Tjänsteutlåtande ärende 11
Tjänsteutlåtande Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret Helene Bengtson 2015-01-30 Sidan 1 av 3 Dnr 2015/0024 UAN-1 Diariekod: 103 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen med resultatanalys 2014 och översänder den till kommunstyrelen. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter bedrivs inom två verksamhetsområden och utifrån ett centralt kansli. Nämnden har under 2014 följt sina åtaganden med en mycket god budgetföljsamhet. Den största avvikelsen beror på volymer, då Sollentuna haft betydligt fler gymnasieelever än budgeterat. Gymnasieutbildningen är ett av huvudområdena och inkluderar kommunens egen gymnasieskola, Rudbeck, som organisatoriskt är en resultatenhet. Ansvarsområdet omfattar alla elever folkbokförda i Sollentuna vilka studerar vid gymnasie- eller gymnasiesärskola. Sollentuna kommun ingår tillsammans med länets kommuner, Landstinget och Håbo, i en gemensam gymnasieregion. KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, har genomfört en översyn av avtalet under året vilket Sollentuna kommun anslutit sig till, liksom övriga kommuner. Under 2014 har drygt 2500 Sollentunaelever studerat vid ca 140 olika gymnasieskolor. Det är fler än vad nämnden fått budgetmedel för. Ungefär 1100 av Rudbecks dryga 1900 elever är sollentunabor. 43 elever studerar vid gymnasiesärskolor. Kommunen har ingen egenregiverksamhet utan samarbetar med fristående skolor och andra kommuners gymnasiesärskolor utifrån elevernas behov. Rudbeck är en populär gymnasieskola med ett stort antal förstahandsväljare, vilket avspeglas i de meritvärden som krävs för att komma in på de olika nationella programmen. Besök Turebergshuset Turebergs torg Postadress 191 86 Sollentuna Telefon växel 08-579 210 00 Fax reception 08-35 02 90 Internet www.sollentuna.se Tjänsteutlåtande 2015-01-30 Dnr 2015/0024 UAN-1 Sidan 2 av 3 Andelen elever som känner sig trygga på Rudbeck har i och för sig minskat något men i jämförelse med skolorna i Stockholms län känner sig eleverna tryggare på Rudbeck (94 % jämfört med länets 91 %). Hela 88 % tycker att det är en positiv stämning på skolan jämfört med länets 77 %. Andelen elever som fullföljer utbildning inom fyra år är 84 % på Rudbeck jämfört med länets samtliga kommunala skolors andel 74 %. Dessutom ansvarar nämnden för att bevaka vad de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta med. Nämnden räknar med att ca 140 ungdomar inom det kommunala informationsansvaret saknar sysselsättning. Vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder består av två enheter, Kunskapsparken och Arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten uppstod då Arbetscenter och Möjligheternas kontor slogs ihop till en enhet med en enhetschef. Ca 1500 vuxna sollentunabor studerade inom den upphandlade Komvuxverksamheten. Inom SFI tog drygt 870 elever del av undervisning i svenska för invandrare. Deltagarenkäterna på VUX och SFI visar att de studerande är nöjda med hur de blir bemötta och det stöd de får av sina lärare. Möjligheternas kontor har haft 349 deltagare som fått en handlingsplan och 309 har fått beslut om coachinsats. Av dessa har 94 % varit nöjda med bemötandet från handläggarna och 92 % med bemötandet från coach. 371 deltagare har avslutats under året, varav 11 % har avslutats till studier och 44 % till arbete, vilket är en större andel än målvärdet (50 %). Under året har arbetsmarknadsenheterna samt vuxenutbildningen flyttat till en gemensam lokal. Med kompetens och information samlad på en plats, tydliggörs utbudet av vuxenutbildning- och arbetsmarknadsåtgärder, ökar samverkan kring enskilda deltagare, effektiviseras administrativa och ekonomiska rutiner, samt ökar tillgängligheten för medborgarna. Den extra satsningen på gruppen unga i utanförskap som nämnden ansvarat för, har dels bidragit till ett ökat antal unga till utbildning inom Komvux och dels till ökad insikt om vilka insatser som behövs för att minska utanförskapet. Helene Bengtson Förvaltningschef Tjänsteutlåtande 2015-01-30 Dnr 2015/0024 UAN-1 Sidan 3 av 3 Bilagor: 1 – Verksamhetsberättelse 2014 inklusive mål, 2 - Resultatpalett 2014 Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1 Inledning 1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor. 1.2 Vem är vi till för? Beskrivning Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i. Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden. Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från dem som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande. Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld. Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 2(20) 2 Sammanfattning året som gått Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter bedrivs inom två verksamhetsområden och utifrån ett centralt kansli. Nämnden har under 2014 följt sina åtaganden med en mycket god budgetföljsamhet. Den största avvikelsen beror på volymer, då Sollentuna haft betydligt fler gymnasieelever än budgeterat. Gymnasieutbildningen är ett av huvudområdena och inkluderar kommunens egen gymnasieskola, Rudbeck, som organisatoriskt är en resultatenhet. Ansvarsområdet omfattar alla elever folkbokförda i Sollentuna vilka studerar vid gymnasie- eller gymnasiesärskola. Sollentuna kommun ingår tillsammans med länets kommuner, Landstinget och Håbo, i en gemensam gymnasieregion. KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, har genomfört en översyn av avtalet under året vilket Sollentuna kommun anslutit sig till, liksom övriga kommuner. Under 2014 har drygt 2500 Sollentunaelever studerat vid ca 140 olika gymnasieskolor. Det är fler än vad nämnden fått budgetmedel för. Ungefär 1100 av Rudbecks dryga 1900 elever är sollentunabor. 43 elever studerar vid gymnasiesärskolor. Kommunen har ingen egenregiverksamhet utan samarbetar med fristående skolor och andra kommuners gymnasiesärskolor utifrån elevernas behov. Rudbeck är en populär gymnasieskola med ett stort antal förstahandsväljare, vilket avspeglas i de meritvärden som krävs för att komma in på de olika nationella programmen. Andelen elever som känner sig trygga på Rudbeck har i och för sig minskat något men i jämförelse med skolorna i Stockholms län känner sig eleverna tryggare på Rudbeck (94 % jämfört med länets 91 %). Hela 88 % tycker att det är en positiv stämning på skolan jämfört med länets 77 %. Andelen elever som fullföljer utbildning inom fyra år är 84 % på Rudbeck jämfört med länets samtliga kommunala skolors andel 74 %. Dessutom ansvarar nämnden för att bevaka vad de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta med. Nämnden räknar med att ca 140 ungdomar inom det kommunala informationsansvaret saknar sysselsättning. Vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder består av två enheter, Kunskapsparken och Arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten uppstod då Arbetscenter och Möjligheternas kontor slogs ihop till en enhet med en enhetschef. Ca 1500 vuxna sollentunabor studerade inom den upphandlade Komvuxverksamheten. Inom SFI tog drygt 870 elever del av undervisning i svenska för invandrare. Deltagarenkäterna på VUX och SFI visar att de studerande är nöjda med hur de blir bemötta och det stöd de får av sina lärare. Möjligheternas kontor har haft 349 deltagare som fått en handlingsplan och 309 har fått beslut om coachinsats. Av dessa har 94 % varit nöjda med bemötandet från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 3(20) handläggarna och 92 % med bemötandet från coach. 