PM Översvämningsutredning

PM Översvämningsutredning
Utformning av översvämningsskydd för Kvarteret Nithammaren 8, Munktellstaden, Eskilstuna kommun
2015-01-22
Medverkande
Detta PM är framtaget av Norconsult AB genom Petra Halvarsson, Erik Wikström,
Susanne Göransson. Granskad av Kerstin Holmberg. Där inget annat anges är
bilder och illustrationer från Norconsult.
Uppdraget är utfört för Eskilstuna kommun under 2014,
kontaktperson har varit planarkitekt Josefina Söderberg.
2
1. Inledning och förutsättningar
Detaljplanens lokalisering och syfte
Översvämningsutredningens syfte
Attraktivt å-stråk/Gestaltningsprogram
Syftet med denna utredning är att belysa hur planområdet kan påverkas av
översvämningar samt att föreslå åtgärder för att kunna möjliggöra byggande.
Denna utredning har upprättats på uppdrag av Eskilstuna kommun inför arbetet med detaljplanering av Nithammaren 8. Utredningen inkluderar en förfinad
analys av den modellering som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap) tidigare låtit utföra avseende modellering av vattenflöden i Eskilstunaån. Norconsult har använt denna befintliga modellering för att bedöma
hur en översvämning kan komma att påverka det berörda detaljplaneområdet.
Stort fokus har lagts på att belysa hur genomtänkt design kan lösa den risk
som vattnet innebär vid byggnation i vattennära lägen.
Nithammaren 8 m.fl. ligger vid Västra storgatan ca 1 km NV om centrala
Planförslagens utformning syftar till att Eskilstunaån även i fortsättningen ska
Eskilstuna, på Eskilstunaåns norra strand, se figur 1. Fastigheten ligger
vara ett attraktivt å-stråk att färdas längs.
i ett område som kallas Munktellstaden, där industriell verksamhet –
framförallt mekaniska industrier – bedrivits mellan år 1840 och 2006.
AQ Arkitekter tog 2013 fram förslag för gestaltning av Munktellstaden, etapp
Industriverksamheter finns fortfarande kvar i närområdet, men en
6. Gestaltningsförslagen tar upp volymstudier i sektioner, typritningar samt
stadsomvandling pågår där industrierna ersätts med både bostäder och
inspirationsbilder över material m.m. Förslagen i denna utredning följer
lättare kommersiell verksamhet, exempelvis kontor (Eskilstuna
intentionerna i gestaltningsförslagen.
Kommunfastigheter AB, 2014). I anslutning till Nithammaren
8 pågår
KVARTEREN,
ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler
LAMELLER, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler
planarbete (Nötknäpparen 27) vilket bl.a. omfattar en arena. Detaljplanens
syfte är att möjliggöra byggnation av flerbostadshus, lokaler samt
en förskola.
Halvt nedgrävt garage
In- och utfart för garage
Redovisade förslag till utformning av eventuella översvämningsskydd ska
ses som principlösningar. Detaljprojektering krävs för att fastställa slutgiltig
utformning. Förslagen har inte stämts av mot förekomst av eventuella befintli-
Detaljplanen omfattar ett ca 3,8 ha stort område. Området
utgörs idag av
IV
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
industrifastigheter och närmast ån finns ett grönstråk med träd och buskar.
I
Genom området går Västra Storgatan. Planområdet består till största del av
ga ledningar i mark.
Utförd flödesmodellering
MSB har år 2013 låtit utföra en flödesmodellering som innefattar Eskilstunaån.
Modelleringen har utförts av DHI Sverige AB. I denna modellering presenteras utfall av 50-års, 100-års, 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde (s.k.
BHF-flöde).
med bostadsgård ovanpå
IV
I
In- och utfart
för garage
IV
IV
IV
I
I
IV
IV
IV
III
IV
Norconsult har härefter tagit fram en sektion som ytterligare illustrerar översvämningens utbredning. Denna har använts som arbetsmaterial vid framtagande av utformning av översvämningsskydd. Vidare har översvämningsnivåer vid 100-årsflödet respektive BHF-flödet jämförts med planområdets
bebyggelseförslag.
