Lyckoslanten tema konsumtion
E n k u l t i d n i n g o m p e n g a r f r å n s w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a . N r 2 / 2 0 1 3 . å r g å n g 8 7 n ante l s TEMA: konsumtion ekonomi. s e g i r e v s n o i mt vår konsu därför påverkar är du en spara, slösa eller spösa? Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Illustration: Linda Carlssson TEMA: konsumtion Förr i tiden ... Vilken tur att det inte är ransonering på hallonsylt. Lyckoslanten går tillbaka i tiden och tittar på vad vi har handlat under olika årtionden. 1940 Under 40-talet pågick andra världskriget. Det påverkade Sveriges konsumtion. Då var det ransonering. Det betyder att varje person bara fick köpa ett visst antal av varje vara. Under andra världs kriget var kaffe, socker och bröd ransonerade. Men även andra varor, som bensin, kläder och skor. Det är politikerna som tar beslut om ransonering. Konsumtion för miljarder Hållbar I Sverige handlade vi för nästan 1 700 miljarder kronor förra året. Det är bra för ekonomin att konsumera. Men det är inte lika bra för miljön. – I Sverige märks det också att barn och unga är mer intresserade av shopping än tidigare. En del unga har shopping som fritidsintresse. Speciella varumärken har också stor betydelse för många, som att ha rätt märke på mobilen eller kläderna, säger Barbro. Bra för ekonomin Den privata konsumtionen uppgick förra året till ungefär 1 700 miljarder Text: Susanna Johansson Illustration: Linda Carlsson kronor. Alla Iär Sverige har många hushåll fått allt Nu använder vi istället pengar när överens om att jorden ska vara en bra plats att levaJu mer vi handlar desto mer kan bättre ekonomi. Sedan 1999 har våra vi konsumerar. Sverige producera. När vi konsume på. Inte bara nu, utan också i framtiden. Det är därför rar mycket leder det också till att fler inkomster ökat med lite mer än 40 – I dag säger vi att vi lever i ett så många i dag talar om hållbar utveckling. kan få arbete, i till exempel indu procent. konsumtionssamhälle. Det betyder strier och butiker. Att konsumera är Då har vi också råd att konsumera att vi köper varor och tjänster som Det finns trekläder, olika delar av hållbar helt enkelt bra för Sveriges tillväxt. Varmare klimat mer prylar, tjänster och produkter som utvecklas inte vara andra har producerat, säger Barbro utveckling: ekologisk, ekonomisk enofta bra om tillväxt betyder talas klimatet ochatt att upplevelser. skadliga förHon miljön. Johansson. är expert på konsum DetOch tion. Hon är docent och arbetar ochAtt social hållbarhet. Sverige kan bli ett rikt land, där på har blivit varmare. Det beror konsumera är detsamma som Med social hållbarhet menar på man det centrum för konsumtionsvetenskap måste använda värna omoch allaförbruka tre delar många har arbetesläpper och rådutatt betala att vi människor mycket attVi handla, att alla människor på jorden ska ha på Göteborgs universitet. för att Den jorden ska vara ennågot bra plats sina räkningar. koldioxid och andra växthusgaser. något. som handlar kallas rätt att må bra och ha samma att leva på även Den i framtiden. – Jordens klimat har ständigt för konsument. som tillverkar möjligheter. Även barn Ekologisk att vi är HållbaraIbland val har det varit istid. varierat. eller erbjuderhållbarhet varor och är tjänster – De här konsumerar tre delarna måste fung era tillsammans. Det ärvarför exempelvis vi konsumerar och ändras skonsamma mot miljön. Till exempel Vad Men det finns nackdel med en Ibland har det en varit väldigt varmt. kallas för producent. viktigt att inte fattiga länder påver hela tiden. En trend som är tydlig just Det att vi måste minska utsläppen av starkärekonomisk tillväxt. Tillväxten inget konstigt, utan helt kasär negativt när