104Bredb05.11
Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 FMV tjänsteställe, handläggare, telefon Sida VO Led, Pierre Jönsson, 08-782 61 48 1 (63) Försvarsmaktens telekommunikationsstöd till samhället i samband med stormen Gudrun Foto Roland Plan FMV FMVs lokalkontor, Växjö Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internet Honnörsgatan 20 352 36 Växjö Honnörsgatan 20 08 – 782 4000 0470 – 75 14 77 www.fmv.se e-mail: [email protected] Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 2 (63) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 3 (63) Innehållsförteckning 1. Inledning ...................................................................... 5 2. Sammanfattning ........................................................... 6 3. Bakgrund...................................................................... 8 4. Skadeläge ................................................................... 13 5. Beslut om insats ......................................................... 16 6. Insats .......................................................................... 19 7. Uppbyggnad av det transportabla telenätet................ 30 8. Materiel ...................................................................... 40 9. Organisation vid tiden för Gudrun ............................. 41 10. Juridik....................................................................... 44 11. Slutsats ..................................................................... 46 Bilagor Bilaga 1. Protokoll Länsstyrelsen Bilaga 2. Del av order från Operativa insatsledningen (OPIL) till ett antal förband, bland andra S1, att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i det stormdrabbade området Bilaga 3. Del av S1 order avseende stöd till samhället i södra Sverige. Bilaga 4. Avtal mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande tillhandahållande av sambandsutrustning Bilaga 5. Anslutningspunkt nät, Telesystem 9000 Bilaga 6. Transmissionsmateriel, produktdata För kompletterande information om Försvarsmaktens krishanteringsarbete och stöd till samhället i samband med stormen Gudrun, se följande separata rapporter. • Försvarsmaktens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005. (Försvarsmakten, Högkvarteret, HKV beteckning 03 310:68882) • MD S slutrapport avseende FM stöd till samhället vid orkanen Gudrun. (Försvarsmakten, Södra Militärdistriktet, MD S beteckning 03 310:51707) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 4 (63) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 5 (63) 1. Inledning Försvarets materielverk har fått i uppdrag av Högkvarteret, FÖRBE LED Telekom, att sammanställa vunna erfarenheter av användandet av Försvarsmaktens telekommunikationsmateriel efter stormen Gudruns härjningar i Sydsverige. Erfarenheterna ska användas såväl i militära som eventuella civila tillämpningar i form av stöd till samhället till gagn för eventuella framtida insatser. Denna rapport behandlar det skadeläge som uppstod på det fasta telenätet och mobilnätet och de åtgärder som sattes in från Försvarsmakten för att stödja den civila telekommunikationen efter begäran från Länsstyrelsen. Det geografiska område som blev drabbat var stora delar av Sydsverige men rapporten berör i huvudsak de åtgärder som sattes in i Kronobergs län. Medförfattare till rapporten har varit personal från Upplands Regemente S1, TeliaSonera och Relacom. Stort stöd i form av sakgranskning och idéer har fåtts av Länsstyrelsen i Kronoberg, Försvarsmakten, Högkvarteret samt Kalmar- och Kronobergsgruppen. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 6 (63) 2. Sammanfattning Den 8-9 januari 2005 drabbades Sydsverige av en förödande storm. En storm som åstadkom enorma skador på skog, vägar, järnvägar, el- och telenätet. Ovädrets epicentrum bedömdes ligga i Ljungbytrakten i Kronobergs län. Stormen fällde omkring 75 miljoner m3 skog, uppemot 3 000 mil elledning skadades, den fasta telefonin slogs ut för 300 000 av TeliaSoneras kunder och stora skador på vägnätet med begränsad framkomlighet som följd. I arbetet efter stormen medverkade Länsstyrelsen i Kronobergs län till att samordning av tillgängliga resurser kom till stånd. Försvarsmakten stöttade det drabbade området med bland annat resurser för elkraft, telekommunikationsuppbyggnad och personella resurser. Kronobergsgruppen var samordnare av militär verksamhet i Kronobergs län. Upplands regemente S1 hade det sammanhållande ansvaret för att upprätta och installera telekommunikationsmateriel. För TeliaSonera var det ett stort antal telestationer, basstationer och kunder i det fasta telenätet som var drabbade. Med anledning av det svåra läget fattade Länsstyrelsen i tidigt skede beslut om att begära hjälp från Försvarsmakten. Den 11 januari 2005 gav Försvarsmaktens Operativa Insatsledning (OPIL) order till ett antal förband, bland andra S1, att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i det drabbade området. Insatserna med telekommunikationsmateriel som gjordes av Försvarsmakten kan delas in tre skeden. • Skede 1. Upprättande av telekommunikationsförbindelser med materiel från Telesystem 9000 (taktisk materiel). Även kortvågsmateriel utnyttjas. • Skede 2. Den taktiska materielen ersätts med operativ materiel i form av transportabel radiolänkutrustning (TpRL). • Skede 3. Överlämningsfas och driftfas. Driftansvaret överlämnas från Försvarsmakten till TeliaSonera. Erfarenheten visar att den militära telekommunikationsmaterielen är mycket lämplig att använda vid insatser av detta slag eftersom scenariot påminner om det Försvarsmakten planerar för, d.v.s. ersätta utslagen materiel, upprätta ny och ansluta enheter till fasta stationer. Eftersom Försvarsmakten har en väl fungerande uppbyggd dokumentationsstruktur (bruksanvisningar, instruktioner för upprättande, drift, underhåll och vård av materielen) kan civila intressenter relativt enkelt hantera materielen. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 7 (63) Den telekommunikationsutrustning som användes var under skede 1 i första hand taktisk utrustning från Telesystem 9000. Under skede 2 kom denna materiel att ersättas av radiolänkutrustning (RL) i form av RL 74, RL 47, RL 101 och RL 1211. Även optokabel användes för att ersätta utslagna förbindelser. Den optokabel som användes var av typen FIKA 2000 och FIKA 500 (Fiberoptisk Kabel 2000 respektive 500 m), se även bilaga 6. Det var utifrån förutsättningen ”Stöd till civil verksamhet” som Försvarsmakten arbetade efter stormen Gudrun. Vid överlämning av materiel för civil verksamhet måste materielen först överlämnas till annan statlig myndighet, i detta fall till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kunde sedan överlämna materielen till civil brukare (TeliaSonera). Avtal skrevs mellan S1 och Länsstyrelsen som innebar att Länsstyrelsen ansvarar fullt ut för den överlämnade materielen. Försvarsmakten bedömer att man totalt bistod med 20 000 mandagar i stormområdet varav cirka 15 000 var i Kronobergs län. Stora delar av insatserna utgjordes telekommunikationsstöd i det drabbade området. Den telekommunikationsmateriel som Försvarsmakten bistod med fungerade på tänkt sätt och så sent som den 5 maj 2006 kopplades den sista radiolänkförbindelsen ner efter nästan 500 dagar i drift. Försvarsmaktens utveckling från ett invationsförsvar till ett insatsförsvar, innebär bland annat att såväl materiella som personella resurser minskar i antal. De resurser som finns är under insats eller deltar i utbildningsprocessen mot kommande insatser. Det är därför tveksamt om det i framtiden är möjligt att genomföra insatser av så omfattande och långvarig karaktär som skedde efter stormen Gudrun. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 8 (63) 3. Bakgrund Den storm som drabbade Sydsverige den 8-9 januari 2005 åstadkom enorma skador på skog och därmed indirekt på el- och telenätet, vägar, järnvägar och fastigheter. Stormen kulminerade mellan klockan 18.00–22.00 den 8 januari 3.1. Meteorologiska fakta • Stormen döptes av det Norska meteorologiska institutet till Gudrun och det namnet slog även igenom i Sverige. • Vindhastigheter: o 24,5–28,4 m/s = storm Så här löd väderleksrapporten i radio den 7 januari 2005, klockan 13.00. Varning: I Götaland och sydligaste Svealand mycket hårda vindbyar i dag och stormbyar i morgon eftermiddag och kväll. Varning för höga flöden i medelstora sjörika vattendrag i de västra delarna av Götaland. Västra Götaland och sydvästra Svealand: Frisk eller hård vind mellan väst och sydväst, i morgon eftermiddag eller kväll risk för stormbyar. Mest mulet och till och från regn, från i natt mer ihållande, 5– 10 grader. Östra Götaland, Öland, Gotland och östra Svealand: Frisk eller hård vind mellan väst och sydväst, i morgon kväll risk för stormbyar. Mest mulet men idag bara lätt regn här och var. På lördag tidvis regn, 5–10 grader. o 28,5–32,6 m/s = svår storm o >32,6 m/s = orkan • Den högst uppmätta medelvinden var 33 m/s och uppmättes på Hanö där också den högsta byvinden noterades, 42 m/s. Medelvind mäts upp under en 10-minutersperiod och byvind mäts under en period av 2–3 sekunder. • Rekordhögt vattenstånd: I Ringhals vid Hallandskusten var vattennivån 168 cm över medelvattennivån. Detta är nytt rekord i en mätserie som startade 1887. 3.2. Därför blev stormen så kraftig Enligt SMHI rådde det ideala förutsättningar i atmosfären i det aktuella området där stormen bildades och sedan fördjupades på sin väg in mot södra Sverige. En mycket djup kalluftsmassa hade rört sig från Grönlandsområdet ner mot de brittiska öarna, medan mycket mild och fuktig luft strömmat upp mot samma område från sydväst. Vidare rörde sig ett lågtryck i en redan stark västlig luftström. Ett högtryck över Azorerna hade ett ovanligt ostligt läge in över sydvästra Europa, vilket bidrog till starka tryckgradienter och västvindar över Nordsjöregionen. Lågtrycket intensifierades och nådde sin kulmen över Sydsverige. Oväder av denna omfattning är inte ovanliga över norra Atlanten, men det är mycket sällan de kulminerar över Sverige. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 9 (63) 3.3. Drabbat område Stormen Gudrun fick särskilt stora konsekvenser för de södra delarna av Sverige. Speciellt hårt drabbades de södra och västra delarna av Jönköpings län, hela Kronobergs län, de västra delarna av Blekinge län samt de södra och västra delarna av Kalmar län. Ovädrets epicentrum vad gäller stormskador bedömdes ligga i Ljungbytrakten. Flera kommuner som ligger långt utanför dessa områden drabbades också av ovädret. Bilderna vid sidan visar det skadeläge som gällde för TeliaSonera och det fasta telenätet i januari respektive mars 2005. I mars 2005 var det fortfarande många kunder som saknade fungerande telefoni. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 10 (63) 3.4. Skadeläge Stormen fällde enorma mängder skog. Totalt fälldes omkring 75 miljoner m3 skog vilket motsvarar tre årsavverkningar i Sverige. Cirka 22 miljoner m3 skog fälldes enbart inom Kronobergs län. Eftersom det inte fanns någon tjäle i marken bidrog detta till den stora mängden fälld skog. Foto J-E Körner Condesign Elförsörjningen fick omfattande skador. Uppemot 3 000 mil elledning skadades vilket gav upphov till det stora strömbortfallet som för vissa kom att bli mycket långvarigt. De flesta inom tätbebyggda områden återfick strömmen efter ungefär ett dygn men för vissa permanentboende varade elavbrottet upp till 45 dygn. För Sydkrafts del räknade de med att 567 mil kabel hade skadats, varav 413 mil måste repareras och 154 mil måste byggas nytt. Foto Ulf K Rask S1 Telekommunikationen skadades direkt av de stormfällda träden och indirekt av att elförsörjningen skadades. Den fasta telefonin slogs ut för nära 300 000 av TeliaSoneras kunder. Foto TeliaSonera Skador på vägnätet begränsade framkomligheten starkt. Uppröjningsarbetet var både drygt och farligt. Foto Michael Eriksson Relacom Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 11 (63) 3.5. Berörda parter Länsstyrelsen i Kronobergs län medverkade till att samordning av tillgängliga resurser kom till stånd. Länsstyrelsens krisledningsstab utgjorde samordningsstab för hela länet. Försvarsmakten lånade bland annat ut telekommunikationsmateriel för att upprätthålla telekommunikationen i de drabbade områdena. Försvarsmakten stöttade dessutom det drabbade området inom flera områden såsom utlåning av resurser för reservkraft, sambandsuppbyggnad och personella resurser till kommunerna. Hemvärnet, som är en delmängd av Försvarsmakten, var djupt involverade i stödet till det civila samhället. Kronobergsgruppen var samordnare av militär verksamhet i Kronobergs län med avseende på materiel och personal. Militär insatschef (MIC) var överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson. Kronobergsgruppen är numera sammanslagen med Kalmargruppen och heter idag Kalmar- och Kronobergsgruppen. Upplands regemente S1 (Enköping) hade sammanhållande ansvar för att upprätta och installera telekommunikationsmateriel. Chefen S1 hade samordningsansvar för telekommunikationsstödet med hjälp av förbanden: P4 (Skövde), P7 (Revinge), P10 (Strängnäs), T2 (Skövde), Lv6 (Halmstad), F17 (Kallinge), Ing2 (Eksjö), och Helikopterflottiljen (Malmen). TeliaSonera har i Sverige 8 000 telestationer i det fasta telenätet och 8 000 basstationer i mobilnätet. Den fasta telefonin slogs ut för nära 300 000 av TeliaSoneras kunder. Tillgängligheten till fast och mobil telefoni såväl som Internet påverkades. I inledningsskedet av stormen var det TeliaSoneras driftcentraler för det fasta telenätet och mobilnätet som engagerades. Efter hand kom dock hela företaget att vara mobiliserat. Flextronics Network Services var i inledningsskedet av reparationsarbetet TeliaSoneras huvudentreprenör för felavhjälpning. Relacom – nytt företag efter sammanslagning mellan Flextronics Network Services och Telavie – TeliaSoneras nuvarande huvudentreprenör för felavhjälpning av kraft och kabelfel. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 12 (63) Av Försvarsmaktens totalt 39 verksamhetsställen, omfattande utbildningsförband, staber, skolor och centra samt 11 avvecklingsorganisationer, har minst 18 avdelat resurser till insatsen. Ungefär 2 500 personer har varit insatta eller i beredskap under drygt en månads tid, från den 8 januari t.o.m. den 8 februari. Som mest var 1 500 personer i gång samtidigt. Yrkesofficerare, civilanställda, värnpliktiga och hemvärnssoldater har utfört uppgifter på uppdrag av länsstyrelser, kommuner, myndigheter och samhällsviktiga bolag inom tele- och elsektorn. Exempelvis genomfördes röjning av skog, kontroll av ledningsgator med trupp och helikopter, uppsökande verksamhet, upprättande och betjäning av sambandsplatser, stöd med motorcykelordonnanser, vatten- och drivmedelsförsörjning, reparationer, underhållstjänst, bemanning av värmestugor, upprättande och betjäning av kokgrupper, transportflygningar med Hercules (TP-84), transporttjänst, stöd vid nätbyggnad och radiolänkstråk, utlåning och drift av elverk, förberedelser för förläggning vid evakuering samt stabs- och ledningsstöd. Därutöver har krisstödgrupper (präster, personalkonsulenter, läkare och sjuksköterskor) ur huvuddelen av de insatta utbildningsförbanden varit engagerade. Under insatsen har en stor mängd materiel från Försvarsmaktens krigsorganisation nyttjats och lånats ut, bland annat cirka 1000 elverk av olika storlek, motorsågar, räddningsbandvagnar, vattencisterner, drivmedelsfordon, reparationsutrustning, fordon (bussar, lastbilar samt terrängbilar), arbetsmaskiner (hjullastare och grävmaskiner), bogserbåt, radiolänkutrustning, satellittelefoner samt en stor mängd drivmedel (cirka 100 000 liter enbart från Försvarsmaktens logistik FMLOG). Dessutom gjordes stora insatser av kommuner, landsting, Vägverket, Polisen, LRF, frivilliga försvarsorganisationer, elbolag, räddningstjänster m. fl. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 13 (63) 4. Skadeläge 4.1. Elförsörjning Under stormen förstördes totalt närmare 30 000 km ledning för de två största nätbolagen, Sydkraft (E.ON) och Vattenfall. Det var inte enbart elavbrotten som drabbade elkonsumenterna i Sydsverige, eftersom varken fasta telenätet, mobilnätet eller lokalradion fungerade tillförlitligt till följd av att dessa också drabbades av elavbrott. Detta fick till följd att räddningsinsatser m.m. uteblev eller fördröjdes. När läget var som värst var uppemot 730 000 elabonnenter utan ström. De flesta inom tätbebyggda områden återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa elabonnenter varade strömavbrottet upp till 45 dygn. Totalt kan antalet avbrottsdygn beräknas till 2,3 miljoner. Det nedgrävda nätet klarade sig oskadat. Det var luftledningsnätet som blev svårt skadat. Såväl nya som gamla stolpar hade knäckts. Ledningsgatorna för lokalnäten var som regel inte trädsäkra. Röjningsarbetet byggde till stor del på frivilliga krafter organiserade utifrån respektive lokalsamhälle. Bristen på röjningsresurser försenade återuppbyggnadsarbetet av elnätet. 4.2. Telekommunikation I de följande avsnitten beskrivs skadeläget för TeliaSonera. I TeliaSoneras telenät hyr ett antal andra operatörer in sig. I och med att detta telenät blev skadat blev också de andra operatörernas kunder drabbade. 4.2.1. Allmänt om telenätet i området Det fasta telenätet kan förenklat ses som fyra delar: • Fiberbaserat stomnät med nedgrävda kablar och stationer med fasta reservelverk. I stort sett opåverkade av stormen och fungerade hela tiden. • Mellanortsnät som finns mellan de större telestationerna och ut till de mindre telestationerna. Mellanortsnätet är i relativt stor utsträckning etablerat med luftkabel för telekommunikation. Detta nät drabbades svårt av stormen på grund av nedfallna träd. • Mindre telestationer har ofta bara reservkraft i form av batterier med begränsad drifttid och är beroende av att mobila elverk tas i drift vid längre kraftavbrott. De mobila elverken är av 48 V-typ och gjorda för en kontinuerlig drifttid på max cirka fyra dygn. De måste dock under denna tid tankas upprepade gånger. • Accessnätet dvs. trådnätet mellan telestationen och kunden. Detta nät drabbades mycket allvarligt med omfattande skador eftersom det utanför tätort ofta är byggt som luftledning. Mobiltelefonnätet består av mobilstationer med antennbärare utplacerade geografiskt för att få bästa täckning. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 14 (63) 4.2.2. Initialt skadeläge, skede 1 Foto Pierre Jönsson FMV • Fler än 800 telestationer i fasta nätet blev efter ett tag strömlösa och ur drift eftersom reservkraften från batterier var förbrukad. • 500 celler i mobilnätet blev strömlösa av samma orsak. (Varje basstation kan ha 1-3 celler. När det är flera celler per basstation har de olika geografiska utsträckningar och de arbetar på olika frekvenser.) • Ca 300 000 kunder var utan fast telefoni. De flesta med anledning av att telestationerna var ur drift. • Ett stort antal telestationer drabbades av följdfel på grund av urladdade batterier och för låg batterispänning som skadade utrustningen. Även ett antal batterier förstördes på grund av fullständig urladdning (djupurladdning). • Stora problem att över huvud taget ta sig fram till många stationer på grund av nedfallna träd. Inget felavhjälpningsarbete tilläts nattetid under de första dygnen eftersom det var för stora risker för personalen. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 15 (63) 4.2.3. Skadeläge efter fem dagar, skede 2 • Mobilnätet var funktionsdugligt till mer än 90 %. • Antalet kunder som saknar fast telefoni är nere i 39 000. De flesta telestationerna var nu försedda med reservelverk. Men läget var instabilt, elnät och elförsörjning med reservelverk fungerade till och från. • Mellanortsnätet till ett antal telestationer hade så pass stora skador att reparation inte var möjlig. För att kunna erbjuda telestationernas kunder fast telefoni tills nätet var återuppbyggt etablerades provisoriskt nät till dessa stationer med hjälp av militär radiolänkutrustning. • PTS (Post och telestyrelsen) rapporterar att en tydlig utveckling är att antalet kunder som är utan telekommunikationer minskar. Telekommunikationerna börjar fungera i större utsträckning. • Telekommunikationer, både det fasta telenätet och mobilnätet, är beroende av el för att fungera. Därför prioriterar operatörerna att säkra elförsörjningen genom att få igång reservaggregat. • Konsekvenserna av att telekommunikationer nu på många ställen drivs med reservel är att det medför ökade underhållsinsatser i form av bränsle och service vilket ökar risken för störningar. Den ordinarie elförsörjningen kommer också successivt tillbaks. Det är på många håll, främst i Kronobergs län, svårt att nå telestationerna då det krävs omfattande röjning av vägar. 4.2.4. Skadeläge efter två veckor, skede 3 • Mobilnätet har åter full täckning. • 15 telestationer i det fasta telenätet var fortfarande ur drift. • Många kunder i det fasta telenätet var fortfarande drabbade på grund av fel i accessnätet. • Drygt 200 telestationer i det fasta telenätet och mobilnätet drivs fortfarande med reservkraft, d.v.s. saknar elförsörjning från elleverantör. • Cirka 75 provisoriska lagningar i mellanortsnätet varav tolv gjordes med radiolänk och sju med optokabel från Försvarsmakten. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 16 (63) 5. Beslut om insats 2005-01-08 Första underhandskontakten med Försvarsmakten tas cirka 20.00 av chefen för Räddningstjänsten i Ljungby kommun vid telefonsamtal med chefen för Kronobergsgruppen. Klockan 20.45 begärs sedan formellt stöd till civil verksamhet. Vakthavande befäl på Södra Militärdistriktet började förbereda försvarsmaktsinsats för stöd till samhället samtidigt som extra personal kallades in för att förstärka staben. Chefen för Kronobergsgruppen utsågs till militär insatschef i Kronobergs län och begav sig till SOS larmcentral i Växjö där samordning av de olika insatserna inom länet påbörjades. Södra Militärdistriktet orienterade vakthavande befäl vid både Operativa insatsledningen och Mellersta militärdistriktsstaben i Strängnäs om situationen och började kontakta de olika förbanden i området för att inventera resurser och förbereda insatser. Redan klockan 22.30 var de första hemvärnsresurserna insatta för att stödja Värends räddningstjänstförbund. Senare på natten etablerades telekommunikationsstöd i form av radioförbindelse mellan Alvesta kommunledning och ett antal vårdinrättningar för att säkerställa kontaktvägar mot läkare och ambulans. 2005-01-09 Flera länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster kontaktade Södra Militärdistriktet för att begära stöd enligt lagen om skydd mot olyckor. Försvarsmakten fortsätter att upprätta radioförbindelser till stöd för om vård/omsorg och räddningstjänst. 2005-01-11 I tidigt skede uttrycktes förväntningar på att Länsstyrelsen skulle ta på sig en ledande roll i krishanteringsarbetet. Landshövdingen i Kronobergs län beslutade 2005-01-11, klockan 15.30 (bilaga 1) att Länsstyrelsens krisledningsstab bland annat skulle: • Ansvara för fortlöpande kontakter mot centrala myndigheter, Försvarsmakten, elkraftbolagen samt andra övergripande aktörer. • Förstärka samordningsstaben vid Länsstyrelsen med samverkansbefäl från Polisen och Försvarsmakten. På grund av skadeläget fattade Länsstyrelsens krisledningsstab beslut om att begära hjälp från Försvarsmakten. Ansvaret omfattade bland annat prioriteringar av samhällsviktiga insatser såsom eltillförsel (fördelning av elverk) och telekommunikation. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 17 (63) På kvällen, efter en hel del diskussioner med telebolagen, beslutade Operativa insatsledningen att Upplands regemente (S1) skulle sättas in i området för att upprätta teleförbindelser. S1 kontaktades och påbörjade förberedelser inför insats. Försvarsmaktens Operativa insatsledning (OPIL) gav, genom Vakthavande Befäl (VB), order (bilaga 2) till ett antal förband, bland andra S1, att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i det stormdrabbade området (inte avgränsat till Kronobergs län). Ordern kom till S1 regementsexpedition klockan 18.40. För S1 del innebar ordern att underställa sambandsresurser efter samverkan med Södra Militärdistriktet. 2005-01-12 Genom interna arbeten förberedde S1 sig för insats i det drabbade området. Klockan 08.00 fick grundutbildningsbataljonen förvarning om insats och klockan 10.00 kom en förberedande order. Order (bilaga 3) kom till S1 klockan 14.00 och insatsstyrkan utgick klockan 20.00. 2005-01-13 Förhandsomgången anlände till Växjö klockan 01.30 och insatsstyrkan anlände klockan 11.00 till Kronobergshed där förbandet grupperade. Sammantaget blev drygt 180 värnpliktiga och ett 20-tal befäl från S1 engagerade i reparationsarbetet. Som mest uppgick styrkan från S1 och de som var underställda S1 till cirka 320 man. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 18 (63) Hemvärnsförbandet Kalmar- och Kronobergsgruppen som hade den lokala anknytningen hade drygt 1 000 personer engagerade. Försvarsmakten bedömer att man bistod med 20 000 mandagar i stormområdet varav cirka 15 000 i Kronobergs län. Foto Ulf K Rask S1 Foto Ulf K Rask S1 Det gamla militära övningsområdet Kronobergshed fick återigen ta emot militärer. S1 och ytterligare några förband hade sin stabsplats och grupperingsplats för de värnpliktiga där. Ulf K Rask Foto Ulf K Rask Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 19 (63) 6. Insats Insatserna med militär telekommunikationsmateriel som gjordes efter stormen Gudrun kan delas in i tre skeden: • Skede 1. Upprättande av i huvudsak taktisk materiel i form av utrustning ur Telesystem 9000. • Skede 2. Den taktiska materielen ersätts med operativ materiel i form av transportabel radiolänkutrustning. • Skede 3. Överlämningsfasen och driftfasen som sträcker sig från 2005-01-29 och fram till 2006-05-05. Försvarsmakten tillhandahåller sambandsutrustning och via Länsstyrelsen överlämnas driftansvar till TeliaSonera/Relacom. I inledningsskedet av reparationsarbetet användes taktisk materiel ur Telesystem 9000 (TS 9000) för att bistå civilbefolkningen med telefonisamband ”telefonkiosker”. Denna materiel är relativt snabbt upprättad men kräver bemanning och är inte byggd eller avsedd för permanent drift. Efter hand ersattes den taktiska materielen med operativ materiel eftersom behovet fanns av telekommunikationsutrustning med högre kapacitet och uthållighet. Förbindelser kunde då byggas mellan TeliaSoneras telefonstationer. Den operativa materielen kräver efter upprättande inte bemanning på samma sätt som den taktiska utan kan stå obemannade över längre tider. Försvarets telenät (FTN) är uppbyggt för att klara svåra påfrestningar och var därmed oskadat och i funktion efter stormen. Detta utnyttjades för att ta fram telefonabonnemang till de tillfälliga tjänsterna med så kallade ”telefonkiosker”. Rekognosering av platser med hjälp av Försvarsmaktens helikoptrar var till stor hjälp. I och med att framkomligheten på vägnätet var starkt begränsad kunde personalen på detta sätt snabbt komma ut till otillgängliga platser och få en överblick av läget. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 20 (63) 6.1. Tidsaxel över viktiga händelser A D B C F E I G H K J L N M O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Januari 2005 Skede 1 Skede 2 Skede 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Februari 2005 Skede 3 P 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Skede 3 Mars 2005 Q April R Maj Juni 2005-01-08 • • • • B Aug Sep Okt Nov Dec Skede 3 2005 A Juli 2005-01-09 • • Jan 2006 Feb Mars April Maj Skede 3 Stormen Gudrun kulminerar mellan klockan 18.00-22.00. Vakthavande befäl på Södra Militärdistriktet började förbereda en möjlig försvarsmaktsinsats TeliaSonera Network Operation Center ökar beredskapen. Första insats med radioutrustning görs för att säkerställa kontaktvägar för sjukvård och omsorg. Flera länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster kontaktade Södra Militärdistriktet för att begära stöd enligt lagen om skydd mot olyckor. Den ”Centrala Driftsledningen” på TeliaSonera kallas in. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 21 (63) C 2005-01-11 • • • Landshövdingen i Kronobergs län beslutar bland annat att Länsstyrelsens samordningsstab ska förstärkas med samverkansbefäl från Polisen och Försvarsmakten. Se bilaga 1. OPIL ger order till ett antal förband (S1 m. fl.) om att stödja Södra Militärdistriktet. Från och med den 11/1 till och med den 29/1 höll Länsstyrelsen dagliga samverkans- och samordningsmöten. D 2005-01-12 • Insatsstyrkan från S1 utgår mot Kronobergshed. E 2005-01-13 • Förbandet från S1 grupperar på Kronobergshed. F 2005-01-14 • • • Radiolänkstråk etableras mellan Vederslöv och Kalvsvik. S1 upprättar ledningsplats i Kronobergsgruppens lokaler. Satellittelefoner delas ut till kommuner. G 2005-01-15 • Radiolänkstråk etableras mellan Rottne och Källreda. H 2005-01-17 • • • Radiolänkstråk etableras mellan Älmhult och Länshult. Radiolänkstråk etableras mellan Ljungby och Bolmstad. Optostråk etableras mellan Ryssby och Tutaryd. I 2005-01-18 • • Radiolänkstråk etableras mellan Bergdala och Lessebo. Optostråk etableras mellan Lenhovda Telestation och Marhult. J 2005-01-19 • • • • Radiolänkstråk etableras mellan Älmhult och Höghult. Radiolänkstråk etableras mellan Urshult och Grönteboda. Radiolänkstråk etableras mellan Prinsebo och Unnaryd. Radiolänkstråk etableras mellan Småöja och Yås. K 2005-01-20 • Radiolänkstråk etableras mellan Skogsryd och Ugnanäs L 2005-01-22 • • • Radiolänkstråk etableras mellan Länshult och Kalvsnäs. Radiolänkstråk etableras mellan Länshult och Pjätteryd. Optostråk etableras mellan Amundshylte och Ålshult. M 2005-01-23 • Optostråk etableras mellan Ambjörnarp och Tittebo. N 2005-01-28 • Avtalet är klart mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län som gäller överlämning av driftansvar för upprättad sambandsmateriel. O 2005-01-29 • Den sista personalen från S1 lämnar Kronobergshed. P 2005-03-11 • Det första radiolänkstråket kopplas ner. Förbindelsen som bryts är mellan Ljungby och Bolmstad. Q 2005-04-29 • Förbindelserna Vederslöv – Kalvsvik och Rottne – Källreda kopplas ner. R 2006-05-05 • Förbindelsen mellan Länshult och Kalvsnäs är det sista radiolänkstråket som kopplas ner. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 22 (63) 6.2. Insats i skede 1 (till och med 2005-01-14) 6.2.1. TeliaSoneras insatser Insatserna från TeliaSonera hanterades enligt de rutiner som finns i deras normala driftsprocess. Dessa innebär i korthet att ansvarig driftledare vid TeliaSonera Network Operation Center, vid en onormal händelse utanför kontorstid, har möjlighet att öka beredskapen med en jourhavande ledare. Den jourhavande ledaren bedömer situationen och om effekterna överstiger vissa förutbestämda gränser kallas funktionen Central Driftsledning samman så att tillräckliga befogenheter finns för att hantera situationen. TeliaSonera samarbetade med Flextronics Network Services som var den ansvariga serviceentreprenören i det aktuella området. Vid stora fel med geografisk koncentration hade befogenheterna för samordningsansvaret för felavhjälpningen flyttats ut till entreprenören på regional nivå. Entreprenören skulle då etablera en regional funktion för att samordna sina resurser inom områdena så att felavhjälpningen skulle bli optimal. Detta gav också entreprenören möjlighet att flytta personal mellan regionerna beroende på felbilden. TeliaSonera Network Operation Center planerade och prioriterade felavhjälpning men samordnade i detta läge inte avhjälpning av enskilda fel. 6.2.2. Försvarsmaktens insatser Insatserna från Försvarsmakten hanterades enligt befintliga rutiner. Användandet av försvarets sambandsutrustning skedde efter samråd med TeliaSonera och dirigerades till platser dit skadade kablar inte var reparerbara. I detta skede var det främst utrustning från Försvarsmaktens Telesystem 9000 som användes. Telesystem 9000 är ett taktiskt system främst avsett för att snabbt kunna gruppera och upprätta samband. Försvarsmaktens personal upprättade och driftsatte radiolänkförbindelser och optoförbindelser. Inkoppling mot telenätet utfördes av Flextronics Network Services. Försvarsmakten ansvarade för drift och underhåll av den egna utrustningen. Efter ett tag framstod det att den effektivaste samverkan var på nivån S1 - Flextronics Network Services. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 23 (63) 6.2.3. Händelseförlopp 2005-01-08 TeliaSonera ökar och överför beredskapen till jourhavande ledare redan på kvällen med anledning av de pessimistiska väderleksrapporterna. På managementnivå etablerades extra beredskap. 2005-01-09 TeliaSonera ökar insatserna till läge Central Driftsledning så att tillräckliga befogenheter finns för att hantera situationen. Samtidigt får Flextronics Network Services befogenheter att ta lokalt samordningsansvar. Flextronics Network Services påbörjar planering och genomförande av flytt av personal och materiel (reservelverk) från närområdena till det drabbade området. 2005-01-11 S1 får order av OPIL att stödja Södra Militärdistriktet med arbete i det drabbade området. Länsstyrelsens ansvar är bland annat att klarlägga helhetsbilden av läget inom länet och medverka till att samordning av tillgängliga resurser kommer till stånd. Samtidigt ska samordningsstaben vid Länsstyrelsen förstärkas med samverkansbefäl från Polisen och Försvarsmakten. Se bilaga 1. 2005-01-12 Insatsstyrkan från S1 utgår mot Kronobergshed. Samtidigt upprättar S1 en ledningsplats i Kronobergsgruppens lokaler. 2005-01-13 Initial kontakt tas av S1 med Flextronics Network Services i Växjö för att reda ut sambandsbehov med prioriteringar och redogöra för vilka resurser Försvarsmakten kan bidra med. 2005-01-14 S1 placerar en sambandsofficer i staben för Södra Militärdistriktet. Under dagen levereras sju elverk 20 kVA från S1 till Växjö. Försvarsmaktens logistik (FMLOG) svarar för ytterligare utlämning av elverk, samt transport till området av elverk från andra delar av Sverige. Satellittelefoner delas ut till kommunerna enligt prioritering från Länsstyrelsen. Sammanlagt delades det ut 17 satellittelefoner till kommunerna. Kontakterna mellan S1, TeliaSonera och Flextronics Network Services fortsätter. Huvudsakligen upprättas "telefonkiosker". Den första radiolänkförbindelsen mellan telestationer upprättas. Foto Ulf K Rask S1 Byns enda telefon. Den här "telefonkiosken" är upprättad i den lilla byn Berg, strax norr om Växjö. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 24 (63) 6.3. Insats i skede 2 (2005-01-15 - -01-29) Foto: FILIP SJÖFORS VECKA 3 · NR 12 · 17 JANUARI 2005 måndag Michaela vill ha ideellt arbete på skolschemat 50 års arbete för att lansera Linné Klimakteriet inverkar bara lite på kvinnors livskvalitet Gymnasieelever funderar över sin funktion i världen samtidigt som de har svårt att hitta tiden till att hjälpa andra. Tio år gamla läroböcker gör inte att de känner sig närmare verkligheten. Michaela Matsdotter (bilden) vill ha ideellt arbete på schemat. – Vi har Linnés födelseort och det nonchalerar kommungubbarna, säger Yngve Lind. I 50 år har han arbetat för att lansera blomsterkungen. När nu kommunen ska sätta upp Linnéskyltar så betalar han några av dem ur egen ficka. Nu på fredag ska Helene Ekström, distriktsläkare i Alvesta (bilden), försvara sin avhandling om kvinnor i klimakterieåldern. Kvinnor i åldern 45–60 år har svarat på frågor om symptom, hormonanvändning, livskvalitet, välbefinnande och attityder. Undersökningen visar bland annat, att klimakteriet påverkar kvinnornas livskvalitet i ringa grad. DEL A, SIDORNA 14 OCH 15 DEL A, SIDORNA 18 OCH 19 GRUNDAD 1866 Foto: INGEMAR KROON DEL B, SIDAN 18 www.smp.se håller dig ständigt uppdaterad · Telefon 0470-77 05 00 · Pris 15:– Det blev militären som kom med räddningen till telefonilösa områden. Signalregementet S 1 från Enköping har anlänt med ett kompani till Småland med omkring 200 man befäl och värnpliktiga samt 50 fordon med telestationer och radiomaster. Karl-Johan Franke och Christian Foto: LENA GUNNARSSON Smith är två av de värnpliktiga från signalregementet S1. Nikki Weddle – en sann bollkonstnär. Militären behövs ännu en vecka i stormarbetet Queens-seger kan leda till nytt kontrakt Militären behövs i stormarbetet i Kronobergs län, åtminstone en vecka till. Det kom länsstyrelsen och försvarsmakten överens om i går, och landshövding Lars-Åke Lagrell har försäkrat sig om ” stöd från statsrådet Ulrika Messing. Till det militära arbetet hör bland annat att sätta upp telestationer, vilket fått åtskilliga mobiler att fungera. Drygt 7 000 kunder saknar fortfarande fast telefoni. Det är inte ett civilt försvar Sverige behöver, men ett försvar som också kan fungera vid civila katastrofer, i Sverige och omvärlden. Att skydda medborgare måste vara LEDARE, DEL A, SIDAN 2 det överordnade målet. I går var cirka 18 000 abonnenter i länet utan elektricitet, och för många av dem väntar åtskilliga strömlösa veckor. Arbetet går långsamt nu eftersom 330 mil helt nya ledningar måste byggas upp. VÄDRET Lokala skurar DEL B, SIDAN 24 Myndigheterna betecknar läget som fortsatt allvarligt, men under kontroll. I dag är ingen person anmäld saknad. DEL A, SIDORNA 16, 17 OCH 28 DEL A Växjö 3–9 Sverige 10, 11 Världen 12, 13 Kronoberg 16, 17, 28 Älmhult 18, 19 Debatt 20 Foto: STEFAN NILSSON Växjö Queens har fyndat på den amerikanska basketmarknaden. Nikki Weddle var artisten som såg till att Växjö Queens slog Umeå Comets med 74–72 i den viktiga matchen i Damligan. Nikki dribblade av i stort sett hela Umeålaget när hon frispelade Erica Petersson till de avgörande poängen i slutskedet. En seger som kan leda till nytt SPORTEN kontrakt. DEL B Röster 21 Personligt 22, 23 Nöje 24, 25 Kultur 26, 27 Sporten 1–14 Uppvidinge 15 Alvesta 16–18 Tingsryd 19 Lessebo 20 Annonser 21–23 Serier • Väder 24 Tv • Radio 25–27 Militärens insatser följdes med stort intresse av massmedia. Bilden ovan visar första sidan i Smålandsposten den 17 januari 2005. Bildtexten berättar att det var militären som kom med räddningen till telefonilösa områden. Signalregementet S1 från Enköping har anlänt med ett kompani till Småland. Vidare beskriver innehållet i artikeln att Länsstyrelsen och Försvarsmakten kom överens om att militären behövs i stormarbetet i Kronobergs län åtminstone en vecka till. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 25 (63) Över tiden sker tillförsel av främst operativa radiolänksystem (RL 74, RL 47, RL 101 och RL 1211). 2005-01-15 Den huvudsakliga tyngdpunkten förskjuts från att upprätta enstaka ”telefonkiosker” till att ersätta förbindelser i TeliaSoneras nät och därigenom få igång hela orters telefoni. Detta beror på att samverkan mellan S1 och Flextronics Network Services börjar ge resultat. 2005-01-16 S1 har placerat samverkansofficerare för el och samband hos Länsstyrelsen i Kronobergs län. Detta skedde på order av Södra Militärdistriktet efter begäran från chefen för Kronobergsgruppen och var en del av en större insats från Försvarsmakten i form av samverkansofficerare med specifika kompetenser. 2005-01-19 Länsstyrelsen i Kronobergs län gör en hemställan till Försvarsmakten om ytterligare operativa radiolänksystem för ersättning i TeliaSoneras nät. De sista "telefonkioskerna" bryts. 2005-01-20 Ytterligare tillförsel av operativa radiolänksystem (RL 74) inleds. 2005-01-21 Avtalsdiskussioner påbörjas mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen med avseende på överlämning av driftansvar för upprättad sambandsmateriel. 2005-01-27 Sista enheten från Telesystem 9000 tas ur drift. 2005-01-28 Huvuddelen av personalen återgår till S1. Avtalet som gäller tillhandahållandet av sambandsutrustning mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län är klart, bilaga 4. 2005-01-29 Den sista personalen från S1 lämnar Kronobergshed. Under tiden har Försvarsmakten etablerat 16 radiolänkstråk (kapacitet 2-34 Mbit/s) och 7 optostråk (kapacitet 2-34 Mbit/s). Dessutom har cirka 1 000 elverk distribuerats. I första hand små elverk i storleksordningen 1 500-4 000 W men även Elverkskärra 20 kVA, 40 kVA, 50 kVA och elverk 70 kVA har använts. Kommuner och räddningstjänst svarade för distribution av elverken och Försvarsmakten svarade delvis för drift och skötsel. Göta Trängregemente T2 svarade för drift och skötsel av elverk 70 kVA. 6.4. Skede 3 (2005-01-29 - - 2006-05-05) Överlämning av driftansvar Inför överlämningen av driftansvaret besiktigades anläggningarna med avseende på personsäkerhet och driftsäkerhet. Formellt överlämnade Försvarsmakten utrustningen till Länsstyrelsen som i sin tur överlämnade utrustningen till TeliaSonera. TeliaSonera tog över ansvar för drift och underhåll av Försvarsmaktens upprättade anläggningar. I samband med överlämningen gjordes en genomgång med ett antal tekniker från Flextronics Network Services. Materiel och dokumentation om den utplacerade materielen gicks igenom. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 26 (63) Kontaktvägar med personal ifrån S1 och F17 gjordes upp för att kunna bistå i de fall problem skulle uppstå. S1 hade kontaktpersonal tillgängliga dygnet runt. TeliaSonera såg till att samtliga anläggningar försågs med stängsel och larmutrustning mot intrång. Larmutrustningarna kopplades till Securitas. Foto Roland Plan FMV Transportabel multiplexutrustning är upprättad i en telestation. Efter hand som reparationer av ordinarie nät fortskred bröts Försvarsmaktens materiel. Denna materiel förrådsställdes sedan efter sedvanlig vård och tillsyn. 6.5. Drift Försvarsmaktens utrustningar kunde inte på ett enkelt sätt övervakas från TeliaSoneras driftövervakning. Försvarsmaktens egen driftövervakning kopplades inte heller in eftersom det handlade om ett begränsat antal sträckor och övervakningen istället koncentrerades på telestationens utrustning. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 27 (63) 6.6. Underhåll Eftersom kompetensen på Försvarsmaktens utrustning endast fanns hos ett fåtal personer gjordes speciella arrangemang med den lokala personalen hos Flextronics Network Services. Från Försvarsmaktens sida hanterades reservdelsförsörjningen enligt normala rutiner. Ur TeliaSoneras perspektiv var reservdelsförsörjningen annorlunda, men eftersom rutinerna var kända av personalen på lokal nivå utgjorde det oftast inget allvarligt problem. 6.7. Tekniska erfarenheter 6.7.1. Taktisk eller operativ materiel Erfarenheter visar, att den materiel som ska användas vid insats är den materiel som finns tillgänglig i grundutbildningen oavsett om denna är operativ eller taktisk. Dels är den omedelbart åtkomlig, dels finns utbildad personal tillgänglig. Försvarets utrustningar levererade den prestanda som förväntades. 