kvalitetsprogram för kv nithammaren 8 m.fl.
KVALITETSPROGRAM KV. NITHAMMAREN 8 M.FL E S K I L S T U N A 2015-07-23 KVALITETSPROGRAM FÖR KV NITHAMMAREN 8 M.FL. TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR KV NITHAMMAREN 8 M.FL. UTSTÄLLNING AV DETALJPLAN FÖR KV NITHAMMAREN 8 M.FL. Detta kvalitetsprogram utgör en del av utställningshandlingarna för detaljplanen för kv. Nithammaren 8 m.fl del av Väster, Eskilstuna. GRAFISK FORMGIVNING Stadsbyggnadsförvaltningen genom Josefina Söderberg ILLUSTRATIONER Illustrationerna är gjorda av Sandra Ström, JoliArk AB, om inget annat anges. Kartor och ortofoton är framtagna av Stadsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna, om inget annat anges. Samtliga fotografier är tagna av Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna, genom Josefina Söderberg om inget annat anges. MEDVERKANDE STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN GENOM PER HAUPT, SHERAZ IQBAL, VANESSA SCHEFFLER OCH JOSEFINA SÖDERBERG. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN GENOM ANNA GÖTZLINGER KOMMUNFASTIGHETER GENOM JAN HELGESSON OCH MAGNUS WIDING JOLIARKAB GENOM PER JOHANSSON OCH SANDRA STRÖM AQ ARKITEKTER GENOM JOAKIM MALMQUIST OCH SÉRGIO MÁXIMO 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. SYFTE & UPPLÄGG 4 ANVÄNDNING4 5 VISION BAKGRUND5 LÄGE6 UTGÅNGSPUNKTER6 PÅGÅENDE PROJEKT 8 PLAN & GESTALTNINGSIDÉ 3. ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÉ 10 GATOR, STRÅK OCH PLATSER GENERELLA PRINCIPER GC-STRÅK13 ÅSTRÅKET13 12 GESTALTNINGSTEMA OCH HUSTYPER 4. 5. GENERELLA PRINCIPER VOLYMER14 UTFORMNING15 BOSTADSGÅRDAR18 14 MILJÖPROFIL 6. 20 HÅLLBAR STADSUTVECKLING HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING 20 HÅLLBAR MATERIALANVÄNDNING 20 HÅLLBARA TRANSPORTER 21 HÅLLBAR VATTENFÖRBRUKNING 21 21 HÅLLBARA GÅRDAR HÅLLBAR FÖRVALTNING 21 SOLSTUDIER JANUARI OCH APRIL JULI OCH OKTOBER 22 23 3 1. INLEDNING SYFTE OCH UPPLÄGG ANVÄNDNING Programmet anger de grundläggande kvalitetskraven och gestaltningsprinciperna för stadsmiljöns komponenter på allmänna platser och inom kvartersmark och därmed de åtaganden som kommunen och byggherrarna gör. Förändringar kan göras i förhållande till programmet så länge de inte sänker kvaliteten och inte motverkar de grundläggande stadsbyggnadsprinciperna. Sådana förändringar ska motiveras och godkännas av stadsarkitekten. Innehållet i kvalitetsprogrammet ska fungera som vägledning och ritlinjer vid planering, utformning och projektering av de olika delar som ingår i Nithammaren 8 m.fl. : gator, torg, platser, parker, stråk, bebyggelse etc. Vid utformning och projektering ska gestaltningsförslagen stämmas av mot kvalitetsprogrammet. Kvalitetsprogrammet är framtaget inom ramen för detaljplanearbetet för Nithammaren 8 m.fl. Kvalitetsprogrammets syfte är att vara ett vägledande stöd vid samordning och utformning av den yttre miljön för Nithammaren 8 m.fl. Genom beskrivningar av den eftersträvansvärda stadsbyggnadskaraktären ska programmet verka för en helhetssyn på hur området ska bli miljömässigt, socialt och gestaltningsmässigt hållbar och attraktiv. Kvalitetsprogrammet är ett komplement till detaljplanen och dess plankarta med rättsverkande bestämmelser. I kvalitetsprogrammet behandlas generellt inte sådana bestämmelser som redan regleras i plankartan.Programmet är en del av planhandlingarna och ska ligga till grund för hus- och miljögestaltning, projektering samt förvaltning av bebyggelse och anläggningar inom planområdet. Programmet ska även ligga till grund för bedömning av byggnadernas utformning som sker inom planområdet samt för den bedömning av byggnadernas form-, färg- och materialverkan (8 kap., 1§, pkt 2, PBL [2010:900]) som sker inom ramen för bygglovprövningen. Programmet är också en bilaga till de avtal som tecknas mellan kommunen och respektive byggherre. 4 Kvalitetsprogrammet vänder sig till tjänstemän, byggherrar och fastighetsutvecklare samt till övriga intresserade. Alla som är inblandade i utvecklingen av Nithammaren 8 m.fl. har ett asnvar att se till att kvalitetsprogrammets intentioner efterlevs. Kvalitetsprogrammet ska betraktas som en överrrenskommelse mellan de medverkande parterna: Stadsbyggnadsförvaltningen, Kommunfastigheter och övriga byggherrar. Kvalitetsprogrammet kommer att föras vidare, från detaljplaneprocessen in i genomförande- och byggskedena, och kopplas till olika former av genomförande- och upplåtelseavtal. Kvalitetsprogrammet hör till detaljplanen för kv Nithammaren 8 m.fl, men har ingen rättsverkan. Innehållet ska betraktas och hanteras som riktlinjer och rekommendationer som bidrar till att visionen för kv Nithammaren 8 m.fl. uppfylls. VISION Människor rör sig mellan sina bostäder i kv Nithammaren, cyklar in till stan eller promenerar till de aktiviteter som Munktellstaden bjuder på, eller bara sitter ner en stund och njuter av vattnet och utsikten. Längs Åstråket är det mycket folk i rörelse och alla känner sig välkomna och trygga. Bostadsområdet blir ett attraktivt ansikte mot vattnet tillsammans med den anrika Munktellstaden. Nithammaren är inte bara spännande och trivsam plats att vistas på utan en förebild för hållbar