I
In- och utfart för garage
hårdgjorda ytor (asfalterade ytor och tak). Befintliga byggnader i området är
I
IV
gamla industrifastigheter och dessa planeras rivas. Höjderna inom
området
varierar mellan ca +8 m till +10,6 m (höjdsystem RH2000) och terrängen
IV
sluttar lätt ner mot Eskilstunaån.
IV
Eskilstuna kommun har tagit fram två alternativa planförslag för nybyggnation,
här kallade Alternativ 1 lameller och Alternativ 2 kvarter, se figur 2a och 2b.
VI
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
IV
IV
IV
Figur 2a. Alternativ 1 lameller.
KVARTEREN, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler
LAMELLER, ca 400 bostäder
In- och utfart för garage
BHF-flöde har använts i denna rapport för att beskriva en utbredning av en
eventuell översvämning, samt använts som utgångspunkt vid framtagande av
förslag till skyddsåtgärder mot översvämning. BHF är beräknat utifrån dagens
klimat (ej klimatanpassad) men motsvarar ett i storleksordningen cirka 10 000
års-flöde.
VI
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
IV
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
IV
I
In- och utfart för garage
IV
I
IV
IV
I
IV
Vad gäller grundvattenytans nivå i den vattenförande bottenjorden inom
planområdet så bedöms denna motsvara Eskilstunaåns vattennivå. Portrycket
i den vattenförande bottenjorden motsvarar en grundvattenyta belägen i höjd
med Eskilstunaåns vattenyta (WSP, 2008).
IV
III
IV
IV
IV
IV
Figur 1. Planområdet, markerat med gult, samt planområde för Nötknäpparen
27 markerat i grönt norr om Eskilstuna C (©Google).
PM översvämningsutredning
I
Eskilstuna kommun
2015-01-22
IV
Figur 2b. Alternativ 2 kvarter.
3
2.Vattennivåer
MSB:s flödesmodellering visar att vattennivån vid Nithammaren vid beräknat
högsta flöde (BHF) är +8,7 (RH2000). Den modellerade vattennivån för
ett 100-årsflöde uppgår till +8,56. Den högsta (HHW) respektive lägsta
(LLW) uppmätta vattenytan i höjd med planområdet angivet i höjdsystemet
Eskilstuna lokala anges till:
- LLW -1,16 vilket innebär +7,2 i RH2000
- HHW +- 0.00 vilket innebär +8,36 i RH2000 eftersom skillnaden mellan
höjdsystemen är 8,36 m.
Normalvattenståndet, dvs en nivå som ofta inträffar, ligger vid normal
dammdrift på +7,83 i RH2000 (Grontmij, 2014). Modellerad vattennivå vid
BHF-flöde uppgår alltså till +8,7 m (MSB, 2013). I beräkningen som resulterat i
denna nivå förutsattes dock att inget dammbrott inträffar och att inga träd eller
LAMELLER,
400 bostäder,
1 förändrar
förskola,flödesbilden.
samt lokaler
annat
bråte medföljerca
vattenströmmen
och
aler
Halvt nedgrävt garage
med bostadsgård ovanpå
VI
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
Resultatet av utbredningen av förhöjt vattenstånd vid 100-årsflöde
respektive BHF-flöde redovisas i figur 3a och 3b. Denna utbredning baseras
på befintliga marknivåer. Vattennivåer från 100-årsflöde och BHF-flöde
redovisas i sektion i figur 10 och 14 samt bilaga 1 och 2.
3.Geoteknik och skredrisk
Geotekniska förutsättningar
Områdets jordlager i området utgörs av fyllning företrädelsevis sand, grus
och sten samt underliggande torrskorpelera (WSP, 2008 samt Grontmilj,
2014). Fyllningens mäktighet är störst (2-3 m) i anslutning till ån och minskar
successivt mot norr till 1 -1.5 m. Under fyllningen följer tunna skikt av torv
och gyttja på naturligt lagrad lera på mellan 6-12 m djup vilande på en fast
friktionsjord sannolikt morän. I geotekniskt PM (Grontmij, 2014) har också
fast botten registrerats på två punkter (på 3 m respektive 4,5 m djup) i en
sektion norr om befintlig byggnad.
