SOS Samhalle.indd
SO•S Samhälle 7-9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till SOS Samhälle lärarhandledning. Av Göran Svanelid SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 1 Får kopieras 1 08/04/15 4:57 PM Bedömningsmodell i samhällskunskap Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I samhällskunskap har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C): ”Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter att påverka sin egen och andras situation.” Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller fler än ett kunskapskrav. I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen. I en hektisk undervisningssituation är det inte heller helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma enkelhetsskäl har vi valt att fokusera på två ”ytterligheter” eftersom vi tror att bedömningen blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial. Vi tror att bedömningsmodellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar enskilt eller tillsammans med lärarhandledningens olika övningar. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder denna ”rena” bedömningsmodell för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. För att inte din bedömning bara ska utgår från elevers resultat på prov så tror vi att det är viktigt att du dokumenterar elevers prestationer vid olika lektionstillfällen. Du hittar vår ”enkla” dokumentationsmall i tabell 3. En kvantitativ och en kvalitativ bedömning Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre ”komplexa” och ”utvecklade”. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att sambanden, orsakerna, konsekvenserna är ”längre”, och beskrivs i flera led för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och förklaringar samt kan problematisera, dvs. att eleven kan växla mellan olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som ”å ena sidan, å andra sidan” och resonera om olika konsekvenser t.ex. för enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 2 Får kopieras 2 08/04/15 4:57 PM I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper. När det gäller samhällskunskapsämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter. I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givetvis alldeles utmärkt att byta ut betygsnivåer mot uttryck som ”grundläggande” respektive ”mycket goda” kunskaper. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg. Ett konkret exempel Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet ”Samhällets ekonomi”. Ett ”enkelt samband” skulle kunna innebära att eleven på E-nivån beskriver ett samband i två led som exempelvis: ”Om skatterna höjs får människor mindre pengar att handla för”. Ett ”komplext samband”, dvs. ett A-svar, däremot skulle beskriva samband i flera led och kunna uttryckas på följande vis: ”Om riksdagen bestämmer att skatterna, t.ex. momsen eller inkomstskatten, ska höjas så innebär det bland annat att hushållen får minde pengar att konsumera för. En annan följd är att hushållens efterfrågan på varor och tjänster kommer att minska vilket kan leda till att ” de ekonomiska hjulen” snurrar långsammare vilket i sin tur kan leda till att företagen börjar se sig om efter att olika sätt att spara pengar, kanske säger de upp personer eller lägger ner delar av verksamheten. Å andra sidan, om skatterna höjs så kan staten satsa på att bygga fler lägenheter och vägar eller satsa på att höja ersättningen för de som är sjuka och arbetslösa. Så, att höja skatten skapar både vinnare och förlorare. I A-svaret ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fler relevanta fakta, begrepp och exempel. Bredd- och djupkunskaper I lärarhandledningen kommer du att hitta många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av en skattehöjning (kvalitativa djupkunskaper) måste man ha kunskaper bland annat om olika skatter och att det är riksdagen som beslutar om statliga inkomstskatter och momssatser (kvantitativa breddkunskaper). SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 3 Får kopieras 3 08/04/15 4:57 PM 1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i samhällskunskap - Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta begrepp. (Se begreppsschemat nedan.) - Eleven kan ge exempel på vad som menas med hushåll, företag, banker, det offentliga. - Eleven kan beskriva den samhällsekonomiska modellen som ett kretslopp. - Eleven kan ge exempel på några viktiga ekonomier i världen samt förstå innebörden i begrepp som regional-, nationell-, internationell- och global ekonomi. - Eleven kan beskriva uppbyggnad och funktion hos olika samhällsstrukturer, t.ex. vilka politiska beslut som fattas på vilken nivå. - Eleven uttrycker olika ståndpunkter (som inte behöver vara egna, privata, ståndpunkter). - Eleven kan redogöra för innebörden i de mänskliga rättigheterna och kan ge exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. - Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. - Eleven har kunskaper om demokratiska värden och principer. - Eleven kan använda olika källor för att söka information om samhället. Begreppsschema: En sammanställning av kursplanens begrepp där det gäller att: 1. Känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med skatt. 2. Kunna använda begreppen i olika sammanhang. 3. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. skatternas påverkan på både konsumtion och produktion. Tabell 1 CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP Identitet och livsstil Kön, etnicitet och sexuell läggning Befolkning Välfärd Arbetslöshet Individ, grupp och samhälle Integration och segregation Medier och opinionsbildning Mänskliga fri- och rättigheter, minoriteter Demokrati och diktatur Rättsystem, rättsäkerhet, kriminalitet och våld Företagens och samhällets ekonomi Arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsrätt Utbildning, yrkesval och entreprenörskap Rättvisa, jämlikhet och jämställdhet SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 4 Får kopieras 4 08/04/15 4:57 PM CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP Politik, partier, ideologier och politiska beslut Riksdag, regering, landsting och kommuner Stats- och styrelseskick i världen Krig, konflikter och FN Europeiskt samarbete, EU 2. Kunskapens djup i kunskapskraven i samhällskunskap: Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för: - Eleven kan beskriva hur olika delar i samhällets ekonomi hänger samman. - Eleven kan resonera om orsaker till förändringar i samhällsekonomin. - Eleven kan resonera om konsekvenser av dessa förändringar i samhällsekonomin. - Eleven visa på samband mellan olika samhällsstrukturer, t.ex. genom att koppla samman politiska beslut med förändringar i ekonomin. - Eleven kan resonera om hur individer kan påverka samhället och vice versa, samt även beskriva hur olika faktorer (som t.ex. utbildning, makt, kön, etnicitet) kan påverka individers möjlighet att påverka politiska beslut och livsvillkor. - Eleven kan resonera om samhällsfrågor ur olika perspektiv och kan då beskriva mer eller mindre komplexa samband. - Eleven kan resonera om för- och nackdelar med olika former för beslutsfattande och kopplar då resonemanget till olika demokratiska rättigheter och skyldigheter. - Eleven kan resonera om källors och informationens trovärdighet och relevans. Vikten av analys I punkterna A–C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i samhällskunskap. A. Orsaker: 2+0 = 2, dvs. ”orsaker” återfinns två gånger i det centrala innehållet, men ingen gång i kunskapskraven. Konsekvenser och effekter: 2+0 = 2 B. Samband (inklusive uttrycken i det centrala innehållet ”påverkar” och ”hänger samman”): 9+4 = 13 C. Perspektiv 0+2 = 2 D. Möjligheter och risker (med Internet): 1+0 = 1 E. För- och nackdelar: 0+1 = 1 Summerar vi A–E finner vi drygt 21 exempel på djupkunskaper i kursplanen i samhällskunskap. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A–E ovan) har en ”tung” roll i samhällskunskap är tydligt även när vi studerar de långsiktiga målen. Av de totalt sex målen så innehåller två (33%) av dessa explicit begreppet ”analys”. Dessutom kan vi hävda att även det andra och fjärde målet även de innehåller analys eftersom de innehåller delförmågan ”att se utifrån olika perspektiv”. Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad möjlighet för eleverna att ”knäcka kunskapskoden” och därmed nå en bättre måluppfyllelse. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 5 Får kopieras 5 08/04/15 4:57 PM En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2: GODTAGBARA KUNSKAPER: E-NIVÅ MYCKET GODA KUNSKAPER: A-NIVÅ A: Kunskapens bredd: En kvantitativ bedömning där resonemangen mer eller mindre underbyggs med stöd av de fakta, begrepp och exempel som eleven redogör för. Använder FÅ relevanta fakta, begrepp, exempel, faktorer, ståndpunkter, argument, källor samt beskrivningar t.ex. hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar. Använder MÅNGA relevanta fakta, begrepp, exempel, faktorer, ståndpunkter, argument, källor samt beskrivningar t.ex. hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar. B: Kunskapens djup: En i huvudsak kvalitativ bedömning där resonemangen är mer eller mindre utvecklade genom de samband och andra kvalitativa kunskaper som eleven redogör för. Använder FÅ och ENKLA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, perspektiv, möjligheter och risker samt föroch nackdelar. Använder MÅNGA och KOMPLEXA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, perspektiv, möjligheter och risker samt föroch nackdelar. Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan: 1. En kvantitativ bedömning, dvs. ”kunskapens bredd”, besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? När? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av exempelvis fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen går mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper. 2. En kvalitativ bedömning, dvs. ”kunskapens djup”, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra ”välutvecklade resonemang” samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur ”komplexa” och ”välutvecklade” resonemangen om sambanden, orsakerna, konsekvenserna, perspektiven, för- och nackdelarna samt möjligheterna och riskerna, är. Den kvalitativa skillnaden i progressionen ligger i hur många led eller steg sambanden beskrivs med. I ”kunskapens djup” finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta exempel på risker och möjligheter med t.ex. Internet jämfört med att bara kunna ge ett enda exempel. Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna även återfinns i det centrala innehållet. Här följer fyra exempel, men det finns fler. • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas (dvs. ett samband) till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser (!) av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt (tre perspektiv!). • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka (samband) människors bilder av omvärlden. • Orsaker (!) till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter (konsekvenser) de kan få för individer och grupper (perspektiv). SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 6 Får kopieras 6 08/04/15 4:57 PM Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: klass: Datum: Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL) Djup Bredd KUNSKAPENS SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 7 Får kopieras 7 08/04/15 4:57 PM Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: klass: Datum: Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde LÄRARENS KOMMENTARER OM: ELEVENS KOMMENTARER OM: utvecklingsbehov om kunskapens djup starka sidor om kunskapens djup utvecklingsbehov om kunskapens bredd starka sidor om kunskapens bredd ELEVENS: Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i ”halvtid” då det fortfarande finns möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, efter att ett arbetsområde är avslutat. Det kan också vara givande att jämföra elevers nivå vid början av ett nytt arbetsområde (utifrån elevernas förförståelse) med kunskapsnivån vid slutet av undervisningen kring ett specifikt innehåll. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 8 Får kopieras 8 08/04/15 4:57 PM SO.S Samhälle 7 1. Sverige förr och nu 1:1 Den stora frågan Uppgift 1 Elevens svar Uppgift 2 Vad betyder begreppen? BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Landsbygd Är motsats till stad, dvs. stora glesbefolkade områden med lantlig bebyggelse. Medellivslängd Är ett mått (antal år) på hur länge t.ex. män och kvinnor förväntas leva från födseln. I Sverige blir kvinnorna i genomsnitt några år äldre än männen (84 respektive 80 år). Demokratiska rättigheter Exempel på demokratiska rättigheter är allmän och lika rösträtt, yttrande- och åsiktsfrihet, demonstrationsfrihet m.fl. Jämlikhet Att alla människor har samma värde oavsett kön, ras, sexuell läggning, religiös tro eller funktionshinder. Jämställdhet Jämställdhet betyder jämlikhet mellan könen, mellan män och kvinnor. Välstånd En synonym är levnadsstandard, dvs. ett ekonomiskt mått på rikedom eller fattigdom. Urbanisering Med urbanisering menas inflyttning till städerna från landsbygden, vilket förekommer i alla länder. Kommunikationer Exempel på kommunikationer är bil, tåg, buss och flyg, dvs. olika sätt att förflytta sig på. Mänskliga rättigheter Dessa rättigheter fastslogs av FN 1948 och gäller alla människor i hela världen. De mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar som tar upp en mängd demokratiska friheter som yttrandefrihet och religionsfrihet samtidigt som bl.a. slaveri och tortyr förbjuds. Sekularisering Sekularisering innebär att religionens roll i samhället minskar i betydelse. Religionsfrihet Rätten att få tro den gud man vill, utan att bli förföljd, fängslad eller dödad för att man tror på ”fel” gud. Mångkulturellt land Ett land som innehåller flera olika grupper av människor som representerar olika folkslag, språk, kulturer m.m. 1:2 Vilka är de stora förändringarna? FRÅN EN SITUATION TILL EN ANNAN … ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN De flesta bodde på landet De flesta bodde i städerna Städerna lockade med arbete och nöjen. De flesta arbetade inom jordbruket De flesta arbetade inom industrin Jordbruket mekaniserades och då behövdes inte lika många jordbruksarbetare. De flesta var fattiga De flesta var inte fattiga Sverige lyckades bra med att exportera varor vilket gjorde att lönerna kunde höjas och senare skatterna, vilket bl.a. ledde till bättre bostäder, skola och sjukvård. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 9 Får kopieras 9 08/04/15 4:57 PM FRÅN EN SITUATION TILL EN ANNAN … ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN Medellivslängden var låg Medellivslängden blev Flera nya mediciner, som penicillinet, gjorde att färre allt högre dog. Samtidigt blev bostäderna bättre, avloppsystemen förbättrades och tillgången till rent vatten ökade. Sverige var odemokratiskt Sverige blev demokratiskt Genom kravet på människors lika värde blev det, efter en lång politisk kamp, omöjligt att hålla stora grupper människor utanför styret av samhället (stat och kommuner). Barnadödligheten var hög Barnadödligheten sjönk Genom upplysning om bättre hygien, inte minst i samband med förlossningen, och med tillgången på bättre mat kom fler barn att överleva det första dramatiska året. Många barn måste arbeta Barnarbete förbjöds i lag En orsak var att barnen inte behövdes längre i fabrikerna samtidigt som allt fler började anse att barn var en tillgång som skulle gå i skolan istället för att arbeta i de farliga fabrikerna. Sverige var ett utvandrarland Sverige blev ett invandrarland Sverige var för 150 år sedan ett mycket fattigt land. När Sverige med tiden blev rikare behövde man inte flytta från landet för att klara sin försörjning. Sverige blev istället ett invandrarland från och med årtiondena efter 1945. 1:3–1:4 Elevens svar 1:5 Ut på sambandsjakt 1. Detta ledde till att både de gravida kvinnorna och de nyfödda barnen många gånger dog i samband med en förlossning. Det var även många som dog på grund av bristande hygien inom sjukvården, vilket berodde på att man inte hade förstått sambandet mellan hygien och smittrisk. Ett annat skäl till sämre sjukvård var att man saknade botemedel mot dödliga sjukdomar som smittkoppor och polio. 2. Det beror på att sjukvården blir allt bättre på att bota sjukdomar vilket i sin tur beror på att stora summor pengar satsas av både staten och företag på medicinsk forskning. Staten tjänar på att människor håller sig friska och företagen ökar sina vinster om man lyckas genom forskning ta fram nya mediciner som går att sälja över hela världen. 3. Denna ökning beror till största delen på att medellivslängden har ökat. Det beror alltså inte på att det föds fler barn. Sedan 1990-talet ökar Sveriges befolkning genom invandring. 4. Berodde på om man var man med en egen förmögenhet. Övriga hade inte rösträtt. “Vanliga” människor, yrkesarbetare, fick inte rösta då man inte ansågs ha tillräckligt med kunskaper för att kunna delta i de politiska valen och kvinnor skulle inte ägna sin tid åt politik, eftersom det störde deras arbete med att ta hand om hem och barn. 5. Desto lägre blir lönen. Det är en anledning till att det länge bara var män som kunde välja att arbeta som poliser, präster, läkare och brandmän och därför blev dessa yrken mansdominerande. 1:6 10 viktiga varför-frågor 1. Genom upplysning om hur bättre hygien och mat påverkar små barn. Kunskap om hur viktigt hygienen är vid själva förlossningen och förbättrad sjukvård vid komplicerade förlossningar har bidragit till att färre barn dör i samband med födseln. 2. Det två främsta orsakerna är: a) för att komma undan terror, krig och fattigdom, samt b) för att få det bättre, att helt enkelt börja ett nytt liv och skapa sig en ny och bättre framtid. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 10 Får kopieras 10 08/04/15 4:57 PM 3. De yngre har stora möjligheter att både studera och söka arbete utomlands. De inte har hunnit bygga upp ett hem och kanske inte heller har någon egen familj. 4. Det är länder som liknar vårt eget land och många talar bra engelska. Dessutom kan ett varmare klimat i länder som Spanien spela in. Skälet till att många flyttar till Norge är efterfrågan på svensk arbetskraft vilket gör att det är lätt att få ett jobb t.ex. som sjuksköterska eller på restaurang. Norge är dessutom ett grannland, dvs. det är lätt att ta sig till och från Norge vilket gör att man lättare kan hålla kontakt med sina nära och kära. Många ungdomar reser till andra länder för att förbättra sina språkkunskaper och för att utbilda sig. EU stöder dessutom att ungdomar studerar inom unionen. 