1. No category

ÅRSREDOVISNING 2014
~ .
»" • 0 » i 1
Imii M 1 t 1 » 1 • i
[ III11 I M I I I (|I I
"Ml I I II I t ( | |
''""Il I I I I I k I |
"'"IM. t . . ,
Paiala
*/ KOMMUN
&
I Pajala kombineras storslagen natur med en unik
drivkraft. Vi har ett positivt företagsklimat och fan­
tastisk skola och förskola.
Innehållsförteckning j Årsredovisning
INLEDNING
Ordet Kommunstyrelsens ordförande
Ordet Kommunchefen
Politisk organisation - mandatfördelning
Kommunen i sammandrag - 5 år
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Omvärldsanalys
Finansiell analys
Sammanställd redovisning - koncern
Driftredovisning
Investeringsredovisning
Personalekonomisk redovisning
Måluppfyllelse
Framtidsbedömning
Kvalitetsmått
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet
Socialnämnd
Plan- och miljönämnd
Kultur- och utbildningsnämnd
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Projektredovisning
Aktuellt i kommunen- Samhällsplanering
EKONOMISK REDOVISNING
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Redovisningsprinciper
Ord och begrepp
SAMMANSTÄLLDREDOVISNING
Sammanställd redovisning
Översikt
Analys
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Redovisningsmodell
BILAGOR
Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut
Särskild redovisning VA-verksamheten
2
3
4
5
6
7
7
10
15
16
17
18
20
22
23
24
24
25
28
30
32
34
38
39
40
41
42
42
43
44
45
52
53
54
55
55
56
57
58
59
60
62
Ordet | Kommunstyrelsens ordförande
Kommunens ekonomiska situation är mycket besvär­
Ännu ett händelserikt år har passerat.
lig. För att få andrum beslutades om en skattehöjning
Som nytillträdd kommunstyrelseordförande är en av
i decemberfullmäktige och redan i januari 2015 träf­
uppgifterna att underteckna kommunens årsredovis­
fade jag gruppledarna för de olika partierna i fullmäk­
ning och skriva ett förord till den.
tige för att diskutera åtgärder för att få ekonomin i
balans igen. Det kommer bli ett tungt men nödvändigt
Under våren/sommaren kom besked om att gruvan
arbete för att åter få kontroll över den ekonomiska
står inför stora problem ekonomiskt pga sjunkande
situationen.
järnmalmspriser. Efter det gjordes åtgärder för att
effektivisera verksamheten, men det hjälpte inte utan
Pajala februari 2015
i oktober meddelade Northland att man kommer att
avbryta produktionen. Händelserna i gruvan får åter­
verkning på hela samhället med stigande arbetslöshet
som en direkt följd. Vi har inte ännu sett någon större
minskning av befolkningen, därför är det av vikt att
stoppet ej blir långdraget.
För första gången ägde Tornedalen Pride rum under
sommaren i samband med Pajala marknad. Det blev
ett välbesökt arrangemang med mellan 800-1000
personer som gick i paraden. De flesta partier i kom­
munfullmäktige var representerade i tåget.
3
Harry Rantakyrö
Kommunstyrelsens ordförande
Ordet I Kommunchefen
Hopp och förtvivlan under året
För gruvan var det både upp och ner under året
men tyvärr blev det helt stopp och konkurs i de­
cember. Konkursförvaltaren arbetar vidare så
hoppet lever kvar.
Befolkningen har ökat något och det har fötts fler,
67 barn, vilket är mycket glädjande för framtiden.
Arbetslösheten har varit låg men har i slutet av
året höjts till helt andra nivåer.
Kommunens ekonomi har ett stort underskott.
Ränteläget har varit positivt vilket räddat upp
resultatet något. Kommuninvånarna har däremot
höjt sina inkomster så mycket att det är bara i
Kiruna som invånarna ökat inkomsterna mer.
Migrationsverket har placerat asylsökande i Pajala, 300 personer har inkvarterats här. De asyl­
sökande kommer från Syrien, Eritrea och Afgha­
nistan. Verksamheten växer och fler platser kan
bli aktuella. Även den kommunala verksamheten
som tar emot ensamkommande barn har växt
under året.
detta projekt har barn från skolan och förskolan
fått komma med idéer och synpunkter.
Barnen har också varit i fokus när Pajala central­
skolas matsal byggdes om och den kallas idag för
skolrestaurang. Matsvinnet har minskat genom
att man talar om för barnen hur mycket det kostar
när de slänger mat och samtidigt infört belö­
ningsmat då svinnet minskar. Skolan har blivit
mångkulturell, det finns 14 olika språkgrupper på
förskolan och i grundskolan är det 22 olika språk.
Mycket glädjande under året har varit att både
Tekniska enheten samt Kommunens fastighets­
förvaltning fått överskott i sina budgetar. Flyg­
platsen har även detta år tagit emot "Tomtechar­
ter". I år var det nio plan och verksamheten för­
väntas öka under 2015.
Ett stort tack till alla ni som medverkat, politiker
och anställda, med en förhoppning om ett ljusare
2015.
Pajala februari 2015
Under 2014 har kommunens verksamheter fort­
satt att effektivisera administration och minska
miljöpåverkan. Alla ordinarie ledamöter i nämn­
der och kommunfullmäktige får sina handlingar
på läsplattor, personal och löner arbetar med lö­
nebildning och samverkanssystem. IT-enheten
har arbetat med att modernisera strukturer och
öka säkerheten för att få den effektivare och billi­
gare. Stora resurser satsas på att utveckla skolans
IT-användning.
Lena Jatko
Kommunchef
Socialtjänsten har genomfört ett stort projekt i
och med införande av TimeCare Pool som är ett
vikariehanteringssystem. Syftet är att få en hante­
ring som är enkel, effektiv och säker. Nya digitala
larm har också upphandlats och nu är samtliga
larm utbytta.
En hel del samverkan har utvecklats under året.
Räddningstjänsten delar idag chef med Överkalix
kommun. Handläggningen av färdtjänst och riks­
färdtjänst övergick till Regionala kollektivtrafik­
myndigheten (RKM) under året. Inom tekniska
enheten samt plan- och miljöenheten pågår ett
projekt i samverkan med Trafikverket (Samhandlingsprojektet) i syfte att utveckla centralorten. I
V
Förvaltningsberättelse
Politisk organisation | Mandatfördelning
•
Socialnämnd
| OverförmyiKlare
Pajala Värmeverk
AB
Mandatfördelning
År 2011 - 2014
År 2015-2018
Mandat
Kvinnor
Män
Mandat
Kvinnor
Män
18
7
n
15
7
8
Vänsterpartiet
7
4
3
7
5
2
Kristdemokraterna
3
1
2
3
1
2
Moderata samlingspartiet
2
1
1
3
1
2
Centerpartiet
1
0
1
1
0
1
Norrbottens sjukvårdsparti
2
1
1
2
1
1
Folkpartiet
0
0
0
1
1
0
Sverigedemokraterna
0
0
0
1
0
1
33
14
19
33
16
17
Parti
Socialdemokraterna
Totalt
5
Sammandrag | Fem år
Är
j Antal kommuninvånare
2010
2011
2012
2013
2014
6 282
6 270
6 279
6 299
6303
375
377
380
394
410
*
Fem år i sammandrag
99%
102 %
102 %
102 %
1,6
3,9
4,1
0,4
-10,2
Nettokostnader inldusive avskrivningar i % av
skatter, generella statsbidrag och utjämning
Årets resultat, mkr
vO
00
Kommunen
Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr
408
408
402
404
414
64 947
65 072
64 023
64 096
65 568
144
148
152
152
142
23 082
23 604
24 208
24 116
22529
252
248
239
240
261
40115
39 553
38 063
38 077
4H41
35%
31%
38%
38%
34%
11
28
22
30
23
1751
4 466
3 504
4760
3 649
Nettoinvesteringara i % av skatter och utjäm­
ning
3%
7%
6%
8%
6%
Antalet tillsvidare anställda
639
630
613
623
634
Personalkostnad exklusive pension, mkr
259
273
271
296
315
-7 %
5%
-1%
9%
6%
2,2
2,2
3,6
2,9
-6,8
151,7
155,7
155,0
159,0
154,7
25%
Tillgångar, mkr
Tillgångar, to/kommuninvånare
Eget kapital, mkr
Eget kapital, kr/kommuninvånare
Skulder (exklusive avsättningar), mkr
Skulder, kr/kommuninvånare
Soliditet, %
Nettoinvesteringar, mkr
Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare
Förändring personalkostnad exklusive
pensionskostnad
Kommunkoncern
Årets resultat, mkr
Eget kapital, mkr
27 %
28%
26%
26%
Är
2010
2011
2012
2013
2014
Pajala kommun
22,48
22,48
22,48
22,70
22,70
10,40
10,40
10,40
10,18
10,18
Begravningsavgift
0,53
0,48
0,51
0,55
0,52
Medlemsavgift Svenska Kyrkan
1,27
1,32
1,29
1,25
1,28
34,68
34,68
34,68
34,68
34,68
Solditet, %
Skattesats
Norrbottens Läns Landsting
Totalt
Förvaltningsberättelse
Omvärlden j Analys
Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur
yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns
ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns
ekonomi, kommunens struktur avseende befolk­
ning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Av­
slutningsvis görs en känslighetsanalys av några
viktiga faktorer som påverkar kommunens eko­
nomi.
Svagare internationell utveckling
Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk
ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det
främsta skälet är en fortsatt svag internationell
utveckling och därmed en fortsatt svag svensk ex­
port. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9
procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och
BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbets­
marknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP
och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den
starka ökningen av arbetskraften har dock innebu­
rit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.
Den kommer nu successivt minska ned till omkring
6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner
sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteun­
derlaget relativt snabbt, med över två procent
nästa år och omkring 1,5 procent året därefter.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har till­
växten etablerat sig på en hygglig nivå och arbets­
lösheten har sjunkit snabbt. I Storbritannien har
den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt
stark och den brittiska ekonomin förväntas visa
fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska
grannländer har den ekonomiska utvecklingen
snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska
läget i euroområdet har försvagats under hösten.
Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5
procent, medan de två följande kvartalen endast
växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i
Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland
som följt har påverkat, likväl som den svagare till­
växten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland,
som förväntas vara motorn i euroområdet, har på
grund av den låga aktiviteten hos dess handels­
partners tappat fart.
Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar
till att de stora centralbankernas styrräntor är fort­
satt mycket låga. Den låga svenska inflationen un­
der 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan
till o procent och revidera ned räntebanan mycket
kraftigt.
markant sedan ett uppsving under andra halvåret
2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbe­
tade timmar öka i god takt. Det betyder att produk­
tiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga
bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra,
med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa
år, främst tack vare den starka ökningen av antalet
arbetade timmar, men den för kommunsektorn
gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser
stiger långsammare än löneökningarna). En rela­
tivt liten ökning av grundavdraget spelar också roll.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag,
eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utveckling­
en inleddes redan 2006, ett par år före finanskri­
sen. Efter återhämtningen 2010 har produktivite­
ten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med
att den återgår till att öka, men inte lika snabbt
som tidigare. Det kommer att ha betydelse för så­
väl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket
svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011
varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak
till denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket
låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt
starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp
inflationstalen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas
som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har syssel­
sättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt
bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften
fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslöshet­
en sjunker under 2015. Det är det stora tillskottet
av utrikes födda som gjort det möjligt för arbets­
kraften och sysselsättning att öka snabbt sedan
2005.
Befolkning
2012 var första gången som befolkningen ökade i
Pajala på 29 år. Födelsenettot, dvs skillnaden
mellan födda och döda under året har inte varit
positivt sedan 1973. De år som kommunen ökat
befolkningen har det helt berott på att antal inflyt­
tade varit större än utflyttade. Sedan 2008 har
flyttnettot varit positivt och ökat för vaije år även
om händelserna i Pajala under sommaren hösten
gjorde att uppgången kom av sig.
Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också
den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats
%
Förvaltningsberättelse
Folkmängd, Pajaila
Män
3293
3302
3 297
Kvinnor
2 986
2997
3 006
Totalt
6 279
6 299
6303
2012
2013
2014
Källa: iuww.scb.se 31 december 2014
Inkomster
Enligt statistik från SCB har Pajala åren 20002012, efter Kiruna kommun, den största ökningen
av medianinkomsten. Ökningen har fortsatt under
2013 som är det senaste åren där SCB publicerat
statistik. År 2000 låg Pajala på 282 plats av Sveri­
ges kommuner och 2013 hade kommunen stigit till
plats 81. Statistiken avser medianinkomst för
gruppen 20-64 år.'
2005
2008
Män
80%
84%
88%
98%
Kvinnor
99%
100%
99%
102%
Totalt
90%
92%
94%
100%
2000
2013
Näringsliv och arbetsmarknad
Samtidigt som arbetsmarknaden växer i kommu­
nen minskar framför allt kvinnors andel av arbeten
inom den offentliga sektorn. Från att ha varit 43 %
är det nu 37 % av de arbetsföra kvinnorna arbetar
inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård
och omsorg har minskat något men framför allt har
antalet arbeten totalt ökat vilket gjort minskning­
en. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför
allt inom tillverkning, utvinning samt jord- och
skogsbruk och bygg verksamhet och andelen har
ökat till 54 %.
Den öppna arbetslösheten i Pajala har ökat under
2014 efter att ha minskat under en rad år. De öppet
arbetslösa är nu 8,3 % av befolkningen (9,6 % av
arbetskraften totalt). Arbetslösheten har ökat för
samtliga grupper.
Arbetslöshet december
Antal arbetslösa
- varav kvinnor
- varav män
- varav 20-24 åringar
% av befolkningen
201
2013
2014
169
110
282
51
38
87
118
72
195
24
11
4i
44%
3.2%
8,3%
Källa: www.arbetsformedlinaen.se
Bostadsmarknad
Totalt fanns det ca 700 lägenheter i kommunen
och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75
% av dessa. I dagsläget är det stor osäkerhet om
vad som händer på bostadsmarknaden på grund av
det rådande läge kommunen befinner sig i med
osäkerheter inom gruvindustrin. Pajalabostäder
AB har gjort en stor utbyggnad av antal lägenheter
men ännu är antalet tomma lägenheter hanterbart
för bolaget.
Antalet småhusenheter uppgick 2014 till 1 971
stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som
är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på
området Tallbacken i centrala Pajala men kommu­
nen äger tomtmark över hela kommunen. Totalt
finns det 267 tomtmark för helårsbostäder i hela
kommunen, detta inkluderar samtliga tomter, inte
bara de kommunala.
Det boende i Korpilombolo för ensamkommande
barn som startat 2013 har utökats då verksamhet­
en växer. Ett nytt boende är planerat till Pajala
centralort för att kunna ta emot de som Migrationsverket placerar hos kommunen.
Infrastruktur
Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är
viktig. Med anledning av gruvetableringen i Kaunisvaara hade regeringen avsatt 1,3 miljarder kro­
nor för att rusta upp vägnätet mellan Kaunisvaara
- Svappavaara. Projektet Malmtransporter Kau­
nisvaara - Svappavaara (MaKS) som Trafikverket
driver syftar till att förbättra 16 mil väg mellan
Kaunisvaara och Svappavaara för att klara den
ökande trafiken med tunga transporter. På grund
av de händelser som inträffade under 2014 har
Trafikverket lagt projektet på is men kommer åter­
uppta det när gruvan kommer igång igen.
Kommunen arbetar aktivt med att bevara och ut­
veckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikver­
ket som svarar för trafiken från Pajala Airport till
Luleå. Utöver linjen Pajala-Luleå finns även char­
terflyg till Tallin, Estland. I december 2014 kom 9
plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomte­
charter. Tomtechartern är en fortsättning på den
verksamhet som startade under år 2013.
Utdebitering
2012
2013
2014
Kommunal skatt
22,48
22,70
22,70
Total utdebitering
32,88
32,88
32,88
Skattesats länet (snitt)
32,69
32,70
32,74
Skattesats riket (snitt)
31,60
31,73
31,86
Förvaltningsberättelse
Sysselsatta per näringsgren
Jord- och skogsbruk
Pajala
Riket
11%
2%
Industri 0 tillverkning
Transport
27 %
21%
4%
Handel och finansiella tjänster
20 %
Offentlig verksamhet
33%
5%
34%
32%
4%
4%
1%
1%
100 %
100 %
Personliga och kulturella tjänsOvriga
Summa
Källa: SCB Kommunfakta
Känslighetsanalys
En kommun påverkas givetvis många gånger av
händelser utanför dess egen kontroll. Det kan ex­
empelvis vara konjunktursvängningar eller föränd­
rade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva
detta är att upprätta en känslighetsanalys som
visar hur olika förändringar påverkar kommunens
finansiella situation.
I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar
kommunens ekonomi. Där går bland annat att
utläsa att vaije procents löneökning innebär en
kostnad för kommunen på 3,2 Mkr. Oplanerade
händelser eller beslut får avgörande betydelse för
kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att
upprätthålla en finansiell beredskap både på kort
och på lång sikt.
Händelseförändring
Ränteförändring 1 %
Löneförändring 1 %
Kostnad/Intäkt
Mkr +- 1
+-1,7
+-3,2
Bruttokostnadsförändring 1 %
+-5,o
Generell avgiftsförändring 1 %
+-o,5
Förändring försörjningsstöd 10
+-0,2
Generella statsbidrag 1 %
+-1,5
Förändrad utdebitering 1kr
+-9,6
Förvaltningsberättelse
Finansiell | Analys
Investeringsvolym och självkostnadsgrad
Den finansiella analysen som presenteras på föl­
jande sidor ska ses som en sammanfattning av
kommunens finansiella ställning och utveckling
under perioden 2012-2014.
%
Investeringsvo­
lym/nettokostnad
Avskrivning­
ar/nettoinvesteringar
Kostnaders andel av skatteintäkter ocli
generella bidrag (nettokostnadsandel)
%
2012
2013
2014
99
98
102
Avskrivningar
3
3
3
Finansnettot
1
1
1
-4
-2
98,9
99,9
Verksamhetens nettokost­
nad
Jämförelsestörande poster
Nettokostnadens andel inkl
finansnettot
2012
2013
2014
6
8
6
171
239
166
Kommunen har investerat mycket detta år. Total
uppgår årets investeringar till 23,2 mkr. Under de
senaste åren har
Avskrivningarna i förhållande till nettoinveste­
ringar bör vara 100 eftersom man då återinveste­
rar i samma takt som avskrivningarna sker. I år
har investeringarna varit högre än avskrivningar­
na liksom det varit de senaste åren. När investe­
ringstakten är så pass hög och resultaten låga tär
det snabbt på de likvida medlen.
Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på
sidan 18.
105,9
En grundläggande förutsättning för god ekonomi i
en kommun är att det finns balans mellan löpande
intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta
förhållande är att analysera hur stor andel olika
kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och ge­
nerella statsbidrag. Verksamheten exklusive av­
skrivningar och finansnetto tog 101,8 % av skatter
och bidrag under 2014. Avskrivningarnas andel
var 3,3 % och finansnettots 0,6 %. Tillsammans
tog de löpande kostnaderna ca 105,9 % av kom­
munens skatteinkomster och generella statsbi­
drag. Redan innan avskrivningar och räntor är
påförda har den löpande verksamheten kostat mer
än vad intäkterna varit. Skillnaden är 418 mkr i
löpande kostnader och 410 mkr i statsbidrag och
skatteintäkter.
Finansieringsbilden av investeringarna
och självfinansieringsgrad av investering­
arna
Mkr
2012 2013 2014
Kvar skatteintäkter efter drift
18,8
14,9
3,7
Finansiering rörelsekapital
0
15,2
0
Finansiering via återbet lån
17,0
0
0
20,0
22,3
30,1
23,2
100
100
14
Finansiering ökad skuldgrad
Årets nettoinvesteringar
Självfinansieringsgrad (%)
0
Kommunen hade 3,7 Mkr kvar av skatteintäkter
och generella statsbidrag när den löpande verk­
samheten och de finansiella kostnaderna var fi­
nansierade. Investeringarna uppgick till 23,2
Mkr. Då ett nytt lån på 20 mkr upptagits har inte
rörelsekapitalet används för att finansiera investe­
ringarna.
Kommunen har de senaste åren haft en mycket
svag ekonomi och det som gjort att underskott
undvikits är att det funnits flera tillfälliga intäkter
under åren. Nämnderna har fått allt svårare att
klara sina budgetramar och under 2014 upparbe­
tade socialnämnden ett mycket stort underskott.
Det största underskottet finns inom äldreomsor­
gen som haft ökad ärendemängd inom hemtjäns­
ten och vikariebehovet har varit stort men samt­
liga verksamheter går med underskott inom
nämnden. Kommunstyrelsen som de senaste åren
haft överskott har 2014 ett underskott som beror
dels på att HVB-boendet i Korpilombolo, dels på
en utbetalning till en friskola.
Årets resultat
Årets resultat (Mkr)
Årets resultat/skatter (%)
Årets resultat/eget kapital
(96)
2012
2013
2014
4,i
0,4
-10,2
1,0
0,1
-2,5
2,7
o,3
-7,1
Årets resultat innebär att det egna kapitalet ur­
holkats med 7,3 %>. I förhållande till skatter och
bidrag är resultatet -2,5 %. SKL har en rekom­
mendation om att resultatet bör vara runt 2 % för
att på sikt ha en god ekonomisk hushållning.
10
Förvaltningsberättelse
Soliditet
2012
2013
2014
Soliditet (%)
38
Tillgångsförändring (Mkr)
4,6
38
2,2
35
10,2
Förändring av eget kapital
(Mkr)
3,4
o,4
-10,2
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella utrymme. Det visar hur stor del av
kommunens tillgångar som finansierats med egna
medel. Soliditeten har minskat under året i och
med det dåliga resultatet.
Skuldsättningsgrad
%
2012
2013
2014
Total skuldsättningsgrad
62
62
66
- avsättningsgrad (pens­
ioner)
3
3
3
- kortfristig skuldsättning
21
22
22
- långfristig skuldsättning
39
38
41
Den del av tillgångarna som finansierats med
främmande kapital brukar benämnas skuldsätt­
ningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad
är har ökat framför allt beroende på nyupplåning.
Den korta skuldsättningen är oförändrad liksom
avsättningarna som består av pensionsåtaganden.
2013
Finansiella nettotillgångar
2012
2013
2014
109
99
101
Kort- och långfristiga
skulder
-233
-240
-260
Netto
-124
-141
-159
Omsättningstillgångar +
finansiella anläggnings­
tillgångar
De finansiella nettotillgångarna är negativa och
minuset ökar. De likvida medlen har minskat
främst på grund av en hög investeringstakt och
sämre resultat.
Finansiella risker
2012
2013
2014
3,5 %
3,1%
3,1%
- andel inom ett år
39%
22 %
25%
- andel inom två år
13 %
28%
28%
- andel inom tre år
15%
17 %
17%
2014
- andel inom 4 år
10 %
10%
13%
- andel inom 5 år eller längre
26%
10 %
17 %
Kommunalskatt
2012
består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden
till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste
åren. Att pensionsplaceringar som inte är möjlig
att använda för att täcka kortfristiga likviditetsbe­
hov finns bland omsättningstillgångar gör dock att
nyckeltalet ser bättre ut än vad det är i praktiken.
Kommunalskatt
22,48
22,48
22,70
Total kommunalskatt
exkl kyrkoskatt
32,88
32,88
32,88
Kommunalskatt (länet)
32,69
32,70
32,74
Kommunalskatt (riket)
31,60
31,73
31,86
Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoav­
gift uppgick till 32,88 vilket är högre än riket och
länet. Inklusive kyrkoskatt uppgick skattesatsen
till 34,49 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften
uppgår till 1,80 öre.
Genomsnittlig ränta (%)
Räntebindning
Med ränterisk avses risken för förändringar i rän­
tenivån. Av bild 9 framgår att kommunen har en
räntebindningen som är relativt spridd. Under
året som gått har kommunen strävat efter långa
placeringar på de lån som omsatt då ränteläget är
mycket gynnsamt just nu. Förfallotiden på lånen
varierar mellan 1-10 år med 50 % inom de närm­
aste två åren.