KVARTEREN, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler
Eskilstunaån har inga vattenförande lager längre ned i marken än de översta
In- och utfart för garage
IV
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
I
In- och utfart för garage
IV
In- och utfart
för garage
I
IV
IV
IV
IV
I
I
IV
IV
IV
III
IV
LAMELLER, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler
förhindrar på så sätt skred. Kalkcementpelare (KC-pelare) är en förstärkning
som går ut på att pelare av cementblandning vispas ned i jorden. Väl där
reagerar cementen med omkringliggande vatten och jord så att jorden
stabiliseras. KC-pelare är relativt dyrt och används som stabilisering då
Halvt nedgrävt garage
marknivåer måste vara oförändrade eller där utrymmet
för avschaktning är för
med bostadsgård ovanpå
litet. KC-pelare är ej nödvändigt inom aktuellt planområde utan det räcker med
avschaktning eller metallspont som
VI förankras bakåt med stag (Alpkvist, 2014).
I
IV
Eftersom ån är dämd så föreligger inte sannolikhet för erosion förutom vid
I
dammbrott. Om erosionsskydd ändå läggs i förebyggande
syfte kan det bestå
In- och utfart
av såväl stenkross (makadam), runda stenar, vegetation (rötterna
binder
för garage
IVväxter. Strandmattor från VegTech,
jorden) eller av strandmattor klädda med
IV kombinerar funktion
se figur 4. är ett bra exempel på erosionsskydd som
med form. De består av kokos, juteväv eller halm som planteras med tåliga
I
IV
IV
vatten- och strandväxter såsom
exempelvis kabbeleka,
ryltåg, hundstarr och
förgätmigej.
IV
IV
IV
BHF (Beräknat högsta flöde)
BHF (Beräknat högsta flöde)
100-årsflöde
100-årsflöde
Figur 3a. Alternativ 1 lamller. Illustration över hur 100-årsflöde samt
beräknat högsta flöde (BHF) breder ut sig utifrån befintliga marknivåer.
4
Vid dålig stabilitet används främst två typer av förstärkningsmetoder:
avschaktning eller kalkcementpelare. Båda kan kombineras med lättfyllning
för ytterligare viktreducering. Avschaktning minskar jordens tyngd och
IV
IV
t högsta flöde)
Det är inte lämpligt med cellplast som lastreducerande lager i
översvämningsdrabbade områden då cellplast flyter upp vid översvämning.
Jordblandad leca är ett bättre alternativ om lättfyllning ska användas (Alpkvist,
2014).
IV
IV
IV
Kravet på erforderlig säkerhet mot skred är i dagsläget uppfyllt för området,
men det är små marginaler och området närmast ån är känsligt för uppfyllnad
eller annat som ökar belastningen (Grontmij, 2014).
Erosionsskydd
I
I
Förstärkningsmetoder mot skred
Förskola i markplan,
2-4 avdelningar
IV
för garage
metrarna som består av fyllning. Detta innebär att om en vertikal avskärning
görs genom fyllningen, exempelvis med en spont eller ett tätmembran, så
skyddas planområdet från översvämning. (Alpkvist, 2014)
Figur 3b. Alternativ 2 kvarter. Illustration över hur 100-årsflöde samt
beräknat högsta flöde (BHF) breder ut sig utifrån befintliga marknivåer.
BHF (Beräknat högsta flöde)
100-årsflöde
Figur 4. Bild på strandmatta
(www.vegtech.se)
4. Dagvattenhantering
5.Förorenad mark
I dagvattenutredningen (Norconsult, 2014) anges i slutsatserna att utbyggnad
av planförslagen oavsett alternativ beräknas ge upphov till lika stora flöden.
