Läs vårt senaste nummer av VIDA Nytt
Vida NYTT B #1 2015 Sverige Porto Betalt vida och växande värden Granplanteringar tar över allt mer Sid 8 Vem vill vi ha en m o n o k u l t u r av gran? VIDAs kvalitetssäkring Sid 4 Ett stycke sågverkshistoria Sid 6 10 år efter stormen Gudrun Sid 3 Vårt kvalitetsarbete ger resultat När vi så småningom stänger böckerna för 2014 kommer det ekonomiska resultatet att vara bättre än förväntat med tanke på den låga konsumtionen i världen. Det är i nivå med vad det måste vara över tid för att nå den avkastning som krävs för att kontinuerligt kunna investera i ny teknik. Oroligheterna i Nordafrika, Mellanöstern, Ukraina och nu senast i Frankrike gör att vi är ödmjuka inför 2015. Jag tror att året kommer att innehålla många positiva utmaningar, men jag befarar även negativa. papper och trävaror binder koldioxid och minskar därmed koldioxidutsläppen. Svensk skog brukas men förbrukas inte. Dessutom ger den ca 125 miljarder i exportintäkter och är en viktig del i vår välfärd. Balansen mellan utbud och efterfrågan på våra trävaror har under större delen av 2014 varit i balans men har under senare delen av året övergått i ett överutbud. Vi försöker möta överutbudet genom att hitta nya marknader för våra trävaror och har bland annat gjort en större satsning på Australien genom att investera i ett eget sälj- och distributionsbolag. En investering på ca 20 miljoner under första året. Utöver de numera traditionella marknaderna i Japan och Kina jobbar vi vidare på nya marknader i Asien. På den amerikanska marknaden tror vi kunna öka volymerna under detta år. Vi fortsätter att jobba med ständiga förbättringar eller som vi internt säger ”göra många små saker lite bättre”. På råvarusidan har vi tillsatt ytterligare resurser och personal för att aptera än mer exakt efter marknadens behov av specifika längder och diameter, men inte minst för att maximera sågbar råvara ur varje enskilt träd. Eftersom hållfastighetsorterat virke är vår huvudprodukt värnar vi om kvalitet för att få så bra kvalitetsutbyten som möjligt. Intresset för att avverka och därmed utbudet av råvara är stabilt och vår kontraktering har under hela året varit på en högre nivå än förväntat. Tyvärr har våra biprodukter under en längre tid varit under press och blir det ingen märkbar förändring i vädret kommer situationen att bli mycket besvärlig. Om vi har klimatförändringar eller inte kan jag inte bedöma men jag konstaterar att vintrarna inte är som de var när jag var barn eller växte upp. Som jag skrivit tidigare är skogsindustrin en pusselbit för lösningen på klimatproblemet. Växande skog och produkter av Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.kstab.se Text & foto: Karin Malm om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01 Med produktion och verksamhet på totalt 17 platser, i huvudsak på mindre orter, har vi ett stort intresse av att landsbygden hålls levande och är attraktiv att verka och bo på. Vi har ett stort socialt ansvar och arbetar ständigt med att stärka vårt lokala engagemang. Det känns fantastiskt att ha möjlighet att sponsra 100-tals lokala föreningar och även på andra sätt kunna bidra till välgörande ändamål. alvesta 2015-01-15 Santhe Dahl 10 år efter stormen G u d r un Vi minns alla natten mellan den 8:e och 9:e januari 2005. Nattendå stormen Gudrun drog in över landet med full kraft. En naturkatastrof som förändrade framtiden för många skogsägare, men även för skogsindustrin och sågverken. Efter stormen talades det mycket om att det stora utbudet av timmer skulle medföra en högre produktion, ett större utbud på marknaden med prispress på alla produkter som följd. Man förutspådde även en framtida råvarubrist. Blev det som vi befarade? VIDA såg det som oerhört viktigt att kunna lagra och behålla en så stor del av timret som möjligt på lagom avstånd från dess produktionsanläggningar. Detta för att säkerställa sågråvaran till industrin de närmaste åren och för att skapa förutsättningar för en stark sågverksindustri i framtiden. VIDA vattenlagrade totalt 3,5 miljoner m3fub på 17 terminaler i stormområdet. Den största terminalen var på flygfältet i Byholma. Här lagrades 1 miljon m3fub. Varje dygn lossades här ca 150 timmerbilar vilket motsvarar ca 7 500 m3fub. På var sida om lossningsvägen staplades sex travar som mätte tretton meter på höjden och löpte två kilometer av landningsbanan. – Stormtimret kunde lagras betydligt längre under bevattning än de tre, fyra åren som vi först trodde var gränsen. Det kunde faktiskt ligga fem till sex år, säger Santhe Dahl, koncernchef VIDA. De sista stockarna sågades först i februari 2012 och de var då kolsvarta och ofta mossbelupna. Det var mer eller mindre skador på timret i alla terminaler men de var märkbart sämre kvalitet på de sista stockarna som då legat en sommar extra. I stort sett allt timmer från VIDAs terminaler sågades. Däremot gav det ett sämre kvalitetsutbyte i sågverken och en del gick till exempel till VIDAs emballagetillverkning. – Reflektionen är att det blev som vi befarade. Efter att allt stormtimmer upparbetats har utbudet av slutavverkning blivit mindre i Gudrunområdena. Vi har ju även sett en ökad produktion. Direkt efter stormen hölls slutavverkningen tillbaka något utanför de värst drabbade stormområdena. Detta har inneburit att vi har köpt in timmer från ett större geografiskt område. Efter att terminalerna tog slut har vi nu sett ett ökat intresse att avverka från de områdena där man tidigare höll tillbaka. Detta är områden där det finns ett större utbud av avverkningsmogen skog. Det är nu 10 år sedan Gudrun drog in över landet. Stormarna tycks numer återkomma årligen och inte minst nu senast med Egon. Detta ger i alla fall mig en tankeställare om vikten av att avverka mogen skog, plantera nya träd för att på så sätt sprida riskerna och öka avkastningen på skogsfastigheten, avslutar Santhe. l Om du drabbats av storm: Hantering: • Börja så snart som möjligt att skaffa dig en bild av eventuella skadors omfattning. • Planera för att på ett säkert och snabbt sätt få ut virket ur skogen. Kontakta din inköpare. • Tänk på din säkerhet! • Att arbeta med stormfälld skog är riskfyllt. Det