Borgensåtaganden och koncernens resul­
tat
Likviditeten ur ett riskperspektiv
2012
Balanslikviditet (96)
Rörelsekapitalet (Mkr)
119
16
2013
2014
99
99
-1
-1
Mkr
2012
2013
Kommunägda företag
139
187
193
- varav Pajala Bostäder AB
116
149
160
23
38
33
Egna hem och småhus
5
5
4
Övrig borgen
2
2
1
X46
194
198
- varav Pajala Värmeverk
De mått som kommunen använder för att mäta
likviditeten det vill säga betalningsberedskap på
kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhål­
landet mellan omsättningstillgångar och likvida
medel samt kortfristiga skulder. Kommunens
målsättning är att den ska vara minst 100. Den
uppgick 2014 till 99 %. De kortfristiga skulderna
Summa borgensåta­
ganden
2014
Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2014
till 193 Mkr. Av kommunens totala borgensåta-
Fö rval tn ingsberä tteki
ganden är 160 Mkr beviljade till det helägda
kommunala bostadsbolaget. Bolaget befinner sig
idag i en osäker situation då man byggt ut bo­
stadsbeståndet de senaste åren i och med den
utveckling Pajala befunnit sig i. För bolaget är det
av största vikt att antalet outhyrda lägenheter inte
ökar allt för mycket för att man ska klara kostna­
derna. Pajala Värmeverk AB har under några år
haft en osäker ekonomisk situation men de två
senaste åren har inneburit att man kommit på
bana igen. Lånen som kommunen borgar för har
ökat med det beror bland annat på att man löst in
lån till kommunen samt checkkredit. Idag bedöms
bolagets situation vara stabil.
och 2014 beror på utbetalningar av pensioner.
Den stora höjningen mellan 2012/2013 berodde
på ändrade livslängsantaganden. Om den del av
pensionsskulden skulle läggas in i balansräkning­
en tillsammans med den särskilda löneskatten
sjunker soliditeten från 35 % till -31 % vilket inne­
bär att det egna kapitalet är negativt.
2008 tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 Mkr
i en fond för att möta framtida utbetalningar.
2012 upphandlades ny förvaltare, fonden hade då
ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsda­
gen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till
den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr
beslutades av kommunfullmäktige 2013-04-22
skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida
situationen i kommunen förbättras ska dessa
pengar återställas fonden inklusive samma ränta
som de gett om de varit placerade, för närvarande
1,0 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i
årsredovisningen inte i redovisningen. I redovis­
ningen är pensionsmedlen klassificerade som
omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid
35). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt
RIPS07.
Inom gruppen egna hem och småhus finns ett
antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande
som låg då många stora infriande skedde inom
denna grupp under 90-talet. Denna grupp mins­
kar dels genom amortering, dels genom att när lån
skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen.
I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden
till föreningar. För närvarande minskar åtagandet
genom amortering av föreningen och risken är
idag låg.
Aktualiseringsgraden visar hur stor andel av pens­
ionsskulden som bygger på faktiska uppgifter av
anställdas arbetstider och löner. Kommunen lig­
ger idag på 92 % vilket är gör att pensionsåtagan­
det är idag relativt korrekt även om den naturligt­
vis bygger på prognoser på hur länge man lever
och hur räntor framöver utvecklas.
Pensionsåtaganden
Mkr
2012
201
2014
9
10
11
10
10
9
Pensioner enligt äldre modell
210
223
211
Pensionsskuld
229
243
231
Pensioner som kortfristig
Avsättning till pensioner
Särskild löneskatt
55
59
56
Total pensionsskuld
284
302
287
Eget kapital inkl hela pen­
sionsskulden
-108
-125
-120
-27 %
-31%
Soliditet inld hela pensions­
skulden
Särskilt avsatta medel pen­
sionsåtaganden
Marknadsvärde pensionsme­
del
Aktualiseringsgrad pension­
er
30
30
31
32
Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och
framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäk­
ringslösningar förutom den del på ca 9 mkr som
ligger i balansräkningen som en avsättning.
-30 %
Finansiell målsättning, budgetföljsamhet
och prognossäkerhet
31
Mkr
2013
2014
4,1
-0,6
-10,6
-3,1
-3,o
-4,0
Årets resultat ska vara >1
Mkr
0,2
1,0
100 % självfinansierings­
grad av investeringar (%)
100
100
Budgetavvikelse årets
resultat
34
Prognosavvikelse augusti
89%
89%
92 %
Finansiell målsättning
Placeringar marknadsvärde
Räntor - mål 75 %
Svenska aktier - mål 15 %
Utländska aktier - mål 10 %
2012
30
24
-
5
-
4
100
Kommunen hade för 2014 målsättning om att
resultatet ska vara +0,4 Mkr vid årets slut. Det
uppnåddes inte, resultatet på -10,2 mkr var inte
ens nära målet. Det är verksamhetens kostnader
Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2014
till 231 Mkr. Av dessa redovisas 211 Mkr inte som
en skuld i balansräkningen utan som en ansvars­
förbindelse. Förändringen av denna mellan 2013
12
Förvaltningsberättelse
som är problemet, nämnderna drar över sina bud­
getramar med över 15 mkr. Pensionerna har varit
låga det senaste året med ett sådant stort överdrag
från verksamheterna är svårt att täcka. Under året
har ett lån tagits som beslutats av kommunfull­
mäktige i juni 2012 men på grund av överpröv­
ningar tagit lång tid att få igenom först kunnat
verkställas under år 2014.
För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är
det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen.
Under 2014 har samtliga nämnder haft svårt att
uppnå sina ramar. Kommunstyrelsen har bland
annat haft överdrag av budgeten vid boendet för
enskamkommande barn och fick ta en kostnad för
förskoleverksamhet i Kangos vilket gjorde att
nämnden gick med underskott. Positivt har dock
varit att både tekniska och fastigheter som brot­
tats med stora underskott under åren uppnått
balans under året. Socialnämnden är den nämnd
med de största ekonomiska problemen, -11,5 mkr.
Trots att läget stabiliserats vad gäller antalet äldre
i befolkningen har kostnaderna fortsatt öka.
Nämnden har initierat en utredning om framti­
dens äldreboende, revisionen har utrett timlöne­
hantering inom nämnden, revision och kommun­
styrelse har tillsammans utrett organisation och
styrning inom nämnden men ännu finns inga
handfasta svar på vilka åtgärder som måste till för
balans inom nämndens område. Kultur- och ut­
bildningsnämnden har ett underskott på 1,0 mkr
men då har kommunstyrelsen tagit en kostnad på
1,7 mkr för förskoleverksamhet i Kangos. Nämn­
den har fortsatt stora underskott inom förskolan.
Plan- och miljönämnden har underskott på ca 0,3
mkr som delvis beror på att utökningen i Pajala
som gjordes under tiden inget värn fanns i Korpilombolo funnits kvar även efter att värnet öpp­
nat samt kostnader för bostadsanpassning.
Nämndernas totala prognosmiss i augusti jämfört
med utfallet i december, var -1,7 mkr vilket kan
hänföras till utbetalningen till förskoleverksamhet
i Kangos som inte var med i prognosen. Nämn­
derna har kontroll över vart verksamheten är på
väg men har stora problem med att åtgärda pro­
blemen. De största prognosmissarna finns på
finansieringen där fastighetsförsäljningen be­
dömdes i augusti ge mer intäkter än vad som blev
fallet. Prognosen för skatteintäkter förändrades
under hösten vilket gjorde att resultatet försämra­
des väsentligt.
13
(7
s>
Förvaltningsberättelse
Balanskrav och god ekonomisk hushåll­
ning
Pajala kommun uppfyller inte det lagstadgade ba­
lanskrav som funnits sedan år 2000.
heter var inräknad med 2,0 mkr i den budget
kommunfullmäktige fastställde för 2014. Dessa
räknas därför som en del av en omstrukturering
för att få ner kostnader på sikt och kan därmed
räknas in i resultatet.
I kommunallagens 8 kapitel 1 § stadgas att en
kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad
det innebär varierar från kommun till kommun.
Kommunens mål för år 2014 har varit att ha ett
plus på 0,4 Mkr som blev -10,2 Mkr. Enligt lag­
stiftning ska realisationsvinster räknas bort från
resultatet. För 2015 uppgår dessa till 0,6 mkr vil­
ket beror på:
Sedan 2006 har kommunfullmäktige valt att re­
servera överskott för att täcka eventuellt framtida
underskott och dessa reservationer uppgår till
totalt 7,0 Mkr. Tabellen nedan visar att kommu­
nen inte uppnår balans i resultatet enligt krav i
lagstiftningen.
•
Enligt kommunallagen måste underskottet åter­
ställas inom tre år, så senast år 2017 måste kom­
mun ha ett överskott på minst 3,2 mkr för att
återställa detta.
Försäljning av mark/fastigheter 0,6 mkr.
Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåt­
gärder för att uppnå god ekonomisk hushållning
räknas bort från resultatet. Försäljning av fastigBalanskrav
Mltr
Resultat från resultaträkning
2011
2012
2013
2014
3,9
4,1
0,4
-10,2
-7,4
-6,8
-0,8
-0,6
-3,5
4,6
-2,7
-0,4
-10,8
4,2
6,6
7,o
3,0
5,1
0,8
0,6
Reservation av överskott
-4,5
-6,6
-7,0
0
Justerat resultat
0,0
0,0
0,0
-3,2
Avgår - reavinster
Årets resultat
Tidigare års reservation
Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5
Tillkommer omstruktureringsåtgärder
14
Förvaltningsberättelse
Sammanställd redovisning | Koncern
En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet
bedrivs i andra former än via nämnder och pro­
gramområden. För att få en helhetsbild av kom­
munens verksamhet och engagemang är det an­
geläget att tillämpa en sammanställd redovis­
ning och redovisa konsolideringsenhetens resul­
tat och finansiella ställning. Pajala kommun,
Pajalab o städer AB och Pajala Värmeverk AB
utgör tillsammans en konsolideringsenhet.
och el ökade bränslekostnaderna med så stora
belopp att ett förväntat positivt resultat förbyttes
till ett negativt resultat.
En annan stor förlustfaktor var det rekord varma
vädret i februari som i genomsnitt var tio grader
varmare än normalt.
Pajala värmerverk kommer under 2015 att inve­
stera i rökgaskondensering, en åtgärd som tar
tillvara energin i den heta ångan vid förbränning
av bränsle. Detta kommer sänka bränslekostna­
derna och med bolagets nya bränsleavtal ser utsik­
terna goda ut för framtiden.
Redovisat resultat enligt nya K3-regelverket med
uppskjuten skattefordran uppvisar bolaget ett
resultat på 0,8 mnkr.
Pajalabostäder AB
Bolaget hade goda utsikter i början på 2014 då 32
lägenheter på Fiskalsrundan skulle påbörjas och
slutföras till hösten. Uthyrningen gick till en bör­
jan bra och 19 av de 32 lägenheterna var uthyrda
innan sommaren. Men i juni kom gruvbolaget
Northland Resources meddelande om nya eko­
nomiska svårigheter och en andra rekonstruktion.
Efter det beskedet gick det inte att kontraktera fler
hyresgäster till de nya lägenheterna. Inflyttningen
skedde 1augusti men ganska snabbt visade det sig
att det fanns brister i lägenheterna. Bristerna be­
stod främst i skivkonstruktionen med omfattande
sprickbildningar i väggarna samt problem med eloch värmesystem. Problemen eskalerade och till
slut blev Pajalabostäder tvungna att säga upp
hyresavtalet, tömma lägenheterna och ordna er­
sättningslägenheter.
Bolagets eget planerade bygge i centrala Pajala
med åtta lägenheter avsedda för personer över 60
år påböljades under våren. I september började
uthyrningen och alla åtta lägenheter fick hyresgäs­
ter omgående.
Det turbulenta året medförde trots det en vinst på
2,6 mnkr. Resultatet var 1,9 mnkr bättre än bud­
geterat. I resultatet finns en realisationsvinst på
625 tkr. Överskottet kommer främst från hyresin­
täkter.
Sammanställd redovisning i siffror 20122014
2014
ro
Ol
0
CO
Balansomslutning
I nvesteringsvoly m
2013
4*.
CO
2012
604
72,2
614
72,2
539
636
44,5
Årets resultat för bolagen i koncernen
Mkr
Pajala kommun
2012
2013
Pajalabostäder AB
4,1
1,6
0,4
2,1
Pajala Värmeverk AB
-2,1
0,4
2014
-10,2
2,6
0,8
Sammanställd redovisning finansiella
nyckeltal
Resultat och kapacitet
Nettokostnadsandel (%) *
Årets resultat (Mkr)
2012
2013
100 %
100 %
2014
:LOl %
-6,8
Självfinansieringsgrad
51 %
99 %
57 %
investering (%)
Soliditet (%)
26 %
26%
25%
51Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och
generella statsbidrag
Pajala Värmeverk AJB
Bolaget hade stora förhoppningar om att för andra
året i följd kunna redovisa ett positivt driftresultat
men under årets sista dagar inträffade ett haveri i
biopannan som innebar att förbrukningen av olja
t
/1
Mkr
Bruttoomslutning
-K?
15
3,6
2,9
Risk och kontroll
2012
2013
2014 ;j
i Balanslikviditet (%)
74%
95%
78%
Förval tn i ngsberä ttelse
Drift | Redovisning
Budget
Nämnd/Styrelse
Kostnad
Intäkter
Netto
-2,0
o,5
-1,6
-2,6
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Socialnämnden
Plan- och miljönämnden
Kultur- och utbildningsnämnd
Lapplands kommunalförbund
Bokslut1
Redovisat
Mkr
Kostnad
Netto
Budget
avvikelse
o,7
-1,9
-0,3
-1,5
61,8
-107,0
-2,2
-101,7
Intäkter
2013
-165,7
60,9
-104,7
-168,8
-200,8
35,6
-165,2
-229,0
52,4
-176,6
-11,5
-164,3
-8,7
-12,9
4,0
-9,o
-0,3
-8,9
-92,3
-103,2
9,9
-93,3
-1,0
-88,9
-33,9
-33,9
0,0
-33,9
0,0
-32,7
-12,1
-100,5
3,4
8,2
-33,9
0,0
-514,9
108,6
-406,4
-550,5
128,8
-421,7
-15,4
-397,9
-12,5
0,0
-12,5
-8,9
0,0
-8,9
3,7
-13,6
0,0
2,0
2,0
-0,2
0,8
0,7
-1,3
0,8
-0,5
0,0
-0,5
-1,8
0,1
-1,7
-1,2
7,3
-3,3
0,0
-3,3
-3,4
0,0
-3,4
-0,2
-3,0
-16,3
2,0
-14,3
-14,3
o,9
-13,4
0,9
-8,4
31,1
0,0
31,1
31,1
0,0
31,1
0,0
29,3
7,8
-7,8
0,0
9,2
-9,2
0,0
0,0
0,0
Kostnader exkl. avskrivningar
38,9
-7,8
31,1
40,2
-9,2
31,1
0,0
-377,o
Avskrivningar
-16,0
0,0
-16,0
-13,9
0,0
-13,9
2,1
-13,1
-508,4
102,8
-405,6
-538,5
120,5
-417,9
-12,4
-390,1
Skatteintäkter
246,6
0,0
246,6
247,2
0,0
247,2
0,6
237,2
Statsbidrag
163,5
0,0
163,5
163,2
0,0
163,2
-0,3
156,5
0,8
0,0
0,8
1,5
0,0
1,5
0,7
1,6
-5,0
0,0
-5,o
-4,2
0,0
-4,2
0,8
-4,8
-102,4
102,8
0,4
-130,8
120,5
-10,2
-10,6
0,4
Summa nämnder
Pensioner
Fastighetsförsälj ning
Löneökningar
Kapitaltjänst finansiering
Summa finansiering
Avgår kapitaltjänst
Avgår interna mellanhavanden
Verksamhetens nettokost­
nad
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Netto
r
Nämndernas samlade budgetawikelse
Kommunens nämnder redovisar under 2014 en total budgetavvikelse på -15)4 Mkr. Under de senaste aren
har tillfälliga intäkter räddat upp resultatet och när dessa uteblivit i år har nämndernas underskott påverkat
hela kommunens resultat.
Kostnadsökning mellan 2013 och 2014
Jämfört med 2012 har kostnaderna ökat med 27,8 Mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna
ökat med ca 4,3 % eller 16,8 Mkr. Kostnadsökningarna är idag alldeles för höga jämfört med intäktsökning­
arna.
Nämndernas avvikelser
Se sid 11 samt sid 13-14 i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på
sid 26 för närmare förklaring.
16
Förvaltningsberättelse
Personalekonomisk | Redovisning
Hälsa, friskvård och rehabilitering
Här ges en redovisning av personalen sett ur ett
ekonomiskt perspektiv. Av kommunens totala
kostnader består till 64 % av personalkostnader.
Personalen är en viktig tillgång och bör därför
lyftas fram.
KS
KUN
soc
Totalt
Kvinnor
38,0
(46,4)
33,0
(38,4)
35,0
(35,4)
35,0
(37,3)
Tillsvidare anställd personal fördelning
kvinnor och män
Män
59,0
(59,3)
58,0
(52,0)
47,0
(46,0)
54,0
(51,6)
Den 31 december 2014 bestod kommunens tillsvi­
dare anställda av 634 personer eller 588 årsarbe­
tare (exklusive timanställda) jämfört med 623
tillsvidare anställda eller 580 årsarbetare året
innan. Bland den tillsvidareanställda personalen
var andelen kvinnor 81 % och 19 % män.
Totalt
48,0
(51,8)
39
(41,3)
36,0
(36,7)
(40,2)
Frisktal
%
Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det
gångna året minskat från ca 40,2 % till 39 %.
Frisktalen har sjunkit mest hos kvinnor på KS.
Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvin­
nor samt olika åldrar se tabell Obligatorisk sjuk­
frånvaro- redovisning nedan.
Könsfördelningen tillsvidare anställd
Samtliga
Kvinnor
2012
2013
2014
80%
81%
81%
Män
20%
19%
19%
Chefer/ledare
Kvinnor
2012
2013
Män
Obligatorisk sjiritfrånvaroredovisning
Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande
till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än
60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro.
2014
73%
75%
71%
27 %
25%
29%
Sjukfrånvaro
Totalt
Kvinnor
Män
-29 år
30-49 år
50 årMer än 60 dagar
Ledningsgruppen bestod av sju kvinnor och fem
män.
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Månadsavlönade
Mån­
lön
KS
Med
ssg
Kv
ssg
Män
ssg
95,7
95,2
96,3
KUN
93,2
92,9
94,3
SN
91,1
90,7
93,9
Totalt
92,5
91,9
94,9
2011
2012
2013
24 401
25 478
26 165
8BS
26 936
24 216
24 952
25 478
26306
2012
2013
2014
3,8%
4,3%
4,5%
5A%
5,5%
6%
1,7%
2,3%
1,2%
1,6%
3,5%
4,3%
36,6%
5,2%
3,5%
3,1%
4,3%
6,7%
39,1%
45,1%
4,4%
Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande
till antalet timmar ordinarie arbetstid har ökat
med 1,0 procentenheter från föregående år. An­
delen sjukfrånvaro 60 dagar och längre har ökat
med 6 procentenheter.
Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön
Lön
Män
Kvinnor
39,0
Pensionsavgångar 2014
Under 2014 avgick 24 personer med pension.
Kvinnors genomsnittslön år 2014 var 97,7 % (97,4
% 2013) av männens genomsnittslön. Skillnaden
mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var
630 kr jämfört med 687 kr året innan. Skillnaden
har under året minskat med 57 la1.
Prognosen kommande pensionsavgångar
Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde
avgångs skyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan
arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta
innebär att tidpunkten för pensionsavgång är
någonstans från 61 till 67 års ålder. Prognosen för
pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65
års ålder:
18
Förvaltningsberättelse
Investering | Redovisning
Redovisat
Budgetanslag
2013
2014
Intäkter
Mark - återköp Korgparken
Kostnader
Netto
669
669
Inventarier Kommunstyrelsen
200
399
399
Reinvest hårdvara IT-enheten
600
605
605
Återställning Bredband
1371
1371
80
73
73
100
98
98
1873
1513
800
800
5889
5 529
Reservkraft - äldreboenden
917
917
Energisparåtgärder fastigheter
408
408
1258
1258
68
68
Underhållsåtgärder
346
346
Målning fastigheter
397
397
Inventarier Räddningstjänsten
Inventarier KUN
Konstgräsmatta
1 000
Inventarier SOC
650
Siimma inventarier
0
2 630
360
360
Underhållsåtgärder Pajala c-skola
Asfalteringsåtgärder
Laestadiusskolan
Centralskolan kök
Utemiljöer
9
9
205
205
495
495
O
0
4103
4103
Pajala Airport
1500
1844
4817
2973
Gator och vägar
1 000
0
846
846
Vägbelysning
1700
0
3 364
3 364
Summa fastigheter
0
200
0
71
71
4 000
0
3 717
3 717
600
0
679
679
0
0
160
160
12
12
13 666
11 822
3 000
426
426
Summa mark
3 000
462
426
TOTALT
3 OOO
24 120
21 880
Parker och rastplatser
Vatten och avlopp
Renhållning
Övrig teknisk verksamhet
200
Pajala reningsverk förstudie
Summa tekniska
Tallbacken
9 200
11 830
1844
2 204
Avslutade projekt
Detta år finns inget tydligt stort projekt men konstgräsplan är ett av det större kultur och utbildning haft på
flera år. I år har samtliga projekt avslutats och aktiverats så att avskrivningar påbörjas på dem 2015. Tek­
niska gör för närvarande en stor satsning på att förnya vägbelysningen. Inom fastigheter pågår en upprust­
ning av centralskolan i Pajala.
17
Prognosen för pensionsavgångar
Pension
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Totalt
KS
PoM
4
4
7
5
6
6
7
9
48
KUN
SN
Totalt
4
6
14
22
13
23
4
6
9
9
21
32
14
25
16
3i
7
22
27
10
10
10
8
27
58
103
209
Frånvaroutvecklingen åren 2010 - 2013
Frånyaro
Sjukdom, rehab, sjukersättning/arbetsskada
Föräldrapenning, vård av barn
5,7%
3,6%
Studier
1,2%
3,5%
1,3%
Semester
9,3%
9,2%
9,5%
9, 2%
9,1%
Enskild angelägenhet
0,2%
0,2%
0,2%
0,0%
0,2%
Annan tjänstgöring, facldigt. militärt, övrig frånvaro
4,5%
6,3%
6,1%
4,4%
4,7%
2010
2011
2012
2013
5,5%
4,5%
3,8%
5,5%
3,3%
3,5%
1,1%
1,2%
0,6%
2014
7,o%
Förvaltningsberättelse
Mål | Uppfyllelse
Pajala kommun har antagit en styrmodell som
ska vara vägledande för nämnderna och styrel­
serna i deras arbete.
Styrmodell
Kommunfullmäktige sätter upp en vision och an­
tar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter
nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för
varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån
nämndens mål att uppfylla vissa saker.
Vision
Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012
en vision för kommunen som gäller för åren 20122014.
Pajala 2020 - 10 000 invånare.
Till de prioriterade områdena under mandatperi­
oden hör:
•
•
•
•
•
Bostäder
Näringsliv
Hållbart samhälle
Kommunal service
Kommunal ekonomi
Bostäder
• Attraktiva nya bostadsområden
Bostadssituationen har varit ett prioriterat
område under lång tid i kommunen. Arbetet
med att planlägga mark i kommunen har fort­
satt under 2014. Investeringsbudgeten har
prioriterats under några år mot infrastruk­
turåtgärder i nya områden.
• Marknadsföring
En ny grafisk profil för kommunen togs fram
och används i utformning av material från
kommunen. Att utveckla kommunens hemsida
är ett projekt som ständigt pågår.
• Mångkultur bas
I planeringen av nya bostadsområden tas hän­
syn till den kultur som funnits i området.
