Dokumentet - Ragunda kommun

Plan för Extraordinär händelse
Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-22
0. Förkortningar och definitioner ......................................................................................... 3 1. Inledning ..................................................................................................................................... 4 1.1 Krisledningsplan ................................................................................................................. 4 1.2 Kriskommunikationsplan................................................................................................ 5 2. Vad säger lagen? ...................................................................................................................... 6 3. Hur bedrivs arbetet? .............................................................................................................. 7 3.1 Förebyggande arbetet.................................................................................................... 7 3.1.2 Brottsförebyggande Råd ........................................................................................ 7 3.1.3 Säksam Z ........................................................................................................................ 8 3.1.4 Jämtlands Räddningstjänstförbund .................................................................. 8 3.2 Krishanteringsorganisation ........................................................................................... 9 3.2.1 Mål för krishanteringsorganisationen............................................................... 9 3.2.2 Krisledningsnämnd ................................................................................................... 9 3.2.3 Krisledningsgruppen .............................................................................................. 10 3.2.4 Stödverksamheter ................................................................................................... 11 3.2.5 Samverkande organisationer/råd - POSOM .................................................... 11 3.2.6 Externa samverkande aktörer ............................................................................ 12 4. Vad kan inträffa i Ragunda? .............................................................................................. 13 4.1 Allmänt om Ragunda kommun.................................................................................. 13 4.1.1 Geografi ....................................................................................................................... 13 4.1.2 Befolkning ................................................................................................................... 13 4.1.3 Näringsliv ..................................................................................................................... 13 4.1.4 Kommunikation ........................................................................................................ 14 4.2 Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen...................................................... 14 5. Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun?.................................................................... 15 5.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga ........................................................... 15 5.2 Åtgärder för identifiera risker ................................................................................... 15 Övnings- och utbildningsplan................................................................................................ 16 1. Mål ............................................................................................................................................ 16 2. Utbildningar ......................................................................................................................... 16 2.1 Krisledningsnämnden ................................................................................................ 16 2.2 Krisledningsgruppen .................................................................................................. 16 3. Övningar ................................................................................................................................ 16 2015-10-30
0. Förkortningar och definitioner
Kris
Grekiskans krisis och betyder vändpunkt, plötslig förändring, ödesdiger
rubbning.
Extraordinär händelse
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det
normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en
allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma
insatser av en kommun eller ett landsting.
LEH
Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).
LSO
Lagen om skydd mot olyckor
BRÅ
Brottsförebyggande Rådet
POSOM
Psykologiskt och Socialt omhändertagande
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
KLN
Krisledningsnämnd
RK
Risk- och krishanteringsgrupp
RSA
Risk- och sårbarhetsanalys
WIS
Skyddat Webbaserat Informationssystem
VMA
Viktigt meddelande till allmänheten
2015-10-30
1. Inledning
Efter de stora händelser som inträffat i Sverige och utomlands har behovet av att planera och förbereda
samhället för det som kan ske blivit än tydligare. Det har blivit tydligt att det inte är frågan Om något
ska ske utan snarare När det sker.
Efter Tsunamin 2004 samt Stormen Gudrun som drabbade Sverige 2005 fattade Sveriges Riksdag
beslut om att införa en ny lag - lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära
händelser och höjdberedskap (2006:544) - som reglerar vilket ansvar som Sveriges kommuner och
landsting har för att planera och förbereda inför en kommande händelse/kris.
Syfte med denna Plan för extraordinär händelse är att beskriva kommunens ansvar enligt lagen om
kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap samt beskriva hur
kommunen arbetar för att leva upp till kraven.
Planen är ett komplement till Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun.
Målet är att kommunen ska vara redo den dag När det händer en större händelse. Organisationen ska
vara förberedd, utbildad och övad. Krishanteringsorganisationen ska vara känd samt var och en ska
känna till sin roll och sitt ansvar vid krisen.
Ragunda kommun har valt att genom aktivt säkerhetsarbete skapa förutsättningar för att identifiera
risker och i största möjliga mån åtgärda de samma. Den planering som sker för dessa kända risker ger
även en god grund för att hantera det som är svårare att förutse.
Denna plan ska ses som ett grunddokument med bakgrund och riktlinjer för
krishanteringsorganisationen i det förberedande skedet likväl som i erfarenhetsarbetet efter en händelse.
Plan för extraordinär händelse kompletteras av två planer för krisledning respektive
kriskommunikation, dessa hanteras på tjänstemanna nivå.
1.1 Krisledningsplan
Syfte med krisledningsplanen är att tydliggöra krisledningsorganisationens uppgifter, ansvar och
agerande. Samt att vara ett stöd i det initiala arbetet vid krisen.
Mål - Planen ska upplevas som ett gott stöd när en större olycka/kris inträffar som berör kommunen
och dess innevånare.
Krisledningsplanen innehåller bland annat;
Rutiner för larmning av krisledningsorganisationen.
Beskrivning av ledningsplats och rutiner/checklistor för iordningsställande.
Rutiner för stabsarbete
Rutiner för stödfunktioner
Rutiner för dokumentation av vidtagna åtgärder
Rutiner för rapportering till berörda myndigheter
Rutiner för samverkan med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet
2015-10-30
1.2 Kriskommunikationsplan
Syfte med kriskommunikationsplanen är att tydliggöra kommunens kommunikation vid kris. Planen ska
beskriva mål och syfte med kommunikationen.
Målet är att planen ska vara ett gott stöd för kommunikation vid krisen.
Kriskommunikationsplanen innehåller bland annat;
Beskrivning av organisationen för kriskommunikation.
Rutiner för upplysningscentral
Kartläggning av målgrupper för kommunikation.
Rutiner för information till olika målgrupper.
Beskrivning av rutiner för presskonferenser och pressmeddelanden
Beskrivning av möjliga kommunikationsvägar.
Rutiner för viktigt meddelande till allmänheten, VMA.
2015-10-30
2. Vad säger lagen?
Kraven på kommunen enligt lagen om extraordinära händelser är följande:

Det ska genomföras risk- och sårbarhetsanalyser.
Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att vi ska
kunna besvara frågorna;
1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun?
2. Varför kan det inträffa och hur ofta?
3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö?
4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna?
Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till
beslutsfattare och verksamhetsansvariga, man ökar möjligheten för att kunna ge rätt
information om samhällets risker till allmänheten samt man skapar förutsättningarna för
en säker samhällsplanering.
Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov
av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas.
RSA ska utgöra planeringsunderlag i olika processer.

Det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser.
Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser
i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas i varje mandatperiod.
Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär
händelse.

Krishanteringsorganisationen ska utbildas och övas.
För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade
bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för
hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar.

Kommunen har geografiskt områdesansvar
Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett
säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma.
Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter
är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret.
Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen
före, under och efter en händelse

Kommunen ska kunna rapportera till styrande myndigheter.
Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns,
sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse.
2015-10-30
3. Hur bedrivs arbetet?
Arbete med krisberedskap tangerar ständigt arbete mot stora olyckor. De lagar som är aktuella är


Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid
och höjd beredskap (2006:544)
3.1 Förebyggande arbetet
Att vara redo när något oväntat inträffar ställer stora krav på engagemang, analys, övning och
utbildning. Enbart en organisation där varje person/befattning har fått möjlighet att testa och utveckla
sina färdigheter kan förväntas hantera en händelse effektivt. Kommunen arbetar därför aktivt med att
öka risk- och krismedvetenheten hos de anställda. I förlängningen innebär det även att genomföra
insatser för att öka allmänhetens kunskap om deras egenansvar och möjlighet att förbereda sig för det
oväntade.
Kommunens förebyggande arbete bedrivs inom ordinarie organisation. Kommunen har en
Säkerhetssamordnare på 50 % för att stötta förvaltningarnas arbete och driva samverkan med andra
aktörer.
3.1.1 Risk- och Krishanteringsgruppen
Den risk- och krishanteringsgrupp (RK) som finns inom kommunen arbetar aktivt för att kommunen
ska vara en trygg och säker kommun att vistas i. Gruppen träffas för att diskutera och arbeta med
säkerhetsfrågor och den består av:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Kommunchefen
Säkerhetssamordnaren
Informatören
Kommunsekreteraren
Bygg- och miljöchefen
Samhällsbyggnadsförvaltningens chef
Vård- och omsorgsförvaltningens chef
Barn- och utbildningsförvaltningens chef
Personalchef
Ekonomichef
IT ansvarig
RK är kommunens främsta resurs för att genomföra risk- och sårbarhetsanalyserna samt för att
diskutera och arbeta fram rutiner för krishanteringsorganisationen. RK ansvarar för att tillvara ta
erfarenheter efter en inträffad händelse.
3.1.2 Brottsförebyggande Råd
Ragunda kommun har etablerat ett brottsförebyggande råd, BRÅ, där kommunen tillsammans med
polis, företagare, landsting, kyrkan m.fl. samarbetar för att minska brott i kommunen. Verksamheten
kommer att bedrivas kontinuerligt och koncentreras på olika aktuella projekt.
2015-10-30
3.1.3 Säksam Z
Säksam Z är Jämtlandsläns samverkansgrupp för säkerhetsfrågor och krishantering. SäksamZ består av
samordnare för krishanteringsfrågor inom kommunerna och Regionen. Ragunda kommun är en aktiv
medlem och har som mål att via denna grupp kunna skapa underlag för samverkan i krisen och dra
nyttiga erfarenheter av inträffade händelser.
3.1.4 Jämtlands Räddningstjänstförbund
Ragunda kommun har ett avtal med Räddningstjänstförbundet i Jämtland. Förbundet bistår bland annat
kommunen vid framtagande av handlingsplaner och genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyser.
2015-10-30
3.2 Krishanteringsorganisation
Kommunens organisation för extraordinära händelser ser ut som bild 2.
Krisledningsnämnd
Samverkande
aktörer
Länsstyrelsen
Jämtland
Centrala
myndigheter
Grannkommu
ner o.s.v.
Kommunchef
Krisledningsgrupp
POSOM
Räddningstjänst
Förbundet
Jämtland
Samhällsbyggnadsförvaltning
Vård- och
Omsorgsförvaltning
Barn- och
utbildningsförvaltning
Kommunlednings
-förvaltning
Bild 2. Krishanteringsorganisationen inom Ragunda kommun och dess samverkande parter.
3.2.1 Mål för krishanteringsorganisationen
Målet är att;











