1. No category

Sida 1
Beskattning av Carried Interest
av
Jonathan Lander Jonathan Lander
Sida 2
Innehållsförteckning
1.Inledning
s3
1.1 Syfte
s3
1.2 Bakgrund & metod
s3
1.3 Strukturerna
s4
1.4 Gällande rätt
s5
1.5 FÅAB reglernas betydelse
s9
1.6 Analys och Slutsats
s 10
1.7 Käll- och litteraturförteckning
s 11
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Jonathan Lander
Sida 3
"
1. Inledning!
1.1 Syfte!
Det har under en längre tid inom riskkapitalverksamheter varit standard att man har utgivit carried
interest, alternativt speciell vinstandel, till vissa nyckelpersoner med anknytning till verksamheten.
Denna speciella vinstandel har blivit föremål för flera tvister och diskussioner angående
beskattningen, detta då det rör som en asymmetrisk baserad vinstandel. Denna uppsats kommer att
utreda hur beskattningen skall ske på denna speciella vinstandel och vilken ställningen som
fåmansbolagsreglerna intar i detta.
1.2 Bakgrund och metod!
Inledningsvis är en förståelse för riskkapitalbranschen i sig nödvändig. Riskkapitalbolag har som
affärside att investera kapital i andra bolag genom att förvärva andelar i dessa bolag. Bolagen som
riskkapitalbolagen investerar i benämns portföljbolag. Portföljbolagen säljer av andelar för att få in
kapital och kunna finansiera sin utveckling på marknaden.Det som riskkapitalbolagen tjänar pengar
på är att när andelen i portföljbolaget har stigit i värde avyttrar man sin andel mot ersättning efter ett
visst antal år. Vinsten som uppstår kommer sedan fördelas till delägarna i riskkapitalbolaget. Om
riskkapitalbolaget väljer att endast investera i onoterade bolag faller det inom private equity. I
Sverige har det sedan 2000-talets början investerats miljardbelopp i private equity. Det finns olika
strukturer hur man kan bygga upp ett riskkapitalbolag, en av möjligheterna är genom att skapa en
riskkapitalfond, kännetecknande för dessa fonder är att ägarna är oberoende av varandra.1
Investerarnas vinstandel beräknas vanligtvis på det kapital som de har investerat i
riskkapitalbolaget. Vanligt är att de extern investerarna ( Limited partners) får tillbaka summan de
har investerat plus ett procentuell påslag medans nyckelpersonerna ( GP) får avkastning beroende
på hur mycket kapital de har investerat samt carried interest. Det som utgör Carried Interest är om
vinsten från försäljningen av portföljbolagen överstiger ett visst gränsvärde så kommer det tillämpas
en asymmetrisk vinstfördelning vilken ej bygger på investerat kapital utan istället ger en större del
till nyckelpersonerna, vanligtvis runt 20% av vinsten över gränsvärdet. Det är denna andel som
kallas carried interest, eller speciell vinstandel som Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) benämner
den.2
1
Nyman s. 27. Finansdepartementet promemoria s. 37.
2
Finansdepartementets promemoria s.38
Jonathan Lander
Sida 4
Hur Carried Interest skall ses på framgår ej av Inkomstskattelagen (1999:1229)3 och detta har
mynnat ut i viss problematik för de inblandade. Skattemyndigheten har menat att Carried interest
skall ses som en prestationsbaserad ersättning som utgår till nyckelpersonerna och därav utgöra
inkomst av näring och inte inkomst av kapital vilket nyckelpersonerna har velat deklarera det
som.Vidare har det uppståt frågor hur fåmansbolagsreglerna skall ses ihop med bedömningen av
carried interest. Fåmansbolagsreglerna kan bli aktuella om andelarna skulle kunna anses bli
kvalificerade. Problematiken har mynnat ut i två uppmärksammade domar, den ena en
kammarrättsdom och den andra ett förhandsavgörande från HFD. HFD valde att ej bevilja
prövningstillstånd för kammarrättsfallet samtidigt som man meddelade domen i
förhandsavgörandet. Det är utifrån dessa fall, kammarrättens avgörande i mål nr 8755-12 ( Nordic
Capital fallet) och HFDs förhandsavgörande HFD 2014 ref 71 ( Segulah-falltet) som
framställningen främst kommer cirkulera kring. Framställningen kommer även att ta förarbeten,
annan praxis samt relevanta artiklar som är avhängiga avgörandena i beaktning. I
förhandsavgörandet ställdes tre frågor till Skatterättsnämnden denna uppsats kommer framförallt att