Utbyggnaden ger dock en minskad avrinning jämfört med idag då fastigheten
till stor del är hårdgjord och upprättad för industriändamål.
PM markmiljö (Norconsult, 2014) beskriver att området bör saneras till KM
(känslig markanvändning) så att ex. odling och förskoleverksamhet utomhus
ska kunna genomföras utan risker. Detta görs först genom provtagning
och indelning av området i olika föroreningsklassningar. Därefter saneras
markföroreningarna i fyllningen antingen genom att fyllningen grävs bort,
saneras och återfylls eller att ny jord läggs dit då gamla massor grävts bort.
Vidare anges att dagvattnet föreslås avledas till fördröjningsmagasin.
Fördröjningsmagasinen kan om så önskas kompletteras med gröna tak
och rain gardens för att minska flödet. Dagvattnet bedöms innehålla låga
föroreningshalter och kan avledas till Eskilstunaån utan föregående rening.
Dagvatten från lokalgatorna däremot som runnit över trafikytor föreslås där
så är möjligt renas och fördröjas i öppna diken eller i så kallade gröna öar. Se
figur 5.
Enligt geotekniskt PM (Grontmilj 2014) är LOD (Lokalt omhändertagande via
infiltration i jordlagren) olämpligt i området då det vatten som infiltrerar först
passerar relativt snabbt genom de översta delarna av fyllningen på grund
av det grova fyllnadsmaterialet därefter kan vattnet inte infiltrera vidare ner i
lerlagret utan det rinner längs överkanten av leran och ned i ån.
I och med att området kan skyddas från översvämning med en tätande spont
genom den översta delen av jordprofilen så måste områdets regnvatten
samlas i utsläppspunkter ut till ån. Dagvattnet kan ledas ut i ån med antingen
ledning/backventil eller pumpas ut. Det första alternativet är att föredra då det
är mycket billigare både avseende material och skötsel.
6.Resultat
Den av MSB utförda modelleringen visar att detaljplaneområdet kommer att
påverkas av översvämningar, men att utbredningen främst kommer att omfatta
strandzonen närmast ån. De redovisade bebyggelseförslagen enligt figur 2
kommer inte att påverkas av översvämningsnivåer från såväl 100-årsflöde
som BHF-flöde.
Förhöjda vattennivåer i Eskilstunaån bedöms påverka grundvattennivån i
detaljplaneområdet. Detta kan leda till urlakning av markföroreningar om inte
marken saneras eller föroreningarna vallas in (med spont eller liknande).
Översvämningsskydd kan anläggas för att ytterligare skydda detaljplaneområdet från oförutsedda vattennivåer orsakade av dammbrott. Uppgifter
om konsekvenser vid dammbrott saknas, varför detta inte inkluderats i
utredningen.
Översvämningsskydd för nivå +9,1 (dvs BHF-flöde med ytterligare
0,4 m säkerhetsmarginal) redovisats i kapitel 7. Se vidare avsnitt
”Rekommendationer om bebyggelsenivå”.
Figur 5. Grönyta.
PM översvämningsutredning
Eskilstuna kommun
2015-01-22
5
7.Förslag på översvämningsskydd
Det finns en mängd olika typer av fysiska översvämningsskydd: jordvallar
av olika längd och bredd, spont i metall eller plast som kan kläs med
andra material, platsbyggda murar, prefabricerade murar av betong,
naturstensmurar, kajer med mera. Vilket utseende och skyddslösning som
väljs beror till stor del av vilka geotekniska förutsättningar som finns.
Eskilstuna kommun har tagit fram två alternativa förslag till nybyggnation;
Alternativ 1 lameller med en mjuk grön slänt mot Eskilstunaån, Alternativ 2
kvarter med en hård kaj mot ån. Nedan redovisas hur de olika förslagen kan
utformas med översvämningsskydd.
