1. No category

Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s
marknadsanalys och översyn av
förhandsprövningen
24 juni 2015
1
Del 1:
Hur påverkar public service-bolagens verksamheter
mediemarknaden?
1. Uppdraget och dess genomförande
1.1. Uppdraget
1.2. Avgränsningar
1.3. Hur arbetet bedrivits
1.4. Rapportens struktur
1.5. Vad är en påverkan på mediemarknaden
MRTV skriver (sidan 14) att myndigheten utgått från en värdekedjemodell – från programidé till
slutkonsumtion (rättigheter, produktion, mediebolag, distribution och konsumenter). Sveriges Radio
anser att modellen är behäftad med brister för att fullt ut beskriva de förändringar som sker i
medielandskapet. Modellen har ett traditionell producentperspektiv. Eftersom det sker en förskjutning
mot ett publikperspektiv borde redovisningen tydligare utgå från just ett publikperspektiv. Detta
eftersom det är publikens valmöjligheter som står i centrum. (Se vidare kommentarerna under 2.1.
Inledning, sidan 16)
1.6. Att följa och analysera utvecklingen av kompletterande tjänster
2
2. Ett medielandskap i förändring
2.1. Inledning
För att beskriva övergripande det svenska medielandskapet och vilka faktorer som bidragit till dess
förändringar behöver kapitlet förtydligas (sidan 16).
Internet har under många år utvecklats till ett öppet internationellt nätverk för alla. Det innebär att
merparten av organisationer, myndigheter och företag, i stort sett i samtliga branscher, idag har
internet som en naturlig och nödvändig del av sina kärnverksamheter. Det gäller industrier, banker,
samhällsinstitutioner såväl som medier och naturligtvis också privatpersoner. Digitaliseringen innebär
att det idag är otänkbart att inte vara etablerad på internet. Det gäller medierna, där internet ger en nära
koppling mellan människors mediekonsumtion och deras sätt att kommunicera via, inte minst, sociala
medier. Internet handlar om konkurrens om engagemang och tid, där det är omöjligt att bedöma vilka
effekterna en internetsatsning inom mediebranschen har på andra medieaktörer och för den delen på
andra branscher och sektorer i samhället och vice versa. Gränserna är flytande. Det går inte att tydligt
avgränsa sambanden.
Regeringen har gett besked att inte gå vidare med en övergång från FM till DAB+ och hänvisar istället
till att utveckla vår nuvarande radiolösning, dvs FM radio i kombination med webben. Bristen på
frekvenser innebär att det inte är aktuellt med fler FM kanaler. Det innebär att webben får en allt
viktigare roll för att Sveriges Radio ska kunna uppfylla uppdraget. Ett uppdrag som regeringen nu
förtydligat genom beslutet att inte digitalisera marknätet.
Det är också viktigt att här konstatera att det enligt Amsterdamprotokollet, som är ett EU-fördrag och
som utgör grunden för europeisk public service, är medlemsstaterna som själva beslutar om uppdraget
till public service-bolagen. Syftet är att stödja samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov,
liksom mediepluralism. För att detta ska vara möjligt måste public service kunna tillgängliggöras på
alla plattformar och till stöd för detta ligger EU:s grundläggande princip för plattformsneutralitet, dvs
att det är nödvändigt att använda de möjligheter som digitaliseringen medger.
De strukturella förändringarna på mediemarknaden är genomgripande. Förändringar som leder till att
marknadsbegreppen behöver definieras om och får nya betydelser. I grunden ligger två stora
förändringsprocesserna som pågått med full kraft i mer än tio år - digitaliseringen och globaliseringen
av medielandskapet. Dessa leder till flera utvecklingstrender. Fragmentisering med ett alltmer
individanpassat medieutbud som också styrs av algoritmer. Viralisering som leder till en ökad
rundgång av medieinnehåll.
Dessa förändringar får en betydande effekt för medieföretagen, som får allt svårare att både få resurser
att göra originaljournalistik och att nå ut med detta, trots att publiken lägger allt mer tid på
mediekonsumtion.
Svårigheterna för tidningsföretag att hitta en digital lönsam affärsmodell är inte isolerad till den
svenska tidningsmarknaden. Argumenten som förs fram från svenska kommersiella mediehus om hur
public service påverkar marknaden sprids på ett mycket organiserat sätt över hela Europa. Trots att de
olika public service-bolagen i Europa lever under olika förutsättningar, marknadsförhållanden och
nationell kontext är tidningarnas argument slående lika.
Sveriges Radio påminner därför om att det inte går att finna något bevis eller belägg för att public
oproportionerligt snedvrider konkurrensen på de digitala plattformarna. Något som MRTV redan
konstaterat i utkastet till rapporten. Tvärtom visar flera av varandra oberoende forskningsrapporter att
public service verksamhet och tidningarna snarare kompletterar varandra.
Det bör också påpekas att den svenska tidningsmarknaden utmärker sig jämfört med den europeiska på
så sätt att det fortfarande finns ett stort antal tidningar på den svenska marknaden. Konsolideringen av
3
mediehusen har nått längre i andra europeiska länder, därmed finns det fortfarande en relativt stor
konkurrens mellan de svenska tidningarna. Ett argument som ibland förs fram från både svenska och
europeiska kommersiella aktörer är att public service är ”gratis”. Så är inte fallet. I Sverige finansieras
public service-bolagen med en radio- och tv-avgift. Regering och riksdag har beslutat att public
service ska vara helt fri från reklam och annonser. I andra delar av Europa finansieras public service
både med statligt stöd, licensmedel och genom bla annonsintäkter.
EU-kommissionens meddelande från 2009, om statligt stöd, ger även PS-bolagen rätt till ”dubbel
finansiering”, alltså att public service kan finansieras genom både statliga medel och kommersiell
finansiering som reklamintäkter. Sverige har alltså valt att inte utnyttja den möjligheten och på så sätt
stärka public service ekonomiskt. Därmed konkurrerar inte public service i Sverige om annonsintäkter
vilket public servicebolag i andra länder gör.
Statstödsreglerna säger dessutom att public service kan använda kommersiella intäkter för att
finansiera public service- tjänster, men offentliga medel kan aldrig användas för att subventionera
kommersiella tjänster.
Radiobranschens mätningar visar att traditionell radio står sig starkt. Nära 6 miljoner lyssnar på
direktsänd radio någon gång varje dag via FM eller digitala plattformar, i åldrarna 12 till 79 år. Lägger
man till åldersgrupperna över 80 år tillkommer nästan 500 000 lyssnare. Antalet lyssnade minuter
minskar men räckvidden är bland den största i Europa. Radio når fortfarande i stort sett alla. Detta är
ett faktum samtidigt som det sker stora förändringar genom internets utveckling.
Sedan 2007 har den tid en svensk lägger på internet en genomsnittlig dag fördubblats, från 60 till 120
minuter. Samtidigt har tiden som lagts på radio, tv och tidningar minskat. Även om man räknar in
lyssnandet, tittandet och läsandet på digitala plattformar har radio minskat från 100 till 83 minuter, tv
från 100 till 99 minuter och tidningar från 28 till 25 minuter (Källa: Mediebarometern 2015,
Nordicom). Därför är det särskilt viktigt att Sveriges Radio, som har ett tydligt uppdrag i allmänhetens
tjänst, paketerar om innehållet för att vara ett verkligt alternativ som når publiken även digitalt.
En av de största förändringen sedan Nordicom inledde sina mätningar på 70-talet inträffade 2013 då
tiden som lades på internet ökade från 96 till 120 minuter. En del av ökningen kan härledas till den
explosiva ökningen av användandet av sociala medier. År 2014 var 48 % av svenskarna på sociala
medier en genomsnittlig dag. I alla åldersgrupper under 45 år är det fler som använder sociala medier
en genomsnittlig dag än som lyssnar på radio. Framför allt ökar tiden som läggs där mycket snabbt i
alla åldersgrupper, i takt med att fler använder flera medieslag samtidigt och i takt med att
internetanvändandet i de smarta telefonerna ökar.
Enligt rapporten Svenskarna och internet 2014 lägger svensken i genomsnitt 8 timmar i veckan på
internetanvändande i mobilen. Ökningstakten är mycket snabb och i alla åldrar upp till 55 år använder
en majoritet dagligen mobilen för att komma åt internet. I gruppen 26-35 år är det hela 86 %. Så sent
som 2011 nådde ingen åldersgrupp upp över 50 %. På några få år har genombrottet för smarta
telefoner alltså skapat en helt ny daglig vana hos en väldigt stor del av befolkningen. Påfallande är att
internetanvändandet i mobilen nu ökar väldigt kraftigt i hemmet: från 11,1 timmar per vecka 2013,
till 12,9 timme per vecka 2014. Det visar att mobilsurfandet och app-användandet tar mer plats där
tidigare tv, radio och tidningsläsande varit som starkast.
Detta får naturligtvis stora följder för mediekonsumtionen. Det möjliggör nya sätt att nå publiken,
vilket gör att alla medieföretag i dag försöker förbättra sitt mobila erbjudande. Det förändrar också
konkurrenssituationen på ett omvälvande sätt, eftersom användandet i högre grad än tidigare handlar
om annan internetkonsumtion än traditionella medier. När intervjupersonerna i Svenskarna och
internet får frågor om vilka 5 appar de använder mest domineras svaren av sociala medie-tjänster som
Facebook, Instagram och Spotify, jämte spel och olika nyttotjänster.
De globala mediejättarnas ställning på den svenska mediemarknaden är i dag oerhört stark och i
många fall dominerande. Det har helt förändrat annonsmarknaden, där miljardintäkter flyttat till
4
aktörer som Google, Youtube och Facebook, och även ändrat förutsättningarna för många
affärsmodeller. Men även för public service har globaliseringen fått stora effekter, när det gäller
möjligheten att nå fram till publiken i en stenhård konkurrens om dess tid.
I dag har 68 % av de svenskar som använder internet ett Facebookkonto, 28 % finns på Instagram, 19
% på Twitter. Vanlig linjär TV är alltjämt störst, men av de digitala erbjudandena av rörlig bild är
Youtube den största tv-plattformen – och ritar tillsammans med strömningstjänster som Netflix och
HBO om den svenska tv-kartan, samtidigt som hushållens utgifter för digitalt tv-tittande snabbt stiger.
Spotify har intagit en särställning bland de strömmande musiktjänsterna, men möter ny konkurrens
från Beats, Google, Itunes och Deezer. På plattformar som Facebook och Twitter har
innehållsleverantörer som Buzzfeed, Upworthy och alla de viralsajter som följt i deras spår tagit stor
plats i publikens flöden. Skiftet från ”sök” till ”social” har gått exceptionellt fort och får stora följder
för alla medieaktörer.