stadsutveckling Nithammaren utgör ett spännande länk mellan Munktellstadens industrihistoria och dagens samhälle som ett bra exempel på hållbar stadsutveckling. Nithammaren 8 m.fl. är en del av en levande stadsdel som erbjuder en blandning av boende, arbete, vistelse och möten mellan människor. För att uppnå detta ska bebyggelsens upplåtelseformer och innehåll varieras, helst inom varje kvarter. Kv Nithammaren 8 m.fl. är planerad utifrån människans behov, det innebär att det finns en detaljrikedom och variation i bebyggelsen utifrån mänsklig skala och rörelsehastighet. Detta bidrar till att en promenad genom området blir till en upplevelse där man upplever mångfalden i den bebyggda miljön och hur åstråket, gårdar och parker bjuder på attraktiva vistelsemiljöer. BAKGRUND Muntkellstaden har på 90-talet genomgått en omvandling där de gamla industrilokalerna fått en ny användning. Med sina enhetligt röda tegelbyggnader inrymmer Munktellstaden idag en stor variation av verksamheter och utgör ett populärt besöksmål i staden. Här finns bl.a hotell, konferens- och undervisningslokaler, idrottsverksamhet i Munktell Arenan (bangolf, båg- och pistolskytte och badminton m.m), Munktell Science Park, konstmuseum, konserthall och ett antal mindre företag. Under senare årtionden har Volvos (Bolinder-Munktells) gamla industriområde i centrala Eskilstuna successivt fyllts med nytt innehåll. Kommunens strävan är att detta område – Munktellstaden, ska bli en levande stadsdel med blandade funktioner. Eskilstuna kommun har en vision om ”den stolta fristaden”. Det innebär bland annat att omvandla ett centralt industriområde till att på lång sikt utgöra en ny och modern stadsdel som samtidigt avspeglar platsens industihistoria. Hela Västra stadsdelen ska bli ett bra exempel på hållbar stadsutveckling. Med det menas att det ska gå att leva ett gott liv samtidigt som dagens goda liv inte ska äventyra framtida generationers möjligheter att också få göra det. Nithammaren är en del av Munktellstaden och är nära Eskilstunas centrum. De korta avstånden gör det smidigt och lätt att förflytta sig till fots och på cykel. Det goda läget har tagits tillvara genom stråk och platser som ansluter till viktiga målpunkter i omgivningen. 5 LÄGE Kvarteret Nithammaren 8 ligger i centrala Eskilstuna med ett attraktivt läge nära Eskilstunaån och nära Munktellstaden. Eskilstuna kommun bygger ett nytt badhus, ny arena och en ny högskola i centrala staden. Dessa projekt utgör en viktig del i det långsiktiga arbetet för en attraktiv stad. En stor bostadssatsning nordöst om arenan är också på gång med tusen bostäder i kvarteret Nätet 4 och 5. Projekten medför ökade krav på goda förbindelser över ån in till staden såväl som attraktiva rum att vistas i. Kommunen har för avsikt att omvandla marken närmast ån till en plats med kvalitéer för alla eskilstunabor. UTGÅNGSPUNKTER ÖP 2030 Planområdet tillhör den inre förtätningszonen för Eskilstuna tätort som sträcker sig cirka 3 km från Eskilstuna centrum. I översiktsplanen anges att bostadsbyggandet i första hand ska ske genom central förtätning. Fler boende i centrum ger förutsättningar för ett tryggare och därmed attraktivare Eskilstuna. Genom förtätning kan befintlig infrastruktur utnyttjas och det ges bättre underlag för service och andra funktioner i staden, vilket ger bättre förutsättningar för att utveckla Eskilstuna till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar stad. FÖRDJUPNING AV PROGRAM FÖR VÄSTER Väster är centralt beläget på bägge sidor om Eskilstunaån med bara 10 minuters promenadavstånd till centrum med handel och annan service, högskola och järnvägsstation. Tillsammans med områdets befintliga karaktär och kopplingar till bl.a. industrihistoria finns spännande utvecklingsmöjligheter speciellt med tanke på potentialen som utvecklingen av årummet innebär. Väster kan beskrivas som tre olika delområden, Norr om ån, Söder om ån och Bangårdsområdet. Väster avgränsas i söder av bangårdsområdet, i norr av Rinmansgatan och Torshällavägen, i öster av Munktellsgatan samt Rothoffsvägen och Stenmansgatan. Planområdet tillhör området Norr om ån som omfattas av Munktellstaden och bebyggelsen ut mot Rinmansgatan. Bortsett från Munktellstadens enhetligt röda tegelbyggnader präglas övriga området av storskaliga industribyggnader och lager i en till två våningar och stora ytor för transporter och upplag. 6 Parallellt med Norra Hamngatan finns ett gång- och cykelstråk längs ån. En vision för stadsdelen Väster har tagits fram med fyra delmål: 1. Den levande stadsdelen En kreativ mix av boende, arbete och vistelse uppnås genom olika upplåtelseformer, blandade funktioner och en variation av byggnadstyper. 2. Den promenadvänliga stadsdelen Stadsdelen ska planeras utifrån människors behov. Det ska finnas en detaljrikedom och variation utifrån den mänskliga skalan som bidrar till upplevelserika miljöer och gör att det blir mer attraktivt att röra sig till fot eller per cykel. 3. Den nära och integrerade stadsdelen Närheten till stationen gör området tillgängligt och attraktivt. De korta avstånden till centrum och Munktellstaden gör att man förflyttar sig snabbt till fots eller med cykel. 