Projektering av pressverkstad
Del 2. Konstruktionsprinciper
Ingenjörerna Rolf Cedås och Roger Ekström, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg
33 1. 043
Utformningen av ny verkstad
Vi d utfo rmni ng av pressve rkstaden har
vissa faktorer direk t styrt hur lokalens
ytor di spo nera ts. Den ansl utande fabriken med sina givna transportgångar, bä ra nde pe lare i de n nya anläggninge n, fundament för framtida pressa r
etc. ha r påverka t pl a nl ös ningen.
Disku ssio ne rn a krin g det valda a ltern at ivet a tt placera d e befintliga
pressa rn a i speciell a rum i den nya
verk staden beha ndl ad es i det tidigare
meddelandet.
Vid projekteringen ha r man även
tillämpat riktlinjer som angetts i tidigare medd e land e n, t. ex. nr 10, 1974,
"Planering av industrilokaler» . De speciella checkpunkte rn a har avstämts
und er pro jekterin gens gå ng.
För att kunna dimensionera skiljeväggar, dörrar, absorbe nter etc. och
förutsäga vilken daglig bullerdos .som
perso nalen sk ull e komma att utsattas
för i anl äggni ngen ha r man utfört s. k.
frekvensstudier i den ä ldre anläggningen.
Frekvensstudier
Vid dessa studi e r har man noggrant
kartlagt hur ens kild a personer utsatts
för bulle r und e r normala betingelser,
dv s. hur sto r de l av arbetstiden som
går åt för se rvi ce, ma terialbyte, paus
utanför pressrummet etc.
Tillsynings pe rso na le n besökte pressa rn a för ko ntro ll och start efter mate-
621.97
624. 159. 1
ria ibyte i genoms nitt 5- 10 ggr/h
under ca 30 s.
, Översy~spersona l en vis tades under
perioder om någ ra ti mma r upp till ett
par dagar vid pressa r som avställts för
ver ktygsbyte, justering e lle r reparation.
All personal befann sig u nd er öv ri g
tid ej inti ll pressa rna men i pressverkstaden, fö rråd e ller paus rum .
Då man fas tstäl lt såvä l ljudnivån
som besöksfrekven sen i den äl dre anläggnin gen, kunde man berä kn a hur
mycket läg re b ull e rdos man kunde
ås tadkomma i den nya an läggnin gen
vid alternativ ljudi so lering hos press-
I elt föregående meddelande belystes bl. a. tankegångarna och de
rådande förutsältningarna vid projekteringen av den nya pressverkstaden vid LM Ericsson i Katrineholm och principerna för vibrationsisoleringen av pressarna.
Här presenteras resultatet och de
tekniska lösningarna i den färdiga
anläggningen.
Tillsynspersonalen och de som
utför justeringsarbeten på pressarna
har erhållit ca 20 resp. 30 dB(A)
lägre bullerdos i den nya verkstaden jämfört med tidigare.
rummens vägga r, dörrar, fönster etc.
Bild 1 visar de o lika bullerdoser,
Bild 7. Sambandet mellan o lika faktore r som pJverkar beräknad bullerdo s för
pressoperatören. Ekviva le nta liudnivåer avses.
l judn ivå i
pressrum
ljudnivå i
korridor
dB IAEJ
dBIAEJ
5
Antal besök per timma
i p ress rumm en il
0,5 minuter
P res~operatöre n s
be-
räknade bullerdos
dB IAE I
5
86
10
87
5
84
10
86
5
82
~ [Q]
~~
85
80
5
81
10
85
70
Särtryck ur Verkstäderna nr 1/77
som man beräkn ade att opera tören
skull e utsä ttas för vid 5 eller 10 besök
per timma i pressrummet och dä lj udisolerin gen dimensionerades fö r alter-
nativa Ijudn iväer i korridoren.
De värden som man spec iell t an vänt sig av vid projekteringen har markerats pä bi lden . Den ekvivalenta Ijudnivän i korridoren fä r uppgä til l högst
75 dB(A) om max imala bu llerdosen 85
dB(A) ska ll innehäll as vid 10 besök
per timm a j pressrummet.
I slutet av dett a meddelande di skuteras inverkan av bullrets impulskaraktä r.
Värdet pä besöksfrekvensen har
uppjustera ts eftersom persona len inte
skull e få samma närkontakt med pressarna som fö rut och av denna anledning eventuellt skulle gö ra onödigt
må nga besök i de enskilda pressrum men.
