1. No category

Marknadsrapport fågelkött
maj 2015
 Produktionen av fågelkött i Sverige ökade 2014, även importen och
exporten ökade liksom förbrukningen.
 Andelen svenskt fågelkött av förbrukningen förbättrades på årsbasis
med 0,8 procent till 65,1 procent 2014.
 EU:s prognos på kort sikt pekar på en ökad produktion inom EU och en
ökad handel med tredje land kommande två år.
Enheten för handel och marknad
Författare:
Åsa Lannhard Öberg
Foto:
Sven Persson/swelo.se
(hämtad på svenskfagel.se)
Dnr 52-5292/12
Sammanfattning
Sveriges produktion av fågelkött ökade med drygt 7 procent 2014 till ett nytt årsrekord
på 134 800 ton. Slakten av fågel publiceras per kvartal på Jordbruksverkets hemsida och
siffror för första kvartalet 2015 har ännu inte redovisats. Både importen och exporten
ökade under förra året, liksom förbrukningen. Eftersom produktionen ökade så pass
mycket så ökade även den svenska marknadsandelen av förbrukningen med 0,8 procent
till 65,1 procent, trots importökningen.
Fågelkött är det tredje största köttslaget i svenskarnas konsumtion och stod 2014 för 24
procent av total köttkonsumtion. Det är också förbrukningen av fågelkött som ökat mest
de senaste decennierna.
Importen av alla volymmässigt större kategorier ökade 2014, och det mesta bearbetade
och färska/frysta köttet kommer alltjämt från Danmark medan importen av saltat
fågelkött främst kommer från Nederländerna. Produkterna kan dock ha ett annat
ursprung än det land som anges i handelsstatistiken, eftersom sistnämnda bara visar
ursprung för den senaste transaktionen.
Exporten av färskt och fryst fågelkött ökade under förra året, varav exporten av färskt
fågelkött ökade mest. Exporten av bearbetat fågelkött minskade en aning. Landspecifika
granskningar har gjorts för färska vingar och för bearbetat fågelkött, och dessa visar att
den största exporten av färska vingar gåt till Hong Kong och Malaysia medan Danmark
och Storbritannien är störst mottagare av bearbetat fågelkött från Sverige. Den stora
exporten från Sverige av slaktbiprodukter under färskt och fryst fågelkött, som inte
omfattas av de flesta figurer i rapporten, säljs framför allt till Danmark som djurfoder.
Antalet förprövade stallplatser för kycklingar minskade med 35 procent 2014 jämfört
med året innan, och även antalet förprövade stallavdelningar minskade från 9 till 4
stycken.
Partipriset för kyckling varierar men den långsiktiga trenden har varit ett relativt stabilt
pris de senaste åren. Under året har det sammanvägda partipriset för färskt och fryst
göd- och grillkyckling pendlat mellan 20 kr/kg och 23 kr/kg. Samtliga konsumentpriser
för kött och ägg sjönk under 2014 enligt KPI-beräkning.
EU:s produktion ökade under 2014 och prognosen pekar på en fortsatt
produktionsökning 2015-2016. Handeln förväntas öka något i båda riktningar
kommande två år.
EU:s partipris på kyckling följer i stort sett kurvan för de senaste fyra åren och ligger för
närvarande strax under 190 euro/100 kg, vilket är betydligt lägre än det svenska
partipriset i omräknat till euro.
Innehåll
1
Den svenska marknaden ........................................................................................ 3
1.1
Marknadsbalans för fågelkött, 1000 ton slaktad vikt ....................................... 3
1.2
Svensk förbrukning av olika typer av kött ....................................................... 4
1.3
Svensk marknadsandel av förbrukningen av kött och ägg ............................... 5
1.4
Andel kycklingar per produktionsområde 2013 ............................................... 6
1.5
Strukturutveckling i kycklingproduktionen ...................................................... 7
1.6
Slakt av matfågel i Sverige 2012-2014 ............................................................ 8
1.7
Slakt av kyckling 2005-2014 .......................................................................... 10
1.8
Geografisk placering av godkända fjäderfäslakterier 2014 ............................ 11
1.9
Förprövning för kycklingar ............................................................................ 12
1.10 Användning av antibiotika till djur inom EU ................................................. 13
1.11 Import av fågelkött per kategori exkl. slaktbiprodukter, produktvikt ............ 14
1.12 Import av fågelkött per produktgrupp inkl. slaktbiprodukter, produktvikt .... 15
1.13 Landfördelad import av frysta styckningsdelar, produktvikt ......................... 16
1.14 Landfördelad import av saltat fågelkött, produktvikt ..................................... 17
1.15 Landfördelad import av bearbetat fågelkött, produktvikt ............................... 18
1.16 Export av fågelkött per kategori exkl. slaktbiprodukter, produktvikt ............ 19
1.17 Export av fågelkött per produktgrupp inkl. slaktbiprodukter, produktvikt .... 20
1.18 Landfördelad export av färska vingar exkl. slaktbiprodukter, produktvikt ... 21
1.19 Landfördelad export av bearbetat fågelkött, produktvikt ............................... 22
1.20 Partipris kyckling i Sverige ............................................................................ 23
1.21 Utveckling av konsumentpriser ...................................................................... 24
2 EU- och världsmarknaden ................................................................................... 25
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
Marknadsbalans och prognos för fågelkött, EU-28 ........................................ 25
Slakt av matfågel inom EU ............................................................................. 25
EU:s partipris på kyckling per vecka .............................................................. 26
EU:s import av fågelkött per land .................................................................. 27
EU:s export av fågelkött per land ................................................................... 27
EU:s handelsbalans för fågelkött .................................................................... 28
Partipris på kyckling i EU, USA och Brasilien .............................................. 28
De största importländerna på världsmarknaden ............................................. 29
De största exportländerna på världsmarknaden .............................................. 29
1
Den svenska marknaden
1.1
Marknadsbalans för fågelkött, 1000 ton slaktad vikt
Den svenska marknadsbalansen för fågelkött nedan visar hur produktion, handel och förbrukning av
fågelkött utvecklats i grova drag över en tioårsperiod. För fågelkött finns en serie ända tillbaka till 1990.
