Öppna filen - Ekologiska Lantbrukarna
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala <2º Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion Radikala minskningar av utsläppen 12 måste till 10 8 6 4 Maten 2 0 Nuvarande nivå Källa: IPCC. 2014. Naturvårdsverket. 2008. Foto: iStockphoto Hållbar nivå 2050 Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 Rekommenderad 2.5 Nuvarande 2 Hållbar nivå 1.5 1 0.5 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects. Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen globalt beror på: • Antalet människor att föda • Hur mycket de konsumerar per kapita av olika livsmedel • Påverkan från de livsmedel som konsumeras per kg/kcal Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 Rekommenderad 2.5 Produktionsförbättringar 2 Nuvarande Hållbar nivå 1.5 Konsumtionsförändringar 1 0.5 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects. Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten • Produktionsförbättringar • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Hur kan vi minska utsläppen? Koldioxid Lustgas, koldioxid Energianvändning Utsläpp från mark Metan Fodersmältning Metan och lustgas Gödselhantering Metanutsläpp från idisslare Utfodringsstrategier för minskade metanutsläpp Källa: Växa Sverige. Utfodring med majsensilage av med högt stärkelseinnehåll Viss del av stärkelsen bryts ned i tunntarmen istället för i våmmen < -5 % Lätt att implementera om tillgång till majs finns Ökat kraftfoderintag Förändrad fermentering i< -5 % med 10 % vommen Mera kraftfoder, ökade CO2 förluster Kraftfoder med 10 Förändrad fermentering i< -5 % % mer stärkelse vommen Ökade CO2 förluster? Kraftfoder med 5 % Förändrad plats för mer resistent fodernedbrytning stärkelse Ökade CO2 förluster? < -5 % Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 Rekommenderad 2.5 Produktionsförbättringar 2 Nuvarande Hållbar nivå 1.5 Konsumtionsförändringar 1 0.5 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects. Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten • Produktionsförbättringar • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Stora förluster i kedjan Källa: Papargyropoulou et al (2014) The food waste hierarchy as a framework for the management of food surplus and food waste Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten • Produktionsförbättringar • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Klimatpåverkan per kg protein kg CO2e per kg protein 140 120 100 80 60 40 20 0 Source: Röös.2012. Mat-klimat-listan version 1.1. I Sverige: Skilj på konsumtion och produktion! Målkonflikt! $$$$$ Vad är viktigast? Vad Åtgärder för minskad ska vi prioritera? klimatpåverkan från maten • Produktionsförbättringar • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Vad händer om vi stänger skördegapet och minskar svinnet med 50%? Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation. Halva utsläppsutrymmet 2050 går åt – hållbart? Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation. Efter 2050 ska utsläppen minska ytterligare… Källa: Rogelj el al (2011) Emission pathways consistent with a 2 °C global temperature limit Vad är viktigast? Vad Åtgärder för minskad ska vi prioritera? klimatpåverkan från maten • Produktionsförbättringar • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt ändra beteenden Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt ändra beteenden Den moraliska cirkeln växer Produktionsdjur Husdjur Barn Kvinnor Alla män Vita män Fyra scenarier för framtida proteinförsörjning Källa: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit? Klimatpåverkan från dessa framtidsscenarier i Europa Källa: Röös et al (2015) Protein futures beyond sustainable intensification: potential land use and climate impacts of different consumption scenarios in Western Europe. In review. Så hur kan en kost för Sverige baserat på konceptet ’ecological leftovers’ se ut? ”Hur mycket kött kan jag äta då?” Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Vi ska behålla betesmarkerna men minska klimatpåverkan Grundläggande principer Grundläggande principer: • Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion • Grisar och fågel föds upp på restprodukter • Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna • Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) • Kosten får inte ta mer än 0.22 hektar åkermark per person i anspråk Den geografiska gränsen sätts till Sverige Naturbetesmarkerna hävdas av mjölkproducerande djur Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Benfritt nötkött 70 g i veckan -74% 1,3 liter mjölk i veckan Mjölk 100 Ost Nuvarande kosten -80% 1,0 liter i veckan gram ost i veckan -58% -52% 80 gram i veckan -58% -76% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Åkermarken används i första hand till mat Men även till vinterfoder samt foderspannmål att komplettera restprodukterna till gris och fågel med Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Restprodukterna går till foder • Kli och bagerirester • Vassle • Rapskaka • Betfiber • Potatis och rotfrukter • Drav • Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Ägg 165 g i veckan -0% 1,3 liter mjölk i veckan Nuvarande kosten -23% Höns ochgram ost 14 g ii veckan 100 veckan tuppkött -95% -94% Griskött +24% -16% 324 gram i veckan Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets För att kompensera för minskad animaliekonsumtion Ingår utökade mängder spannmål, baljväxter och rapsolja i kosten Produkt Mängd Rekom. kosten Nuvarande kosten Spannmål 2,1 kg i veckan +9% +69% Baljväxter, torkade 154 g i veckan +99% +273% Rapsolja 300 gram i veckan +29% +85% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Jordbruksmarkens användning Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Energi från mark som blir över Procent, % 100 80 60 40 20 0 Hållbara kosten Mark över Klimatpåverkan från kosten ton CO2e per capita och år från kosten 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Biogas Stallgödsel Lustgas från odling Metan från djur 0.1 0 -0.1 Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets Hur ska vi Åtgärder för minskadproducera? Ekologiskt, klimatpåverkan från maten konventionellt • Produktionsförbättringar eller…? • Ökad effektivitet • Tekniska lösningar • Förändrad konsumtion • Minskat svinn och minskade förluster • Minskad konsumtion av animalieprodukter Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt reglera användningen av insatsmedel Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt reglera användningen av insatsmedel Eko 3.0 – Organic 3.0 Eko ska gå från att vara nisch till det rådande jordbrukssystemet. Då behövs: • Tillåtelse att använda vissa insatsmedel (syntetiska aminosyror, förnybart mineralgödsel, vissa bekämpningsmedel) • Mindre regler – mer kreativitet • Mer produktion av vegetabilier för humankonsumtion • Tillåtelse att producera mat utan jord Tack! [email protected] Produktionsförbättringar • 10, 20, 30, 40, 50 - ??? % minskade utsläpp Finns det målkonflikter? Måste även beakta avskogning Källa: CCAFS (2013). Big facts. Where agriculture and climate change meet. Vad är bäst: En kyckling som äter soja och växer snabbare eller en kyckling som inte äter soja och växer litet långsammare (äter mer)? Hur ska utsläpp från avskogning bokföras? kg CO2e per kg Mjölkproduktion och avskogning 3.5 3 2.5 2 Ekologiskt Konventionellt 1.5 1 0.5 0 Ingen avskogning beaktas Avskogning All jordbruksmark endast från belastas med sojaproduktion klimatpåverkan från avskogning Källa: Flysjö et al. 2012. The interaction between milk and beef production and emissions from land use change. Ökad konsumtion äter upp vinsterna med produktionseffektiviseringarna • Utsläppen per kg kyckling sjönk med 22% mellan 1990-2005 • Konsumtionen av kyckling ökade med 180%
© Copyright 2024