Protokoll MTN 2015-09-14
1 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Ordförande Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M) Ledamöter Bertil Ziegler (M) § 27, 28, 30 a-d Anita Bäck (KD) Per-Erik Lundberg (S) Nils Rosengren (S) Daniel Svensson (M) § 24, 25, 26, 29 Tjänstgörande ersättare Katarina Ljungkvist (M) Ej tjänstgörande ersättare - Övriga Miljöchefen Anneli Gille Miljöinspektören Maria Fänge § 26 Miljöinspektören Johanna Ekelund § 27, 28 Miljöinspektören Max Sambergs § 30 a Livsmedelsinspektören Eva Rosberg § 30 c Kanslichefen Martin Fransson § 30d Ärendesamordnaren Johan Bringle § 30d Sekreterare Nämndsekreteraren Pernilla Stjernkvist FRÅNVARANDE Ledamöter Ros-Mari Paulsson (FP) Bertil Ziegler (M) § 24, 25, 26, 29 Daniel Svensson (M) § 27, 28, 30 a-d Ej tjänstgörande ersättare Joakim Sundqvist (S) Sebastian Larsson (S) Susanne Mårtensson (C) Barbara Struglics Bogs (KD) Christina Linnea Örtendahl (M) Sammanträdestid kl. 17.00 – 19.00 Paragrafer §§ 24 - 30 SIGNATUR 2 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 JUSTERING 2015-09-14 Utsedd att justera Nils Rosengren (S) Sekreterare ……………………………………………… Pernilla Stjernkvist Ordförande ……………………………………………… Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M) Justerande ……………………………………………… Nils Rosengren (S) UNDERSKRIFTER §§ 24 - 30 Tillkännagivandet av justeringen har den __________________ år __________________ anslagits på kommunens anslagstavla, intygar __________________ Anslaget nedtaget den __________________ år __________________ SIGNATUR 3 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 ÄRENDEN § 24. Delårsrapport januari – augusti 2015 25. Miljöprogram 2015-2025, miljöavdelningens åtgärder 26. Utredning av buller från vindkraftverk, Täppeshusen 5:10 27. Yttrande över underlag till vägledning om jordbruket och recipientkontroll 28. Förslag till beslut om djurkrematorium - Södra Danhult 3:56 29. Anmälan om delegeringsbeslut för perioden 2015-05-03 – 2015-08-30 30. Informationsärende a. Enskilda avlopp i Höganäs b. Föreningar och förbund c. Dricksvatten Kullaberg – inga handlingar d. i-Padinformation från kommunledningskontoret – inga handlingar SIGNATUR 4 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 § 24 DELÅRSRAPPORT JANUARI-AUGUSTI 2015 2015/0567 Sammanfattning av ärendet Miljöavdelningen har gjort ett delårsbokslut för januari-augusti 2015. Detta är en del av kommunens gemensamma uppföljning för delåret. Enligt prognosen kommer miljötillsynsnämnden generera ett överskott med cirka 280 tkr på helårsbasis. Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att lämna bifogade delårsbokslut för miljötillsynsnämnden till budgetutskottet. Redogörelse för ärendet Miljöavdelningen har gjort en bedömning av hur målen för miljötillsynsnämndens verksamhet kommer att uppfyllas under 2015 och om budgeten kommer att hållas. Fyra av de fem målen ser det ut att uppnås på helårsbasis, medan ett (God ekologisk status i Görslövsån) är svårbedömt men troligen inte kommer att uppnås. Budgeten ser ut att generera ett överskott på cirka 280 tkr på helårsbasis, vilket främst beror på en vakans inom avdelningen i början av året, tjänstledighet för studier och föräldraledighet. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse, daterad 2015-07-13 • Verksamhetsberättelse och mål, delår 2015 Beslutet ska skickas till • Ekonomiavdelningen, Höganäs kommun • Ekonom Maria Solenlind, Teknik- och fastighetsförvaltningen, Höganäs kommun • Akten SIGNATUR 5 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 2015/0672 § 25 MILJÖPROGRAM 2015-2025, MILJÖAVDELNINGENS ÅTGÄRDER Sammanfattning av ärendet Höganäs kommun har under 2013 till 2015 arbetat med att ta fram ett nytt miljöprogram. I december 2014 ställde sig kommunstyrelsen bakom målen i programmet. Under 2015 har förvaltningarna arbetat med att ta fram åtgärder kopplade till miljöprogrammets mål. Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att godkänna förslaget till åtgärder för miljötillsynsnämnden i miljöprogram 2015-2025 Redogörelse för ärendet Höganäs kommun har under åren 2013-2015 arbetat med att ta fram ett nytt miljöprogram. I december 2014 ställde sig kommunstyrelsen bakom målen i programmet och gav samtidigt nämnder, förvaltningar och helägda kommunala bolag i uppdrag att ta fram åtgärder för år 2016-2018, kopplade till miljöprogrammets mål. Miljöavdelningen har med anledning av detta tagit fram förslag till åtgärder som stämmer väl överens med de prioriteringar för miljötillsynsnämndens verksamhet som nämnden har beslutat om tidigare. Förslaget till åtgärder diskuterades även på nämndssammanträdet den 25 mars 2015. Förslagen till åtgärder ska förankras i respektive styrelse, nämnd och utskott och ska därefter sammanställas i ett gemensamt dokument, som kommunfullmäktige enligt projektplanen ska besluta om i december 2015. Kommunfullmäktige kommer att besluta om miljöprogrammets mål och åtgärder som ett paket. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse, daterad 2015-08-27 • Miljötillsynsnämndens åtgärder i miljöprogram 2015-2025 Beslutet ska skickas till • Annica Owesson, Samhällsbyggnadsförvaltningen • Akten SIGNATUR 6 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 2012/0295 § 26 UTREDNING AV BULLER FRÅN VINDKRAFTVERK, TÄPPESHUSEN 5:10 Sammanfattning av ärendet Miljötillsynsnämnden beslutade den 21 mars 2012, § 17, att lämna klagomålen på buller från tre vindkraftverk på fastighetens Täppeshusen 5:10 utan åtgärd med hänvisning till resultatet av en utförd bullermätning. Beslutet har överklagats först till länsstyrelsen och sen till mark- och miljödomstolen i Växjö. Den 26 augusti 2015 meddelade Mark- och miljödomstolen att de funnit brister i bullerutredningen och återförvisade ärendet till miljötillsynsnämnden för vidare utredning. Under handläggningstiden har två av verken hunnit monteras ner. Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att förelägga Ekovind AB att inom nio månader från det att företaget fått ta del av beslutet, låta utreda det buller som vindkraftverket på fastigheten Täppeshusen 5:10 orsakar boende på fastigheten Täppeshusen 6:7 i Höganäs kommun. Avgift Nämnden beslutar dessutom att debitera Ekovind AB en avgift om 3600 kr för handläggning av ärendet. Beslutet om avgift gäller även om det överklagas. Inbetalningskort för avgiften översänds senare. Nämndens beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen i Skåne. Redogörelse för ärendet Miljötillsynsnämnden beslutade den 21 mars 2012, § 17, att lämna klagomålen på buller från tre vindkraftverk på fastigheten Täppeshusen 5:10 utan åtgärd. Nämnden bedömde den bullerutredning som föregått beslutet som tillförlitlig. Utredningen visade att bullret från verken inte överskred 40 dBA vid Tina Nüüd och Sven Erikssons fastighet Täppeshusen 6:7 i Höganäs kommun. Miljötillsynsnämndens beslut överklagades av Tina Nüüd och Sven Eriksson till länsstyrelsen i Skåne län som i sin tur avslog överklagandet i september 2014. Motivet var att länsstyrelsen inte fann någon anledning att ifrågasätta utförandet av bullerberäkningen från 2006 och bullermätningen från 2011. Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen i Växjö som i sitt beslut daterat en 26 augusti 2015, mål nr M4233-14, återförvisade ärendet vad avser klagomål på buller. Motivet för att återförvisa ärendet var dels att två av de tre verken hunnit monteras ner och säljas till utlandet under den tid som gått i prövningsprocessen. Motivet var också att resultatet från den fältmätning som utfördes 2011 låg så nära bakgrundsnivån på bullret vid mättillfället att tillförlitligheten i mätningen kunde ifrågasättas. Ekovind AB har enligt uppgift för avsikt att sälja och montera ner även det sista kvarvarande mittersta verket som stör närboende men när detta kan bli aktuellt är svårt att veta enligt företaget. Miljöavdelningen föreslår därför nämnden att förelägga Ekovind AB att låta utföra en ny bullerutredning baserad på källjudsmätning och efterföljande beräkning av bullernivån. Resultatet ska visa om bullret SIGNATUR 7 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 överstiger 40 dBA vid Tina Nüüd och Sven Eriksson bostad på fastigheten Täppeshusen 6:7 i Höganäs kommun. Vid mätning av källjud från vindkraftverket kompletterat med en beräkning av ljudet, är risken för störning av en hög bakgrundsnivå vid mätningen inte så stor. Miljöavdelningen har bedömt att ett resultat från mätning och beräkning av bullret från verket borde vara klart inom en period av nio månader från det att företaget tagit del av beslutet. Bild 1. Tina Nüüd och Sven Erikssons bostad och vindkraftverkets placering Skäl för beslutet Föreläggande I 2 kap 3 § miljöbalken, MB, föreskrivs att alla som bedriver eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 2 kap 7 § MB framgår att kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärderna och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. I 26 kap 9 § MB stadgas att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av den ska efterlevas. Miljötillsynsnämnden har alltså skyldighet att ingripa om verksamheter medför olägenheter för de närboendes hälsa eller miljön. Enligt 26 kap 14 § MB får förelägganden eller förbud förenas med vite. Högst 40 dBA utomhus vid bostäder Studier i Sverige visade att andelen störda av buller ökade med stigande ljudnivå och att cirka tio procent upplevde sig som bullerstörda och cirka sex procent upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 35–40 SIGNATUR 8 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 dBA (1). Studierna utgår från A-vägda ljudtrycksnivåer (ljud från vindkraftverk utanför bostaden vid vindhastigheten, vid vindkraftverken åtta meter per sekund på tio meters höjd, vid medvind) beräknade för varje person. Naturvårdsverket anser bland annat mot bakgrund av dessa resultat att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Detta är också det värde som vanligen anges i tillståndsbeslut för vindkraftanläggningar. Motivering För bedömning av det buller som vindkraftverket på fastigheten Täppeshusen 5:10 orsakar vid bostaden på fastigheten Täppeshusen 6:7 behöver en bullerutredning genomföras. Avgift Enligt 27 kap 1 § miljöbalken (MB) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om avgift för myndigheters kostnader för prövning och tillsyn enligt MB eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Kommunfullmäktige i Höganäs har med stöd av ovanstående bestämmelse fastställt Taxa för offentlig kontroll inom miljöbalken. Enligt taxan ska avgift betalas av den som bedriver verksamhet på sådant sätt att miljöbalken är tillämplig. Enligt 15 § i taxan får miljötillsynsnämnden bestämma att beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. Miljötillsynsnämnden har enligt kommunens Taxa för offentlig kontroll inom miljöbalken rätt att ta ut en timbaserad avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse, daterad 2015-08-28 • Dom meddelad i Växjö Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, daterad 2015-08-26 Beslutet ska skickas till • Tina Nüüd och Sven Eriksson, Täppeshusvägen 84, 263 65 Viken • Ekovind AB; Box 26, 44771 Vårgårda • Akten SIGNATUR 9 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 2015/0514 § 27 YTTRANDE ÖVER UNDERLAG TILL VÄGLEDNING OM JORDBRUKET OCH RECIPIENTKONTROLL Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter om jordbruket och recipientkontroll. Miljötillsynsnämnden har fått underlaget för yttrande. Länsstyrelsen har preciserat vissa frågeställningar som de särskilt vill ha synpunkter på. (Länsstyrelsens Dnr 503-17360-2015/1200-001) Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att lämna nedanstående yttrande till Länsstyrelsen. Miljötillsynsnämndens yttrande över underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter om jordbruket och recipientkontroll Övergripande Miljötillsynsnämnden (nämnden) är mycket positiv till att frågan om hur lantbruket kan bidra till recipientkontrollen nu utreds. Det finns ett stort behov av att synliggöra lantbrukets påverkan på vattendragen. Som nämns i underlaget är det dock svårt att hitta ett system som är rättvist för alla. Nämnden anser att länsstyrelsens förslag i grunden är ett välarbetat och rimligt förslag utifrån syftet att få information om statusen i de olika huvudavrinningsområdena. För Höganäs del, som tillhör två kustvattenrecipienter, känns dock kopplingen mellan den befintliga samordnad recipientkontroll och den enskilda verksamhetsutövarens påverkan på vattenförekomsterna