EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Äktenskap och samboskap
En komparativ studie
Tanya Mohammedzadeh
Melinda Rydell
2015
Filosofie kandidatexamen
Rättsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Vi vill börja med att tacka varandra för ett gott samarbete under arbetets gång. Vi vill även tacka
vår handledare Caroline Strömberg som varit ett stöd genom hela arbetsprocessen. Vi vill också
rikta ett tack till författarna till den litteratur vi använt oss av, utan denna hade vi inte kunnat
genomföra vårt arbete. Slutligen ett stort tack till Annika Rydell som tagit sin tid att
korrekturläsa vårt arbete.
Luleå 2014-12-06
Melinda Rydell och Tanya Mohammedzadeh
Sammanfattning
I dagens samhälle väljer många att leva i ett samboförhållande och inte ingå äktenskap. Syftet
med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och
nackdelar mellan äktenskap- och sambolagstiftning för att få en förklaring till framväxten av
samboförhållandet. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framställts för
att skapa en överblick av det valda rättsområdets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en
grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha
lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och därmed utgöra ett äktenskapsliknande system
av B-lagskaraktär, utan tanken var att skapa ett nytt rättsinstitut med mildare bestämmelser. De
tydligaste skillnaderna mellan de olika rättsinstituten framgår i bestämmelserna om bodelning
och arv. Bodelningsreglerna för makar är mer omfattande än vad de är för sambor samt att
sambor inte innehar någon arvsrätt till skillnad från makar.
Innehållsförteckning
Förkortningar
1 Inledning ......................................................................................................................................1
1.1 Syfte .......................................................................................................................................1
1.2 Metod och material.................................................................................................................1
1.3 Disposition .............................................................................................................................2
2 Historiskt perspektiv .................................................................................................................3
2.1 Äldre giftermålsbalken ...........................................................................................................3
2.2 Nya giftermålsbalken .............................................................................................................3
2.3 Äktenskapsbalken...................................................................................................................3
2.4 Sambolagstiftning...................................................................................................................4
3 Ingående och upphörande av äktenskap respektive samboförhållande ...............................5
3.1 Ingående och upphörande av äktenskap .................................................................................5
3.1.1 Äktenskapets ingående ....................................................................................................5
3.1.2 Äktenskapets upphörande ................................................................................................5
3.2 Ingående och upphörande av samboförhållande ....................................................................6
3.2.1 Samboförhållandets ingående ..........................................................................................6
3.2.2 Samboförhållandets upphörande .....................................................................................7
3.3 Likheter och skillnader ...........................................................................................................8
3.3.1 Likheter............................................................................................................................8
3.3.2 Skillnader .........................................................................................................................8
4 Egendomsförhållanden ...............................................................................................................9
4.1 Makars egendomsförhållanden ..............................................................................................9
4.1.1 Äktenskapsbalkens huvudprincip ....................................................................................9
4.1.2 Former av äganderätt .......................................................................................................9
4.1.3 Äktenskapsförord ..........................................................................................................10
4.1.4 Gemensam bostad och bohag ........................................................................................10
4.1.5 Krav på samtycke ..........................................................................................................11
4.2 Sambors egendomsförhållanden ..........................................................................................12
4.2.1 Sambolagen huvudprincip .............................................................................................12
4.2.2 Former av äganderätt .....................................................................................................12
4.2.3 Samboavtal ....................................................................................................................12
4.2.4 Gemensam bostad och bohag ........................................................................................13
4.2.5 Krav på samtycke ..........................................................................................................13
4.3 Likheter och skillnader ............................................................................................................13
4.3.1 Likheter..........................................................................................................................13
4.3.2 Skillnader .......................................................................................................................14
5 Underhållsskyldighet ................................................................................................................15
5.1 Makars underhållsskyldighet................................................................................................15
5.1.1 Underhållsskyldighet under äktenskap ..........................................................................15
5.1.2 Underhållsskyldighet efter äktenskap............................................................................15
5.2 Sambors underhållsskyldighet..............................................................................................16
5.3 Likheter och skillnader .........................................................................................................16
5.3.1 Likheter..........................................................................................................................16
5.3.2 Skillnader .......................................................................................................................16
6 Bodelning ...................................................................................................................................17
6.1 Bodelning mellan makar ......................................................................................................17
6.1.1 Bodelning vid äktenskapsskillnad .................................................................................17
6.1.1.1 Värdering av egendom ...........................................................................................17
6.1.1.2 Andelsberäkning och lottläggning .........................................................................18
6.1.1.3 Vederlag .................................................................................................................19
6.1.1.4 Jämkning ................................................................................................................19
6.1.2 Bodelning under äktenskap ...........................................................................................20
6.1.3 Bodelning med anledning av makes död .......................................................................20
6.2 Bodelning vid upphörande av samboförhållande .................................................................21
6.2.1 Värdering av egendom ..................................................................................................21
6.2.2 Andelsberäkning och lottläggning .................................................................................22
6.2.3 Jämkning........................................................................................................................23
6.3 Likheter och skillnader .........................................................................................................24
6.3.1 Likheter..........................................................................................................................24
6.3.2 Skillnader .......................................................................................................................24
7 Arv ..............................................................................................................................................25
7.1 Makars rätt till arv ................................................................................................................25
7.1.1 Arvtagare efter avliden make ........................................................................................25
7.1.2 Arvskifte efter avliden make .........................................................................................25
7.1.3 Basbeloppsregeln ...........................................................................................................26
7.1.4 Testamente .....................................................................................................................26
7.2 Sambors rätt till arv ..............................................................................................................27
7.2.1 Arvtagare efter avliden sambo.......................................................................................27
7.2.2 Efterlevnadsskydd .........................................................................................................27
7.2.3 Testamente .....................................................................................................................27
7.3 Likheter och skillnader .........................................................................................................28
7.3.1 Likheter..........................................................................................................................28
7.3.2 Skillnader .......................................................................................................................28
8 Analys .........................................................................................................................................29
Referenser .....................................................................................................................................33
Förkortningar
GB
Giftermålsbalken
HD
Högsta domstolen
HovR
Hovrätten
JB
Jordabalken
NJA
Nytt juridiskt arkiv
PL
Lagen om registrerat partnerskap
Prop.
Proposition
RH
Rättsfall från hovrätten
SamboL
Sambolagen
ÄB
Ärvdabalken
ÄGB
Äldre giftermålsbalken
ÄktB
Äktenskapsbalken
1 Inledning
Tidigare bestod en kärnfamilj av en make och maka samt eventuella barn. I dagens samhälle ser
familjebildningen annorlunda ut, många par väljer att leva i samboförhållande istället för att ingå
äktenskap. Varför det blivit vanligare att stanna kvar i ett samboförhållande än tidigare är
emellertid oklart. En anledning skulle kunna vara att den svenska sambolagstiftningen anses ge
ett tillräckligt starkt rättsskydd och att det därmed inte finns något behov av att ingå äktenskap.
När sambolagstiftningen skulle skapas utgjorde äktenskapsbalken en grund och tanken var att
sambolagstiftningen skulle ingå i äktenskapsbalken. I slutändan valde dock lagstiftaren att stifta
en särskild lag för sambor för att tydliggöra att det är skillnad mellan makar och sambor, vilket
har lett till att vi idag har två olika rättsinstitut.1
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utreda skillnaderna mellan äktenskap- och sambolagstiftning och
om det finns för- respektive nackdelar med att vara gift eller sambo i olika avseenden.
Anledningen till valet av ämne är för att många par väljer att leva i samboförhållande och inte
ingå äktenskap. Följande fundamentala frågeställningar har använts som stomme för uppsatsen
eftersom att de utgör grunden inom sambo- och äktenskapsrätt:
●
●
●
●
●
●
Hur ingås ett äktenskap respektive samboförhållande?
Hur upphör ett äktenskap respektive samboförhållande?
Hur ser egendomsförhållandena ut mellan makar respektive sambor?
Har makar respektive sambor underhållsskyldighet gentemot varandra?
Hur sker bodelning mellan makar respektive sambor?
Har makar respektive sambor rätt till arv?
Genom att besvara ovan nämnda frågeställningar finns möjligheten att analysera de eventuella
likheter och skillnader mellan Äktenskapsbalken och Sambolagen som två rättsinstitut och
därmed kunna avgöra hur starkt rättsskydd makar respektive sambor har gentemot varandra.
1.2 Metod och material
För möjlighet till analys av eventuella likheter och skillnader mellan äktenskap- och
sambolagstiftning kommer denna kvalitativa litteraturstudie vara en deskriptiv framställning
genom rättsdogmatisk metod. Till grund för denna uppsats har följande rättskällor använts;
lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin.
Vid användning av lagstiftning har fokus legat på Äktenskapsbalken och Sambolagen. De
förarbeten som har använts under arbetets gång är propositioner till tidigare nämnd lagstiftning.
Rättsfallssökning har gjorts från den juridiska databasen Karnov. Den litteratur som använts mest
under arbetets gång är Äktenskapsbalken: En kommentar av L. Totti och Ö. Teleman. Andra
böcker som utgjort stomme för arbetet är bl.a. Äktenskap, Samboende, Partnerskap av A. Agell
1
Lundén & Molin, 2005: s.8
1
och M. Brattström, Samboboken av B. Lundén och A. Molin, Den nya familjerätten av A.
Eriksson och Rätt Arv av M. Brattström och A. Singer.
Vid val av doktrin till detta arbete valdes att arbeta med aktuell litteratur i så stor utsträckning
som möjligt. En annan avgörande faktor till val av doktrin var vilken författare som skrivit
litteraturen. Anledningen till att Äktenskapsbalken: En kommentar har använts mest under
arbetets gång är för att författarna till boken är väl etablerade inom det valda ämnet. L. Tottie har
bl.a. varit regeringsråd samt huvudsekreterare i den utredning som låg till grund för
Äktenskapsbalken och Ö. Teleman har medverkat som sakkunnig i utredningar till Sambolagen
och vid utredningar angående bodelningsreglerna till Äktenskapsbalken. Andra författare inom
området hänvisar även till ovan nämnd litteratur i sina verk. Även Äktenskap, Samboskap,
Partnerskap har en väl etablerad författare, A. Agell, som andra skribenter väljer att referera till.
Resterande böcker som utgjort en grund för arbetet anses även dessa vara trovärdiga källor. Dock
är författarna till Samboboken mer praktiskt inriktade än övriga vilket kan innebära att de inte
alltid utgår från lagstiftningen utan från hur det går till i den praktiska verksamheten.
I arbetet har använts ett antal rättsfall för att belysa lagtext och för att få en bättre och tydligare
förståelse av en del oklara rättsfrågor.
1.3 Disposition
Uppsatsens första avsnitt är en inledning till arbetet som består av arbetets frågeställning, syfte
samt metod och material. En del av indelningen består också av en kort text som ska inspirera
läsaren och väcka dennes intresse. Andra avsnittet berör tillkomsten av Äktenskapsbalken och
Sambolagen. Tredje avsnittet behandlar ingående och upphörande av äktenskap respektive
samboförhållande. Fjärde avsnittet avser en genomgång av makar respektive sambors
egendomsförhållanden. Femte avsnittet berör underhållsskyldigheten mellan makar respektive
sambor. Sjätte avsnittet handlar om hur bodelning sker vid upphörande av äktenskap respektive
samboförhållande. I sjunde avsnittet beskrivs en genomgång av rätten till arv. Avsnitt två till sju
avslutas med ett tydliggörande av likheterna och skillnaderna mellan de två rättsinstituten i
punktform, för att sedan avsluta uppsatsen med det åttonde avsnittet där de avgörande likheterna
och skillnaderna mellan äktenskap- och sambolagstiftningen sammanfattas och analyseras på
djupet med inslag av författarnas egna tankar och reflektioner.
2
2 Historiskt perspektiv
För att få en bättre förståelse för dagens äktenskap- och sambolagstiftning kommer detta avsnitt
beröra tillkomsten av Äktenskapsbalken och Sambolagen. Det historiska perspektivet kommer
att löpa från 1734 års lag fram till gällande lagstiftning.
2.1 Äldre giftermålsbalken
År 1734 skapades den första giftermålsbalken vilken reglerade att “När man och hustru äro
sammanvigde, tå äger hvarthera giftorätt i boet.” Innebörden av giftorätten innefattade gåvor som
delades mellan parterna vid ett äktenskaps ingående. 1734 års lag innefattade skillnader mellan
kvinnan och mannen i äktenskapet, på landsbygden ägde exempelvis mannen rätt till två
tredjedelar av giftorättsgemenskapen medan kvinnan endast erhöll en tredjedel.2 I 1734 års lag
fanns en regel som angav att hustrun inte hade någon förfoganderätt över boets egendom om
samtycke från maken inte förelegat, vid eventuell försäljning av hustruns fasta egendom krävdes
dock att hustrun gav sitt samtycke till maken.3 År 1845 grundades en ny lag där man och hustru
likställdes vid tilldelning av giftorätt i ett äktenskap och erhöll lika stor andel, detta gällde såväl
på landsbygden som i staden.4 Genom 1874 års lag fick hustrun rätt att råda över egendom som
hon själv intjänat genom arbete. Hon fick även förvalta sin egendom om det reglerades i ett
äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente. I och med 1920 års lag som trädde i kraft i januari
1921 jämställdes hustrun och mannen även när det gäller förvaltning av boet.5
2.2 Nya giftermålsbalken
År 1920 tillkom en ny giftermålsbalk genom ett nordiskt lagsamarbete. 1734 års giftermålsbalk
kom då att benämnas “den äldre” giftermålsbalken och 1920 års “den nya” giftermålsbalken.