Näringsliv
• Breddat näringsliv
Via projektet Framtid Pajala stöder kommu­
nen nya och befintliga företag genom rådgiv­
ning m m. Tomtechartern som genomfördes
under december månad är ett sätt att utveckla
turismen i kommunen.
•
Nya samverkansformer
Pajala utveckling har anordnat frukostmöten
en gång per månad med företagare i olika de­
lar av kommunen. På dessa möten har kom­
munen alltid representanter. Kommunled­
ningen har med jämna mellanrum träffat före­
tagarna för att diskutera aktuella frågor.
Hållbart samhälle
• Bostäder och lokaler med hänsyn till trans­
porter, infrastruktur och energianvändning
I framtagande av planer och projekteringar är
hänsynen till faktorer som transporter, infra­
struktur och energianvändning viktig.
• Flerspråkighet en framgångsfaktor
För att betona flerspråkigheten har ett antal
kommunala dokument översatts till finska och
meänkieli. En Svensk-Tornedalsk fras- och
ordlista är framtagen med ekonomiskt stöd av
kommunen samt hjälp av personal inom
äldreomsorgen.
Kommunal service
• Modern service på lika villkor
Socialtjänst har satsat på nya arbetsredskap
för att bättre kunna planera sin arbetstid och
därmed få ut mer service. Inom skolan har
fortsatt sin satsning på modern teknik för att
vara med i utvecklingen
• Strategiskt fokus med omvärldsanalys
Kommunen har medverkat i jämförande kvali­
tetsnätverk för att mäta kvaliteten med andra
kommuner. Medverkan vid nätverksträffar
• Dialog med medborgar e/kunder/brukare
Kommunledning har träffat medborgare på
öppna möten under året. Träffarna har skett
på olika orter runt kommunen.
Övergripande finansiella mål för att
uppnå god ekonomisk hushållning
•
Ha ett överskott i resultaten minst 1,0 % av
skatter och bidrag.
Målet är inte uppnått, resultatet är 10,2 Mkr.
Nettokostnadernas andel av skatter och gene­
rella bidrag bör ej överstiga 94 96.
Målet är inte uppnått,
nettokostnaderna tog 102 % av skatter
och bidrag.
Förvaltningsberättelse
Övergripande verksamhetsmål
av betydelse för god ekonomisk hushåll­
ning.
•
Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga
budgeterade medel.
Målet är uppnått.
•
Avslutade projekt ska maximalt avvika med l
% mot projektets totala omslutning.
Målet är uppnått.
Sammanfattande bedömning
Totalt har kommunen uppnått samtliga sina verk­
samhetsmål mål. De finansiella målen uppnås
inte. Med hänsyn till kommunfullmäktiges beslut
om budget kan inte god ekonomisk hushållning
enligt kommunfullmäktiges definition ha upp­
nåtts.
21
Förvaltning sberättels
Framtids | Bedömning
Under våren/försommaren år 2014 blev det
återigen klart att gruvbolaget hade ekonomiska
bekymmer. Bolaget gick in i en frivillig rekon­
struktion som dock inte lyckades och i december
gick företaget i konkurs. Denna konkurs har stor
inverkan på hela kommunen. Sedan förra året
har arbetslösheten ökat samtidigt som inflytt­
ningen har minskat. I och med att kvotflyktingar
samt ensamkommande barn ökar har detta till
viss del kompenserat den ökade inhemska ut­
flyttningen. Idag pågår arbete av konkursförval­
tare med att hitta en lösning på en framtida
gruvdrift. Senare under våren 2015 kommer
resultat av arbetet att presenteras.
Det ekonomiska läget i kommunen är bekym­
mersamt. Under ett stort antal år har kommu­
nen förlitat sig på extraordinära intäkter som
räddat resultatet men detta år när de uteblev är
resultatet ett stort underskott. Det ekonomiska
läget är bekymmersamt dels på grund av den
stora osäkerhet som råder vad gäller gruvindu­
strin men också med tanke på den demografiska
utvecklingen i kommunen. Antalet äldre kom­
mer öka, för närvarande är vi inne i en liten
svacka vad gäller äldre äldre (85-w) men redan
2017 ökar denna grupp enligt prognoser som
SCB gjort åt kommunen. Att lösa omsorgen om
denna grupp samtidigt som socialnämnden går
in i en stor generationsväxling kommer att vara
ett närliggande bekymmer för kommunen. I det
läget skulle en stabilare ekonomi än dagens vara
att föredra.
Prognosen visar att antalet äldre över 65 ökar
något de närmaste 20 åren men den stora ök­
ningen är för de över 85 år. Redan om 3-4 år
kommer denna grupp öka med 10-15 %• Antalet
individer är inte många, kanske 20 personer
men om 60 % av dessa har insats från kommu­
nen till en snittkostnad av 500 000 kronor är
ökningen i kostnader för kommunen mellan 510 mkr.
160
140
120
100 —•
Utveckling 85-w
Utvecking 65-w
Diagram Utveckling av antal äldre med 2012
som bas.
Förvaltningsberättelse
Kvalitet | Mått
Pajala kommun har för andra gången deltagit i ett projekt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) hållit
i kallat "Kommuners kvalitet i korthet (Kkik).
Genom att mäta ett antal nyckeltal har en rangordning av kommunerna skett inom ett antal områden som
ska spegla en del av den kvalitet som kommunen tillhandahåller till medborgarna.
I de fall kommunen tillhör den tredjedel kommuner som ligger på första plats har siffran markerats med
grön markör. Om kommunen ligger bland den tredjedel som är i mitten är ingen färg markerad och om vi
ligger bland den tredjedel som har sämst mätvärden av de undersökta kommunerna är måttet rödmarkerat.
Observera att de sifferuppgifter som finns i dokumentet är hämtat från Vad kostar verksamheten i din
kommun där hyror, måltider m m läggs på vaije verksamhet. Siffrorna avser 2013 och går inte att jämföra
med siffror i nämndernas dokument.
Mått
Tillgänglighet e-post %
Tillgänglighet telefon %
Bemötande telefon %
Öppettider bibliotek/simhall/ÅVC kväll/helg
Plats på förskola önskat datum %
Väntetid förskola dagar
2012
30.
2013
69
2014
63
Medel-
37
80
46
88
49
86
29
81
29
44
83
29
Väntetid särskilt boende dagar
5
41
Väntetid försöqningsstöd dagar
19
96
6
29
-
14
21
-
13
83
48
67
21
52
16
I tillgängligheten har undersökts hur lätt det är att få tag på kommunen via telefon eller e-post. Man har även
uppskattat vilket bemötande som getts vid telefonsamtalen. I tillgängligheten finns även mått för öppettider
på bibliotek, simhall samt väntetider för olika service.
Mått
Trygghet
Barn/personal förskola planerat
Barn/personal förskola närvarande
2012
2013
2014
5,1
3,5
4,3
3,5
4,4
3,o
Medel­
värde
5,4
4,3
De mått kommunen varit med på inom området trygghet är förskolans personalbemanning, både planerad
och faktiskt närvaro utifrån mätning som gjorts.
Mått
Delaktighet och information
Valdeltagande kommunval
Webbinfo % av maxpoäng
Delaktighetindex % av maxpoäng
2012
2013
2014
55
25
60
32
78,8
59
35
Medel­
värde
83,2
78
53
Delaktighet och information består dels av SKL:s undersökning av kommunens hemsida. Delaktighetsindex
består av ett antal frågor där kommunen själv uppskattat vad som finns på hemsidan.
23
4^ ^1\£>
Förvaltningsberättelse
Mått
2012
Effektivitet
Kr/barn förskola
Nationella prov åk 6
Nationella prov åk 3
Åk 9 behöriga till program gymnasiet %
Elevers syn på skolan ant positiva svar
Kostnad per betygspoäng grundskola
Elever som fullföljer gymnasiet
Serviceutbud särskilt boende and av max
Kostnad särskilt boende
Andel brukare särskilt boende som är nöjda
Serviceutbud hemtjänst andel av max
Kostnad hemljänst/brukare
Andel brukare hemtjänst som är nöjda
Serviceutbud LSS index
Ej återaktualiserade ungdomar inom ett år
2013
142 285
73
63
92,6
83
412
76
73
630 242
83
64
250 695
89
78
151560
95
60
89,9
84
416
86
638 383
85
262 568
87
-
2014
165 972
86
72
74,5
74
464
83
724 210
80
48
347 254
92
82
67
Medclvärde
125 593
92
68
86,4
76
368
78
66
676 709
84
66
248 519
91
82
78
2012
2013
78,3
35,0
9,2
79,8
81,1
6,0
2,2
6,4
36
8
5,1
2,2
6,7
54
22
2014
00
Mått
Samhällsutveckling
Förvärvsarbetare 20-64 %
Förändring antal förv arb per 1000 inv
Antal nya företag per 1000 inv
Inv som erhållit ek bistånd (%)
Sjukpenningstal
Miljöbilar i kommunorganisationen %
Ekologiska livsmedel %
cn
De flesta mått som mätts fmns inom det som kallas effektivitet. Inom detta område finns bland annat kost­
nader för olika verksamheter där en hög kostnad innebär lägre effektivtet. Man har även mätt vilken service
som tillhandahålls, hur nöjda brukare/elever är med verksamheten och effekter av verksamheter i form av
hur elever presterar på nationella prov samt hur många som är behörig att gå vidare till gymnasieskolan.
12
Medel­
värde
78,5
13,7
4,9
4,1
9,3
45
20
Slutligen mäts även hur kommunen är som samhällsutvecklare. Andelen miljöbilar, ekologiska livsmedel är
kommunens siffor. De andra mättalen speglar andra faktorer i samhället.
24
Kommun | Fullmäktige | Valnämnd | Överförmyndare
Kommunfullmäktige
Därefter i september ägde val till riksdag, kom­
mun och landsting rum. I samtliga val har nämn­
den ansvarat för förtidsröstning, institutionsröst­
ning förutom valet på valdagarna.
Kommunfullmäktige genomförde under året fyra
ordinarie sammanträden och behandlade 75 pro­
tokollförda beslut.
Besluts som tagits av kommunfullmäktige är bla
att flytta över handläggning av färd­
tjänst/riskfärdtjänst till Regionala kollektivtra­
fikmyndigheten, ny renhållningsordning, revide­
ring av pensionspolicyn, personalpolicy och änd­
rade borgensramar till de kommunala bolagen.
De taxor som fullmäktige beslutat om är bland
annat för räddningstjänsten, livsmedelstaxan,
renhållningstaxa, VA-taxa samt avgiftstaxa för
teloiiska tjänster.
Överförmyndaren
Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn över
förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap.
Denna tillsyn ska motverka rättsförluster för per­
soner som av olika anledningar inte kan ta vara på
sina rättigheter. Överförmyndarens uppdrag är
reglerat i föräldrabalkens bestämmelser. Länssty­
relsen utövar tillsyn över överförmyndaren. Under
året har ett förbättringsarbete påböijats där över­
syn av budget, personal och verksamhet gjorts.
Fullmäktige har fått information från kultur- och
utbildningsnämnden, socialnämnden, kommun­
kansli, projektet Ung i Tornedalen, Pajala Airport
samt om arbetskläder inom socialtjänsten. En
särskild information vilka samhällseffekter gruv­
drift har hölls i november då även ett upprop till
Sveriges Regering antogs.
Resultaträkning
Mkr
Kommunfullmäktige
Valnämnd
2012
2013
2014
-0,3
-0,3
-0,4
0,0
0,0
-0,2
Överförmyndaren
-0,5
-0,6
-0,6
Nettokostnad
-0,9
-0,9
-1,2
Ram
0,9
0,9
0,9
Årets resultat
0,0
0,0
-0,3
Valnämnd
Valnämnden har efter ett lugnt år 2013 haft två val
att administrera under 2014. Första valet var till
Europaparlamentet som ägde rum i maj 2014.
25
$
Kommun | Styrelsen
kommunala
verksamheten.
Utredningen
presenterades för politiker i februari 2015.
Kommunstyrelsens
verksamhet
har
ett
underskott på -2,2 Mkr 2014. De tekniska
verksamheterna inkl fastigheter har vänt flera års
underskott till överskott på totalt 3,4 mkr.
Ensamkommande barn har även i år ett
underskott. Kansliet har tagit en kostnad för
förskoleverksamhet i Kangos vilket medfört
underskott på den verksamheten.
Kansli
Kansliet
består
av
nämndssekreterare,
administratör och kommunikatör. Under året har
kansliet haft hand om ärenden till nämnder och
styrelser. Utskick till politiker sker idag främst
via läsplattor. Ett kommunblad till samtliga
hushåll i kommunen utarbetas och kommer ut en
gång i månaden.
Övergripande verksamhetsbeskrivning
Kommunstyrelsen,
som
förutom
egen
verksamhet,
har
ett
helhetsansvar för
kommunens utveckling med övergripande
uppgifter ifråga om samordning, ledning och
uppföljning. Kommunstyrelsen genomförde 7
sammanträden under 2014.
Personal- och löneenhet
Gruppen arbetar med personaladministration
och löner och har också ansvar för
konsumentvägledning och administration av
vissa kommunala bidrag.
Under året har avtalet för samverkan mellan
arbetsgivare
och
arbetstagarparterna varit
uppsagt från Kommunals sida men efter åtgärder
från arbetsgivarens sida är det nu åter
permanentat. I samband med att TimeCare
införts som schemaläggningsverktyg har
lönesystemet trimmats för att kunna ta emot
information om schemalagd arbetstid m.m och
den automatiska överföringen systemen emellan
är nu i full drift. Ett antal av riktlinjerna i
personalhandboken har bearbetats. En uppstart
av vidareutveckling av
processen runt
lönebildning har gjorts under hösten och
kommer att få sin fortsättning under 2015.
Årets verksamhet och händelser
Inom Kommunstyrelsen finns enheter för
kommunledning, personal & löner, fastigheter,
ekonomi, IT, tekniska, ensamkommande barn
(ekb) samt kost- och hygien. Tekniska
verksamheter presenteras på en egen sida. Från
och med 2004 sorteras även förvaltningen för
Plan och miljö och räddningstjänst under
kommunchefen men som en egen nämnd. Dessa
verksamheter redovisas under Plan- och
miljönämnd.
Kommunledning
Ledningsgruppen
består
av
tre
förvaltningschefer, sju avdelningschefer, vd:n för
Pajalabostäder samt kommunikationsansvarige.
Kommunchefen
är
ordförande
och
kommunikationsansvarige
sekreterare.
Ledningsgruppen träffas varannan vecka.
Ekonomienheten
Enheten ansvarar för ekonomiadministration,
projektredovisning, inköpssamordning. Inom
enheten finns även
kollektivtrafik och
varuhemsändning.
Enheten
har
arbetat
utbildning inom inköp samt ekonomisystem till
verksamhetsansvariga. Enheten har medverkat i
framtagande av ny uppföljningsrutin. Bland
upphandlingarna kan nämnas påböijan av
livsmedel, möbler mm. För Pajala Värmeverk har
enheten medverkat i en utveckling för att få
bättre kontroll över ekonomin.
Ärenden som behandlas är bland annat ekonomi
och verksamhetsutveckling, bland annat har ett
nytt förslag till månadsuppföljning utarbetats.
Gemensamma utbildningar har genomförts inom
arbetsmiljö samt en inköpsutbildning. Kolari
kommun kom på ett studiebesök under våren. En
presentation av kommunens verksamheter
gjordes och avslutades med lunch i den
ombyggda skolrestaurangen.
IT-enheten
IT ansvarar för IT-verksamheten i hela kommu­
nen och har dessutom ansvar för Pajala Stadsnät
och diverse funktioner för Lapplands Gymna­
sium, bl.a den gemensamma läroplattformen
Under hösten har gruppen arbetat med en
utredning om kostnader och strukturer i den
26
v
Moodle.
Enheten har arbetat med en modernisering av
system och övervakning. Även säkerheten i sy­
stemen gås igenom.
Framtid
Kommunledning & kansli
Arbetet med att hålla hemsidan aktuell och
intressant är ett pågående arbete.
Kost- och hygienenheten
Kostenhetens uppgifter är samordning och tillag­
ning av kost till skola, barnomsorg, äldreomsorg i
eget boende samt till boende på sjukhem och
servicehus.
Inom kostverksamheten har enheten arbetat med
näringsriktigheten i maten. Enheten arbetar med
att minska socker och tomma kalorier i mål­
tiderna och öka mängden frukt och grönsaker.
Under 2014 öppnade skolrestaurangen i Pajala
Ekonomienheten
Kommer hålla utbildning i upphandling/inköp
för organisationen. En uppgradering av dagens
ekonomisystem kommer snart vara nödvändig.
Utveckla elektroniska kundfakturor. Utveckla
ekonomisystemet i e-administration.
Kost- och hygien
• Utveckling inom måltidsupplevelsen.
Fortsätta arbetet med att skapa
restaurangmiljöer av skolköken
Verksamhetsfastigheter
Fastigheterna har dragits med underskott ett
flertal år som i år äntligen vänt. Anledningar till
detta är energibesparande åtgärder som företa­
gits under ett antal år samt att 2014 var ett ovan­
ligt gynnsamt år för fastigheterna med lägre
energikostnader tack vare klimatet, under 2013
Centralskolan i Pajala har fortsatt rustat upp för
att bli mer ändamålsenlig för verksamheten.
Måluppfyllelse
Bostäder - projektering av Tallbacken för att
möjliggöra lägenheter/småhusbyggen.
Attraktiva Pajala - Kost- och hygienenheten
arbetar på att bli bästa köket i Norrbotten och att
skapa restaurangkänsla i skolköken.
Näringsliv - Ekonomienheten arbetar med att få
våra lokala leverantörer använda elektroniska
hjälpmedel för anbud och fakturering.
Kommunledning har träffar med företrädare för
näringslivet.
Modern service - skolmatsedlar finns i dag på
webben och i appar för telefoner. Nytt
rapportsystem vad gäller ekonomisk information,
Avtalsdatabas finns. Hemsidan uppdateras
regelbundet. Ett Instagramkonto är öppnat.
•
Öka samarbetet mellan kostenheten och
skolan.
•
Oka samarbetet mellan kök och omsorg
för att höja måltiderna för kunden inom
äldreboenden.
•
Fortsatt utveckling av kostdataprogram.
•
Vidareutveckla specialkoster inom givna
ramar
IT-enheten
Fortsätta arbetet med att förnya och utveckla
dagens system till att bli säkrare och effektivare
samtidigt som de blir mer ändamålsenliga.
Resultat hela ks inkl. telaiiska verksamheten
Mkr
Intäkter
Kostnader
Kapitaltjänst
Nettokostnader
Ram - driftkostna­
der
Ram kapitaltjänst
Årets resultat
27
2012
54,3
-130,1
"25,1
100,9
2013
58,0
-133,3
-26,4
101,7
2014
61,2
-141,0
-27,8
107,0
75,3
75,7
76,9
25,8
26,4
0,3
0,4
27,8
-2,1
Kommunstyrelsen | Teknisk verksamhet
underhåll görs en stor del investeringsobjekt
inom verksamheten av driftpersonal. Prioriterat
har varit att förbättra brister i kvalité och att re­
novera återkommande felställen.
Tekniska avdelningen har under året arbeta
med många mindre projekt som varit inriktade
på förbättra kvalité och effektivitet genom bättre
teknik, planering och resursutnyttjande. Det
gäller inom alla områden i verksamheten. De
största investeringarna har skett på flyget, i
vågbelysning samt vatten- och avlopps-anlägg­
ningar. Driften har fungerat väl och har genere­
rat ett överskott mot budget.
Renhållning
Renhållningen omfattar sophämtning, slam­
tömning och verksamhetsavfall (ÅVC).
Sophämtning sker i egen regi, tömning varannan
vecka. Totalt samlade vi in 1051 ton hushållsavfall
under året, detta transporteras sedan till för­
bränningsanläggningen i Kiruna. Mängden hus­
hållsavfall har ökat med cirka 73 ton från föregå­
ende år.
Mark och GIS
Under 2014 har ett fåtal fastighetsaffärer och
nyttjanderätter upprättats. Efter en lång process
har vi fått dispens för att ha en grillstuga på Jupukka som förväntas kunna tas i bruk under vå­
ren 2015. Flertal markärenden som har många år
på nacken behövts lösas. Vi har under 2014 gått
med i Geodatasamverkan som innebär att vi har
nu har tillgång till en stor mängd geografisk in­
formation från olika myndigheter. Vi har över­
gått till ett nytt geografiskt informations-system
som ger högre användbarhet. Många större in­
mätningar har genomförts som gjort att kommu­
nalteknisk geografisk data kunnat uppdateras
löpande.
Återvinningscentralerna tar emot avfall från hus­
håll och företag. Totalt har vi tagit emot 561 ton
brännbart avfall vilket är 109 ton mer än föregå­
ende år. Mängden deponi uppgick till 187 ton
vilket är en ökning med 66 ton. Den totala mäng­
den metall uppgår till 312 ton. Därutöver har
även andra fraktioner insamlats såsom trä, farligt
avfall, elektronik, trädgårdsavfall osv.
Slamtransporter från kommunala reningsverk
och enskilda slambrunnar har under året genere­
rat ca 8300 ms slam från ca 1750 enskilda brun­
nar.
Pajala Airport
Antalet passagerare ökat med 33 96, från 4782
resenärer år 2013 till 6365 resenärer år 2014.
Under årets första 9 månader hade vi positiv
trafikväxt. Detta stanna av under hösten. Anled­
ningen var ett stort antal inställda flyg i linjen
Pajala-Luleå-Pajala under oktober som orsakade
förtroendekris hos flygbolaget Avies. Trafikver­
ket har upphandlat linjen på nytt vilket innebär
att det kommer en ny flygoperatör i oktober år
2015. Utlandstrafiken har ökat totalt sett med fler
charterplan än under 2013. Det så kallade "Tom­
teflyget" från England under december lockade
drygt 1 400 turister. Pajala Airport har ersatt tre
medarbetare varav en tjänst är ny och delas med
kommunalteknik. Personen arbetar vintertid på
flyget och sommartid på slamtömning. Ny flyg­
platschef har börjat i september år 2014.
Gator och vägar
Verksamheten sköter 76 km kommunala gator,
vägar och gång- och cykelvägar. Kommunen har
ca 2 800 stycken kommunala gatubelysningar i
sitt bestånd. Antalet har minskat med ca 650
stycken från år 2013. Minskningen beror dels på
att ett flertal har överförts i Trafikverkets regi
samt att riktlinjerna för gatubelysning tillämpas
vid ombyggnation och utbyte av kvicksilverar­
maturerna. Det återstår ca 1500 belysnings­
punkter där kvicksilverarmaturerna måste för­
nyas snarast.
Det har utbetalats 180 stycken bidrag till enskilda
vägar. Inom verksamheten handläggs också tra­
fikregleringar enligt lokala trafikföreskrifter samt
utfärdande av transportdispenser samt parke­
ringstillstånd för handikappade.
Vatten och avlopp
Verksamheten sköter drift och underhållet av 26
vattenverk, 27 avloppsreningsanläggningar samt
och 36 avloppspumpstationer. Ledningsnätet i
verksamheten omfattande 58 km vattenledning
och 47 km avloppsledningar. Förutom drift och
Verksamheten har ansvarat för allmänna parker
och ytor. Under året har soltorgets lekplats fär­
digställts.
28
Övrig teknisk verksamhet
Verksamheten utför kosttransporter och lastmaskintjänster, interposttransport samt snickartjänster till verksamheter och kommunala bola­
gen.
Måluppfyllelse och organisation
Av det mål som satt upp internt för verksamhet­
erna har huvuddelen uppfyllt.
Flyget har efter verksamhetskontroll från Trans­
portstyrelsen haft ett omfattande arbete med att
uppfylla krav som tidigare varit bristfälliga. Fly­
get har även tvingats uppgrader sin utrustning
och kompetens för att klara större plan (Boeing
737) böljat trafikera flygplatsen. Mycket arbete
har också lagt ner på att skapa förutsättningar för
utökat flyg med bl.a. turister.