kräver erfarenhet och god kunskap. • Arbeta aldrig ensam. • • Lägg samman mindre travar massaved och energived till enbart energived. Aptera inte klentimmer och kubb om inte sortimentet med säkerhet blir mer är 10m3fub per trave. Kontakta din lokala VIDA-inköpare för råd, väg ledning och hjälp med planering/upparbetning. Sid 3 Minimera risken för förlorade virkesvärden med k va l i t e t s Varje dag hanteras timmer för miljontals kronor i våra skogar. Produktionen av sågade trävaror på VIDAs sju sågverk sker utifrån beställning från kunderna.En beställning består oftast av specifikalängder, dimensioner och med en specifik volym av varje produkt. Dagens skördare kan styras till att göra mycket specifika produkter och det är ett mycket bra verktyg för att effektivisera tillverkningsprocessen från skog till industri. Med bästa möjliga mätning i skördarna och med apteringsfiler i skördardatorn som tar hänsyn till trädens avsmalning maximeras den sågbara råvaran ur varje enskilt träd. Som ett led i att säkerställa bästa mätningen i skördarna har VIDA beslutat att kvalitetssäkra samtliga mellan- och storskördare genom att anlita VMF Syd för denna uppgift. – VIDA Skogs uppgift är att i skogen aptera fram timmer som motsvarar beställningen som finns på det färdigsågade. Klarar vi av uppgiften får vi lönsammare sågverk och därmed indirekt en större betalningsförmåga på timret. För att klara kraven från kunderna måste vi ha maskiner och entreprenörer av världsklass, säger Pierre Qvist, virkeskvalitetschef på VIDA Skog. Kvalitetssäkringen bygger på att skördarens mätutrustning kalibreras mot manuella mätningar med måttband och dataklave. Mjukvaran i maskinen väljer slumpmässigt ut vilka träd som ska kontrollmätas och urvalet ger en representativ bild över skördarens mätning. På varje skift slumpas en till två stammar. Tony Roos på Sven Sjökvist Skogsavverkning var tidigt ute och kvalitetssäkrades 2010/2011: – Det är en trygghet att köra när man vet att det stämmer. Olika mätningar, dvs den som sker här ute i skogen och den som sker vid industrin kompletterar varandra. Om något skulle diffa kan man ju numer alltid i efterhand gå in och göra efterkontroller. Dessutom är det sunt att bli tvingad att ta en bensträckare under Tony Roos, Sven Sjökvist Skogsavverkning. Sid 4 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n Jonas Hemmingsson, VMF Syd. passet och det blir en utmaning varje gång. När man går ut och klavar ett träd och det ligger på 90 % känner man sig nöjd. Provmätningarna följs upp av VMF löpande och en rapport med resultatet, feedback och tips skickas varannan vecka tillbaka till föraren och uppdragsivaren. Vid kvalitetsbrister i mätresultatet sker en uppföljning där man tar reda på orsakerna. – Man ser ett problem, man lyckas hitta en lösning, åtgärdar problemet och ser att det blir bättre. Det är en härlig känsla! säger Jonas Hemmingsson, revisor på VMF Syd. Utöver den löpande kontrollen genomför VMF fältkontroller minst två gånger per år/maskin. Då kontrollmäts skördarlagets slumpade kontrollstammar av VMFs revisor för att säkerställa att maskinförarna mäter på ett korrekt sätt, vilket säkerställer att data från maskinförarnas egenuppföljning är tillförlitlig. Revisorn säkerställer att rätt stammar mäts och matchas mot varandra i måttjämförelsen. Även handredskapen kontrolleras. Allt enligt VMRs instruktion för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning. – Att inte ha någon form av kvalitetssäkring eller uppföljning av skördarnas mätning vid en avverkning är lite som att spela rysk roulett. Det handlar om många års arbete och stora investeringar som ska ge god ekonomisk avkastning. Om man konstant har en felkapning på någon enstaka centimeter handlar det om enorma virkevärden som går till spillo. Lägg därtill värdena för väl tilltagna övermål på grund av osäkerhet vid mätning. Jag tycker inte det borde vara tillåtet att avverka skog i säkring Sverige utan uppföljning. Det är ett enkelt och billigt sätt att optimera virkesvärdet, fortsätter Jonas. Från marknadsperspektivet är rätt längd den enskilt viktigaste faktorn. Varje enskild marknad har sina längder. VIDAs sju sågverk är alla specialiserade mot specifika marknader. – Det är marknaden som är kravställaren. Vi lägger mycket tid på att analysera varje marknad för att se vilka produkter som efterfrågas och som det finns en hög betalningsvilja för. Utifrån detta uppdaterar vi våra beställningar 1–2 gånger per år. För att kunna ta bästa möjliga försäljningspris och i förlängningen kunna betala bra priser för råvaran till skogsägaren, är det av största vikt att vi får de längder som är beställt i respektive diameterspann. Om vi får in längder som inte matchar beställningarna blir det svårsålt och minskar betalningsförmågan med 10 %, säger Måns Johansson, VD VIDA Wood. 2009 kvalitetssäkrades den första maskinen i Södra Sverige. Idag är ca 50 % av alla slutavverknings maskiner i södra Sverige kvalitetssäkrade. – Jag är nöjd med utvecklingen men det kan alltid bli bättre. Det känns som om vi närmar oss en ketchupeffekt. Kvalitetssäkring efterfrågas i allt högre utsträckning. Man ser att det ger en hög träffsäkerhet gentemot marknadens beställningar och det har ett högt ekonomiskt värde för alla parter, säger Jonas. Hur ser det då ut hos VIDA? – Vi har nått långt men inte hela vägen. Dock förväntar vi oss att under våren 2015 ha driftsatt kvalitetssäkring på samtliga av dessa utvalda maskiner och det bör innebära att 90 % av timret på egen avverkning sker av dessa skördare. Till gagn för VIDA och för våra trogna skogssäljare, avslutar Pierre. l VIDA först i världen! Tillsammans med John Deere har VIDA driftsatt den första John Deere-skördaren helt enligt nya StanForD 2010. Det är ett mycket kraftfullt verktyg för att i detalj styra och analysera avverkningarna, även under pågående avverkning. Entreprenören är LNA skogstjänst. Sid 5 et t st ycke sågver – Min morfar, Nils Johansson, var en sann entreprenör och uppfinnare. Han gick sin egen väg och gjorde sånt som andra inte tordes eller trodde på. Han jobbade jämt och firman var hans liv. Men så hade han också total uppbackning