Eftersom produktionen redovisas i slaktad vikt (fågelkött med ben), så har även handeln räknats om till
slaktad vikt med hjälp av schablontal för varje kategori importerad och exporterad produkt. I
handelssiffrorna ingår inte slaktbiprodukter av kyckling eller annan matfågel. Om slaktbiprodukterna
hade omfattats skulle den svenska exporten öka till ungefär samma nivå som importen. Slaktbiprodukter
av fågel exporteras nästan uteslutande till Danmark där de används som djurfoder, och det är en export
med mycket lågt värde. Enligt SCB:s handelsstatistik uppgick värdet för exporten av färska
slaktbiprodukter till knappt 1,30 kr/kg under 2014 till skillnad från exempelvis exporten av färska
styckningsdelar som i genomsnitt hade ett värde på knappt 73 kr/kg.
Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar
åtgången av slaktad fågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. Förbrukning i kg/person har
beräknats genom att dividera den totala förbrukningen med ett genomsnitt av den svenska befolkningen
för respektive år. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad.
Balansen visar att produktionen av fågelkött ökat stadigt under den period som omfattas, med cirka
25 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras enstaka år. Även importen har ökat tydligt
och eftersom importen ökat mer än produktionen så har andelen svenskt fågelkött av förbrukningen
minskat över perioden. Under 2014 ökade såväl produktion som handel i båda riktningarna och
förbrukning, vilket sammantaget ledde till en ökad svensk marknadsandel av förbrukningen.
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Skillnad 13/14
2014 jan-mars
2015 jan-mars
Skillnad 14/15
Produktion Import
Export
Förbrukning
106,2
109,9
113,3
115,5
113,5
121,7
121,3
117,3
125,7
134,8
7,2%
33,0
34,8
48,1
53,5
55,1
62,8
60,2
64,5
69,2
78,3
82,8
89,3
7,9%
21,1
22,2
12,5
15,5
15,6
11,5
10,9
13,9
13,4
14,8
13,9
17,0
22,3%
4,5
4,3
141,9
147,8
152,7
166,8
162,8
172,3
177,0
180,7
194,6
207,1
6,4%
49,6
52,7
5,3%
5,0%
-6,1%
6,2%
Svensk andel av Förbrukning
förbrukningen
kg/person
74,9%
15,7
74,3%
16,3
74,2%
16,7
69,2%
18,1
69,7%
17,5
70,6%
18,4
68,5%
18,7
64,9%
19,0
64,6%
20,3
65,1%
21,4
0,8%
5,4%
66,6%
66,0%
-0,6%
Not: Slaktbiprodukter ingår inte. Exporten från Sverige hade varit betydligt större om slaktbiprodukterna, som används till
djurfoder, inkluderats.
Källa: Jordbruksverket och SCB
3
1.2
Svensk förbrukning av olika typer av kött
Den svenska förbrukningen av kött per person är även en indikation på hur vår konsumtion utvecklats
över tid, under förutsättning att svinn och andra försluster från slakt till måltid inte förändrats.
Livsmedelsverket gör regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och då beräknas hur mycket
kött vi tillagar och konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,5 kg per
person och år så ligger konsumtionen snarare kring 50-55 kg per person och år. Resten är förluster i
livsmedelskedjan vid styckning, tillagning och i form av svinn.
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övrigt kött 4,4
4,4
4,3
4,3
4,3
4,2
3,9
3,8
3,9
3,9
4,0
3,8
3,6
3,4
3,4
Lammkött
0,9
1,0
1,0
1,0
0,9
1,1
1,3
1,3
1,4
1,6
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
Fågelkött
12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4
Nötkött
22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9
Griskött
35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1
Totalt
76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87,5
Källa: Jordbruksverket och SCB
4
0
Total förbrukning per capuita
Förbrukning per capita
Förbrukningen och därmed även konsumtionen av fågelkött i Sverige har ökat kraftigt sedan EU-inträdet.
Under 2000, det år då nedanstående figur tar sitt avstamp, var förbrukningen av fågelkött 12,8 kg per
person och år vilket kan jämföras med 21,4 kg 2014. Det rör sig alltså om en ökning på knappt 66 procent
på fjorton år. Några orsaker bakom konsumtionsökningen är mat- och hälsotrender, prisutvecklingen på
fågelkött relativt andra köttslag och produktutveckling. I diskussioner om köttproduktionens
klimatpåverkan har dessutom kyckling lyfts fram som ett köttslag där produktionen sätter relativt små
klimatavtryck. Även globalt ökar efterfrågan på fågelkött och internationella prognoser pekar på att
konsumtionen av fågelkött kommer att överstiga konsumtionen av griskött 2020.