De stora aktörerna styr i dag en stor del av mediekonsumtionen, via sökresultat, individanpassning och
algoritmer som anpassar publikens flöde för att optimera annonsexponeringar. Den gemensamma
publikupplevelsen inträffar alltmer sällan. I stället växer det fram allt starkare parallella medievärldar,
med skräddarsydda flöden. De sociala mediernas kommersialisering och styrning har ökat i snabb takt,
liksom deras ambition att själva agera som innehållsaktörer. Det ställer stora krav på alla som arbetar
med sociala medier för att nå ut till publiken.
Detta innebär sammantaget att begreppet ”marknad” har definierats om. Publiken har blivit alltmer
medskapande och publikens egna flöden på avgiftsfria sociala medier blivit starka nav i all
mediekonsumtion. I och med det måste man också definiera om de underliggande begreppen – och
framför allt synen på i vilken utsträckning olika medieföretag har en ”marknadspåverkan” eller en
dominerande position.
”Rättigheter” är fortfarande ett centralt begrepp, men det är inte längre lika låst, när t.ex. publiken
tillåts skapa sina egna versioner av populära sånger på plattformar som Youtube. Upphovsrättsskyddat
material är också mycket bredare tillgängliggjort än tidigare. Förr kunde musikinnehåll på olika
radiokanaler beskrivas som särskiljande och konkurrenskraftigt, i dag finns det tillgängligt – och mer
därtill – på en rad strömmande musiktjänster eller internetradiokanaler.
”Produktion” är också ett begrepp som förändrats från grunden. Genomslaget för, och i många fall,
dominansen av användargenererat material på många medieplattformar (både sociala och traditionella)
har gjort att publiken i dag är en central medieproducent. I allt fler sammanhang består
medieproduktion av en hybrid mellan medieföretagens utbud och publikens bidrag.
”Mediebolag” är inte heller lika enkelt att definiera. Det finns en rad globala aktörer som i dag bör
beskrivas som de allra viktigaste i sin påverkan av den svenska publikens medievanor och hur dessa
förändras. Det är företag som Google/Youtube, Facebook/Instagram och Spotify, Netflix, HBO,
Twitter m fl. Det finns också en lång rad nya innehållsleverantörer som spelar en viktig roll som
nischaktörer. Som exempel kan nämnas Handelsbanken/EFNs satsning på affärsjournalistik på tvområdet, även sajter/communities som Avpixlat och Flashback, som av många används som och ses
som nyhetskällor.
”Distribution” är också alltmer komplext, när material delas och sprids digitalt på helt nya sätt.
Merparten av mediebranschens aktörer finns i dag på parallella plattformar.
”Konsumenternas” roll i strukturen är, som framgår av inledningen, central. Den är början av kedjan,
snarare än slutet. Valmöjligheterna för konsumenten att ta del av eller avstå från traditionellt
medieinnehåll har aldrig varit större, och därtill kommer explosionen av användargenererat innehåll på
sociala medieplattformar. Sätten som innehållet når publiken ökar också i snabb takt, när allt större
delar av samhällsmiljön blir uppkopplad. ”The internet of things” och trenden med ”wearables” gör att
medieinnehåll i dag kan nå publiken utan att gå via traditionella medieplattformar över huvud taget.
5
Sveriges Radio menar att MRTV inte tar hänsyn till alla dessa faktorer i beskrivningen av den svenska
mediemarknaden och olika aktörers påverkansgrad och därmed blir beskrivningen inte rättvisande.
2.2. Branschstrukturen
2.2.1. De största medieföretagen
MRTV beskriver de största medieföretagen på den svenska mediemarknaden (sidan 16 och 17).
MRTV nämner även globala medieaktörer, såsom Google, You Tube, Facebook ,
men i texten begränsar man sitt fortsatta resonemang till i huvudsak de traditionella medieaktörerna i
Sverige. Mediemarknaden avgränsas i huvudsak till svenskägda medier, norska Schibstedt och
amerikanska SBS (radio), och utgår inte från vilket utbud som faktiskt är tillgängligt för
publiken/användarna, vilket är betydligt större än vad dessa företag levererar. Det är en avgörande
brist, dels beskrivningen av branschstrukturen, det ger inte en rättvis helhetsbild, dels som underlag för
den fortsatta analysen. MRTV ger intrycket att beskrivningen av den internationella utvecklingen lagts
till i efterhand och att det egentligen inte tagits hänsyn till den i analysen som gjorts.
De globala aktörerna har ett avgörande inflytande på den svenska mediemarknaden vad gäller bla
streamingtjänster för rörlig bild och musik, som tex Netflix och Spotify. Dessutom sker en fortsatt
utveckling där fler aktörer etablerar sig inom media och redan etablerade utvecklar sitt utbud och sina
tjänster och därmed påverkar marknaden. Ett exempel är Apple som nyligen lanserade en
konkurrerande tjänst till Spotify. De globala aktörerna kommer med all sannolikhet att få ett ökat
inflytande som leder till ökad konkurrens om reklamströmmar och betaltjänster, och över den tid
publiken/användarna lägger på mediekonsumtion.
Den tabell som redovisas (sidan 17) innehåller de större svenskägda medierna vilket i sig är en
begränsning som inte ger en rättvisande bild eftersom det inte går att bortse från globala aktörer.
Dessutom konstaterar MRTV att det sker en vertikal integrering inom tv, radio och dagspress som
redovisas i tabellen.. Där ingår dock inte utveckling vad gäller efterhandslyssning på radioprogram
och poddcast på webben/via internet, som ökar och bör redovisas i tabellen. Detsamma gäller sociala
medier, som är en allt viktigare del av medieföretagens verksamhet.
2.2.2. Den svenska mediekartan
Det konstateras (sidan 17) att det har skett en ökad ägarkoncentration. På vilket sätt och vilken
betydelse det får för mångfald och konkurrens beskrivs inte.
MRTV presenterar en karta över ägarstrukturen i mars 2015 (bilaga). Här har bilden breddats och
förutom medieägarna i Sverige har även tagits hänsyn till internationella aktörer. Några slutsatser eller
analys redovisas inte, vilket är en brist.
Dessutom behöver uppgifterna om ägarstrukturen kompletteras, nedan finns tre exempel.
•
En avgörande förändring i ägarstrukturen inom Mittmedia-koncernen har aviserats. Enligt ett
så kallat ”letter of intent”, en avsiktsförklaring, avser Mittmedia och Schibsted nu att samla
sina morgontidningar på den svenska marknaden i en ny koncern. Schibsted planerar att
tillföra Svenska Dagbladet och MittMedia sina 18 lokala morgontidningar i norra Sverige
samt aktiemajoriteten i dotterbolaget Promedia, med tio lokala morgontidningar i
Mellansverige
•
Den tyska mediekoncernen Bauer, som nu är de tredje största kommersiella radiokoncernen i
Europa med ett stort antal radiostationer i Storbritannien och Tyskland, har köpt den nordiska
6
delen av SBS Discovery Radio. I SBS Discovery Radio ingår kanaler som Mix Megapol,
Radio Norge, danska Nova och Iskelmä i Finland. Bauer Media har över 60 radiostationer i
Storbritannien, 50 stationer i Polen samt ett antal stationer i Slovakien och Tyskland.
•
Telia Sonera investerar 115 miljoner dollar, motsvarande drygt 950 miljoner kronor, i Spotify
och får därmed en ägarandel på 1,4 procent. Telia Sonera och Spotify satsar resurser och
personal för att driva gemensam innovation inom mediedistribution, kundinsikt, dataanalys
och annonsering. Bolagen skapar dessutom ett gemensamt team med ansvar att leda
innovationsprojekten.
Att i en slutrapport i september beskriva mediemarknaden utan att ta upp de senaste medieaffärerna
ger en missvisande bild.
2.3. Mediekonsumtionen
Figuren (sidan 19) redovisar beräknad medieanvändning i tid för olika medier och kanaler
(Nordicom). Där påpekas i punkten 5 att SR har fyra rikstäckande kanaler och 25 lokala kanaler. Den
uppgifter behöver korrigeras. SR har fyra rikstäckande kanaler, 25 lokala kanaler och ytterlighare tre
kanaler P6, P5 Stockholm och Din Gata.
2.3.2 Konsumtion av radio
I det tidigare stycket (2.3.1 sidan 19) redovisas konsumtion av rörlig bild, både linjärt och icke linjärt.
Men här redovisas konsumtion av ljud endast som linjär radio (direktsänd radio) i FM och på webben.
Det är en avgörande brist.
En stor del av konsumtionen av radio sker icke linjärt, i efterhand, som poddcast, och den redovisas
inte, varken för public service eller den kommersiella sektorn. Det sker en sabb utveckling av
poddcast, även om det är från en relativt sett låg nivå, och nya aktörer växer fram. Dessutom tas ingen
hänsyn till streamingtjänster, som Spotify, eller Apples nya musiktjänst Beat, i beskrivningen av
konsumtionen av ljud. Genom att begränsa redovisningen av konsumtionen av radio till endast
traditionell direktsänd radio ges inte en rättvisande bild.
Lyssnandet på direktsänd radio mäts på flera olika sätt i Sverige. Den officiella valutan för nationella
kanaler mäts från och med 2013 med hjälp av en teknisk panelundersökning, Portable People Meter
(PPM). Den officiella valutan för lokala kanaler mäts med dagliga telefonintervjuer, sk Cati. I båda
mätmetoderna mäts lyssnande oavsett om det sker via FM eller webb.
On demand-lyssnande på radio och lyssnande på andra ljudtjänster som poddar och Spotify har ingen
officiell valuta i Sverige. Sådan ljudkonsumtion mäts dock av bl a Nordicom och TNS Sifo, och
redovisas i Mediebarometern och Orvesto Konsument. En komplett beskrivning av
konkurrenssituationen för radio bör utgå från konsumtion av ljud, på samma sätt som beskrivningen av
TV-marknaden utgår från konsumtionen av rörlig bild, oavsett om den sker linjärt eller icke-linjärt.
Av Nordicoms Mediebarometer 2014 framgår att konsumtionen av ljud som inte består av ”vanlig
radio” uppgår till 10 procent av svenskens dagliga medietid, jämfört med att konsumtionen av rörlig
bild som inte består av ”vanlig TV” uppgår till 6 procent.
7
Linjärt radiolyssnande – direktsänd radio
2013 infördes PPM-mätningar av nationella radiokanaler i Sverige. Pga metodbytet är inte PPMsiffrorna användbara för att följa utvecklingen av radiolyssnande över tid. Förutom ny metod så mäter
PPM lyssnandet i åldrarna 12 till 79 år, till skillnad från Catin som mäter 9 till 79 år. Definitionen av
daglig räckvdidd skiljer sig också åt. I PPM-mätningarna gäller minst 3 minuters sammanhanhängande
lyssning och med Cati gäller 5 minuter.
