Centrala infarter och hygien

Infarter
Åsa Nordlund
Hygiensjuksköterska
Smittskydd Värmland
Olika typer av infarter
•
•
•
•
•
•
PVK
CVK
SVP
Picc-Line
CDK
Artärkateter
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
2
PVK
•
•
•
•
•
Varför?
Var och vad?
Hur?
Tid?
Risk?
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
3
Centrala infarter
– SVP, CVK, CDK och Picc-Line
Var och hur?
• SVP sätts vanligtvis i
Vena Cava Superior.
I Värmland görs detta
av kirurg på en
operationssal.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
4
Centrala infarter, forts
– SVP, CVK, CDK och Picc-Line
• CVK läggs i Vena
Subclavia eller Vena
Jugularis.
• CDK läggs i Vena
Jugularis.
CVK och CDK läggs
in av narkosläkare på
intensivvårdsavdelningen.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
5
Centrala infarter, forts
– SVP, CVK, CDK och Picc-Line
• Picc-Line läggs i en
perifer ven i överarmen
t.ex. Vena Basilica och
leds sen vidare till Vena
Cava Superior. I
Värmland läggs Picc-line
in av specialist-utbildad
sjuksköterska
på onkologens kliniska
prövningsenhet.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
6
Centrala infarter
Varför?
• Viktigt att centrala infarter sätts på rätt
indikation, t.ex. svårstucken patient, stora
vätskebehov, större mängder kärlretande
läkemedel osv.
Vilken typ av infart som läggs in beror på
patientens behov och vilket tidsperspektiv
patientens tillstånd bedöms ha.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
7
Centrala infarter
Risker?
• Pneumothorax
• Luftemboli
• Ocklusion/trombos
• Dislokation – extravasal infusion/injektion
• Infektion – CVK ses som störst riskfaktor
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
8
Centrala infarter och hygien
Hur minimeras riskerna för att patienten
ska drabbas av en infektion?
• Omläggning samt nålbyte.
Tillämpa basala hygienrutiner, klorhexidinsprit,
täckande förband med möjlighet att inspektera
insticksställe. Beroende på typ av infart gäller
olika tidsintervaller.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
9
Centrala infarter och hygien
• Korrekt användning vid provtagning,
injektioner, infusioner och transfusioner.
Sprita, kontrollera backflöde, administrera med rätt
sprutstorlek, spola rent, eventuellt ny propp.
BEHÖVS HANDSKAR?
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
10
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
11
Centrala infarter och hygien
• Kateterrelaterad infektion, odlingar
Vid misstanke, fråga efter CVK-relaterad sepsis
i remissen till mikrobiologen.
Odla helst ur samtliga lumen samt perifert inom
15 minuter.
Om blododling från CVK blir positiv med samma
mikroorganism minst 120 minuter före den
perifert tagna blododlingen talar det starkt för en
CVK-relaterad infektion.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
12
Centrala infarter och hygien
• Dokumentation
Infarten ska märkas korrekt så att inga misstag kan
uppstå. Behov ska utvärderas varje dag och kateter
och portnål samt insticksställe ska inspekteras
dagligen. Detta ska dokumenteras i journal.
Journaltabeller för att underlätta dokumentation ska
komma inom kort.
• Patientinformation
Informera patienten om vilka risker som finns och
hur hen ska hantera katetern och nålen.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
13
Scrub the Hub
• En amerikansk metod från början som går ut på
att mekaniskt rengöra infarten med alkohollösning.
• I Sverige utvecklad på neonatalavdelningen,
Universitetssjukhuset i Örebro.
• Införd på flera vårdenheter i Sverige, både inom
barn- och ungdomsmedicin och vuxenvård.
• Om personalen planerar och samordnar sina
injektioner och infusioner, sker också färre antal
manipulationer av kranarna.
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
14
https://www.youtube.com/watch?v=mVng
MPGoVE8
Smittskydd Värmland
Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska
2015-02-06
15