hemifrån, av sin fru Maja som skötte allt. katarina aneer, barnbarn till nils johansson Sid 6 rkshistoria Vi befinner oss på VIDAs sågverk i Hjältevad. Där finner vi en tavla från 50-talet. Mannen på bilden är dåvarande sågverks direktören Nils Johansson. En man som inom sågverkskretsar blev känd som pionjären och idégivaren. Hans uppfinnings rikedom lockade besökare från hela världen och flera av hans idéer lever kvar än i dag. I början av 1920-talet drog en kraftig storm in och orsakade omfattande stormfällning i trakterna kring Svinhult. För att kunna ta hand om allt stormtimmer startade Nils Johanssons far ett ambulerande sågverk som de körde runt med på gårdarna. Det sägs vara härigenom Nils fick blodad tand som resulterade i att han tillsammans med sin bror Einar köpte en sågverksindustri i Bruzaholm. Det nya firmanamnet blev Bruzaholms Trävaruaffär AB. Redan efter två år hade de ett 20-tal anställda och körde tvåskift. Kort därefter köptes även Bygdås Trä- och lådindustri i Hjältevad med verksamhet i både Hjältevad och Bruzaholm. 1938 brann sågen i Bruzaholm ner och till följd av platsbrist valde man att investera och modernisera sågen i Hjältevad. Här kläcktes många idéer till nya uppfinningar och tillsammans med sina reparatörer och konstruktörer drev Nils på utvecklingen. Hjältevadssågen blev känd som ett av Nordens modernaste sågverk. – Nils var framsynt. Han var före sin tid inom sågverkstekniken och var orädd att ge sig in på nya saker. Han studerade flöden, identifierade brister, pratade mycket med sina anställda och var nyfiken på vad han kunde åstadkomma. Han hade många idéer på tekniska lösningar som han byggde upp, testade, rev ner om det inte blev bra och gjorde om. En del av hans uppfinningar patenterades, till exempel stockinläggningsbänken. Han var en duktig logistiker och hade många idéer på hur sågverksprocessen kunde förbättras för att få ett bra virkesflöde, säger Esko, son till Nils. Den 1 september 1969 besöktes den helt nya sågen i Hjältevad av 100-tals nyfikna och beundrande sågverksmän. Detta efter endast 1 timmes provkörning. – Nisse Johansson visar den allra bästa sidan hos små länningar. Djärva idéer och en skaparglädje till tusen, sa överingenjör Sven Bohman från AB Statens Skogs industrier. 5 år tidigare vaknade Nils klockan 3 på natten och var helt på det klara på hur sågen skulle se ut. Utmaningen låg i att minska alla sidotransportörer som ofta var sågverkens verkliga flaskhals. Han fick till en rak linje genom sågen med bandsågar och reduceringsmaskiner. Och så ser det ut än idag. Innan den nya sågen invigdes sågades 350–400 stockar per skift på 25–30 man. Vid den nya sågen sågades 1 000–1 200 stock per skift på 9 man. Idag sågas här 3 500 stockar per skift på 4 man. – Såglinjens layout och dess uppställning ser i stort sett likadan ut idag som på slutet av 60-talet. Det som ändrats är framförallt tekniken. En mycket hög grad av datorisering, maskinernas styrka och högre hastigheter. Idag har vi en tilltro till tekniken och mycket av det jobb som tidigare utfördes av flera sågverksmän utförs nu av våra datorer som utför bedömningar och optimeringar, säger Magnus Petersson, VD VIDA Bruza. sågverk har nischats in mot speciella marknader har detta sortiment ökat ytterligare. VIDA Bruza är nu den största leverantören av takläkt till Danmark tack vare hantering av höga volymer och en hög servicegrad. De flesta sågverksföretag har startats på liknande sätt som detta. På eget initiativ, av en eller flera personer som vågar, vill satsa och ta ansvar. En industri, särskilt på en liten ort likt denna, tar ett bredare ansvar. Ett ansvar för att hålla landsbygden levande genom att folk har ett jobb att gå till, att de kan leva och bo kvar där. Den sågverksindustri som Nils och hans bror skapade betydde mycket för samhällena Bruzaholm och Hjältevad samt dess omgivning. I Bruzaholm byggde de bland annat tjänstebostäder. Bostäder som står där än idag och där det bor personer med sågen som arbetsplats. En ny generation och nya kreativa idéer. Kanske sitter där en ny uppfinnarNisse. l – Det är på marknadssidan vi har sett stora förändringar. Det har blivit ett helt annat kundfokus. Tidigare skedde virkesaffären via flera mellanhänder som till exempel handelshus, kajexportörer etc, innan det nådde slutkunden. Stora delar av sortimentet som då bestod av 38 mm, 63 mm och 75 mm virke sågades efter standard och kördes med lastbil till agenturer till exempel i Göteborg. Nu är det helt andra krav på att få fram rätt produkt utifrån kundens behov. Att jobba nära kunden, fortsätter Magnus. Sedan VIDA tog över verksamheten i Hjältevad i början av 90-talet sågas här i huvudsak hållfasthets sorterad takläkt till Danmark. I takt med att VIDAs Sid 7 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n mo n o av gran? Vem vill vi ha en Vi har under senare år allt mer uppmärksammat hotbilden mot tallen. Bilder som visar på hur tallen trängs undan i snabb takt, med granplanteringar som tar över allt mer. Detta trots att vi går mot ett allt varmare och torrare klimat. Ett klimat som ökar andelen typiska tallmarker. Det finns rädsla att satsa på tall, till och med på dessa självklara tallmarker. Skälet? Det höga betestrycket från klövviltet enligt skogsägarna. Men är vi medvetna om vilka risker vi tar när vi väljer att föryngra våra marker med fel trädslag och vilka konsekvenser det leder till? Kan vi vända denna negativa trend? – Jag brukar säga att vi inför en föryngring har en vit tavla att utgå från. Vi har en hel palett med olika trädslag att välja från, men ofta väljs tyvärr en roll-up med grön granfärg som man målar hela tavlan med. Vi måste få fler att inse att vi alla i längden vinner på ett ståndortsanpassat skogsbruk. Att välja rätt träd på rätt plats, säger Richard Lindow inköpare på VIDA Skog. Den typiska tallmarken kännetecknas av torr och frisk mark, ofta klädd med ljung, lingon och blåbär. En stor andel av dessa marker föryngras idag med fel trädslag på grund av rädslan för betesskador. Men genom större kunskap och bättre samverkan verkar denna negativa trend kunna vändas. 