1. No category

"Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder
och kostnader i nu reglerade vatten"
Gemensamt finansierad forskning under hittills sex år
Knott – direkt och indirekt påverkan av
älvregleringen på omgivande landekosystem
•
Knott är en viktig länk i näringsväven
•
Produceras i mindre utsträckning i utbyggda
älvar eftersom de lever sin första tid som larv
på botten i strömmande (syrerikt) vatten
•
Det finns ett sextiotal arter och upp till en
miljard knott produceras för varje kilometer fritt
strömmande älv
• Direkt och
indirekt
påverkan av
reglering
• Landekosystem
•
•
Inventering av knott vid ett flertal reglerade och
oreglerade älvar.
Bl a har ca 500 mil bil med håv på taket tillryggalagts.
– Vindelälven, Piteälven, Kalixälvens och Torneälven har
representerat oreglerade kontrollälvar.
– Umeälven, Skellefteälven och Luleälven ”experimentella”,
reglerade älvar.
•
•
•
•
•
Artbestämning, totalt har 70 000 knott artbestämts
Kvantifiering av fåglar
Häckningsdata för fåglar i 120 uppsatta holkar
Undersökning av knottspridda blodparasiter hos 434
fåglar av 27 arter
Påverkan på människor genom enkäter till samtliga
(67) vårdcentraler och sjukstugor i Norrbottens och
Västerbottens län.
•
En orörd älv kan ha upp till 100 gånger högre
täthet av knott!
•
Har det någon betydande effekt?
•
Högre infesteringsgrad av blodparasiten
Leucocytozoon för fåglar vid Vindelälven än vid
Umeälven
•
2-3 gånger större antal sjukbesök p.g.a. knottbett
vid vårdcentraler belägna längs fritt strömmande
vatten
•
För fågeltätheter finns ingen markant skillnad
•
Häckningsdata uppvisar en något bättre produktion
av insektsätare längs fritt strömmande älvar, t. ex.
svartvit flugsnappare
•
Vattenanknutna fåglar, t. ex. änder och måsar, är
vanligare i de reglerade älvarna.
•
Vetenskapligt väl grundade slutsatser!
•
Men betydelserna av effekterna och potentialen
för samhällsekonomiskt försvarbara åtgärder har
bedömts som liten.
•
Inga ytterligare vetenskapliga studier inom
forskningsprogrammet av andra okända
effekter.