5. Dels finns det områden i USA som har ett liknande klimat och natur som hemma i Sverige. Dessutom lockade USA immigranterna att komma till landet eftersom USA behövde folk för att kolonisera och bruka jorden, samt att fylla på med arbetsamma människor inom den snabbt växande industrin. 6. Norge och Danmark ockuperades av tyskarna vilket gjorde att motståndsmän och judar flydde för att rädda sina liv. Från Finland kom människor som flydde från Sovjet-diktaturens angrepp på landet. Det var framför allt barn som kom till norra Sverige. I och med flytten till Sverige minskade oron för att barnen skulle hamna mitt i det pågående kriget. 7. Det finns normer som säger vad som är “normalt” och länge har det ansetts vara “omanligt” för män att arbeta med omvårdnad, att ta hand om barn, sjuka och äldre. Likaså har det ansetts vara “okvinnligt” för kvinnor att arbeta som rörmokare och brandman. De fysiska kraven för att bli brandman kan också ha hindrat kvinnor från att söka sig till yrket. 8. Irak styrdes under många år av diktatorn Saddam Hussein som förföljde minoritetsgruppen av kurder. Efter Husseins fall har krig och terror fortsatt. De senaste åren har många flyktingar kommit från de krigshärjade länderna Syrien och Somalia. 9. Dagens ungdomar har mer pengar att spendera än tidigare generationer. Därför vänder sig också allt mer reklam till köpstarka och trendkänsliga ungdomar. 10. Barnen arbetar för att hjälpa till med familjens ekonomi. Även om barnen inte tjänar några stora summor så är det mer än vad de får om de går i skolan. Att gå i skolan kan dessutom innebära utgifter i form av att skolböcker och skolresor ska betalas. 1:7 10 viktiga fakta 1. Ett mångkulturellt land. 2. Antalet barn som dör innan de fyllt fem år. 3. Rättigheter: t.ex. rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Skyldigheter: t.ex. skolplikt och att betala skatt på inkomst. 4. Grundlagar är de lagar som bestämmer hur landet ska styras och vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna har. De är svårare att ändra än andra lagar. 5. En allt större andel av den arbetande befolkningen börjar arbeta inom industrin. 6. Invandring: människor flyttar in i ett land. Utvandring: människor flyttar från ett land. 7. Exempelvis läkare, sjuksköterska, undersköterska, förskolelärare. 8. Ett samhälle där en liten elit styrde. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 11 Får kopieras 11 08/04/15 4:57 PM 9. Se fråga 3. 10. Allmän skolplikt införs (1882), sjuårig obligatorisk folkskola införs (1937), aga i skolan förbjuds (1958), nioårig grundskola införs (1962), barnaaga förbjuds helt (1979), FN:s konvention om barnens rättigheter (1989), Barnombudsmannen (BO) bildas (1993). 1:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 1 RUBRIK FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA ”Från fattigt till rikt land” Vilka förbättringar har skett i vårt land de senaste 150 åren? ”Urbaniseringen” Vilka förändringar har skett när det gäller befolkningens fördelning de senaste 150 åren? ”Svenskarna blir äldre” Vilka problem har länder som Italien och Grekland? ”Kommunikationer” Vilka konsekvenser har de förbättrade kommunikationerna fått? ”Jämställdhet mellan könen” Hur ser jämställdheten ut i Sverige i dag? ”Religionsfrihet” Hur har synen på religionsfriheten förändrats i Sverige de senaste 150 åren? ”Barn som arbetskraft” Hur har barnarbetet förändrats i Sverige det senaste århundradet? 1:10 Dags för debatt! Elevernas svar. 1:11 Vilka blir konsekvenserna? HÄNDELSE OCH ÅRTAL KONSEKVENSER AV HÄNDELSEN Kvinnor får ta studentexamen (1870) Ökade kvinnors möjlighet att studera vidare på universitet och bli akademiker. Kvinnlig rösträtt (1921) Partierna blev tvungna att ta hänsyn till att kvinnor utgjorde en stor del av de valberättigade. Aga i skolan förbjuds (1958) Relationen mellan elev och lärare övergick från rädsla till att bygga mer på respekt. Aga i hemmen förbjuds (1979) Färre barn behövde vara rädda och känna skam för att de blev slagna av sina egna föräldrar. P-piller börjar användas (1960-talet) Kvinnor kunde själva bestämma om och när de ville bli gravida. De slapp känna ångest för att bli gravid mot sin vilja. Daghem införs (1970-talet) Underlättade för kvinnorna att arbeta utanför hemmet vilket gav en egen lön vilket i sin tur medförde större frihet att bestämma över en egen ekonomi. 1:12 Bildanalys Elevernas svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 12 Får kopieras 12 08/04/15 4:57 PM 2. Folk i Sverige 2:1 Den stora frågan Uppgift 2 Elevens svar Uppgift 2 Vad betyder begreppen? BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Flykting En person som tvingas fly från sitt land på grund av krig eller förföljelse. Invandrare En person som kommit till Sverige, frivilligt eller på flykt. Naturkatastrofer En händelse som orsakas av naturen och som starkt påverkar miljön. Jordbävning, vulkanutbrott, torka och översvämning är alla exempel på naturkatastrofer. Asyl Får en flykting asyl betyder det att man få bo permanent i Sverige. Kvotflyktingar Grupper som får asyl direkt i Sverige. Uttagningen av kvotflyktingar görs i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Integration När man är integrerad i ett land känner man att man passar in, man är en del av samhället. Segregation När olika folkgrupper lever skilda från varandra, t.ex. i olika delar av en större stad. Diskriminering Att diskriminera betyder att man inte anser att alla människor har samma värde. Man kan bli diskriminerad på grund av ålder, tro, politisk åsikt, hudfärg, sexuell läggning eller för att man är funktionshindrad. Minoritet Tillhör man en minoritet tillhör man en mindre grupp. Motsatsen är majoritet. EU EU består av 28 demokratiska länder som har valt att samarbete för att bland annat öka handeln och andra kontakter mellan länderna. Det ska leda till att länderna inom EU vill samarbeta och inte kriga, vilket man gjort vid många tillfällen i historien. 2012 fick EU Nobels fredspris. 2:2 Vad är vad? BEGREPP FÖRKLARING HÄNDELSE Invandrare C H Flykting D E Familjeanknytning A G Kvotflykting B F 2:3 Vilka kom när och varför I ordning uppifrån och ner: Finländare 1950-1960 arbetskraft Ungrare 1956 Sovjet ockuperar landet Greker 1950-1960-tal arbetskraft Bosnier (f.d. Jugoslavien) 1990-tal krig, förföljelse SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 13 Får kopieras 13 08/04/15 4:57 PM Kurder 1980-tal förföljelse Somalier 1990-2000-tal inbördeskrig Estländare 1939-1945 andra världskriget Irakier 1990-2000-tal förtryck, krig, inbördeskrig Chilenare 1970-tal militärkupp 2:4 Den svenska invandringens historia Tyskar 1100-talet, tillhörde handelsorganisationen Hansan. Finländare 1500-talet mitten av 1600-talet, fick skattefrihet mot att röja mark, odla och bosätta sig i den svenska urskogen. Valloner Slutet av 1600-talet, lärde svenskarna att arbeta med järn i järnbruken. Fransmän 1700-talet, konstnärer, filosofer och lärda kom. Italienare 1800-talet, de lärde svenskarna hur man gör stuckaturer i tak. Skottar 1800-talet, flyttar hit och startar bryggerier. Jugoslaver 1950-60, 1990-talet, 1950-60 kom de som arbetssökande, under 1990-talen som flyktingar från inbördeskrig. 2:5 De viktiga orsakerna 1. Viktigast är att personen kan bevisa att han/hon riskerar att dödas om han/hon sänds tillbaka. 2. Det finns inte några krig eller diktaturer att fly ifrån i Europa. 3. Under 40-talet var det kopplat till att Finland låg i krig med Sovjet under andra världskriget. Senare kom många finländare till Sverige för att arbeta, vilket berodde på att det var ont om arbete i Finland samtidigt som efterfrågan på arbetskraft var stor i Sverige, speciellt under 1950- och 60-talen. 4. En orsak kan var språket, det kan ta tid att lära sig svenska. En annan orsak kan vara att man saknar utbildning eller har en utbildning som inte efterfrågas i Sverige. Man kan också ha en examen men det är krångligt och tar tid att få den godkänd. Det kan också röra sig om ren diskriminering på grund av att den arbetssökande kommer från en annan kultur. 5. En förklaring kan vara de traditionella könsrollerna; normen att endast män ska arbeta utanför hemmet medan kvinnornas arbetsplats är hemmet. Genom att kvinnorna tar hand om hem och barn kan det bli svårare att komma in i det svenska samhället. Det kan t.ex. ta längre tid att lära sig svenska och få ett eget kontaktnät utanför familjen. Ett sådant nätverk skulle kunna bidra till ett arbete. 6. Krig och konflikter. Ungrarna flydde undan Sovjets ockupation av landet. Libaneserna, somalier, människor på Balkan och kurder flydde på motsvarande sätt undan krig/inbördeskrig och terror mot civilbefolkningen. 7. Naturtillgångar och markutnyttjande. En orsak till konflikt är de intrång som görs på samiska områden och som stör rennäringen och/eller jakt och fiske. Samtidigt finns det skogs- och markägare som anser att renarna förstör deras marker. Fritidsfiskare och jägare vill kunna fiska och jaga i samma områden. Dessutom finns det önskemål om att utöka turistnäringen genom att locka hit svenska och utländska turister. Även utbyggnad av vattenkraft, gruvdrift och vargjakt skapar konflikter. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 14 Får kopieras 14 08/04/15 4:57 PM 8. Man söker sig till områden där landsmän redan bor. Det medför bl.a. en känsla av gemenskap och det kan också underlätta vardagen genom att man kan hjälpa varandra både med språket och praktiska saker som arbete. På samma sätt gjorde svenskarna när de emigrerade till USA för cirka 100 år sedan. Även dessa svenskar önskade bosätta sig där det redan fanns svenskbygder. 2:6 Dags för debatt! Elevernas svar. 2:7 Förmågan att sammanfatta en text, del 1 RUBRIK FÖRSLAG PÅ EN SAMMANFATTANDE RUBRIKFRÅGA. På flyktingförläggningen Vad menas med asyl och vilka får asyl i Sverige? Invandrargrupper Vilka för- och nackdelar finns det med att komma till ett annat land? Segregation i storstäder Hur kan man göra för att försöka minska segregationen? Medborgarskap Vilka rättigheter följer med att man får svenskt medborgarskap? Bråk om markerna Vad handlar bråket om markerna om? Romer och resande Hur har romerna påverkat oss i Sverige? 2:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 2. Elevens svar. 2:9 Ut på sambandsjakt 1. Därför att Sverige har inte haft krig på över 200 år, samtidigt som vårt land tillhör de rikaste länderna i världen vilket bl.a. gör att ingen behöver svälta i vårt land. 2. Vilket betyder att Sverige har lovat att hjälpa människor som är på flykt undan krig och förföljelse. 3. För att ta reda på så mycket som möjligt om var personen kommer ifrån samt varför han/hon har flytt till Sverige. 4. Därför att man försöker hitta barnens föräldrar. 5. Orsakerna till dessa konflikter är ofta att det finns olika intressen. Exempelvis så vill samerna ha tillgång till sina marker för renbete, medan andra markägare hävdar att renarna förstör markerna. Andra konflikter kan gälla jakt- och fiskerättigheter. 2:10 Vill du bli miljonär c, b, b, c, c, b, c SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 15 Får kopieras 15 08/04/15 4:57 PM 3. Att leva tillsammans 3:1 Den stora frågan Begreppsförståelse BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPEN Välstånd Välstånd är ett ord som kan ha många betydelser, men är ett mått på rikedom (eller välfärd). Ofta menar man att välstånd betyder att människor har tillgång till arbete, bostad, utbildning, sjukvård och trygghet. Sexuella trakasserier När t.ex. en person ger kommentarer om någon annans kropp eller genom beröring utsätter en annan person för obehag (tafsar). Mobbning Att mobba någon kan ske på många olika sätt, t.ex. genom att sprida elaka och falska rykten, retas, utestänga någon från gemenskapen, hota eller använda våld. Sociala roller Vi uppför oss på olika sätt i olika grupper. Till exempel uppför vi oss många gånger olika om vi är med familjen, äldre släktingar eller är med kompisar. Identitet Vi har alla en uppfattning om vem och hur vi är, vår identitet är vår personlighet. Tolerans Att visa tolerans innebär att visa respekt och uppskattning av en person även om man inte delar den andres värderingar och åsikter. Norm/normer En norm är en oskriven regel som talar om hur vi ”bör” bete oss för att passa in. Socialisering Att socialiseras innebär att vi tar över normer och beteenden för att anpassa oss till olika situationer och grupper. Detta gör vi för att slippa komma i konflikt för ofta. Kulturkrock En konflikt som beror på att människor kommer från, och har formats av, olika kulturer. Det kan t.ex. gälla hur man bör uppfostra barn och om synen på vad som är manligt och kvinnligt. Utanförskap Att vara utanför samhället p.g.a. att man inte har något arbete och inte lärt sig språket och kulturen i landet. Främlingsfientlighet När man tar avstånd från människor från andra länder och visar misstro och fientlighet. Jämlikhet Även jämlikhet är ett ord med många betydelser, men grundbetydelsen är att jämlika människor har samma värde (eller rättigheter) oavsett om en person är man eller kvinna, ung eller gammal, frisk eller sjuk, född i Sverige eller invandrare från ett annat land. Uppgifterna 3:2–3:7 Elevens svar. 3:8 Analysera för- och nackdelar GRUPPTILLHÖRIGHET FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA … NACKDEL MED ATT TILLHÖRA … Familjen Ställer alltid upp. Kan vara kontrollerande, begränsa friheten. Kompisarna/vännerna Bra att prata med om saker som man inte kan ta upp med familjen. Risk för grupptryck, att man göra dumma saker för att passa in i gruppen. Kan kännas hårt att bli sviken av sina kamrater. Skolklassen Gemenskap i en mindre grupp bland alla andra elever på skolan. Är stämningen dålig, t.ex. av mobbning, påverkas lärandet negativt. Kan skapa stress genom alltför höga prestationskrav. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 16 Får kopieras 16 08/04/15 4:57 PM GRUPPTILLHÖRIGHET FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA … NACKDEL MED ATT TILLHÖRA … Idrottslaget Ger möjlighet att uppleva starka känslor. Kan vara jobbigt om man inte platsar i laget. Det kan vara en hård jargong och tuff konkurrens. Bostadsorten Ger en trygghet som man saknar när man är på en okänd ort. Ger inga nya intryck som kan få oss att se nya möjligheter. Arbetsplatsen Ger gemenskap utanför familjen. Risk för stress och hets kring att göra karriär och vara till lags mot chefen. Vuxenmobbning förekommer. Samhället Ger hjälp vid sjukdom och skydd genom polisen. Måste följa lagar som man kanske ogillar, som att cykla mot rött. 3:9–3:10 Elevens svar 3:11 Analysera mera! Orsaker: • Den som mobbar saknar empati. • Mobbarna skapar en känsla av gemenskap mellan sig genom att samlas kring en person som står utanför gruppen. • Maktkamp pågår inom mobbargruppen om att ha mest status. • Gruppen utanför mobbarna är tyst och säger inte ifrån. • Dåligt klimat i klassen eller på arbetsplatsen. Konsekvenser: • Den mobbade kan bli rädd, ensam och deprimerad, självkänslan sjunker. Man går omvägar för att slippa möta mobbarna och börjar vara borta från skolan allt oftare. Relationer till andra både under skoltiden och i vuxenlivet kan påverkas. Även yrkeslivet kan påverkas om man t.ex. har slutat skolan i förtid. • Den som mobbar kan få svårt att sluta mobba andra även som vuxen. Kan få en snedvriden syn på sig själv. Lösningsförslag: • Våga se problemen, tala om dem, ta det på allvar. • Ställ upp på den mobbades sida. • Försök se strukturerna och inte bara individernas roll. • Flytta på eller separera mobbarna. • Jobba både förebyggande och ingripande. • Ta kontakt med BRIS eller Friends. 3:12 Analysera mera, del 2 BEGREPP I HEMMET I SKOLAN I SAMHÄLLET Regler Läggtider Räcka upp handen Håll jämn fart vid bilkörning Normer Att äta upp maten på tallriken. Hälsa på vuxna. Svara på frågor. Att man ska bilda familj och skaffa barn Lagar Arv Betyg från åk 6 Val vart fjärde år SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 17 Får kopieras 17 08/04/15 4:57 PM 3:13 1. En folkgrupp har något gemensamt, de kan ha ett gemensamt språk, en gemensam religion, härkomst och kultur. 2. De har samma svårigheter att uttrycka sin kultur och att få använda sitt språk. 3. Elevens svar. 4. Elevens svar. 5. Elevens svar. 6. Det kan till exempel betyda att personer kan ha olika ekonomisk bakgrund (fattig/rik), olika social bakgrund (föräldrar med hög eller låg utbildningsnivå), eller att de kommer från storstad eller landbyggd. 7. Olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt, vad som ät tillåtet och inte tillåtet. 8. Grupper påverkar individerna, t.ex. vilka regler som ska gälla inom gruppen, hur man ska bete sig, vad som är bra eller dåligt. 3:14 Elevens svar. 3:15 Analysera ett samhällsproblem! Orsaker: • Kriminella gäng vill visa och behålla sin makt över området • Utanförskap: känslan av att inte vara integrerad i samhället • Hög arbetslöshet • Sociala problem • Vuxenstöd saknas • Brist på sysselsättning • Fattigdom • Känsla av rotlöshet och diskriminering. Konsekvenser: • Skötsamma familjer flyttar ut • Området får dåligt rykte • Ökad polisövervakning • Affärer stänger och flyttar från området. Lösningsförslag: • Se till att ungdomar får stöd i skolan tidigt • Satsa på att få ungdomar i arbete • Utöka antalet fritidsgårdar • Satsa på områdets goda och egna krafter • Utbilda fler poliser med invandrarbakgrund • Förbättra relationen mellan polisen och områdets invånare • Inför hårdare straff. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 18 Får kopieras 18 08/04/15 4:57 PM 3:16 Debatten! Elevernas svar. 3:17 Förmågan att sammanfatta en text Uppgift 2 RUBRIK FÖRSLAG PÅ ”RUBRIKFRÅGA” ”Fungera själv och i grupp” Varför kan det vara bra att redan i skolan få träna på att arbeta både på egen hand och tillsammans med andra? ”Vissa grupper betyder mer än andra” Vilka olika grupper ingår du i och vilka tycker du är de viktigaste? ”Även vuxna kan mobbas” Vilka konsekvenser kan det bli av att vuxna mobbas på sin arbetsplats? ”Identiteten formas tillsammans med andra” Vilka för- och nackdelar kan kopplas till att vi söker vår identitet? ”Olika förutsättningar på grund av uppväxtmiljö” Hur kan olika uppväxtmiljöer forma en människas värderingar, åsikter och livschanser? ”Grupptryck” Varför förknippas grupptryck ofta med något dåligt? SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 19 Får kopieras 19 08/04/15 4:57 PM 4. Lag och rätt 4:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP GE EXEMPEL ELLER SÄTT IN BEGREPPET I EN MENING Rättssäkerhet Ett samhälle som är rättssäkert innebär att man döms efter de lagar som finns just när brottet begås, att rättegångarna är offentliga och att en misstänkt person har rätt till en försvarsadvokat. Straffmyndig I Sverige är man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man då anses vara mogen för att kunna skilja på vad som är lagligt och olagligt. Dom En rättegång avslutas alltid med en dom där en person antingen blir dömd eller frikänd. Domstol Domstolen består av nämndemän och en domare som tillsammans ska komma överens om en dom. Rättegång En rättegång ska avgöra om en person är skyldig eller inte. I en rättegång finns en eller flera åtalade personer, brottsoffer, domare, nämndemän, åklagare, försvarsadvokat samt ett eller flera vittnen. Kriminalitet Ett annat ord är brottslighet. En kriminell person är en person som håller på med brott. Lagstiftning Lagstiftningen sker i Sveriges riksdag eftersom man vill att lagarna ska vara bestämda av ”folkets representanter”, dvs. vara beslutade på ett demokratiskt sätt. Organiserad brottslighet Denna typ av brottslighet skiljer sig från ”enskild brottslighet” genom att det är kriminella gäng som begår brott. Man talar även om brottsliga ligor. Brottsoffer Den som blivit utsatt för brottet t.ex. blivit rånad. Påföljd Påföljd är samma sak som straff. Exempel på påföljder är böter och fängelse. Kriminalvård Kriminalvården tar hand om personer som är dömda till fängelse genom att bestämma vilket fängelse som den dömde ska sitta av sitt straff på samt vad personen ska göra under fängelsetiden. Kriminalvården ansvarar även för att anstalterna är rymningssäkra. 4:2 Vem gör vad? VEM … … GÖR VAD? Polisen Tar emot polisanmälan. Genomför förundersökningen och håller förhör med vittnen. Kan gripa misstänkta för brott. Socialtjänsten Blir inkopplad och gör egna utredningar om den misstänkte är under 18 år. Åklagaren Beslutar om förundersökning. Kan besluta om husrannsakan, anhållan och att väcka åtal. Försvarsadvokaten Företräder (ser till att allt går rätt till) den anklagade i polisförhör och under rättegången. Domaren Efter att ha lyssnat på åklagare, försvarsadvokat, vittnen, målsägare och den tilltalade håller domaren enskild överläggning tillsammans med nämndemännen. Därefter kommer de fram till om den tilltalade ska dömas eller frikännas. Vittnet Berättar om vad han eller hon har sett. Nämndemännen Kommer tillsammans med domaren fram till en dom. Målsägande Är den som blivit utsatt för brott. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 20 Får kopieras 20 08/04/15 4:57 PM 4:3 Förbättra din läsförståelse Elevens eget svar. 4:4 Vem arbetar med lagen? Domaren: 2. Håller enskild överläggning, 5. Tillsammans med nämndemännen den som dömer eller frikänner en åtalad person. Polisen: 1. Gör en förundersökning, 4. Griper misstänkta, 9. Håller förhör med misstänkta. Åklagaren: 8. Ska hitta bevis på att en misstänkt person är skyldig, 3. Åtalar en person, 7. Beslutar om en person ska häktas. Försvarsadvokaten: 6. Försvarar den som är anklagad för ett brott. 4:5 Sortera brotten S förmögenhetsbrott C ärvdabalken O skollagen C äktenskapsbalken O semesterlagen S brott mot person O skollagen S brott mot allmänheten S specialstraffrätten C jordabalken O miljöbalken 4:6 brott och påföljd Elevens svar. 4:7 Lag och rätt på fotbollsplanen Elevens eget svar. 4:8 Ska vi bekämpa ungdomsbrottsligheten? Elevens svar. 4:9 Lika inför lagen Elevens eget svar. 4:10 Analysera personrån Orsaker: Individ: Man vill få snabba pengar och saker för att behålla eller sälja vidare för pengar, grupptryck, vill visa sig tuff och därmed få högre status inom den kamratgrupp där man ingår, lågt självförtroende och dålig självkontroll, vissa får en «kick» av att begå brott. Familj: Relationsproblem med föräldrarna – vanligt med dåliga relationer till papporna, bristande vuxenstöd, sociala problem som missbruk och misshandel. Skola: Misslyckanden i skolan kan leda till frustration och skapa aggression som kan leda till våld mot andra. Samhälle: Utanförskap, att bo i segregerade förorter ökar risken att hamna i kriminella gäng. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 21 Får kopieras 21 08/04/15 4:57 PM Lösningsförslag: Individ: Att lämna sina kriminella kompisar och söka sig till andra kamratgrupper. Familj: Familjen kan få socialt och ekonomiskt stöd. Skola: Att våga se problemen och sätta in pedagogiskt och psykologiskt stöd. Samhälle: Viktigt att fånga upp ungdomar som riskerar att bli kriminella, minska segregeringen mellan olika grupper, bekämpa arbetslösheten speciellt bland unga riskgrupper, skapa mer meningsfull fritid, fler poliser i kriminella miljöer. 4:11 Svara på insändaren Elevens svar. 4:12 Beslagtagen narkotika l. Cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin, kokain. 2. 1971-2001 3. Kokain 4. Cannabis 5. Ungefär 7 000 beslag. 6. Ungefär l 200 beslag. 7. Samtliga 8. Det görs betydligt fler beslag av droger de senaste åren, speciellt har beslagen av cannabis, läkemedel och amfetamin ökat kraftigt under perioden. 9. Tänkbara orsaker: användandet av droger har ökat de senaste åren, fler smugglar droger till Sverige, tullen har blivit effektivare på att beslagta droger. 4:13 Vad skulle du göra? Elevens svar. 4:14 ”De stora sambanden” SAMBAND MELLAN DE OLIKA SAMHÄLLSSTRUKTURERNA FÖRTYDLIGANDE FRÅGOR KRING SAMBANDEN DINA/ERA SVAR OCH EXEMPEL PÅ SAMBAND Rättsliga och ekonomiska strukturer Vilka samband finns mellan kriminalitet och ekonomiska kostnader för samhället? Ju högre kriminalitet desto högre kostnader för samhället, t.ex. sjukhuskostnader för brottsoffer, genom skador på egendom, domstolskostnader samt kostnader för Kriminalvården. Rättsliga och politiska strukturer Vilka samband finns mellan kriminalitet och politiska beslut i riksdagen? Ju högre kriminalitet desto mer politisk diskussion och beslut i riksdagen om hårdare tag genom ändrad lagstiftning och fler poliser kontra mer förebyggande satsningar och bekämpning av arbetslöshet. Rättsliga och sociala strukturer Vilka samband finns mellan kriminalitet och människors uppväxtmiljö, boende och inkomst? Om en ung människa växer upp i en kriminell miljö, ofta i någon av storstädernas segregerade förorter där många människor har låga inkomster, ökar risken för att hamna i kriminalitet. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 22 Får kopieras 22 08/04/15 4:57 PM SAMBAND MELLAN DE OLIKA SAMHÄLLSSTRUKTURERNA FÖRTYDLIGANDE FRÅGOR KRING SAMBANDEN DINA/ERA SVAR OCH EXEMPEL PÅ SAMBAND Rättsliga och mediala strukturer Vilka samband finns mellan kriminalitet och mediers nyhetsbevakning? De kommersiella mediernas nyhetsvärdering påverkas av hur en viss sorts nyheter inverkar på försäljningen. Nyheter om brott säljer bra, därför skriver man om brott eftersom det ökar vinsterna för medieföretagen. 4:15 Besvara lärobokens frågor FRÅGOR I RUBRIKEN DITT SAMMANFATTANDE SVAR PÅ FRÅGORNA I RUBRIKEN Ökar brottsligheten? Generellt har brottsligheten ökat sedan 1980, men det finns skillnader mellan olika typer av brott. Bl.a. har våldtäkter ökat medan cykelstölder har minskat. Vilka begår brotten i Sverige? Kort svar: Unga män begår de flesta brotten. Vilka är det som drabbas? Samma som ovan: Unga män. Var begås brotten? De flesta brotten begås i så kallade ”hot spots” (parker, utanför vissa krogar, ett speciellt bostadsområde) i Stockholm, Södermanland och Västmanland. Varför straff? Av två skäl: 1. I förebyggande syfte och 2. Vedergällning. 4:16 Analysera ett samhällsproblem Elevens svar. 4:17 Förmågan att sammanfatta en text RUBRIK I LÄROBOKEN DITT FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” VARS SVAR SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET ”Rättssäkerhet” Vad betyder begreppet rättsäkerhet och varför är det en viktig demokratisk princip? ”Ungdomsbrottslighet” Vilka skillnader finns mellan pojkars och flickors kriminalitet? ”Unga kriminella behöver hjälp” Vad händer med ungdomar som begår allvarliga brott? ”Dödsstraff” Vilka argument finns för och mot dödsstraff? ”Brottsförebyggande arbete” Vad menas med brottsförebyggande arbete och hur kan man arbeta med detta? ”Droger och brott” Vilket samband finns det mellan droger och brottslighet? 14:18 Vill du bli miljonär? d, c, b, a, c, c, a, d SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 23 Får kopieras 23 08/04/15 4:57 PM 5. Våra pengar 5:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPETS BETYDELSE Inkomst En familjs inkomst utgörs av lön och bidrag. Ett företags inkomst består av pengarna det tjänar på försäljningen av varor och tjänster. (Ett företags inkomst kallas intäkt.) Varor och tjänster En vara är något du kan ta på, en bil, en möbel eller en dator. En tjänst är något som en person utför t.ex. en hårklippning. Skatt Skatt är en utgift för ett hushåll eller ett företag och betalas till kommun och stat. Skattepengarna går tillbaka till hushållen och företagen i form av bidrag och samhällsservice som t.ex. vägunderhållning och snöröjning. Arbetsgivare Den som anställer en person och som betalar ut lön till de anställda. Arbetsgivare kan vara både privat eller offentlig (statligt eller kommunalt anställda). Nettolön Nettolön är den inkomst som återstår efter att man har betalat skatt. Hushåll En person som bor ensam eller flera personer som delar bostad. Det vanligaste hushållet består av ”ensamstående utan barn” och utgör nästan 40 procent av alla hushåll. Budget En sammanställning av inkomster och utgifter under t.ex. en månad eller ett år. Både hushåll, företag, din kommun och staten gör en budget. 5:2 Ekonomiska sammanhang Räntan stiger Höjd ränta > dyrare lån > dyrare boendekostnader > lägre disponibel inkomst Det hänger ihop Företagen går bra: Företagen får in mer pengar och har möjlighet att öka de anställdas löner. Lönehöjningar: De anställda får mer pengar att röra sig med. Folk köper mer varor: Fler får möjlighet att använda sina pengar till konsumtion eller sparande. Arbetslösheten minskar: Det göra att företagen går bättre och behovet av arbetskraft ökar. Staten far in mer skatter: Fler som arbetar ger fler personer som betalar inkomstskatt. Nya reformer blir möjliga: Staren får in mer skattepengar och kan använda detta till samhällets fördel såsom samhällsservice eller annat. 5:3 Hur skulle du använda ditt bidrag? Elevens svar. 5:4 Hjälp till där hemma! Elevens svar. 5:5 Argumentera och ta ställning Elevens svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 24 Får kopieras 24 08/04/15 4:57 PM 5:6 Inkomster och utgifter Familjen Inkomster: Lön, Aktieutdelning, Ränta, Barnbidrag Utgifter: Moms, Hyra, Avgifter för el. värme och vatten, Inkomstskatt, Ränta (på banklån) Staten Inkomster: Moms, Hyra, Inkomstskatt, Aktieutdelning Utgifter: Lön, Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Ränta (på lån) Barnbidrag Företaget Inkomster: Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Försäljning av varor och tjänster, Aktieutdelning, Ränta (på banklån) Utgifter: Lön, Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Reklamkostnader, Ränta (banklån) 5:7 Stackars familjen Karlsson 1. KARLSSONS STATEN Skattehöjning - + Höjd moms - + Sänkt barnbidrag* - + Höjda räntor på lån - - Sänkta löner - - Prisökning på livsmedel - - Fru Karlsson är sjukskriven - - Herr Karlsson är arbetslös - - *Observera att detta kanske inte gäller i ett längre perspektiv. Sänkta barnbidrag kan leda till att familjen handlar mindre och det leder till att staten får in mindre i moms. På samma sätt kan höjda skatter på längre sikt innebära att Karlssons handlar mindre vilket ger staten mindre i moms. 2. Elevens svar 5:8 Svara på insändaren Elevens svar. 5:9 Tio nya samband! 1. … desto mer pengar finns det att låna samtidigt som konsumtionen minskar vilket kan leda till mindre efterfrågan. 2. … desto mer kommer efterfrågan på varor och tjänster att öka vilket både skapar nya arbetstillfällen och ökar inflationen. 3. … desto mer kommer efterfrågan av varor och tjänster att öka vilket skapar fler jobb, men ökar risken för stigande inflation. 4. … desto mindre pengar har människor att använda till konsumtion, men samtidigt får det offentliga mer pengar att satsa på välfärd som skola och sjukvård, höjda bidrag som t.ex. barnbidrag och på saker som försvar. 5. … att just barnfamiljer skulle få mer pengar, vilket kan leda till ökad efterfrågan på t.ex. kläder eller resor. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 25 Får kopieras 25 08/04/15 4:57 PM 6. … desto mindre utgifter får låntagarna vilket i sin tur gör att de får mer pengar över som de kan välja att spara, betala av (amortera) på lånet eller konsumera varor och tjänster. 7. … desto mer skatt kommer in till det offentliga vilket kan leda till att välfärden byggs ut samtidigt som risken för inflation ökar. 8. … desto mer kommer försäljningen av varor och tjänster att öka vilket kan leda till att företagen anställer fler människor vilket gör att samhällets utgifter för arbetslösheten sjunker. 9. … desto större är risken att företagen tvingas avskeda människor vilket kommer att leda till ökade utgifter för det offentliga, vilket på sikt kan leda till höjda skatter. 10. … desto mer ökar efterfrågan på varor vilket gör att mer kommer att produceras viket leder vidare till att fler får jobb, samtidigt som miljön kan försämras genom både att mer naturresurser kommer att behövas samtidigt som sopberget kommer att bli större. 5:10 Förbättra din läsförståelse MENING I LÄROBOKEN DIN FÖRKLARING TILL TEXTEN ”Pengar är ingen garanti för att vi ska bli lyckliga” Att satsa allt på att bli rik kan göra att vi missar våra nära relationer och egentligen blir mindre lyckliga dvs. vi blir olyckligare. ”Vanligtvis måste man betala en viss lön i skatt.” Skattepengarna som vi betalar går tillbaka till oss genom olika bidrag och reformer. ”Hur mycket bidrag som betalas Bidraget påverkas av hur många barn man har, man får barnbidrag, beror på i de flesta fall hur mycket men även hur höga dina bostadskostnader (hyra) är samt om du har man tjänar.” andra inkomster än lön. ”Även miljonärer får barnbidrag så Det finns många förklaringar: De som betalar för bidragen genom att länge de har barn under 16 år.” betala skatt ska också få del av dem. Tanken är också att bidraget går till barnet (och inte föräldrarna) och att det skulle vara svårt att dra en gräns för vem som ska få/inte få. Om alla barnfamiljer får barnbidrag behöver ingen känna sig utpekad som särskilt ”behövande” eller fattig. Det är också en uppmuntran till alla, även rika, att skaffa barn. 5:11 Den nyttiga analysmodellen Orsaker: • Låg efterfrågan på arbetskraft • Utbildningen efterfrågas inte eller är för gammal • Ofullständig utbildning p.g.a. hoppat av gymnasiet • Företag flyttar utomlands • Hårdare global konkurrens • Ny teknik (mekanisering) kräver färre anställda. Konsekvenser: • Sämre ekonomi för den som är arbetslös • Självförtroendet kan bli lägre hos den som är arbetslös • Ökad risk för hälsoproblem för den som är arbetslös • Ökad risk att dras in i kriminalitet om man inte kommer in på arbetsmarknaden SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 26 Får kopieras 26 08/04/15 4:57 PM • Lägre skatteinkomster för det offentliga • Högre utgifter för det offentliga genom bidrag och satsningar på arbetslösa. Lösningsförslag: • Praktikplatser • Omskolning • Utbildning SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 27 Får kopieras 27 08/04/15 4:57 PM SO.S Samhälle 8 6. Demokrati och diktatur 6:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPET INSATT I ETT SAMMANHANG Direkt demokrati Exempel på detta är folkomröstningar, dvs. folket och inte riksdagens ledamöter röstar i en fråga. Senaste gångerna i Sverige var om kärnkraften (1980), ja eller nej till EU (1994) och EMU (2003). Representativ demokrati Folket väljer sina representanter (politiker från olika partier) som fattar beslut i folkets ställe. Allmän och lika rösträtt Alla (över en viss ålder) har rösträtt, alla har en röst och och att var och ens röst är lika mycket värd. Majoritetsbeslut När ett beslut stöds av mer än hälften, mer än 50 procent. Rättssäkerhet Att alla är lika inför lagen, alla ska ha rätt till en försvarsadvokat även om man inte har råd. Rättegångarna ska vara offentliga, dvs. öppna för allmänheten och det ska gå att överklaga en dom. Man ska räknas som oskyldig till dess att man blivit dömd. Offentlighetsprincipen Alla beslut som fattas av det offentliga ska kunna granskas av alla. Alla brev som t.ex. statsministern får kan vi läsa om vi ber om det. Principen är viktig för att journalister ska kunna granska makthavare inom det offentliga. Det finns dock sekretess, t.ex. får man ta del av information som handlar om rikets säkerhet eller känsliga personuppgifter. Censur Censur innebär att staten granskar tidningar, filmer och böcker innan de kommer ut för att se till att inget kritiskt sägs om de som har makten eller är opassande. Mänskliga fri- och rättigheter Beslutades av FN 1948 och har skrivits under av så gott som alla världens länder. Exempel på rättigheter är att alla har samma värde, alla har rätt till utbildning, religions- och yttrandefrihet m.m. Opinionsbildning I en demokrati ska alla kunna skapa opinion för en viss fråga utan att bli hindrad av staten. Detta kräver t.ex. yttrande- och tryckfrihet. Intresseorganisation En organisation som företräder ett visst intresse. Det kan t.ex. vara LO eller Svenskt näringsliv vars syfte är att tillvarata medlemmarnas intresse; i detta fall arbetarnas respektive företagarnas. 6:2 Jämförelse mellan demokrati och diktatur RÄTTIGHET/FRIHET DEMOKRATI DIKTATUR Skolans roll Lära sig att alla människor har samma värde samt att det är viktigt att värdera information kritiskt. Lära att inte ifrågasätta de som har makten och att lyda är viktigare än att ifrågasätta. Läroböcker är censurerade. Övervakning Få förekomma men först efter rättslig prövning och med principen att den personliga integriteten är viktig. Förekommer utan begränsningar och kan ske även hemma hos kritiska medborgare. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 28 Får kopieras 28 08/04/15 4:57 PM RÄTTIGHET/FRIHET DEMOKRATI DIKTATUR Domstolarnas roll Döma alla efter lagen och att se till att alla har samma möjligheter att försvara sig. Domstolen är makthavarnas ”förlängda arm”, domstolens beslut kan inte överklagas och är ofta hemliga. Många är dömda på förhand. Mediernas roll En huvuduppgift är att kritiskt granska de som har makt. Huvuduppgiften är att inte informera om något som kan vara negativt för makthavarna i landet. Propaganda är vanligt förekommande. Politiska partiernas Ska försöka vinna val genom att framföra roll sina åsikter fritt. Oftast finns det bara ett parti och de politiker man kan välja mellan kommer från samma parti. Val och röstning Val förkommer regelbundet, i Sverige vart fjärde år, och är allmänna och lika. Val förekommer, men inte mellan konkurrerande partier. Rättssäkerheten Alla har rätt till en advokat som försvarar dig. Principen gäller att allt är tillåtet som inte är förbjudet genom lag. En anklagad person kan dömas till döden utan att få chansen att försvara sig. Misstänkta kan tvingas att erkänna genom tortyr. 