2010 startade det nationella samverkansprojektet Mera Tall. Syftet är att vända den negativa utvecklingen så att de marker som lämpar sig för tall föryngras med just tall. Projektet ska även gynna blandskogar och öka den biologiska mångfalden. En viktig och avgörande aspekt är att förbättra balansen mellan skog och vilt. Under projektet som pågår till och med 2015, ska det utvecklas en arbetsmodell för hur jägare och skogsbruk kan samverka lokalt. Richard Lindow inköpare på VIDA Skog. Sid 8 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n – Skog och vilt är på samma marker och ska så vara. Det som idag saknas är en balans. Att plantera gran på tallmark är en ren produktionsförlust. Det finns inte tillräckligt med näring i marken så redan efter 20–30 år far granen illa. Även det vilda blir lidande då de inte föredrar någon ensidig kost bestående av enbart gran. En tall- och barrblandskog innehåller betydligt mer foder och ger mer välmående klövvilt. Medelslaktvikten på en älgkalv var i början på 80-talet 75 kg, 2013 var den nere på 55 kg. Det är en tydlig varningssignal på effekter av en obalans mellan skog och vilt, säger Ove Arnesson, projektledare för Mera Tall. Alla blir förlorare. Skogsägaren, virkesproducenten, jägaren och klövviltet. Den stora utmaningen ligger i att få jägare och skogsägare att samarbeta på det lokala planet. – Det viktigaste är att både skogsägare och jägaren förstår vad de tjänar på att skapa en bättre balans. Hur mycket klövvilt vill vi ha på våra marker? Hur mycket har vi idag? Hur ser skogsbruket ut? Räcker fodret till? Om inte, hur matchar vi detta för att på så sätt få en bättre balans? Inventera och försök se trender över tid istället för att fastna i detaljer och siffror. Utgå från fakta och starta diskussioner på en högre nivå. Att göra en enkel skadeinventering samtidigt som spillningsinventeringen är ett bra exempel på hur man på ett enkelt sätt skapar en gemensam bild av läget lokalt. Det är en viktig grund för ökad förståelse och bättre samverkan mellan skogsägare och jägare. Men tänk på att det är en långsiktig process. Det tar tid och kräver tålamod innan man ser några effekter, fortsätter Ove. Tyvärr har vi allt för ofta sett misslyckade exempel på tallföryngringar, vilket har orsakat en negativ inställning till att satsa på tall hos många skogsägare. Både Richard och Ove är helt överens om att man kan lyckas. Men det behövs en attitydförändring. Kunskapsspridning, samverkan, enkla inventeringsmetoder och skötsel modeller är alla viktiga delar för att få fler skogsägare att våga satsa på tall. Ove betonar att föryngringsprocessen börjar redan innan man tar ner den skog som ska avverkas. Det är viktigt att studera vad som växer, vad som trivs på marken och att ta lärdom av detta. En metod är att viltskyddsbehandla. Att viltskyddsbehandla plantorna är viktigt men alla behöver inte behandlas. Hans tips är k u lt u r att endast behandla de man ser som framtida huvudstammar. När de har kommit upp räcker det ofta med att endast behandla toppskotten. De plantor som inte behandlas blir då foder. På detta sätt håller man kostnaderna nere, minskar risken för betesskador på produktiva stammar, sparar tid och hinner behandla flera hektar per dag. Tänk på att ett område med högt betestryck kräver ett större antal plantor. Ju större hyggen och ju fler som planterar tall desto bättre är det då betestrycket blir mer jämnt fördelat. – Försök att komma upp i 5–6 ha. Ett sätt kan vara att gå ihop med grannen. Betestrycket sprids på en större yta, det minskar risken för betesskador och man delar föryngringskostnaderna, tipsar Richard. Det är nu fyra år sedan projektet startade och flera positiva resultat kan skönjas i försöksområdet. – Vi ser att det går åt rätt håll och att vi skiljer oss från andra delar av Götaland. Betesskadorna har minskat, ungskogsarealen har ökat, vi har fått en bättre balans mellan klövvilt och foderresurser. Men det kanske viktigaste av allt är att vi ser en attitydförändring hos jägare och skogsägare. Förståelsen och engagemanget har ökat. Nästa steg är att ta fram en handbok med enkla inventeringsoch skötselmetoder. Det är viktigt att vi nu delar med oss av de kunskaper vi fått och visar de positiva resultaten. Vi känner att vi är på rätt väg mot målet. En välmående skog och vålmående klövviltstammar på samma marker, avslutar Ove. l I nästa nummer av vida-nytt – Det viktigaste är att både skogsägare och jägaren förstår vad de tjänar på att skapa en bättre balans. ove arnesson, projektledare för mera tall Bengt Gunnarsson i Kråkenäs utanför Växjö har lyckats med sina tallföryngringar. Vi besöker ett av hans Gudrunhygge som planterades med tall maj 2009. Genom att röja lövet så snart det kommit i samma höjd som tallplantorna har han lyckats få ett välmående bestånd. – När jag kom ut och skulle röja på morgonen låg där färska älgspår men där var inga betesskador. Då blir man nöjd! Sid 9 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n klöver över Förslag t i l l n y a s k a t t e regler för skogsägare Skatteförenklingsutredningen föreslår nya skatteregler för skogsägare. Förslaget innebär att reglerna om skogskonto, periodiseringsfond och expansionsfond försvinner och ersätts av regler om Företagsfond. Möjligheten till räntefördelning föreslås bli kvar men i ändrad form. text: Bernt Fransson, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 070-396 97 20 Företagsfond En företagsfond föreslås ersätta tidigare regler om resultatutjämning. Den blir en deklarationspost och motsvaras inte av någon bankinsättning. Max 40 % av resultatet kommer kunna avsättas i en företagsfond. En årlig ränteintäkt skall beskattas på företagsfonden. Om företagsfonden blir större än egna kapitalet i verksamheten skall den återföras. Egna kapitalet kommer att beräknas som ett kapitalunderlag varje år men mer förenklat än tidigare. Kapitalunderlaget kommer att vara samma för företagsfond och räntefördelning. Två metoder för räntefördelning Räntefördelning kommer enligt förslaget att ske enligt två valfria metoder. Antingen enligt metoden ”förenklad räntefördelning” eller enligt metoden ”fullständig räntefördelning”. Metoden ”förenklad räntefördelning” får användas om kapitalunderlaget inte är negativt och innebär en schablon om max ½ basbelopp (ca 22 000 kr) per år. Metoden ”fullständig räntefördelning” innebär en årlig procentsats av ovan nämnda kapitalunderlag. Används metoden ”fullständig räntefördelning” kan räntefördelningsbelopp som inte nyttjas vid årets deklaration sparas till nästa år. Metoden ”fullständig räntefördelning” kan även kombineras med företagsfond samma år. Sparad räntefördelning enligt dagens metod får enligt förslaget föras över till de nya metoderna och negativ räntefördelning försvinner. Skogskonto Enligt förslaget försvinner möjligheten till skogskonton. Gamla skogskonton får finnas kvar enligt ursprungliga regler. 