Kallelse 2015-06-18,
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid torsdag 18 juni 2015 09:00 Plats Oden, Emil Lindells v 15, Växjö Kallade Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Stefan Marusic (S) Ulla-Britt Storck (S) Ersättare Gert Andersson (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Ingrid Sivermo, Sekreterare Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Utskriftsdatum: 2015-06-08 1 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 1. Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet 2015-06-x 2. Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa dagordningen i enlighet med kallelse utsänd 2015-06-08 3. Per-Henrik Nilsson Informationsärende- Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Utskriftsdatum: 2015-06-08 2 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 4. Delårsrapport april 2015 15RK1009 Dan Petersson & Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport april 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens har trots besvärligt infektionsläge lyckats bedriva en god verksamhet med hög tillgänglighet tack vare våra engagerade och lojala medarbetare. Beläggningstrycket i slutenvård är dock fortsatt högt samtidigt som sjukfrånvaron inte går tillbaka till föregående års nivå. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal och övertid. Flera centrum har svårt att bemanna sommaren. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter även om en viss försämring noteras för primärvård och operation/behandling. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Produktions- och kapacitetsplanering visar förbättringar på de enheter där arbetet pågår. Inom folktandvården finns oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -47 mnkr. Prognos för helåret revideras ned till -93 mnkr, exklusive intäkter för kömiljarden 2015. Beslutsunderlag Delårsrapport april 2015 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Delårsrapport april 2015 v3 (2) Utskriftsdatum: 2015-06-08 3 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 5. Produktions- och kapacitetsplanering 15RK1101 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att tillföra resurser till hälso- och sjukvårdsavdelningen samt IT-avdelningen motsvarande en verksamhetsutvecklare, en logistiker samt en analys/IT funktion för att säkerställa att produktions- och kapacitetsplaneringen kan nå ett breddinförande under 2016 och vara slutfört i början på 2017. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-04-09 att Britt- Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande angående produktions- och kapacitetsplanering skulle utredas och redovisas vid ett senare sammanträde. För att uppnå en effektiv och kvalitetssäkrad produktion- och kapacitetsplanering måste samtliga funktioner vara samkörda enligt plan. Följande funktioner måste ingå; Verksamhetsutvecklare, logistiker, HR, ekonomi, analys/ IT, Kommunikation Förslag på åtgärder för att öka takten av införande av POK 1. Förstärkning av tjänsteutrymme avseende 1,0 verksamhetsutvecklare samt 1.0 logistiker. 1.0 Analys/ IT funktion 2. Tillskapa ett team med alla funktionerna som är avsedda att jobba med POK (analys/IT, ekonomi, HR, kommunikation), teamet kan på ett mera effektivt sätt genomföra POK i samverkan med verksamheterna. Beslutsunderlag Produktions- och kapacitetsplanering Produktions- och kapacitetsplanering Utskriftsdatum: 2015-06-08 4 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 6. Remissyttrande – Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 15RK656 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Utredningens utgångspunkt har varit individens perspektiv d.v.s. patientens behov av att få en trygg och säker utskrivning utan onödiga väntetider och där patientens behov av kontinuitet tillgodoses. Region Kronoberg delar helt bedömningen om att det krävs en förändring av arbetssättet mot ett mer proaktivt handlande med en fördjupad samverkan mellan den öppna landstingsfinansierade vården och kommunerna tidigt i processen. Region Kronoberg ställer sig bakom de i utredningen presenterade förslagen och understryker behovet av att genomföra föreslagna lagändringar. Betänkandet föreslår en förändring av betalningsansvarets inträde (tre kalenderdagar) samt att detta blir lika för vård inom såväl somatisk som psykiatrisk vård. Region Kronoberg delar även uppfattningen att jämställa psykiatri med den somatiska vården dvs. samma antal planeringsdagar. Informationsöverföring mellan huvudmännen är en viktig del i processen. Region Kronoberg ser inget hinder i detta då vi har sammanhållen journalföring och redan idag har väl utvecklade rutiner för detta som i stora delar liknar lagförslaget. Region Kronoberg anser att SIP som ska utgå från den landstingsfinansierade öppna vården ska gälla för de patienter som har behov av både HSL och SoL/LSS. De som både har behov av HSL och SoL/LSS har oftast ett större behov av samordning mellan huvudmännen. Här är SIP av stor vikt för att säkra patientsäkerheten och ge en trygghet att uppföljning blir av. Om patienten endast har behov av SoL/LSS insatser bör kommunerna tillsammans med patient och anhöriga upprätta en SIP på hemmaplan i direkt anslutning till hemgång alternativt på den slutna sjukhusvården om behoven är komplexa och behöver göras innan hemgång för att säkra patientsäkerheten. Utskriftsdatum: 2015-06-08 6 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Den öppna vården får en mer aktiv roll i patientens vård. Utmaningen i detta är att se till att den landstingsfinansierade öppna vården har de resurser som krävs för att kunna genomföra samordnad individuell planering på ett bra och tryggt sätt. Resurs/stimulansfördelningen behöver justeras så den klarar av detta åtagande. Ett hinder vid planering inför hemgång är att huvudmännen inte har samma syn på när en patient är utskrivningsklar. Kommunerna anser ofta att patienten inte är tillräckligt rehabiliterad för hemgång. En tydligare definition på vad utskrivningsklar står för behövs. Det är inte heller tydligt klarlagt när kommunerna ska ta hem efter det att ett utskrivningsmeddelande skickats. Behöver förtydligas ytterligare. Ett utvecklingsprogram för att stödja huvudmännen i sitt förändringsarbete ses av Region Kronoberg som positivt och absolut nödvändigt. Det kan avdramatisera mycket av den oro som huvudmännen kan uppleva som kulturkrockar, ”bromsklossar” och planeringssystem som inte fungerar optimalt. Den samverkan vi har i Kronobergs län fungerar bra och vi ska försöka ta steget till nästan nivå genom att börja utreda om vi ska plocka bort betalningsansvaret helt mellan kommun, landstingsfinansierade öppna vården och den slutna akutsjukvården för att helt kunna fokusera på patienten bästa i planeringsprocessen för en trygg och effektiv utskrivning. Beslutsunderlag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Remissyttrande-Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Utskriftsdatum: 2015-06-08 7 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 7. Remissyttrande-För kvalitet – med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF 15RK686 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Mars 2014 uppdrog regeringen särskild utredare inom Formas, Ingrid Peterson, att utreda och lämna förslag på hur socialförsäkringsutredningar framgent ska utföras samt vilken instans/myndighet som lämpligt ska åläggas att utföra dem utifrån ett lagstadgat ansvar. I första hand skulle utredaren utröna landstingens möjligheter att tillgodose försäkringsmedicinska utredningar. Vidare skulle utredningen ge svar på möjlighet till samarbete landsting emellan vid utförande av försäkringsmedicinska utredningar, ekonomisk kompensation för dylikt ansvar samt lösningar på eventuella tvister om ersättning. Region Kronoberg ställer sig positiv till att finna en långsiktig lösning för utförande av försäkringsmedicinska utredningar och möjligheten till samarbete landsting emellan. Ett samarbete kan på sikt utgöra en förutsättning för utförande av utredningar som annars skulle kunna bli svåra att hantera rent administrativt. Förutsättningen är dock skälig och adekvat ersättning för genomförda utredningar. Beslutsunderlag För kvalitet - med gemensamt ansvar SOU 2015:17 Dnr S2015/1590/SF För kvalitet - Med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF Utskriftsdatum: 2015-06-08 8 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 8. Remissyttrande – För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) 15RK734 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Läkarutbildnings utredningen föreslår en rad nya förändringar i nuvarande läkarutbildning. Läkarutbildningen utökas med en termin att omfatta sex års studier. Examensbeviset utgör underlag för legitimation utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring. AT (allmäntjänstgöringen) efter nuvarande examen upphör att gälla Den nya examensbeskrivningen betonar i högre utsträckning vetenskaplig och professionell förankring och genomtänkt progression. Region Kronoberg delar betänkandets förslag om en sexårig läkarutbildning med ökat fokus på professionellt och vetenskapligt förhållningssätt. Det finns fortfarande ett behov av klinisk träning med uppnådda grundläggande kliniska färdigheter som krav och underlag för legitimation. Huruvida det är möjligt att införliva nödvändiga kliniska färdigheter, under utbildningens sex år, som motsvarar AT torde vara oklart. Region Kronoberg menar att läkarutbildningen inklusive ST-utbildningen borde hanterats samtidigt. Det finns skäl som talar för en konsekvensanalys innan man avskaffar AT-tjänstgöringen. Att AT har uppvisat en ojämn kvalitet, nationellt, innebär inte att ett avskaffande av AT skapar ett bättre system. För ett litet landsting/region är AT en mycket viktig rekryteringsingång som har ett stort värde för vår läkarförsörjning. Utskriftsdatum: 2015-06-08 9 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Missiv - av betänkandet För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Läkarnas utbildning Utskriftsdatum: 2015-06-08 10 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 9. Remissyttrande – Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) 15RK743 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Denna promemoria innehåller förslag till kompletteringar av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patient-rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (direktivet). Kompletteringarna föreslås med anledning av den kritik som den Europeiska kommissionen (kommissionen) har riktat mot Sverige. Kommissionen har framfört att det fortfarande saknas åtgärder i svensk författning för att införliva ett flertal artiklar i direktivet, eller under alla omständigheter har de inte anmälts till kommissionen. De ändringar som föreslås i promemorian är i korthet följande. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) införs ett krav på att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser, ska få en specificerad faktura för vårdkostnaden. I lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska samarbetsområdet (EES) införs för-tydliganden av hur försäkringskassan ska göra sin prövning i ärenden med ansökan om förhandsbesked enligt lagen samt att beslutad ersättning ska betalas ut utan onödigt dröjsmål. I patientlagen (2014:821) införs en ändring med förtydligade krav på att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser ska få information om att hälsooch sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), det register över verksamheter som anmälts enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), det s.k. vårdgivarregistret, om patientnämndernas verksamhet samt om rätten till patientskadeersättning. Samtliga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 mars 2016. Utskriftsdatum: 2015-06-08 11 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Utskriftsdatum: 2015-06-08 12 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 10. Remissyttrande – Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS 15RK479 Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronoberg eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Remissen behandlar läkemedel för djur, maskinell dosdispensering och läkemedel vid sällsynta tillstånd. Regionen har främst synpunkter i den del som berör maskinell dos. Beslutsunderlag Remissyttrande – Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS Remissyttrande– Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS Utskriftsdatum: 2015-06-08 13 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 11. Remissyttrande – Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) 15RK868 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I denna promemoria ges förslag till ändring i hälso- och sjukvårds-lagen (1982:763) om att bidrag ska lämnas för glasögon eller kon-taktlinser till barn och unga. Förslaget syftar till att ge varje flicka eller pojke, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential och kunna delta på egna villkor såväl i skolan som på fritiden. I dag råder det stora skillnader i landstingens bidragsgivning för glasögon till barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standard-glasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0–7 år. Det är däremot bara ett fåtal landsting som ger bidrag för standardglasögon till barn och unga över 8 år och subventionsgraden varierar. För att ge barn bättre förutsättningar för att delta i skola och på fritiden, föreslås att barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag för glasögon eller kontaktlinser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Beslutsunderlag Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) Utskriftsdatum: 2015-06-08 14 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 12. Remissyttrande – Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF 15RK687 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat och beräknat vilka faktiska kostnader Landstingens har för de försäkringsmedicinska beställningar som Försäkringskassan gör samt de behandlingar som Landstingen genomför inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De försäkringsmedicinska utredningarna är SLU, särskilt läkarutlåtande, TMU, teambaserad medicinsk utredning samt AFU, arbetsförmågeutredning som idag utförs av åtta Landsting som pilotprojekt. Behandlingarna är KBT/IPT, kognitiv beteendeterapi samt MMR 1 och 2, multimodal rehabilitering på Primär- och specialistnivå. De faktiska kostnaderna har beräknats i form av kostnad per timme, enhetskostnad, för respektive berörd yrkesgrupp och uppgifterna därom är hämtad från officiell statistik och från Landstingens egna uppskattningar. Region Kronoberg förordar att man utgår från fjärde kvartilen i lönestatistiken. Region Kronoberg vill att ersättning för administrativt handhavande utgår från en hel eller halvtidstjänst beroende på Landstingets/Regionens storlek samt att hänsyn tas till adekvat löneläge. Aktiviteterna inför, under och efter behandlingsinsatser behöver definieras tydligare och utifrån det kostnadsberäknas adekvat. Utskriftsdatum: 2015-06-08 15 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Landstingets faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Utskriftsdatum: 2015-06-08 16 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 13. Remissyttrande – Utvidgning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. 15RK945 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialstyrelsen Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Varje år lägger landsting och regioner ner stora resurser på vaccination av influensa till främst riskgrupper. För utvärdering behövs bra statistik över epidemiologin. I samband med pandemin infördes klinisk anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm09. När detta virus nu mer liknar säsongsinfluensa behövs ej längre någon klinisk anmälan. I dagens system sker anmälan av influensa A(H1N1)pdm09 enligt smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar medan övriga influensastammar anmäls enligt den s.k.” frivilliga laboratorieanmälan”. Förslaget innebär en utvidgad anmälningsplikt för influensa till att omfatta all laboratorieverifierad influensa. Region Kronoberg är positiva till förslagen som vi stödjer då det blir enklare med en anmälningsrutin samtidigt som vårt behov av uppföljning och utvärdering tillgodoses. Beslutsunderlag Utvidning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. Svar senast 2015-08-10 Utvidning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. Svar senast 2015-08-10. Utskriftsdatum: 2015-06-08 17 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 14. Regelverk för medborgares tillgång till journal via nätet 15RK582 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar regionstyrelsen besluta att Regelverk för medborgares tillgång till sin journal via nätet ska gälla vid införandet av journal via nätet i Region Kronoberg att regelverket följs upp och omprövas senast efter 1år. Sammanfattning Region Kronoberg har i budget för 2015 angett att förberedelsearbete ska göras för att kunna erbjuda medborgarna tillgång till journal via nätet 2016. Det finns ett nationellt fastställt regelverk för hur detta ska ske. Detta regelverk innehåller några alternativ som är valbara för vårdgivaren. En arbetsgrupp från verksamheten med även fackliga företrädare har arbetat med ett förslag till tillämpningsregler för Region Kronoberg inför driftstart januari 2016. Föreliggande förslag är en kompromiss mellan olika åsikter och arbetsgruppen är inte enig. Beslutsunderlag Regelverk för journal via nätet(21360) Regelverk för journal via nätet Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation 1.1 Yttrande från Kronobergs Läns Läkarförening Vårdförbundets synpunkter på de valbara reglerna vid införande av journal på nätet i Region Kronoberg1 Utskriftsdatum: 2015-06-08 18 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 15. Kurser och konferenser 16. Övriga beslutsärenden 17. Övriga informationsärenden 18. Anmälningsärenden Sammanfattning Överenskommelse mellan staten och SKL om tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015. Om du skadas i vården. Utskriftsdatum: 2015-06-08 19 4 Delårsrapport april 2015 15RK1009 20 DELÅRSRAPPORT APRIL 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 22 Vårt uppdrag Vår vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vårt mål Ett kvalitetsstyrt landsting Vår värdegrund Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Invånare Respekt för människan Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Medarbetare Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. 