7.1 Förslag 1, mjuk grön slänt
Förslaget innebär att den nedre delen av strandpromenaden tillåts
översvämmas men att den övre delen skyddas med ett tätskikt. En gång- och
cykelväg är föreslagen utmed den nedre terrassen. Den nedsänkta nivån blir
ca 6 m bred fram till strandzonen. Se figur 6-11.
En fördel med förslaget med en mjuk grön slänt är att en avschaktning av
massor bör utföras för att uppnå önskat utseende med terrassindelningen
vilket är positivt för stabiliteten och minskar risken för skred. I vidare
projektering bör utredas om huruvida restriktioner måste upprättas avseende
hur tunga fordon (exempelvis skötselfordon) som kan belasta cykelvägen och
den nedre delen av terrassen. Gestaltning och geoteknik går här hand i hand.
Skydd från översvämning i detta förslag skapas genom att jordlagret/
fyllningen ovan leran skärs av genom antingen en tätskärm eller genom
ett geomembran. Skärmen/membranet måste som minst passera genom
torrskorpan och ca 1 m ned i lerlagret.
Plastspont är en variant på tätskärm. Det finns också en annan variant
av tätskärm som är som en blandning mellan membran och spont.
Totalkostnaden för geomembran är ca åtta gånger billigare än tätskärm/
plastspont men membranet har en något sämre funktion att skydda mot
vattentryck och också kortare livslängd än en tätskärm. Leverantören Bat
Cofra AB avråder från att använda geomembran vertikalt utan förordar då
tätskärm.
Ett geomembran är mycket enklare att forma än en tätskärm. Det behövs inga
specialmaskiner för att bygga tätskiktet av geomembran det är dock viktigt att
rätt typ av jord anläggs runt om den så att inte massorna skredar iväg. I utsatta
lägen kan erosionsskydd behövas.
I en fortsatt projektering måste en utvärdering om bästa lösning vad gäller
vertikal tätning göras i tätt samarbete med geotekniker.
Figur 8. Tätskärm som dölja av mur av corténstål, Kungsbacka, Strandgatan.
Som sektionen visar så blir det en knapp halvmeter jordvolym ovan det
normala vattenståndet på den nedre terrassen vilket försvårar möjligheterna
att plantera träd på den nedre delen. Den knappa jordvolymen ovan
vattennivån innebär att det finns risk att trädens rötter inte får tillräckligt med
syre. Ett alternativ kan vara att tätskärmen flyttas närmare åkanten och att
träd planteras på den övre terrassen. Ett annat alternativ är att välja trädarter
som tål översvämning bättre än andra, en lista över dessa arter finns under
senare kapitel.
Tätskärmar kan pressas ned i marken utan grävning medan geomembran
förutsätter att marken grävs upp varpå membranet läggs/förankras runt något,
exempelvis jord eller mur.
Figur 6. Geomembran som förankras/döljs av mur.
6
Figur 7. Exempel på vattentåliga växter.
Figur 9. Tätskärm som dölja av mur av corténstål, Kungsbacka, Strandgatan.
Figur 10. Principsektion A-A (se Bilaga 1), Alternativ 1 lameller, mjuk grön slänt. Ej skalenlig.
Figur 11. Sektion från Gestaltningsprogram för Munktellstaden, etapp 6, AQ Arkitekter,2013. Ej skalenlig
PM översvämningsutredning
Eskilstuna kommun
2015-01-22
7
7.2 Förslag 2, hård kaj
Även en hård kaj går bra att anlägga men detta kräver att en metallspont
används som översvämningsskydd på grund av flera anledningar. Se
figur 12-16. Metallsponten är mycket hållbar och kan säkra den last som
en kajkonstruktion innebär, den står emot vattentryck och vattenfyllda
jordmassor och utgör den avskärande barriär som måste till för att skydda
planområdet mot översvämning. En metallspont klarar också att marknivån
kan variera på de olika sidorna av sponten. En plastspont klarar inte
trycket från kajkonstruktionen och är därför inte ett alternativ. Nackdelen
med en metallspont är att den är dyr per löpmeter, främst på grund av
anläggningskostnaden och att den kräver tunga specialmaskiner i byggskedet.
