FÖRDJUPAD INFO OM KASAM-TEORIN KASAM-‐TEORIN Enligt Aaron Antonovsky definieras KASAM av följande: ”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning som man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonovsky, 2011, s. 46) Känslan av sammanhang (eng: Sense of Coherence) är snarast ett förhållningssätt, som uttrycker i vilken utsträckning man har en varaktig och genomträngande känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften. Antonovsky menar att personer med stark KASAM brukar vara mer benägna att korrekt identifiera instrumentella problem och dess dimensioner. De har större benägenhet att vilja närma sig kommande utmaningar samt har en högre förmåga att välja en lösning ur sin repertoar som är mest ändamålsenlig för problemet och utnyttja den rationellt (Antonovsky, 2005). Personer med stark KASAM tenderar att påvisa mer anpassningsbara hälsobeteenden än de med svagt KASAM om övriga faktorer hålls konstanta. Antonovsky menar vidare att styrkan på KASAM har direkta fysiologiska effekter och att den klart påverkar individens hälsotillstånd (Antonovsky, 2005). Det finns ingen som vid sina ”sinnens fulla bruk” är lycklig, entusiastisk, tillfreds och har högt livsmod i en mycket bekymmersam, hotfull och obehaglig livssituation. Det finns i alla samhällsklasser människor som sitter fast i en oönskad belägenhet, och som inte ser någon möjlighet att bryta sig ut. Då och då är livet smärtsamt för oss alla, när nära och kära lider och dör, när den vi älskar sviker oss eller ens barn far illa. CV Fitness Consutling AB Orgnr: 556852-9217 Innehar F-skattesedel [email protected] Tel: 0708 – 45 70 43 Den som har stark KASAM är inte mer tillfreds i sådana lägen, men däremot försöker den KASAM-‐ starke att aktivt se sammanhangen och påverka omständigheterna så gott den kan, göra det bästa möjliga av situationen och ta vara på det som kan göra livet uthärdligt mitt i det obehagliga. Det är för denna specifika aspekt av välbefinnandeförmåga som KASAM har betydelse (Antonovsky, 2005). VAD PRÖVAR KASAM-‐TESTET? KASAM-‐testet tester hur meningsfullt man upplever sitt liv, hur begriplig man tycker tillvaron är samt livets hanterbarhet”, dvs hur man upplever sina påverkansmöjligheter. Dessa ovanstående tre punkter bildar tillsammans förutsättningarna för den grundläggande ”känsla av sammanhang” (KASAM) vi bär med oss på resan genom livet. Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Det handlar alltså om ifall informationen upplevs som ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig snarare än som ett ”brus” av förvirring – d.v.s. kaotisk oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som han/hon kommer att möta under livets gång är förutsägbara, strukturerade eller åtminstone går att ordna och förklara d.v.s. göra dem begripliga. Detta betyder inte att en människa slipper livets mödor och besvär. Han/hon vet att död, krig och misslyckande kan förekomma. Det betyder att människor med hög känsla av begriplighet förmår att göra sådana situationer som (be)gripbara (Antonovsky, 2005). Hanterbarhet definieras som den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, (d.v.s. som står under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra – ens make/hustru, vänner, kollegor) med hjälp av vilka man kan möta alla livshändelser eller stimuli som man utsätts för. En hög känsla av hanterbarhet gör att man inte känner sig som ett offer för omständigheterna eller tycker att livet behandlar en orättvist. Olyckliga saker händer i livet, men när så sker kommer man att kunna reda sig och inte sörja för alltid (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet brukar oftast definieras som en motivationskomponent. Antonovsky (2005) konstaterade att meningsfullhet tycks vara den klart viktigaste komponenten för hög motivation. Utan denna komponent verkar det som om motivationen inte blir särskilt långvarig oavsett om man har hög begriplighet eller hög hanterbarhet. Antonovksy betonar att dessa två olika abstraktionsnivåer av begreppet välbefinnande är nödvändiga att ta hänsyn till för att förstå kopplingen mellan KASAM och hälsa (Antonovsky, 2005). Den som har hög känsla av meningsfullhet upplever att livet fyller hög nivå av känslomässig innebörd. Det betyder att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i och är värda engagemang och CV Fitness Consutling AB Orgnr: 556852-9217 Innehar F-skattesedel [email protected] Tel: 0708 – 45 70 43 hängivelse, d.v.s. att utmaningar ses som något positivt snarare än bördor som man mycket hellre vore utan. Dock betyder det inte att den som har hög känsla av meningsfullhet blir glad av att någon närstående dör, eller om han/hon måste genomgå en allvarlig operation eller blir avskedad. Istället brukar en sådan person inte dra sig för att konfronteras med utmaningen, inställd på att söka mening i den och göra sitt bästa för att med värdigheten i behåll komma igenom sin situation (Antonovsky, 2005). För den som vill läsa mer om användbarheten av KASAM, eller hur detta instrument har konstruerats och validerats, rekommenderas Aaron Antonovskys bok ”Hälsans mysterium”. Önskar ni få mer vägledning och support om hur man kan applicera KASAM-‐Teorien mer i en befintlig och rörlig verksamheter eller alternativ jobba mer med det individuella perspektivet hos era anställda, kontakta oss gärna på CV Fitness Consulting AB för mer info om vägledning, projekt och konsultsupport. CV Fitness Consutling AB Orgnr: 556852-9217 Innehar F-skattesedel [email protected] Tel: 0708 – 45 70 43