behandla den tredje frågan angående Carried Interest.4
1.3 Strukturerna!
Riskkapitalstrukturerna kan skilja sig en del åt men är generellt ganska likartade. Vanligtvis inledes
det med att s.k. nyckelpersoner genom sina egna bolag ta initiativet till att skapa ett så kallat limited
partneship-bolag som skapar fonden. Detta limited partnership-bolag skapas vanligen i ett land där
det finns vissa skattemässiga fördelar t.ex. på Jersey. Limited partnership-bolag ( LP-bolag) är
närmast att ses som kommanditbolag enligt svensk rätt med kommanditdelägare och
komplementärer. Investerarna tillför kapital till LP-bolaget och blir därmed limited partners (LP),
nyckelpersonerna tillför genom sina bolag också kapital och blir general partners i LP-bolaget.
Parterna skriver ett avtal där man beskriver hur vinstandelarna skall fördelas och där man ger ett
förvaltningsbolag (GP-bolag)fullmakt att rättshandla åt LP-bolaget. Limited partners (som kan vara
privatpersoner, banker, pensionsfonder osv) står för runt 97-98 % av kapitaltillskottet i LP-bolaget
medans general partners ( nyckelpersonerna ) brukar tillskjuta runt 1-3% av LP-bolagets kapital.
Vidare brukar förvaltningsbolaget anlita ett eller flera rådgivningsbolag för att kunna sköta sitt
3
IL
4
Hulqvist. Blendow Lexnova Expertkommentar 2014 Jonathan Lander
Sida 5
uppdrag, dessa rådgivningsbolag har en tendens att vara ägda av nyckelpersoner och/eller att de är
där anställda.5
1.4 Gällande Rätt!
Segulah HFD 2014 rep 71
Sakomständigheterna I Segulah var att ett par svenska medborgare skulle genom sitt bolag
(Segulah) skapa aktiebolaget General Partner AB ( GPAB) i Sverige för att att sedan genom detta
bilda ett limited partnership i Skottland (SLP). SLP är att närmast jämföra med ett kommanditbolag
och är inte ett eget skattesubjekt utan beskattas hos varje delägare för sig. Aktiebolaget i Sverige
skulle utgöra General Partner (GP) för det skottska bolaget. GP-bolaget har som enda uppgift att
förvalta riskkapitalbolaget i detta fallet det skotska limited partnership (SLP) bolaget. SLP bolaget
utgör sedan riskkpitalfonden, vilket betyder att SLP var den juridiskaperson som skulle göra
investeringarna i de olika portföljbolagen.
Enligt avtalet mellan de externa investerarna och GPAB ( Gp-bolaget ) så skulle GPAB äga 20% av
andelarna SLP-bolaget och investera 2% av kapitalet. Detta resulterar således i att Limited partners
kom att investera 98% av kapitalet och få en ägarandel på 80% i SLP-bolaget. Enligt avtalet
kommer först alla investerare ha rätt till en del av vinsten motsvarande investerat kapital plus
avkastning på 8%. I det fall vinst skulle kvarstå från försäljningen av portföljbolagen skall det ske
en asymmetriskvinstdelning där GPAB har rätt till 20% av kvarstående och Limited partners 80%.
Den vinstandel som tillfaller GPAB utöver ägarandelen på det tillskjutna kapitalet ,dvs 18% av
vinstutdelningen, kallas carried interest.6
Det var enligt ovan nämnda omständigheter Segulah begärde ett förhandsavgörande och man hade
tre frågor att ställa till Skatterättsnämnden. Den tredje frågan var ifall de särskilda vinstandelarna
var att klassificeras som inkomst av näringsverksamhet hos GPAB eller om de skulle undantagas
från beskattning på den del som resultatet i SPL var hänförligt till kapitalvinster på andelsinnehaven
i portföljbolagen. Denna fråga resulterade i meningsskiljaktigheter inom Skatterättsnämnden. En
majoritet kom fram till att de kapitalvinster som gjordes på avyttringen av portföljbolagen som var
hänförliga till GPABs kapitalinsats, dvs 2%, skulle anses vara skattefria kapitalvinster. De
5
Finansdepartementets promemoria s37 ff.
6
HFD 2014 ref 71
Jonathan Lander
Sida 6
resterande 18% , den särskilda vinstandelen, skulle utgöra inkomst av näringsverksamhet och
beskattas enligt reglerna i 15:1 § IL.7
Skatterättsnämndens beslut överklagades och avgjordes sedan i Högsta förvaltningsdomstolen.