PPM-mätningarna omfattar dessutom enbart SR:s, MTG:s och SBS:s kanaler samt bara de kanaler
bolagen valt att inkludera i PPM-mätningarna. Orsaken är att PPM-mätningarna bygger på att de
kanaler som ska mätas kodas med en särskild ton med hjälp av specialutrustning och den används
enbart av de radiobolag som ingått avtal om PPM-mätningarna. Annan radio, som tex närradio och
internetradio från andra leverantörer mäts ej med PPM, vilket förmodligen gör att radiolyssnandet och
framförallt mångfalden i utbudet underskattas något.
I TNS Sifos radio-mätningar som görs med telefonintervjuer, den sk Catin, har t ex närradion högre
räckvidd än P2 och en marknadsandel på 3 procent. Andra mindre kanaler samt annan webbradio har
en marknadsandel på drygt 2 procent. Vare sig närradio eller annan webbradio är alltså stora aktörer,
men för en komplett bild av lyssnandet på direktsänd radio bör de räknas med.
8
TNS Sifo Cati 2015 II
Även om PPM-mätningarna bara funnits i ett par år innebär det inte att det är omöjligt att följa
radiolyssnandets utveckling över tid i Sverige. Mediebarometern innehåller långa tidsserier över både
räckvidd och användningstid för radio. TNS Sifos telefonintervjuer görs också fortfarande och kan
användas för tidsserier bakåt i tiden även om siffrorna för kommersiell radio på nationell nivå inte är
officiella från och med 2013.
Icke-linjär ljudanvändning (on demand)
För att förstå konkurrenssituationen för direktsänd radio behöver bilden kompletteras med hur
användningen av ljudtjänster on demand utvecklats.
TV-marknaden beskrivs utifrån begreppen linjär TV och icke-linjär konsumtion av ”rörlig bild”, där
såväl Youtube som Expressen TV och Aftonbladet TV inkluderas. På samma sätt finns en radiomarknad där linjär radio möter ny konkurrens från icke-linjär ljudkonsumtion . Både tidningshusens
poddar och direktsändningar över internet, poddar producerade av andra än traditionella mediehus,
ljudböcker samt, och kanske framförallt, digitala musiktjänster bidrar till den konkurrensen.
Enligt Orvesto Konsument lyssnade 34 procent av svenska folket i åldern 16-80 år på Spotify varje
vecka eller oftare under 2014. I yngre åldergrupper är räckvidden ännu högre. Spotify och liknande
musiktjänster har därmed haft större påverkan på traditionell radiomarknad och ljudkonsumtion, än
vad både podcasts och internationella radiokanaler via internet, haft de senaste fem-sex åren.
9
Nordicoms räckviddssiffror för ljudkonsumtion bekräftar i stort sett Orvesto Konsuments. Det
Nordicom kallar ”mp3 inklusive musiktjänst online” har en dygnsräckvidd på 33 procent i åldern 9-79
och är det ”ljudmedium” som ökat mest sedan 2012 samtidigt som kommersiell radio minskat.
Även den totala användningen av ljudmedier har ökat något sedan 2012 enligt Nordicom. Sveriges
Radio har bidragit till en del av den ökningen och då främst i talkanalen P1 – men i första hand är det
musiktjänsterna som ökat sin räckvidd enligt Nordicoms statistik.
Lyssnar på ljudmedier i befolkningen 9–79 år en genomsnittlig dag 2012–2014
(procent)
Ljudmedier totalt
Radio totalt
Sveriges Radio
PLR
"mp3" inkl musiktjänst online
2012
84
67
49
22
28
2013
87
67
49
19
32
2014
86
68
52
18
33
Källa: Mediebarometern 2014, Nordicom
Begreppet "Mp3" syftar på audiofiler i dator
eller annan spelare (mobil/ipod etc)
och 2010 och 2012 även musiktjänst online.
10
3. Vad är public service
Sveriges Radion vänder sig här mot beskrivningen i rutan (sidan 27) av kärnuppgiften som kopplar att
producera med sända program. Man bör särskilja mellan producera och att distribuera, som bla innebär
att sända. Den huvudsakliga verksamheten är att producera program. Det är kärnuppgiften. Det
framgår av anslagsvillkoren. Den tekniska utvecklingen har gjort att dessa program nu ska
tillgängligöras på olika sätt – genom sändningar i marknät, genom sändningar på webben, genom
efterhandslyssning på webben, i mobilen, appen, etc. Det framgår också av anslagsvillkoren. För
Sveriges Radio står ljudet i centrum. Den radiolösning som regeringen förordar, genom att inte
digitalisera radions marknät, innebär en kombination av FM och webben. Det betyder att webben får
en alltmer framträdande roll för att Sveriges ska kunna uppfylla uppdraget.
Public Service i Sverige är inte ett kvalitetsbegrepp utan består av tre komponenter:
•
•
•
Ägandeformen med ett tryggat oberoende från politiskt, ekonomiskt och religiöst inflytande.
SR, SVT och UR ägs av en stiftelse. Det finns inte längre tillsatta politiker i bolagens
styrelser.
Finansieringsmodellen. Dagens Radio- och TV-avgift är fastslagen i lag och ska gå till de
bolag som har ett public service-uppdrag, nämligen Sveriges Radio, SVT och UR.
Regleringen. Sändningstillstånd och anslagsvillkor som beslutas av riksdagen anger public
service-bolagens uppdrag.
Svenska medieföretag som inte lever upp till alla dessa kriterier kan inte kalla sig för public service.
Därmed inte sagt att dessa medieföretag inte är viktiga för den svenska publiken, den svenska
demokratin eller att de inte till viss del behöver statlig hjälp under den digitala omställningen. Det sk
”dual system” med kommersiell media och public service, sida vid sida, med olika uppdrag, är en
viktigt del för att upprätthålla en mångfald inom mediesektorn, för att ge allmänhet en allsidig
information och därmed bidra till en fungerande demokratin.
För public service finns ett antal avgörande principer som ligger till grund för att kunna uppfylla
uppdraget i allmänhetens tjänst, möta publikens behov, nå publiken på publikens villkor, vara
tillgänglig och ha en ständig dialog - vilket är förutsättningarna i ett digitaliserat medielandskap.
•
Amsterdamprotokollet: Amsterdamprotokollet är ett EU-fördrag som utgör grunden för
europeisk public service. Där understryks att det är medlemsstaterna som själva beslutar om
uppdraget till public service-bolagen - omfattning och finansiering. Syftet är att stödja
samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov, och även värna mediepluralism.
Amsterdamprotokollet ger public service rätt till reklamfinansiering parallellt med tex
licensfinansiering. En möjlighet som också ett stort antal europeiska regeringar och därmed
public servicebolag utnyttjar. I Sverige har vi avstått den möjligheten. Sveriges Radio är
reklamfritt och finaniserat via radio- och tv-avgiften. I Sverige konkurera public service inte
om kommersiella annonsintäkter.
•
Plattformsneutralitet: EU: s grundläggande princip om plattformsneutralitet ger stöd för
public service-bolagen att använda de möjligheter som digitaliseringen medger.
•
Yttrandefrihetsgrundlagen: Ger var och en rätt att offentligt uttrycka tankar, åsikter och
känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst i radio och TV. Grundläggande
principer om etableringsfrihet, redaktionell självständighet och förbud mot censur.
•
Anslagsvillkoren 2015 - där slås fast att för att nå lyssnarna är det nödvändigt att
kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar.
11
3.1. Inledningen
3.1.1. Historik
3.2. Public service-bolagens betydelse för samhället
Här skriver MRTV (sidan 28 första stycket): ”Redan från start har således public service-bolagen haft
en särställning på mediemarknaden”. SR föreslår följande ordalydelse: Redan från start har public
service getts ett tydligt samhällsuppdrag och därmed en särställning på mediemarknaden”.
3.2.1. Mediernas roll en demokratifråga
3.2.2. I allmänhetens tjänst – ett särskilt ansvar
Här skriver MRTV (sidan 28): ”De tre public service-bolagen har en särställning på medieområdet
och därmed ett särskilt samhällsansvar”. Enligt vår uppfattning är det tvärtom. Det tre public servicebolagen har tilldelats ett särskilt samhällsansvar och därmed getts en särställning på medieområdet.
3.3. Ägande och finansieringen
Här skriver MRTV (sidan 30): ”Uppdraget i allmänhetens tjänst medför således även ett särskilt
ansvar i den meningen att programföretagen har en stabil och långsiktig finansiering”. Enligt vår
uppfattning har programföretagen ett särskilt uppdrag/samhällsansvar och för att kunna utföra detta en
stabil, långsiktig finansiering och i Sverige har man avstått från att public service möjligheten att utöka
intäkterna kommersiellt via reklam.
3.4.3 Villkor om organisationen
Här skriver MRTV (sidan 32): ” SVT ska ha en decentraliserad organisation”. Men samma villkor
gäller även för Sveriges Radio.
3.4.4. Villkor om verksamheten
Här skriver MRTV: ”Det framgår av bolagens anslagsvillkor att det är nödvändigt att
kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar för att nå tittarna”. Här bör skrivas in även att
det gäller även lyssnarna.
3.4.5 Villkor om sändningarnas innehåll
3.4.6. Hur sändningsrätten ska utövas
12
4. De kompletterande verksamheterna
I rutan konstaterar MRTV ”…att bolagen satsat på sociala medier och applikationer för att nå en
yngre publik”. För Sveriges Radios del gäller den satsning i lika hög grad en äldre publik eftersom
medianvändingen digitalt är etablerad i stort sett i alla åldersgrupper.
4.1. Inledning
4.2. Vad hör till kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet?
MRTV hänvisar (sidan 38 under rubriken Vi tar inte ställning) till en möjlig ordagrann tolkning av
anslagsvillkoren, med utgångpunkt från radio och tv lagen, att bolagens kärnverksamhet ska definieras
som att sända program. Och att detta inte helt korresponderar med bolagens skiljelinje mellan
kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Här antyder MRTV att programbolagen inte följer
anslagsvillkoren och radio och tv lagen, vilket är en allvarlig anklagelse, dvs att vi inte skulle följa vår
reglering.
Sveriges Radio anser att MRTVs tolkning är alltför snäv och ologisk. Definitionen av
kärnverksamheten är att producera och sända program till allmänheten. Inte enbart sända.
Tyngdpunkten ligger på en oberoende och reklamfri produktion som via olika plattformar
tillgängliggörs för publiken (se även utvecklingen av internet i kapitel 2).
Sveriges Radio ifrågasätter inte begreppet sända i radio- och tv-lagen (RTVL). SR:s skyldigheter
framgår av sändningstillståndet. Efterlevanande av detta utvärderas årligen av Granskningsnämnden.
