Matematiklärare i kriminalvården
Kalmar Växjö Magisteruppsats i pedagogik Självständigt arbete 15 hp Matematiklärare i kriminalvården - En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Elisabeth Wall Kurskod: 4PE60E Vårterminen 2015 Handledare: Marianne Björn Milrad Examinator: Leif Lindberg Institutionen för pedagogik Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Arbetets art: Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp Titel: Matematiklärare i kriminalvården. En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Författare: Elisabeth Wall Handledare: Marianne Björn Milrad Datum: Januari 2015 Antal sidor: 46 Nyckelord: Distansundervisning, kriminalvården, matematik, lärarrollen ABSTRAKT Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer. Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna. Lärarna försökte stärka och bygga upp varje individs självförtroende såväl som självkänsla genom att berömma dem. Förhoppningen var att eleverna skulle bli motiverade att fortsätta studera. Lärarrollens möjligheter bidrog till att man i yrket kunde påverka sin individuella insats och vara flexibel. Det fanns tillgång till en materialbank samt en problemlösningsbank som användes för att anpassas till elevernas förkunskaper och intressen. Nackdelarna var att lärarna inte träffade sina distanselever. Man kunde inte se hur information och lösningar etc. togs emot av eleverna. En beskrivning av en lösning per telefon kunde vara problematisk eftersom eleverna inte alltid hade kunskaper om hur man skulle göra. Elevernas motivation påverkade hur de klarade studierna. När de återvände till samhället efter tiden i kriminalvården, så gjorde sig vikten av kunskapen om tekniskt stöd/ datorkunskap påmind. Lärcentras utformningar påverkade studieron och trivseln. Praxiskunskap var bra för utveckling och reflektion om vad lärarrollen innebar. Innehåll 1 INLEDNING ............................................................................................................. 1 2 BAKGRUND ............................................................................................................ 3 2.1 Klientutbildning inom kriminalvården ................................................................. 3 3 2.1.1 Ny på anstalten .......................................................................................... 4 2.1.2 Lärcentrum................................................................................................. 5 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI ................................................................. 7 3.1 Forskning om undervisning i fängelse ................................................................. 7 3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande ................................................................ 9 3.3 IKT i utbildningen ................................................................................................ 9 3.4 En förändrad lärarroll ......................................................................................... 10 3.5 Handledning ....................................................................................................... 11 4 METOD ................................................................................................................... 12 4.1 Metodval ............................................................................................................. 12 4.2 Urval ................................................................................................................... 13 4.3 Fokusgruppsintervju ........................................................................................... 13 4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun ................................................. 14 4.4 Individuell intervju ............................................................................................. 14 4.4.1 Genomförande av individuella intervjuerna ............................................ 15 4.5 Bearbetning och analys av data .......................................................................... 15 4.6 Tillförlitlighet och giltighet ................................................................................ 16 4.7 Etiska övervägande ............................................................................................. 17 5 RESULTAT ............................................................................................................. 18 5.1 Fokusgruppen ..................................................................................................... 18 5.1.1 Studieplanering ........................................................................................ 18 5.1.2 Distansundervisning ................................................................................ 19 5.1.3 Handledarens roll ..................................................................................... 19 5.1.4 Elever ....................................................................................................... 19 5.1.5 Möjligheter med distansundervisning ..................................................... 20 5.1.6 Hinder i distansundervisningen ............................................................... 20 5.1.7 Under kursens gång ................................................................................. 21 5.2 Matematiklärare 1 ............................................................................................... 22 5.2.1 Min roll som lärare .................................................................................. 22 5.2.2 Planering .................................................................................................. 23 5.2.3 Distansundervisning ................................................................................ 24 5.2.4 Handledarna ............................................................................................. 25 5.2.5 Eleverna ................................................................................................... 25 5.2.6 Möjligheter med distansundervisning ..................................................... 26 5.2.7 Hinder i distansundervisningen ............................................................... 26 5.3 Matematiklärare 2 ............................................................................................... 26 5.3.1 Min roll som lärare .................................................................................. 26 5.3.2 Planering .................................................................................................. 27 5.3.3 Distansundervisning ................................................................................ 28 5.3.4 Handledarna ............................................................................................. 29 5.3.5 Eleverna ................................................................................................... 29 5.3.6 Möjligheter med distansundervisning ..................................................... 29 5.3.7 Hinder i distansundervisningen ............................................................... 29 5.4 Matematiklärare 3 ............................................................................................... 30 6 5.4.1 Min roll som lärare .................................................................................. 30 5.4.2 Planering .................................................................................................. 31 5.4.3 Distansundervisning ................................................................................ 31 5.4.4 Handledarna ............................................................................................. 32 5.4.5 Eleverna ................................................................................................... 32 5.4.6 Möjligheter med distansundervisning ..................................................... 33 5.4.7 Hinder i distansundervisningen ............................................................... 34 ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION ......................................................... 35 6.1 Analys och resultat diskussion ........................................................................... 35 6.1.1 Motivationens betydelse .......................................................................... 35 6.1.2 Tekniskt stöd ........................................................................................... 36 6.1.3 Lärcentra .................................................................................................. 37 6.1.4 Att utveckla praxis ................................................................................... 37 6.2 Metodvalsdiskussion .......................................................................................... 39 6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning .......................................................... 40 REFERENSLISTA .......................................................................................................... 41 BILAGA 1, MALL FÖR FOCUSGRUPPSINTERVJU ................................................. 44 BILAGA 2, MALL FÖR LÄRARINTERVJU ............................................................... 45 1 INLEDNING Jag arbetade som ekonomi- och datorlärare under ett halvår inom kriminalvården. Det innebar i praktiken att jag var inlåst 8 timmar per dag. Flera av anstaltens elever läste matematik på distans samtidigt som deras matematiklärare befann sig på en annan anstalt. Där kom jag in i bilden eftersom jag blev elevernas handledare. Eftersom det är roligt med matematik gick min roll som handledare bra. Något som jag funderade på då var: Hur arbetar matematiklärarna på distans för att eleverna ska kunna klara av studierna? Det är svårt att förklara matematik på distans för en elev som kanske inte har studerat under fler år. Studievanan kanske saknas också. Mitt intresse är att ta reda på hur lärarna inom kriminalvården genomför sina matematikkurser på distans och hur de går tillväga för att hjälpa eleverna så att de klarar av studierna. Enligt Fängelselagen 2010:610, om kriminalvård på anstalt, ska den intagne som har behov av detta, beredas en möjlighet till undervisning och utbildning under arbetstid. Kriminalvårdens klientutbildning omfattar både formell vuxenutbildning på grundoch gymnasienivå, yrkesutbildning och högskolestudier. Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö som kallas lärcentra, vilken är parallell med Komvux lärcentra. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt för att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, individanpassa sin studieplan, och kunna läsa i sin egen takt (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att återvända till samhället och det ska även gå att fortsätta med högre studier efter frigivning. Eftersom Komvux skriver ut betygsdokumentet syns det inte att undervisningen skett på anstalt. Lärcentrum åtskiljer sig från vanliga skolor. Dels finns det inte många lärare på varje lärcentrum, vilket innebär att skolorna har mindre resurser, dels är elevernas miljö på fritiden inte densamma som för andra elever på grund-, gymnasie- eller högskolor. Det är inte lätt att få insyn i hur undervisning i fängelser går till. Det är en isolerad kultur både för de som är innanför och för de som är utanför murarna. Claesson och Dahlgren (2002), har gjort en empirisk undersökning i fängelset. De skriver att det totalt sett inte finns många studier som är utförda inom området. Anledningen kan vara att det är relativt få lärare inom klientutbildningen. Däremot finns det många rapporter i vilka det påpekas att fängelseklienter ofta har en dålig erfarenhet från sin egen skoltid, vilket innebär att de har bristfälliga förkunskaper (Claesson och Dahlgren 2002). Klienterna inom kriminalvården är inte där av egen fri vilja, vilket gör att inlärningsprocessen blir extra speciell. De är inte påtvingade undervisning men det finns ändå en påtaglig bakgrundsfaktor eftersom de är fråntagna sin frihet och därmed hänvisade till ett specifikt område. En större del av de intagna har ingen gymnasieutbildning eller erfarenhet av att studera på distans. De har inte heller vana att använda datorer i sina studier. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till nya kunskaper som kan tillämpas inom distansundervisning. 1 1.1 Syfte Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Min avsikt är att arbetet även ska medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. 1.2 Frågeställningar Hur beskriver lärarna undervisningen i matematik, på distans, inom kriminalvården? Vilka undervisningsstrategier använder lärarna sig av? Vad anser lärarna vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier? Vilka hinder eller möjligheter förekommer enligt lärarna? 2 2 BAKGRUND De intagna i fängelser sitter inlåsta 24 timmar om dygnet. Vårt samhälle har fängelser vilka har till uppgift att låsa in de som har brutit mot samhällets lagar. Men en grundtanke inom svensk kriminalvårdspolitik är att försöka låta bli att låsa in någon, eftersom inlåsningen innebär negativa och skadliga effekter hos den enskilde individen1. Kriminalvårdens vision är att arbeta brottsförebyggande, öka tryggheten och bidra till ett tryggare samhälle. De intagna ska ges möjlighet till sysselsättning i form av utbildning och arbete samt brotts- och missbruksbekämpande programverksamhet (Fängelselagen 2010:610 om kriminalvård i anstalt, kap 3, 1 §). De personer som är fängslade brukar kallas för ”klienter”. Kriminalvården arbetar för att ge klienterna möjligheter till förändring och utveckling. Deras vision är ”Bättre ut” (Kriminalvården, 2007), vilket innebär att de som är intagna ska förberedas och bli bättre utrustade för att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. De som har ett fängelsestraff har sysselsättningsplikt måndag – fredag och de ska delta i någon form av arbete, studier eller behandling (Kriminalvården, 2010). Kriminalvården har förändrat studierna för de intagna på fängelset och i häktet. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom 1994 och då skulle utbildningen inom kriminalvården konkurrensutsättas (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2006). Då fanns det ungefär 60 olika företag som undervisade på lärcentra. Klienterna läste olika kurser varav alla inte var representerade hos Skolverket. Lärarna behövde inte vara behöriga vilket innebar att de studerande inte fick några betyg efter avslutad kurs. Ibland erbjöds det inte ens kurser utan de intagna blev sysselsatta med något fritidsintresse. 2.1 Klientutbildning inom kriminalvården Klienterna inom kriminalvården ska erbjudas en utbildning likvärdig med samhällets kommunala vuxenskola, oberoende var i Sverige de befinner sig. De intagna ska kunna flyttas mellan anstalterna utan att studierna behöver avbrytas. Studierna ska även leda till betyg om det är möjligt (Herkner, Samuelsson, 2005). Den yrkesinriktade utbildning som genomförs på anstalterna anordnas i samarbete med Arbetsförmedlingen. AF beslutar vilken utbildning som ska ges och finansierar den. Lärare, anställda i kriminalvården, är inlåsta 8 timmar om dagen. De arbetar på ett lärcentrum där man träffar de intagna, både som ämneslärare och handledare till intagna som har ämneslärare på andra anstalter. Starten på kurserna sker kontinuerligt och de studerande kan fortsätta sina studier, om de förflyttas till en annan anstalt eller när de skrivs ut, inom den kommunala vuxenutbildningen2. Utbildningsnivån hos de intagna på kriminalvårdens anstalter, varierar avsevärt. Det finns de som inte har någon utbildning alls till de som har högskoleutbildningar. 