIMBA är ändamålsenliga samt hanteras
enhetligt och i överenstämmelse med regionala direktiv.
I början av året pågick ett arbete med att förbereda för ett eventuellt byte av system för den samordnade
vårdplaneringen. Upphandlingen bordlades så det fattades inget beslut om ett nytt system som skulle
ersätta Klara SVPL.
Gemensamt analysteam i SIMBA området för sammanställning av avvikelser.
Är ett forum för riskanalysarbete av t ex frekvent förekommande avvikelser som bedöms ha en
allvarlighetsgrad på 1 eller 2, utifrån socialstyrelsens riktlinjer.
Det finns en gemensam struktur för information och erfarenhetsutbyte kring risker och avvikelser.
Analysteamet träffas en gång i början av varje år för att gemensamt diskutera fjolårets incidenter och
händelser.
Samordningsgruppen fastställde 2014 en ny rutin och arbetssätt som möjliggör att avvikelser kan
analyseras på systemnivå. Under hösten genomfördes en avvikelsekampanj i syfte att informera och
kommunicera det nya arbetssättet. Under tiden för avvikelsekampanjen inrapporterades totalt 33
avvikelser. Ingen av avvikelserna var av den allvarlighetsgraden att en händelseanalys behövdes
genomföras eller har medfört en lex Maria-anmälan.
Undvikbar slutenvård – utvecklingsarbete i SIMBA 2014
Det pågår en ständig dialog om att undvika att skicka in patienter till akuten i onödan. Det har genomförts
mätningar om hur många av hemsjukvårdens patienter som har åkt till akuten och om primärvården
kontaktas för en läkarbedömning innan någon åker in till sjukhus. Mätningen visar att primärvården inte
alltid kontaktas för en bedömning innan någon åker in till sjukhus.
Utvecklingsgruppen Äldre fick ett uppdrag med syfte att öka patientsäkerheten inom processen
läkedelshantering i samverkan. Uppdraget var att ta fram ett eller flera förslag till rutiner kring hur vi kan
öka patiensäkerheten genom att säkerställa att de ordinationsunderlag som tillhandahålls till
hemsjukvården överenstämmer med gällande läkemdelsordinationer.
Arbetsgruppen tog fram en rutinen för gemensamt ordinationsunderlag vid läkemedelshantering via
befintliga IT-systemet Pascal. Rutinen provas som ett projekt och kommer att följas upp regelbundet.
Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9
En arbetsgrupp inom sektorn med uppdrag att uppdatera ledningssystemet enligt SOFS 2011:9 har bildats
och arbetsprocessen pågår. Arbetet skall leda till att öka möjligheterna att ta ett helhetsgrepp kring arbetet
med riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser.
Utveckling av dokumentationen i Treserva
Hälso- och sjukvårdsenheten har en styrgrupp för att arbeta med att utveckla Treserva HSL. Arbetet som
gjorts under året har lett till en handlingsplan för utvecklingsområden av dokumentationen, nya rutiner för
in- och utskrivning av patienter i systemet samt en rutin för hur riskbedömningarna i Senior Alert skall
dokumenteras i patientjournalen.
Teknikstöd för digital signering
På ett av våra Vård och omsorgsboende, Båtsmansgärdet, har det under hösten drivits ett pilotprojekt med
ett nytt teknikstöd för kvalitetssäkra och effektivisera läkemedelshanteringen för de boende.
Teknikstödet skall underlätta för omvårdnadspersonalen vad det gäller överlämnandet av mediciner, att de
ges i rätt tid och signeras som de ska. Alla läkemedelslistor är numera digitala och i systemet finns en
larmfunktion. 98 % av de boende på Båtsmansgärdet har under pilotprojektet fått sina mediciner i rätt tid
och avvikelserna vad det gäller överlämnandet av läkemedel är i princip obefintlig.
Övergripande mål och strategier för kommande år
Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9
Arbetet med att ta fram ett gemensamt ledningssystem, enligt SOFS 2011:9 för systematiskt kvalitetsarbete
för vård och omsorg kommer att fortsätta. Det kommer att öka möjligheterna att ta ett helhetsgrepp kring
arbetet med riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser.
Den nära vården i SIMBA området
Att i planen Den nära vården arbeta in genomförandet av ” Det goda livet för sjuka äldre i Västra
Götaland” Regionens handlingsplan för de Mest sjuka äldre. Att mellan vårdgivare ge en sammanhållen
vård och omsorg för de mest sjuka äldre.
Arbetsgrupp gällande Samordnad Vårdplanering och avvikelser relaterade till den samordnade
vårdplaneringen
Samordnad vårdplanering innebär samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus för att tillgodose
den enskildes behov av trygghet och fortsatta vårdinsatser efter utskrivning från sjukhus. Syftet med
arbetsgruppen är att säkerställa att de rutiner som finns inom SIMBA är ändamålsenliga samt hanteras
enhetligt och i överenstämmelse med regionala direktiv.
Utveckling av närsjukvården i samverkan – ökad tillgänglighet av läkare – mobila team för att undvika
akutsjukvård
Utvecklingsgrupp Äldre inom SIMBA där representanter från sjukhus, primärvård och kommun ingår, har
sökt regionala medel för att utöka tillgängligheten till hembesök av läkare när hemsjukvårdens
sjuksköterskor bedömer att behov finns. Detta genom införande av mobila hemsjukvårdsläkare för listade
hemsjukvårdspatienter med tre eller flera medicinska insatser. Det ökade vårdbehovet ställer krav på god
tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta
krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Medel förväntas tilldelas
under våren 2015.
Nytt vårdplaneringssystem införs 2016 – förberedelser införandet
Nytt vårdplaneringssystem ersätter nuvarande Klara SVPL. Plan kommer tas fram för implementering.
Senior alert, PPM-studie – ett kvalitetsregister som stöttar äldreomsorgens förebyggande arbetssätt.
Från och med januari 2015 infördes säker inloggning i kvalitetsregistret.
Senior alert ska breddas till ordinärt boende, kvalitets register Senior alert skall införas inom ordinärt
boende för de patienter som är pågående i hemsjukvården. Senior alert stödjer oss i det preventiva arbetet.
Förebyggande av och behandling vid undernäring enligt SOSFS 2014:10
Utreda innebörden av och implementera föreskriften om att undvika undernäring SOSFS 2014:10, som en
del i Senior alert.
Palliativ registret, Palliativa vården, VILS-rutiner
Fortsatt utveckling av palliativ vård, tydliggöra den palliativa processen, skapa lokalt vårdprogram/rutiner,
förbättra kvalitetsindikatorerna smärtskattning, munhälsobedömning, efterlevandesamtal, implementera
redan framtagna rutiner.
Rutin för avvikelser
Ett arbete är påbörjat att implementera metoder och verktyg som kommer att underlätta och förtydliga
utredning av negativa händelser och tillbud, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Utveckla teamsamverkan
Teamsamverkan såväl internt som externt är ett identifierat förbättringsområde. Under 2015 kommer en
översyn av samverkansrutiner att ses över, förbättras och tydliggöras, såväl internt som externt. Tydliggöra
vem som gör vad, när och hur.
Delegering
Under 2015 kommer arbetssätt och rutiner att ses över. Delegeringsunderlagen kommer att läggas digitalt i
befintliga system vilket kommer att underlätta och förtydliga delegeringsprocessen.
Hygien
Samarbete med Vårdhygien kommer att ske under 2015 med inriktning såväl mot legitimerad personal
som mot baspersonal. Tydliggöra och informera om befintliga rutiner, samt uppföljning av följsamhet.
Rapport