KASAM i LSS - Malmö stad
KASAM i LSS En möjlighet för brukaren att vara huvudperson i sitt eget liv Anne Åkesson FoU-trainee Uppsats nr 33 September 2015 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Anne Åkesson, omsorgspedagog i en gruppbostad i Sociala resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Annes tid som FoU-trainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Anne har skrivit en uppsats om ett viktigt område, brukares känsla av sammanhang. Anne visar på ett tydligt sätt hur viktigt det är att arbeta för att människor med en funktionsnedsättning ska uppleva delaktighet och inflytande i en för dem begriplig värld. Jag hoppas att uppsatsen kan inspirera fler! Petra Björne Koordinator FoU Malmö 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ........................................................................ 2 Inledning .......................................................................................... 3 Syfte och frågeställning.................................................................... 4 Metod ............................................................................................... 4 Disposition ....................................................................................... 4 LSS-lagen ......................................................................................... 5 Funktionshinderpolitiken ............................................................................ 5 Självständighet .............................................................................................. 5 Funktionsnedsättning .................................................................................. 6 Livskvalitet .................................................................................................... 6 Delaktighet och inflytande............................................................................. 6 Helhetssyn .................................................................................................... 7 Kontinuitet ................................................................................................... 7 Aaron Antonovsky och den salutogenetiska modellen ................... 9 KASAM – Antonovskys teoretiska modell ...................................... 11 Begriplighet ................................................................................................. 11 Hanterbarhet ............................................................................................... 11 Meningsfullhet ............................................................................................ 12 De tre komponenterna .............................................................................. 12 Antonovsky kontra Maslows behovstrappa .................................... 14 Salutogena synsättet i verksamheter ........................................................ 14 Meningsfullhet i arbetet ............................................................................. 14 Genomförandeplaner ur ett salutogent synsätt ...................................... 15 Maslows behovstrappa .............................................................................. 16 Ohälsa .......................................................................................................... 17 Betydelsen av delaktighet och inflytande ................................................ 18 Socialt kapital .............................................................................................. 19 Slutdiskussion .................................................................................20 KASAM i vardagen .................................................................................... 21 Samverkan ................................................................................................... 22 KASAM inom LSS ..................................................................................... 23 Litteraturförteckning ......................................................................24 2 Inledning När jag fick frågan om jag ville skriva en FoU-uppsats började jag fundera kring min arbetsplats som är en gruppbostad enligt LSS i Malmö, och vad som var relevant för just denna arbetsplats. Jag tänkte även på tidigare gruppbostäder i Malmö som jag har arbetat på eller kommit i kontakt med. Det jag tycker är gemensamt för dessa arbetsplatser och framförallt dess brukare är att det är många faktorer i stödet kring brukaren som avgör hur väl LSS-lagen implementeras. Det är många som ska samverka kring individen och denna samverkan kan se väldigt olika ut för olika individer. Det jag funderar kring är hur brukaren uppfattar sig själv i detta sammanhang med personal på boendet, personal på daglig verksamhet, LSS-handläggare, läkare, ansvarig sjuksköterska kopplat till boendet, anhöriga, god man, förvaltare, habilitering osv. Det är ofta många personer som rör sig kring brukaren vilket innebär att det är viktigt att brukaren får stöd i att förstå sin roll i samspelet. Det är också viktigt att brukaren får stöd i att förstå olika situationer och att brukaren själv kan uppleva en känsla av kontroll över det som sker i hans/hennes liv. Det räcker att gå till oss själva och se vad det innebär för vårt välbefinnande när vi upplever att vi inte har någon kontroll över vårt liv eller det som sker omkring oss. Med dessa funderingar landade mina tankar i Antonovskys teori en känsla av sammanhang, KASAM, vilken jag känner till från min studietid på Malmö högskola och socionomprogrammet. Denna teori tilltalade mig under studietiden och jag tycker detta är ett intressant sätt att se på hur och varför vissa människor klarar stora påfrestningar i livet utan att drabbas av ohälsa. Jag hoppas genom detta arbete kunna ge en fördjupad inblick i KASAM och en koppling till LSS-lagen. 