6.7.2. Tekniska erfarenheter I civila nät används en kontakt som benämns M4 och inom Försvarsmakten används kontakttypen BNC som gränssnitt för 2 Mb. Dessa kontakter är inte anslutningsbara med varandra utan kräver en adapter. Foto Michael Eriksson Relacom Adapterkablage BNC-M4 fick i vissa fall tillverkas för att klara utrustningarnas gränssnitt. Andra tekniska erfarenheter utifrån Flextronics Network Services sida var att den dokumentation som fanns tillgänglig för de olika utrustningarna var till stor nytta. Det underlättade att utföra felavhjälpning i och med att de olika momenten för detta var väl beskrivna. Försvarsmaktens dokumentation är uppbyggd på ett sådant sätt att materielen är beskriven med utgångspunkt från upprättande, drift, underhåll och vård. Under behovstiden ombesörjde FMV och Försvarsmakten att vissa reservdelar omfördelades till Växjö, allt för att hålla nere avbrottstiderna om något skulle haverera. På ett tidigt stadium fattade FMV beslut om att stödja insatsen genom att upprätta en kontaktlista för personal med kunskap om systemen samt access till centralt placerade specialister och reservdelar. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 28 (63) I samband med kraftanslutningar konstaterades att materiel från Försvarsmakten har allt som kan behövas, d.v.s. likriktare med batteripack med 230 V-anslutning samt anpassade anslutningar mellan likriktare och utrustning. Försvarsmaktens utrustningar är uppbyggda i så kallade stativlådor, vilket underlättar placering på telestationer och andra utrymmen där kapacitet behövs. Stativlådorna är i ”ruggat” utförande vilket innebär att de är miljötåliga och står emot fukt och damm. Utrustning i stativlådor underlättade placeringar på telestationer Foto Roland Plan FMV Initialt installerades utrustning med hjälp av stationens egen kraft. Detta installationssätt utgjorde dock en felkälla då kraftnätet inte var stabilt. Det blev med andra ord en nödlösning för att snabbt få igång utrustningen och med den telekommunikationen till stationen. Dessa felkällor byggdes successivt bort. FMV hjälpte till att avhjälpa kvarvarande brister genom att komplettera telestationerna med mobil 48 V-kraft i samband med en resa i området. Det var svårt i den rådande situationen att bygga ersättningsförbindelser eftersom det var oklart vilket tidsperspektiv som gällde. Man bygger på ett sätt om utrustningen ska vara upprättad under en kortare tid och på ett annat sätt om förbindelsen ska vara i drift under en längre tid. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 29 (63) 6.7.3. Civil utrustning i militära master I samband med planering av nya radiolänkstråk framfördes önskemål om att upprätta civil radiolänkutrustning i militära master. Behovet av Försvarsmakten utrustning kunde på detta sätt reduceras. En snabbutredning genomfördes om civil radiolänkutrustning kunde användas i Försvarsmaktens master. TeliaSoneras materiel innehöll fästen som passade på Försvarsmaktens mastvagnar. Dessutom var vikten på den civila radiolänkutrustningen avsevärt lägre än för Försvarsmaktens utrustning. Ett försök gjordes i Småöja med civil radiolänkutrustning i 7 GHz-bandet med en 0,6 meters parabolantenn och vridbart mastfäste för panorering ifrån marken. En kabel för avläsning av insignalen anslöts samtidigt. Därefter hissades masten upp. Efter upphissning till 25 meter mottogs insignal med signalstyrka utöver den förväntade, så kommunikationen var klar. I och med detta lyckade försök användes civil radiolänkutrustning på flera platser. En rutin bör tas fram så att en systemsäkerhetsanalys snabbt kan genomföras i samverkan med FMV och leverantören av utrustningen. Foto Michael Eriksson Relacom Kvällsarbete med resning av mast med civil radiolänkutrustning Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 30 (63) 7. Uppbyggnad av det transportabla telenätet 7.1. Nätkarta 7.1.1. Radiolänkstråk Nätkartan visar de radiolänkhopp som upprättades av S1 och F17. I tabellen visas mellan vilka orter materielen var uppkopplad, vilken kapacitet som gavs, när materielen upprättades och hur länge den var i drift. Tabell 1. Radiolänkstråk – orter Stråk Från Till Kapacitet Upprättad Drifttid (dagar) RL 1 Vederslöv Kalvsvik 34 Mbit/s 05-01-14 106 RL 2 Älmhult Länshult 8 Mbit/s 05-01-17 233 RL 3 1) Rottne Ödetofta 2 Mbit/s 05-01-15 RL 4 Rottne Källreda 8 Mbit/s 05-01-15 RL 5 1) Barkhult Häradsbäck 2 Mbit/s 05-01-16 1) Barkhult Älmhult 2 Mbit/s 05-01-17 RL 7 Ljungby Bolmstad 2x2 Mbit/s 05-01-17 54 RL 8 Grönteboda Gäddeviksås 2x2 Mbit/s 05-01-19 392 RL 9 Unnaryd Prinsebo 2 Mbit/s 05-01-19 163 RL 10 1) Lessebo Bergdala 2 Mbit/s 05-01-18 RL 11 Yås Småöja 2x2 Mbit/s 05-01-19 163 RL 12 Älmhult Höghult 2 Mbit/s 05-01-19 203 RL 13 Länshult Kalvsnäs 2x2 Mbit/s 05-01-22 460 RL 14 Länshult Pjätteryd 2 Mbit/s 05-01-22 90 RL 15 Skogsryd Ugnanäs 2 Mbit/s 05-01-20 131 RL 6 105 2x2 Mbit/s 05-01-18 391 RL 16 Lessebo Bergdala Stråken RL 3, RL 5, RL 6 och RL 10 var stråk som upprättades med Telesystem 9000 och var endast upprättade under några dagar. Utöver dessa stråk upprättades en stor mängd stråk till exempelvis ”telefonkioskerna” med Telesystem 9000 i det första skedet efter stormen. 1) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 31 (63) RL3 Alvesta (2 st) Växjö (2 st) Ljungby (3 st) RL10 RL1 Lessebo (6 st) Älmhult (2 st) RL6 RL5 Tingsryd Markaryd (2 st) = Satellittelefon Skede 1. Upprättade radiolänkstråk och utdelade satellittelefoner till kommunerna RL4 RL9 RL11 RL7 Växjö Alvesta Ljungby RL1 RL15 RL14 RL2 RL13 Älmhult RL12 Tingsryd Markaryd RL8 Skede 2 och 3. Upprättade radiolänkstråk RL16 Lessebo Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 32 (63) I följande text beskrivs gruppering och utrustning i detalj för de olika platserna. Radiolänkstråk som upprättades med Telesystem 9000 (RL 3, RL 5, RL 6 och RL 10) är inte beskrivna. RL 1/Vederslöv – Kalvsvik Befintlig luftkabel fick så stora skador att en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. Försvarsmakten rekognoserade på respektive telestationsområde och fann att det vid Kalvsvik telestation fanns plats för en Tp mast 35 m och en radiolänkhytt RL 741. I Odenslanda finns en bygdegård med stora gärden intill som användes som mastplats på Vederslövssidan. Där grupperades en Tp mast 35 m med en radiolänkhytt bredvid. Ifrån radiolänkhytten drogs optokabel, FIKA 500 och FIKA 2000. Avståndet var cirka 1300 meter genom skogen till telestationen. På telestationen upprättades multiplexutrustning TM 50. Den militära utrustningen och optokabeln var placerad på betesmark. I och med att arrendatorn skulle placera djur där så omgrupperades denna radiolänk till en befintlig Teliamast. Foto Michael Eriksson Relacom Flytt av antennen till Tp mast 35 m på ett gärde i Vederslöv Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 33 (63) RL 2/Älmhult – Länshult Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000. Denna ersattes i skede 2 med radiolänkutrustning RL 741 som har större kapacitet (34 Mbit/s). I Älmhult centrum finns det en stor gräsyta intill telestationen på vilken det grupperades mastvagn Tp mast 35 m (mot Länshult) och Tp mast 30 m (mot Höghult) och radiolänkhytter. Mellan radiolänkhytterna och telestationen drogs kablar i luft för el och tele. Foto Roland Plan FMV På gräsmattan utanför telestationen i Älmhult placerades Tp mast 35 m och Tp mast 30 m för anslutning mot Länshult och mot Höghult I Länshult finns en gård med namn Grimsbygd som hade en gräsyta som var användbar för mastetablering. Här placerades en Tp mast 35 m (mot Älmhult) samt en Tp mast 30 m (mot Kalvsnäs) inom ett avstånd av 75 meter. Radiolänkhytter placerades vid respektive mastvagn och el etablerades först med elverk och sedan via permanentboende. En optokabel drogs via skogen och vägkanten till telestationen i Länshult där den terminerade i en optoterminal OT-03. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 34 (63) RL 4/Rottne – Källreda Befintlig luftkabel fick så stora skador att en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. Vid Rottne telestation finns en lekplats på vilken upprättades en Tp mast 35 m och en radiolänkhytt 741. Mellan hytten och telestationen drogs kablar för el och basband 8 Mbit/s. I telestationen upprättades transportabel multiplexutrustning för 8 Mbit/s. Foto Michael Eriksson Relacom Radiolänkhytt och Tp mast 35 m placerade och inhägnade på en lekplats i Rottne I Källreda finns ett gärde i anslutning till telestationen som fick bli mastplats. Där etablerades en Tp mast 35 m och en radiolänkhytt 741. Kablar för el och basband 8 Mbit/s drogs på marken. I telestationen upprättades transportabel multiplexutrustning. RL 7/Ljungby – Bolmstad Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000. Denna byttes senare mot RL 1013. Vid Ljungby etablerades en mastvagn på en grusplan och kablar drogs till mobilstationen där radiolänkens basbandsutrustning placerades. I Bolmstad finns en öppen yta cirka 200 m ifrån telestationen där en Tp mast 30 m med RL 1013 placerades. På telestationen upprättades RL 1013 terminalenhet. Mellan terminalenheten och mastplatsen upprättades fältkabel DL 1000. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 35 (63) RL 8/Grönteboda – Gäddeviksås (Urshult) Under skede 1 upprättades radiolänkstråk med enheter ur Telesystem 9000. I Urshult användes den fasta masten som antennbärare för den militära radiolänkens gallerantenn. Under skede 2 ersattes radiolänkstråket med radiolänkutrustning RL 1211 som har större kapacitet (2x2 Mbit/s). I Grönteboda placerades en Tp mast 30 m cirka 250 m ifrån telestationen på ett gärde och en optokabel drogs mellan mastplats och telestation. Optoterminal OT 05 anslöts i vardera änden. I Gäddeviksås placerades RL 1211 i mobilmasten och RL 1211 basbandsenhet inne på mobilstationen. RL 9/Unnaryd – Prinsebo I Unnaryd placerades RL 1013 i befintlig mast. RL 1013 terminalenhet upprättades i telestationen. Mellan radiolänkens HF-del och terminalenhet upprättades fältkabel DL 200. I Prinsebo placerades Tp mast 30 m och RL 1013 anslöts med kabel 1000 DL. Foto Michael Eriksson Relacom Basbandsenheten till Radiolänk 1013 placerad i Prinsebo RL 11/Yås – Småöja Minilink E upprättades i Yås i Telias fasta mast. I Småöja grupperades en Tp mast 30 m i vilken civil radiolänkutrustning monterades. Foto Michael Eriksson Relacom I samband med stormen fick taket på telestationen i Småöja sig en törn. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 36 (63) RL 12/Älmhult – Höghult Se även RL 2. Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000 som senare ersattes med RL 101. På ett gärde i Höghult placerades Tp mast 30 m cirka 300 meter ifrån telestationen. Fältkabel DL 1000 anslöts mellan masten och radiolänkhytten. Radiolänkhytten var placerad vid telestationen. RL 13/Länshult – Kalvsnäs Se även RL 2. Till Kalvsnäs etablerades en RL 1211 och en Tp mast 30 m som placerades på en gräsmatta vid Kalvsnäs telestation. Radiolänkutrustningens terminalenhet upprättades i telestationen. Foto Roland Plan FMV Tp mast 30 m är placerad i Länshult. Masten har antenner som är riktade mot Kalvsnäs (RL 1211) och Pjätteryd (RL 472). Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 37 (63) RL 14/Länshult – Pjätteryd Se även RL 2. I Pjätteryd placerades en Tp mast 30 m och RL 472 intill skolan cirka 150 meter ifrån telestationen. En basbandskabel drogs ifrån radiolänkhytten vid masten till telestationen. Foto Pierre Jönsson FMV Radiolänkhytt RL 472 och Tp mast 30 m placerade vid skolan i Pjätteryd RL 15/Skogsryd – Ugnanäs I Ugnanäs placerades en Tp mast 30 m och en radiolänkhytt. Mellan hytten och telestationen upprättades två DL 1000 för överföring av 2 Mbit/s till telestationen där en kabelförstärkare KF 12 upprättades. I Skogsryd placerades en mastvagn samt radiolänkhytt på ett gärde cirka 500 m norrut ifrån telestationen. En optokabel drogs i vägkanten och optoterminaler etablerades i vardera änden. RL 16/Bergdala – Lessebo Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. I Lessebo finns en gräsyta i närheten av telestationen där Tp mast 35 m placerades med en radiolänkhytt RL 741 bredvid. Elverk placerades ut men tyvärr stoppades detta ofta av närboende som stördes av ljudnivån. I Bergdala placerades Tp mast 35 m och radiolänkhytt RL 741 på en gårdsplan. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 38 (63) 7.1.2. Uppkopplingar med optokabel I vissa fall ersattes utslagna kabelförbindelser med militär optokabel. Metoden användes normalt vid korta överföringsavstånd och där det ur etableringssynpunkt var mera lämpligt med optostråk än med radiolänkstråk. Den personal som upprättade radiolänkutrustningen var ofta upptagna med sina göromål samtidigt som det fanns tillgänglig personal från kabelgrupperna som kunde lägga ut optokabel. Kartan visar var kabelstråken var utlagda. Optokabel av typ FIKA 2000 och FIKA 500 användes. Överföringskapaciteten på upprättade förbindelser var 2-34 Mbit/s. Försvarsmakten säkerställde med Länsstyrelsen att ingen skogsröjning fick ske utmed vägrenar där optokabel lagts ut. Optokabeln var markerad med blått polisband. Tabell 2. Optostråk Stråk Från Till Avstånd Upprättad Drifttid (dagar) F1 Ryssby Tutaryd 6,9 km 05-01-17 50 F2 Marhult Lenhovda 7,0 km 05-01-18 36 F3 Amundshylte Ålshult 6,0 km 05-01-22 56 F4 Ambjörnarp Tittebo 6,0 km 05-01-23 205 F5 Skogsryd Skogsryd RL 0,5 km 05-01-20 131 F6 Länshult RL Länshult 150 m 05-01-22 90 F7 Grönteboda RL Grönteboda 250 m 05-01-19 392 Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 39 (63) Tranemo Vetlanda F4 Värnamo F2 F1 Växjö Alvesta Ljungby Lessebo F5 F6 Älmhult Markaryd Tingsryd F3 F7 Utlagda optostråk Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 40 (63) 8. Materiel 8.1. Telesystem 9000 Telesystem 9000 (TS 9000) är ett taktiskt mobilt telekommunikationssystem för tal, text och data. Militära förband kan ansluta med tråd och radio och all trafik förmedlas automatiskt. TS 9000 är baserat på radio och radiolänk och kan anslutas till publika nät. Systemet är uppbyggt av flera små lättrörliga enheter som tillsammans kan bilda ett nät med stor yttäckning. Systemets yttäckning och autonomitet medger att förband kan verka i områden där den normala infrastrukturen helt eller delvis har slagits ut. Av den telekommunikationsutrustning från TS 9000 som användes i insatserna efter stormen kan nämnas: • Radiolänkutrustning RL 371 • Televäxel 9002, telefonmateriel TS 9000 • Optoterminal OT 05 För beskrivning av Telesystemenheter, se bilaga 5. 8.2. Transportabel radiolänk, TpRL Transportabla telekommunikationssystem omfattar ett stort antal radiolänkenheter med kompletteringsmateriel installerade i olika typer av plattformar. Syftet är att säkerställa en mängd olika telekommunikationsbehov mellan fasta och mobila enheter inom Försvarsmaktens organisation. Systemet har hög flexibilitet genom att det är modulärt uppbyggt och därmed kan anpassas efter olika organisationers uppgifter och behov. Av den telekommunikationsutrustning som använts i samband med insatserna efter stormen kan nämnas: • Radiolänkutrustning RL 472, RL 741/742, RL 1211 och RL 101 • Transportabel mast Tp mast 30 m och Tp mast 35 m • Multiplexutrustning TM 50 och TM 35 • Optoterminal OT 03 • Kraftenhet 48 V/12 A Tp • Optokabel FIKA 500 och FIKA 2000 För beskrivning av telekommunikationsutrustningen, se bilaga 6. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 41 (63) 9. Organisation vid tiden för Gudrun 9.1. Personal Cheferna för militärdistrikten leder territoriell verksamhet inom ramen för chefens för operativa insatsledningen (C OPIL) order och planer. Stöd till samhället efter orkanen och därtill kopplade åtgärder är en del av militärdistriktens territoriella verksamhet. På de tre militärdistriktsstaberna i Göteborg, Strängnäs och Boden finns dygnet runt, året runt ett vakthavande befäl för att bland annat se till att den militära säkerhetstjänsten fungerar. Under insatserna i samband med stormen leddes Försvarsmaktens territoriella verksamhet av chefen för Södra militärdistriktet (C MD S) med stöd av lokala militära insatschefer (MIC) ur militärdistriktsgrupperna som förlängd arm i respektive område. C MD S utsåg MIC i berörda län. C MD S samordnade, prioriterade och tilldelade resurser till MIC. MIC samordnade och ledde militära insatser på länsnivå. MIC i respektive län utnyttjade i sin tur samverkansbefäl ur Hemvärnet vid kommunerna. De lokala samverkansbefälen ledde och effektuerade beslutade insatser på lokal nivå. Militärdistriktsgruppen i Kronobergs län (Kronobergsgruppen) med säte i Växjö fick på grund av skadornas omfattning organisera en större stab än vad man egentligen var dimensionerad för. Insatta förband löste uppgift på order av MIC och i samverkan med lokala myndigheter. Försvarsmaktens logistik (FMLOG) levererade på uppdrag av MD S materiel till insatta förband som i sin tur vidarebefordrade materiel till lokala myndigheter. HKV/STRA HKV/OPIL Taktiskt kommando HKV/GRO = Order = Samverkan FM VädC Förband/VB MD S stab FMLOG/ VB (Mtrl utanför MD S) FörsE SYD FörsE VÄST FörsE SKA Militär Insatschef (MIC) Kronobergsgrp Ao Skånska Dragongrp Norra Smålandsgrp Ao Kalmargrp Hallandsgrp Blekingegrp Ao Älvsborgsgrp Länsstyrelserna i: Kronobergs län Skåne län Jönköpings län Kalmar län Hallands län Blekinge län Västra Götalands län RL Kommuner Mil enheter Gu och Hv Lednings- och lydnadsförhållanden Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 42 (63) Försvarsmaktens personal är van att arbeta under de förhållanden, bland annat osäkert beslutsunderlag och kort framförhållning, som gällde vid insatsen i Kronobergs län. Vidare är Försvarsmaktens organisation dimensionerad för arbete dygnet runt, året om. Då en sådan organisation möter civila operatörer, vilkas organisation naturligt nog är dimensionerade efter andra förhållanden krävs eftertanke. Detta betyder att de uppgifter som Försvarsmakten löser då snäva tidsramar råder är av sådan omfattning och karaktär att Försvarsmakten kan fortsätta att verka även nattetid. Insatsledning (C + stf) Stab (7 man) Strömförsörjningsenhet Operativ sambandsenhet 1:a Taktiska sambandsenhet (S1 m. fl. förband utom Lv6) 2:a Taktiska sambandsenhet (Lv6) Trossenhet Repenhet (C är tillika kommendant) Stabstropp S1 tillfälliga insatsorganisation den 2005-01-15 Den personal från Flextronics Network Services som bistod Försvarsmakten var i huvudsak telekommunikationstekniker och mastutbildad personal. En person svarade för samverkan mellan Försvarsmakten och Flextronics Network Services. Denna samverkansfunktion bestod bland annat av följande insatser. • Behovsprövning av kapacitet efter indikation från annan personal på Flextronics Network Services eller TeliaSonera. • Framtagning av koordinater för placering av radiolänkutrustning. • Koordinering av personal mellan Försvarsmakten och Flextronics Network Services. • Kontroll på behovsprövade platser efter antennbärare eller andra höga byggnader som eventuellt kunde användas för upprättning av radiolänkutrustning. • Samverkan vid genomgång med Försvarsmakten. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 43 (63) Personalen på Flextronics Network Services arbetade efter filosofin att ”allting går”. Detta innebar, i det svåra läge som uppstått, att det inte fanns plats för organisatoriska hinder eller betänkligheter i det arbete som skulle utföras – telestationerna skulle igång. I samband med detta kom även innovativa krafter igång för att säkerställa att erforderlig trafik till kunder och till mobilmaster kunde utföras. Detta var till stor del beroende på att det inom Flextronics Network Services fanns en stor kompetens och kunskap om telenätets uppbyggnad. Exempel på detta var att omplacera kunder i olika telekommunikationsflöden och därmed säkerställa att alla kunder kom igång, dock med mindre kapacitet än tidigare. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 44 (63) 10. Juridik 10.1. Materiel, civil brukare Det finns tre förutsättningar under vilka Försvarsmakten kan stödja det civila samhället: 1. Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) 2. Insatser inom ramen för avtal mellan Svenska Kraftnät AB och Försvarsmakten. 3. Förordning om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (SFS 2002:375) Vid överlämning av materiel till det civila samhället måste först Försvarsmakten överlämna materielen till annan statlig myndighet, exempelvis Länsstyrelsen, som sedan får vidarebefordra materielen till civil brukare. Vid insatsen i Kronobergs län skrevs, med hjälp av Högkvarterets juridiska avdelning, avtal mellan S1 och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Avtalet innebar, att Länsstyrelsen i Kronobergs län ansvarar för den överlämnade materielen fullt ut, inklusive skador på tredje man, och att S1 understödjer med överlämningsutbildning och stöd avseende drift och underhåll till slutanvändaren Flextronics Network Services. Länsstyrelsen i Kronobergs län skrev avtal med TeliaSonera, som i sin tur skrev avtal med sin serviceentreprenör Eltel. Eltel hade avtal med Flextronics Network Services och senare Relacom om insatser för den militära materielen. 