1.3
Svensk marknadsandel av förbrukningen av kött och ägg
Den svenska marknadsandelen (självförsörjningsgraden) för kött och ägg har sjunkit successivt i samtliga
animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av EU:s inre marknad
1995 är den främsta orsaken till utvecklingen. Det är inte bara importen av färska ägg för direkt
konsumtion som skyddas av de salmonellagarantier Sverige förhandlade sig till vid EU-inträdet,
garantierna gäller även för färskt kött och beredningar av malet kött. Äggproduktionen i Sverige har dock
lyckats något bättre än den svenska köttproduktionen att hävda sig mot importkonkurrensen. En
anledning till detta kan vara att garantierna följs upp på ett annat vis för ägg, då import av ägg för direkt
konsumtion ska åtföljas av ett djurhälsointyg undertecknat av officiell veterinär. För färskt kött och
beredningar av malet kött har Sverige rätt att kräva provtagning men särskilda veterinärintyg behövs inte.
Andra anledningar till den skilda utvecklingen av den svenska marknadsandelen kan vara varierande
importtryck beroende på sektor eller att konsumenternas och handelns preferenser för svenskt kontra
importerade livsmedel skiljer sig år mellan olika produktområden.
NÖT
GRIS
FÅGEL
LAMM
ÄGG
120%
104%
100% 102%
93%
91%
80%
86%
69%
60% 71%
65%
52%
40%
31%
20%
0%
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
5
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
Källa: Jordbruksverket och SCB
1.4
Andel kycklingar per produktionsområde 2013
Kartan visar fördelningen av kycklingar på produktionsområden 2013. Statistiken utgår från den
djurräkning som genomförs varje år, som tyvärr inte fångar upp alla kycklingplatser i bruk då vissa stallar
tomhålls för städning mellan omgångarna vid den tidpunkt då enkäten genomförs. Götalands
mellanbygder är ett förhållandevis litet produktionsområde ytmässigt, men här finns ändå nästan en
tredjedel av landets kycklingar. Närheten till större slakteri och spannmålsproduktion är några tänkbara
orsaker till denna koncentration.
Källa: Jordbruksverket
6
1.5
Strukturutveckling i kycklingproduktionen
300
12,00
250
10,00
200
8,00
150
6,00
100
4,00
50
2,00
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Företag >1 000 kycklingar
122
108
108
90
90
98
101
102
102
100
Alla företag med kycklingar
234
192
212
198
183
181
202
217
242
260
Milj. kycklingar juniräkning
7,50
7,44
6,65
6,19
5,26
6,45
6,49
6,47
7,96
7,91
Milj. kycklingar normal omgång 10,50
8,18
0,00
9,65 10,48 10,20
Not: Företagsantalet baseras på lantbruksregistret (LBR). Tröskeln för att företag anses producera kyckling enligt LBR är att
det har minst 1 000 kycklingar, men även företag som når upp till någon annan verksamhetströskel samt har kycklingar oavsett
antal räknas med. En filtrerad siffra med företag som har fler än 1 000 kycklingar då frågan ställs har därför lagts till, för att
visa hur omfattande den mer kommersiella produktionen är. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför en ny
uppfödningsomgång cirka sju gånger per år så har en del producenter inga kycklingar alls då frågan ställs. Därför finns även en
siffra för senare år som visar hur många kycklingar som finns i stallet en normal omgång, den svarta linjen över normal
omgång visar alltså hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda.
Källa: Jordbruksverket
7
Miljontal slaktkycklingar
Antal företag
I många animaliesektorer har utvecklingen mot större och färre besättningar varit tydlig, samtidigt som
djurantalet sjunkit. Strukturutvecklingen i kycklingproduktionen de senaste tio åren har inte fullt ut följt
detta mönster. Antalet företag med slaktkycklingar är till och med något fler idag än för tio år sedan om
samtliga företag inkluderas, medan de är nästan 20 procent färre om de företag som har färre än 1 000
kycklingar filtreras bort. Under antagandet att de allra flesta kycklingar finns i besättningar med fler än
1 000 kycklingar hade snittbesättningen 2005 drygt 86 000 kycklingar, vilket kan jämföras med 102 000
kycklingar 2014. Det bör dock poängteras att 2005 var ett år med fler slaktkycklingar enligt
djurräkningen än kringliggande år. Den långsiktiga trenden med ökad produktion av svensk kyckling
(ökningen av antalet slaktade kycklingar mellan åren 2005 och 2014 är 22 procent, vilket framgår av
kommande figurer) rimmar inte väl med utvecklingen av djurantalet i den årliga djurräkningen.
Produktionen uttryckt i kg beror dock förutom djurantalet på kycklingarnas vikt och antalet omgångar per
år i produktionen.
1.6
Slakt av matfågel i Sverige 2012-2014
Slakten av matfågel i Sverige domineras stort av kyckling, som 2014 stod för knappt 95 procent av både
antalet slaktade matfåglar och den totala slakten uttryckt i kg. I dagsläget finns det 20 slakterier i Sverige
som är godkända för slakt av fjäderfä. Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen
Svensk Fågel, och dessa står för 98 procent av den svenska matfågelproduktionen. Det två största
slakterierna, Kronfågel och Guldfågeln, stod 2014 för 86 procent av kycklingslakten i Sverige.