hållbarheten att vi lägger allt mindre pengar växthusgaser. Men också att vi måste nu är nämligen för miljön normalt. Meninte nu lika skerbra förändring Bytte varor förr arna den snabbare tidigare. De flesta förbättras i rikaärländer. på mat. Många också duktiga på att som ta handtillbaka om vårai tiden djur och växter. är för än ekonomin. Längre bytte männi forskare överens omvaror, att det beror Detpengar. säger Jenny Gode. spara Under förraHon åretär la chef vi Med ekonomisk hållbarhet När vi är konsumerar tjänster skor varor med varandra. De som på oss människor, säger Jenny. för gruppen ochmöbler, avfall” på mycket ”Energi pengar på menas att hushålla medmjölken resurser på även och upplevelser kan det leda till hade mjölk bytte kanske Att klimatet förändras kan geEn IVL Svenska och miljöinstitutet. upplevelser restaurangbesök. lång ägg. sikt.Det Tillkallas exempel ska nya ökade utsläpp av växthusgaser. mot för byteshandel. 1 1970 Olja var under en kort tid på 70-talet ransonerat. Under 70-talet började folk också att bry sig om miljön. Folk blev mer medvetna om farliga ämnen och gifter som användes i produktionen av vissa varor. I Sverige stod livsmedel för nästan en fjärdedel av hushållens konsumtion. Dessutom stod inköp av alkohol och tobak för en större andel av konsum tionen än i dag. ökad konsumtion kan också leda till att naturresurser tar slut. – I dag konsumerar vi mer än vad jorden kan producera. Resurser som olja, mineraler och metaller riskerar stora Duslut kankan läsa att ta negativa slut. Ocheffekter. om de tar mer ominte växthusgaser här ovanför. jorden återskapa dem. Dessutom är en så enkel sak som rent vatten en Kretslopp och energi bristvara i många länder, säger Barbro. Hållbar utveckling handlar också mycket energi. När vi pratar om Var ochom en kan välja menar vi till exempel Ienergi Sverige känner många till devar vår el kommer ifrån.som Ellerfinns. vad det som miljöproblem Detärgår ofta får välja våra bilar att rulla. att ekologiska alternativ när vi bästa vore om all energi kom tillDet exempel handlar mat. Vi kan från förnybara resurser. Med förnybara också låta bli att flyga utomlands så resurser Dessutom menas sådana inteatt tar mycket. kan som vi välja slut. Vi kan exempel ta till vara på handla mertill begagnat. sol,Men vindvioch att producera kanvatten ocksåför försöka att el. De resurserna tar inte av slut. minska vår konsumtion varor. Av –våra sopor kan man ocksåmåste göra el Konsumtionen av varor och värme. minska utan att det får betydelse för Motsatsen till förnybara resurser är Sveriges ekonomi, säger Barbro. Hon fossila bränslen. Detpolitiker är till exempel vill därför att våra börjar olja och vi använder olja och jobba förkol. en När förändring. kolSom släpps mycket koldioxid Det privatperson kan du ut. också förstärker växthuseffekten. I dag finns göra skillnad. Du kan välja det som är det många alternativ görhandla. att vi mest miljövänligt närsom du ska inte behöver Det finns tillinte – Och kombensin. ihåg att shopping exempel elbilar och bussar somglädje, drivs är det enda i livet som ger oss n har många svårt att av biogas. Ändå säger Barbro. 1990 Sverige hade en ekonomisk kris i början av 90-talet. Arbetslösheten var så hög som tio procent. Konsumtionen som hade varit hög under 80-talet stod nästan still i början av 90-talet. Många la ändå mer pengar på egna fordon än tidigare. Vi la mest pengar på våra bostäder både under 80-talet och i början av 90-talet. 