krishanteringsorganisationen ska kunna hantera en händelse snabbt och effektivt,
krishanteringsorganisationen ska vara samlad inom två timmar från larm,
det ska bedrivas en effektiv omvärldsbevakning,
det ska ske samverkan med andra aktörer,
kommunens lägesbild ska vara känd och kommunicerad inom organisationen
kommunen ska kunna kommunicera och informera via sociala medier,
kommunens hemsida ska vara en naturlig kanal för information till allmänheten,
kommunens kommunikation ska vara rak, tydlig, lättillgänglig och ärlig,
information från kommunen ska komma vid rätt tillfälle och via rätt kanaler,
inträffade händelser ska dokumenteras för att underlätta erfarenhetsåterföring,
samtliga händelser ska utvärderas och erfarenheter inarbetas i gällande rutiner och
dokument.
3.2.2 Krisledningsnämnd
Ledamöter ur Kommunstyrelsen är utsedda att vara kommunens Krisledningsnämnd (KLN) i händelse
av en kris. Kommunstyrelsens ordförande är tillika KLN ordförande.
KLN:s ansvar och befogenheter regleras i reglemente för Krisledningsnämnden (Kf 2013-04-24, § 11).
KLN har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens resurser för att upprätthålla livsviktig
försörjning samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse.
2015-10-30
Ordförande i Krisledningsnämnden eller vid dennes förhinder, vice ordförande bedömer när en
extraordinär händelse medför att Krisledningsnämnden ska aktiveras.
Ordföranden eller vid dennes förhinder, vice ordförande får på nämndens vägnar besluta i ärenden som
är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas
till nämnden.
KLN svarar för de politiska beslut som den aktuella situationen kräver. KLN ska besluta i frågor som
rör:
o den kommunala verksamheten,
o större grupper människor,
o ställningstaganden som påkallas av grannkommuner och myndigheter m.fl.,
o prioriteringar och samordning av resurser,
o samordning av ledning,
o samordning av den interna och externa informationen.
KLN har med stöd av lagen om extraordinära händelser (2006:544), rätt att överta hela eller delar av
övriga nämnders verksamhetsområden.
Detta gäller ärenden som rör:

användning av lokaler, utrustning och personal,

beordring om stängning och utrymning av verksamheter,

övertagande av informationsansvaret i de delar som berör händelsen,

kommunala bolags beslutanderätt om kommunfullmäktige utfärdat ägardirektiv.
Övertagande av beslutande rätten får göras endast i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till
den extraordinära händelsens art och omfattning. När läget återgått till normala förhållanden ska KLN
besluta att de uppgifter man övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnder. KLN ska
vid närmast följande fullmäktigesammanträde redovisa vidtagna åtgärder i form av en sammanfattande
rapport.
Beslut som avser myndighetsutövning mot enskilda får inte fattas av krisledningsnämnden.
Kommunfullmäktige får besluta att KLN:s verksamhet ska upphöra.
3.2.3 Krisledningsgruppen
Kommunens operativa arbete vid en extraordinär händelse leds av kommunens krisledningsgrupp.
Krisledningsgruppen ska vara verksam inom två timmar från ett larm.