Produktion av fågelkött 2013
Kyckling
Höns
Tupp/moderdjur
Gås
Anka
Storkalkon
Minikalkon
Antal slaktade
Levandevikt, kg/st
81 825 727
3 855 448
326 462
15 806
1 334
135 597
316 376
1,913
1,800
4,000
5,000
3,000
18,050
4,600
Slaktutbyte, %
0,75
0,65
0,65
0,70
0,70
0,70
0,83
86 476 750
Produktion av fågelkött 2014
Kyckling
Höns
Tupp/moderdjur
Gås
Anka
Storkalkon
Minikalkon
Kyckling
Höns
Tupp/moderdjur
Gås
Anka
Storkalkon
Minikalkon
Antal slaktade
Levandevikt, kg/st
87 921 696
3 412 331
375 118
16 459
8 924
191 804
219 630
1,919
1,800
4,000
5,000
3,000
18,050
4,600
Slaktutbyte, %
0,75
0,65
0,65
0,70
0,70
0,70
0,83
Kyckling
Höns
Tupp/moderdjur
Gås
Anka
Storkalkon
Minikalkon
Total slaktvikt, kg
126 541 301
3 992 427
975 307
57 607
18 740
2 423 444
838 547
134 847 373
Antal slaktade
Levandevikt, kg/st
21 603 639
866 328
85 015
124
45 605
56 262
1,913
1,800
4,000
5,000
3,000
18,050
4,600
Slaktutbyte, %
0,75
0,65
0,65
0,70
0,70
0,70
0,83
22 656 973
Produktion av fågelkött 2015-Q1
117 399 462
4 510 874
848 801
55 321
2 801
1 713 268
1 207 924
125 738 451
92 145 962
Produktion av fågelkött 2014-Q1
Total slaktvikt, kg
Total slaktvikt, kg
30 995 821
1 013 604
221 039
260
576 219
214 808
33 021 752
Antal slaktade
Levandevikt, kg/st
22 817 656
801 099
86 246
53 627
52 336
1,913
1,800
4,000
5,000
3,000
18,050
4,600
23 810 964
Slaktutbyte, %
0,75
0,65
0,65
0,70
0,70
0,70
0,83
Total slaktvikt, kg
32 737 632
937 286
224 240
677 577
199 819
34 776 553
Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel
8
9
1.7
Slakt av kyckling 2005-2014
Den nedanstående figuren visar utvecklingen av den svenska kycklingslakten, och trots att den årliga
variationen varit både positiv och negativ är trenden uppåtgående.
100
140
90
120
80
100
60
80
50
60
40
30
40
20
20
10
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Slaktade kycklingar, miljontal 71,89 71,89 73,66 75,09 73,50 78,51 78,18 76,84 81,83 87,92
Total slaktvikt, miljoner kg
96,45 101,10 105,41 107,22 105,18 112,64 111,82 109,67 117,40 126,54
Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel
10
0
Miljoner kg
Miljoner kycklingar
70
1.8
Geografisk placering av godkända fjäderfäslakterier 2014
Kartan visar var i landet de godkända fjäderfäslakterierna finns. Prickarnas storlek har ingen koppling till
omfattningen på slakteriernas verksamhet.
Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning)
11
1.9
Förprövning för kycklingar
Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en
form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år
gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten
visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på
investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av.
1200
30
1000
25
800
20
600
15
400
10
200
5
0
Tusental stallplatser
Stallavdelningar
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
112
399
89
262
249
701
1035
94
133
87
2
4
3
13
6
21
27
2
9
4
Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen
12
0
Antal stallavdelningar
Tusentals stallplatser
Antalet förprövade stallplatser för kycklingar varierar starkt mellan åren. Efter toppåren 2010-2011 då
intresset för investeringar i stallar var stort har förprövningarna återgått till de nivåer som gällde innan
2010.
1.10 Användning av antibiotika till djur inom EU
På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt.
Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i
världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också
delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av
hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien.
Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige
jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i
de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda
EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder,
däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade
med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med
6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade
markant till en tredjeplats.
I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott
hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs
bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen
i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som
riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för
antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är
bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I
Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det
viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten
av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med
målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015.
Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU.
450
400
Mg per kg skattad vikt
350
300
250
2011
200
2012
150
100
50
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten
13
Österrike
Ungern
Tyskland
Tjeckien
Sverige
Storbrit.
Spanien
Slovenien
Slovakien
Portugal
Polen
Nederl.
Litauen
Lettland
Italien
Irland
Frankrike
Finland
Estland
Danmark
Cypern
Bulgarien
Belgien
0
1.11 Import av fågelkött per kategori exkl. slaktbiprodukter,
produktvikt
Nedan följer ett antal grafer över importen av fågelkött. Statistiken baseras på en nomenklatur där
produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För fågelkött omfattas 170 KN-nummer på åttasiffrig
nivå. På sexsiffrig och fyrasiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt.
För att göra handelsstatistiken överskådlig visas materialet på några olika sätt. I den övergripande balans
som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktkroppsvikt via schablontal,
detta för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I den
nedanstående grafen uttrycks dock importen i produkternas verkliga vikt.