Stiftandet av den nya lagen skedde i två etapper, år 1915 antogs en lag om ett äktenskaps
ingående och upphörande, vilken inarbetades i GB samt att äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar fick en ny form. Till skillnad från ÄGB innehöll GB jämställdhet mellan makar
vilket innefattade regler om vardera makens äganderätt och särförvaltning över sin egendom.
Makarna stod även fria från varandras skulder. Vid ingående av äktenskap bibehöll makarna sin
äganderätt till sina tillgångar under bestående äktenskap, vid äktenskapets upplösning förelåg
däremot ett krav på likadelning av egendom mellan makarna. En annan viktig del i GB var att
äktenskapsskillnad kunde godkännas på friare grunder än tidigare, om det förelegat långvariga
konflikter mellan makar kunde detta godtas som en anledning för äktenskapsskillnad.6
2.3 Äktenskapsbalken
1969 tillsattes en lagstiftningskommitté, familjelagssakkunniga, vilka påbörjade en ingripande
revidering av GB:s principer. I de direktiv som kommittén utarbetat framkom att rätten till
äktenskapsskillnad borde vara ännu friare än den tidigare principen om långvariga konflikter och
2
Teleman, 1998: s.17
Teleman, 1998: s.19
4
Teleman, 1998: s.18
5
Teleman, 1998: s.19
6
Agell & Brattström, 2011: s.22
3
3
att vardera makens önskan om att upplösa äktenskapet borde respekteras.7 År 1981 lade
familjelagssakkunniga fram förslag till äktenskapsbalk och förslaget bearbetades och ledde fram
till att riksdagen 1987 antog den nya Äktenskapsbalken.8 Syftet med den nya
äktenskapslagstiftningen var att makarna själva skulle kunna lösa sina tvister utan inblandning av
myndighet eller juridisk expertis. Det fanns en strävan efter att uppnå jämställdhet mellan
kvinnor och män samtidigt som lagstiftningen skulle värna om makarnas självständighet
gentemot varandra, men också skydda den svagare parten om äktenskapet skulle upphöra. ÄktB
bygger på samma struktur som GB men kom att innehålla en del förändringar, exempelvis
gällande bodelning och gåvor mellan makar.9 1 januari 1988 trädde ÄktB i kraft och i och med
detta upphörde GB att gälla.10 1994 skapades Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap som
trädde i kraft 1995. Denna lag möjliggjorde att två samkönade kunde registrera ett partnerskap
och få samma rättsverkningar som ett äktenskap mellan man och kvinna.11 I en proposition 2008
föreslogs att äktenskap skulle kunna ingås mellan två parter oavsett kön och att ÄktB
fortsättningsvis skulle vara könsneutral samt att PL skulle upphävas, vilket också gjordes 2009
då ÄktB blev en könsneutral balk och PL upphävdes.12
2.4 Sambolagstiftning
Samtidigt som familjelagssakunniga började arbeta med revidering av GB diskuterades även
vilken inställning lagstiftaren borde ha till par som lever under äktenskapsliknande förhållanden
utan att ha ingått äktenskap, det vill säga sambor.13 Eftersom sambo som levnadsform hade blivit
allt vanligare under 1960-talet angavs i direktiven att lagstiftaren borde ha en neutral ställning till
mannen och kvinnans val av samlevnadsform.14 Tanken med den första sambolagstiftningen var
att den skulle placeras i ÄktB, dock valde lagstiftaren att skapa en enskild lag vilket resulterade i
Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem. Vid utformandet av denna lag fördes en
diskussion kring hur mycket denna lagstiftning skulle täcka, där diskussionen resulterade i att
reglerna skulle omfatta bohag och bostad som förvärvats för gemensamt bruk. Lagstiftaren ville
inte skapa så utförliga regler att det skulle efterlikna ett äktenskapssystem, utan det skulle finnas
en tydlig skillnad mellan äktenskap- och sambolagstiftning.15 1 juli 2003 trädde en ny
sambolagstiftning i kraft, Sambolagen. SamboL innehåller i stora drag reglerna från den äldre
lagstiftningen, dock finns vissa förändringar och förtydliganden, till exempel bytte lagstiftningen
namn och blev könsneutral.16
7
Agell & Brattström, 2011: s.22
Teleman, 1998: s.21
9
Teleman, 1998: s.22
10
Teleman, 1998: s.23
11
Agell & Brattström, 2011: s.13
12
SFS 2009:253 & 2009:260
13
Teleman, 1998: s.21
14
Agell & Brattström, 2011: s.23
15
Lundén & Molin, 2005: s.8
16
Lundén & Molin, 2005: s.10
8
4
3 Ingående och upphörande av äktenskap respektive samboförhållande
I ÄktB finns bestämmelser som reglerar förhållandet mellan två makar. Ett äktenskap kan ingås
mellan en man och en kvinna eller två samkönade och inte mellan fler än två individer.17
SamboL innefattar regler om två individer som stadigvarande bor tillsammans i ett
äktenskapsliknande förhållande. SamboL är precis som ÄktB könsneutral och ett
samboförhållande kan inte heller ingås mellan fler än två individer.18
3.1 Ingående och upphörande av äktenskap
3.1.1 Äktenskapets ingående
I ÄktB 3 kap. 1 § framgår ett krav på prövning om det föreligger hinder mot att äktenskap kan
ingås. Denna hindersprövning måste enligt ÄktB 4 kap. 5 § ske senast fyra månader innan
planerad vigsel och de som har för avsikt att ingå äktenskap ska tillsammans begära
hindersprövning hos Skatteverket.19 Hinder som kan föreligga för att ett äktenskap ska anses
giltigt återfinns i ÄktB 2 kap. I första paragrafen anges ett åldershinder vilket innebär att den
som är under 18 år inte tillåts att ingå äktenskap. I tredje paragrafen finns ett förbud mot
ingående av äktenskap mellan de som är släkt med varandra, ett äktenskap anses ogiltigt om det
ingås i rätt upp- och nedstigande led eller mellan helsyskon.20 Däremot kan dispens ges av
Länsstyrelsen om äktenskap önskas ingå mellan halvsyskon. Anledningen till förbudet att ingå
äktenskap med en nära släkting är på grund av genetisk risk för sjukdom eller defekt hos
eventuella barn.21
Ett äktenskap mellan två makar ingås enligt ÄktB 4 kap. 1 § genom vigsel vid närvaro av minst
två vittnen. För att en vigsel ska anses giltig krävs uppfyllande av tre rekvisit, ÄktB 4 kap. 2 § 1
st. Det första rekvisitet som måste uppfyllas är att de som ska ingå äktenskap närvarar samtidigt
under vigseln.22 Det andra rekvisitet innehåller krav på frivilligt samtycke, det vill säga att det får
inte föreligga något villkor eller förbehåll bakom giftermålet. Sista rekvisitet innebär att
vigselförrättaren förklarar paret som makar. I andra stycket framgår att om något av rekvisiten i
första stycket inte är uppfyllt eller om vigselförrättaren är obehörig, får inte äktenskapet giltig
rättsverkan. Ett äktenskap blir däremot inte ogiltigt vid avsaknad av vittnen, trots kravet i 1 §.23
3.1.2 Äktenskapets upphörande
Enligt ÄktB 1 kap. 5 § anses ett äktenskap upplöst genom äktenskapsskillnad eller genom makes
död.24 Makar har rätt till äktenskapsskillnad om de är eniga om att äktenskapet ska upplösas. I
det fall båda makarna begär har de rätt till sex månaders betänketid eller om en av makarna
varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år där den andre maken har vårdnad, ÄktB 5
17
Tottie & Teleman, 2010: s.29
Agell & Brattström, 2011: s.247
19
Agell & Brattström, 2011: s.32
20
Tottie & Teleman, 2010: s.54
21
Tottie & Teleman, 2010: s.55
22
Tottie & Teleman, 2010: s.66
23
Tottie & Teleman, 2010: s.67
24
Tottie & Teleman 2010: s.214
18
5
kap. 1 §.25 Anledningen till kravet på betänketid vid barn under 16 år är på grund av barnets
intresse, för att förhindra förhastade beslut om äktenskapsskillnad.26
“RH 2008:52. Två makar som gemensamt yrkade äktenskapsskillnad utan betänketid
påstod att ingen av dem bodde tillsammans med eget barn under 16 år. Enligt ett
personbevis som lämnats in framkom att en av makarna bodde tillsammans med eget
barn under 16 år och Hovrätten menade på att det krävdes mer än parternas påstående.
Exempelvis skulle en tredje part kunna intyga att barnet varaktigt bor någon annanstans
vilket skulle anses vara tillräckligt enligt Hovrätten.”27
Om båda makarna är eniga och det inte finns något barn under 16 år ska domstolen genast döma
till äktenskapsskillnad, ÄktB 14 kap. 6 §.28 Vill endast en av makarna skilja sig uppstår
automatiskt betänketid med hänsyn till den andra maken, även detta för att undvika förhastade
beslut, ÄktB 5 kap. 2 §.29 När betänketiden har löpt under minst sex månader och makarna
fortfarande vill skilja sig måste någon av dem framställa ett yrkande om äktenskapsskillnad till
domstolen. Ett sådant yrkande måste framställas inom ett år från betänketidens början och om ett
yrkande inte framställs inom utsatt tid, faller talan om äktenskapsskillnad och makarna förblir
gifta.30 Makar som har levt åtskilda, det vill säga på varsin adress, i minst två år har rätt till
omedelbar äktenskapsskillnad utan betänketid, vilket innebär ett bortseende från rekvisiten i 1 §,
ÄktB 5 kap. 4 §. Andra undantag från betänketiden är om ena maken har tvingats till att ingå
äktenskap eller om maken har ingått ett äktenskap före 18 års ålder, detsamma gäller om
äktenskap har ingåtts och det visar sig att makarna är släkt med varandra, även vid tvegifte har
makarna i det tidigare äktenskapet rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Ovan nämnda undantag
regleras i ÄktB 5 kap. 5 §.31 Enligt ÄktB 6 kap. 6 § upphör ett äktenskap genom att dom om
äktenskapsskillnad vunnit laga kraft.32
3.2 Ingående och upphörande av samboförhållande
3.2.1 Samboförhållandets ingående
SamboL 1 § reglerar vad som utgör ett samboförhållande och innehåller fyra villkor som måste
vara uppfyllda för att ett samboförhållande ska anses äga rum. Första förutsättningen är att två
individer stadigvarande bor tillsammans, där innebörden av stadigvarande är att paret ska bo
tillsammans under en längre period och att förhållandet inte är av tillfällig karaktär.33 Faktorer
som kan tyda på att ett samboförhållande föreligger är exempelvis om två personer har
gemensam folkbokföringsadress eller om ett par bor ihop med gemensamma barn.34 Andra
villkoret som ska vara uppfyllt är att de två ska leva under ett parförhållande, det vill säga ha en
25
Tottie & Teleman, 2010: s.78
Tottie & Teleman, 2010: s.79
27
Tottie & Teleman, 2010: s.80
28
Tottie & Teleman, 2010: s.78
29
Tottie & Teleman, 2010: s.80
30
Tottie & Teleman, 2010: s.81
31
Agell & Brattström, 2011: s.48
32
Tottie & Teleman, 2010: s.87
33
Prop. 2002/03:80 s.43
34
Lundén & Molin, 2005: s.24
26
6
sexuell relation till varandra. En tredje förutsättning för att ett par ska anses ha ett
samboförhållande är att de har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att paret delar på vardagliga
sysslor samt har en gemensam ekonomi.35 Det sista kriteriet för att ett samboförhållande ska
anses föreligga utgör ett hinder mot att någon av parterna sedan tidigare är gift.36 Om ett par
flyttar tillsammans och en part är gift sedan tidigare kan samboförhållandet få retroaktiv verkan
när äktenskapsskillnaden har gått igenom. Paret kommer då anses ha varit sambor redan från
den dagen de flyttade ihop.37
Exempel:
”Bosse är gift med Magdalena och har ett gemensamt barn under 16 år. Bosse inleder ett
förhållande med Birgitta och de flyttar till en gemensam bostad. Deras förhållande
kommer inte att utgöra ett samboförhållande förrän Bosse och Magdalenas
äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft. Eftersom Bosse och Magdalena har ett
gemensamt barn under 16 år uppstår betänketid på sex månader. När
äktenskapsskillnaden vunnit laga kraft kommer Bosse och Birgittas samboförhållande att
räknas från den dagen de flyttade ihop.”
