Vad ska vi äta i framtiden? Hur
ska det produceras? Hur kan
ekolantbruket bli mer en del av
lösningen?
Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik
Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Framtidens lantbruk
SLU, Uppsala
<2º
Ton koldioxidekvivalenter per
person och år från konsumtion
Radikala minskningar av utsläppen
12
måste till
10
8
6
4
Maten
2
0
Nuvarande nivå
Källa: IPCC. 2014. Naturvårdsverket. 2008. Foto: iStockphoto
Hållbar nivå
2050
Västerländska kostvanor är inte
hållbara
3
Rekommenderad
2.5
Nuvarande
2
Hållbar nivå
1.5
1
0.5
0
Klimatpåverkan
Markanvändning
Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects.
Totala miljöpåverkan från
livsmedelskonsumtionen
globalt beror på:
• Antalet människor att föda
• Hur mycket de konsumerar per
kapita av olika livsmedel
• Påverkan från de livsmedel
som konsumeras per kg/kcal
Västerländska kostvanor är inte
hållbara
3
Rekommenderad
2.5
Produktionsförbättringar
2
Nuvarande
Hållbar nivå
1.5
Konsumtionsförändringar
1
0.5
0
Klimatpåverkan
Markanvändning
Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects.
Åtgärder för minskad
klimatpåverkan från maten
• Produktionsförbättringar
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Hur kan vi minska utsläppen?
Koldioxid
Lustgas, koldioxid
Energianvändning
Utsläpp från mark
Metan
Fodersmältning
Metan och lustgas
Gödselhantering
Metanutsläpp från idisslare
Utfodringsstrategier för minskade
metanutsläpp
Källa: Växa Sverige.
Utfodring med
majsensilage av
med högt
stärkelseinnehåll
Viss del av stärkelsen
bryts ned i tunntarmen
istället för i våmmen
< -5 %
Lätt att implementera
om tillgång till majs
finns
Ökat kraftfoderintag Förändrad fermentering i< -5 %
med 10 %
vommen
Mera kraftfoder, ökade
CO2 förluster
Kraftfoder med 10 Förändrad fermentering i< -5 %
% mer stärkelse
vommen
Ökade CO2 förluster?
Kraftfoder med 5 % Förändrad plats för
mer resistent
fodernedbrytning
stärkelse
Ökade CO2 förluster?
< -5 %
Västerländska kostvanor är inte
hållbara
3
Rekommenderad
2.5
Produktionsförbättringar
2
Nuvarande
Hållbar nivå
1.5
Konsumtionsförändringar
1
0.5
0
Klimatpåverkan
Markanvändning
Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects.
Åtgärder för minskad
klimatpåverkan från maten
• Produktionsförbättringar
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Stora förluster i kedjan
Källa: Papargyropoulou et al (2014) The food waste hierarchy as a framework for the management of food
surplus and food waste
Åtgärder för minskad
klimatpåverkan från maten
• Produktionsförbättringar
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Klimatpåverkan per kg protein
kg CO2e per kg protein
140
120
100
80
60
40
20
0
Source: Röös.2012. Mat-klimat-listan version 1.1.
I Sverige: Skilj på
konsumtion och produktion!
Målkonflikt!
$$$$$
Vad är viktigast? Vad
Åtgärder för minskad
ska vi prioritera?
klimatpåverkan från maten
• Produktionsförbättringar
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Vad händer om vi stänger
skördegapet
och minskar
svinnet med
50%?
Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation.
Halva utsläppsutrymmet 2050 går
åt – hållbart?
Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation.
Efter 2050 ska utsläppen minska
ytterligare…
Källa: Rogelj el al (2011) Emission pathways consistent with a 2 °C global temperature limit
Vad är viktigast? Vad
Åtgärder för minskad
ska vi prioritera?
klimatpåverkan från maten
• Produktionsförbättringar
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Beror på vad vi tror är möjligt
Möjligt ändra
beteenden
Teknikskeptisism
Teknikoptimism
Ej möjligt ändra
beteenden
Den moraliska cirkeln växer
Produktionsdjur
Husdjur
Barn
Kvinnor
Alla män
Vita
män
Fyra scenarier för framtida
proteinförsörjning
Källa: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?
Klimatpåverkan från dessa
framtidsscenarier i Europa
Källa: Röös et al (2015) Protein futures beyond sustainable intensification: potential land use and climate impacts of different consumption
scenarios in Western Europe. In review.
Så hur kan en kost för Sverige
baserat på konceptet ’ecological
leftovers’ se ut?
