Diarienummer: Skolsektionen 2015-03-02 Åsa Nordlund Rapport från Egentillsyn Djurås skola F-6 Rektor Susanne Heljestrand 2015-03-02 Deltagare Barn- och utbildningsnämnden Svante Hanses, Ordf. (KS) Ann-Gret Olsson (S) Skolsektionen Åsa Nordlund, utvecklingsledare, Susanne Heljestrand, rektor Föräldrar: Tauno Alatalo (år 3) Mathias Lindmark (F-klass och år 2) Elever Felix år 1 Isak 2 Albin 4 Josefin 3 Elias 5 Matikda 6 Alva 5 Personal: Kjell Sjörs Marie Berglund Marie Lindblad Svensson Karin Granström Maria Nahlén Jenny Eljas Synpunkter från föräldrar Undervisningen Föräldrarna är positiva till vad som händer i undervisningen. De upplever att barnen får vara med och påverka i skolan och att de också får hjälp tid! Även barn som har lätt för sig får utmaningar på sin nivå. Lärarna är bra på att anpassa undervisningen. Det är nästan alltid två pedagoger i klasserna vilket föräldrarna uppskattar och tror har betydelse för att elevernas behov uppmärksammas tidigt och tidiga insatser kan göras. En skriftlig individuell utvecklingsplan finns och fungerar bra. Föräldrar, elev och pedagog är delaktig. Schoolsoft: ”De äldre barnen använder det nog mer”. I de lägre åldrarna läser föräldrarna schema och veckobrev. All information från skolan skrivs in där och systemet fungerar bra och upplevs som smidigt. Läxor förkommer i läsning och matematik. Det är bra, fungerande, läxor. Vid frågan om studiero säger föräldrarna att de vid besök upplever att det är jättelugnt i klassrummet. Delaktighet/inflytande: Föräldrar kommer lätt i kontakt med skolan när behov finns. De känner att de blir lyssnade på. Personalen meddelar händelser under dagen, vid hämtning och länning. Personalen är tillgängliga vid behov. Trygghet och trivsel: Lärarna jobbar bra med sociala relationer. Föräldrarna har ett stort förtroende för lärarna. Föräldrarna upplever att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas och får stöd Fritidshemmet: fungerar bra. Måltider: Det är bra mat och barnen äter mycket! Personalen har en yrkesstolthet och lägger ner energi på smakupplevelsen och en estetiskt tilltalande miljö. Trevlig personal. Utvecklingsområden: Slitna lokaler- renoveringsbehov. Synpunkter från elever i år F-6 Undervisning Bra klassrumsklimat och studiero, men år 6 upplever att det kan vara lite pratigt ibland. De Nationella proven i sexan är bra och upplevs inte som stressande. Alla elever har en skriftlig Individuell utvecklingsplan och känner sig delaktiga i den. År 6 har ”läxappar” i sina IPads, och en del undervisningsmaterial finns i form av länkar från schoolsoft. Användandet av Ipads i undervisningen är schemalagt i vissa årskurser och från år 6-9 har eleverna egna Ipads. Eleverna är nöjda med lärarnas undervisning och förstår innehåll och mål. De upplever att de får den hjälp de behöver. Delaktighet och inflytande: Eleverna får inte vara med och påverka den pedagogiska planeringen så mycket. Läraren bestämmer för det mesta hur lektionerna ska se ut. Mentor och elev pratar om utvecklingsbehov vid utvecklingssamtalen. I några klasser har eleverna fått redskap för att själva hålla i utvecklingssamtalen. Alla klasser har klassråd med en tydlig struktur. Det finns ett fungerande elevråd på skolan. Trygghet och trivsel: Det finns ingen upplevelse av mobbing på skolan. Eleverna trivs och känner sig trygga. De har kännedom om planen mot kränkande behandling och vet vart de ska vända sig om de själva eller en kamrat utsätts för kränkningar. Rast värdar finns men de är inte så synliga trots att de som är ute bär reflexvästar. Det är för få ute! Det finns en otydlighet om vilka regler som gäller kring vistelsen i/vid ravinen. Det finns mycket att göra på skolgården och flera gånger i veckan är det planerade rastaktiviteter på lunchrasterna. Under gymnastiken- det har förekommit stölder. Detta ha tagits upp på klassråden. Det finns en ”Blå låda” i gymnastik salen där man kan lägga värdesaker. Skolmåltiden: Bra, god mat! Fritidshemmet: Barnen trivs bra och får vara med och påverka vad de vill göra. Det tycker om sin fritidspersonal och tycker att aktiviteterna är bra. Utvecklingsområden: Se över duschrummen. Ofräscha, trånga, Mögel? Samtal med personal Lärarnas svar på frågan om varför de tror att eleverna och föräldrarna har positiva utlåtande om personal, undervisning och skolan i allmänhet?  