371 deltagare har avslutats under året, varav 11 % har avslutats till studier och 44 % till arbete, vilket är en större andel än målvärdet (50 %). Under året har arbetsmarknadsenheterna samt vuxenutbildningen flyttat till en gemensam lokal. Med kompetens och information samlad på en plats, tydliggörs utbudet av vuxenutbildning- och arbetsmarknadsåtgärder, ökar samverkan kring enskilda deltagare, effektiviseras administrativa och ekonomiska rutiner, samt ökar tillgängligheten för medborgarna. Den extra satsningen på gruppen unga i utanförskap som nämnden ansvarat för, har dels bidragit till ett ökat antal unga till utbildning inom Komvux och dels till ökad insikt om vilka insatser som behövs för att minska utanförskapet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 4(20) 3 Ekonomi Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnader 2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 Nettokostnader 2014 Budget 2014 Avvikelse mot budget 2014 Nämnd -0,9 0,0 0,8 -0,8 -1,0 0,2 Kontor -5,9 0,0 6,8 -6,8 -7,5 0,6 -234,2 5,2 239,4 -234,2 -225,0 -9,2 Gymnasiesärskola -15,6 0,7 18,7 -18,0 -18,2 0,2 Vuxenutbildning -30,3 9,1 41,5 -32,3 -32,4 0,1 Arbetsmarknadsåtgärder -12,8 13,2 33,3 -20,1 -19,1 -1,0 Summa kontoret -299,6 28,3 340,6 -312,3 -303,2 -9,0 Rudbeckskolan inkl löpargymnasium 3,5 168,7 167,5 1,2 0,0 1,2 Avgår interna poster 0,0 -103,1 -103,1 0,0 0,0 0,0 -296,1 93,9 404,9 -311,1 -303,2 -7,8 Gymnasieutbildning Summa nämnd Avvikelse exklusive volymförändringar Avvikelse mot budget -9,0 Avvikelse som beror på volymer -8,1 Avvikelse efter justering för volymer -0,9 Investeringar (mkr) Nettoutgift er 2013 -1,0 Inkomster 2014 0,0 Utgifter 2014 0,0 Nettoutgift er 2014 Årsbudget 2014 0,0 -1,4 Avvikelse mot budget 2014 1,4 3.1 Nämndens resultat jämfört med budget De större ekonomiska avvikelserna inom nämnden är relaterade till gymnasieutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och Rudbeck samt investeringar. Gymnasieutbildning Budgeterat antal elever uppgår till 2 449 för år 2014. Snitt antal elever under året är 2537, vilket är en ökning av elevantalet (volymer) med 88 elever i jämförelse med budget. Budget för 2014 uppgår till 225 043 tkr för budgeterat elevantal om 2 449, vilket ger en Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 5(20) snittkostnad på 91,9 tkr per elev. Utfallet för 2014 ger en snittkostnad på 91,9 tkr per elev, exkluderat de extra kostnader som uppstått i och med flytten av AST-enheten från Silverdal till Rudbeck. Av den för gymnasieutbildningen negativa avvikelsen på 9,2 mkr förklaras 8,1 mkr av ökade volymer av elever. Kostnaden per elev består av kostnad för program (introduktions- och nationellt program), särskilda tillägg utifrån individuella behov, modersmålsstöd, SL-kort samt administration av ungdom- och elevdatabasen (UEDB), gymnasieantagning och dylikt. Samtliga kostnadsposter är att anse som volymberoende, då stabsfunktion och liknande inte ligger med i beräkningarna. 1,0 mkr av den negativa avvikelsen på -9,2 mkr härrör beslutet om att tidigarelägga flytten av AST-enheten från Silverdal till Rudbeck. Flytten har genererat extra kostnader som ej är budgeterat för. Kostnaderna är relaterade till högre paviljonghyra, anpassning av lokalerna och IT-kostnader för nätverk och IKT-utrustning. Resterande 0,1 mkr beror på avrundning. Arbetsmarknadsåtgärder Avvikelsen på -0,7 mkr härrör till sommarjobben där kostnadsutfallet är högre än budgeterat. Detta utifrån en ökad ambitionsnivå i kommunen med uppdrag från kommunledningskontoret om att anställa fler ungdomar till sommarjobb i de kommunala verksamheterna och stötta näringslivet till att ta emot fler ungdomar i sommarjobb. Resterande avvikelse på -0,3 mkr beror på kostnader för flytt av verksamheten samt anpassning av de nya lokalerna. Rudbeck Överskottsresultatet beror på högre intäkter än budgeterat. Verksamheten har gått att bedriva fullgott enligt plan. Investeringsbudget Orsaken till att investeringsbudgeten inte har utnyttjats under 2014 är att Rudbeck under året har fokuserat på att planera och införa 1till1 satsningen på bästa möjliga sätt varför tidplanen för övriga investeringar korrigerats. Budgetföljsamhet Nämnden har en god budgetföljsamhet. Nyckeltal Budgetföljsamhet % Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 1,9 % 0,4 % -0,3 % Kommentar Nämndens budgetföljsamhet är god. 3.2 Nyckeltal för prognossäkerhet Prognossäkerheten för nämnden (differens procentenheter mellan högsta positiva och högsta negativa avvikelse under året) är 3,4 procent. Avvikelsen är relaterad till främst gymnasieutbildningen som är svår att prognostisera utifrån att den styrs av elevernas val Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 6(20) av utbildning (olika programpriser), studieort (reseersättningar) och individuella behov (modersmål och tilläggsbelopp). Andra bidragande orsaker till att gymnasieutbildningen är svår att prognostisera är att elevantalet fluktuerar för varje månad, pga. felregistreringar av elevantal i Ungdom- och elevdatabasen (UEDB) och att det under hela året förekommer att elever byter skola och program samt att de hoppar av sina studier och/eller går tillbaka till skolan. För Rudbecks del har ett underskott prognostiserats under året men utfallet visar på ett litet överskott. Främsta anledningen till att detta är fler och större beviljade tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd samt en större elevökning än prognostiserats. En extra ekonomisk försiktighet på grund av den omfattande satsningen på 1till1 har också bidragit. Nyckeltal Prognossäkerhet (%) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 2,8 % 3,5 % 3,4 % Kommentar Avvikelsen i prognossäkerhet är främst relaterad till gymnasieutbildningen som är svår att prognostisera under året då elevernas fria val, byten av program, byten av skolor, avhopp och nytillkomna elever inte går att förutse. 3.3 Bedömning gällande 2015 • • • • • Kostnaden för gymnasial vuxenutbildning kommer sannolikt att överstiga både medel inom budgetram samt de av kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel. Detta beror dels på att de statliga bidragen för år 2015 har minskat med 75 procent från 2014 års nivå och dels att ett större antal antagna deltagare under 2014 fortsätter studera under 2015. Verksamheten ser också en fortsatt ökande tillströmning av sökande. Den ökning vi ser inom SFI kommer att få ekonomisk effekt 2015. Fortsatt satsning på kompetensutveckling inom BFL och IKT. Osäkerhet kring hur förändringen inom programprissättningen av gymnasieutbildningen samt konsekvenser av strukturtillägg kommer att påverka de ekonomiska förutsättningarna. Sammanslagningen av Kunskapsparken, Möjligheternas kontor och Arbetscenter kommer att innebära högre lokalkostnader vilket initialt inte kommer att kunna kompenseras av förväntade effektiviseringar. Fortsatt satsning på gruppen Unga utanför kräver extra resurser utöver tilldelad budgetram. Om också verksamheten för icke skolpliktiga ungdomar ska kunna utvecklas för att möta de nya kraven inom det kommunala aktivitetsansvaret kräver även detta resurser. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 7(20) 4 Verksamhetsanalys 4.1 Åtaganden Fokusområden: 4.1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik Kommunövergripande mål: Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet Nämndens åtaganden Grön Utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (Samtliga nämnder) Beskrivning Vid 2014 års slut ska samtliga nämnder ha etablerat former för kvalitetsuppföljning/redovisning med tydlig koppling till arbete med ständiga förbättringar. Handlingsplaner definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov inom detta område. (Bakgrund: Enligt ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt behandla en fördjupad kvalitetsredovisning minst en gång per år. Nämnden ska också redovisa verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt årsredovisning och resultatanalysdagar. ) Kommentar Nämnen arbetar med att kontinuerligt förbättra den systematiska kvalitetsuppföljningen och utveckling genom ständiga förbättringar. I augusti genomfördes nämnden kvalitetdialog som är en viktig del i detta arbete. Resultat- och indikatorpaletter finns framtagna och återrapporterade till nämnd. Grön Genomföra utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (Samtliga nämnder) Beskrivning Detta generella åtagande fungerar som "paraply" för viktiga effektiviserings- och kvalitetsåtgärder (handlingsplaner) som respektive nämnd/förvaltning identifierar och prioriterar under höstens verksamhetsplanering. Nämnderna ska särskilt beakta möjligheterna till effektivisering genom att etablera samarbete(n). Kommentar När nu Kunskapsparken, Möjligheternas kontor och Arbetscenter har flyttat till gemensam lokal finns ytterligare möjligheter för förbättrad effektivitet och bättre service för sollentunabor. Samarbete mellan de så kallade mjuka nämnderna har påbörjats