Projektering av pressverkstad
Projektering av pressverkstad Del 2. Konstruktionsprinciper Ingenjörerna Rolf Cedås och Roger Ekström, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg 33 1. 043 Utformningen av ny verkstad Vi d utfo rmni ng av pressve rkstaden har vissa faktorer direk t styrt hur lokalens ytor di spo nera ts. Den ansl utande fabriken med sina givna transportgångar, bä ra nde pe lare i de n nya anläggninge n, fundament för framtida pressa r etc. ha r påverka t pl a nl ös ningen. Disku ssio ne rn a krin g det valda a ltern at ivet a tt placera d e befintliga pressa rn a i speciell a rum i den nya verk staden beha ndl ad es i det tidigare meddelandet. Vid projekteringen ha r man även tillämpat riktlinjer som angetts i tidigare medd e land e n, t. ex. nr 10, 1974, "Planering av industrilokaler» . De speciella checkpunkte rn a har avstämts und er pro jekterin gens gå ng. För att kunna dimensionera skiljeväggar, dörrar, absorbe nter etc. och förutsäga vilken daglig bullerdos .som perso nalen sk ull e komma att utsattas för i anl äggni ngen ha r man utfört s. k. frekvensstudier i den ä ldre anläggningen. Frekvensstudier Vid dessa studi e r har man noggrant kartlagt hur ens kild a personer utsatts för bulle r und e r normala betingelser, dv s. hur sto r de l av arbetstiden som går åt för se rvi ce, ma terialbyte, paus utanför pressrummet etc. Tillsynings pe rso na le n besökte pressa rn a för ko ntro ll och start efter mate- 621.97 624. 159. 1 ria ibyte i genoms nitt 5- 10 ggr/h under ca 30 s. , Översy~spersona l en vis tades under perioder om någ ra ti mma r upp till ett par dagar vid pressa r som avställts för ver ktygsbyte, justering e lle r reparation. All personal befann sig u nd er öv ri g tid ej inti ll pressa rna men i pressverkstaden, fö rråd e ller paus rum . Då man fas tstäl lt såvä l ljudnivån som besöksfrekven sen i den äl dre anläggnin gen, kunde man berä kn a hur mycket läg re b ull e rdos man kunde ås tadkomma i den nya an läggnin gen vid alternativ ljudi so lering hos press- I elt föregående meddelande belystes bl. a. tankegångarna och de rådande förutsältningarna vid projekteringen av den nya pressverkstaden vid LM Ericsson i Katrineholm och principerna för vibrationsisoleringen av pressarna. Här presenteras resultatet och de tekniska lösningarna i den färdiga anläggningen. Tillsynspersonalen och de som utför justeringsarbeten på pressarna har erhållit ca 20 resp. 30 dB(A) lägre bullerdos i den nya verkstaden jämfört med tidigare. rummens vägga r, dörrar, fönster etc. Bild 1 visar de o lika bullerdoser, Bild 7. Sambandet mellan o lika faktore r som pJverkar beräknad bullerdo s för pressoperatören. Ekviva le nta liudnivåer avses. l judn ivå i pressrum ljudnivå i korridor dB IAEJ dBIAEJ 5 Antal besök per timma i p ress rumm en il 0,5 minuter P res~operatöre n s be- räknade bullerdos dB IAE I 5 86 10 87 5 84 10 86 5 82 ~ [Q] ~~ 85 80 5 81 10 85 70 Särtryck ur Verkstäderna nr 1/77 som man beräkn ade att opera tören skull e utsä ttas för vid 5 eller 10 besök per timma i pressrummet och dä lj udisolerin gen dimensionerades fö r alter- nativa Ijudn iväer i korridoren. De värden som man spec iell t an vänt sig av vid projekteringen har markerats pä bi lden . Den ekvivalenta Ijudnivän i korridoren fä r uppgä til l högst 75 dB(A) om max imala bu llerdosen 85 dB(A) ska ll innehäll as vid 10 besök per timm a j pressrummet. I slutet av dett a meddelande di skuteras inverkan av bullrets impulskaraktä r. Värdet pä besöksfrekvensen har uppjustera ts eftersom persona len inte skull e få samma närkontakt med pressarna som fö rut och av denna anledning eventuellt skulle gö ra onödigt må nga besök i de enskilda pressrum men. Layout Bild 2 visar layouten i den nya verks taden. Vid utformn ingen har ett fördelaktigt