1 2 http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/ http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcentrum.pdf 3 På anstalterna finns det behöriga lärare, men ämnet som de är behöriga i varierar. Det centrala datatekniska verktyget som de använder heter nätcentrum. Det är en plattform för distansstudier med brandväggar som gör kommunikationen mellan lärare och studerande säker. Det förekommer även telefon- och brevkontakt. Inom kriminalvården fanns lärarkompetens för att kunna erbjuda drygt 110 kurser (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Sammanlagt antal studerade var totalt 2745 intagna år 2007 vilket var ca 30 % av de intagna. I utbudet från klientutbildningen fanns det 130 olika kurser och under år 2012 var det 1149 intagna som tillsammans tog 1895 betyg (Kriminalvårdens årsredovisning, 2012). Det finns ca 100 behöriga lärare som arbetar inom kriminalvården. Av de intagna 2009, var det 93% män och 7% kvinnor. Vanligaste brottet är narkotikabrott/smuggling 24%, våldsbrott 18%, tillgreppsbrott 14% och rattfylleri 11%. Den största gruppen som togs in är mellan 35 – 44 år och 46% av dessa hade inte tidigare varit i kontakt med kriminalvården. Uppskattningsvis har10% av klienterna inom kriminalvården dyslexi, vilket är marginellt högre än befolkningen i genomsnitt (Claesson, Dahlgren, 2002) 2.1.1 Ny på anstalten När man kommer till ett fängelse upprättas en individuell verksamhetsplan. Den ser olika ut för varje individ. Kriminalvårdens personal tillsammans med den intagne kommer överens om vilka mål som gäller för honom eller henne samt vilka åtgärder som behövs för att målen ska kunna uppnås. Alla intagna har en sysselsättningsplikt måndag till fredag. De kan välja mellan studier, arbete eller behandling. Syftet med detta är att minska återfallen i brott och förutsättningar för livsförändringar ska ges. Kriminalvården på anstalten ska utgöra en positiv skillnad för den intagne. Intresse för distansutbildning Studerande gör arbetsuppgifter och/eller prov Ämneslärare kontaktas Ansökan till SYV Ämneslärare kontaktar de studerande Betygssättning Löpande dokumentation Bild 1. Hur det ser ut när någon studerar på lärcentrum. (Egen) Om den intagne vill studera kontaktar de kriminalvårdens personal och de tar kontakt med läraren. Läraren kontaktar ansvarig studie- och yrkesvalsvägledare som fördelar kurser mellan olika behöriga lärare, se bild 1. Kontakt med ämneslärare sker, vederbörande kontaktar klienten. Starten på kursen såväl som längden på kursen varierar. Läraren sammanställer prov och sätter betyg. 4 2.1.2 Lärcentrum Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt så att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, efter den individuella studieplanen och i sin egen takt (Eriksson Gustavsson & Samuelsson 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att komma ut i samhället och det ska även gå att fortsätta sina studier efter frigivning. Kriminalvården har valt att kalla det för lärcentrum. Man väljer att inte använda ordet skola som har en negativ klang för många och det förknippas med ungdomsstudier3. Man vill ha ett lärcentrum för att betona att det rör sig om vuxenstudier där man måste ta mycket eget ansvar. Utbildningen på lärcentra sker på plats eller via distans. En lärare är handledare till de elever på lärcentrum som läser ämnen som läraren inte är behörig i4, se bild 2. De elever som har en lärare på någon annan anstalt kan kommunicera med varandra via en intranätets studerandeportal, nätcentrum, telefon, post, fax och e-post. Det är en vuxenutbildning som sker på en institution i en omgivning som är svår att påverka för elever och lärare. Lärcentrum Handledare Lärare Ämneslärare på distans Distanselever Ämneslärare på distans Bild 2. En lärare som är både ämneslärare och handledare. (Kriminalvården, 2007) Man kan antingen studera enskilt med lärarens hjälp, eller studera självständigt, alternativ arbete i små grupper. Studierna är flexibla och individanpassade. Man kan börja studera när som helst, och på den nivå där man befinner sig samtidigt som man läser i sin egen takt. För att få studera måste de intagna vara motiverade och ha ett mål med studierna för att bli antagna5. Innan man börjar studera får man tillsammans med läraren upprätta en individuell studieplan där det står vilka mål man har med sina studier och vilka kurser man ska läsa för att till målet. 3 4 5 http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardens-vuxenutbildning.html http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcentrum.pdf http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcentrum.pdf 5 Det är frivilligt att studera, men de intagna ska ha sysselsättning 40 timmar i veckan. Fördelningen av studietiden ser olika ut mellan anstalterna. Studietiden varierar från några procent upp till 100%. Valmöjligheterna, tidsmässigt för studier på de större anstalterna är fler än på de mindre anstalterna. Dessutom är lärarresurserna färre på de mindre anstalterna. Det ser olika ut. Om de inte studerar på heltid kombineras oftast studierna med arbete. Klientutbildningen inom kriminalvården sker på grundläggande- och gymnasienivå, svenska för invandrare, yrkesutbildning och högskolestudier i mån av resurser. Flertalet elever studerar på grundläggande nivå på anstalternas lärcentrum. Förordningen som kom 20076, innebar att kriminalvården fick eget ansvar över utbildningen på anstalterna. Kriminalvården har egna behöriga lärare anställda och hur många det är på varje lärcentrum beror på hur många de intagna är. Anstalterna är indelade i 6 regioner och varje region har en rektor som ansvarar under regionchefen för klientutbildningen7. Rektorerna ingår i ett nätverk som ska se till att utbildningen är likvärdig och enhetlig. Det finns gemensamma resurser för studieoch yrkesvägledning, IT-kompetens och administration. Fördelningen av distansplatser sköts också centralt. 6 7 Om utbildning i kriminalvård i anstalt (2007:152) http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcentrum.pdf 6 3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI Kapitlet handlar om tidigare forskning och börjar med forskning om undervisning i fängelser. För att få en bild av distansutbildningen och hur den går till är även forskning kring IKT i utbildningen, en förändrad lärarroll och handledning med. 3.1 Forskning om undervisning i fängelse Huges (2013) har genomfört ett projekt i nio engelska fängelser med fokus på distansstudier men tar även med erfarenheter från klassrummet och pedagogiska erfarenheter från fängelser. Hon tittade på elevernas motivation för att genomföra utbildning och distansutbildning i fängelset, de hinder och utmaningar som de möter, och deras mål och planer för framtiden. Några av eleverna gick in i fängelset med avancerade pedagogiska erfarenheter, medan många inte hade någon utbildning alls. Berättelser om skolk och utvisning från skolan var vanliga. Vissa elever kämpade med sin läskunnighet när de anlände till fängelset (Huges 2013). En av de frågor som boken försöker lösa är: Hur gjorde de elever som sagt att de inte kunde komma överens med skolan, när de var yngre, när de senare skulle studera på distans? Ett gemensamt tema som framkom i elevernas redovisning, var ett erkännande av värdet av utbildning och bildning. Föga överraskande var att fängelset gav dem en chans att ta itu med denna ånger. En ånger som ofta hade utvecklats före fängelsevistelsen. Hughes (2013) har med exempel från elever som förklarar att uppmuntran, tålamod och förståelse kan stödja dem att genomföra lärande och därmed främja en ny självkänsla. De som håller på med studier får personliga belöningar, inklusive större självförtroende, nya personliga identiteter som är förknippade med att vara student. Claesson och Dahlgren (2002) har utvärderat klientutbildningen inom kriminalvården i Sverige. De har gjort två studier varav den första var inriktad på undervisningen med eleven i fokus. De har varit på tre olika kriminalvårdsanstalter och materialet har samlats in genom intervjuer och observationer med lärare och elever. Syftet var om kriminalvården kunde möta elevens individuella behov av undervisningen och deras livserfarenhet. Den andra studien har sitt fokus på utbildningens organisation med hjälp av dokumentanalys. När studien genomfördes 2001 fanns det ingen samordning mellan anstalternas utbildningar. En studie om effekterna på de intagnas läs- och skrivfärdigheter utförde Herkner och Samuelsson (2005). De hade en studiegrupp som de utvärderade efter 8 månader med läs- och skrivträning, som visade att klienterna förbättrat sig signifikant mer än kontrollgruppen när det gällde stavning, läsförståelse och fonologisk ord avkodning. Ofta har de intagna tidigare ingen vardagsrutin eller ett yrkesliv som dagligen ställer krav på läs- och skrivaktiviteter. De riskerar då att gradvis tappa sin läs- och skrivkompetens om de sällan eller aldrig utsätts för utmaningar eller tränar regelbundet. Efter att gruppen studerat stärktes den skriftspråkliga kompetensen hos många intagna. 7 Många rapporter visar på att dyslexi inte är överrepresenterat hos interner, men många har problem med skrivning, läsning och matematik (Herkner, Samuelsson, 2001). Har man svårt för att läsa innebär det att det blir svårt med distansstudier i matematik eftersom man måste ha läsförståelse för att kunna tillägna sig matematikkunskaperna. Under hösten 2006 genomfördes en kartläggning av intagna på kriminalvårdsanstalter (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Resultatet visade att det var knappt 40 % som hade fullföljt grundskolan som sin enda utbildning. 34 % hade gått på gymnasiet och 9 % studerat på universitetet. Det var procentuellt fler intagna under 32 års ålder som inte hade slutfört någon utbildning jämfört med de som var äldre. De som skrivit att de inte studerade är i stor utsträckning de som inte fullföljt någon utbildning tidigare, som varken har slutbetyg från folkskola eller grundskola. Kartläggningen visade att den vanligaste studieinriktningen var på gymnasienivå för de klienter som studerade. Högsta fullföljda intagningsnivån hos intagna i kriminalvården är generellt låg. Det finns en stor del som inte har någon avslutad utbildning (Eriksson Gustavsson och Samuelsson, 2008). Av de yngsta intagna i åldern 18 – 24 år var det hälften som hade avslutat grundskolan och en femtedel som inte hade avslutat någon utbildning. Det är få yngre som väljer utbildning när de kommer till anstalten. Det bör vara den grupp som man satsar utbildning på eftersom de har ett långt liv framför sig, anser Ericsson Gustavsson och Samuelsson (2008). Rekommendation No R(89)12 från ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse skriver att: Alla ansträngningar skall göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla former av utbildning. Det som motiverade flest klienter till studier var att utnyttja tiden på ett bra sätt, förbättra sina betyg, klara av att utföra ett arbete efter frigivningen. De intagnas upplevelser av utbildningen under anstaltsvistelsen var att den fungerar i stort sätt bra (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). De intagna ansåg däremot att tillgången till datorer var begränsad och de ifrågasatte lärarnas datorkompetens. Bristen på datorer och säkerhetsrutinerna var det som påverkade studieviljan negativt. Andra problem var en eventuell brist på lärare eller att de blev förflyttade från anstalten innan de avslutat sina studier. Klienterna uppgav också att om miljön var orolig på anstalten, påverkade det studierna och de som har svårigheter med skriftspråket och matematiken hade problem med sina studier. De intagna som inte studerar önskade att de skulle kunna påbörja en yrkesutbildning inom anstalten för att de skulle vara bättre förberedda inför ett kommande arbete. Klienterna som studerar inom Kriminalvården är till största delen nöjda med sina studier och utbildningsmöjligheter. Även om de är övervägande positiva upplever de problem med säkerhetsrutiner. De som inte studerar saknar information om vilka möjligheter de har att studera (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Det är denna grupp som möjligen är mest utmanande att arbeta med när de gäller att få dem intresserade och engagerade till studier. Viljugrein, (ref. i Claesson, Dahlgren, 2002) skriver att invandrare i genomsnitt har längre fängelsestraff och de upplever fängelsesituationen extra påfrestande och att de har det jobbigt i fängelset eftersom det inte finns någon i personalen som förstår deras modersmål och de känner sig mer isolerade. 8 3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande Distansutbildning är, och har varit, ett vanligt sätt för vuxna att få möjlighet att studera. Det blir en bättre möjlighet till individualisering jämfört med traditionell undervisning (SOU:1998:83). Detta gäller bara under förutsättning att möjligheterna tas tillvara. I en flexibel utbildning ska det inte vara läraren som är den huvudsakliga kunskapskällan som styr informationsflödet till de studerande. Lärarrollen blir då konsulterande och rådgivande (Diaz, 2000). Det förekommer att man använder begreppen flexibel utbildning och flexibelt lärande som synonyma. Richardson (2000) beskriver flexibelt lärande som en inriktning av utbildning som erbjuder studerande en möjlighet att ta större ansvar för sitt lärande och att de engagerar sig i lärandeaktiviteter som svarar mot de studerandes eget individuella behov. Flexibelt lärande måste inte ha med distansutbildning att göra, utan anger att det handlar om de studerandes självständiga möjlighet att planera sitt lärande. Det kan ske enskilt och/eller tillsammans med andra, menar Wilson & Stacey (2003). Den teknik som används kan också vara flexibel och erbjuda flera möjligheter till kommunikation och kunskap. Man har kallat distansstudier på högre nivå för flexibelt lärande. Nu har även Komvux infört flexibel utbildning som innebär en flexibel kursstart, flexibla arbetssätt, studietekniker och olika studiemiljöer. Man har tillsatt en utredning om en flexibel skolstart i grundskolan (SOU 2010:67). Utredningen har bland annat föreslagit att en försöksverksamhet för flexibel skolstart ska genomföras, för att man kan se effekterna på elevernas resultat och utvärdera verksamheten och resultatet. Vi ser alltså en ökad flexibel utbildning i samhället. 3.3 IKT i utbildningen Säljö (2000) skriver att informationstekniken öppnar klassrummet mot en större värld och eleven kan se aktuell information och skapa nya kontakter. Tekniken att använda datorer är en metod för lärande och skall vara ett medel för att underlätta lärandet (Säljö, 1999). Det är bra att eleverna/klienterna använder datorerna, för de har även nytta av sina datorkunskaper när de kommer ut på arbetsmarknaden och på fritiden (Claesson, Dahlgren, 2002). Det finns många rapporter om för- och nackdelar för införandet av IT (Informationsteknologi) i undervisningen (Edström m.fl. 1997, Cuban m.fl. 1998 och Nissen m.fl. 2000). Men med hjälp av IT förväntas undervisningen effektiviseras genom att eleverna skriver kvalitativt bättre arbeten och det går snabbare. IT kommer också att lösa individualiseringsproblem, anser Riis (2000). En av målsättningarna i skolan är att få eleverna till ett kritiskt tänkande och de tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Läraren skall stimulera och handleda och stärka elevens vilja att lära och ge eleven tillit till den egna förmågan (Riis, 2000). Säljö (2000) skriver att det traditionella kommunikationsmönstret mellan lärare och elev förändras. Lärarna menar att elevernas möjligheter att ta till sig relevanta kunskaper minskar. Eleverna behöver mera styrning än i den ovan beskrivna läroprocessen. De svaga eleverna får svårt att klara av distansstudier. 9 Det är genom kommunikation som individer blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Genom att höra vad andra talar om och hur de förhåller sig till världen anser Säljö (2000) att, genom att vara med i interaktiva och kommunikativa förlopp som pågår lär man sig att få perspektiv på och förhållningssätt till omvärlden som redan är inbyggda. Lärarrollens olika traditioner, variationer i kunskapssyn, individuella särdrag, och erfarenheter liksom elevernas och skolkontextens komplexitet kan enligt Jedeskog (2000) påverka det som sker i klassrummet. Tvivlare till datorns införande i undervisningen väcker bl.a. funderingar kring hur den emotionella kontakten mellan lärare och elever kan påverkas då eleven arbetar vid datorn. Det mänskliga inslaget i form av kommunikation, förväntningar och känslor kan försummas. Samtidigt som de som har kunskap och önskan om att använda datorerna konstruktivt och som en tillgång. 