6:3 Fyra frågor Elevens svar. 6:4 Vad behöver en demokrati? Elevens svar. 6:5 Civil olydnad Elevens svar. 6:6 Demokratins och diktaturens ABC BESKRIVNING DIKTATUR Parlamentarism Landets regering är ansvarig inför parlamentet. Förekommer ej. Det kan finnas Finns i demokratier. (Men ett land behöver parlament, men det är utan inte ha parlamentarism för att vara makt. demokratiskt. Det kan ha presidentstyre där presidenten är vald av folket). Rättssäkerhet Man ska kunna räkna med ett rättvist förfarande i domstol Ofta osäkert i en diktatur där makten är koncentrerad till en elit som också kontrollerar domstolarna. Finns i princip i alla demokratier Tryckfrihet Rätt att publicera sina åsikter utan begränsningar. Finns ej, censur förekommer. Finns. Behövs för åsiktsspridning. Enpartistat Ett parti styr staten. Vanligt i bl.a. kommunistiska stater. Finns inte i demokratier. Valhemlighet Ingen registrering av vad man röstar på. Förekommer inte i diktaturer. Finns i demokratier. Propaganda Staten försöker påverka folks åsikter. Vanligt i diktaturer. Påverkan av åsikter finns i demokratier men partierna har likartade förutsättningar och sanningskrav att leva upp till. Rösträtt Medborgares rätt att delta i politiska val. Begränsas på olika sätt i diktaturer. Endast små begränsningar (ofta medborgarskap och ålder). SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 29 DEMOKRATI Får kopieras 29 08/04/15 4:57 PM 6:7 dags för debatt Elevens svar. 6:8 Olika sätt att fatta beslut Elevens svar. 6:9 Vem bestämmer över vad? Elevens svar. 10 samband om demokrati och diktatur 1. … nu blev en demokrati där rösträtten var allmän (gällde både män och kvinnor) och lika (en röst vardera). 2. … då är inte medierna fria eftersom medier inte får publicera eller ge uttryck för olika åsikter och därför råder det inte tryckfrihet och yttrandefrihet. 3. … de är rädda för kritik som kan leda till att människorna i landet vänder sig mot och hotar makthavarna; att de som har bestämt allt skulle kunna förlora sin maktposition. 4. … demokratierna hade förstått vad diktaturländer, som Nazityskland, kunde göra mot människor i det egna och i andra länder. 5. … journalister, författare och alla vi andra ska kunna utrycka sina åsikter fritt i tidningar och böcker utan att straffas för detta. 6. … om denna princip inte fanns skulle makthavarna kunna döma människor till hårda straff utan att allmänheten skulle få kännedom om varför och hur de dömdes. 7. … maffian, eller annan organiserad brottslighet, tar lagen i egna händer och upprättar egna lagar och bestraffar personer utanför samhällets kontroll. 8. … dessa rättigheter var starkt kopplad till och genomförd på initiativ av de demokratiska länderna och de var riktade mot just diktaturländernas brist på demokrati. 9. … det fortfarande var så att de flesta kvinnor, både rika och fattiga, saknade rösträtt. Detta ändrades i och med valet 1921. 10. … företagen vill hålla sina planer hemliga för konkurrenterna. Det kan gälla nya produkter som man inte vill skylta med innan man har fått patent (ensamrätt) på sin nya produkt. Skulle insynen vara total skulle vilket annat företag som helst kunna stjäla en ny idé och själv kunna tjäna stora summor pengar. Det är därför det händer att företag ibland «spionerar», olagligt, på varandra. 6:11 förmågan att sammanfatta en text RUBRIK FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET Demokratiska spelregler Vilka rättigheter och skyldigheter har vi som lever i en demokrati? Två stormakter – En demokrati och en diktatur Vilka positiva och negativa exempel på bristande demokrati finns i USA och Kina? Opinionsbildning Vilka olika sätt finns det för att skapa opinion? Folkrörelser Vilka samhällsproblem under 1800-talet ledde till att folkrörelser bildades? Dagens intresseorganisationer Vilka nya samhällsproblem har lett till dagens intresseorganisationer? SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 30 Får kopieras 30 08/04/15 4:57 PM RUBRIK FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET Dagen då Rosa vägrade att resa sig Vilka konsekvenser fick Rosa Parks protest? Även i en demokrati finns det brister Vilka brister finns i demokratiska stater? 6:12 Vill du bli miljonär? b, c, b, d, c, a, d SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 31 Får kopieras 31 08/04/15 4:57 PM 7. Parti och ideologi 7:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPET INSATT I ETT SAMMANHANG Politiskt parti Ett politiskt parti har gemensamma mål och har även ett program för hur målen ska nås. Ideologi En ideologi är en samling idéer och värderingar som bildar en helhet av åsikter. Politiska ideologier vill förändra samhället så att det bättre stämmer överens med dessa idéer och värderingar. Kompromiss När man inte kan få igenom allt man själv vill får man gå ”halva vägen var”, dvs. man får lov att komma överens, kompromissa. Makt Makt har en person som kan påverka viktiga beslut och som påverkar många andra människor. USA:s president har kanske mest makt i världen. Grundlag Sverige har fyra grundlagar och dessa lagar handlar om hur landet ska styras, vilka rättigheter och skyldigheter alla medborgare har. Dessa grundlagar anses vara särskilt viktiga och är därför svårare att ändra på jämfört med andra lagar. Monarki Ett land är en monarki om statschefen är en kung eller drottning, som i Sverige. Republik Ett land är en republik om statschefen är en president som i USA. Konservatism Konservatism är en ideologi och som vill gå försiktigt fram med stora förändringar av samhället. Konservatism betyder ”att bevara”. Liberalism Liberalism betyder ”frihet” och denna ideologi var emot dåtidens kungamakt och ville ha större frihet för individer att själva bestämma över sina liv. Staten ska inte lägga sig i för mycket i hur människor väljer att leva sina liv. Socialism En socialist vill ha så små skillnader som möjligt mellan olika grupper av människor och kämpar för en stark stat, vilken ses som en garanti för att hålla tillbaka det privata ägandet vilket uppfattas som en orsak till stora orättvisor i samhället. Feminism Att vara feminist betyder att kämpa för att kvinnor ska få mer makt och inflytande. De är för ett jämställt samhälle där t.ex. män och kvinnor får lika lön för lika arbeten och där män och kvinnor delar lika på barn och hemarbete. Ekologism Ekologism är den nyaste ideologin och innebär att man kämpar för djurens och naturens rättigheter. Det betyder att man är kritisk till att människor ständigt ökar konsumtionen av materiella ting eftersom detta tär på vår gemensamma miljö. 7:2 Politik – vad är det? a) Politik, b) ej politik, c) ej politik, d) politik, e) ej politik, f) ej politik, g) politik, h) politik, i) politik, j) ej politik. 7:3 Mitt partiprogram Elevens svar. 7:4 Jämförelse mellan monarki och republik Norge Finland Tyskland Frankrike Italien USA Monarki Republik Republik Republik Republik Republik SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 32 Får kopieras 32 08/04/15 4:57 PM 7:5 Utveckla din läsförståelse MENING I LÄROBOKEN FÖRSTÅELSE AV MENINGEN • Vilka hot och belöningar kan det vara? Hoten kan vara att bryta en överenskommelse och rösta på ett annat partis förslag. Belöningar kan vara att lova ett visst antal ministerplatser i en kommande regering. • Hur mycket svårare? Det krävs två likadana beslut om en grundlagsändring samt att det ska vara ett riksdagsval mellan de två besluten. • Hur bryter de dessa regler? De bryter reglerna genom att inte följa dem, t.ex. att inte behandla alla grupper i samhället lika eller använda tortyr för att få fram ett erkännande. • Förklara sambandet tydligare! En sådan maskin var traktorn och en annan var skördetröskan vilket gjorde att arbetet gick fortare (mer effektivt) vilket medförde att det behövdes färre människor som arbetade inom jordbruket. • Varför? Därför att ideologierna skapades på 1800-talet och därför kanske inte har svar på dagens alla nya problem. • Förklara! Det betyder att nya lagar i en demokrati inte främst bygger på texter ur Bibeln eller någon annan religiös skrift (eller urkund). Beslut i en demokrati bygger på vad majoriteten bestämmer och dessa beslut begränsas enbart av olika friheter och rättigheter som bestäms i grundlagen. 7:6 En jämförelse mellan våra fyra grundlagar GRUNDLAG INNEHÅLLET I RESPEKTIVE GRUNDLAG Regeringsformen Här finns våra friheter uppräknade som t.ex. religions-, åsikts-, mötes- och demonstrationsfriheterna. I RF finns det även med att gränsen för att få rösta i Sverige är 18 år. Successionsförordningen Denna grundlag är den enda som inte reglerar vår demokrati, utan SO beskriver hur tronföljden är reglerad. När vår nuvarande statschef, kungen, avlider finns det bestämmelser om att det är kungafamiljens äldsta barn som blir ny monark i Sverige, dvs. kronprinsessan Victoria. Tryckfrihetsförordningen TF är den äldsta i världen när det gäller att garantera stor frihet för tidningar skriva vad de vill (som inte bryter mot andra lagar) och inte begränsas av statens censur. Vem som helst ska dessutom kunna starta en ny tidning, oavsett hur kritisk den är mot makthavarna i landet. Yttrandefrihetslagen Denna grundlag innehåller samma saker som TF. Skillnaden är att här gäller det andra medier, som film, tv och radio. 7:7 Dags för debatt! Elevens svar 7:8 Jämförelse av ideologierna IDEOLOGI DETTA ÄR IDEOLOGIN FÖR DETTA ÄR IDEOLOGIN EMOT Liberalism Ju större frihet för individer och företag desto bättre. Människor vet själva bäst vad som är viktigt för dem och ska själva kunna uppnå sina mål. Alla människor ska ges samma chans att utvecklas. Är starka försvarare av demokratin. Statens makt över individerna ska begränsas. Detta betyder att liberaler är emot socialism och kommunism. Liberaler ogillar höga skatter för att de tar ifrån människor rätten att själva bestämma över sina pengar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 33 Får kopieras 33 08/04/15 4:57 PM IDEOLOGI DETTA ÄR IDEOLOGIN FÖR DETTA ÄR IDEOLOGIN EMOT Konservatism Är för monarki och ett starkt försvar och har blivit allt mer liberala i sin syn på individer och samhällets utveckling. Att bevara traditioner anses fortfarande viktigt. Är emot snabba och radikala förändringar och är därför emot både socialism och kommunism. Socialism Är för jämlikhet i samhället. Samhället ska förändras så att de ekonomiska skillnaderna mellan människor blir så små som möjligt. Demokratiska socialister, socialdemokrater, vill förändra samhället genom reformer (demokratiskt beslutade lagar). Socialister är för höga skatter eftersom staten då får inkomster som kan användas till att jämna ut skillnader mellan människor. Är motståndare till liberalism och konservatism. Vill ha en stark stat med högre skatter. Socialister som står lång till vänster är tveksamma till privat ägande och privata företag. Socialdemokrati vill hitta en balans mellan en stark offentlig sektor (stat och kommuner) och privata företag. Kommunism Är för en stor förändring av samhället med enbart statligt ägande av företag och naturresurser. Kämpar för ett jämlikt samhälle, där arbetarklassen ska leda utvecklingen. Makten i samhället kommer att tas över genom revolution. Liksom socialisterna är man emot liberalism och konservatism. Kommunister anser att orättvisor uppstår som en följd av privat ägande. Fascism Är en nationalistisk ideologi som hyllar både en stark stat, ledare och parti som ska ha oinskränkt makt. Är emot både liberalism, socialism och kommunism. Anser att liberalism leder till ett för stort fokus på individer. Är, liksom kommunism och fundamentalism, emot fria demokratiska val. Fundamentalism Målet är ett samhälle som styrs av en religion, dvs. ett lands lagar och politik utgår från heliga böcker/texter. Skiljer inte mellan stat och religion utan de går ”hand i hand”. Präster har stor makt. Bekämpar allt som inte utgår från ”rätt” religion och tänkande. Bekämpar demokrati och sekularisering, ibland med användandet av våld. Feminism För jämställdhet mellan män och kvinnor inom samhällets alla områden dvs. både privat och inom arbetslivet (lika lön). Är för lagstiftning om kvotering för att få in fler kvinnor i företagens styrelser. Är emot allt som inte utjämnar orättvisor mellan könen och önskar bryta den manliga dominansen inom alla samhällsområden. Ekologism Denna ideologi är för ett hållbart samhälle som innefattar ekologisk odling, satsning på förnyelsebar energi samt satsning på kollektivtrafik. Veganer och djurrättsaktivister är typiska grupper. Är mot ständig ekonomisk tillväxt eftersom denna leder till exploatering av naturresurser vilket leder till olika miljöproblem. Denna ideologi är mot kommersialism och storskalig produktion. 7:9 Minsta gemensamma nämnare l. Ideologier 2. Kommunister 3. Olika historiska namn på moderaterna. 4. Sociala reformer genomförda under socialdemokratiska regeringar. 5. Nyckelfrågor för miljöpartiet. 6. Borgerliga partier. 7. Viktiga delar i marxistisk-socialistisk-kommunistisk ideologi. 8. Medborgerliga rättigheter som regleras av våra grundlagar. 9. Fascism 10. Blommor som förknippas med svenska riksdagspartier. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 34 Får kopieras 34 08/04/15 4:57 PM 7:10 Förmågan att sammanfatta en text/Punkt 2 RUBRIK FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET Makt och innehåll Vad handlar ytterst politik om? Ideologi och människosyn Hur kan olika människosyner skilja sig åt? Från ideologi till parti Vilka avgörande skillnader finns mellan olika politiska partier/block? Våra största partier Vilka partier ingår i de två ”politiska blocken”? Nya partier uppstår och andra upplöses Vilka partier har funnits sedan länge och vilka partier är nya? 7:11 Läxförhöret Elevens svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 35 Får kopieras 35 08/04/15 4:57 PM 8. Så styrs Sverige 8:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPENS BETYDELSE INSATT I ETT SAMMANHANG Regering Regeringen styr ett land och leds av en regeringschef. I Sverige kallas regeringschefen statsminister. Regeringar i Sverige består ofta av flera partier, dvs. det är oftast en flerpartiregering. Riksdag I Sveriges riksdag sitter 349 män och kvinnor som alla tillhör ett politiskt parti. Riksdagen har den verkliga makten då det är här nya lagar och andra viktiga beslut bestäms. De viktigaste beslutet gäller statsbudgeten, där statens inkomster och utgifter bestäms. Kommun En kommun har ansvar för förskolor, skolor, kollektivtrafik och vägar. I Sverige finns det 290 olika kommuner, några mycket små andra stora (när det gäller både till ytan och till befolkningens storlek). Alla i Sverige är ”medlemmar” i en kommun och betalar skatt till kommunen man bor i. Landsting Landstingen är oftast detsamma som län och har främst hand om sjukvården. Vi betalar skatt till landstingen. Statsskick Ett lands statsskick talar om hur ett land styrs. Det kan vara en monarki eller republik och vara demokratiskt eller inte demokratiskt (diktatur eller auktoritärt styre). Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kan liknas vid en riksdag på kommunal nivå. Det är här debatterna förs och besluten tas. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen kan liknas vid en regeringen på kommunal nivå. Det är kommunstyrelsen som styr kommunen och består oftast av olika partier. Kommunstyrelser består relativt ofta av partier från båda blocken. Utskott Riksdagsarbetet bedrivs främst i just utskotten och som kan ses som små ”miniriksdagar” där partiernas antal motsvarar deras antal i riksdagen. Minister En minister är chef för ett departement, t.ex. Utrikesdepartementet, och ministrarna (drygt 20 stycken) ingår alltid i regeringen. Departement I departementen arbetar experter och deras roll är att förbereda ett regeringsbeslut inom sitt ”sakområde”. Departementen leds av en minister och spelar en stor roll för regeringens arbete. Proposition En proposition är ett förslag som kommer från regeringen och som sedan, efter debatt, riksdagen fattar beslut om. Den viktigaste propositionen är budgetpropositionen. Motion En motion är ett förslag från riksdagsledamöter som riksdagen fattar beslut om. 8:2 Jämförelse mellan regering och riksdag DETTA GÖR REGERINGEN DETTA GÖR RIKSDAGEN Arbetar fram förslag (propositioner) till nya lagar Ansvarar för att fattade riksdagsbeslut genomförs Utnämna högre tjänstemän (chefer) för statliga myndigheter Ansvarar för utrikespolitiken Hålla kontakt med andra länders regeringar och internationella samarbetsorganisationer. Godkänner statsministern efter ett riksdagsval Stiftar nya lagar Kan lämna förslag till nya lagar (motioner) Fatta beslut om statens budgeten Kontrollera att regeringen och dess myndigheter gör vad de ska SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 36 Får kopieras 36 08/04/15 4:57 PM 8:3 Riksdag eller regering? a) Regering b) Riksdag c) Regering d) Regering e) Riksdag f) Regering g) Riksdag h) Riksdag i) Regering j) Riksdag 8:4 Förbättra din läsförståelse FRÅGA FÖRSTÅELSE AV MENINGEN/FRÅGAN Vad menas med offentlig makt? Offentlig makt är den makt som utövas av riksdag, statsförvaltning, domstolar, landsting och kommuner. Hur den offentliga makten utövas bestäms i grundlagarna. Vad betyder det att regeringen styr landet? Att styra innebär att regeringen påverkar hur samhället utvecklas genom att ge förslag på nya och förändra gamla lagar. Vad betyder det att riksdagen är folkets främsta företrädare? Riksdagsledamöterna är valda av folket i fria, allmänna och lika val och representerar därför folket. Vad betyder det att Riksdagen har röstats fram av folket i allmänna val vart fjärde år. Riksdagens riksdagens beslut är ett beslut är ett beslut av representanter som uttrycker folkets vilja. Regeringen har uttryck för folkets vilja? inte samma folkliga stöd eftersom det är statsministern som utser regeringens olika ministrar, inte riksdagen. Hur kontrollerar riksdagen regeringen? Kontroll kan utövas genom att enskilda riksdagsledamöter kan ställa frågor till ansvarig minister. Konstitutionsutskottet (KU) kan kalla ministrar till förhör om det finns misstanke om att regeringen inte har följt reglerna. Riksdagen kan, om den tappat förtroendet för regeringens sätt att styra landet, göra en misstroendeförklaring. Då röstar riksdagen om de har förtroende för ministern. Blir svaret nej, måste ministern avgå. Justitieombudsmannen (JO) granskar om den den statliga förvaltningen, som lyder under regeringen, gör sitt arbete på rätt sätt. Vilket slags arbete utförs i utskotten? I riksdagen förs debatter och det är här de avgörande besluten fattas, men det är i utskotten som allt förberedande arbete och diskussioner har förts. Varje utskott (antalet varierar) ansvarar för olika ”politikområden”. Varför måste regeringen ha riksdagens stöd? Om inte regeringen har riksdagens förtroende kan landet inte styras och då ska regeringen avgå och/eller utlysa nyval. Hur hjälper förvaltningen regeringen? Förvaltningen finns till för att hjälpa regeringen, dels genom att ta fram aktuell statistik och ett underlag för en nya lagförslag, dels genomföra de fattade besluten. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 37 Får kopieras 37 08/04/15 4:57 PM 8:5 Elevens svar. Utgångspunkten är: POLITISK NIVÅ EXEMPEL PÅ BESLUT SOM PÅVERKAR DIG OCH DIN FAMILJ Kommunal nivå Ansvarar för barnsomsorg, grund- och gymnasieskola, socialtjänst, vård och omsorg av äldre, byggfrågor, renhållning och avfallstjänst, räddningstjänst, vatten och avlopp. Landstingsnivå Ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, lokaltrafik och regional planering. Riksdagsnivå Ansvarar för de myndigheter som ska se till att riksdagens beslut genomförs på regional (regioner och landsting) och lokal nivå (kommuner). 8:6 Vad bestäms var? 1 Kommunen 2 EU 3 Riksdagen 4 Riksdagen 5 Kommunen 6 EU 7 Landstinget 8 Riksdagen 9 Landstinget 10 EU 11 Riksdagen 12 Kommunen 13 EU 14 Kommunen 8:7 Vem har makt? l. Toppnivå: Riksdagsledamot, Näringsminister, Finansminister, Kungen, Statsminister, företagschef (Ericsson), Mellannivå: Landshövding, Landstingspolitiker, Lokalnivå: Kommunalråd, Företagschef (Wikanders städ AB), Sjukhuschef. Rektor, Fritidspolitiker i kommunen 2. Statsministern och finansministern har stort inflytande över politiken. Näringsministern är också viktig och har mer inflytande än en normal riksdagspolitiker. Kungen har ingen formell makt men betyder mycket som symbolperson. Ericssons chef har stort inflytande inom det egna företaget men mindre makt i samhället än ministrarna. 8:8 Fördelningspolitik Elevens svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 38 Får kopieras 38 08/04/15 4:57 PM 9. Arbete och försörjning 9:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPETS BETYDELSE INSATT I EN MENING SÅ ATT SAMMANHANGET KLARGÖRS Arbetsmarknaden Det finns olika marknader där saker säljs och köps. På arbetsmarknaden säljs och köps arbete. Är efterfrågan stor på ett visst arbete och utbudet litet, som t.ex. för plåtslagare, kan priset/lönen för detta arbete bli högt/hög. Företagare En företagare är en person som driver ett företag, stort eller litet. Anställd En anställd person jobbar åt en privat företagare eller inom den offentliga sektorn. Högskola På högskolan går man efter gymnasiet och fördjupar sina kunskaper eller skaffar sig en yrkesutbildning. Arbetsgivare En arbetsgivare kan vara privat, som t.ex. IKEA eller H&M, eller offentlig som de som arbetar på en kommunal skola, ett landstingsstyrt sjukhus eller Statens järnvägar, SJ. Arbetslöshet Arbetslöshet är ett av de allvarligaste problemen, både för individen som drabbas och för samhället. Att vara arbetslös betyder att inte ha ett arbete trots att man vill ha det. Att studera på högskola är inte att vara arbetslös. Entreprenör Att vara en entreprenör menas att vara driftig, framåt och påhittig. Ofta förknippas begreppet med företagare och uppfinnare. En typisk entreprenör är Ingvar Kamprad, grundaren av IKEA, eller Niklas Zennström, en av grundarna av företaget Skype. Privat sektor Företag som är privata ägs och drivs av privata företagare/bolag och får sina inkomster via försäljning. De privata företagen har ofta tuffa konkurrenter och måste gå med vinst för att kunna bibehålla och utveckla verksamheten. Offentlig sektor Den offentliga sektorn får oftast sina inkomster från skatter, men även via avgifter och utgörs av alla de verksamheter som drivs av kommuner, landsting och staten. Arbetsmiljö Arbetsmiljö handlar om hur arbetsplatserna lever upp till olika krav på en god miljö för de som arbetar där. Det kan handla om luften, temperatur, risker med maskiner eller kemikalier och stress. Svartjobb Att jobba svart innebär att man inte betalar skatt för ett jobb man utfört. Diskriminering Att vara diskriminerad betyder att någon behandlas negativt på grund av t.ex. kön, etnicitet, sexuell läggning eller någon form av handikapp. 9:2 Fyra frågor Elevens svar. 9:3 Svartjobb l. Påståenden som stämmer: a, c, d, e, g, h, j. 2. Svartjobbaren: a, c, e, g, h, j Samhället: d Uppgifterna 9:4–9:8 Elevens svar 9:9 Ut på sambandsjakt 1. … att barnens inkomster behövs för familjen ska slippa gå hungriga. 2. … det finns framtidstro, en förhoppning att företagens försäljning och därmed produktion kommer att öka i framtiden. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 39 Får kopieras 39 08/04/15 4:57 PM 3. … inkomsterna försvinner och bidragen täcker inte inkomstbortfallet vilket leder till lägre välfärd. Detta kan även leda till sämre självförtroende och vidare till missbruk och till kriminalitet. 4. … arbetslösheten leder till att det offentliga får in mindre i skatt samtidigt som utgifterna ökar. 5. … skatt på sin inkomst som sedan går tillbaka genom att samhället betalar tillbaka med förskola, skola, skolmat, vägar med mera. 6. … mer tjänar du. 7. … arbetskraften är billig i många länder, dvs. det blir billigare för företagen att tillverka i så kallade låglöneländer. 8. … jobben i dag kräver mycket mer av teoretiska kunskaper jämfört med för 20– 30 år sedan. «Enklare» mer mekaniska arbetsuppgifter och yrken har försvunnit och utförs nu i länder i Asien och Afrika. 9. … lönerna kan stiga eftersom det är färre som konkurrerar om samma jobb, men även det motsatta kan inträffa. 10. … 9:10 Utveckla din läsförståelse FRÅGA/MENING SVAR PÅ FRÅGAN/FÖRSTÅELSE AV MENINGEN Det beror på att kraven för att få ett arbete idag är mycket högre, Varför är det svårare att få ett jobb idag jämfört med tidigare om man inte vilket i sin tur beror på att enklare jobb har försvunnit och dessa företag har flyttat utomlands. har gått igenom gymnasiet? Vad menas med att ha misskött sig allvarligt på en arbetsplats? Det handlar om att ha gjort något brott, t.ex. ha stulit saker som tillhörde någon arbetskamrat eller företaget eller betett sig mycket illa mot en arbetskamrat eller chef. Vad betyder det att klimatet för småföretagare måste bli bättre? Det betyder att det måste bli lättare att ha ett mindre företag. Det kan t.ex. gälla mindre pappersarbete (administration), förenklade regler för skatter samt att kunna göra undantag från LAS om företaget måste avskeda personal. Varför bytte man inte jobb flera gånger förr? Det främsta skälet var att jobben inte förändrades så snabbt förr i tiden. Ett annat skäl var att det var mycket svårare tidsmässigt att pendla förr, då kommunikationerna var sämre. Vad menas med ”ovanligt många” som Det ovanliga är att det är betydligt fler arbetstagare i Sverige som är med i facket? är med i facket jämfört med de flesta andra länder, som t.ex. USA, men det minskar i Sverige. Varför väljer många att bosätta sig utomlands? En orsak kan vara att det kan vara bra för karriären att ha erfarenhet från andra länder samtidigt som man lär sig språket bättre. 9:11 Den nyttiga analysmodellen Problemet med stigande ungdomsarbetslöshet Orsaker: • LAS gör det svårare att komma in på arbetsmarknaden, men skapar trygghet för den äldre arbetskraften. • Yngre människor har mindre erfarenheter från arbetslivet. • En lågkonjunktur gör att efterfrågan på arbetskraft minskar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 40 Får kopieras 40 08/04/15 4:57 PM • Ungdomarna kan ha en utbildning som inte efterfrågas eller bristande utbildning genom att man har hoppat av gymnasiet eller högskolan. • Dåligt självförtroende och bristande språkkunskaper kan göra det svårare att få ett jobb. Konsekvenser: • För individen kan en lång tid som arbetslös innebära att den utbildning man har blir omodern vilket riskerar att öka problemen. • Är man utan jobb kan man tappa tron på sig själv och blir arbetslösheten långvarig finns det risk för sämre hälsa. • För samhället innebär ungas arbetslöshet stora kostnader genom uteblivna skatteinkomster och p.g.a. att olika stöd, bidrag, betalas ut till den arbetslöse. • De arbetslösa har sämre ekonomi vilket gör att de konsumerar mindre än de som har ett arbete. Ökar arbetslösheten minskar efterfrågan vilket i sin tur kan leda till att ännu fler blir arbetslösa. Lösningsförslag: • Samhället försöker via arbetsförmedlingen att hjälpa arbetslösa ungdomar genom att erbjuda utbildning, uppdatering inom det yrke man utbildat sig till eller genom omskolning till ett nytt yrke. Lärlingsutbildning är ett exempel. • Samhället kan göra det billigare och enklare att anställa ungdomar genom att minska avgifterna (arbetsgivaravgifter) för arbetsgivarna på olika sätt, t.ex. genom att staten bidrar till avgifterna eller genom att sänka andra skatter för företagen. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 41 Får kopieras 41 08/04/15 4:57 PM 10 Massmedier 10:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPEN INSATT I EN ELLER ETT PAR MENINGAR Massmedia De vanligaste och äldsta medierna är tidningar, radio, film och tv som kan beskrivas som olika kanaler för att få ut information till många människor. Informationssamhälle Det nuvarande samhället som har ersatt jordbruks- och industrisamhället. Infotainment En mix av information och entertainment. Begreppet syftar på att även nyheter presenteras på ett underhållande sätt. Propaganda Propaganda är information vars syfte är att påverka oss genom att ensidigt lyfta fram det positiva eller negativa. Är ett vanligt sätt att påverka i diktaturländer. Morgon- och kvällstidning Exempel på morgontidningar är Dagens nyheter och Svenska dagbladet som många prenumererar på och får i sin brevlåda tidigt på morgonen. De största kvällstidningarna i Sverige är Aftonbladet och Expressen som dock går att köpa redan på förmiddagen. Opinionsbildning Opinionsbildningens syfte är att påverka åsikter, oftast politiska. De stora företagen, fackföreningarna och andra intresseorganisationer försöker att påverka politiker för att få igenom sina synpunkter och krav. Yttrandefrihet Yttrandefriheten mycket viktig och bör vara så stor som möjligt, dvs. med så få och små inskränkningar som möjligt. Yttrandefriheten är inskriven i den svenska grundlagen. Denna frihet bekämpas hårt av diktatorer. Public service Public service är de radio- och tv-kanaler som står fria från reklaminkomster (SVT samt Sveriges radio) Programmen finansieras med hjälp av pengar från avgifter. Sociala medier De sociala medierna har vuxit enormt i omfattning och betydelse de senaste tio åren vilket hänger samman med att ”alla” i dag är uppkopplade till internet via en dator eller mobil. Exempel på sociala medier är Facebook och Instagram. En orsak till de sociala mediernas framgång är att de är exempel på tvåvägskommunikation. Tryckfrihet Tryckfriheten har stor betydelse för att tryckta tidningar ska kunna arbeta så fritt som möjligt och utan att riskera statlig censur eller andra inskränkningar av det tryckta ordet. Bekämpas av alla diktatorer. Offentlighetsprincipen Denna princip är speciellt viktig för att journalister ska kunna granska makten genom att de ska kunna ta del av all information, även brev, som kommit till en myndighet, som t.ex. en minister. Allt är offentligt, inget är hemligt, är grundprincipen. Gäller dock inte privata företag. Nyhetsbyrå En ”byrå” som har korrespondenter spridda över hela världen för att ”nosa” reda på nyheter, helst först av alla. Dessa nyheter säljs sedan till olika medier över hela världen. De största nyhetsbyråerna är AP och UPI i USA och Reuter i Storbritannien. I Sverige har vi TT, Tidningarnas Telegrambyrå. 10:2 Ut på sambandsjakt 1. … antalet medier ökar och därmed konkurrensen mellan dem. En annan orsak är att informationen i dag går ”med ljusets hastighet” från en kontinent till en annan och nyhetsvärdet försvinner snabbt dvs. en nyhet blir snabbt gammal. 2. … större vinster gör den kommersiella kanalen och företaget som äger kanalen. 3. … de inte har några säkra tidningsköpare, prenumeranter, och måste konkurrera på ”liv och död” varje dag, bland annat via säljande löpsedlar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 42 Får kopieras 42 08/04/15 4:57 PM 4. … de är den mindre av två tidningar på en viss ort och skulle bli utkonkurrerad av den större tidningen om inte man fick statligt presstöd. Ett stöd som dock har minskat. 5. … ett program eller en film avbryts, cirka fyra gånger per timme, av olika reklaminslag. Detta leder, bland annat, till att en långfilm blir betydligt längre. 6. … underhållningsprogram är populära vilket betyder stora tittaskaror vilket gör att reklam vid dessa program blir dyrare och vinsterna för tv-bolaget större. 7. … risken för monopol minskar möjligheterna att få ta del av olika röster som har olika uppfattningar vilket är viktigt i en demokrati för att människor ska kunna ta ställning efter att ha tagit del av olika åsikter. 8. … det är massmedierna som har i uppdrag att kritiskt granska olika makthavare, både politiker och inom företagsvärlden. Massmedierna kallas ofta för ”den tredje statsmakten” där riksdagen och regeringen utgör de två andra «makterna». 9. … denna princip underlättar för journalisterna att utföra sin kritiska granskning. 10. Eget förslag på samband. 10:3 Förbättra din läsförståelse MENING OCH FRÅGA FÖRSTÅELSE AV MENINGEN Varför kontrollerades tidningen Orsaken var att Sverige på denna tid inte var en demokrati, utan en så noga? monarki där kungen med hjälp av en liten grupp rådgivare styrde med oinskränkt makt, och kungen ville inte ha någon kritik. Sverige var på den tiden ofta i krig med olika länder och krävde total lojalitet av befolkningen. Vad är en samhällsfråga? En samhällsfråga, till skillnad mot en privat fråga, gäller många människor och där det finns olika åsikter. Varför är reklam förbjudet i de statliga kanalerna? Reklam är förbjudet främst för att man inte vill vara påverkad av reklampengarna och företagen som betalar för reklamen. Man vill vara fri från olika vinstintressen. Varför är internet ett hot? Internet är svårt att kontrollera genom att människor kan ta del av och sprida information, t.ex. kan personer med hjälp av smarta telefoner ta och sprida bilder av händelser som de kinesiska ledarna inte vill att omvärlden ska få veta något om. Varför är det lönlöst? Skälet till detta är att det alltid kommer att finnas möjligheter att komma förbi diktaturernas försök att stoppa spridningen av kritisk information. Fördel för vem, för vad? Fördelen är för de som är kritiska mot den kinesiska diktaturen och de som stödjer deras kamp för demokrati. På vilket sätt är medierna viktiga för demokratin? Mediernas viktigaste roll i en demokrati är att kritiskt granska de som har makten, främst politiker och andra makthavare, t.ex. chefer för stora företag eller organisationer. Varför är det extra viktigt att försöka hänga med i medierna när man fyllt 18 år? När man fyllt 18 år har man rösträtt och för att veta vad man ska rösta på är det viktigt att försöka skaffa information från olika håll. Varför är det viktigt att inte nyhetsuppläsare tar ställning i en fråga? En nyhetsuppläsare måste vara neutral, objektiv, och absolut inte ta ställning för eller emot någon eller något. Skulle detta ske skulle vi tappa förtroendet både för journalisten och den kanal han/hon tillhör. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 43 Får kopieras 43 08/04/15 4:57 PM 10:4 En kommunikationsmodell Morgonekot på P l: Sveriges Radio/Nyheter/Radio/Radiolyssnare Inrikesnyhet i Svenska dagbladet: Svenska dagbladet/Nyhet/Tidning/Läsare Reklampelare på torget: Företag/Sälja produkt/reklampelare/konsument, köpare Hemsida om trädgårdsodling: Trädgårdsentusiast/Odlingstips/internet/Andra intresserade Rockkonsert: Rockband/Underhålla, sprida åsikter/rockfans Uppgifterna 10:5–10:8 Elevens svar 10:9 Minsta gemensamma nämnare 1. Massmedier 2. Kvällstidningar 3. Nyhetssidor 4. Tidningens inkomster 5. Massmediernas roll i en demokrati 6. Kommersiella radiokanaler 7. Webbadresser – Toppdomäner 8. Nyhetsbyråer 9. Informationskällor eller bara ”källor” 10. Hobbytidningar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 44 Får kopieras 44 08/04/15 4:57 PM 11. Reklam 11:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPET INSATT I EN ELLER ETT PAR MENINGAR Reklam Reklam är ett massmedium, vars huvudsyfte är att via uppmärksamhet kring en vara eller tjänst påverka försäljningen och därmed vinsten för företaget bakom reklamen. Information Information kan vara både saklig och osaklig, innehålla fakta och värderingar. Mängden information har ökat enormt de senaste 15 åren på grund av internet. Propaganda Huvudsyftet med propaganda är att påverka andra människor att ändra åsikter och beteenden, och i mindre grad informera sakligt. Propaganda används inom politiken och används speciellt av diktaturer för att lyfta fram det positiva hos ledaren och landet. Marknadsföring Att marknadsföra handlar om att informera om en vara eller tjänst så att konsumenterna vill köpa varan eller tjänsten. Ytterst handlar marknadsföringen om att besvara frågan: Hur ska vi informera om vår produkt, tjänst så att det leder till att nya och gamla kunder köper företagets varor eller tjänster? Målgrupp Målgrupp är den grupp som kan förväntas köpa en viss vara eller tjänst. Exempelvis kan barn vara en målgrupp om man ska marknadsföra leksaker och småbarnsföräldrar om man säljer blöjor. Marknadsundersökning Man undersöker marknaden för att ta reda på vilket intresse det finns för en ny produkt eller tjänst samt vad målgruppen är beredd att betala. Direktreklam Exempel på direktreklam är den reklam vi får direkt i vår brevlåda eller i datorn. Sponsring Sponsring är ett sätt för t.ex. Sveriges television att få in reklaminkomster i samband med stora idrotts- eller musiktävlingar. Kraven på sponsringen är att den bara får visas före och efter programmet och inte innehålla mer än företagens namn (logga) utan rörliga bilder. En annan betydelse av sponsring är när företag stöder en idrottsklubb eller en opera för att bli förknippad med något positivt. Produktplacering Produktplacering kan ses som ett försök till ”smygreklam” och handlar om att visa upp en produkt i en film eller i ett studioprogram. I filmen kan hjälten köra en viss bil och i studion dricker alla ur Coca-Colaflaskor. 