De geotekniska förutsättningarna norr om befintlig lagerbyggnad är något
bättre. I detta område är det möjligt att ha en stödmur med geomembran
(vilket är billigare) istället för metallspont. Platsbyggda murar/stödmurar kan ha
geomembranet inuti eller längs med muren så membranet inte syns.
Figur 14. Principsektion B-B ( Se Bilaga 2), Alternativ 2 kvarter, hård kaj, ej skalenlig.
Referensexempel
Norconsult har utfört flera uppdrag som omfattar översvämningsåtgärder.
Nora Strand
För Danderyds kommun byggdes 2010 högvattenskydd för befintliga bostäder
i Nora strand, se figur 17 och 18.
Nora Strand är ett strandnära, översvämningsbenäget villaområde vid
Edsviken i Danderyds kommun. Enligt beräkningar kommer havsnivåerna
att stiga de närmsta 20- 50 åren. Kommunen har därför beslutat bygga ett
högvattenskydd. I samband med detta anordnas en tillgänglighetsanpassad
strandpromenad. Sittplatser, parkeringsytor och en närliggande park ska
också rustas upp.
Figur 12. Metallspont.
Figur 15. Vattenkontakt.
Jordmånen i viken utgörs av sättningsbenägen gyttja och lera. Då det har
ställts som krav att befintlig mark och vägar inte ska höjas genom uppfyllnader
har en genomgående, upphöjd, spont valts som högvattenskydd. För att
minimera miljöpåverkan och göra anordningen underhållsfri valdes en spont
av plast. Där marken tillåter har en dämmande vall med tätskärm inuti valts
som teknisk lösning.
För att torrlägga den mest sanka delen av den tidvis vattensjuka park, som
finns i området, anlades också en dagvattendamm. Vid normala flöden kan
denna rena dagvattnet biologiskt. Vid höga flöden erbjuder den en buffrande
och fördröjande effekt.
Figur 13. Metallspont.
8
Figur 16. Kungsbacka Strandgatan.
För att bli effektiv har dammen både ett grunt vattendjup, där planterade växter
renar vattnet, och ett par djuphålor, där sedi-mentering av partiklar kan ske.
Växterna i dammen är inhemska och har valts för sin förmåga att rena vattnet
från närsalter. De ger också ett estetiskt uttryck och främjar den biologiska
mångfalden.
Via en pumpstation trycks vattnet från dammen vidare ut i Edsviken. Detta
behövs då skillnaden mellan marknivån på land och vattennivån i sjön är så
liten. Sponten och vallen hindrar också dagvattnet från att av rinna ut av egen
kraft.
Kungsbacka, Strandgatan
För Kungsbacka kommun byggdes 2014 högvattenskydd för befintliga
bostäder längs Strandgatan:
Det nya klimatet med mer extrema väder bidrar till att fler kommuner måste
planera för ökade vattennivåer. I befintliga områden blir Högvattenskydd
ett sätt att skydda sig. Med grund i ett gestaltningsförslag samt
kostnadsbedömning har Norconsults kompetenser inom både
landskapsarkitektur, geoteknik, VA, naturmiljö/MKB, konstruktion,
fastighetsrätt samt förorenad mark deltagit med målet att projektera ett säkert
högvattenskydd som med sin gestaltning bidrar till att Kungsbacka får en ny
paradpark längs med ån.
På grund av klimatsvängningar och ökade regnmängder svämmade
Kungsbackaån över kraftigt 2006. Ån rinner rakt igenom
Kungsbacka stadskärna, där lågt liggande fastigheter skadades för
miljonbelopp. Norconsult har utrett hur fastigheter och ledningar längs
Kungsbackaån kan säkras från översvämning med högvattenskydd, samtidigt
som ett estetiskt tilltalande å-stråk kan skapas. Sträckan är dessutom
skredkänslig samt innehöll markföroreningar. Förslaget har kontinuerligt
kostnadsberäknats och ansökan om statliga bidrag har också gjorts.