3.2.2 Samboförhållandets upphörande
Enligt SamboL 2 § kan ett samboförhållande upphöra genom att parterna flyttar isär, ingår
äktenskap eller avlider.38 Den vanligaste formen av ett samboförhållandes upphörande är att
paret flyttar isär. Om de samboende väljer att ingå äktenskap med varandra kommer SamboL
upphöra att gälla. Detsamma gäller om en av parterna väljer att ingå äktenskap med någon
annan.39 Ett samboförhållande anses även upplöst om ena sambon avlider. Vid upplösande av ett
samboförhållande har samborna möjlighet att kräva bodelning, vilket vidare kommer att
behandlas under avsnitt 6.40
35
Prop. 2002/03:80 s.44
Prop. 2002/03:80 s.45
37
Lundén & Molin, 2005: s.22
38
Lundén & Molin, 2005: s.25
39
Lundén & Molin, 2005: s.26
40
Lundén & Molin, 2005: s.25
36
7
3.3 Likheter och skillnader
3.3.1 Likheter
• Varken ett äktenskap eller ett samboförhållande kan ingås mellan fler än två individer.
• Både ÄktB och SamboL är könsneutral.
• Både ett äktenskap och samboförhållande kan upplösas enligt två olika former, genom
den fria viljan eller genom att den ena maken eller sambon avlider.
3.3.2 Skillnader
• Ett äktenskap ingås formellt genom vigsel samt att det måste göras en hindersprövning
medan det för ett samboförhållande inte finns några liknande krav.
• För att ett äktenskap ska upplösas krävs att makarna lämnar in en ansökan om
äktenskapsskillnad och därefter löper ibland sex månaders betänketid, medan för sambor
krävs endast att parterna flyttar isär.
8
4 Egendomsförhållanden
Gemensamt för både makar och sambor är att var och en råder över sin egendom och svarar för
sina skulder.41 Då det enkelt kan uppstå tvist om äganderätt till egendom vid exempelvis
upphörande av äktenskap eller samboförhållande finns det behov av lagstiftning som reglerar
egendomsförhållandet mellan parterna.
4.1 Makars egendomsförhållanden
4.1.1 Äktenskapsbalkens huvudprincip
Huvudprincipen i ÄktB framstår i 1 kap. 3 § och lyder “Varje make råder över sin egendom och
svarar för sina skulder”. Detta innebär att den ena maken inte får råda över den andra makens
egendom och skulder vid ingående av äktenskap. En makes egendom delas in i giftorättsgods
och enskild egendom. Vid äktenskapets upplösning ska makarna dela lika på det sammanlagda
giftorättsgodset efter avdragna skulder, enskild egendom delas inte mellan makarna men tas i
vissa fall i beaktan vid en eventuell bodelning.42
Definitionen av giftorättsgods regleras i ÄktB 7 kap. 1 § som anger att giftorättsgods är all
egendom som inte är enskild egendom. Vidare regleras i 2 § samma kapitel att enskild egendom
är egendom som till följd av äktenskapsförord, gåva med förbehåll, testamente med förbehåll,
arv med förbehåll genom testamente, förmånstagande vid försäkring eller pensionssparande eller
egendom genom surrogat, ska vara den enskildas.43 I andra stycket anges att avkastning av
enskild egendom utgör giftorättsgods om inte annat har föreskrivits.44
4.1.2 Former av äganderätt
Under äktenskapets gång är det inte särskilt viktigt att skilja på vilken make som äger specifik
egendom utan det är snarare vid bodelning som denna fråga aktualiseras. I många äktenskap
förekommer olika former av äganderätt, däribland full äganderätt, samäganderätt och dold
samäganderätt. Full äganderätt till egendom för den ena maken uppstår när denne köper något
för egna medel, utan att den andra maken bidrar.45 Samäganderätt uppstår mellan två individer,
inte endast mellan makar, när de bekostar något tillsammans eller erhåller egendom genom gåva,
vilket regleras i Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt.46 Makar som äger egendom tillsammans
genom samäganderätt behöver inte nödvändigtvis äga lika stor andel utan kan avtala om att
egendomsförhållandena ska se annorlunda ut jämfört med de bidragna andelarna.47
41
Lundén & Molin, 2005: s.31
Eriksson, 2014: s.17
43
Tottie & Teleman, 2010: s.149
44
Tottie & Teleman, 2010: s.157
45
Lundén & Molin, 2008: s.40
46
Agell & Brattström, 2011: s.74
47
Lundén & Molin, 2008: s.41
42
9
Exempel:
“Bosse och Magdalena ska köpa en ny bil. Vid bilköpet betalar Bosse 240 000 kronor
medan Magdalena betalar 60 000 kronor. Bosse kommer äga fyra femtedelar av bilen och
Magdalena en femtedel. Detta då det inte föreligger något avtal mellan makarna om att
egendomsförhållandet ska se ut på annat vis.”
Den tredje och sista formen av äganderätt är dold äganderätt. För att dold äganderätt ska anses
föreligga bör enligt rättspraxis följande rekvisit vara uppfyllda.48 Egendomen ska ha förvärvats
för gemensamt bruk och den make som anses vara dold ägare ska ha bidragit ekonomiskt där
syftet med bidraget var att bli samägare till egendomen. Den make som ingått köpeavtalet anses
som den öppne ägaren till egendomen och ska ha förstått att den andre maken som dold ägare
ville bli delägare till den inköpta egendomen.49
4.1.3 Äktenskapsförord
I enlighet med ÄktB 7 kap. 3 § kan makar genom äktenskapsförord både innan och under
äktenskapet avtala om äktenskapets egendomsförhållanden.50 Formkrav för ett äktenskapsförord
är att det ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna, det finns inte längre något krav
på att det ska bevittnas vilket var ett krav i GB.51 Äktenskapsförordet ska därefter registreras hos
Skatteverket innan det får giltig rättsverkan. Då äktenskapsförordet lämnats in inom en månad
efter vigseln blir det gällande från den dag makarna ingick äktenskap, om så inte skett blir
äktenskapsförordet inte gällande förrän den dag då det inlämnas till Skatteverket.52
Ett äktenskapsförord kan vid bodelning i enlighet med ÄktB 12 kap. 3 § jämkas eller helt lämnas
utan avseende om det anses oskäligt med hänsyn till förordets innehåll. Makar har möjlighet att
avtala om att äktenskapsförordet inte ska aktualiseras, i de fall makarna inte är överens får den
make som vill jämka äktenskapsförordet föra det vidare till bodelningsförrättare eller domstol.
Möjligheten till jämkning ska endast tillämpas i de undantagsfall då förordet vid en bodelning
skulle medföra missgynnande resultat för den ena maken i betydande grad.53
4.1.4 Gemensam bostad och bohag
Vad som utgör makars gemensamma bostad regleras i ÄktB 7 kap. 4 § 1 st. Vad som räknas som
gemensam bostad i juridisk mening är fast egendom, vilket medför uteslutning av husvagnar, tält
och husbåtar m.m.54 Rekvisiten som uppräknas i paragrafen är att byggnaden eller
byggnadsdelen ska vara avsedd som makarnas gemensamma hem och att fastigheten ska innehas
för huvudsakligen detta ändamål.55 Första punkten omfattar situationer då den gemensamma
bostaden är belägen på ett område som fortfarande inte har skiljts genom fastighetsbildning. Den
byggnad som är makarnas gemensamma bostad utgör tillbehör till fastigheten, vilket regleras i
Jordabalk (1970:994) 2 kap. 1 §. I många avseenden i JB likställs tomträtt med fast egendom och
lika så i ÄktB. Andra punkten reglerar förhållanden då en eller båda makarna endast har
48
Lundén & Molin, 2008: s.46
Lundén & Molin, 2005: s.40
50
Tottie & Teleman, 2010: s.159
51
Tottie & Teleman, 2010: s.161
52
Eriksson, 2014: s.86
53
Eriksson, 2014: s.88
54
Tottie & Teleman, 2010: s.164
55
Tottie & Teleman, 2010: s.165
49
10
nyttjanderätt till marken men äganderätt till byggnaden. Den tredje punkten behandlar fall där
makarna inte har äganderätt till varken mark eller byggnad utan har en begränsad rätt till
egendomen, det vill säga hyresrätt eller bostadsrätt.56 Sista punkten omfattar rätt till
förhandsavtal enligt Bostadsrättslag (1991:614). Ett förhandsavtal innebär en överenskommelse
om framtida upplåtelse av bostadsrätt.57 I de fall makarna bor i en byggnad där det förekommer
annan verksamhet, exempelvis jordbruk eller kontorsarbete är det viktigt att tydliggöra om det
huvudsakliga syftet med utrymmet faktiskt är avsett att användas för makarnas gemensamma
hem.
“NJA 1960 s.265. En lägenhet som innehöll vardagsrum, sovrum och kök samt en
fotoateljé och butikslokal ansågs inte utgöra makarnas huvudsakliga gemensamma
bostad.”58
I andra stycket samma lag, framgår att makars gemensamma bohag utgörs av bohag i den
permanenta bostaden. Bohaget består av föremål som normalt förekommer i ett vanligt hushåll,
exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre där annat inre lösöre kan avses konst,
elektronisk utrustning eller textilier.59 Bohag som endast använts för den ena makens bruk ska
inte ingå i det gemensamma bohaget. Bohag som använts uteslutande av den ena maken i detta
fall handlar inte om kläder eller andra personliga tillhörigheter så som anges i ÄktB 10 kap. 2 §,
utan sådant som kan brukas av andra familjemedlemmar men som faktiskt tillhör den ena maken.
Denna typ av egendom skulle kunna vara utrustning som är avsedd för visst ändamål, till
exempel idrottsutrustning och samlingar av föremål. Ofta kan dock denna utrustning hänföras till
egendom som införskaffats som fritidsändamål och därmed inte faller in under gemensamt bohag
enligt tredje stycket.60 I tredje stycket framgår undantag från förevarande stycke, vilket anger att
en bostad vars huvudsakliga syfte är att brukas som fritidsändamål ska inte falla under lagens
bostadsbegrepp.61
4.1.5 Krav på samtycke
ÄktB 7 kap. 5 § innehåller bestämmelser som anger vissa inskränkningar i en ägarmakes
rådighet över sin egendom. Paragrafen ställer krav på ägarmaken att i förväg samråda med sin
make om eventuell avhändelse och uppställer ett skydd mot överraskande åtgärder avseende
egendomen.62 Första stycket reglerar tre punkter, där den första avser när den gemensamma
bostaden utgörs av fast egendom. Den andra gäller de bostadsformer som anges i 4 § 1 st. p. 2-3
och den tredje punkten behandlar det gemensamma bohaget.63 Första stycket gäller alltid
egendom som består av giftorättsgods samt om egendomen är enskild egendom enligt
äktenskapsförord. Om egendomen däremot utgör enskild egendom enligt gåva eller testamente
blir kravet som anges i första stycket inte tillämpbart, vilket framgår i paragrafens andra stycke.
Makar får inte heller enligt tredje stycket samma lag avhända sig fast egendom som inte utgör
56
Tottie & Teleman, 2010: s.167
Tottie & Teleman, 2010: s.168
58
Tottie & Teleman 2010: s.166
59
Tottie & Teleman, 2010: s.168
60
Prop. 1986/87:1 s.134
61
Tottie & Teleman, 2010: s.169
62
Tottie & Teleman, 2010: s.170
63
Tottie & Teleman, 2010: s.171
57
11
makarnas gemensamma bostad om den utgörs av giftorättsgods, till exempel en sommarstuga
eller jordbruksfastighet.64
4.2 Sambors egendomsförhållanden
4.2.1 Sambolagens huvudprincip
Huvudprincipen i SamboL framgår i 3 § och anger att egendom bestående av bostad eller bohag
som förvärvats för gemensamt bruk är sambornas gemensamma, så kallad samboegendom.
Egendom som parterna ägde innan samboförhållandet inleddes blir således inte
samboegendom.65 Precis som för makar gäller för sambor att var och en svarar för sina skulder.66
Som tidigare nämnts utgörs samboegendom av bostad och bohag som har förvärvats för
gemensamt bruk. All egendom som inte faller under begreppen bostad och bohag utgör därmed
inte samboegendom.67 I SamboL 4 § framgår att egendom som sambo erhållit genom villkorad
gåva, villkorat testamente, arv villkorat genom testamente eller egendom genom surrogat, ska
vara dennes enskilda och utgör därmed inte samboegendom.