3.4 En förändrad lärarroll I flera rapporter påpekas att de som sitter i fängelse ofta har dåliga erfarenheter från sin egen skoltid och därmed bristfällig skolgång bakom sig. Ett fängelse präglas av att en grupp människor håller uppsikt över fångarna (Claesson, 2002). Det kan bli ett spänningsfält som lärarna måste vara medvetna om. De intagna behöver både individualisering och samarbete. De flesta behöver också social träning. Det ställs mycket stora krav och kompetens på lärarna som undervisar i fängelsemiljö. Pettersen (2001) menar att man genom socialisering kan ändra någons verklighetsuppfattning. Ju längre klienterna sitter i fängelset, desto mer kriminella blir de, s.k. prisonalisering. Hon skriver att fängelserna i Norge vill motverka denna socialiseringsprocess genom skolverksamhet. Läraren behöver erbjuda en rejäl motkraft gentemot den kriminella kulturen via tillit. Vid distansstudier ges de studerande ett större ansvar för sitt eget lärande (Porter, 1997). Hela det svenska utbildningssystemet bygger på att skapa arbetstagare och självständiga individer. Det som räknas är vad de faktiskt lär sig. Det innebär egentligen att lära av egen kraft. Instruktörer och lärarens uppgift blir att underlätta läroprocessen. Detta är en svårare och mer krävande uppgift än att undervisa. En duktig lärare är snarare en person som kan använda elevernas egna intressen för att stimulera inlärning. Iver och intresse är en bra utgångspunkt för att lära. Men det kan också vara motsatsen, en kris eller hotande yttre omständighet, som är utgångspunkt för lärdom genom erfarenhet (Ljungberg, 2008). Undervisningen ska innehålla en variation av arbetsformer (Marton, 1999) för att kunna svara mot den variation av kunskapstyper som är målet för utbildningen. Andra egenskaper som Claesson och Dahlgren (2002) tar upp för lärare som undervisar på ett fängelse där det ställs mycket stora krav är: tålamod, intresse för uppgiften, socialt engagemang, vänlighet, smidighet, fasthet, tuffhet, självförtroende, förmåga att verkligen individualisera och styrka att agera i trängda situationer. Lärare inom kriminalvården har inte mycket kontakt med andra ämneslärare eftersom det oftast inte är två lärare inom samma ämne på en anstalt. 10 3.5 Handledning När man arbetar vid datorn blir sättet att fråga och svara mer av en kollegial karaktär mellan elev- elev och elev – lärare skriver Säljö (2002) och läraren behöver inte vara den som kan mest i klassrummet. Elev och lärare kommer gemensamt fram till lösningen, och lärandet får en karaktär av produktion istället för en reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Lärandet blir mer av ett skapande inslag och datorn öppnar klassrummet för en större värld av kontakter och information. Samarbetet mellan eleverna ökar, enligt Säljö (2000), eftersom de har något konkret att samarbeta kring som upplevs produktivt och naturligt. De grundläggande spelreglerna för klassrumskommunikation förändras genom datoranvändningen (Schofield, 1995). Förändringarna innebär att läraren blir mer som en handledare och coach och det beror på problemen och svårigheterna blir mer individuella, genom att läraren diskuterar med eleven för att komma fram till vad som är rätt. Varför handledning? En handledning är ett redskap för att förbättra mänsklig kommunikation, stimulera lärandet, undvika missförstånd, utveckla pedagogisk kompetens och mycket mer. Handledaren ska fungera som en trygghetsskapande hjälplärare och vara delaktig i elevens planering av undervisningen (Franke, 1999). Handledaren ska bygga upp ett förtroende med eleven och accepterar elevens genomförande av uppgiften. Efter uppgiften är utförd ska handledaren hjälpa eleven att reflektera. 11 4 METOD I detta metodkapitel beskrivs hur studien gått till. Datainsamlingen har skett med en fokusgruppsintervju som följts upp med tre individuella intervjuer. Vidare presenteras undersökningens urval. Det är en beskrivning av hur datainsamlingen och databearbetning har gått till. För övrigt är det en diskussion av tillförlitlighet och giltighet, samt en diskussion om de etiska övervägande i studien. 4.1 Metodval I denna studie undersöks hur lärarna genomför kurser i matematik i den flexibla distansundervisningen inom kriminalvården genom att identifiera hinder och möjligheter. Som forskare försökte jag förstå vad som sker när lärarna tilldelats en elev från studie- och yrkesvalsledaren som fördelar eleverna till ämneslärarna. Fokus ligger på hur de går tillväga vid planering och genomförande av matematikkurser på distans. Jag hade inte i förväg någon fastställd idé om vad som skulle komma. Jag har använt en teoretisk grund för att förstå lärarna och den verklighet de möter. Då denna studie undersöker matematiklärares planering och utförande av kurser på distans, så framstod en kvalitativ metod med intervjuer som bästa alternativ. Kriminalvården har ett begränsat antal lärare i matematik, mindre än 15 stycken, vilket gör att en kvantitativ metod inte är lämplig. Med intervjuer går det att ställa förklarande och beskrivande frågor. Valet blev att göra semistrukturerade frågor och få en möjlighet att ställa djupare frågor till respondenterna. Studien är ingen utredande uppsats, utan syftar till att belysa ämnet utifrån lärarnas egna reflektioner, erfarenheter och vad lärarna säger att de gör. Intervjuer valdes eftersom de ger muntlig information. Det gynnade syfte eftersom lärarnas reflektioner kring hur de arbetar för att få elever att klara av sina studier kan komma fram. Den kvalitativa metoden används när man eftersträvar en djupare förståelse för något, dvs. hur någon resonerar och reagerar (Trost, 2005). Den används också för att göra det möjligt att gå på djupet och få bra och intressant information från ett fåtal personer (Holme, Solvang, 1997). Patel och Davidsson (2003) beskriver det viktiga i att låta syftesformuleringen vara det som avgör vilken metod man använder. Däremot är inte representativitet och statistisk generalisering något centralt syfte i den kvalitativa metoden (Holme, Solvang, 1997). Det stämmer överens med syfte, att belysa ett problematiskt område, utan att generalisera. Jag är medveten om att informationen och berättelserna som bearbetas inte kan gälla generellt utan det är fakta från några lärare och deras upplevelser och erfarenheter. I förklaringsmodeller skiljer man mellan induktiv och deduktiv ansats. Den induktiva utgår ifrån flera enskilda samband som observerats eller hypoteser som testats och man ser om det finns ett samband mellan observationerna som blir generellt giltig och man skapa nya teorier och modeller. En deduktiv ansats utgår ifrån teorin som prövas mot empirin som förklarar ett enskilt fall (Alvesson, Sköldberg, 1994). En abduktiv ansats är en kombination av induktiv och deduktiv ansats. I den abduktiva ansatsen utgår man från empirin för att förstå och upptäcka olika mönster i teorin. 12 I denna studie används den abduktiva ansatsen för att uppnå syftet. Empiri växlas med teori som berör ämnesområdet för att tolka den empiri som samlats in för att analysera om det finns samband mellan teori och empiri om möjligt empirin ändrar teorin för att skapa ny kunskap. 4.2 Urval En kontakt togs med matematiklärarnas studierektor inom Kriminalvården som blev informerad om studiens syfte. Studierektorn höll ämnesmöten med matematiklärarna med jämna mellanrum; både som fortbildning men även för gemensamma planeringar och diskussioner. Jag hade tre timmar till mitt förfogande för att presentera syftet, mig själv sedan skulle fokusgruppsintervjun genomföras. Före intervjuerna fick lärarna relevant kortfattad information om intervjuns genomförande; dvs. hur, var och varför och med vem. Det var frivilligt att delta under intervjun. 4.3 Fokusgruppsintervju Fokusgrupper som intervjuform innebär att en liten grupp samtalar om ett redan förutbestämt område (Wibeck, 2000). Frågestunden leds av en moderator som till sitt stöd hade en intervjuguide. Resultaten redovisas på olika sätt. Resultaten kan användas för att finna idéer till förändringar, hitta bra frågor till enkäter eller som ett komplement till andra undersökningar. Fördelen med fokusgruppsintervju är att få deltagarna att föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina erfarenheter (Wibeck, 2000). Interaktionen medför att svaren blir djupare och belysta ur ett större perspektiv och intervjupersonerna upplever den delaktighet som intervjun erbjuder. Det ställer krav på moderatorn att ställa frågor som inleder till diskussion för att de intervjuade ska känna sig bekväma i situationen. När deltagarna förklarar sig eller ifrågasätter något leder det till en dynamisk diskussion som berikar diskussionen och reflektionen hos deltagarna. Det kan leda till djupare diskussioner och funderingar. Wibeck (2000) skriver att en fokusgruppsintervju kan leda till mer information än en individuell intervju och är tidsbesparande eftersom man intervjuar fler samtidigt. Nackdelarna anser Östbye m.fl. (2003) vara att den som leder fokusgruppsintervjun inte lyckas med att hålla en bra kommunikativ diskussion eller att intervjuaren styr deltagarna. Det kan också finnas personer i gruppen som tar över makten och inte låter alla komma till tals. Intervjuaren ska vara medveten om maktförhållandet i gruppen och fördela talutrymmet så alla får lika mycket tid och att alla kommer till tals. En annan nackdel är om man bandar intervjun kan någon tycka att det är obekvämt och hämmas av det. Samspelet mellan de intervjuade kan leda till känsloladdade uttalanden om det som diskuteras och risken, enligt Kvale (1997), är att intervjuarens kontroll kan minska och det kan bli en kaotisk datainsamling och svårigheter med att systematiskt analysera allas åsikter. 13 4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun En tid bokades för fokusgruppsintervjun och syftet med undersökningen förklarades för alla. Detta för att den intervjuade skulle vara lugn och avslappnad, vilket underlättade intervjun, för att det skulle bli en dialog som kan ge mycket information. Stress och tidspress kunde vara en annan orsak till felaktiga svar. Vi satt i ett rum på arbetsgivares huvudkontor som hade ett ovalt bord som alla fick plats runt. Det var ett lugnt rum, inga telefoner som störde. Eftersom de inte var på sina arbetsplatser var det ingen som störde. En fokusgruppsintervju med 12 matematiklärare genomfördes för att få en insikt i hur de lägger upp matematikkurserna och hur det använder IT i kommunikationen med de studerande. Intervjun tog drygt två timmar och samtalet bandades, vilket de fått information om innan, samtidigt fördes anteckningar som ett stöd. Lärarna berättade om sina erfarenheter. De var ivriga att få berätta om hur de gjorde och vad de lade stor vikt vid. Intervjuguide (se bilaga 1) användes som mall. Vid intervjun av gruppen var stämningen god och alla kom till tals. De förde en samlad diskussion och fyllde på varandras uttalanden och ställde följdfrågor. Intervjun styrdes med frågor för att fördjupa diskussionen och nya frågor ställdes från intervjuguiden. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en djupare förståelse för lärarnas planering och genomförande av matematikundervisningen i en flexibel distansundervisning och för att få mer underlag till de individuella intervjuerna. Frågorna som ställdes var öppna för att intervjun skulle likna en dialog. Fördelen med denna typ av frågor var att den inte styrde de intervjuade till bestämda svarsalternativ. Svaren vid öppna frågor blev därmed mycket varierande ofta uttömmande och intressanta. En ambition var att arbeta upp en bra relation i syfte att nå fram till fruktbara dialoger. Dialogerna uppbyggdes på ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Vid fokusgruppsintervjutillfället skrev lärarna upp sina e-postadresser. Efter transkribering av bandupptagningen som gjordes under intervjun valdes några teman ut som fördjupning. I marginalen noterades vad texten handlade om och vid sammanställningen till resultatet gav det rubrikerna till texten. En e-post förfrågan skickades till lärarna om de var intresserade av en uppföljande intervju. Tre lärare ville ställa upp. 4.4 Individuell intervju Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är att man kan vara så flexibel, enligt Bryman (2011). Dialogen (eller samtalet) är det centrala i allt samhällsvetenskapligt forskningsarbete med förståelseintresse. I forskarens ambitioner att försöka generera en egen inlärning blir ansträngningarna att arbeta upp relationer med ett antal samtalspartners viktiga i syfte att nå fram till fruktbara dialoger med dessa. Dialogen är alltså en form av interaktiva studier, som syftar till att ge information som är oåtkomlig på andra sätt. Dialogen ger en intensivare interaktion än vad formella, strukturerade intervjuer gör. Vid dialogen kan man direkt avläsa 14 motpartens reaktion, korrigera missförstånd, tillskjuta kompletterande information och även själv upptäcka egna missförstånd samt få ny och oväntad information, vilket gör det nödvändigt att förändra de egna förutsättningarna. Förståelseansatsen leder, om dialogen "fungerar", definitionsmässigt till inlärning (nya insikter) för forskaren så väl som för övriga deltagare. Att nå förståelse genom dialoger inom ramen för fallstudier är ingenting forskaren lär sig genom att läsa metodhandböcker. Det handlar mera om att inom ramen för forskningsprocessen utveckla en egen "hantverksskicklighet" och att försöka artikulera denna. Det ska finnas en god överenskommelse mellan observationer och de teoretiska modeller och idéer som forskaren utvecklar (Bryman, 2011). 4.4.1 Genomförande av individuella intervjuerna Syfte och frågeställningar valde jag utifrån eget intresse. Frågorna till intervjumallarna (se bilaga 1 och 2) diskuterades med andra lärare för att gå på djupet i frågeställningen och nå syftet med studien. Innan intervjun informerades de om syftet med studien, och varför jag gjorde den. Vid intervjutillfällena var jag uppmärksam på att vara objektiv, genom att vara förutsättningslös och saklig, för att inte styra respondenterna. Platsen för intervjuerna var lugna och vi stördes inte av något. Meningen med intervjuerna var att uppnå mitt syfte med att beskriva hur lärarna arbetar, vilket var möjligt med hjälp av öppna intervjuer. De individuella intervjuerna genomfördes med tre lärare och var en uppföljning av vad som framkom vid fokusgruppsintervjun. Efter visat intresse att deltaga vid en uppföljande intervju kom vi överens om en tid. Intervjun genomfördes på deras arbetsplatser och vi gick en rundvandring på deras lärcentrum. Efter intervjun transkriberades de inspelade banden. Den transkriberade texten e-postades de till lärare som intervjuats och de samtyckte till att deras berättelser hade uppfattats korrekt. I samband med undersökningen är det viktigt att ständigt göra etiska överväganden och ha insikt i på vilket sätt det kan skapas obalans mellan forskaren och det som skall undersökas. Det finns en risk att forskaren kan få ett övertag, samt förändrar eller påverkar de eller dem man intervjuar och observerar. Bristande insikt kring detta kan leda till maktmissbruk, vilket jag har varit medveten om och tänkt på vid intervjuerna. Jag har lyssnat på respondenterna och fört en dialog utan att påverka. 4.5 Bearbetning och analys av data Vid intervjuerna bandades samtalen. Alla intervjudeltagare var införstådda med att det var frivilligt att ställa upp. Efter varje intervjutillfälle transkriberades intervjuerna för att få en så bra och tydlig bild av intervjun som möjligt. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) och Bryman (2011) innebär transkribering att man ordagrant skriver ner det som sades. Det underlättar om transkriberingen sker samma dag som intervju medan man kommer ihåg vad som sagts, enligt Bryman (2011). Intervjuaren kan då även ändra eventuella brister i intervjumallen eller intervjutekniken och 15 förbättra innehållet till nästa gång. Jag transkriberade vid hemkomsten och skrev även ner vad lärarna hade visat mig. Det var exempel på planering och uppgifter som eleverna hade gjort. När det var klart sammanställdes texter i en sammanfattande del för fokusgruppsintervjun och med varje lärare för sig, som en berättelse. Lärarnas intervjusvar på de öppna intervjufrågorna blev som en berättelse eftersom de öppet berättade om sin lärarroll och hur de gjorde, med en sådan inlevelse att jag valde att inte skriva om den. Vid analysarbetet användes metoden meningskoncentrering. Kvale (1997) delar in analysarbetet enligt meningskoncentrering i olika steg. Först läser forskaren igenom hela intervjun för att skapa sig ett helhetsintryck. Vidare fastställs meningsenheterna som uttrycks av intervjupersonerna. Nästa steg är att ta fram olika teman för att ställa fortsatta frågor utifrån studiens syfte. I slutskedet sammanfattas de centrala teman till en summerande utsaga. Analysmetoden är ett lämpligt sätt att koncentrera intervjupersonernas svar till studiens syfte och frågeställningar. Fördelen med analysmetoden kan vara att redovisningen blir mer lättläst och erbjuder läsaren en bild av resultatet utan att bli för djup i varje enskild del. Nackdelen anser Kvale (1997) att analysen av intervjupersonernas svar blir starkt påverkad av vad forskaren anser vara det viktiga i studien. Risken blir att studiens resultat blir för vinklat mot vad forskaren anser vara ett tema och relevant att redovisa. Analysarbetet och diskussionen gjordes efter fokusgruppsintervjun och de tre individuella intervjuerna. Texterna har lästs som delar men även som en helhet. Genom att pendla mellan delar och helhet samt mellan teori och praktik i analysarbetet har jag tematiserat data för att dela upp och presentera det i analyskapitlet. De som intervjuats individuellt har uttalat sig utifrån sina egna erfarenheter. Generella slutsatser har gjorts med hjälp av fokusgruppsintervjun där alla hade tillfälle att yttra sig. Teman som användes var motivationens betydelse, tekniskt stöd, lärcentra, möjligheter och hinder vid distansundervisning. 4.6 Tillförlitlighet och giltighet Studien utfördes med kvalitativ metod vilken bedömdes bäst lämpad för syftet att beskriva hur matematiklärarna genomförde sina utbildningar på distans. Det finns brister i den kvalitativa metoden som är av betydelse att veta om. En av bristerna var att resultaten inte var särskilt representativa och det blev svårt att generalisera på andra ställen än just där forskningen producerades (Bryman, 2011). Jag blev medveten om att det inte gick att dra några större generaliseringar och betydande slutsatser från de kvalitativa data, men förståelse har byggts upp för hur lärare arbetar på distans och hur matematiklärarna i kriminalvården arbetar. Den kvalitativa metoden har också fått kritik mot brist i dess transparens, det vill säga att man kunde se hur undersökningen konkret har planerats och blivit genomförd (Bryman, 2011). Avsikten med metodkapitlet var att det skulle bli tydligt hur planering och genomförandet av studien gått till. Vid hög giltighet ska en oberoende undersökning ge i princip liknande resultat (Bryman, 2011). Tillförlitlighet är hur bedömning och slutsatser som kommit fram från forskningen hänger ihop eller inte. I studien har jag träffat alla personer som 16 arbetar som lärare i matematik och intervjuat dem i en fokusgruppsintervju vilket skapar stor giltighet enligt Holme och Solvang (1997). Etiska övervägande 4.7 I undersökningssammanhang uppkommer alltid frågor som rör etik. Vilka etiska regler man ska hålla sig till, styrs av vad man ska studera, men också av det ansvar eller den relation forskaren har gentemot det ämne eller den urvalsgrupp som undersöks. Undersökningsgruppen måste ha en klar uppfattning om vad det är som skall undersökas, vad undersökningen leder till samt vilka som skall få ta del av den. i annat fall kan det vara svårt att få uttömmande och tillförlitliga svar. Vetenskapsrådet har sammanställt och gett ut ett antal forskningsetiska principer som man bör hålla sig till (Vetenskapsrådet, 1990). De hänvisar till följande fyra huvudkrav, vilka fokusgruppen och de lärare som intervjuats blivit informerade om. Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Respondenterna fick information om studiens syfte och att det var ett examensarbete gällande pedagogik. De fick syftet först via epost vilket studierektorn skickade ut till alla matematiklärarna som skulle vara med vid fokusgruppsintervjun. Därefter mottogs det muntligt vid intervjutillfället, som en slags repetition om det var någon som hade frågor. Det var frivilligt att delta, och de kunde avbryta sitt deltagande när som helst utan repressalier. Samtliga lärare som kommit, samtyckte till att delta i intervjuerna. För att minska risken för identifikation har intervjupersonerna kallats för lärare 1 – 3. Jag är medveten om, att trots detta kan någon läsare identifiera någon lärare. Den risken är jag och lärarna medvetna om och lärarna har samtyckt till detta. Som forskare kan man inte lova att inte någon ska få ta del av material eller uppgifter som samlats in (Vetenskapsrådet, 2011). Forskaren kan genom att använda kodnycklar göra respondenten anonym, men har inte rätt att undanhålla insamlat material utan materialet från ett forskningsprojekt ska bevaras och arkiveras. Andra forskare ska kunna gå in och kontrollera resultaten. Banden och det transkriberade materialet har jag förvarat inlåst för att ingen obehörig ska komma åt dessa, vilket jag informerat respondenterna om och att det insamlade data endast skall användas i detta examensarbete och inte till någonting annat. 17 5 RESULTAT I resultatdelen redovisas vad matematiklärare inom kriminalvården anser att det innebär att undervisa på distans, hur man går tillväga, vilken strategi lärarna använder och vilka hinder och möjligheter som finns. Resultatet bygger på mina tolkningar av intervjuer och lärarnas berättelser, hur de beskriver sitt arbete samt hur de upplever sitt arbete som lärare och handledare för elever inom kriminalvården. 5.1 Fokusgruppen 5.1.1 Studieplanering Lärarna, som undervisat i matematik på kriminalvårdens lärcentra, använder alla samma läroböcker, eftersom de redan finns inköpta vid de flesta lärcentrumen. De har diskuterat litteraturen och kommit fram till att den litteratur de har idag fungerar bra. Efter att ha fått en e-post från studie- och yrkesvägledaren om att de har fått en ny student kontaktar de handledaren på anstalten och ber om ett samtal med eleven. Vid kursstarten ringer de flesta lärarna till sina elever och pratar med dem i 10 – 15 minuter. De samtalar om målet med sina studier, hur många kurser de läser, vilken tidsplan de har och hur de tillsammans ska lägga upp kursen. En lärare säger: Jag (ämnesläraren) ringer upp så att jag kan prata med handledaren först. De flesta lärarna pratar med eleven och kommer överens vid det inledande samtalet vilken tid i veckan som de ska ha telefonkontakt. En lärare sa att han inte avtalade någon tid utan att det var upp till eleven att ringa honom. Han hade ingen tidsplan utan ansåg att det var elevens ansvar att ta kontakt. Lärarna har olika sätt för planering av kurser. De flesta utgår ifrån matematikbokens kapitelindelning och gör en grundplanering efter denna. I grundplaneringen har de satt upp vilka kapitel det ska vara prov på och liknande. Några lärare tycker att de inte behöver någon tidsplan och har ingen grundplanering eftersom de tycker att eleverna har svårt att hålla reda på sina papper. Det råder delade meningar kring hur lärarna ska planera. Vissa sätter ut timtal för hur långt varje kapitel ska ta och ger planeringen vid kursstart för hela kursen med datum för när varje kapitel ska vara avslutad. Några ville att eleverna skulle göra klart det första kapitlet och sedan planerade de hur lång tid kursen ska ta och slutdatum för de nästkommande kapitlen bestämdes. Några använde inte några datum i planeringen utan lade det ansvaret på eleven. De flesta lärarna hade ett test vid kursstart för ”att se det matematiska språket”. Det är också för att de studerande ska börja på den nivå som de klarar av. Ofta är det länge sedan de har suttit vid skolbänken och de har svårt att avgöra vad de kan. 18 5.1.2 Distansundervisning Nätcentrum är den plattform för distansutbildning som är internetbaserad och under uppbyggnad på kriminalvårdens lärcentra. Det är en lärare som inte har nätcentrum och de andra påpekade att det är inte alla anstalter där de har elever, som kan använda den distansplattformen. De som använde nätcentrum anser att det är väldigt bra att ha för att lägga upp dokument på, som både elever och handledare kan komma åt. Däremot kan de inte bifoga dokument från en kriminalvårdsdator. De är spärrade för att bifoga och ladda ner dokument till andra datorer. I nätcentrum, för de som har tillgång till det, lade lärarna upp ett studierum som de går in på en gång om dagen. Vissa elever använder detta forum flitigt och andra inte alls, beroende på att de hellre diskuterade problem vid telefonkontakten. Alla elever har inte datakunskaper vilket kan vara ett dilemma för de lärare som vill lägga upp studierum. Det borde vara ett krav att de studerande har datorkunskaper eller får det före kursstart. Det är inte många studerande som använder nätcentrum eftersom alla lärcentra kanske inte har tillgång till datorer som är uppkopplade eller att de inte har någon eller liten datorvana. Det kan också vara svårt för dem att uttrycka problem och kommunicera dessa via datorn, eftersom de har en längre respons tid innan de får lösning på sina problem. 5.1.3 Handledarens roll Lärarna är överens om att handledarna inte ska ta över lärarnas roll i klassrummet utan ”bara” vara handledare. Det är viktigt, anser lärarna, att handledaren inte tar över undervisningen. Handledarna ska inte ha något ansvar utan bara hjälpa till. Det är också viktigt att ha kontakt med handledaren, genom att man ”checkar” av ibland hur det går för eleven. En lärare påpekar: Handledarens mattekunskaper är jätteviktiga. Flera lärare instämmer i att handledarna har en ytterst viktig roll. De ska kunna hjälpa de studerande och en lärare frågar handledaren vad de har för matematikkunskaper. Så ska handledaren vara den viktiga länken mellan eleven och läraren. Det är handledaren som är som en drivmotor för den studerande och stödjer och är behjälplig vid lärcentrum. Det går mycket lättare om handledaren kan matematik, tycker en lärare. 5.1.4 Elever Antalet elever som lärarna har varierar. De har ett antal studerande som de är handledare åt på det egna. De studerande läser kurser under olika lång tid och det gör att fördelningen mellan lärarna ser olika ut. 19 5.1.5 Möjligheter med distansundervisning Lärarna uppskattar distansstudierna, mycket för att eleverna lär sig att ta ansvar för sina studier och att de lär sig på ett nytt sätt. De måste också ha regelbunden kontakt med sina lärare per telefon vilket innebär att de bygger upp ett förtroende till en annan människa. Telefonsamtalen, att lärarna eller de studerande ringer, tycker de är viktigt. Det ger den studerande en signal om att det är någon som bryr sig om dem och hans/hennes studier, även om de inte alltid pratar matematik. Lärarna som ringer tycker att det känns som att det uppskattas, det ger en effekt hos de studerande, att någon kontrollerar att de verkligen har gjort något. Lärarna anser också att det ibland kan vara skönt att ha en distans till de studerande. De behöver inte ha den fostrande uppgiften som det ibland kan behövas på gymnasienivå. T.ex. se till att rasterna inte blir för långa, att de inte ska prata för mycket utan jobba på, och att de inte ska dricka kaffe vid datorerna. Att ha elever är utvecklande för lärarna. De får finna nya strategier för hur de ska kunna få dem intresserade och hitta nya lösningar för hur de ska få mer laborativt material i kurserna. Teknikerna för samtalet/kommunikationen blir också annorlunda eftersom de aldrig träffar sina elever men ändå har en kontinuerlig kontakt. Lärarna känner en stor frihet i att ha distansstuderande elever, bara kontakten sköts kontinuerligt. 5.1.6 Hinder i distansundervisningen Elever drar sig ibland för att ta telefonkontakt. Det kan bero på flera orsaker. Några tycker att det är svårt att ”prata matematik” men det ingår i kursplanen. Då kan de be handledaren faxa över elevens lösning så de kan diskutera denna. Några lärare tycker att det är viktigt med telefonkontakten och ser det som en stor möjlighet för eleverna att klara av kursen. De ringer upp de studerandes lärcentrum en gång i veckan för att kontakten inte ska brytas. Det är väldigt lätt att något kommer emellan, då studierna störs eller till och med avbryts. Det kan vara att eleverna förflyttas till en annan anstalt som inte har något lärcentrum. Några får depressioner och tar ett uppehåll i studierna under sjukskrivningen. Eleverna kan bli väldigt otåliga när de inte får svar direkt och kanske har dålig uthållighet och de vill vidare fort men kan inte gå vidare om de stött på ett problem. Lärarna har även studerande på sitt lärcentrum som de undervisar i matematik. De känner att undervisningssituationen blir annorlunda. De kan arbeta mer laborativt och det går att komma runt problemen på ett annorlunda sätt när lärarna kan läsa av de studerande om det har förstått det de förklarar vilken inte fungerar via telefon. Lärarna kan också ”driva på” de när studerande vilket i distanssituationen blir handledarnas uppgift. De studerande som är på isolation medför en hel del problem. De får inte ringa och deras vårdare kan inte ta några beslut. Det gör att det kan vara svårt att upprätthålla kontakten med dessa studerande både via telefon eller brev. De anser att det vore önskvärt att se över hur inlärningssituationen kan förbättras för dessa. 20 5.1.7 Under kursens gång Det känns bra att veta att vi kan vara behjälpliga och ge eleverna en möjlighet att få studera, tycker lärarna. De flesta tycker att arbetet är omväxlande eftersom de både har när- och distansstuderande. Under kursens gång har de kontakt med både handledare och de studerande kontinuerligt. Lärarna skickar studieplaneringen till handledarna på det lärcentrum som de studerande befinner sig på. Några skickar också med kursmål och betygskriterier. En del lärare betonar att det bara är ett förslag på planering de skickar först. Ofta revideras den för att det kan vara svårt att avgöra hur lång tid ett visst moment tar för en student. I planeringen ligger också tider för när studiearbeten ska vara inlämnade och när det är prov. Varje kapitel åtföljs av ett studiearbete som eleven ska genomföra och skicka tillbaka till läraren. Studiearbetet skickas till handledaren på lärcentrumet då eleven anser att det är dags att gå vidare till nästa kapitel. Det är handledaren på lärcentrum som hjälper till att förmedla studiearbetena så att man kan räkna igenom dessa. Tanken med det är att den studerande ska få snabb respons och få möjlighet att se vad han/hon eventuellt behöver arbeta med inför ett prov. När det är klart skickar handledarna tillbaka studiearbetet och lärarna kan gå igenom det. Vid telefonkontakt med eleven diskuterar lärarna resultatet med dem. Läraren anser att det är ett sätt att minska misslyckanden för de som upplever att matematiken är svår eller de som har dåliga eller svåra erfarenheter från tidigare studier. De flesta elever upplever detta som positivt. Studiearbeten, de som har dessa, betygsätts inte utan de är mer som en prövning eller ett test. Har några uppgifter gått bra ges tillfälle till uppmuntran även om testet som helhet blivit underkänt om det skulle ha betygsatts, sa en lärare. De är viktigt, tycker läraren, att de första arbetena eleven gör blir positivt uppmuntrande istället för att de får reda på vad som inte är bra eller till och med underkänt. Undervisningen är individualiserad eftersom planeringen är olika från elev till elev och i viss mån även antalet provtillfällen under kursens gång, samt även hur ofta de vill ha telefonkontakt. Studietakten är det som eleverna helt och hållet påverkar själva. Det är svårt för lärarna att motivera och stödja på distans. Eleverna ges möjlighet att välja ambitionsnivå, en del elever är motiverade och vill vara med och påverka kursupplägg och hur de ska komma fram till målen. Några av lärarna försöker koppla matematiken till elevernas intressen om de går en yrkesutbildning, exempelvis. Lärarna tycker att det är svårt att göra laborativa inslag för de distansstuderande, till skillnad från om de har dem på lärcentrum. Men lärarna hoppas på att framöver försöka få till laborativt material som de kan använda även på distans. 