3 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att titta närmare på betydelsen av KASAM och om det kan vara av betydelse för LSS verksamheter och för brukare. Jag tror att KASAM kan vara en metod för verksamheter inom LSS att möjliggöra för brukaren att vara huvudpersonen i sitt eget liv. KASAM kan även fungera som ett ramverk för samverkan inom LSS. Med KASAM tittar man på de tre faktorerna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Hur vi klarar av situationer i livet utgår ifrån hur vi uppfattar dessa tre faktorer. Vad innebär KASAM? Går det att koppla KASAM och LSS-lagen med dess mål? Metod Denna uppsats är en litteraturstudie och jag har till största del utgått från litteratur i bokform. Litteraturen har jag sökt på internet med sökorden: ”KASAM”, ”Antonovsky”, ”Salutogena”, ”sense of coherence” Följande databaser har jag använt i mina sökningar: http://scholar.google.se http://www.google.se Jag har sökt litteratur på Malmö Stadsbibliotek och Malmö Högskolas bibliotek Hälsa och Samhälle. Disposition Jag kommer i uppsatsen att diskutera kring LSS-lagen för att sedan gå över till Antonovskys Salutogena modell och KASAM teorin. Jag kommer även att göra en koppling mellan Antonovskys Salutogena synsätt och Maslows behovstrappa för att visa på kontrasterna i hur olika synsätt påverkar vården. 4 LSS-lagen Jag inleder med att gå in på LSS-lagens mål som är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra. LSS-lagen är den stomme personal inom LSS ska utgå ifrån. Med LSS-lagen ska den enskilde brukaren kunna skapa sig en tillvaro i samhället precis som andra och i gemenskap med andra. Tillgängligheten till samhället ska gälla alla, även de personer som har funktionsnedsättningar. Funktionshinderpolitiken Enligt Socialstyrelsens handbok Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (2007) är målet för funktionshinderpolitiken: − en samhällsgemenskap med mångfald som grund − ett samhälle utformat så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet − jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionsnedsättning Socialstyrelsen 2007, s13 För att kunna uppnå målen skall det funktionshinderpolitiska arbetet särskilt fokusera på att: − identifiera och undanröja hinder för delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättningar − förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättningar − ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar förutsättningar för självständighet och självbestämmande Socialstyrelsen 2007, s13 De funktionshinderpolitiska målen innebär att olika samhällsområden och även den omgivande miljön ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Målet är att skapa förutsättningar för ett självständigt och värdigt liv för personer med funktionsnedsättningar. Självständighet Att kunna leva som en självständig individ utifrån sina egna resurser och bestämma själv över sin vardag är avgörande för den enskilde individens livskvalitet (Socialstyrelsen 2007). Enligt Malmö stads LSS-plan är det lika viktigt för personer med funktionsnedsättning som för alla andra att känna att man gör sådant man är bra på. Med respekt för den enskildes förmåga och ett stöd som 5 är individuellt anpassas stärks självkänslan. Detta här gynnar möjligheten att vara delaktig i samhället och att kunna fatta egna självständiga beslut (Plan för LSS verksamheten i Malmö stad, 2010). Med självständighet kan brukaren uppleva kontroll över när, hur och vilka handlingar som ska utföras. Detta behöver inte innebära att brukaren kan utföra handlingar helt själv. För att brukare ska kunna uppleva en hög grad av självständighet och självbestämmande är det av stor vikt att personalen medvetet arbetar för att stärka brukarens självförtroende och självkänsla. Detta genom att uppmuntra brukaren till att fatta egna beslut och ta egna initiativ. (Plan för LSS verksamheten i Malmö stad, 2010). Funktionsnedsättning Socialstyrelsen beskriver funktionsnedsättning med att det är skillnaden mellan den enskildes behov och dennes möjlighet att få behoven tillgodosedda, det vill säga att kunna leva som andra. Det funktionshinderpolitiska arbetet ska därför inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Den enskilde skall genom de särskilda insatserna enligt LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §) och verksamheten skall vara av god kvalitet (6 §). Det övergripande kvalitetsbegreppet är god livskvalitet enligt LSS. Livskvalitet För att kunna uppleva livskvalitet behöver individen kunna känna att han/hon kan påverka sin egen livssituation och att denna förmåga tas till vara (Plan för LSS verksamheten i Malmö stad, 2010). I lagtexten förekommer även fler kvalitetskriterier och dessa ska ligga till grund för alla de insatser som personer inom LSS är berättigade till. Några av dessa är: Delaktighet och inflytande Den enskilde brukaren ska kunna vara delaktig i det liv och den gemenskap som