Layout
Bild 2 visar layouten i den nya verks taden. Vid utformn ingen har ett fördelaktigt utgångs läge gjort det möj ligt att
man kunnat placera pressrummen i
grupper med gemensa mma skiljevägga r. Den väsentli ga orsaken är att man
tillverkar sm ådetaljer, varför plå tm ateriai och stansade deta ljer enkelt kan
transport eras genom en gängdörr.
Interva llerna mellan materialbytena
är också så långa att de nägot förlängda gä ngvägarna - jämfört med
fristående press inbyggnader - sa knar
betydelse.
Fri stå ende inbyggnader skulle ocksä
ha krävt avsevärt större utrymme i lokalen - dvs. mindre fria ytor skulle ha
blivit disponibl a för lager, service etc.
Bild 2 . Layout över ny verkstad.
l. Pressfundamentets läge inuti inbyggnaden, 2. gångdörr med föns ter,
3. port med fönster, 4. skiljevägg mellan pressrum, 5. reservplats för press,
6. lag er och reservutr ymme, 7. verktygsförråd, 8. port mot den anslutande
fabri ken, 9. port mot det fria.
Bild 3. Grundläggni ng.,arbete vid gjutning av fundamentrader .
l. BotlCnpla tta, 2. utrymme för pre"fundam'~n t, 3. formsätl ning för mellanväggar ,
-
- .-'.
~.
.;,..
-
'.
.
• r!-
,if .
"
-J.
:-
Servicepersonal en kan nu arbeta i
en ty st miljö och i separata utrymmen
utanför e ller inu ti pressrummen utan
att störas av buller från pressar.
Ogynnsamma markförhållanden
försvårade grundläggningen
o
För att undvika störan de stomljud eller
sättningar i fundam enten har man -
som tidi gare nämnts - lagt stor vik t
vi d grund läggn ingsa rbetet. Med stöd
av tidigare er farenheter och mätningar
bedömde man att de befintliga markfö rhållandena (mjäla, morän) skull e
kräva speciella åtgä rd er.
I det fö regående meddelandet beskrevs den principiell a uppbyggnaden
av fund amenten och grundläggn ingsprIn CIperna.
Bild 3 visar ett skede i gru ndläggningen, där man gj utit bottenplattorna
till tvä av fundamen traderna och formsatt för de »gropar» inuti vilka man
sena re göt de egentliga pressfunda menten. Dessa göts etappvis med spe-
ciell formsättning - mineralullsskivor,
byggboard, plättråg etc. Deta ljerna redovisades i det tidigare meddelandet.
Av bild 4 framgår hur man gått ti II
väga för att i sl utskedet erhål la ett noggrant bestämt spaltmåll mellan de ingjutn a vinkeljärn som utgör kantförstärkningar. De tillfälligt fa stsvetsade
distan sjärnen av lägsnades nä r betongen hårdnat.
I sl utskedet av gjutningen nive llerade man noggrant de tjock a ståiplallor
som pres sarn a senare monterades mot
och undergöt med trög betong. Denna
jä mn ades av väl innan stålpl atto rn a
monterades fast med de redan ingjutna förstagningsbultarna.
Håltegel och mineralull
skapar grundabsorption
Som bekant åstadkommer man en lägre allmän bullernivå, minskad Ijudspridnin g och förbättrade möj ligheter
att uppfatta tal i en lokal som är väl
akustisk t dämpad . Vid LM Ericsson ef-
2
tran sporter är andra krav som måste
ti llgodoses . Genom att man avs tått
från att installera fasta lyftanordninga r
- t. ex. tra verskranar - skapades förutsä ttningarna härför.
Vid eventuella byten av svä nghju l,
el ler andra arbeten som kräv er lyftan ordn ingar, kommer man att an vända
Bild 4. M etod att erhålla ett noggrant spaltmått vid lundamentgjutningen.
1. Tilllälligl hältsvetsa t platt järn - avlägsnas elter gjutning och då betongen
hårdnat, 2. kantförstärkning av vinkeljärn, 3. bygel fastwe tsad mot vinkeljärn
och ingjuten i betong, 4 . cellpla st so m bortbränns efter gjutning och då
betong en hårdnat - spalt en försegl as med fogmassa , 5. hård träfiberskiva
fmasonite) tejpad mot vinkeljärn, 6. mineralull, 7. betongfundam ent, 8. omgivande betongbjälklag .
Bild 5 . Interiör av den nya pressverkstaden med Ijudabsoiberande väggar och
tak. De öppnade gångdörrarna leder in i press rummen .