21 5.2 Matematiklärare 1 5.2.1 Min roll som lärare Jag har arbetat 6 år som lärare. Det var en kompis som arbetade på ett lärcentrum som berättade hur de arbetade där. Det verkade intressant och jag sökte jobbet. Det är inspirerande att få arbeta som lärare på det sättet jag vill och att arbeta med individen istället för gruppen. Att låta varje person få jobba efter sina egna förkunskaper och förutsättningar och situation så som den ser ut. Vissa elever är jättesnabba och andra långsamma. I en stor klass med 40 elever är det alltid någon som inte får den uppmärksamhet de behöver. De snabba kan inte arbeta i sin takt och de långsamma inte i sin. Här får alla vara och mötas på sin nivå och arbeta i sin takt. Min viktigaste roll som lärare är att se eleverna där de är. Det är då jag kan få dem med mig. Har jag för hög nivå eller för låg nivå, tappar jag dem. Antingen känner de sig värdelösa för att jag ställer för höga krav på dem eller om jag ställer för låga krav så tappar de intresset. Det viktigaste, tycker jag, är att hela tiden ha koll på vad de är. Jag ser eleverna som små barn, eftersom de missat stora delar av kunskaperna från skolan. Om jag jämför med när jag jobbade på gymnasieskolan, märker jag att många av dem har haft en trasig uppväxt och missat mycket. Många har blivit vuxna tidigt, de har inte fått vara barn. De hamnar i vissa situationer där de blir barnsliga, för de har inte fått vara barnsliga när de var små. Eleverna är hur smarta som helst, de har bara inte fått möjlighet att visa det. Jag sätter jättehöga betyg. De flesta är duktiga när de väl sätter sig ner. Bara för att barn inte har fått vara barn och därmed inte fått betyg med sig, betyder inte att de inte kan. På min fritid tänker ofta på mina elever. Om jag möter någon som kanske ser ut att vara en strulpelle på utsidan så kan jag tänka att han bara är en liten pojke inuti. När de kommer in till mig och tar av sig sina tuffa kedjor, skor och kläder så visar de sitt sanna jag. När jag jobbade på gymnasiet, innan jag började jobba här, gillade jag att jobba med tjejer och killar som var annorlunda, om jag får säga så. Jag gillar att jobba med dem som kanske skolkar hälften av gångerna, och att försöka fånga upp dem. Jag gillar utmaningen att försöka få dem att förstå hur viktigt det är att faktiskt lära sig saker och hitta en rytm i vardagen. Jag har elever i mina ämnen på lärcentrum. De kurser som jag inte är behörig i, har en behörig distanslärare. Då handleder jag dem istället. Hjälper dem att tolka uppgifterna. Jag ser också till att de har rätt material och rätt böcker. Läser de matte sitter de rätt mycket med mig. Just nu har jag åtta killar varav fyra läser matte. Halva min tjänst är distansstudier och resten är här på lärcentrum. De jag har på distans är en väldigt blandad kompott där vissa inte är studievana och de som har läst hur mycket som helst och som läser på en hög nivå för att få komma in på en annan utbildning. De kan ha läst på högskola tidigare, det är väldigt olika. Väldigt många är studieovana men de kommer jättefort in i det. Hjälper man dem att ta sig an en uppgift, upplever jag att det blir en aha-upplevelse för dem och de sedan tar det med sig till nästa kurs. De lär sig hur de ska knäcka koden. Efter ett tag så inser de att om jag frågar: ”Vad betyder det?”, ” Eller hur ska jag tolka det?”, så går det lättare nästa gång de får en liknande fråga. 22 5.2.2 Planering Jag gör en grovplanering för att säkra ett betygsunderlag med prov och tester. När jag får en ny studerande märker jag efter ett tag hur de tänker, vad de behöver och hur de lättast lär sig. Det vet jag inte i början, utan det förstår jag efter ett tag då jag hört hur de pratar och tänker. Då kan jag ge dem extra material. Till exempel behöver några se på filmer, andra behöver mycket lösningsexempel för att se hur det stämmer med uppgiften. När jag lär känna dem och när jag vet hur de tänker, då kan jag hitta en planering som är i fas med elevens förkunskaper och förutsättningar. Jag kan individualisera undervisningen på många sätt. Vissa vill ha helt fria händer inom ramen för kursen och själv hitta vägarna. Andra vill att jag säger exakt vad de ska göra, vilken dag de ska göra det. En del behöver bara läsa i en bok för att förstå, andra behöver jättemycket extra uppgifter eftersom de behöver öva och träna mer. Nu finns det många läromedel där man har interaktiva läromedel likt Powerpoint. Det är siffror och tal, men också en röst som talar om hur de ska göra. Det jag jobbar mycket med är Libers experiment bok och till den hör en cd-skiva. Eleverna är förtjusta i den eftersom den är färgrik och har tydliga exempel. Då kan de se ”hur tänker man?”, ” Vilken term delar jag?”. Det visas med färger, väldigt pedagogiskt och långsamt, steg för steg. För varje ny uppgift är det ett nytt ”blad” man bläddrar till. Då förstår de att nu börjar det något nytt. Den är väldigt tydlig, och den innehåller många olika exempel. Eleverna kan vara med och påverka. De kan definitivt säga vad de tycker är bra eller vad de önskar. Jag brukar lägga upp det med stora ramar i början. Jag säger till dem att vi jobbar på tills vi lär känna varandra, och tills vi vet bättre hur snabbt, hur mycket och vad vi ska läsa. Eftersom kursen inte är tidsbestämd kan jag lägga upp individuella planer tillsammans med det som är rimlig exempelvis, på tre månader. Vi diskuterar vad som är rimligt per vecka. Om de ska iväg på något, skjuter vi fram det en månad. När det gäller distansundervisning så är det enda eleverna inte kan påverka är platsbesöken. Jag kan inte åka till Stockholm eller Göteborg för att undervisa en vardag. Vi har lokala arbetsplaner på varje avdelning. Vi utgör själva stommen och eleverna får vara med och tillägga eller ändra och det känns bra att de får vara med. Eleverna får vara med som intern marknadsförare. De berättar ju på avdelningen hur skolan går till. Jag behöver inte informera alla ingående, utan när jag väl kommer och säger: ”Hej, jag skulle vilja”... har de redan hört talas om skolan och säger oftast att det har de hört från en elev. De jobbar väldigt mycket självmant. Det är inte vi som ber dem, utan de gör det. De får vara med och städa lärcentrum, och de får se till att blommorna inte vissnar. När vi skulle måla om väggarna så fick de måla om väggarna. Vi renoverar lokalen tillsammans. Jag har mycket blandade läromedel, som jag kan skicka om det behövs. Många extra böcker. Då jag misstänker att en författares språk inte passar, kan jag testa en annan. Det senaste vi skaffat är en skärm som jag kan sitta och skriva på. Då ser de det och vi pratar om det. Jag vet inte riktigt vad det heter men det påminner om Smartboard fast det finns en skärm bakom istället. Jag använder ofta mycket exempel om de inte förstår. Exempel med pengar brukar fungera. Fungerar det inte försöker jag alltid hitta något de är intresserade av. Sedan har jag använt mig mycket av Internet samt sparat deras lösningsexempel. När jag märker att de är trötta kan jag plocka fram ett 23 problem och låta dem sitta och klura med det en stund, något som bryter mönstret. Ibland gör jag så med de som läser språk. Jag kan ge dem en matteuppgift bara för att de ska få göra något helt annat. ”Nu har jag nött glosor i en halvtimme nu tackar jag och går hem”, kan de säga. Men testa detta en stund, så kan jag förhöra dig sen på dina glosor. Jag använder datorer tillsammans med de som läser på distans. Det skulle fungera utan IT, men det skulle krävas så mycket mer pengar med allt porto för att skicka och dessutom skulle de behöva vänta på svaren. Skickar de in en uppgift kan jag svara på 5 minuter. Utan datorn skulle de ha behövt postat uppgifterna och tills jag rättat och skickat det tillbaka skulle det ha gått en vecka. Mitt jobb skulle bli så mycket svårare och dyrare utan datorn. 5.2.3 Distansundervisning Innan de börjar studera beställer vi oftast deras betyg om det finns några. Annars vet jag att de inte har något betyg. Mina lärcentrum elever sitter jag med så extremt mycket och då märker jag direkt om de har det svårt. Det är så mycket lättare att jobba och lära någon individuellt, än att ha en hel grupp. Jag sitter bredvid dem och ser hur de räknar och vad de gör. Det är lätt att lära känna dem jämfört med en större grupp. Vi hinner med det. Den allra första kontakten är egentligen när jag gör upp ett studierum på intranätet via datorn. Programmet liknar Pronto eller First class. Där kan jag lägga upp studiematerial och de kan skicka in och kommunicera med mig skriftligen. Den första kontakten är när jag skriver ett välkomstmeddelande. Andra kontakten är då jag ringer upp och pratar med dem via telefon. Då får jag veta lite mer om den personens tidigare studier. Är eleven behörig? Jag berättar lite om ramarna, vad som krävs och lite skillnader i betyg. Eleverna jobbar i läroboken och följer den plan som är gjord. En del jobbar tillsammans med någon annan som går samma kurs eller tar hjälp av någon annan på plats som har läst samma kurs. Andra läser själva. En del läser bara på lärcentrum, en del tycker det är skönt att läsa på rummet. En del tar med sig materialet in och läser på kvällen och helgen. En del tycker om att diskutera talen med mig och ha lite längre samtal och att vi löser uppgifter muntligt tillsammans. En del vill absolut inte läsa något extra, utan bara precis så att jag är nöjd med betygssättningen. Det är också viktigt hur själva lokalen ser ut. På sina ställen är det ett stor rum och små grupprum där de kan sitta själva eller två och två. Jag tycker att det skiljer sig lite åt beroende på hur lokalen ser ut. Jag vet inte hur många gånger jag har gjort om innehållet i kursen. Det jag i efterhand oftast känner att jag brustit i, är tydligheten. Jag måste alltså förtydliga eller byta ut något beroende på att alla elever är olika. Ett tag hade jag en grovplanering med kursmål och kursbetyg var för sig. Sen förstod jag att den som studerar kanske inte förstår vilka mål som hör till vilken del. Nu har jag ändrat och sammanfogat rätt mål till rätt del. Målet är det vi ska uppnå genom detta och sedan ska vi presentera det tillsammans med betygskriterierna. Det är det senaste jag har gjort. Jag ger eleverna alla målen på en gång, och kopplar dem till betygskriterierna 24 istället. De kan se: ok, det är detta jag jobbar efter och det är det detta jag ska uppnå. Det är en faktor som jag har förtydligat. Under kursens gång är det viktigt att jag finnas där när jag behövs. Några vill knappt prata en gång i veckan, andra vill prata varje dag. Att finnas där och ge snabb respons är jätteviktigt. Om de hör av sig och jag inte kan svaraprecis då, säger jag att jag hör av mig vid en speciell tid. Vi får ta det imorgon vid halv tio och att hålla den tiden. Det är viktigt att jag håller det jag lovat att göra. 5.2.4 Handledarna Att kommunikationen mellan mig och handledaren fungerar är viktigt, så att jag vet om det sker någon förändring, om eleven byter avdelning, är isolerad eller om de har svårt för någonting. Det är viktigt att handledaren informerar mig att så jag vet varför eleven inte jobbar lika mycket som tidigare. Relationen med handledaren är alltid jättebra. Jag tror att det är för att vi alla har samma typ av tjänst. De är lika beroende av sina handledare, som jag är av dem. De vet ju vad de vill ha av sin handledare och då ger man ju lika mycket tillbaka. För det mesta är det bra. Är det så att det inte är bra, är det oftast att det är en person som har jättemycket att göra eller har varit ledigt ett tag och därmed inte insatt i situationen. Jag talar om för handledaren hur jag vill att de ska vara. Det viktigast är att de är där jag inte är, de är mina ögon. Jag får höra vad en studerande gör och jobbar med. Det blir till en känsla när de säger hur det går. Jag ser dem ju inte och det är ju jätteviktigt att de ser. Om någon ska få respons på vad de har gjort, är det jätte ofta som jag säger att nu vill jag att du klappar dem på axeln och säger ”Bra gjort” och då kan handledaren säga att ”Det ska jag göra och så ska jag hälsa ifrån dig”. För jag vill att de ska bli uppmuntrade nu, och det kan inte jag göra, men jag kan jag be handledaren att göra det. 5.2.5 Eleverna Jag har elever på lärcentrum 20 timmar i veckan, det vill säga halva tiden. Resten av tiden har jag för de distansstuderande och för planering. Jag har ungefär 15 stycken distansstuderande i matematik. Ibland kan det vara färre men det är meningen att det ska vara 15 stycken. En del av distanseleverna tar lång tid på sig för att göra klart en kurs medan andra är jättesnabba. För att nå de distansstuderande kan jag ringa till deras handledare och be dem att gå fram till eleven och ge honom en klapp på axeln så att de ska känna att de har gjort ett bra jobb. Genom att ge beröm visar jag att jag ser dem. Jag ger dem positiv respons och bollar över fakta till dem för att de ska bekräfta. Du är duktig på huvudräkning. Eller hur? På så sätt så säger de själva att: Ja, det är jag. Då är det inte bara jag som säger det utan de säger det till sig själva också. Jag hoppas att jag kan bidra till att öka deras självkänsla på detta sätt. Som handledare pratar jag ofta med eleverna och försöker lära känna dem. Om du tänker vidare, kan du utveckla detta? Varför är det så? Jag hjälper dem att tänka ett steg till. 25 5.2.6 Möjligheter med distansundervisning Fördelarna med distansstudierna är att de arbetar i sin egen takt. Det är lättare att ta hänsyn till vad som händer. De kan gå in i studierna på sin egen nivå. Ingen slinker emellan, vi ser dem. De lär sig att ta ett eget ansvar, ingen annan än de själva kan göra skolarbetet. Jag har blivit en noggrannare och bättre lärare, man kan inte vara lat när man undervisar på distans. Jag tycker att alla borde prova det. Jag plockar ut kärnan i varje del. Killar som jag har haft med inlärningssvårigheter eller ADHD brukar säga: så här borde det vara på utsidan, då hade jag klarat det. Nu gör vi ju en sak i taget. 