2 23 Verksamhetsutveckling Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Ekonomi Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Vårt nuläge Våra viktigaste mål 2015 Aktiviteter God tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Medarbetare Verksamhetsutveckling Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tillgänglighet • Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete • Införa sjukdomsförebyggande metoder • Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice • Förbereda införandet av ejournal • Utveckla och informera om ehälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet • Analys och åtgärder genom infektionsverktyget • Prova verktyg för ökad patientmedverkan • Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare • Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna • Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling • Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling • Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten • Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar 3 24 Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Ekonomi Stora framtida investeringar Justerat resultat -47 mnkr Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-/kvalitetsmål Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Produktions- och kapacitetsplanering • Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser • Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning • Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider • Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation • Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans • Åtgärdsplan för att nå resultat enligt överenskommelse (-70 mnkr) • Införa verktyget KPP (kostnad per patient) • Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet • Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Ohälsotal (Nya sjukpenningtalet) Plats 8 i Sverige (9,3 dagar) Plats 8 i Sverige (9,6 dagar mar 2015) Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - ≥ 75 % ≥ 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård – primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård – sjukhus 71 % 70 % (feb 2015) 76 % (feb 2015) ≥ 72 % ≥ 75 % Fritt vårdsökande 6 461 6 280 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Antal utomlänsbesök-/vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård 12 736 12 836 Telefontillgänglighet – 0 dagar 95 % 94,7 % (jan-apr 15) 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar 91 % 89,8 % (jan-apr 15) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård – 60 dagar 70 % 78 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård – 60 dagar 80 % 80 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 75 % 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på 1177 17 % 18,8 % (mar) 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Validering pågår (verktyget) Ej färdigt mätinstrument Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Vakanser 114 132 35 vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41 % 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (2013) 75 80 Antal ST-tjänster 123 126 123 123 Sjukfrånvaro (Region Kronoberg1) 4,41 % 6,0 % 4,2 % 4,1 % Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) - 60 70 Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 1-2 ≥3 ≥ 10 Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering 0% - 20 % 80 % Öppna jämförelser – totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 6 i Sverige - Plats ≥ 2 Plats ≥ 2 -76 mnkr Justerat resultat -47 mnkr Prognos -93 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud) Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Resultat 4 25 +-0 Sammanfattning av perioden Årets första fyra månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Frånvaron bland sjuksköterskor ökar motsvarande 32 tjänster. Samtidigt ökar belastningen på den somatiska korttidsvården motsvarande 21 vårdplatser eller 28 tjänster. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor på fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar. Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Påbörjat arbete med statens uppdrag att införa sk. standardiserade vårdförlopp för cancer har inletts. Region Kronobergs handlingsplan har blivit godkänd. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter även om en viss försämring noteras för primärvård och operation/behandling. Hyrläkarberoendet kvarstår. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Beträffande ortopedi och kirurgi har det skett en stabilisering under mars–april. Ledtiderna inom bild- och funktionsdiagnostik ökar dels pga. ett ökat remissinflöde samtidigt som bristen på röntgensjuksköterskor gör det svårt att möta efterfrågan. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Produktionsstatistiken visar nu en generell ökning inom primärvård och somatisk korttidsvård med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Akuta besök och vårdagar ökar med ca 10 % jämfört samma period 2014. Rättspsykiatri redovisar en ökad vårddygnsproduktion och ligger nu över plan vilket innebär ett beräknat nollresultat 2015 trots minskad ersättningsnivå i regionvårdsprislistan 2015. Justerat resultat uppgår till -47 mnkr. Resultatförsämringen förklaras framför allt av fortsatt höga kostnader för hyrpersonal, sjukfrånvaro och övertid. Läkemedelskostnaderna ökar markant i april samtidigt som resultatet belastas av enstaka mycket dyra vårdtillfällen inom köpt högspecialiserad vård. Prognosen revideras ner till -93 mnkr exklusive ”kömiljarden” 2015. Förslag till åtgärder motsvarande 13 mnkr 2015 och 28 mnkr 2016 lämnas. Hälso- och sjukvårdsledningen föreslår ett långsiktigt förbättringsarbete framför kortsiktighet med befarade negativa konsekvenser. 5 26 1. Invånare Tillgänglighet Nuläge Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter. Störst utmaningen består i att förbättra väntetiderna för ortopedisk och dermatologisk öppenvård till läkare samt väntetiden för barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar och audionommottagningen. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdenas väntetidssituation. Primärvården – vårdcentraler Primärvården redovisar fortsatt god telefontillgänglighet även om det skett en viss försämring under årets första tertial. Minskningen kan bl a förklaras med influensaperiod vilket medför ett högt tryck i TeleQ, samtal för rådgivning och egenvård tar längre tid och hög sjukfrånvaro bland personalen. Det har också varit en hel del tekniska problem i TeleQ systemet som leder till merarbete för sjuksköterskorna och längre svarstider. Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar har minskat något under året jämfört med 2014. Den största minskningen med fyra procentenheter ser vi under april månad jämfört med mars. En förklaring är resursbrist och svårigheter med att rekrytera läkare. Vanligen får dock patienter bedömning och råd samma dag. Andelen patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar är 87 % vilket ska jämföras med 91 % för helår 2014. Variationen mellan vårdcentralerna i snittutfallet jan-april ligger mellan 81 och 98 %. Motsvarande för april månad ligger mellan 77 och 97 %. Diagram över andel läkarbesök inom 7 dagar, mål 95 %: 6 27 Rehab och Habiliteringen Andel patienter med ledtid från remiss till klar NPF-utredning inom 6 månader har ytterligare förbättrats. Tillgängligheten till slutenvårdsplatser på rehabiliteringskliniken är god och det är endast till smärtrehabs mottagning som det finns patienter som väntat längre än 60 dagar. Habiliteringen har förbättrat resultat avseende andelen patienter med ledtid från remiss till klar NP-utredning inom 6 månader. Det ökade antalet asylsökande flyktingar i vårt län ställer stora krav på vårdcentralerna med att genomföra hälsoundersökningar, men det innebär även stora behov av akuta besök. Det har ibland varit svårt att få fram tolkar framförallt på Tigrinja vilket har påverkat möjligheterna att genomföra hälsoundersökningar. Som ett led i arbetet med att säkerställa god vård till migranter har en nätverksträff för asyl- och flyktingsjuksköterskor i hela primärvården hållits. Ambulanstillgänglighet Ambulanstillgängligheten förbättras ytterligare. Man når fastställda mål på 60 % prio 1 inom 10 minuter. Även andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål på 73 respektive 84 %. Fortsatt ökning av antalet ambulansuppdrag, drygt 600 fler än motsvarande period 2014. Prio1 ökar med 321 och prio 2 med 345. Samarbetet mellan ambulanssjukvården och länets räddningstjänster utvecklas och under årets första tre månaderna var belastningen relativt hög med 78 IVPA-uppdrag. Akutvårdsgarantin För akutvårdsgarantin - akutbesök med en total vistelsetid på akutmottagningen på max 4 timmar redovisas en försämring för framförallt CLV, men även för LL jämfört med samma period 2014. En markant ökning av besöken liksom en besvärlig vårdplatssituation påverkar tiderna. 7 28 Somatisk elektiv vård – läkarbesök Tillgängligheten till läkarbesök är i stort oförändrad och för planerad mottagning väntar 4 235 patienter vid april månads utgång. Inom vårdgarantin har 90 % (91 % i mars) av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 78 % (76 % i mars) av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 513 (675 i mars) patienter som väntat längre än 90 dagar hade 69 patientvald väntan och 18 medicinsk orsakad väntan. Nedan framgår tillgängligheten per centrum. Kirurgicentrums låga andel förklaras av mottagningarna för ortopedi och hud men dessa båda specialiteter redovisar förbättrade väntetider i april. Nybesök till läkare Centrum Barn och kvinnocentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Totalt Andel väntande inom 90 dagar 60 dagar 99 % 86 % 85 % 71 % 98 % 91 % 90 % 78 % Somatisk elektiv vård – operation/åtgärd Väntetiderna till planerad operation/åtgärd försämras något och vid utgången av april väntade 2 527 patienter. Inom vårdgarantin har 95 % (96 % i mars) av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 80 % (85 % i mars). Av de 217 (198 i mars) patienter som väntat längre än 90 dagar har 34 patientvald väntan och 50 medicinsk orsakad väntan. 8 29 Av nedanstående sammanställning framgår att samtliga centrum redovisar generellt god tillgänglighet för operation/åtgärd. Minskningen av antalet väntande inom 60 dagar hänförs dels till MEC/ögonkliniken och gråstarroperationer, dels till KIC/ÖNH-kliniken. Operation/åtgärd Centrum Barn och kvinnocentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Totalt Andel väntande inom 90 dagar 60 dagar 100 % 89 % 93 % 78 % 99 % 83 % 95 % 80 % Medicinsk service Väntetider för oprioriterade CT-undersökningar är har ökat med 2 veckor till 13 veckor sedan årsskiftet, att jämföras med målet på 7 veckor. Även MR-undersökningar i Växjö har en motsvarande ökning med 4 veckor till 15 veckor och där målet är 10 veckor. Den försämrade väntetiden förklaras till stor del av en ökning av inkomna remisser ökade med +10% jämfört med samma period 2014. Vuxenpsykiatri Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård har 95 % av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 87 %. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och behandling, medan antalet väntande till fördjupad utredning fortsätter öka. Den 30 april väntar 43 patienter på nybesök. Av dessa har 8 väntat längre än 30 dagar och där 4 avser patientvald väntan. Till behandling väntar 18 patienter och där 6 har väntat längre än 30 dagar, varav 3 avser patientvald väntan. På grund av avsaknad av psykologer och läkare har måluppfyllelse inte kunnat nås för fördjupad utredning och vi ser en ökning med 70 väntande patienter sedan årsskiftet. Antalet väntande är nu 118 patienter och av dessa har 96 väntat längre än 30 dagar, varav 4 avser patientvald väntan och 1 medicinsk orsakad väntan. 9 30 Ett systematiskt förbättringsarbete är påbörjat tillsammans med SKL. Merparten medarbetare är involverade och mål och syfte är väl förankrat på kliniken. Diagram: Antal väntande vid BUP Tandvård Tandvården visar en generell god tillgänglighet. Folktandvården på Klostergatan har nu öppnat upp för nya patienter, även om det inte är möjligt att få tid för undersökning förrän i slutet av sommaren. Inom specialisttandvården blir två specialister färdiga under våren - en käkkirurg och en pedodontist – och väntetiderna förväntas därför minska i slutet av året. Med en kraftigt ökad invandring har också behovet av narkostandvård för små barn ökat väsentligt. Narkostiderna har fördelat om så att pedodontin prioriterats. Aktiviteter 2015 Under 2015 intensifieras arbetet med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). o Pågår enligt nedan. Förebyggande hälsoarbete Hälsan i Kronoberg blir allt bättre, däremot ökar skillnaderna i hälsa stadigt mellan olika grupper i befolkningen. De elva nationella målområden som fastställts för folkhälsoarbetet sammanfattar på ett tydligt sätt bredden i arbetet. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför ett brett angreppssätt och ett arbete utifrån flera olika perspektiv på en och samma gång. Sedan regionbildningen är numera folkhälsouppdraget uppdelat mellan hälso- och sjukvården och regional utveckling. För Hälso- och sjukvården gäller nedanstående: Aktiviteter 2015 Det ska tas fram en långsiktig strategi för att vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet i regionen. o Arbete pågår med att, utifrån det hälsofrämjande arbetet som pågått sedan 2010, ta fram förslag till en långsiktig strategi presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. I den långsiktiga planen kommer, förutom Socialstyrelsen riktlinjearbete också, bl a den fortsatta dokumentationen av levnadsvanor och utvecklingen av hälsoekonomiarbetet att ingå. Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder med fokus på goda levnadsvanor inom områdena rökning, alkohol, goda matvanor, fysisk aktivitet och välbefinnande. För 2015 fokus på tobaksbruk och barnfetma. 10 31 o Implementeringsprojektet avseende riktlinjerna avslutades 2014. En särskild rapport avseende projektet kommer att redovisas i förslaget till långsiktig strategi. Följande aktiviteter pågår Utveckla långsiktig strategi för tobaksarbetet i Region Kronoberg. Arbete pågår med, att utifrån det redan pågående tobaksförebyggande arbetet, ta fram förslag till handlingsplan för perioden 2015-2017 för presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. Utvecklingsarbete gällande övervikt och fetma med fokus barn och unga. Arbete pågår med att ta fram förslag till projektplan för arbetet för presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. Tanken är att förslag till handlingsplan ska presenteras och beslutas i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp våren 2016. I patientprocessarbetet ska primär- och sekundärprevention vara en del i arbetet t ex inom cancerprocesserna och hjärt-kärlsjukdom. o Arbete pågår med att på ett tydligt sätt lyfta in det redan pågående hälsofrämjande arbetet avseende levnadsvanor i det processarbete som pågår och är särskilt prioriterat. E-tjänster/delaktiga patienter Nuläge Patientrörligheten ökar, med patienter som rör sig mellan vårdcentraler och mellan regioner. Det kommer ställa högre krav på informationsutbyte och tillgänglighet av information. Patienterna är mer pålästa och engagerade. Vården måste bli mer tillgänglig när patientens ställning stärks. Det innebär att vårdprocesserna får större betydelse på bekostnad av vårdorganisationerna. Aktiviteter 2015 Förberedelser pågår för införandet av e-journal som kommer att ge medborgarnas möjligheter att bli mer delaktiga i sin vård. Vidare pågår arbetet för att öka medborgarnas nyttjande av ehälsotjänster enligt handlingsplaner-hälsotjänster. Patienterna har idag fått möjlighet att boka poliklinisk operation ortopedmottagning (CLV) och mottagningsbesök (LL) galla och hallux valgus. Hittills har dock få patienter utnyttjat tjänsten. SMS-påminnelser testas också från mottagning. Hud-kliniken är en föregångare att använda e-tjänster och bokning av tid för behandlingsavdelningen sker via MVK. Arbetet pågår även inom andra centrum på ett bra sätt. Vårdskador Nuläge Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i sluten vård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Aktiviteter 2015 Perioden har innehållit en rad händelseanalyser av vilka en del har lett till Lex Maria anmälan. Perioden har präglats av uppstart av arbetet med att mer systematiskt arbeta med vårdrelaterade infektioner. En styrgrupp har bildats. Vi har sett över arbetsgrupper som arbetar med frågorna 11 32 inom regionen. Gruppstruktur redovisas i verksamhetsplan för 2015 – 2017. Medlemmar till grupperna har utsetts och möten börjar planeras. Den 17 april var det en chefsdag för Hälso- och sjukvården där patientsäkerhetsnätverket deltog. Vi var även involverade i planering och genomförande. Arbetet med vårdrelaterade infektioner kommer att fortsätta under 2015 och framåt. Patientsäkerhetsnätverket har haft möten en gång per månad. Målsättningen är att medlemmarna i nätverket ska vara en resurs på centrumnivå men att vi i större utsträckning ska ha ett samarbete över centrumgränserna. Två av dessa områden är VRI och BHK. Under perioden har det varit punktprevalensmätningar med avseende PHR, VRI och trycksår. Resultaten för BHK och trycksår har publicerats och tyvärr ser vi ingen förbättring av resultaten. Aktiviteter via nätverket ska förbättra resultaten med avseende BHK. Resultaten för VRI har inte förbättrats. Beträffande denna mätning har vi invändningar beträffande metodologi. Vi kommer att i fortsättningen använda oss av data från infektionsverktyget också för att kunna presentera data med tätare tidsintervall. Markörbaserad journalgranskning fortsätter enligt tidigare plan. Under året kommer granskning av barn- och psykiatriverkamhet att bli möjlig. Vi har också under perioden arbetat med att skriva handlingsplan och aktivitetstavla. Detta arbete fortsätter och kommer att medföra att vi i framtiden kommer att kunna redovisa andra typer av data till verksamhetsuppföljningarna. 