4. Den Eskilstuna-egna stadsdelen Identiteten i området utgår från områdets historia och lyfter fram det intressanta mötet med vår samtid. Området ska präglas av att en bredd av aktörer deltar i utvecklingen och sökandet efter nya former och funktioner. Lokala initiativ och temporär använding av platser ska uppmuntras. RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ Planområdet ingår i Eskilstuna stad som utgör riksintresseför kulturmiljövården enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1996-08-27. Motiveringen var: Smides- manufaktur och industristad som speglar många utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950 Uttryck för riksintresset: Medeltida tätortsbildning på Eskilstunaåns östra sida med långgata längs stranden och småskalig träbebyggelse. Gestaltmässig avancerad, rutnätsplan från 1658. Olika administrativa stads-och tätortsbildningar som senare slagits samman. Rademachersmedjorna och Fristadshusen. Handels- och hantverksgårdar från 1700- och 1800-talet. Industrianläggningar och stadsplanemönster från 18001900-tal. Bostadsområden för arbetare och tjänstemän från 1900-talet Planområdets läge i staden och hur det förhåller sig till Väster (prickad markering). Foton tagna från Munktellområdet visar på industriområdets olika årsringar. 7 tad ks tan N sga or dw all sg at an r Ve 2. 3. n Joh ge En ata sg llau 1. Kartan visar pågående byggnationer (grönt), pågående planer (gult) och kommande planarbeten (rött) och visar på att det är många projekt i anslutning till planområdet. PÅGÅENDE PROJEKT I NÄRHETEN Området ligger centralt, cirka 15 minuters promenad från Centralstationen och kommer utgöra länken mellan Munktellstaden och den framtida utvecklingen på Väster. Utvecklingen ska även återställa områdets koppling till vattnet, och lyfta fram årummet och vattenkontakten istället för att skärma av planområdet från Eskilstunaån. Åstråket bidrar med en ny mötesplats vid ån för eskilstunaborna och blir en del av stadens nya ansikte ut motvattnet. John Engellaus gata och Verkstadsgatan blir vitala och befolkade gångstråk och utgör ett nytt stadsrum i anslutning till Munktellstaden. ARENA Den nya arenan byggs norr om Verkstadsgatan, som kommer inhysa även restaurang och mindre verksamheter. BADHUS Ett nytt badhus byggs upp inom Munktellstaden, intill Eskilstunaån. Det kommer bli en ny attraktivitet som lockar folk från hela staden och blir även en tillgång för de som kommer bo och arbeta inom kv Nithammaren. 8 GÅNG- OCH CYKELBRO I förlängningen av John Engellaus gatan kommer en gångoch cykelbro att tillkomma under 2016, den kommer att förbättra kopplingen mellan Munktellstaden och Väster söder om Eskisltunaån, i anslutning till Rothoffsparken. Förbindelsen till John Engellaus gata genom den nya gångoch cykelbron blir en ny entrépunkt till Munktellområdet från södra sidan. FRAMTIDA UTVECKLING AV VÄSTER På andra sidan Nordwallsgatan och på andra sidan vattnet, söder om området kommer den nya stadsdelen Väster etappvis utvecklas från att innehålla industrier till bostäder med blandat innehåll och bli en del av stadens expansion. 1. Nytt badhus är under uppförande sydost om planområdet Illustration: Liljewall Arkitekter 2. Ny arena ska byggas norr om planområdet Illustration: AQ Arkitekter 3. Ny gång- och cykelbro förbinder Västers norra strand med den södra illustration: Degree of Freedom Engineers 9 Illustrationsplan som visar hur planföslaget är indelat i tre halvkvarter närmast Verkstadsgatan som öppnar sig mot Eskilstunaån. 2. PLAN & GESTALTNINGSIDÉ ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÉ Bostadsområdet blir ett nutida tillägg som tillsammans med den nya arenan och badhuset bidrar till Munktellstadens attraktivitet och särprägel. En grundförutsättning för stadsliv är mänsklig närvaro. Struktur, byggnader och gårdar samt utformning av offentliga ytor bjuder därför in till möten, vistelse och användning för många olika människor. Målpunkter skapas i området som gör det intressant för andra än boende att besöka området. Boende och verksamma i stadsdelen ska lockas att vilja vistas ute i de offentliga och halvoffentliga miljöerna lite längre tid än vad som är nödvändigt för att uträtta vardagens olika ärenden. Utformningen av gator, torg, parker, byggnader och gårdar bidrar tillsammans till en levande stadsdel. 10 Genom att blanda olika typologier, upplåtelseformer och funktioner inom samma kvarter och byggnader så skapas goda förutsättningar för stadsliv och en spännande miljö med rik variation. Det centrumnära läget gör det fördelaktigt att främja fotgängare och cyklister. Skalan förhåller sig till den gående människans sinnesupplevelser. En varierande och spännande arkitektur bidrar till att bryta upp skalan och gör området mer intressant att vistas i. En omsorg i utformningen ger även en rikare upplevelse för den gående människan. Entréerna ligger vända mot gatan, vilket ger förutsättningar för vardagens spontana möten och förbättrar möjligheterna för stadens invånare att lära känna varandra. Små privata uteplatser, loftgångar och balkonger vända mot gaturummet är också välkomna inslag som bidrar till gaturummet som social plats. Illustration