Kommunaltekniken har lagt ner mycket arbete
med att organiser sina resurser på ett mera opti­
malt sätt. Arbete med olika datasystem för trans­
porter pågår. Arbetstidsplanering för personal
har på olika sätt förbättrats. Viss personalom­
sättning har skett. Tid för utbildning och utvecklig av personal har prioriterats.
Gemensamt för tekniska har en översyn av ar­
betsuppgifter skett då personal sluta och eventu­
ell omfördelning innan ny personal anställts.
Mkr
Mark och
GIS
Pajala
Airport
Vatten
avlopp
Renhåll­
ning
Gator
vägar
Övrigt*
Totalt
0,2
10,7
10,0
7,7
1,0
1,0
30,6
Kostnader
-0,9
-13,7
-15,3
-11,2
-10,9
-2,2
-54,2
Nettokostnad
-0,7
Intäkter
-3,o
-5,3
-3,5
-9,9
-1,3
-23,7
Ram
1,0
3,9
6,5
3,2
9,4
1,4
25,4
Årets resultat
o,3
o,9
1,2
-o,3
-0,5
0,1
1,7
*Övrigt innefattar vaktmästare, snickare och mattransporter
29
$
Social | Nämnd
Årets resultat
Socialnämndens utfall 2014 uppvisar ett under­
skott med 11,4 mkr i förhållande till budget. Net­
tokostnaden uppgår till 176,6 mkr jämfört med
2013 då nettokostnaden var 164,3 mkr. Kostna­
derna uppgår till 229,0 mkr jämfört med 205,2
mkr året innan. Kostnadsökningen är 23,8 mkr.
Intäkterna uppgår till 52,4 mkr jämfört med 40,9
mkr året innan. Intäktsökningen är 11,5 mkr.
och service för vissa funktionshindrade, LSS.
Inom socialtjänsten ingår även handläggning av
serveringstillstånd, färdtjänst, samordning av
flyktingverksamheten..
Socialtjänsten gemensamt
Budget för ledning, administration och politisk­
verksamhet slutar på ett underskott med 40 tkr.
Detta underskott beror på kostnad för ett samver­
kansavtal gällande tekniska hjälpmedel samt kost­
nader för konsult insatser (ProCapita). I övrigt har
verksamhetkostnaderna följt budget i stort.
Pajala kommun ingick i SKI:s rikstäckande upp­
handling av trygghetslarm i ordinärt boende, och
strax före sommaren 2014 började de första digi­
tala larmen att installeras.
Årets vikliga händelser
Vikariehantering via Time Care Pool infördes i
mars, syftet med detta är att få en sammanhållen
och effektiv vikariehantering, avlasta chefer.
Äldreomsorgen ingick tillsammans med Arvid­
sjaurs kommun och tre andra europeiska länder i
projekt Remodem, som drevs av Luleå Tekniska
Universitet i samarbete med Norrbottens Läns
Landsting och Kommunförbundet. Projektets
syfte var att förbättra vardagen för demenssjuka i
glesbygd. Digitala lösningar i form av läsplattor
för anhörigvårdare testades med gott resultat.
Individomsorgen
Individomsorgen redovisar för 2014 ett under­
skott mot budget motsvarande 5,2 mkr. Verksam­
hetskostnader som varit högre än budgeterade
medel är försöijningsstöd, personlig assistans och
serviceboende. Retroaktiv utbetalning av höjd
jourersättning har betalats ut motsvarande 1,3
milj.kr. Intäkterna har ökat med 2,4 mkr jämfört
med 2013.
Socialtjänsten ingår i Kostnad per brukar (KPB)
för andra året i rad. Resultaten av detta är ett bra
underlag för att jämföra våra verksamhetskostna­
der från år till år både egna verksamheter men
också med andra kommuner.
Hemtjänsten
Hemtjänsten visar på ett underskott jämfört med
budget med 3,1 mkr. Intäkterna är 349 tkr. högre
än budgeterat. Underskottet beror på verksam­
hetsutökning i form av ökat behov av insatser, då
främst i Tärendö- och Junosuando området.
Handläggning av färdtjänst övergick under hösten
till Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM).
Det innebär att all handläggning av färdtjänst
tillstånd görs av RKM.
Socialtjänsten har medverkat i statens satsningar
inom flera olika områden, t ex mest sjuka äldre,
psykiatri samt barn och unga. Dessa satsningar
har haft syftet att utveckla verksamheterna genom
utbildningssatsningar, registreringar och me­
todstöd. De flesta satsningarna bygger på prestat­
ionsersättning för uppnådda resultat.
Särskilt boende för äldre
Äldreboende visar på ett underskott motsvarande
2,3 mkr Intäkterna blev 226 tkr högre än budgete­
rat främst beroende på ökade vård- och omsorgs­
avgifter. Kostnadsökningen beror på ökade timvikarie kostnader, samt övertidsersättning och OB
ersättning som avviker från budget. Sjukvårdsar­
tiklar och tekniska hjälpmedel har kostat betydligt
mer än budgeterat.
Efter flera års utredning på länsnivå tillsammans
med landstinget har en överenskommelse mellan
länets alla kommuner och landstinget antagits om
att starta ett beroendecentrum i länet.
Verksamhet,sbeskrivning
Socialnämndens verksamhet utgör det yttersta
skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden
skall därför hålla sig väl underrättad om befolk­
ningens levnadsförhållanden, delta i samhällspla­
neringen för en god samhällsmiljö samt främja
den enskildes rätt till arbete, bostad och utbild­
ning. Socialnämnden ska säkerställa en skälig
repsektive god levnadsnivå för de personer som är
i behov av insatser
Under året har en utredning om framtidens äldreboende gjorts, detta som ett underlag för eventu­
ella strukturförändringar i framtiden. Även har ett
arbete med LEAN påböljats. LEAN innebär att se
över processer för att förbättra och tydliggöra de
olika delarna i processerna. Detta ska leda till att
arbetet är värdeskapande och därmed elimineras
icke värdeskapande arbetsuppgifter.
Under året har det varit ett stort fokus på eko­
nomin. Nämnden arbetar med att få fram fakta
om kostnader och kostnadsökningar och genom
Verksamheten regleras i Socialtjänstlagen, Hälsooch Sjukvårdslagen samt Lagen om särskilt stöd
30
detta arbete försöka finna åtgärder. Detta arbete
kommer att fortsätta under 2015.
Fortsatt utveckling hemsidan för att ge medbor­
garna information, underlätta ansöknings förfa­
randet och öka effektiviteten.
Resultaträkning
Måluppfyllelse
Fördjupa användandet av resultaten från Öppna
jämförelser och kostnad per brukare inom hela
socialtjänsten genom att:
M loIntäkter
Kostnader
Analysera resultaten, tillämpa slutsatserna, ana­
lyser vad tillämpningen gav
Delvis genomfört, pågår
Nettokostnad
Ram
Årets resultat
Använda metoden LEAN vid förändringsarbete
genom att:
2012
2013
2014
36,3
-197,0
160,7
40,9
-205,2
52,4
-229,0
164,3
161,8
176,6
"2,5
-11,4
2012
2013
2014
74
83
103
28 000
30 000
21
25 000
18
87329
93 066
154,5
-6,2
165,2
Prestationer ocli nyckeltal
Börja med att gå igenom specifika processer med
hjälp av LEAN metoden
Genomfört
Kr
' Individomsorg
Hushåll med försöijningsstöd, antal
Skapa interna sysselsättningsplatser inom verk­
samheterna. Målgrupp: personer som inte ingår i
den vanliga arbetsmarknaden genom att:
Kostnad/hushåll
Personliga assistanser
Utförda LASS timmar
Inom socialtjänstens verksamheter försöka finna
arbetsuppgifter som lämpar sig för målgruppen.
Delvis genomfört, pågår
23
105792
1
1
Antal färdtjänstresor
5152
5 447
5383
217
162
157
Antal brukare
189
191
192
VoO pers åa/brukare
0,33
0,32
o,33
Antal
brukartimmar/mån
6 104
6155
6583
Antal lägenheter
145
145
145
Platser/invånare över
65 år, %
7,5
7.5
7,3
Kostnad/Iärdtjänstresa
Framtid
Vidare utveckla vikariesamordningen men hopp
om att fler förvaltningar inom Pajala kommun
ingår i detta.
Hemtjänst
Se över strukturen inom socialtjänsten för att
klara av framtida behov.
Fortsätta använda metoden T,FAN för att förbättra
och tydliggöra processer.
Äldre boenden
Under 2015 kommer arbetet med att hitta former
för att få kostnader och budget att vara i balans
fortsätta. Detta arbete berör fler enheter inom
kommunen och en förutsättning är att samverka.
31
V.
^2
Plan och miljö | Nämnd
nosuando, en i Korpilombolo, en i Tärendö och en
i Pajala centralort. Trafikfrågorna har fortsatt vara
högaktuella, bland annat planerar Trafikverket
tillsammans med kommunen för åtgärder i Pajala
centralort inför att Trafikverket ska överlämna
ansvaret för centrumgatorna till kommunen. I
samband med detta har en barnkonsekvensanalys
genomförts där många goda förslag illustrerades
mycket fint av barnen och ungdomarna.
Årets resultat
Sammantaget blev resultatet för plan- och miljö­
nämnden ett underskott på 265 tkr. Räddnings­
tjänsten har ett underskott på 289 tkr vilket för­
klaras av en stor skogsbrand, nya lagkrav som
ställt krav på omfattande utbildningsinsatser,
reparation av fordon och att Korpilombolo nu har
ett räddningsvärn. Plan- och miljöavdelningen har
ett överskott på 50 tkr även om bostadsanpassningsbidragen genererar ett underskott på 569
tkr. Avdelningens budget har förstärkts av pro­
jektmedel från Tillväxtverket och Länsstyrelsen
och intäkterna har bibehållits på en relativt hög
nivå. Nämndsorganisationen har ett litet under­
skott på 26 tio-.
En ny lekpark har invigts på Soltorget. Barnen har
fått vara med och rösta om vilken ldätterställning
som skulle köpas in. Norrmejerier sponsrar lek­
parken.
Ett nytt arbetssätt har införts med gemensamma
träffar mellan Trafikverket, Länsstyrelsen och
kommunen för att underlätta kommunikationen
mellan parterna.
Plan- och miljöavdelningens verksamhet
Antalet ärenden rörande bygglov och bostads­
anpassningar har nått nya toppnivåer. Byggloven
ökade med 16 % till 192 ärenden och ärenden rö­
rande bostadsanpassning ökade med 18 % till 72
stycken. Förutom bygglov för bostäder har många
lov rört master, ett har gets för ett hotellbygge
samt att Trafikverket sökt bygglov för bullerplank.
Bygglovssidan har påbörjat tillsyn av enkelt av­
hjälpta hinder för att underlätta för funktionshindrade och som ett första steg har kommunens
fastigheter tillsynats.
Räddningstjänstens verksamhet
Räddningstjänstens viktigaste uppgift är att före­
bygga och förhindra att olyckor uppstår. När
olyckor inträffar ska räddningstjänsten agera skadeavhjälpande för att hindra och begränsa skador
på människor, egendom eller miljön.
En viktig organisatorisk förändring genomfördes
under året i och med att Pajala kommun skrev ett
samarbetsavtal om räddningstjänsten med Överkalix kommun. Avtalet innebär att Pajala kommun
skall tillhandahålla en gemensam räddningschef
med adekvat utbildning samt bistå med insatser
vad gäller utbildning, rådgivning och tillsyn.
På miljösidan har man sett över taxan för livsme­
delskontroll och inarbetat en ny taxa för tobak,
folköl och läkemedel i miljötaxan. Ett nytt till­
synsområde har varit rökfria skolgårdar. Resulta­
tet av tillsynen visade på en ganska tillfredsstäl­
lande situation även om det finns utrymme för
förbättringar. Andra viktiga händelser har varit
inventering av förorenade områden, att en avloppspolicy har tagits fram och att man jobbat
med verksamhetsutveckling av livsmedelskontrol­
len.
För att motsvara de ökade kraven på kommunen,
både när det gäller kraven från MSB och skyldig­
heter enligt Lagen om skydd mot olyckor, har en
50 % tjänst som säkerhets- och beredskapssamordnare inrättats i kommunen. Tjänsten arbetar
för att skapa ett aktivt säkerhets- och beredskaps­
arbete som ger god krishanteringsförmåga i kom­
munen.
Gruvverksamheten har föranlett arbete med ytt­
randen över bolagets milj ansökan samt hantering
av klagomål vad gäller damning från malmtrans­
porterna. Även efter gruvstoppet behöver miljöin­
spektörerna följa upp miljöeffekterna tillsammans
med länsstyrelsen som är kontrollmyndighet för
gruvverksamhet.
Skogsbranden i Parski var den mest kostsamma
insatsen under året. Såväl Pajala, Tärendö som
Överkalix räddningstjänster och hemvärnet var
involverade i släckningsarbetet. Även en privat
helikopter nyttjades. Kostnaden för kommunen
reducerades genom att Myndigheten för samhälls­
skydd och beredskap (MSB) beviljade ersättning.
Efter att självrisken på 205 tkr dragits erhöll
kommunen motsvarande 435 tkr.
Den fördjupade översiktsplanen för Pajala cen­
tralort, som ska ligga till grund för framtida plane­
ring av mark- och vattenanvändningen antogs i
november. Fem detaljplaner har antagits för bo­
städer och centrunfunktioner, varav två i Ju-
32
Antalet räddningsinsatser under året har ökat från
68 till 76 stycken. Totala antalet mantimmar vid
insatser under året var 916.
Trender
Nämnden utför i huvudsak uppgifter som är
ålagda kommunen enligt lag.
Antalet lindrigt skadade var 7 stycken, svårt ska­
dade 2 och omkomna 3.
Plan- och miljöavdelningen verksamhet finansie­
ras till en del av intäkter för tillsyn, bygglov och
detaljplaner med mera. Intäkterna variera bero­
ende på hur många och vilken typ av ärenden som
handläggs av nämnden samt på nivån på timtaxan. Sannolikt kommer intäkterna att sjunka
något under 2015.
Nio bränder i byggnad och 13 som ej rörde bygg­
nad inträffade. Det skedde 13 trafikolyckor, men
ingen person omkom, vilket är glädjande.
Juli var månaden som hade flest larm, 14 st. Sön­
dag och mellan klockan 15.00 - 18.00 var den
vanligaste veckodagen. Antalet larm var 57 st plus
11 st IVPA (I Väntan På Ambulans).
Nyckeltal
Mkr
2012
2013
2014
Kostnadstäckning %, Planoch miljönämnd exld. BAB
58 %
54%
63%
Beslut i nämnden
115
93
100
Delegationsbeslut
470
353
312
61%
Andel delegationsbeslut bygg
Andel delegationsbeslut miljö
och livsmedel*
91%
150
166
192
Strandskyddsdispenser
19
12
16
Beslut bostadsanpassning
52
53
70
Värmepumpar
74
76
47
3
1
3
2
5
1
Nybyggda egnahem
16
21
5
22
7
Nybyggda fritidshus
23
Räddningstjänst, Tillsyn
24
53
22
Räddningstjänst, Antal larm
63
-
93
68
68
Bygglovsärenden
Detaljplaner, laga kraft
Översiktsplaner, policys
Räddningstjänst, Insatser
76
Resultat för Plan-och miljönämnden inklusive
Räddningstjänsten
Mkr
2012
2013 2014
Intäkter
-3,6
-3,4
-3,4
Kostnader
10,3
12,3
12,3
Nettokostnader
6,7
8,9
9,0
Budgetram
6,9
8,6
8,7
Avvikelse
0,2
-0,3
-0,3
Under 2014-2015 har nämnden ca 1,3 Mkr/år i
projektmedel från länsstyrelsen och Tillväxtverket
för att ldara nödvändiga planeringsinsatser. San­
nolikt kommer kommunen inte att kunna söka
nya medel för 2016 och framåt för detta ändamål.
Mycket av nämndens verksamhet är inte avhänget
gruvan. Även utan gruvverksamheten behöver
kommunen göra planer och handlägga bygglov,
miljö- och livsmedelsärenden. Om ärendemäng­
den minskar och inga nya medel skjuts till 2016
för att kompensera för uteblivna projektmedel kan
verksamheten behöva omstruktureras. Ett sätt att
bibehålla kompetensen kan då vara att söka sam­
arbete med kringliggande kommuner.
Kommunen har skyldighet att bistå den som be­
höver bostadsanpassning. Den tendens man nu
kan se, där de tre senaste åren genererat ett un­
derskott, tyder på att budgeten för bostadsanpassningsbidragen kan behöva ses över.
Räddningstjänstens budget är snäv och det finns
inget utrymme för att klara av större räddningsin­
satser eller större kostnader för t.ex. utbildning
och material. Utgifterna har även ökat i och med
att räddningsvärnet i Korpilombolo återinfördes
2013. Taxorna har varit något låga och en översyn
har påbörjats under 2014 och fortsätter under
2015.
Kultur och utbildning j Nämnd
Årets Resultat
Kultur- och utbildningsnämndens redovisar ett
resultat på
minus 1,0 mkr och de
verksamhetsdelar som uppvisar det största
negativa siffrorna är skolan och förskolan.
Biblioteksverksamheten visar på ett plus på 116
tio1. Kulturskolan ett plus på 53 tkr och
fritidsenheten ett minus på 94 tkr. Nämndens
vision för utbildningsdelen, som tar den
överlägset största delen av budgeten är "En
tidsenlig och trygg förskola och skola".
Inför budgetåret 2014 har förvaltningen fått
uppdraget att arbeta mot denna vision men på ett
kostnadsmedvetet sätt, utan att äventyra
verksamhetens kvalitet. Förskolorna i centrala
Pajala visar på ett minus på ungefär 1,5 mkr vilket
till en del beror på att Kultur- och
utbildningsnämnden öppnat en helt ny avdelning i
januari 2013 utan att tilldelas tilläggsanslag.
Förskolorna i byarna Junosuando och Tärendö
visar tillsammans på ett minus på 600 tio:. Dessa
minusposter uppvägs av att förskolorna i
Korpilombolo och Sattajärvi uppvisar ett
sammanlagt plusresultat på 550 tkr. Förskolans
totala minus för hela kommunen är ca 1,7 mkr.
Under 2014 har barnantalet i förskolan ökat i
byarna och minskat i centralorten. Under 2014
har det fötts 67 barn. Några av dessa nyfödda har
hunnit flytta från kommunen men siffran nyfödda
är trots detta historiskt hög. Bland byarna är det
relativt många nyfödda i Sattajärvi och
Korpilombolo.
Detta faktum samt att det bland de asylsökande
finns förskolebarn innebär att det inte är möjligt
att återigen stänga en avdelning i centralorten
trots att barnantalet har minskat. Däremot
utreder
förskolechefen
möjliga
organisationsförändringar
som
blir
mer
kostnadseffektiva.
Grundskolan visar också på ett sammanlagt minus
på 1,4 mkr men förskolans och grundskolans stora
underskott uppvägs av att verksamheterna varit
återhållsamma och hållit nere kostnaderna där det
varit möjligt.
Förvaltningen har varit restriktiv när det gällt
utvecklingsfrågor och kompetensutvecklingssats­
ningar vilket på längre sikt är en mindre lyckad
väg att gå. Den snabba samhällsutvecklingen och
skollagen kräver en kontinuerlig fortbildning av
pedagoger och ledare.
Förvaltningen har också dragit ner på ledningsre­
sursen både inom skolan och i kultursektorn. En
del av dessa neddragningar är av tillfällig art och
måste på sikt återbesättas för att verksamheten
och dess framtidsutveckling ska kunna tryggas.
Den nya upphandlingen av skolskjutsar har resul­
terat i att kostnaderna ökade med ca 1,0 mkr.
Denna ökning är en del av förklaringen till att
grandskolan gör ett minus. Arbetet med att ge alla
elever möjlighet att uppnå målen samt motverka
alla former av kränkande behandling har även
detta år krävt en del extra resurser i både försko­
lan och skolan.
Resultaträkning
Mkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Ram
Årets Resultat
2012
2013
2014
-9,74
98,5
88,8
-9,9
103,2
85,6
-9,4
98,3
88,9
88,4
"3,2
-o,5
93,3
92,3
-1,0
UtMldningsverksamheterna
Utbildningsverksamheten består av för- och
grandskola med skolbarnsomsorg som leds av tre
rektorer och en biträdande rektor på 20%. Dessu­
tom har förvaltningen en förskolechef på 60% som
också arbetar i verksamheten samt med uppdraget
att utveckla minoritetsspråken i förskolan.
Det pågår en översyn av ledningsorganisationen
som ska resultera i en jämnare fördelning av ar­
betsbördan mellan rektorer och förskolechef samt
en renodling av ledningsuppdraget så att ledarna
arbetar mot en läroplan. Grundsärskolans verk­
samhet finns både integrerad i kommunens
grandskolor samt i Laestadiusskolan. I kommu­
nen finns också en fristående skola och förskola i
Kangos.
Förskolan
Förskolorna i Pajala centralort har sina avdeln­
ingar i stort sett fyllda. I januari 2013 öppnades en
ny avdelning på Kvarnens förskola. En helt ny
avdelning innebär ökade kostnader och nämnden
har inte tilldelats några extra anslag för denna
utökning av verksamheten, vilket även påverkat
ekonomin för förskolan under 2014. I Pajala,
Korpilombolo och Sattajärvi är antalet inskrivna
barn relativt högt men centralorten har haft en
viss minskning. Förskolorna i Junosuando och
Tärendö hade relativt få inskrivna barn. I
Junosuando-Kangos området är det fortfarande
mycket få födda barn vilket påverkar barn- och
elevunderlaget i dessa förskolor och skolor
negativt.
Northlands konkurs har också haft en negativ
inverkan på barn- och elevantalet vilket man
framförallt kan se i Junosuando. I Kangos finns en
friskola med en integrerad förskoleverksamhet.
Pajala kommun har under året förlorat en
rättstvist mot Kangos kultur- och ekologiskola när
det gäller förskoleverksamheten. Domen innebär
att Pajala kommun fått betala retroaktivt för den
fria förskoleverksamheten och dessutom lägga in
kostnader i kommande budgetar för denna
verksamhet. Friskolan har också inkommit med
en skrivelse till kultur- och utbildningsnämnden
om ytterligare retroaktiva betalningar för
uteblivna ersättningar till förskoleverksamheten.
Kulturoch
utbildningsnämnden
följer
utvecklingen i hela kommunen och inriktningen
är att förskolor ska finnas där behoven är störst.
Förskolan har sedan 2011-07-01 en reviderad
läroplan som är anpassad till den nya skollagen
och som innebär att förskolans pedagogiska upp­
drag skall förstärkas. Det pedagogiska arbetet i
förskolan ska likväl som i grundskolan, systema­
tiskt dokumenteras och följas upp för att kunna
vara ett styrinstrument i arbetet med att upprätt­
hålla en god kvalitet som stimulerar och utmanar
barnens lärande och utveckling. Förskolechefen
och rektorerna tillsammans med den pedagogiska
personalen arbetar vidare med detta viktiga upp­
drag som lägger grunden till ett livslångt lärande.
Skolbarnomsorgen
Under några år har barnantalet inom skolbarn­
omsorgen ökat framförallt i Pajala centralort.
Smedskolans lokaler upplevs som mycket trånga
för den verksamhet som bedrivs och Pajala
bostäder arbetar med att hitta lösningar som ska
förbättra situationen. Skolbarnomsorgen är en
integrerad del av verksamheten i skolan och verk­
samhetens pedagogiska uppdrag bör förtydligas.
genomföra förändringarna enligt den nya
lagstiftningen är ett viktigt inslag i skolornas
utvecklingsarbete. Under året har Skolinspektionen genomfört en större inspektion i alla
verksamheter och pekat på områden som måste
förbättras. Huvudmannen, skolledarna och
personal i förskolan och skolan arbetar med att
åtgärda bristerna och redovisa till inspektionen
vilka åtgärder som vidtagits och kommer att
vidtas.