4.2.2 Former av äganderätt
Sambor kan äga egendom av olika form. I de fall sambor äger konkret egendom som kan
urskiljas från varandra föreligger full äganderätt. Samäganderätt däremot innebär att samborna
köper egendom tillsammans, till exempel en båt. Som tidigare nämnts under avsnitt 4.1.2 är inte
Lag om samäganderätt utformad för att reglera samäganderätt inom äktenskap eller
samboförhållanden, men tillämpas i de fall sambor äger egendom under dessa förhållanden.68
Sambor kan äga olika andelar i egendomen, så kallade lotter. Vid en eventuell vinst eller förlust
av egendomens värde får vardera part ta del av vinsten eller förlusten motsvarande sin
äganderätt.
Exempel:
“Sven äger 40 % av ett skogsskifte och Sara 60 %. Om hälften av skogen skulle brinna
upp kan Sara inte hävda att det endast är Svens träd som gått upp i rök.”69
En sambo har rätt att kräva att få anses som delägare till den andra sambons tillgång, om denne
uppfyller kraven som tidigare angetts i 4.1.2 för att dold samäganderätt ska anses föreligga.
4.2.3 Samboavtal
Sambor kan enligt SamboL 9 § 1 st. upprätta ett avtal sinsemellan om att vid eventuell
upplösning av samboförhållandet ska viss eller all egendom undantas från bodelningen, ett så
64
Tottie & Teleman, 2010: s.175
Agell & Brattström, 2011: s.262
66
Lundén & Molin, 2005: s.31
67
Lundén & Molin, 2005: s.48
68
Lundén & Molin, 2005: s.33
69
Lundén & Molin, 2005: s.34
65
12
kallat samboavtal.70 Enligt andra stycket framgår att samboavtalet ska vara i skriftlig form och
undertecknat av dem båda, något krav på bevittning framgår ej.71
4.2.4 Gemensam bostad och bohag
Tidigare har nämnts att SamboL till viss del bygger på ÄktB. När det gäller definitionen om vad
som utgör bostad och bohag har lagstiftaren valt att använda sig av samma definition i SamboL
som ÄktB. Någon närmare redogörelse kommer därmed inte att göras, definitionen av bostad
och bohag i SamboL återfinns i 5 och 6 §§. Det finns dock ett undantag vilket regleras i 7 § som
anger att gemensam bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål inte kan
utgöra samboegendom enligt 5-6 §§.72
4.2.5 Krav på samtycke
I normalfall får den sambo som innehar full äganderätt till egendom fritt bestämma om den ska
säljas eller inte. Dock finns det ett undantag från huvudregeln som anges i SamboL 23 § 1 st.,
nämligen ett krav på samtycke från den andre sambon. Det måste enligt denna regel alltså
föreligga ett samtycke för att en sambo som är ägare till samboegendom ska kunna avhända sig
gemensam bostad och bohag som utgörs av samboegendom.73
4.3 Likheter och skillnader
4.3.1 Likheter
• Både makar och sambor råder över sin egendom och svarar för sina skulder.
• Vid bodelning delar makar lika på giftorättsgods och sambor delar lika på
samboegendom.
• Egendom som ingår i giftorättsgods respektive samboegendom måste göras till enskild
egendom om den inte ska omfattas av bodelning.
• Både makar och sambor kan äga egendom med samäganderätt, som andra individer.
• Både makar och sambor kan upprätta äktenskapsförord respektive samboavtal angående
egendomsförhållanden och om hur bodelning ska ske.
• Det uppställs ett krav på samtycke vid avhändelse av både makar och sambors
gemensamma bohag och bostad, en skillnad är dock att för makar gäller även samtycke
vid avhändelse av fast egendom.
• Definitionen av vad som utgör gemensam bostad och gemensamt bohag är densamma i
ÄktB som i SamboL.
70
Lundén & Molin, 2005: s.59
Lundén & Molin, 2005: s.75
72
Lundén & Molin, 2005: s.49
73
Lundén & Molin, 2005: s.58
71
13
4.3.2 Skillnader
• Giftorättsgods består av all egendom som inte utgör enskild egendom medan
samboegendom endast består av gemensam bostad och gemensamt bohag som förvärvats
för gemensamt bruk.
• I ÄktB faller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål in under
giftorättsgods, medan i SamboL faller endast bostad och bohag in under samboegendom
och därmed inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.
• Egendom som en part för in i ett äktenskap blir vanligtvis giftorättsgods medan egendom
som förs in i ett samboförhållande blir inte samboegendom.
14
5 Underhållsskyldighet
ÄktB 6 kap. anger att makar har underhållsskyldighet gentemot varandra och att detta är
tvingande under bestående äktenskap och i vissa fall även efter äktenskapets avslutande. I
SamboL finns inga bestämmelser som reglerar underhållsskyldighet mellan sambor på samma
vis som i ÄktB.
5.1 Makars underhållskyldighet
5.1.1 Underhållsskyldighet under äktenskap
Under bestående äktenskap ska makarna enligt ÄktB 6 kap. 1 § “var och en efter sin förmåga,
bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska
tillgodoses”.74 Varje make ska bidra efter dennes ekonomiska förutsättningar och hur hög denna
standard är beror på makarnas levnadsstandard. Vardera makens bidrag syftar främst till
förvärvsinkomster, emellertid kan även andra former av inkomst eller kapital användas som en
form av underhåll. Det finns även möjlighet för en make att bidra med förnödenheter eller med
eget arbete, till exempel hushållsarbete. Till underhåll räknas i första hand det gemensamma
behovet som utgör makarnas vanliga levnadskostnader, exempelvis utgifter för mat och bostad.
Makars underhållsskyldighet gäller även för personliga behov vilket avser kostnader för kläder,
hygien och liknande, det vill säga utgifter för en makes särskilda behov.75 ÄktB 1 kap. 4 § anger
att makar ska fördela utgifter och sysslor mellan sig, hur denna fördelning sker regleras inte i lag
utan är något makarna gemensamt får komma överens om.76 Syftet bakom lagstiftningen är ändå
att makar ska leva på samma standard, detta innebär att om en make inte har möjlighet att med
egna medel betala för gemensamma eller personliga utgifter ska den andre maken bidra för att
täcka utgifterna, ÄktB 6 kap. 2 §.77 Om en make försummar sin underhållsplikt kan denne enligt
5 § samma kapitel dömas av domstol att betala underhållsbidrag till den andra maken.78
Regleringen i ÄktB 6 kap. gäller endast underhållsskyldighet mellan makar, underhållsskyldighet
mot barn regleras i Föräldrabalk (1949:381) 7 kap.79
5.1.2 Underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad
ÄktB 6 kap. 7 § 1 st. anger att makar har ett eget försörjningsansvar efter upphört äktenskap och
att de således ska vara ekonomisk oberoende av varandra. I andra stycket anges att om en make
efter äktenskapsskillnad inte har förmågan att försörja sig själv och är i behov av bidrag, har
denne rätt att få underhållsbidrag från den andra maken utifrån vad som är skäligt. Tanken med
underhållsbidraget under denna övergångsperiod är att maken ska kunna bli självförsörjande
genom exempelvis yrkesutbildning eller för att komma ut i arbetslivet.80 Övergångsperioden ska
vara en mjuk övergång och är ofta fastställd, den bör ej vara under en längre period än ett till fyra
år. I tredje och sista stycket anges att en make har rätt till underhållsbidrag under en längre
74
Agell & Brattström, 2011: s.56
Tottie & Teleman, 2010: s.109
76
Tottie & Teleman, 2010: s.110
77
Agell & Brattström, 2011: s.57
78
Tottie & Teleman, 2010: s.116
79
Agell & Brattström, 2011: s.57
80
Agell & Brattström, 2011: s.60
75
15
period än vad som anges i andra stycket om denne har svårt att försörja sig efter ett långvarigt
äktenskap eller om synnerliga skäl föreligger. Efter ett långvarigt äktenskap kan det i många fall
vara svårt för den make som ägnat all sin tid åt av skötsel barn och hushåll att komma ut i
arbetslivet och med anledning av detta har maken möjlighet att erhålla ett underhållsbidrag under
en längre period än en övergångstid.81
“RH 1998:31. Makarna hade varit gifta i 46 år och hustrun hade under större delen av
äktenskapet tagit hand om två barn och hushållet. Kvinnan hade framledes endast en låg
inkomst som bestod av folkpension att den inte ansågs ge henne en skälig levnadsnivå
efter äktenskapsskillnad. Hustrun hade egendom till ett värde av ca 300 000 kr vilket
Tingsrätten inte ansåg skulle påverka kvinnans rätt till underhåll från mannen. Både
Tingsrätten och Hovrätten förpliktade mannen att månatligt betala kvinnan ett bidrag på
4000 kr resten av livet.”82
ÄktB 6 kap. 8 § 1 m. anger att underhållsbidraget ska utbetalas periodiskt och makarna kan
besluta om när bidraget ska utgå, månadsvis eller kvartalsvis.83 Andra meningen innehåller
bestämmelser som reglerar att domstol kan döma att ett engångsbelopp ska utbetalas om det
föreligger särskilda skäl för den underhållsberättigade att tillförskaffa sig pensionsskydd.84
5.2 Sambors underhållsskyldighet
SamboL innehåller inte några liknande bestämmelser om underhållsskyldighet som återfinns i
ÄktB. Sambor har ingen underhållsskyldighet gentemot varandra vare sig under eller efter det att
samboförhållandet upphört.
5.3 Likheter och skillnader
5.3.1 Likheter
• Då det inte finns någon reglering som anger att sambor har någon underhållsplikt
gentemot varandra finns här inga likheter.
5.3.2 Skillnader
• Makar har underhållsskyldighet gentemot varandra under och i vissa fall efter bestående
äktenskap medan det inte finns någon sådan bestämmelse för sambor.
81
Tottie & Teleman, 2010: s.116
Tottie & Teleman, 2010: s.116
83
Tottie & Teleman, 2010: s.136
84
Tottie & Teleman, 2010: s.137
82
16
6 Bodelning
Vid upphörande av ett äktenskap eller samboförhållande ska fördelning av giftorättsgods
respektive samboegendom ske mellan parterna. Egendomsförhållandena mellan parterna spelar
allt som oftast ingen roll under varande förhållande utan problemen uppstår vanligen vid
upphörandet. Detta avsnitt kommer behandla bodelning mellan makar respektive sambor vid
upphörande i olika former med fokus på den vanligaste formen av upphörande, nämligen när
parterna väljer att avsluta sitt äktenskap respektive samboförhållande.
6.1 Bodelning mellan makar
Ett äktenskap upphör att gälla vid äktenskapsskillnad eller vid en makes död, vilket framgår av
ÄktB 1 kap. 5 §. När ett äktenskap upphör ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem
genom bodelning. Någon bodelning behöver inte ske om makarna endast äger enskild egendom
eller om makarna inte begär att få ta del av bostad eller bohag som den andra maken äger.85 Det
som ska ingå vid en bodelning är makarnas giftorättsgods, har makarna emellertid enskild
egendom genom äktenskapsförord kan de komma överens om att egendomen ska ingå i
bodelningen och i så fall ska den enskilda egendomen behandlas som giftorättsgods.86
6.1.1 Bodelning vid äktenskapsskillnad
6.1.1.1 Värdering av egendom
När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad föreligger ett krav i ÄktB 9 kap. 1 § om att
bodelning ska ske mellan makarna.87 Den egendom som ska fördelas genom bodelning enligt
ÄktB 10 kap. 1 § ska utgöras av giftorättsgods. Enskild egendom enligt ÄktB 7 kap. 2 § samt
personlig egendom enligt ÄktB 10 kap. 2 § tas som huvudregel inte med i bodelningen. Med
personlig egendom avses egendom som används uteslutande av den ena maken, exempelvis
kläder, smycken och personliga presenter.88 Bodelningen ska ske med utgångspunkt i de
egendomsförhållanden den dag då ansökan om äktenskapsskillnad väcktes, det vill säga vid den
kritiska tidpunkten som framgår i 2 § samma kapitel.89 Detta innebär att den egendom en make
har förvärvat efter ansökan om äktenskapsskillnad kommer lämnas utanför bodelningen,
detsamma gäller för nya skulder som en make ådragit sig.90 Vid en bodelning bör man även
klargöra värdet på de tillgångar och skulder som ska ingå. Det brukar inte vara något problem att
värdera skulderna, däremot kan det vara svårt att värdera tillgångarna då de kan förändras i värde
över tid, från den dag ansökan om äktenskapsskillnad gjordes till den dag då bodelning
förrättas.91 Trots regeln om att värdering av egendom ska ske den dag då bodelning förrättas
finns det undantag. Efter ansökan om äktenskapsskillnad fram till den dag då bodelning förrättas
har makarna redovisningsplikt gentemot varandra, ÄktB 9 kap. 3 §. Redovisningsplikten innebär
att makarna ska sköta och förvalta sin egendom på ett omsorgsfullt och aktsamt sätt. Den make
85
Eriksson, 2014: s.25
Eriksson, 2014: s.30
87
Agell & Brattström, 2011: s.163
88
Tottie & Teleman, 2010: s.265
89
Agell & Brattström, 2011: s.164
90
Agell & Brattström, 2011: s.165
91
Eriksson, 2014: s.27
86
17
som inte uppfyller kraven och avsiktligt tillbringar en värdeminskning på egendomen anses ha
brutit mot redovisningsplikten och värderingen av tillgången kommer att ske med utgångspunkt
den dag ansökan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta för att värdeminskningen inte ska drabba
den andra maken utan endast den make som varit försumlig. Egendom som har ökat i värde
genom att make tillfört medel som tillkommit denne efter ansökan om äktenskapsskillnad ska
endast gynna den maken, vilket innebär att värderingen även här kommer ske med utgångspunkt
den dag då ansökan gjordes.92 Det anses inte föreligga någon preskriptionstid angående begäran
om bodelning, om en make är passiv kan dock möjligheten att begära bodelning gå förlorad.