Skatteverkets talan
Skatteverket yrkade att HFD skulle fastställa nämndens förhandsbesked i frågan.
Skatterättsnämnden konstaterar att det finns två sätt att se på den speciella vinstandelen. Antingen
att allting utgör näringsbetingade andelar vid en avyttring och därav är skattefria eller så skall man
se till en helhetsbedömning av rättshandlingarna. Ser man till helheten så kan det bli fråga om
prestationsbaserad ersättning för GPAB:s arbete i fonden och därav utgöra inkomst av
näringsverksamhet.Vidare konstaterar nämnden att GPAB skall delägarbeskattas enligt 5:3 IL och
att beskattningen skall vanligtvis ske mot bakgrunden av resultatfördelning av handelsbolaget. SPLbolagets fördelning av vinsten mellan delägarna skall även ske på affärsmässiga grunder. De
konstaterar att det ej går att ifrågasätta riktigheten av avtalet mellan limited partners och general
partners men man påpekar att man kan se på en rättshandlings verkliga innebörd. Detta då den
skatteskyldige ej kan förfoga över en inkomst skatterättsliga natur. Skatterättsnämnden är av den
mening att den särskilda vinstandelen skall utgöra en prestationsbaserad ersättning till GPAB och
därför utgöra inkomst av näringsverksamhet. Skatterättsnämnden väljer att motiverar detta genom
att säga att anledningen till att man som externa investerare kan acceptera den assymetriska
vinstfördelningen är för att det är nyckelpersonerna i GPAB som skapar SPL. Vidare menar man att
nyckelpersonerna i GPAB kommer bidra till att öka SPL's värde på betydande vis med sin expertis
och där av blir det en resultatbaserad ersättning utifrån dessa nyckelpersoners prestationer.8
Segulahs talan
Segulah invände med att de inte hade förhållit sig på något annat vis än hur varje ansvarsfull
deläger hade förhållit sig till sina investeringar och därmed ej bidrag på något anmärkningsvärt vis.
Segulah anför också att värdenedgången eller tillväxten var beroende av flertalet faktorer vilka
kommer att styra ifall det uppstår någon vinst överhuvudtaget i SPL vid avyttring av
portföljbolagen. Detta då vinsten är beroende av portföljbolagens resultat.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande.
7
Idem
8
HFD 2014 ref 71
Jonathan Lander
Sida 7
HFD påpekar att vanligtvis vid beskattning av handelsbolag och kommanditbolag skall
fördelningen av resultatet mellan ägarna ligga till grund för beskattningen. Man konstaterar vidare
att samma sak gäller för utländska delägarbeskattade bolagsformer som för Handelbolag och
kommanditbolag. HFD uppmärksammar dock att det enligt praxis kan borstes från de avtal om
fördelningen som träffas mellan delägarna. För att detta skall kunna ske krävs det att det föreligger
en obehörig inkomstfördelning eller orimlig fördelning mellan delägarna och denna är väsentligt
betingad av skatteskäl. Detta undantag föreligger inte enligt HFD.9
HFD redogjorde sedan för vilket lagrum som ska tillämpas, 25 a kap IL där vi finner reglerna om
näringsbetingade andelar. Domstolen siktar sedan in sig på 25 a kap 23§ IL som säger att om ett
svenskt aktiebolag är delägare i en utländskt juridisk person som är delägarbeskattat som avyttrar en
delägarrätt med kapitalvinst skall den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel ej tas upp
till beskattning. Detta gäller endast ifall kapitalvinsten ej hade tagits upp till beskattning ifall
delägaren själv hade avyttrat tillgången. HFD säger att den del a SPL-bolagets vinst som belöper på
GPAB:s skall behandlas som de vore direktägda av GPAB. Således kommer HFD till slutsaten att
med en tillämpningen av 25 a kap 23§ IL kommer 2% av vinsterna från avyttringen av
portföljbolagen att anses belöpa på GPAB. Vilket resulterar i 18% av den speciella vinstandelen är
att upptaga som inkomst av näringsverksamhet. Ett justitieråd var skiljaktig i sak.10
Nordic Capital Kammarrätten i Stockholm: mål nr. 8755 - 8764
I kammarrättens avgörande var bolagsstrukturen något annorlunda. Nyckelpersonerna skapar här ett
investeringsbolag på Jersey( Initial limited partner, IPL ) där man tar in kapital från externa