är möjlig för alla människor. Delaktigheten kan variera under individens livstid. Så det är den enskilde individen som ska ha inflytande över graden av delaktighet. Personer med funktionsnedsättningar har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra i samhället och ska därför ges förutsättningar för att ta del av dessa. I Socialstyrelsens Delaktighet och inflytande i arbete med genomförandeplaner (2014) tar man upp en beskrivning av delaktighet genom fem nivåer: 6 • • • • • jag blir lyssnad på jag får stöd att komma till tals det jag tycker, önskar och upplever beaktas jag involveras i beslutsprocesser jag delar makt och ansvar över beslutsfattandet Med det här sättet att se på delaktighet visar att delaktighet är så mycket mer än att bara bestämma själv (Socialstyrelsen, 2014). Inflytande handlar om att den enskilde individen ska ges största möjlighet till inflytande och självbestämmande över det stöd som ges och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer men även kunna påverka beslut på olika nivåer. Att ha inflytande över sitt liv och sin vardag är viktigt för både självkänslan och upplevelsen av den personliga integriteten. Personer med funktionsnedsättningar är oftast väldigt beroende av sin omgivning för att nå inflytande och självbestämmande. Omgivningen måste därför göra sitt bästa för att förstå och respektera den enskildes vilja i alla situationer (Socialstyrelsen, 2007). Helhetssyn Helhetssyn innebär bland annat att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituationen. Både starka och svaga sidor hos den enskilde måste tas hänsyn till och samspelet med den omgivande sociala miljön. (Socialstyrelsens handbok Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, 2007). Kontinuitet Kontinuitet innebär att den enskilde och dennes anhöriga skall kunna känna trygghet i att stödet kommer att vara så länge som behovet finns. Vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde. (Socialstyrelsen, 2007). I plan för LSS verksamheten i Malmö tar man upp att personer med funktionsnedsättningar utvecklas och det sker förändringar över tid precis som med alla andra. Detta innebär att behovet av stöd och service förändras under en livstid och verksamheterna måste ha verktyg för att anpassa sig efter det. Här kommer det viktiga arbetet med genomförandeplanerna och uppföljning in. Detta är verktyg för att säkerställa helhetssyn och kontinuitet för brukarna. Inget stöd ska upphöra eller förändras om inte brukaren själv har deltagit i ett sådant beslut. 7 Utifrån ovanstående kvalitetskriterier så kommer jag att gå in på Antonovsky och hans salutogenetiska modell och teorin om en känsla av sammanhang. Hur kan vi som arbetar inom LSS stötta brukaren i att själv kunna känna delaktighet, inflytande, helhetssyn och kontinuitet i sitt eget liv? Hur når den enskilda individen känslan av ett liv med god livskvalitet och känslan av att må bra? Socialstyrelsen skriver i Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (2014) att det finns vissa grundläggande mänskliga behov som behöver uppfyllas för att en människa ska må bra. De behoven kan sammanfattas med att man har en känsla av sammanhang, KASAM. 8 Aaron Antonovsky och den salutogenetiska modellen Aaron Antonovsky (1923 – 1994) var professor i medicinsk sociologi i USA och han verkade även i Israel. Han föddes i USA men emigrerade till Israel 1960 där han var verksam vid det hebreiska universitetet i Jerusalem - Hadassha. Han bedrev flera forskningsprojekt och hans arbete om skillnader över tid i sjuklighet och dödlighet har kommit att spela en viktig roll för att förstå eller komma tillrätta med bestående olikheter i befolkningens hälsa. Antonovsky kom att få en central roll i uppbyggandet av en samhällsorienterad medicinsk fakultet vid Ben Gurion-universitet i Negev. Han ansvarade då bland annat för antagningarna och utvecklade en urvalsprocess som gav minde betydelse åt betyg och testresultat medan man istället la större vikt vid värderingar, engagemang och visat ansvarstagande (Hälsans mysterium, 1987). Salutogenetiska modellen Aaron Antonovsky ville med sina teorier vända fokus inom den medicinska vetenskapen. Att se data på ett annorlunda sätt, att ställa annorlunda frågor, och att föreslå alternativa hypoteser. Antonovsky 1987:38 Han ville ha reda på varför vissa människor förblir friska trots att de utsätts för påfrestningar och svårigheter istället för att lägga fokus på varför människor blir sjuka. Han skapade därmed det salutogenetiska synsättet – att studera och kartlägga de faktorer som gör att människor kan bemästra livets många svårigheter utan att duka under för ohälsa (Maare Tamm 2002:209). I Hälsans mysterium (1987) skriver Antonovsky om att det vid studier om högt blodtryck är intressant att även formulera hypoteser som förutsäger normalt blodtryck. Antonovsky var intresserad av frågeställningen: ”Vad predicerar ett gynnsamt resultat”. Han tittade på frågeställningar som: Vilka är de typ A-personer som inte får hjärtsjukdomar? Vilka är de rökare som inte får lungcancer (Hälsans mysterium 1987). Antonovsky hade en holistisk människosyn vilket innebär att man ser människan i hennes totala livssammanhang. Hon har en personlig livshistoria, ingår i en viss samhällsklass, tillhör en bestämd kultur och har en bestämd ålder och kön. Alla dessa faktorer påverkar hur och på 9 vilket sätt en människa