mycket avlägsen. Både i frågan om att kunna utnyttja resultaten i tillsynen för att få till stånd åtgärder och att verksamhetsutövaren ska se sambanden mellan sin verksamhet och vattenförekomstens status. Indelning av verksamheter och kostnadsfördelning Att dela in verksamheterna enligt förslaget är rättvist ur den synvinkeln att större företag oftare har större omsättning och att kostnaden därmed blir skäligare. Sett ur förorenaren betalar perspektivet återspeglar dock inte alltid storleken på verksamheten vilket näringsläckage som sker från den. En stor svårighet med föreslagen indelningen är att Statistiska centralbyråns uppgifter skiljer sig en del från verkligheten samt att verksamheternas arealer ändrar sig från år till år. En lösning skulle kunna vara att utnyttja uppgifterna i SAM-ansökningarna. Samordning eller enskilt Nämnden instämmer i att det finns många vinster med att samordna recipientkontrollen. De stora nackdelarna med att använda sig av de existerande organisationerna är att det skiljer sig mycket i utformningen av provtagningsprogrammen och att det är svårt att få en styrning av provtagningen så att den berör alla medlemmars verksamheter. Nämnden anser att samordningen behöver ske på delavrinningsområdesnivå för att resultaten ska kunna vara användbara både i övervaknings- och tillsynshänseende. Likaså att det krävs att någon myndighet sätter krav på utformningen av provtagningsprogrammen. SIGNATUR 10 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Synpunkter på checklistan Som det sägs i checklistan finns krav på att verksamhetsutövaren ska kunna redovisa sin verksamhets effekt på recipienten. Resultaten av de två alternativen som finns i förslaget till checklista, gå med i den samordnade recipientkontrollen eller ta egna prover, skiljer sig dock avsevärt från varandra. För de som går med i de befintliga organisationerna för samordnad recipientkontroll kommer, i de allra flesta fall, denna provtagning inte kunna kopplas till den enskilda verksamheten. I många fall kommer det troligen inte ens att tas prover i det delavrinningsområde som verksamheten påverkar. Om detta ska räknas som en godtagbar redovisning av verksamhetens effekt på recipienten kan det knappast vara juridiskt hållbart att kräva enskild provtagning enligt förslaget för de verksamheter som inte vill vara med i den samordnade recipientkontrollen. Kommunens syn på tillsynen Nämnden ser positivt på att ställa krav på att verksamhetsutövarna bidrar till recipientkontrollen i de vattenrecipiender de påverkar. Det viktiga är inte om det är nationellt eller regionalt samordnat, utan att syftet, kraven och målet hänger ihop. Nämnden anser att förslaget inte når hela vägen fram i detta hänseende. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse, daterad 2015-08-27 • Remiss, Jordbruket och recipientkontroll , underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter Beslutet ska skickas till • [email protected] dnr 503-17360-2015/1200-001 • Akten SIGNATUR 11 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 2009/0482 § 28 FÖRSLAG TILL BESLUT OM DJURKREMATORIUM, SÖDRA DANHULT 3:56 Sammanfattning av ärendet Djurkrematoriet i Skåne AB inkom 2009 med en anmälan om miljöfarlig verksamhet. Verksamheten omfattar kremering av smådjur. Miljötillsynsnämndens beslut i ärendet har överklagats till mark- och miljööverdomstolen och återförvisats till nämnden för vidare utredning. Nedan redovisas utredningen och nytt förslag till beslut. Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att Djurkrematoriet i Skåne AB (556780-7341), nedan kallat Djurkrematoriet, har uppfyllt sin anmälningsplikt, i enlighet med 9 kap. miljöbalken (MB) för miljöfarlig verksamhet som omfattar en avfallsförbränningsanläggning för kremering av smådjur (verksamhetskod 90.231 i enlighet med 29 kap. 29 § Miljöprövningsförordningen). att förelägga med stöd av 26 kap. 9 § MB, Djurkrematoriet i Skåne AB (556780-7341), att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder: 1. Den årliga mängden kremerade djur får inte överstiga 15 ton. 2. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad som angivits i anmälningshandlingarna eller vad som i övrigt uppgivits eller åtagits i ärendet. Förändringar av verksamheten eller annat som kan ha betydelse för påverkan på miljö och människors hälsa ska omedelbart anmälas till miljötillsynsnämnden. 3. Endast hela djurkroppar får förbrännas. Förpackningsmaterial med mera ska avlägsnas innan förbränning och tas om hand enligt gällande regler för avfallshantering. 4. Överbliven aska, stoft och sot från förbränningen, som inte omhändertas av djurägarna själva ska lämnas till anläggning som har tillstånd att ta emot aktuell avfallstyp. 5. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring ska ske på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion så att eventuellt spill eller läckage kan uppsamlas och omhändertas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. 6. Det ska finnas instrument för kontinuerlig mätning och registrering av syrehalt i rökgaserna. Instrumentet ska vara installerat senast tre månader efter delgivning av detta beslut. 7. Syrehalten i rökgaserna ska inte understiga sex procent vid normal drift. 8. Dokumentera att temperaturen i efterbrännkammaren är minst 850 grader Celsius vid varje kremering. 