“NJA 1993 s.570. Efter 24 år begärde hustrun förordnande av bodelningsförrättare där
mannen invände och uppgav att en muntlig uppgörelse träffats vid äktenskapsskillnaden.
HD menade att en formenlig bodelning skulle kunna genomföras trots att makarna
fördelat egendomen utan att uppfylla bodelningskraven samt att det inte förelåg någon
tidsfrist för begäran av bodelningsförrättare. HD angav dock att om en make dröjer allt
för länge med att påkalla bodelning kan det anses att maken nöjt sig med den faktiska
fördelningen som gjorts och att rätten att påkalla bodelning därmed har förlorats.”93
6.1.1.2 Andelsberäkning och lottläggning
För att en bodelning ska anses fulländad ska först makarnas andelar i boet beräknas, ÄktB 11
kap. 1 §. Andelsberäkningen ska klargöra makarnas egendomsförhållanden som ska ligga till
grund för den lottläggning som sedan ska göras, ÄktB 11 kap. 7 §.94
För att räkna fram makarnas andel i boet måste det först göras en beräkning av vardera makes
bruttogiftorättsgods, därifrån avräknas sedan makens skulder för att räkna fram dennes
nettogiftorättsgods, ÄktB 11 kap. 2 § 1 st.95 I andra stycket anges att om en make har skulder
knutna till enskild egendom ska dessa i första hand täckas med denna egendom, i de fall
egendomens värde inte räcker till kan resterande del täckas av giftorättsgods.96 Det som återstår
av makarnas giftorättsgods efter avdragna skulder ska enligt 3 § samma kapitel läggas samman,
vilket därefter ska delas lika mellan makarna.97 Vad som blir vardera makens totala andel i boet
utgörs av det sammanlagda värdet av vad maken ska erhålla för täckning av skulder och vid
delning av återstående giftorättsgods, ÄktB 11 kap. 6 § 1 m.98
När vardera makens andel i boet beräknats ska giftorättsgodset fördelas på lotter där lottens
värde ska motsvara makens andel som framräknats vid bodelningen. Huvudregeln för
lottläggningen som anges i ÄktB 11 kap. 7 § är att vardera maken har rätt att på sin lott i första
hand erhålla sin egendom. Undantag från huvudregeln är att efter behovsprövning enligt 8 §
samma lag, kan en make i vissa fall överta egendom av den andra maken mot dennes vilja. Den
make som måste överge giftorättsgods till den andra maken får själv välja vilken egendom som
92
Eriksson, 2014: s.28
Agell & Brattström, 2011: s.163
94
Tottie & Teleman, 2010: s.308
95
Tottie & Teleman, 2010: s.309
96
Tottie & Teleman, 2010: s.313
97
Tottie & Teleman, 2010: s.317
98
Tottie & Teleman, 2010: s.345
93
18
ska lämnas över. Enligt ÄktB 11 kap. 9 § kan maken istället välja att överlämna motsvarande
belopp i pengar.99
6.1.1.3 Vederlag
Varje make har en skyldighet att vårda sitt giftorättsgods så att det inte minskar i värde till den
andra makens nackdel. Syftet till regleringen i ÄktB 11 kap. 4 § 1 st. är att en make inte ska
kunna minska sitt giftorättsgods genom gåva eller transaktioner för att den andra maken inte ska
kunna ta del av det. Om en make inom tre år före ansökan om äktenskapsskillnad har minskat sitt
giftorättsgods i inte obetydlig omfattning genom gåva eller transaktion utan den andre makens
samtycke, uppstår rätten att föra anspråk omvederlag.100 Med inte obetydlig andel anges i
förarbetet till ÄktB att gåvan eller transaktionens värde ska uppgå till minst 10 % av givarens
nettogiftorättsgods.101 Vid tillämpning av bestämmelsen ska vederlaget vid bodelning beräknas i
den makes andel som det aldrig ägt rum, det vill säga att gåvan eller transaktionen aldrig hade
genomförts. Innan andelen i boet kan klargöras måste vederlagets värde avräknas från summan
som framkom vid likadelningen.102 Om den som mottagit gåvan var i ond tro, det vill säga insåg
eller borde ha insett att gåvan var till skada för maken kan gåvotagaren bli skyldig att återbära
det värde för att tillgodose makens rätt, ÄktB 13 kap. 3 §. Om den ena maken inte kan få ut hela
sin andel av giftorättsgodset på grund av den andra makens gåva erhåller den första nämnda
maken, enligt ÄktB 11 kap. 11 §, en fordran på givaren för bristen.103
Enligt ÄktB 11 kap. 4 § framgår att även förkovran av enskild egendom genom giftorättsgods
ska gälla som vederlag vid bodelning. Har en make tagit pengar i anspråk som egentligen är
delningsbara för att öka värdet av sin enskilda egendom, ska denna transaktion beräknas som om
den aldrig ägt rum. Skulle en make ha en fordran på sin enskilda egendom och väljer att ge bort
en del av egendomen till annan och undviker att betala sin fordran kommer även här uppstå ett
vederlag. Detta eftersom att maken då kommer att behöva göra ett större anspråk på
giftorättsgodset än om det fanns möjlighet att göra skuldtäckning på den enskilda egendomen.104
6.1.1.4 Jämkning
Huvudregeln vid bodelning som tidigare nämnts, är att makar ska tilldelas lika stor andel av
giftorättsgodset. Dock föreligger ett undantag vilket regleras i ÄktB 12 kap. 1 §, som anger att
hänsyn ska tas till äktenskapets längd och till makarnas ekonomiska förhållanden, eller om det
skulle föreligga några andra omständigheter som anses oskäliga i förhållande till
bodelningsreglerna om likadelning. Regeln om jämkning ska endast vidtas som en sista utväg
och är endast tillämpbar vid äktenskapsskillnad eller vid bodelning under äktenskapet.
Lagstiftningen finns till för att reglera kortvariga äktenskap eftersom att det i dessa fall kan anses
oskäligt att delning ska ske enligt de vanliga bodelningsreglerna, det vill säga likadelning.105 Ett
kortvarigt äktenskap är enligt lagstiftaren ett äktenskap som inte varat i mer än fem år. Ju längre
tid äktenskapet varat, desto större del av egendomen blir föremål för delning mellan makarna.
Vid äktenskap som varat kortare än fem år sker jämkningen enligt den så kallade
99
Tottie & Teleman, 2010: s.349
Tottie & Teleman, 2010: s.319
101
Agell & Brattström, 2011: s.185
102
Tottie & Teleman, 2010: s.320
103
Tottie & Teleman, 2010: s.433
104
Tottie & Teleman, 2010: s.323
105
Eriksson, 2014: s.42
100
19
skevdelningsregeln. Jämkning enligt skevdelningsprincipen sker som följer. För varje påbörjat
äktenskapsår ska makarna gå till bodelning med en femtedel av sitt giftorättsgods, efter
exempelvis tre år ska makarna alltså gå till delning med tre femtedelar av sitt giftorättsgods. Har
makar varit sambor innan äktenskapets ingående ska även de åren tas med vid beräkning av antal
år. Ett undantag från skevdelningsregeln är att bostad och bohag som anskaffats för gemensamt
bruk ska fördelas enligt likadelningsprincipen och inte enligt skevdelningsregeln.106 Långvariga
äktenskap bortser normalt från jämkning vid bodelning, dock kan jämkning komma i fråga om
ett arv skulle utfalla i slutskedet av äktenskapet vilket skulle medföra ett bortseende från
likadelningsprincipen.107
“NJA 1998 s.467. 1 december 1986 inledde parterna samlevnad och två år senare i
augusti månad ingick de äktenskap. Den 17 januari 1991 ansökte makarna om
äktenskapsskillnad då deras gemensamma tid varat i fyra år och en och en halv månad.
Hustruns far avled 1987 och hennes bror 1989 och ett arvskifte av fadern undertecknades
i juni 1989. Vid bodelningen mellan makarna var broderns arv fortfarande oskiftat. Det
var faderns arv som utgjorde den huvudsakliga egendomen och som var föremål för tvist.
HD gjorde en helhetsbedömning och kom fram till att bodelningen skulle jämkas enligt
ÄktB 12 kap. 1 § detta främst med anledning av äktenskapets längd som var kortare än
fem år men även för att egendomen som skulle fördelas vid bodelningen utgjorde
hustruns giftorättsgods som till största del tillfallit henne genom arv. HD ansåg att
särskild vikt borde läggas på den sistnämnda omständigheten. HD tillämpade
skevdelningsregeln och beslutade att hustrun fick undanta hälften av sitt giftorättsgods
från bodelningen och erhöll därmed tre fjärdedelar av boets nettobehållning. Hade HD
följt den angivna schablonen som är angiven i förarbetena skulle hustrun inte ha erhållit
lika stor del som hon gjorde i detta fall.”108
6.1.2 Bodelning under äktenskap
Makar kan även under ett bestående äktenskap utan samband med äktenskapsskillnad begära
bodelning. För att en bodelning ska få rättslig verkan krävs att två rekvisit är uppfyllda. Det
första kravet som ställs upp är att makarna ska vara överens om att en bodelning ska ske samt hur
den ska ske, det vill säga hur egendomen ska fördelas. Det andra rekvisitet som måste uppfyllas
är att makarna lämnar in en skriftlig anmälan till Skatteverket om hur de har tänkt fördela sin
egendom vid bodelningen. När anmälan kommit Skatteverket tillhanda registreras den och
Skatteverket utfärdar en kungörelse i post- och inrikes tidningar.109 Bodelning mellan makarna
kan först ske när anmälan till Skatteverket inkommit.110
6.1.3 Bodelning med anledning av makes död
Vid en makes död aktualiseras oftast inte reglerna om bodelning då kvarlåtenskapen vanligtvis
tillfaller den efterlevande maken genom arvsrätt. På grund av arvsrätten finns det därmed ingen
anledning att förrätta bodelning då all egendom tillfaller den efterlevande maken. Det finns
emellertid ett undantag, skulle den avlidne maken efterlämna barn som inte är makarnas
106
Agell & Brattström, 2011: s.192
Eriksson, 2014: s.43
108
Tottie & Teleman, 2010: s.378
109
Eriksson, 2014: s.25
110
Eriksson, 2014: s.26
107
20
gemensamma, så kallade särkullbarn, måste bodelning ske då särkullbarn har arvsrätt framför
den efterlevande maken.111
När bodelning ska ske efter en makes död tillämpas en del särskilda bestämmelser. Bodelningen
kommer enligt ÄktB 9 kap. 5 § att ske mellan å ena sidan den efterlevande maken, å andra sidan
den döde makens arvingar och universella testamentstagare. Någon bodelning får inte ske om en
dödsbodelägare bestrider att så ska ske förrän den döde makens eventuella skulder har betalts
och delägaren står utan ansvar, ÄktB 9 kap. 6 §. När bodelning ska ske efter en makes död ska
den ske med utgångspunkt i de egendomsförhållanden den dag då dödsfallet inträffade, det vill
säga det är de tillgångar som skulder som den avlidne maken hade på dödsdagen som ska beaktas
vid bodelningen.112
Vid bodelning efter makes död kan innehållet skilja sig från det innehåll som ingår vid bodelning
med anledning av äktenskapsskillnad. Som tidigare nämnts kan bodelning vid äktenskapsskillnad
ske genom skevdelningsregeln, vilket inte kan ske vid bodelning med anledning av makes död.