Uppdraget är emellertid vidare än att sända. Punkt 7 i anslagsvillkoren anger att det är nödvändigt att
kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar. Redan av detta framgår att den tolkning som
MRTV gör inte stämmer med det uppdrag vi har fått. En sådan ordagrann tolkning skulle tex betyda
att radioproduktion som utförs på uppdrag av SR, dvs produktionsutläggningar via produktionsbolag,
inte skulle omfattas av begreppet kärnverksamhet. Ett annat exempel är att ett program som sänds i
FM skulle om det tillgängliggörs på webben inte längre vara kärnverksamhet.
4.3. Hur vi följt utvecklingen?
4.4. Sveriges Television
4.4.1. Webbplatsen svt.se
4.4.2. Play-utbud
4.4.3. Det mobila utbudet, applikationer och sociala medier
4.4.4. Nyhetsverksamhet på internet
4.4.5. Tillgänglighetstjänster
4.5. Sveriges Radio
Här anser vi att uppgifterna (på sidan 43) om Sveriges Radios digitala strategi behöver förtydligas.
Sveriges Radio har ett ansvar att driva på utvecklingen av radiomediet och göra radion mer
tillgänglig - direkt, i efterhand och tillsammans med andra som kan sprida innehållet. Vårt uppdrag är
att vara ett oberoende och reklamfritt alternativ för alla.
Det traditionell radiolyssnandet står sig starkt, men genomslaget för medier på internetbaserade
plattformar förändrar bilden. Redan idag är dator och mobil de viktigaste plattformarna för nyheter.
Sociala medier är allt oftare navet för mediekonsumtion.
Företagets strategi vilar på tre ben. (1) radiosändningar i marknätet (2) de digitala plattformarna (sajt
och app) och (3) spridningen och dialog i sociala medier.
13
De tre benen kompletterar och förstärker resurseffektivt varandra. Närvaron och publikkontakten på
digitala och sociala plattformar påverkar både programmens innehåll och möjligheten att nå ut. Det
bidrar till en bättre journalistik och får fler att lyssna och bli engagerade. Det bidrar också, till att
Sveriges Radio anses vara det mest trovärdig företaget, alla kategorier, i Sverige.
Teknikutvecklingen har också ökat möjligheterna för enskilda personer att själva nå ut med
information och driva opinion som kan nå en stor publik. Samtidigt innebär det att det inte alltid är
tydligt vem som är ansvarig för ett visst medieinnehåll. Här har Sveriges Radios höga förtroende en
stor betydelse, som trovärdig och pålitlig avsändare även på de digitala plattformarna.
Dessutom konstaterar MRTV att poddlyssnandet ökade mest förra året. Sveriges Radio föreslår ett
förtydligande: Den lyssningsform som ökar mest på Sveriges Radios digitala plattformar är podd
(efterhandslyssning).
4.5.1 Webbplatsen sverigesradio.se
4.5.2 Det mobila utbudet och applikationer
4.5.3. Publikkontakt och social medier
4.5.4. Nyhetsverksamheten
Under rubriken Lyssandet på nyheter minskar (sidan 47) skriver MRTV att ”…det sker en uppluckring
av den traditionella nyhetssändningen. Färre människor lyssnar på nyheterna i P3 och P4.
Nyhetsredaktionerna har under året satt in en rad åtgärder för att minska nedgången i nyhetslysandet
bl. a genom att ha flexibla längder på nyhetssändningarna och nytt tilltal”.
Sveriges Radio föreslår ett förtydligande enligt följande:
”…det sker en uppluckring av den traditionella nyhetssändningen. Den nya mätmetoden PPM har
avslöjat att radiolyssnandet sjunker precis innan och under nyhetssändningarna i P3 och P4.
Nyhetsredaktionerna har därför under året satt in en rad åtgärder för att minska de s k. nyhetsdipsen,
bl. a genom att ha flexibla längder på nyhetssändningarna och nytt tilltal.”
Det är också viktigt att kostatera att digitaliseringen innebär en rad utmaningar att nå publiken. Därför
utvecklas nya vägar att distribuera och paketerar befintliga nyheter för tex P3 nyheter och Ekot på
webben. Hela den svenska publiken har rätt till ett public service nyhetsutbud från Sveriges Radio,
även de som i första hand inte väljer att komma till oss.
4.5.5. Tillgänglighetstjänster
4.6. Sveriges Utbildningsradio
4.6.1. Webbplatserna ur.se och kunskapskanalen.se
4.6.2. UR Play
4.6.3. Det mobila utbudet, applikationer och sociala medier
4.6.4. Distribution av program
4.6.5. Förlagsverksamhet
4.6.6. Tilläggstjänster
4.7. Analys av utvecklingen av verksamheterna
4.7.1. Utvecklingen under åren 1995-2015
4.7.2. Slutsatser
Här anser MRTV ”…att vår kartläggningen visar att public service-bolagen i ökad utsträckning
satsar på verksamheter som ligger utanför att producera och linjärt sända program”.
14
Sveriges Radion vänder sig mot kopplingen mellan att producera och sända program. Man bör
särskilja mellan producera och att distribuera, som bla innebär att sända. Den huvudsakliga
verksamheten är att producera program. Den tekniska utvecklingen har gjort att dessa program nu kan
tillgängligöras på olika sätt – genom sändningar i marknät, genom sändningar på webben, genom
efterhandslyssning på webben, i mobilen, appen, etc. Programproduktionen är att betrakta som
kärnverksamhet oavsett distributionsform. För Sveriges Radio står ljudet i centrum. (se vidare 4.2.)
Digitala tjänster
MRTV har för avsikt att jämföra public servicebolagens huvudsakliga utveckling av digitala tjänster
med utvecklingen av motsvarande tjänster på mediemarknaden. Sveriges Radion har gått igenom ett
stort antal mediesajter, i första hand dags- eller kvällspressajter.
Tidningarnas övergång från print till digitalt har inneburit att nyheter och innehåll levereras med hjälp
av fler medietyper än text och bild - framför allt rörlig bild, annat bildmaterial och interaktiv grafik och även ljudformat. Tidningarna använder fullt ut internets möjlighet att använda alla medietyper
samtidigt.
Utvecklingen syns tydligast för de allra största aktörerna, med mest resurser, men tydligt är att många
av de övriga aktörerna gör satsningar i samma riktning, dvs inslag med rörlig bild och ljud,
illustrationer till artiklar och inslag, användning i liverapportering, regelrätta program av kortare eller
längre format, samt kortare klipp. Ämnesområdena varierar och har olika tyngdpunkt inom de olika
typerna av rörlig bild. För illustrationer till inslag ofta exklusiva rörliga bilder, för liverapportering
ofta som en del av ett större paket, som program t ex sportexpertis, nyhets-/debattformat, regionalt
eller lokalt, morgontv/livsstil och för klipp mycket inom underhållning/humor.
Inslagen av olika rena ljudformat är varit mer sällsynta men har ökat de senaste åren, och fått
draghjälp av podd-trenden. För dessa inslag finns exempel på innehåll som ledare/debatt, media, sport,
kultur, eller de mer traditionella samtalen (som kan handla om allt, ofta är kopplade till en eller flera
personer, och inte sällan har sitt ursprung ur bloggar som också är något som många sajter
kompletterat sitt innehåll med).
Det rörliga innehållet lyfts ofta fram på sajten som en egen avdelning, kallad webb-tv, men där det
mesta av det rörliga materialet samlas. Detta är inte lika tydligt för ljudformatet/poddar, även om de
finns samlas det inte lika ofta som ett speciellt erbjudande eller avdelning.
Hur ser det ut?
Med utgångspunkt från de relevanta mediesajter som kan hittas på KIA Index topp 100 vi gått igenom
om dessa sajter har rörligt bild och ljudformat.
Att ha en dedikerad avdelning för sk webb-TV börjar bli etablerat på både stora och små sajter. Ibland
är de tydliga, ibland lite osynligare. Ibland mycket eget material, ibland enbart andrahandsmaterial.
Och det börjar även synas att en del har möjlighet att även göra mer livesändningar och inslag som
mer kan betraktas som TV-program i ett eller flera avsnitt, utöver att använda formatet kring
nyhetsinslagen. TV-formatet är relativt ofta sponsrat eller samarbete. Och i nätverken samordnas ofta
innehållet.
Ljudformatet, och då i form av poddar börjar dyka upp mer och mer, men i stort sett aldrig som en
tydlig avdelning på sajten, som är lätt att hitta. Dags-/kvällspress har relativt ofta, om ljud finns, någon
form av ledar-/debattpodd, sportpodd eller någon mer livsstils- eller samtalsbaserad podd som inte
sällan är kopplad till någon bloggare eller kändis som redan finns på sajten i någon form.
15
Urval ur Topp 100 sajter Vecka 21 2015 KIA Index
Namn
www.aftonbladet.se
Expressen.se
DN.se
gp.se
Sydsvenskan.se
vk.se
corren.se
skd.se
dt.se
unt.se
na.se
nsd.se
st.nu
nt.se
allehanda.se
ekuriren.se
helahalsingland.se
kuriren.nu
nwt.se
op.se
bt.se
sn.se
vlt.se
jnytt.se
gd.se
arbetarbladet.se
svd.se
di.se
ttela.se
bohuslaningen.se
hallandsposten.se
hn.se
alingsastidning.se
hd.se
ystadsallehanda.se
trelleborgsallehanda.se
dalademokraten.se
ltz.se
tidningenharjedalen.se
Nyheter24.se
norran.se
folkbladet.nu
pitea-tidningen.se
IDG.se
Metro.se
Newsner.com
Omni
illvet.se
Affärsvärlden
Unika webbläsare
4 943 005
2 916 522
1 612 754
480 262
357 329
154 931
136 639
135 572
123 745
119 756
114 728
106 835
98 357
94 698
89 659
88 433
84 874
83 112
78 798
78 416
75 822
72 316
69 386
64 971
61 077
55 589
1 305 343
797 374
48 273
45 123
37 693
33 344
17 994
254 130
25 580
13 137
32 243
31 528
2 686
433 212
50 578
28 170
26 688
284 127
235 147
672 802
286 108
49 156
91 631
Video-/TV-innehåll
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Kommentar
Ljud-/radioinnehåll Kommentar
Aftonbladet TV med program
Ja inom Nyheter, Morgon-TV
Poddradioetc
i form
samtavvideo/webbtv-klipp
podcasts inom Ledare
somNöje,
innehåll/publi
Sport etc.
Expressen TV med program
Ja inom Nöje, NyheterPoddradio
etc samt video/webbtv-klipp
i form av podcasts inom
somKultur,
innehåll/publiceringar
Hälsa, Politik, Sp
DN TV med program inomJaPolitik, Socialt, Samtal
Poddradio
etc samt ivideo/webbtv-klipp
form av podcasts inom
somNöje,
innehåll/publiceringa
Sport, Politik etc.
GP TV mest som video/webbtv-klipp.
Nej
Inte GP-speficika poddar.