Under 2014 ökade importen av såväl bearbetat som fryst och färskt fågelkött men det var importen av
fryst fågelkött som ökade mest. Det finns även en liten import av slaktbiprodukter under de KN-nummer
som omfattas, men här har de dragits av i beräkningen.
90,0
80,0
1 000 ton produktvikt
70,0
60,0
29,9
28,4
30,8
50,0
40,0
30,0
31,2
34,2
36,9
10,5
10,4
10,8
2012
2013
2014
Bearbetat fågelkött
28,4
29,9
30,8
Fryst fågelkött
31,2
34,2
36,9
Färskt fågelkött
10,5
10,4
10,8
20,0
10,0
0,0
Källa: Jordbruksverket och SCB
14
1.12 Import av fågelkött per produktgrupp inkl.
slaktbiprodukter, produktvikt
I tabellen nedan redovisas KN-nummer där det förekommit import på sexsiffrig nivå. Notera att även
slaktbiprodukter omfattas av den här statistiken, men den är förhållandevis liten. Överlag ökar importen i
alla grupper med större volym, medan minskningar kan noteras framför allt för några marginella
importprodukter.
Kn-nr
Produkt
2012
2013
2014
1 544
1 846
4 846
30 881
337
1 442
548
1 076
2 499
4 953
33 628
142
1 515
689
1 317
2 903
5 387
35 999
3
1 145
697
skillnad
14/13
22%
16%
9%
7%
-98%
-24%
1%
020711
020712
020713
020714
020724
020726
020727
020741,
020742,
020744,
020745
Helkycklingar, färska
Helkycklingar, frysta
Styckningsdelar kycklingar, färska
Styckningsdelar kycklingar, frysta
Hela kalkoner, färska
Styckningsdelar kalkoner, färska
Styckningsdelar kalkoner, frysta
Hela/styckade ankor, färska/frysta
814
830
793
-4%
020754,
020755,
020760
Hela/styckade gäss/pärlhöns, färska/frysta
257
113
122
8%
160231
160232
160239
02109939
Bearbetat kalkonkött
Bearbetat kycklingkött
Bearbetat kött av ankor, pärlhöns och gäss
Fågelkött i saltlake
1 482
25 129
1 210
554
1 550
26 233
1 056
1 066
1 761
27 171
837
1 042
14%
4%
-21%
-2%
Källa: Jordbruksverket och SCB
15
1.13 Landfördelad import av frysta styckningsdelar,
produktvikt
Pajdiagrammen nedan illustrerar fördelningen av importens ursprung för några produkter där
importvolymerna är stora.
Frysta styckningsdelar är den absolut största importgruppen på sexsiffrig kn-nummernivå (020714), och
här ökade importen med drygt 7 procent 2014. Det mesta kommer från Danmark. De länder som pekas ut
som avsändarland i handelsstatistiken är emellertid inte alltid ursprungsländer, eftersom varor kan passera
flera länder och byta ägare innan de når slutdestinationen.
Import frysta styckningsdelar 2014,
tot 35 999 ton (0-1% andelar visas ej)
Import frysta styckningsdelar 2013,
tot 33 628 ton (0-1% andelar visas ej)
Danmark
Danmark
Nederländerna
Nederländerna
Tyskland
Tyskland
Finland
Finland
Lettland
Lettland
6%
Polen
2%
2% 2%
Litauen
Slovenien
13%
7%
Litauen
11%
Slovenien
Övriga
Övriga
73%
77%
kn-nr 020714
Danmark
Nederländerna
Tyskland
Finland
Lettland
Polen
Litauen
Slovenien
Övriga
2013
2014
24 715
4 273
2 084
818
571
48
332
256
532
27 693
4 110
2 385
528
267
261
240
142
426
Källa: Jordbruksverket och SCB
16
1.14 Landfördelad import av saltat fågelkött, produktvikt
Saltat fågelkött (kn-nummer 02109939) importeras till störst del från Nederländerna. Det är dock troligt
att en del av importen av saltat fågelkött har sitt ursprung i Brasilien och Thailand, då båda dessa länder
har tillgång till stora kvoter för saltat fågelkött för tillträde till EU-marknaden som först når de större
importhamnarna inom EU innan produkterna sprids vidare till olika medlemsländer.
Import av saltat fågelkött 2013,
totalt 1 066 ton
5%
Import av saltat fågelkött 2014,
totalt 1 042 ton
Nederländerna
Nederländerna
Lettland
Lettland
12%
Danmark
10%
Övriga
12%
11%
Danmark
Övriga
12%
65%
73%
kn-nr 02109939
2013
2014
Nederländerna
Lettland
Danmark
Övriga
782
127
103
54
679
129
120
123
Källa: Jordbruksverket och SCB
17
1.15 Landfördelad import av bearbetat fågelkött, produktvikt
Bearbetat fågelkött importeras under flera kn-nummer på sexsiffrig nivå, störst volymer klassas dock
under kn-nummer 160232. Det mesta når Sverige via Danmark, med Thailand och Nederländerna på
andra och tredje plats. Bearbetat fågelkött importeras, liksom saltat fågelkött, från länder utanför EU till
stor del via stora importkvoter vikta för framför allt Brasilien och Thailand.