Exempel
på
genomförda
kompetensutvecklings-satsningar
är
matematikutbildning, utbildningar inom IKT,
värdegrundsfrågor, lärande för hållbar utveckling
och globala frågor. Kommunens förstelärare har
haft en viktig roll i arbetet med det kollegiala
lärandet. I och med att Pajala under slutet av 2014
tagit emot väldigt många flyktingar så har det
uppstått ett behov av fortbildnings-satsningar som
bidrar till en utveckling av undervisningen av
nyanlända elever.
Pajala kommun har många elever som är i behov
av stöd för att uppnå målen i kursplanerna, vilket
medfört att en del enheter varit tvungna att öka
personalen för att säkerställa resurser till elever i
behov av särskilt stöd. Samtliga skolor har arbetat
på ett strukturerat sätt för att motverka alla
former av mobbning och kränkande behandling.
Skolornas likabehandlingsplaner har legat till
grund för detta arbete. Arbete med likabehandling
visar på en tydlig förbättring och arbetet fortsätter
kontinuerligt på samtliga enheter. Målet är
nolltolerans mot alla former av kränkningar.
Under året har förvaltningen tillsatt alla sex
tilldelade förstelärartjänster. Denna satsning har
visat sig vara mycket positiv och har bidragit till
en utveckling av arbetet såväl den ämnesspecifika
som arbetet
med likabehandlings- och
värdegrunds-frågorna.
Under 2014 tilldelades en del investeringsmedel
till förvaltningen och till Pajala bostäder som in­
vesterats på Centralskolan i Pajala och till IKT satsningar i alla kommunens skolor. Under kom­
mande år behövs fortsatta satsningar och så små­
ningom en utbyggnad av nuvarande skola, alter­
nativt en nybyggd grundskola. Förvaltningen har
en skolutvecklingsgrupp. En viktig framtidssats­
ning är arbetet med att pedagogiskt förändra ar­
betssätten med hjälp av tidsenlig teknik. Målet är
att kunna erbjuda elever från årskurs 6 en egen
dator.
Grundskolan
Sedan 2011-07-01 gäller en ny skollag och en ny
läroplan för grundskolan. Arbetet med att
w ^$
Kulturskolan
Kulturskolan
bedriver
en
professionell
verksamhet trots relativt låg budget. Under 2014
har Kulturskolan bedrivit verksamhet inom
musik, dans och teater. Intresset för att delta i
Kulturskolans olika verksamheter har minskat
något och verksamheten beskriver att det kan bero
på den ökade avgiften som infördes under 2014.
Samarbetet med Tornedalsteatern, kulturförenin­
garna, svenska kyrkan, Folkets hus m.fl. är en
viktig
del
i
Kulturskolans
arbete.
Dramapedagogen har under året arbetat i
Korpilombolo, men även i Sattajärvi och Pajala
centralort med olika läs och skrivprojekt. Liksom
tidigare år genomfördes ett stort kulturprojekt för
alla elever i Gårdbyskolan under Nattfestivalen.
Utåtriktade aktiviteter ligger i nivå med tidigare
år.
Sommarmusikanterna
gjorde
flera
framträdanden runt om i kommunen under
sommaren. Kulturskolans personal genom-förde
flera allsångskvällar på Soltorget under sommaren
2014 och publiken har ökat successivt.
Under senare år har Kultur- och utbildnings­
nämnden genomfört besparingar i Kulturskolan
som nu har börjat få effekter. Det är svårt att upp­
rätthålla volymen och kvaliteten i verksamheten.
Med dagens resurstilldelning så kan inte verk­
samheten erbjudas till lika många elever som tidi­
gare.
Fritidsenheten
Enheten ansvarar för Pajala badhus, med
integrerad fritidsgård, två sporthallar och en
konstgräsfotbollsplan. Förutom visst underhåll av
anläggningarna, fungerar enheten även som ett
serviceorgan till föreningar, allmänhet och skolor
när det gäller tillhandahållande av lokaler och
material. Under 2014 har fritidsenheten
genomfört
en
del
reparationer
och
ombyggnationer men behovet av rejäla satsningar
är mycket stort. Utredningen om skicket på
kommunens simhall visar att det inom 3-4 år inte
kommer att gå att bedriva verksamhet i nuvarande
simhall. Under året har fritidsenheten tvingats
stänga den lilla bassängen. Antalet besökare är i
stort sett konstant. Gruvarbetarna har minskat
men i och med att Pajala under årsskiftet tagit
emot över 400 flyktingar så har minskningen
uppvägts av nya grupper. Andelen besökare från
Finland har ökat något. Fritidsenhetens
anläggningar har även i år en hög nyttjandegrad.
Biblioteksenheten
Biblioteken i Norrbotten har en gemensam vision
som innebär att biblioteken ska vara en självklar
och naturlig del av alla människors liv och vardag.
Under året har det gemensamma Biblioteket i
länet fortsatt att utvecklas. Samma bibliotekskort
gäller i samtliga av länets kommuner.
Förutom huvudbibliotek och filialer i kommunen
strävar Kultur- och utbildningsnämnden att med
hjälp av modern teknik öka tillgängligheten i hela
kommunen. Förutom huvudbiblioteket i Pajala
har kommunen tre biblioteksfilialer i Junosuando,
Korpilombolo och Tärendö. Samtliga bibliotek är
integrerade folk- och skolbibliotek. Två
bokstationer finns i affärerna i Kangos och
Muodoslompolo och tre boldådor i Saittarova,
Teurajärvi, Kihlangi.
Pajala kommun köper biblioteksservice från den
samnordiska NÄRP-bokbussen med en timme per
månad.
Bokbussen har två hållplatser i
Muodoslompolo och Kätkesuando. Under 2014
har arbetet med att tillsätta en ny bibliotekschef
påböijats och den nya chefen har tillträtt 2015-02en översyn av
01. Det pågår även
biblioteksverksamheten i hela kommunen som
den nya bibliotekschefen påböijat.
Laestadiusmuseet
Verksamheten bedrivs numera helt av kyrkan.
Framtiden
Northlands konkurs har inneburit en stagnation
och det är i nuläget ganska svårt att beskriva den
framtida utvecklingen. En gissning är dock att det
vid en nystart av gruvverksamheten tar ett tag
igen innan vi återigen har den utvecklingstakt som
Pajala kommun hade innan oroligheterna i
gruvverksamheten bröt ut. Förvaltningen har för
avsikt att fortsätta utveckla arbetet med
minoritetsspråken i förskolan och skolan.
Samtliga skolor arbetar med att motverka alla
former av kränkande behandling.
Skolorna och förskolorna arbetar också med
utvecklingsarbeten i lärande för hållbar
utveckling, IKT samt matematik. Under 2015
kommer 37 pedagoger att delta i Läslyftet som är
en av Skolverket prioriterad satsning. Förskolorna
kommer att genomföra en studieresa där temat är
systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Kulturoch
utbildningsnämnden,
ledarna,
skolutvecklings-gruppen
och
pedagogerna
kommer att fortsätta utvecklingsarbetet kring
framtidens skola och förskola i Pajala. Under 2014
- 2015 kommer det att finnas behov av att
förstärka ledningsresursen och förvaltningen
arbetar med att hitta formerna för detta.
Nyckeltal
Nämnden har 2013 beslutat att behålla nuvarande
skolstruktur till 2015. Under det sista kvartalet
2014 har förvaltningen fått uppdraget att utreda
en tänkbar framtida skolstruktur och ett omfat­
tande arbete har påbörjats av förvaltningschefen
och övriga chefer i kommunens ledningsgrupp.
Parallellt med detta genomför nämndens politiker
besök i samtliga byar med skolverksamhet för att
diskutera framtidens skolstruktur i Pajala kom­
mun.
2012
2013
Antal besök badhus
13 729
13902
13 569
Antal boklån
Antal boklån/ invånare
47 520
42 783
6,8
39 690
6,3
2013
2014
552
440
182
527
284
195
544
289
204
153
155
165
Antal Inskrivna
Grundskola enl. budget
Kulturskola
Förskola enl. budget
Skolbarnomsorg enl.
budget
37
7,5
2012
2014
Pajala | Bostäder
Pajalabostäder ska tillhandahålla ändamåls­
enliga och energieffektiva bostäder och lokaler
till privatpersoner, företag och Pajala kommuns
verksamheter.
under de senaste åren och har ett behov nu att
konsolidera företaget. Detta kommer gälla oavsett
vad som händer med gruvetableringen i Kaunisvaara.
Affärsmässighet med samhällsansvar
Från och med 2011 gäller den nya lagen för all­
männyttiga bostadsföretag. Nyckelorden i den
lagen är just affärsmässighet med samhällsansvar.
I affärsmässigheten ligger att Pajalabostäder ska
drivas som vilket annat aktiebolag som helst med
vinstsyfte och avkastningskrav från ägarna. Fas­
tigheterna ska också förvaltas på ett sådant sätt att
de inte tappar sitt värde. I samhällsansvaret finns
att främja bostadsförsörjningen i kommunen och
vara den aktör som kan erbjuda ett boende även
till de personer som inte får en bostad någon ann­
anstans.
Ekonomi
Resultatet för 2014 blev en vinst med 2 649 tkr. I
vinsten ingår en försäljningsintäkt från fastighets­
försäljning i Junosuando på 625 tkr Utöver det var
resultatet 1 926 tkr bättre än vad som budgeterats.
Överskottet beror främst på minskat hyresbortfall
och minskade räntekostnader. Året har också varit
gynnsamt klimatmässigt med låga energikostna­
der som följd. Reparationskostnaderna översteg
dock budgeten rejält vilket främst beror på brand­
vatten- och frysskador.
Pajala
Nybyggnation
Under 2014 färdigställdes de 32 lägenheter på
Fiskalsrundan som bolaget skulle hyra av Bygga Bo
i Pajala AB. Uthyrning av dessa gick bra och innan
sommaren var 19 av de 32 lägenheterna uthyrda.
Tyvärr har problemen i byggnaderna varit så stora
att kontrakten fått sägas upp med hyresgästernaoch dessa har erbjudits andra lägenheter. Ett
plusboende byggdes under året i centrala Pajala,
inflyttning våren 2015. Uthyrningen av dessa lä­
genheter har gått bra och samtliga är uthyrda.
2014 il
2013
Anta! lägenheter
Junosuando
441
452
28
20
Korpilombolo
41
41
Tärendö
18
18
528
531
2013
2014
30 724
31 283
7077
6884
37801
38 127
Totalt
Yta (kvadratmeter)
Lägenheter
Lokaler
Totalt
2012
2013
2014
Pajala
0
0
0
Junosuando
0
0
0
Korpilombolo
2
0
2
Tärendö
0
0
0
Outhyrda lägenheter
Efterfrågan på bostäder
Den stora efterfrågan på bostäder har minskat
avsevärt sedan konkursbeslutet för Northland
Resourses togs. Redan under sommaren blev det
svårt att hyra ut de 32 lägenheter på Fiskalsrun­
dan som fram till sommaren hade varit relativt
enkelt. I slutet av året blev det generellt svårare att
hyra ut lägenheter i de nybyggda beståndet. För
lägenheter i det äldre beståndet med lägre hyror
finns fortfarande stort intresse. Runt 30-40 per­
soner anmäler intresse varje gång en lägenhet är
till uthyrning.
Totalt
[ Ekonomiska nyckel­
tal
Årets resultat (tkr)
Soliditet
Bolaget har ingen planerad nyproduktion av lä­
genheter under 2015. Pajalabostäder AB har tagit
en relativt hög risk i de investeringar som gjorts
38
2
0
2
2012
2013
2014
1589
2131
2 649
5,7%
6,7 %
7,6% ]
Pajala | Värmeverk
Pajala Värmeverk AB går efter 3 års kräftgång
med en liten vinst. Det funnits många problem
att lösa för att få ett ekonomiskt sunt företag.
Bolaget har tagit fram och belyst problemen och
utfört nödvändiga åtgärder. Positivt är en fort­
satt tillströmning av nya kunder. Negativt är att
trots ökat antal kunder ligger värmeförsäljning
på lägre nivå än 2012. Detta beroende av att
vädret varit varmare än normalt. Endast mars
och april var kallare än normalåret.
2 832 tkr. Detta är fortfarande lågt, vilket innebär
att bolaget vid oväntade större kostnader kan
hamna i obestånd.
Underhåll och investeringar
Större underhållsarbeten och investeringar under
året var:
• Nyanslutning av 4 villakunder, samt färdigstäl­
lande av anslutning till lägenheter på Fiskals­
rundan
• Delvis ommurning i flispannan
• Renovering av pelletspanna
• Ombyggnad av distributionsledningar närmast
värmeverket
Ekonomi
Bolaget redovisar ett driftresultat på -289 tkr och
ett årets resultat på 810 tkr. Det positiva resultatet
beror på övergången till det nya regelverket K3
där bolaget måste redovisa uppskjuten skatteford­
ran. Denna fordran kommer successivt att minska
i takt med framtida vinster.
Milj öpåverkan
Förbränningsprocessen har under året fungerat
väl. Miljökrav och riktlinjer som miljötillstånd och
kommunens miljöpolicy har blivit uppfyllda.
Framtida investering av rökgaskondensering
kommer ytterligare att minska miljöpåverkan
från värmeverket.
Bolaget hade ett förväntat driftresultat på drygt
200 tkr men detta förbyttes till ett underskott i
slutet på året efter att ett större haveri orsakade
ökade kostnader för olja och el. Även det rekord
varma vädret i februari slog hårt mot bolagets
intäkter. Februari är normalt en av årets viktigaste
intäktsmånader. Men tack vare nya kunder från
2013 och 2014 samt effektivisering av växlare och
bra bränsleavtal undvek bolaget försluster i nivå
med 2011 och 2012, -3,0 mnk respektive -2,1 mkr.
Bränsle
2012
2013
2014
Försåld energi, MWh
24 282
23 296
23 080
Verkningsgrad, % av
inköp-/försåld energi
62,3
75,9
75,3
14 355
14710
15063
Intäkt medel öre/kWh
59A
63,1
65,2
Antal abonnemang
356
363
367
Intäkter energi, tkr
Framtid
Åtgärder som förbättrar bolagets framtid är:
Att arbeta vidare med prognosinstrument som
följer upp och visar vilka taxor man måste ta ut för
att klara framtida investeringsbehov.
Att aktivt arbeta med lån så att lägsta ränta kan
uppnås samt att amortera mer, så att framtida
räntehöjningar inte blir betungande.
Att genomföra olika åtgärder tekniska investe­
ringar som ger effektivare förbränning och säkrare
drift såsom:
• Öka antal kunder inom befintligt nät.
• Installation av rögaskondensering som mins­
kar bränsleåtgång med 20-30 % och även ger
renare rökgaser.
• Nytt styrsystem.
• Komplettering med ny mindre flispanna och
eventuell större lager under tak.
Pajala Värmeverk AB:s intäkter var totalt 16,3 mkr
kronor varav försäljning av värme utgjorde 15,4
mkr kronor. Värmeförsäljningen blev 352 tkr
högre än föregående år. Detta tack vare höjda
priser. Försäljningen av värme minskade med
totalt 216 MWh mot föregående år. Genom­
snittstemperaturen i Pajala var 3,6 C° varmare än
normalåret.
Viktig för framtiden är att bolaget, innan ändring­
ar påbörjas, gör en riktig kalkyl som visar lönsam­
heten på respektive projekt.
Resterande förbättring beror till lika delar på
minskade räntekostander samt minskade kostna­
der för drift såsom administration, personal, un­
derhåll och reparationer.
Nyckeltal
Bränsle
Trädbränsle MWh
Olja, MWh
Trots årets vinst måste bolaget fortsättningsvis ge
ett överskott för att skapa en bättre soliditet och
handlingskraft mot ökade räntekostnader, pris­
höjningar på energiråvaror och större driftstör­
ningar. Med årets vinst blir det egna kapitalet
El, MWh
Total, MWh
39
2012
2013
2014
37 415
30 705
29 266
290
132
428
1514
395
946
38 958
31 232
30 640
Projekt | Redovisning
Projekt, tkr
Detaljplaner
Kulturmiljöanalys
Minoritet
Energibesparing
Samhandling Stora Investeringar Pom
Samhandling Stora Investeringar Tek
Gruvsatsning Pajala Etapp Iii
Pajala Flygplats Säkerhetsutrustning
Pistmaskin
Ismasldn
Krafttag För Omtag
Bredband I Glesbygd
Det Nya Pajala
Anhörighetsstöd
Stimulansmedel Ao
Psykiatriprojekt
Minoritetsprojekt Sn
Redovisat 2014
Intäkter Kostnader
IB
UB
|
91
96
144
-144
91
96
0
0
75
-817
816
74
-504
-280
272
-512
0
-1786
1539
-247
0
-857
1962
1105
218
-515
721
425
1360
0
0
1360
122
-30
44
137
35
0
0
35
529
6lO
-1485
1403
1315
-1 090
2 901
3125
212
-474
263
0
322
-323
1
0
-5
0
5
0
0
-186
117
-69
6
-272
256
-11
-50
-50
57
-43
Våld I Nära Relationer Vinr
0
-1 500
1167
-333
Herdesrelaterat Våld Hrv
Värdegrundsarbete
0
-190
190
0
-103
103
0
0
-449
0
0
346
-104
-75
51
-24
-19
0
0
-19
Kompetensstegen Bof
Remodem
Elcb Länsstyrelsen
Riittakusikkoprojekt
Arbetsstugestiftelse Paj C
Arbetsstugestiftelse Junosuando
Arbetsstugestiftelse Tärendö
Särskolan Och Kulturen
Matematiksatsning
Laestadiusdagarna
Totalt
103
-31
-75
-78
-20
60
-48
-18
-80
86
-12
-14
-5
19
0
69
-102
134
101
-31
0
0
-31
-IO 310
12 602
5605
-48
3 313
Bland de större projekten är bredband i glesbygd som omsluter totalt 14 mkr kommunens medfinansiering är
200 tkr. Krafttag för omtag är ett projekt som pågått i olika omgångar sedan 2005. Samhandling stora inve­
steringar är ett nytt projekt, uppdelat på två olika, en för tekniska och en för plan- och miljö.
40
Pajala | Samhällsplanering
Bakgrund
Under hösten 2013 inledde Trafikverket tillsam­
mans med Pajala kommun en översyn av trafik­
miljön i Pajala centralort. Syftet var att studera
vilka problem och brister som fanns i trafikmiljön
med särskilt fokus på de centrala delarna av Pa­
jala.
till att få förslag på trafikmiljön kan utformas och
förändras för att bli tryggare och mer trevlig att
vistas i. Syftet har också varit att pröva metoder
för hur barn och unga kan göras delaktiga och hur
deras synpunkter kan uppmärksammas i sam­
hällsplaneringen.
Inom ramen för den ordinarie undervisningen har
nästan 100 elever från förskoleklass, årskurs 3, 4
och 8 studerat och analyserat trafik- och cent­
rummiljön i Pajala centralort. Resultaten av deras
arbete har illustrerats av eleverna själva i såväl
text och bild som i form av modeller. I december
redovisade eleverna sina synpunkter och förslag
för politiker och tjänstemän från Pajala kommun,
Trafikverket och allmänheten och deras arbeten
ställdes sedan ut i kommunhuset under Januari
Under arbetets gång framkom att det fanns så
stora brister i trafikmiljön att det kommer att
krävas upprustning och ombyggnation av vissa
gator för att åtgärda dem. Trafikverket beslutade
därför att gå vidare och planera för ombyggnation
av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen
och Kengisgatan.
Barn och unga deltar i samhällsplanering­
en
För att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt
inför ombyggnationerna och för att bättre tillva­
rata och tillgodose barnens och de ungas behov,
rättigheter och synpunkter så beslutade Pajala
kommun att tillsammans med Trafikverket aktivt
försöka involvera barn och unga i planeringen av
ombyggnationen av gatorna.
månad.
Eleverna har tillfört mycket viktig kunskap inför
den fortsatta planeringen. De kom även med väl­
digt många bra och kreativa idéer om hur gatorna
kan utformas varav många har chans att förverkli­
gas när ombyggnationerna genomförs. Deras ar­
bete kommer att utgöra en del av det beslutsun­
derlag som ska ligga till grund för utformningen
av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen
och Kengisgatan. Trafikverkets förslag på hur
trafikmiljön kan utformas kommer att presenteras
för allmänheten under våren 2015 och arbetet
med att bygga om gatorna är planerat att inledas
under 2016.
Under hösten 2014 inledde därför Plan- och mil­
jöavdelningen med stöd av Trafikverket ett sam­
arbete med pedagoger och elever på Centralsko­
lan, Smedskolan och Jägarens förskola. Samar­
betet syftade till att inhämta barnens och de ungas
kunskap och synpunkter om vilka problem och
brister de upplever finns i trafikmiljön men också
Förslag på hur Tornedalsvägen kan utformas med bredare gång- och
cykelvägar och bättre belysning på båda sidorna av vägen.
41
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning | Kommunen
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
iwikelse |
2012
2013
2014
Budget
Not i
90,9
102,5
119,7
102,8
16,9
Not 2,3
-466,8
-489,2
-524,3
-491,8
-32,5
2,1
Mkr
-13.0
-13,1
-13,9
-16,0
-388,9
-399,8
-418,5
-405,0
-13,5
Not 5
230,1
237,2
247,2
246,6
0,6
Generella statsbidrag och utjäm-
Not 5
150,2
156,5
163,2
163,5
-0,3
Finansiella intäkter
Not 6
2,0
1,6
1,5
0,8
o,7
0,8
Not 4
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostna­
der
Skatteintäkter
Not 7
Finansiella kostnader
Resultat efter finansiella
pos-
Extraordinära intäkter
Not 8
Extraordinära kostnader
Not 8
r
-
1 Jämförelsestörande poster
Årets Resultat
"
-5,4
-4,8
-4,2
-5,0
-12,0
-9,3
-10,8
0,9
-ii,7
0,6
0,0
0,6
_
__
-10,2
0,9
-IM
5,1
_ _
_
Not 9
11,0
9,7
~
Not 10
4,1
0,4
|
1
42
Ekonomisk redovisning
Balansräkning | Kommunen
|Mia*
2012
2013
2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Not il
288,2
304,9
313,1
Finansiella anläggningstillgångar
Not 12
11,3
n,3
u,3
299,5
316,2
324,4
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
1,2
1,1
1,7
Exploateringsfastighet
Not 13
7,3
7,3
6,0
Kortfristiga fordringar
Not 14
50,1
41,0
47,9
Kortfristiga placeringar
Not 15
0,0
31,1
32,0
Kassa och bank
44,1
7,2
2,1
Summa omsättningstillgångar
102,7
87,7
89,7
SUMMA TILLGÅNGAR
402,2
403,9
414,1
151,8
152,2
141,9
4,1
0,4
-10,2
Avsatt till pensioner
9,1
9,7
9,4
Övriga avsättningar
2,2
2,4
2,3
152,1
150,9
169,6
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Not 16
därav årets resultat
1
.
Avsättningar
~
Not 17
Skulder
Långfristiga skulder
Not 18
Kortfristiga skulder
Not 19
Summa avsättningar och skulder
87,0
88,7
90,9
250,4
251,7
272,2
402,2
403,9
414,1
209,8
222,7
211,2
50,9
54,0
51,2
5,3
4,6
4,1
113,2
148,7
159,7
23,0
38,0
33,2
1,6
1,5
i,4
0,0
0,0
0,0
469,5
460,8
I
! SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser ej medtagna som skuld
Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser
Borgen för egna hem
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Övrigt
Not 20
Pensionsåtagande kommunalråd
-
_
...