12 33 2. Medarbetare Kompetensförsörjning Året har hittills präglats av personalbrist inom vissa yrkeskategorier samt planering inför kommande sommar. Bristen på sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar även våra enheter såväl inom psykiatrin som på CLV och LL. Under perioden har olika satsningar gjorts för att såväl på kort som på lång sikt öka attraktiviteten för att arbeta hos oss. Inför sommaren har verksamheten möjlighet att dubblera semesterförmånen vilket gjort att vi fått erfaren personal att under semesterperioden i högre utsträckning än förra året vara på plats i verksamheten under semesterperioden och ta ut delar av semestern under hösten istället. Vi arbetar fortsatt med att kompetensutveckla undersköterskor till SSK i Ljungby och att erbjuda anställda sjuksköterskor att studera vidare till specialistsjuksköterska med studielön. Vi har påbörjat satsning att ge våra sjuksköterskor en fördjupad yrkesintroduktion för att på så sätt göra övergången från studier till arbetsliv bättre för såväl våra nya medarbetare som vår verksamhet. Att rekrytera ST-läkare från våra ”egna” AT-läkare är prioriterat. Vi är en utbildningsorganisation vilket präglar de samarbeten vi har med utbildningsanordnare och de höga mål som finns gällande VFU/praktik. Närvarotid och frånvarotid 1 Jan-april 2015 inkl. HSU, HSJ Jan-april 2015* Jan-april 2014 2 423 731 2 355 914 2 322 948 2 245 046 2 183 280 2 154 821 02 Timlön 66 019 65 762 63 414 02B Kurs och konf 33 410 31 746 30 918 03 Övertid 22 146 22 066 20 010 9 979 9 934 9 435 14 206 12 659 12 883 A Närvarotid 01 Arbetad tid (månavl) 04 Fyllnadstid 06 Närvaro (ej arb prod) 09 Facklig ledighet 2 875 2 854 3 415 30 049 27 614 28 052 725 440 684 989 627 876 171 937 168 623 142 090 02A Studieled 47 348 21 337 28 294 03 Tillfällig fp 21 110 20 735 16 203 04 Tjänstledighet 133 762 132 185 116 609 05 Semester 132 822 129 164 121 912 09 Jour/beredskap (läk) C Frånvarotid 01 Sjukfrånvaro 06 Kompledig 07 Föräldraledighet 08 Partiell föräldraledighet 10 Övrig frånvaro 12 Ledig m lön 6 juni Totalsumma 47 814 46 721 46 798 119 916 116 042 113 646 49 446 48 898 41 522 1 244 1 244 801 40 40 0 3 149 171 3 040 903 2 950 824 1 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad. Justerat för hälso- och sjukvårdsgemensamt och hälso- och sjukvårdsutveckling. Förändring av administration 2014-06-01 ej beaktad, 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården 13 34 Närvarotiden ökar något under perioden om man jämför med samma period föregående år. Såväl arbetad tid, timlön, övertid och fyllnadstid ökar. Störst är den relativa ökningen inom övertid. Frånvarotiden har dock betydligt större skillnader. Här ökar sjukfrånvaron med nästan ca 15 % samtidigt som flera andra frånvaroorsaker påverkar med ökad frånvarotid. SSK, Spec SSK A Närvarotid Jan-april 2015 Jan-april 2014 Diff Årsarb 1980 737 278 735 626 1 652 3 692 103 699 046 -6 942 -11 02 Timlön 15 012 9 068 5 944 9 02B Kurs och konf 10 239 9 721 518 1 03 Övertid 12 875 11 502 1 373 2 04 Fyllnadstid 4 689 4 342 347 1 06 Närvaro (ej arb prod) 1 481 1 376 105 0 879 571 308 0 246 230 224 901 21 329 32 53 099 46 434 6 665 10 02A Studieled 6 144 10 990 -4 846 -7 03 Tillfällig fp 6 830 5 769 1 061 2 04 Tjänstledighet 48 228 39 852 8 376 13 05 Semester 41 799 39 659 2 140 3 06 Kompledig 9 435 9 310 125 0 07 Föräldraledighet 54 552 51 289 3 263 5 08 Partiell föräldraledighet 25 993 21 181 4 812 7 150 418 -268 0 983 508 960 527 22 981 01 Arbetad tid (månavl) 09 Facklig ledighet C Frånvarotid 01 Sjukfrånvaro 10 Övrig frånvaro Totalsumma Vi upplever i nuläget en brist på SSK. Ovanstående tabell redogör för närvarotid och frånvarotid för sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens centrum. För att åskådliggöra skillnaderna har timmarna räknats om till årsarbetare. Av tabellen framgår att närvarotiden under perioden ökat med motsvarande 3 tjänster, detta främst beroende på ökad arbetad tid för timavlönade. Frånvarotiden har ökat med motsvarande 32 tjänster i förhållande till samma period förra året. Här syns ökningen främst inom kategorierna föräldraledighet, studie/tjänstledighet samt sjukfrånvaro. Vi kan konstatera att trots en relativt kraftig ökning av frånvarotiden har vi kunnat kompensera detta i ökad närvarotid. 14 35 Antal vakanser 2015-04-30 HSJ Primärvårdscentrum Psykiatricentrum vuxenpsyk Rättspsykiatriska Regionkliniken Tandvårdscentrum Kirurgcentrum Medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Medicinskt servicecentrum Akutcentrum Totalsumma Undersköterskor/ Andra Läkare Sjuksköterskor skötare befattningar Totalt 18 18 0 0 0 12 8 4 0 0 16 0 9 2 5 0 0 0 0 0 34 6 25 0 3 27,5 5,5 19 3 0 6,5 5,5 0 0 1 7 4 3 0 0 10,7 3 7,7 0 0 50 67,7 5 9 131,7 Vakansläget visar på fortsatt brist på läkare framförallt inom primärvård och psykiatri. Sjuksköterskevakanserna finns i störst utsträckning inom KIC och MEC. Viktigt att beakta att vissa vakanser är mer långvariga och svårrekryterade, andra beror på brist i väntan på fullföljd återrekrytering. Arbetade timmar bemanningsföretag2, läkare o sjuksköterska HSJ Jan-april 2015 Läkare Jan-april 2014 19 010,1 11 855,8 Läkare jour 2 208,2 654,5 Sjuksköterska 6 221,3 884,5 Fortsatt ett relativt högt användande av hyrläkare, dessa används främst inom rättspsykiatri, vuxenpsykiatri, primärvård samt barn- och kvinnocentrum. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgicentrum, medicincentrum, akutcentrum och vuxenpsykiatrin. Orsakerna till det höga användandet står att finna i vakanser kopplade till svårigheter att rekrytera, såväl vid medarbetare som byter arbete som vid pensioneringar. Antal anställda3 HSJ 150430 140430 130430 226 208 204 A2 Handläggararb 82 34 45 A3 Administratörsarb 63 48 29 A4 Medicinsk sekreterare 281 289 292 B1 Spec- o överläkare 338 353 346 B2 ST- o U-läkare leg A1 Ledningsarb 142 129 127 B21 AT- o U-läkare ej leg 65 57 66 B3 Psykolog 69 64 60 2 beräknas utifrån kostnader registrerade i InfoWeaver 150518, med en schablon 1150:-/tim för PRC läkare, 1500:-/tim SV läkare, 2500:-/tim jour läkare och 500:/tim för sjuksköterskor 3 Antalet anställda avser antalet tillsvidare- och visstidsanställda registrerade i Personec P den sista dagen i månaden. Förändring av administrativ organisation 2014-06-01 har inte beaktats i ovanstående tabell. I och med organisationsförändringar har 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården. 15 36 B4 Psykolog/psykoterapeut 12 16 21 B5 Sjuksköterska spec 660 663 645 B6 Sjuksköterska grund 958 932 936 1186 1173 1193 38 28 22 123 124 126 66 63 58 C2 Tandsköterska 143 139 145 C3 Tandhyg o övr 44 42 39 D1 Arbetsterapeut 80 76 74 113 112 110 D3 Logoped 26 22 17 D4 Dietist 12 13 11 D5 Rehab o föreb, övr 58 59 59 120 109 97 F1 Skol- kult- o fritidsarb 22 16 16 G1 Ingenjör m fl 18 17 16 G2 Tekn o IT-tekn 21 20 17 5 5 6 23 23 21 4994 4834 4798 B7 Usk, skötare m fl B8 Sjukhustekn/lab pers B9 BMA, cytodiagn C1 Tandläkare D2 Sjukgymnast E1 Soc o kur arb G3 Köks- o måltidsarb G4 Lokalv, tvätt o vaktm Totalsumma Vi har ökat antalet anställda inom sjuksköterskegruppen och undersköterskegruppen. Den ökning som finns inom handläggare/admin beror på organisationsförändringar där tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården Antal anst Tillsvidare/Visstid o Del/Heltid4 150430 HSJ Tillsvidareanst Deltid Heltid 140430 Tot. Deltid Heltid 130430 Tot. Deltid Heltid Tot. 1121 3454 4575 1123 3254 4377 1111 3223 4334 Visstidsanst 141 278 419 139 270 409 204 213 417 Totalsumma 1262 3732 4994 1262 3524 4786 1315 3436 4751 Ökning över tid sker främst inom gruppen tillsvidareanställda heltid. 4 Antalet anställda avser antalet tillsvidare- och visstidsanställda registrerade i Personec P den sista dagen i månaden. Förändring av administrativ organisation 2014-06-01 har inte beaktats i ovanstående tabell. I och med organisationsförändringar har 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården. 16 37 Antal anställda som är 60 år eller äldre 150430 HSJ 60 61 62 63 64 65 66 67 68 - Tot. A1 Ledningsarb 9 6 9 7 5 2 1 39 A2 Handläggararb 8 3 4 4 2 2 1 24 A3 Administratörsarb 2 2 4 3 3 1 A4 Medicinsk sekreterare 9 15 10 17 7 5 1 1 2 67 B1 Spec- o överläkare 8 16 12 18 9 9 12 8 6 98 B21 AT- o U-läkare ej leg B3 Psykolog 1 B4 Psykolog/psykoterapeut 3 1 1 1 1 1 1 4 1 1 1 B5 Sjuksköterska spec 23 18 19 14 11 14 9 4 B6 Sjuksköterska grund 27 16 20 21 14 13 3 5 B7 Usk, skötare m fl 42 39 47 36 34 25 10 10 B8 Sjukhustekn/lab pers 6 C1 Tandläkare 1 1 C2 Tandsköterska 10 5 C3 Tandhyg o övr 1 D1 Arbetsterapeut 2 2 1 1 D2 Sjukgymnast 2 3 1 2 D3 Logoped 1 D4 Dietist 1 D5 Rehab o föreb, övr 4 3 3 2 2 E1 Soc o kur arb 4 1 2 3 1 F1 Skol- kult- o fritidsarb 1 1 G1 Ingenjör m fl 1 4 4 243 3 5 1 24 1 1 2 1 6 6 4 1 2 1 2 6 3 2 13 1 2 1 3 17 11 1 1 1 1 4 1 1 5 1 1 2 167 9 37 1 G2 Tekn o IT-tekn Totalsumma 122 1 5 G4 Lokalv, tvätt o vaktm 6 112 3 1 B9 BMA, cytodiagn G3 Köks- o måltidsarb 16 2 1 4 2 1 140 145 143 107 8 86 40 32 15 875 Hälsa och arbetsmiljö En ökning av sjukskrivningsnivån jämfört med föregående år. Flertalet centrum rapporterar om att årets influensa påverkat sjukskrivningsnivån negativt i år. Ökningen som skett sker främst inom kortare sjukskrivningar (1-14 dagar). Viktigt att bevaka hur sjukfrånvaron utvecklas då vi lämnar influensaperioden, vilket borde göra att sjukskrivningsnivån viker nedåt. Samtidigt upplever sig flera verksamheter pressade på ett sätt som kan påverka arbetsmiljön och eventuellt i förlängningen sjukskrivningsnivån. 17 38 Sjukfrånvarodagar (kort lång) per snittanställd5 Jan-april 2015 Centrum Tot. 1-14 dgr Jan-april 2014 >14 dgr Tot. 1-14 dgr >14 dgr AKC Akutcentrum 5,4 1,6 3,8 5,7 1,5 4,2 BKC Barn och Kvinnocentrum 6,4 1,9 4,5 6,9 1,6 5,3 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 0,7 0,7 0,0 2,0 2,0 0,0 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 2,9 1,4 1,5 2,6 1,2 1,4 KIC Kirurgicentrum 5,9 2,2 3,7 4,4 1,6 2,7 MEC Medicincentrum 6,6 2,2 4,4 5,6 1,7 3,9 MSC Medicinskt Servicecentrum 5,9 2,4 3,5 4,3 1,7 2,6 PRC Primärvårds-Rehabcentrum 6,4 2,0 4,5 5,7 1,4 4,3 PSC Psykiatricentrum 7,7 2,5 5,2 7,1 2,2 4,9 RPK Rättspsykiatriska Regionkl 9,2 3,2 6,0 TVC Tandvårdscentrum 6,2 2,0 4,2 6,4 1,7 4,7 Hälso och sjukvården tot. 6,5 2,2 4,3 5,7 1,7 4,0 Region Kronoberg tot. 6,4 2,2 4,2 5,8 1,6 4,1 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-april 2015 Centrum Tot. K. Jan-april 2014 M. Tot. K. M. 010 PRC Primärvårdscentrum 5,7 6,0 3,9 4,9 5,2 2,8 030 PSC Psykiatricentrum vuxenpsyk 7,5 8,5 4,8 6,9 7,6 5,1 031 RPK Rättspsykiatriska Regionkliniken 7,6 8,3 7,0 6,0 6,4 5,7 040 TVC Tandvårdscentrum 5,8 5,9 4,8 5,4 5,4 5,2 050 KIC Kirurgcentrum 5,7 6,1 3,5 4,0 4,1 3,3 060 MEC Medicincentrum 5,8 6,0 5,1 4,9 5,3 2,9 070 BKC Barn- och kvinnocentrum 5,5 5,7 3,0 5,9 6,3 1,6 080 MSC Medicinskt servicecentrum 5,3 5,7 3,6 4,1 4,6 2,3 090 AKC Akutcentrum 6,2 6,0 6,6 6,2 6,9 4,8 110 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 2,7 3,4 2,1 120 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 6,9 7,3 2,1 Hälso och sjukvården tot. 6,0 6,2 5,0 5,1 5,4 4,0 Region Kronoberg tot. 5,8 6,1 4,9 5,1 5,4 4,1 Rapporter från centrumen utifrån medarbetarperspektivet Akutcentrum Hittills har 2015 kännetecknats av mycket hög belastning med vissa svårigheter att upprätthålla bemanning. Många medarbetare upplever en ökad trötthet och det finns risk för en ökning av arbetsrelaterade besvär. Inom akutgeriatriken anlitas hyrläkare och sjuksköterskor. Bemanningsföretag har haft svårt att bemanna redan bokade sjuksköterskepass. Detta samt vakanta sjukskötersketjänster och långtidssjukskrivningar har resulterat i ökade övertidskostnader samt arbetsmiljömässigt ansträngt läge. På avdelning 13 har nu en efterlängtad ombyggnation genomförts för att tillgodose arbetsmiljömässiga krav på toaletter. 5 Genomsnittligt antal anställda under vald period = anställningsdagar för samtliga anställda som ingår i urvalet/antal kalenderdagar under perioden. Ingen hänsyn tas till anställningens sysselsättningsgrad 18 39 Planering inför sommaren pågår. Förutsättningarna för akutmottagningen CLV har försämrats efter besked om färre sjuksköterskor från resursen och sjukskrivningar. För akutmottagningen LL är förutsättningarna bättre än förra året. Inom akutgeriatriken innebär vakanser på sjuksköterskesidan att situationen är mer besvärlig i år. Men med fler anställda undersköterskevikarier, bemanningsföretag och pensionärer säkerställs bemanningen. Inom ambulanssjukvården är personalsituationen inför sommaren stabil. Övergripande i Region Kronoberg ses hela introduktionen över. Resursenhetens introduktion kommer att vidareutvecklas så att den ligger i linje med regionens. I samband med detta kommer säkerställas att rätt utbildning ges till nya timanställda, exempelvis inom brand och ergonomi. Barn och kvinnocentrum Vid kvinnokliniken har flera läkare slutat, några är tjänstlediga – dessa har inte helt har kunnat ersättas. Centrumets ökning av hyrläkarkostnader återfinns här och vi har haft hyrläkare på dagoch jourtid motsvarande ca 21 veckors arbetstid samt kostnader för hyrläkarjour på sammanlagt 3,3 mnkr och motsvarande förstärkning behövs fram över semesterperioden. Inom BKC kommer en medarbetare från barn och ungdomskliniken att erhålla sin filosofie licentiat examen under 2015. Forskningen har bekostats av BKC, och ambitionen är att tillsammans med övriga aktörer försöka finna fortsatt finansiering även för en doktorsexamen. Kirurgicentrum Det första tertialet 2015 har präglats av de utmaningar centrumet har inom kompetensförsörjning på kort och på lång sikt men också av en relativt väl bibehållen produktion. Det är fortsatt stora svårigheter att ersätta sjuksköterskor som blir föräldralediga och tjänstlediga samtidigt som arbetet med att planera sommarsemestern har pågått. Sjukfrånvaron har ökat från en låg nivå men förklaras till huvuddelen av frånvaro till följd av infektionssjukdom. Vi saknar sjuksköterskor inom IVA i Växjö och Ljungby samt allmänsjuksköterskor inom vårdenheten. Under maj och framåt är det stor brist på anestesisjuksköterskor främst i Växjö. På grund av långtidssjukskrivningar, föräldraledigheter, pensionsavgång och två som valt att lämna kliniken för andra arbeten. Utlandsrekrytering av hudläkare pågår. Brist finns också inom kirurgkliniken på grund av tjänstledigheter. För att täcka behovet av framtida pensionsavgångar inom IVA har kliniken satsat på betald vidareutbildning. Fem sjuksköterskor kommer att vara klara med sin specialistutbildning inom IVA i juni. Fyra medarbetare har sökt utbildningen till hösten 2015 och varav det finns centrala budgeterade medel för två utbildningsplatser. Stora ansträngningar har gjorts för att kunna rekrytera sommarvikarier. Medicincentrum Vi ser en fortsatt personalbrist i både Ljungby och Växjö. Konsekvenserna är fortfarande kostsamma lösningar i form av övertid, resursenhet och hyrpersonal, som negativt påverkar patientsäkerheten och arbetsmiljön. Fortsatt högt antal vakanta tjänster. Det kommer kontinuerligt rapporter om att personalen är mycket sliten och det visar sig även i den ökade sjukfrånvaron. Vi är mycket bekymrade inför sommaren där prognosen just nu är att MEC behöver stänga fler vårdplatser än förra sommaren pga. sjuksköterskebrist. För att minska belastningen på vårdpersonalen på medicinklinikerna och infektionskliniken med flera vakanser och lågt bemanningstal har kontakt tagits med regionservice för att få hjälp med all städning på 19 40 avdelningarna framför allt under sommarmånaderna, men även innan sommaren där vakanssituationen är mest besvärlig. Kontakt har även tagits med restaurangchefen för att få hjälp med bl.a. disk på medicinavdelningarna i Ljungby. Primärvårds- och rehabcentrum PRC ligger i samma nivå som totala sjukfrånvaron för Region Kronoberg och har ökat något jämfört med samma period föregående år. Den korta sjukskrivningen är kopplad till influensa och förkylningssjukdomar som varit under vintern och våren. Majoriteten av den långa sjukfrånvaron bedöms ej vara arbetsrelaterad. Kostnaden för hyrläkare har fördubblats jämfört med föregående år. Detta beroende bl. a på pensioneringar vilka inte är återrekryterade, vi har nu ca 18 vakanta distriktsläkartjänster. Förutsättningen för att upprätthålla tillgängligheten på vårdcentralerna har därför blivit att använda sig av hyrläkare. Vi har under perioden rekryterat ett antal allmänläkarspecialister samt anställt färdiga ST-läkare som tillträder nu under våren. Inom centrumet har vi påbörjat arbetet med strategisk läkarbemanning för att knyta till oss läkare på lång och kort sikt. Vi hoppas komma igång med utbildningsvårdcentral på VC Kungshögen hösten 2015. Utbildningsvårdcentralen riktar sig till svenska studenter som studerar i Ungern och som inte behöver göra AT i Sverige. Medicinsk service Rekryteringsläget gällande röntgensjuksköterskor är fortfarande svårt och vi får inga eller väldigt få sökanden till annonserade tjänster. Generationsväxling i kombination med rådande brist på denna yrkesgrupp, såväl i regionen som nationellt, gör att vi har påbörjat ett arbete med att, undersöka möjligheten att arbeta fram en utbildning för röntgensjuksköterskor. Pågående generationsväxling innebär även att vi nyanställer flera nya medarbetare inom flera av våra verksamheter. Nya medarbetare tillför mycket positivt till verksamheterna men det innebär även att mycket tid initialt avsätts för introduktion, omfördelning av arbetsuppgifter, kunskapsöverföring och utbildning. Vi kan se en tendens till ökad sjukfrånvaro och under perioden har HR påbörjat insatser i form av dialog och planer med de chefer där vi kan se en hög eller ökande sjukfrånvaro bland medarbetarna. Vuxenpsykiatri Förändrat arbetssätt gentemot universitetet är påbörjat eftersom den främsta orsaken till universitetets beslut att inte skicka SSK-studenter till allmänpsykiatrin beror på brister i kommunikationen. Ett intensivt rekryteringsarbete av psykiatriker pågår. Under hösten kommer vi kunna minska ner hyrläkare något och vi kommer inte att använda oss av hyrsjuksköterska. Sjukfrånvaron har ökat pga. ökad korttidsfrånvaro. Långtidsfrånvaron har minskat något och vi följer sjuktalen mycket noga och HR är inne i aktuella rehabiliteringsärenden. På läkarsidan är läget ansträngt då vi idag har fem vakanta överläkartjänster samt tre vakanta ST-tjänster. Från maj kommer även en överläkare vara tjänstledig för att prova annat arbete. Under våren har tre ej leg underläkare börjat med avsikten att avlasta klinikens överläkare. Planen är att de sedan gör sin AT och därefter ST inom vuxenpsykiatrin. De nyrekryterade sjuksköterskor som inte är specialistutbildade är vidtalade att vi förväntar oss att de inom 2-3 år aktivt börjar söka vidareutbildning. När det gäller andelen vidareutbildade sjuksköterskor inom psykiatri så ligger kliniken idag på ca 67 % vilket är en minskning med 5 procentenheter. 20 41 Tandvård Vi är bra bemannade, men saknar fr.o.m. 1 mars en tandläkare i Lagan där vi inte lyckats återbesätta ledig tjänst. Klinikerna i Ljungby kan dock täcka upp så patienterna inte drabbas i det kortsiktiga perspektivet. Inom specialisttandvården väntar vi på 2 specialister som blir färdiga specialister till sommaren, en käkkirurg och en pedodontist. Pga. pensioneringar och flytt kvarstår dock rekryteringsbehov inom specialisttandvården. Övertiden har ökat och anledningen är att kliniken på Klostergatan just nu provar att ha öppet vissa lördagar. Tillgängligheten på kliniken har varit begränsad under en period och man provar nu bl.a. detta koncept för att tillmötesgå den efterfrågan på tandvård som finns på kliniken. Arbetet på lördagar är frivilligt för klinikens personal och räknas inte in i det ordinarie schemat. Sjukfrånvaron ökar vilket beror på att flera av våra medarbetare drabbades av infektioner/influensa under inledningen av 2015. En intensiv sjukperiod återspeglas också i att den tillfälliga föräldrapenningen (VAB) ligger högre i år. Rättspsykiatriska regionkliniken Rekryteringsprocess pågår kontinuerligt. Vikten av att rekrytera ”rätt” medarbetare är av stort värde. Under perioden har vi använt hyrläkare pga. sjukdom i läkargruppen. Kliniken kommer även fortsättningsvis under året att använda hyrläkare. ÖT har minskat under perioden jämfört med motsvarande period föregående år. Rekryteringen inför sommaren 2015 gällande skötare är i stort sett klar, någon enstaka som saknas av ca 80 nyrekryteringar. Lite svårare att få till semestrarna för sjuksköterskorna. Framför allt saknas det till natten men diskussion pågår med befintlig personal. Diverse vakanser finns på kliniken utöver skötare och sjuksköterskor så som sjukgymnast, arbetsterapeut, specialpedagog och psykolog. Rekrytering pågår för dessa och så också för två avdelningschefer som slutar inom kort. Beträffande klinikens sjukfrånvaro så är den ackumulerade sjukfrånvaron under jan-april 2015 7,6 % vilket är högre jämfört med föregående år. Däremot har sjukfrånvaron sjunkit jämfört med månaden innan från 10 % till 7 %. Detta förstärker analysen att februari dominerats av säsongsrelaterade sjukdomar såsom exempelvis influensa, maginfluensor, förkylningar och att sjukfrånvaron domineras av den korta frånvaron dvs. dag 1-14. 