Import av bearbetat fågelkött 2014,
totalt 27 171 ton
Import av bearbetat fågelkött 2013,
totalt 26 233 ton
Danmark
Danmark
Thailand
Thailand
Nederländerna
Nederländerna
Tyskland
10%
7%
4%
Lettland
2%
Storbritannien
5%
Tyskland
Lettland
Storbritannien
7%
Övriga
Övriga
8%
8%
49%
10%
51%
10%
16%
kn-nr 160232
Danmark
Thailand
Nederländerna
Tyskland
Lettland
Storbritannien
Övriga
13%
2013
2014
12 879
4 273
2 535
2 000
1 323
513
2 710
13 793
3 542
2 673
2 304
1 832
1 102
1 926
Källa: Jordbruksverket och SCB
18
1.16 Export av fågelkött per kategori exkl. slaktbiprodukter,
produktvikt
Nedan följer ett antal grafer över exporten av fågelkött. Statistiken baseras på en nomenklatur där
produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För fågelkött omfattas 170 KN-nummer på åttasiffrig
nivå. På sexsiffrig och fyrasiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt.
För att göra handelsstatistiken överskådlig visas materialet på några olika sätt. I den övergripande balans
som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktkroppsvikt via schablontal,
detta för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I den
nedanstående grafen uttrycks dock exporten i produkternas verkliga vikt.
Även uttryckt i produktvikt ökade exporten 2014, med drygt 18 procent totalt. Det var främst exporten av
färskt fågelkött som ökade, medan exporten av bearbetat fågelkött minskade.
20,0
18,0
5,4
1 000 ton produktvikt
16,0
14,0
7,0
5,6
12,0
5,5
10,0
8,0
5,1
6,0
6,0
4,0
7,9
4,4
5,2
2012
2013
2014
Bearbetat fågelkött
7,0
5,6
5,4
Fryst fågelkött
6,0
5,1
5,5
Färskt fågelkött
4,4
5,2
7,9
2,0
0,0
Källa: Jordbruksverket och SCB
19
1.17 Export av fågelkött per produktgrupp inkl.
slaktbiprodukter, produktvikt
I tabellen nedan redovisas KN-nummer där det förekommit export på sexsiffrig nivå. Notera att även
slaktbiprodukter omfattas, och den är förhållandevis stor i exporten. Slaktbiprodukterna exporteras främst
till Danmark där de används som djurfoder och finns under KN-nummer 020713 samt 020714. Förra året
utgjorde slaktbiprodukterna 90 procent av KN-nummer 020713 och 65 procent av KN-nummer 020714.
KN-nr
Produktnamn
020711
020712
020713
020714
020724,
020725,
020726,
020727
Helkycklingar, färska
Helkycklingar, frysta
Styckningsdelar kycklingar, färska
Styckningsdelar kycklingar, frysta
160231
160232
160239
02109939
Bearbetat kalkonkött
Bearbetat kycklingkött
Bearbetat kött av ankor/pärlhöns/gäss
Fågelkött i saltlake
Hela/styckade kalkoner,
färska/kylda/frysta
2012
2013
2014
skillnad 14/13
127
3 084
33 041
14 744
104
3 322
33 044
15 407
389
3 562
37 155
18 491
274%
7%
12%
20%
18
54
50
-7%
150
6 761
51
16
127
5 464
17
30
52
5 228
44
35
-59%
-4%
159%
17%
Källa: Jordbruksverket och SCB
20
1.18 Landfördelad export av färska vingar
exkl. slaktbiprodukter, produktvikt
Om man återigen fokuserar på exporten av de kycklingprodukter som säljs som livsmedel så är en stor
exportgrupp färska vingar. Det mesta exporteras till Hong Kong och Malaysia, den totala exporten
minskade dock något förra året.
Export av färska vingar 2014,
totalt 3 057 ton
Export av färska vingar 2013,
totalt 3 579 ton
2% 1%
8% 1%
29%
39%
Hongkong
18%
Malaysia
Malaysia
Danmark
Danmark
Gabon
Gabon
Övriga
Övriga
23%
29%
KN-nr 02071430
2013
2014
Hongkong
Malaysia
Danmark
Gabon
Övriga
1 369
1 046
1 045
75
44
1 527
706
562
226
36
Hongkong
Källa: Jordbruksverket och SCB
21
50%
1.19 Landfördelad export av bearbetat fågelkött, produktvikt
Exporten av bearbetat fågelkött är den största produktgruppen volymmässigt i svensk export av fågelkött,
om slaktbiprodukterna inte inkluderas under 020713 samt 020714. Det mesta exporteras till Danmark och
Storbritannien.
Export av bearbetat fågelkött 2013,
totalt 5 464 ton
3%
Export av bearbetat fågelkött 2014,
totalt 5 228 ton
2% 6%
4%
Danmark
35%
10%
Storbritannien
6%
37%
Danmark
Storbritannien
15%
Finland
14%
3% 3%
Finland
Belgien
Belgien
Tyskland
Tyskland
Norge
Norge
Övriga
Övriga
32%
30%
KN-nummer 160232
2 013
2 014
Danmark
Storbritannien
Finland
Belgien
Tyskland
Norge
Övriga
1 902
1 606
778
550
179
115
335
1 947
1 674
799
285
222
127
176
Källa: Jordbruksverket och SCB
22
1.20 Partipris kyckling i Sverige
Enligt EU-förordning ska partipriser för kyckling rapporteras till myndigheterna i respektive EU-land
varje vecka. Partipriset är det pris slakterierna får när de säljer till nästa led i värdekedjan. Det svenska
priset baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största företagen. Produkter som omfattas av
prisrapporteringen är färsk och fryst göd- och grillkyckling och i beräkningen viktas priset för den
aktuella volymen per produkt. Priserna rapporteras sedan vidare till Bryssel.
