Centrala infarter och hygien
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Smittskydd Värmland Olika typer av infarter • • • • • • PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 2 PVK • • • • • Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 3 Centrala infarter – SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och hur? • SVP sätts vanligtvis i Vena Cava Superior. I Värmland görs detta av kirurg på en operationssal. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 4 Centrala infarter, forts – SVP, CVK, CDK och Picc-Line • CVK läggs i Vena Subclavia eller Vena Jugularis. • CDK läggs i Vena Jugularis. CVK och CDK läggs in av narkosläkare på intensivvårdsavdelningen. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 5 Centrala infarter, forts – SVP, CVK, CDK och Picc-Line • Picc-Line läggs i en perifer ven i överarmen t.ex. Vena Basilica och leds sen vidare till Vena Cava Superior. I Värmland läggs Picc-line in av specialist-utbildad sjuksköterska på onkologens kliniska prövningsenhet. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 6 Centrala infarter Varför? • Viktigt att centrala infarter sätts på rätt indikation, t.ex. svårstucken patient, stora vätskebehov, större mängder kärlretande läkemedel osv. Vilken typ av infart som läggs in beror på patientens behov och vilket tidsperspektiv patientens tillstånd bedöms ha. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 7 Centrala infarter Risker? • Pneumothorax • Luftemboli • Ocklusion/trombos • Dislokation – extravasal infusion/injektion • Infektion – CVK ses som störst riskfaktor Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 8 Centrala infarter och hygien Hur minimeras riskerna för att patienten ska drabbas av en infektion? • Omläggning samt nålbyte. Tillämpa basala hygienrutiner, klorhexidinsprit, täckande förband med möjlighet att inspektera insticksställe. Beroende på typ av infart gäller olika tidsintervaller. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 9 Centrala infarter och hygien • Korrekt användning vid provtagning, injektioner, infusioner och transfusioner. Sprita, kontrollera backflöde, administrera med rätt sprutstorlek, spola rent, eventuellt ny propp. BEHÖVS HANDSKAR? Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 10 Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 11 Centrala infarter och hygien • Kateterrelaterad infektion, odlingar Vid misstanke, fråga efter CVK-relaterad sepsis i remissen till mikrobiologen. Odla helst ur samtliga lumen samt perifert inom 15 minuter. Om blododling från CVK blir positiv med samma mikroorganism minst 120 minuter före den perifert tagna blododlingen talar det starkt för en CVK-relaterad infektion. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 12 Centrala infarter och hygien • Dokumentation Infarten ska märkas korrekt så att inga misstag kan uppstå. Behov ska utvärderas varje dag och kateter och portnål samt insticksställe ska inspekteras dagligen. Detta ska dokumenteras i journal. Journaltabeller för att underlätta dokumentation ska komma inom kort. • Patientinformation Informera patienten om vilka risker som finns och hur hen ska hantera katetern och nålen. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 13 Scrub the Hub • En amerikansk metod från början som går ut på att mekaniskt rengöra infarten med alkohollösning. • I Sverige utvecklad på neonatalavdelningen, Universitetssjukhuset i Örebro. • Införd på flera vårdenheter i Sverige, både inom barn- och ungdomsmedicin och vuxenvård. • Om personalen planerar och samordnar sina injektioner och infusioner, sker också färre antal manipulationer av kranarna. Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 14 https://www.youtube.com/watch?v=mVng MPGoVE8 Smittskydd Värmland Åsa Nordlund, hygiensjuksköterska 2015-02-06 15
© Copyright 2024