med återkommande möten och kommer att vidareutvecklas framåt för att än mer kunna dra nytta av samordningseffekter. Kommunövergripande mål: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden Grön Arbeta aktivt och ha en samordnande roll i arbetet för att tillhandahålla och tillgodose behovet av olika former av praktikplatser i kommunen Beskrivning Arbetet ska ske i samverkan med företag och arbetsgivare i kommunen, gymnasier belägna i kommunen samt anordnare av vuxenutbildning för att säkerställa ett bra utbud av praktikplatser samt möjliggöra matchning. Kommentar Genom en god dialog mellan Möjligheternas kontor och Rudbeck ges individuella förutsättningar för att lösa de behov som uppkommer. En inventering av ytterligare behov kommer att ske framåt för att möjliggöra fördjupad samordning. Studentmedabetarsystemet är framtaget enligt plan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 8(20) Kommunövergripande mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden Nämndens åtaganden Grön Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (Samtliga nämnder) Beskrivning Under hösten 2013 revideras nuvarande personalpolicy och under 2014 ska den sedan, med metodstöd från KLK, implementeras i samtliga verksamheter. I kombination med arbetet kring vision och internkommunikation bedöms detta åtagande ge en bra grund för fortsatt arbete kring kommunen som attraktiv arbetsgivare. Kommentar Samtliga verksamheter har tagit del av den nya policyn och därmed är grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet lagd. Kommunövergripande mål: Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter Nämndens åtaganden Grön Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (Samtliga nämnder) Beskrivning Enligt samverkansavtalet ska all gemensam kompetens och erfarenhet tas tillvara inom verksamheterna. Nämnden ska analysera hur det interna arbetet enligt nya samverkansavtalet fungerar med arbetsplatsträffar och möten i samverkansgrupper och vid behov vidta åtgärder så att alla verksamheter tar vara på samverkansavtalets möjligheter. Kommentar Samverkansgrupperna fungerar väl och har en naturlig roll i förvaltningens utvecklingsarbete. Fokusområden: 4.1.2 Utbildning Kommunövergripande mål: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet Nämndens åtaganden Verka för att alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning Orange Kommentar Ett flertalet mått har fastställts för att ge indikationer på hur väl arbetet går med att verka för att alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning. Åtagandet bedöms delvis uppnått då utfall på vissa mått ej nått satt målvärde. Ett samarbete med BUK har påbörjats för att ge grundskoleelever ökad kunskap om vilka gymnasieutbildningar som leder till vilka arbeten (och vidare studier) i syfte att möjliggöra för eleverna att göra mer informativa val av studier. Kommunövergripande mål: Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande Nämndens åtaganden Grön Skapa bättre förutsättningar för medborgare att fortsätta studera eller få ett arbete Beskrivning Nämnden ska ge medborgarna förutsättningar för att fortsätta studera eller få ett arbete. Det gäller både de yngre som lämnar gymnasieskolan och de äldre som studerar på vuxenutbildning eller SFI. Det är viktigt att beakta individens egna vilja och förutsättningar. Kommentar Hela nämndens arbete syftar till att skapa förutsättningar för invånarna att fortsätta studera eller få ett Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 9(20) Nämndens åtaganden arbete. Ett antal mått har fastställts för att bevaka utvecklingen av insatserna. Utfallet visar att målen i de flesta fall uppnås eller överträffas varför åtagandet bedöms uppfyllt. Grön Verka för att alla som har rätt till "Svenska för invandrare" SFI eller som behöver kommunal vuxenutbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden eller vidare studier snabbt får tillgång till utbildning. Kommentar Tiden mellan ansökningsperioden till gymnasiala vuxenutbildningen och antagning har tidigare varit relativ lång tid vilket föranlett att vissa valt att inte påbörja sina sökta studier. Kontinuerlig antagning har därför införts och idag är det inga köer till dessa studier, precis som för SFI. Fokusområden: 4.1.3 Integration och kommunikation Kommunövergripande mål: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Nämndens åtaganden Orange Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (Samtliga nämnder) Beskrivning För att stärka demokratin och människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara begriplig. Det innebär både övergripande information och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut. Kommentar Under året har all extern information kartlagts och åtgärdsplaner tagits fram för att säkerställa begriplig information mot kommunens invånare och övriga intressenter. En viktig händelse under året har varit sammanslagningen av arbetsmarknadsenheterna och vuxenutbildningen.När nu Kunskapsparken, Arbetscenter och Möjligheternas kontor är samlade kommer rutinerna för arbetet att utarbetas. Därefter måste planer för att uppdatera/ta fram rätt information mot invånarna upprättas. Då verksamheterna samlats först per 2014-12-31är inte detta färdigt under året. Åtagandet bedöms därför bara delvis uppnått eftersom tidsplanen är förskjuten till 2015. Grön Utveckla samverkan med den ideella sektorn Beskrivning Nämnden ska under kommande år utveckla samverkan med den ideella sektorn. Den ideella sektorn är ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten och det finns många gemensamma beröringspunkter. Kommentar Handlingsplanen under året innefattade att etablera ett samverksavtal mellan nämnden och den idéburna sektorn. På uppdrag av kommunfullmäktige har dock arbetet fått en ny inriktning till att istället fokusera på att få till stånd ett samverkansavtal med den idéburna sektorn och hela Sollentuna kommun, inte bara nämnden. Ett förslag till överenskommelse är överlämnat till kommunstyrelsen. Handlingsplanen för året anses därför vara avslutad, men arbetet fortsätter i samma andemening som själva åtagandet. Kommunövergripande mål: Utveckla den interna kommunikationen Nämndens åtaganden Orange Tydliggöra kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (Samtliga nämnder) Beskrivning Arbetet syftar till att öka effektiviteten i verksamheten, hålla ordning och reda i kommunikationen och ge goda förutsättningar för ledning, styrning och lärande. Kommentar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 10(20) Nämndens åtaganden I syfte att öka effektiviseringen i verksamheten och hålla ordning och reda i kommunikationen samt ge goda förutsättningar för styrning och lärande har olika kommunikationskanaler och processer kartlagts inom förvaltningen. Ett särskilt fokus under året har varit kommunikationen och processerna kopplade till nämnden, utredningar, tjänsteutlåtanden och diarieföring. Arbetet pågår fortfarande vid årets slut varför bedömningen är att åtagandet endast delvis uppfyllts. 