Video/webbtv-klipp samtJalivesändningar (ej alltid
Hittar
reguljära
mest gamla
"program")
poddarinom
med Sport,
logganRegionalt
Sydsvenskan
etc ("webb
Poddra
Video/webbtv-klipp samtJalivesändningar men även
Hittarprogram
mest gamla
inompoddar
Sport,-Motor,
traditionell
Nyheter,
"podcast".
Nöje etc.
24Corren video/webbtv-klipp
Nej men även program
Hittar
inom
inga
Kultur,
egnaTalkshow,
poddar. Livsstil etc.
SKD TV med främst video/webbtv-klipp, kategoriserat på ämne och regionalt men även program t ex Livss
TV mest som video/webbtv-klipp.
Ja
Enstaka program,
Hittartnågra
ex Ledar-TV.
gamla poddradioprogram, inget aktuellt.
24UNT video/webbtv-klipp
Nejsamt program inomHittar
Nyheter,
ingaLivsstil
egna poddar.
etc.
NA TV främst livesändningar
Ja nyheter, video/webbtv-klipp
Hittar några som
ev gamla
innehåll/publiceringar.
poddar, sport och kultur.
Främst video/webbtv-klipp
Nejsom innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Främst video/webbtv-klipp
Ja som innehåll/publiceringar.
Enstaka poddradioprogram, ex Norrlandspodden.
24NT främst livesändningar
Ja nyheter, video/webbtv-klipp
Hittar en del
som
poddar
innehåll/publiceringar.
ex inom Sport. Exempel
Lyfterpå
just
när
nublogga
in me
Främst video/webbtv-klipp
Nejsom innehåll/publiceringar.
Hittar några gamla poddradioprogram, inget aktuellt.
Sörmlands-TV video/webbtv-klipp
Nej
som innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Nyheter och Sport ev livesändning.
TV på helahälsingland.seNej
främst video/webbtv-klipp
Hänvisar
som
dock
innehåll/publiceringar.
till Norrlandspodden.
Även "Ledar-TV".
24 Play främst video/webbtv-klipp
Nej
som innehåll/publiceringar
Hittar inga egna (Nyheter,
poddar. Sport) men även programtyp som
nwt.se Play (även ref till övriga
Nej inom nätverket)Hittar
främst
inga
video/webbtv-klipp
egna poddar.
som innehåll/publiceringar. Ä
ÖPTV främst video/webbtv-klipp
Nej
som innehåll/publiceringar
Hittar några gamla
(Nyheter,
poddradioprogram,
Sport).
även podd/vodd.
BT TV främst video/webbtv-klipp
Nej
som innehåll/publiceringar
Hittar inga egna(Nyheter,
poddar. Sport). Viss programnivå, ex Freda
Se ovan Sörmlands-TV. Viss
Nejprogramnivå "10 minuter",
Hittar inga
Fotbollsklubben.
egna poddar.
VLT TV främst video/webbtv-klipp
Nej
som innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Jnytt TV främst video/webbtv-klipp
Ja
som innehåll/publiceringar.
Hittar poddradioprogram ex vis inom Sport.
GD TV främst video/webbtv-klipp
Ja
som innehåll/publiceringar.
Hittar ex vis en del
Även
poddradioprogram
programnivå ex minidokumentär.
på bloggnivån.
Främst video/webbtv-klipp
Nejsom innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Uppfattar det som om SVD
Nej
har mycket lite rörligt
Hittar
material,
helleräven
inte några
som illaktuella
till publiceringar,
poddradioprogram.
och att det inte s
DI Play med video/webbtv-klipp
Ja
som innehåll/publiceringar
DI Podd med poddradioprogram
men även vissa på inom
programnivå
Nyheterinom
(ex Digitalp
Nyhete
TV mest som video/webbtv-klipp
Nej
samlat. Nyheter.
Hittar inga egna poddar.
BHN TV mest som video/webbtv-klipp
Ja
innehåll/publiceringar.
Hittar poddradioprogram
Nyheter. inom Ledare och Sport.
Hallandsposten TV främstNej
som video/webbtv-klipp
Hittarinnehåll/publiceringar.
inga egna poddar.
Nyheter. Livesändningar.
TV mest som video/webbtv-klipp
Nej
innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Hittar inte mycket rörligt Ja
bild ens som ill, vissa Frontade
nyhetsinslag/webbtv-sändningar
poddradioprogram som Nyhetsprat
kring sport. och Sportcast
24 HD Play mest i form avNej
video/webbtv-klipp innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.Nyheter/sport.
Webb-TV mest i form av video/webbtv-klipp
Nej
innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Nyheter/sport.
Webb-TV mest i form av video/webbtv-klipp
Nej
innehåll/publiceringar.
Hittar inga egna poddar.
Nyheter/sport.
Webb-TV i form av livesändningar
Ja
och andra inslag/klipp.
Mittmedia verkar ha en bloggportal där en del nya och gam
LT TV med rörlig bild somNej
innehåll/publiceringar
Hittar
kringnågon
nyheter
gammal
i första
podd
hand.
men inte nyare.
Rörlig bild som innehåll/publiceringar
Nej
kring nyheter
Hittariinga
första
egna
hand.
poddar.
Hittade här även till en dokumentär pro
Webb-TV både i form av video/webbtv-klipp
Ja
innehåll/publiceringar
Hittar några gamla poddradioprogram
men även viss programnivå
finns inom ett
inom
antal
ex S
Norran TV, ganska välfylldJaavdelning med inslag/klipp
Hittar inte
kring
många,
nyheter,
mensport
t ex och
Norrans
nöje.Hockeypodd.
Även vissa program t
Rörlig bild som innehåll/publiceringar
Nej
kring nyheter
Hittariinga
första
egna
hand.
poddar.
Inte så
Tidigare
utbrett.verkar
Ävenpoddkrönika
inslag som ingår
ha fue
Piteå-tidningen har en rätt
Nejtydlig webbtv-avdelning
Hittarmed
ingaordnade
egna poddar.
nyhetsinslag och andra klipp t ex sport
IDG TV som flik med de nyhetsinslag
Ja
som gjortsHar
i form
även
avljudinnehåll
rörlig bild. Även
i formvissa
av poddar
livesändningar.
på tidningsnivå, t ex
Metro TV med webbtv-inslag
Ja kring nyheter men
Här
även
finns
liteett
andra
antalformat
poddar,
som
t ext ex
MetroJobb,
Fråga mig.MetroSpel och M
Ja
Nja
Ja
Ja
Bygger mycket på rörlig bild
Nejsom funkar bra i sociala
Ljudformatet
medier. är
Klipp
inget
avman
diverse
samlar
slag.eller använder.
Verkar spara rätt mycket Nej
på att använda rörlig bild
Nej.i flödet.
Avdelning Video med kortare eller längre klippNej.
kring sina nyhetsområden.
Avdelning TV. Klipp och programnivå, Nyheter (t
Nej.
ex Hittar
Börslunch
endast
från
gamla
EFN-TV
poddexempel.
- Handelsbanken).
Tabellen ovan finns även som bilaga
En struktur med både TV- och poddinnehåll är tydligast för de stora kvällstidningarnas sajter. Här
finns även egna produktioner av olika slag. DN och Sydsvenskan är exempel på tidningsföretag som
går mot denna tydlighet. Alla dessa plockar även in ljudinnehåll i form av poddar. För övriga är det
inte lika genomgripande men med vissa mycket tydliga satsningar på vissa håll där t ex VK har
fotbollsprogram och Corren har en talkshow. Podcast eller poddradio är på ett sätt mer likställt med
bloggar i innehållsform.
Det görs utvecklingsarbete kring rörlig bild på flera håll för att få ett utbud att lyfta upp. T ex planerar
Mittmedia och TV4 samarbete i nyhetsarbete regionalt/lokalt, kanske ett steg mot rörligt innehåll. SvD
startar intervjuprogram med SvD Näringslivs Carolina Neurath som intervjuar näringslivets toppar,
sponsrat av Volvo.
16
Några exempel
Bilderna nedan visar exempel på hur tidningssajterna utvecklats mot att bli allt mer flermediala och
interaktiva. På expressen.se är rörlig bild väl integrerat i nyhetsinslag och liverapportering. Avdelning
för webb-tv lyfts fram och innehåller utöver klipp även program. Även ljudformatet lyfts fram i en
egen avdelning på sajten. Det förstnämnda i förstasidans navigering, det sistnämnda under A-Ö.
Webb-TV:n samlar i första läget klipp kring olika ämnesområden, och det finns även en avdelning för
program. Ett annat exempel är Det knackar-tips, hemmafixartips.
17
Exempel på programnivå är Studio Hockey, Prylorama samt Bar & Politik.
Poddradion har en egen startsida/avdelning med ett relativt sett stort utbud inom en mängd områden.
Några exempel på poddradioprogram:
18
På dn.se ser det ut så här. På samma sätt en välutvecklad användning av alla medieformat. Man kan
direkt gå till avdelningar på sajten som innehåller DN TV (i översta navigeringen på startsidan) samt
Podcast (i undernavigeringen).
Webb-TV:n har en avdelning för samlade klipp från nyheter och annat. Det är klipp av varierande slag
och inom olika kategorier.
Det finns även ett antal profilerade program inom ganska varierande områden.
19
Avdelningen för poddradio innehåller också ett antal program som lyfts upp i avdelningen.
20
Sportkategorin för Itunes podcaster.
Podcast – aktörer och deras funktion
Podcast är ett tydligt exempel på att radioprogram kan produceras på nya sätt, där både produktion och
distribution öppnas för mediebolag såväl som företag, organisationer och en bred allmänhet.
Lyssnarna kan ta del av en podcast, eller ett poddradioprogram, på en mängd olika sätt. En
grundförutsättning är att i princip vem som helst kan producera och publicera ett program, som sedan
görs tillgängligt på olika digitala vägar för de som vill lyssna.
För att skapa och därefter publicera ett poddradioprogram finns en flera olika verktyg,
publiceringsplattformar. En av de mest kända idag är Libsyn. För att lyssnare ska hitta till dessa
program måste det finnas någon form av portaler eller tjänster som också listar dessa publicerade
program. Det kan göras av publiceringsplattformen, men det kan också göras av fristående sajter eller
appar, som kan kallas distributörer eller lyssningsplattformar. De tillgängliggör och möjliggör själva
lyssningen, t ex i en dator eller i en mobiltelefon. Den mest kända är Itunes (podcaster-appen för
iphone).
21
Svenska Acast som lanserades 2014, med finansiering av bla Bonnier Growth Media och
riskkapitalbolaget Moore, och har en helhetslösning för publicering, distribution och annonsering.
Dessutom satsar de på att ha egna produktioner under namnet Acast Original. Annonslösningen
innebär att annonsörer direkt eller via mediebyråer kan köpa utrymme i podcasts från både Acasts
egna såväl som fristående podcaster. Acast har också en egen mobilapp där producenter och
annonsörer kan lägga till extramaterial i form av bilder och filmklipp.