löser sina livs- och hälsoproblem (Maare Tamm, 2002:211–212). Antonovsky menade också att människan är en aktiv och självbestämmande varelse som själv kan avgöra vad som är viktigt för henne i livet och på vilket sätt hon vill leva. När andra bestämmer allting för en människa reduceras hon till ett objekt. För att människan skall kunna uppleva mening i tillvaron behöver hon vara medbestämmande i sitt liv. 10 KASAM – Antonovskys teoretiska modell Den modell som Antonovsky har utvecklat för att förstå det salutogena synsättet benämner han SOC (Sense Of Coherence). På svenska har modellen fått benämningen KASAM där K står för Känsla och A för Av och SAM för Sammanhang. För att uppnå en känsla av sammanhang (KASAM) i tillvaron behöver vi: Kunna förstå olika situationer Tro att vi kan hantera dem. Tycka att det är meningsfullt att försöka hantera dem. (Maare Tamm 2002:214) Det vill säga att KASAM består av tre samspelande komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet Begriplighet handlar om den information vi dagligen får till oss, både inre och yttre. Är informationen förståelig, sammanhängande, strukturerad och tydlig ökar chansen att den är begriplig för oss. Är den däremot oordnad, slumpmässig eller oväntad kan den upplevas obegriplig. Informationen behöver inte bara vara positiv men är den tydlig och gripbar har vi en större chans till begriplighet. Information om krig, dödsfall eller liknande är inte önskvärd men den kan vara tydlig och begriplig ändå. Ett exempel i brukarsammanhang kan vara om det är två personal som stöttar brukaren och personalen pratar över huvudet på brukaren om insatsen som utförs och om brukarens privatliv (Malmö stad, Fosie stadsdelsförvaltning). Hanterbarhet Hanterbarhet innebär att man som människa upplever att det finns resurser att tillgå för att möta de krav man utsätts för. Det handlar om både de egna resurserna och resurser ur ens omgivning. En människa som upplever en hög grad av hanterbarhet i olika stressade situationer upplever inte sig själv som ett offer utan upplever att hon själv kan påverka händelseförloppet, dels genom egna resurser men även genom 11 de resurser som finns att tillgå. Olyckliga saker sker i livet men när det sker så kommer man kunna reda sig och inte sörja för alltid (Antonovsky, 1987) Ett exempel i brukarsammanhang är när personal påtvingar en brukare en insats där motståndet är tydligt och där kravanpassning inte är tillämpad. Då brister hanterbarheten för brukaren. (Malmö stad, Fosie stadsdelsförvaltning). Meningsfullhet Meningsfullhet innebär att man som människa upplever att livet har en mening och att många av de situationer och händelser som man drabbats av har en mening. När en människa med hög grad av meningsfullhet möter svårigheter i livet ser hon dessa som utmaningar och kan se en mening även med det svåra i livet (Maare Tamm, 2002:214-215). Ett exempel i brukarsammanhang är när personalen vet att en brukare tycker om att göra en syssla men personal fråntar sysslan från brukaren på grund att det tar för lång tid till exempel. Då brister meningsfullheten för brukaren. (Malmö stad, Fosie stadsdelsförvaltning). De tre komponenterna Dessa tre komponenter är viktiga men det betyder inte att de alltid är lika starka hos olika personer och i olika sammanhang. En person kan uppleva en hög grad av begriplighet och hanterbarhet i sin arbetssituation t ex men inte uppleva någon större meningsfullhet i sitt arbete. Tamm (2002) tar upp exemplet med en hemmafru som upplever en stor begriplighet och hanterbarhet i sin situation men på grund av samhället och kanske de egna värderingarna inte finner den speciellt meningsfull. Antonovsky ansåg att den viktigaste komponenten i KASAM är meningsfullhet. Han menade på att det verkar som om människan förmår att anpassa sig till allt, så länge det finns en glimt av hopp och så länge hon kan finna mening med det (Maare Tamm 2002:217). Om en situation inte upplevs som meningsfull är det inte mycket värt att den är begriplig eller hanterbar. Antonovsky menade att om en person befinner sig antingen högt eller lågt på samtliga av de tre komponenterna uppstår inga problem. Personen ser då antingen en hög eller låg grad av sammanhang i livet eller i världen och personens förhållande till tillvaron är stabil, antingen den är positiv eller negativ (Antonovsky 1987). 12 Tabell över det dynamiska sambandet mellan komponenterna i KASAM (Antonovsky 1987) Typ 1 2 3 4 5 6 7 8 Begriplighet Hög Låg Hög Låg Hög Hög Låg Låg Hanterbarhet Hög Hög Låg Låg Hög Låg Hög Låg Meningsfullhet Hög Hög Hög Hög Låg Låg Låg Låg Prediktion Stabil Ovanlig Press uppåt Press uppåt Press nedåt Press nedåt Ovanlig Stabil 13 Antonovsky kontra Maslows behovstrappa Jag kommer nu att delvis utgå från en bok av författarna Westlund och Sjöberg. Dessa två kommer från olika professioner och är skolade i olika traditioner. Peter Westlund är fil. Dr i samhällsplanering, docent i socialt arbete, författare och krönikör. Arne Sjöberg är överläkare och specialist i geriatrik och invärtesmedicin. De tar i sin bok upp skillnader i synsätt mellan Antonovskys teori och Maslows teori när det gäller vård och omsorg. Salutogena synsättet i verksamheter När verksamheter drivs med Antonovsky som ledstjärna tar de sin utgångspunkt i vad som är meningsfullt för brukaren. Då prioriteras den sociala nivån och människans behov av