2015 blir sista året vars skogsintäkter man kan sätta in på skogskonto enligt förslaget. Nya dörrar öppnas – Gamla stängs Europa öppnas nu även för skogsägarna. All näringsverksamhet inom EES-området blir enligt förslaget gemensam. Det skulle innebära att man t.ex. kan köpa en skogsfastighet i utlandet men avverka till skogsavdraget på fastigheten i Sverige, eller tvärtom. Sid 10 Du som har avsättning till expansionsfond i din deklaration får se upp. Vid övergången till företagsfond föreslås enligt förslaget att en viss del skattas av. Har du betydande belopp på expansionsfond kan du behöva planera för övergången redan i kommande deklaration. Om skogskonton försvinner försvårar det för skogsägaren. Att planera avverkning efter skogstillståndet blir mindre lämpligt eftersom avverkningen är summan av många års tillväxt. Företagsfonden kommer därför sannolikt inte räcka för att fördela inkomster över åren. Det innebär mer skatt. Det gäller vid framtida avverkningar därför att ta mer hänsyn till skattereglerna än till skogstillståndet om förslaget genomförs. I utredningen konstateras att den näringsverksamhet som drabbas hårdast av förändringarna till en företagsfond är just jord- och skogsägare. Generationsskiften underlättas Såväl företagsfond, sparad räntefördelning som skogskonto kan enligt förslaget gå att föra över vid framtida generationsskifte. Nytt ”stickår” vid kapitalvinst beräkning föreslås bli 1996 istället för som nu 1952. Förutom förenklade utredningar medför det sannolikt att fler skogsägare kommer att kunna genomföra generationsskifte som köp. Vilket i sin tur underlättar för familjen att kompensera syskon genom avverkning på fastigheten. Välkommet är också att övergången från enskild firma till aktiebolag underlättas på flera sätt enligt förslaget. Bland annat skall sparad räntefördelning kunna överföras till aktiebolag som sparat utdelningsutrymme. Går förslaget igenom? Utredningens förslag föreslås träda i kraft 2016 och är nu ute på remiss och skall sedan behandlas politiskt i riksdagen. Det kommer säkert att göras ändringar i förslaget även om huvuddragen sannolikt kommer att bestå. Detta är fjärde artikeln i en serie om skogsekonomi och generationsskifte i VIDA Nytt. De föregående artiklarna var publicerade i VIDA Nytt nr 1,2 och 3 – 2014. Följ med i VIDA Nytt om skogsekonomi. n r 15 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Rapport från marknaden Konsumtionen av trävaror ökade under 2014 med 2-3% i Europa. Detta är oerhört positivt efter flera års nedåtgående marknad. I USA ser vi en långsam återhämtning i byggandet vilket medfört större volymer av trävaror från Europa. Vi tror inte på några stora prishöjningar i dollar under 2015 i USA, men med en starkare dollar så ser vi ljust på 2015. text: Måns Johansson, VD VIDA Wood Bernt Fransson, Skog & Lantbruk Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jäg mästare och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef och resultatenhetschef och därefter som marknadsansvarig för Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag. Grov prognos för din kommande räntefördelning Kapitalunderlag 2016-12-31 +/- Skogskonton 2010 års taxeringsvärde x 85 % (*Endast tax.värde för näringsverksamheten) Värdeminskningsavdrag fr.o.m 2010 + Övriga tillgångar i Näringsverksamheten + Skulder i Näringsverksamheten - Ersättningsfond - Tillbaks till Europa. Hand i hand med den ökande konsumtionen har också produktionen ökat rejält i Prognoserna för nybyggnationen framåt ser positiva ut, men det är viktigt att vi och andra företag fortsätter att öka våra leveranser till marknader utför Europa. Detta för att minska pressen på ett generellt svagt Europa. Det kommer bli en tuff vinter men vi är ändå försiktigt optimistiska för 2015 tack vare våra trogna kunder och bra logistikupplägg. l kr Nej Nej Nej Nej Nej Nej = Summa Kapitalunderlag x 4,8 % Årets räntefördelningsbelopp I Japan är marknaden fortsatt under press och vi har dragit ner våra leveranser så mycket vi har kunnat. Tyvärr ser vi ingen ljusning i sikte de närmaste 3-4 månaderna. Europa. För närvarande finns det ett för stort utbud av trävaror som pressar priserna neråt. För att möta detta försöker vi hitta nya marknader utanför Europa. Bland annat har vi har valt att göra en större satsning på Australien där vi investerat i ett eget sälj- och distributionsbolag i Brisbane. Tre av våra sju sågverk är nu certifierade för denna marknad. Leveranserna har redan startat och kommer gradvis att öka hela året. - Företagsfond Periodiseringsfond Expansionsfond Övergångspost x 90 % Särskild post Outnytjat underskott f.g år Sparad räntefördelning Summa Kapitalunderlag I Egypten, som för Sverige är den viktigaste exportmarknaden för furu, är läget just nu mycket besvärligt. Priserna har sedan i somras sjunkit med 20% och vi ser ingen snabb förbättring här. Lagren i Alexandria är dubbelt så stora mot vad de skall vara i en balanserad marknad. Det är framförallt stora volymer från Ryssland som nu strömmar in till låga priser. Ryssarna har generellt sänkt sina priser på alla marknader då de nu har en kraftigt försvagad rubel. Rubeln har försvagats ca 40% på ett år vilket ger stora exportmöjligheter för de ryska sågverken. x 4,8 % = Preliminär beräkning av kommande räntefördelning (OBS! Grov förenkling av utredningens förslag, statslåneränta 0 %) Sid 11 y r k e s va l skogsindustrin Visste du att den svenska skogsindustrin omsätter drygt 200 miljarder per år och är världens näst