utgångs läge gjort det möj ligt att man kunnat placera pressrummen i grupper med gemensa mma skiljevägga r. Den väsentli ga orsaken är att man tillverkar sm ådetaljer, varför plå tm ateriai och stansade deta ljer enkelt kan transport eras genom en gängdörr. Interva llerna mellan materialbytena är också så långa att de nägot förlängda gä ngvägarna - jämfört med fristående press inbyggnader - sa knar betydelse. Fri stå ende inbyggnader skulle ocksä ha krävt avsevärt större utrymme i lokalen - dvs. mindre fria ytor skulle ha blivit disponibl a för lager, service etc. Bild 2 . Layout över ny verkstad. l. Pressfundamentets läge inuti inbyggnaden, 2. gångdörr med föns ter, 3. port med fönster, 4. skiljevägg mellan pressrum, 5. reservplats för press, 6. lag er och reservutr ymme, 7. verktygsförråd, 8. port mot den anslutande fabri ken, 9. port mot det fria. Bild 3. Grundläggni ng.,arbete vid gjutning av fundamentrader . l. BotlCnpla tta, 2. utrymme för pre"fundam'~n t, 3. formsätl ning för mellanväggar , - - .-'. ~. .;,.. - '. . • r!- ,if . " -J. :- Servicepersonal en kan nu arbeta i en ty st miljö och i separata utrymmen utanför e ller inu ti pressrummen utan att störas av buller från pressar. Ogynnsamma markförhållanden försvårade grundläggningen o För att undvika störan de stomljud eller sättningar i fundam enten har man - som tidi gare nämnts - lagt stor vik t vi d grund läggn ingsa rbetet. Med stöd av tidigare er farenheter och mätningar bedömde man att de befintliga markfö rhållandena (mjäla, morän) skull e kräva speciella åtgä rd er. I det fö regående meddelandet beskrevs den principiell a uppbyggnaden av fund amenten och grundläggn ingsprIn CIperna. Bild 3 visar ett skede i gru ndläggningen, där man gj utit bottenplattorna till tvä av fundamen traderna och formsatt för de »gropar» inuti vilka man sena re göt de egentliga pressfunda menten. Dessa göts etappvis med spe- ciell formsättning - mineralullsskivor, byggboard, plättråg etc. Deta ljerna redovisades i det tidigare meddelandet. Av bild 4 framgår hur man gått ti II väga för att i sl utskedet erhål la ett noggrant bestämt spaltmåll mellan de ingjutn a vinkeljärn som utgör kantförstärkningar. De tillfälligt fa stsvetsade distan sjärnen av lägsnades nä r betongen hårdnat. I sl utskedet av gjutningen nive llerade man noggrant de tjock a ståiplallor som pres sarn a senare monterades mot och undergöt med trög betong. Denna jä mn ades av väl innan stålpl atto rn a monterades fast med de redan ingjutna förstagningsbultarna. Håltegel och mineralull skapar grundabsorption Som bekant åstadkommer man en lägre allmän bullernivå, minskad Ijudspridnin g och förbättrade möj ligheter att uppfatta tal i en lokal som är väl akustisk t dämpad . Vid LM Ericsson ef- 2 tran sporter är andra krav som måste ti llgodoses . Genom att man avs tått från att installera fasta lyftanordninga r - t. ex. tra verskranar - skapades förutsä ttningarna härför. Vid eventuella byten av svä nghju l, el ler andra arbeten som kräv er lyftan ordn ingar, kommer man att an vända Bild 4. M etod att erhålla ett noggrant spaltmått vid lundamentgjutningen. 1. Tilllälligl hältsvetsa t platt järn - avlägsnas elter gjutning och då betongen hårdnat, 2. kantförstärkning av vinkeljärn, 3. bygel fastwe tsad mot vinkeljärn och ingjuten i betong, 4 . cellpla st so m bortbränns efter gjutning och då betong en hårdnat - spalt en försegl as med fogmassa , 5. hård träfiberskiva fmasonite) tejpad mot vinkeljärn, 6. mineralull, 7. betongfundam ent, 8. omgivande betongbjälklag . Bild 5 . Interiör av den nya pressverkstaden med Ijudabsoiberande väggar och tak. De öppnade gångdörrarna leder in i press rummen . 