”Hur mycket
kött kan jag
äta då?”
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Vi ska behålla betesmarkerna
men minska klimatpåverkan
Grundläggande principer
Grundläggande principer:
• Betesmarkerna ska användas för kött- och
mjölkproduktion
• Grisar och fågel föds upp på restprodukter
• Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt
vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna
utnyttja restprodukterna
• Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska
näringsrekommendationerna)
• Kosten får inte ta mer än 0.22 hektar åkermark per
person i anspråk
Den geografiska gränsen sätts
till Sverige
Naturbetesmarkerna hävdas
av mjölkproducerande djur
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Detta ger oss per person:
Produkt
Mängd
Rekom.
kosten
90 gram benfritt nötkött i veckan
Benfritt nötkött 70 g i veckan
-74%
1,3 liter mjölk i veckan
Mjölk
100
Ost
Nuvarande
kosten
-80%
1,0 liter
i veckan
gram ost
i veckan
-58%
-52%
80 gram i veckan
-58%
-76%
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Åkermarken används
i första hand till mat
Men även till vinterfoder samt
foderspannmål att komplettera
restprodukterna till gris och fågel med
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Restprodukterna går till foder
• Kli och bagerirester
• Vassle
• Rapskaka
• Betfiber
• Potatis och rotfrukter
• Drav
• Baljväxtrester
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Detta ger oss per person:
Produkt
Mängd
Rekom.
kosten
90 gram benfritt nötkött i veckan
Ägg
165 g i veckan
-0%
1,3 liter mjölk i veckan
Nuvarande
kosten
-23%
Höns
ochgram ost
14 g ii veckan
100
veckan
tuppkött
-95%
-94%
Griskött
+24%
-16%
324 gram i veckan
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
För att kompensera för
minskad animaliekonsumtion
Ingår utökade mängder spannmål, baljväxter och
rapsolja i kosten
Produkt
Mängd
Rekom.
kosten
Nuvarande
kosten
Spannmål
2,1 kg i veckan
+9%
+69%
Baljväxter,
torkade
154 g i veckan
+99%
+273%
Rapsolja
300 gram i veckan
+29%
+85%
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Jordbruksmarkens användning
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Energi från mark som blir över
Procent, %
100
80
60
40
20
0
Hållbara kosten
Mark
över
Klimatpåverkan från kosten
ton CO2e per capita och år från kosten
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
Biogas
Stallgödsel
Lustgas från odling
Metan från djur
0.1
0
-0.1
Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Hur ska vi
Åtgärder för minskadproducera?
Ekologiskt,
klimatpåverkan från maten
konventionellt
• Produktionsförbättringar eller…?
• Ökad effektivitet
• Tekniska lösningar
• Förändrad konsumtion
• Minskat svinn och minskade förluster
• Minskad konsumtion av animalieprodukter
Beror på vad vi tror är möjligt
Möjligt reglera
användningen
av insatsmedel
Teknikskeptisism
Teknikoptimism
Ej möjligt reglera
användningen av
insatsmedel
Eko 3.0 – Organic 3.0
Eko ska gå från att vara nisch till det rådande
jordbrukssystemet. Då behövs:
• Tillåtelse att använda vissa insatsmedel
(syntetiska aminosyror, förnybart
mineralgödsel, vissa bekämpningsmedel)
• Mindre regler – mer kreativitet
• Mer produktion av vegetabilier för
humankonsumtion
• Tillåtelse att producera mat utan jord
Tack!
[email protected]
Produktionsförbättringar
• 10, 20, 30, 40, 50 - ??? % minskade
utsläpp
Finns det målkonflikter?
Måste även beakta avskogning
Källa: CCAFS (2013). Big facts. Where agriculture and climate change meet.
Vad är bäst: En kyckling som
äter soja och växer snabbare
eller en kyckling som inte
äter soja och växer litet
långsammare (äter mer)?
Hur ska utsläpp från avskogning
bokföras?
kg CO2e per kg
Mjölkproduktion och avskogning
3.5
3
2.5
2
Ekologiskt
Konventionellt
1.5
1
0.5
0
Ingen
avskogning
beaktas
Avskogning All jordbruksmark
endast från
belastas med
sojaproduktion klimatpåverkan
från avskogning
Källa: Flysjö et al. 2012. The interaction between milk and beef production and emissions from land use change.
Ökad konsumtion äter upp
vinsterna med
produktionseffektiviseringarna
• Utsläppen per kg kyckling sjönk med 22%
mellan 1990-2005
• Konsumtionen av kyckling ökade med
180%