största exportör av skogsindustriprodukter? Detta skapar en massa jobb. Både i Sverige och utomlands. Skogsindustrin är en hög teknologisk bransch som erbjuder många spännande jobb inom natur, teknik och hållbarhet. Jakob Karlsson är 16 år är uppvuxen på en fastighet i Göteryd utanför Älmhult. I höstas börjande han läsa Skogsbruk på Ryssbygymnasiet. Hans intresse för skog, maskiner och jakt har följt honom sedan barnsben, så ett gymnasieval med inriktning mot skogsbruk var självklart. – Jag fick prova på att köra skördare, manuell huggning, snitsla väggar, maskinskötsel mm. Det var mycket lärorikt och roligt. – Jag gillar köra maskiner, att jobba i skogen. Att vara ute i naturen, jaga och njuta helt enkelt. Det finns ju några olika skolor att välja mellan men jag valde Ryssbygymnasiet då de har de senaste maskinerna med modern teknik. Det är en mysig miljö, ett bra internat, mycket att göra på fritiden och många engagerade lärare. – Det är intressant att få inblick i hela kedjan, från råvara till slutprodukt. Under första året på Skogsbruksutbildningen läser han gymnasiegemensamma ämnen, mångbruk av skog, naturbruk, skogsskötsel, biologi, motor- och röjmotorsåg, terrängtransport och virkeslära. Det är 2 veckors praktik under höstterminen och 2 veckors praktik under vårterminen. Jakob gjorde sin första praktik på Hallaryds Skogsservice AB. Under nästa praktikperiod vill Jakob gärna få inblick i hur en virkesinköpare arbetar. Framtidsdrömmen just nu är att få ett jobb direkt efter gymnasiet. Att köra skördare eller kanske starta eget. – Läsa vidare har jag inga planer på just nu men det kanske kommer senare. Det finns ju många intressanta yrken att välja mellan. Det viktigaste är att man väljer det man är intresserad av. Då lär man sig som bäst! avslutar Jakob. l Mer information om Ryssbygymnasiet hittar du på www.ryssbygymnasiet.se skogsdag 27 mars skogsdag 27 mars Tall av högsta kvalitet – Skogsdag 27 mars Hur ska vi sköta vår skog för att få en toppkvalitet på tallvirke? • Besök ett bestånd som är unikt och håller en mycket hög kvalitet • Gå vår kunskapsslinga och få konkreta skötselråd – från planta till stamblock • Avnjut en enklare förtäring • Passa även på att besöka kvalitetssågverket Ansgarius Svensson AB dit stamblocken från detta område kommer levereras Dagen arrangeras av VIDA och Ansgarius Svensson AB. Medverkar gör även VMF, Sundins Skogsplantor och Sven Sjökvist Skogsavverkning. Plats: Norr om Södra Vi (skyltat från väg 23) Mer info på www.vida.se. Varmt välkommen! Sid 12 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n v i d a krysset STRÖMMARNA SOM GER STRÖM KAN LINDRA ALLERGI I KOMPOSIT SCHATULL 1:a pris: Resväska 2:a–3:e pris: Termos 4:e–5:e pris: Vida-keps G KNATTE BRUKAS FYLLIGOCKSÅ I FÖRSÄKHET SKOGEN RINGEN DY ERSÄTTNING STÄNGER T VINNA ÖVER LEVER PÅ HÖG HÖJD JUSTERAD STADGA K O N V O J SKÖTSEL FÖRST VÄXT TRÄDMYRSLOK ARGON ÄR STRYKT ANTECKNING FISK GETT MJÖLK KLIPP OM BRIE STENGET S I G N E R A NICKEL N I BLUNDER G R O D A HAR SITT URSPRUNG I SÁPMI ALPINA JANETTE & MATTIAS PRIS I ÖGONBLICKET BRITTISKT FLYGVAPEN STRÄVSAMMA 21.00 130-14 STARKE? URAN SKROVKAN MAN LIGA SÄTTA GER MAX MÄTS INTE PÅ VANLIGT VIS PLOCKA OMSORGSFULL OFTA I DECKARE DJUNGELOLJA MASKA NILHEIM HANS SIDA ÄR VID PUHS AMPERE TOPPKRAFT SÅDANA TRIVS VID FALLA TRÄD GER VATTEN TILLBAKA FÖRPÅ HOPPNINGSVIS PLANTERINGEN KALLAS HÄRSK- STUNDOM KRÄM ARE FARAO TON STRECK APART BENNYGRUPP MUSIKBÄCKMAN AV OLIKA MENING SNÖRAS KAN KRAFTER VARA FEER HAR SITT HK I ALVESTA HJULMITT PARADIS KIT PÅ HANOIÅK SYDAFRIKAFLOD KLANG BÖRD ÖVRE GRÄNS CARMEN HAMNSTAD I JEMEN barnens vida I KAMPSPORT BUSKE M M A GER DEN I SOM LÅTER BLI LÄGGA OM KURSEN E OMGES ÄNDE E R @ I YORK PSYKOLOGISK TERM F E A V T U L I L S N S 2 I MYRSYRA YOKO I N G S OSLO UTAN SLUT AKADEMIWÄGNER M KATT INDOLENTA I L SEPTEMBERHELG MYCKET LITET T U I N S M A K S ÖSTERSJÖÖ AKTUELLT PIPA OCH TJUTA L V I I N A 73-14 CITRUSFRUKTEN Ä ÄGNAR SIG ÅT SÅDDEN I N G TROJKA T R GER UTSLAG C U R SITTA RÄTT BEHANDLING SKÄMTSAMT OM RESIDENS S A O L Ä G R E D INTE VÅRAT E R A T P A S S A Ö S E L R A ROVA JÄTTE VINTERSEGLARE LÅNGLIG TID I G R A P E N E N S A T E LEVER I RIGA FJÄDERPLYM NAIV UNIX FILE SYSTEM I O N LAGER HAR JU SINA KVISTAR G R Ö N U R SKYDD VÅTARV D A T R Ä F F E N VASSBÅT I K T E T ORDLISTA N T E N D E N T L O O S L I Y N T A N A T O L A T KEMISTMARIE BÖRJAS I N N E S L U T A S S A M E ASKARNA PÅ ANTANANARIVO-ÅK U T A R STRECK Ä MESARNA B E T A N E N L Ä TRANSPARENT T S J A K T BRYTER ISEN A T L E SLUMPAR BORT R E A R 1:a: 2:a: 3:e: 4:e: 5:e: Ann-Kristin Harrysson, Söderåkra Oscar Andersson, Katrineholm Anders Henriksson, Svängsta Berit Olsson, Jämjö Nils-Erik Varfeldt, Svalöv Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 27 februari till: VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta Adress:............................................... ......................................................... DELAT HJÄLPER SKOGSBONITETEN VAJA T A X BRIST PÅ RINGFORMIG Ö PÖLSA TILLTALAR MER STRAM T U T L L B O M M A R K L Å T U D Namn:............................................... VIKTORIA UTSLAGET GALLERIAN I I Vinnare nr 3–14 YTMÅTT KORT DROG MINNES- PRÖVNING STICKOR RUDAMITT TRÄDGÅBLIR RDSGOLV KONDENS lösning TILLTALAT ELLEN I DALLAS PUCK GÖR CHIPS GARANTERAR KLASSAD INSATS J U H A R G URNOR SKRUVMATERIAL N S A TRASIG Ä L L T ÅRKLYKA RAD FÖRE RESOR VÄRRE HÖG TJÄNST PÅ SKATTEVERKET FÖRR ATTESTERA FINT INTRYCK AV MATEN REPADES U MORS- REN- TERSARVGRIS ARNA RASS H A R S T ÖVERTA STRÅK STAD PÅ SÄLLFÖR SKAPSÖ KLOT KOLDAMM U L A G Ä N D R BITER SATINVÄVNAD LÄGE FÖR LITEN HÖGALPIN FÄRDIG? PÄRSON LÄGSTA NOTNIVÅN I SKRIFTSSÄNGKAM- SYMBOL RARNA SÖTA MOSADE BÄR S U B S T Postnr:............................................... DIREKT barnens vida Postadress:.......................................... barnens vida Jag älskar kottar! Har du sett att det finns olika sorters kottar? Tallens kottar är ganska små och runda med hårda fjäll. Granens kottar är avlånga och har mjuka fjäll. Innanför fjällen finns det frön. I slutet av vintern när solen tittar fram kan man höra ett litet knäppande från kotten. Det är fjällen som öppnar sig