samhörighet med andra. Meningsfullheten leder samtidigt till att både vården och omsorgen blir hanterbar. Då tillvaratas och växer såväl brukaren som personalens resurser (Westlund& Sjöberg 2005:54) Författarna menar på att med det salutogena synsättet kan människan inte reduceras till endast biologiska varelser. Med detta synsätt följer krav på att omsorgsarbetet utförs inom ramen för samarbetsrelationer mellan givare och tagare av omsorgen vilket bidrar till att personalen kan uppleva meningsfullhet i sitt arbete. Meningsfullhet i arbetet I boken tar författarna upp att om man prioriterar bort meningsfullhet och gemenskap så kan det vara en bidragande faktor till konflikter och i detta fall i boken så handlar det om äldre inom äldreomsorgen. Ytterligare faktorer som kan vara bidragande till konflikter är: • • • • Att personalen saknar handledning, stöd, uppmuntran och förståelse för sina problem i arbetet och att det saknas tid för reflektion. Att arbetsledaren är frånvarande från både det dagliga arbetet och från enheten/det särskilda boendet. Att personalen upplever stress och påfrestningar till följd av att allt fler brukare har ett utmanande beteende och växande behov samt Att det föreligger konflikter i arbetslagen mellan omsorgstagare/anhöriga och personal. Författarna tar upp att det i äldreomsorgen förekommer att brukare nyper, river, biter, använder svordomar, könsord, trakasserar personalen 14 sexuellt. Personalen kan då i vissa fall använda sig av olika metoder för att kontrollera och inskränka vårdtagarnas handlingsutrymme (Westlund & Sjöberg 2005:56), på ett sätt som kan vara ett brott mot lagen och som inte är förenligt med god omvårdnad. Detta är faktorer som också kan appliceras på verksamheter inom LSS. Enligt SOSFS 2002:9 3§ ska omvårdnad enligt 9§c lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade: • • • ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga, kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den svarar mot den enskildes aktuella situation, och noggrant planeras, dokumenteras och följas upp. I Plan för LSS verksamheten i Malmö stad tar man upp att LSSpersonalens roll har förändrats från att ha gått från ett beskyddande till ett mer stödjande förhållningssätt. Viktigt är att personalens uppdrag inom LSS är tydligt och att personalen är kunnig i de idéer och värderingar som ligger till grund för Lagen om stöd och service. Det krävs också kunskap och kontinuerliga samtal kring personalens egna värderingar och hur dessa eventuellt kan påverka bemötande, beslut och arbetssätt kring brukarna. Genomförandeplaner ur ett salutogent synsätt Socialstyrselsens Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (2014) skriver man om ett exempel när det gäller utformandet av genomförandeplaner som bygger på en dokumentationsmall från en kommun som konstruerat den utifrån ett salutogent synsätt. I den framgår om brukaren är reellt delaktig eller inte: • Det här klarar jag/brukarens namn själv. • Det här behöver jag/brukarens namn stöd eller handledning i. • Det här behöver jag/brukarens namn hjälp med • Så här vill jag/brukarens namn ha hjälp. Genom att skriva i jagform påminner det personalen om vem som är i fokus för planeringen. Tillgängligheten i genomförandeplan menas det språk som används i planen är begriplig för brukaren som det berör. 15 Att göra det begripligt för personer som är i stort behov av kommunikationsstöd av olika slag är en utmaning. Det finns olika möjligheter för personalen att hitta alternativa vägar att stötta den som behöver kognitivt stöd för att förstå och komma ihåg vad han/hon varit med om att bestämma. I rapporten Hur är läget (Myndigheten för delaktighet, 2014) skriver Myndigheten för delaktighet att genom att öka tillsyn av arbetet med genomförandeplaner vill Socialstyrelsen bidra till en ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. I rapporten kan man också läsa att personer som har beviljats LSS-insatser ska få en individuell plan. Maslows behovstrappa Då jag kommer omnämna Maslow i uppsatsen tänker jag bara kort beskriva hans behovstrappa och vad den består av: Maslow och det patogena synsättet består i att när de mest grundläggande behoven av föda, skydd och sexuellt utlopp tillfredsställts kan andra behov komma in i bilden. Westlund och Sjöberg (2005) menar att man skulle kunna tänka att de primära behoven avser fysisk trygghet, medan den andra nivån avser psykologisk trygghet. När dessa behov är uppfyllda inträder ett behov av att känna samhörighet med andra människor. När detta behov är uppfyllt inträder ett behov av uppskattning för det man gör och för att utveckla sina förmågor (självförverkligande). Självförverkligande är den högsta behovsnivån i Maslows behovstrappa (Westlund & Sjöberg 2005:50-51) Westlund och Sjöberg (2005) tar i sin bok upp en tabell över jämförelser mellan omsorg enligt Antonovsky och Maslow: Tabell Antonovsky i jämförelse med Maslow: Aspekt: Antonovsky: Maslow: Personligt boende En lägenhet Ett rum/en plats Arbetets fokus Meningsfullhet Överlevnad Personalens orientering Samarbetsrelationer Individualisering 16 Uppgifter standadisering Gemenskap Självvald med släkt och vänner i kök och vardagsrum Påtvingad med medboende i dagoch uppehållsrum Mötesplatser Allaktivetshus Dagcentraler Gruppaktiviteter Många och ofta deltagarstyrda Få och ofta som underhållning System Öppet mot