Ragunda kommuns risk- och krishanteringsgrupp är grunden för Krisledningsgruppen och
kompletteras efter behov.
Krisledningsgruppen ska vara en operativ stab som agerar för att motverka negativa konsekvenser av en
händelse. Genom att följa händelseutvecklingen i olika media, tillgängliga webbplatser, sociala forum
m.m. ska krisledningsgruppen skapa sig en bild av händelsen och ha kunskap att kunna agera utifrån
denna.
Krisledningsgruppens uppgift är att;
- Larma krishanteringsorganisationen
2015-10-30
-
Bedöma vilka insatser som är aktuella och prioritera ordningen av insatserna
Planera för bemanning som skapar uthållighet
Informera och samverka med andra aktörer inom kommunen
Ansvara för samverkan med externa aktörer och samverkansstöd.
Rapportera till ansvariga myndigheter t.ex. Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap.
Kommunicera med massmedia och allmänhet i enlighet med kriskommunikationsplanen.
Hålla KLN uppdaterad och informerad om händelseutvecklingen.
Beslut som kräver politisk förankring ska beredas och föredras för KLN.
Ansvarig för krisledningsgruppen är Kommunchefen medan det aktiva arbetet i gruppens leds av
utsedd stabschef.
Ansvar, mandat, befogenheter, rutiner och mallar för krisledningsgruppens arbete beskrivs i
Krisledningsplanen.
Rutiner, mallar och riktlinjer för kommunikation vid krisen beskrivs i kommunens
Kriskommunikationsplan.
3.2.4 Stödverksamheter
En väl tränad och samarbetad organisation ska kunna agera oavsett omständigheter. Arbetet får dock
bättre förutsättningar om onödiga hinder inte förekommer. Det finns ett antal centrala
stödverksamheter som bör vara aktiva såväl före som under händelsen;
1. IT
Att ha fungerade kommunikationer i form av data och telefoni vid en kris ställer krav på att det
finns t.ex. reservkraft för servrar, alternativa kommunikationsvägar (Rakel) och personer som
kan avhjälpa fel. IT ska även stödja vid t.ex. publicering av information på webben.
2. Kundcenter
Eftersom kundcenter i många fall är första kontaktpunkten för den som vill ha tag i
information är utbildning, övning och utformning av dess rutiner av största vikt.
3. Service
Vid en långdragen händelse kommer kaffet att ta slut, lunch behöva beställas, brev skickas och
utskrifter göras. Rutiner och mandat för detta bör finnas.
4. Registrator
En stor mängd information hanteras vid en kris, för att denna ska kunna vara tillgänglig såväl
inom som utom organisationen är det viktigt med väl utformade rutiner för diarieföring och
spridning och hantering av material.
För att dessa funktioner ska fungera vid en händelse är det viktigt att förbereda, utbilda och öva
personalen.
3.2.5 Samverkande organisationer/råd - POSOM
Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid en kris ska minska de långsiktiga psykiska konsekvenserna
av en händelse.
Ragunda kommuns POSOM grupp ska utgöra stöd till drabbade och dess anhöriga för att minska
lidande och förebygga långsiktiga konsekvenser av händelsen.
2015-10-30
POSOM i Ragunda kommun består av en ledningsgrupp samt två stycken stödgrupper - en för
Hammarstrand/Bispgården och en för Stugun.
Målet med POSOM gruppens arbete är att

