1. No category

Miljöinvestering i Borås - läge
att låna grönt
Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015

Martin Jakobsson, finanschef
Borås Stad

Susanne Arneborg,
energisamordnare Borås Stad

Anna Johansson, ekonomichef
Borås Energi och Miljö AB
• Grön obligation – en naturlig del i
interbankens utveckling
• Grön obligation – en naturlig del i
interbankens utveckling
• EMC – en miljöinvestering
• Grön obligation – en naturlig del i
interbankens utveckling
• EMC – en miljöinvestering
• Kommuninvest en del i EMC-finansieringen
• Grön obligation – en naturlig del i
interbankens utveckling
• EMC – en miljöinvestering
• Kommuninvest en del i EMC-finansieringen
• Utnyttjar Kommuninvests gröna setup
Miljömål, miljörapport,
vision Borås 2025
CO2-utsläpp från energianvändning i Borås kommun geografisk
område per invånare
Ton CO2
6
Coal
5
Fossil gas
4
Fossil oil
District heating
3
Electricity
2
Fossil fuel
1
0
1990
2015-06-10
2000
2009
2010
2011
2012
2020
8
Utmaningar




Ersätta fossil uppvärmning i Borås.
Öka andelen fossilfria fordonsbränslen.
Producera mer förnyelsebar el till Borås.
Spara energi.
Bolagets uppdrag

Trygga viktig infrastruktur för boråsarna avseende energiförsörjning,
avfallshantering och vatten och avlopp.

Optimalt resursutnyttjande för att säkerställa en god och långsiktig hållbar
energiförsörjning, avfallshantering och vatten och avlopp.

Minsta möjliga miljöpåverkan för att producera och distribuera energi.

Särredovisning av de olika verksamheterna.
Nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk

Sambyggnation.

Utnyttja synergier mellan anläggningarna.

Vi har fått miljötillstånd och investeringsbeslut.

Projektet kommer påbörjas 2015 och slutföras under 2018.
Varför måste projektet
genomföras?
Reinvesteringen måste genomföras för att:



Tillgängligheten för fjärrvärmeleveranserna och avloppsreningen måste
säkerställas
Lagstadgade och tillståndsmässiga utsläppsvärden för renat
avloppsvatten ska uppnås
Staden ska kunna fortsätta sin positiva utveckling och växa med fler
invånare, verksamheter och industrier
KRAFTVÄRMEVERK
AVLOPPSRENINGSVERK
Avloppsreningsverket vid Gässlösa
behöver förnyas
• Den tekniska statusen är mycket dålig.
• Anläggningen överbelastas tidvis över året
och klarar inte nuvarande myndighetsvillkor.
• Gässlösa avloppsreningsverk behöver ersättas och
expanderas för att möta stadsutveckling och miljökrav.
Konsekvens vid
villkorsöverskridande
• Kan (bör) innebära föreläggande från tillsynsmyndigheten.
• Mycket stor miljöpåverkan på Viskan och Kattegatt.
• Viskan uppfyller inte Miljökvalitetsnormen (MKN).
Villkorsöverskridande på Gässlösa
avloppsreningsverk – Anslutning/Max GVB

Anslutning/Max GVB (GVB = genomsnittlig veckobelastning)
överskrids.
Villkorsöverskridande på Gässlösa
avloppsreningsverk - Kväve
Kväve (Ntot) 16 mg/l (2012), 17 mg/l (2013) och 16 mg/l (2014) mot
villkoret 15 mg/l.
20
18
16
14
Kväve mg/l
Kväve mg/l
•
12
Kväve krav
mg/l
10
8
6
4
2
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Miljöpåverkan på recipient: Kväve (Ntot)
Kväve-halten i utgående avloppsvatten till Viskan
från det framtida avloppsreningsverket (2018) blir:
 8 mg/l
till skillnad från driftresultat om t.ex. 16 mg/l (2012).
Kväve-belastningen:
 125 ton/år vid 2012 års medelflöde (42 615 m3/d) med villkor från
”nytt” miljötillstånd
 Jämfört med 2012-års utsläppta mängder: 249 ton/år vid 42 615
m3/d
Vad motsvarar denna miljöpåverkan Kväve
(Ntot) ?