11:2 Dags att debattera! Elevens svar. 11:3 Förmågan att sammanfatta en text RUBRIK ETT FÖRSLAG PÅ EN RUBRIKFRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET Tre sorters reklam På vilka tre olika sätt kan vi dela in olika typer av reklam? Reklamen som vill Vilka olika metoder använder reklamen för att påverka oss så att vi köper varan eller få oss att reagera tjänsten? Marknadsföring På vilka sätt (genom vilka kanaler) kan företag öka sin försäljning genom att informera om sina varor eller tjänster? Regler för reklam Vilka är reglerna och varför finns den? Sponsring Vad menas med sponsring och var förekommer den? Produktplacering Vad menas med produktplacering och varför är den svår att upptäcka? SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 45 Får kopieras 45 08/04/15 4:57 PM 11:14 Fakta eller värdering V, F, F, V, V, F, V, F, V, V, F 11:5 Vad är fel? F, S, F, F, F, S, S, S, F, S Uppgifterna 11:6–11:7 Elevens svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 46 Får kopieras 46 08/04/15 4:57 PM SO.S Samhälle 9 12. Samhällets pengar 12:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP SÄTT IN BEGREPPET I ETT SAMMANHANG, I EN ELLER ETT PAR MENINGAR Utbud och efterfrågan Det är sambanden mellan utbudet och efterfrågan som avgör priset. Utbudet på t.ex. gräs är mycket stort och efterfrågan liten. Därför blir priset lågt på gräs. Utbudet på diamanter är däremot mycket litet och efterfrågan stor. Därför blir priset högt. Ekonomiskt system Ett ekonomiskt system bestämmer hur samhällets ekonomi ska fungera: Vad som ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur resultatet av produktionen ska fördelas mellan människor? Varje land har ett eller en mix av olika ekonomiskt system. I Sverige har vi en marknadsekonomi med inslag av planekonomi, dvs. samhällel bekostar, äger och driver produktion av varor och tjänster. Planekonomi Planekonomi betyder att staten bestämmer vad som ska produceras i ekonomin, hur det ska gå till och hur resultatet ska fördelas. För att staten ska kunna bestämma detta så äger staten alla naturresurser och företag, som t.ex. i Nordkorea och på Kuba. Marknadsekonomi I en marknadsekonomi är det konsumenter och producenter (företag) som bestämmer vad som ska produceras, hur produktionen ska gå till och hur fördelningen ska bli. Ett annat sätt att säga samma sak är att det är ”marknaden” (producenternas utbud av varor och tjänster och konsumenternas efterfrågan på dessa) som bestämmer vad, hur och hur det ska fördelas. När t.ex. företagen fattar sina beslut måste de ta hänsyn till vad konsumenterna vill ha och vad de är beredda att betala för en vara eller tjänst. Blandekonomi I en blandekonomi finns det en mix av privat och offentligt ägande. Det ekonomiska kretsloppet Det ekonomiska kretsloppet visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan olika delar av ekonomin. Delarna består av hushåll, banker, företag och det offentliga (stat, landsting och kommuner). Produktionsfaktor De fyra produktionsfaktorerna är: arbetskraft, råvaror, realkapital och kunskap. Realkapital Med realkapital menas det som behövs i form av maskiner, datorer och lokaler för att det ska gå att producera varor och tjänster. Konkurrens Motsatsen till konkurrens är monopol, dvs. att det bara finns en ägare inom en bransch. I en marknadsekonomi finns det många företag som tävlar mot varandra för att tjäna pengar på sin verksamhet. Statsskuld Om statens utgifter är större än dess inkomster är statsskulden negativ. Detta är ingen katastrof på kort sikt men kan bli ett problem om statsskulden fortsätter att stiga under en längre period. Hög- och lågkonjunktur Den ekonomiska utvecklingen har sina goda år (högkonjunktur) och dåliga år (lågkonjunktur) och som byter om varandra. Inflation Med inflation menas att pengarnas värde minskar. Ett annat sätt att beskriva inflationen är att säga att man måste betala mer för samma vara ett år senare. Sverige har som mål att inflationen ska ligga kring 2 procent per år. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 47 Får kopieras 47 08/04/15 4:57 PM 12:2 Produktionsfaktorer Kock: Realkapital: stekpanna, restaurangkök, köksutrustning Arbetskraft: sin egen Kunskap: förstå recept, vara kreativ, känna till priser och kvalitet på olika livsmedel Råvaror: kött, kryddor, grönsaker Snickare Realkapital: tumstock, hammare, såg, spik och skruv, borrmaskin Arbetskraft: sin egen Kunskap: priser och kvalitet på olika träslag, tyda en ritning, veta vilka verktyg som passar vid olika tillfällen Råvaror: olika träslag, gipsväggar, plywoodskivor Bonde Realkapital: traktor, skördetröska, harv Arbetskraft: sin egen Kunskap: hur olika grödor trivs på olika jordar, om hur olika gifter påverkar miljön, när det är dags att så och skörda Råvaror: sättpotatis, spannmål, gödningsmedel, bekämpningsmedel Webbdesigner Realkapital: dataprogram, mus, hårddisk, datorskärm Arbetskraft: sin egen Kunskap: hur en hemsida skapas och hur den görs så begripliga som möjligt för användarna, presenterar information så enkelt som möjligt, 12:3 Vad bestämmer priset? l. minskar 2. ökar 3. ökar 4. minskar 5. minskar 6. ökar. 12:4 prispåverkan 2. utbudet minskar, priset ökar 3. utbudet minskar, priset ökar 4. utbudet ökar, priset minskar 5. efterfrågan minskar, priset minskar 6. utbudet ökar, priset minskar 7. efterfrågan ökar, priset ökar. 12:5 Finansministern behöver hjälp Elevens svar. 12:6 Analysera ett problem Orsaker: • Inflationen är hög vilket har gjort att räntan stigit kraftigt, vilket har lett till att kostnaderna för lånen har blivit dyra som i sin tur har lett till att biltvätten går dåligt. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 48 Får kopieras 48 08/04/15 4:57 PM • Efterfrågan på biltvätt kan ha minskat vilket kan vara en orsak till problemet. • Skatterna t.ex. moms och arbetsgivaravgifterna kan ha höjts. • Avgifter, t.ex. som ska bekosta arbetet med att ta hand om miljöfarliga biltvättmedel, kan ha höjts. • Lönekostnaderna kan ha blivit dyrare vilket minskar vinsterna. • Konkurrensen kan ha blivit hårdare om t.ex. en annan biltvätt har öppnat i närheten och som tvättar billigare. • Utbudet av biltvättande företag har ökat; dvs. samma som med den ökade konkurrensen. • Hyreskostnaderna kan ha stigit vilket har förvärrat problemen. • De totala kostnaderna har stigit samtidigt som inkomsterna har sjunkit. Konsekvenser: • De som arbetar har att välja mellan att jobba mer eller att en tvingas sluta arbeta på biltvätten. • De som arbetar i företaget ”tvingas” ta hjälp av samhällets bidrag. Åtgärder för att komma till rätta med problemen: • Företaget kan försöka sänka priset för att locka fler till tvätten. • Företaget kan förbättra reklamen för att öka efterfrågan. • Företagarna kan välja att ta ut mindre i lön från företaget, dvs. de sänker sin levnadsstandard för att rädda företaget. • Företaget kan försöka sänka kostnaderna, t.ex. genom att använda mindre och billigare bilschampoo. • Företaget kan arbeta mer, ha öppet längre på kvällarna, ha öppet under helgerna för att på så sätt öka utbudet av arbetskraften i företaget. Uppgifterna 12:7–12:10 Elevens svar. 12:11 Förbättra din läsförståelse MENING/FRÅGA FÖRSTÅELSE AV MENINGEN/FRÅGAN Vad menas med att länderna är duktiga? Sverige, t.ex., har gott om skog och har lång erfarenhet av och kunskap om att utnyttja skogen som råvara för att exportera papper, pappersmassa och trämöbler (IKEA). Hur kan man använda pengarna effektivt? Att använda pengarna effektivt betyder att göra kloka investeringar som ökar värdet på företaget . Varför leder marknadsekonomin till stora inkomstskillnader? Dels beror det på att man tillåter privat ägande och egna idéer. En person som Ingvar Kamprad skulle aldrig ha blivit mångmiljonär i ett land med planekonomi. Varför leder planekonomi till dålig ekonomisk utveckling och effektivitet? I en marknadsekonomi bestämmer priset på en vara/ tjänst om en företag vill tillverka just den varan/tjänsten och om konsumenten vill köpa just den varan/tjänsten till detta pris. Priset bestäms på en fri marknad och uppstår i samspelet mellan producenter och konsumenter. I en planekonomi är det staten som bestämmer vad som ska produceras och vilket priset ska vara. Men staten har svårt att veta vad konsumenterna egentligen efterfrågar och vad de är beredda att betala för en vara/tjänst. Det leder ofta till att fel varor/tjänster produceras till fel priser, vilket är att ”slösa” med resurserna. Vilken typ av skatt påverkas Om människor konsumerar mycket, som under julen och vid högkonjunktur, av människors konsumtion? kommer staten att få in mer i moms som i de flesta fall är 25%. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 49 Får kopieras 49 08/04/15 4:57 PM MENING/FRÅGA FÖRSTÅELSE AV MENINGEN/FRÅGAN Varför är inlåningsräntan lägre än utlåningsräntan? Det är denna skillnad som gör att bankerna går med vinst. Bankerna tjänar pengar genom detta. Hur hänger det ihop? Detta beror på att staten får in mindre pengar vilket gör att staten måste spara in på olika bidrag. Samtidigt är förhoppningen den att lägre skatt ska skapa fler jobb (människor vill arbeta mer därför att de får behålla en större del av sin lön) vilket minskar bidragen till arbetslösa. Vad menas med arbetsmarknadens parter? En ”part” är en del och i detta fall är de två delarna arbetsgivarna och löntagarna som gör upp om löner och arbetsmiljöfrågor samt fortbildning på arbetsmarknaden. Hur gör Riksbanken för att hålla koll på räntan och varför är en jämn och låg ränta bra? Räntan justeras av Riksbankens penningpolitik genom att man föreslår att räntan ska vara oförändrad, högre eller lägre. Om räntan är låg är det bra för investeringarna (det är billigt att låna pengar) och att den är jämn är bra för att räntan inte hoppar upp och ner vilket skapar osäkerhet, bl.a. för de som planerar att investera i något, t.ex. i en ny maskin till fabriken eller i en ny bostad. 12:12 Vilka konsekvenser? ANTA ATT DETTA HÄNDER HUR PÅVERKAS INDIVIDER OCH HUR PÅVERKAS SAMHÄLLET? GRUPPER? Företag flyttar utomlands Detta kommer att göra människor arbetslösa, speciellt de med lägre utbildning och yrkeserfarenheter. Kostnaderna för arbetslösheten stiger, skatteintäkterna minskar och kanske måste därför skatterna höjas. Sveriges kommuner måste spara Detta riskerar att göra människor arbetslösa och eventuellt måste små förskolor och skolor stängas, vilket ger längre väg för elever och anställda. En konsekvens för samhället är att kommunernas service försämras. Det blir mindre attraktivt att bo där och huspriserna kan därför sjunka. Riksdagen beslutar om höjda barnbidrag För gruppen barnfamiljer betyder det att man kan konsumera eller spara mer. För samhällsekonomin kan de höjda barnbidragen innebära en injektion, dvs. större efterfrågan som kan leda till ökad produktion och fler i arbete. Riksbanken sänker sin ränta Detta är bra för alla med stora lån, t.ex. villaägare i storstadsområdena. Med lägre ränta blir det billigare för företagen att låna pengar till investeringar vilket kan leda till att fler anställs och arbetslösheten minskar. Riksdagen beslutar att Vinnarna skulle vara de som sänka bensinskatten med kör bil till jobbet och har långa 20 % resor. Inflationen skulle minska samtidigt som utsläppen av koldioxid skulle öka vilket i sin tur skulle leda till att växthuseffekten skulle påverkas negativt. Om alla får en löneförhöjning på 20 % Vinnarna skulle vara de som har ett arbete, i alla fall på kort sikt. Skulle människorna konsumera mycket mer skulle inflationen snabbt öka och löneförhöjningen skulle ”ätas upp” av prishöjningarna i det längre perspektivet. En stor sänkning av kommunalskatten Vinnarna skulle vara alla grupper som har en inkomst. De kan välja att spara eller konsumera mer. Skulle människorna konsumera mer skulle det ske samma saker som i det tidigare exemplet med en stor löneförhöjning. Pensionsåldern höjs med två år Skulle säkert uppfattas negativt, speciellt de med tunga arbetsuppgifter. Risk finns att fler människor blir utslitna och får yrkesskador vilket gör att sjukvårdskostnaderna stiger. När alla arbetar längre så kommer fler att betala skatt vilket ger samhället större skatteinkomster som kan satsas på nya reformer eller skattesänkningar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 50 Får kopieras 50 08/04/15 4:57 PM 12:13 Problemet med en snabbt stigande inflation Vad menas med inflation? - Att värdet på pengar minskar - Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att säga att varor och tjänster blir dyrare. Du får allt mindre varor och tjänster för samma summa pengar. Till exempel att en läsk som kostade 12 kronor förra året kanske kostar 15 kronor i år. Orsaker: • Lönerna stiger, vilket leder till att priserna höjs osv. Detta kallas löne-prisspiralen. • Då det är dålig konkurrens inom en bransch ökar riskerna för att priserna stiger. Detta är ett exempel på kostnadsinflation och som även kan uppstå genom att oljepriset ökar snabbt. Detta leder till att bensinpriset kommer att öka, vilket i sin tur kommer att leda till transporter och uppvärmning av bostäder fördyras. Detta kommer att leda vidare till att löntagarna vill ha högre löner för att kompensera för dyrare utgifter. Eftersom oljan är en viktig importvara kan denna typ av inflation kallas för ”importerad inflation”. • Inflation kan också orsakas av en hög efterfrågan. Hög efterfrågan på varor och tjänster leder till högre priser. • Inflationen kan orsakas av psykologiska faktorer, som att många människor förväntar sig att inflationen kommer att fortsätta och stiga. Konsekvenser: • Låntagare med sparpengar är förlorare om inflationen är högre än bankens sparränta. • Pensionärer är också förlorare då denna grupp inte kan kompensera dyrare varor och tjänster med högre löner. • Människor med stora skulder är vinnare om inflationen är högre än låneräntan. Inflationen hjälper då till att ”betala av” lånen. • Om inflationen gör att priserna på svenska exportvaror fördyras mer än andra länders varor så blir svenska varor dyrare vilket kan påverka Sveriges utrikeshandel negativt. Det kan i sin tur leda till arbetslöshet inom branscher med hög andel exportvaror. Sveriges konkurrenskraft försämras med andra ord. Lösningsförslag: • Riksbanken kan höga sin styrränta vilket kommer att leda till att människors efterfrågan minskar då det blir dyrare att låna till konsumtion. • Regeringen kan genom sin finanspolitik minska efterfrågan t.ex. genom att höja skatter och avgifter och minska statliga investeringar. • Parterna på arbetsmarknaden, fack och arbetsgivare, kan komma överens om löneökningar som inte spär på inflationen. 12:14 Analysmodellen: del 2 Vad menas med ekonomisk tillväxt? • Vanligtvis mäts ekonomisk tillväxt genom att se hur mycket BNP (BruttoNationalProdukten), dvs. det samlade värdet av alla varor som produceras i ett land, ökar under ett år. Oftast mäts förändringen av BNP mellan två månader, månader, kvartal eller år och mellan olika länder. (BNP/capita är BNP dividerat med antalet invånare i landet.) • Sveriges hela ekonomi (BNP) har ökat 3-4 procent per år under hela 2000-talet. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 51 Får kopieras 51 08/04/15 4:57 PM Orsaker: • En minskning kan orsakas av dålig produktivitet. Med produktivitet menas hur effektiv produktionen är, t.ex. hur mycket som produceras per arbetstimme, eller hur mycket det kostar att producera en vara eller tjänst. Om det tar längre tid att producera en vara eller tjänst, eller om det kostar mer att producera den, säger man att produktiviteten minskar. • Att det tar längre tid eller kostar mer att producera en vara eller tjänst kan bero på att landets företag inte har hängt med i den tekniska utvecklingen av produktionen. Maskiner och arbetssätt kan ha blivit omoderna. Konsekvenser: • Detta med dålig produktivitet leder till att varorna blir dyrare vilket i sin tur kommer att leda till lägre efterfrågan och därmed ökad risk för arbetslöshet och lågkonjunktur. • Om den ekonomiska tillväxten tappar fart får staten in mindre skattepengar och besparingar måste kanske göras inom välfärdssektorn, vilket främst drabbar ”svaga grupper” i samhället, som sjuka, handikappade och småbarnsföräldrar. • En positiv effekt av lägre ekonomisk tillväxt är att mindre naturresurser används vilket i sin tur är bra för miljön. Lösningsförslag: • Staten kan få fart på ”de ekonomiska hjulen” genom att öka sina investeringar inom t.ex. bostadsbyggandet och satsningar på infrastruktur (transporter). • Staten kan minska skatterna vilket ger konsumenterna mer pengar som de kan använda för att köpa företagens varor och tjänster, vilket leder till att företagen kan behålla sina anställda. • Riksbanken kan genom sin penningpolitik (sänka styrräntan) påverka efterfrågan och investeringar för att få fart på den ekonomiska tillväxten. 12:15 Analysmodellen: del 3 Vad menas med lågkonjunktur? • Lågkonjunktur förknippas oftast med ”dåliga tider”, med många människor som är utan arbete. Priserna och efterfrågan minskar i en lågkonjunktur. • Lågkonjunktur inträffar när tillväxten i ekonomin är lägre än den genomsnittliga BNP. Orsaker: • Minskad total efterfrågan på varor och tjänster. • Hög inflation gör att resurser, varor och tjänster blir dyrare vilket kan leda till att riksbanken tvingas höja sin styrränta vilket kan göra att ”luften går ur” ekonomin. • Genom den höjda räntan blir det dyrare att låna till konsumtion och investeringar vilket leder till att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare. Konsekvenser: • Ökad arbetslöshet. • Risken för ökade konflikter i samhället då resurserna minskar samtidigt som skillnaderna mellan olika samhällsgrupper (rika och fattiga) ökar. • Minskad(e) konsumtion och investeringar. • Inflationen är låg, dvs. sjunkande priser. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 52 Får kopieras 52 08/04/15 4:57 PM • Svagare statsfinanser p.g.a. minskade skatteinkomster bland annat beroende på den högre arbetslösheten och minskad konsumtion (minskade intäkter från moms). Lösningsförslag: • Riksbanken kan via sin penningpolitik sänka räntan vilket leder till ökad efterfrågan och investeringar. • Regeringen kan få fart på ekonomin genom att satsa på offentliga investeringar och höja bidrag och statliga investeringar eller sänka skatterna (moms och på inkomster) för att få fart på efterfrågan. 