ge psykologisk och social första hjälp,

agera när ordinarie verksamhet inte finns att tillgå,

förebygga ohälsa på sikt.
POSOM kan kallas in vid en händelse, behovet framställs framförallt från Polisen och
Räddningstjänsten när de ordinarie resurserna inte räcker till.
Kommunen har en POSOM policy som beskriver POSOM gruppens arbete och som innehåller
kontaktuppgifter samt mallar och checklistor för gruppens arbete.
3.2.6 Externa samverkande aktörer
Att stå ensam i krisen är inget alternativ. För att stärka den egna organisationen och ha möjlighet att få
hjälp med resurser vid krisen krävs en aktiv samverkan med andra aktörer. Informationsutbyte via t.ex.
Skyddat Webbaserat Informationssystem, WIS, och Samverkanskonferenser är ett viktigt inslag.
Följande aktörer är identifierade som extra viktiga för Ragunda kommun att samverka med:
1.
2.
3.
4.
Länsstyrelsen Jämtland
Grannkommunerna
Privata aktörer t.ex. Vattenkraftsbolagen
Centrala myndigheter t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen,
Livsmedelsverket, Försvarsmakten och Lantmäteriet.
I Jämtlands län har en överenskommelse om samverkan mellan aktörer som har ansvar för att hantera
samhällsstörningar i länet tecknats. Syftet med överenskommelse är att skapa förutsättningar för olika
aktörer att kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar som kräver samordnade insatser.
Syftet med att samverka över organisationsgränser är att helheten av vidtagna åtgärder ska möta
behoven på bästa möjliga sätt. Resurser ska kunna användas effektivt, så att var och en av aktörerna ska
kunna lösa sina uppgifter optimalt.
Målet med samverkan kring krishantering är att skapa ökad trygghet och säkerhet för de personer som
bor, vistas eller verkar i Jämtlands län.
2015-10-30
4. Vad kan inträffa i Ragunda?
4.1 Allmänt om Ragunda kommun
Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtlands län. Ragunda är en liten kommun med ca
5440 innevånare vilket innebär att personkännedomen är stor och så även närheten till såväl
medmänniskor, beslutsfattare och samhällsservice.
Ragunda kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns
kommuner. Kommunkontoret ligger i centralorten Hammarstrand med drygt 1000 innevånare. De två
övriga tätorter är Bispgården i öst och Stugun i väst.
4.1.1 Geografi
Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd och har en yta på 2.511
kvadratkilometer. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Östersund och Sundsvall är de närmaste
större städerna. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge.
Ragunda ligger inom det mellannorrländska bergkullområdet och har en berggrund som huvudsakligen
består av gnejser och graniter. Höjderna har relativt plana överytor och branta stup ner mot omgivande
lågområden. Granskog och stora långsträckta myrar finns i de lägre, flackare partierna. Genom
Ragunda rinner den mäktiga Indalsälven som, liksom biflödet Ammerån, är djupt nedskuren och bildar
raviner och branta nipor i dalens finkorniga sediment. Mellan Hammarstrand och Bispgården ligger
Döda fallet, den älvsträcka som torrlades när Ragundasjön tappades på sitt vatten 1796.
4.1.2 Befolkning
Kommunen är glest befolkad med ca 2 personer per kvadratkilometer. Totalt bor 5 440 innevånare
(2014) i kommunen. Ca 40 % av befolkningen bor i tätorter och 19 % i centralorten. Ragunda har en
äldre befolkning än riket i dess helhet, och kommunen uppvisar en negativ nettopendling med ca 250
personer
4.1.3 Näringsliv
Ragunda kommun har ett rikt och differentierat näringsliv. Basnäringarna finns inom jord-, tjänste- och
skogssektorn samt inom industrin. Även turism- och besöksnäringen har visat sig ha en stor betydelse
och är under ständig tillväxt. I Ragunda kommun finns en lång tradition av eget företagande.
Elproduktionen är stor, kommunens vattendrag bidrar med ca 10 % av landets totala
vattenkraftsproduktion. I Indalsälven finns 9 stycken stora vattenkraftverk, ett mindre kraftverk finns
även i Gerilån.