och släpper ut fröna. Fröna flyger iväg, landar och börjar sakta gro till nya små plantor. Visst är det häftigt?! Jag vet att ni barn är superduktiga på att göra fina saker av kottar. Skicka gärna en bild till mig på ditt kottekonstverk så skickar jag en överraskning till dig. Nu ska jag ut och leta kottar! Vi hörs! Kram Vidar tips! Gå ut och plocka en kotte som ännu inte har öppnat sig. Ta in den i värmen. Då öppnar den sig och fröna trillar ut. Nu kan du själv så fröna. Glöm inte att vattna. För att den ska börja växa behöver den kyla, så låt den stå utomhus. Lycka till! Sid 13 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n Ändringar i skogsvårds lagen den 1 september 2014 En rad ändringar i skogsvårdslagen, skogsvårdsförordningen och Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen trädde i kraft den 1 september förra året. En viktig förändring för dig mellan 50-100 ha För att undvika den tröskeleffekt som uppstått för brukningsenheter strax över 50 ha har man nu gjort ett tillägg i 12 § om att andelen kalmark och skog yngre än 20 år får uppgå till 50 ha, dvs även för brukningsenheter över 50 ha. Förändringar som berör alla • Förenklad kartredovisning av skyddsdiken. • Avverkningsanmälans giltighetstid förlängs till 5 år, tidigare 3 år. För mer information besök www.skogsstyrelsen.se och skriv in ”ändringar skogsvårdslagen” i sökrutan. Ny virkesmätningslag från 1 mars 2015 Lagstiftningen är till för att skydda den enskilde skogsägaren och talar om hur virkesmätningen ska utföras. Detta bidrar till en väl fungerande virkesmarknad och ger säljare och köpare en enhetlig och trovärdig bestämning av råvarans kvantitet och kvalité. Lena Kjellsson och Kerstin Bergdahl. Bamsekram från Vidar. VIDA gör skillnad i sjuka barns vardag Som nämnts tidigare har VIDA inlett ett samarbete med lekterapin på Barn- och ungdomskliniken i Växjö. Sammanlagt delade vi ut 300 biljetter till höstens CHL matcher i VIDA Arena. VIDA fanns på plats med en monter inför varje match och möttes av många glittrande och förväntansfulla ögon. Tacksamheten och glädjen är stor! "Hälsa ALLA Inblandade och TACKA från oss! Ett härligt minne!! Och i precis i rättan tid. Detta ska vi minnas när det blir tungt!” Från en mamma. Lena och Kerstin som arbetar på lekterapin är otroligt tacksamma och tycker detta är f antastiskt. – Det är sånt här som gör skillnad i våra sjuka barns vardag, säger Lena. Vi fortsätter göra skillnad i sjuka barns vardag och skänker lekterapin 2 biljetter till varje match under hela säsongen 2014-2015! • Den nya virkesmätningslagen kommer att gälla endast i första affärsled (skogsägaren säljer virke från egen mark till någon annan). • Lagen innebär att den som mäter råvara får ett tydligare utpekat ansvar som mätande företag. Lyckat deltagande på Fjärrvärmesmässan • Tydliga krav kommer att finnas på att det mätande företaget skall uppnå vissa noggrannhetskrav och ha en kvalitetssäkrad kontroll av mätningen. Källa: http://www.vmlinfo.se/start/om-vml/nya-lagen Investeringar på VIDA VIDA Alvesta – Investerar ca 30 miljoner i en ny panna. Målsättningen är att den ska vara färdigställd i slutet av 2015. VIDA Borgstena – Investerar ca 18 miljoner i ett nytt kantverk. Det nya kantverket kommer driftsättas under semesteruppehållet 2015. Utöver detta finns det just nu ytterligare investeringsbeslut på ca 10 miljoner kronor för övriga VIDA bolag. Sid 14 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n adventsyra på VIDA Energi i Hok Sista helgen i november var det adventsyra med galna priser på pellets och stallströ. Många passade på att komma och fylla sina släp med VIDAs produkter. Ny affär med Wickes Vi har för 2015 gjort upp en affär med bygghandels kedjan Wickes i UK. Cirka 50 000 m3 från VIDAs sågverk kommer att levereras i gemensam logistik med SCA. Fjärrvärmemässan på Elmia är sedan över 30 år träffpunkten för alla med anknytning till fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Under en vecka i oktober arrangerades mässan parallellt med VA-mässan och Elmia Avfall & Återvinning. VIDA Energi fanns på plats. Nytt VIDA Skog kontor i Simlångsdalen Under hösten slogs dörrarna upp till VIDAs nya inköpskontor i Simlångsdalen. Kontoret bemannas av Magnus Axelsson, Thomas Dunsjöoch Andreas Svensson. Adressen är VIDA Skog AB, Åbacken 104, 310 38 Simlångsdalen. Kontoret ligger i anslutning till Tönnersjöhedens försökspark. Välkomna! ” scilla del 5 sm i skog 2015 SM i Skog arrangeras årligen av Förbundet Skog & Ungdom. Det är en praktisk-teoretisk tävling som hålls i två klasser – Skolklassen (för Naturbruks gymnasier) och SM-klassen (öppen klass). 2015 genomförs årets SM i Skog på Ryssbygymnasiet den 22–23/5. VIDA sitter med i tävlingskommittén och kommer att finnas på plats under tävlingarna. Missa inte denna mångkamp i skogskunskap! Ibland blir det inte som man tänkt sig… Jag som hade tänkt visa upp alla jag lärt mig i ett jaktprov under hösten. Men så blev det tyvärr inte. Matte skadade knät och det blev svårt att komma ut i skogen. Istället blev det fokus på att träna detaljer i avlämningar, närsök, hantera fågel, stadgeövningar och bära dummy/fågel lugnt och fint. Viktiga övningar tycker matte, särskilt nu när jag är full av ungdomlig iver och hungrig på att lära mig saker. Tack och lov har vi många härliga träningskompisar som har kommit och tagit med oss ut i skogen, med kryckor och allt. Då har vi passat på att träna mycket sök. Jag har även blivit riktigt bra på att flyga rakt över en stenmur vid dirigering. En härlig känsla! Nu är det ju tyvärr mörkt både morgon och kväll så det blir inte så mycket träning i veckorna. Trist, tycker både matte och jag. Men på helgerna passar vi på. Väntar nu bara på att matte blir bra och kan vara ute i skogen som vanligt. Anders Halén vann årets Nytt VIDA-bolag i vida-träff australien Sista helgen i september arrangerades VIDA-Träffen på flera lokala skjutbanor i våra köpområden. Många passade på att skjuta in sina vapen inför stundande älgjakt och ställde upp i VIDAs distriktsmästerskap. Alla distriktsmästarna gick vidare till final som avgjordes i Bredared. Anders Halén tog hem segern. Sedan årsskiftet har VIDA