från en av de tvärgående lokalgatorna ner mot Eskilstunaån som visar på en variation i höjd såväl som i materialvall. LOKALER Publika lokaler och verksamheter orienteras i första hand till planområdets kringliggande gator (Verkstadsgatan, Nordwallsgatan och John Engellaus gata) och medverkar till att skapa trygga stråk som inbjuder till stadsliv och sociala möten. Förutom bostäder och lokaler innehåller planförslaget en förskola med 4 avdelningar. En viktig del i bostadsutbyggnaden är att lokaler för verksamheter och handel skapas som tas i anspråk på både kort och lång sikt. I strategiska lägen, som längs Verkstadsgatan, John Engellaus gata och i södra hörnet mot Eskilstunaån och kommande Åstråket byggs lokalerna direkt. Husen byggs med anpassade våningshöjder i gatuplan för att på sikt kunna rymma till exempel butikslokaler. Här har alla som bygger staden ett ansvar att ge förutsättningar för framtiden. Syftet är inte att området omedelbart ska kunna bära ett brett detaljhandelsutbud, utan snarare förutsättningar på lång sikt för en successiv etablering. Att det från början inte finns marknad för butiksetableringar av innerstadskaraktär gör inte lokalerna mindre viktiga. Det som i ett första skede hyrs ut till olika kontorsverksamheter och mindre besöksalstrande handel, kan på lång sikt, när efterfrågan stigit, inrymma ett större butiksutbud. Vid utformningen av olika offentliga lokaler, som exempelvis skolor, är utgångspunkten att lokaler kan användas som resurs för övrigt vardagsliv i stadsdelen. Genom en klok disponering kan olika lokaler användas av föreningar och privatpersoner under kvällar, helger och skollov. Ett väl fungerande samnyttjande bidrar till ett intensivare stadsliv, där man kan undvika att de tidvis står tomma. Lokaler inryms i bottenvåningen på flerbostadshus. 11 Illustration över det diagonala stråk som löper genom området med avvikande markbearbetning som ett synligt spår av områdets kulturhistoria. 3. GATOR, STRÅK OCH PLATSER GENERELLA PRINCIPER Munktellstadens sammanhållande tuffa ”golv” fortsätter in i bostadsområdet – asfalt på körbanor och corténstål som tar upp mindre höjdskillnader. Gatorna höjs en bit i förhållande till kringliggande vägar – för att betona övergången till bostadsområdet och för att signalera en lägre hastighet. På så vis utnyttjas gatorna endast av de boende och oönskad genomfartstrafik förväntas minska. Med hjälp av tydlig och genomtänkt markutformning gestaltas gränsen mellan hårt golv, publik å-stråk och lummig gård på ett distinkt sätt. De olika karaktärerna kontrasterar och förstärker varandra. Mötet mellan gata och byggnadsvolym utformas på ett stringent sätt och förgårdszonen gestaltas som ett element i gaturummet snarare än en avvikande gräns. I bottenvåningarna ryms bostadsentréer, bostäder och komplement såsom cykelrum och miljörum. Det skapas en trygg miljö där det publika rummet bjuder in till spontanlek och umgänge. Gator Precis som inom Munktellstaden är de material som används asfalt, gatsten och corténstål. Gaturummen utformas 12 med så få gränser och nivåskillnader som möjligt – inte som en funktionsuppdelad väg utan snarare som en gårdsgata enligt shared space-princip där bilar kör långsamt och de boende kan röra sig på gatan. Belysning All exteriör belysning, dvs. belysning på gator, gårdar, stråk och fasader, ska ha en sammanhållen gestaltning där val av armatur sker gemensamt och i linje med områdets önskvärda karaktär. Växtlighet Inom Nithammaren eftersträvas kontrastverkan mellan den hårda gatumiljön och de gröna gårdarna som strålar ner mot Eskilstunaån. Därför är det viktigt att eventuell växtlighet på gator och platsbildningar hålls i exempelvis krukor eller inom tydligt avgränsade ytor. Transformatorstation Transformatorstationen som placeras i områdets västra del ska utformas i enhetlighet med markgestaltningen och bli ett element som smälter ihop med omgivande mark och grönska. Stationen ges ett diskret uttryck och ska inte beklädas med liknande fasadmaterial som bostadshusen. Sektionsillustration över åstråket med den sluttande gröna kanten, gång- och cykelstråket och översvämningsskyddet som rödbrun kant. AQ Arkitekter. Referensbilder som visar på markbeläggning med stenmjöl, föreslagen trädplanering samt möblering som den inom Munktellstaden AQ Arkitekter. GC-STRÅK Som en påminnelse av den gamla järnvägssträckningen löper ett diagonalt gång- och cykelstråk genom området. Stråket ger möjlighet till gen passage och passerande leds förbi växelvis gröna gårdar och hårdgjorda gator. I båda ändar bildas små platser med möjlighet för vistelse. I den i övrigt strikta planformen tillför stråket extra dynamik. På ett subtilt sätt ges bebyggelsen en intressant form och en oregelbundenhet i de långsträckta längorna tillförs. Fasadlivet bryts upp av portiker som ger en intressant skuggverkan och variation. Stråket hjälper också till att dela in området i flera mindre och mer intima sektioner. Stråket löper från det nordvästra kvarteret vid förskolans entré till det sydöstra kvarteret där stråket landar i en platsbildning som samspelar med arenatorget och eken i rondellen. Här kan lokalernas verksamheter