Detta motsvarar
ca 25 400 personer
som släpper sitt
avloppsvatten direkt till
Viskan utan rening.
Avloppsreningsverk
• Gässlösa uppfyller ej miljökrav
• Förstudie från 2010 konstaterade att det ej är möjligt att
uppgradera befintlig anläggning eller att bygga nytt på
Gässlösa
• Slutsats: Ett nytt avloppsreningsverk måste byggas
• De vägval som var viktiga för avloppsreningsverket var

Dimensionering, dvs storlek på ARV

Geografisk placering av avloppsreningsverket

Reningsteknik
Avloppsreningsverk
 Alternativ dimensionering
Dimensionerad för expansion enligt Borås Stads befolkningsprognoser.

Alternativ placering
Utloppet av renat avloppsvatten måste längre söderut i Viskan pga de
förorenade sediment som finns i Viskan. I förstudien från 2010 förordades
placering ”Kranshult”. Dock innebär detta alternativ likvärdig
investeringskostnad eftersom även detta alternativ innebär nyetablering samt
ledningsdragningen blir likvärdig pga att utsläppspunkten blir den samma.
 Alternativ teknik
En tekno-ekonomisk utvärdering har gjorts för att hitta optimal teknik.
Planerad anläggning ARV
Dimensionerade flödesdata och utgående begränsningsvärden
Rensgaller/
Sandfång
Försedimentering
Biologisk
rening (UCT)
Sedimentering
Efterpolering
- kemfällning
Q>5700
m3/h
FLÖDEN:
ENHET
IDAG
110 000
ANSLUTNINGAR
pe
Qmedel
m3/dygn
Qdim
m3/h
2 700
2 850
Qmax, förbehandling
m3/h
9 600
9 600
Qbiologisk och kemisk behandling
m3/h
5 400
5 700
UTSLÄPPSKRAV
ENHET
BOD7
42 600
FRAMTID
150 000
57 000
IDAG
FRAMTID
mg/l
10
8
Ntot
mg/l
15
8
Ptot
mg/l
0,3
0,2
Miljövärden med ett nytt avloppsreningsverk
• Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens
• Minskad belastning på Viskan
Reningsgrader i avloppsreningsverk
•
Rening av
organiska
föroreningar och
bakterier (BOD7)
•
Minskad
övergödning från
kväve- (N) och
fosforrening (P)
•
Tillvaratagande av
slam för
biogasproduktion
100,00%
90,00%
80,00%
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
N
Nuläge (Gässlösa)
P
Framtid (Sobacken)
BOD7
Möjlighet till samlad avloppsrening
• Många små reningsverk inom kommunen
• Gässlösa har inte kapacitet att rena allt avloppsvatten inom
kommunen
• Nya avloppsreningsverket på Sobacken möjliggör
anslutning av de mindre reningsverken
KRAFTVÄRMEVERK
AVLOPPSRENINGSVERK
Kraftvärmeverk
• Befintlig kraftvärmeanläggning har överskridit
rekommenderade drifttider (Tryckkärlsnormen)
• Anläggningen har en lägre verkningsgrad än moderna
anläggningar, vilket har stor betydelse när bränslepriserna
ökat.
• De vägval som är viktiga för kraftvärmeverket är
–
–
–
–
Bränsle
Dimensionering, dvs storlek
Kraftvärme eller ej
Placering
Anpassning av framtida
Produktionskapacitet
• Livslängd på avfallspannorna fram till 2035
• Nya avfallspannor på Sobacken – yta reserveras
• Produktionsanpassning mot rådande värmebehov
Varaktighetsdiagram
fjärrvärmeproduktion
Produktionsmix år 2014 (spetsbränslen ca 80 GWh)
Befintliga biopannor Ryaverket
Varaktighetsdiagram
fjärrvärmeproduktion
Produktionsmix år 2015 (spetsbränslen ca 35 GWh)
Bef. biopannor Ryaverket + RGK avfalls-KVV + Viaredspanna
Varaktighetsdiagram
fjärrvärmeproduktion
Produktionsmix med nytt KVV (spetsbränslen ca 25 GWh)
Bio-KVV Sobacken + RGK avfalls-KVV + Viaredspanna
Minskad spetsproduktion
• Schematisk bild över hur spetsproduktionen fasas ur enligt
nuvarande investeringsplan (exkl. påverkan av ackumulatorn)
Möjlighet att ansluta Fristad till
centrala fjärrvärmenätet
• Undviker en reinvestering inom en snar framtid
• Möjliggör framtida utbyggnad i Fristad