omvärlden Slutet mot omvärlden Entréer, korridorer och Personalutrymme Enligt författarna så är det just Maslows aspekter man har valt att följa inom vård och omsorg i Sverige. Enligt författarna är Maslows inflytande enormt och såsom detta tänkande praktiseras inom vård och omsorg. Författarna menar på att detta ger upphov till en praktik som leder till att man ser patienter och omsorgstagare som i första hand biologiska varelser och omsorgen reduceras till en fråga om fysisk överlevnad (Westlund & Sjöberg 2005:56). I Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, står det att genom att ta hänsyn till brukarens perspektiv är det möjligt för personal att gå från traditionell vård till stöd och service. Detta skulle man kunna koppla till ovanstående. Ohälsa Enligt rapporten Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv (2012), finns det i Sverige ca 1,5 miljoner personer i åldern 16 – 84 år med en eller flera funktionsnedsättningar och dessa personer har oftare sämre hälsa, kortare utbildning och sämre ekonomisk standard än befolkningen i övrigt (Boström, 2008). I rapporten kan man läsa att det går att förbättra hälsan genom att bland annat förbättra de ekonomiska förutsättningarna, minska kränkande behandling och bemötande samt att 17 öka deltagandet i det privata och sociala livet. Ohälsan hos personer med funktionsnedsättningar hör samman med kända faktorer som brist på inflytande, tillgänglighet och därmed delaktighet samt diskriminering som i sin tur minskar livskvaliteten. I rapporten Hur är läget 2014 (Myndigheten för delaktighet, 2014) skriver man också att det år 2008 konstaterades av Statens folkhälsoinstitut att det är 10 gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättningar. Det är samma 2014 och enligt rapporten är det troligen resultatet av sämre delaktighet inom flera områden för personer med funktionsnedsättningar: För tredje året i rad visar uppföljningen att personer med funktionsnedsättning inom de flesta områden lever med sämre delaktighet än övriga i befolkningen. Funktionshinderspolitiken är baserad på mänskliga rättigheter. Ojämlikhet i den grad som finns idag vittnar om att rättigheterna för många personer med funktionsnedsättning inte är säkerställda fullt ut. Myndigheten för delaktighet, 2014:6 Betydelsen av delaktighet och inflytande Widerlund (2012) skriver i rapporten Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv att delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa. Grunewald och Leczinsky (1999) skriver att begreppet delaktighet används som ett begrepp med innebörden: ett aktivt deltagande i samhällslivet. Delaktighet innebär också att kunna påverka olika beslut, att ha kunskap om de egna villkoren och utifrån dessa själv bestämma om egna angelägenheter. Detta är lika viktigt för personer med funktionsnedsättningar som för andra samhällsmedborgare, och verklig delaktighet är när man uppfattas som en person med kunskap och erfarenheter som samhället har svårt att vara utan (Jönsson, 2006). Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet, som i sin tur kan leda till ohälsa. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. I rapporten Hur är läget 2014 framgår följande vad gäller ohälsa inom gruppen LSS: Något av det mest oroväckande är att bland patienter som har bröstcancer är dödligheten dubbelt så stor bland de personer som har LSS-insatser. Risken att dö i flera andra sjukdomar är också högre bland personer med psykisk funktionsnedsättning.. Myndigheten för delaktighet, 2014:7 18 Enligt FN´s konvention om mänskliga rättigheter är god hälsa en rättighet för alla människor (Prop. 2008/09:28; Ulgemo, 1999) och i FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättningar (FN, 1993) anges delaktighet som ett viktigt inslag för att upprätthålla god hälsa. I ett demokratiskt samhälle betonas alla människors lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet, inflytande och aktiva deltagande i samhällslivet (Prop 2007/2008:110). För att personer med funktionsnedsättningar skall få sina mål förverkligade, hävdar Ershammar (2006) att det är viktigt att alla berörda har uppfattningen att de har rätt till och kan medverka i beslut som gäller deras liv och samhället i övrigt. Socialt kapital Anthony Giddens skriver om betydelsen av det sociala kapitalet i Sociologi (2007). En av huvudanledningarna till att vi människor går med i organisationer/föreningar är för att får kontakter med andra och därigenom kunna öka vårt inflytande. Den tid och energi som man investerar i en organisation kan man få igen flerfaldigt. Sociologerna kallar denna vinst för det sociala kapitalet. Det vill säga den sociala kunskap och de sociala kontakter som gör det lättare för människor att uppnå sina mål och öka sitt inflytande över omgivningen. Vidare skriver Giddens (2007) att människor som deltar i olika organisationer kommer med stor sannolikhet att känna att de är ”med” och att det upplevs som viktigt och engagerande. Detta är relevant att ta i beaktande då det har visat sig att personer inom LSS är mindre delaktiga i samhällets alla aspekter och troligtvis har sämre tillgång till socialt kapital. 