Samtidigt flaggar etablerade musiktjänster som Spotify och Deezer för att de tydligare skall satsa på
podcasts. Franska Deezer har köpt upp amerikanska pratradio- och podcastappen Stitcher som sedan
länge haft egen annonslösning och personaliserade rekommendationer och möjligheter att bygga sina
egna poddflöden och kanaler.
I USA är många av de mest framgångsrika poddradioprogrammen från början radioprogram som fått
nytt liv som podcasts. På den amerikanska marknaden syns också tecken på konsolidering och
sammangående av intressenter. Gimlet Media och Infinite Guest är exempel på nystartade bolag som
samlar podcaster under sitt paraply och samordnar annonsförsäljning och eventuell radiodistribution
av poddradioprogram.
22
5. Public service-bolagens påverkan – en ny roll i ett föränderligt medielandskap
5.1. Inledning
5.2. Public service-bolagens påverkan genom sin roll i ett digitaliserat medielandskap
5.2.1 Påstådd påverkan och konsekvenser
5.2.2. Aktörers synpunkter
5.2.3. Public servicebolagens synpunkter
5.2.4. Skälen för vår bedömning
5.3. Public service-bolagens påverkan genom sina nyhetsverksamheter på internet
I rutan (Sidan 63) skriver MRTV att public servicebolagens nyhetsverksamhet kan antas ha en
påverkan på övriga nyhetsverksamheter genom att verksamheter bedrivs på samma plattformar och att
aktörerna strävar efter att nå ut till de konsumenter som befinner sig där. SR konstaterar att det är
oklart vilka de övriga nyhetsverksamheterna är och hur de antas påverkas av public servicebolagens
nyhetsverksamhet. MRTV bör förtydliga.
Dessutom skriver MRTV (Sidan 71- 72) under rubriken Våra slutsaster och bedömningar, att det är
allvarligt om den upplevda påverkan från public service-bolagen medför att tidningsbolagen avstår
från att göra nödvändiga omställningar och investering i ny teknik. MRTV bör, enligt Sveriges Radio,
förtydliga vad man menar och vilka belägg som finns att en upplevd påverkan från just public servicebolagen skulle kunna ligga till grund för utblivna investeringar i tidningsbolag, som tex i ingår i
mediekoncerner som Bonnier, Schibsted, Mittmedia, mfl. Detta bör exemplifieras och vetenskapligt
beläggas. Företagens egna utsagor kan inte okritiskt få bli avgörande för en myndighets bedömning.
Dessutom bör kommersiella aktörers påverkan på public service beskrivas och vägas samman i en
bedömning om public service oproportionerligt stör marknaden.
EBU har gett den ledande state aid/EU competitions-byrån Bricks Court Chambers i uppdrag att
analyser var gränserna går för EU-kommissionen när kommissionen ska avgöra om public service
”oproportionerligt snedvridit konkurrensen”, i relation till public service-bolagens uppdrag och
Amsterdamprotokollet. Enligt rapporten ska EU-kommissionen endast granska om medlemsstatens
public service-verksamhet medfört ”manifest error”, dvs att odiskutabelt och uppenbart brutit mot
statstödsreglerna.
5.3.1. Påstådd påverkan och konsekvenser
5.3.2. Aktörers synpunkter
5.3.3. Public service-bolagens synpunkter
5.3.4. Skälen för vår bedömning
5.4. Public service-bolagens påverkan genom sina särskilda förutsättningar i linjär distribution i
marknät
I rutan (på sidan 72) skriver MRTV att utvecklingen av digital ljudradio via marknätet kan medföra
fler kommersiella nationella programtjänster. Sveriges Radio konstaterar att en satsning på digital
ljudradio skulle medföra fler kommersiella kanaler, både från nuvarande aktörer på den privata
radiomarknaden och sannolikt också från helt nya aktörer. Det svenska radiomonopolet avskaffades i
början på 90-talet. Det råder brist på frekvensutrymme i FM. I och med digitaliseringen av marknätet
skulle den kommersiella radion ges möjlighet att sända avsevärt fler kanaler än tidigare. Det är ett av
skälen till en övergång från analog till digital distribution. Dessutom har den kommersiella radion
redan fått tillstånd att sända 21 nya kanaler med nationell täckning, med början 2015. Det ska jämföras
med de två seminationella kanaler som den kommersiella radion i dag disponerar i FM. Regeringens
besked i digitalradiofrågan innebär att den förändring av konkurrenssituationen i och med en
utbyggnad av ett digital marknät nu skjut på framtiden.
23
5.4.1. Påstådd påverkan och konsekvenser
Under rubriken SR:s sändningar i FM bandet skriver MRTV att de kommersiella radiobolagen framför
att SR har en särställning i FM. Sveriges Radio föreslår att det förtydligas. Den kommersiella radio har
fått tillstånd att sända digital ljudradio och har därmed fått tillgång till ett stort antal kanaler som
kommer att ha betydelse för de kommersiella bolagens möjligheter att utveckla sin verksamhet. Den
kommersiella radion kommer, enligt nuvarande planering av frekvenslager att kunna sända dubbelt så
många nationella kanaler som SR. Den utvecklingen bromsas av regerings besked att det inte är
aktuelle med en övergång från FM till DAB+. Ett digitalt marknät kan inte byggas ut enbart för den
kommersiella radion. Hela radiobranschen måste digitaliseras samtidigt för att övergången ska bli
framgångsrik.
5.4.2 Aktörer synpunkter
5.4.3. Public service-bolagens synpunkter
5.4.4. Skälen för vår bedömning
MRTV skriver under rubriken SR:s påverkan i marknätet (sidan 78), med hänvisning till PTS
remissvar på betänkandet Från analog till marksänd ljudradio – en plan från
Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77), att det finns möjlighet att frigöra ytterligare frekvenser i
ett omplanerat FM marknät. Sveriges Radio efterlyser här en redovisning hur PTS kan åstadkomma
nytt sändningsutrymme, i vilken omfattning, till vilken kostnad, inom vilken tidsram och hur det
påverkar tillgängligheten till Sveriges Radios kanaler med kravet på 99.8 procents
befolkningstäckning, samt med rådande kvalitet. Det utrymme som kan skapas i FM ska jämföras med
de 25 sändningstillstånden (21 nationella och 4 regionala) som den kommersiella radion har tilldelats i
ett digital marknät och det utrymme för 10-12 kanaler som planerats för Sveriges Radio.
Senare på samma sida skriver MRTV att digital ljudradio via marknätet kan komma att medföra flera
kommersiella nationella programtjänster. Sveriges Radio menar att det är viktigt att betona att en
övergång från dagens analoga till digital sändningar skulle medföra fler nationella programtjänster,
eftersom det är ett av syftena med övergången från analog till digital radio.
5.5. URs påverkan genom sin publicering av läromedel på internet
5.5.1. Inledning
5.5.2. Påstådd påverkan och konsekvenser
5.5.3. Public service-bolagens synpunkter
5.5.4. Skälen för vår bedömning
24
6. Public service-bolagens påverkan genom programutbud
6.1. Public service-bolagens programutbud
6.1.1. Påstådd påverkan och konsekvenser
6.1.2. Aktörers synpunkter
6.1.3. Public service-bolagens synpunkter
6.1.4. Skälen för vår bedömning
Musiken i P3 2015
Den kritik som framförs mot Sveriges Radios innehåll handlar i hög grad om vilken musik som spelas.
Musiken är, som MRTV konstaterar, en viktig del av PS-uppdraget. 61 procent av sändningstiden i
marknätet utgörs av musik.
SBS Discovery vänder sig särskilt mot innehållet i P3 och musiken som spelas där, vilket föranlett
MRTV att ta initiativ till att göra en särskild undersökning om P3. SBS Discovery hävdar att ”…vid
en total sammanvägning är det förekomsten av annonsering som är den stora skillnaden mellan P3 och
de två kommersiella stationerna ”. (Mix Megapol och NRJ reds. anm.). Sveriges Radio vill därför
närmare beskriva innehållet i P3 och kanalens plats och profil i det totala radioutbudet.
Vi vill också påminna om att när man bedömer vad som påverkat den kommersiella radion
konkurrenssituation de senaste sex-sju åren, så måste även digitala musiktjänster som Spotify vägas in.
Den bild av hur ljudkonsumtionen utvecklats som ges i SR:s kommentarer under avsnitt 2.3.2 ovan,
visar att det i hög grad är de digitala musiktjänsterna som förändrat radions, och framförallt
musikburna kanalers konkurrenssituation.
I P3, som är Sveriges Radios kanal för den unga publiken, är musiken en självklar del av utbudet.
För att uppnå bredden i public serviceuppdraget och nå befolkningen i hela landet, inklusive den unga
publiken behövs ett varierat musikutbud. P3 är guiden till ny musik och introducerar ny musik till en
ung publik. Det är en del av det folkbildande uppdraget och utgångspunkten är att guida till många
olika typer av musik, ibland en etablerad hitlåt, men ofta introduktion till ny musik i olika genrer.
Mångfalden i musikurvalet är central med ett stort utbud av unika titlar och låtar som spelas vid enbart
något enstaka tillfälle.
Sveriges Radio ska vara lyhörda för publiken behov och lyssna på den unga publiken på samma sätt
som på de äldre lyssnargrupperna. Att P3 alltså anpassar musiken efter publikens önskemål är en
självklarhet. Musik i P3 väljs med utgångspunkt från publiken och från P3: s musikpolicy där
oberoendet från kommersiella aktörer betonas och där vikten av att spela en hög andel svensk musik
anges. Minst 40% av musikutbudet i P3 ska vara svenskt. Sveriges Radio har haft samma inriktning i
bolagets musikpolicys under hela 2000-talet och det gäller även P3.
”P3 spelar musik för de unga lyssnarnas skull. P3 ska vara en pålitlig guide till nya musikupplevelser,
helt utan kommersiella intressen. P3 älskar ny musik.P3s mål är att i musiken spegla nuet och kanalen
spelar därför främst samtida former av popmusik. Musik utgör sammantaget ungefär två tredjedelar
av innehållet i P3. Att presentera musik som väljs med integritet, kunskap och stor generositet mot
unga lyssnare är ett av P3s viktigaste kulturuppdrag. Det gör också P3 till en självklar del av
populärkulturen. P3 ska ha en ledande roll när det gäller att introducera ny musik.”
(ur P3: s musikpolicy 2015)
Undersökningsföretaget Novus genomförde i december 2014 (3/12-16/12) en attitydmätning för
Sveriges Radio där den unga publikens svar tydligt visar att musiken är det man förknippar med P3
och att man anser att P3 guidar till den nya, svenska musiken.