12:16 d, c, a, d, b, c, d, b SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 53 Får kopieras 53 08/04/15 4:57 PM 13. Handel i världen 13:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPENS BETYDELSE INSATT I EN MENING Handel Sverige bedriver handel med många olika länder vilket betyder att vi säljer egna varor (export) och köper andra länders varor (import). Naturtillgångar Med naturtillgångar menas allt detta som människor kan utnyttja av naturen och som har ett ekonomiskt värde. Exempel på naturtillgångar är olja, skog, vatten och järnmalm. Frihandel Med frihandel menas att handeln mellan länder ska vara så fri som möjligt från olika typer av hinder, t.ex. tullar (skatter på importvaror) eller kvoter (bara en viss mängd av import tillåts). Protektionism Detta är motsatsen till frihandel, dvs. länderna vill skydda sina egna varor från konkurrens. Råvaror En råvara är något som kan utvinnas ur naturen men är obearbetad. Exempelvis skog och malm. Globalisering Med globalisering menas olika processer där hela världen är inblandad. Exempelvis så är alla världens länder inblandade i den globala handeln liksom i den globala kommunikationen via internet. Valuta Valuta är ett lands pengar och som är godkända som betalningsmedel inom ett lands gränser. I Sverige har vi kronan som vår valuta. I EU gäller euro, i USA dollar och i Storbritannien betalar man med sitt lands valuta och som är pund. Import När Sverige köper andra länders varor är det exempel på importvaror, t.ex. olja och gas. Export När Sverige säljer varor som produceras här, som t.ex. stål och papper, så är det exempel på export. Tull Tull är en skatt på importvaror. Investera När en person, ett företag eller staten gör en investering så betyder det att man satsar pengar på något projekt med förhoppningen om att vinna fördelar (pengar) i framtiden. Att investera betyder därför att man väljer att inte konsumera något i dag utan någon gång i framtiden. Finansmarknaden Finansmarknaden är ett samlingsbegrepp för för alla transaktioner (köp och försäljning) av aktier, fonder, valutor och råvaror. De som handlar på finansmarknaden är t.ex. banker, försäkringsbolag, aktiemäklare och pensionsfonder. 13:2 Vilka hör ihop? Planekonomi: Staten avgör vad som ska produceras och hur produktionen ska ske. Naturtillgångar: Olja, skog, fisk, malm är exempel på detta. Råvarubörs: Här säljs och köps t.ex. kakao, guld och socker. Export: Varor som ett land säljer till ett annat land. Globalisering: Länder i världen knyts samman och blir beroende av varandra. Positiv handelsbalans: Värdet av ett lands export är högre än importen under ett år. Tull: En avgift som läggs på importvaror. Valutaunion: Flera länder har samma valuta, EMU är exempel på en sådan. Valutamarknad: Här kan du köpa och sälja valutor, t.ex. svenska kronor. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 54 Får kopieras 54 08/04/15 4:57 PM 13:3 Förädlade varor RÅVARA FÖRÄDLAD VARA Kakaoböna Choklad Potatis Chips, pommes frites Skog Trämöbler, trähus, papper, tidningar, pappkartonger Järnmalm Järn, stål, tandläkarborr Olja Bensin, diesel, plastprodukter Guld Smycken, tandlagning Komjölk Grädde, fil, yoghurt, keso, smör, ost Bomull Tråd, tyger, skjorta och andra kläder, hemtextilier och i förbandsartiklar (tops) 13:4–13:6 Elevens svar 13:7 Vill du bli miljonär? c, c, d, d, a, b, d, a SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 55 Får kopieras 55 08/04/15 4:57 PM 14. Världssamfundet 14:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BEGREPPET INSATT I ETT SAMMANHANG Internationella organisationer Organisationer som finns i många länder, t.ex. FN, EU och Röda korset Terroristorganisationer Organisationer som t.ex. Al-Qaida och IS som använder terror för att sprida fruktan hos sina fiender, med syftet att tvinga fram förändringar med våld. Anders Behring Breivik är exempel på en ensam terrorist. Världssamfundet Med världssamfundet menas FN och dess medlemsstater. Globalisering En process som innefattar allt större delar av alla världens länder och som binds samman via t.ex. handel, gemensam kultur och medlemskap i FN. Människor blir allt mer beroende av varandra och delvis lika varandra. Mänskliga rättigheter MR gäller alla människor i alla länder och bestämdes av FN 1948 och innehåller generella rättigheter som t.ex. att alla människor har rätt till frihet och personlig säkerhet och ska inte kunna utsättas för tortyr eller tvingas till slaveri. Informationssamhälle Dagens samhälle är ett informationssamhälle. Detta betyder att människor, via datorer och andra medier, har tillgång till otroligt mycket information. Detta gäller inte i samma grad fattiga människor och inte heller i diktaturer. Internationella relationer Internationella relationer handlar om samarbete och konflikter mellan stora globala aktörer som FN, EU, stormakter, enskilda stater, internationella organisationer och stora världsomspännande företag. Suveränitetsprincipen Denna princip säger att alla länder och folk har rätt att styra sig själva, fatta viktiga beslut, utan inblandning från andra länder. Etnisk rensning Med detta uttryck menas att en folkgrupp tvingas bort från sitt område via tvång. Senast detta inträffade i Europa var i f.d. Jugoslavien i början på 1990-talet. Rasism Med rasism menas att man gör skillnad på människor efter deras hudfärg eller ursprung. Färgade människor har historiskt förföljts och diskrimineras av vita. Ännu i dag sitter t.ex. betydligt fler svarta människor i fängelser i USA jämfört med vita. Främlingsfientlig Att vara främlingsfientlig betyder att man tar avstånd, ogillar, främlingar. Ett exempel på detta är när svenskar ogillar invandrare. Multinationella företag (MNF) Företag som finns i många olika länder. Dessa stora företag är viktiga aktörer på den internationella arenan och försöker påverka beslut, lobbyister, som kan skada deras vinster. MNF har huvudkontor i ett land samt verkar genom sina ”dotterbolag” i andra länder. Svenska MNF är t.ex. Ericson, H&M samt IKEA. 14:2 Stormakt Frankrike: ekonomiskt, militärt, organisation, teknik/industri (och ev. naturresurser). Japan: befolkning, ekonomsikt, militärt, organisation, teknik/industri. Brasilien: befolkning, ekonomiskt, råvaror, (och ev. organisation, men landet har utbredd korruption). Kina: samtliga kriterier utom organisation (ej en demokrati). Indien: befolkning, ekonomiskt, militärt, (ev. organisation då landet är en demokrati) Tyskland: ekonomiskt, militärt, organisation, teknik/industri (ev. befolkning, drygt 80 milj.). USA: samtliga kriterier SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 56 Får kopieras 56 08/04/15 4:57 PM 14:3 Minoirerna – ett förtryckt folk Elevens svar 14:4 Vilken typ av organisation? Individ och företag: Humana värden: En eller flera stater (länder): Ekonomiska värden: AstraZeneca, Röda Korset, Amnesty, WWF, Läkare utan gränser, Lutherhjälpen ATO, EU, FN, Röda Korset, Amnesty, WWF, Läkare utan gränser, Lutherhjälpen OPEC, ATO, EU, FN OPEC, ATO, EU, AstraZeneca 14:5 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och konsekvenser AKTÖR EXEMPEL PÅ BESLUT MÖJLIGA KONSEKVENSER AV BESLUTEN G 8-gruppen Bekämpa skattefusk och minska korruptionen. Svårare för den internationella kriminella brottsligheten (maffian) att verka ostört. FN:s generalförsamling Att skicka FN-soldater till ett land med inbördeskrig. Möjligheterna för en fredligare utveckling kan öka. Amnesty International Bekämpar och informerar om länder som fortfarande använder dödsstraff. Gör det svårare för länder att utföra avrättningar, t.ex. i USA som är en demokrati. Världsnaturfonden Bekämpar och informerar om tjuvjakt på utrotningshotade djur, som noshörningen. Gör det svårare för de som bedriver tjuvjakten. EU Ger ekonomiskt stöd till jordbruket och glesbygden inom EU. Gör det möjligt för både bönder och befolkningen i glesbygden att bo kvar. OPEC Beslut om priset på olja. Oljepriset påverkar mer än någon annan enskild råvara den ekonomiska utveckling i hela världen. Multinationella företag De kan fatta beslut om att bryta diamanter i ett afrikanskt land. Det positiva är att gruvan ger jobb och inkomster. Det negativa är att arbetet i gruvan är en farlig arbetsplats då företagen kanske inte satsat tillräckligt på arbetsmiljön och säkerheten. 14:6–15:7 Elevens svar. 14:8 Förmågan att sammanfatta en text RUBRIK FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I TEXTEN Globalisering På vilket sätt skiljer sig dagens globaliserade värld jämfört med industrisamhället på 1800-talet? Olika typer av globalisering Vilka är de fyra olika typerna av globalisering och vad skiljer dem åt? Stater Vad är det gemensamma som gäller alla stater i världen? Suveränitetsprincipen Vilka för- och nackdelar finns med suveränitetsprincipen? Rasism Förintelsen och apartheid är exempel på rasism. Vad finns det för skillnad mellan dessa två rasistiska ”system”? SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 57 Får kopieras 57 08/04/15 4:57 PM RUBRIK FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I TEXTEN Multinationella företag i u-länder Vilka för- och nackdelar finns det med att multinationella företag finns i uländerna? Uppförandekod i europeiska företag Vad innebär det att europeiska företag ska följa speciella uppförandekoder? 14:9 Globalisering förekommer inom flera områden GLOBALISERINGEN INOM FÖLJANDEOMRÅDEN KONKRETA EXEMPEL PÅ HUR GLOBALISERINGEN TAR SIG OLIKA UTTRYCK IN RESPEKTIVEOMRÅDE Ekonomi Utländska företag flyttar till Sverige (eller köper svenska företag) och svenska företag flyttar produktionen utomlands eller köper utländska företag. Detta leder till att jobb både kan försvinna och skapas. Den svenska ekonomin följer den internationella utvecklingen. Går ekonomi bra i omvärlden går det också bra i den svenska ekonomin, och tvärt om. Miljö Miljöproblem är ofta gränsöverskridande och kräver gränsöverskridande beslut, och därför sammarbete mellan länder. Kultur Musik, film, mode, sport och mycken annan kultur har världen som sin marknad. En del talar om en ”västernisering” eller ”amerikanisering” av kulturen. Inte minst har internet medfört att människor över stora delar av världen ser samma filmer, lyssnar på samma musik, har samma idoler och följer samma mode. Politik Sverige, liksom de flesta andra länder, är medlemmar i internationella organisationer. Medlemskap i en organisation betyder ofta att landet måste följa de regler som bestämts av organisationen. Att vi i Sverige är medlem av EU innebär t.ex. att regering och riksdag måste rätta sig efter EU:s grundlagar”. 14:10 Vilka länder har mest makt Elevens svar. Se även uppgift 14:2. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 58 Får kopieras 58 08/04/15 4:57 PM 15. Krig eller fred 15:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen?? BEGREPP BETYDELSEN AV BEGREPPET Mellanöstern Består nästan till största delen av muslimska länder som Turkiet, Syrien, Libanon Irak och Israel samt länderna på den arabiska halvön. Även Israel ingår. Krig Med krig menas en konflikt där våld används mellan olika folk och stater. Krig kan vara mellan två stater eller ett stort krig som det andra världskriget. Inbördeskrig Ett krig inom ett land och mellan olika folkgrupper kallas inbördeskrig. Krig handlar oftast om makt och kontroll över naturtillgångar. Parterna är ofta olika grupper som menar att de står i motsättning till varandra på grund av religion, ideologi eller skillnader i klass och rikedom. Folkrätt Folkrätten försöker upprätta regler för hur länder ska bete sig mot sin egen befolkning och andra länder. En svaghet med folkrätten är att den inte är en lag som alla länder måste följa och det är svårt att avkräva straff för brott mot folkrätten, t.ex. då soldater torterar fångar eller våldtar kvinnor. Konventioner En konvention är en internationell överenskommelse med FN:s medverkan. Den mest kända konventionen är konventionen om de mänskliga rättigheterna. Sanktioner Sanktioner är ett slags straff som kan ha beslutats av EU eller FN. Den vanligaste sanktionen är av ekonomisk art. Exempelvis så kan EU besluta att inte handla med ett land eller att bara exportera eller importera en viss mängd varor. Det första är exempel på bojkott, det andra om att införa kvoter. Säkerhetspolitik Med säkerhetspolitik menas alla de åtgärder som ett land gör för att skydda landet från yttre hot. Det kan t.ex. handla om att ha ett starkt militärt försvar, men det kan också handla om att ha en säkerhetspolis som spanar på terrorister och spioner eller försök av andra att slå ut ett lands internetsystem eller andra informationskanaler som tv, radio och tidningar. Försvarsallians Med en allians menas att olika länder samarbetar om sitt militära försvar. Den största försvarsalliansen är NATO. Neutralitetspolitik Sverige är inte medlem i NATO, vi är neutrala vilket betyder att Sverige är alliansfria, dvs. att vi inte ingår i någon militärallians. Norge och Danmark ingår i NATO där supermakten USA är den yttersta militära garanten. Maktbalans Maktbalans förknippas till tiden för det så kallade kalla kriget (1947-1991) och som utmärktes av maktbalansen mellan den tidens två stormakter; USA och Sovjetunionen. Nedrustning Nedrustning är motsatsen till upprustning, dvs. ett eller flera länder beslutar att minska på sitt militära försvar. Det finns dock olika uppfattningar om nedrustning gör världen fredligare eller om krigsrisken snarare ökar. Terrorism Grupper eller individer som begår våldshandlingar för att förändra samhället eller politiken i samhället. Att våldet drabbar civila är ofta ett medvetet syfte då det skapar rädsla i samhället. 15:2 Fredsstaten 2. Exempelvis: Medveten politik, tala samma språk, kärlek/giftermål, lära känna varandra, samarbete, stark ledning 15:3 Oljebråket FN: Föreslå handelsbojkott av Sandistan, medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera, ev. truppnärvaro (säkerhetsstyrkor). SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 59 Får kopieras 59 08/04/15 4:57 PM Supermakt: Föreslå handelsbojkott av Sandistan, medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera, truppnärvaro i regionen. Grannländer: Medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera. Sverige: Medla, som enskilt land eller tillsammans med EU, mellan Petrolia och Sandistan, protestera. 15:4 Olika typer av krig a) Inbördeskrig b) Världskrig c) Befrielsekrig d) Internationellt krig e) Kallt krig 15:5 Orsaker till krig Individer c) Maktgalna ledare. j) Personlig konflikt mellan två ledare i olika länder. Politik b) Hämnd för förluster i tidigare konflikter. d) Utrensning av andra folkslag och minoriteter. f) Stormakter konkurrerar om makt med varandra. g) En lång tids militär upprustning. i) Politisk ideologi som uppmanar till konflikt med andra. k) Landet dras in i krig för att det är med i en försvarsallians. j) Ett land anfaller ett annat för att hindra landet från att bli för mäktigt i framtiden. Religion h) Religiös fanatism som leder till konflikt med andra. Resurser a) Kamp om naturresurser, t.ex. olja eller vatten. m) En strävan efter större yta för sina medborgare. Ekonomi n) Kamp om viktiga naturresurser, handelsområden eller marknader. e) Landet är fattigt och instabilt. Rikedom och stabilitet ska vinnas genom krig och erövringar. 15:6 Minsta gemensamma nämnaren 1. Säkerhetspolitik 2. FN-organisationer 3. Frivilliga försvarsorganisationer 4. Kärnvapenländer 5. FN-organ SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 60 Får kopieras 60 08/04/15 4:57 PM 6. Konflikter där NATO agerat 7. Det svenska försvaret (försvarsmakten) 8. Kalla kriget 9. Folkrätten 15:7 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och konsekvenser AKTÖR PÅ DEN INTERNATIONELLA ARENAN EXEMPEL PÅ BESLUT MÖJLIGA (KONKRETA) KONSEKVENSER AV BESLUTEN FN:s säkerhetsråd Sanktioner riktade mot ett land som går ut på att avancerade datorer inte får exporteras dit då de kan komma att användas för att utveckla kärnvapen. Den som exporterar avancerade datorer begår ett brott och kan komma att straffas. Al Qaida Beslutar att genom hot och våld hindra flickor i ett land från att gå i skola. Familjer sluta sända sina döttrar till skolor vilket påverkar flickornas framtidsmöjligheter. Det skapar stora hinder för att samhället ska utvecklas både socialt och ekonomisk. NATO En princip om solidaritet gäller då ett medlemsland blir attackerat. Alla medlemmar ska med militära medel hjälpa landet som blivit attackerat. EU Frihandelsavtal angående jordbruksprodukter med USA. Avtalet gäller för samtliga medlemsländer EU (och USA). Europeiska bönder får t.ex. konkurrens av amerikanskt smör, men kan också exportera smör till USA. Internationella Brottmålsdomstolen i Haag Arresteringsorder utfärdas för en politiker som är misstänkt för folkmordsbrott. Befinner sig personen i ett land som skrivit under avtalet om domstolen ska personen arretseras av landets polis och utvisas till domstolen. 15:8–15:9 Elevens svar 15:10 Förmågan att sammanfatta en text RUBRIK SAMMANFATTA DET VIKTIGASTE I TEXTEN GENOM EN FRÅGA Olika slags konflikter Vilka olika typer av krig finns det och vilket är det vanligaste kriget i dag? Folkrätten Vad är skillnaden mellan sedvanerätten och traktater? Säkerhetspolitiken Tidigare var den viktigaste delen i ett lands säkerhetspolitik det militära försvaret, men hur är det i dag? Vilka nya hot finns? Svensk neutralitet Vilka skillnader finns det när det gäller Sveriges relation till NATO, EU och FN? Vapenindustrin Vilka positiva och negativa fakta kan nämnas för att beskriva satsningen på världens vapenindustri sedan kalla krigets slut 1991? Den svenska vapenindustrin Vilka argument finns för och mot att Sverige har en stor egen vapenindustri? Terrorism Vilka är terroristernas vanligaste metoder och vilka är deras motiv? 15:11 Förbättra din läsförståelse Elevens svar. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 61 Får kopieras 61 08/04/15 4:57 PM 16. Hur mår världen? 