med fördel flyta ut på det lilla torget. I mittenkvarteret kantas stråket av en semiprivat bostadsgård på ena sidan och parkeringsgarage på den andra. Här blir det viktigt att utforma zonerna så att man tydligt förstår vad som är publikt/privat. ÅSTRÅKET Åstråket är en del av den sammankopplade promenad som i framtiden kommer att vara möjlig att göra längs med ån. I och med denna etapp länkar man ihop två delar av promenaden som tidigare varit avskurna av den befintliga industriverksamheten. Gestaltningsmässigt är syftet att på ett lugnt sätt skapa en övergång från det gamla industriområdets lite hårdare karaktär till en något mjukare och grönare känsla men utan att förlora Munktellstadens typiska uttryck. Gångstråket är utformat som ett golv men materialet har bytts ut till stenmjöl istället för asfalt och träd tillförs för att skapa en större variation. Detaljeringen är fortfarande sparsmakad och enkel och behåller Munktellstadens övriga kännetecken som corten och bänkar. Gränsen mellan det publika gångstråket och den övre kvartersmarken utgörs även den av corten i form av en mur som med en oregelbunden form skapar informella platser i stråket. Kopplingarna mellan bostäderna och stråket tydliggörs i slutet av gränderna med hjälp av platsgjutna trappor eller mindre platser. Vid brofästet skapas en tydligare plats som även länkar ihop stråket med John Engellaus gata och de fem popplar som symboliserar Teofron Munktells barn. 13 Volymstudiefrån södra åstranden med gång- och cykelbron i förgrunden. 4. GESTALTNINGSTEMA OCH HUSTYPER GENERELLA PRINCIPER I kontrast till de hårdgjorda gatorna blir bostadsgårdarna gröna oaser med lummig växlighet och möjlighet till rekreation. Härifrån har man fri utsikt mot Eskilstunaån. Planförslaget på Nithammaren 8 förhåller sig till Munktellstadens industrikaraktär genom orientering, skala och uttryck. Bostadsområdet blir ett nutida tillägg som tillsammans med den nya arenan och badhuset bidrar till Munktellstadens attraktivitet och särprägel. Det centrumnära läget gör det fördelaktigt att främja cyklismen. Cykelparkeringar utomhus placeras inom förgårdszonen på gårdsgatorna och i lättillgängliga cykelrum i markplan. Den nya bebyggelsen inordnar sig i en strikt struktur som inom sig tillåter en blandning av funktioner och typologier. På så vis skapas en sammanhållen helhet med rik variation. Området ska strategiskt delas upp mellan intresserade byggherrar så att en så rik variation som möjligt erhålls. Förutom bostäder och lokaler innehåller planförslaget en förskola med 4 avdelningar. Förskolan förläggs i anslutning till Bolinder Munktell-stråket i områdets nordvästra kvarter med utomhusgård på taket och angöring via Nordwallsgatan. Publika lokaler och verksamheter orienteras i första hand till planområdets avgränsande gator (Verkstadsgatan, Nordwallsgatan och John Engellaus gata) och medverkar till att skapa trygga stråk som inbjuder till stadsliv och sociala möten. VOLYMER Längs bostadsområdets inåtvända gator skapas gatuliv med hjälp av förgårdsmark, bostadsentréer samt bostäder och -komplement såsom cykelrum i markplan. Dessa gator utformas som gårdsgator och all trafik sker här på de gåendes villkor. Bostadsparkering sker längs gårdsgatorna och i parkeringsgarage i markplan. 14 Genomgående ska våningsantalet variera mellan 3-4 våningar, undantaget den nordvästra längan där ett våningsantal på 5-6 våningar tillåts. Tre- till fyravåningsskalan relaterar till Munktells verkstadsbyggnader och gör att områdena knyts samman i skala. Den högre längan längs Nordwallsgatan blir en markering av områdets ytterkant. Detaljplanen styr hur många procent av respektive huslänga som får bebyggas med det högsta antalet våningar. Ambitionen är att erhålla en höjdmässig förändring och en takt som upplevs när man rör sig längs gatorna, samt att skapa en varierad skuggbild i gårds- och gaturum. Viktigast är den upplevda hushöjden och att takfotslinjen mot gatan växlar mellan två horisontella linjer enligt en väl bearbetad rytm. Volymstudie från John Engellaus gata mot Verkstadsgatan Fasad mot gatan Samtidigt som bebyggelsen har ett varierat taklandskap hålls volymerna samman med ett och samma liv mot gatan. Livförskjutningar och utkragningar mot gaturummet är inte tillåtet. Husfasaderna ska ligga i liv med gatulinjen och bilda en visuellt sammanhållen lodrät yta. Inåt gårdarna är man friare och husdjupet tillåts variera. Detta syftar till släktskap med Munktells stora hallbyggnader, där utsidan hålls stram medan det inre rummet är mer brokigt. I denna zon tillåts balkonger och burspråk att sticka ut. Balkonger och burspråk får inte sticka ut i gaturummet. Detta, tillsammans med att fasadlivet inte får dras tillbaka, gör det olämpligt med loftgångar mot gatan. I den mån loftgångsbostäder planeras ska entréerna vändas mot gårdsrummet. För att ändå bryta ner skalan på de långsträckta volymerna uppmuntras vertikalitet– det kan till exempel uppnås genom fönstersättning, materialvariation eller – bearbetning. Inåt gården tillåts man vara friare. Här finns möjlighet till djupa balkonger och loftgångar. De halvprivata gårdarna är visuellt sammanhängande från Verkstadsgatan