investerare ( limited partners). IPL grundar sedan ett GP-bolag vilket skulle förvalta IPL-bolaget
enligt avtal. GP-bolaget anlitade sedan ett rådgivningsbolag. Nyckelpersonerna var anställda i
rådgivningsbolaget. GP-bolaget var även detta registrerat på Jersey. IPL bolaget var fondbolaget var
igenom alla investeringar skedde. Enligt avtalen mellan IPL-,GP-bolaget och de externa
investerarna var nyckelpersonerna berättiga till carried interest. Carried interest har sedan utgått till
personer som har tecknat ett vinstandelslån ( participiating loan agreement, PLA-avtal ). De som
tecknade detta vinstandelslån fick betala en viss premier för att få teckna lånet, men dessa personer
var också anställa i rådgivningsbolaget.11
9
HFD 2014 ref 71
10
Von Bahr, SN 2015 s 49
11
Kammarrätten mål nr. 8755-8764
Jonathan Lander
Sida 8
Skattemyndighetens talan
Skattmyndigheten ansåg här att Carried Intererst skulle utgöra arbetsinkomst för
rådgivningsbolagets tjänster. Detta då det var att se som en prestationsbaserad ersättning för det
arbete nyckelpersonerna via rådgivningsbolaget hade utfört. Därför skulle rådgivningsbolaget enligt
Skattemyndigheten tagit upp carried interest. Vidare anförde myndigheten att rådgivningbolaget
skall ha överfört carried interest till nyckelpersonerna antingen genom lön eller utdelning. Därför
ska det antingen påföras arbetsgivaravgifter eller att rådgivningsbolaget skall beskattas för carried
interest.12
Skattemyndighetens talan byggde på att man skulle se bortom det avtal som förelåg mellan parterna
och istället gå på en en helhetsbedömning, detta då carried interest endast utbetalades till personer
aktiva i rådgivningsbolaget. Man menade att GP- och IPL-bolgen endast var av amdinistrativ
karaktär och det egentliga värdeskapande arbetet skedde genom nyckelpersonernas agerande i
rådgivningbolaget och att rådgivningsbolaget har haft den beslutande makten.
Nordic Capitals talan
Nordic Capital anförde att nyckelpersonernas investering utgjorde ett betydande belopp för dem och
med detta följde ett stort risktagande. Nordic Capital påpekar även att det var ett krav från de
externa investerarna att nyckelpersonerna investerade kapital samt att de skulle vara uppdelning
mellan den rådgivande delen och den beslutsfattande. De menar att carried interest var direkt
kopplad till denna investeringen. Bolaget påpekar vidare att den ersättning som utgått till
rådgivningsbolaget hade helt reglerats mellan GP-bolaget och rådgivningsbolaget. Man tillägger
även att man inte har varit det enda rådgivningsbolaget och att all ersättning varit
marknadsmässig.Vidare påpekade man att rådgivningsbolaget ej fattade några formella beslut i GPbolaget och ej var ansvarig för investeringarna och ej part i något investeringsavtal.13
Kammarrätten
Domstolen inleder med att säga att beskattning skall ske mot en rättshandlings verkliga innebörd.
Man kan således se bortom ett avtals rubricering och istället se till helheten för att sedan klassificera
rättsförhållanderna. Man påpekar också att bevisbördan ligger hos skatteverket samt att denna är
högre då det rör sig om eftertaxering och efterbeskattning. Domstolen konstaterar att de har två
frågor att besvara:
12
Idem
13
Idem
Jonathan Lander
Sida 9
Har rådgvingingsbolaget haft en annan roll än vad avtalet och fondstrukturerna ger uttryck
för?
Har carried interest utgått för de värdeskapande som nyckelpersonerna och PLA-personerna
utfört i rådgivningsbolaget?
Kammarrätten konstaterar att skattemyndigheten inte lyckas med att vissa att det finns anledning att
frångå de civilrättsliga avtalen som grund för beskattning. Detta inte minst då den rådgivande och
beslutsfattande funktionens uppdelning var ett krav från externa investerare. Skattemyndigheten
lycke ej heller bevisa att rådgivningsbolaget styr Gp-bolaget. Ej heller lyckas Skattemyndigheten att
bevisa att carried interest utgår för något värdeskapande arbete. Utan att det istället utgår på väl
motiverade grunder hänförliga till risktagande och investeringar gjorde av nyckelpersonerna samt