Däremot kan den efterlevande maken vid dödsfall, och endast vid denna situation, erhålla en
annan jämkningsmöjlighet, nämligen att besluta att vid bodelning ska vardera sida behålla en del
eller hela sitt giftorättsgods, ÄktB 12 kap. 2 §.113
6.2 Bodelning vid upphörande av samboförhållande
Ett samboförhållande upphör genom att samborna ingår äktenskap, väljer att gå skilda vägar
eller när en sambo avlider, SamboL 2 §. Vid ett samboförhållandes upphörande finns inget krav
på att bodelning måste ske, däremot finns ett krav på att för att bodelning faktiskt ska ske om
någon av samborna begär bodelning enligt SamboL 8 § 1st.114 I bodelning mellan sambor ingår
sådan egendom som har förvärvats för gemensamt bruk och faller under begreppen bostad och
bohag, SamboL 3 §.115 Som tidigare nämnts finns för de par som inte önskar att omfattas av
SamboL möjlighet att avtala bort SamboL:s bodelningsregler, vilket regleras i 9 §.116
6.2.1 Värdering av egendom
Bodelning mellan sambor ska ske med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som rådde den
dag då samboförhållandet anses upphört, vilket regleras i SamboL 20 §. Det innebär att de
tillgångar och skulder som förelåg den dag då samboförhållandet upphörde är de som ska beaktas
vid bodelningen. Som tidigare nämnts är det den gemensamma bostaden och bohaget som ska
ingå vid bodelning, egendom som förvärvats efter samboförhållandets upphörande utgör inte
samboegendom och ska således inte ingå. Då det endast är den gemensamma bostaden och
bohaget som utgör samboegendom ska inte egendom som faller in under SamboL 7 § om
fritidsändamål ingå vid bodelning.117 Inte heller egendom som tillfallit den ena sambon genom
111
Agell & Brattström, 2011: s.169
Agell & Brattström, 2011: s.169
113
Agell & Brattström, 2011: s.170
114
Eriksson, 2014: s.56
115
Eriksson, 2014: s.57
116
Lundén & Molin, 2005: s.20
117
Eriksson, 2014: s.57
112
21
arv, testamente eller gåva med ett förbehåll om att den ska vara enskild egendom kommer att
ingå i bodelningen mellan samborna.118
Från och med den dag samboförhållandet anses upphört råder redovisningsplikt angående
samboegendomen fram till den dag då bodelningen sker. Under perioden kan sambornas
tillgångar och skulder förändras och var och en måste ansvara för sina tillgångar under denna tid,
samborna måste kunna redogöra för att de förvaltat egendomen på bästa sätt. Vid bodelningen
ska det inte tas någon hänsyn till eventuella tillgångar och skulder som uppkommit efter
samboförhållandets upphörande, detta eftersom de inte förvärvats för gemensam användning och
således inte utgör samboegendom.119
6.2.2 Andelsberäkning och lottläggning
För att komma fram till vardera sambons andel i boet krävs en andelsberäkning, SamboL 12 §.
Innan andelsberäkningen måste samborna utreda vilka tillgångar och skulder som förelåg vid
upphörandet. Vid andelsberäkningen måste först skulder på samboegendom räknas bort från
värdet av tillgångarna, SamboL 13 § 1st. När vardera sambons nettoegendom räknats fram ska
dessa enligt 14 § samma lag läggas samman, för att sedan delas lika. Slutligen adderas den
eventuella summan för skuldavräkning till den summa som erhållits vid likadelning och den
totala summan utgör vardera sambons andel i boet.120
Exempel:
“Sven och Sara är sambor och bor i en bostadsrätt som Sara köpte när hon och Sven
flyttade ihop. Bostadsrätten är värd 500 000 kr. Vid bodelningen äger Sven bohag för 200
000 kr, en bil värd 100 000 kr och en skuld till ett värde av 20 000 på en soffa som ingår i
bohaget. Sara äger vid samma tillfälle bohag för 100 00 kr och har en skuld på
bostadsrätten till ett värde av 100 000 kr. Detta innebär att Sven går till bodelning med
samboegendom för 200 000 kronor då allt bohag är förvärvat för gemensamt bruk. Svens
bil som är värderad till 100 000 kronor kommer inte ingå i bodelningen då den inte utgör
bostad eller bohag. Även Saras bohag är förvärvat för gemensamt bruk vilket innebär att
hon går till bodelning med 100 000 kr för bohaget och 500 000 kr för bostaden, vilket
utgör totalt 600 000 kr. Till delning kommer Sven gå med 180 000 kr, det vill säga 200
000 kr minus de 20 000 kr för skulden på soffan som utgör samboegendom och Sara med
500 000 kr, det vill säga 600 000 kr minus de 100 000 kr för skulden på bostadsrätten.
Svens 180 000 kr och Saras 500 000 kronor kommer att läggas ihop och bilda 680 000
kronor och sedan delas lika vilket leder till att de erhåller 340 000 kr vardera. Efter detta
kommer Svens skuld på 20 000 kr adderas till hans 340 000 kronor och Saras skuld på
100 000 kr till hennes 340 000 kronor. Detta medför att Svens andel i boet blir 360 000
kronor medan Saras uppgår till 440 000 kronor.”
När skuldavräkning ska göras vid bodelning får sambor endast avräkna skulder som kan hänföras
till den gemensamma bostaden och bohaget. Skulder som hänförs till annan egendom ska först
118
Lundén & Molin, 2005: s.105
Lundén & Molin, 2005: s.93
120
Lundén & Molin, 2005: s.84
119
22
och främst täckas av den egendomen, skulle värdet av egendomen inte räcka till att täcka skulden
finns möjlighet att täcka resterande del med samboegendom, SamboL 13 § 2 st.121
Eftersom att andelsberäkningen har bestämt vardera sambons andel i boet sker en lottläggning
som avgör vilken egendom vardera sambon ska erhålla på sin lott, SamboL 16 § 1 st. Den
egendom som ingår i lottläggningen är endast bohag och bostad och i normalfall ska den sambon
som äger egendomen erhålla den på sin lott. Skulle den ena sambon vara i större behov av att
erhålla viss egendom bör den tillfalla på dennes lott om det är rimligt gentemot den sambo som
äger egendomen.122 För att komma fram till vem som har störst behov av bostaden krävs en
helhetsbedömning och i denna bedömning finns möjligheten att väga in om ena sambon behöver
bo kvar med barn i bostaden. Den sambo som äger egendom har viss förtur till denna, dock
regleras i SamboL 16 § 2 st. att behovet av egendomen har större betydelse än äganderätten.123
Om det bestäms att en viss egendom ska tillfalla på den ena sambons lott, ska värdet av
egendomen avräknas från sambons andel i boet. Skulle en egendom vara av ringa värde har
sambon som får den på sin lott inte en skyldighet att ersätta ägarsambon på denna del. Har dock
egendomen större värde än sambons andel i boet måste denne kompensera den andra sambon,
detta genom att överlämna annan egendom eller kontanter som motsvarar mellanskillnaden,
SamboL 17 § 1 st. 1 m.124
6.2.3 Jämkning
Om en bodelning anses oskälig med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska
förhållande och omständigheter i övrigt finns det möjlighet till jämkning. Jämkningsmöjligheten
innebär inte att den sambo som får minst andel av samboegendomen kan kräva att jämkning ska
ske, utan det är den sambo som har mest samboegendom som kan kräva att få behålla mer än
hälften av sin del.125
Enligt förarbetena till SamboL anges det att om ett par separerar en kort tid efter en större
investering kan det vara möjligt att använda sig av en variant av skevdelningsregeln som anges i
ÄktB 12 kap. 1 §. En situation där regeln kan bli tillämplig är om den ena sambon sålt sin bostad
som i vanliga fall inte skulle ingå i bodelningen på grund av att den inte varit förvärvad för
gemensamt bruk, för att sedan kunna köpa en ny bostad. Den nya bostaden anses då vara
förvärvad för gemensamt bruk och ska enligt huvudregeln ingå i bodelningen, skulle dock
samboförhållandet upphöra en kort tid efter köpet kan det anses oskäligt att bostaden ska ingå i
bodelningen till sitt fulla värde. Den avgörande faktorn för hur stor jämkningen bör vara beror på
hur lång tid som har gått från köpet till dess att samboförhållandet upphörde.126 I förarbetet
föreslås att jämkningen bör kunna göras på samma sätt som gäller enligt skevdelningsregeln för
äktenskap.127
121
Lundén & Molin, 2005: s.109
Agell & Brattström, 2011: s.279
123
Lundén & Molin, 2005: s.96
124
Lundén & Molin, 2005: s.97
125
Lundén & Molin, 2005: s.108
126
Lundén & Molin, 2005: s.109
127
Prop. 1986/87:1 s.262
122
23
6.3 Likheter och skillnader
6.3.1 Likheter
• Vid bodelning fördelas giftorättsgods respektive samboegendom lika mellan parterna.
• Vid lottläggning är huvudregeln att både makar och sambor i första hand har rätt att
erhålla sin egendom på sin lott.
• Ett undantag från huvudregeln i föregående punkt är för såväl makar som sambor att det i
vissa fall kan ske en behovsprövning gällande vem som bäst anses vara i stört behov av
egendomen.
• Anses en bodelning oskälig kan regler om jämkning komma att aktualiseras, både för
makar och sambor.
• Skevdelningsregeln som kan aktualiseras vid kortvariga äktenskap tillämpas vanligtvis
inte vid upphörande av samboförhållanden men kan i vissa fall komma att aktualiseras.
• För såväl makar som sambor finns möjligheten att då den andra parten avlidit besluta att
ingen bodelning ska ske.
6.3.2 Skillnader
• Mellan makar föreligger ett krav på att bodelning ska ske vid äktenskapets upplösning
medan sambor kan välja om de vill att bodelning ska förrättas.
• Vid bodelning mellan makar delas allt giftorättsgods lika, vilket motsvarar all makarnas
egendom som huvudregel, medan sambor endast delar lika på bostad och bohag som har
förvärvats för gemensamt bruk.
• I de fall makar avhänder sig egendom inom tre år före äktenskapsskillnad utan den andra
makens samtycke kan den andre maken föra talan om vederlag, angående sambor finns
ingen sådan reglering.
• För makar finns en möjlighet att under bestående äktenskap förrätta bodelning, detta
gäller inte för sambor.
24
7 Arv
När en person avlider finns ett behov av lagstiftning som reglerar hur kvarlåtenskapen ska
fördelas efter denne. Reglerna om fördelning av kvarlåtenskapen återfinns inom
successionsrätten vilken är uppdelad i två former, nämligen arv och testamente. Arvsrätten
tillkommer oftast arvlåtarens släktningar medan ett testamente tar hänsyn till testatorns egen vilja
om hur kvarlåtenskapen ska fördelas.128 När en make avlider har den efterlevande maken arvsrätt
framför gemensamma barn, dock inte framför särkullbarn. Skulle emellertid en individ vara ogift
men sambo, har dennes barn samt deras gemensamma barn bäst arvsrätt då sambor inte ärver
varandra.129 Regleringen om arv och testamente återfinns i Ärvdabalken.