1. H åltegel med bakomvara nde mineralull, 2. undertak av mineralullss kIvor. tersträvade man en god akustisk dämpning. Genom att man murat väggarna av håltegel med bakom liggande mineralull har man, fö rutom en god ljudabsorption, även erhål lit en oöm yta. Detta är viktigt med tanke på dc materialtransporter som förekommer inom lokalen, bild 5. Takabsorbenten utgörs av mineralullsskivor med ytskikt av omålad stapelfiber placerade i bärverk typ T-profil. Genom att både tak och väggar är ljudabsorberande minska r bullersprid- ningen från ell enskil t pressrum till den övriga lokalen , när dörren är öppen. Enkel väggkonstruktion i press rummen Vid uppbyggnaden av pressrummen har man sökt uppnå en tillräcklig Ij udisoleringsförmåga hos tak, väggar, portar etc. med enkla byggn ads konstruktioner. Hög akustisk dämpning och tålighet mot mekanisk åverka n vid material- tru ckar. Por tar och trösklar har därför anpassa ts till detta förfarand e. Bild 6 visar en pressru msinteriör sedd från korridoren med parport arna delv is öppnade. Konstruktionen av vägg och dörrpartier framgår av bilddetal jerna . Utsatta ytor har skyddats med slätplåt och avvisarIister. Inut i pressrummen är de största ytorna Ijudabsorberande. Regelverket i skiljevägga rna utnyttjas dels för att sta ga väggen och del s för att håll a mineralullsabsorbenten på plats. Som framgår av bilden har man utformat dörrarna med stora fö nstery tor så att man kan ha god uppsikt av presse n och på detta sätt undvika onöd iga besö k i pressrummet. De projekterade kraftiga specialtrycken a till pre ssrum sdörrarna ersa ttes under byggnadssked et av van liga espagnolettrycken. Dessa visade sig vara alltför klena varför de eventuell t byts ut. Värmet.från pressarna ~tnyttjas till uppvärmning Vid normal drift är värm ea vgivningen från pressarna och belysn ingen tillräc kligt hög för att verkstaden ska II va ra självförsörja nde ifråga om uppvärmningen. Dett a har man utnyttjat vid konstruktion en av ventilationsanläggni ngen. Bi ld 7 illustrerar hur man anordnat ett varmluftsmagasin i ett utrymme. som begränsa s av yttertaket och underta ket i pressverk staden. Den uppvärmda luften från pressrummen och verks taden s övriga utrymmen evakueras till varmluftsmagasinet genom ett överluftsdon . M ed fy ra ventilation sa ggregat placerade i fläktrum på yttertaket och ett omfattande reglersyst em kan man vintertid di stribuera varmare luft från pressarna ti ll kallare utrym men inom verkstaden. Sommartid leds överskottsvärmen ut i det fria . Magasinet fun gerar äv en so m en nbroms» för direkt instrålat värme denna årst id. För att anläggningen skal l arbe ta störningsfritt har man lagt stor vik t vid kvaliteten och utformningen av spjällen - hög reglerfrekvens och noggra nn justering har varit funktionskrav. Ljuddämpat kanal syslem De höga ljudnivåerna från pressa rna 1 2 Bild 6. Pressrumsinteriör med gångdörren delvis öppnad. Detaljerna visar principiellt uppbyggnaden av pressrummens skiljeväggar och gångdörren. 7. Träregel, 2. gipsskiva , 3. mineralull, 4. skyddslist av trä, 5. slätplåt, 6. tätning, 7. golvbjälklag, 8. stålprofil, 9. gummitätning, 70. fyrkantrör, 77 . härdat spegelglas, 72. Z-profil. (Byggnadslayout och ' utformn'fn g: Can Arkitektkontor AB, Stockholm.) och fläktarna fortplantar sig inuti ven tilationskanalerna och skulle kunna ge störningar i tystare utrymmen. Man insta llerade därför ljuddämpare i kanal systemet. Av bild 7 framgå r var dessa har placerats i från- och tilluftkanalerna. Vid valet av dämpare har man berä knat den dämpning som erfordras i kanalsystemet för att fläktarna eller pressarna inte skall orsaka bullerstörningar i känsliga utrymmen. Man har härvid utgått från bl. a. fläktdata, kanalsystemets utformning, skiljekonstruktionernas I judiso leri ngsförmåga och utrymmenas absorptionsegen - skaper. Eftersom den transporterade luften inte är föroren ad i