ner till Eskilstunaån. På sina håll skärs det av av det diagonala publika stråke och lokalgatan vilket medför att mindre intima enklaver bildas. Förgårdsmark UTFORMNING Planområdet innehåller olika typer av utomhusmiljöer. Längs husfasaderna har de boende en privat zon med uteplatser/balkonger. Härifrån blickar man ut över det publika gaturummet eller de gröna gårdsrummen. Förgårdsmarken upptas av uteplatser i markplan. Trapphus förläggs inom husvolymen och kan antingen gestaltas som en del av huskroppen eller som ett fristående element i ett ”släpp” mellan två lameller – något som bidrar till en vertikalitet. Eventuell utrymningstrappa för loftgångshus tillåts placeras i anslutning till loftgång på gård. Förgårdsmarken är 1,5 meter djup mot lokalgatorna och 1 meter djup mot John Engellaus gata/Nordwallsgatan. Den utformas som en del av det hårdgjorda gaturummet. Inom de strikt placerade byggrätterna uppmuntras en variation av typologier och boendeformer, något som ska komma till uttryck i gestaltningen. Varje byggherre/arkitekt ska skapa sitt eget uttryck med hjälp av hög och väl genomförd detaljering. Volymerna får sin karaktär genom till exempel omsorgsfullt bearbetade balkong- och entrélösningar, burspråk och fönstersättningar. Entréer Entréer markeras med indrag och/eller skärmtak. Ett indrag blir som en del av husvolymen, medan skärmtak och liknande ska uppfattas som adderade element. Dessa adderade element relaterar till Munktellstadens befintliga småbyggnader, lastkajer och skärmtak som ger 15 Perspektiv från en av de tvärgående lokalgatorna. området sitt karaktäristiska industriella uttryck. Nya skärmtak och liknande ska därför ha ett annat material/uttryck än själva husvolymen. Taklandskap Teknik- och fläktrum får inte ligga som en låda på taket. Generellt gäller en maximal taklutning om 7º där taket bygger över 4-våningsskalan (resp. 6-våningsskalan vid Nordwallsgatan). En brantare lutning tillåts på lägre delar och där taket ses som en del av volymen och inte ett lock lagt ovanpå. Takterrasser får tillskapas om de integreras i volymen. Taken bekläds med plåt eller sedum. Fasader materialval Trots Munktellområdets centrala läge i staden har stadsdelen en alldeles egen prägel – sammanhållen industriarkitektur från olika tidsepoker, tegel som dominerande material, hårdgjorda offentliga ytor och distinkta möten mellan gata och byggnadsvolym. Detta är kvaliteter som vi tar fasta på när vi föreslår material i den nya delen av Munktell. Valet av fasadmaterial utgår från den industrikaraktär som finns i Munktellstaden idag. 16 Området har en alldeles egen prägel i Eskilstuna, på samma sätt ska den nya bostadsbebyggelsen skilja sig från annan ny bostadsbebyggelse på andra platser i staden. De material som använd ska vara naturliga och äkta, precis som materialen i områdets verkstads- och industribyggnader. Samtidigt ska den nya bebyggelsen anpassas efter nutida krav och få en framåtblickande utformning. De material som föreskrivs är: - Tegel, i en skala från rött till brunt resp. grått till svart. Ej gult tegel. - Galvaniserad plåt, plåtarna ska vara av det exklusiva slaget, styva skivor monterade med precision. - Corténplåt, plåtarna ska vara av det exklusiva slaget, styva skivor monterade med precision. - Glas, på begränsade delar, exempelvis trapphus Föreslaget fasadmaterial: rött, svart och grått tegel, därefter cortén samt galvaniserad plåt. Volymstudie från Nordwallsgatan ner mot Eskilstunaån med arenan i förgrunden. Dessa material samspelar med platsens karaktär och med varandra. Det röda teglet återfinns i Munktellområdets industriarkitektur. Corténplåten relaterar till teglet i färg och den galvaniserade plåten relaterar till corténplåten i materialitet och uttryck. Verkstads- och industribyggnader har enligt tradition uppförts i äkta och tåliga material. Tegel, plåt och glas är gedigna och lättskötta byggmaterial som kräver minimalt underhåll. Tegel, galvaniserad plåt och corténplåt är material som kan användas på ett modernt sätt, knytas till nuvarande bebyggelse samt urskilja sig från stadens övriga bostadsområden. Materialen kan användas var för sig som heltäckande fasadbeklädnader, eller som komplement på utvalda delar av volymerna. Generellt ska inte bottenvåningen ges ett avvikande material än våningarna ovanpå, vilket skulle skapa ett mer konventionellt stadsmässigt uttryck; bostadsvåningar staplade på en publik bottenvåning. Ett sådant angreppssätt samspelar inte med Munktellstadens särdrag. Ferdinand Bobergs kontorsbyggnad och de äldsta industribyggnaderna närmast Munktelltorget har putsade fasader. Vidare in i området följer industribyggnader i tegel. Allra närmast Nithammaren 8 finns de nyare verkstadsbyggnaderna med betongstomme och tegelbeklädnad. Denna gradering visar tydligt Munktells utveckling och man kan vandra genom årsringarna. Att införa bostadshus (en ny typologi i området) i puts bortanför verkstadsbyggnaderna från 20-talet anser vi utgör en för svag koppling till Munktellområdets genomgående uttryck. Istället bör man lägga till en ny årsring – som bibehåller Munktellstadens befintliga karaktär men adderar ett tidsenligt lager. Att använda tegel för att knyta ihop områdena känns självklart. Corténplåt och galvaniserad plåt tillför något nytt och relaterar samtidigt till området i färg och känsla. En av tegelfasadens fördelar är att den kan dras hela vägen ner och möta markbeläggningen. Fasadplåtar har dock teglets egenskaper i denna bemärkelse och skulle på så vis bidra till ett mer sammanhållet och omsorgsfullt uttryck. 