• Kan kombineras med en ny VA-ledning (avlopp)
Möjlighet till lägre bränslepris och
flexibilitet
• Flexibilitetskrav på biobränslen kräver större lageryta
• Expansionsmöjligheter finns på Sobacken
• Möjlighet att säsongslagra för minskade bränslekostnader
Möjliggör hållbar
samhällsutveckling
• Samlokalisering gör att mindre yta tas i anspråk
• Centralt belägen mark i stan frigörs
• Mindre transporter i centrum
Jämförelse - KVV Ryaverket och KVV Sobacken
El
75 GWh
Biobränsle
480 GWh
KVV Ryaverket
Värme inkl. biotork
325 GWh
Nyttig energi
400 GWh
(ƞpanna= 83 %) *
El
155 GWh
Biobränsle
475 GWh
Värme KVV
275 GWh
NYTT KVV
* Pannverkningsgraden
Nyttig energi
530 GWh
(ƞpanna= 91 %) *
Värme RGK
100 GWh
anger förhållandet mellan producerad energi och tillförd energi
för torrt bränsle. Rökgaskondenseringen som utvinner energi från fukt i rökgaserna
räknas ej in i pannverkningsgraden.
Många positiva miljöeffekter
GWh/år
kton/år
ton/år
800
700
600
500
400
300
Mängden använt biobränsle ökar något
samtidigt som Elproduktionen ökar och
Elförbrukningen minskar – Mer än
fördubblat elnetto
Spillvärmeproduktionen ökar pga ny
rökgaskondensering
Mängden fossila bränslen minskar och
därmed också utsläppen av fossilt Co2
Utsläppen av NOx minskar kraftigt till
följd av ny effektivare renings metod
200
100
0
befintligt Utfall 2012
Enligt miljötillstånd Nytt KVV
Vilka miljövinster ger
investeringen?
LOKALA
•
•
•
Mindre NOx utsläpp
Mindre transporter i
centrum
Möjlighet att frigöra
centrala ytor för
annan verksamhet
BORÅS
NATIONELLA
•
Mindre utsläpp av
kväve, fosfor och
BOD i Viskan – ger
mindre övergödning
•
Nationellt tillskott till
elproduktionen från
förnybara källor
GLOBALA
•
Globala
minskningar av
koldioxidutsläpp
Ekonomi
Hur påverkas bolaget?
AO
Hushåll
Särredovisning – ingen planerad taxeökning
Reinvesteringar
påverkar ej
affärsområdet
Ny biogasuppgradering
AO
Biogas
Affärsdrivande – marknadsmässiga villkor
Reinvestering
kraftvärmeverk
AO
Energi
Särredovisning – marknadsmässiga villkor
Reinvestering ARV
AO
VA
Särredovisning – taxan påverkas
AO VKR
Affärsdrivande – marknadsmässiga villkor
Reinvesteringar
påverkar ej
affärsområdet
AO Återvinning
Affärsdrivande – marknadsmässiga villkor
Reinvesteringar
påverkar ej
affärsområdet
Resultatprognos samt prognos för soliditet
och avkastning på eget kapital för hela
bolaget
Resultatprognos och omsättning för AO VA
Vad innebär VA-taxeökningen för kunden?
Ökning med 3% årligen i övriga riket
(Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer dock att en genomsnittlig höjning
nationellt sett på över 4 % krävs pga. ökade miljökrav och ökat underhållsbehov)
Ökning med 5,5% under en 7 års period, därefter avtagande
2015-06-10
Resultatprognos och omsättning för AO Energi
Övergripande risk
Avloppsrening - teknik
Dimensionerande data och
utgående begränsningsvärden
Dimensionerande data
Parameter:
Enhet:
Anslutning
Max GVB
Qmedel
Qdim
Qmax, förbehandling
Qbiologisk och kemisk behandling
Pe
Pe
m3/dygn
m3/h
m3/h
m3/h
Dimensionerande
belastning (ink. spillvatten)
150 000
210 000
57 000
2 850
9 600
5 700
BOD7
BOD7maxgvb
Ntot
Ptot
kg/dygn
kg/dygn
kg/dygn
kg/dygn
10 500
23 800
2550
334
Vid ev. förändring (6-8 mg/l)
bidrar till en ökad investering
på 30-50 mnkr
Utgående begränsningsvärden
Parameter:
Enhet:
BOD7
Ntot
Ptot
mg/l
mg/l
mg/l
Årsmedelvärde:
Kvartalsmedelvärde:
8
10
0,2
Inriktningsbeslut (Gässlösa)
10
(10)
10
(15)
0,3
(0,3)
Avloppsvattenbehandling i
framtiden
Betydande
utmaningar/krav
 Läkemedelsrester
 Sukralos (sötningsmedel)