9. Dokumentera viktmängden kremerade djur. En sammanställning av den totala årliga viktmängden kremerade djur ska skickas in till Miljötillsynsnämnden senast den 31 mars nästkommande år. SIGNATUR 12 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 att med stöd av 26 kap. 26 § MB beslutar miljötillsynsnämnden att detta föreläggande gäller omedelbart även om det överklagas. Nämndens beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen Skåne, se bifogad information. Redogörelse för ärendet Bakgrund Den 24 april 2009 inkom Mikael Gustavsson med en anmälan om miljöfarlig verksamhet i enlighet med 21 §, förordningen om miljöfarlig verksamhet (SFS 1998:899). Miljönämnden (numera miljötillsynsnämnden) beslutade den 10 juni 2009 dels att anmälningsplikten hade uppfyllts och dels om fyra försiktighetsmått. Detta beslut överklagades av närboende upp till Mark- och miljööverdomstolen i Växjö, som den 21 mars 2014 i målnummer M7130-13, återförvisade ärendet till nämnden för vidare utredning. Mark- och miljööverdomstolen påtalade att det saknades uppgifter i underlaget till beslutet om verksamhetens påverkan på platsen. Domstolen ansåg vidare att det inte fanns några överväganden avseende lokaliseringen av den anmälda verksamheten. Inte heller framgick att nämnden gjort några överväganden avseende miljöpåverkan och lokaliseringen. Jordbruksverket godkände förbränningsanläggningen för kremering av sällskapsdjur den 28 maj 2009. I beskrivningen av verksamheten står att den beräknade mängden kremerade sällskapsdjur uppgår till 500 ton per år. Detta är enligt Mikael Gustavsson en missuppfattning. Ugnen har en kapacitet på 500 ton per år. I sin anmälan om miljöfarlig verksamhet har Mikael Gustavsson angivit en årsproduktion på 15 ton per år, vilket också är förutsättningarna i detta ärende. Verksamheten har varit aktiv sedan 2009 och några ändringar i verksamheten har inte gjorts. Den totala produktionen uppgår i dagläget till mellan sju till åtta ton kremerade smådjur per år. Det har tidigare funnits misstankar om att det finns ytterligare en kremeringsugn på fastigheten. Miljöavdelningen har konstaterat vid inspektion att det inte finns någon annan kremeringsugn på fastigheten. Mikael Gustavsson äger dock en större kremeringsugn. Den finns i dagsläget inte på fastigheten och Mikael Gustavsson har inte för avsikt att installera någon större ugn på fastigheten. Miljöavdelningen har efter mark- och miljööverdomstolens beslut krävt in uppgifter om lokalisering samt uppgifter om verksamhetens miljöpåverkan. I anmälan från 2009 står Mikael Gustavsson som verksamhetsutövare. Detta är enligt Mikael Gustavsson felaktigt. Krematoriet drivs av Djurkrematoriet i Skåne AB. Detta beslutsförslag togs upp till miljötillsynsnämnden 2015-02-04. Då fattades beslut om att en konsult skulle anlitas för att utreda dioxinpåverkan på grödor samt vilka försiktighetsmått som skulle krävas alternativt om verksamheten skulle förbjudas. Anbudsförfrågan skickades ut till tre konsulter (Tyréns, WSP och Anders Åkesson). Inga anbud inkom. Kontakt togs därefter med Skånes luftvårdsförbund, Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket. Ingen av dessa kunde bidra med mer information än vad som tidigare framkommit i utredningen. Därmed tas förslaget oförändrat upp till beslut i nämnden igen. SIGNATUR 13 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Djurkrematoriets beskrivning av verksamheten, miljöpåverkan och lokalisering Av anmälan och kompletterande beskrivning av miljöpåverkan och lokalisering framgår bland annat följande. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten avser destruering och kremering av smådjur. Det förbränns endast hela djurkroppar i enlighet med bestämmelserna om förbränning av animaliska biprodukter (ABP). Årsproduktionen är beräknad till 15 ton. Pannan för kremering är en högkapacitetspanna med en effekt på 159 kW och bränslet består av diesel och biobränsle (med biobränsle menas djurkroppar). Pannan har kapacitet att förbränna 400-500 kilo per förbränning. Skorstenshöjden är 5,5 meter. Förbränning sker i genomsnitt en dag per vecka under tre till fyra timmar. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen är mellan sex till åtta liter diesel per timme. Pannan uppfyller kraven i EU:s förordning nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter. Pannan är försedd med kontinuerlig temperaturövervakning. EU har i ABP-förordningarna fastslagit att det finns behov av att förbränna hela djurkroppar enligt regler fastställda för ändamålet. Orsaken är de utbrott av epizootier som drabbar EU. Lokalisering Verksamheten är lokaliserad på fastigheten Södra Danhult 3:56 i Höganäs kommun. Lokaliseringen är vald för att Mikael Gustavsson själv äger fastigheten och krematoriet är placerat så lämpligt som möjligt inom fastigheten. Övrig mark på fastigheten är betesmark. Området har sedan tidigare inte någon belastning från liknande verksamhet. Det fanns inga andra aktuella alternativ eller någon annan plats att ha krematoriet på då det togs i drift 2009. Behovet av anläggningar som kan förbränna djurkroppar kan inte tillgodoses idag. Alternativen är begravning men många djurägare saknar mark eller har mark där begravning inte är lämplig. Följden av en bristande tillgång på förbränningsanläggningar eller konkurrens blir en okontrollerad spridning av ABP i naturen. Utsläpp till luft EU har fastställt krav på hanteringen av ABP. Kraven är bland annat att det ska finnas en efterbrännkammare och att automatiska hjälpbrännare ska garantera minst 850 grader Celsius i efterbrännkammaren. Uppehållstiden för rökgaserna ska vara minst två sekunder. Detta leder till låga nivåer av CO och partiklar. Området har i övrigt ingen stor påverkan från annan industri eller trafik. Närmaste bostad är belägen 125 meter nordväst om krematoriet. Närmsta arbetsplats är belägen 80 meter norr om krematoriet. Skyddsavstånd från krematorium som är oljeeldade är 50-100 meter. Enligt beräkningar efter Gaussian-distribution-ekvationen kommer miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft angående partiklar inte att överskridas vid närliggande arbetsplats och bostäder. Detta beräknat på kontinuerlig förbränning, vilket inte sker idag. Enligt beräkningar efter Naturvårdsverkets beräkningsmodell i de allmänna råden (910:3) ska skorstenshöjden vara minst 1,2 meter och den befintliga skorstenen är 5,5 meter. För att klara normerna för MKN vid arbetsplatsen och bostaden cirka 80 respektive 125 meter norr om anläggningen kan förbränning ske maximalt 19 timmar per vecka beräknat från maximalt 50 ton per år. Förbränning sker idag cirka tre till fyra timmar. Lagstiftningen ger ej möjligheter att kräva mätningar av partiklar om man följer ABP-förordningarna. Enligt mätningar från SIGNATUR 14 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 tillverkaren av pannan är utsläppen av partiklar, HCL, CO, NOx, SO2, TOC och rök under gällande gränsvärde vid normal drift. För att dioxiner ska bildas ska temperaturen i gasen uppgå till lägst 200 grader Celsius och maximalt 600 grader Celsius. Största delen av förbränningen ligger kring 1000 grader Celsius. EU:s ABP-förordningar kräver att rökgaserna ska hålla minst 850 grader Celsius till de med hög hastighet kommer ur skorstenen och kyls ner. Detta ger en kort tid för rökgaserna i intervallet 200 – 600 grader Celsius vilket reducerar dioxinbildningen. Enligt mätningar från tillverkaren av pannan är utsläppen av dioxiner och rök under gällande gränsvärde vid normal drift. Buller Anläggningen har två hjälpbrännare som låter som ordinära villabrännare. Det sker cirka 100 transporter per år med personbil, lätt lastbil eller mindre lastbil. Ljudet från brännarna uppgår till 64 dB vid en meters avstånd och räknas bli 26 decibel vid arbetsplatsen 80 meter bort. Dämpningen av huset är inte medräknad. Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri uppfylls redan inom den egna fastigheten. Energi och råvaruförbrukning Anläggningen kommer att förbruka energi för att uppfylla kraven i ABP-förordningarna. Energin kommer att utnyttjas till uppvärmning av lokalerna. Återvinning av värmen är svår och kostsam eftersom ugnen i genomsnitt endast används tre till fyra timmar i veckan. Bränslet vid en förbränning består till 85 procent av biobränsle och till 15 procent av fossilt ursprung. Avfall Askan kommer att vara två till fyra procent av det förbrända materialet. Överlämnande till djurägaren kommer att vara den dominerande delen. Därefter följt av placering i godkänd minneslund. Övrig aska läggs i restavfall och leveras som brännbart avfall till NSR. Askan innehåller mycket låga nivåer av tungmetaller och är därför lämplig som jordförbättrare. Enligt mätningar från tillverkaren av pannan är utsläppen av partiklar, HCL, CO, NOx, SO2, TOC och rök under gällande gränsvärde vid normal drift. Miljömål I beskrivningen av miljöpåverkan och lokalisering kommenteras verksamhetens påverkan på de regionala miljömålen. Sammanfattningsvis anses verksamheten inte påverka miljömålen negativt. Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. MB I beskrivningen av miljöpåverkan och lokalisering kommenteras de allmänna hänsynsreglerna. Sammanfattningsvis anses de allmänna hänsynsreglerna uppfyllas i tillämpliga delar. Inkomna yttranden Underlaget till beslutet är kommunicerat till närboende inom en radie på 500 meter från krematoriet, till Länsstyrelsen Skåne samt till verksamheten. Agneta och Dan Gamble har inga invändningar mot verksamheten och har inte störts av den. SIGNATUR 15 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Ingvar Leander anför bland annat följande: Ugnen är för stor i förhållande till den kapacitet den har och Ingvar Leander ställer sig frågande till hur effektiv förbränningen är. Vidare menar Ingvar Leander att nedfallet från förbränningen påverkar omgivande mark, växter och djur negativt. Enligt Ingvar Leander ska det utföras en utredning om bästa möjliga placering. Pannan ska förses med samma filter och rening som hade krävts om anläggningen legat i tätbebyggt område samt att det ställs samma krav på kontroll och service som det ställs på den som har ett minireningsverk för avloppsvatten. Nils-Åke Nilsson anför bland annat följande: Nils-Åke har en fastighet cirka 500 meter öster om smådjurskrematoriet. Nils-Åke framför att hyresgästerna på fastigheten är oroliga för obehaget med lukt från krematoriet samt att sådan verksamhet bör finnas på en mer avlägsen plats utanför bebyggelse för att undvika störningar. Arno och Essy Persson anför bland annat följande: Det har eldats några gånger och röken har varit väldigt störande. Dock har den synliga röken minskat på senaste tiden. De framför också att utsläppen, i synnerhet röken från krematoriet kommer att påverka djurlivet i närliggande naturreservat och betesmarker negativt, samt skrämma bort besökare i naturreservatet. Bertil Trulsson anför bland annat följande: Det skulle vara helt förödande om certifieringsreglerna förbjuder odlingar i närheten av en avfallsförbränningsanläggning. Lantbruket har odlingar norr och väster om krematoriet. Skulle grossister inte våga köpa produkter från detta område måste produktionen inriktas på odling av foder- och energispannmål och då skulle omsättningen minska med två till tre miljoner kronor. Bertil Orsmark har yttrat sig för berörda lantbrukare och anför bland annat följande: I anmälningshandlingarna står det att det rör sig om ett litet krematorium där det ska kremeras 15 ton per år. I handlingarna från Jordbruksverket står det att Mikael Gustavsson beräknar kremera 500 ton per år. Genom att anmäla endast 15 ton per år, vilket är endast tre procent av den årliga kapaciteten har Mikael Gustavsson skapat sig förutsättningar att förbränna mer än vad som angivits till Miljötillsynsnämnden. Mikael Gustavssons mål har hela tiden varit att bygga en omfattande krematorieanläggning på platsen med minst fyra krematorier med en kapacitet på 3000-4000 ton per år. Avfallsförbränningsanläggningen är lokaliserad endast 4,5 meter från viktig odlingsmark och med ett viktigt vattendrag, Sandbäcken, i omedelbar närhet. Sandbäcken är ett tillrinningsvatten till Görslövsån. Endast 200 meter från det aktuella krematoriet finns en gammal lertäckt som är ett kärt tillhåll för fåglar av olika arter. Redan det befintliga krematoriet stör odlingarna i området och medför begränsningar i kvalitetscertifieringen för den mark som ligger närmast krematoriet. Icke kvalitetscertifierade grödor går idag inte att avsätta som vare sig livsmedel eller djurfoder. Blir en utökning av krematoriet verklighet kommer stora arealer att bli omöjliga för odling av livsmedel eller djurfoder, kanske för all framtid. I Höganäs kommun tas allt mer mark i anspråk för bostäder, framförallt längs kuststräckorna. Det gör att de inre delarna av Kullabygden blir allt viktigare för odling. SIGNATUR 16 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 ViVets skrivelse om lokalisering och miljöpåverkan är en partsbilaga som endast ser på ärendet ut Mikael Gustavssons synpunkt. ViVet har en förkärlek att ange emissionerna i milligram eller mikrogram vilket inte ar accepterat av vetenskapen. Enligt Stina Johansson på Umeå Universitet är det inte relevant att ange emissioner relaterat till luftvolym eller liknande utan det ska normaliseras till den förbrända massan på det förbrända materialet. Enligt beräkningar hamnar cirka nio ton olika ämnen i