1. No category

BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-13
GSN-2015/233.610
1 (4)
Grundskolenämnden
Hjelm, Per
08-535 360 71
[email protected]
Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Huddinges
framtida skolorganisation - motion väckt av Sara Heelge
Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek
Darwich (V)
Förslag till beslut
Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och
överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet vill att kommunen ska
formulera riktlinjer för kommunens samlade skolsystem med utgångspunkt
att de minsta barnen ska kunna gå i skolor nära hemmet och de större barnen
ska gå i skolor med större upptagningsområden.
Förvaltningen anser att planeringsarbetet redan tar hänsyn till andemeningen i
motionen men anser däremot inte att generella riktlinjer för att upprätta en
viss typ av skolor är möjliga, till exempel F-9 skolor eller skolor för olika
stadier eller skolor av en given storlek då det finns för många lokala
parametrar som påverkar detta.
Beskrivning av ärendet
Fullmäktige har 9 februari 2015 tagit emot en motion från
socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet där partierna vill att
kommunen bör formulera riktlinjer för kommunens samlade skolsystem med
utgångspunkten att de minsta barnen ska kunna gå i skolor nära hemmet och
de större barnen ska gå i skolor med större upptagningsområden.
Förvaltningens synpunkter
Befolkningsökning i Huddinge kommun och i länet
Huddinge kommun är en växande kommun. På tio år förväntas kommunens
elevunderlag för årskurserna F-9 att öka med 3000 barn. Ökningen är inte
jämnt fördelad i kommunen utan styrs bland annat av byggande av nya
bostadsområden och förtätningar av redan befintliga bostadsområden.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-13
GSN-2015/233.610
2 (4)
Samtidigt växer även Stockholms län med cirka 30-35 tusen invånare per år
vilket innebär cirka 3000-3500 fler elever i grundskoleår i länet.
Ökningen i Huddinge och länet påverkar organisation och behov i Huddinge
kommun. Dels behöver kommunen bygga skolor för den inflyttning/ökning
kommunen har, men ökningen i länet påverkar även möjligheten för de av
Huddinges elever som väljer att ha sin skolgång i skolor utan för Huddinge
kommun.
I mitten av mars 2015 såg elevfördelningen ut enligt följande



Kommunala skolor i Huddinge
Fristående skolor i Huddinge
Skolor utanför Huddinge kommun
11 678
1 029
1 705
I en artikel på Skolinspektionens webbplats den 12 mars 2015 informerades
det om att det nu är rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det
lägsta antalet ansökningar på tio år.
I och med att länet har en stark inflyttning och starten av nya friskolor så låg
så tror förvaltningen att möjligheten för Huddinges barn att få plats på skolor
utanför Huddinge kommun minskar rejält framöver och förvaltningen ser
redan sådana tendenser. Förvaltningen behöver alltså ta höjd både för en
befolkningsökning och att elever på sikt får svårare att få plats i skolor
utanför Huddinge kommun.
De lokala förhållandena i olika kommundelar kopplat till befolkningsprognos,
dagens situation och kommande behov styr hur planeringen av vårt
skolbestånd ska se ut och vilken organisation dessa skolor behöver ha.
Som exempel kan nämnas Vårbyområdet. Motionärerna påpekar felaktigt att
skolorna i Vårby har valt en modell av skolor F-5 och 6-9 – så är inte fallet.
Skolorna i Vårby har över tid anpassat sin organisation utifrån det
ökande/förändrade elevunderlaget. Vårby skolors organisation är idag:



Grindstuskolan F-3
Vårbackaskolan F-5
Vårbyskolan 4-9
Påverkan av andra huvudmän
Att en fristående skola etablerar sig i Huddinge kommun behöver inte betyda
att det påverkar behovet av skolor i området. Här kan till exempel nämnas
etableringen av Internationella Engelska skolan (IES) i Flemingsberg. IES har
idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av
eleverna kommer från närområdet. Liknande mönster gäller Södertörns
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-13
GSN-2015/233.610
3 (4)
friskola och Juringe gårdsskolan. Myrängsskolan däremot, som ligger inne i
ett bostadsområde och avlägset från pendeltåg har 88 procent av eleverna från
Huddinge kommun och 80 procent från närområdet. Beroende på
elevkategori och läge så påverkar de fristående aktörerna skolbehoven i
områden olika.
Planering av skolor
När förvaltningen planerar skolor behöver hänsyn tas till ett antal faktorer
som påverkar vilken typ av skolor som behövs och var de kan ligga.







befolkningsprognos
elever placerade utanför kommunen
fristående skolor i området och eventuella nyetableringar
kompetensperspektiv, det behövs en viss volym för att garantera
tillräcklig lärarkompetens
flexibilitet för omställning vid ändrat elevunderlag till exempel
omorganisation av skolor
eventuellt behov av förskoleplatser som sammanfaller med minskat
elevunderlag
marktillgång
I de områden där bostadsförtätning sker har förvaltningen problem med att
hitta tomtmark för byggande av skolor då inga sådana tomter finns avsatta för
skolbyggnationer, detta påverkar möjligheterna att fritt välja hur stor en skola
kan vara eller hur många skolor som kan byggas.
Det som är generellt är att i möjligaste mån försöka planera skolor för att
yngre barn ska ha en skola så nära som möjligt i det områden där de bor och
att de gärna kan samplaneras med förskolor och att skolor för äldre barn kan
ha större upptagningsområden. Ett tydligt tecken på detta är fördelningen av
kommunala skolor som har något av stadierna F-3, 4-6 och/eller 7-9 i sin
organisation (skolorna kan ha en, två eller alla tre stadier på sin enhet).