I Ragunda finns även verkstadsindustri med behov av säker eltillförsel och vattenleverans, samt
tjänsteföretag med behov av t.ex. fungerande it- och teleinfrastruktur.
2015-10-30
4.1.4 Kommunikation
Genom kommunen går Indalsleden - riksväg 86/87 - mellan Sundvall/Timrå och Östersund. Här går
det dagliga bussförbindelser med Sundsvall, Östersund och Umeå.
Södra delen av Ragunda kommun genomkorsas av järnvägen mellan Ånge och Långsele.
En stor del av befolkningen är beroende av bilen som transportmedel.
4.2 Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen
Under 2015 har kommunens ledningsgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer, Kommunchef,
och Säkerhetssamordnare diskuterat och analyserat vilka risker som kan orsaka extraordinära händelser
inom Ragunda kommuns geografiska område. Analysen har baserats på den analys som gjordes 2011,
men har också kompletterats med en del nya förutsättningar.
Förvaltningscheferna har genom sin stora verksamhetskännedom kunnat lyfta fram risker, sårbarheter
och förändringar som summerats i RSA arbetet. Samma personer deltog även i arbetet 2011. Resultatet
av rapporteringarna till Länsstyrelsen under åren 2012, 2013 och 2014 har även varit ett underlag.
Våren 2015 har kommunens Fjärrvärmebolag Retab AB uppdaterat sin RSA analys för deras
verksamhet. Resultatet av denna har redovisats för kommunen.
De mest prioriterade riskerna som framkommit hittills i kommunens RSA arbete är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Scenario Långvarigt Elavbrott Snöstorm/Storm Brand i samhällsviktig verksamhet1 Olyckor Järnväg/Väg Hot och Våld
Pandemi Händelse/Olycka inom personalgruppen Problem med dricksvattenförsörjning 2 Skandal Skolskjuts Bussolycka Bränslebrist Översvämning 100 årsflöde Av dessa har kommunen valt att arbeta vidare med fem stycken scenarier för att kunna hantera och i
bästa möjligaste mån kunna förebygga. Utförlig beskrivning av identifierade åtgärder finns i
kommunens RSA rapport.
1
2
2011 - Brand i särskilt boende nattetid
2011 - Vattensabotage.
2015-10-30
5. Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun?
Efter utvärdering av planerade åtgärder 2011 samt genomförd RSA 2015 planerar kommunen att
genomföra följande större åtgärder under mandatperioden 2015-2018. Styrdokument för Krisberedskap
Ragunda kommun innehåller inriktning av verksamheten.
5.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga
Reservkraftsinventering – tillgång och behov
Kommunens samhällsviktiga verksamheter ska inventeras utifrån tillgång och behov av reservkraft. En
plan för att förstärka tillgången ska tas fram.
Höja medvetandegraden gällande framtagna planer
Det finns mycket material men de behöver spridas inom krishanteringsorganisationen, tex
dammbrottsplan, kriskommunikationsplan, skolans krisplaner osv.
Regionalsamverkansövning Hubbe 1 och 2
Länsstyrelen har initierat en regionalsamverkansövning Hubbe 1 2015 och Hubbe 2 2017. Ragunda
kommun har för avsikt att delta i dessa.
Stärka allmänhetens egen krishanteringsförmåga
Kommunen ska delta i den informationsinsats mot allmänheten som MSB arbetar fram för
genomförande under 2016.
System för utbildning och övning
Kommunen ska anpassa sin utbildning och övning utifrån systemet som tas fram i länet.
5.2 Åtgärder för identifiera risker
Arbetet med att analysera eventuell risk för genombrott vid Tjärnviksdalen fortsätter.
2015-10-30
Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan
Övnings- och utbildningsplan
1. Mål
Målet med planen är att:
 Kunskapen om krishanteringssystemet hos politiker och tjänstemän ska vara god.
 Kommunen ska ha god förmåga att leda arbetet under en kris.
 Kommunens krishanteringsförmåga ska vara god.
 Samverkan med andra aktörer ska vara god.
 Utbildning och övning ska ses som en pågående process, där erfarenheter tas till vara och används i
utvecklingen av förmågan.
2. Utbildningar
2.1 Krisledningsnämnden
Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsnämnd (KLN):