omgivningen vilket motsvarar cirka 50 ton nedfall sedan 2009. Ämnena utgörs av förbränningsrester av proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler från kadavermassan. Dessutom tillkommer kolväten från dieseloljan, rester av ämnen som tillförts djuret före avlivning eller död samt andra komplexa ämnen. Läkemedelsrester, hormoner och tillsatser i djurfoder är också ämnen som förbränns där vi vet mycket lite om hur de reagerar med andra ämnen vid förbränning. Enligt en artikel som den svenske professorn Åke Bergman från Stockholms universitet har författat visar på att mängden hormonstörande ämnen som människor får i sig har ökat de senaste decennierna och fortsätter öka. Statistik visar på att det varje år föds tio barn som man inte kan bestämma könet på och åtta pojkar per tusen föds med missbildad penis. Detta beror på den ökade mängden hormonstörande ämnen vi får i oss. Vid samtal med Åke Bergman har Åke meddelat att det är förfärligt att mindre kommuner i landet tillåter den här typen av enkla krematorier, helt utan rening. Dessa bör alltid placeras i anslutning till större avfallsförbränningsanläggningar där det finns ordentlig rening och filter för avskiljning av miljöfarliga ämnen. Vid en klorhalt på 0,1 procent i en djurkropp bildas en stor mängd dioxiner. Uppehållstiden vid hög temperatur är två sekunder. På grund av den höga lufthastigheten i vid förbränningen är detta tal tvivelaktigt. Det finns rapporter som visar på att det behövs en minimitid av fyra sekunder för att dioxiner ska spjälkas, vilket även experter vid Umeå universitet bekräftat. Angående grönsaksodlingen bör skyddsavståndet mellan odling av grönsaker och krematoriet vara avsevärt större än de 50-100 meter som ViVet och Höganäs kommun nu är överens om, förslagsvis 1000 meter med tanke på den stora spridningen via vinden. Angående pollenodlingarna har kontakt tagits med de två företag som har kontraktsodlingar i närheten. Pollen innehåller fem till åtta procent fett och tar alltså lätt upp fettlösliga ämnen som dioxiner. Båda företagen sade att de kommer att skriva om kontrakten med odlarna och införa ett skyddsavstånd från det befintliga krematoriet på minst 1000 meter vilket kommer att ställa till med problem för den närmaste odlaren, bröderna Jan och Hans-Olle Trulsson. Sigill kvalitetssystem flaggade i sin skrivelse från den 18 december 2013 att de kan tvinga fram krav på provtagning och analys. Dessutom måste långsiktiga effekter genom bioackumulering beaktas. Sammanfattningsvis yrkas på att Miljötillsynsnämnden avslår anmälan om kremering. Djurkrematoriet anför bland annat följande: Mätningar av rökgaser är oskäligt på grund av att kostnaden överstiger nyttan samt är det omotiverat med mätningar av rökgaser då pannan är liten och har små utsläpp. En mätning kommer också att kräva en ombyggnation av skorstenen. Ombyggnaden av skorstenen beräknas kosta 20 000 – 25 000 kronor och mätningen upp till 15000 kronor. Ugnen är typgodkänd enligt lagstiftningen om animaliska biprodukter och klarar därför utsläppskraven. SIGNATUR 17 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 SKÄL FÖR BESLUTET Bedömning av anmälan om miljöfarlig verksamhet Av 1 kap. 10 § Miljöprövningsförordningen (2013:251) framgår det att om det är fråga om en verksamhet eller åtgärd som beskrivs i 2–32 kap. anges att anmälningsplikt gäller, får verksamheten eller åtgärden inte bedrivas eller vidtas utan att vara anmäld till tillsynsmyndigheten. För sådana verksamheter och åtgärder anges uttrycket ”anmälningsplikt C”. Av 29 kap. 29 § samma förordning framgår det att anmälningsplikt C och verksamhetskod 90.231 gäller för avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23, 25 eller 27 §. Anläggningar som förbränner mindre än 50 ton per kalenderår är anmälningspliktiga. Vidare framgår det av 22 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet (1998:899) att en anmälan som avses i 1 kap. 10 eller 11 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska göras i god tid innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas. Anmälan ska vara skriftlig och ges in till den myndighet eller kommun som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar den operativa tillsynen över verksamheten eller åtgärden. Anmälan ska dock ges in till länsstyrelsen, om verksamheten eller åtgärden har samband med en annan fråga som prövas av länsstyrelsen. Förordning (2013:769). Enligt 25 § samma förordning ska en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. I den utsträckning som behövs i det enskilda fallet ska en anmälan också innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Förordning (2013:262). Miljötillsynsnämnden bedömer att anmälan med komplettering med en beskrivning av miljöpåverkan och lokalisering samt utförda inspektioner på plats utgör ett tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Bedömning av miljöpåverkan och lokalisering Av 2 kap. 2 § MB (SFS 1998:808) framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Av 2 kap. 3 § MB framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 2 kap. 4 § MB framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Av 2 kap. 5 § MB framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. SIGNATUR 18 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Av 2 kap. 6 § MB framgår det att för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. År 2010 kom ett nytt direktiv om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU) vilket ersätter direktiv 2000/76/EG. Detta direktiv är infört i svensk lagstiftning genom förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253). Förbränning av djurkroppar är undantagna från kraven i förordningen av den anledningen att vid ett utbrott av smittsamma djursjukdomar väger denna risk högre än miljönyttan och det ska därför inte finnas några begränsningar vid destruktion och förbränning av smittade kadaver. Förbränning av hela djurkroppar omfattas alltså inte av avfallsförbränningsreglerna. Tillsynsmyndigheter har dock rätt att ställa ytterligare krav försiktighetsmått för att skydda människors hälsa och miljön i enlighet med 2 kap. 3 § MB. För att hanteringen ändå ska vara acceptabel ur miljösynpunkt har man samma lydelse för temperaturkrav vid förbränning av djurkroppar i