2010 Konsumtionen ökar i takt med att vi får högre inkomster. Vi lägger mer pengar på upplevelser, som resor och restaurangbesök, än tidigare. Vi konsumerar mer bilar, men också teletjänster och internet. Det blir vanligare att låna pengar för att ha råd att konsumera. Men fler och fler blir också intresserade av hållbar konsumtion. Vem sätter priset? På många varor och tjänster i Sverige råder fri prissättning. Det sluta betyder köra bensindrivna bilar.något att de som säljer Attsjälva använda mindre av fossila får bestämma vad varan eller tjänsten ska kosta. bränslen är viktigt. Men det är också Det finns olika saker som kan viktigt att inte använda så mycket el. påverka priserna. Lyckoslanten Vi ska vara noggranna med att släcka tittar på fyra av dem. lampor, stänga av apparater vi inte använder och inte värmen för 1. Utbud och höja efterfrågan mycket inomhus. Istället De varor som folk vill kan köpaman be- ta på sigstämmer ett par varma sockor. till viss del vad som finns affärer. Deti våra här är bara Varor någrasom tips.många Du vet efter blir ofta göra billigare. säkertfrågar fler saker du kan för att tillverka användaAtt mindre el. många varor kostar mindre än att tillverka få varor. Varan kan också bli billigare Handla snällt och lite om fler vill tillverka den och tjäna Det finns merpåviden. kanDå göra för jordens pengar brukar priset skull.pressas Vi kan till exempel handla färre ned. prylar, inte handla nytt förrän det Förändring avoch relativpriset gamla2.har gått sönder planera En vara som verkat billig kan matinköpen så att vi slänger mindre plötsligt verka dyr om det kommer mat. andra varor som ersätter den och Jenny tyckerär attbilligare. det är viktigt att dessutom alla gör Ett något. exempel är cd-skivan. När – Alla människor har ett gemen det blir allt vanligare med tjänster till exempel Spotify känns samt som ansvar för jorden. Det är viktigt cd-skivan jämförelse. att alla förstår dyr att ide har möjlighet att påverka framtiden, säger Jenny. n 3. Enskilda prishöjningar Politiker som bestämmer i ett land kan ändra skatten på en vara eller tjänst. Skatten påverkar då priset på varan eller tjänsten. Med en särskild skatt på bensin försöker den svenska regeringen att få bilägare att köra mindre bil. Om färre personer kör bil minskar det koldioxidutsläppen. 4. Inflation Inflation betyder att den allmänna prisnivån i ett land stiger. Det gör den till exempel om vi vill handla mer varor och tjänster än vad som tillverkas. Inflation kan också uppstå om det av olika anledningar blir dyrare att tillverka varor och tjänster. Inflation gör att ett lands pengar minskar i värde i jämförelse med andra länder. Då blir det också dyrare att köpa varor från andra länder. Källa: Nationalencyklopedin, Sveriges riksbank 2 TEMA: konsumtion Beroende av shopping? Vad händer i hjärnan när vi inte kan sluta shoppa? Lyckoslanten frågar en expert. – När vi gör något vi tycker om blir vi belönade av hjärnan som frigör ämnet dopamin. Dopamin är ett ämne som gör att vi känner oss glada och lyckliga, säger Mats Fredriksson. Mats är forskare i psykologi vid Uppsala universitet. – När vi en gång upplevt känslor av lycka vill vi tillbaka till det. Hos en del kan det leda till ett beroende. Till exempel kan vi bli beroende av att shoppa, Rätt val i affären kan betyda mycket för miljön. Lyckoslanten frågar experten Clara Lidström om hållbar konsumtion. Text: Susanna Johansson Foto: Clara Lidström Det vi i Sverige handlar gör att utsläppen av växthusgaser ökar. Det visar en undersökning gjord av Kungliga tekniska högskolan och Statistiska centralbyrån. Men växthusgaserna ökar inte här hemma i Sverige. De ökar i andra länder. Det beror på att vi konsumerar många varor som är tillverkade i utlandet. Utsläppen av växthusgaser hänger ihop med hur varorna fraktas mellan olika länder. Utsläp pen beror också på hur varorna tillverkas. En del varor släpper ut mer växthusgaser än andra när de tillverkas och fraktas. Att utsläppen av växthusgaser ökar är inte bra för miljön. Ett sätt att få utsläppen att minska är att konsumera hållbart. Clara Lidström är expert på hur man kan konsumera mer hållbart. Förra året blev hon tilldelad priset ”Årets second hand-profil”. taste Claras tre miljösmar tips för konsumtion. 