ett nytt bolag med försäljnings-, lager- och distributionsverksamhet i Brisbane, Australien. – Vi ser en ökad efterfrågan och vårt produktsortiment matchar väl behovet på den Australiensiska marknaden, säger Måns Johansson, VD VIDA Wood. Just nu händer det mycket i kroppen och humöret har sina svängningar. Det känns som om jag börjar bli vuxen på riktigt. Snart ska jag visst röntga mina armbågar och höfter. Måste bara vänta tills mitt 2:a löp är avslutat. Mina syskon har redan gått igenom denna ”besiktning” och blev klart godkända, så jag hoppas att jag klarar mig lika bra. Nä, nu känner jag mig allt lite kelig igen. Och inte får jag vara i sängen eller soffan… Mattes knä är ledigt! Bäst att kila dit innan Haidi hinner före! Syns. 1:a pl ats: Anders Halén, 55 poäng 2:a pl ats: Charles Werningen, 47 poäng 3:e pl ats: Ingvar Karlsson, 42 poäng ” Nytillskott i VIDA-skog(en) Andreas Svensson har anställts som virkesinköpare på Västra Ljungby-området. Andreas är nyutbildad skogsmästare och har tidigare flera års erfarenhet som skogsbilschaufför och skogsmaskinförare. Andreas börjar hos oss den 2 februari och kommer tillhöra kontoret i Simlångsdalen. ögklassig h ll ä t s e B d på strö gjor h c o s t ekt pelle åvara dir r s g o k s r svensk 6 50 elle 1 2 3 9 3 på tel. 0 i.se! daenerg i v . w w w Bra skog är guld värd! längder Leveransvirke våren 2015 Borgstena Gran Diameter (cm) Längd (cm) +18 VIDA arbetar nära marknaden och vet vad kunderna efterfrågar. En skog med högt timmerutbyte som matchar marknadens efterfrågan ger ”klirr i kassan”. För att vi ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att vi får rätt längder till vår produktion. I tabellen till höger ser du VIDAs önskvärda längder. Checklista Leveransvirke Viktiga datum! Teckna ett leveransvirkeskontrakt med din virkesköpare innan du påbörjar din avverkning • Kontrollera vilka längder som önskas. • Virkesköparen skapar virkesorder och skickar över vältlappar till dig. • Meddela om det finns bom och eventuella koder för densamma. Vinteravverkat leveransvirke ska vara anmält och vid bilväg senast den 31/3. För anmälningar som inkommer efter 31/3 gäller följande avdrag; • Normaltimmer: 50 kr/m3 • Kubb, klentimmer och massaved: 30 kr/m3 Före avverkning • Kontrollera måttband och ta till extra övermål på grova stockar. • Se över sortimentsbestämmelserna. Tillredning • Justera eventuella rotben och fällkammar för att undvika vrak. • Sågtimmer skall vara väl kvistat. • Sortera efter sortiment. • Lägg virket på underlag och sätt på vältlappar löpande. • 1st vältlapp per 10 m3fub är lagom. Använd smala stift att fästa med. Hestra Tall 306 486 546 606 Prioritet Stödlängd* Bra val Bra val Bra val Diameter (cm) Längd (cm) 14-19,9 +20 490 430 490 520 550 Prioritet Klentimmer Bra val Bra val Bra val Bra val 370 490 550 Bo Hallin Ullricehamn 076-815 38 95 Martin Dahl Alvesta, Lammhult 070-272 49 36 Peter Rosén Borgstena 070-306 97 69 Sven Andersson Vislanda, Älmhult 070-399 08 29 Patrik Wilhelmsson Gislaved, Hylte 070-514 06 80 Ulf Sivberg Växjö, Lessebo, Uppvidinge 070-364 13 80 Stödlängd* Stödlängd* Bra val Bra val Diameter (cm) Längd (cm) Prioritet 490 370 460 490 520 550 Klentimmer Stödlängd* Bra val Bra val Bra val Bra val Hästveda Gran Diameter (cm) Längd (cm) +20 370 430 490 550 14-19,9 +20 Vislanda Gran u Nu kan d kesin ra d vir enkelt gö direkt på anmälan Prioritet Tall Prioritet Diameter (cm) Längd (cm) Stödlängd* Bra val Bra val +20 370 430 490 550 Prioritet Stödlängd* Bra val Bra val Bra val og.se ask www.vid Urshult Gran Alvesta Tall och Gran Diameter (cm) Längd (cm) Prioritet +18 370 Stödlängd* OBS! Egen välta +14 490 Bra val OBS! Egen välta OBS! Tänk på att alltid lägga till 3–5 cm på angivna längder vid kapning. Kristian Hultgren Ydre Kinda 076-136 15 73 +18 Hjältevad Gran Att tänka på • Det kan vara bättre att skota lite längre för att slippa transportavdrag. • Säkerställ snöröjning. • Sträva efter att få minst 10 m3fub per sortiment för att undvika småtraveavdrag. Mark Johansson Mariannelund 076-136 15 72 Diameter (cm) Längd (cm) Erik Stråhle Eksjö, Vetlanda 070-570 15 90 Christer Hult Karlsborg 070-335 26 05 JanErik Gustafsson Tingsryd 070-232 74 10 Johan Larsson Skillingaryd 070-310 00 54 Jonas Andersson Sollebrunn 070-209 20 28 Pelle Ström Sydöstra Småland, Emmaboda, Kalmar 070-254 83 74 Bo Gustavsson Ljungby 070-598 23 17 Johan Svensson Högsby, Vimmerby 070-619 15 00 Pär Johansson Borgstena 070-359 78 89 Fredrik Nilsson Eksjö, Vetlanda 073-354 22 65 Håkan Igelström Sollebrunn 070-299 33 38 Jaen-Peter Gustavsson Håkan Johansson Sydöstra Blekinge, Sydvästra Blekinge Södra Kalmar län 070-312 63 47 070-267 23 34 Mathias Joelsson Oskarshamn 073-354 22 66 Robin Nilsson Vrigstad, Sävsjö 073-800 92 20 Anders Ingvarsson Örkelljunga 070-812 38 12 Thomas Dunsjö Hylte, Falkenberg 070-231 62 64 VIDA är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk. Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till Europa, USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, pelletstillverkning, biobränslehandel och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland, Skåne och Västra Götaland. VIDA köper huvuddelen av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m3fub årligen. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta, Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01, [email protected] www.vida.se Ingvar Jonsson Östra Göinge, Osby 070-999 49 98 Längd (cm) +14 +12 275 305 Tall Gran *Stödlängd – kapas enbart om andra önskvärda mått inte kan uppnås. Richard Lindow Aneby, Tranås 070-699 47 56 Robert Lindström Olof Sylvén Ronny Svensson Vänersborg, Uddevalla Vänersborg, Uddevalla Mariestad 070-263 50 56 070-580 06 55 070-322 79 07 Diameter (cm) Sara Johansson Hultsfred 070-357 64 00 Arvid Setterberg Skaraborg 070-555 79 45 Magnus Axelsson Halmstad, Laholm 070-223 31 05 Torbjörn Eckerby Områdeschef 070-319 42 67 Carl-Fredrik Stolt Kungsbacka, Mark, Varberg 070-671 70 55 Thomas Henricson Områdeschef 070-514 06 06 Andreas Svensson Fredrik Carlsson Västra Ljungby Produktionsledare 070-550 33 27 Emmaboda 070-649 79 41 Stefan Nyqvist Områdeschef 070-263 49 39
© Copyright 2024