^
SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER
403,8
43
"
1
Ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys | Kommunen
Mkr
2012
2013
2014
4,1
o,4
-11,2
14,7
13,4
14,8
18,8
13,8
3,6
35,9
-22,0
-7,8
-2,9
0,1
0,7
-7,8
1,7
2,2
44,0
-6,4
-1,3
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Arets resultat
Justering för ej 1i kvi di te tspåverkan il c poster enligt
specifikation
j Minskning av avsättningar pga utbetalningar
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Not 14
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager
Not 19
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
Not 11
"22,4
-30,2
-23,2
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Not 11
0,7
0,8
0,6
-21,7
-29,4
-22,6
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
20,0
Nyupptagna lån
Not 18
Amortering av långfristiga skulder
Not 18
-1,0
-1,1
Ökning av långfristiga fordringar
Not 12
-0,5
0,0
Minskning av långfristiga fordringar
Not 12
17,2
0,0
15,7
-1,1
-18,8
38,0
-36,9
-5,1
6,1
44,1
7,2
44,1
7,2
2,1
Justering för av- och nedskrivningar
13,0
13,1
13,9
Justering för gjorda avsättningar
-0,5
0,8
-0,4
2,2
-0,5
1,3
14,7
13,4
14,8
-1,2
Minskning av avsättningar pga utbetalningar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
1
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD
Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets böljan
Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut
Specifikation av ej likviditetspåverlcande poster
Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
44
4®[ ^
Ekonomisk redovisning
Noter | Kommunen
I Mkr
2012
2013
2014
Not 1 Verksamhetens intäkter
Intäkter enligt driftsredovisning
104,5
111,8
128,9
Avgår interna poster
-13,6
-9,3
-9,2
Summa
90,9
102,5
"9,7
480,4
498,5
533,5
-13,6
-9,3
-9,2
466,8
489,2
524,3
Not 2 Verksamhetens kostnader
Kostnader enligt driftsredovisning
Avgår interna poster
Summa
Mkr
2013
2014
2015
2016
2017
Not 3 Leasingkostnader
3,2
3,o
3,1
3,1
3,1
1,0
0,9
0,9
0,9
0,9
Kopieringsmaskiner
0,4
0,4
Summa
4,6
4,3
4,4
O
4^
O
Bilar
Datorer
0,4
4,4
4,4
Operationella leasingavtal
Ett operationellt leasingavtal kännetecknas som ett vanligt hyresavtal. Pajala kommun står för drivmedel, service mm.
Pajala kommun har totalt betalat 4,3 mkr i leasingavgifter under år 2014. Pajala kommuns framtida åtaganden redovisas
per tillgångsslag.
Mkr
Not 4 Avskrivningar
Maskiner och inventarier
Fastigheter och tekniska anläggningar
Summa
2012
2013
2014
2,9
10,1
2,7
10,4
3,0
10,9
13,0
13,1
13,9
45
Ekonomisk redovisning
MloNot 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Kommunala skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
Summa kommunalskatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Införandebidrag
Regleringsbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Uljämningsbidrag LSS
Regleringsavgift
Kommunal fastighetsavgift
Mellankommunal utjämning
Summa generella statsbidrag och uljämning
2012
2013
2014 |
227,2
238,6
247,8
2,8
-1,5
0,1
0,1
0,1
-0,7
230,1
237,2
247,2
65,8
71,8
68,2
30,4
30,4
28,7
3,0
2,9
1,5
40,2
38,1
o,9
3,4
49,8
4,5
9,9
10,3
10,5
-0,4
0,0
150,2
156,5
163,2
380,3
393,7
~ -
_
Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och ut­
jämning
Avräkning per kommuninvånare
Slutavräkningsdifferens föregående år
Preliminär slutavräkning innevarande år
1
410,4
-o,7
1,0
Not 6 Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Aktieutdelning
Kursvinster fonder
Ersättning borgensavgift
Övriga finansiella intäkter
Summa
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader lån
Räntekostnad pensionsskuld
Reaförlust fonder
Övriga finansiella kostnader
Summa
Not 8 Extraorinära intäkter och kostnader
Extraordinära intäkter*20i2
Summa
*2012 Avslut fonder Handelsbanken pga. nytt avtal 2013
0,0
0,6
0,1
0,6
o,9
o,7
o,5
o,3
0,2
0,3
o,4
o,5
0,0
0,0
0,0
2,0
1,6
1,5
4,o
5,2
4,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
0,2
0,2
5,4
4,8
4,2
5,1
0,0
0,0
5,1
0,0
0,0
46
/<C &
Ekonomisk redovisning
|Mkr
Not 9 Jämförelsestörande poster
Intäkter
Fastighetsavgift tidigare år
Anläggningstillgå ngar försäljningspris
AFA Försäkring
Summa intäkter
2012
2013
2014
1,0
0,0
0,0
0,7
9,3
1,0
0,8
8,9
9,9
0,0
11,0
Kostnader
Anläggningstillgångar bokfört värde
Summa kostnader
Summa jämförelsestörande poster
Not 10 Årets resultat
Arets resultat enligt resultaträkningen
Sxunma
Not il Materiella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omklassificering
Arets avskrivning
Utgående bokfört värde
0,8
0,0
-0,2
-0,2
0,0
-0,2
-0,2
11,0
9,7
0,6
4,1
4,1
0,4
0,4
-10,2
1,2
0,9
1,6
0,3
1,2
0,2
-0,6
0,9
-0,5
1,6
-0,4
1,4
10,2
10,2
10,2
0,0
0,0
10,2
10,2
10,9
157,6
2,7
156,6
156,0
3,2
-10,2
Avskrivningstid 5 år
Markreserv
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omklassificering
Utgående bokfört värde
0,7
Byggnader och tekniska anläggningar
Verksamhetsfastigheter
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omklassificering
Utrangering
Arets avskrivning
Utgående bokfört värde
5,5
-0,5
2,7
-5,9
156,6
-0,2
0,3
-5,7
156,0
-6,0
153,3
Avskrivningstid 20 - 70 år
47
él(
^
Ekonomisk redovisning
Mkr
Fastigheter affärsdrivande
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omldassificering
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
Publika fastigheter
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omldassificering
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
Övrig a fastig heter
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omldassificering
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
Maskiner, inventarier och konst
Maskiner, inventarier och konst
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Omldassificering
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
2014 |
2012
2013
31,0
38,1
45,8
8,1
9,3
4,2
0,3
-i,3
-1,6
-1,9
38,1
45,8
48,1
8,9
16,0
22,9
4,1
7,9
5,6
3,8
-0,8
-1,0
-1,1
16,0
22,9
27,4
49,1
47,5
o,5
1,0
46,4
3,3
-0,3
-0,9
-2,1
-i,9
-2,0
47,5
46,4
47,7
17,4
17,7
20,8
2,7
5,3
6,1
o,9
-2,4
-2,2
-2,5
17,7
20,8
24,4
6,8
1,1
1,2
1,1
5,1
-6,8
-5,1
-1,2
1,1
1,2
0,0
304,9
313,1
Avskrivningstid 3-20 år
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga till­
gångar
Pågående investeringar
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Omldassificering
Utgående bokfört värde
1
"
Summa anläggningstillgångar
Pågående investeringar avskrivs ej
_
288,2
Ekonomisk redovisning
|Mkr
Röst­
andel %
2012
2013
2014
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier dotterbolag
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Aktier och andelar övriga
Pajala Utveckling AB
Kommuninvest Ekonomisk förening
Länstrafiken Norrbotten AB
Filmpool Nord AB
Övriga
Långfristigar fordringar
Utlämnad lån koncern
Kommuninvest Ekonomisk förening
Övriga långfristiga fordringar
Summa
100 %
2,0
2,0
2,0
100 %
7,3
7,3
7,3
49%
0,2
0,2
0,2
Not 13 Exploateringsfastigliet
Exploateringsmark
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Omklassificering
Utgående bokfört värde
Not 14 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Pågående projekt
Upplupna skatteintäkter
Skattekonto
Fordran särskild löneskatt
Fordran moms
Fordran Pajala Värmeverk AB
Fordran Pajalabostäder AB
Diverse kortfristiga fordringar
Summa
0,2
0,2
0,2
o,8
0,8
0,8
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
0,6
0,6
0,6
0,0
0,0
0,0
n,3
n,3
n,3
4,6
3,2
7,3
7,3
0,0
0,0
-0,5
0,0
-1,3
0,0
0,0
0,0
7,3
7,3
6,0
8,4
9,8
5,5
9,8
5,5
4,6
3,0
6,0
8,7
2,1
9,1
7,5
12,0
7,1
3,2
0,1
0,1
0,1
0,5
0,0
6,8
5,6
6,7
5,7
0,8
7,2
0,0
0,0
0,0
0,2
0,1
0,1
50,1
41,0
47,9
2,7
49
7t
Ekonomisk redovisning
2012
Mkr
2013
2014
Not 15 Kortfristiga placeringar
Diskretionär portföljförvaltning
6,6
0,0
Aktier och andelar
Omldassificering aktier och andelar
7,7
25,4
Obligationer
Omldassificering obligationer
0,0
23,4
Summa
0,0
31,1
32,0
148,4
151,8
152,2
Not 16 Eget kapital
Eget kapital årets början
Justering långfristig skuld Lapplands kommunalförbund
Årets resultat
Summa
4.1
o,4
-11,2
151,8
152,2
141,9
11,8
n,3
12,1
0,2
0,8
-o,4
Not 17 Avsättningar
Ingående avsättning pensioner
Nya förpliktelser under året
Varav
0,8
0,3
0,3
0,2
0,1
0,6
0,3
-0,1
-0,8
-1,1
-Nyintjänad pension
-Ränte- och basbeloppsuppräkning
-Pension till efterlevande
-Övrig post
Årets utbetalningar
Förändring av Pajala modell
-0,6
-0,2
0,0
Förändring av löneskatt
-0,1
0,2
0,0
Summa avsatt till pensioner
n,3
12,1
«,7
_
Alctualiseringsgrad, %
89
_
_
89
1
92
Pensioner enligt den så kallade Pajala-modellen har värderats till värdet av framtida utbetalningar
Pajala kommun gör inga avsättningar för återställande av deponier då kommunen inte har några
soptippar.
Not 18 Långfristiga skulder
152,7
Ingående låneskuld
151,4
150,1
20,0
Nyupplåning
-1,2
-1,0
-1,1
-0,3
-0,1
i5i,4
150,2
168,9
i44,i
143,6
163,0
Spintab
0,8
o,4
0,0
Nordea
6,5
6,2
5,9
151,4
150,2
168,9
Årets amortering
Ökning/minskning av kortfristig del
Summa
Kreditgivare
Kommuninvest
Delsumma
Långfristig skuld till Lapplands Kommunalförbund
Summa
0,7
o,7
0,7
152,1
150,9
169,6
3,2%
2,9%
2,4%
Övriga uppgifter låneskulder
Genomsnittsränta
50
| Mkr
Not 19 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Arbetsgivaravgifter
Anställdas skatter
Moms
Upplupen pensionskostnad, individuell del
Upplupna timlöner inld po påslag
Pågående projekt
Semesterlöneskuld inld sociala avgiftter
Särskild lömeskatt
Förutbetalda skatteintäkter
Övriga förutbetalda intäkter
Upplupen räntekostnad
Övriga upplupna kostnader
Nästa års amortering av långfristiga lån
Pajala Värmeverk AB
Pajalabostäder AB
Sparbanken Nord konto
Övrigt
Summa
Not 20 Övriga ansvarsförbindelser
Isladeföreningen Lappugglan
Pajala Hockeyklubb
Summa
Pajala kommun har i januari 1995 ingått ett soli­
dariskt borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och
framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner
som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande
borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar
i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts
ett regressavtal som reglerar fördelningen av an­
svaret mellan medlemskommunerna vid ett even­
tuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgens­
förbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
fördelas dels i förhållande till storleken på de me­
2012
2013
2014
27,8
5,6
4,8
0,6
9,8
3,8
2,5
17,4
26,8
5,6
4,8
21,8
0,0
0,0
0,8
1,5
3,4
5,9
4,8
1,2
1,0
10,3
11,2
4,7
1,3
18,8
o,7
1,5
o,7
1,6
2,7
4,5
1,5
20,7
0,0
2,2
o,9
1,3
2,5
1,0
1,1
1,2
5,0
2,9
5,1
1,7
2,1
0,0
0,0
1,1
0,1
0,1
87,0
88,7
7,8
0,4
90,9
1,6
1,6
1,5
1,5
1,4
1,4
del som respektive medlemskommun lånat av
Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till
storleken på medlemskommunernas respektive
insatskapital i Kommuninvest ekonomisk före­
ning. Vid en uppskattning av den finansiella effek­
ten av Pajala kommun ansvar enligt ovan nämnd
borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-1231 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala
förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och to­
tala tillgångar till 290 726 650 160 kronor. Kom­
munens andel av den totala förpliktelsen uppgick
till 465 141 316 kronor och andelen av de totala
tillgångarna uppgick till 452 122 004 kronor.
Ekonomisk redovisning
Redovisning | Principer
Pajala kommun följer rekommendation 12.1
redovisning av immateriella tillgångar. En omklassificering gjordes i bokslut 2010.
Kommunen
Pajala kommun följer den kommunala redovis­
ningslagen förutom på en punkt. I 2 kap § 7 före­
skrivs en dokumentation av redovisningssyste­
met, arbetet med denna dokumentation påbör­
jades under år 2004. Dokumentationen är ej
färdigställd. Kommunen följer de rekommendat­
ioner som lämnats av Rådet för kommunal redo­
visning eller dess företrädare förutom nedanstå­
ende rekommendationer som ej är tillämpliga på
Pajala kommun;
•
Komponentavskrivning
Pajala kommun har inte delat upp anläggningar
i komponenter. Ekonomisystemet stödjer inte
kompontent avskrivningar. Efter uppgradering
som är planerad till 2016 kommer kommunen
att påbölja arbetet med komponentavskrivning­
ar.
Finansiella tillgångar
Pajala kommun följer from 2010 RKRs rekom­
mendation nr 9 avseende klassificering av finan­
siella tillgångar. Tillgången är klassificerad som
en omsättningstillgång eftersom utgångspunk­
ten är att tillgången är föremål för köp- och sälj.
Innehavet betraktas inte som ett stadigvarande
innehav. Omsättningstillgången är värderad till
det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga
värdet på balansdagen.
Nr 6 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar
Tidigare år har Pajala kommun inte tillämpat
Rekommendation nr 3.1 redovisning av extraor­
dinära poster och upplysningar för jämförelse­
ändamål men fr.o.m. år 2011 tillämpas rekom­
mendationen.
Pajala kommun ställer upp not 9 anläggningstill­
gångar enligt idéskriften Tilläggsupplysningar
till de finansiella rapporterna som ges ut av Rå­
det för kommunal redovisning. Pajala kommun
har fr.o.m. år 2011 bokat upp fastighetsavgiften
enligt SKL s cirkulär 11:62.
Upplupna timlöner
Pajala kommun har ändrat redovisningen av
upplupna timlöner år 2009 vilket innebär att
kommunen följer KRL 2:3. Upplupna timlöner
plus po påslag är bokade mot eget kapital. Vid
bokslut framöver kommer förändringen av tim­
löner december att bokas upp.
Pensionsskuld
Den individuella delen av PFA redovisas som en
kortfristig skuld. Pajala kommun har beslutat att
fr om 2002 årligen utbetala hela den individu­
ella delen. Pensionsskulden är beräknad enl.
RIPS07.
Sammanställd redovisning (koncern)
Den sammanställda redovisningen upprättas
enligt den kommunala redovisningslagens 8 kap
och utformas enligt god redovisningssed. Pajala
kommunkoncern omfattar kommunen samt
företag som kommunen har ett bestämmande
eller väsentligt inflytande över.
Semesterlöneskuld
Semesterlöneskulden avser ej uttagna semester­
dagar. Tillsammans med okompenserad övertid
och upplupen arbetsgivaravgift redovisas se­
mesterlöneskulden som kortfristig skuld. 2004
påförde kommunen de olika nämnderna och
kommunstyrelsen kostnaden för semestern istäl­
let för att kommunen centralt tagit kostnaden
för semestern.
Koncernredovisning har för de dotterbolag där
kommunen har en röstandelsmajoritet på 50 %
eller mer, upprättas enligt förvärvsmetoden med
proportionell konsolidering.
Pajala Utveckling AB betraktas som intresseföre­
tag då kommunens ägarandel uppgår till 49 %.
Konsolidering av detta företag har inte skett
eftersom intresseföretaget endast har marginell
betydelse för koncernen.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen
upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
planenliga avskrivningar. Avskrivning av anlägg­
ningar påbörjas när anläggningen färdigställs.
De planenliga avskrivningstiderna följer i hu­
vudsak Kommunförbundets rekommendationer.
Avskrivning av fastigheter följer det beslut
kommunfullmäktige fastställt 1996. För inventa­
rier gäller en investeringspolicy som kommun­
fullmäktige antog 2003-06-16 vilket innebär att
en inventarie ska ha en varaktighet på minst 3 år
och ett anskaffningsvärde på minst 25 000 kro­
nor.
Bokslutet baseras på Pajala kommuns värde­
rings- och avskrivningsprinciper. Om principer­
na väsentligt skiljer sig i kommun och kommu­
nala bolag justeras bolagens räkenskaper före
sammanställningen.
Inom koncernen förekommer omfattande trans­
aktioner mellan bolagen. För att ge en rättvi­
sande bild av koncernens ekonomi har alla
transaktioner inom koncernen eliminerats.
Obeskattade reserver har efter avdrag för latent
skatteskuld hänförts till eget kapital.
Immateriella anläggningstillgångar
52
Ekonomisk redovisning
Ord och begrepp |
Aktieägartillskott kan vara villkorade eller ovillkorade och är ett sätt för aktieägare att öka det egna kapi­
talet i ett aktiebolag genom kapitaltillskott eller genom
tillskott av egendom.
Aktualiseringsgrad visar hur stor andel av de an­
ställdas pensionsgrundande anställnings uppgifter är
uppdaterade.
Anläggningstillgångar är tillgångar som ska använ­
das för en längre tidsperiod, till exempel fastighter,
byggnader och tekniska anläggningar, maskiner, värde­
papper etc.
Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräk­
ningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas
som skuld eller avsättning i balansräkningen.
Avskrivningar är planmässig värdeminskning av
anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskost­
naden över tillgången beräknade nyttjandeperiod.
Avsättning är de betalningsförpliktelser som är säkra
eller sannolika till sin existens, men där det finns en
osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för
betalning, till exempel avsättning för pensioner.
Förvärvsmetod innebär att anskaffningsvärdet för
aktierna minskar bolagets egna kapital varefter intjänat
kapital räknas in i den sammanställda redovisningen.
Investeringsredovisning redovisar intäkter- och
kostnader för årets nettoinvesteringar i till exempel
fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier.
Tillgångarna är avsedda att användas under en längre
period.
Jämförelsestörande poster avser händelser eller
transaktioner som inte är extraordinära men som är
viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra
perioder samt vid jämförelser mellan olika kommuner.
Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet
uppdelat på löpnade-. Investerings- och finansierings­
verksamhet. Den mynnar ut i förändring av lilaida
medel.
Kortfristiga fordringar och skulder har en förfall­
otid på mindre är ett år från balansdagen.
Likvida medel består av kontanter, banktillgodoha­
vande mm.
Balanslikviditet är likviderbara omsättningstill­
gångar satt i relation till de kortfristiga skulderna. Den
visar betalningsberedskapen på kort sikt, dvs förmåga
att betala de kortfristiga skulderna.
Långfristiga fordringar och skulder har en förfall­
otid på mer än ett år efter balansdagen.
Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid
årets slut uppdelad på tillgångar (anläggnings- och om­
sättningstillgångar) och eget kapital. Avsättningar och
skulder (lång- och kortfristiga skulder).
Obeskattade reserver har till syfte att jämna ut skat­
tebelastningen mellan goda och dåliga år. De utgörs av
fondavsättningar och skattemässiga avskrivningar över
plan.
Bokfört värde är det värde som en tillgång är uppta­
gen till i bokslutet.
Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas
innehas under en kort tid, exempelvis kundfordringar,
skattekonto och fordran moms. Tillgångarna kan snabbt
omsättas till likvida medel.
Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter
för den löpande verksamheten, fördelat per
nämnd/styrelse.
Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar
och skulder (nettoförmögenhet).
Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt
samband med ordinarie verksamhet, är av sådan art att
det inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt
uppgår till väsentligt belopp.
Finansiella intäkter/kostnader avser kostnader
och intäkter för räntor på in- och utlåning, utdelningar
mm.
Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella
kostnader.
Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda.
Periodisering (förutbetald och upplupen) innebär en
fördelning av kostnader och intäkter på den redovis­
ningsperiod till vilken den hör.
Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och
kostnader och därmed förändringen av kommunens
eget kapital, dvs årets resultat,
Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstill­
gångar och kortfristiga skulder.
Sammanställd redovisning ger en ekonomisk hel­
hetsbild av kommunen och de olika juridiska personer­
na (bolag) i vilka kommunen har ett betydande infly­
tande.
Solditet är eget kapital satt relation till de totala till­
gångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna
som finansieras med egna medel.
Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning | Kommunen
KOMMUN
Harry Rantakyrö (s)
Lena Jatko
KS-ordförande
Kommunchef
-10,2 Mkr
22,6 Mkr
414,2 Mkr
35,0%
99,0 %
Årets resultat
Investeringsvolym
Balansomslutning
Soliditet
Balanslikviditet
Rajala
bostäder
Kommunens ägarandel
100 %
Ordförande
Kurt Wennberg (s)
VD
Magnus Pekkari
Årets resultat
Investeringsvolym
Balansomslutning
Soliditet
Balanslikviditet
2,6 Mkr
21,0 Mkr
182,7 Mkr
8,0 %
14>0 %
palala
J-
VÄRMEVERK
Kommunens ägarandel
Ordförande
VD
Årets resultat
Investeringsvolym
Balansomslutning
Soliditet
Balanslikviditet
100 %
Owe Pekkari (S)
Rune Blomster
0,8 Mkr
0,9 Mkr
47,5 Mkr
6,0 %
102,0 %
Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning j Översikt
En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet
bedrivs i andra former än via nämnder och pro­
gramområden. För att få en helhetsbild av kom­
munens verksamhet och engagemang är det an­
geläget att tillämpa en sammanställd redovis­
ning och redovisa konsolideringsenhetens resul­
tat och finansiella ställning. Pajala kommun,
Pajalabo städer AB och Pajala Värmeverk AB
utgör tillsammans en konsolideringsenhet.
Statistik per den 31/12
Lägenhetsbestånd
Outhyrda lägenheter
2013
2014
502
528
531
2
0
2
Pajala Värmeverk AB
Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget
startade sin verksamhet 1984. Bolaget bildades
för att skapa förutsättningar för en stabil
biobränslemarknad i regionen och en positiv ut­
veckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att
erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i
konsolideringsenhetens energihantering.
Syfte
Syftet med den sammanställda redovisningen är
att ge en mer heltäckande analys av kommunens
ekonomi, vilket också ger ökade möjligheter för
effektiv styrning. De olika intressenterna ges möj­
lighet att bedöma helheten oavsett val av verk­
samhetsform. Med olika intressenter avses kom­
muninvånare, anställda, förtroendevalda, långi­
vare m.fl. Den sammanställda redovisningen in­
nebär även att kommunallagens krav uppfylls.
Rörelsens intäkter
15,9
16,4
16,3
Rörelsen kostnader
-13,8
-ii,9
-12,4
Avskrivningar
-2,7
-2,9
-2,9
-0,6
1,6
0,9
Finansiellt netto
-1,5
-1,2
-1,2
Resultat före boslutsdispositioner och skatt
"2,1
0,4
-0,3
Uppskjuten skattefordran
0,0
0,0
1,1
"2,1
0,4
0,8
Rörelseresultat
Pajalabostäder AJ3
Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget
är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksam­
het inom Pajala kommun. Bolagets verksamhets­
inriktning är att äga, förvalta och förvärva fastig­
heter och tomträtter samt bygga bostäder, affärs­
lokaler och kollektiva anordningar. Bolaget förval­
tar även kommunens verksamhetsfastigheter.