25
•
•
74% av lyssnarna 15-34 år tycker att P3 guidar till den nya musiken
73% av lyssnarna 15-34 år tycker att P3 lyfter fram svenska artister
26
Andelen musik i P3
I P3 musikpolicy anges andelen musik i kanalen till två tredjedelar av innehållet i kanalen.
Sveriges Radios interna statistik för vecka 21 visar till exempel på att andelen spelad musik i P3
mellan kl 06.00-24.00 låg på 62 %.
Musikandelen kvällstid är högre än dagtid, vilket betyder att P3: s musikandel dagtid, mellan 06.001800 är lägre än målet i musikpolicyn. Anledningen är att andelen tal i P3 under den tiden på dygnet är
hög med journalistiska program, nyheter och samhällsbevakning för unga i program som
Morgonpasset, P3 Nyheter och pp3. Musik och innehåll i SR P3 hänger ihop och planeras
tillsammans. Det är ej fristående komponenter.
Självständigt musikurval
På uppdrag av Myndigheten för Radio och TV (MRTV) har analysföretaget Stelacon gjort en
sammanställning som bygger på spellistor under perioden 25-31 maj 2015 i P3, NRJ Stockholm, Rix
FM Stockholm och Mix Megapol.
Sammanställningen innehåller antal spelade låtar i respektive kanal under de aktuella dagarna. Man
kan också utläsa hur många av låtarna som spelas i P3 som också spelas i NRJ, Rix FM och Mix
Megapol i Stockholm samt hur många av låtarna som är på det svenska språket, med artister
verksamma i Sverige eller av upphovsmän verksamma i Sverige.
Man kan utifrån sammanställningen konstatera att överensstämmelsen mellan det P3 spelar och det
den kommersiella radion spelar vardagar 06-18 är som mest 20%. Dvs 80% av det P3 spelar dagtid
spelas inte av de andra kanalerna – trots att de innehåller en större mängd musik. Om man skulle lägga
till sändningstiden 18.00-00.00 där andelen musik i P3 skiljer sig än mer blir differensen ännu högre.
Mångfald i musikurvalet
Vidare kan man i en sammanställning från konsultföretaget Stelacon, som arbetar på MRTV:s
uopdrag, utläsa att mångfalden i musikurvalet skiljer P3 åt från de kommersiella kanalerna med 360
unika låtar fördelat på 839 speltillfällen i P3 att jämföra med NRJs 152 unika låtar fördelat på 942
speltillfällen. Mix Megapol som har 186 fler speltillfällen (”slots”) än P3 under kontrollperioden
kommer inte heller upp i lika många unika titlar.
P3 har alltså en betydligt högre andel unika titlar än någon av de kommersiella kanalerna, med låg
rotation på flera av spellistorna. Räknat på 7 dagar i veckan kl 06.00-24.00 ser antalet spelade låtar i
P3 ut på följande sätt:
A-Lista
B-Lista
C-Lista
D-Lista
E-Lista
12 – 16 spelningar/vecka
6-10 spelningar/vecka
3 – 5 spelningar/vecka
2 – 3 spelningar/vecka
1 – 2 spelningar/vecka
För att bibehålla stor mångfald av ny musik lägger musikredaktörerna i P3 in minst 15 nya låtar varje
vecka i musikbiblioteket, varav en stor andel svensk musik.
Sveriges Radio har gjort en jämförelse mellan spelade låtar i P3, NRJ Rix FM och MixMegapol
mellan 4/6-10/6 2015.
27
Jämförelsen är gjord med hjälp av verktyget Radio Monitor och visar att P3: s musikprofil skiljer sig
väsentligt från de kommersiella kanalerna, med lägre musikandel, lägre rotation (dvs att en låt spelas
vid färre tillfällen) fler unika låtar och mer svensk musik och mer musik på svenska.
Materialet som bifogas är.
P3 jmf RiX FM
P3 jmf Rix FM
P3 jmf Mix Megapol
P3 jmf Mix Megapol
P3 jmf NRJ
P3 jmf NRJ
kl 06.00-18.00
kl 06.00-00.00
kl 06.00-18.00
kl 06.00-00.00
kl 06.00-18,00
kl 06.00-18.00
Bifogat finns även tre dokument med unika låttitlar och en jämförelse mellan P3, NRJ, Riks FM och
Mix Megapol perioden 4-6/6 2015 som visar hur ofta respektive kanal spelar en låt. Här ser vi att de
kommersiella kanalerna spelar hitlåtarna ca 6-9 gånger mer per dag i jämförelse med P3, medan det
finns ett stort antal låtar i P3 som aldrig spelas i de kommersiella kanalerna. Ett faktum som bidrar till
att antalet unika titlar i P3 är så mycket större än i övriga kanaler, trots en mindre musikandel.
Som exempel kan nämnas Lost Frequencies hit Are you with me med 13 spelningar i P3 och 31 i Rix
FM eller Seinabo Seys Poetic med 13 spelningar I P3 och 0 i Rix FM.
Svensk musik
Av den spelade musiken i P3 är minst 40 procent av den musik som spelas svenskproducerad, alltså är
nästan hälften av musiken i P3 svensk och dubbelt så mycket som kommersiell radio. P3 spelar
dessutom flest låtar med svensk text. (se bilaga sammanställning av låtar i P3, NRJ, FM & Mix
Megapol)
P3 Älskar
Varje vecka väljer P3 att fokusera på en speciell låt, den sk P3 Älskar-låten. De låtar som väljs ut är
ofta mindre välbekanta än de stora hitsen och ofta är det låtar som enbart spelas i just P3. En P3
Älskar-låt spelas ca 15 – 18 gånger per vecka mellan kl 06.00 – 00.00.
Av de fyra låtar som P3 valde att fokusera på under maj 2015 kommer troligtvis en att bli en framtida
hit (Adam Lambert, Ghost Town) och höras i fler kanaler än P3, övriga tre låtar är smalare och spelas
än så långe endast i P3.
Vecka 19
Vecka 20
Vecka 21
Vecka 22
Adam Lambert, Ghost Town
Feder & Lyse, Goodbye
Madi Banja, Du och Jag
Elliphant, Love me Badder
17 spelningar som P3 Älskar
18 spelningar som P3 Älskar
15 spelningar som P3 Älskar
15 spelningar som P3 Älskar
Två veckor senare (vecka 24) spelades samma låtar på följande sätt i svensk radio (kl 06.00-18.00)
Adam Lambert
P3
RIX
NRJ
MIX
7 spelningar
14 spelningar
5 spelningar
2 spelningar
28
Feder & Lyse
P3
RIX
NRJ
MIX
5 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
Madi Banja
P3
RIX
NRJ
MIX
16 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
Elliphant
P3
RIX
NRJ
MIX
11 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
0 spelningar
Att vara en P3 Älskar-låt innebär inte automatiskt att man har gjort en hit och P3 väljer de låtar man
sätter ljus på utifrån att guida publiken till den nya musiken, som man inte hör så mycket någons
annanstans.
Livemusik i P3
Sveriges Radio har också en omfattande produktion och utsändning av levande musik, Något som
skiljer public service-radion från kommersiell radio. .
Under 2014 spelades ca 128 timmar levande musik i Musikguiden i P3 och under 2015 har
Musikguiden i P3 hittills sänt ungefär 1900 minuter livemusik (1/1-30/4 2015).
I programpunkten dyker upp kommer programmet Musikguiden i P3 hem till svenska artister runt om i
landet och spelar in programmet hemma hos dem. Här kombineras rapporter från verkligheten med ny,
svensk livemusik. Musikguiden i P3 har bland annat haft med Amason, från bandets hus i Mariefred,
samt Leslie Tey och Cherrie från en fritidsgård i Seved i Malmö.
Till det tillkommer programmet P3 Live Session som sände 90 minuter per vecka året runt och som
innehåller en hög andel direktsänd livemusik.
Även Musikhjälpen och Musikguiden i P3 sänder livemusik, integrerat i programmen.
Genom livemusiken lever Sveriges Radio P3 upp till kravet på att bevaka, spegla och granska
kulturlivet i hela landet och att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud för unga.
Musikjournalistik i P3
I Musikguiden i P3 samsas djuplodande intervjuer, reportage och gäster med musik i P3:s alla genrer.
Musiken som spelas kvällstid i P3 hörs ofta bara en enda gång. Andelen unika titlar i P3 kvällstid är
därför hög.
Några exempel på vad man kan höra i Musikguiden i P3 är till exempel Kronologen-intervjun, en
timmes intervju med historik från svenska artister och deras utveckling från första demon till senaste
släppet. Artisterna är både de stora och de mer oetablerade. Röster som man inte möter någon
annanstans i svenska medielandskapet. Musikguiden i P3 driver på det sättet musiksverige framåt
genom att lyfta fram nya svenska artister, att hjälpa dem att etableras.
29
Musikguiden i P3 gör också djuplodande serier som just nu aktuella Musikguiden i P3 följer pengarna
med kritisk granskande, ingående reportage. En del av folkbildningsuppdraget för unga. I det här fallet
om hur ekonomin bakom musiken fungerar.
Serierna görs av externa programbolag och bidrar till andelen utomståendes medverkan i kanalen.
P3 Soul
Mats Nileskär är programledare för det legendariska programmet P3 Soul. Sedan 1978 har han
ansvarat för hiphop- och soulbevakningen i P3 med ett stort antal unika intervjuer som till exempel
Aretha Franklin, James Brown, 2Pac, Ray Charles, Quincy Jones, Whitney Houston och många fler.
Över 5000 intervjuer har det blivit genom åren, och programmet inspirerar ständigt nya generationer
av modern svart musik.
I Musikguiden i P3 med gästredakör bjuder vi artister och andra i musikbranschen som under tre
kvällar får välja sin musik och berätta om den och vad den betytt. Tove Styrke, Zara Larsson, Sabina
Dbumba och house dj:n Otto Knows har alla varit gästredaktörer i Musikguiden i P3.
I programmet Osignat får svenska oetablerade musiker prata om sin musik och tävla om att få sin låt
på topplistan över landets tio just nu bästa demos och osignade låtar.
Sen kvällstid i P3 gör några av Sveriges bästa DJs unika P3-spelningar. De spelar, mixar och guidar
till det allra senaste inom hiphop, dancehall/reggae, house, techno, pop, rock och världsmusik.
Lyssnarna själva är också med och bidrar. Till Musikguiden i P3 med Din Playlist väljer lyssnarna
musiken och i P3: s Musikservice får lyssnarna hjälp att sätta ihop låtlistor för speciella tillfällen.