16:1 Den stora frågan Vad betyder begreppen? BEGREPP BETYDELSEN AV BEGREPPEN. Utvecklingsland Förkortas oftast u-land och innebär fattiga länder med låg BNP/capita. Industriland Förkortas ofta i-land och innebär rika länder med hög BNP/capita och är motsatsen till u-land. Klimathot Klimathotet innebär en förändring av klimatet på så sätt att det blir allt varmare på vår jord, vilket leder till fler extrema vädertyper med översvämningar och stigande havsnivåer som följd. Milleniedeklarationen Denna deklaration står FN bakom och innehåller åtta övergripande mål för en bättre värld Välstånd Begreppet välstånd är ett ekonomiskt mått på ett lands rikedom (eller brist på rikedom, dvs. fattigdom). Närbesläktade begrepp är levnadsstandard och välfärd. Analfabetism Begreppet analfabetism är ett mått på hur många människor som inte kan läsa eller skriva. Analfabetismen är högre i ett u- land som Somalia jämfört med i-landet Sverige. BNP/capita Det är ett mått på ett lands rikedom. Begreppet BNP/capita räknas ut genom att addera värdet av ett lands sammanlagda värde av varor och tjänster som produceras under ett år, delat per invånare i landet. Epidemier Begreppet används främst för smittsamma infektionssjukdomar som ofta sprids snabbt inom ett område eller inom en grupp. Exempel på kända epidemier är pest, kolera, ebola och smittkoppor. Naturkatastrof En händelse som orsakas av naturkrafter och som har svåra konsekvenser människor, samhällen och djur. Jordbävningar, vulkanutbrott, orkaner, översvämningar, långa perioder av torka är exempel på naturkatastrofer. Bistånd Begreppet bistånd betyder i detta fall den hjälp som i-länder ger u-länder, antingen direkt (bilateralt bistånd) eller via FN (multilateralt bistånd). Kallades tidigare u-hjälp. Jämställdhet Jämställdhet betyder att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga sina egna drömmar. Hållbar utveckling Begreppet innefattar mycket och brukar definieras som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Används oftast i samband med diskussioner om den globala miljön och olika hot mot klimatet. 16:2-3 Vad är ett u-land? 2. Följande länder kan kallas för fattiga, fet text markerar värden som pekar på möjlig fattigdom. Sverige Nej 3 71,4 1,5 3.0 99,0 3 141 521 31 310,2 - Kongo Ja 128 34,4 6,7 62,7 64,1 1 637 0 - - Sydafrika Viss fattigdom 55 43,2 3,1 9,3 86,0 2 805 70 3 938,4 11,5 Colombia Viss fattigdom 25 60,9 2,6 19,9 92,2 2 567 27 20 003,6 19,1 Kina Tecken på fattigdom finns 32 62,1 1,8 66,0 3 044 26 818,8 SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 62 85,4 18,8 Får kopieras 62 08/04/15 4:57 PM Bangladesh Ja 54 49,2 3,6 54,6 42,6 2 201 1 355,8 29,4 Bolivia Ja 62 51,4 3,9 43,9 86,7 2 237 - 951,6 14,4 Egypten Tecken på fattigdom finns 37 57,1 2,9 23,6 56,9 3 323 9 1 155,2 3,1 Sudan Ja 66 45,1 4,9 60,2 60,0 2 359 2 319,1 - USA Nej 6 67,2 2,0 2,0 99,0 3 754 500 31 806,3 - 16:4 Tänkbara följder ORSAK HÄNDELSE TÄNKBAR FÖLJD Orättvis världshandel Låga exportinkomster för landet Sämre möjligheter att satsa på bättre skolor. Bristande vattenrening Tyfus, bilharzia Sämre motståndskraft mot sjukdomar. Fattig landsbygd så man flyttar in till städer Fattiga kåkstäder i stadsområdena Ökad risk för kriminalitet i de fattiga och urbaniserade områdena. Primitivt svedjebruk Jorden utarmas Svårt att odla, ökad fattigdom och svält. Skolsystemet fungerar dåligt Analfabetism Större risk för arbetslöshet då krav på läskunnighet krävs för att få jobb. Outvecklad industri Arbetslöshet Svårt för människor att påverka sina liv. Fortsatt fattigdom utan jobb. Brist på mat Svält Ökad risk för att drabbas av allvarliga sjukdomar och för tidig död. 3. Samband i en enda orsakskedja Orättvis världshandel Låga exportinkomster Risk för ökad arbetslöshet Mindre statliga satsningar på t.ex. vattenrening och skola Ökad risk för epidemier bland landets fattigaste befolkning Epidemierna gör att de fattigaste grupperna får sämre motståndskraft och t.o.m. svälter Riskerna för förtidig död och lägre medellivslängd för de utsatta grupperna. 16:5–16:6 Elevens svar 16:7 Vägar ur fattigdom ORSAK TILL FATTIGDOM MOTSATS/POSITIVT MÅL BEHOV 1-3 Dålig hälsa God hälsa Sjukvård, utbildning, tillgång till mat, pengar Brist på sjukvård Tillgång till bra sjukvård Utbildning, bra teknik, mediciner, pengar Inget avlopp Avloppsrening finns Utbildning, bra teknik, pengar Förorenat vatten Rent vatten Utbildning, bra teknik, pengar Få egna val Möjlighet till många egna val Pengar, bra standard, självbestämmande, bra jobb, bra lön, tillgång till utbildning Fördomar Öppenhet och acceptans Utbildning, demokrati, hygglig levnadsstandard Ingen utbildning Många utbildade Utbildning, pengar, inflytande Dålig ekonomi Bra ekonomi Handel, bra industri, bra jordbruk, ingen korruption SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 63 Får kopieras 63 08/04/15 4:57 PM ORSAK TILL FATTIGDOM MOTSATS/POSITIVT MÅL BEHOV 1-3 Inga pengar Folket har pengar Välavlönade arbeten/jobb Ingen makt Folket har makt och inflytande Demokrati, bryta gamla maktstrukturer och korruption Brist på mark Det finns mark att äga/ odla Nyodla, jordreformer, säker äganderätt Brist på mat Alla kan äta sig mätta Utveckling av jordbruket/jordreformer, bra ekonomi, handel, pengar 16:8 Rätt eller fel (1) PÅSTÅENDE VILKA BLIR VINNARE PÅ KORT SIKT? VILKA BLIR VILKA BLIR VINNARE FÖRLORARE PÅ PÅ LÅNG SIKT? KORT SIKT? VILKA BLIR FÖRLORARE PÅ LÅNG SIKT? a) De fattigaste som får tillfälligt mer pengar. Företag som blir av med sitt avfall. Länder som annars skulle haft det. Skräddarna. De Företagen och länderna som annars fattiga länderna som skulle haft ansvaret. direkt utsätts för miljöproblemet. De fattiga länderna. b) De hiv-smittade Brasilien De hiv-smittade Läkemedelsföretagen Läkemedelsföretagen eller Brasilien om de straffas internationellt för sin pirattillverkning. c) IMF och Världsbanken Kanske ingen om man tror på allmän tillväxt. U-länderna I värsta fall hela världen om man tror att stora klyftor är av ondo och leder till t.ex. krig och terrorism. d) Företagen De som annars hade varit arbetslösa får ett och eventuellt u-länderna. jobb. Företagen sänker sina kostnader. Konsumenterna som köper företagens produkter får billigare varor. Eventuellt de lågavlönade som jämfört med arbetare i väst har för låga löner. Arbetare i i-länderna förlorar arbetstillfällen. 16:9 Rätt eller fel? (2) Elevens svar. 16:10 Viktiga samband PROBLEM FÖR INDIVIDER, GRUPPER OCH SAMHÄLLET Låg ekonomisk tillväxt DÄRFÖR ATT … Detta leder till att samhället inte har råd att hjälpa människor som är sjuka, analfabeter eller arbetslösa. Samhället saknar resurser för att bygga ut infrastruktur (vägar, tågtrafik med mera), utbildningssystem och sjukvård, samt en effektiv förvaltning (polis, domstolar med mera). SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 64 Får kopieras 64 08/04/15 4:57 PM PROBLEM FÖR INDIVIDER, GRUPPER OCH SAMHÄLLET DÄRFÖR ATT … Orent vatten Detta leder till att människor blir sjuka, försvagade och kan dö i förtid vilket leder till att samhällets resurser till stor del går till att satsa på sjukvård. Utsläpp av koldioxid Detta leder till att människor, främst i de stora städerna, drabbas av hälsoproblem samt att koldioxiden ”hjälper till” med att förvärra den globala uppvärmningen. Utfiskning Detta leder till att yrkesfiskarna blir utan arbete vilket kräver större hjälpinsatser från staten. Extremt väder, torka, stormar och översvämningar Detta leder till att människor skadas och dör samt att de drabbade länderna tvingas satsa miljarder för att reparera de skador som det extrema vädret orsakat. Snabb befolkningsökning Detta leder till att det är fler munnar att mätta samt att fler skolor och sjukhus byggs och kräver att landet har en snabb ekonomisk tillväxt. Hiv/aids Detta leder till att de drabbade grupperna försvagas eller helt enkelt inte överlever vilket skapar stora problem, inte minst för de barn som blir föräldralösa Analfabetism Detta leder till att det blir svårare för individer och grupper att få ett arbete vilket blir en påfrestning på landets ekonomi och en ökad risk för kriminalitet. 16:11–16:12 Elevens svar. 16:13 Förmågan att sammanfatta en text RUBRIK FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET Många länder är skuldsatta Vilka är orsakerna till att många u-länder har svårt att betala tillbaka lånen? Aids och hiv Vilka skillnader finns det mellan olika länder när det gäller synen på aids/hiv? Hållbar utveckling Vad innebär begreppet hållbar utveckling? Ekologiskt avtryck Vilka länder lämnar störst ”ekologiskt avtryck” och varför just dessa länder? Vatten en viktig resurs Vad används världens vatten till och varför är det viktigt med rent vatten? Klimathotet Vad menas med klimathot och vilka länder orsakar och vilka drabbas av hotet? En obekväm sanning Vad föreläser Al Gore om och varför tror du att han fick Nobels fredspris? Uppgift 16:14 Förbättra din läsförståelse FRÅGA DIN FÖRSTÅELSE/SVAR PÅ FRÅGAN Varför är det så? De rika länderna har helt enkelt fått ett försprång ekonomiskt och drabbas inte av allvarliga sjukdomar så ofta som de fattiga länderna. De kom också igång med den industriella revolutionen tidigare vilket gjorde det möjligt att satsa på olika utvecklingsprojekt som gynnade både dessa länder och människorna där. Bland annat rent vatten och en utbyggd skola och sjukvård. Varför blir det en lägre tillväxt i euro-länderna? Dels beror detta på att euro-länderna redan ligger på en hög ekonomisk nivå i jämförelse med länderna i Asien och Afrika, samtidigt som euro-länderna har tappat i konkurrens med de snabbväxande länderna med stor inre marknad som t.ex. Kina och Indien. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 65 Får kopieras 65 08/04/15 4:57 PM FRÅGA DIN FÖRSTÅELSE/SVAR PÅ FRÅGAN Vad menas med en ”politisk resning” Länderna reste sig från att vara kontrollerade (politiskt) av de rika kolonialmakterna. Man tog helt enkelt över den politiska makten, att t.ex. få bestämma själva vilka lagar som skulle gälla. Förklara sambandet! Att vara undernärd betyder att man inte har tillräckligt med upptag av energi, att t.ex. viktiga näringsämnen (näringsbrist) saknas i kroppen liksom livsviktiga vitaminer, proteiner och mineraler. Varför gör man inte mer å problemet och vilka blir konsekvenserna? Orsakerna till varför inte mer avloppsvatten renas beror främst på ekonomi, det kostar för mycket. Det beror till viss del även okunskap om sambanden mellan avlopp och ohälsa. Varför drabbas dessa grupper mest? Att det främst är små barn och äldre som drabbas hårdast beror på att dessa grupper har sämre motståndskraft mot sjukdomar på grund av näringsbrist. Förklara sambandet! Främsta skälet till att högutbildade föder färre barn har att göra med att de vill leva jämställda och självständiga, dvs. ha ett jobb och en inkomst som inte gör dem helt beroende av männens inkomst. Lågutbildade kvinnor föder fler barn eftersom de behöver barnen som hjälp i jordbruket och i hemmen samt på ålderdomen då de inte kan klara sig själva. Många barn är också en garanti för de spädbarn som dör i förtid. Förklara sambandet! Det är vi i de rika länderna som förbrukar de mesta av jordens naturresurser och skulle de fattiga länderna förbruka lika mycket olja, papper, elektricitet och äta lika mycket kött så skulle det krävas fler jordklot. Förklara sambandet! Koldioxid är en gas som ökar växthuseffekten vilket i sin tur gör att klimatet blir varmare vilket i sin tur orsakar extrema väder/naturkatastrofer som torka och översvämningar. Uppgift 16:15 Den nyttiga analysmodellen: del 1. Rättelse: I texten under rubriken på rad fyra ska det stå: ”Problemet med fattigdomen i u-länderna” (och inte ”problemet med den stora arbetslösheten”). Problemen med fattigdomen i världen Problembeskrivning: De fattiga länderna har det gemensamt att de har en låg BNP, både totalt och per capita. Av jordens 7 miljarder är en stor del fattiga, de lever under existensminimum. De fattiga länderna kännetecknas även av att det är brist på rent vatten, samt att befolkningstillväxten är hög samtidigt som spädbarnsdödligheten också är hög. Samtidigt är det viktigt att känna till att andelen mycket fattiga människor har halverats sedan 1990 och att två miljarder under samma tidsperiod har fått tillgång till rent vatten. Orsaker till och konsekvenser av fattigdom i u-länderna: • Sjukdomar gör människor försvagade vilket leder till att man inte orkar arbeta. • Sjukdomarna orsakas bland annat av olika epidemier, Aids/hiv eller orent vatten. • Analfabetismen är en annan orsak vilket är en konsekvens av att länderna inte har råd att satsa på utbildning. • Korrupta diktatorer satsar mer på att behålla sin egen makt vilket gör att de satsar mer på att stärka landets polis och militär än sjukvård och skola. • Den snabba befolkningsökning leder till att resurserna inte räcker till för att t.ex. täcka de behov som finns. • Ett ineffektivt jordbruk, på grund av ålderdomliga redskap och brist på kunskap leder till att inte tillräckligt med mat produceras. Dessutom drabbas vissa u-länder av naturkatastrofer som torka och/eller översvämningar som till en del kan förklaras med den globala uppvärmningen. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 66 Får kopieras 66 08/04/15 4:57 PM • Många av de fattiga länderna drabbas av arbetslöshet/undersysselsättning vilket i sin tur leder till ökade motsättningar mellan olika folkgrupper samt till ökat våld och kriminalitet. • BNP/capita är relativt sett låg vilket bland annat beror på att industrin och exporten är ”outvecklad”. Många gånger är u-länderna beroende av några få råvaror samtidigt som de saknar tillgång till egna och viktiga råvaror som olja. Lösningsförslag: • Många u-länder har stora problem med sina höga skulder och därmed ränteutgifter. Ett sätt att förbättra denna situation skulle vara att dessa lån skrevs av. • Ett annat sätt att utvecklas är att satsa på att göra jordbruket mer effektivt samt att satsa på exporten. • En säker framgångsfaktor är att se till att människor får i sig näringsrik mat samt en god utbildning för att utrota undernäring, sjukdomar och svält. • En annan framgångsfaktor är att stödja kvinnorna, det är de som ser till barnens bästa och det är oftast flickor och barn som drabbas hårdast av fattigdom. • Viktigt är också att få bukt med korruptionen och hoppas på en mer demokratisk utveckling. • En mer demokratisk utveckling skulle dessutom kunna gynna fred framför förödande våld och inbördeskrig. Uppgift 16:16 Den nyttiga analysmodellen: Del 2 Beskrivning av och orsakerna till problemet med u-ländernas skuldkris Allt sedan 1980-talet har många av u-länderna tvingats ta stora lån vilket har resulterat i stora räntekostnader för dessa lån. Den utlösande faktorn till denna skuldkris var de snabbt stigande oljepriserna under 1970-talet. U-länderna behövde köpa olja men hade inte egna pengar för denna oljeimport vilket tvingade dessa länder att låna till att köpa en allt dyrare olja (en ökning på hundratals procent under 1970-talet). En faktor som ökade problemen var att oljekrisen ledde till en lågkonjunktur i den rika världen som saknade egna oljetillgångar vilket slog hårt mot u-ländernas export. När sedan räntorna steg blev lånen dyrare och skuldkrisen förvärrades. I många av de mest korrupta u-länderna förvärrades skuldkrisen eftersom diktatorerna inte sparade på ”onyttig produktion” t.ex. militära utgifter. Konsekvenser av skuldkrisen: • Genom att de skuldtyngda u-länderna var tvungna att betala skyhöga räntekostnader till bankerna i norr (den rika världen) hindrade detta att pengarna kunde användas i mer nyttiga och fattigdomsbekämpande projekt. Ännu i dag är u-ländernas räntekostnader betydligt större än de rika ländernas bistånd. • Genom att det är de rika länderna som lånat ut till de fattiga länderna kan de rika länderna få makt och kontroll över de redan svaga u-länderna. De rika kan bestämma spelreglerna efter mottot: Gör som vi säger, eller … Lösningar: • En lösning är givetvis att u-länderna betalar sina skulder, men problemet är att de har inte råd. • En annan lösning är att de rika ländernas regering och deras banker efterskänker skulderna, men detta är inte populär varken hos de rika ländernas skattebetalare och inte heller bland bankernas aktieägare. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 67 Får kopieras 67 08/04/15 4:57 PM Uppgift 16:17 Den nyttiga analysmodellen: Del 3 Problemet med den globala uppvärmningen Beskrivning av den globala uppvärmningen: Klimatforskare är nu säkra på att klimatet blir allt varmare och mer extremt med återkommande naturkatastrofer. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från människornas allt större användning av fossila bränslen (bensin, eldningsolja, kol och naturgas) men även genom nya metoder inom jordbruket ( t.ex. konstgödning) samt genom att vi huggit ner stora skogsarealer, inte minst i Amazonas. Orsaker: • Huvudorsaken är människans allt större utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, men även naturliga utsläpp av andra växthusgaser som metan. • Koldioxidhalten i atmosfären har ökat stadigt från och med den industriella revolutionen. Ökningen har skett främst i industriländer som USA, Japan, Västeuropa, men även i ett nyligen industrialiserat Kina. Konsekvenser: • Mer extrema väderförhållanden som långa perioder med torka på vissa platser med ökenspridning och stora regnmängder med påföljande översvämningar på andra platser. • Ökad risk för att tundran i norr tinar upp vilket kommer att öka utsläppen av växthusgasen metan. • Det finns även en risk att de stora glaciärerna och inlandsisarna kommer att smälta vilket skulle betyda stora översvämningskatastrofer för de låglänta områdena på jorden, dvs. vattenytans nivå skulle stiga. Detta scenario skulle kunna göra att ögrupper som Maldiverna och Seychellerna samt befolkningstäta och lågt liggande områden som Nederländerna, Indien, längs med Nilen och Bangladesh skulle hamna under vattenytan. • De olika konsekvenserna skulle sammantaget leda till enorma mängder mer klimatflyktingar. • Forskarna har även påtalat att det finns risk att de stora havsströmmarnas riktning kan ändras genom förändringar av havens temperatur. Exempelvis skulle Golfströmmen ta en annan väg vilket skulle göra klimatet kallare i Norden. • Flera djur- och växtarter skulle försvinna eller sprida sig till nya områden. Lösningsförslag: • Eftersom de flesta forskare, bland annat FN:s klimatpanel, har pekat ut att det är vi människor och vår livsstil som orsakat den globala uppvärmningen så är det även vi människor som kan förändra oss, vår livsstil, och vår produktion och konsumtion. • Det handlar t.ex. att byta ut de fossila bränslena mot förnybara bränslen. • Vi måste även byta ut transporter, från bil till buss och tåg (kollektiva färdmedel). • Ett annat alternativ till att var och en sitter ensam i sin egen bil är att organisera samåkning. Det blir dessutom mycket billigare. • På det privata planet kan vi säkert använda cykeln mer och bilen mindre. Vi kan även använda lågenergilampor och över huvud taget spara på elenergi hemma. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 68 Får kopieras 68 08/04/15 4:57 PM • Ett effektivt sätt att spara energi är att sänka temperaturen i hemmen. • Genom att äta mindre nötkött så sparar vi på växthusgaserna. • Viktigast av allt är dock att världens länder tillsammans bestämmer sig för att dra ner på utsläppen av växthusgaserna, och detta gäller framför allt de rika länderna samt Kina. SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB SOS Samhalle.indd 69 Får kopieras 69 08/04/15 4:57 PM
© Copyright 2024