5.2.7 Hinder i distansundervisningen Jag saknar dynamiken när man sitter med någon och inte kan se hur och vad de gör. Det är lättare för eleverna om de hade kunnat se vad jag gör medan jag förklarar, samt att jag kan se hur eleven gör när de förklarar eller frågar något. Avhoppen beror ofta på att de egentligen inte är motiverade. Men det kan vara personliga saker som har hänt på utsidan så att de tappar energin, motivationen och lusten. Det kan vara att de kommer på att de inte vill arbeta med det som de hade tänkt från början och då behöver de inte läsa matematik. Det kan vara drogproblem eller att de muckar. Fungerar inte datorerna så kan de inte skicka in uppgifter eller se filmer. Fungerar inte telefonen så kan vi inte ta kontakt och det skapar irritation. Om de behöver en miniräknare eller grafritare och den inte finns på den anstalten de sitter på, är det ett annat problem. Rätt material till rätt kurs måste finnas. Det hade varit jättebra med en webkamera för att kunna läsa utav ansiktsuttrycken. Man kan då avgöra om personen har förstått vad jag har sagt lättare. Webkameran innebär också att man kan i realtid kan ta kontakt med eleven, annars är det ofta så att vi har en telefontid som vi har kommit överens om och då kanske de har glömt vad problemet var. Får eleven en snabb respons innebär de att de inte tappar intresset så lätt. 5.3 Matematiklärare 2 5.3.1 Min roll som lärare Jag har jobbat 4 år som lärare och det här är mitt första lärarjobb. Innan har jag arbetat som chaufför och tagit hand om nyanställda och varit lärare på utbildningar. Jag hamnade här av en tillfällighet. När jag var klar med lärarutbildningen så var det ett ledigt jobb här och jag sökte. Kriminalvården var snabb på att svara, så jag tackade ja. Hade jag väntat lite så hade det kanske dykt upp något annat. Det är speciellt på alla sätt att arbeta här. Det är bara killar, någon enstaka gång har jag haft flickor på distans. Det är bara problem individer, det känns ibland som en stor särskola. Vi lärare är i större behov av varandra, vi behöver veta var de andra är någonstans för att kunna täcka upp för varandra så vi inte lämnas ensamma. Det kan 26 uppstå hotfulla situationer. Det är en mycket annorlunda miljö att arbeta i. All undervisning är individuell. Jag är lärare och handleder mina elever. Det viktiga är att jag kan koncentrera mig på mina elever. Det finns alltid många andra här samtidigt. För mig är det elevens behov som är i fokus. Jag är alltid inriktad på att hjälpa våra studerande till rätta och det oberoende av om de läser en kurs för mig eller för någon annan lärare. Eftersom vi är flera lärare och vi kan vara olika belastade med egna kurser fördelar vi arbetet så att den som för tillfället inte har så många egna studerande får ta en större del av arbetet som handledare för dem som läser med distanslärare. Det är bra att veta så mycket som möjligt om eleven innan de kommer. Det är en säkerhetsfråga. Det är bra att få reda på hur de har reagerat tidigare så att man kan vara förberedd. Att veta om deras bakgrund hjälper mig ofta att få nya ingångar till samtal. Det är lättare att komma nära en elev eftersom vi kan prata annat än matte. Framförallt är det, det individuella arbetssättet som gör det lätt att komma nära de studerande. Eftersom ingen undervisning sker med en hel klass utan sker på tumanhand blir det lätt att lära känna varje elev. Jag vill också framhålla att jag är glad att kunna hjälpa dem som misslyckats tidigare i livet och ge dem en ny chans. Många av våra studerande har en svår bakgrund och har avbrutit sin skolutbildning redan som barn. En del redan i klass 4 eller 5, andra har klarat grundskolan men inte gymnasiet. Att personen har begått brott påverkar inte mitt arbete som lärare – han har straffats genom att bli frihetsberövad. Mitt arbete är att bygga framtiden. Alla som sitter i fängelse ska en dag ut i frihet. Vi lärare arbetar för att ge dem kunskaper och färdigheter som kan hjälpa dem att klara av att leva ett bättre liv och bli produktiva samhällsmedborgare. 5.3.2 Planering Tyvärr har vi inte mycket tid för planering. Vi har elever här under förmiddagen och eftermiddagen i 3-timmars pass. Jag har kontakt varje vecka med mina distanselever, en tid som vi har bokar i förväg. Jag ringer upp deras handledare och vi pratar om de problem som de har stött på. Jag har idag 15 distanselever, för några veckor sedan så hade jag 18. Undervisningen är helt och hållet individanpassad. Behövs det så börjar man med årskurs 5. Jag brukar börja med ett diagnostiskt prov för att se hur mycket kunskaper de har. Ofta har de en viss uppfattning själva. Har de betyg från årskurs 9 så vill de börja på gymnasienivå men de kan ha kunskapsluckor så då kan vi börja med att repetera. Det finns även elever som inte har haft någon studiegång sedan årskurs 6 så vi börjar där eleverna är kunskapsmässigt. Vi har alla kategorier här. Från de som inte kan läsa till de som har 100 – 600 poäng i högskolestudier. Så det variera väldigt. De som har läst på universitetet och högskola innan är studievana till skillnad från de som inte har någon positiv bild från skolan. De som har studerat länge är ofta de med ett långt straff. I och med att vi diskuterar med eleven vid starten så är de med och påverkar hur mycket de vill lära sig. Vill de bara läsa grunderna så tar vi en lärobok som är 27 anpassad till det. De bestämmer även i vilken takt de vill läsa och hur många prov de vill ha. En del vill ha 3 prov på en kurs medan andra vill ha ett prov efter varje kapitel. Det blir inte mycket praktiskt matematik, eftersom det är säkerhetskrav här. Vi använder oss av linjaler och måttband. Det finns andra sätt att arbeta elevaktivt. Vuxna elever har en hel del erfarenheter från sitt eget liv. Dessa går ofta att ta till vara. I matematiken finns det ofta flera sätt att lösa samma problem. Som lärare gäller det att vara lyhörd och ta till vara de sätt som eleven föredrar och har erfarenhet av. Jag är väldigt bra på att förklara. Det är det som är min styrka. Jag försöker hitta deras sätt att tänka och förklara utifrån det. Jag hade ett samtal idag med en elev som skulle räkna ut en prisma. Svaret var samma som facit men vägen dit var annorlunda. Jag lyssnade på honom och han hade en bra lösning. Jag sa att hans lösning var bäst eftersom det var du som kom på den. Jag lyssnar på eleven för att ge en så bra lösning för just honom. Vi är inte låsta av datorn utan vi använder telefonen, brev och mail via handledaren också. Böcker använder vi och jag kompletterar med uppgifter som jag ”ger” eleven via Nätcentrum. Datorn ger möjlighet till direktkontakt. De program som vi använder är inte så bra ännu. Hoppas att det blir mycket bättre. Det som hindrar är säkerhetstänket. 5.3.3 Distansundervisning Det börjar med att den studerande har det i sin studieplan. Vi skriver en ansökan som skickas till huvudkontoret. När jag har fått en elev mailar jag deras handledare för att boka en telefontid med eleven. Jag hör med handledaren vilket material de har på plats. Jag ringer upp eleven och pratar en stund om vad de vill med sina studier och lägger upp ett studierum i Nätcentrum. Där lägger jag studieplanen och uppgifter som studerande använder. Alla lärare snickrar sin egen studieplan. Jag har grundläggande matematik ända till matte D och 6 – 7 stycken datorkurser. Det är mycket svårare att arbeta så här, än med en vanlig klass. Det är också svårare att studera på distans. De som lyckas är självgående. Jag bokar en telefontid varje vecka och förklarar uppgifterna via telefon. Det låter svårt, men jag tycker att det går bra. Man är tvungen att använda ett matematiskt språk när man förklarar, vilket är en positiv fördel. Till exempel att använda täljare och nämnare när man räknar med bråk. Svårigheten är att inte se vad den andre skriver. Jag har precis fått en skanner som underlättar oerhört. När jag har förklarat ett tal och skrivit ner uträkningen så skannar jag in den och gör en pdf-fil. Den kan jag lägga upp i studierummet. Då kan de se hur jag har räknat. Jag vill gärna ha en skrivplatta så att jag kan spara uträkningarna direkt till datorn. Det är bättre om den studerande kan se det jag skriver i realtid. Eftersom det är individuella studier förbättrar vi under kursens gång så att det fungerar för eleven. Det kan vara hur stora prov vi ska ha, på ett eller flera kapitel och tidsplaneringen för olika moment osv. 28 Det finns många individer med väldigt olika förutsättningar. Ibland får jag bromsa elever som vill gå alldeles för fort fram. Det kan vara elever som funderar på att sluta och då får jag motivera dem att fortsätta. Motivera och stötta, många elever har misslyckats i skolan och när de stöter på svårigheter är det lätt att ge upp. 5.3.4 Handledarna Handledarna har hand om administrationen runt omkring eleven. De ska se till att kontakten fungerar. Relationen är alltid bra med handledarna och jag påverkar dem inte. De har sina kurser att ta ansvar för. Jag ger dem anvisningar inför prov som mina elever ska ha. 5.3.5 Eleverna Jag har inte tid att reflektera över arbetet på jobbet utan det gör jag när jag cyklar hem. Jag försöker känna av behoven som finns och individualiserar studierna. Jag tror att en kritisk punkt när det gäller att få elever att lyckas är att ge distansstuderande en snabb feedback. De kan ringa när de får problem. Framförallt är det viktigt att jag själv visar dessa kvaliteter. Genom att de studerande får höra mig resonera lär de sig själva att göra på samma sätt. Det är också viktigt att inte snabbt komma med en lösning. Det är bättre att erkänna att det här inte var lätt och att vi måste fundera ut det tillsammans. Sedan kan man föra ett resonemang som utgår från elevens förutsättningar. 5.3.6 Möjligheter med distansundervisning Fördelarna i den här organisationen är att de kan studera i sin egen takt och utnyttja tider som de kan studera på. Några studerar även på sin fritid. De blir lite låsta av att studera det lärarna kan, vilket ger ett begränsat utbud av kurser. Fördelen är också att de kan fortsätta studera om de blir förflyttade till en annan anstalt. ”De sitter inte still.” De behåller då sin distanslärare och kan fortsätta studera utan avbrott. 5.3.7 Hinder i distansundervisningen Det krävs mer för att klara av distansstudier än vid vanlig undervisning. Eleverna måste ha förmåga att arbeta självständigt. Den lägsta nivån hos eleverna är väldigt låg. Många bär misslyckanden sedan tidigare, med sig. De svagaste eleverna har svårast att klara distansstudier. Det finns då en uppenbar risk att detta blir ett nytt misslyckande. Det ska vi försöka förhindra. Avhoppen kan bero på många olika orsaker: ingen ork, dålig kontakt med annan lärare, vana att ge upp när det tar emot, grunden för studier är bristfälliga redan från början, får erbjudande om att klippa gräsmattan under sommaren, flyttar till annan anstalt, blir isolerad och får inte studera, frigivning, utslussning, behandlingshem för missbrukare. 29 5.4 Matematiklärare 3 5.4.1 Min roll som lärare Jag har arbetat som lärare i 17 år och hamnade här av en slump. Jag är 4 timmar i lärcentrum och två timmar med distansare och sen är det för- och efterarbete på de resterande timmarna. Det är rätt mycket administration. Vi är två lärare som arbetar här och på lärcentrum har vi nu 22 elever som studerar. Ibland kan det bli 8-14 elever på plats eftersom vi har 7 elever på heltid om de är på plats och allt är som det ska. 15 elever är deltidare och kommer 2-3 ggr i veckan. Jag har 13 elever på distans och jag undervisar i matematik och fysik. Jag arbetar med människor som upplevt en hel del och haft ett trassligt liv. Jag tror jag kan ge dem mycket eftersom mitt liv varit lite speciellt. Jag har upplevt hemska saker och trots detta klarat mig bra. Jag har en del erfarenheter som jag tror kan hjälpa då jag stöttar de som också har farit illa på ett eller annat sätt. Jag vet inte mycket om elevernas bakgrund förutom det de själv berättar. Jag försöker se dem som människor som behöver hjälp och att jag är anställd som en civilklädd lärare. Med respekt och vilja att hjälpa till inom befintliga föreskrifter och ramar. Säkerheten får man inte ifrågasätta. Det finns många olika människor vi träffar här. De har gjort en hel del gärningar som de inte kan vara stolta över i det vanliga samhället. Vi måste döma deras gärningar, men inte dem som personer. Det som de har gjort är hemskt men vi får inte tycka illa om dem som människor. Några av verkligen haft otur i livet. Ibland vill man gråta när man hör någons historia. De kan ha en rätt skrämmande bakgrund med olyckliga omständigheter. Mamma och pappa har inte en så bra relation, mamma gick bort tidigt. De kan ha en hel del i bagaget som de bär med sig. Mitt viktigaste uppdrag som lärare är att rusta dem för livet. Att det kan analysera bättre och att de med lite mer information kan ta ställning till nästa steg i sitt liv. Jag kan inte förändra deras tankesätt. Det är inte lätt, men jag försöker rusta dem med lite mer verktyg som de kan ta med sig och ha nytta av. Men sen är det de själva som måste ta tag i det: Aha det är så jag ska göra. Min roll är att jag kan lära dem lite mer om procentsats, logik, lite fysik. Studievana respektive studielust hos eleverna kan variera hur mycket som helst. Jag har haft alltifrån de som är jättemotiverade och som är som en klocka som jobbar på, till dem som har det jättesvårt att jobba, kanske de har ADHD och alla möjliga bokstavskombinationer. Men jag tror att jag har lyckats förhållandevis bra med dem. De har lärt sig liggande stolen, lite matte och lite procent som de har användning av i dagens samhälle. Men det krävs en hel del att få dem på rätt spår för att det ska förstå att de ska plugga. Motivationen varierar och alla vill vara sedda och man måste bemöta dem lite mjukt och fint de flesta gångerna. Man måste ha tålamod och visa att man bryr sig om dem. De ser inte mig som en vårdare och det fungerar bra. Motivationen kan variera hos eleverna. 50 % är rätt bra från början. 30-40 % kan nå vissa resultat och 10 % är diskutabla. Det är inte alla som får chans att studera. Man måste visa vilja och intresse och det är inte obligatoriskt, utan det är en möjlighet för eleverna. Vi kan ta hästarna till vattnet men vi kan inte tvinga dem att dricka. Vi kan få dem att komma hit men sen är det upp till dem själva att luta sig fram och suga i sig lite vatten om de är törstiga. 30 5.4.2 Planering Jag har ett mål för varje kurs. Eleverna kan se sin planering i matte A, att boken har 6 kapitel och att varje kapitel är kopplat till planeringen. Kursen har fyra grundläggande begrepp. Jag måste se att de klarar dessa grundläggande begrepp i de prov de gör. D.v.s. negativa tal, tal i bråkform, problemlösning och användning av miniräknare i första kapitlet. I början försökte jag sätta ett tidsperspektiv men det var inte lätt. Ibland arbetar de jättesnabbt och fint och ibland tar det 5-6 månader. Jag har många MVG-elever som jobbar och sliter. Men jag har också ett par elever som jag får dra som ett jättetungt lass hela tiden Men jag måste försöka hjälpa till. Så är det i alla ämnen. Efteråt sätter jag mig ner och tittar på helheten, kontrollerar att eleverna behärskar dessa grundläggande begrepp. Om de har uppfyllt vissa krav sätter jag betyg och hittills har jag inte haft några problem. Vi har inte någon gemensam föreläsning. Ibland händer det att vi har 2-3 elever som ställer samma fråga. Då har vi en liten större sal med White board som vi använder. Men för det mesta är det individualiserat. De frågar om hjälp och jag kommer och möter eleverna på deras nivå. Jag möter honom där han de befinner sig kunskapsmässigt och sedan guidar jag vederbörande i den riktning jag vill att han ska ta sig. Det är eleverna som väljer sina kurser och väljer hur snabbt det ska gå. Mitt krav är att de måste kunna visa på att arbetet går framåt. Jag vill att vi har kontakt en gång i veckan. Det kan bli via telefon eller via nätcentrum. Vi måste veta vad som händer, om någon är på rättegång, eller är sjuk. Jag samlar in alla prov. När jag sätter mig ner och går igenom helheten och sätter betyg är kursen fullbordad. Datorn är nödvändig för kommunikation. Jag kan nå mina elever och de kan svara mig. Tex. Skrev jag till en elev idag i studierummet (lärplattform). Jag skrev välkommen till matte A och lade dit lite studiematerial och formelblad. Vi har ett forum med popup-fönster för diskussioner som fungerar bra. När eleven får ett fönster som poppar upp, kan han svara. Då poppar de upp hos mig. De underlättar kommunikationen mycket. 