4.2 Budgetuppdrag Typ av uppdrag Uppdrag Krav återredovisning Senaste kommentar 2014 Från prel budget 2015 Redovisning av effekter för Möjligheternas kontor. Redovisning i samband med remiss preliminär budget. Avslutad (enligt plan) 2014 Från prel budget 2015 Redovisning av satsningen på Unga utanför. KS januari 2015. Avslutad (enligt plan) Redovisningen av uppdraget Unga utanför är lämnad till kommunstyrelsen. (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) 4.3 Övriga utvecklingsinsatser Rudbeck har under 2014 fokuserat sitt utvecklingsarbete på Bedömning För Lärande (BFL) och införandet av 1till1 när det gäller elevers tillgång till digital enhet för sitt lärande. BFL är ett långsiktigt arbete som startade med ett treårigt projekt. Detta utvecklingsarbete går nu in i ordinarie utvecklings- och planarbete med fortsatt hög prioritet. Införandet av 1till1 som pedagogiskt verktyg har varit prioriterat av verksamheten och även haft stöd av nämndens beslut gällande satsningen. Olika program och grupper har kommit olika långt men samtliga medarbetare och samtliga elever använder sig nu av iPads som en viktig del av utbildningen. Fortsatt utvecklingsarbete kommer att prioriteras och de förstelärare som utsetts under året har här en viktig roll som bärare av utveckling och som stöd för sina kollegor. Under sommaren 2014 genomfördes med gott resultat en sommarskola för elever på IM-språkintroduktion som bedömdes klara grundskolebetyg med en sådan insats. Under året har en styrgrupp bestående av fem representanter för civilsamhället och tre representanter för kommunen arbetat fram ett förslag på lokal social överenskommelse i Sollentuna. Utgångspunkten för styrgruppens arbete har varit de principer som fastslogs i regeringens överenskommelse från oktober 2008 (IJ2008/2110/UF. 4.4 Nulägesanalys Arbetsmarknad Inom arbetsmarknadsområdet finns två verksamheter: Möjligheternas kontor och Arbetscenter. Arbetscenter ansvarar för kommunala arbetsmarknadsåtgärder på uppdrag av arbetsförmedlingen och socialkontoret. Deltagarna kommer till verksamheten för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 11(20) arbetsträning, praktik och utvärdering av arbetsförmågan. Arbetscenter består dels av praktiska verksamheter som genom avtal sköter klottersanering, naturvård och renhållning och dels övriga verksamheter som textil, lego och snickeri. Möjligheternas kontors målgrupper är deltagare som hänvisas från socialkontoret, arbetslösa ungdomar, nyanlända samt personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att komma i arbete. I dagsläget finns det 28 upphandlade coachföretag som erbjuder deltagarna olika former av individuella insatser. Under 2013, som var verksamhetens första år, kom 300 deltagare till Möjligheternas kontor. Verksamheten märker ett ökat tryck på mottagningssidan och bl.a. kommer fler som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen. Då verksamheten blivit mer känd kommer också fler på eget initiativ. Totalt kom 349 deltagare under 2014 till Möjligheternas kontor. Av de som fått en coachinsats via Möjligheternas kontor har 162 deltagare gått vidare till arbete och 42 till studier vilket motsvarar 55 % av de som avslutat en insats. Motsvarande andel för 2013 var 39 %. Största andelen deltagare har kommit på eget initiativ, därefter på anmodan från Arbetsförmedlingen och efter det på anmodan från socialkontoret. En liten andel har kommit på initiativ från gymnasiesamordnaren. Majoriteten har gått in i på insats på nivå 1 vilket omfattar tre månader. En enkätundersökning av deltagarnas uppfattning pågår och kontinuerligt och publiceras också på sollentuna.se. I nuläget är 94 % som är nöjda med bemötande från sin handläggare på Möjligheternas kontor och 92 % som är nöjda med bemötandet från sin coach. Arbetscenter har under året tecknat flera olika avtal med Arbetsförmedlingen för individer som behöver arbetsträning/arbetsbedömning samt för de som behöver OSA anställning (offentligt skyddat arbete). Under året har dock färre deltagare skrivits in i Arbetscenters verksamhet. Detta kan betraktas som positivt utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, men med färre deltagare i verksamheten riskeras det praktiska arbetet inte kunna genomföras i full utsträckning. Under år 2014 var det totalt 165 deltagare som avslutade insats på Arbetscenter. Jämfört med föregående år är det en minskning med 69 personer. Deltagarna anvisas till Arbetscenter från Socialkontoret och arbetsförmedlingen för arbetsträning och arbetsbedömning. Det är andra året i följd som deltagarantalet sjunker på Arbetscenter vilket kan ses som en effekt av Möjligheternas kontors start i april 2013 Av de deltagare som besvarat Arbetscenters utvärdering är anser 96 % att de blivit bra bemötta och 81 % av deltagarna tycker att de använt tiden på Arbetscenter på ett positivt sätt för deras arbetssökande. Andelen som avslutat insats på Arbetscenter och som gått till arbete eller studier är 17 % vilket är en liten minskning gentemot förgående år. Andelen deltagare som anser att de fått hjälp till att söka arbete behöver öka. Arbetscenter kommer under året att jobba mer flexibelt med att på olika sätt hitta strategier för att rusta deltagarna på bästa sätt för att närma sig arbetsmarknaden. I syfte att få fler personer i självförsörjning kommer Arbetscenter att utveckla samarbetet med Möjligheternas kontor och Kunskapsparken. Vuxenutbildning Kunskapsparken ansvarar för all kommunal vuxenutbildningen som innehåller; Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 12(20) grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska som andra språk (SFI) samt särskild utbildning för vuxna. Den särskilda utbildningen för vuxna genomförs via avtal med Sigtuna kommun. All övrig vuxenutbildning sker hos upphandlade utbildningsanordnare. Arbetet med en ny upphandling har påbörjats i samverkan med Täby, Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Upplands Väsby, Järfälla och Solna. De nya avtalen kommer att börja gälla from 2015-07-01. Antalet antagna till Komvux d v s grundläggande och gymnasial nivå var 1467. Av dessa var 322 antagna till yrkesvux, 430 till grundläggande och 683 till allmänna gymnasiekurser. Inom SFI var antalet antagna 874. Inom den särskilda utbildningen för vuxna har det varit 22 inskrivna deltagare. Såväl grundläggande som gymnasial nivå och yrkesvux har ökat från 2013, då totalt antal antagna uppgick till 983. Dessutom har lärling tillkommit med 32 deltagare och SFI har ökat med 242 deltagare. Totalt har Kunskapsparkens deltagare ökat från 1615 deltagare 2013 till 2341 deltagare 2014. En stor ökning inom vuxen utbildningen har kunnat finansieras genom större statliga bidrag främst vad gäller gymnasial utbildning. Inom SFI har störst tillströmning skett under andra halvåret varför deltagare har inte uppnått nivå för betyg. Även utbildningsbakgrund kan ha påverkat studietakten. Detta gör att kostnaderna för ökningen ännu inte uppstått. Under 2014 har Kunskapsparken behandlat 4375 ansökningar, genomfört 907 vägledningssamtal samt tagit emot 3943 besökande på Kunskapsparkens drop-in tider. Andelen nöjda deltagare har ökat med 5 procentenheter inom Komvux från 80 % till 85 %. Inom SFI har nöjdhetsgraden höjts med 1 procentenhet från 91 % till 92 %. Antalet godkända betyg inom Komvux har ökat med 1 procentenhet (från 83 % till 84 %). Inom SFI har andelen godkända betyg höjts med 12 procentenheter (från 88 % till 100 %). SFI har ett nytt betygssystem sedan hösten med nya kriterier för godkänd nivå vilket kan vara en bidragande orsak till en högre måluppfyllelse. Gymnasieutbildning Sollentuna kommun ingår i ett regionalt samverkansavtal gällande nationella gymnasieprogram. Det innebär att alla elever blir förstahandsantagna i hela regionen. Av Sollentunas folkbokförda gymnasielever (ca 2500) studerar drygt hälften på andra gymnasieskolor än kommunens egenregiskola, Rudbeck. Sollentunas 43 gymnasiesärskoleelever studerar vid fristående skolor eller vid andra kommuners gymnasiesärskolor, då Sollentuna kommun inte har någon gymnasiesärskola i egen regi. Rudbeck når goda resultat. För de flesta punkter där en jämförelse kan göras med övriga gymnasieskolor i regionen eller i landet, presterar Rudbeck väl över snittvärden. Beläggningsgraden är hög och söktrycket stort, vilket tyder på att skolans rykte vad gäller såväl kvalitet som trivsel är gott, en slutsats som stärks av betygsstatistik och brukarundersökningar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 13(20) I stort sett samtliga lärare på skolan är behöriga i de ämnen de undervisar i och skolan och andelen lärare med lärarlegitimation kommer även den att vara på mycket hög nivå när lärarlegitimation blir ett krav för att få sätta betyg (1/7 2015). Lärarna är en avgörande resurs för att uppnå skolans goda resultat. En positiv löneutveckling är ett av flera medel för att behålla och rekrytera duktiga lärare, liksom kompetensutveckling, delaktighet och inflytande över arbetet. Även arbetsmiljön är viktig och det pågår ett systematiskt arbete för att identifiera arbetsuppgifter som är tidstjuvar och minska stressen för att rikta kraft och engagemang mot undervisning och utbildningskvalitet. 