F-3 – 24 skolor
4-6 – 21 skolor
7-9 – 12 skolor
Förvaltningen planerar även för att variationen av skolors organisation skall
möjliggöra att eleverna har en naturlig möjlighet att fortsätta gå kvar i
skolorna inom området då stadieövergångar behöver ske. I samband med
ökade befolkning innebär det både nya skolor och omorganisation av
befintliga skolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-13
GSN-2015/233.610
4 (4)
Förvaltningen anser därmed att planeringsarbetet idag utgår ifrån
andemeningen i motionen men ser däremot inte att generella riktlinjer är
möjliga för att upprätta en viss typ av skolor till exempel F-9 skolor eller
skolor för olika stadier eller skolor av en given storlek.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Kerstin Gelfgren
Grundskolechef
Bilagor
Motionen
Beslutet delges
Akten
Kommunstyrelsen
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-02
KS-2015/242.610
1 (1)
Remissinstanser:
Grundskolenämnden
Demokratiberedningen
Fedorova, Antonina
[email protected]
Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida
skolorganisation - motion väckt av Sara Heelge
Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek
Darwich (V)
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 30 juni 2015.
Handläggare: Malin Hedman, administrativa avdelningen,
kommunstyrelsens förvaltning.
Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.
Kerstin Z Johansson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
201~
Socialdemokraterna
Huddinge kommun
Kommunfullmäktige
9 febru ari 2015
Motion
Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida skolorganisation
Många väljer att flytta till Huddinge vilket är glädjande, men den snabba
befolkningsökningen ställer höga krav på planeringen av skolor. Nya skolor måst e
plan eras och byggas i snabb takt. Alltför många vittnar om hur svårt det är att få
skola nära där man bor och hur det skapar stora vardagsproblem för många
Huddingebor med pendling till jobb och studier. Då vå ra skolor ska fungera under
många år är det viktigt att vi har en genomtänkt plan, för hur nya och gamla skolor
ska t äcka behovet av skolplatser och fungera tillsammans, så att de kan haka i
varand ra på ett bra sätt.
En del kommuner har satsat på att lägga om sin organisation till enbart F-9 skolor.
Utmaningarn a har visat sig vara att få till stånd en bra organisation särski lt för de
högre årskurserna. Det kan t.ex. handla om o lika kvalitetsaspe kter som möjlighet att
erbjuda olika språkva l eller att ha behöriga lärare som kan erbjudas tjänst i en skola.
Huddinges skolorgan isation har inte haft denna inriktning, men vi saknar en
sammanhållen ide för hur en bra organisati on för det samlade skolsystemet sku lle
kunna se ut. Det akuta behovet av fler skolplatser har lett t ill snabba beslut utif rån
tillgången på lämpliga skoltomt er sna rare än en långsiktig pla n. Det finns i Huddinge
idag F-9-, F-3-, F-5-, F-6-, 4-6-, 4-9-, 6-9- och 7-9-sko lor. En sådan organisation gör
att föräldrar ibland måste fundera taktiskt vid va l av skola f ö r att försäkra sig om plats
i den senaredel man önskar.
Vi menar att kommunen bör formulera riktlinjer för hur vi vill se vårt samlade
skolsystem. Målet, menar vi, måste vara en j äm lik kunskapsskola med hög kvalitet för
alla barn och ungdomar i Huddinge. Naturligt vis kom mer int e alla elever att följa
samma fåra då det fri a skolvalet g er möjlighet att ta andra vägar, men det bör finnas
en grundstruktur som kan fungera för flertal et elever.
Riktlinjerna bör ha som utgångspunkt att små barn ska ha möj lighet att gå i skolor
som ligger nära hemmet och som inte är alltför stora. När barnen blir så stora att de
kan förflytta sig på egen hand kan de gå i skolor med lite större bredd för att
möjliggöra en bättre organisation, bättre lokal utnyttjande, större va lmöjligheter när
det gäller till exempel språkval och hög kvalitet. För de äldre barnen ska större
upptagningsområden användas som utgångspunkt, med skolor i centrala lägen, för
att ge en större rörlighet och en ökad elevblandning. Forskn ing visa r att socialt
blandade skolklasser skulle leda till ökad måluppfyllelse för alla elever, och särskilt
för elever från socialt utsatta områden.
Vårby skolor har valt F-5 och 6-9 som modell, något som kan ha fö rdelar utifrån
ovanstående utgångspunkter.
Vi är medvetna om att det inte är helt lätt att förändra organ isationen i befint liga
skolbyggnader, men vi anser ändå att det bör finnas en långsiktig plan och en
inriktning.
Vi föreslår att
Grundskalenämnden ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för hu r Huddinges samlade
skolsystem ges en tydligare struktur. Riktlinjerna ska ha som utgångspunkt att de
minsta barnen ska kunna gå i skolor nära hemmet och de större barnen ska gå i
skolor med större upptagningsområden.
För Socialdemokraterna
För Miljöpartiet
För Vänsterpartiet
~:~!!:11 ~~