 Strängare krav på fosfor
 Återföring av avloppsslam till
jordbruk (REVAQ certifiering)
 Klimatförändringar ger ökade
regnmängder, och därmed
tillrinning av dagvatten
Framtidens avloppsreningsverk i
Borås
• Tre olika processer för avloppsvattenrening har utreds för
att belysa för och nackdelar med teknik, ekonomi och miljö.
• Processerna är:
- Aktivslamprocess (UCT, University of Cape Town)
- Moving Bedd Biofilm Reactor (MBBR)
- Membrane Bio Reactor (MBR)
Värdering av de tre
processalternativen
Aktivslamprocess
Membranteknik
MBBR-Process
(UCT)
 Oprövad teknik i
 Relativt känd
• Beprövad teknik
Sverige
process
• Lättstyrd process
 Bäst reningsresultat
• Mycket liten mängd  Extern kolkälla
 Extern kolkälla
erfordras
kolkälla behövs
• Lägst slamerfordras
 Plastmaterialet
produktion
 Membranbyte och
kan brädda ut
• Lägst driftkostnad
stora luftmängder
 Stora luftmängder
• Högst investering
för rengöring medför
medför hög
• Läkemedelshög driftkostnad
reduktion
driftkostnad
 Investering lägre  Investering lägre än
UCT
än UCT
Vald reningsprocess
Aktivslamprocess (UCT) ger följande förutsättningar:
•
•
•
•
Teknik
Miljö
Beprövad och
•
välkänd teknik
Lättstyrd process
Producerar själv
•
större delen av sin
kolkälla
Låg slamproduktion
p.g.a. hög slamålder
och låg kemikaliedosering
Hög slamålder ger
god effekt på
reduktion av
läkemedelsrester
Mindre elenergi än
alternativen MBBR
och MBR
Ekonomi
•
•
Något högre
investering än
MBBR och MBR
Låga kemikaliekostnader eftersom
kolkälla inte fordras
Avloppsreningsprocess - översikt
Rensgaller/
Sandfång
Försedimentering
Biologisk
rening
Sedimentering
Q>5700 m3/h
Dimensionerande
flödesdata
Parameter:
Enhet:
Qmedel
Qdim
Qmax, förbehandling
Qbiologisk och kemisk
m3/dygn
m3/h
m3/h
m3/h
behandling
Dimensionerande flöde
57
2
9
5
000
850
600
700
Efterpolering
- kemfällning
Biologisk rening
•
•
•
•
•
Avloppsvattnet renas i en s.k. aktiv-slamprocess (UCT)
Kombineras med sidoströmshydrolys (SSH och/eller SSP)
Biologisk behandling i fyra delsteg; anaerob, anox, aerob/ox samt deox
BOD-, kväve- och fosforreduktion
Därefter sker biosedimentering för ytterligare slamavskiljning
Nitratrecirkulation 50-300 % av
Qin
Försedimentering
Biosedimentering
Anox
Anox/Ox
Ox
Deox
Returslam 50-100 % av Qin
Primärslam
Överskottsslam
Dimensionerande data och
utgående begränsningsvärden
Dimensionerande data
Parameter:
Enhet:
Anslutning
Max GVB
Qmedel
Qdim
Qmax, förbehandling
Qbiologisk och kemisk behandling
Pe
Pe
m3/dygn
m3/h
m3/h
m3/h
Dimensionerande
belastning (ink. spillvatten)
150 000
210 000
57 000
2 850
9 600
5 700
BOD7
BOD7maxgvb
Ntot
Ptot
kg/dygn
kg/dygn
kg/dygn
kg/dygn
10 500
14 700
1800
334
Utgående begränsningsvärden
Parameter:
Enhet:
BOD7
Ntot
Ptot
mg/l
mg/l
mg/l
Årsmedelvärde:
Kvartalsmedelvärde:
8
8
0,2
Positiv miljöpåverkan från ARV


Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens.
Minskad belastning på Viskan och kattegatt.
Reningsgrader i avloppsreningsverk
100,00%
•
Rening av
organiska
föroreningar och
bakterier (BOD7)
•
Minskad
övergödning från
kväve- (N) och
fosforrening (P)
•
Tillvaratagande av
slam för biogasproduktion
90,00%
80,00%
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
N
Nuläge (Gässlösa)
P
Framtid (Sobacken)
BOD7
Framtida avloppsreningsverk
möjliggör
• Utsläppsvillkoren kommer att upprätthållas på ett
mer säkert sätt.
• Mer rationella driftförhållanden vid samlokalisering.
• Stora synergieffekter med biogasproduktion finns.
• Goda möjligheter till luktreduktion.
• Förtätning av Borås stadskärna.