30
7. Public service-bolagens påverkan genom sina roller som köpare, beställare rättighetshavare
och sponsringsmottagare
7.1. SVT:s påverkan genom inköp av sändningsrättigheter
7.1.1. Påstådd påverkan
7.1.2. Aktörers synpunkter
7.1.3. SVT:s synpunkter
7.1.4. Skälen för vår bedömning
7.2. Public service-bolagens påverkan som beställare av radio- och tv-produktioner
7.2.1. Påstådd påverkan och konsekvenser
7.2.2. Aktörers synpunkter
7.2.3 Public service-bolagens synpunkter
Här behöver göras en del korrigeringar (sista stycket sidan 97): ”SR uppger att av de totala
programinvesteringarna går cirka 25 procent till extern medverkan (293 mkr). Cirka hälften av detta
är inköp av produktioner, så kallade produktionsutläggningar”. Sveriges Radio föreslår istället
följande: Cirka hälften av detta (ca 153 mkr) är inköp av produktioner, externa bolag som säljer inslag
och medverkan i produktioner som produceras av Sveriges Radio samt samproduktioner och
produktionsutläggningar .
MRTV skriver (överst på sidan 98): ”Idag producera dessa bolag åt Sveriges Radio för närmare 75
miljoner kronor om året”. SR förslår följande ordalydelse: Idag producera dessa bolag åt Sveriges
Radio för närmare 75 miljoner kronor om året, så kallade produktionsutläggningar.
Samt fortsatt ( överst sidan 98): ”Totalt anlitar SR över 2400 olika bolag som producerar alltifrån
återkommande program till enstaka inslag”. SR föreslår följande ordalydelse: ”Totalt anlitar SR cirka
1900 olika bolag som producerar alltifrån återkommande program till enstaka inslag för cirka 153
miljoner kronor (2014).
7.2.4 Skälen för vår bedömning
7.3. SVT:s påverkan genom klarering av rättigheter för distribution
7.3.1. Påstådd påverkan och konsekvenser
7.3.2. Aktörer synpunkter
7.3.3. SVT:s synpunkter
7.3.4. Skälen för vår bedömning
7.4 Public servicebolagens påverkan genom sin använding av sponsring
7.4.1. Inledning
7.4.2. Aktörers synpunkter
7.4.2. Public service-bolagens synpunkter
7.4.4. Skälen för vår bedömning
31
32
Del 2:
En översyn av systemet med förhandsprövning av nya tjänster.
8. Systemet med förhandsprövning
8.3. Bakgrunden till systemet
Sverige har sedan lång tid tillbaka ett väl beprövat och fungerande system med offentliga utredningar
inför det att public servicebolagen ska få nya sändningstillstånd. Utredningar som går på remiss där
olika samhällsaktörer, intresseorganisationer, myndigheter och medieföretag ges möjlighet att yttra
sig.
Tillståndsperioderna i Sverige är förhållandevis korta, mellan fyra och sex år. Ett par år innan
tillståndsperiodens slut tillsätts en offentlig utredning för översyn av uppdraget. Det kan vara en
parlamentarisk utredning eller en expertutredning. Uppdraget ges av regeringen som utformar direktiv
för översynen. Utredningen remitteras brett och blir med remissvaren underlag för en proposition och
beslut i riksdagen om uppdrag och villkor för den kommande tillståndsperioden. För att värna
oberoendet, och därmed också trovärdigheten, är tillstånden en ram för verksamheten utan
detaljreglering.
Därutöver redovisar public service-bolagen årligen hela sin verksamhet och Granskningsnämnden gör
utifrån den en noggrann uppföljning av om sändningstillstånd och anslagsvillkor har följts.
Den modell för förhandsprövning som har valts i Sverige har hämtats från BBC, som är en stor på den
europeiska marknaden. De svenska public service-bolagen är mycket mindre, arbetar i en helt annan
context och att överföra det i Storbritannien tillämpade systemet är inte proportionerligt. Tvärtom
borde den svenska tillståndsprocessen och den årliga granskningen av verksamheterna i allt väsentligt
kunna bedömas som tillräckligt för att garantera att finansieringen av svensk public service inte
påverkar konkurrensen inom unionen, på ett sätt som kan strida mot det gemensamma intresset så som
anges i Amsterdamprotokollet. Den svenska public servicemodellen, för att ta fram nytt
sändningstillstånd, är också i en europeisk jämförelse näst intill unikt. Den innebär att den inför en ny
tillståndsperiod göre en omfattande utredningen och offentlig prövning av uppdraget där företag,
organisationer, myndigheter och allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter.
8.4. Är nuvarande system med förhandsprövning förenligt med grundlagen?
Frågan i rubriken besvaras inte i rapporten och har enligt Sveriges Radios bedömning aldrig
analyserats tillräckligt. Det uttalande från Konstitutionsutskottet som MRTV refererar till ger inte svar
på alla de frågor som förhandsprövningen väcker i relation till yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Systemet med förhandsprövning har införts i anslagsvillkoren utanför lagstiftningsprocessen och har
inte analyserats i förhållande till den starka och speciella grundlagsreglering som Sverige har för radio
och tv.
YGL bygger i allt väsentligt på samma principer som tryckfrihetsförordningen, t.ex. censurförbud och
förbud mot hindrande åtgärder, ensamansvar och etableringsfrihet. Den redaktionella friheten
garanteras genom att det slås fast att det är den som sänder radioprogram som självständigt avgör vad
som ska förekomma i programmen. Därutöver fastslås genom förbudet mot censur och hindrande
åtgärder bl.a. att myndigheter inte på grund av det förväntade innehållet i ett radioprogram får ställa
upp hinder för offentliggörande eller spridning.
33
Genom förhandsprövningen ges regeringen en rätt att tillåta eller förbjuda public service-bolagen att
tillhandahålla en viss tjänst. Det argument som framhålls för att detta är möjligt, trots de begränsningar
som ställs upp i grundlagen, är att det inte handlar om att pröva om ett visst innehåll ska få
tillhandahållas eller inte utan av om avgiftsmedel ska få användas till en viss tjänst.
Det är emellertid uppenbart att det är innehållet i tjänsten som är av avgörande betydelse för det som
ska prövas inom ramen för förhandsprövningen. Utan innehållet kan tjänstens värde för publiken,
relevans för uppdraget och dess marknadspåverkan knappast bedömas. Även om
förhandsgranskningen inte innefattar någon granskning av ett bestämt innehåll så kommer det att alltså
att innebära en bedömning av om ett visst innehåll ska få tillhandahållas eller inte.
Det är enligt Sveriges Radios mening tydligt att förhandsprövningen tar sikte på programinnehållet
och att krav på en myndighets granskning och tillstånd därmed kommer i konflikt med de principer i
yttrandefrihetsgrundlagen som bär upp den redaktionella friheten.
En särskild komplikation i den svenska grundlagsregleringen är den skillnad som görs mellan
trådbunden och icke trådbunden sändning som görs när det gäller etableringsfriheten.
Rätten att sända på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om
tillstånd och villkor för att sända. För Sveriges Radios sändningar i FM görs det i sändningstillstånd
med stöd av bestämmelserna i radio- och tv-lagen. .
När det gäller rätten att publicera genom tråd gäller å andra sidan (med vissa angivna undantag) full
etableringsfrihet. Att för tillhandahållanden av information via webbaserade tjänster införa en
förhandsprövning står därför i direkt strid med grundlagsregleringen.
Sveriges Radio anser alltså i första hand att EU:s statsstödsregler sannolikt inte innebär att det krävs
någon annan prövning än den som sker inom ramen för tillståndsprocessen och medelstilldelningen i
anslagsvillkoren samt den årliga granskningen av om uppdraget uppfyllts.
8.5. Är systemet med förhandsprövning effektivt?
Frågan är i vilket avseende som begreppet effektivitet används här, mot bakgrund av det syfte som
regleringen har införts. Sveriges Radio anser att EU:s statsstödsregler sannolikt inte innebär att det
krävs någon annan prövning än den som sker inom ramen för tillståndsprocessen och
medelstilldelningen i anslagsvillkoren samt den årliga granskningen av om uppdraget uppfyllts. Det
systemet i sig skulle alltså kunna bedömas som effektivt för att Sverige ska bedömas leva upp till de
krav som EU kan ställa på systemet. SR anser därutöver, som tidigare anförts, att förhandsprövningen
så som den är utformad, är negativ för utvecklingen av mediemarknaden. I en snabbt föränderlig
medievärld är systemets utformning allt för trögt och gynnar således inte en effektiv utveckling. Det
finns också en uppenbar risk att Sveriges Radios utveckling av nya tjänster i samarbete med
utomstående aktörer inte kan förverkligas eftersom dessa knappast kan förväntas leverera utvecklade
idéer med risk för att de inte kommer att tillåtas utan istället riskerar att tas upp av andra.
8.6. Hur kan systemet göras mer effektivt?
Myndigheten för radio och tv föreslår att intressenter, främst de som anser sig vara närmare berörda,
ska ges en formaliserad möjlighet att begära en prövning av om en tjänst borde vara föremål för
förhands-prövning. Granskningsnämnden för radio och tv ska därför ges ett förtydligat uppdrag att,
med utgångspunkt i en begäran från en intressent och utifrån public service-bolagens egna årliga
redovisningar av hur uppdragen uppfyllts, pröva om en tjänst är anmälningspliktig. Public servicebolagen ska dock, med beaktande av bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen till skydd för
34
yttrandefriheten, självständigt avgöra om en anmälan ska göras även för det fall granskningsnämnden
funnit att en viss tjänst är anmälningspliktig.
Sveriges Radio avstyrker förslaget. Av MRTVs genomgång av de förhandsprövningssystem. som
införts av 14 av 30 europeiska länder. visar att inget annat land än Finland har valt att låta utomstående
intressenter initiera en prövning. Det finns såvitt Sveriges Radio kan bedöma i och för sig inget som
hindrar att intressenter redan idag gör Granskningsnämnden uppmärksammad på att nya tjänster enligt
deras bedömning borde ha anmälts och inte heller att Granskningsnämnden i samband med sin
granskning av bolagens ger uttryck för sin uppfattning. Enligt Sveriges Radios bedömning skulle den
föreslagna möjligheten för utomstående att begära prövning föra in ytterligare en komplicerande och
begränsande komponent i en redan allt för omfattande reglering.
8.7. Bör undantaget för försöksverksamhet tas bort eller ändras?
Myndigheten föreslår också att anslagsvillkoren ska förtydligas på så sätt att såväl undantaget för en
geografiskt eller publikt begränsad tjänst, som undantaget för en tjänst som är avsedd att inhämta
erfarenhet och kunskap om en ny innovativ teknik, ska vara begränsat i tid. Sveriges Radio bestrider
att en sådan skärpning av skrivningarna i anslagsvillkoren skulle vara nödvändiga med hänvisning till
EU:s statsstödsregler. Tjänster som i Sverige är geografiskt eller publikt begränsade torde knappast
kunna påverka konkurrensen inom unionen på ett sätt som kan strida mot det gemensamma intresset.
Mot bakgrund av att just en sådan konkurrenspåverkan är syftet med de begränsningar som införs i
grundlagsskyddade mediers verksamhet ter sig dessa förslag mycket tveksamma.
35