5.4.3 Distansundervisning Jag får ett mail då någon vill studera Matte A och han/hon befinner sig på en viss anstalt med en handledare på plats. Nästa steg blir att jag försöker kontakta dem på telefon och boka en tid om det behövs eller att jag på något sätt får kontakt med den studerande. Innan dess förbereder jag ett studierum. I studierummet finns planering och formelblad. Vid första mötet försöker jag presentera mig och prata lite. Jag försöker inleda en konversation och förmedla att jag vill att vi har kontakt i alla fall en gång per vecka. De kan bli en rolig historia och så, men i alla fall att vet jag att du finns och att du jobbar. Det finns dåliga dagar och det finns dåliga veckor. Det är jag helt medveten om men huvudsaken är att något sker. Då förklarar jag också vilken bok han ska ha. Viktigt är att de lär sig acceptera att matematik är en helhet. Inte att de ska tänka att de har klarat provet och sedan kan de glömma det. Nej, man ska ha det med sig hela livet ut om man säger att man kan matte. Efter en vecka eller några dagar ringer jag igen. Då pratar jag med handledaren och kanske mailar de två första proven till handledaren på plats och pratar med den 31 studerande och frågar hur det känns för honom. Vad har han tänkt sig? Kan vi sikta på provet nästa vecka? Går det bra eller har han kanske gett upp? Det händer att de vill plugga, men sedan inser man att det inte blir så bra eller intressant. Jag vill ha ”koll på” hur det går. De postar sina prov till mig och jag rättar originalen och sparar dem, samt skickar tillbaka en kopia. Jag samlar alla 6 delproven. Sen bokar vi en telefontid för betygsamtal efteråt. Med fysik är det lite svårare. Det är färre elever i fysik A och B, kanske för att det är svårare. Men då är det handledaren som måste hjälpa till att ordna material inför laborationer. På en ämneskonferens har vi kommit fram till att det räcker med tre laborationer och en observation för att vi ska kunna sätta betyg. Kommunikationen går via nätcentrum där de kan skriva och bifoga laborationsrapporter. För den studerande är det viktigaste motivationen. Lärare kan skifta under kursens gång, likväl som handledarna. En incident kan hända någonstans och då flyttas den studerande. Då är det bara att justera några inställningar och efter någon sekund kan den studerande logga in från en annan anstalt på deras lärcentrum. Det systemet fungerar hur bra som helst. Det betyder att eleven själv som agerar, alla vi andra är bara hjälppersonal. Det är elevens motivation som betyder allt. Det är bra med lugna lärcentrum där det är lite motivation i luften. 5.4.4 Handledarna Handledarna ska ha tålamod gällande överföring av information från lärare till klient samt ordna saker på plats. Ibland händer det att jag frågar: ”Kan du ordna det, fixa lite si och så?” De har jag har varit någorlunda bra tillmötesgående hittills. Det händer att handledaren är lite händig och tycker om att fixa saker och ting, kanske lite utöver den vanliga rollen som handledare. Det är svårt att säga var gränsen går? Jag tycker att det är bra vi träffas inom regionen två tre gånger om året och man träffar hela riket vart tredje år. Vi kommunicerar mycket via telefon eller mail, och det går bra, tycker jag. Hittills har jag upplevt att det går bra och att vi har en bra relation. Mänskliga relationer skapar motivation. Jag tror att alla är någorlunda insatta i sin arbetsroll, och överlag fungerar det rätt så bra. 5.4.5 Eleverna Igår samtalade jag med en studerande och han sa till mig att jag måste bemöta honom där han var. Han befann på en mycket högre kunskapsnivå än han ville visa. Latheten hindrade honom. Jag sa till honom att han kunde genomfört kursen för länge sedan. Du har en mycket högre kapacitet. Du är bara lat. Man måste ge dem lite extra uppmuntran på lite speciellt sätt. Det är svårt att fastslå en mall för hur man uttrycker sig. Ibland kan jag säga till någon: Du kan impa på en tjej om du kan procent vid rean eller valuta kurser. Eller till dem som har små barn: Du kommer kunna hjälpa din son när han blir stor. När det blir personligt är det lätt att dra till med något allmänt knep. När man pratar lite med dem ser man att vissa blir mer glada när jag drar exemplen. Vi har rast från 10-10.30 och klienterna har lätt för att vilja diskutera om sådant som inte passar på lärcentrum. De vet när jag inte vill jag inte höra sådant. Då försöker 32 jag lyfta en fråga gällande dagens samhälle. Exempelvis en nyhet eller en samhällsfråga som behandlar miljö, fysik eller energi besparingar. Det är inte besparing, det är planering. Det är onödigt att slösa med resurser. Jag försöker lyfta något tema och låta alla komma till tals. Det kan bli djupa diskussioner och rätt så intressanta ibland. De försöker se på saker på ett lite mer allmänt vetenskapligt sätt. Jag försöker se om de först och främst kan förstå begreppet i sin helhet. Miljö, energi, kemikalier och besparingar. Man måste konsumera energi, men vad händer i kroppen? Via diskussioner väljer jag påbörja teman och vägleda dem på rätt spår. Det fungerar bra tycker jag. Jag försöker lära dem diskutera. Vi talar mycket om samhällsfrågor jag tar upp. De är inte vana vid matlagning och hälsosam mat. De flesta har haft en trasslig bakgrund och vi pratar t.ex. om enkla sätt att baka ett bröd på. Någon kommer på att han är laktosintolerant. Det kan vara det som gör att han mår ”si och så”, att det är därför han kan äta majs och havre men inte vete. De börjar förstå vad som händer och då växer de i sitt inre. Det kan bli många intressanta diskussioner som är mer passande i en skolmiljö. Jag försöker bemöta dem där de är och då kan man inte använda alltför avancerade ord. Man börjar lite enkelt: Kom sätt dig. Ta en kopp kaffe. Du fick en penna, ett papper och ett suddgummi. Suddgummit betyder att du kan göra fel, och det är OK. Du kan göra fel men ingen blir arg. Det är bara att sudda. Ingen skada skedd. Att göra fel är inte en dödssynd. Du måste försöka en gång till och en gång till och sen närmar du dig en aha-upplevelse undan för undan. Vissa har lättare att lära sig på ett kinestetiskt-, auditivt- eller visuellt sätt. En hel del är lata några kladdar och ritar, men då säger jag att vill de ska läsa matte C och D. Där får de kladda en hel cirkel med sinus och cosinus. Annars går det inte. Omedvetet så pratar jag om studieteknik. Tag ditt papper och penna och kladda, sudda, gör fel och testa igen. När du har gjort fel 4-5 gånger så blir det rätt till slut. Med vissa av våra klienter så kan jag prata studieteknik, men till de flesta kan jag inte säga gör si eller så, de är inte vana att ta direktiv. Men jag kan sätta mig med dem och försöka visa. Då får jag också respekt. 5.4.6 Möjligheter med distansundervisning Vi är tidsberoende, både när det gäller tid- och platsberoende. Varje timme går jag igenom vad som finns i nätcentrum. Sista gången jag tittar är någon gång vid 16.30tiden och då går jag igenom allt. Jag klassificerar frågor som ofta återkommer. Jag har kataloger med svåra frågor som jag ofta får. Jag har en mapp med Matte D och där finns det 35-60 uppgifter som jag har samlat ihop. På så sätt kan jag katalogisera problemet och ha det tillgängligt när jag får samma fråga nästa gång. Det kan gå två, tre dagar och ingenting händer. Det är inte hela världen eftersom de har rätt så långa straff. Jag har t.o.m. några livstidare. De har tillgång till studier för att få ett drägligt liv. 33 5.4.7 Hinder i distansundervisningen Ibland har några sagt att det är torftigt att man inte träffar någon människa som kan demonstrera uppgifterna. Enligt min åsikt kan man nå långt inom matematiken om man vill med sunt förnuft, papper och penna och en lärare. Matematik är logiskt. Det är mer komplicerat då det gäller biologi, kemi och fysik än vad det är med matematik. Där behövs samtalspartner som kan lite om ämnet för att kunna bemöta och förklara helheten. På det sättet tycker jag att det är bra att jobba med matte. Visst är det några som kräver mer, men med ett bra engagemang från handledare, så kan vi göra en hel del. En bra insatts från handledaren kan göra succé. Vi får inte inbilla oss att vi kan hjälpa alla. Brist på motivation och om det finns för mycket problematik kan avgöra hur det går. Alla får chansen men det behövs att de också böjer huvudet och dricker vatten. Viljan måste komma inifrån, men de får chansen allihop. Det krävs en hel del från dem själva. Vi har två unga killar på lärcentrum och vi försöker hjälpa dem. Det är utmanande men det går segt men vi försöker hjälpa dem och vi har gjort en del framsteg men det går jättesakta. 34 6 ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Det jag har studerat mer specifikt är det som lärare anser vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier i den specifika miljön som ett fängelse är och hur lärarna genomför sina kurser och vilka möjligheter och hinder som de kan möta under kursens gång. 6.1 Analys och resultat diskussion Studiens resultat som framkommit vid intervjuerna, visar hur kriminalvårdens lärare i matematik planerar och genomför sina kurser på distans. Det beskrivs i resultatkapitlet och i det här kapitlet diskuteras vad lärarna uttryckt och vad man kan göra för att gå vidare. 6.1.1 Motivationens betydelse Lärarna tar upp hur viktigt det är att eleverna själva vill studera. Innan de påbörjar en kurs måste de motivera varför de vill läsa den kursen. Under kursens gång ger lärarna feedback till eleverna om hur det går och berömmer dem hela tiden. Studierna bidrar till en bättre självbild och ett bättre självförtroende. Det sker en personlig utveckling som, enligt lärarna, beror på att de känner sig sedda och att de får reda på att de kan någonting. Det är bra att det finns en planering som eleven följer, och de har betygskriterierna är kopplade till målen. Det blir tydligt för eleverna vad de ska göra och när de ska vara klara. Som lärare är det viktigt att nå varje elev efter de förutsättningar som eleven har. Att få eleven motiverad till det som den ska göra och finna mening med det. Och använda sig av olika strategier för att lära ut det som eleven förväntas lära in. För att en inlärning skall kunna komma till stånd behövs kommunikation, som är ett utbyte av budskap. Målen och målsättningarna kommuniceras och diskuteras för att gemensamt komma fram till hur, med vem och var problemen löses och var/när utbildning sker. Ett viktigt utbildningsmål måste vara att de anställda lärarna får kontinuerlig feedback. Detta gäller för att de skall kunna utveckla sin sociala förmåga och sin kommunikationsförmåga vilket gör att de förbättrar sin kapacitet till samarbete och konfliktlösning, med andra ord bli självkritiska. Betygen som lärarna sätter gör att eleven får bekräftelse på att de har klarat av studierna. Detta motiverar dem till mer studier. Men Eriksson Gustavsson och Samuelssons (2008) undersökning visade att flertalet elever inte får någon uppmuntran och stöd till fortsatta studier efter frigång. Man bör, anser jag, innan frigivningen kartlägga och hjälpa dem att ta reda på var de kan fortsätta sina studier i frihet så att det är väl förberedda när det är dags för frigång. På Komvux har de även möjlighet att få träffa andra som studerar och knyta nya kontakter. Lärarna möter större utmaningar eftersom de måste hitta rätt metoder för att ”låsa” upp elevernas inlärningsstrategier via distans. Den individuella undervisningen som 35 de erbjuder innebär att de tar sig tid att reflektera över varje individ och planera utefter varje persons strategi och intresse för att bemöta dem på rätt kunskapsnivå och anpassa uppgifterna så att de blir stimulerande för eleven. Arbeta med metoder som främjar motivationen. Det är tre faktorer som är utmärkande för lärare på anstalter skriver Claesson och Dahlgren (2002) efter att ha intervjuat intagna vid tre fängelser: de brinner för sina jobb, de är beredda att ändra sina metoder och det är okay för dem att någon är ”dålig”. Vara dålig innebär att de intagna kan må dåligt ibland och lärarna tar hänsyn till det. Klienterna har ofta dålig erfarenhet från tidigare skolgång och det är besvärligt att vara på ett fängelse. De får inte träffa familj eller vänner. En skillnad, när man studerar på distans, är att läraren får en annan roll än i ett klassrum. I klassrummet går lärarrollen alltmer över till att läraren blir en teamledare. Läraren behövs som handledare och motivationshöjare. Förhöjning av motivationen i detta sammanhang, för att få eleven intresserad, kan ske på lite olika sätt eftersom motivation hänger samman med personens grundläggande värderingar. Motivationen grundar sig på tidigare erfarenhet, belöning, självuppfattning och förväntningar. Lärarrollen vid distansstudier innebär att läsa igenom arbeten, ge synpunkter och annat på det eleven skrivit och komma med kommentarer samt uppmuntran. Handledning bör fungera som ett psykologiskt stöd och vara ett bollplank från vilket man kan hämta kraft och inspiration. Man arbetar med att utveckla en enskild person eller en grupp att hitta nya strategier, se lösningar på gamla problem, förstå och se grupprocesser och kommunikation mellan olika individer och grupper. 6.1.2 Tekniskt stöd När de intagna valt att studera under en tid på anstalten är de målmedvetna och lägger ner möda och energi på sina studier. De tycker att det är meningsfullt och de vill lära sig att förstå innehållet i kursen. Eriksson Gustavsson och Samuelsson (2008) har gjort en kartläggning som visar att de intagna som studerar använder sig av studietekniska strategier som underlättar lärandet. Eleverna funderar över sitt lärande genom att stanna upp och fundera, de ställer frågor, söker fakta och relaterar sin inlärda kunskap med det nya stoffet samt söker en förståelse genom att se till helheter i innehållet som de bearbetar. De beskriver ett metakognitivt förhållningssätt genom att de ”tänker” om sitt lärande. Varje lärcentrum har datorer och eleven kan använda dem att skriva på och kommunicera med lärarna via nätcentrum. Det fungerar bra och underlättar individualisering eftersom lärarna kan ge snabb feedback till eleverna och de slipper vänta länge på svar på sina problem eller resultat på proven. Idag finns det tillgång till interaktivt utvecklade tekniker. Programvara kan användas för att kommunicera med någon annan. Via en kamera eller skrivplatta kan klienten inom någon sekund kopplas till nätcentrum och samtidigt kan lärarna i realtid skriva lösningar och förklaringar samtidigt som man har eleven uppkopplat via telefon och förklarar vad man gör. Det går även att spara det man har skrivit på läsplattan som man kan skicka till eleverna sedan eller använda nästa gång man stöter på samma problem. Elever som använder datorn i studierna får både grundläggande datorkunskaper och läs- och skrivning träning. Det borde fler få, även de som inte studerar. Datorn som 36 arbetsverktyg bidrar till normalisering och måste användas för att de ska bemästra vissa färdigheter även utanför murarna. I dagens samhälle bör man kunna hantera en dator både privat och i arbetslivet. Utbildningen ger kunskaper att utföra nya uppgifter i vårt ständigt föränderliga samhälle. Man lär sig att lära sig. Genom att fundera över hur man har lärt sig så är det lättare nästa gång att ta till sig information och kunskaper. Att rusta eleverna med en kritisk hållning och motståndskraft till den enorma påverkan som de kraftfulla multimediaproduktionen kommer att ge är en utmaning för skolan. Likaså kan det bli viktigt att uppmuntra utnyttjandet av denna teknik för kontakt och samarbete människor emellan oberoende av geografiska avstånd och att inhämtning om kunskaper gällande människors situation runt om i världen. 6.1.3 Lärcentra Lärarna på lärcentra har en förmåga att individualisera och att se elevernas särskilda behov. När klienterna kommer till fängelset mår de inte särskilt bra och de är kanske inte ”sugna” direkt på studier. Det vore ändå bra om de fick en kontakt med lärcentra för att göra en läs- och skrivutredning. Alla har inte en 9-årig grundskola med sig. Då kan det vara svårt att känna sig motiverad att läsa en kurs. Claesson och Dahlgren (2002) skriver att en uppsökande verksamhet ska äga rum för att försöka få klienterna att studera. Det betyder mycket för eleverna att klara av sina studier. De har ofta upplevt flertalet misslyckanden i sin vanliga vardagliga miljö och det kan vara bra för dem att lyckas i skolmiljön. Problemlösningsuppgifter fungerar som utmaningar och tankemässig distraktion från svårigheter och de ger dessa även till de elever som de handleder på Lärcentrum. Lärarna är kreativa, flexibla och de samlar på sig problemställningar i ”bakfickan” utifall att någon skulle tröttna, alternativt önska nya arbetsuppgifter. Om det fanns fler yrkesinriktade kurser, skulle fler valmöjligheter ges när det gäller olika arbeten efter frigivningen vilket ökar deras studiemotivation. Nu finns det yrkesinriktade kurser som inte är kopplade till gymnasieskolans kursplaner. Om man varvar teori med praktik bildas de en bättre förståelse för yrket och varför man utför arbetsuppgifter på ett visst sätt. Exempelvis så när man lär sig att svetsa är det bra att ha materialkännedom. Även de klienter som är i produktionen kan läsa produktionsteknik eller logistik. 