1 Köp ekologisk, rättvisemärkt mat, eller be dina föräldrar att göra det. Att välja ekologiskt är ibland dyrare, men oftast bättre för miljön. 3 Vad är hållbar konsumtion? – Det kan vara lite olika saker. Antingen att man köper sådant som är tillverkat på ett miljömässigt bra sätt, med så liten skada på naturen som möjligt. Eller att man köper begagnat. Att köpa begagnat är mitt favoritsätt. – Men att handla hållbart kan också vara att köpa färre men dyrare saker av bättre kvalitet. Till exempel en dyr vinterjacka som håller längre än en billig jacka. Vad har du att säga till dem som tycker att det är lite äckligt att köpa andra människors gamla prylar och kläder? – Jag förstår lite hur de tänker, fast ändå inte. Många människor äter grisrumpa utan att blinka och grönsaker som växer i jord som gödslats med kobajs. Är inte det äckligare i så fall – än att köpa något som är begagnat? Det finns ju faktiskt tvättmaskiner! 2 När du behöver köpa ett nytt plagg eller en ny pryl: Kolla om det går att hitta i second handaffär eller på begagnatsidor på internet. Om det inte finns kan du leta efter ett ekologiskt alternativ. Om du måste köpa helt nytt kan du välja den bästa kvaliteten som finns, så att varan håller länge och inte går sönder. om vi känner lycka när vi gör det, berättar Mats. Att vara beroende av något betyder att man tänker på det väldigt ofta. Och att man är beredd att offra mycket för att få göra det man är beroende av. – Det går att bli av med ett beroende. Det kan hjälpa att hitta något man kan göra istället för att shoppa. Sedan kan det vara bra att utsätta sig för frestelser. Det kan man göra genom att titta på bilder av sådant man vill handla, men sedan låta bli att köpa det, säger Mats. ENKÄTEN Vad är det dyraste du har köpt? Clara Lidström Ålder: 27 år. Bor: På en liten gård på landet, med man, hund och barn och snart höns och grisar. Gör: Driver en av Sveriges största bloggar underbaraclaras.com. Är författare, fotograf och programledare. Varför ska vi bry oss om hållbar konsumtion? – Därför att vi måste! Om vi vill ha något jordklot för våra barnbarn att leva på, behöver vi konsumera bättre. Den 30 november är en ”köpfri dag”. Då uppmanas vi att undvika konsumtion under ett dygn. Behövs det sådana dagar? – Absolut. Det är jättebra eftersom de visar på problemet med vår konsum tion. Men det räcker inte med en köpfri dag. För att göra skillnad måste vi börja fundera på våra inköp varje dag. n 3 Läs på förpackningen var maten kommer ifrån. Ju närmare Sverige den är producerad, desto bättre för miljön. Oftast i alla fall – det finns undantag. Och ät mat när det är säsong för den. Apelsiner på vintern, jordgubbar på sommaren, rotsaker på hösten. Det minskar klimatpåverkan mycket. Det finns finns flera olika sätt att betala på när du handlar. Bäst är att använda pengar du har, istället för pengar du lånar. Handla på kredit När vi handlar en vara eller en tjänst måste vi betala för den. I de flesta fall kan vi välja att betala med kontanter, alltså pengar, eller med kort. Betalar vi med kort kan vi använda antingen kreditkort eller betalkort. Med ett betalkort dras pengarna direkt från ett konto. När pengarna är slut på kontot går det inte att betala med kortet förrän det finns pengar på kontot igen. Kreditkort Med kreditkort är det annorlunda. När vi handlar på kredit betyder det att vi lånar pengar av banken. Vi kan sedan välja att betala tillbaka hela lånet på en gång. Eller så