nämnvärd grad har man kunnat utnyttja ventilationsljuddämpare av konventionell typ. Grundläggningsförhållandena påverkar vibrationsnivåerna i bjälklagsplattan Som tidigare diskuterats har man lagt stor vikt vid konstruktionen av press- fundamenten och grundläggningen för att undvika störande stomlju d el ler sättningar. Resultatet blev tillfredsställande. För att illustrera den prakti ska betydelsen av de utförda åtgärderna har vi registrerat vibrationsnivåerna i bjälklagsplattan med en enda press i driftkryssmarkerad på bild 2. Vibrationsni våerna i bjälklagsplattan redovisas som linjära hastighetsnivåer - l y dB - på bilden. Ur dessa värden kan man beräkna hur svängningarna i plattan bidrar till luftlj udsnivåerna i pressrummen eller i de övriga utrymmena. Detta förfarande behandlas inte närmare i detta meddelande, men man kan kon statera att ca 5 dB lägre nivåer erhålls i de zoner där bjälklagsplattan grundlagts mot berg. bullrets impulskaraktär är väsentligt mindre utpräglad än vid manuellt matade pressar. Detta beror på att bl. a. klippförloppet upprepas så ofta, att den av ett slag orsakade vibrationen i presstativet inte hin ner »dö ut» innan nästa slag fö ljer. Variationen hos det utstrå lade ljudet begränsas därigenom till ca 15 dB enligt bilden. Det är därför osäkert om denna typ av bull er skall anses ha impulska ra ktär. Såväl den i meddelande nr 6-7 6 an givna CHABA-metoden som svensk standard SEN 590111 förutsätter mer än 20 resp. 15 dB språngvis variation för impulsbuller. Vi har därför bedömt att det regi strerade bullret är ett gränsfal l, men vi har använt ekviva lent ljudnivå som grund för vä rderingen av Hög slaghastighet minskar bullrets impulskaraktär I tidigare meddelanden om excenterpressar har vi påpekat betydelsen av att korrekt mäta och värdera impulsbuller. Bild 8 visar en registrering av ljudtrycksnivån intill en av de snabbgående excenterpressarna i den nya verkstaden. Av reg istreringen kan man utläsa att hörselskadi igheten. Om man skulle betraktat bullret som renodlade impulser enligt CHABA skulle man vid den antagna maximala besöksfrekvensen kunna tilllåta en toppnivå motsvarande ca 105 dB. Toppnivån enl. bild 8 motsvarar 110 dB. Därmed uppfyller man i huvudsak det uppställda kravet. Ljudnivån i korridorerna och i andra utrymmen är nämligen så låga - 65 ~ a Bild 7. Funktionsschema ö ver pressverk stadens ventila- Bild 8 . ljudtr ycksnivån inn e i p ressrummet som den reg i- tionsa nfägg ning. Pressa rn as avgivna vä rme till va ratages ; strerats på ell oscillo skop . Pressens arbetstakt är 400 stanet! utrymme under yttertaket - varmluftsmaga sin . ,. Yttertak, 2 . varmlultsmaga sin , 3 . undertak, 4 . verkstad och lager, 5. p ressru m, 6. lju ddampat överluftdon , 7 . tilluftagg rega t, 8 . frånluftaggrega t, 9. ljudfälla, 10. sp jä ll . (Ventilationslösning och utformnin g: K-konsult , Stock holm .} 70 dB IA) i korrid or - all vistelse där ej ger någo t väsentli gt bidrag till bullerdosen . Sammanfattning Det redovi sade arbetet pekar på att en full ständ ig inbyggnad av helautoma tiska pressar är ett lä mpl igt alternativ för sa de kontaktbleck per minut. lj uddämpning. Nackd elarna m ed tan ke på betj äning och reparati oner är små , medan förd elarna med låg ljudnivå i korridorer och i pressrum med avstän gda pressar är m ycket påta gl iga . Resu ltaten visar emellertid mycket tydligt alt ljuddämpningsåtgä rd er riktade mot al la typer av klippningspressar ändå är mycket angelägna. Trots den m ycket begränsade vistelsetiden i pressrummen kan ekvivalent- nivån 85 dB IA) nält och jämn t uppfy llas. , Arbetsg·/ltl ppen kommer i en sena re publikation att samm anfatta andra sa marbetande kon sulters synpunkter och beskriva detaljlösningar som styrt projekteri ngen. •
© Copyright 2024