6.1.4 Att utveckla praxis De engagerande lärarna inom matematikutbildningen i kriminalvården tänker positivt och ger inte upp. De uppmuntrar, utmanar och har ett socialt engagemang. De bryr sig om eleverna både på ett kunskapsmässigt sätt men även socialt. Elevernas självförtroende förhöjs då de genomför studierna och en relation byggs upp. Läraren för en dialog med eleverna för att förstå elevens perspektiv (Claesson, Dahlgren, 2002). 37 Lärarna är mer än bara lärare. De är även samtalspartner som tar sig tid till att lyssna. De ser och uppmuntrar, ger bekräftelse och har förväntningar på eleverna. Det är elevens behov som står i centrum och lärarna gör en individuell studieplanering för varje elev. De knyter an till elevernas intressen och plockar fram deras tysta kunskap. Detta är en förtrogenhetskunskap som är svår att sätta ord på. Det är utmanande att försöka ge uttryck för den ”tysta lärarkunskapen” i ett fängelse som kan vara en plats där det är svårt att prata om personliga saker. Lärarna förändrar sina metoder för in- och utlärning för att eleven ska tillgodoses och inte ge upp. De har flera alternativa böcker samt problemställningar som matematikeleverna kan få. Samma situation gäller även de elever som lärarna möter på sina lärcentrum för att hålla intresset uppe för studier. Lärarna skaffar sig en god personlig kontakt med alla elever vilket även Claesson och Dahlgren (2002) beskriver. De ringer regelbundet och ”peppar” sina elever, men de diskuterar även privata intressen för att bygga upp relation. Det är viktigt att skapa ett förtroende mellan lärare – elev. Som lärare arbetar man mitt i ett ”spänningsfält” mellan det ensamma arbetet som lärare och kollektivet. Då är det viktigt att diskutera olika synpunkter för att tydliggöra och utveckla det egna yrkeskunnandet för att stärka sin profession. Lärare på anstalter är mer ensamma än andra lärare eftersom de är få lärare på varje lärcentrum. Det är inte alltid de har kollegor på plats som de kan utbyta erfarenheter med och diskutera problem som kommer upp. Genom att regelbundet träffa andra lärare i samma situation kan man delge och diskutera sina synpunkter. Lärarna som jag träffat uppsöker utmaningar för att ”hitta på något nytt” för eleverna men även för att själva utvecklas. De tycker att det är ett roligt och spännande arbete där de får använda sina kreativa förmågor. Lärarna får distans till sitt arbete genom att reflektera över sitt arbete. Man deltar vid gemensamma fortbildningsdagar tillsammans med övriga kollegor för att hitta praktikens inneboende spänningsfält och för att undersöka den. För övrigt delar man med sig erfarenheter lärare emellan genom att starta dialoggrupper och använda sig av exempelvis dialogseminarium. Inför ett dialogseminarie läser man en impulstext och en annan text som har ett tema som man ska skriva enA4 sida om. Vid seminariet läser man upp din text och de andra får berätta vilka impulser som väcks hos dem. Dialogseminariet är ett demokratiskt sätt att arbeta, där alla i tur och ordning får läsa sin text. Efter varje uppläst text går ordet ”laget runt” och alla berättar om de tankar som dykt upp medan de lyssnat på texten. Vilka kopplingar gör ni? Har ni själv varit med om något liknande? Det är viktigt att alla respekterar varandras texter och att innehållet stannar inom gruppen. När man samlar en grupp lärare och kommunicerar i dialogform kan man sätta ord på sina erfarenheter och det blir också ett erfarenhetsutbyte. Man kan belysa olika teman exempelvis: Vad är kunskap?, yrkeskunnande, bildning, dilemman och möjligheter eller att betrakta sin egen verksamhet och hur de arbetar. På detta sätt tydliggörs och utvecklas det egna yrkeskunnandet. Att reflektera över sina erfarenheter och vad man har lärt sig kan vara svårt. Ibland har vi inte språket, termer och begrepp för att kunna uttrycka det som vi tar för givet. Man tränas att kunna beskriva lärarkunskaper samt berätta för andra vad och hur vi gör. Därmed hjälps vi åt att föra en diskussion och sätta ord på det självklara. Då kan 38 vi närma oss en förståelse för vad läraryrket innefattar och vad som skiljer novisen från den erfarne. Denna sociala process omfattar inlärningen av färdigheter. Syftet är att lära sig prata med varandra och dra nytta av kunskaper som finns hos de som deltar. Det resulterar i en ökad kunskapsspridning som i sin tur förbättrar effektiviteten och lönsamheten. Lärandet sker i relationer då flera som har samma intressen utbyter erfarenheter och löser problem tillsammans. Man kan se förändring av pedagogiken på olika nivåer: En känsla för hur man ska göra blir praktisk kunskap, något man måste träna för att kunna. Man kan veta hur något ska vara men att veta och att göra är inte samma sak. Ljungberg (2008) skriver att praktisk kunskap knyts till handlingar och resultaten och bedömningarna ska prövas i konkreta handlingar för att vara meningsfulla. Lärarna som jag har intervjuat, har en praktisk kunskap och en känsla för vad de ska göra. 6.2 Metodvalsdiskussion Alla undersökningar har brister. Det är därför viktigt att man i sin studie försöker vara kritisk. Att man själv diskuterar brister i sin studie visar att man är medveten om eventuella felaktigheter i undersökningen. Metoden som använts har med all säkerhet haft betydelse för de resultat som framkommit. Ett annat val av metod hade givet andra infallsvinklar på min studie. Genom att välja mellan flera ämnen som studeras inom kriminalvården hade jag fått ett mer omfattande underlag och kunnat dra fler slutsatser av kvalitativ natur. Jag har gjort valet att genomföra en kvalitativ studie vars syfte inte är att täcka in alla eller flera ämnen inom distansundervisning utan istället försöka analysera hur matematiklärarna arbetar. Förhoppningsvis är distansundervisningen liknande i andra ämnen som gör att de synpunkter som framkommit kan ge information vid planering och genomförande av liknande kurser. När man ska bedöma resultatet som kommit fram under studien, framträder en tydlig bild av hur det ser ut i verkligheten vilket man ser på dess sanningskriterier, tillförlitlighet och giltighet. Det har en stor betydelse hur arbetet med datainsamlingen, analys och tolkning av insamlat material gått till. Utgångspunkten är syftet och problemformuleringen: var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Fokusgruppsintervju och individuella lärarintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Den muntliga intervjuformen är vanligt vid kvalitativa intervjuer. Mitt val av forskningsansats och metodologiskt tillvägagångssätt bedömer jag som väl lämpat för studien. Inom den kvalitativa forskningen för man inte anspråk på att finna kunskap och sanning som generaliserar. Genom att undersöka några lärare och påstå att det kan gälla föra alla är alltför långtgående slutsatser. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att studiens resultat kan ge läsaren en tänkbar analytisk generalisering, vilket innebär att det är läsaren själv som gör en bedömning om resultatet från undersökningen kan tillämpas i en annan liknande situation. Urvalet av respondenterna har varit frivilligt och de har aktivt anmält sig själva efter fokusgruppsintervjun. Det innebär att de jag intervjuat har varit positivt inställda och intresserade av att vara med. Att spela in samtalen har fungerat bra och efterarbetet 39 med transkriberingen och analysen också. Jag håller med Kvale (1997) att det betyder mycket för utgången av intervjun om forskaren har förberett sig innan intervjutillfället, vilket jag gjorde. De etiska kraven har jag också tagit hänsyn till. 6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning Det skulle ligga ett stort värde i att få delta under en längre tid på Lärcentrum och därmed få en djupare förståelse av vad det innebär att arbeta som lärare inom kriminalvården (en longitudinell studie). Det skulle även vara intressant att genomföra elevintervjuer i vilka eleverna redogör för vad de uppskattar hos lärarna och handledarna. Lärcentras miljöer är viktiga och dessa kan eleverna vara med att påverka. Flera elever har varit på olika lärcentra och man kan fråga dem vad det är som fungerar bra och hur man skulle kunna göra för att alla ska få studiero, hur kreativiteten uppmuntras och studiemotivationen förstärks. 40 REFERENSLISTA Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Claesson, S. Dalgren, H. (2002). Att studera i fängelse – Utvärdering av klientutbildning inom kriminalvården. Rapport 6. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen Cuban, L. & Kirkpatrick, H. (1998). Computers Makes Kids Smarter – Right? Technos v.7. Diaz, D. P. (2000). Comparison of student characteristics, and evaluation of student success, in an online health education course. Unpublished doctoral dissertation, Nova Southeastern University, Fort Lauderdale, Florida. Edström, R. Riis, U. Fahlén, L. Jedeskog, G. Pedersen, J. Samuelsson, J. Bergman, M. & Holmstrand, L. (1997). Informationsteknik i skolan. En fråga om ekonomi och pedagogik? En lägesbestämning via 97 svenska kommuner. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Ericsson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Stefan (2008). Sverige. I, OleJohan Eikeland, Terje Manger & Arve Asbjörnsen (red.) Insatte i nordiske fengsler: Utdanning, utdanningsönske og –motivasjon.s. 139 – 160. Köbenhavn: TemaNord 2008: 592. Eriksson Gustavsson, A-L. Samuelsson, S. (2007). Kartläggning av intagnas utbildningsbakgrund och studiebehov. Norrköping: Kriminalvården Franke, A. (1999). Praktikhandledning - att låta lära och att lära ut. Lund: Studentlitteratur Fängelselagen 2010 : 610, Lag om kriminalvården i anstalt. Förordning (2007:152). Om utbildning vid kriminalvård i anstalt. SFS nr: 2007:152 Utbildningsdepartementet Herkner, B. Samuelsson, S. (2005). Utbildning inom kriminalvården. Effekter på de intagnas läs- och skrivfärdigheter. Kriminalvårdens rapportserie, rapport nr 15 Holme, IM. Solvang, BK. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Hughes, E. (2013). Education in Prison: Studying Through Distance Learning. Australian & New Zealand Journal of Criminology August 2013 46: 311-313 Jedeskog, G. (2000). Ny i kl@ssen – Förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning beskrivet i internationell forskning. Solna: Ekelunds Förlag AB Kriminalvården, (2010). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården Kriminalvården, (2012). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården 41 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur Ljungberg, Roland, (2008). En resa från det ordlösa. Stockholm: Dialoger LOU Lagen om offentlig upphandling (1992:1528) Marton, F. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Prisma Nissen, J. Riis, U. Samuelsson, J. (2000). Vi måste börja där vi är. IT och den svenska skolan: en lägesbeskrivning vintern 1998/99. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen Patel, R. Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur Porter, L. (1997). Creating the virtual classroom. Distance learning with the Internet. New York: John Wiley & sons Pettersen, T. (2001). Sosialisering i fengsel sett fra insattes perspektiv. Trondheim: Pedagogisk institutt Richardson, J. T. E. (2000). Researching student learning: Approaches to studying in campus-based and distance education. Buckingham: Soceity for Research into Higher Education. Riis, U. (red). (2000). IT och skolan mellan vision och praktik. Skolverket Schofield, A. (1999). Looking toward the 21st century: Challenges of educational theory and practice. Educational Researcher, 28 (7), 4–14 SOU 1998:83. På Distans - Utbildning, undervisning och lärande, Kostnadseffektiv distansutbildning. Utbildningsdepartementet SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. Säljö, R., (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/284.pdf Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Säljö, Roger, Linderoth Jonas [red] (2002). Utm@ningar och e-frestelser. Stockholm: Bokförlaget Prisma Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer. Erlanders Gotab Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011), God forskningsed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper, om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur Viljugrein, T. (2002). Skole språk og fengsel. Oslo: Universitetet i Oslo, Institutt for kriminologi og rettssosiologi, avdeling for kriminologi. Bergen: Statens utdanningskontor i Hordaland 42 Wilson, G. & Stacey, E. (2003). Online interaction impacts on learning: Teaching the teachers to teach online. In G. Crisp, D. Thiele, S. I, S. Baker & J. Baron (Eds.), Interact, Integrate, Impact: Proceedings of the 20th Annual Conference of the Australasian Soceity for Computers in Learning in Tertiary Education ( ASCILITE) (pp. 541-551). Adelaide 7 -10 December 2003 Östbye, Knapskog, Helland, Larsson, (2003). Metodbok för medievetenskap, Malmö: Liber Elektroniska dokument Kriminalvården (2007), Bättre ut. http://www.kriminalvarden.se/upload/om_kriminalvarden/dokument/Visionen_webb.pdf Hämtad 20110910 http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/ Hämtad 20130901 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcen trum.pdf Hämtad 20130901 http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardensvuxenutbildning.html Hämtad 20130917 http://www.epea.org/index.php?option=com_content&task=view&id=94&Itemid=11 4 Rekommendation No. R(89)12 från Ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse Hämtad 20130917 43 BILAGA 1 Mall för fökusgruppsintervju Beskriv hur det går till när ni blir tilldelade en ny elev. Vilken är handledarnas roll? Hur går kommunikationen till mellan er och eleverna? Hur kan ni påverka kursens innehåll? Hur kan de studerande påverka kursens innehåll? Vilka är fördelarna med en flexibel distansundervisning? Vilka är hindren med en flexibel distansundervisning? 44 BILAGA 2 Mall för lararintervju 1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vilka erfarenheter har du sedan tidigare? Har du arbetat med distansstudier? 3. Hur ”hamnade” du här? Vad var det som ledde dig hit? 4. Vad är det som är speciellt med att arbeta här? 5. Vilken är din viktigaste roll som lärare? 6. Vet du något om elevernas bakgrund? 7. Hur tänker du gällande de studerande? 8. Påverkar arbetet dina tankar på fritiden? 9. Hur ser du på studerandegruppen? Är de vana vid självständiga studier? Planering 10. Hur lägger du upp och planerar undervisningen? 11. På vilket sätt kan du individualisera undervisningen? 12. Vad kan eleven vara med och påverka? 13. Kan du ge exempel på hur ni arbetar elevaktivt? 14. Har du alternativa lösningar?(Olika lösningar i bakfickan?) 15. Är ni beroende av datorerna och böckerna? 45 Distansundervisning 16. Beskriv hur den första kontakten inleds. 17. Kan du ge något exempel på hur eleverna arbetar på distans? 18. Vad brukar du förändra och förbättra under kursens gång? 19. Vilken är din viktigaste roll under kursens gång? Handledarna 20. Vilken är handledarnas viktigaste roll under studierna i matematik? 21. Hur ser relationen ut med handledarna? 22. Hur kan du påverka handledarnas roller gällande elevernas lärcentrum, så att dina elever klarar av kursen. Eleverna 23. Vilken tid har du för att reflektion kring individualisering och variation undervisningen? 24. Vad kan du göra för att motivera och påverka elevernas prestationer? 25. Hur kan du stimulera eleverna till ett analyserande, reflekterande och analytiskt arbetssätt? 26. Diskuterar ni studieteknik med eleverna? Fördelar/nackdelar 27. Vilka är fördelarna med att studera matematik genom flexibel distansundervisning? 28. Vilka är fallgroparna med distansutbildning i matematik? 29. Vilka orsaker tror du att avhoppen beror på? 30. Teknikstrul; Vilken betydelse har det? 31. Vad brukar du förändra och förbättra under kursens gång? 46
© Copyright 2024