ABP-förordningarna som vid förbränning av avfall, bland annat för att minska halten stoft och dioxiner. Det är också samma krav angående att anläggningen ska vara utrustad med minst en hjälpbrännare som ska starta automatiskt när temperaturen på förbränningsgaserna sjunker under 850 grader Celsius. Det ska finnas metoder att kontrollera temperaturen vid förbränningen. Jordbruksverket godkände förbränningsanläggningen den 28 maj 2009 (dnr 38-4376/08) i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och som inte är avsedda att användas som livsmedel. Djurkrematoriet i Skåne AB har inte föreslagit någon alternativ lokalisering av verksamheten med hänvisning till att det vid driftstagandet inte fanns några andra aktuella alternativ eller annan plats att ha krematoriet på. Verksamheten är belägen utanför detaljplanelagt område cirka 900 meter öster om det mindre samhället Ingelsträde. Det finns en detaljplan för bebyggelsen i byn. I översiktsplanen bedöms området runt verksamheten som jord- och skogsbrukarbygd och markanvändningen förslås inte ändras. Fastigheten är taxerad som bebyggd lantbruksenhet och i området finns ingen samlad bebyggelse. Cirka 1 250 meter nordväst om verksamheten finns ett naturreservat (Görslövsåns mader) vars syfte är att bevara det kulturhistoriskt öppna, fuktiga och gräsbevuxna fäladslandskapet. Området är också av riksintresse för naturvården. Cirka 200 meter väster om krematoriet finns Danhults lergravar. I den kommande översiktsplanen för Höganäs kommun föreslås det att området planeras som natur- och kulturlandskap. Närmaste arbetsplats är belägen cirka 80 meter från verksamheten och närmaste bostad är belägen 125 meter från verksamheten. Avståndet till den egna bostaden är cirka 60 meter. Enligt Naturvårdsverks branschfakta för krematorier (utgåva 4, juni 2010) bedöms skyddsavståndet till en mindre oljeeldade anläggningar ligga vid 50 meter. Med hänsyn till övriga faktorer såsom buller, transporter, psykiska immissioner med mera bör skyddsavståndet ligga mellan 50-100 meter Djurkrematoriet har via spridningsberäkningar visat att de miljökvalitetsnormerna för partiklar uppfylls redan inom ett kort avstånd från verksamheten. Buller från brännare och transporter inte utgör inte någon påtaglig risk för omgivningen. När det gäller utsläpp från pannan överskrids inte gränsvärden på de ämnen som regleras I EU:s direktiv för industriutsläpp (IED, 2010/75/EU) samt den svenska förordningen om förbränning av avfall (2013:253). Mätningen är utförd vid normal drift. SIGNATUR 19 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Förutom vid startskedet 2009 har det inte inkommit något klagomål till miljötillsynsnämnden på rök eller lukt från verksamheten. Närboende framhåller att avlivningsvätskor i de djur som kremeras påverkar omgivningen negativt. Enligt en rapport från Läkemedelsverket från augusti 2004 försvinner den biologiska aktiviteten hos läkemedelssubstanser vid förbränningen och därmed den potentiella risken för miljöpåverkan. Askans sammansättning påverkas sannolikt inte. Avlivningsvätskorna bör därför inte ha någon negativ inverkan på omgivningen. Verksamheten innebär inte någon väsenligt ändrad markanvändning och ligger utanför detaljplanerat område. Miljötillsynsnämnden bedömer att verksamheten inte påtagligt påverkar områdets karaktär eller medför risk för påtaglig skada för riksintresse för naturvård eller annat ändamål. Det finns inga områden i närheten som är skyddade enligt natura 2000. Miljötillsynsnämnden bedömer vidare att lokaliseringen med de i detta beslut angivna försiktighetsmåtten uppnår ändamålet med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsnormer Miljötillsynsnämnden bedömer att verksamheten kan bedrivas utan att det påverkar miljökvalitetsnormerna för luft. Motivering av föreläggande om försiktighetsmått I 2 kap 3 § miljöbalken, MB föreskrivs att alla som bedriver eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 2 kap 7 § MB framgår att kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärderna och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. I 26 kap 9 § MB stadgas att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av den ska efterlevas. Miljötillsynsnämnden har alltså skyldighet att ingripa om verksamheter medför olägenheter för de närboendes hälsa eller miljön. Enligt 26 kap 14 § MB får förelägganden eller förbud förenas med vite. Förbränning av hela djurkroppar Hela djurkroppar är undantagna från regelverket om förbränning av avfall. Dock kan det vara så att djurhållare stoppar med leksaker, filtar med mera i de förpackningar djuren levereras i. Djuren levereras i plastpåsar eller pappersförpackningar. Pannan är godkänd och testad för endast hela djurkroppar. Därför ska allt förpackningsmaterial med mera avlägsnas innan förbränning för att inte påverka bildandet av rökgaser som är skadliga för miljon och människors hälsa. Förpackningsmaterial med mera ska bortskaffas i enlighet med gällande regelverk för avfall. SIGNATUR 20 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Aska Djurkrematoriet lämnar tillbaka huvuddelen av askan till djurägarna. En liten del läggs därefter läggs i en minneslund på fastigheten. Enligt Djurkrematoriet är mängden aska är väldigt liten, cirka två procent av det kremerade materialet. Askrester från "allmän" kremering läggs i behållare för restavfall som sedan transporteras till NSR i Helsingborg. Några analyser har inte gjorts av askan. Efter kontakt med NSR konstateras att askan ska lämnas separat med ifylld avfallsdeklaration. Miljötillsynsnämnden bedömer att det inte är acceptabelt att lägga askan i minneslund utan det görs ett samlingsprov som analyserats med avseende på tungmetaller, PAH och dioxiner. Därav ska den aska som inte lämnas tillbaka till djurhållarna lämnas till anläggning som har tillstånd att ta emot aktuell avfallstyp samt enligt gällande regelverk för avfall. Hantering av avfall och kemiska produkter För att skydda mark och omgivande recipienter är det viktigt att hanteringen av farligt avfall och kemiska produkter sker på ett sätt så att utsläpp inte kan ske till avloppsledningar eller omgivningen. Försiktighetsmått ska därför föreskrivas om hur farligt avfall och kemiska produkter ska hanteras, lagras samt