19 Slutdiskussion Inom LSS är vårt främsta uppdrag att följa LSS-lagen och att stötta brukarna till att få tillgång till alla delar i vårt samhälle. Vi ska stötta brukarna i att uppleva livskvalitet, delaktighet och känslan av att brukaren har ett eget inflytande över sitt liv. Vi som arbetar inom LSS vet att detta är vad vi ska förhålla oss till, men i många fall så vet vi inte hur vi rent praktiskt ska stötta brukarna och hur vi ska arbeta med att implementera LSS-lagens intentioner. Vi har genomförandeplaner, pedagogiska verktyg, skyddsåtgärder, handlingsplaner med mera men det jag kan se saknas är hur vårt synsätt behöver förändras för att vi ska lyckas involverar brukarna i deras eget liv fullt ut. Genom att skriva denna uppsats har jag funnit att KASAM och det salutogena synsättet är en modell för LSS att få in som arbetssätt och förhållningssätt i verksamheterna för att LSS-lagen ska fungera på ett tillfredställande sätt som det är tänkt. Som jag skrev tidigare i uppsatsen kan man läsa i Socialstyrselsens Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (2014) att det finns vissa grundläggande mänskliga behov hos oss alla som behöver uppfyllas för att vi ska må bra. De grundläggande behoven kan sammanfattas med känsla av sammanhang, KASAM. Mellan en stark känsla av sammanhang och att må bra finns ett tydligt samband och att vi därigenom kan uppleva god hälsa. Ett salutogent (hälsofrämjande) synsätt och förhållningssätt är att fokusera på individens styrkor istället för på individens svagheter och problem. Detta bidrar till att stärka individens känsla av sammanhang och därmed öka resurserna för motståndskraft mot svårigheter. Det ökar också möjligheterna till ett gott självförtroende och känslan av att vara delaktig. För att öka känslan av delaktighet, inflytande, helhetssyn och kontinuitet för brukare är därför KASAM ett alternativt arbetssätt. Det är också ett förhållningssätt som kan bidra till ökad livskvalitet och en god hälsa. När det gäller god hälsa har det visat sig att personer med funktionsnedsättningar generellt har en sämre hälsa och detta kan man koppla till brist i bland annat delaktighet, inflytande, tillgängliget och diskriminering (se kapitel om ohälsa). För att få till stånd ett förhållningssätt och arbetsätt utifrån KASAM är min bedömning att detta måste genomsyra hela organisationen. Från ledning, chefer, mellanchefer, personal till brukare. Genom att reflektera utifrån de tre faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, kan man på ett naturligt sätt få in KASAM i det vardagliga arbetet. 20 Exempel att reflektera över: • • • Är detta begripligt för brukaren? Upplever brukaren detta som hanterbart? Finner brukaren detta meningsfullt? Det hade varit intressant att följa ett eventuellt utvidgat arbete med KASAM som förhållningssätt och om detta på sikt hade inneburit skillnad när det gäller förbättrad livskvalitet och hälsa för brukare inom LSS. KASAM i vardagen För att förtydliga det jag vill visa på gällande KASAM kommer jag att ta upp ett exempel från en situation som jag har varit med om på en arbetsplats. Situationen utgår från en brukare som vid upprepade tillfällen misslyckats med att upprätthålla daglig sysselsättning. Brukaren hade samtidigt stora önskemål om att ha en meningsfull aktivitet i veckorna. Brukaren pratade ofta om att ha ett riktigt arbete. Kring denna brukare fanns god man och anhöriga. Samarbetet mellan anhöriga och personal fungerade inte väl. När vi som personal med gemensamma krafter efterhand fick en bild av brukarens behov kunde vi se en helhetsbild av brukaren. Vi började arbeta fram en strategi för hur vi på bästa sätt kunde möta brukarens behov. Tillsammans med brukaren tog vi fram ett veckoschema som innebar en struktur och förutsägbarhet i vardagen. Detta gjorde vi för att brukaren skulle börja på daglig verksamhet. Brukaren hade under en tid levt i en ostrukturerad tillvaro och upplevdes inte trygg i den situationen. Utifrån detta satte vi tillsammans ihop ett schema. Detta schema reviderades efterhand utifrån brukarens önskemål. Det som jag tror förvånade oss allihop var att brukaren följde schemat över förväntan. Jag kopplar detta till att brukaren själv hade varit delaktig och upplevde en mening med att följa schemat. Det fanns ett klart syfte med insatsen och ett tydligt önskemål från brukaren. Hade brukaren inte upplevt någon mening med att följa schemat så hade det troligtvis fallerat ganska snart. Brukaren var delaktig och hade fullt inflytande i förändringsarbetet vilket bidrog till känslan av meningsfullhet. I denna situation kan jag även göra en koppling till betydelsen av hanterbarhet och begriplighet. Begripligheten i betydelse av en tydlighet och struktur genom schema. Hanterbarhet i känslan av att kunna klara av att följa schemat med stöttning av personal och anhöriga. När det gäller hanterbarheten i denna situation är min tolkning att brukaren kunde uppleva hanterbarhet då 21 stöttning från personal och anhöriga var tydlig och att resurserna fanns för att brukaren skulle kunna ”lyckas”. Både brukarens egna resurser och resurser i form av personal. I begripligheten tolkar jag att det upplägg som gjordes kring brukaren var tydlig och anpassad utifrån brukarens behov just för att göra det begripligt. Även god man och anhöriga var med i samverkan kring schemat så att vi alla kunde stötta brukaren till att följa schemat och känna en trygghet och förutsägbarhet i det. I samband med det nära samarbetet mellan brukaren, personal och anhöriga skedde en förändring där anhöriga som tidigare varit kritiska till personal och boendet