Det svenska priset fluktuerar relativt kraftigt från vecka till vecka, vilket delvis beror variation i volymen
av de fyra produktgrupperna som ingår i beräkningen. Ekologisk kyckling inkluderas i prisrapporteringen
så länge den inte påverkar prisbilden alltför mycket, för då ska den rensas bort. Vissa veckor är slakten av
ekologisk kyckling, som generellt utgör en väldigt liten del av svensk kycklingslakt, ovanligt stor och
detta kan också ge tillfälliga pristoppar.
2012
2013
2014
2015
25
24
Partipris kyckling, sek/kg
23
22
21
20
19
18
1
6
11
16
21
26
Källa: Jordbruksverket
23
31
36
41
46
51
1.21 Utveckling av konsumentpriser
KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret,
utan att visa de nominella priserna. Konsumentprisindex omfattar de varor konsumenterna möter i
detaljhandeln, vilket innebär att även importerade produkter ingår. I figuren har serien skarvats för att
överbrygga de byten av basår som skett under perioden.
Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs med prisutvecklingen
för livsmedel totalt och inflationen (=KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel totalt blev billigare då
Sverige blev en del av EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk dock mer än priserna på livsmedel
totalt, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på livsmedel totalt väl ända till 2007. Efter 2007
stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört med livsmedel totalt, och även rensat för inflationen
är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i
jämförelsen som blivit betydligt billigare över perioden uttryckt dagens penningvärde, eftersom kurvan
för kycklingprisets utveckling ligger under inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare
2014 än året innan.
KPI ägg
KPI nötkött
KPI griskött
KPI fjäderfäkött
KPI livsmedel
KPI totalt
140
Index; basår 1995
130
120
110
100
90
80
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
24
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
Källa: Jordbruksverket och SCB
EU- och världsmarknaden
2
I detta kapitel visas utvecklingen på EU- och världsmarknaden mycket övergripande. På EUkommissionens hemsida finns betydligt mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och
det finns även publicerade prognoser på både kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida
publiceras olika typer av statistik som rör världsmarknaden.
2.1
Marknadsbalans och prognos för fågelkött, EU-28
EU-kommissionens prognos på kort sikt visar att marknaden för fågelkött inom EU kommer att växa.
Produktionen bedöms öka med drygt 1 procent både 2015 och 2016. Samtidigt ökar handeln i båda
riktningarna men EU förblir nettoexportör med ett handelöverskott på drygt 4 procent. Inom EU utgör
fågelkött ungefär 30 procent av total köttförbrukning, motsvarande beräkning för den svenska
konsumtionen landar på drygt 24 procent.
1 000 ton slaktad vikt
2011
2012
2013
2014 prel
2015 prog
2016 prog
12 350
12 651
12 763
13 232
13 383
13 547
Import
831
841
791
809
850
899
Export
1 290
1 313
1 300
1 350
1 381
1 450
11 891
12 179
12 255
12 692
12 851
12 996
20,7
21,2
21,3
21,9
22,2
22,4
28,4%
29,4%
29,9%
30,1%
30,3%
30,4%
103,9%
103,9%
104,2%
104,3%
104,2%
104,3%
Produktion
Förbrukning totalt
Förbrukning kg/person
Andel av total köttförbrukning
Självförsörjningsgrad
Källa: EU-kommissionen
2.2
Slakt av matfågel inom EU
Att produktionen av matfågel inom EU ökat framgår av EU:s marknadsbalans ovan. Nedanstående figur
visar relationen mellan slakten av matfågel totalt och kyckling, där kyckling utgjorde en större andel 2014
(80 procent) än 2009 (76 procent).
14
12
slakt 1 000 ton
10
8
6
4
2
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Fågelkött
11 640
12 132
12 370
12 631
12 769
13 180
Kyckling
9 036
9 510
9 728
9 962
10 209
10 549
Källa: EU-kommissionen
25
2.3
EU:s partipris på kyckling per vecka
Under 2010 karakteriserades EU-marknaden för kyckling av låga priser, men sedan återhämtningen 2011
har prisutvecklingen varit relativt stillsam. De svenska priserna ligger högre än EU:s snittpris. Vid den
senaste noteringen låg det svenska priset, omräknat till euro/100 kg, 32 procent högre än EU:s snittpris.
Förutom högre kostnader i svensk kycklingproduktion än i många andra EU-länder påverkar växelkursen
förhållandet mellan svenska priser och EU-priser. Av övriga EU-länder redovisar Tyskland och Finland
partipriser i nivå med de svenska priserna medan de lägsta partipriserna finns i Polen och Rumänien.