3. Verksamhetsutveckling Produktions- och kapacitetsplanering Nuläge Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns i verksamheten. Arbetsbelastningen är ojämn och vi har svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam, vilket leder till en försämrad arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. 21 42 Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Förbättringar i tillgänglighet märks redan t ex inom skopienheten och medicinmottagningarna i Växjö. Aktiviteter 2015 Produktions och kapacitetsplanering pågår inom flertalet verksamheter. Medicinkliniken i Växjö samt skopienheten har hunnit längst men arbete pågår på flera andra enheter t ex inom KIC för urologin och ortopedin samt för KK inom BKC. Även på MSC ska en del av processerna på bild- och funktionsdiagnostik gås igenom. Inom vuxenpsykiatrins läkarenhet beräknas POK snart vara klar. Arbetet görs så fort det går med fullt utnyttjande av den kapacitet vi för tillfället har på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Effektiva vårdprocesser Nuläge Vi har goda resultat inom flertalet verksamheter. Det finns förbättringsområden t ex inom akutprocessen, strokeprocessen, hjärtsjukvård och cancervård. Gemensamt för flera av dessa områden är att de griper över flera olika kliniker och verksamheter och att ledtiderna blir för långa. Följsamheten till nationella, regionala och lokala riktlinjer behöver förbättras för att uppnå jämlik vård och för att få snabbare spridning av nya evidensbaserade arbetssätt. Medarbetarenkäten påvisar ett förbättringsbehov avseende arbetstakt, stress och otydliga mål. Bättre beskrivning av arbetsflöden och processmål samt resultatåterkoppling behövs inom många verksamheter. Aktiviteter 2015 • • • • • • • • • Implementera struktur för processarbetet med tydliga uppdrag, processtid, utsedda processledare och processteam. o Pågår för cancerprocesser, hjärtsvikt samt stroke. Medicinska utdata och processdata ska finnas lättillgängligt för nödvändig återkoppling och utveckling i processerna. o Resursperson rekryterad men svårt att få till alla behörigheter men detta kommer att ordna sig inom snar framtid. Minst tre processer ska vara genomgångna med kontinuerlig resultatuppföljning i form av processmått, resultatmått och ledtider. 2015 ska det finnas för stroke, hjärtsvikt och någon av cancerprocesserna. o Stroke, hjärtsvikt och ledtidssatsning cancervårdförlopp pågår. Arbetet med ytterligare fem processer ska startas under 2015. Se ovan. o Fem cancervårdförlopp aktuella under 2015 och ytterligare 10 vårdförlopp 2016. Förbättra kopplingen mellan riktlinjer och process. Kostnad per patient (KPP) ska arbetas fram under 2015 till en nivå så att de medicinska processerna kan följas utifrån detta mått. o Vilande men bör kunna återupptas när samtliga controllers inom hälso-och sjukvården rekryterats. Processledare och linjechefer i aktuella processer ska vara utbildade i process- och flödeskunskap, samt förbättringskunskap. o Tidsatt plan finns. Akutprocessen ska förbättra ledtiderna och omhändertagande på rätt vårdnivå. o Varit svårt att förbättra ledtider denna period pga uttalat hårt patienttryck pga influensa mm. Förslag ligger i budget 2016 för att åstadkomma rätt vårdnivåer i akutsjukvården. Säkerställa jour och beredskap med adekvat kompetens samt ett jämlikt akut omhändertagande. 22 43 • • • • • o Akutläkare föreslås införas 2016. En vårdplatsöversyn ska slutföras för att leda fram till en hållbar plan för framtidens behov av vårdplatser. o Påbörjad. I Ljungby har arbetet kommit långt och kommer förhoppningsvis sedan igång i Växjö inom ramen för generalplanen. Lösningar ska skapas för enkelrumsvård efter behov samt understödja effektiva processer där vård ges på rätt enhet. o Generalplanen. Ljungby lasarett först ut. Vården av de mest sjuka äldre ska förbättras genom fortsatt samverkan med kommunerna enligt den gemensamma handlingsplanen för perioden 2015-2017. o Ny handlingsplan framtagen i samråd med kommunerna. Inom fokusområdena psykisk ohälsa och missbruk ska samverkan med kommunerna och arbetet som påbörjats fortsätta. o Pågår. I samråd och med stöd av SKL har en process kring barn med psykisk ohälsa initierats KIC och MEC deltar i Forum för vårdavdelning som drivs inom ramen för NYSAM (NYckeltal i SAMverkan) för att få hjälp att vidareutveckla bemanningsmodeller, lägga grunden till data för jämförelser och få inspiration och utveckling. Som ett led i detta testas t ex att låta undersköterskor sköta vårdplaneringen. Vårddokumentation Nuläge IT-stödet i vårddokumentationen har inneburit att den tillgängliga informationsmängden ökat. Allt mer av läkarnas och sjuksköterskornas tid används för vårddokumentation. Dubbeldokumentation och oöverskådlig dokumentation innebär patientsäkerhetsrisker och fel använd arbetstid. Behovet av tydliga gemensamma regler för hur, vad och vem som ska dokumentera ökar. Aktiviteter 2015 • Fortsätta utveckla och förbättra rutiner för vårddokumentation. o Basmätning gjord under en dag i stora delar av vår verksamhet. Förvånansvärt bra resultat avseende dokumentation under rätt sökord och mindre dubbeldokumentation än befarat. Största utmaningen är rätt struktur av information t ex blodtryck, vikt mm. o Uppgradering Cosmic R8.1 kommer dock att genom sitt upplägg med sk arketyper att korrigera för spretighet avseende dokumentation av olika parametrar. • Under 2015 ska nya mallar i Cambio Cosmic tas fram och de riktlinjer för vårddokumentation som beslutats ska spridas, införas och följas upp i linjen. o Pågår framtagande av flera mallar. • Utbildningskort i TILDA avseende dokumentation ska tas fram och användas vid introduktion av nya medarbetare och i fortbildning av övriga medarbetare. o Pågår. • Arbetsfördelningen mellan legitimerad sjukvårdspersonal och medicinska sekreterare ska ses över inom respektive verksamhet för största möjliga effektivitet. o Arbetsfördelningen ses över men är ännu så länge i ett tidigt skede. Några tester pågår tex vårdplanering av undersköterskor, ökade städinsatser fr regionservice för avlastning av undersköterskor inom slutenvården. Vårddokumentationen ska vara lättillgänglig så att patienterna kan läsa och förstå när de får tillgång till sin journal via ”Mina e-hälsotjänster-1177”. 23 44 Produktion tom april Nuläge Produktionsstatistiken visar generellt sett på ökande produktionsvolymer jämfört med föregående år, vilket bl.a är en effekt av det besvärliga infektionsläget under början av året. Verksamhet/nyckeltal Primärvård och rehabilitering Primärvård läkarbesök 2015 2014 2013 15 jmf 14 15 jmf 13 15 jmf 14 15 jmf 13 63 492 62 275 66 233 1 217 -2 741 6 187 5 854 6 156 333 31 Primärvård besök annan vårdgivare 74 912 75 782 74 435 -870 477 Sjukvårdsrådgivning besvarade samtal 33 779 32 863 35 464 916 -1 685 Lasarettsrehab besök annan vårdgivare 9 314 10 117 11 066 -803 -1 752 Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök 2 533 1 980 2 360 553 173 Rehabiliteringskliniken, antal vårddagar Habilitering, totalt antal besök 1 087 1 427 1 596 -340 -509 4 681 5 018 4 966 -337 7 270 6 628 6849 42 674 40 078 37 448 33 672 5 226 8 925 - varav akut/oplanerat - varav planerat - varav jourbesök Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt. -285 2% 5% -1% 3% -9% 22% -31% -7% -4% 1% 1% -5% -16% 7% -32% -6% 642 421 9% 6% 44 246 2 596 -1 572 36 728 3 776 720 6 407 7 527 -1 181 -2 301 8 527 9 186 398 -261 7 524 7 018 7 598 506 -74 1 402 1 491 1 588 -89 -186 0,0 6% 10% -23% 4% 7% -6% 2% 4% -15% -4% 1% 5% 1% -4% 2% -31% -3% -1% -12% -1% 3% -21% -7% -1% 0% -3% 3% 9% -4% 0% 5% -3% 3% 4% 7% -8% 2% 7% 1% 3% 1% 1% 3% 6% -1% 7% 11% 9% -1% -2% -3% 2% 0% -7% -17% 0% 18% 0% -9% 7% -36% 11% 0% -6% 12% -2% -12% 17% -35% 18% 0% -1% 13% 7% -2% -2% 0% -2% -2% 1% 12% 0% 4% 4% eu Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) - varav akut/oplanerat - varav planerat Vårdtillfällen Medelvårdtid 4,8 4,7 4,8 0,1 - varav akut/oplanerat 5,0 4,8 4,8 0,2 0,1 - varav planerat 3,7 4,3 4,7 -0,6 -1,0 1681 1741 1807 -60 -126 666 658 676 8 -10 90,0 85,3 89,6 4,7 0,4 398,6 396,4 410,8 2,2 -12,2 58 392 56 447 56 348 1 945 2 044 17 037 15 575 15 994 1 462 1 043 Operationer i SV Förlossningar Beläggning i % Disponibla vårdplatser Somatisk slutenvård Läkarbesök - varav akutmottagningarna - varav akut/oplanerade besök 3 378 3 512 3 687 -134 -309 - varav planerade återbesök 26 297 26 238 25 723 59 574 - varv planerade nybesök 11 680 11 121 10 943 559 737 55 191 56 797 54 646 -1606 545 17 889 17 356 17 448 533 441 Röntgen undersökningar 35 776 35 256 36 406 520 -630 Röntgen CLV 25 001 24 819 25 876 182 -875 Röntgen LLL 10 775 10 437 10 530 338 245 Mammografier 17 558 16 580 17 558 978 0 5 028 5 086 5 399 -58 -371 1 192 786 1 111 808 1 441 047 80 978 -248 261 Sjukv behandling /besök ann vårdgivare Besök i dagsjukvård Medicinsk service Kliniska fysiologiska analyser Kliniska kemiska analyser Transfusionsmedicin (serologiska analyser) 13 405 11 948 13 346 1 457 59 Mikrobiologiska analyser Patologiska och cytologiska analyser/remisser 92 088 84 071 78 159 8 017 13 929 9 705 9 810 9 681 -105 24 Vuxenpsykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) 6 145 6 698 6 967 -553 -822 Vårdtillfällen 492 456 421 36 71 Medelvårdtid 11,0 15,0 17,0 -4,0 -6,0 Beläggning i % 72,0 64,0 61,0 8,0 11,0 Disponibla vårdplatser Läkarbesök - varav akuta Besök annan vårdgivare 52,0 52,0 52,0 0,0 0,0 3 365 3 573 3 389 -208 -24 834 738 738 96 96 15 447 15 721 14 379 -274 1 068 13 906 14 174 14 138 -268 -232 97,4 99,3 99,8 -1,9 -2,4 119 119 118 0 1 11 481 10 153 eu 1 328 eu 69 69 eu 0 eu 35 523 34 026 eu 1 497 eu 39 364 37 645 eu 1 719 eu Rättspsykiatri Vårddagar, netto exkl. permissioner Beläggning i % Disponibla vårdplatser Tandvård Antal frisktandvårdsavtal Patienttid / totalt arbetad tid i % Antal behandlade patienter Total patienttid, timmar 24 45 eu eu eu Primärvård och rehabilitering Tidigare trend med minskat antal läkarbesök i primärvård har vänt och jämfört med 2014 redovisas en ökning med 2 %. har. Det ökade antalet asylsökande flyktingar ställer stora krav på vårdcentralerna med att genomföra hälsoundersökningar, men innebär även behov av akuta besök. För verksamheterna inom rehabilitering och habilitering redovisas i stort en oförändrad produktion jämfört med föregående år. Ambulansverksamhet Samtidigt som ambulanstillgängligheten har förbättrats fortsätter antalet ambulansuppdrag inom prio 1 och prio 2 att öka. Totalt redovisas 642 fler uppdrag än motsvarande period 2014. Somatisk vård Akutcentrum Akutmottagningarna har haft en mycket hög belastning med högre besökstal (+ 11 % för akutmottagningen CLV), många infektionsfall med stora omvårdnadsbehov och en fortsatt mycket besvärlig beläggningssituation. Detta har medfört en tydlig försämring av akutvårdsgarantin jämfört med samma period föregående år. För att nå vård på rätt vårdnivå har en överenskommelse nåtts med primärvården att avvikelse ska skrivas från akutmottagningarna när patient hänvisas till akuten p.g.a. att vårdcentral har brist på läkartider. Beläggning och belastning har varit normal vid akutgeriatriska kliniken under årets första månader. Tillsatta pass inom resursenheten ökar totalt sett jämfört med föregående år. Minskning redovisas för rättspsykiatriska regionkliniken. Barn och kvinnocentrum För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning med 203 vårddagar och 106 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014. Ökningen hänförs till barn och ungdomsklinikens vårdavdelningar/hemsjukvård. För barn och ungdomspsykiatrin redovisas en minskning av planerad slutenvård. Avdelning 8 (BB/förlossning/gynekologi) har haft en genomsnittlig beläggning på 88 % medan enheterna inom barn- och ungdomsmedicinska kliniken redovisar beläggningar på 76 % (neonatal) och 56 % (avd 11). Hänsyn ska tas till att sistnämnda enheter även ansvarar för neonatal hemsjukvård respektive klinikens dagsjukvård. Antalet förlossningar och födda barn har ökat något jämfört med 2014 och förväntas ligga på denna nivå även kommande år. För öppenvården redovisas en ökning av akuta läkarbesök medan de planerade återbesöken har minskat och förändringarna är av generell karaktär. Ökningen av besök hos annan vårdgivare liksom minskningen av dagsjukvården hänförs till barn- och ungdomsklinikens verksamheter. Kvinnokliniken redovisar i stort oförändrade operationsvolymer. Kirurgicentrum Kirurgicentrum redovisar en ökning med 862 akuta vårddagar och 79 akuta vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014. Samtidigt redovisas en minskning av både vårddagar och vårdtillfällen i planerad slutenvård. Sammantaget innebär detta att medelvårdtiden för akut vård ökar med 0,2 dagar medan planerad vård minskar med 0,4 dagar. En orsak till minskningen av medelvårdtiden för planerad vård är bl.a. att Rapid Recovery sedan hösten är infört inom hela ortopedverksamheten. Likaså kan minskningen av vårdtillfällen kopplas till en motsvarande 25 46 minskning av elektiva operationer inom kirurgi och ÖNH. Ökningen av vårddagar innebär att den genomsnittliga beläggningen ökat med 4,2 % till 89,1 %, vilket även resulterat i att antal överbeläggningar ökat från 108 till 154. För öppenvården redovisas generella ökningar av antalet läkarbesök. Detta återspeglas av att samtliga kliniker minskat antalet väntande till läkarbesök sedan årsskiftet och att man i april klarar målet på 70 % inom 60 dagar. Antalet operationer minskar med 5 % inom både sluten vård och dagkirurgi. Minskningarna är av generell karaktär och motsvarar den ökning av antalet väntande till operation som redovisas för kirurgi och ÖNH sedan årsskiftet. Medicincentrum För medicincentrum är slutenvårdsproduktionen generellt högre än 2014 och ökningen hänförs till akut vård. Antal vårddagar har ökat med 9 % och antalet vårdtillfällen med 7 %. är Den genomsnittliga beläggningen för perioden uppgår till 96,4 % och andelen överbeläggningar per 100 vpl ligger på 1,5 % vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år. Medelvårdtiden för perioden ligger på 5,5 dagar, vilket är i princip oförändrat jämfört med 2014 och 2013. Antal läkarbesök är ökar för andra året i rad. Ökningen är störst för akuta besök vid de båda medicinklinikerna och infektionskliniken. Minskningen av besök annan vårdgivare är framför allt hänförbara till ögonkliniken, men även övriga kliniker redovisar minskningar. Inom dagmedicin redovisas en ökning för onkologklinikens dagsjukvård och strålbehandlingsenhet medan skopierna minskar något. Dialysbehandlingar i dagsjukvård minskar för båda medicinklinikerna. De inneliggande patienterna som får dialys finns inte med i statistiken och de har varit flera i Växjö under årets första månader. Medicinsk service Måttlig produktionsökning inom röntgen men stort inflöde av remisser för framförallt CTremisser som ökat med 10 % jämfört med föregående år. Mammografiverksamheten har kunnat upprätthållas genom lördagskörningar. Inkörning av nya apparater inom Klinisk fysiologi har medfört att verksamheten har tvingats nedprioritera bukaortascreening. Inom laboratorieverksamheten ökar produktionen med 7 - 12 %. Ökningen är i väsentlig grad relaterad till ökat antal vårddagar och ökat antal läkarbesök inom den somatiska vården. Antalet patienter som påbörjar strålbehandling ökar som en effekt av att det finns möjlighet att behandla något fler diagnoser med de nya acceleratorerna. Klinisk mikrobiologi har kartlagt analyser vilket har genererat införande av 2 nya analyser. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas en minskning av vårddagar medan antalet vårdtillfällen ökar. Även läkarbesök och övriga besök har minskat. Införande av produktions och kapacitetsplanering pågår inom läkarenheten och allmänpsykiatriska enheten. Tabellen nedan visar vuxenpsykiatrins köp av vård från rättspsykiatriska regionkliniken. Vårddagar per lagrum jan-apr Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lagen om rättspsykiatrisk vård Lagen om rättspsykiatrisk vård SUP HSL KVA Kriminalvårdsanstalt Häktad HSL Frivillig vård Summa 2015 279 805 2 019 280 8 3 391 2014 89 536 1 670 248 0 2 543 2013 120 863 1 894 193 0 3 070 26 47 Diff 190 269 349 32 8 848 Diff -31 -327 -224 55 0 -527 Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas en minskning av vårddagsproduktionen med 2 % jämfört med 2014, vilket även medfört en motsvarande minskning av beläggningen. Tandvård För tandvårdscentrum redovisas fler behandlade patienter och mer patienttid jämfört med motsvarande period 2014, men detta ska ställas mot att man är fler medarbetare. Likaså redovisas fler tecknade frisktandvårdsavtal. 27 48 4. Ekonomi Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat Nuläge Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter april till -52,1 mnkr inkl projekt. Justerat för primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (-5 mnkr) blir det ackumulerade resultatet -47,1 mnkr. Resultatförsämringen förklaras framför allt av fortsatt höga kostnader för hyrpersonal, sjukfrånvaro och övertid. Läkemedelskostnaderna ökar markant i april samtidigt som resultatet belastas av enstaka mycket dyra vårdtillfällen inom köpt högspecialiserad vård. En reservation för Blekinges andel av överskott inom klinisk mikrobiologi har gjorts med 1,2 mnkr. Prognos för helåret lämnas med -93 mnkr, vilket totalt sett är 3 mnkr sämre jämfört med föregående månad. Prognosen är 23 mnkr sämre än träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör noteras att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden 2015. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. Centrumen presenterar åtgärder motsvarande 13 mnkr 2015 och 28 mnkr 2016 för att nå resultat enligt överenskommelse. Åtgärderna innebär negativa konsekvenser ur såväl tillgänglighets-, arbetsmiljö- som patientsäkerhetsperspektiv. Se vidare i särskilt avsnitt nedan. Resultatuppföljning (mnkr) Hälso- och sjukvård Intäkter Patientavgifter Såld vård inkl tandvård Landstingsersättning Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Ackumulerat 2015 Jan-Apr Budget Diff 59,5 189,6 1 158,6 389,8 1 797,5 57,7 194,4 1 158,6 364,8 1 775,5 2014 Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos Jan-Apr 2014 12 mån 2015 Vp Helår Diff 15,1 49,9 294,0 98,7 457,8 13,7 48,5 294,0 92,3 448,5 1,5 1,4 0,0 6,5 9,3 Kostnader Personalkostnader -240,6 Köpt vård -48,1 Hyrpersonal -9,7 Läkemedel -50,1 Medicinsk service -24,1 Medicinkt och övrigt material -22,7 Övriga kostnader -78,3 Avskrivningar och internränta -7,0 SUMMA KOSTNADER -480,6 -237,6 -43,8 -0,7 -45,6 -23,1 -19,4 -73,7 -6,8 -450,6 -3,0 -4,3 -9,0 -4,6 -1,0 -3,3 -4,6 -0,2 -30,0 0,1 0,0 0,1 2,9 -0,1 3,0 0,9 Verksamhetens nettokostnader -22,7 -2,1 -20,6 -52,6 -5,3 -47,3 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 0,3 -0,1 -22,5 0,1 0,0 -2,0 0,2 -0,1 -20,4 0,7 -0,2 -52,1 0,4 -0,1 -5,0 0,3 -0,2 -47,1 Projekt Avvikelse Byt centrum i OlapByt H64 centrum i Olap H80 Resultaträkning exkl proj Månad - April (mnkr) Utfall Budget -934,7 -926,0 -184,5 -175,4 -34,8 -2,8 -185,9 -182,2 -97,0 -92,5 -88,5 -83,3 -300,2 -291,7 -27,6 -26,7 -1 853,0 -1 780,8 1,8 -4,8 0,0 25,0 22,0 24,5 69,9 180,8 567,3 1 105,7 3 229,4 363,5 1 097,2 1 674,5 4 963,8 104,9 576,1 3 282,3 1 123,5 5 086,8 173,6 584,5 3 398,7 1 089,9 5 246,7 0,0 -8,9 0,0 8,4 -0,5 4,3 0,8 0,0 49,9 55,0 -8,7 -888,0 -2 570,7 -9,0 -164,7 -522,9 -32,0 -18,0 -69,4 -3,7 -151,0 -478,1 -4,4 -93,8 -273,9 -5,2 -90,7 -265,9 -8,4 -260,0 -781,5 -0,9 -24,7 -75,4 -72,3 -1 691,0 -5 037,8 -2 617,4 -542,6 -86,2 -513,0 -277,0 -263,6 -821,6 -78,3 -5 199,8 -2 688,3 -527,8 -8,1 -546,7 -277,8 -250,0 -867,8 -80,9 -5 247,4 -19,2 -2,0 -32,6 4,0 -18,5 0,0 -68,3 -6,6 -20,0 -81,8 0,1 -40,3 -0,3 -148,9 1,8 3,8 -0,2 -1,4 0,6 -15,7 -72,2 -109,1 -1,0 -70,2 -93,3 0,0 -0,1 -15,7 0,0 -0,3 -72,4 0,7 -0,4 -108,8 1,2 -0,2 0,0 -70,2 -93,3 Avvikelser mot överenskommet resultat prognostiseras framför allt inom primärvårdscentrum, vuxenpsykiatri, kirurgicentrum samt barn- och kvinnocentrum beroende på ökat hyrläkarberoende. Övriga centrum prognostiserar små eller ingen avvikelse mot överenskommet resultat. 28 49 Kommentar till resultatet Patientavgifter avviker totalt sett positivt från budgeterad nivå. Inom tandvården nås inte budgeterad nivå pga utbildningsinsatser och sjukfrånvaro under årets inledning. Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse. Intäktsunderskottet redovisas till största del för vårdval hud, robotkirurgi och onkologi. Landstingsersättning faller ut enligt plan. Övriga intäkter ger ett stort överskott jämfört med budget. Till största del utgörs detta av internt såld medicinsk service, ersättning för asylsökande, bidrag rehabgarantin, vårdvalsersättning, ersättning i samband med upphandling och handledararvoden. Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt 970 mnkr, vilket är en ökning med 63 mnkr eller 7 % jämfört med samma period föregående år. Diagrammet ovan visar att kostnaderna för årets inledning ökar något mer jämfört med tidigare år. Utfallet medför ett budgetöverskridande om 41 mnkr. Den ekonomiska bilden av personalsituationen är i stort oförändrad jämfört med tidigare rapporter under året. Vakanser och frånvaro medför ett överskott för månadslön och övrig arbetad samtidigt som underskott jämfört med budget genereras för: OB-ersättningar -6 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med hög andel obekväm arbetstid. Akutklinik, ambulansverksamheten, vuxenpsykiatrin samt barnoch ungdomskliniken redovisar kraftiga ökningar. Övertid -12 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Situationen är ur ett kostnadsperspektiv likartad för samtliga centrum inom den somatiska korttidsvården. Jour- och beredskapsersättning -2 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom rättspsykiatri, sjukhusen och för AT-läkare under hälso- och sjukvårdsgemensamt. 29 50 Sjuklön -10 mnkr. Kostnaden ökar inte lika kraftigt under april, men ligger betydligt över april föregående år. Ackumulerat ökar kostnaden med 28 %. Störst ökning redovisas för primärvård, vuxenpsykiatri, kirurgicentrum och medicinskt servicecentrum. Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -9 mnkr. Löneskuldsförändringar, kompledighet och semesterlön -11 mnkr. Arvodesanställda -2 mnkr. Hyrläkare -29 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför allt primärvården, barn- och kvinnocentrum samt vuxenpsykiatrin. Kostnaderna ökar med 81 % eller 14 mnkr jämfört med samma period 2014. Hyrsjuksköterskor -3 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgi-, medicin-, akut- och psykiatricentrum. Diagram Kostnad för sjuklön, utfall (tkr) exkl sociala avgifter per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Resursenheten har använts för att täcka korttidsfrånvaro till en kostnad av 16,5 mnkr, vilket totalt sett är en ökning med drygt 1 mnkr. Användningen har förskjutits från rättspsykiatriska regionkliniken, som redovisar en minskad kostnad med 1,5 mnkr, till övriga sjukvården. Löneskulderna uppgår till 336 mnkr vilket är en ökning med 15 mnkr jämfört med april 2014. Ökningen är hänförbar till semesterlöneskulden. Läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med 3 mnkr jämfört med april 2014. Uttryckt i volym ökar skulden för komptid med 500 timmar, läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med 6000 timmar och semesterlöneskulden med 3200 dagar. Kostnaderna för köpt vård ligger efter fyra månader 9,0 mnkr över budgeterad nivå. När köpt vård mellan centrum och inom primärvård exkluderas slutar budgetavvikelsen på -5,2 mnkr. Underskott för internt köpt vård består i allt väsentligt av vuxenpsykiatrins köp av vård från rättspsykiatriska regionkliniken. Tendensen är negativ med fler kronobergare som döms till rättspsykiatrisk vård. 30 51 Utfallet för den externt köpta vården uppgår till 120 mnkr, vilket innebär en ökning med 12 mnkr eller 10 %. Rörelserna inom den köpta vården är komplexa. Kostnad för högspecialiserad vård ökade vid årets början beroende på enstaka dyra vårdtillfällen över 600 tkr; en hjärttransplantation med komplikation, en levertransplantation med komplikation, operation av nyfödd, ECMO-behandling samt barn- och ungdomsmedicinsk vård. Till detta har ytterligare några vårdtillfällen lagts med kostnader mellan 800-1800 tkr styck. Den totala kostnaden för vårdtillfällen >600 tkr uppgår till 22 mnkr, vilket är 13 mnkr mer än motsvarande period föregående år. Modellen med kostnadstäckning för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr medför att avvikelsen redovisas under hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Inom kontogruppen högspecialiserad vård balanseras dessa dyra vårdtillfällen av lägre kostnader i mars för vårdtillfällen <600 tkr från SUS och Karlskrona. Inom kontogruppen ej högspecialiserad vård redovisas ökade kostnader inom vårdgarantin med 2,0 mnkr samt akut internmedicinsk och kirurgisk länssjukvård med 3,0 mnkr. Diagrammet nedan visar att den ackumulerade kostnaden följer tidigare års utveckling. Det bör dock påpekas att det är svårt att dra några slutsatser och att kostnadsbilden snabbt kan förändras. Diagram Externt köpt vård ackumulerat utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Läkemedelskostnaderna ökar kraftigt i april trots minskning inom primärvård. Totalt ökar kostnaden med 35 mnkr jämfört med samma period 2014 till 186 mnkr. Av dessa utgör 11 mnkr en konsekvens av omorganisationen, som tidigare redovisades under annat kostnadsställe. Resterande ökning om 25 mnkr hänförs till nya smittskyddsläkemedel samt läkemedel inom kardiologi och cancersjukvård. Kostnaderna för allmänläkemedel (hela vårdvalet) minskar främst orsakat av prisfall på Symbicort och Seretide samt Spiriva (-2000 tkr) jämfört med samma period ifjol) och patentutgång på Cipralex (-400 tkr). 31 52 Vad gäller specialläkemedlen ökar kostnaden för blödarpreparat. Inom klinikläkemedel redovisas en fortsatt ökning för myelomläkemedlen (revlimid m fl), Eliquis (antikoagulantium), tnf-hämmare och MS-medel samt medel vid pulmonell hypertension (Opsumit m fl). Kostnad för användning av nya smittskyddsläkemedel mot hepatit C ligger på ca 1,5 mnkr/månad under 2015, vilket medför ett underskott jämfört med budget för smittskyddsenheten. Totalt har 25 patienter behandlats sedan september 2014. Ny behandling sätts in på 2-3 patienter/månad. Beslut om bidrag för läkemedelsförmånen för 2015 har fattats. Beslutet innebär ett tillskott för hepatit-c läkemedel för 2014 och 2015, som är obudgeterat och resulterar i ett överskott under regionens finansiering. Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel redovisas likt föregående år främst för behandling av olika former av cancer, reumatoid artrit och gula fläcken. Bland de preparat som ökar mest kan Xtandi, Vidaza, Cimzia och Lucentis nämnas. Avtal för Cimzia har löpt ut med väntad kostnadsökning om 1,1 mnkr 2015. Budgeten har inför 2015 förstärkts med 25 mnkr netto vilket ska täcka förväntad kostnadsutveckling inklusive nya läkemedel. Kostnadsökningen i april innebär att utfallet nu ligger över budgeterad nivå. Diagrammet nedan visar ett skift i kurvan orsakat av nya dyra läkemedel. Diagram Läkemedel utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård (justerat för omorganisation) Kostnad för medicinsk service överskrider budget med 4,4 mnkr. Kostnadsökningarna följer den ökade belastningen och de största negativa avvikelserna mot budget noteras för medicincentrum och labprover beställda via akutmottagningarna. Medicinskt och övrigt material redovisar ett sammanlagt underskott jämfört med budget om -5,2 mnkr och inkluderar en bokslutsrättelse med -1,1 mnkr. Det är främst de opererande enheterna och klinisk kemis testreagenser som redovisar underskott för medicinskt material. Även kostnaden för rengörings- och hygienmaterial överskrider budget. 32 53 Kontogruppen övriga kostnader är omfattande och inkluderar internhyror, internt köpt lokalvård, transporter mm. En reservation för överskott inom mikrobiologi för återföring till Blekinge har gjorts med -1,2 mnkr. Poster med negativ avvikelse mot budget utgörs främst av intern ersättning asylsökande (-3,5 mnkr), förbrukningsinventarier/-material (-2,6 mnkr) och sjukresor (-1,2 mnkr). Överskottet jämfört med budget för projekt avser till största del ersättning för kömiljarden 2014 som slutligen blev 2 mnkr högre än bedömningen i bokslutet, samt ännu ej förbrukade anslag inom FoU-centrum. Nettot inkluderar även kostnad för onkologklinikens kliniska prövningsenhet och scanningprojekt inom vuxenpsykiatrin. Avvikelse mot budgeterat resultat per centrum Centrum/motsv (tkr) April April Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse 2015 2014 2014 12-mån kommelse April mot ök Primärvårds- och rehabcentrum 322 477 1 732 745 0 -8 900 -8 900 Akutcentrum 4 1 395 -718 -2 110 0 0 0 Barn- och kvinnocentrum -8 249 -2 174 -14 015 -20 090 -5 300 -11 800 -6 500 Kirurgicentrum *) -14 137 -9 616 -24 973 -29 493 -26 900 -29 800 -2 900 Medicincentrum -6 598 183 -14 883 -21 664 -14 000 -14 000 0 Medicinskt servicecentrum**) -2 636 -2 380 -15 681 -15 936 -11 000 -10 300 700 Vuxenpsykiatri -6 089 -5 141 -16 394 -17 342 -13 000 -20 900 -7 900 Rättspsykiatri -3 104 -346 5 518 2 542 0 0 0 Tandvårdscentrum 793 213 6 434 7 014 0 3 000 3 000 Summa centrum -39 695 -17 389 -72 980 -96 334 -70 200 -92 700 -22 500 *) KICs överenskommelse inkluderar hudversamheten. Överenskommelse/prognos för KICs "Vårdval hud" är -5 Mkr. **) MSCs överenskommelse/prognos exkluderar mikrobiologen. Primärvårds- och rehabcentrum Primärvårds- och rehabcentrum redovisar ett sammantaget överskott på 0,3 mnkr efter april. Avvikelsen för bemanningskostnader är -4,1 mnkr och hänförs till hyrläkarkostnader. Överskott redovisas för läkemedelskostnader med 0,8 mnkr och för intäkter med 4,4 mnkr. Prognosen på -8,9 mnkr utgår från en bemanning med i genomsnitt 13 hyrläkarlinjer under perioden maj-december. Detta ger ett prognostiserat underskott på -16,3 mnkr för bemanningskostnader. Av detta beräknas 9,2 mnkr finansieras med hjälp av lägre läkemedelskostnader samt högre intäkter för bl a HSV-peng och asylersättningar. Ett ekonomiskt minusresultat prognostiseras för flertalet vårdcentraler. Helårsprognosen är i stort oförändrad och innebär en avvikelse med -8,9 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Akutcentrum Efter april månad redovisar akutcentrum ett nollresultat. Högre personalkostnader än budgeterat balanseras av ännu så länge låga kostnader för larmtjänst, samt att resurstillskottet för uppbyggnad av kliniskt träningscentrum inte tagits i anspråk fullt ut. Till detta kommer högre intäkter än budgeterat. Prognos för 2015 lämnas med +-0. Barn och kvinnocentrum Det samlade ekonomiska resultatet för barn och kvinnocentrum efter april -8,2 mnkr. För bemanningskostnader är underskottet -5,4 mnkr och där -3,8 mnkr avser läkarkostnader/hyrläkare till följd av vakanser inom kvinnokliniken och BUP. Av resterande avvikelse hänförs -0,7 mnkr till höga kostnader för ob-ersättningar och -3,1 mnkr avser köpt vård. För övriga kostnader/intäkter redovisas ett sammantaget överskott på +0,3 mnkr. Jämfört med mars försämras resultatprognosen med -2,8 mnkr till -11,8 mnkr och innebär en 33 54 avvikelse med -6,5 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Avvikelsen är i stort kopplad till bemanningskostnader och behovet av hyrläkare vid framförallt kvinnokliniken och BUP. Kirurgicentrum Kirurgicentrums resultat är -14,1mnkr. Av underskottet avser -5 mnkr såld vård och där -2 mnkr är kopplat till vårdval hud. Underskottet för bemanningskostnader uppgår till -8,8 mnkr och där -5,4 mnkr avser läkarkostnader. Resterande avvikelse hänförs till kostnader för hyrsjuksköterskor vid IVA-verksamheterna och höga kostnader för OB-ersättning. För övriga intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget överskott på +0,2 mnkr. Resultatprognosen för 2015 försämras -2,2 mnkr till -29,8 mnkr och avvikelsen mot överenskommelsen förklaras bl.a. av dyra bemanningslösningar i form av hyrpersonal, övertid etc. inom anestesi-, kirurgioch ortopedklinikerna samt vårdenheten för att upprätthålla produktionen/väntetider och patientsäkerheten. Medicincentrum Centrumets ekonomiska resultat uppgår efter april till -6,6 mnkr. Underskottet för bemanningskostnader uppgår till -10 mnkr som en följd av den ansträngda bemanningssituationen och som ger ökade kostnader för hyrpersonal, övertid och utnyttjande av resursenheten samtidigt som det nya avtalet för OB slår igenom. Den negativa resultatutvecklingen har bromsats något av lägre kostnader för köpt vård som redovisar ett överskott på +7,9 mnkr. Läkemedelskostnaderna har ökat med över 15,7 mnkr jämfört med samma period 2014 och ligger nu 2,9 mnkr sämre är budgeterat. För intäkter och övriga kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -1,7 mnkr. Prognosen för helår förbättras till -14 mnkr och motsvarar därmed träffad överenskommelse. Medicinskt servicecentrum Medicinskt servicecentrum redovisar ett underskott på -2,6 mnkr, vilket inkluderar klinisk mikrobiologis resultat på +1,8 mnkr. Av resterande verksamheters resultat på -4,4 mnkr avser -0,8 mnkr bemanningskostnader. För övriga intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -1,8 mnkr. Prognosen för 2015 är -10,3 mnkr, vilket är 0,7 mnkr bättre än överenskommelsen för centrumet exklusive klinisk mikrobiologi. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatri redovisas ett överskridande på -6,1 mnkr. Av detta hänförs -3,8 mnkr till bemanningskostnader och där -2,9 mnkr avser läkarenhetens merkostnader för hyrläkare. Kostnaderna för köpt vård redovisar en avvikelse på -3,9 mnkr, bl.a. beroende på fler kronobergspatienter i rättspsykiatrisk vård. Efter april lämnas en oförändrad prognos på -20,9 mnkr och innebär en avvikelse med -7,9 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas ett underskott på -3,1 mnkr. För intäkter redovisas ett överskott på +2,2 mnkr, trots att intäkterna minskat med 3,5 mnkr till följd av minskad vårddagsvolym och beslutad prissänkning för 2015. Bemanningskostnaderna ger en avvikelse på -4,6 mnkr och kliniken har påbörjat ett arbete i projektgrupp för att se över bemanningen. Prognosen för 2015 är förbättrad från -1,7 mnkr till ett nollresultat. 34 55 Tandvårdscentrum Tandvårdscentrum resultat har förbättrats och efter april redovisas ett överskott på +0,8 mnkr. Patientintäkterna inkl såld vård är lägre än budgeterat både inom specialist- och allmäntandvård och ger ett underskott på -2,2 mnkr. För personalkostnader redovisas ett överskott på +1,7 mnkr till följd av vakanser och för övriga intäkter/kostnader redovisas ett överskott på +1,4 mnkr. Kostnaderna för narkostandvård uppgår hittills i år till 1,8 mkr. 60 % av patienterna är barn och 40 % är vuxna, men eftersom behandlingarna för de vuxna ofta är mer omfattande och tar längre tid bedöms kostnaderna vara lika fördelade. Prognosen för 2015 är förbättrad från ett nollresultat till ett överskott på +3 mnkr. Avvikelse mot budgeterat resultat för HS-gemensam verksamhet Område (tkr) Hälso- och Sjukvårdsgemensamt Hälso- och Sjukvårdsutveckling Summa HS gemensamt Projekt Summa HS gemensamt inkl projekt April 2015 -10 703 319 -10 383 2 952 -7 431 April 2014 3 393 1 270 4 663 964 5 627 Resultat 2014 -5 090 3 796 -1 294 2 123 829 Rullande 12-mån Överens- Prognos Avvikelse kommelse April mot ök -19 185 2 845 -16 340 3 838 -12 502 0 0 0 0 0 -2 600 0 -2 600 2 000 -600 Resultatet för gemensam verksamhet inklusive projekt är efter april -7,4 mnkr. Ingående resultat för projekt är +3 mnkr och avser samtliga projekt inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. Prognosen på +2 mnkr liksom en motsvarande positiv avvikelse efter april avser utbetalt statsbidrag för kömiljarden utöver uppbokningen i bokslut 2014. För hälso och sjukvårdsgemensam verksamhet redovisas ett underskott på -10,7 mnkr och där väsentliga positiva avvikelser redovisas för patientavgifter (+3 mnkr) och statsbidrag för asylsökande (+5,7 mnkr). Sistnämnda överskott ska ses mot ett underskott för motsvarande interna ersättningar till verksamheterna (-3,5 mnkr). Vidare redovisas väsentliga negativa avvikelser för köpta vårdtillfällen dyrare än 600 tkr (-9,6 mnkr) och gemensamt finansierade läkemedel (-2,6 mnkr). Förslag till åtgärder för att nå ekonomiskt resultat enligt överenskommelse Hösten 2014 träffades en överenskommelse om ekonomiskt resultatmål mellan landstingsdirektör och respektive centrumchef. Överenskommelsen slutade på ett samlat resultat för ingående centrum exklusive vårdval hud på -65 mnkr. När förutsättningarna för vårdval hud klarlagts kompletterades överenskommelsen med -5 mnkr till totalt -70 mnkr. Situationen för hälso- och sjukvården har försvårats jämfört med hösten 2014. Tillgången på läkare och sjuksköterskor har minskat vilket medfört ökad användning av bemanningsföretag. Till detta kommer en ovanligt svår säsongsinfluensa med ökad belastning och dessutom ökad sjukfrånvaro bland den egna personalen. Personalsituationen har därmed blivit än mer ansträngd, vilket i sin tur lett till att kostnaderna för frånvaro, övertid och bemanningsföretag har ökat betydligt mer än vad som varit möjligt att förutse. Utvecklingen inom läkemedelsområdet är vällovlig och innebär lindring och bot för stora patientgrupper. Utvecklingstakten är hög och flera nya dyra läkemedel har introducerats snabbare än väntat. Trots ökade anslag redovisas nu underskott för läkemedelskostnaderna. 