1. H åltegel med bakomvara nde mineralull, 2. undertak av mineralullss kIvor.
tersträvade man en god akustisk
dämpning. Genom att man murat väggarna av håltegel med bakom liggande
mineralull har man, fö rutom en god
ljudabsorption, även erhål lit en oöm
yta. Detta är viktigt med tanke på dc
materialtransporter som förekommer
inom lokalen, bild 5.
Takabsorbenten utgörs av mineralullsskivor med ytskikt av omålad stapelfiber placerade i bärverk typ T-profil. Genom att både tak och väggar är
ljudabsorberande minska r bullersprid-
ningen från ell enskil t pressrum till
den övriga lokalen , när dörren är öppen.
Enkel väggkonstruktion
i press rummen
Vid uppbyggnaden av pressrummen
har man sökt uppnå en tillräcklig Ij udisoleringsförmåga hos tak, väggar, portar etc. med enkla byggn ads konstruktioner.
Hög akustisk dämpning och tålighet
mot mekanisk åverka n vid material-
tru ckar. Por tar och trösklar har därför
anpassa ts till detta förfarand e.
Bild 6 visar en pressru msinteriör
sedd från korridoren med parport arna
delv is öppnade. Konstruktionen av
vägg och dörrpartier framgår av bilddetal jerna . Utsatta ytor har skyddats
med slätplåt och avvisarIister. Inut i
pressrummen är de största ytorna Ijudabsorberande. Regelverket i skiljevägga rna utnyttjas dels för att sta ga väggen och del s för att håll a mineralullsabsorbenten på plats.
Som framgår av bilden har man utformat dörrarna med stora fö nstery tor
så att man kan ha god uppsikt av presse n och på detta sätt undvika onöd iga
besö k i pressrummet.
De projekterade kraftiga specialtrycken a till pre ssrum sdörrarna ersa ttes under byggnadssked et av van liga
espagnolettrycken. Dessa visade sig
vara alltför klena varför de eventuell t
byts ut.
Värmet.från pressarna
~tnyttjas till uppvärmning
Vid normal drift är värm ea vgivningen
från pressarna och belysn ingen tillräc kligt hög för att verkstaden ska II
va ra självförsörja nde ifråga om uppvärmningen. Dett a har man utnyttjat
vid konstruktion en av ventilationsanläggni ngen.
Bi ld 7 illustrerar hur man anordnat
ett varmluftsmagasin i ett utrymme.
som begränsa s av yttertaket och underta ket i pressverk staden. Den uppvärmda luften från pressrummen och
verks taden s övriga utrymmen evakueras till varmluftsmagasinet genom ett
överluftsdon .
M ed fy ra ventilation sa ggregat
placerade i fläktrum på yttertaket
och ett omfattande reglersyst em kan
man vintertid di stribuera varmare luft
från pressarna ti ll kallare utrym men
inom verkstaden.
Sommartid leds överskottsvärmen ut
i det fria . Magasinet fun gerar äv en
so m en nbroms» för direkt instrålat
värme denna årst id.
För att anläggningen skal l arbe ta
störningsfritt har man lagt stor vik t vid
kvaliteten och utformningen av spjällen - hög reglerfrekvens och noggra nn justering har varit funktionskrav.
Ljuddämpat kanal syslem
De höga ljudnivåerna från pressa rna
1
2
Bild 6. Pressrumsinteriör med gångdörren delvis öppnad.
Detaljerna visar principiellt uppbyggnaden av pressrummens skiljeväggar och gångdörren.
7. Träregel, 2. gipsskiva , 3. mineralull, 4. skyddslist av
trä, 5. slätplåt, 6. tätning, 7. golvbjälklag, 8. stålprofil,
9. gummitätning, 70. fyrkantrör, 77 . härdat spegelglas, 72.
Z-profil.
(Byggnadslayout och ' utformn'fn g: Can Arkitektkontor
AB, Stockholm.)
och fläktarna fortplantar sig inuti ven tilationskanalerna och skulle kunna ge
störningar i tystare utrymmen. Man insta llerade därför ljuddämpare i kanal systemet. Av bild 7 framgå r var dessa
har placerats i från- och tilluftkanalerna.
Vid valet av dämpare har man berä knat den dämpning som erfordras i
kanalsystemet för att fläktarna eller
pressarna inte skall orsaka bullerstörningar i känsliga utrymmen. Man har
härvid utgått från bl. a. fläktdata, kanalsystemets utformning, skiljekonstruktionernas
I judiso leri ngsförmåga
och
utrymmenas
absorptionsegen -
skaper. Eftersom den transporterade
luften inte är föroren ad i nämnvärd
grad
har
man
kunnat
utnyttja
ventilationsljuddämpare av konventionell typ.