kan vi dela upp betalningen. Då lägger banken på en kostnad som kallas för ränta. Ränta är priset för att få låna pengar. Köpa utan pengar Det kan verka lockande att handla på kredit. Då slipper du spara ihop till kostnaden och du får det du vill ha på en gång. Men kom ihåg att du ändå måste ha råd att betala för det du köper. Även om du gör det i efterhand. Dessutom måste du kanske ha råd att betala ränta. Om du istället spar ihop till det du vill ha, vet du att du har råd. I morgon kan din ekonomi se annorlunda ut. Källa: Swedbank Alice Ålder: 9 år. Ort: Stockholm. – Det är ett par rullskridskor. Jag hade sparat lite själv, och sedan hjälpte mamma till med resten. De var värda vad de kostade, att åka rullskridskor är roligt! Sven Ålder: 10 år. Ort: Västra Frölunda. – En legomodell, ett polisflygplan, som jag köpte för några år sedan. Jag sparade veckopengen, pantpengar och presentpengar för att köpa den. Nu sparar jag till en Ipad. Vidar Ålder: 9 år. Ort: Tärnaby och Umnäs. – En radiostyrd båt som kostade 700 kronor. Jag hade köpt en tidigare som kostade 200 kronor, men jag ville ha en som var bättre och snabbare. Och den nya har hållt bättre. Jag kör med den på sjön Laisan. Olivia Ålder: 9 år. Ort: Malmö. – Det var en build-a-bear, en kanin med kläder till. Jag köpte den förra året. Den kostade 500 kronor, och var värd priset! Enkät: Torbjörn Hallgren och Åsa Ohlsson 4 TEMA: konsumtion Är du en Spara, Slösa eller Spösa? KO har koll Gunnar Larsson är konsumentombudsman, KO. Han är också generaldirektör för Konsumentverket. Konsu mentverket är en statlig myndighet. Den arbetar med konsumentfrågor och vad du som konsument har för rättigheter när du handlar. Text: Susanna Johansson Foto: Øyvind Lund Vad gör en konsument ombudsman? – Jag jobbar för att företagen ska följa lagarna om konsumtion. Företag rättar sig nästan alltid när Konsumentverket har sagt att de gör fel. Men ibland får jag ta en del företag till domstol. Ofta ger vi oss på stora företag. Vilka regler gäller för barn under 13 år när de handlar? – Barn har precis samma rättigheter som vuxna när de handlar. Men det är föräldrarna som bestämmer vad barnen får i veckopeng och vad de får lov att köpa. Vad gör man om man inte får lämna tillbaka en vara som är trasig? – Är man barn tycker jag man ska ta hjälp av sin mamma eller pappa. Hjälper inte det ska man gå till en konsumentvägledare. Konsument vägledare finns i nästan alla kommu ner och hjälper dig att få rätt mot affären. Välj de svar som liknar dig mest och testa dig med Lyckoslantens test. 1. Vad har du i din plånbok? A. I myntfacket ligger mynten, i sedelfacket finns två hundra lappar, tio euro och en amerikansk dollar. Gunnar Larsson vet vilka regler som gäller när du handlar. b. Hundrafemtielva kvitton, en 50-öring (den går inte att handla med längre) och två tandpetare. Vilka regler gäller om man är under 13 år och handlar på internet? – Du kanske inte tänker på det, men när du handlar på nätet ingår du ett avtal. För att få ingå ett avtal måste du vara 18 år. Om du är yngre måste en förälder godkänna avtalet, annars gäller det inte. c. 70 kronor och ett bibliotekskort. 2. Du får 100 kronor i namnsdagspresent. Vad gör du med pengarna? a. Du lånar ut pengarna till ditt panka småsyskon och lägger på en låneränta. På så sätt tjänar du lite extra pengar när du får tillbaka dina pengar. Hur blir man en smart konsument? – Man tar reda på vilka rättigheter man har innan man köper något. Det är det viktigaste. Då kan man stå på sig om man skulle bli illa behandlad. n b. Här ska shoppas! Du går rakt in i första bästa butik och handlar för 99,90. c. Du växlar hundralappen till två femtiolappar. En handlar du något roligt för. Den andra åker raka vägen ned i spargrisen. KO:s tips till Lyckoslantens läsare 2. Spara kvittot Om du vill byta, få pengarna tillbaka eller klaga på en vara som har gått sönder, är det bra att spara kvittot. Ett kvitto är ett enkelt sätt för dig att bevisa vad du har köpt. På kvittot står också när du har köpt varan och till vilket pris. 5 Men du är inte tvungen att ha kvar kvittot för att använda dina rättigheter. Kan du bevisa ditt köp på något annat sätt går det också bra. Det kan till exempel vara med ett kontoutdrag eller ett konto kortskvitto. 