35 56 -2 600 0 -2 600 2 000 -600 Även den köpta vården visar en utvecklingstakt som anstränger det ekonomiska resultatet. Enstaka dyra vårdtillfällen i kombination med kostnadsökningar för vård enligt vårdgarantins regler medför budgetöverskridanden. Centrum med prognos som avviker negativt från träffad överenskommelse har lämnat in förlag till åtgärder enligt tabell nedan: Förslag till åtgärder med anledning av negativ prognos i förhållande till träffad överenskommelse. Effekt i tusentals koronor Centrum/Åtgärd Effekt 2015 Effekt 2016 Anm Primärvårds- och rehabcentrum Minska hyrläkarlinjer sep-dec Vakanshålla vikariat fr sep Minska bemanning rehabgarantin Minska kostnad medicinsk service Förbättra diagnoskodning Öka andel av totalt antal listade Summa PRC Vuxenpsykiatri Utreda "Hemtagning" rättspsykiatrisk vård, netto Egna läkare i st f hyrpersonal Gemensam jour Avslut hyrsjuksköterskor Summa PSC 3 600 2 500 500 6 600 725 140 865 Kirurgicentrum Ökad andel uttagen jourkomp i tid Rekrytering läkare Superspecialistavtal kärlkirurgi Samordning IVA och HIA Ljungby Stopp för hyrpersonal/arvodesers Summa KIC 500 Medicincentrum Stängning vpl avd 4 Växjö Summa MEC 800 800 Barn- och kvinnocentrum Avveckla hyrläkare KK fr sep Minska hyrläkare vid BUP fr höst Ej anlita hyrläkare neonatalvård Summa BKC 500 1 700 750 250 2 700 Medicinskt servicecentrum Minskad tjänstgöring extra mammografi Ej tillsätta vakans röntgen Ljungby Vakanshålla avd.chef Kl kemi 600 400 320 Ej tillsätta vikarier vid föräldrarledighet Summa MSC 200 1 520 Summa 12 985 Patientsäkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö. Ökad belastnig akutmott. Patientsäkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö. 1 000 Minska spridning mellan läkare/enheter. 2 % motsv ca 1 mnkr 3 000 Höjd ACG-ersättning 2-4 mnkr 1 000 Medför även ökade kostnader 5 000 10 200 Fler patienter i på egna kliniken. Fler anställda. Anpassning av lokaler. 1 175 Tre personer anställs under 2015-2016 750 Ökat samarbete vux, PV/Rättspsyk, BUP Ökad belastning egen personal 12 125 500 Effekt av PoK. Ryggkirurgi, Dermatologi, Bröstkirurgi och Urologi 600 Nytt röntgenlab angiografi + endoskopienhet minskar kostnader Utreda minskad sårbarhet bättre resursutnyttjande Försämrad operationskapacitet. Ökad kostnad köpt vård 1 100 5 tj vakanta 1/5-15/8. Med i prognos 0 6 000 Sämre tillgänglighet, arbetsmiljö, patientsäkerhet. Ökad kostn köpt vård 1 500 Sämre tillgänglighet, arbetsmiljö, patientsäkerhet. Försämrad patientsäkerhet. Ökad kostnad köpt vård. 7 500 600 Längre väntetider 1 000 Väntetider, arbetsmiljö, jourverksamhet. Ökad kostnad fjärrgranskning Ökad arbetsbörd övr linjechefer Mål nås ej för patientnära instrument blodgas och patietnära analyser 400 vårdval 2 000 27 725 Ekonomisk effekt av inlämnade förslag bedöms till ca 13 mnkr och 28 mnkr. Generellt riktas förslagen mot avveckling av hyrpersonal i snabb takt med negativa konsekvenser för tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det riskerar också att skada vårt varumärke med försvårade rekryteringsmöjligheter som följd. Hälso- och sjukvårdsledningen bedömer därför förslag av den karaktären som alltför riskabla för att genomföra. Det innebär sannolikt också att första linjens sjukvård försvagas och att trycket på akutmottagningarna ökar liksom ökade kostnader för patienters fria vårdsökande. 36 57 Hälso- och sjukvårdsledningen föreslår att följande förslag till förbättringar arbetas in i verksamhetsplan 2016: Intensifiera rekryteringsinsatser för att minska hyrläkarberoende. Prioritera arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner och trycksår. Prioritera långsiktigt processorienterat arbetssätt med exempelvis standardiserade vårdplaner, produktions- och kapacitetsplanering mm. Använd kömiljarden för att stötta verksamheterna så att god tillgänglighet säkerställs samt för att påskynda införandet av e-hälsotjänster. Utred möjlighet att flytta patienter från rättspsykiatri till vuxenpsykiatri med utgångspunkt i patientsäkerhet, resursutnyttjande och lagstiftning. Utred möjlighet att samordna HIA och IVA i Ljungby med syfte att minska sårbarhet och förbättra resursutnyttjandet. 37 58 Aktivitetstavla Ej Ange status: Pågår Klart Parkerat Stoppat påbörjat Aktivitet/Perspektiv 1. Invånare Jan Feb Mar Apr Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Förbereda införandet av e-journal Utveckla och informera om e-hälsotjänster Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen 2. Medarbetare Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar 3. Verksamhetsutveckling Påbörja införande av produktions och kapacitetsplanering Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen 38 59 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utveckla strukturerad vårddokumentation 4. Ekonomi Styrning och uppföljning för korrekt resursanvändning Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal Not med kommentar till aktivitetens status 39 60 5 Produktions- och kapacitetsplanering 15RK1101 61 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK1101 Handläggare: Solveig Svensson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-06-04 Produktions- och kapacitetsplanering Svar på Britt- Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande, Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-09 ” att för att snabbare kunna införa produktionsoch kapacitetsplanering på bred front inom hälso- och sjukvården i Region Kronoberg, stödja de åtgärder som krävs för att öka takten med att införa detta.” Produktion- och kapacitetsplanering (POK) inom hälso- och sjukvården är genomförd enligt tidsplan 2015. Målet att genomföra 7 kliniker kommer sannolikt att uppnås. Inför 2016 ska 14 enheter planeras. För att uppnå en effektiv och kvalitetssäkrad produktion- och kapacitetsplanering måste samtliga funktioner vara samkörda enligt plan. Följande funktioner måste ingå; Verksamhetsutvecklare Logistiker HR Ekonomi Analys/ IT Kommunikation Verksamheterna måst avsätta tid för att vara aktiva i planeringen samt implementera nya arbetssätt. Förbättringsarbete kontinuerligt på kliniker/enheter måste ske under, samt efter POK genomförandet. Under 2015 har ca två tjänster från utvecklingsenheten utarbetat metod och arbetssätt samt genomfört POK enligt plan. Del av året har Kirurgcentrum avsatt 50 % tjänsteutrymme. HR och ekonomi från respektive centrum har blivit mer delaktiga under 2015. Analysenheten har under vissa perioder svårighet att prioritera detta område, effekten blir förseningar. Förslag på åtgärder för att öka takten av införande av POK 1. Förstärkning av tjänsteutrymme avsedd a. 1.0 verksamhetsutvecklare samt 1.0 logistiker. b. 1.0 Analys/ IT funktion Tillskapande av ett team med alla funktionerna som är avsedda att jobba med POK (analys/IT, ekonomi, HR, kommunikation), teamet kan på ett mera effektivt sätt genomföra POK i samverkan med verksamheterna. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-06-08 64 Sida 1 av 2 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK1101 Handläggare: Solveig Svensson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-06-04 Med denna resursökning bör ett breddinförande vara slutfört i början av 2017 inom hälso- och sjukvården. Besparingspotential bör ske inom köpt utomlänsvård, bättre resursutnyttjande inom fr. a öppenvård med ett minskat behov av dyra bemanningslösningar. Bättre samordning av resurser mellan olika enheter bör också kunna ske. Kostnadsreducering svår att beräkna och bör utvärderas under året av respektive centrum. Inför budget 2016 bedömdes rekryteringsinsatser, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt införande av produktions och kapacitetsplanering som en helhet kunna resultera i en effekt på ca 10 mkr/år. Per-Henrik Nilsson Solveig Svensson Hälso- och sjukvårdsdirektör Chef Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-06-08 65 Sida 2 av 2 6 Remissyttrande – Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 15RK656 66 Remissyttrande Diarienr: 15RK656 Handläggare: Maria Evertsson Datum: 2015-05-26 Socialdepartementet [email protected] [email protected] Remissyttrande – Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 S2015/1650/FS Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I betänkandet föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts med en ny lag – Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för de som efter utskrivning från den slutna vården har behov av fortsatta insatser. En förändrad planeringsprocess är nödvändig för att erhålla en obruten vårdkedja som håller och blir varaktig efter det att patienterna lämnar den slutna akutsjukvården. Detta ökar patientsäkerheten och gör patienterna mer delaktiga i sin vård och omsorg. Vi delar uppfattningen som kommer till uttryck i förslaget - att lagen behöver uppdateras till dagens förutsättningar och de tekniska lösningar som finns idag. Dagens sjukvård har genom förändrade behandlingar och nya metoder utvecklats snabbt vilket har medfört kortare effektivare vårdtid. Betänkandet i sin helhet känns modernt, verklighetsbaserat och ligger i tiden. Betänkande har många drag av det avtal/rutin vi redan har i vårt län. Skillnaden är att man förskjuter planeringen mot fördjupad samverkan mellan den öppna landstingsfinansierade vården och kommunerna. Detta innebär ett stöd för en bättre patientkontinuitet och patientsäkerhet då den varaktiga planeringen ska fungera utanför den slutna akutsjukvården. Förslaget är ett paradigmskifte där man går från fokus på betalningsansvar till patientfokus d.v.s. patientens behov av att få en trygg och säker utskrivning utan onödiga väntetider och där patientens behov av kontinuitet tillgodoses. Synpunkter Avsnitt 1.1 Förslag till lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Region Kronoberg anser att de lagförändringar man framhäver i detta stycke gällande syfte och definitioner stämmer väl överens med våra intensioner gällande samverkan, information och planering vid utskrivning från den slutna Sida 1 av 4 69 Remissyttrande Diarienr: 15RK656 Handläggare: Maria Evertsson Datum: 2015-05-26 akutsjukvården. Region Kronoberg har en sammanhållen, IT-baserad journalföring mellan kommunerna, den öppna landstingsfinansierade vården och den slutna vården. Patienten får ett utskrivningsmeddelande med sig hem som är en sammanfattning av den vård man erhållit. Vidare får patienterna läkemedelslista och samordnad vårdplan med sig hem. Kommun och den öppna landstingsfinansierade vården kan elektroniskt hämta det de behöver för fortsatt vård och omsorg. Vi ser inga större förändringar för Region Kronoberg mer än att man tekniskt måste lösa det i vårt planeringssystem LINK för den öppna landstingsfinansierade vården, d.v.s. att de har möjlighet att skicka en kallelse till samordnad individuell planering (SIP). SIP är en process och ingen punktinsats som dagens samordnade vårdplanering är. Kronoberg delar även uppfattningen att 5 vardagar (+fri helg) är för många dagar som medför att patienterna kvarstannar på sjukhus mer än nödvändigt. 3 kalenderdagar är mer lämpligt. Detta ställer krav på huvudmännen att göra sitt yttersta för varje patient både gällande utredningar/behandlingar som hemtagning av patienter. Vi delar även uppfattningen att jämställa psykiatri med den somatiska vården dvs. samma antal planeringsdagar. 7.4 En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg Inskrivningsmeddelande som initieras som planering inför utskrivningen är ett bra sätt att påbörja den planerade utskrivningen. Det måste dock ske en förändring i kommunernas planeringsprocess eftersom många inväntar en kallelse till samordnad vårdplanering innan de påbörjar någon form av planering. Detta ses som positivt från den slutna akutsjukvården men kan upplevas som negativt i kommunerna. Det kan även vara svårt för den slutna akutsjukvården att ge en specifik tid när utskrivning kan ske, vilket grundar sig i sjukdomars olika behandlingsmetoder och hur varje patient reagerar på olika behandlingar. Datum för utskrivning bör vara en förhandsbedömning som kommunerna kan utgå ifrån och som kan ändras utifrån behandlingsresultat och patientens tillstånd. Ett annat problem är att det är två olika lagrum som ska samverkan Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där HSL personal har tillgång till journalanteckningar medan SoL/LSS handläggare inte har det. I Kronoberg finns sammanhållen journal där SoL/LSS handläggare har tillgång till paramedicins anteckningar t ex ADL bedömning för att kunna utföra sin bedömning på ett korrekt underlag samt plattformen Link i vårt journalsystem som används som arbetsredskap för alla i Kronoberg. 7.4.4 Fast vårdkontakt Region Kronberg menar att detta redan finns lagstadgat sedan 2010 och tillämpar lagen vårt LINK system. I vårt system bemannar respektive vårdcentral med för patienten rätt ansvarig läkare. Önskar patienten avstå går det bra. Hur detta ska fungera bör ingå i de lokala överenskommelserna. Däremot anser vi inte att det alltid behöver vara en läkare som är den fasta vårdkontakten utan kan vara den person som arbetar nära patienten/brukaren, t ex en sjuksköterska som har en Sida 2 av 4 70 Remissyttrande Diarienr: 15RK656 Handläggare: Maria Evertsson Datum: 2015-05-26 nära och kontinuerlig kontakt med ansvarig läkare på den öppna landstingsfinansierade vården alternativt den slutna vården. 7.4.5-9 Planering av insatser inför patientens utskrivning Region Kronoberg anser att SIP som ska utgå från den landstingsfinansierade öppna vården ska gälla för de patienter som har behov av både HSL och SoL/LSS. De som både har behov av HSL och SoL/LSS har oftast ett större behov av samordning mellan huvudmännen. Här är SIP av stor vikt för att säkra patientsäkerheten och ge en trygghet att uppföljning blir av. Om patienten endast har behov av SoL/LSS insatser bör kommunerna tillsammans med patient och anhöriga upprätta en SIP på hemmaplan i direkt anslutning till hemgång alternativt på den slutna sjukhusvården om behoven är komplexa och behöver göras innan hemgång för att säkra patientsäkerheten. Ett hinder vid planering inför hemgång är att huvudmännen inte har samma syn på när en patient är utskrivningsklar. Kommunerna anser ofta att patienten inte är tillräckligt rehabiliterad för hemgång. En tydligare definition på vad utskrivningsklar står för behövs. Det är inte heller tydligt klarlagt när kommunerna ska ta hem efter det att ett utskrivningsmeddelande skickats. Behöver förtydligas ytterligare. Det står att man ska eftersträva att kallelse från den landstingsfinansierade öppna vården kommer före den tidpunkt då patienten skrivs ut från den slutna vården. Informationsöverföring mellan huvudmännen är en viktig del i processen. Region Kronoberg ser inget hinder i detta då vi har sammanhållen journalföring och redan idag har väl utvecklade rutiner för detta. 7.4.10 Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering Utmaningen i detta är att se till att den landstingsfinansierade öppna vården har de resurser som krävs för att kunna genomföra samordnad individuell planering på ett bra och tryggt sätt. Resurs/stimulansfördelningen behöver justeras så den klarar av detta åtagande. Det medför i förlängningen att man inom den slutna vården får fler lediga vårdplatser när rätt patient finns på rätt vårdnivå och i rätt tid. Vi saknar dock tidsangivelse när och hur denna SIP planering ska genomföras efter att man fått ett utskrivningsmeddelande från den slutna akutsjukvården. Vem avgör när denna SIP ska ske? Den landstingsfinansierade öppna vården eller kommunen? Behöver tydliggöras ytterligare gällande när, var och hur men kan förstås avtalas lokalt om ett sådant avtal kommer till stånd. Ett utvecklingsprogram för att stödja huvudmännen i sitt förändringsarbete ses av Region Kronoberg som positivt och absolut nödvändigt. Det kan avdramatisera mycket av den oro som huvudmännen kan uppleva som kulturkrockar, ”bromsklossar” och planeringssystem som inte fungerar optimalt. Den samverkan vi har i Kronobergs län fungerar bra och vi ska försöka ta steget till nästan nivå genom att börja utreda om vi ska plocka bort betalningsansvaret Sida 3 av 4 71 Remissyttrande Diarienr: 15RK656 Handläggare: Maria Evertsson Datum: 2015-05-26 helt mellan kommun, landstingsfinansierade öppna vården och den slutna akutsjukvården för att helt kunna fokusera på patienten bästa och en trygg och säker utskrivning. Charlotta Svanberg Ordförande hälso-och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 4 av 4 72 7 Remissyttrande-För kvalitet – med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF 15RK686 73 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 Till Socialdepartementet [email protected] [email protected] Remissyttrande – För kvalitet – Med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Mars 2014 uppdrog regeringen särskild utredare inom Formas, Ingrid Peterson, att utreda och lämna förslag på hur socialförsäkringsutredningar framgent ska utföras samt vilken instans/myndighet som lämpligt ska åläggas att utföra dem utifrån ett lagstadgat ansvar. I första hand skulle utredaren utröna landstingens möjligheter att tillgodose försäkringsmedicinska utredningar. Vidare skulle utredningen ge svar på möjlighet till samarbete landsting emellan vid utförande av försäkringsmedicinska utredningar, ekonomisk kompensation för dylikt ansvar samt lösningar på eventuella tvister om ersättning. Region Kronoberg ställer sig positiv till att finna en långsiktig lösning för utförande av försäkringsmedicinska utredningar och möjligheten till samarbete landsting emellan. Ett samarbete kan på sikt utgöra en förutsättning för utförande av utredningar som annars skulle kunna bli svåra att hantera rent administrativt. Förutsättningen är dock skälig och adekvat ersättning för genomförda utredningar. Synpunkter 8.2 Landstingen ska ha det övergripande ansvaret Förslag: Landstingen ska på begäran av Försäkringskassan utföra försäkringsmedicinska utredningar och utfärda försäkringsmedicinska utlåtanden efter genomförd utredning. Förutsatt att samarbete får och kan ske mellan landsting är Region Kronoberg positiv till att det övergripande ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar kommer att åligga landstingen. Ytterligare en förutsättning är att Försäkringskassan som beställare av försäkringsmedicinska utredningar formar en beställningsprocess som utgår från ett predicerat och mer jämnt flöde än vad som sker idag. Sida 1 av 6 75 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 8.3 och 8.4 Landstingens ansvar att göra försäkringsmedicinska utredningar ska regleras i lag och det behövs en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar Förslag: Landstingens ansvar att utföra försäkringsmedicinska utredningar ska regleras i lag där bestämmelser och ansvar samlas. Region Kronoberg delar uppfattningen om behov av en ny lag som reglerar försäkringsmedicinska utredningar då dessa inte utförs i syfte att förebygga, vårda eller behandla sjukdom eller skada och därför inte kan lyda under Hälso- och sjukvårdslagen. 