Dugga 1: Perspektiv på hållbar utveckling Tid: Plats: 2015-03-31, 15.15-16.15 Hörsalar Delta & Gamma, Chalmers Lindholmen Hjälpmedel: s.k. Chalmersgodkänd räknare (Casio FX82, Texas TI30, Sharp EL531), ordböcker Godkäntgräns: 5 p (av 10 p) Rättningsgranskning: 2015-04-20, kl. 10.00-15.00, Delta/Alfa, Chalmers Lindholmen (i samband med föreläsning F2:1-2). Instruktioner: a) skriv strukturerat och läsbart b) var noga med att besvara frågorna utförligt och fullständigt c) redovisa eventuella räkneuppgifterna med fullständiga lösningar med tydlig beskrivning av varje beräkningssteg LYCKA TILL! 1) Ge två exempel vardera på vad som utgör den ekologiska, ekonomiska, respektive sociala dimensionen av hållbar utveckling. (3 p) Svar: Ekologisk hållbarhet betyder att man upprätthåller ekosystemens produktionsförmåga (dvs försörjande ekosystemtjänster som produktion av mat, färskvatten, virke/fibrer, biobränsle) och naturens assimilationsförmga (dvs reglerande ekosystemtjänster som klimatreglering, reglering av vattenflöden, vattenrening, nedbrytning av gifter, kontroll av skadedjur & sjukdomar), samt bevarande av biologisk mångfald. Ekonomisk hållbarhet innebär att man upprätthåller en välfungerande ekonomi med (t ex) makroekonomsik stabilitet, förvaltar ändliga resurser (eller vinsterna från utnyttjandet av detta) och kapitalstockar byggnader, infrastruktur, etc) på ett sätt som tar hänsyn till framtida generationers behov. Social hålbarhet betyder upprätthållande av demokrati, mänskliga rättigheter, social tillit och institutioner och fred samt frånvaro av korruption och diskriminering. 2) Definiera begreppen svag respektive stark hållbarhet och ange ett argument/motiv för var och en av dessa ståndpunkter. (2p) Svar: Svag hållbarhet innebär att summan av naturligt och ekonomiskt kapital inte får minska, medan stark hållbarhet betyder att varken naturligt eller ekonomiskt kapital får minska. Motiven för en svag hållbarhetssyn är att förlust i en typ av kapital kan kompenserasmed en ökning i den andra, eftersom: (i) naturligt kapital har inget inneboende värde, bara instrumentellt värde, och (ii) ekonomiskt och naturligt kapital är utbytbart (hög substituerbarhet). Motiven för en stark hållbarhetssyn är att förlust av en typ av kapital inte kan kompenseras med en ökning i en annan, eftersom: (i) naturligt kapital har ett inneboende värde, eller (ii) det är svårt att ersätta naturligt kapital med ekonomiskt kapital (låg substituerbarhet). 3a) Förklara vad begreppet ekosystemtjänster betyder och vilken natursyn begreppet ger uttryck för. (2p) Svar: ekosystemtjänster definieras som ”ekosystemens direkta eller indirekta bidrag till människors välbefinnande”. Ekosystemtjänster ger uttryck för en antropocentrisk natursyn, efter begreppet enbart betonar det instrumentella värde som ekosystemen har för mänsklig välfärd. b) Ge exempel på en ekosystemtjänst eller naturkapital som vi historiskt har ersatt (substituerat) med ekonomiskt kapital (teknik), samt ett exempel på en ekosystemtjänst som vi inte har lyckats substituera. (2p) Svar: Historiskt har vi till exempel bytt ut naturgödsel mot konstgödsel, naturlig vattenrening mot tekniska reningsverk, och trä som konstruktionsmaterial mot cement och stål. Ekosystemtjänster som vi fortfarande är beroende är till exempel pollinering av bin och andra insekter, fotosyntesen för primärproduktion av mat, eller stödjande tjänster som jordbildning. 4) Förklara begreppet ’den expanderande omsorgscirkeln’ och hur det relaterar till begreppet hållbar utveckling. (1p) Svar: Den expanderande omsorgscirkeln betyder att vi inkluderar allt fler individer bland de som vi tar moralisk hänsyn till. Historiskt har vi gått från en moral där de människor som är varit närmare oss själva (dvs bott i samma by, tillhört samma klan eller nation, eller haft samma hudfärg) har varit mer värda än andra, till idén om universella mänskliga rättigheter som är lika för alla, oavsett ras, kön, nation, etc. Med hållbarhetsdiskussionen expanderas omsorgscirkeln till att också inkludera ofödda människor (framtida generationer) eller kanske individer ur andra arter (i en biocentrisk syn).