och vice versa nu fick en annan ingångspunkt. Tydligheten i att vi alla var intresserade av att det skulle gå bra för brukaren hade blivit uppenbar och vi kunde mötas på ett mycket mer fördelaktigt sätt. Vi hade enats om ett gemensamt mål och då blev samarbetet bättre vilket gynnade brukaren. Nästa steg var ett nära samarbete med daglig verksamhet för att hitta en plats och situation som kunde möta brukarens behov. Med gemensamma krafter och en introduktion till hur vi på boendet hade hittat vägar till att möta brukarens behov kunde daglig verksamhet presentera en plats. Successivt introducerades brukaren på daglig verksamhet. Till en början var boendepersonal med brukaren på dagligverksamhet för att efterhand backa ur. En förändring inträdde nästan direkt hos brukaren som fick en trygghet i sig själv och hade ett mål och en uppgift i tillvaron. Brukaren upplevde för en gångs skull känslan av att lyckas. Det gick bra och det kunde brukaren själv uttrycka. Det blev lättare att förhålla sig till en slags struktur i vardagen och med det följde en större trygghet. Den största behållningen för brukaren var känslan av att lyckas enligt personalens bedömning. Men för att koppla till KASAM så hade inte detta ”projekt” lyckats om inte brukaren själv varit delaktig och upplevt en mening med det. Vi som samverkade kring brukaren bidrog till att stötta för att göra det hanterbart och begripligt för brukaren. Samverkan I Plan för LSS verksamheten i Malmö stad (Malmö stad, 2010) skriver man att det finns flera redskap för att verksamheter ska kunna utgå från brukarens perspektiv och erbjuda både helhet och kontinuitet. Ett av dessa verktyg är samverkan. Enligt texten ingår det i allas uppdrag att delta i de nätverk som behövs för att brukaren ska kunna uppleva sig som huvudperson i de insatser som han/hon är i behov av. 22 KASAM inom LSS När vi känner till KASAM kan vi alla troligtvis se det positiva med synsättet men vi använder oss inte av det rent praktiskt. Vad skulle hända med verksamheter inom LSS om vi använde oss av KASAM på ett strukturerat sätt och att det var ett arbetssätt som implementerades i verksamheterna? Om inriktning gick från Maslow till KASAM? Det hade varit väldigt intressant att se vilka effekter det hade gett inom LSS. Det finns verksamheter som använder sig av KASAM som ett förhållningssätt idag inom LSS (Socialstyrelsen 2014) men varför är det inte mer utbrett? Enligt Socialstyrelsen ska insatsen för personer med funktionsnedsättning bygga på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt. Man poängterar att den som har fått en insats beviljad ska kunna vara delaktig och utöva inflytande över hur insatsen ska genomföras (Socialstyrelsen 2014). Vad krävs det för att brukare ska känna sig delaktiga och känna att de har ett inflytande över sitt eget liv? Kan KASAM vara en ingång i detta arbete? Om KASAM implementeras i verksamheter och organisationer kan detta öka delaktigheten och inflytandet hos brukarna. De två frågeställningar jag hade inledningsvis var: Vad innebär KASAM? Går det att koppla KASAM och LSS-lagen med dess mål? Genom detta arbete har jag fått en ökad inblick i vad KASAM innebär och jag hoppas att jag kunnat förmedla detta i uppsatsen. Det material jag har tagit med i uppsatsen visar på kopplingar mellan LSS-lagen, dess mål och KASAM. Önskvärt hade varit att det fanns ett utökat arbete i organisationer med KASAM för att nå målen i LSS-lagen och därigenom förbättra situationen för brukare inom LSS. 23 Litteraturförteckning Antonovsky, Aaron (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Ershammar, D. (2006). Ökat brukarinflytande – vägen från patient till medborgare. I Brusén, P. & Printz, A. (red.). Handikappolitiken i praktiken. Växjö: Gothia FN (1993). FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur Grunewald, K. & Leczinsky, C. (1999). Handikapplagen: LSS kommentarer till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och till assistanslagen. Stockholm: Norstedts Juridik. Jönsson, A. (2006). Besökare eller mottagare? . I Brusén, P. & Printz, A. (red.). Handikappolitiken i praktiken. Växjö: Gothia. Malmö stad (2010). Plan för LSS verksamheten i Malmö stad. Myndigheten för delaktighet (2014). Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderpolitiken. Prop. 2008/09: 28. Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrselsen (2014). Delaktighet genomförandeplaner Kunskapsstöd till funktionsnedsättningar. och inflytande i arbetet verksamhet för personer med med Socialstyrelsen (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Swärd, Ann-Katrin m.fl (2007). Att pussla ihop ett liv – om samverkan. Kungsängen: Intermediabooks. Tamm, Maare (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur Ulgemo, K. (1999). Mänskliga rättigheter och hälsa. Stockholm: Svenska Röda Korset 24 Westlund, P. & Sjöberg, A. (2005). Antonovsky inte Maslow – för en salutogen omsorg och vård. Solna: Fortbildningsförlaget. Widerlund, L. (2012). Delaktighet som hälsofrämjande faktor, med fokus på personer med utvecklingsstörning. I: A. Möller (red), Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv, NHV-rapport 2012:9 R, s. 11-23. Nordic School of Public Health. http://norden.divaportal.org/smash/get/diva2:734083/FULLTEXT01.pdf 25 STADSKONTORET FoU Malmö 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 www.malmo.se/fou
© Copyright 2024