10.2. Försvarsmaktens stöd till samhället Länsstyrelsens och Försvarsmaktens arbete med att tillföra och prioritera de resurser som krävdes för att klara av det omfattande arbetet efter stormen Gudrun grundade sig på 4 § i förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Detta innebar att kommunerna fick skicka in en begäran till Länsstyrelsen om att få tillgång till militära resurser i arbetet och därefter gjordes en avvägning mellan tillgång och efterfrågan för att få effektivaste fördelning av resurserna mellan aktörerna. När det gäller kostnaden för annat stöd från Försvarsmakten än det som är att betrakta som räddningstjänst, framgår av 16 § i förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, att Försvarsmakten ska ta ut avgift för stöd som lämnas enligt förordningen – och att full kostnadstäckning i princip ska uppnås. En risk för otydlighet uppstod emellertid i och med att Länsstyrelsen blev kontaktyta mellan kommunerna och Försvarsmakten, då kommunen ibland utgick från ett ”totalt behov av stöd”. Om sedan ”hela” beställningen gjordes via Länsstyrelsen, var gränsdragningen mellan ”räddningstjänst” och ”inte räddningstjänst” svår att göra i efterhand. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 45 (63) 10.3. Riskanalys och ansvarsförhållanden Vid all militär verksamhet sker riskanalys. Denna är naturligtvis av olika omfattning beroende på vilken verksamhet som ska genomföras. Riskanalys sker på flera nivåer, dels hos insatschefen i och med att verksamhet beordras, dels hos chef på platsen i och med att verksamhet utförs. Vid upprättande av radiolänksystem innebär detta att insatschefens riskanalys tar hänsyn till exempelvis framkomligheten på vägar, tidpunkt för upprättande, sömnläge och väderprognos främst med avseende på vindförhållanden. En chef på plats baserar sin riskanalys på lokala förhållanden som inte var kända för insatschef vid beslut om upprättande, till exempel lokala vindförhållanden och närhet till kraftledningar som inte fanns utmärkta på kartan. En chef på plats kan alltid föreslå alternativa lösningar utifrån lokala förhållanden, speciellt om rekognoscering inte kunnat ske före upprättande. På detta principiella plan skilde sig insatsen i Småland inte från vilken övning som helst. Den avgörande skillnaden i riskanalysen under insatsen i Småland eller en framtida insats under motsvarande förhållanden är den ytterligare parameter som måste vägas in i analysen, nämligen konsekvensen av att samband inte upprättas eller upprättas med fördröjning. Under de rådande förhållandena kunde människoliv hänga på att samband upprättades eftersom möjligheten att ringa 112 vid olyckor eller akuta sjukdomar saknades i stora delar av det stormdrabbade området. Ett hypotetiskt exempel på resultatet av en sådan riskanalys skulle kunna vara att upprättande av en 30-metersmast sker utan vindmätare i en situation där mätaren har gått sönder och inte går att reparera inom rimlig tid och där väderprognosen och lokala observationer bägge indikerar vindstyrka under gränsvärdet. 10.4. Mandat Mandatet för den lokale insatschefen med avseende på verksamhet, och även på exempelvis ekonomistyrning, regleras i den order som igångsätter insatsen. Vid eventuella oklarheter eller då behov av kompletteringar finns, hemställer insatschefen hos bakre ledningsplats om förtydliganden eller utökat mandat. I snabba lägen sker hemställan i efterhand. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 46 (63) 11. Slutsats Länsstyrelsen i Kronoberg har efter stormen genomfört ett arbete med bl a kommuner, Försvarsmakten, Polis och Räddningstjänst för att bättre vara rustade för eventuella liknande händelser i framtiden. El- och teleberedningar bör gemensamt övas i syfte att kunna skapa en gemensam lägesbild (inklusive principer för prioriteringar). Med tanke på tillgänglighet och utbildad personal bör materiel som används vid grundutbildning i första hand väljas. Försvarsmaktens och civila operatörers gränssnitt, exempelvis kablage och kontakter, måste kunna sammankopplas. Erfarenheterna från stormen Gudrun visar, att även personal med liten erfarenhet av materielsystemen under handledning av erfaren instruktör kan upprätta Försvarsmaktens utrustningar (radiolänkar med tillhörande master). Erfarenheterna visar också att instruktionsböckerna och annan tillhörande dokumentation är värdefulla i detta sammanhang. En rutin bör tas fram så att Försvarsmakten snabbt kan begära att en systemsäkerhetsanalys genomförs då behov föreligger att montera exempelvis civil utrustning i Försvarsmaktens master. Elsäkerhetsavtal arbetades fram men blev aldrig fastställt. Rutiner för framtagning av avtal av denna typ bör finnas i framtiden. För närvarande har Försvarsmakten god tillgång på transportabel radiolänkmateriel. Detta möjliggjorde den långvariga insats som gjordes i samband med stormen Gudrun. Del av denna materiel kommer att reduceras och avvecklas i närtid. Försvarsmakten har beslutat att modifiera en delmängd av den typ av materiel som deltog i insatserna i Kronobergs län. Dock är det tveksamt om man numerärt över tiden kan klara en insats av denna storlek i framtiden. I och med att Försvarsmakten nu omformas till insatsförsvar så kommer tillgängligheten av insatsförband i framtiden att vara större och framförallt finnas oberoende av tid på året. Genom anställda förstärkningssoldater finns kompetensen över tiden för systemen. Vid samverkan mellan Försvarsmakten och nätansvarig är det en framgångsfaktor att beslut kan tas på lokal nivå där den tekniska och geografiska detaljkunskapen finns. Länsstyrelsen säger i sin rapport "Utvärdering av krishanteringsarbetet efter orkanen Gudrun i Kronobergs län vintern 2005: "Försvarsmakten har fått mycket beröm för sina insatser under krisarbetet. Många har under utredningen uttryckt en stor oro för att denna resurs ska försvinna. Man vill att det skapas förutsättningar för att i större utsträckning kunna få tillgång till dessa resurser vid den här typen av händelser." Vid utvärderingen har det vid ett flertal tillfällen påtalats hur högt civilbefolkningen värderat mötet med Försvarsmakten och dess resurser. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 47 (63) Bilaga 1 Protokoll Länsstyrelsen Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 48 (63) Bilaga 2 Del av order från Operativa insatsledningen (OPIL) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 49 (63) Bilaga 3 Del av S1 order avseende stöd till samhället i södra Sverige Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 50 (63) Bilaga 4 Avtal mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande tillhandahållande av sambandsutrustning Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 51 (63) Bilaga 4 (forts) Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 52 (63) Bilaga 5 Anslutningspunkt nät, Telesystem 9000 Anslutningspunkt Nät, APN, är en systemenhet i Telesystem 9000. Anslutningspunkt näts främsta uppgift är att ansluta telesystemet inom insatsområdet till allmänna telenät och försvarets telenät. Anslutningspunkten består av ett fordon. Den innehåller en Televäxel 9002, en Radiolänkstation 371 och den speciella konverteringsutrustning som behövs för trafiken mellan näten. Andra nät kan utnyttjas för transitering av telesystem på trunknivå. Det vill säga att en televäxel har direktkontakt med en annan televäxel på en förbindelse genom ett annat telenät, exempelvis TELIA eller FTN. Transitering kan göras av alla växlar i telesystemet men torde bli vanligast från APN. Via APN kan också ett paket på upp till 30 kanaler anslutas från PTN eller FTN, så att 30 nummer är användbara av abonnenter i telesystemet. Denna funktion kallas Gateway och det är Gateway av typen ISDN PRA som Televäxel 9002 kan ta emot. Enheten kan också ta emot trådabonnenter. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 53 (63) Bilaga 6 Transmissionsmateriel, produktdata Radiolänkutrustning RL 741 och RL 742 Radiolänkutrustning RL 741 och RL 742 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 5 GHz-bandet och som har kapacitet att överföra 34 alternativt 8 Mbit/s (480 eller 120 kanaler). RL 741 och RL 742 är i grunden identiska. RL 741 och RL 742 kan för vissa driftfall kompletteras med RL 101 (materielsats RL 1013 MT). RL 741 och RL 742 är uppbyggda i en EMP-skyddad hytt som transporteras på en flaklastbil. Utrustningen i hytten är placerad i stativlådor, som möjliggör en enkel ombestyckning för olika driftfall. Flexibiliteten för RL 741 och RL 742 ökas ytterligare genom att det är möjligt att flytta ut all teleutrustning i hytten till annan lokal. Genom komplettering med transmissionsutrustning (muxar, optoterminal, optokabel m m) som ingår i K-satsen, kan trafiken delas upp eller kopplas ut på optokabel. RL 741 och RL 742 skiljer sig huvudsakligen genom att RL 741 är utrustad med ett elverk 4 kVA (diesel) i hytten. RL 741 utrustas dessutom med egen mast (Tp mast 35 m) som transporteras på och delvis är sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra. I RL 741 och RL 742 ingår en riktantenn som tillsammans med fästen och tillbehör för montering förvaras och transporteras i en transportram. Vid transport placeras denna transportram bakom RLhytten på lastbilsflaket och kan lyftas av och på antingen med hyttens hanteringsutrustning eller med lastbilens kran. RL 741 med Tp mast 35 m är främst avsedd att utnyttjas som relästation. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 54 (63) Radiolänkutrustning RL 472 Radiolänkutrustning RL 472 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 2 GHz-bandet och som har kapacitet att överföra 2 Mbit/s (30 kanaler). RL 472 grundutrustad är endast bestyckad med radiolänk-, tjänstekanal-, FÖ- och kraftutrustning. För att lösa driftfall utöver enbart överföring av basband kompletteras hytten med olika transmissionsutrustningar ur kompletteringsmaterielen. RL 472 kan för vissa driftfall kompletteras med RL 101 (materielsats RL 1013 MT). RL 472 är uppbyggd i en hytt som transporteras på en flaklastbil. Radiolänkhytten är EMP-skyddad. Hytten kan lyftas av och på fordonet med hjälp av en tillhörande hanteringsutrustning. Utrustningen i hytten är placerad i stativlådor, som möjliggör en enkel ombestyckning för olika driftfall. Flexibiliteten för RL 472 ökas ytterligare genom att det är möjligt att flytta ut all teleutrustning i hytten till annan lokal. Genom komplettering med transmissionsutrustning (muxar, optoterminal, optokabel m.m.) som ingår i kompletteringsmaterielen kan en mängd olika driftfall lösas med RL 472. RL 472-gruppen utrustas dessutom med egen mast (Tp mast 30 m) som transporteras på och delvis är sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra. Riktantennen som ingår i RL 472 är en parabolantenn, som inryms i en ”kula” (sfär) för att minska vindpåkänningen. Antennen riktas från hytten med hjälp av ett motordrivet vridbord. RL 472 med Tp mast 30 m är i första hand avsedd att utgöra en fristående terminal eller relästation för överföring av 2 Mbit/s (30 kanaler). Relästation upprättas vid långa förbindelseavstånd. En relästation kan upprättas med en RL 472-hytt och en Tp mast 30 m om en s k relästationssats tillförs från kompletteringsmaterielen. Alternativt kan relästationen upprättas med två Tp mast 30 m. Hytten kompletteras med ytterligare en radiolänkutrustning ur kompletteringsmaterielen eller ur annan RL 472. Parabolantennen kan även monteras i torn om kompletteringsmateriel tillförs (antennfäste torn). Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 55 (63) Radiolänkutrustning RL 1011 Radiolänkutrustning RL 1011 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 15 GHz bandet och som har kapacitet att överföra 2 Mbit/s (30 kanaler). RL 1011 används som anslutningslänk för tal-/dataförbindelser. Anslutning sker normalt på basbandsnivå. RL 1011 grundutrustad är enbart bestyckad med radiolänk-, tjänstekanal-, FÖ- och kraftutrustning. För att lösa driftfall utöver enbart överföring av basband kompletteras RL 1011 med ett skärmskåp och olika transmissionsutrustningar ur K-sats 1-3. RL 1011 upprättas normalt fristående i terrängen vid t ex en stabsplats. RL 1011 består av släpkärra, radiolänkskåp, radiolänkutrustning RL 101 och teleskopmast 24 m. Utrustningen transporteras på en släpkärra som dras av en fyrhjulsdriven personterrängbil (PTgb). Efter byte till så kallad Natoögla (som ingår i utrustningen), kan RL-kärran dras av lastbil. Kraftförsörjningsutrustning, FÖ-utrustning och tjänstekanalutrustning TKU är inbyggda i ett EMP-skyddat miljöskåp (RL 101 radiolänkskåp). RL 1011 strömförsörjs från nät 230 V eller elverk. Antennutrustningen består av en parabolantenn som är sammanbyggd med länkens HF-del, RL 101 HF-enhet. HF-enheten riktas med hjälp av en rotator/tilt-sats. Riktning och tiltning sker från marken med hjälp av linor. RL 1011 upprättas normalt på RL-kärran. Alternativt kan teleskopmast 24 m med RL 101 HF-enhet särgrupperas 1 km från RL-kärran med hjälp av parkabel och RL 101 kontrollenhet. Med hjälp av materiel ur K-sats 1-3 kan HF-enheten även monteras enligt följande alternativ. • Skorsten (skorstensfäste RL 101) • Tp mast 30/35 m (Mastfäste RL 101/RL 91 för Tp mast 30/35 m) • Mast 42 m (Mastfäste RL 474/RL 101 för mast 42 m) • Torn (Antennfäste torn och lyftutrustning ur Transportlåda tornutrustning RL 1013). Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 56 (63) Radiolänkutrustning RL 1013 Radiolänkutrustning RL 1013 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 15 GHzbandet och som har kapacitet att överföra 2 Mbit/s PCM (30 kanaler). RL 1013 används som anslutningslänk för tal-/dataförbindelser. Anslutning sker på basbandsnivå. RL 1013 är en materielsats för upprättande av en radiolänkterminal med RL 101 på följande anläggningar: • RL 741/742 (Tp mast 35 m) • RL 473 (Tp mast 30 m) • FTN-anläggning (fast torn) • Stabsplats eller motsvarande (skorstensfäste) RL 1013 består enbart av radiolänkutrustning RL 101, mast-/tornfästen samt vissa tillbehör. Materielsatsen transporteras i en personbil (kombityp). Strömförsörjning erhålls från förberedda anslutningar på de olika anläggningarna. Vid upprättande i RL 473/741/742 placeras BB-enheten i hytten. När RL 1013 upprättas vid FTNanläggning ansluter RL 1013 till anläggningens anslutningslåda. Antennutrustningen består av en parabolantenn som är sammanbyggd med länkens HF-del, RL 101 HF-enhet. HF-enheten kan monteras i Tp mast 30/35 m och Fast torn. I materielsatsen ingår en rotator/tilt för inriktning av HF-enheten vid montage i Tp-master. HF-enheten kan även monteras på skorsten om skorstensfäste tillförs från K-sats 1-3. Vid behov kan RL 101 BB- och HF-enhet särgrupperas 200 m med ingående parkabel och RL 101 kontrollenhet. RL 101 BB-enhet är monterad i en stativlåda. Övriga RL 101-enheter och vissa tillbehör förvaras i transportlådor eller direkt i fordonet. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 57 (63) Radiolänkutrustning RL 1211 Radiolänkutrustning RL 1211 är en transportabel korthållslänk som arbetar i 23 GHz bandet och som kan överföra två digitala 2 Mbit/s PCM. Anslutning sker på basbandsnivå mot t ex fasta anläggningars anslutningslåda alternativt mot annan RL-enhet eller kompletteringsmateriel. HF-enhet RL 1211, Hög Antennkabelvinda, blå Antennkabelvinda, blå Antennkabelvinda, gul Antennkabelvinda, gul Terminalenhet RL 1211, Hög Batterilåda 48 V HF-enhet RL 1211, Låg Terminalenhet RL 1211, Låg Tillbehörslåda RL1211 Tillbehörslåda RL1211 Batterilåda 48 V RL 1211 MT består av en materielsats som omfattar all materiel för ett komplett radiolänkhopp exklusive antennbärare/mast. I satsen ingår lyftutrustning och ett universalfäste som medger montage av länkens HF-enhet i FTNtorn, triangelmaster och skorstenar. Radiolänkutrustningen består av en terminaldel och en HF-enhet som kan särgrupperas upp till 150 m. Terminaldelen är uppbyggd i en EMPskyddad låda som även inrymmer kraft och miljöutrustning. Till terminaldelen ingår även en batterilåda för avbrottsfri kraft till utrustningen. Möjlighet finns att montera utrustningen i transportabla master, Tp mast 30 m, genom att tillföra materielsats Vridbord med tilt från kompletteringsmaterielen. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 58 (63) Tp mast 30 m Tp mast 30 m är avsedd att användas inom Arméns och Flygvapnets transportabla radiolänksystem. Masten är konstruerad för att bära en Parabol (Ø 1,2 m) i toppen, inbyggd i en sfär och Parabol (Ø 0,6 m) c:a 2 m under toppen Tp mast 30 m är uppbyggd av tre huvuddelar: • Uppfordringssystem • Utliggare • Bur/kärra Uppfordringssystemet består av ett hydraulsystem som lyfter upp mastsektionerna. Utliggarna är under transport infällda mot burens långsidor. Vid upprättande fälls utliggarna ut och bildar en trefot som utgör mastsystemets bas. Buren fungerar som infästning för utliggarsystemet, och som förvaringsplats för all ingående materiel. Masten transporteras på och är delvis sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra på vilken det är byggt en bur. Kärran är försedd med påskjutsbroms och parkeringsbroms. Den fordonselektriska utrustningen strömförsörjs med 24 V från dragfordonet. Uppfällning av maststativ samt uppfordring av mastdelar sker med hjälp av hydraulik som strömförsörjs med 230 V från nät eller från ett kraftaggregat som förvaras i fordonet. Själva masten består av stativ och 15 mastsektioner, vardera 1,84 m långa. Stativet är i transportläge fällt bakåt på kärran, varvid de två översta mastsektionerna förvaras inuti stativet. De övriga mastsektionerna spänns fast stående inuti buren med remmar. Mast och kärra är huvudsakligen tillverkade i rostfritt stål. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 59 (63) Tp mast 35 m Tp mast 35 m är avsedd att användas inom Arméns transportabla radiolänksystem. Masten är konstruerad för att bära en riktantenn 7/35 i toppen och en sidomonterad HF-enhet för radiolänkutrustning RL 101. Tp mast 35 m är uppbyggd av tre huvuddelar: • Uppfordringssystem • Utliggare • Bur/kärra Uppfordringssystemet består av ett hydraulsystem som lyfter upp mastsektionerna. Utliggarna är under transport infällda mot burens långsidor. Vid upprättande fälls utliggarna ut och bildar en fyrfot som utgör mastsystemets bas. Buren fungerar som infästning för utliggarsystemet, och som förvaringsplats för all ingående materiel. Masten transporteras på och är delvis sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra på vilken det är byggt en bur. Kärran är försedd med tryckluftsbroms och parkeringsbroms. Den fordonselektriska utrustningen strömförsörjs med 24 V från dragfordonet. Uppfällning av maststativ samt uppfordring av mastdelar sker med hjälp av hydraulik som strömförsörjs med 230 V från nät eller från ett kraftaggregat som förvaras i fordonet. Själva masten består av stativ och 18 mastsektioner, vardera 1,84 m långa. Stativet är i transportläge fällt bakåt på kärran, varvid de två översta mastsektionerna förvaras inuti stativet, 14 stycken mastsektioner förvaras stående inuti buren fastspända med remmar och 2 stycken placeras på burens framgavel. Mast och kärra är huvudsakligen tillverkade i rostfritt stål. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 60 (63) Optoterminal OT-03/Tp 2 Optoterminal OT-03/Tp 2 är en optisk terminal, avsedd för optokabel typ FIKA. OT-03/Tp 2 kan bestyckas med olika linjeenheter beroende på önskad överföringskapacitet 4 x 2 samt 8 eller 34 Mbit/s. Optoterminalen är normalt grundutrustad med linjeenhet för 34 Mbit/s (CEPT-3). Övriga två linjeenheter för 4 x 2 Mbit/s (CEPT-1) och 8 Mbit/s (CEPT-2) är placerade i en parkeringshylla som förvaras i en separat transportlåda Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 61 (63) TM 50 Tp /T Multiplexutrustning TM 50 Tp /T är avsedd att användas i SDH-nät, PDH-nät och i blandade SDHoch PDH-nät. I utrustningen avgrenas, termineras och korskopplas digitala länkar på 2 Mbit/s-nivå (VC12). TM 50 Tp programmeras med hjälp av en dator (PC) och ett speciellt applikationsprogram. TM 50 Tp Driftsättningsprogram TM 50 Tp M3184-062201 Ficka 1 Lokalterminal TM 50 Ficka 2 I-bok TM 50 Tp /T M7786-013071 Tillbehörslista TM 50 Tp /T M7777-592010 Jordkabel F1281-444273 Ansl. kabel Lokalterminal TM 50 ANL-415274 Modularkabel 6/4,2 m 12 st BB-kabel 3 m F1425-000491 Kabel 48 V/Larm, 3 m F1425-000122 10 st Koxialkabel 1,5 m M1814-809010 Tfn. apparat 9002 M3926-900210 Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 62 (63) Optokabel FIKA 2000/500 m MR FIKA är benämning på en optokabel med ett hermafroditiskt (dubbelkönat) optodon anslutet i vardera änden på kabeln. FIKA används i olika militära fältapplikationer. Genom FIKA kan digital information överföras med en bithastighet upp till 34 Mbit/s. Optokabeln har två fibrer och finns i längderna 500 m (FIKA 500) och 2000 m (FIKA 2000). Optokabeln är upprullad på kabelrulle för att underlätta transport och utläggning. Optokabeln läggs vanligen ut på mark eller hängs upp i träd/stolpar, men den kan också läggas i vatten under kortare tid. Flera optokablar kan anslutas till varandra. Datum FMV Dokumentbeteckning Utgåva 2006-10-03 26744/2006 1.0 Ansv område/Enhet Klassificeringsnr VO Led 03 310 Sida 63 (63) Kraftenhet 48 V/12 A Tp Strömförsörjningsutrustningen består av: • Kraftenhet 48 V/12 A Tp • Batterienhet 48 V/15 Ah Utrustningen levererar avbrottsfri elkraft –48 V till olika elektronik- och telekommunikationsutrustningar. Kraftenheten ansluts till separat batterienhet men kan även arbeta självständigt. Kraftenheten är försedd med skydds- och övervakningskretsar som möjliggör automatisk drift. Vid eventuellt bortfall av nätspänning 230 V kopplar kraftenheten om till batteridrift. Kraftenheten har 6 separata avsäkrade uttag för –48 V DC.
© Copyright 2024