Årets resultat
i fmmmmMmrnmmmmmmm
Anlä ggningstillgå nga r
Resultaträkning Mkr
2012
44,3
6,8
43,3
42,3
Omsättningstillgångar
5,5
5,1
Sinrim a tillgångar
51,1
48,8
47,5
1,6
2,0
2,8
2012
2013
2014
Rörelsens intäkter
36,6
40,6
41,7
Rörelsen kostnader
-27,9
-30,3
-30,4
Långfristiga skulder
43,9
43,5
39,6
Avskrivningar
-3,8
-4,3
-4,7
Kortfristiga skulder
5,6
5,0
Rörelseresultat
3,3
4,9
6,0
6,6
Finansiellt netto
-3,3
1,6
-3,9
-4,0
Summa eget kapital
och skulder
5i,i
48,8
47,5
2,1
2,6
2012
2013
2014
24,0
25,0
25,1
356
363
367
Årets resultat
Eget kapital
Statistik
Balansräkning Mkr
2014
Total kulvertlängd (km)
154,1
161,8
178,7
Antal abonnemang
6,2
6,1
4,o
160,3
167,9
182,7
2012
2013
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
9,2
n,3
13,9
Långfristiga skulder
88,5
144,4
138,9
ortfristiga skulder
62,6
12,2
29,9
160,3
167,9
182,7
Summa eget kapital
och skulder
55
'•lammanställd redoi
Analys | Koncern
Resultat och omsättning
Koncernen Pajala kommun redovisade 2014 ett
årets resultat på -6,8 mkr. Jämfört med 2013 var
det en försämring med 9,7 mkr, främst beroende
av en ökad ärendemängd inom äldreomsorgen,
men även större vikariebehov samt HVB-boendet
i Korpilombolo.
Koncernen redovisade under 2014 intäkter på
drygt 562 mkr, varav 73 % består av skatteintäkter
och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört
med 2013 ökade intäkterna med 3,7 %. Kostna­
derna ökade med 5,9 %.
Pajalabostäder AB redovisade en vinst på 2,6 mkr
(2,1 mkr) och Pajala Värmeverk AB en vinst på
0,8 mkr (0,4 mkr).
Investeringar
För att möta en fortsatt utveckling och tillväxt av
kommunen i form av ökad verksamhet och stort
underhållsbehov följer ett stort behov av investe­
ringar. De totala investeringarna för år 2014 upp­
går till 44,5 mkr (42,2) mkr. Pajala kommun stod
för 22,6 mkr (29,4 mkr), Pajalabostäder AB 21,0
mkr (10,9 mkr) och Pajala Värmeverk AB 0,9 mkr
(1,9 mkr).
Likviditet
En god likviditet, d.v.s. förhållandet mellan om­
sättningstillgångar och kortfristiga skulder, inne­
fattar att konsolideringsenheten i ett kort- och
medellångt perspektiv inte behöver vidta dras­
tiska åtgärder för att möta finansiella problem.
Det bör upprätthållas en sådan likviditet eller
kortsiktig betalningsförmåga att man kan betala
sina löpande utgifter utan besvär. Likviditeten
2014 ligger på 78 % (96 %). Ett riktvärde som
brukar användas är 100 %.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt
handlingsutrymme, den långsiktiga betalnings­
förmågan. Soliditetsutvecklingen beror på föränd­
ringen av det egna kapitalet och tillgångsföränd­
ringen. För 2014 uppgick soliditeten till 25 %,
minskning med en procent jämför med 2013. Det
finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten
bör vara för en kommunal konsolideringsenhet.
En hög soliditet innebär dock att handlingsfrihet­
en ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i
resultatutvecklingen.
Soliditeten är viktig eftersom kommunen som
borgenär riskerar att få lösa in skulder från bola­
gen vid eventuella ekonomiska svårigheter.
Soliditeten för Pajalabostäder AB uppgick till 8 %
(6,7 %). En normal soliditet för bostadsbolag är 8
%. För Pajala Värmeverk AB uppgick soliditeten
till 6 % (4,2 %).
Framtiden
Redovisningens och den finansiella analysens
syfte är att identifiera problem. Under detta år har
konsolideringsenheten redovisat ett negativt re­
sultat. För att i framtiden Mara balanskravet krävs
att kostnaderna inte överstiger intäkterna. En
kommunövergripande strukturomvandlingsplan
är påbörjad 2014 fortsätter under 2015. Förhopp­
ningen är att effektivisera och förbättra den
kommunala verksamheten.
Den stora efterfrågan på bostäder har miskat av­
sevärt sedan konkursbeslutet för Northland Re­
sources togs. Redan under sommaren 2014 blev
det svårt att hyra ut samtliga 32 lägenheter som
byggdes på Fiskalsrundan. I slutet av 2014 bör­
jade det också bli svårare att hyra ut lägenheter i
den nyproducerade områdena. Mycket tyder på
att Pajalabostäder under första halvåret 2015
kommer att ha ett antal vakanser även i Pajala
centralort. Dock är efterfrågan fortfarande stor på
de äldre lägenheterna med lägre hyra. Ungefär
30-40 personer anmäler sig på en sådan lägenhet
vaije gång det finns en tillgänglig.
Pajala värmeverk AB:s framtida utvecMing ser
positiv ut. Fjärrvärme beräknas vara konkurrens­
kraftig under de närmaste åren och med nya bo­
städer i form av villor och lägenheter i centralor­
ten ser bolaget ett ökat kundunderlag. Under 2015
pågår ett fortsatt arbete för att öka verkningsgra­
den för bränslet samtidigt som ledningsnätet och
fjärrvärmeväxlare kommer att ses över. ViMigt är
även det nya bränsleavtalet som böljat gälla
fr.o.m. september 2013. Ett bränsle som både ger
bättre verkningsgrad och färre underhåll för an­
läggningen. För att öka effeMiviteten på Värme­
verket kommer en rökgaskondensator att inför­
skaffas, vilken höjer verkningsgraden anmärk­
ningsvärt
för
anläggningen.
Sammanställd redovisning
Sammanställd | Resultaträkning
| Mkr
2013
2014
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Not i
116,9
136,4
149,9
Not 2
-482,0
-508,3
Avskrivningar
Not 3
-19,5
-20,3
-539,4
-21,6
-384,6
-392,2
-411,1
Verksamhetens nettokostnader
LSkatteintäkter _
_
_ _
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter finansiella poster
:
201a
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
"
Not 4
Not 5
.
i Arets Resultat
237,2
247,2
150,2
156,5
163,2
1.5
1,7
1,5
-9,7
-10,0
"12,5
-6,8
-9,3
-8,5
_
Bokslutsdispositioner
Jämförelsestörande poster
L
230,1
/ ;;
58
""
'
5,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
1,1
11,0
9,7
0,6
3,6
2,9
-6,8
1
-
1
Sammanställdredovisning
Sammanställd | Balansräkning
Mkr
2012
2°13
2014
486,5
509,9
7,4
7,4
517,3
533,0
8,5
541,5
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Not 6
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
493,9
Omsättningstillgångar
2,7
7,3
52,4
0,0
3,3
7,3
3,7
6,0
45,3
31,0
49,4
32,0
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
47,5
109,9
9,5
96,4
3,6
94,7
SUMMA TILLGÅNGAR
603,8
613,7
636,2
155,0
159,0
3,6
2,9
154,7
-6,8
9A
2,2
9,7
2,4
9,4
2,3
284,5
149,4
338,7
101,1
348,1
121,7
433,9
439,8
481,6
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
603,8
613,7
636,2 i
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser ej medtagna som skuld
Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser
209,8
222,7
211,2
50,9
54,0
51,2
5,3
H3,2
4,6
148,7
22,5
159,7
Förråd
Exploateringsfastighet
Kortfristiga fordringar
Not 7
Kortfristiga placeringar
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
därav årets resultat
Not 8
Avsättningar
Avsatt till pensioner
Övriga avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa avsättningar och skulder
Not 9
Not 10
Borgen för egna hem
Pajalab ostäder AB
Pajala Värmeverk AB
23,0
1,6
Övrigt
SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER
403,8
59
1,5
454,o
4,1
33,2
1,4
460,8
Sammans tälldredoi
Sammanställd | Kassaflödesanalys
| Mkr
2012
2013
2014
Axets resultat
3,6
2,9
-6,8
Justering för ej lilcviditetspåverkande not i
21,1
19,5
20,7
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapi­
tal
24,7
22,4
12,g
38,5
-2,8
-21,0
-5,0
Okning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager
-0,6
-0,4
Okning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder
20,0
-28,1
80,4
-27,3
4,3
12,7
"73,1
-44,0
-49,6
o,9
1,8
5,1
-72,2
-42,2
-44,5
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Okning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERIN GSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investering sverksamhe ten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
58,9
55,4
32,1
Amortering av långfristiga skulder
-48,0
-23,9
-6,2
Ökning av långfristiga fordringar
-0,5
0,0
0,0
Minskning av långfristiga fordringar
17,2
0,0
0,0
27,6
31,5
25,9
20,3
21,6
0,8
-0,4
Minskning av avsättningar pga utbetalningar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG IN­
FRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Årets kassaflöde
35;8
Likvida medel vid årets böljan
11,6
Likvida medel vid årets slut
Not 1
Justeringar för av- och nedskrivning
Justering för gjorda avsättningar
Justering för övriga ej lilcviditetspåverkande poster
-0,5
0,2
Realiserat resultat försäljning av anläggningstillgång
-1,1
-0,7
60
%
7%
Sammcinställdredovisning
Koncernredovisning | Noter
Mkr
! Not i Verksamhetens intäkter
Pajala kommun
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
2013
2014
90,9
36,6
102,5
119,7
40,6
16,4
41,7
16,3
15,9
-26,5
-23,1
-27,8
Summa
116,9
136,4
149,9
Mkr
Not 2 Verksamhetens kostnader
2012
2013
2014
Pajala kommun
466,8
489,2
524,4
27,9
13,8
-26,5
30,3
n,9
-23,1
30,4
12,4
-27,8
482,0
508,3
539,4
Avgår elimineringar
1
2012
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Avgår elimineringar
Summa
BBadfgrrei jfr .
Not 3 Avskrivningar
Pajala kommun
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Summa
mmmmmmmmmm
13,0
13,1
13,9
3,8
2,7
4,3
2,9
19,5
2:0,3
4,7
3,0
21,6
2012
2013
2014
1,5
0,0
Not 4 Finansiella intäkter
Pajala kommun
2,0
1,61
Pajalabostäder AB
0,1
Pajala Värmeverk AB
Avgår elimineringar
Summa
0,0
0,04
0,0
-0,6
0,0
0,0
1,5
1,7
1,5
2012
2013
2014
0,0
Not 5 Finansiella kostnader
5,4
4,8
4,2
3,4
1,5
-0,6
4,o
1,2
4,0
1,2
0,0
0,0
9,7
10,0
9,4
Mkr
Not 6 Anläggningstillgångar
2012
2013
2014
Pajala kommun
299,5
154,1
316,2
161,8
324,4
178,7
44,3
-4,0
43,3
-4,0
42,4
493,9
517,3
541,5
Pajala kommun
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Avgår elimineringar
Summa
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Avgår elimineringar
Summa
61
-4,0
Sammanställdredovisning
Mkr
Not 7 Kortfristiga fordringar
2012
2013
2014
Förutbetalda kostnader
6,9
10,2
5,8
9,8
8,9
Upplupna intäkter
11,8
13,2
Övriga fordringar
23,5
Kundfordringar
9,2
23,2
12,1
-5,8
16,5
-2,8
52,4
45,3
49,4
2012
2013
2014
151,8
152,6
9,2
1,6
n,3
2,0
14L9
14,0
-4,0
158,6
-4,0
161,9
154,7
Mkr
Not 9 Långfristiga skulder
2012
2013
2014
Pajala kommun
152,1
Beloppen är eliminerade med
Summa
Mkr
; Not 8 Eget kapital
Pajala kommun
Pajalabostäder AB
Pajala Värmeverk AB
Avgår elimineringar
Summa
-4,o
2,8
-4,0
150,9
169,6
Pajalabostäder AB
88,5
144,4
138,9
Pajala Värmeverk AB
43,9
0,0
43,4
0,0
39,6
0,0
284,5
338,7
348,1
2012
2013
2014
57,0
28,9
2,0
30,1
6,1
29,9
3,9
10,3
4,9
11,2
4,7
19,1
4,5
25,7
1,4
Avgår elimineringar
Stimma
Not 10 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till kreditinstitut
Förutbetalda intäkter
Upplupen pensionskostnad
9,8
Upplupen timlön
3,8
17,8
2,1
Upplupen semesterlön
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
5,0
23,0
Övriga kortfristiga skulder
Beloppen är eliminerade med
Summa
62
2,3
2,9
-5,8
21,7
-2,8
149,4
101,1
23,7
4,5
19,9
-4,o I
121,7
Sammanställdredovisning
Redovisning | modell
Driftsredovisning
Den i kommunen tillämpade
redovisningsmodellen överensstämmer i huvudsak med kom­
munförbundets rekommenderade modell och
består av resultat- och balansräkning, kassaflö­
desanalys, driftsredovisning och investerings­
redovisning.
Investeringsredovisnmp
Verksamhetens
Intäkter och
kostnader
Resultaträkningen utgår från intäkterna och
kostnaderna enligt driftsredovisningen och myn­
nar ut i årets förändring av eget kapital.
Kassaflödesanalys
Resultaträkning
Balansräkningen visar kommunens ekono­
miska ställning. I balansräkningen visas även det
egna kapitalet, hur kommunen har använt sitt
kapital och hur detta har anskaffats.
Avskrivningar
- Verksamhetens
nettokostnader
+ Skatteintäkter
+- Finansnetto
Kassaflödesanalysen ska visa koncernens lö­
pande investerings- och finansieringsverksamhet
samt hur förändring av likvida medel uppkommit.
+ Bruttoinvesteringar
- Investeringsbidrag
= Nettoinvestering
Förändring av
Verksamhetsnetto
Investeringsnetto
Finansieringsnetto
Förändring av likvida
medel
Driftredovisningen visar utfallet av verksam­
hetens kostnader och intäkter i förhållande till
budget.
Investeringsredovisningen visar hur kommu­
nens investeringar har fördelats mellan olika pro­
gramområden och vilka större objekt som investe­
ringen avsett.
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Siimma tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
63
Personalekonomisk redovisning
och bokslut 2014
1
Innehållsförteckning | personal
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING
Personalstruktur
Anställningsform
Åldersstruktur ___
Åldersfördelning över tid_
Sysselsättningsgrad
Personalkostnader
Total personalkostnad
Mer- och övertid
Timlönekostnader
Arbetad tid och frånvaro
Sjuklönekostnad
Semesterlöneskuld
Genomsnittslön
Personalomsättning
Rekrytering
Avslutade anställningar
Prognos för kommande pensionsavgångar
PERSONALBOKSLUT
Delaktighet och inflytande
Medarbetarundersökning
Arbetsmiljö och hälsa
Hälsofrämjande arbete
Hälsoinspiratörer
Aktivitetstävling
Arbetsmiljöutbildning
Frisktal
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Jämställdhet och mångfald
Könsfördelning
Könsfördelning chefer
Vad kvinnor tjänar iförhållande till männen
Lönekartläggning
Jämställdhet och mångfaldsplan
Förnyelse och utveckling
Introduktionsdag för nyanställda.
Feriearbete, högskolepraktikanter och sommarlovsentreprenörer
Kompetensutveckling
_
Attraktiva villkor
Satsningar
Rekryteringsförmåga .
_3
_3
.3
-3
.3
_4
-4
.4
-4
.4
-4
-5
_5
_5
6
_6
_6
6
.6
.6
.6
.6
_6
_7
_9
.9
-9
Mf
Personal | ekonomisk redovisning
Pajala kommuns personalekonomiska redovis­
ning och bokslut ger en bild av organisationen
och läget mer vår personal. Nulägesbilden är ett
viktigt verktyg för att sätta upp mål för framti­
den och stämma av om vi uppnår dem. Med stöd
av följande underlag kan vi utveckla kommunen
som arbetsgivare. Organisationen är uppdelad
enligt följande: KS - Kommunstyrelsen (inklusive
plan- och miljö), KUN- Kultur och utbildning,
SOC - socialförvaltningen. Redovisningen är
sammanställd av personal- och löneenheten.
RIB
623
634
580
588
680
707
549
561
131
146
402
524
44
40
98
104
35
66
54
66
40-49 år
146
144
50-59 år
234
231
60-99 år
142
139
Medelålder
50
50
2010
2014
60-99år
50-59 år
40-49 år
30-39 år
Den 31 december 2014 hade 634 personer tillsvi­
dareanställningar i Pajala kommun. Det motsva­
rar 588 helårsarbetare. Antalet månadsavlönade
(aktiva tillsvidareanställningar samt tidsbegränsat
anställda med månadslön) var 707 personer.
2014
30-39 år
Åldersfördelning över tid
Nedanstående tabell visar åldersfördelningen i
organisationen 2010 och 2014. Andelen personer
under 30 har ökat 2014 jämfört med 2010. Grup­
pen 60 år eller äldre har också ökat sedan 2010.
Anställningsform
I Pajala kommun jobbar anställda under ett antal
olika kollektivavtal. De flesta går under allmänna
bestämmelser (AB). Andra avtal är PAN för anhö­
rigvårdare och personliga assistenter, avtalet för
deltidsbrandmän (RIB) och bestämmelser för
arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
(BEA).
2013
2Ö14
-29 år
Personalstruktur
Tillsvidareanställda (även
vilande tjänster)
motsvarande årsarbetare
Månadsavlönade AB, bestå­
ende av:
tillsvidareanställda AB (enbart
aktiva anställningar)
visstidsanställda AB, månadsav­
lönade
Visstidsanställda AB, timavlönade
PAN, BEA
2013
-29 år
300
200
100
0
100
200
300
Sysselsättningsgrad
I kommunens rekryteringsriktlinjer anges att in­
nan rekryteringsåtgärder vidtas ska det prövas om
det finns medarbetare på arbetsstället som önskat
högre sysselsättningsgrad, vilket också finns regle­
rat i lagen om anställningsskydd (LAS).
I tabellen nedan visas den genomsnittliga syssel­
sättningsgraden för månadsavlönade, fördelat på
förvaltning och kön. Lägst genomsnittlig syssel­
sättningsgrad hade kvinnor inom socialförvalt­
ningen och högst hade män inom kommunstyrel­
sen.
Kvinnor
Åldersstruktur
Samtliga månads­
avlönade
KS
Nedanstående tabell visar åldersfördelningen
bland tillsvidareanställd personal. Medelåldern
2014 var 50 år.
3
Män Totalt
91,9%
94,9%
92,5%
95,2%
96,3%
95,7%
KUN
92,9%
94,3%
93,2%
SOC
90,7%
93,9%
91,1%
Annan tjänstgöring, fackligt
arbete, militärtjänst och övrigt
Personalkostnader
Total personalkostnad
Den totala personalkostnaden för 2014 uppgick
till cirka 316 mkr, vilket motsvarar 64 procent av
kommunens totala driftskostnader under året.
Mer- och övertid
Kostnaden för fyllnads- och övertid har ökat. Un­
der 2014 var den totala kostnaden 5,6 miljoner
kronor. Det motsvarar ungefär 15 årsarbetslöner.
2,9
3,1
1,6
1,5
1,9
2,5
1 —j 1,5
1,7
0
2010
2011
2012
M Fyllnadstid, mkr
2013
2014
Timlönekostnad
2014 |
25,6
21,5
2011
2012
2013
2014
6,0
5,7
5,2
6,3
8,5
0,6
0,5
0,6
1,1
1,8
KUN
2,3
2,2
1,6
1,8
2,6
SOC
3,1
3,i
3,0
3,3
4,0
KS
Övertid, mkr
2013
2010
Totalt,
mkr
Timlönekostnader
Kommunens kostnader för timlön (exld. projekt­
kostader) uppgick 2014 till 25,6 miljoner. Det är
en ökning från tidigare år med 4,1 miljoner. Anta­
let timavlönade (timanställda) ökade från 402
personer 2013 till 524 personer 2014.
I Mkr
Sjuklönekostnad
Enligt lagen om sjuklön, SjLL, betalar arbetsgiva­
ren sjuldön under de första 14 dagarna i en sjuk­
period, vilket motsvarar 80 procent av den lön och
andra anställningsförmåner som den anställde
gått miste om till följd av nedsättningen i arbets­
förmågan. Från dag 15 kan den anställde också få
kompletterande ersättning med rätt till sjuklön
enligt kollektivavtal (Allmänna bestämmelser,
AB).
Den totala kostnaden för sjuklön 2014 uppgick till
8,5 miljoner kronor (exld. sociala avgifter). Det är
en ökning från 2013 med 1,2 miljoner. Tabellen
nedan visar sjuklönekostnaden de senaste fem
åren fördelat per förvaltning.
3,9
1,7
4,7%
4,4%
Arbetad tid och frånvaro
Den totala arbetstiden för tillsvidareanställd per­
sonal under 2014 utgjorde cirka 75 procent av
faktisk arbetstid. Den största frånvaroorsaken var
semester följt av sjukfrånvaro. Den största föränd­
ringen från 2013 är att frånvaron på grund av
sjukdom bland tillsvidareanställd personal har
ökat med 1,5 procentenheter.
2013
2014
Ai-betad tid
76,2%
74,8%
Frånvaro i förhållande
till total lönekostnad
23,8%
25,296
Sjukdom
5,5%
7,0%
Semesterlöneskuld
Semesterlöneskulden uppgick 2014 till 15,4 miljo­
ner (exld. sociala avgifter). 2013 var semesterlö­
neskulden 13,6 miljoner.
Genomsnittslön
I nedanstående diagram visas medellönerna i
Pajala kommun. 2014 är medellönen för män
26 936 kr och för kvinnor 26 306 kr. Se mer om
lön och kön under Jämställdhet och mångfald.
27500
27000
26500
26000
25500
25000
24500
24000
23500
2010
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
2014
Samtliga
Föräldrapenning/VAB
3,3%
3,5%
Semester
9,2%
9,1%
Personalomsättning
Studier
1,2%
0,696
0,2%
0,2%
Personalomsättningen är en beskrivning av hur
många som avgått och rekryterats. I statistiken
nedan ingår bara tillsvidareanställda. Medarbe-
Enskild angelägenhet
?i%
tare som bytt tillsvidaretjänst inom kommunen är
inte inräknade.
Räknar man att alla medarbetare som med dagens
bestämmelser har rätt att ta pension vid 61 års
ålder innan 2025 gör det, så blir antalet 338 pens­
ioneringar. Det innebär att 53 % av dagens perso­
nalstyrka kan gå i pension innan utgången av
2024.
Rekrytering
Under 2014 fick 44 nya personer tillsvidarean­
ställningar. 2013 var siffran 40.
2013 var prognosen att 9 medarbetare skulle
pensioneras under 2014 (=avgångsålder vid 65
år). Den faktiska siffran för 2014 blev som tabellen
ovan visade, totalt 24 pensionsavgångar.
Avslutade anställningar
Under 2014 avslutades 45 tillsvidareanställningar.
Tabellen visar avgångsorsakerna pension, egen
begäran samt annan orsak.
2013
2014
Nya anställningar
40
44
Avgångar, totalt
48
45
Egen begäran
25
19
Pension
18
24
5
2
Annan orsak
Prognos för kommande pensionsavgångar
Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde
avgångsskyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan
medarbetaren avgå med pension tidigast från och
med 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för
pensionsavgången är någonstans mellan 61 till 67
o KS • KUN
Avgångsålder
Antal tom 2024-12-31
Andel av dagens 629 TV-anställda
år.
Nedanstående tabell visar antalet pensionsav­
gångar per förvaltning och år. Prognosen baseras
på pensionsavgång vid 65 års ålder. Det innebär
251 pensioneringar innan år 2025. Det utgör 40 %
av dagens personalstyrka på 634 medarbetare.
5
SOC
65 år
251
61 år
40 %
53%
338
Personal | bokslut
Vår organisation bygger på våra gemensamma
mål och uppdrag. Utgångspunkten för Pajala
kommuns personalarbete är sammanfattat i vår
personalpolicy. Vad vi står för och vad vi vill
uppnå är indelat i fem olika synsätt: delaktighet
och inflytande, arbetsmiljö och hälsa, jämställd­
het och mångfald, förnyelse och utveckling samt
attraktiva villkor.
vitetssamordning och friskfaktorer. Utöver detta
finns en hälsosamordnare centralt i or­
ganisationen som bland annat har som uppgift att
stödja och hjälpa inspiratörerna. Under 2014 har
hälsoinspiratörerna deltagit i fortbildning.