Omfattningen, komplexiteten och den höga gestaltningsnivån gör att det är ett
unikt projekt och ett av de första som projekteras i Sverige.
Figur 20. Kungsbacka, Strandgatan.
Figur 17. Dagvattendamm, Nora strand, Danderyd.
Figur 18. Plastspont som döljs av trämur, Nora strand, Danderyd.
PM översvämningsutredning
Figur 19. Kungsbacka, Strandgatan.
Eskilstuna kommun
2015-01-22
9
Rekommendationer om bebyggelsenivå
I sektionerna, figur 10 och 14, har en säkerhetsmarginal på 0,4 m
mellan den högsta beräknade vattennivån och planerad bebyggelse
illustrerats. I det färdigbyggda högvattenskyddsprojektet i Kungsbacka
som Norconsult deltagit i valdes en marginal på ca 0.5 m respektive 0.6
m högre bebyggelsenivå än den högsta uppmätta vattennivån. Hur hög
säkerhetsmarginal som Eskilstuna kommun bör besluta för Nithammaren
8 är en komplex fråga som handlar om framtidscenarier för klimatet, om
statliga intressenter blandas in för samråd t.ex. om projektet har möjlighet
att få bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
Även sannolikheter och konsekvenser av dammbrott bör vägas in i valet av
säkerhetsmarginaler. Den fortsatta projekteringen får utreda vilken lägsta
färdiggolvnivå som är lämplig för planerad bebyggelse. Likaså bör ställning
tas till hur nära Eskilstunaån husen kan placeras. Om husen förläggs på
nivån +9,1 så finns en säkerhetsmarginal på drygt 0,7 m i jämförelse med
HHW. Om husen förses med källare så måste dessa helt tätas mot vatten
vilket är betydligt dyrare än en vanlig källare.
Rekommendationer om material/vegetation för
översvämmade ytor
Förslagen innebär att den nedre delen av strandpromenaden kan
översvämmas men att den övre delen skyddas mot översvämning med
ett vertikalt tätskikt. I förslag 1 innebär den knappa jordvolymen att träd
kan få svårt att klara sig mot stående vatten. Trädarter som tål tillfälliga
översvämningar och som inte har krav på stora jordvolymer bör väljas.
Nedan följer en lista på växter som växer under normala
fuktighetsförhållanden på land och dessutom tål långvarig översvämning:
Träd och buskar, se figur 21-24.
Acer rubrum, rödlönn
Acer saccharinum, silverlönn
Alnus, alar, de flesta
Aronia melanocarpa, aronia
Betula alleghaniensis, gulbjörk
Betula nigra, svartbjörk
Betula pubescens, glasbjörk
Calluna vulgaris, ljung
Cercidiphyllum japonicum, katsura
Cornus alba, kornell
Erica tetralix, klockljung
Euonymus europaeus, benved
Fraxinus excelsior, ask
Ilex verticillata, sommarjärnek
Pterocarya fraxinifolia, kaukasisk vingnöt
Rhamnus frangula, brakved
Quercus palustris, kärrek
Rhododendron (Ledum) groenlandicum, bredbladig skvattram
Rhododendron viscosum, sen azalea
Salix, pil, sälg, viden, de flesta
Taxodium distichum, sumpcypress
Vaccinium corymbosum, amerikanskt blåbär
Örter, ormbunkar och stråväxter
Ajuga reptans, revsuga
Asclepias incarnata, rosensidenört
Aster novi-belgii (Symphyotrichum n-b), höstaster
Aster novae-angliae (Symphyotrichum n-a), luktaster
Astilbe, astilbe
Athyrium filix-femina, majbräken
Carex, starr, många arter
Darmera peltata, sköldbräcka
Deschampsia cespitosa, tuvtåtel
Eupatorium cannabinum, hampflockel
Eupatorium maculatum, fläckflockel
Euphorbia palustris, kärrtörel
Filipendula rubra, amerikanskt älggräs