2010
2011
2012
2013
2014
2015
210
Partipris EU, euro/100 kg
200
190
180
170
160
150
1
6
11
16
21
26
Källa: EU-kommissionen
26
31
36
41
46
51
2.4
EU:s import av fågelkött per land
Importen till EU av fågelkött har legat kring 850 000 ton slaktad vikt i många år. Den stora andelen
fågelkött från Brasilien och Thailand beror på att dessa två länder har ensam tillgång till stora kvoter för
export av saltat och bearbetat fågelkött till EU.
ton slaktad vikt
2011
Brasilien
Thailand
Chile
Ukraina
Kina
Argentina
USA
Schweiz
Övriga
Total EU-export
Förändring fg år (%)
615 832
155 788
44 433
31
13 874
15 700
129
1 253
10 051
857 091
andel
(%)
72%
18%
5%
0%
2%
2%
0%
0%
1%
2012
583 449
197 962
42 192
0
15 698
13 766
352
3 817
9 968
867 204
1%
andel
(%)
67%
23%
5%
0%
2%
2%
0%
0%
1%
2013
514 339
228 238
30 515
276
18 145
10 783
193
3 817
7 525
813 831
-6%
andel
(%)
63%
28%
4%
0%
2%
1%
0%
0%
1%
2014
500 569
250 338
25 801
19 928
19 703
10 993
43
4 234
6 326
837 935
3%
andel
(%)
60%
30%
3%
2%
2%
1%
0%
1%
1%
14/13
(%)
-3%
10%
-15%
7120%
9%
2%
-78%
11%
-16%
Källa: EU-kommissionen
2.5
EU:s export av fågelkött per land
Exporten av fågelkött från EU är nästan dubbelt så stor volymmässigt som importen av densamma.
Exporten är dock splittrad på fler länder och gruppen övriga länder, som omfattar destinationer med var
och en för sig mycket små andelar av den totala exporten, utgör en dryg tredjedel av den totala exporten.
Benin och Sydafrika är de två största mottagarländerna av fågelkött från EU.
ton slaktad vikt
2011
Benin
Sydafrika
Filippinerna
Saudiarabien
Hong Kong
Ghana
Ukraina
Gabon
Schweiz
Malaysia
Ryssland
Övriga
Total EU-export
Förändring f.g.
år (%)
126 213
94 083
30 341
151 520
189 151
68 978
81 687
25 601
29 412
20 965
115 136
480 558
1 413 645
andel
(%)
9%
7%
2%
11%
13%
5%
6%
2%
2%
1%
8%
34%
2012
139 817
131 832
30 764
149 310
126 072
69 156
103 427
26 298
29 278
24 386
113 134
487 080
1 430 554
1%
andel
(%)
10%
9%
2%
10%
9%
5%
7%
2%
2%
2%
8%
34%
Källa: EU-kommissionen
27
2013
139 247
158 510
35 674
154 775
117 152
75 216
75 966
25 070
30 807
28 701
95 179
490 069
1 426 366
0%
andel
(%)
10%
11%
3%
11%
8%
5%
5%
2%
2%
2%
7%
34%
2014
163 793
203 414
57 621
123 559
136 088
56 883
80 208
29 409
31 519
27 126
68 325
525 941
1 503 886
5%
andel
(%)
11%
14%
4%
8%
9%
4%
5%
2%
2%
2%
5%
35%
14/13
(%)
18%
28%
62%
-20%
16%
-24%
6%
17%
2%
-5%
-28%
7%
2.6
EU:s handelsbalans för fågelkött
Som nämnts ovan har EU en positiv handelbalans för fågelkött. Figuren nedan visar att EU åtminstone
inte sedan 1997 haft en export av fågelkött som understiger importen, även om det vara nära 2007.
1 600
1 000 ton slaktad vikt
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
jan1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 feb
15
import 302 277 292 310 371 676 794 480 614 616 858 891 876 821 857 867 814 838 132
export 1 01 1 10 1 11 1 15 1 11 1 27 1 06 1 04 997 997 867 982 1 01 1 26 1 41 1 43 1 42 1 50 218
Källa: EU-kommissionen
2.7
Partipris på kyckling i EU, USA och Brasilien
Broiler prices in EU, USA and Brazil
in €uro/ 100kg
200,00
175,00
207,46
150,00
190,03
125,00
99,87
100,00
75,00
|
10
|
11
|
12
|
EU = weighted avg of MS prices Broiler 65%
US = weekly USDA prices Fresh chicken grade A ,Chicago
BR = avg of prices in main producing states (Aveworld.com.br)
Källa: EU-kommissionen
28
13
|
14
|
15
EU broiler
US broiler €uro
BR Broil €uro/ (Ave world)
|
2.8
De största importländerna på världsmarknaden
Main Importers of POULTRY Products (up to February)
Source : GTA & Eurostat
(excl.: live animals)
South Korea
100
Canada
South Africa
Mexico (up to Jan)
EU
Japan
Qty in 1000 Tonnes
China + H. Kong
200
South Korea
Canada
South Africa
Mexico (up to Jan)
EU
Japan
China + H. Kong
300
0
2014 (up to February)
2015 (up to February)
Källa: EU-kommissionen
2.9
De största exportländerna på världsmarknaden
Main Exporters of POULTRY Products (up to February)
Source : GTA & Eurostat
(excl. live animals)
700
China + H. Kong
300
Canada
200
Argentina
Thailand
Brazil
Canada
Argentina
Thailand
EU
400
100
0
2014 (up to February)
2015 (up to February)
Källa: EU-kommissionen
29
Qty in 1000 Tonnes
500
China + H. Kong
EU
Brazil
United States
United States
600