9.4 Tillämpningsområde Förslag: Regeringen får i föreskrifter specificera vilka försäkringsmedicinska utredningar som omfattas av lagen. Det är viktigt att det klart kommer framgå vilka försäkringsmedicinska utredningar som åsyftas inom ramen för lagförslaget. Det är även viktigt att det finns en kontinuitet avseende vilka dessa är och att framförhållning finns om det här sker förändringar och/eller tillägg. 9.5 Ett gemensamt ansvar Förslag: Det införs en bestämmelse i lagen om att Försäkringskassan och landstingen ska samverka för att verksamheten med Försäkringsmedicinska utredningar ska bedrivas effektivt. Om Landstingen och Regionerna åläggs ansvaret är det en grundförutsättning att samverkan så sker med Försäkringskassan. Osäkerhet finns kring om samverkan behöver regleras i lag? 9.6 Möjlighet att samarbeta mellan landsting Förslag: Det införs en bestämmelse i lagen som ger landstingen möjlighet att sluta avtal med ett annat landsting eller någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt den föreslagna lagen. Genom ett sådant avtal får ett landsting utföra de uppgifter som ett annat landsting ansvarar för. Region Kronoberg är positiv till förslaget. 9.7 Metoder Förslag: Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med landstingen fastställa de metoder som ska användas i de försäkringsmedicinska utredningarna. Metoderna ska överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Region Kronoberg är positiv till förslaget. Sida 2 av 6 76 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 9.8 Krav på kompetens hos den personal som ska utföra den försäkringsmedicinska utredningen. Förslag: I lagen anges att försäkringsmedicinska utredningar får göras endast av den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården samt har den kompetens och utbildning som krävs för att utföra den försäkringsmedicinska utredningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på utbildningen som gäller vid de olika försäkringsmedicinska utredningarna Region Kronoberg är positiv till förslaget. 9.10 Försäkringsmedicinskt utlåtande Förslag: Av lagen ska det framgå att ett försäkringsmedicinskt utlåtande ska utfärdas av behörig personal efter en försäkringsmedicinsk utredning. Den försäkrade har rätt att ta del av det försäkringsmedicinska utlåtandet. Det försäkringsmedicinska utlåtandet ska vara Försäkringskassan tillhanda inom fastställd tid efter att komplett underlag kommit in till utföraren från Försäkringskassan. Regering får meddela föreskrifter om inom vilken tid utlåtandet ska vara Försäkringskassan tillhanda. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om behörighet, vad det försäkringsmedicinska utlåtandet ska innehålla och övriga rutiner. Region Kronoberg är positiv till att utlåtande ska utfärdas av behörig personal och att den försäkrade har rätt att få ta del av utredning. Vad gäller tidsspann är det av vikt att det är administrativt möjligt och rimligt och där beställningarna vilar på prognosticerat flöde. Ett tidsintervall kan vara att föredra. Det är av vikt att eventuella rutiner kommuniceras och att Landstingen/Regionerna ges möjlighet till att lämna synpunkter och förutsättningar. 9.12 Ersättning till landstingen Förslag: Det är Försäkringskassan som ska ersätta landstingen för utförda Försäkringsmedicinska utredningar. Försäkringskassan ska ansvara för uppföljning, beräkning och beslut om utbetalning av ersättningen. Regeringen får meddela föreskrifter om ersättningsnivåerna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de villkor och förutsättningar som ska gälla för utbetalning av ersättningen. Region Kronoberg är positiv till att det utgår en fast ersättning för central administration och styckeersättning för utredningarna är bra. Det är dock viktigt ersättningen ska täcka alla kostnaderna. Samarbete mellan Landsting/Regioner kan medföra viss merkostnad. Det kan därför vara av vikt att beräkna ett schablonbelopp för det som utbetalas löpande. 9.14 Ikraftträdande Sida 3 av 6 77 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 Förslag: Denna lag ska träda i kraft den 1 januari 2016 och gäller för de försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan begär efter detta datum. De tidigare rutinerna och ersättningsnivåerna gäller för de försäkringsmedicinska utredningarna som Försäkringskassan begärts av landsting före ikraftträdandet. För att se över och utarbeta rutiner med långsiktig verkan kan det behövas ytterligare tid. Region Kronoberg är tveksam till om 1 januari är ett möjligt startdatum för tillämning av ny lag och nya rutiner? Likaså behöver ikraftträdande datum vara under en övergångsperiod t e x för att samarbetsmöjligheter kanske ej är klarlagt och tillräckligt fram planerat. 10.2 Information till den försäkrade och samtycke Förslag: Försäkringskassan ska informera den försäkrade om vad en försäkringsmedicinsk utredning innebär och vad den ska användas till samt vilka underlag som bifogas vid en beställning. En försäkringsmedicinsk utredning får endast utföras med den försäkrades samtycke. Region Kronoberg är positiv till förslaget. En förutsättning för genomförande är att individen är korrekt informerad och har kännedom om vad en utredning kommer att innebära. 10. 3 Tolk Förslag: Att det införs en bestämmelse vid utförande av försäkringsmedicinsk utredning om när en försäkrad inte behärskar svenska eller är allvarligt hörsel- eller talskadad , bör utföraren vid behov anlita tolk. Region Kronoberg är positiva till förslaget förutsatt att Landstingen ersätts adekvat för tolkbeställning. 10.4 Personuppgiftslagen mm. Förslag: Bedömningen är att personuppgiftslagen är tillämplig. Att det införs ett tydligt personuppgiftsansvar i lagen. Region Kronoberg är positiv till förslaget. 10. 5 och 10. 6 Den försäkrade ska visas omtanke och respekt mm och sekretess och tystnadsplikt Förslag: Den försäkrade ska visas omtanke och respekt vid utförandet av en försäkringsmedicinsk utredning. Vidare är bedömningen att det inte föreligger något hinder för att den försäkrades uppgifter överlämnas mellan Försäkringskassan och landsting eller privata utförare med den försäkrades samtycke. Region Kronoberg är positiv till förslaget och ställer sig även bakom bedömningen. Sida 4 av 6 78 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 10. 7 Patientskadelagen är tillämplig Bedömning: Utförandet av försäkringsmedicinska utredningar är att jämställa med annan liknande medicinsk verksamhet och patientskadelagen är därmed tillämplig. Region Kronoberg ställer sig bakom den bedömningen. 10. 8 Patientsäkerhetslagen ska vara tillämplig vid utförandet av en försäkringsmedicinsk utredning Förslag: Patientsäkerhetslagen ska gälla när de försäkringsmedicinska utredningarna utförs. Region Kronoberg är positiv till förslaget. Det är av vikt, vilket utredningen belyser, att försäkringsmedicinska utredningar likställs med hälso- och sjukvård i patientsäkerhetslagens mening. Det är dock viktigt att det klart kommer framgå i lagen vilken ansvarighet och vilka åtgärder som hälso- och sjukvårdspersonalen som utför försäkringsmedicinska utredningar kan och ska vidta. 10. 9 Patientlagen är inte tillämplig Bedömning: Att patientlagen inte är tillämplig när de försäkringsmedicinska utredningarna genomförs. Region Kronoberg ställer sig bakom den bedömningen. 10.10 Regler om att föra journal Förslag: Vid försäkringsmedicinsk utredning ska det föras en journal i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. patientdatalagen. Region Kronoberg är positiva till förslaget. 10. 12 Ersättning för resor och logi Förslag: Att det införs en bestämmelse om att Försäkringskassan ska ersätta den försäkrade för skäliga kostnader för resor, kost och logi som uppkommer i samband med en försäkringsmedicinsk utredning. Region Kronoberg är positiv till förslaget. Det är också viktigt att det klart framgår i bestämmelserna själva skyldigheten till tillhandahållandet av kost och logi. Sida 5 av 6 79 Remissyttrande Diarienr: 15RK686 Handläggare: Ellionor Bohman, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum: 2015-04-24 11. 2 Försäkringskassans ansvar och övriga förslag Förslag: Utvecklingsarbete inom Försäkringskassan: Bättre på att beställa och utvärdera beställningar, årliga prognoser och uppföljning. Grundutbildning och kompetensutveckling. Återkoppling till Landstingen. Forskning, uppföljning och utvärdering. Region Kronoberg är positiv till förslagen. Charlotta Svanberg Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 6 av 6 80 8 Remissyttrande – För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) 15RK734 81 Remissyttrande Diarienr: 15RK734 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2015-05-11 Utbildningsdepartementet [email protected] Remissyttrande – Av betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) U2013/1724/UH Sammanfattning Region Kronoberg har av utbildningsdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Utredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen Läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier Examensbeviset utgör underlag för legitimation utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring Allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör att gälla Den nya examensbeskrivningen betonar i högre utsträckning vetenskaplig och professionell kompetens Synpunkter Region Kronoberg delar betänkandets förslag om en sexårig läkarutbildning för ökad fokus på en professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt men också bemöta Hälso- och sjukvården nya krav på medicinsk forskning och patientbehov. Vi delar också synpunkterna om en relativt ojämn kvalitet vad gäller ATutbildningen där kopplingen mellan läkarexamens mål och AT-målen inte varit tydlig och optimal. Däremot ser vi ett stort värde i att behålla eller modifiera allmäntjänstgöringen (AT) men att det vidtas åtgärder, nationella riktlinjer, där vi kan säkerställa att det sammantaget bygger på en tydlig progression och kliniskt färdiga läkare. Region Kronoberg menar också att förutsättningen för en snabbare väg till specialistläkare kan resultera i kliniska kompetens brister och i ett längre perspektiv vara både kvalitets sänkande och kostnadsdrivande. Charlotta Svanberg Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 1 84 9 Remissyttrande – Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) 15RK743 85 Remissyttrande Diarienr: 15RK743 Handläggare: Sandra Stern, Vårdstöd, Hälso-och sjukvårdsavd. Datum: 2015-05-25 Socialdepartementet [email protected] [email protected] S2015/2347/FS Remissyttrande – Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg ställer sig i allt väsentligt positivt till de förslag som presenteras i ovan benämnda remiss. Dock väljer Region Kronoberg att utveckla olika synpunkter i det följande. Synpunkter Uppgiftsskyldighet om vårdutbud och priser Region Kronoberg vill i detta sammanhang se ett klargörande av att landstingen inte har skyldighet att ha vetskap om eller besvara frågor om vårdutbud och priser i varje svenskt landsting vid ersättningsärenden. Landstinget kan lämna information om priser och vårdutbud utifrån den hälso- och sjukvårds som bedrivs inom landstinget. Förslag om att ersättningslagen 2013:513. Förtydligande av hur försäkringskassan ska göra sin prövning i ärenden med ansökan om förhandsbesked enligt lagen samt att beslutad ersättning ska betalas ut utan onödiga dröjsmål. Region Kronoberg invänder mot förslaget om kortare handläggningstid om effekten blir att landstingens handläggningstid för yttrande förkortas. För närvarande har landstingen endast 14 dagar för att yttra sig över de ansökningar och underlag som Försäkringskassan skickar till landstingen. Region Kronoberg ser i nuläget ingen möjlighet att minska den tidsramen. Övrigt Region Kronoberg har uppmärksammat ett behov av enklare administration för ersättningsärenden vid gränsöverskridande. Önskvärt är därför att Försäkringskassan tillsammans med landstinget utvecklar ärendehanteringen med mål om snabbare handläggningstid och enklare dokumentationsöverföring mellan myndigheterna. Sida 1 av 2 88 Remissyttrande Diarienr: 15RK743 Handläggare: Sandra Stern, Vårdstöd, Hälso-och sjukvårdsavd. Datum: 2015-05-25 Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per- Henrik Nilsson Hälso-och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 89 10 Remissyttrande – Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS 15RK479 90 Remissyttrande Diarienr: 15RK479 Handläggare: Magnus Munge, Datum: 2015-05-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm [email protected] [email protected] Remissyttrande – Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regionen vill lyfta fram vikten av att kunna följa och kontrollera antibiotikaanvändningen även för djur. Maskinell dosdispensering ska kunna bedrivas av alla som har tillstånd att driva öppenvårdsapotek. Om en vårdgivare bedriver dosdispensering får ingen avgränsning ske till att detta endast skulle avse den egna verksamheten. Regelverket för generiskt utbyte vid dosexpedierade läkemedel behöver ses över. En modell med särskilda listor för utbytet samt längre bytesintervall är att föredra. Särläkemedel, eller ’läkemedel vid särskilda tillstånd’ är viktiga för ett litet fåtal patienter och tenderar att bli mycket dyra. Särläkemedel bör hanteras lika oavsett hur dessa ordineras och i vilken vårdform patienten befinner sig. Synpunkter Handel med läkemedel för djur Vid läkemedelsbehandling av djur måste onödig miljöbelastning undvikas. Kontrollmöjligheter måste finnas för att exempelvis kunna följa antibiotikaanvändningen på ett bra sätt. Maskinell dosdispensering av läkemedel Maskinell dosdispensering ska kunna bedrivas av alla som har tillstånd att driva öppenvårdsapotek. Idag får landsting och regioner enbart tillgodose behovet av maskinell dosdispensering till slutenvårdspatienter inom den egna verksamheten. Region Kronoberg hade gärna sett att utredningen tagit ett större grepp och föreslagit ändringar i regelverket, så att vårdgivare kan få tillstånd att dosdispensera läkemedel till patienter i gränslandet till öppenvård, exempelvis patienter anslutna till avancerad hemsjukvård, vid utskrivning från slutenvård och till patienter på permission. Sida 1 av 2 92 Remissyttrande Diarienr: 15RK479 Handläggare: Magnus Munge, Datum: 2015-05-11 Dessutom behövs möjligheten för regioner och landsting att kunna bedriva dosdispensering även utanför den egna slutenvården om man vid upphandling inte får något anbudssvar. Regelverket för generiskt utbyte vid dosexpedierade läkemedel behöver ses över. En modell med särskilda listor för utbytet samt längre bytesintervall är att föredra. Särläkemedel Utredningen har tolkat uppdraget att gälla ’läkemedel vid särskilda tillstånd’, vilket bättre beskriver dessa läkemedel. Regionen stödjer förslaget som innebär att villkor för användning av dessa läkemedel sker i en särskild ordning där Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) tillsammans med landsting/regioner och berört företag kommer överens om förutsättningar för subventionsbeslut. Samma regelverk och bedömningar bör gälla oavsett om ett särläkemedel rekvireras eller skrivs på recept. Ovanstående yttrande gäller under förutsättning att hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner det vid sitt sammanträde 2015-06-18. Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per- Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 93 11 Remissyttrande – Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) 15RK868 94 Remissyttrande Diarienr: 15RK868 Handläggare: Sandra Stern, Datum: 2015-05-26 Socialdepartementet S2015/3030/FST [email protected] [email protected] Remissyttrande – Bidrag för glasögon till barn och unga (Ds 2015:xx) Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg ställer sig i allt väsentligt positivt till de förslag som presenteras i ovan benämnda remiss. Dock väljer Region Kronoberg att utveckla olika synpunkter i det följande. Synpunkter Region Kronoberg välkomnar en nationell satsning för att minska skillnaderna mellan landstingens bidragsgivning för glasögon. Region Kronoberg ser behovet av att tillgodose barn och ungas tillgång till synhjälpmedel, men i förslaget finns fortfarande en risk i att de barn och unga med störst behov av glasjustering inte inkluderas i den minimala bidragsnivå som föreslås. Dessutom finns en praktisk problematik i att annan lagstiftning inom hälso- och sjukvården går mot ökade valmöjligheter för patienter, medan förslaget om bidrag för glasögon avgränsas till personer bosatta inom landstinget. Att Socialstyrelsen tilldelas ett utvärderingsuppdrag enligt förslaget är positivt. För en optimalt jämlik hantering mellan landstingen finns emellertid ytterligare faktorer som förslaget inte berör, exempelvis inställningen till ersättning för syn undersökning, glasets slipning, definition av normalglas samt kontaktlinsval. Vidare misstänker Region Kronoberg att uppskattningen av barns synutveckling och behov av att byta glasögon kan vara värderad för lågt. Därtill är total uppskattad volym barn och unga med glasögonbehov till viss del återhållsam, eftersom förslaget även inkluderar en växande grupp sett till antal - barn och unga asylsökande, ensamkommande flyktingbarn samt barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Av den anledningen bedömer Region Kronoberg kostnadskompensationen som snäv och vill gärna se en revidering beroende på faktiskt antal barn och unga med glasögonbehov över tid. Region Kronoberg erbjuder idag glasögonbidrag till barn och unga upp till 19 år, men inte kontaktlinser. Region Kronoberg motsäger sig därför att förslaget avser både glasögon och kontaktlinser. Tills sist efterlyser Region Kronoberg stöd och Sida 1 av 2 96 Remissyttrande Diarienr: 15RK868 Handläggare: Sandra Stern, Datum: 2015-05-26 övergångsbestämmelser för de landsting som redan idag tillhandahåller bidrag för glasögon till barn och unga över 7 år. Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per- Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 97 12 Remissyttrande – Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF 15RK687 98 Remissyttrande Diarienr: 15RK687 Handläggare: Ellionor Bohman, Datum: 2015-04-28 Till Socialdepartementet [email protected] [email protected] Remissyttrande – Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat och beräknat vilka faktiska kostnader Landstingens har för de försäkringsmedicinska beställningar som Försäkringskassan gör samt de behandlingar som Landstingen genomför inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De försäkringsmedicinska utredningarna är SLU, särkskilt läkarutlådande, TMU, teambaserad medicinsk utredning samt AFU, arbetsförmågeutredning som idag utförs av åtta Landsting som pilotprojekt. Behandlingarna är KBT/IPT, kognitiv beteendeterapi samt MMR 1 och 2, multimodal rehabilitering på Primär- och specialsitnivå. De faktiska kostnaderna har beräknats i form av kostnad per timme, enhetskostnad, för respektive berörd yrkesgrupp och uppgifterna därom är hämtad från officiell statistik och från Landstingens egna uppskattningar. Synpunkter Enligt rapportens diskussion och slutsatser sid. 26 anges att man använt sig av generösa referensvärden gällande löner. Utgångspunkten har varit tredje kvartilen i SCB:s lönestatistik. Region Kronobergs erfarenhet är att de yrkesgrupper som genomför försäkringsmedicinska utredningar är samtliga erfarna och har en lång karriär inom sitt yrke. Yrkesgrupperna ligger därför inte i den tredje kvartilen utan snarare den fjärde och även där i det högre spannet. De beräkningar som gjorts avseende lönekostnad för respektive medverkande yrkesgrupp är därför för låg. Region Kronoberg förordar därför att man utgår från fjärde kvartilen i lönestatistiken. Ytterligare en faktor som medför att lönerna för genomförarna är höga är att utredningstjänsterna många gånger är svåra att besätta. Den erfarenheten har inte Region Kronoberg men kringlandsting har det. Sida 1 av 2 101 Remissyttrande Diarienr: 15RK687 Handläggare: Ellionor Bohman, Datum: 2015-04-28 I rapporten diskuteras även kostnader för landstingens centrala administration sid. 24. Kostnaderna delas in i tre kostnadsnivåer där hänsyn tas till Landstingets/Regionens storlek och därmed möjliga beställningar från Försäkringskassan. Region Kronobergs bedömning är att administrationen för handläggandet av de försäkringsmedicinska utredningarna samt behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin uppgår till en halvtidstjänst. Detta trots att Regionen utgör en av de mindre i landet. Enligt lagt förslag skulle Region Kronoberg erhålla ersättning för administration motsvarande ca en tredjedels tjänst. Det är för lågt beräknat. Dessutom utförs det administrativa handläggandet av administratörer på organisatoriskt central nivå vilket implicerar en högre lönenivå. Region Kronoberg vill i stället se att ersättning för administrativt handhavande utgår från en hel eller halvtidstjänst beroende på Landstingets/Regionens storlek samt att hänsyn tas till adekvat löneläge. Rapporten bereder även kostnader för genomförande av behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin sid. 16. Beräkningar på tidsåtgång för planering, genomförande och uppföljning redovisas samt antalet involverade professioner. I tabell 14 sid. 24 går att utläsa uppskattad sammanlagd kostnad per ärende, 50 % inhyrda läkare; KBT/IPT 9756 kr, MMR-1 16 113 kr, MMR-2 41 933. Region Kronobergs bedömning är att uppskattade sammanlagda kostnader avseende KBT/IPT samt MMR-2 är adekvat. Däremot är kostnaden för MMR-1 väsentligt för lågt uppskattad. Kostnader som här saknas är samordningskostnader, d v s kringaktiviteter (se tabell 12 sid. 23, Uppskattad genomsnittlig kostnad per patient som behandlas enligt MMR-1). Primärvården samordnar sina MMR-1behandlingar, resurser ”tas” från olika vårdenheter för planering, genomförande och uppföljning. Allt detta tar betydligt mer tid i anspråk än vad som framkommer i beräkningarna. Kringaktiviteterna behöver därför definieras tydligare och dessutom kostnadsberäknas adekvat. Charlotta Svanberg Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 102 13 Remissyttrande – Utvidgning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. 15RK945 103 Remissyttrande Diarienr: 15RK945 Handläggare: Arne Runehagen, Datum: 2015-05-18 Socialstyrelsen Avdelningen för kunskapsstyrning Gunnar Nylén [email protected] Remissyttrande – Utvidgning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa S2015/3577/FS Sammanfattning Region Kronoberg har av socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Varje år lägger landsting och regioner ner stora resurser på vaccination av influensa till främst riskgrupper. För utvärdering behövs bra statistik över epidemiologin. I samband med pandemin infördes klinisk anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm09. När detta virus nu mer liknar säsongsinfluensa behövs ej längre någon klinisk anmälan. I dagens system sker anmälan av influensa A(H1N1)pdm09 enligt smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar medan övriga influensastammar anmäls enligt den s.k.” frivilliga laboratorieanmälan”. Förslaget innebär en utvidgad anmälningsplikt för influensa till att omfatta all laboratorieverifierad influensa. Synpunkter Region Kronoberg är positiv till förslagen som vi stödjer då det blir enklare med en anmälningsrutin samtidigt som vårt behov av uppföljning och utvärdering tillgodoses. Charlotta Svanberg Ordförande Hälso-och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso-och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 1 106 14 Regelverk för medborgares tillgång till journal via nätet 15RK582 107 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK582 Handläggare: Styrbjörn Östberg, Datum: 2015-03-18 Regelverk för medborgares tillgång till sin journal via nätet Flera landsting erbjuder idag medborgare direktåtkomst till journalinformation via Mina vårdkontakter på 1177.se. Region Kronoberg har i budget för 2015 angett att förberedelsearbeta skall göras för att kunna erbjuda medborgarna detta 2016. Det finns ett nationellt fastställt regelverk för hur detta ska ske. Detta regelverk innehåller några alternativ som är valbara för vårdgivaren. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till tillämpningsregler för Region Kronoberg inför driftstart januari 2016. Arbetsgruppen är ej helt enig. Bakgrund I juni 2012 överlämnades promemorian Patientens tillgång till sin journal till Socialdepartementet i syfte att påskynda patientens direktåtkomst till sin egen journal. Patientmaktsutredningen (2013) redovisar resultat från återkommande patientenkäter som bland annat visar på informations- och kommunikationsbrister vid besök i vården och vid utskrivning från sjukhus. Patientmaktsutredningen anser att direktåtkomst till patientjournalen är en viktig del i den samlade kunskap som kan stärka patientens inflytande och makt. Sveriges kommuner och landsting har i en gemensam handlingsplan för åren 2013-2018 (Inera) fastställt en huvudstrategi för att stärka invånarnas möjligheter att medverka i den egna vården och engagemanget kring den egna hälsan. Flera Landsting erbjuder idag medborgare direktåtkomst till journalinformation via Mina vårdkontakter på 1177.se. Region Kronoberg har i budget för 2015 angett att förberedelsearbeta skall göras för att kunna erbjuda medborgarna detta 2016. Förväntade effektmål Värde för medborgare: Möjlighet att förbereda sig, fördjupa sig och därmed bli mer motiverad att vara delaktig i sin vård Möjlighet att i efterhand förstå vad som hänt under ett vårdtillfälle Kompletterar den muntliga information patienten fick vid besök eller på telefon Att kunna följa sina provsvar och remiss Att kunna visa och diskutera med närstående Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-22 109 Sida 1 av 5 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK582 Handläggare: Styrbjörn Östberg, Datum: 2015-03-18 Förtroendeskapande att veta vilken information som finns om mig som medborgare. I förlängningen innebär detta projekt att fler informationsmängder kan tillföras och ger då ytterligare värde som t ex: Ökad integritet, utifrån att patienten själv kan ta del av vem som har läst i journalen. Värde för vården: Samarbetet mellan patient och vårdpersonalen kan stärkas Kan ge en mer engagerad patient Patienter kommer bättre förberedda vilket kan ge ett effektivare och bättre möte Patienten kan bidra med kvalitetsgranskning av journalen Risker med att ge medborgare tillgång till sin journal har diskuterats flitigt och motståndet från de medicinska professionerna har varit relativt stort. Man pekar på faran av att patienter skall missförstå Informationen, få otrevliga besked utan stöd och risker för vårdpersonal att identifieras och hotas av missnöjda patienter. Erfarenheter från Uppsala och andra som infört tjänsten har dock inte i någon större omfattning besannat dessa farhågor. Regelverk Ledningsgruppen för landstinget Kronoberg beslöt hösten 2014 att påbörja ett införandeprojekt med sikte på breddinförande januari 2016. Det nationella regelverket regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation innehåller vissa val för vårdgivaren. Medicinsk rådgivare fick uppdraget att tillsammans med fackliga representanter och verksamhetsföreträdare ta fram ett förslag på hur detta regelverk skall tillämpas i Region Kronoberg. Vid driftsstart beräknas finnas tekniska förutsättningar att ge tillgång till följande informationsmängder. Vårddokumentation Diagnos Vårdkontakt Klinisk kemi Remisstatus Publicering och presentation görs till Journalen via eHälsotjänsten Mina vårdkontakter. Tjänsten kan göras tillgänglig även för de privata vårdgivarna i vårdvalet med samma regelverk om de så önskar. Regionen kan senare ställa detta som krav i vårdvalsuppdraget. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-22 110 Sida 2 av 5 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK582 Handläggare: Styrbjörn Östberg, Datum: 2015-03-18 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Ineras styrelse har fastställt ett nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till vårddokumentation via internet. Samtliga landsting och regioner har haft möjlighet att ge sina synpunkter på innehållet. Regelverket är uppdelat i en uppsättning grundläggande regler och ett antal valbara regler. E-tjänsten Journalen stödjer samtliga regler fullt ut. Varje sjukvårdshuvudman beslutar om hur de vill använda regelverket. Grundläggande regler Dessa regler ska uppfyllas hos alla sjukvårdshuvudmän som erbjuder e-tjänster för direktåtkomst till journalinformation. Den enskilde ska identifieras genom säker inloggning. Den enskilde ska få upplysningar om vart man ska vända sig för att få hjälp att förstå journalinformationen, samt i vilken mån journalinformationen är begränsad Vuxna personer från 18 år ska ha direktåtkomst till sin egen journalinformation. Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år. Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dem direktåtkomst till journalinformation. Barn upp till 17 år ska inte ha direktåtkomst till sin egen journalinformation. Den enskilde ska kunna försegla sin journal och ska därefter inte ha direktåtkomst till sin journalinformation. Den enskilde ska ha möjlighet att kontrollera åtkomstlogg och därigenom få information om vilken vårdpersonal och eventuella ombud som har öppnat journalen Valbara regler Tillämpningen av dessa regler beslutas av sjukvårdshuvudmannen. Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst oavsett om den är signerad/vidimerad eller ej eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst endast om den är signerad/vidimerad. Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-22 111 Sida 3 av 5 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK582 Handläggare: Styrbjörn Östberg, Datum: 2015-03-18 eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst med 14 dagars fördröjning. Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet Tidiga hypoteser ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet Våldsutsatthet i nära relationer ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalinformation från vårdenheter där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalinformation från yrkeskategorier där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Den enskilde ska ha direkttillgång till all journalinformation som är elektroniskt tillgänglig Förslag till regelverk Region Kronoberg En arbetsgrupp bestående av verksamhetsförerträdare och fackliga företrädare har under ledning av medicinsk rådgivare arbetat med frågan. Total enighet har inte uppnåtts. Läkarförbundet anser att information endast skall vara tillgänglig efter signering och ytterligare 14 dagar. (se bilaga). Vårdförbundet vill ha en större tillgänglighet (se bilaga). Gruppen i övrigt ställer sig bakom nedanstående förslag. Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst endast om den är signerad/vidimerad (eller mer än 14 dagar). Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning. Sökordet Tidiga hypoteser ska inte användas i region Kronoberg. Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet Våldsutsatthet i nära relationer ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Journalanteckningar från vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-22 112 Sida 4 av 5 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK582 Handläggare: Styrbjörn Östberg, Datum: 2015-03-18 Journalanteckningar skall göras tillgängliga från det datum HSN fattar beslut om regelverket (när tjänsten införs). Regelverket skall följas upp och omprövas senast efter 1 år. Bilagor. Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Yttrande från Kronobergs Läns Läkarförening Synpunkter från Vårdförbundet angående regelverk för journal via nätet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-05-22 113 Sida 5 av 5 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Version 1.1 Sofie Zetterström Senast ändrad 2014-03-30 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Grundläggande regler Dessa regler ska uppfyllas hos alla sjukvårdshuvudmän som erbjuder e-tjänster för direktåtkomst till journalinformation. 1. Den enskilde ska identifieras genom säker inloggning 2. Den enskilde ska få upplysningar om vart man ska vända sig för att få hjälp att förstå journalinformationen, samt i vilken mån journalinformationen är begränsad 3. Vuxna personer från 18 år ska ha direktåtkomst till sin egen journalinformation 4. Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år 5. Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dem direktåtkomst till journalinformation 6. Barn upp till 17 år ska inte ha direktåtkomst till sin egen journalinformation 7. Den enskilde ska kunna försegla sin journal och ska därefter inte ha direktåtkomst till sin journalinformation 8. Den enskilde ska ha möjlighet att kontrollera åtkomstlogg och därigenom få information om vilken vårdpersonal och eventuella ombud som har öppnat journalen Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 [email protected] www.inera.se 114 Organisationsnummer 556559-4230 Sid 1/3 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Version 1.1 Sofie Zetterström Senast ändrad 2014-03-30 Valbara regler Tillämpningen av dessa regler beslutas av sjukvårdshuvudmannen. 9. Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst oavsett om den är signerad / vidimerad eller ej eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst endast om den är signerad / vidimerad 10. Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst med 14 dagars fördröjning 11. Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet Tidiga hypoteser ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst 12. Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet Våldsutsatthet i nära relationer ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst 13. Journalinformation från vårdenheter där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst 14. Journalinformation från yrkeskategorier där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst 15. Den enskilde ska ha direkttillgång till all journalinformation som är elektroniskt tillgänglig Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 [email protected] www.inera.se 115 Organisationsnummer 556559-4230 Sid 2/3 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Version 1.1 Sofie Zetterström Senast ändrad 2014-03-30 Tillämpas inte 16. Den enskilde ska kunna ange en avvikande mening som sparas i anslutning till journalanteckningen Bilaga: Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåkomst till journalinformation 1.0 Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm Tel 08 452 71 60 [email protected] www.inera.se 116 Organisationsnummer 556559-4230 Sid 3/3 Yttrande från Kronobergs Läns Läkarförening (KLL) angående förslag till ”Regelverk eJournal för medborgare i Region Kronoberg” I Region Kronoberg är patientsäkerhet samt vårddokumentation särskilt prioriterade områden. För att säkerställa en patientsäker vård är det helt nödvändigt att journalanteckningar, röntgensvar samt provsvar så snabbt som möjligt signeras o vidimeras. I samband med detta tar vi oftast beslut om vidare utredning, vård o behandling. Journalen är för sjukvården ett arbetsverktyg för att underlätta vårt arbete. I nuläget är den inte alltid anpassad för direktåtkomst för patient. KLL anser att anteckningar, provsvar, röntgensvar mm skall signeras så snart som det är möjligt. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att se till att det i vår ofta pressade arbetssituation finns reell möjlighet att få detta viktiga patientrelaterade arbete utfört i rätt tid. KLL anser att det bör föreligga 2 veckors fördröjning from signering till att patientjournalen blir tillgänglig för patient via eJournal. Syftet med detta ställningstagande är att vi i sjukvården skall får möjlighet att lämna personligt besked om utredningsresultat, behandlingsmöjligheter, resultat och prognos. Det finns gott stöd för att det är viktigt för patientens välbefinnande att känslig utredningsinformation kan lämnas till patienten vid ett personligt möte eller brev. Yngre kollegor behöver ofta rådrum för att samråda med annan kollega. I regelverket föreslås att anteckningar skall bli tillgängliga så fort de signerats. Den praktiska följden av detta blir att patienterna inte hinner ta del av den personliga informationen via brev eller personligt möte, innan den blir tillgänglig via eJournal. KLL föreslår att andra stycket i förslag till regelverk ändras till: Journalinformation skall vara tillgänglig för den enskilde med 14 dagars fördröjning från att informationen signerats. Växjö 150323 Johan Danielsson Ordf Kronobergs läns läkarförening 117 Vårdförbundets synpunkter på de valbara reglerna vid införande av journal på nätet i Region Kronoberg Vårdförbundet anser att: • den enskilde ska välja själv om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst oavsett om den är signerad/vidimerad eller ej. Vid varje inloggningstillfälle ska val ske. • den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning. Val vid varje inloggningtillfälle. • Tidiga hypoteser ska inte finnas som sökord • Sökordet Våldsutsatthet i nära relationer är ett självklart sökord och ska inte finnas tillgänglig för den enskilda • det inte finns någon specifik yrkeskategori som bör undanhållas för den enskilde • journalanteckningar från vissa speciella enheter kan undantags om behov finns • Den enskilda ska ha direkttillgång till all journalinformation från när journalen digitaliserades från start av datajournalen, dvs all tillgänglig information. 118
© Copyright 2025