Iris setosa, tuviris
Iris sibirica, strandiris
Liatris spicata, rosenstav
Lysimachia punctata, praktlysing
Lysimachia nummularia, penningblad
Lythrum salicaria, fackelblomster
Matteuccia struthiopteris, strutbräken
Molinia caerulea, blåtåtel
Myosotis palustris, förgätmigej
Osmunda cinnamomea, kanelsafsa
Osmunda regalis, kungsbräken, safsa
Phlox paniculata, höstflox
Physostegia virginiana, drakmynta
Pycnanthemum virginianum, präriemynta
Spartina pectinata, spartina
Thalictrum flavum, ängsruta
Valeriana officinalis, läkevänderot
Figur 21. Katsura
Figur 22. Sekvoja
Figur 23. Strandiris
Figur 24. Fläckflockel
Metasequoia glyptostroboides, kinesisk sekvoja
Nyssa sylvatica, nyssa
Populus nigra, svartpoppel
Prunus padus, hägg
PM översvämningsutredning
Eskilstuna kommun
2015-01-22
10
Källor
Vad gäller material så är hållbarheten för stål (ex. spont, cortén) lång, ca 100
år och troligen ännu längre, se figur 25. Trä till bryggor, bänkar etd. har kortare
hållbarhet, men har estetiska och taktila fördelar då det kan upplevas som ett
”varmt” och inbjudande material att sitta på. Plastspont/tätmembran är inte lika
hållbart som stål, hållbarheten ligger enligt tillverkaren på ca 50 år eller längre.
En tätskärm av plast får ej utsättas för solljus, då bryts den ned.
Skriftliga
Tekniskt PM geoteknik 2014-10-27 för kv. Nithammaren, Munktellstaden,
Eskilstuna kommun författat av Andreas Alpkvist, Grontmij, Stockholm.
Geoteknisk undersökning. Eskilstuna kommun del av Munktellstaden vid
Eskilstunaån. Örebro.WSP 2008-11-11.
PM dagvatten, granskningshandling 2014-07-04, Kristina Berglund Norconsult
AB.
PM markmiljö utvärdering av markmiljörisker, 2014-10-27, Andreas Johansson
Norconsult AB.
Muntliga
Geotekniker Andreas Alpkvist, Grontmij, Stockholm 2014-11-26.
Geotekniker Daniel Svärd, Norconsult Ab 2014-11-27.
Skriftliga och Digitala
Översvämningskartering utmed Svartån-Hjälmaren-Eskilstunaån,
Rapport nr: 6, 2013-06-14, MSB Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap; resultatfilen: Eskilstunaån_BHF_markers-vallar.
Figur 25. Corténstål, Kungsbacka, Strandgatan.
Tillstånd och bidrag
Tillstånd till vattendom från miljödomstolen krävs om över 500 kvm bottenyta
påverkas av byggnation eller liknande. För mindre påverkan än dessa 500
kvm, räcker det med en anmälan om vattenverksamhet.
Kontakt måste tas med Länsstyrelsen som kan ha krav på miljöåtgärder i form
av bevarade trädzoner.
Bidrag har historiskt delats ut av MSB till kommuner för områden som behöver
skredskyddas. Då detta projekt inbegriper översvämningsproblematiken
har även detta bidragsberättigats, men inte till lika stor del. I dagsläget är
det osäkert men totalt ca 15-18 miljoner kr delas ut till kommuner/år, och
täckningsgraden av projektets kostnader ligger på 60% (Svärd, 2014).
PM översvämningsutredning
Eskilstuna kommun
2015-01-22
11
NY BEBYGGELSE, LAMELLER
A
A
A
Bilaga 1. Alternativ 1 lameller. Utbredning av vattnet vid Beräknat högsta flöde (BHF). Principsektion A-A, se figur 10.
12
NY BEBYGGELSE, KVARTER
B
B
Bilaga 2. Alternativ 2 kvarter. Utbredning av vattnet vid Beräknat högsta flöde (BHF). Principsektion B-B, se figur 14.
PM översvämningsutredning
Eskilstuna kommun
2015-01-22
13