3. Klaga först hos säljaren Om du vill klaga på en vara eller tjänst ska du först av allt vända dig till butiken du handlade i. Stå på dig! Ta gärna hjälp av en vuxen. Behöver du mer hjälp kan du kontakta kommunens konsument vägledning. Rådgivningen är gratis och finns i de flesta kommuner. 4. Fråga om du kan pruta Utomlands är det vanligt att pruta. Det betyder att försöka få något till ett lägre pris. Men du kan faktiskt pruta även i Sverige. Jämför priser och erbjudanden i olika butiker och fråga om du kan få mängdrabatt. Har du tur och är skicklig kan du spara mycket pengar eller kanske få med något extra på köpet. a. Spargris! b. Hund, katt, häst, leopard, tiger, isbjörn, leguan, koala, hamster. c. Höna. Den kostar pengar, men värper ägg till frukosten. 4. Vad står på din önskelista? a. Fred på jorden och ett eget bankkonto. b. Kläder, tv-spel, en dator, en ny telefon, två geckoödlor och pengar. c. Biobiljetter och pengar. 5. Du åker och handlar med dina föräldrar. När du närmar dig kassan är din kundkorg full med … a. Något nödvändigt, som en ny tandborste eller blyertspennor. b. Tidningar, godis, filmer, presenter till kompisar och halstabletter. 6. När du väljer lördagsgodis väljer du alltid … a. Rättvisemärkt, svanenmärkt, kravmärkt, ekologiskt godis. Det är lite dyrare, men mycket bättre för miljön. b. Det billigaste godiset. Då får du mer för pengarna, helt enkelt. c. Ibland ekologiska sega råttor. Ibland den billigaste chokladen. 7. Det närmar sig skolavslutning. Var köper du dina kläder? a. Du tittar i second hand-affärer och på begagnatsidor på internet. b. Du tjatar på dina föräldrar om att få lite extra veckopeng och sedan åker du och shoppar. c. Du lånar en tröja och ett par skor av ditt syskon. Resten av kläderna handlar du nästa gång du är på stan. c. Färgglada pennor och papper. Du ska göra en egen kassabok. Räkna ihop om du har flest A:n, B:n eller C:n. Illustration: Lena Forsman 1. Fråga om öppet köp Fråga alltid i butiken om de har öppet köp och i så fall hur länge. Öppet köp betyder att du har rätt att lämna tillbaka varan och få peng arna tillbaka om du ångar ditt köp. Om butiken erbjuder öppet köp är det bra om det står på kvittot. Det finns nämligen ingen lag som ger dig rätt till öppet köp när du handlar i butiker, men många erbjuder det ändå. 3. Vilket är ditt favoritdjur? Flest A:n. Flest B:n. Flest C:n. Du är en Spara. Du är ekonomisk och köper aldrig något onödigt. Du vet exakt hur mycket pengar du har. Du vet också hur länge dina pengar ska räcka och vad du vill köpa för dem. När du väl handlar väljer du gärna miljövänliga alternativ. Du är en Slösa. Du älskar pengar, men har nästan aldrig några. Du gillar att köpa nya saker och glömmer bort att dina lådor redan är överfyllda. Dina föräldrar har tappat räkningen på alla gånger du bett om lite veckopeng. Du kan också vara generös och bjuda dina kompisar på glass. Du är en Spösa Du är både Spara och Slösa. Ibland sätter du sprätt på dina pengar. Men oftast sparar du dem till något du verkligen vill ha. Du blandar nytt med gammalt och försöker att göra smarta val när du handlar. Men när du inte har råd väljer du bort miljövänliga alternativ. 6
© Copyright 2024