Grundläggningsförhållandena
påverkar vibrationsnivåerna
i bjälklagsplattan
Som tidigare diskuterats har man lagt
stor
vikt vid konstruktionen av press-
fundamenten och grundläggningen för
att undvika störande stomlju d el ler
sättningar. Resultatet blev tillfredsställande.
För att illustrera den prakti ska betydelsen av de utförda åtgärderna har vi
registrerat vibrationsnivåerna i bjälklagsplattan med en enda press i driftkryssmarkerad på bild 2. Vibrationsni våerna i bjälklagsplattan redovisas
som linjära hastighetsnivåer - l y dB
- på bilden. Ur dessa värden kan man
beräkna hur svängningarna i plattan
bidrar till luftlj udsnivåerna i pressrummen eller i de övriga utrymmena. Detta förfarande behandlas inte närmare i
detta meddelande, men man kan kon statera att ca 5 dB lägre nivåer erhålls i
de zoner där bjälklagsplattan grundlagts mot berg.
bullrets impulskaraktär är väsentligt
mindre utpräglad än vid manuellt matade pressar. Detta beror på att bl. a.
klippförloppet upprepas så ofta, att
den av ett slag orsakade vibrationen i
presstativet inte hin ner »dö ut» innan
nästa slag fö ljer. Variationen hos det
utstrå lade ljudet begränsas därigenom
till ca 15 dB enligt bilden. Det är därför osäkert om denna typ av bull er
skall anses ha impulska ra ktär.
Såväl den i meddelande nr 6-7 6 an givna CHABA-metoden som svensk
standard SEN 590111 förutsätter mer
än 20 resp. 15 dB språngvis variation
för impulsbuller. Vi har därför bedömt
att det regi strerade bullret är ett gränsfal l, men vi har använt ekviva lent ljudnivå som grund för vä rderingen av
Hög slaghastighet minskar
bullrets impulskaraktär
I tidigare meddelanden om excenterpressar har vi påpekat betydelsen av
att korrekt mäta och värdera impulsbuller. Bild 8 visar en registrering av
ljudtrycksnivån intill en av de snabbgående excenterpressarna i den nya
verkstaden.
Av reg istreringen kan man utläsa att
hörselskadi igheten.
Om man skulle betraktat bullret
som
renodlade
impulser
enligt
CHABA skulle man vid den antagna
maximala besöksfrekvensen kunna tilllåta en toppnivå motsvarande ca 105
dB. Toppnivån enl. bild 8 motsvarar
110 dB. Därmed uppfyller man i huvudsak det uppställda kravet.
Ljudnivån i korridorerna och i andra
utrymmen är nämligen så låga - 65
~
a
Bild 7. Funktionsschema
ö ver
pressverk stadens ventila-
Bild 8 . ljudtr ycksnivån inn e i p ressrummet som den reg i-
tionsa nfägg ning. Pressa rn as avgivna vä rme till va ratages ; strerats på ell oscillo skop . Pressens arbetstakt är 400 stanet! utrymme under yttertaket - varmluftsmaga sin .
,. Yttertak, 2 . varmlultsmaga sin , 3 . undertak, 4 . verkstad och lager, 5. p ressru m, 6. lju ddampat överluftdon ,
7 . tilluftagg rega t,
8 . frånluftaggrega t,
9. ljudfälla,
10. sp jä ll .
(Ventilationslösning och utformnin g: K-konsult , Stock holm .}
70 dB IA) i korrid or - all vistelse där ej
ger någo t väsentli gt bidrag till bullerdosen .
Sammanfattning
Det redovi sade arbetet pekar på att en
full ständ ig inbyggnad av helautoma tiska pressar är ett lä mpl igt alternativ för
sa de kontaktbleck per minut.
lj uddämpning. Nackd elarna m ed tan ke på betj äning och reparati oner är
små , medan förd elarna med låg ljudnivå i korridorer och i pressrum med
avstän gda pressar är m ycket påta gl iga .
Resu ltaten visar emellertid mycket
tydligt alt ljuddämpningsåtgä rd er riktade mot al la typer av klippningspressar ändå är mycket angelägna.
Trots den m ycket begränsade vistelsetiden i pressrummen kan ekvivalent-
nivån 85 dB IA) nält och jämn t uppfy llas.
, Arbetsg·/ltl ppen kommer i en sena re
publikation att samm anfatta andra
sa marbetande kon sulters synpunkter
och beskriva detaljlösningar som styrt
projekteri ngen.
•