KLN ska ha genomgått utbildning gällande krishanteringssystemet och kommunens ansvar.
KLN ska ha fått information om risk- och sårbarhetsanalysarbetet.
KLN ska ha kunskap om deras roll och ansvar vid en kris.
KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning.
KLN ska kunna agera vid krisen samt kunna hantera tillgänglig utrustning.
2.2 Krisledningsgruppen
Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsgrupp:






Krisledningsgruppen ska utveckla sina kriskommunikationskunskaper.
KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning.
Informatören ska ha genomgått kriskommunikationsutbildning.
Krisledningsgruppen ska ha fått mediaträning.
Krisledningsgruppens bör ha genomgått enklare stabsmetodikutbildning.
Krisledningsgruppen ska genomgå utbildning i WIS.
3. Övningar
Ragunda kommer att genomföra övningar kontinuerligt under varje mandatperiod.
Mål och syfte med övningarna kommer att variera och dess upplägg kommer att planeras i nära
samarbete med berörda verksamheter. Scenario för övningarna kommer i första hand hämtas från RSA
arbetet men kan även inspireras av saker som sker i vår omvärld.
Kommunen har intentionen att genomföra kortare larmövningar under mandatperioden, dessa kan ske
dels planerat men även utan förvarning. Syftet med larmövningarna är att testa rutinerna för larmning
samt organisationens förmåga att hantera de initiala åtgärderna som behöver vidtas vid en kris.
2015-10-30
Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan
Enligt överenskommelsen mellan MSB och SKL ska kommunens krisledningsorganisation genomföra
minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång
per mandatperiod.
Länsstyrelsen Jämtland arbetar fram System för Övning och utbildning Jämtlandslän. Detta ska följas i
tillämpliga stycken.