4.4.1 Kommungemensamma personalnyckeltal Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Referensvärde 2014 Sjukfrånvaro i % 4,89 % 5,15 % 4,58 % 5% Senaste kommentar Sjukfrånvaron är något lägre för 2014 än föregående år och ligger under gränsvärdet vilket visar att det arbete som pågår inom verksamheterna påverkar sjukfrånvaron positivt. Andel deltidsanställningar 14,9 % Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 14(20) 5 Omvärldsanalys Arbetsmarknadspolitiska förändringar och ökat tryck på vuxenutbildning I och med den politiska situationen på nationell nivå efter valet i september 2014 och budgetbeslutet i december 2014 finns en osäkerhet om vilka förändringar som väntar på arbetsmarknadsområdet. Utifrån den arbetsmarknadspolitik som beslutas nationellt de kommande åren påverkas kommunens roll i arbetet. Beroende på vilken roll Arbetsförmedlingen får, och vilka målgrupper som prioriteras politiskt genom regeringsbeslut, påverkas kommunens roll och trycket på vuxenutbildningen. Ett ökat tryck på vuxenutbildningen skulle kunna uppkomma genom ett eventuellt beslut om rättighet till studier inom Komvux. Förslag finns om ett nytt kunskapslyft och om att göra yrkesvux till en permanent del i det svenska utbildningssystemet för att rusta människor för arbetsmarknaden. Om möjligheterna till bidrag under studietiden utvidgas förväntas även detta leda till att fler vuxna väljer att studera inom Komvux. Undervisning i svenska för invandrare (SFI) är en rättighet för de i Sverige som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Ju fler deltagare som kommer till SFI, desto större tryck på Komvux. SFI integreras inom Komvux Kommunens ansvar för SFI förväntas förändras genom beslut om en integrering av undervisningen inom Komvux. En förväntad effekt av denna förändring är ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar för de studerande genom att fler konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig på marknaden. I och med att utbildningsanordnarna certifieras av Skolinspektionen förs huvudmannaskapet från kommunen till staten som också får ansvar för uppföljning av utbildningsinsatserna. Flyktingtillströmningen förväntas öka enligt Migrationsverkets prognos. Antalet asylsökande ökade under 2014 och förväntas vara fortsatt högt de närmaste åren. Flest kommer från Syrien där konflikten fortsätter att driva människor på flykt. Samtidigt har det skett en kraftig ökning av asylsökande från Eritrea. Ungdomars situation på arbetsmarknaden Även då arbetslösheten minskar hamnar en grupp unga lätt utanför. De utan gymnasial utbildning och utrikes födda ungdomar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att investera för att få unga att påbörja och slutföra sin gymnasieutbildning. Ju tidigare insatser genomförs desto större möjlighet att motverka ungdomars utanförskap. Forskning och olika utredningar visar på att investeringar i ungdomar är väl använda resurser såväl samhällsekonomiskt som mänskligt. Det krävs ett utökat samarbete både inom kommunen och med andra aktörer och myndigheter för att skapa effektiva insatser och lösningar för ungdomar som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I arbetet med att sätta in insatser och resurser måste de olika myndigheterna samarbeta för att hitta den lösning som passar bäst för den enskilde. Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 15(20) Genom en lagändring 2015 förtydligas det så kallande kommunala informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar och benämns i stället aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna får i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som berörs. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna får i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera insatserna på lämpligt sätt. Huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska snarast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett stöd för kommunernas arbete med detta. Vidare har Statens skolinspektion fått i uppdrag att förbereda och genomföra en särskild kvalitetsgranskning av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret för ungdomar. I dag erbjuds unga som varken arbetar eller studerar i Sollentuna möjligheter till studier på gymnasiet eller vuxenutbildningen alternativt möjlighet till praktik och arbete via Möjligheternas kontor. Men mer kan göras, inte minst för att söka upp och motivera ungdomar till i första hand studier men också praktik som kan leda till studier eller till arbete. Genom användandet av UEDB (ungdoms- och elevdatabasen i Stockholms län) finns idag ett bra statistiskt underlag och möjligheter till kravställd dokumentation. Kommunen har därför en god grund att stå på inför det utökade ansvaret. Andra utsatta grupper på arbetsmarknaden Erfarenhet visar att vissa grupper har extra svårt att ta sig ut på eller tillbaka till, arbetsmarknaden. Personer med funktionshinder riskerar att hamna i utanförskap. Särskilt utsatta är de som haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan men där denna möjlighet upphör efter 29 års ålder. Även gruppen med utländsk bakgrund, och då främst från länder utanför Europa, har svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har Etableringsuppdraget för nyanlända flyktingar men även andra inom gruppen behöver ofta ett utvidgat stöd, utöver Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Framtida brist på gymnasieplatser Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Stockholms län och Håbo har ett fungerande gymnasiesamarbete som nu utvecklas ytterligare. Samarbetet förtydligas med målbilden att skapa mer lika förutsättningar för alla elever. Genom KSL har ett förnyat avtal arbetats fram, Gemensam gymnasieregion 2.0, som trädde i kraft i januari 2015. Sollentuna kommun har anslutit sig till avtalet och på så sätt kan elever från Sollentuna få fortsatt tillgång till hela länets gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående. Antagningen sker på lika villkor, dvs. alla länets ungdomar söker med förstahandsantagning till samtliga gymnasieskolor. Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka med 22 000 personer i länet under den närmaste tioårsperioden, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5-10 år. Då vi redan nu kan se ett stort antal reserver som helst skulle vilja studera inom Sollentuna kommun och då företrädesvis på Rudbeck, kan detta innebära kraftigt höjda antagningsgränser för de högskoleförberedande programmen. Samtidigt tyder 2014 års slutliga antagning på att det finns tomma platser på de yrkesförberedande programmen, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 16(20) tillräckligt för att motsvara det ökade behovet av platser för dem som väljer yrkesförberedande program i första hand. De närmaste årens ökande antal ungdomar i gymnasieåldern kommer ha stor påverkan på gymnasieskolan som helhet och även kommunens egenregi, Rudbeck. Om ytterligare gymnasieplatser ska erbjudas inom Rudbeck kommer ytterligare lokalyta att behövas till såväl undervisning som matsal samt ytterligare tillgång till idrottshall. Även frågan om vilka utbildningar som i så fall ska utökas eller eventuellt tillkomma behöver utredas. En annan faktor som kommer påverka såväl Sollentunas gymnasieorganisation som Rudbecks verksamhet är de ökande flyktingströmmarna vilket kommer leda till behov av fler platser på gymnasiets språkintroduktion. Osäkerhet inför kommande reformer inom utbildningsområdet På nationell nivå diskuteras flera förändringar som skulle kunna få stor påverkan på kommunens utbildningsverksamhet: en obligatorisk gymnasieskola, begränsningar av vinstuttag i välfärden och ett eventuellt förstatligande av skolan. En eventuell reform avseende en obligatorisk gymnasieskola kommer troligtvis att ställa ännu starkare krav på kommunen att inte bara följa upp alla ungdomar i gymnasieåldern, utan också för varje individ göra ett upplägg som leder till någon sorts bevis på fullföljd gymnasieverksamhet. En möjlig konsekvens vid ett eventuellt beslut om vinstbegränsning i välfärden skulle kunna vara att bolag som nu driver skolor och som har höga vinstkrav då kommer avveckla sin verksamhet. Om ingen annan aktör är villig att ta över denna kommer kommunernas ansvar att tillhandahålla utbildning medföra stora konsekvenser. Viktiga frågor att beakta blir då hur dessa elever ska kunna få den utbildning de har rätt till och vem som ska anordna den. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 17(20) 6 Sammanfattning planerade insatser 2015 Under år 2015 planeras inom arbetsmarknadsenheten att utveckla det interna och externa samarbetet kring målgruppen arbetslösa, systematisera kvalitetsarbetet av upphandlade coachinsatser, öka flexibilitetet med fler olika typer av praktiska verksamheter samt återinföra ”söka jobb kurs” för inskrivna deltagare. Inom vuxenutbildningen planeras ett införande av SFI i Komvux, se över orsaker till studieavhopp inom SFI samt planering av nya avtal för genomförandet av undervisning. Vidare planeras för att utveckla hur verksamheternas resultat följs upp och vilka indikatorer som behöver arbetas fram. De insatser som görs på Rudbeck under 2015 är ett led i det långsiktiga arbetet mot verksamhetsmålen ”gemenskap och stärkt självkänsla” samt ”goda studieresultat”. Det arbetet beskrivs detaljerat i skolans 3-åriga arbetsplan. Handlingsplanen för det arbetet består av ett stort antal insatser fördelade på olika personalkategorier. Samtliga insatser sker inom något av områdena ”Undervisningen håller hög kvalité” och ”Trygghet och trivsel”. Under 2014 flyttade AST-enheten från Silverdal till Rudbeck. Det är en prioriterad fråga för nämnden att verksamheten flyttas in i Rudbecks permanenta lokaler. Nämnden planerar vidare att bjuda in de fristående gymnasieskolorna till fördjupad dialog. Inför de utmaningar som en växande ungdomsgrupp utgör, kommer nämnden att undersöka vilka möjligheter som finns att möta en ökad efterfrågan såväl inom kommunen som inom den gemensamma gymnasieregionen. För att fler ungdomar ska slutföra sina gymnasiestudier kommer nämnden att fortsätta utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning. Samarbete med andra nämnder för att ytterligare förbättra verksamheternas resultat och invånarnytta är ett prioriterat område. Vidare planerar nämnden för en inventering av praktikplatser som erbjuds av Sollentuna kommuns näringsliv och offentliga arbetsgivare. Eventuell obalans behöver utredas i dialog med näringslivet. Samarbetet med den idéburna sektorn behöver fortsatt stöttas och nämnden planerar för en första konferens utifrån den föreslagna överenskommelsen. Genom ett unikt samarbete med Svenska Migrationcentret planeras anställningar för 20 sollentunabor med funktionsnedsättning. Samarbetet med andra myndigheter utifrån individperspektivet kommer att fortsätta under 2015 och nämnden har för avsikt att vara aktiva inför planeringen av ett eventuellt samordningsförbund. Det utvecklingsarbete som påbörjats för gruppen Unga utanför vill nämnden vidareutveckla långsiktigt utifrån den egna verksamheten i kombination med utvecklingen av insatser för unga inom det kommunala aktivitetsansvaret. Ett förstärkt uppsökande arbete för att snabbare komma i kontakt med unga som riskerar att hamna i utanförskap behöver prioriteras. Insatserna behöver sedan individanpassas och utformas utifrån ett långsiktigt åtagande. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 18(20) 7 Framåtblick - bedömning inför 2016 och framåt Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområden är starkt påverkade av beslut som fattas på riksnivå. Det är därför otroligt viktigt att verksamheten är flexibel och snabbt kan anpassa sig för förändringar i omvärlden. Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 510 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Även antalet nyanlända ungdomar i gymnasieåldern bedöms öka såväl under 2015 som på längre sikt. De allra flesta av dessa ungdomar erhåller nu sin skolgång vid Rudbeck, men då Rudbeck har svårt att bereda plats för fler elever pågår ett arbete för att hitta en långsiktigt hållbar lösning så att Sollentuna kommun kan leva upp till sin skyldighet att tillhandahålla undervisning för dem. Vår egen gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck. Redan nu vill fler ungdomar än de som kan beredas plats studera vid Rudbeck. Ett ökat tryck på utbildning inom Komvux och SFI kan förväntas dels utifrån eventuellt beslut om rättighet till studier och dels på grund av förväntad ökad flyktingtillströmning. Vidare kan kommunens ansvar gällande SFI förändras om riksdagen fattar beslut i enlighet med SFI-utredningen SOU 2013:76. Utredningen föreslår att SFI upphör att vara en egen skolform och integreras inom Komvux. Det så kallande kommunala informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar har förtydligats och benämns istället aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Ungdomar behöver flexibla insatser som anpassas utifrån varje individs behov. Det kan ta tid och kräver tålamod men samtidigt visar all tillgänglig erfarenhet att det då går att motivera unga tillbaka till studier och arbete som ett steg på vägen. Det är otroligt viktigt för fasthålligheten på arbetsmarknaden att minst ha gymnasieutbildning och över tid lönar sig investeringen i aktiviteter som motiverar unga till utbildning mångfalt. För de unga som hamnat i utanförskap behövs kontinuitet och långsiktighet i insatserna för att skapa förtroende hos gruppen. Samarbete kring individens behov kräver samarbete inom kommunens olika verksamheter och med andra myndigheter och organisationer. Genom uppsökande verksamhet, motivationsskapande insatser och olika arbets- och studieinriktade insatser kan utanförskapet brytas. Antalet ungdomar i gymnasieåldern ökar starkt fr.o.m. 2016 och framåt, såväl i Sollentuna som i vår gemensamma gymnasieregion. Att bereda plats för dessa är en stor utmaning för såväl Sollentuna som för övriga kommuner i regionen. Viss del av elevökningen kan hanteras av Rudbeck om lokaler inom byggnaden som nu används för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 19(20) annan verksamhet frigörs och att mer idrottshallstid ges Rudbeck. Eventuellt krävs även utbyggnad av matsalens kapacitet. Inom KSL pågår ett arbete för att se hur regionen ska möta elevökningen. Självklart påverkas Sollentunas arbete med frågan även om KSL:s arbete. Fr.o.m. 1/7 2015 krävs lärarlegitimation för att en lärare ska få sätta betyg i de kurser hen undervisar i. I den starkt konkurrensutsatta verklighet som gymnasieskolor verkar inom kan då situationen uppstå att legitimerade lärare lockas över till andra skolor med hjälp av högre lön. Då Rudbecks löneläge ligger under regionens snitt kan detta komma att få märkbar effekt på verksamheten. Viktig utmaning för Rudbeck är därför att, genom effektiviseringar och ökade intäkter skapa utrymme för fortsatt satsning på lärarlöner. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2014 20(20) Bilaga till verksamhetsberättelse, mått Tertial 3 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetföljsamhet % 0,4 % -0,3 % Målvärde 2014 Kommentar Nämndens budgetföljsamhet är god. Prognossäkerhet (%) 3,5 % 3,4 % Kommentar Avvikelsen i prognossäkerhet är främst relaterad till gymnasieutbildningen som är svår att prognostisera under året då elevernas fria val, byten av program, byten av skolor, avhopp och nytillkomna elever inte går att förutse. Andel arbetssökande i Sollentuna kommun (%) 3,6% 3% 0 Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Utfall dec 2014 Andel arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år i Sollentuna kommun (%) 4,3% 2,7% Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till kommunövergripande mål. Andel unga som varken studerar eller arbetar vars sysselsättning kommunen har kännedom om 67 % 80 % Kommentar Nämnden har en högre ambitionsnivå än utfallet. Därför behövs en genomlysning av arbetssätt, metoder och resursbehov. Andel deltagare som är nöjda med insatser via Möjligheternas kontor (%) 90 % 70 % Beskrivning målvärde Mäts ett år efter starten av Möjligheternas kontor. Kommentar Möjligheternas kontor har väldigt nöjda deltagare och nöjdhetsgraden ligger 20 procentenheter över målvärdet. Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete, studier eller annan myndighet (%) 54 % 50 % Beskrivning målvärde Mäts ett år efter starten på Möjligheternas kontor. Kommentar Mer än hälften av de deltagare som via Möjligheternas kontor fått tillgång till coach har gått vidare till arbete eller studier. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Bilaga till verksamhetsberättelse, mått 2(6) Nämndens åtaganden: 1.1 Utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (Samtliga nämnder) Nämndens åtaganden: 1.2 Genomföra utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (Samtliga nämnder) Nämndens åtaganden: 1.3 Arbeta aktivt och ha en samordnande roll i arbetet för att tillhandahålla och tillgodose behovet av olika former av praktikplatser i kommunen Nämndens åtaganden: 1.4 Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (Samtliga nämnder) Nämndens åtaganden: 1.5 Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (Samtliga nämnder) Nämndens åtaganden: 1.6 Verka för att alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga (%) 95 % 94 % 95 % Kommentar Målvärdet för 2014 är inte fullt uppnått och en marginell sänkning av värdet har skett från 2013. Trots detta ligger Rudbeck väl till i jämförelse med länets övriga skolor (92 %). Arbetet med trygghet i skolan är ett prioriterat område i Rudbecks lokala arbetsplan. Andel elever på Rudbeck som når gymnasiebehörighet inom ett år på introduktionsprogra mmet preparand (%) 72 % 68 % 95 % Kommentar Målet med introduktionsprogrammet, Preparand, är att eleven ska nå behörighet till nationellt program inom ett år. Därav målvärdet 95 %. Erfarenhet visar dock att detta är ett orealistiskt högt målvärde. Arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet är fortsatt prioriterat. Andel elever på Rudbeck som når behörighet till studier på Universitet och Högskola (%) 96,2 % 95 % 95 % Beskrivning målvärde Exklusive 4-årselever Kommentar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Bilaga till verksamhetsberättelse, mått 3(6) Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 Jämförelsegrunderna mellan 2013 och 2014 har förändrats i och med att avgångseleverna från yrkesförberedande program 2014 ej längre hade högskolebehörighet som obligatoriskt krav i utbildningen. Utfallet för 2014 baseras därför enbart på de elever som slutförde ett studieförberedande program. Andel elever på Rudbeck som når målen i alla kurser (%) 79 % 80 % Beskrivning målvärde Används som mått till kommunövergripande mål Kommentar Utfall saknas för år 2014 och Skolverket har meddelat oss att siffran ej kommer att redovisas för året. Genomsnittligt betygspoäng på Rudbeck 15,4 15 15 Beskrivning målvärde Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Utfallet rör de elever från Rudbeck som har uppnått examen 2014 oavsett nationellt program. Andel elever på Rudbeck som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år (%) 83,5 % 83,7 % 88 % Beskrivning målvärde Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Jämfört med riket ligger Rudbeck väl till. Utfallet har ökat sedan 2013 men inte uppnått satt målvärde. Rudbecks systematiska kvalitetsarbete innefattar att få fler elever att fullfölja gymnasieutbildning och vi förväntar oss att det arbetet leder till fortsatt positiv utveckling. Andel elever på yrkesprogrammen som är i arbete ett år efter avslutad gymnasieutbildning på Rudbeck (%) 79 % 82 % Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Utfallet mäter de tidigare elever som gått vidare till arbete. Om även de som studerat vidare räknas in, blir värdet 100 %. Nämndens åtaganden: 1.7 Skapa bättre förutsättningar för medborgare att fortsätta studera eller få ett arbete Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Andel elever som övergår till högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) (Gäller folkbokförda i Sollentuna) 56 % 56 % Målvärde 2014 Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Bilaga till verksamhetsberättelse, mått 4(6) Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 kommunövergripande mål. Kommentar Sollentunas folkbokförda gymnasieelever övergår i högre grad än genomsnittskommunen till högskola/universitet inom 3 år. Andel vuxenstuderande på grundnivå som går vidare till studier på gymnasial nivå (%) 74 % 74 % Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till kommunövergripande mål. Andel studerande på yrkesvux som är i arbete efter avslutad utbildning (%) 89 % Beskrivning målvärde Inget målvärde är satt. Nämnd rapporterar utfall. Används som mått till kommunövergripande mål. Andel studerande som når godkänt inom grundläggande vuxenutbildning (%) 83 % 87 % 80 % Beskrivning målvärde Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning (%) 83 % 84 % 80 % Kommentar Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Andel studerande som uppnår godkänt betyg SFI (%) 88 % 100 % 75 % Beskrivning målvärde Används som mått till kommunövergripande mål. Kommentar Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Andel nöjda deltagare Komvux (%) 85 % 82 % 80 % Kommentar Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Andel nöjda deltagare SFI (%) 92 % 91 % 80 % Kommentar Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Bilaga till verksamhetsberättelse, mått 5(6) Nämndens åtaganden: 1.8 Verka för att alla som har rätt till "Svenska för invandrare" SFI eller som behöver kommunal vuxenutbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden eller vidare studier snabbt får tillgång till utbildning. Mått Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2014 Andel behöriga sökande till gymnasial vuxenutbildning som påbörjar sökt utbildning 78 % 77 % 79 % Beskrivning målvärde Andel behöriga sökande som påbörjar sin utbildning ska öka. Utfall 2013 var 78 %. Kommentar Målvärdet inte fullt uppnått. En liten sänkning har också skett jämfört med 2013. Sänkningen kan ha olika orsaker, t.ex. att de sökande fått arbete eller kommit in på annan utbildning. Ett större antal har dock påbörjat sina studier jämfört med 2013. Nämndens åtaganden: 1.9 Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (Samtliga nämnder) Nämndens åtaganden: 1.10 Utveckla samverkan med den ideella sektorn Nämndens åtaganden: 1.11 Tydliggöra kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (Samtliga nämnder) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Bilaga till verksamhetsberättelse, mått 6(6) RESULTAT- OCH INDIKATORPALETT Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 2014 Datum: 2015-01-12 Sammanställt av: Karolina Grip Innehållsförteckning 1 Bakgrund ............................................................................... 3 2 Gymnasiet - Rudbeck............................................................ 4 3 Vuxenutbildningen - Kunskapsparken ................................ 8 4 Arbetsmarknad – Arbetscenter .......................................... 11 5 Arbetsmarknad – Möjligheternas kontor.......................... 13 2 1 Bakgrund Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden fattade i december 2012 ett beslut om ett kvalitetssystem innehållande ett årshjul för uppföljning. Syftet med kvalitetssystemet är att understödja verksamhetsutveckling och planeringsprocesser. Årshjulet består av sex delar fördelat under året: • • • • • • Jan: sammanställning av resultat- och indikatorpaletter Feb: kvalitetsrapport Apr: kvalitetsdialog Aug: kvalitetsdag Sep: kvalitetsredovisning Nov: verksamhetsplan I denna sammanställning presenteras enheternas resultat- och indikatorpalett inom verksamhetsområdena gymnasiet (Rudbeck), vuxenutbildning (Kunskapsparken) och arbetsmarknad (Arbetscenter och Möjligheternas kontor) för utfall gällande år 2014. Varje verksamhetsområdes resultat- och indikatorer delas upp i tre grupper: • • • Resurser – vad har vi för förutsättningar? Processer – hur bra är våra arbetsformer/bedömd kvalitet? Resultat – hur presterar vi i relation till syfte och ambitioner? Denna sammanställning av resultat- och indikatorpaletter ligger till grund för de olika enheternas kvalitetsrapport som i sin tur ligger till grund för kvalitetsdialogen mellan politiken och enheterna. 3 2 Gymnasiet - Rudbeck Här presenteras statistik och kvalitetsmått kopplat till Rudbeck. Med kommungruppen menas de 38 kommuner som kategoriseras som förortskommuner till storstad i Sverige av Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommunala är skolor med kommunal huvudman och samtliga betyder alla skolor oavsett huvudman. Uppgifterna gäller skolåret 2013/2014 och baseras på officiell statistik från Skolverket, gymnasieantagningen och KSL:s elevenkät. 