Aktivitetstävling
Delaktighet och inflytande
Pajala eftersträvar en organisation där alla med­
arbetare ges möjlighet till delaktighet och infly­
tande, med stöd av bland annat vårt samverkans­
system och strävan efter tydlig kommunikation
och bra information.
Under våren 2014 genomfördes för tredje året i
rad aktivitetstävlingen "Rörliga halvtimmar" för
samtliga av kommunens anställda. Totalt deltog
222 medarbetare fördelade på 24 lag. Totalt antal
aktiviteter var 15 165 vilket innebar 68,3 aktivite­
ter/person under mars-april-maj. Pajala kommun
har även under 2014 gett anställda möjlighet att
delta i P4:s friskvårdssatsning Radioaktiv.
Medarbetarundersökning
Arbetsmiljöutbildning
För att stämma av hur organisationen fungerar
genomför vi regelbundna medarbetarundersökningar. Under 2013 genomfördes den senaste
undersökningen bland Pajala kommuns anställda.
Arbetsplatserna har arbetat med åtgärdsplaner
utifrån undersökningen. 2015 kommer medarbetarundersökningen åter att genomföras. Det ger
oss en bild av var vi har kommit och vad vi behö­
ver arbeta med framöver.
Under 2014 har ledare och arbetstagarorganisat­
ioner utbildats i arbetsmiljölagstiftning med fokus
på psykosocial arbetsmiljö.
Arbetsmiljö och hälsa
Pajala kommun ska jobba med arbetsmiljö och
hälsa på ett sådant sätt som skapar förutsättning­
ar för ett hållbart arbetsliv och en sund livsstil.
Hälsofrämjande arbete
Företagshälsovård och hälsofrämjande grupper
Pajala kommun har avtal med företagshälsovår­
den Pajalahälsan AB. De utför hälso­
undersökningar, utbildningar, gruppbehandling
och samverkar med kommunen i rehabiliterings­
frågor.
Pajala kommuns medarbetare har också under
2014 haft möjlighet att delta i grupper för rökav­
vänjning, viktreducering och sömnförbättring som
ordnats av Pajalahälsan.
Hälsoinspiratörer
Cheferna har det övergripande ansvaret för hälsooch friskvårdsarbetet. Till stöd i arbetet har de en
hälsoinspiratör. Inspiratören ska hjälpa, stödja
samt ge tips och råd till arbetskamraterna. Mål­
sättningen är att arbeta förebyggande med akti-
Frisktal
Frisktalet definieras som den andel av anställda i
procent som inte har några sjukskrivningsdagar
alls under året. Målet är självklart att uppnå ett
högt frisktal och ett lågt sjuktal. I nedanstående
tabell redovisas frisktalet per förvaltning/kön för
månadsanställda. Frisktalet för samtliga anställda
har sedan 2010 sjunkit med 4 procentenheter.
Månadsanställda
Frisktal samtliga
KS
KUN
SOC
2014
Kvinnor
Män
35%
38%
54%
33%
59%
58%
35%
47%
Totalt
39%
48%
39%
36%
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Enligt kommunens riktlinjer ska arbetsgivaren
utreda behov av rehabilitering när en medarbetare
varit sjukskliven fyra veckor, haft upprepad kort­
tidsfrånvaro eller när medarbetaren själv begär
det. Definitionen av upprepad korttidsfrånvaro är
när medarbetaren har haft sex frånvarotillfällen
eller mer under en 12-månadersperiod.
Total sjukfrånvaro
I nedanstående tabeller redovisas den totala sjuk­
frånvaron i procent av arbetstid. Första tabellen är
indelat på åldersgrupper. Den andra tabellen pre­
senterar variationen mellan förvaltningarna.1
Åldersindelat
Total
sjuk­
frånvaro
- 29 år
30-49 år
50 - år
Kvinnor
Män
Totalt
6,0%
3,5%
5,5%
3,1%
3,1%
3,1%
4,8%
2,6%
4,3%
7,4%
4,2%
6,7%
Förvaltningsindelat
1 i i lÉiÉi Kvinnor
Män
Totalt
6,0%
3,5%
5,5%
8,4%
3,3%
6,2%
KUN
5,9%
5,0%
5,7%
SOC
5,6%
2,5%
5,2%
Total sjukfrån­
varo
KS
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer
I nedanstående tabell redovisas hur stol andel av
sjukfrånvaron som längre sjukskrivningar (över­
stigande 59 dagar).
Kvinnor
Män
Totalt
46,7%
32,8%
45,1%
65,8%
22,9%
57,5%
KUN
54,4%
51,8%
53,9%
SOC
37,1%
n,3%
35,8%
Sjukfrånvaro
>59 dagar, an­
del av total
sjukfrånvaro
KS
Sjuktal över tid
Tabellen nedan visar hur sjukfrånvaron har sett ut
de senaste fem åren samt hur stor andel av sjuk­
frånvaron som är sjukperioder på 59 dagar eller
mer. Sjuktalet för 2014 översteg 5 %, vilket inte
skett sedan 2006. Från föregående år har sjuktalet
ökat med en procentenhet. Sjuklön är en del av
kostnaden för organisationen när en medarbetare
är sjuk. Andra kostnader är till exempel kvarkvarande kostnader för lokaler, administration, vika-
1
Statistiken inkluderar samtliga anställda i Pajala kommun.
Intermittent anställda personer som bara står i anställningsre­
lation med arbetsgivaren de dagar de arbetar, ingår också i
statistiken. Sjulrfränvaro redovisas bara för dem med fastställt
arbetsschema. Det innebär att sjuktalet kan påverkas av att
intermittent anställda bidrar med arbetad tid men inte alltid
med sjukfrånvaro. Sjuktalet för enbart månadsavlönade med­
arbetare är 6,0 %.
riekostnad och produktionsstörningar. Sjuklönekostanden exld. sociala avgifter har ökat med 1,2
miljoner mellan 2013 och 2014 (se tidigare avsnitt
personalkostnader).
Andelen längre sjukskrivningsperioder ökade
under 2014 men är fortfarande lägre än 2010.
2012 hade andelen längre perioder gått ner till
36,6 % av sjuktalet. Sedan dess har andelen ökat
med 8,5 procentenheter.
Den samlade bilden av sjukfrånvaron 2014 är att
medarbetarna är mer sjuka och i längre perioder.
,
A. äiS
2010
2011
2012
2013
2014
4,5%
4,0%
3,8%
4,5%
5,5%
50,4
%
42,5
%
36,6
%
39,1
%
45,1
%
Sjuktal
Sjukfrån­
varo >59
dagar,
andel av
total
sjukfrån­
varo
Tillbud och arbetsskador
Tillbudsrapporteringen är ett viktigt inslag i det
förebyggande arbetet och syftar till att förhindra
att faletiska olyckor sker. Socialförvaltningen är
den förvaltning som rapporterar flest tillbud och
majoriteten rör hot/våld. Under 2014 rapportera­
des totalt 30 tillbud varav 14 av dessa hade inträf­
fat under 2013. Ett av tillbuden var också att be­
trakta som allvarligt och anmäldes därmed också
till arbetsmiljöverket. Antalet anmälda arbetsska­
dor under 2014 var 20 och även här rapporterades
majoriteten från socialförvaltingens område.
Olyckor på arbetsplatsen var den vanligaste orsa­
ken till arbetsskada.
Tillbud och arbetsskador
Arbetsskador
20
KS
7
KUN
0
SOC
13
Tillbud
30
KS
1
KUN
6
SOC
23
Jämställdhet och mångfald
Vårt ställningstagande är att Pajala kommun som
arbetsplats ska kännetecknas av respekt och insikt
om alla människors lika värde. Alla ska ha samma
rättigheter och möjligheter. Nyckeltalen avspeglar
bara jämställdhet. Detta beror på att vi inte kart-
s
lägger andra områden som t ex etnisk tillhörighet
eller sexuell läggning.
Könsfördelning
Av organisationens 634 tillsvidareanställda 2014
var 81 % kvinnor och 19 % män. Det är samma
fördelning som 2013.
Alla tillsvidareanställda
man
19%
kvinnor
%
Kr
2010
2011
2012
2013
2014
99,3%
99,2%
-185
97,9%
97,4%
-687
97,7%
-134
-526
-630
Lönekartläggning
Arbetsgivare är skyldiga att var tredje år göra en
lönekartläggning. Syftet är att upptäcka, åtgärda
och förhindra osakliga skillnader i lön och andra
anställningsvillkor mellan kvinnor och män. I
revisionen som gjordes 2012 fanns löneskillnader
som inte gick att förklara med saldiga grunder.
Handlingsplanen var att följa upp detta i samband
med de årliga lönerevisonerna samt att vid behov
göra justeringar. Inför 2015 års lönerevison kosta­
terar arbetsgivaren att skillnaderna är åtgärdade.
Hösten 2015 kommer nästa lönekartläggning för
jämställda löner att ske.
Könsfördelning chefer
För chefsgruppen är fördelningen 29 % män och
71 % kvinnor. Andelen män i ledande position har
ökat från föregående år (m= 25 % och k= 75 %).
Ledare
Jämställdhet- och mångfaldsplan
Pajala kommun har under 2014 påbörjat arbetet
med att uppträtta en ny jämställdhets- och mång­
faldsplan som ska gälla för 2015-2018.
Förnyelse och utveckling
man
29%
Lärande och utveckling är viktigt för att vi ska
kunna utföra våra arbeten med kvalitet och effek­
tivitet. Det innebär också att vi introducerar nya
medarbetare på ett bra sätt och tar tillvara de
kompetenser de bär med sig.
kvinnor
71%
Ledningsgruppen består av 42
kvinnor (12 personer totalt).
män och 58
Ledningsgrupp
man
kvinnor
58%
Vad kvinnor tjänar iförhållande till männen
Nedanstående tabell grundar sig på medellönerna
per månad för män och kvinnor i Pajala kommun.
2014 tjänar kvinnliga medarbetare i snitt 97,7 %
av vad de manliga medarbetarna tjänar. Uttryckt i
pengar tjänar kvinnor i snitt 630 kronor mindre i
månaden än män.
Introduktionsdag för nyanställda
Pajala kommun har anordnat en gemensam intro­
duktionsdag för alla nyanställda under år 2014.
Introduktionsdagen syftar till att ge medarbetaren
en god helhetsbild av Pajala kommun som arbets­
givare, men ska även bidra till en känsla av sam­
manhang i arbetet. Ett annat syfte är att få en
inblick i de olika verksamhetsområdena.
Feriearbete, högskolepraktikanter och sommarlovsen treprenörer
Samtliga ungdomar som är födda 1996 och 1997
har erbjudits feriearbete under sommaren 2014.
Totalt 32 ungdomar tackade ja till feriejobb, jäm­
fört med 26 ungdomar föregående år. Dessutom
arbetade två ungdomar som sommarlovs­
entreprenörer. Under sommaren engagerades
även fyra högskolepraktikanter.
Kompetensutveckling
Under året har bland annat en kommunövergripande utbildning med fokus på psykosocial ar­
betsmiljö genomförts. Det har också påbörjats en
utbildningssatsning på strategisk lönebildning.
Personal i olika verksamheter har också getts möj­
lighet att gå kurser i finska och meänkieli.
Socialförvaltningen
Likt 2013 har det under 2014 har det varit en
återhållsamhet vad avser utbildningar. De flesta
lcompetenshöjande åtgärderna är helt eller delvis
finansierade av stimulans- och/eller projektmedel.
En del av det som genomförts är hygien- och lä­
kemedelsutbildningar till samtlig baspersonal,
enhetschefer, hälso-och sjukvårdspersonal. Andra
insatser är utbildning i ProCapita, metoden ÄBIC
(äldres behov i centrum) ledarutbildning och ut­
bildningar/föreläsningar om våld i nära relationer
till flera olika personalgruppen inom socialtjäns­
ten.
Kultur- och utbildning
Lärarna har genom kollektivavtal rätt till 16 kom­
petensutvecklingsdagar per år. Under året har de
olika verksamheterna inom KUN deltagit i nät­
verksträffar, interna fortbildningsinsatser, externa
utbildningar samt gemensamma utbildningsda­
gar. Flera verksamhetsområden har fortbildat sig
inom digitala frågor och informations- och kom­
munikations. Inom förskolan har man bland an­
nat fortsatt med språkutvecklingsfrågor. I skolan
har man bland annat arbetat med likabehand­
lings- och värdegrundsarbete och matematiklyft
för lärarna. Några ledare går den statliga rektors­
utbildningen.
Kommunstyrelsen inkl. plan- och miljö
Verksamheterna har arbetat med fortbildning och
kompetensutveckling genom externa utbildningar,
nätverksträffar med seminarium och workshops,
sammarbeten samt studiebesök på andra kom­
muner. Under året har även olika internutbild­
ningar hållits för personal inom organisationen.
Attraktiva villkor
Grunden för anställningsvillkoren i Pajala kom­
mun är reglerat i lagar och kollektivavtal på cen­
tral och lokal nivå. Utöver det så arbetar kommu­
nen med att utveckla anställningsvillkor som till­
talar såväl befintliga som potentiella medarbetare.
Satsningar
Kommunen har antagit en personalpolicy för att
skapa samsyn och tydlighet i personalpolitiken
och medarbetarskapet. Verksamheterna har böljat
jobba med policyn under året och det kommer att
fortsätta under 2015.
Under året har även en utbildningssatsning på
lönebildningsprocessen gjorts. Förvaltningsche­
ferna samt personalutskottets ledamöter deltog.
Detta kommer att följas upp under 2015 genom
att även chefer och fackliga företrädare utbildas.
Under 2014 påböljades också ett arbete med att
utveckla Feriejobbsprocessen. Syftet är bland an­
nat att öka kunskapen och intresset för våra väl­
färdsjobb och förhoppningsvis få ungdomarna att
vilja söka sig tillbaka till oss när de slutfört sina
studier.
RekryteringsfÖTmåga
Inom kommunens olika område arbetar många
olika yrkeskategorier. Rekryteringsförmågan på­
verkas av arbetsgivarens ställning (attraktivitet)
men också av demografiska faktorer och läget på
arbetsmarknaden i stort.
Socialförvaltningen
Under 2014 har tillgången på vikarier inom vårdoch omsorg varit mycket bekymmersam, då till­
gången på vikarier varit dålig. Detta har varit sär­
skilt framträdande i kommunens byar och avser
både äldreomsorg och personlig assistans. Ett
annat yrkesområde där det varit svårt att hitta
personal med kompetens är socialsekreterare.
Bristen på socionomer är ett problem både lokalt,
regionalt och nationellt. Socialförvaltningen har
haft en viss omsättning bland enhetschefer, till
dessa tjänster har dock tillgången på sökande varit
tillräcklig.
Kultur- och utbildning
Pajala kommun har en hög andel behöriga lärare.
Det har dock blivit svårare att hitta behöriga lä­
rare i flera ämnen under de sista åren.
Kommunstyrelsen inkl. plan- och miljö
Rekryteringsförmågan skiljer sig åt mellan olika
verksamheter. Utmaningar har varit att snabbt
och effektivt tillsätta tjänster på grund av för få
sökanden med den efterfrågade kompetensen. En
annan utmaning har varit att få kandidater med
rätt utbildning som också har hunnit bygga viss
arbetslivserfarenhet. Den samlade bedömningen
av 2014 års rekryteringar är dock att verksamhet­
erna fått den kompetens som efterfrågats.
Särskild redovisning
VA-verksamhet 2014
10
Innehållsförteckning | VA-verksamhet
Resultaträkning
3
Bal ansr åkning
4
Årets resultat
5
Tilläggsupplysningar
5
Intäkter
5
Kostnader
5
Avskrivning och internränta
5
Anläggningar
5
Omsättningstillgångar
5
Eget kapital och årets resultat
6
Långfristiga skulder
7
Reglering kommunen
8
Kortfristiga skulder
9
2
i m^c
Särskild redovisning | VA-verksamhet
Resultaträlming
M lo­
in tak ter
Interna intäkter
Not
2012
2013
2014
Budget
2014
Budget
avvikelse
i
11,6
10,0
9,2
9,4
-0,2
0,8
o,9
0,8
o,9
-0,1
12,4
10,9
10,0
10,3
-0,3
-9,4
1,4
i
Summa intäkter
- . ' ) £§&>$•
\
1
Kostnader
2
-11,1
-9,7
-8,0
Interna kostnader
2
-2,6
-2,1
-3,1
-3,2
0,1
1,5
Summa kostnader
-13,7
-11,8
-11,1
-12,6
Avskrivningar
3
"1,2
-1,6
-1,9
-i,9
0,0
Internränta
3
-1,4
-i,9
-2,3
-2,3
0,0
-3,9
-4,4
-5,3
-6,5
1,2 |
1
1
Årels resultat
Särskild redovisning | VA-verksamhet
Balansräkning
Mkr
TILLGÅNGAR
Not
2012
2013
2014
4
114,6
123,5
123,2
-83,5
-84,8
-86,4
2,7
2,7
2,8
Anläggningstillgångar
Anläggningar
Ack avskrivning
Inventarier
4
-1,7
-2,0
-2,3
32,1
39,4
37,3
Förråd
0,2
0,2
0,4
Kund
1,1
o,9
0,7
0,2
0,2
0,2
Ack avskrivning
Summa materiella anläggningar
Omsättningstillgångar
5
Övriga kortfristiga
Moms
Förutbetalda kostnader
0,1
0,1
0,2
Summa omsättningstillgångar
1,6
1,4
1,5
33,7
40,8
38,8
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL 0 SKULDER
Eget kapital
6
-24,2
-28,6
-33,9
varav årets resultat
6
-3,7
-4,4
-5,3
Långfristiga skulder
7
10,5
10,4
11,7
Regleringspost Pajala kommun
8
45,2
28,6
64,3
Kortfristiga skulder
9
0,9
o,7
1,0
Personal källskatt och soc avg
0,2
0,2
0,1
Moms
0,6
o,5
o,5
Upplupna kostnader
0,1
0,0
0,0
Pensioner
0,1
0,1
0,1
Semesterlöneskuld
0,3
0,3
0,1
Summa kortfristiga skulder
2,2
1,8
o,3
33,7
40,8
38,8
Skulder
Leverantörsskulder
SUMMA SKULDER O EGET KAP
Kommentar
Enligt gällande VA-lagstiftningen ska kommunen:
1. Bokföra och redovisa i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräloiing redovisas särskilt
för verksamheten och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen fördelat kostnader som
varit gemensamma med annan verksamhet, och
2. När redovisningen är fastställd ska den finnas tillgänglig för fastighetsägarna.
4
Årets resultat
Pajala kommuns VA-verksamhet skattefinansieras till 35%.
Jämförelser mellan åren 2012 och 2013-2014 är ej rättvisa da kostnaderna för aret 2012 och tidigare ar be­
räknades på ett annat tillvägagångssätt som innebar att delar av kostnadsvolymerna för de gemensamma
kostnaderna ej togs med samt att intäkterna för slam år 2012 gått felaktigt redovisats på VA-avdelningen. Är
2013 och år 2014 har samma ekonomiska struktur och beräkningssätt och är lämpliga att göra jämförelser
mellan. Intäktssidan har gått ned från föregående år 2013, detta beror på färre anslutningsavgifter, mindre
utryckningar hos Pajala Värmeverk och Pajala Bostäder. Kapitalkostnaderna har ökat vilket beror pa investe­
ringar gjorda år 2013.
VA-verksamheten är integrerad i den övriga kommunala verksamheten och därav är balansräkningen upp­
rättad på ett förenklat sätt.
Tilläggsupplysningar till VA-verksanxhetens särredovisning
1. Intäkterna i resultaträkningen är de som är direkt hänförliga till verksamheten. Detta gäller även
interna intäkter.
2. Kostnaderna är främst de som är direkt hänförliga till verksamheten.
År 2012 är vissa gemensamma kostnader (lastbil och transportpersonal, ej gemensam
kommunalteknikadministration) hänförda VA-verksamheten. År 2012 har slamtömning felaktigt
hänförts till VA-verksamheten. Slamtömning härrör renhållningen.
Från år 2013 är samtliga gemensamma kostnader för tekniska enheten hänförda VA-verksamheten
och framåt. Slamtömning är redovisad på korrekt verksamhet. Overheadkostnad för kommunstyrel­
sens förvaltning i form av administration, styrning, och ledning finns ej med i kostnaderna.
3. Avskrivning och internränta är kostnader för de avskrivningar som direkt kan hänföras till VAverksamheten. Internräntan är kostnaderna för räntan för investeringarna som bygger på anskaff­
ningsvärde minus avskrivningar. Se även not 4 om anläggningar.
4. Anläggningarna redovisas i en anläggningsgrupp som ar 2014 har upptäckts även innefatta delar
av renhållningens anskaffningar förutom VA-anläggningar. Justering om 4,5 mkr är gjorda för år
2014, vilket nedan syns i att utgående balans år 2013 ej motsvarar ingående balans 2014.
Inventarier har i den mån det är möjligt redovisats på VA-verksamheten. Fordon som är inför­
skaffade till tekniska enheten är däremot redovisade under övriga kommunen så som även t ex kon­
torsmöbler, ekonomi- och lönesystem mm där det varit omöjligt att dela upp anläggningarna.
Av årets investeringar på 4,3 mkr avser 4,2 mkr anläggningar.
Mkr
Anläggningar
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
Inventarier
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Årets avskrivningar
Utgående bokfört värde
Summa materiella anläggningstillgångar
5. Omsättningstillgångar
Förråd är delad med 50 % på VA-verksamheten.
5
2012
2013
2014
24,8
31,1
34,2
7,5
8,9
4,2
"1,2
-1,3
-1,6
31,1
38,7
36,8
0,4
1,0
0,7
0,7
0,0
0,1
-0,1
-0,3
-0,3
1,0
0,7
Q,5
32,1
39,4
37,3
Kundfordringar är de fordringar som går via VA-avgiftens system. Eventuell ströfakturering ut­
anför det systemet som gjorts i december eller tidigare och som inte är betald redovisas på den övriga
kommunen.
Moms är en beräkning på utgående moms baserad på VA-verksamhetens fakturering i december
månad med avdrag för ingående moms för de kostnader hänförlig till december månad.
Förutbetalda kostnader är de kostnader VA-verksamheten redovisat som förutbetalda i årsbok­
slutet.
6. Eget kapital och årets residtat är noll vid 2006 böljan. Från och med 2006 kommer resultatet
för året läggas på eget kapital.
Mkr
Eget kapital IB
Årets resultat
Summa
2Ö12
2013
-20,5
-24,2
2014
28,6
-3,7
-4,4
-5,3
-24,2
-28,6
-33,9
7. Långfristiga skulder är uppskattade i relation till anläggningstillgångarnas värde i förhållande till
kommunens totala skulder. De lån kommunen har uppgår till 150,1 mkr och VA-verksamhetens an­
läggningstillgångar uppgår till 39,4 mkr.
8. Reglering kommunen avser övriga regleringar VA-verksamheten har på kommunen såsom kom­
munbidrag, del av bankkonton mm.
9. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder är en uppskattning av de kostnader som är bokade i december månad. Kost­
naderna inklusive moms ligger till grund som en skuld till leverantörerna per den sista december.
Moms är en beräkning på utgående moms baserad på VA-verksamhetens fakturering i november
månad med avdrag för ingående moms för de kostnader hänförlig november månad.
Personalens källskatt är den personal som jobbar på VA-verksamhetens del av skulden för källskatten den sista december.
Sociala avgifter enligt lag är precis som källskatten VA-personalens del av kommunens skuld för
sociala avgifter.
Pensioner är kostnaden för årets pensioner som vi uppskattat att VA-personalen har. Pensionerna
betalas ut i mars för hela kommunen.
Semesterlöneskulden är den skuld kommunen har till VA-personalen för outtagen semester.
6