7.1 Makars rätt till arv
7.1.1 Arvtagare efter avliden make
En efterlevande make har rätt att ärva den avlidne maken, inte endast framför andra och tredje
arvsklassen utan arvsrätten gäller även framför första arvsklassen, det vill säga gemensamma
barn. En efterlevande make har dock inte arvsrätt framför barn från den avlidne makens tidigare
förhållande, så kallade särkullbarn vilka också ingår i första arvsklassen, ÄB 3 kap. 1 § 1 st. Den
efterlevande maken kan emellertid ärva framför särkullbarn om särkullsbarnet väljer att avstå sitt
arv till förmån för den efterlevande maken, vilket regleras i ÄB 3 kap. 9 §.130 Även om den
efterlevande maken har företräde till arv framför första och andra arvsklassen har den avlidne
makens arvingar så kallad efterarvsrätt. Efterarvsrätten innebär att när den efterlevande maken
dör har arvingarna rätt till egendom efter den förste makens död som tillfallit den kvarlevande
maken vid arvskifte.131
7.1.2 Arvskifte efter avliden make
Vid en makes död sker en utvärdering av den avlidens egendom i en så kallad boutredning. När
boet är färdigutrett ska egendomen fördelas på de som är berättigade att erhålla egendom genom
ett förfarande som kallas arvskifte.132 För att kunna förrätta arvskifte vid makes död krävs att en
bodelning genomförs. Den del som tillfaller den efterlevande maken vid bodelningen erhåller
denne med full äganderätt. Den egendom som den avlidne maken erhåller vid bodelningen kallas
för kvarlåtenskap. Även kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken med full äganderätt
om det inte finns några arvingar i den första och andra arvsklassen. Finns det arvingar i någon av
de nämnda arvsklasserna tillfaller egendomen den efterlevande maken med fri förfoganderätt.133
Egendom som den kvarlevande maken innehar med fri förfoganderätt kan denne fritt förfoga
över, det vill säga denne kan använda all egendom i boet och även erhålla den avkastning som
kommer av den. Den kvarlevande maken har även friheten att sälja egendomen eller disponera
över den som denne behagar, även genom gåva om så önskas. Dock kan den efterlevande maken
inte testamentera bort egendom som innehas med fri förfoganderätt då den utgör en kvotdel som
128
Brattström & Singer, 2011: s.16
Eriksson, 2008: s.15
130
Brattström & Singer, 2011: s.34
131
Eriksson, 2008: s.39
132
Eriksson, 2008: s.18-19
133
Brattström & Singer, 2011: s.77
129
25
genom efterarv ska tillfalla den första makens arvingar i den första och andra arvsklassen när den
efterlevande maken dör. Egendom som den kvarlevande maken innehar med full äganderätt
innebär ungefär detsamma som fri förfoganderätt förutom att maken här även har möjlighet att
testamentera bort egendom om denne så önskar.134 Bestämmelserna om fri förfoganderätt och
full äganderätt framgår av ÄB 3 kap. 2 § 1st.135
I ÄB 3 kap. 10 § framgår att om makarna har ansökt om äktenskapsskillnad och den ena maken
avlider innan äktenskapsskillnaden vunnit laga kraft, förlorar således den efterlevande maken sin
arvsrätt och möjligheten att begära egendom enligt basbeloppsregeln som följer nedan innan
äktenskapet är upplöst.136
7.1.3 Basbeloppsregeln
I ÄB 3 kap. 1 § 2 st. återfinns den så kallade basbeloppsregeln vars syfte är att skydda den
efterlevande maken från att efter bodelning och arvskifte stå helt utan egendom. Regeln anger
att en make vid bodelning har rätt till egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Om den
efterlevande maken vid bodelning inte erhåller egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp har
denne alltid rätt till att få egendom ur den avlidne makens kvarlåtenskap för att uppnå
motsvarande värde.137 Även om det finns särkullbarn som kräver att få sin andel direkt i enlighet
med ÄB 3 kap. 1 § 1 st. 2 m., har basbeloppsregeln företräde i de fall då den avlidne makens
kvarlåtenskap inte är tillräckligt stor för att tillfredsställa både basbeloppsregeln och
särkullbarnets direkta arvsrätt.138
7.1.4 Testamente
Om någon av makarna önskar att fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt än genom arvsreglerna
måste denna upprätta ett testamente.139 Det finns tre inskränkningar mot en testators rätt att
förordna över sin egendom genom testamente. Den första inskränkningen anger att en makes
giftorätt kommer före testationsrätten, en make som vill testamentera bort egendom som utgör
giftorättsgods har endast rätt att testamentera bort hälften av denna egendom, det vill säga den
del som utgör dennes andel i boet efter bodelning. Den andra begränsningen anger att
basbeloppsregeln kan hindra att ett testamente blir gällande eftersom regeln är en avtalsrättslig
garantiregel till förmån för efterlevande make, ÄB 3 kap. 1 § 2 st.140 Den tredje begränsningen
berör inte efterlevande make utan är ett skydd för den avlidnes bröstarvingar som alltid har rätt
att erhålla sin laglott, vilket motsvarar halva arvslotten, ÄB 7 kap. 1 §.141
134
Agell & Brattström, 2011: s.169
Eriksson, 2008: s.67
136
Agell & Brattström, 2011: s.171
137
Brattström & Singer, 2011: s.80
138
Brattström & Singer, 2011: s.81
139
Eriksson, 2014: s.92
140
Brattström & Singer, 2011: s.109
141
Brattström & Singer, 2011: s.110
135
26
7.2 Sambors rätt till arv
7.2.1 Arvtagare efter avliden sambo
En efterlevande sambo har inte någon liknande arvsrätt som en efterlevande make.142 Eftersom
sambor inte har någon arvsrätt innebär detta att det är den avlidne sambons barn och andra
arvingar ärver sin del direkt. När en sambo avlider gör man inte skillnad på gemensamma barn
och barn från tidigare förhållanden, det vill säga när en sambo avlider kallas inte barn från
tidigare relationer för särkullbarn utan begreppet särkullbarn förekommer endast vid makes
död.143
7.2.2 Efterlevnadsskydd
När en sambo avlider är det endast den efterlevande sambon som har rätt att bestämma om en
bodelning ska förrättas, detta innebär att den avlidnes arvingar inte har någon rätt att begära
bodelning, SamboL 18 § 1 st. Om den efterlevande sambon inte begär bodelning kommer den
avlidne sambons samboegendom tillfalla dennes arvingar och den efterlevande sambon får
behålla sin samboegendom. Skulle den efterlevande sambon begära att bodelning ska förrättas
kommer denne tilldelas hälften av den toala samboegendomens värde. Med stöd av SamboL 16
och 18 §§ innebär lottläggningsreglerna att det endast är den efterlevande sambon som har rätt
att överta den avlidne sambons bohag och bostad. Den efterlevande sambon kan aldrig tvingas
att överlämna den gemensamma bostaden och bohaget till dödsboet, däremot kan denne bli
skyldig att betala skifteslikvid om värdet av egendomen överstiger vad sambon har rätt att erhålla
vid bodelning.144
I samband med att bodelning ska ske kan lilla basbeloppsregeln aktualiseras vilken innebär att
efterlevande sambo har rätt att vid bodelning erhålla samboegendom som motsvarar minst två
prisbasbelopp. Regeln tillämpas om den efterlevande sambon behöver skyddas mot att värdet av
den nödvändigaste egendomen i hemmet inte ska övergå till dödsboet och den avlidne sambons
arvingar.145 Utgör samboegendomen endast två prisbasbelopp ska den efterlevande sambon
erhålla allt, skulle emellertid egendomen utgöra mindre än två prisbasbelopp får sambon nöja sig
med det, SamboL 18 § 2 st.146 Lilla basbeloppsregeln aktualiseras inte till förmån för den
efterlevande sambon om samboförhållandet inte upphör genom dödsfall, regeln blir inte heller
tillämplig om inte sambon begär att bodelning ska förrättas.147
7.2.3 Testamente
Som tidigare nämnts är det endast makar och släktingar som har arvsrätt, om sambor önskar att
den andre vid den ena sambons död ska erhålla mer egendom än vad som tillfaller denne vid
bodelning krävs att de tecknat ett testamente. Även om samborna inte har upprättat ett testamente
har den efterlevande sambon rätt att ta del av hela eller en del av den gemensamma bostaden och
142
Brattström & Singer, 2011: s.34
Lundén & Molin, 2005: s.123
144
Brattström & Singer, 2011: s.85
145
Brattström & Singer, 2011: s.85
146
Lundén & Molin, 2005: s.126
147
Brattström & Singer, 2011: s.85
143
27
bohaget, det vill säga samboegendomen vid en bodelning.148 Om sambor upprättat ett testamente
och förhållandet upphör innan dödsfallet, ska normalt inte testamentet verkställas. Ett undantag
är dock att om den avlidne sambon har formulerat förordnandet på det sätt att det måste antas att
testator ändå velat testamentera bort egendomen trots att förhållandet upplösts. Det är därmed av
stor vikt att läsa testamentet med noggrannhet för att se vilken formulering som använts då
testators vilja alltid ska respekteras.149
7.3 Likheter och skillnader
7.3.1 Likheter
• Både makar och sambor har ett efterlevnadsskydd genom basbeloppsregeln, skillnaden är
dock att makar har rätt till minst fyra prisbasbelopp medan sambor endast har rätt till två.
• Om makar har ansökt om äktenskapsskillnad och äktenskapsskillnaden inte vunnit laga
kraft innan ena maken avlidit aktualiseras inte efterlevnadsskyddet, detsamma gäller om
samboförhållandet har upphört innan någon av samborna avlider.
7.3.2 Skillnader
• När en make avlider har den andre maken arvsrätt, detta gäller emellertid inte sambor.
• För att en efterlevande sambo ska få ta del av den avlidne sambons egendom krävs det att
det tidigare har upprättats ett testamente medan makar kan ärva både enligt arvsrätten och
genom testamente.
• Begreppet särkullbarn aktualiseras endast när en make avlider och gäller inte vid sambos
död.
• En make har rätt att erhålla fyra prisbasbelopp ur giftorättsgodset, räcker inte
giftorättsgodset till har maken rätt att erhålla resterande del ur den avlidne makens
kvarlåtenskap. Sambor har endast rätt att erhålla egendom ur samboegendom för att
uppnå värdet av två prisbasbelopp och kan alltså inte erhålla annan egendom om
samboegendomen inte räcker till.
148
149
Lundén & Molin, 2005: s.122
Lundén & Molin, 2005: s.128
28
8 Analys
Syftet med detta arbete har varit att utreda för- och nackdelar med att vara gift respektive sambo
i olika avseenden och visa på hur starkt rättsskydd makar respektive sambor har gentemot
varandra. I detta avsnitt kommer likheterna och skillnaderna sammanfattas och analyseras på
djupet med inslag av författarnas egna tankar och reflektioner.
Ur ett jämställdhetsperspektiv har äktenskapslagstiftningen förändrats markant, från att mannen i
början på 1700-talet i princip hade ensam förfoganderätt över egendomen och att det inte förelåg
något krav på samtycke från makan vid upplåtelse av egendom, till dagens lagstiftning som
reglerar att båda makarna måste samtycka till en upplåtelse av egendom för att överlåtelsen ska
anses juridiskt bindande. Fördelningen av giftorättsgodset har också ändrats över tid, förr ägde
mannen två tredjedelar av giftorättsgodset och kvinnan endast en tredjedel, medan dagens
lagstiftning reglerar en likadelning av giftorättsgodset mellan makarna. Äktenskapslagstiftningen
har även utvecklats genom samhällets värderingar när det kommer till vilka som ska få möjlighet
att ingå äktenskap, dock utvecklades lagstiftningen inte i takt med samhället. Inte förrän 1995
stiftades en lag som möjliggjorde att två samkönade kunde ingå äktenskap. 2009 tog lagstiftaren
sitt förnuft till fånga och insåg att det inte finns någon mening med att ha två lagstiftningar som
reglerade samma sak endast för att göra skillnad på individer beroende på deras sexuella
läggning och skapade en könsneutral Äktenskapsbalk.
Under 1960-talet blev det vanligare att par levde tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden utan att ingå äktenskap, det vill säga var sambor. Detta resulterade i att
familjelagssakunniga angav att lagstiftaren borde ha en neutral ställning till mannen och
kvinnans val av samlevnadsform vilket ledde till skapandet av den första sambolagstiftningen.
Lagstiftningen har inte genomgått några större revideringar såsom Äktenskapsbalken, utan den
mest anmärkningsvärda förändringen är att Sambolagen 2003 blev könsneutral. Funderingar som
uppstått under arbetets gång är varför Sambolagen blev könsneutral hela sex år innan
Äktenskapsbalken. Som tidigare poängterats låg Äktenskapsbalken till grund för Sambolagen
och diskussionen som förts mellan oss är hur det kommer sig att Sambolagen genomgick en
sådan stor revidering innan Äktenskapsbalken och varför det dröjde så pass lång tid innan senare
nämnd lag blev könsneutral. En anledning till att det tog lång tid för Äktenskapsbalken att bli
könsneutral skulle kunna vara kyrkans syn på äktenskap vilken anger att det endast är en man
och kvinna som kan gifta sig.
Äktenskapsbalken såväl som Sambolagen är idag könsneutrala och reglerar ett förhållande
mellan två individer. De som väljer att ingå ett äktenskap kommer omfattas av en lagstiftning
som ger makarna ett starkt rättsskydd gentemot varandra och för de som inte önskar att vara lika
bundna av rättssystemet finns möjligheten att leva i ett samboförhållande. Anledningen till
Sambolagens tillkomst var för att det ska finnas möjlighet att leva under äktenskapsliknande
förhållanden utan att omfattas av Äktenskapsbalkens genomgripande regler. När två individer
vill ingå äktenskap med varandra krävs inblandning av myndighet, bland annat måste en begäran
av hindersprövning göras hos Skatteverket. Regeln om hindersprövning omfattar inte dem som
vill bli sambor utan tanken var att det skulle vara så smidigt och enkelt som möjligt att ingå ett
samboförhållande och undvika inblandning av myndighet och andra. Precis som det ska vara
enkelt att ingå ett samboförhållande ska det vara lika lätt att avsluta det, det krävs endast att
29
parterna beslutar om att flytta isär. För makar krävs däremot en begäran om äktenskapsskillnad
som vanligtvis följs av betänketid. Redan här framgår en tydlig skillnad mellan de två
rättsinstituten där Sambolagen har en friare reglering vid ingående och upphörande medan
Äktenskapsbalken ställer en del formella krav.
När det kommer till reglering om sambors egendomsförhållande framgår tydligt att Sambolagen
bygger på Äktenskapsbalkens regler. Både makar och sambor råder över sin egendom och svarar
för sina skulder och vid bodelning sker en likadelning av samboegendom respektive
giftorättsgods. Begreppet giftorättsgods omfattar all egendom som inte är enskild egendom
medan samboegendom endast omfattas av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk.