vilka förebyggande säkerhetsåtgärder som vidtas Mätning av syrehalt Miljötillsynsnämnden har varit i kontakt med Anders Åkesson, expert inom avfallsförbränning, angående rimligheten att kräva mätning av rökgaser. Anders Åkesson menar att om det kremeras 50 ton eller mer per år är det motiverat utifrån försiktighetskravet i 2 kap. 3 § MB med mätning av kolmonoxid på ett djurkrematorium för att förbränningen ska vara optimal och därmed minska halten dioxiner i rökgaserna. Mellan 400 till 700 grader bildas dioxiner i rökgaserna vid närvaro av klor. Är temperaturen cirka 850 grader är halten dioxiner väldigt liten, cirka en till två nanogram per kubikmeter. Installationen av kremeringsugnen för smådjur kostade cirka 300 000 kronor. Installation av mätningsutrustning för kolmonoxid kostar cirka 100 000 – 150 000. Arne Mustonen, Djurkrematoriets konsult, har föreslagit mätning av syrehalt för att säkerställa att förbränningen är optimal. En sådan mätutrustning kan användas vid behov och kräver ingen installation. Kostnaden för inköp är cirka 10 000 kronor. Djurkrematoriet förbränner för närvarande cirka sju till åtta ton per år. Att vid denna mängd använda sig av en syrehaltsmätare är då rimligt att kräva enligt försiktighetskravet i 2 kap. 3 § MB. Syrehalten ska vara minst sex procent i rökgaserna för att förbränningen ska vara optimal. Anders Åkesson bedömer att mätningen av syrehalten ska vara kontinuerlig om förbränningsprocessen ska kunna styras optimalt. Kostnaden för en installation av en sådan mätutrustning förväntas uppgå till mellan 10 000 till 20 000 kronor vilket Miljötillsynsnämnden bedömer är motiverat enligt rimlighetskravet i 2 kap. 7 § MB. Kan förbränningen hållas optimal under normal drift förväntas dioxinbildningen minskas med cirka 80 procent. Ett krematorium med optimal förbränning släpper normalt ut mellan en till två nanogram dioxiner per kubikmeter luft. Enligt uppgifter från tillverkaren av pannan är utsläppsvärdet 0,06 nanogram per kubikmeter luft vid normal drift. Visar det sig att det finns problem med rök och svårt att hålla rätt temperatur kan Miljötillsynsnämnden komma att kräva ytterligare krav på mätning och styrning av pannan. SIGNATUR 21 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 Sammanfattning Miljötillsynsnämnden konstaterar sammanfattningsvis att under förutsättning att nödvändiga försiktighetsmått vidtas kan verksamheten bedrivas utan att olägenhet av väsentlig betydelse uppstår för miljön och människors hälsa. Övrigt En anmälningspliktig verksamhet omfattas av kraven på egenkontroll i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Dokumentationen i samband med egenkontroll beskrivs i 4–7 §§ i förordningen. Där ställs krav på att: • Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken och dess föreskrifter samt beslut fattade med stöd i balken • Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. • Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. • Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. • Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Bilagor • Tjänsteskrivelse, daterad 2015-09-08 • Diskussionsunderlag från arbetsutskottet 2015-09-07 Övriga underlag • Kontakta miljöavdelningen om du önskar ta del nedanstående bilagor som var underlag till beslutet från 2015-02-04 o Anmälan och beslut om miljöfarlig verksamhet 2009 o Beskrivning av miljöpåverkan och lokalisering o Spridningsberäkning höganäs#1 o Beskrivning av ugn VOLKAN-500-series o Beslut från Jordbruksverket o Dom Högsta instans 2009/0482-66 o Stöd för krav på mätning av kolmonoxid o Gällande lagstiftning samt rimlighetsbedömning av krav på mätning av rökgaser o Yttrande angående krav på mätning och inspektion på plats o Krav på beskrivning av miljöpåverkan och kommunicering med grannar o Yttrande från grannar (inkomna till dags datum) o Yttrande från grannar (inkomna till och med 2015-01-23) Beslutet ska skickas till • Djurkrematoriet i Skåne AB, Att: Mikael Gustavsson, Mandelgrensvägen 142, 263 91 Höganäs SIGNATUR 22 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • SIGNATUR Frenne Jönssons stift, Box 123, 263 22 Höganäs Fagersta Eldfasta AB; Box 63, 263 21 Höganäs Pilskyttens Lantbruk, Christinelunds Gård, 263 65 Viken Dan & Lena Gamble, Hulta byaväg 37, 263 94 Mjöhult Beatrice Stiernstedt & Yngve Elvegren, Hulta byaväg 58, 263 94 Mjöhult Jan Trulsson, Ingelsträde byaväg 6, 263 91 Höganäs Hans-Olle Trulsson, Ingelsträde byaväg 8, 263 91 Höganäs Der Alte Fastighets AB, Karl X Gustavsgata 30, 254 39 Helsingborg Jens Ole Christensen & Sally Ann Ashworth, Mandelgrensvägen 110, 263 91 Höganäs Nils-Erik Trulsson, Mandelgrensvägen 130-23, 263 91 Höganäs Mats & Maria Bergström, Mandelgrensvägen 136, 263 91 Höganäs Ingela Johannesson, Mandelgrensvägen 169, 263 91 Höganäs Bertil Orsmark, Mandelgrensvägen 181, 263 91 Höganäs Nils & Ida Nilsson, Mandelgrensvägen 233, 263 91 Höganäs Håkan Johnsson, Mandelgrensvägen 267-10, 263 91 Höganäs Anders Trulsson, Mandelgrensvägen 48-8, 263 91 Höganäs Fredrik & Ulla Wåhlin, Mandelgrensvägen 91-25, 263 91 Höganäs Ingvar & Mona Ingalill Leander, Norra Danhultsvägen 102, 263 91 Höganäs Arno Persson, Oceanen 85, 263 91 Höganäs Nils-Åke Nilsson, Signestorps gård 200, 254 70 Kattarp Bertil Trulsson, Våtamåsavägen 44-16, 263 91 Höganäs Jenny Ulrika Ulfsdotter Lindén Urnes, Bengt Langhs gata 13, 254 33 Helsingborg Akten 23 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 § 29 ANMÄLAN OM DELEGERINGSBESLUT FÖR PERIODEN 2015-05-03 2015-08-30 Sammanfattning av ärendet Miljöavdelningen har under perioden 3 maj – 30 augusti 2015 tagit följande delegeringsbeslut med nummer 15-126 – 15-239. Beslutsunderlag Ärendelista över delegeringsbeslut upprättad 31 augusti 2015. Miljötillsynsnämndens arbetsutskotts beslut Miljöavdelningens förslag Arbetsutskottet föreslår miljötillsynsnämnden besluta att godkänna redovisningen av miljöavdelningens delegeringsbeslut. Beslutet ska skickas till • Miljötillsynsnämnden SIGNATUR 24 (24) PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2015-09-14 § 30 INFORMATIONSÄRENDEN a. Enskilda avlopp i Höganäs b. Föreningar och förbund c. Dricksvatten Kullaberg – inga handlingar d. i-Padinformation från kommunledningskontoret – inga handlingar SIGNATUR
© Copyright 2024