17 Variationsrikt område Bostadsbebyggelse kräver en annan småskalighet än vad verkstadsarkitektur gör. Det röda teglet föreslås löpa som en röd tråd genom hela Munktell. Samtidigt behöver det nya bostadsområdet brytas ner i skala för att inte blir för monumentalt och ogästvänligt. Förslagsvis används även tegel i andra kulörer (svart och grått), galvaniserad plåt samt corténplåt för att skapa en variation. Balkonger och räcken Balkonger kan vara indragna eller utanpåliggande. Här gäller samma angreppssätt som vid skärmtak och liknande; indragna balkonger blir en del av husvolymen och utanpåliggande ses som ett adderat element. Indragna balkonger kan ha täta räcken där till exempel husets fasadmaterial dras upp som front. Utanpåliggande balkonger, framförallt mot gata, ska ha genomsiktliga räcken i smide som anknyter till det industriella uttrycket. Murar Murar, det vill säga slutna delar av fasader likt de vid parkeringsgaragets avslut mot gång- och cykelstråk/bostadsgård och lokalgata, ska tas väl om hand. Dessa envåningshöga murar kläs i samma fasadmaterial som bostadshusen. 18 De ska berikas med något som är både fint att titta på och trevligt att röra sig längs med, till exempel med hjälp av belysning och växtlighet. Fönster Fönster ska ges diskreta kulörer som samspelar med fasaden. BOSTADSGÅRDAR I kontrast till gatorna är bostadsgårdarna grönskande och lummiga. Det gäller såväl på marknivå som på de planterbara bjälklagen ovan parkeringsgaragen. Här är det växtligheten som rår och gårdarna har en vildvuxen snarare än en anlagd karaktär. I övrigt hålls bostadsgårdarna rena från komplementbyggnader och skärmtak. De ska heller inte avgränsas med staket eller stängsel mot gata eller mellan fastighetsägare. Gränserna mellan hårdgjord gata, lummig bostadsgård och det publika å-stråk som passerar längs Eskilstunaån gestaltas på ett tydligt sätt. De olika karaktärerna kontrasterar och förstärker varandra. Med hjälp av transparens, belysning och grönska kan garagefasaden göras trevlig att röra sig längs med. För att ändå säker- ställa en sammanhållen och enhetlig gestaltning bör en och samma landskapsarkitekt ansvara för samtliga kvarter och gator. 19 5. HÅLLBAR STADSUTVECKLING Den ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara staden kan uppnås på många olika sätt. Tillsammans med ett antal mer platsspecifika riktlinjer för Nithammaren, fungerar denna del av kvalitetsprogrammet som ett övergripande paraply som flertalet av de andra riktlinjerna grundar sig på. Med nyckelfrågor som hur man hanterar energianvändningen, val av byggnadsteknik och material, stadens och människornas samspel, möjligheterna till det enkla vardagslivet, stadsmiljön som en attraktiv konkurrensfördel och vikten av en flexibel struktur som kan förändras med tiden. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING Byggnader ska ha en låg energianvändning som samspelar med kraftvärmenätet på ett effektivt sätt. Energisystemet ska vara energieffektivt och klimatneutralt. All elektricitet som används under byggskedet samt i infrastruktur (t ex gatuljus) ska vara miljömärkt. För förvaltningsskedet bör långsiktiga leveransavtal av miljömärkt el upprättas mellan förvaltare av bostäder/ lokaler och elleverantörer. Byggnader ska även hålla värme ute på sommaren. Utrustningen i byggnader ska ha en dokumenterat mycket låg energianvändning. Den el som används i byggskedet ska vara miljömärkt och klimatneutral och samma målsättning gäller även hushållselen. Möjligheten till att generera förnybar energi på tak ska utredas. Bostäder och lokaler ska innehålla brukarvänliga system för individuell mätning, visualisering, avläsning och styrning av elförbrukning och varmvatten där debitering ska kunna avläsas på ett tydligt sätt. Aktiva koncept för komfortkyla ska undvikas. I första hand ska konstruktionsåtgärder som undviker eller minimerar kylbehov utnyttjas t ex fasta solavskärmningar och solskyddsglas. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga ska passiva koncept för komfortkyla användas t ex utanpåliggande jalusier, mark till luft nergrävd värmeväxlare, djupa marksonder och frikyla baserad på grund- och åvatten. 