Även här finns en tydlig avgränsning mellan de två lagstiftningarna, för den som inte vill dela
med sig av all sin egendom vid eventuell upplösning av förhållandet finns valmöjligheten att leva
i ett samboförhållande. För de som ändå önskar ingå äktenskap men inte vill dela med sig av viss
egendom kan ett äktenskapsförord upprättas sinsemellan. Ett äktenskapsförord är ett avtal med
tillhörande formkrav vilket leder till att det kan vara något besvärligt att upprätta. Skulle
äktenskapsförord upprättas men anses oskäligt när äktenskapet ska upplösas finns möjlighet till
jämkning, vilket dock ska tillämpas restriktivt. Något som regleras i både Äktenskapsbalken och
Sambolagen är krav på samtycke från den andra parten vid avhändelse av bostad, bohag och fast
egendom för makar och samboegendom för sambor. Vi finner denna reglering som ett starkt
skydd där ingen av parterna har möjlighet att fritt förfoga över sådan gemensam egendom som
tidigare nämndes och därmed inte kunna vidta överraskande handlingar som kan medföra
negativa konsekvenser för den andra parten, exempelvis att ena parten väljer att sälja egendom
som den andra parten värdesätter högt eller säljer den gemensamma bostaden och försätter den
andra parten i en oförutsedd situation. Möjligheten för sambor att avhända sig egendom som inte
utgör samboegendom är en frihet som bör förbli, däremot anser vi att sambors möjlighet att
avhända sig bostad och bohag som inte utgör samboegendom utan samtycke bör ses över då det
få kännbara konsekvenser för den part som inte äger egendomen.
Makar har under äktenskap underhållsskyldighet gentemot varandra och underhållsskyldigheten
gäller i vissa fall även efter att äktenskapet har upphört. Anledningen till denna reglering är att
båda makarna ska leva under samma förhållanden oberoende av den enskildes ekonomiska
förutsättningar, någon liknande reglering finns inte för sambor. Sambor har alltså ingen
underhållsplikt ens efter långvarigt förhållande. Vi anser att reglerna om underhållsplikt är
viktiga speciellt i sådana situationer där ena maken har en hög förvärvsinkomst eller
förmögenhet medan den andre inte har samma ekonomiska förutsättningar. Ingen av makarna
ska missgynnas av att de väljer att ta hand om hemmet eller att arbeta med ett yrke som denne
brinner för men som är lågavlönat, utan båda makarna ska leva under samma standard. Enligt vår
mening är det bra att det inte finns någon underhållsskyldighet mellan sambor, ett leva i ett
samboförhållande ska vara friare än att leva i ett äktenskap i juridisk mening. Vi ser dock att det
skulle kunna vara rimligt med någon form av underhållsplikt om ett samboförhållande varat
under en längre tid men vi har inga konkreta förslag på hur en sådan lagstiftningen skulle kunna
se ut.
Vid upphörande av ett äktenskap genom äktenskapsskillnad föreligger ett krav på att bodelning
ska ske. För sambor finns vid samboförhållandets upphörande inget krav på bodelning utan
samborna har en valmöjlighet om de vill förrätta bodelning eller inte. För sambor finns även
30
möjligheten att avtala om att bodelning inte ska ske när förhållandet upphör. Bodelningsreglerna
om andelsberäkning och lottläggning som återfinns i Sambolagen återspeglar reglerna i
Äktenskapsbalken i stora drag. När bodelning ska förrättas sker den med utgångspunkt i de
egendomsförhållanden som rådde vid den kritiska tidpunkten både för makar och sambor. Från
den kritiska tidpunkten till den dag bodelning förrättas har såväl makar som sambor
redovisningsplikt gentemot varandra när det är fråga om giftorättsgods och samboegendom.
Anledningen till regleringen är att den ena parten inte avsiktligt ska kunna orsaka
värdeminskning på egendom som ska ingå i bodelning. Då inte alla förhållanden upplöses genom
att parterna är överens anser vi att det är viktigt att ha en reglering som inger en trygghet i att
erhålla den egendom som denne har rätt till när förhållandet upplöstes. Den ena parten ska inte
kunna orsaka en värdeminskning på egendom bara för att vara elak och därmed se till att den
andra parten får lida ekonomiskt. Andelsberäkningen som sker av parternas
egendomsförhållanden kommer sedan att ligga till grund för lottläggningen. Huvudregeln för
lottläggning är både för makar och sambor att vardera part på sin lott ska erhålla sin egendom.
Det föreligger dock ett undantag som anger att den part som har störst behov av att få viss
egendom på sin lott ska erhålla den. Vi tycker att det är av stor vikt att en helhetsbedömning görs
i de fall parterna har olika ekonomiska förutsättningar då den svagare parten ska kunna erhålla
exempelvis bostaden för att inte bli bostadslös medan den andra parten har goda förutsättningar
att hitta en ny bostad.
Något som skiljer Äktenskapsbalken från Sambolagen är regler om vederlag. Varje make har en
skyldighet att vårda sitt giftorättsgods så att det inte minskar i värde till den andra makens
nackdel. Om en make inom tre år före ansökan om äktenskapsskillnad avhänder sig
giftorättsgods i inte obetydlig omfattning utan den andre makens samtycke, kan den make som
inte avhänt sig egendomen föra anspråk på vederlag. Detta är ett skydd som vi kan tänka oss är
bra i de fall det uppstår konflikt mellan två makar och den ena maken väljer att göra sig av med
egendom för att den andra maken inte ska få ta del av den och för att sedan begära
äktenskapsskillnad. Om inte denna regel hade funnits hade förmodligen många makar gjort sig
av med egendom tillfälligt för att sedan ta tillbaka den för att uppnå personlig ekonomisk vinning
vilket skulle medföra ekonomisk skada för den andra maken. Någon liknande regel finns inte för
sambor utan för sambor gäller endast regeln om samtycke, medan makar har ett starkare skydd
om någon gör sig av med egendom inom tre år före äktenskapsskillnad då både samtyckesregeln
och vederlagsregeln kan tillämpas. Återigen anser vi att det är förståeligt att makar har ett
starkare egendomsskydd än sambor då det trots allt kan vara så att makar har valt att ingå
äktenskap för att uppnå ett starkare rättsskydd om det skulle uppstå konflikt mellan makarna.
En regel som är gemensam för både makar och sambor är att det finns möjlighet till jämkning
vid bodelning om det skulle anses oskäligt att tillämpa likadelningsreglerna vid exempelvis
kortvariga förhållanden. Denna regel till skillnad från många andra skyddar den ekonomiskt
starka parten i förhållandet vilket innebär att det oftast är denne som ansöker om jämkning.
Under de omständigheter som uppställs som krav för jämkning vore det enligt vår mening
orimligt att skydda den ekonomiskt svaga parten eftersom att det inte bör vara möjligt att ingå
äktenskap eller samboförhållande med en förmögen person för att sedan separera sig till
egendom.
31
Att makar har ett starkare rättsskydd än vad sambor har syns tydligt när det kommer till
regleringen om arv. Den efterlevande maken ärver framför de gemensamma barnen men inte
framför eventuella särkullbarn medan sambor inte har någon arvsrätt överhuvudtaget där istället
den avlidne sambons arvingar ärver dennes egendom. Om sambor önskar ärva varandra måste de
upprätta ett testamente. När ett samboförhållande upphör har den efterlevande sambon möjlighet
att besluta om att det inte ska ske någon bodelning medan den efterlevande maken vid
äktenskapsskillnad med anledning av makes död kan besluta om att vardera maken ska erhålla all
eller en del av sin egendom vid bodelningen. Att den efterlevande sambon kan besluta om att
bodelning inte ska ske är en del av efterlevnadsskyddet som även innefattar basbeloppsregeln
som gäller för både makar och sambor. Syftet med basbeloppsregeln är att skydda den
efterlevande parten från att stå helt utan egendom vid bodelning och arvskifte. Prisbasbeloppets
storlek skiljer sig åt mellan makar och sambor, för en make gäller egendom till ett värde av minst
fyra prisbasbelopp medan sambon endast är garanterad att erhålla samboegendom till ett värde
som motsvarar två prisbasbelopp. En efterlevande make har rätt att i första hand erhålla
prisbasbelopp ur giftorättsgodset, skulle inte giftorättsgodset räcka till har maken rätt ett erhålla
resterande del ur den avlidne makens kvarlåtenskap. Sambor däremot har endast rätt att erhålla
egendom ur samboegendomen för att uppnå värdet av två prisbasbelopp och kan alltså inte
erhålla annan om samboegendomen inte räcker till. Att lagstiftaren gör skillnad på makar och
sambors efterlevnadsskydd är förståeligt med tanke på att Sambolagen ger ett svagare rättsskydd
än Äktenskapsbalken i många avseenden. Däremot anser vi att basbeloppsregeln är ett starkt
skydd både för makar och sambor då denna regel går före alla andra former av arv.
Vi anser att det finns både för- och nackdelar med att vara makar och sambor i olika avseenden.
Önskar ett par att omfattas av en reglering som ger ett starkt ekonomiskt rättsskydd som i de allra
flesta fall skyddar den ekonomiskt svaga parten bör de enligt vår mening ingå ett äktenskap.
Makar lever i rättslig mening ofta i ett tryggare förhållande där det är svårare att ta förhastade
beslut, det går inte separera lika enkelt som för sambor då det finns krav på betänketid innan
äktenskapsskillnaden kan vinna laga kraft. Även ur ett ekonomiskt perspektiv kan makar anses
ha en större trygghet då det föreligger underhållsplikt vilket det inte gör för sambor. Varken
sambor eller makar kan avhända sig egendom utan den andra partens samtycke, skulle detta ske
inom tre år före ansökan om äktenskapsskillnad kan makar göra anspråk på vederlag vilket inte
gäller för sambor. En annan fördel som vi kan se med att vara makar istället för sambor är att
efterlevande make har arvsrätt, även om det är med fri förfoganderätt, medan efterlevande sambo
trots ett långvarigt förhållande inte ärver den avlidne sambon. Även makars efterlevnadsskydd
genom dubbelt så stort prisbasbelopp som sambor erhåller gör att makar har en något större
möjlighet att fortsätta leva ett stabilt ekonomiskt liv.
För de som inte önskar att vara lika bundna av den omfattande reglering som Äktenskapsbalken
uppställer finns möjligheten att leva i ett samboförhållande där reglerna om ingående och
upphörande inte är lika komplicerade. Sambor har även ett friare skydd att avhända sig egendom
som inte utgör samboegendom, för makar krävs som tidigare nämnts samtycke för gemensam
bostad, gemensamt bohag och fast egendom som inte utgörs av den gemensamma bostaden. Om
den ena parten i ett förhållande äger mycket egendom som inte utgör bostad och bohag kan det
vara en fördel att fortsätta leva i ett samboförhållande för att undvika att dela med sig av denna
egendom vid eventuell bodelning. Förvisso kan makar upprätta äktenskapsförord om att viss
32
egendom inte ska ingå i bodelningen men det kan dock vara omständligt att uppdatera
äktenskapsförordet med jämna mellanrum vid inskaffande av ny egendom.
Trots att Sambolagen bygger på Äktenskapsbalken så skiljer sig de två rättsinstituten åt. Vår
uppfattning är att det är bra att det finns två olika lagstiftningar som reglerar när två individer bor
tillsammans under olika förhållanden och att det finns en valmöjlighet att kunna välja vilken av
de två lagstiftningarna som ska tillämpas på det egna valet av samlevnadsform.
33
Referenser
Litteratur
Agell, A. & Brattström, M. Äktenskap, Samboende, Partnerskap. 5 uppl. Västerås: Edita (2011)
Brattström, M & Singer, A. Rätt Arv; Fördelning av kvarlåtenskap. 3 uppl. Västerås: Edita
(2011)
Eriksson, A. Arv och testamente. 1 uppl. Halmstad: Bulls Graphics (2008)
Eriksson, A. Den nya familjerätten. 10 uppl. Finland, Vanda: Hasaprint Oy (2014)
Lundén, B. & Molin, A. Makar: Juridiken kring äktenskap. 4 uppl. Vällingby: Erlanders (2008)
Lundén, B. & Molin, A. Samboboken: juridik, ekonomi och beskattning. 5 uppl. Uddevalla:
Mediaprint, 2005
Teleman, Ö. Bodelning: under äktenskap och vid skilsmässa. 3 uppl. Stockholm: Nordstedts
Tryckeri (1998)
Tottie, L. & Teleman, Ö. Äktenskapsbalken: En kommentar. 2 uppl. Mölnlycke: Elanders
Sverige AB (2010)
Författningar
Bostadsrättslag (1991:614)
Föräldrabalk (1949:381)
Giftermålsbalk (1920:405)
Jordabalk (1970:994)
Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap
Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt
Sambolag (2003:376)
Äktenskapsbalk (1987:230)
Äldre giftermålsbalken
Ärvdabalk (1958:637)
34
Propositioner
Prop. 1986/87:1 Om äktenskapsbalk m.m.
Prop. 2002/03:80 Ny sambolag
Prop. 2008/09:80 Äktenskapsfrågor
Rättsfall
NJA 1960 s.265
NJA 1993 s.570
NJA 1998 s.467
RH 1998:31
RH 2008:52
35