2.1.1 Resurser Här presenteras statistik och kvalitetsmått kopplat till Rudbecks elever och lärare, dvs. andel lärare med pedagogisk examen, antal elever per heltidstjänst och antagningsstatistik. Tabell 2-1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Källa Skolverket SIRIS 201412-22 Tabell 2-2 Antal elever per heltidstjänst. Källa Skolverket SIRIS 2014-12-22 Tabell 2-3 Slutgiltig antagningsstatistik inkl. beläggningsgrad (antal antagna i relation till antal platser) till läsårstart år 1. Källa gyantagningen.se 2014-12-22 2.1.2 Processer Här presenteras valda delar från den senaste elevenkäten bland elever i år 2. Procenten motsvarar de elever som svarat positivt på påståendena (svarsalternativ 4 och 5 under år 2014 och 2013 års enkät och svarsalternativ 3 och 4 under år 2012). Observera att skalan är omgjord, ett neutralt svarsalternativ är tillagt fr.o.m. 2012/2013. Reliabiliteten i jämförelsen med år 2012 blir därför lägre än i jämförelse med år 2013. Svarsfrekvensen för år 2013/2014 låg på 77 %, år 2013 låg på 78 % och år 2012 på 73 %. Tabell 2-5 Resultat ur elevenkät 2014 i jämförelse med snittet för länet. Källa: SKL elevenkät 2014 (april 2014) 2.1.3 Resultat Här sammanställs statistik kring resultat, effekter och måluppfyllelse. I Rudbecks fall presenteras här nedan statistik kring andel elever som når målen i alla ämnen, som får behörighet till högre studier och betygspoängens genomsnittliga utveckling m.m. Tabell 2-4 Resultat ur elevenkät 2014 – en årsjämförelse. Källa: SKL elevenkät 2014 (april 2014) 5 Tabell 2-6 Genomsnittlig betygspoäng – en jämförelse med kommungruppen och riket. Källa Skolverket SIRIS 2014-01-22 Tabell 2-7 Genomsnittlig betygspoäng – en årsjämförelse. Källa Skolverket SIRIS 201401-22 Tabell 2-8 Andel elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år i jämförelse med kommungrupp och riket. Källa Skolverket SIRIS 2014-12-22 Tabell 2-9 Andel elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år - en årsjämförelse. Källa Skolverket SIRIS 2014-12-22 6 Tabell 2-10 Andel elever behöriga till högskola och universitet i jämförelse med kommungrupp och riket. Källa Skolverket SIRIS 2014-01-22 Tabell 2-12 Andel elever som når målen i alla ämnen. Källa: Skolverket SIRIS 2013-08-19 Tabell 2-11 Andel elever behöriga till högskola och universitet en årsjämförelse. Källa Skolverket SIRIS 2014-01-22 7 3 Vuxenutbildningen - Kunskapsparken Här nedan presenteras statistik och kvalitetsmått kopplat till Kunskapsparken. Observera att Sollentuna inte har kommunal vuxenutbildning i egen regi utan de mått som finns sammanställda gäller upphandlade anordnare. 3.1.1 Resurser Här sammanställs antal årsstudieplatser och antal antagna inom grundläggande, gymnasial, yrkesvuxenutbildningen och lärling samt SFI. Här redovisas även hur många yrkeskurser är finansierade med kommunala respektive statliga medel. Tabell 3-2 Antal antagna per studieinriktning. Källa: Alvis 2014-12-15 Tabell 3-1 Antal årsstudieplatser per studieinriktning. Källa: Alvis 2014-12-15 Tabell 3-3 Antal årsstudieplatser för yrkesvux samt lärlingsplatserna uppdelad på finansiering. Källa: Alvis och BIBA 2014-12-15 8 3.1.2 Processer Här nedan presenteras valda delar av de senaste deltagarenkäterna från vux respektive sfi. Antal svarande på deltagarenkäten VUX år 2014 var 478 personer och för deltagarenkäten SFI 315 personer. Tabell 3-4 Andel studerande som håller med påståendet. Källa: KSL deltagarenkät 2014 (november 2014) Tabell 3-5 Andel studerande som håller med påståendet. Källa: KSL deltagarenkät 2014 (november 2014) 9 3.1.3 Resultat Här sammanställs statistik kring andel godkända betyg för grundvux, gyvux och sfi. Tabell 3-6 Andel studerande med godkända betyg. Källa: Procapita 2014-12-15 10 4 Arbetsmarknad – Arbetscenter Här presenteras statistik kopplat till Arbetscenters verksamhet. 4.1.1 Resurser Här presenteras antalet deltagare i Arbetscenters verksamhet under år 2014 uppdelat på uppdragsgivare och andel kvinnor och män. Tabell 4-2 Antal avslutade deltagare per uppdragsgivare – en årsjämförelse. Källa: Procapita 2014-12-16 Tabell 4-1 Totalt antal avslutade deltagare i Arbetscenters verksamhet – en årsjämförelse. Källa: Procapita 2014-12-16 Tabell 4-3 Andel kvinnor och män år 2014. Av de avslutade deltagarna var 61 kvinnor och 104 män. Källa: Procapita 2014-12-16 11 4.1.2 Processer Här presenteras en sammanställning av den enkät som deltagarna i Arbetscenters verksamhet har fyllt i. Några nya enkätfrågor lades till befintlig enkät under år 2014, varför det inte går att redovisa utfall för år 2013 på dessa. 4.1.3 Resultat Här presenteras statistik kopplat till deltagare som är registrerade som avslutade inom Arbetscenters verksamhet. Totalt antal avslutade deltagare är 165 personer år 2014. Av dessa har 3 personer gått vidare till studier och 25 personer har gått vidare till arbete. Tabell 4-5 Andel som gått vidare till arbete eller studier – en årsjämförelse. Källa: Procapita 2014-12-16 Tabell 4-4 Deltagarenkät. Snitt för ovanstående frågor 2014: 86 % nöjdhet. Källa: Arbetscenters deltagarenkät 2014 (svarsfrekvens: 16 %). Observera att de tre första frågorna lades till år 2014 varför uppgifter från 2013 inte finns tillgängligt. Avstämningsdatum: 2014-12-16 12 5 Arbetsmarknad – Möjligheternas kontor Här presenteras statistik kopplat till Möjligheternas kontor. Vid jämförelsen med år 2013 är det viktigt att notera att verksamheten startade i april 2013. 5.1.1 Resurser Här presenteras statistik kopplat till antalet deltagare som kom till Möjligheternas kontor år 2014 samt antal beslutade coachinsatser under året. Tabell 5-2 Andel deltagare som kom till Möjligheternas konto under år 2014 på eget initiativ respektive på anmodan av annan. Totalt sett kom 184 personer på eget initiativ, 116 på anmodan av Arbetsförmedlingen, 31 på anmodan av socialkontoret och 18 på anmodan av uppföljningsansvarig 16-19 år. Källa: Procapita 2014-12-15 Tabell 5-1 Antal deltagare som kom till Möjligheternas kontor på eget initiativ respektive på anmodan av annan – en årsjämförelse. Källa: Procapita 2014-12-15 Tabell 5-3 Andel deltagare som kom till Möjligheternas kontor under år 2014 uppdelat på kvinnor och män. Totalt sett kom 182 kvinnor respektive 167 män. Källa: Procapita 201412-15 13 Tabell 5-4 Totalt antal deltagare som kom till Möjligheternas kontor uppdelat på ålderskategorin 16-25 år, 26-55 år och 56-65 år. Totalt sett kom 65 personer i åldern 16-25 år, 256 personer i åldern 26-55 år och 28 personer i åldern 56-65 år. Källa: Procapita 2014-12-15 Tabell 5-5 Totalt antal beslut om coachinsats under året. Källa: Procapita 2014-12-29 Tabell 5-6 Andel kvinnor och män som fått coachinsats under år 2014. Totalt sett har 152 kvinnor fått coachinsats respektive 157 män. Källa: Procapita 2014-12-29 Tabell 5-7 Andel i åldern 16-24 år, 26-55 år och 56-65 år som fått coachinsats under år 2014. Totalt sett har 58 personer i åldern 16-25 år fått coachinsats, 221 i åldern 26-55 år och 30 i åldern 56-65 år. Källa: Procapita 2014-12-29 14 5.1.2 Processer Här presenteras resultatet av den deltagarenkät som skickats ut till alla avslutade deltagare. Enkäten genomfördes först 2014 i dess nuvarande form varför inga jämförelsedata finns för år 2013. Deltagarenkätens resultat uppdateras kontinuerligt och ligger tillgänglig på www.sollentuna.se. 5.1.3 Resultat Här presenteras statistik kopplat till antal avslutade deltagare under året. Tabell 5-9 Totalt antal avslutade deltagare – en årsjämförelse. Källa: Procapita 2014-12-15 Tabell 5-8 Deltagarenkät. Källa: ProofX (svarsfrekvens: 33 %). Avstämningsdatum: 201412-16 Tabell 5-10 Andel avslutade deltagare under år 2014 uppdelat på kvinnor respektive män. Totalt antal avslutade kvinnor var 200 respektive 171 män. Källa: Procapita 2014-12-15 15 Tabell 5-11 Andel avslutade deltagare per ålderskategori år 2014. Totalt sett avslutades 63 personer i åldern 16-25 år, 280 personer i åldern 26-55 år och 28 personer i åldern 5665 år. Källa: Procapita 2014-12-15 Tabell 5-12 Andel deltagare som gått vidare till arbete eller studier – en årsjämförelse. Totalt sett gick 162 vidare till arbete och 42 till studier, vilket ger en totalsumma på 204 personer och motsvarar 55 % av alla personer som registrerats som avslutade. Källa: Procapita 2014-12-15 16
© Copyright 2024