20 HÅLLBAR MATERIALANVÄNDNING Byggnader i området ska utformas med miljön i åtanke för att uppnå en effektiv energianvändning, god resurshushållning, minimal miljöpåverkan, god hälsa och komfort med säkrat fukt- och bullerskydd, samt för att ge förutsättningar för miljöeffektiva transporter, hållbara livsstilar och sociala aktiviteter. Byggnader ska utformas med material och produkter som är dokumenterat bra miljö-, hälso- och energival ur ett livscykelperspektiv. Material med risker för negativ påverkan på miljön ska ersättas med miljömässigt bättre alternativ. Byggvarudeklarationer, miljövarudeklarationer, säkerhetsdatablad och varuinformationsblad ska användas vid material- och produktval. Mängden genererat hushållsavfall per invånare ska vara betydligt lägre jämfört med genomsnittet för andra stadsdelar i Eskilstuna. Insamlat grovavfall ska återbrukas samt material- eller energiåtervinnas Farligt avfall ska ej förekomma i hushållsavfallet eller i grovavfallet Insamlingssystem för avfall ska vara utformade så det är lätt att sortera såväl inom lägenheten Som inom området. Särskild vikt ska läggas på insamling av farligt avfall, organiskt avfall samt sådant avfall som omfattas av producenternas ansvar att ta om hand, till exempel: förpackningar och elektronikskrot. Alla boende och verksamma ska förstå och vara nöjda med återvinnings- och avfallshanteringen efter att bostäder och lokaler tagits i bruk. Mängden byggavfall ska minimeras och det byggavfall som uppstår ska sorteras och återvinnas samt dokumenteras. HÅLLBARA TRANSPORTER HÅLLBARA GÅRDAR Individens val av energieffektiva och hälsofrämjande färdmedel ska understödjas. Företräde ska ges till gång, cykeltrafik och kollektivtrafik eller andra färdmedel som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser och hög energianvändning. Byggnader och gårdar ska bidra till utveckling av hållbara livsstilar. Återvinningsstation skall utformas estetiskt, trivsamt och praktiskt för att fungera som mötesplats. De som bor och arbetar i området ska i första hand gå, cykla eller åka kollektivt mellan skolan, arbetet och hemmet. En stor andel mark består idag av hårdgjorda ytor. Etablering av vegetation på gårdar bör övervägas för att eftersträva en god gårdsmiljö för småbarnslek och allehanda uteaktiviteter. Attraktiva cykelparkeringar ska finnas vid fastigheten. Cykelparkeringarna ska vara väderskyddade, lättillgängliga och säkra. Vid inflyttningstillfället ska området vara färdigställt vad gäller bostadsgårdar för aktiviteter samt rum för sociala möten. Parkeringstalen för området ska sättas på en låg nivå för bostäder. Kollektivtrafik, gång, cykel och bilpooler ska utgöra konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Laddstolpar för elfordon vid P-platser ska utredas. En god tillgång till mötesplatser ska finnas i området såsom samlingslokaler, föreningslokaler och uterum för att ge förutsättningar för ett rikt socialt liv. Transporter och system för avfallshantering ska vara energieffektiva och klimatneutrala. Byggtransporter ska baseras på effektiv logistik med klimatneutrala och miljöanpassade fordon. Området ska planeras och byggas så att stadsdelen blir tillgänglig och användbar för alla grupper i samhället. HÅLLBAR VATTENFÖRBRUKNING Vattenförbrukningen per innevånare ska vara låg, baserat på vattenbesparande teknik i fastigheter. Individuell mätning av varm- och kallvattenförbrukning ska finnas i varje lägenhet. Området ska vara anpassat till att klara framtida höga vattennivåer på grund av ett förändrat klimat. Dagvattensystemen ska vara dimensionerade för att klara kraftiga regn och intensiva nederbördsperioder utan att byggnader, gator och gårdar översvämmas. Lokal rening av dagvatten i samordning med befintliga system eftersträvas. Dagvattenhanteringen ska på så sätt bidra till att Eskilstuna ån har en god vattenkvalité. Dagvattenfördröjning bör även anordnas. Möjligheten till att använda gröna tak för att fördröja dagvattenflödet ska utredas. Närområdets parker, grönområden och vattenområden ska göras tillgängliga för de boendes rekreation och friluftsliv. I Munktellstaden ska det finnas ett rikt utbud av möjligheter för utövande av motions-, tränings-, idrottsoch hälsoaktiviteter. De gamla industrimiljöerna ska utgöra en resurs för kultur och sociala aktiviteter för boende och verksamma i Munktellstaden. HÅLLBAR FÖRVALTNING Överlämnande av fastighet från entreprenör till förvaltare och lägenhet från förvaltare till hyresgäst ska ske på ett sätt som leder till en miljöanpassad förvaltning och hållbara livsstilar hos brukarna. Alla blivande hyresgäster och bostadsrättsägare i området ska vid första kontakt med bostadsbolaget informeras om målet att utveckla ett hållbart boende och livsstil. Informationen ska exempelvis innefatta tillgång till information om hållbara alternativ, cykelparkeringar, bilpool, individuell mätning i lägenheter, möteslokaler och utrymmen för sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. 21 6. SOLSTUDIER 20 JANUARI 20 APRIL kl 08:00 kl 08:00 20/1 kl 08.00 20/1 kl 12.00 20/4 kl 08.00 20/1 kl 16.00 20/4 kl 12.00 kl 12:00 kl 12:00 20/4 kl 08.00 20/1 kl 12.00 20/4 kl 12.00 20/1 kl 16.00 20/4 kl 16.00 Munktellstaden/ Nithammaren 8 Solstudie 20 januari 2015-01-09 kl 16:00 kl 16:00 22 20/1 kl 16.00 20/4 kl 12.00 20/4 kl 16.00 20 JULI 20 OKTOBER kl 08:00 kl 08:00 20/7 kl 08.00 20/7 kl 12.00 20/10 kl 08.00 20/7 kl 16.00 20/10 kl 12.00 kl 12:00 kl 12:00 20/7 kl 12.00 20/10 kl 08.00 20/7 kl 16.00 20/10 kl 12.00 20/10 kl 16.00 Munktellstaden/ Nithammaren 8 Solstudie 20 juli 2015-01-09 kl 16:00 kl 16:00 20/7 kl 16.00 20/10 kl 12.00 20/10 kl 16.00 23 STADSBYGGNAD 631 86 Eskilstuna Besöksadress Alva Myrdals gata 5 Telefon: 016-710 10 00 webbplats www.eskilstuna.se
© Copyright 2024