PLA-långivarna.14
1.5 FÅAB reglernas betydelse.!
Skatteverket har efter båda dessa domarna deklarerat att man nu kommer att riktiga in sig på ifall
delägarna skall beskattas i enlighet med de s.k. fåmansbolagsreglerna för det belopp delägarna
erhåller.15Reglerna finner vi i 56-57 kap IL och dessa regler går ut på att delägarna blir tvingade att
dela upp sin inkomst dels i inkomst av tjänst, dels i inkomst av kapital utifall andelarna är
kvalificerade. Definitionen av fåmansbolag finns i 56:2 IL där sägs att ett aktiebolag där högst fyra
delägare äger andelar motsvarande mer än 50 % av rösterna är ett fåmansbolag. För att sedan
andelarna skall anses kvalificerad krävs det att andelsägaren varit verksam i betydande omfattning i
inom en viss tidsperiod, detta följer av 57:4 IL. I det fall där en utomstående äger i betydande
omfattning en del av företaget och denna har rätt till utdelning ska en andel anses som kvalificerad
bara om det finns särskilda skäl.
"
"
"
"
"
14
Idem
15
Skatteverkets pressmedelande.
Jonathan Lander
Sida 10
1.6 Analys & Slutsats!
Det som kan utläsas direkt är att HFD väljer att tolka 25a kap 23 § IL åt det snävare hållet. Detta då
när man väljer att avgöra vad som enligt 25a kap 23 § IL '' belöper sig på'' säger att det är det
investerade kapitalet. Detta kan ses som de principer som har utarbetats i doktrin och praxis hur ett
Handelsbolag respektive kommanditbolags beskattning avgörs får träda tillbaka vida användandet
av denna paragraf. Vidare kan detta leda till kjedjebeskattning då troligtvis portföljbolagen är
belagda med skatt och nu efter förhandsavgörandet kommer även den vinstutdelning som ej är
hänförlig till kapitalinsatsen att beskattas i mottagarbolaget. Detta går emot den tanke som man
under en längre tid har haft att försöka få bort kjedjebeskattning i bolagssektorn. Vidare så är ett
justitieråd skiljaktigt men betydelsen av detta borde ej göra avgörandet mindre giltigt.16
Vidare kan kanske HFD's ovilja att bevilja prövningstillstånd ses som att man godkänner
kammarrättens resonemang angående det att skatteverket har bevisbördan i det fall man vill
omklassificera ett civilrättsligt avtal som grund för beskattning. Därigenom kan det anses att HFD
behåller den restriktiva hållning mot att omklassificera civilrättsliga avtal inom skatteområdet.
Däröver torde det vara svårare att dra några vidare slutsatser ifrån kammarrättens avgörande.
Skatteverkets nya inriktning på att istället gå på fåmansbolagsreglerna kan ses som att man lämnar
tanken att carried interest endast utgör ett inkomstslag. Det som kommer bli det stora
argumentationsobjektet i dessa fall är om nyckelpersonerna kan vara verksam i betydande
omfattning och om detta kan leda till att andelarna kvalificeras. Vilket kan resultera i att
fåmansbolagsregelerna ska tillämpas. Detta kan vara möjligt då HFD i Segulah fallet kan anses har
öppnat en lucka genom att inte tydligt ge besked om hur inkomsten ska klassificeras som ej var
näringsbetingade andelar mer än att tillhör inkomstlaget näringsverksamhet.
"
"
"
"
"
"
16
Von Bahr, SN 2015 s 45
Jonathan Lander
Sida 11
1.7 Käll- och litteraturförteckning!
"
"
Literatur
• Nyman, Lundgren, Rösiö: Riskkapital - Private Equity - & Venture Capital-investeringar. 2
upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik: 2012.
Lagar
Inkomstskattelagen 1999:1229 ( IL)
Offentligt tryck
• Skatteverket, pressmedlande: Skatteverket fortsätter granska rikkapitalbranschen. 2014-11-14
• Finansdepartementets promemoria: Beskattning av vissa delägare i riskaptialfonder 2012
Elektronisk källor
• Anders Hultqvist, Blendow Lexnova Expertkommentar: Nordic Capital - först ut bland private
equity-målen. 2014-01.
• Stig Von Bahr: Nordic Capital och Segulah i HFD, i Skattenytt nr 1-2 2015 s 45- 53 i karnov,
2015-08-17.
Rättsfall
• HFD 2014 ref 71
• Kammarrätten i Stockholm: mål nr. 8755 - 8764, 2013-12-19."
Jonathan Lander