Stabil lärarkår  Vi lyfter in hemmet i ett tidigt datum  Trygg miljö Elevhälsa: speciallärarna är en del i arbetslaget och högst delaktig i hu och när en elev behöver extra stöd. Flexibelt arbetssätt. Undervisning Pedagogisk planering- genomförande-Feedback/analys-formativ bedömning Pedagogerna upplever att det är vårt med delaktighet i de lägre åldrarna. ”Vi måste lära dem olika arbetssätt och redovisningar för att de sedan, lite högra upp i åldrarna, kan vara med och välja.” Lärarna lägger ut Pedagogiska planeringar på schoolsoft. Använder dem i undervisningen vid arbetsområdets start samt när det är slut. Det är oftast två lärare i klassrummet vilket upplevs som mycket positivt! Det ger en stor flexibilitet kring elevgrupperna. Lärarna tycker att det är lättare att anpassa undervisningen när de är två. Man hinner med eleverna på ett annat sätt. Lärarna tycker att det är skönt med kollegialt samspel/lärande. Alla elever har en skriftlig IUP: som läggs in på schoolsoft vid utvecklingssamtalet. Arbetsmiljö: -Vi är trångbodda. Läsåret 15/16 blir alla rum upptagna så det blir inga grupputrymmen till hösten. Läsåret 16/17 kommer det att vara ett klassrum för lite. Konsekvenserna, om vi bara har tillgång till ett klassrum, blir ett enformigt arbetssätt vilket strider mot läroplanens krav på en allsidig utveckling av elevernas förmågor. Arbetsrummen för F-6 finns i högstadiets lokaler. Lärarna i F-6 planerar och arbetar dock helst i klassrummen där elevernas material finns tillgängligt och nära. Detta hindrar fritidshemmen att utnyttja skolans rum på eftermiddagstid. Fritidshemmet: Delar lokaler med F-klass och är i vissa av klassrummen efter skolan slut. Inte optimalt för fritidshemmets uppdrag. Klassrummen är anpassade för skolan och inte för fritidsverksamhet. Samverkan: f-klass- fritids- skola Samverkan är mycket bristfällig idag mellan skola och fritidshemmet respektive år 1- F-klass. I dag ligger organisationsplaneringen så att fritidspedagogerna samverkar med F-klass pedagogerna och är inne och stöttar i år 2. F-klassen och år ett är det här läsåret i olika byggnader vilket försvårar7mininerar ett naturligt samarbete. Stadieövergångar: Bäsna eleverna som kommer i år 4 behöver en bättre stadieövergång och inskolning. Lärarna efterlyser ämnesplanering som, enligt pedagogerna, bör utvecklas i varje ämne från år 1-9. Man behöver reda ut förväntningar och kunskapskrav samt rutiner för överlämning. Trygghet och trivsel: Alla känner till rutinerna i planen mot kränkande behandling och jobbar aktivt med värdegrundsarbetet med eleverna. Det finns ett schema för rast värdar och 1-2 personer är ute under rasterna. De använder reflexvästar men skolområdet är stort och de har förståelse för att de inte är synliga överallt. Lärarkåren upplever sig själva som en stabil grupp och de trivs väldigt bra på sin arbetsplats. Skolmåltiden: bra med fasta platser för eleverna. Detta skapar trygghet och ingen riskerar att väljas bort! Ljudnivån kan vara hög ibland, speciellt i lilla matsalen. Maten är god och måltidspersonalen jättetrevliga. Pedagogiskt ledarskap: Rektor (Susanne) gör klassrumsbesök men det är svårt att få till uppföljningssamtal i direkt anslutning till besöket. Däremot följs det upp på medarbetarsamtalet. Speciallärarna har en timme i veckan där elevhälsans arbete diskuteras. En årskurs har haft bra stöttning i p.g.a. vissa svårigheter i gruppen. Susanne är tillgänglig när behov finns. Hon följer upp ärenden och har bra dialog med pedagogerna. Det finns vissa oklarheter mellan ansvarsfördelningen mellan Susanne och Marianne (Intendent). Pedagogerna får räkna ut själva vem de ska vända sig till. Personalen har förståelse för rektors komplexa arbetsuppgifter. ”omöjligt uppdrag”! Det är alltför många arbetsuppgifter och personalen är måna om att hon ska orka och vara kvar. Det är tryggt och bra med ett stabilt ledarskap. Susanne är insatt i alla elevärenden och påläst. Uppdaterad! Utvecklingsområden:  Utveckla och samverka kring progressionen i kursplaneämnena vilket kan underlätta stadieövergångarna.  Trafiksituationen vid parkeringen och bussanslutningarna är ett bekymmer. Politiker Kolla upp trafikplanen. Föräldrar är ombedda att parkera/ släppa av sina barn på anvisande ställen men de väljer at parkera vid busshållplatsen. ändå. Samtal med Rektor: Arbetsbelastning: ”Det är roligt att träffa alla pedagoger i medarbetarsamtalen trots at de är många” Susanne upplever att det är en fördel att ha hela personalansvaret. Vill vara pedagogisk ledare fullt ut och slippa andra arbetsuppgifter. Arbetsfördelningen är klar mellan rektor och Intendent men är inte förankrad i personalgruppen ändå. Susanne är nöjd med sitt jobb och trivs. Hon lyfter fram att skolan har en fantastisk personal där alla har en positiv framåtanda med ett sort engagemang. Nästan alla lärare är behöriga i sina ämnen. De som är obehöriga går lärarlyftet. Fortsätter att jobba för en bättre arbetsmiljö. Samverkan skola- fritids? Samverkan F-klass år 1 Susanne bekräftar lokalbristen och det dilemma som det medför. Ständiga omflyttningar i verksamheten gör att en pedagogisk kontinuitet uteblir. Kompetensutveckling: kommunövergripande projekt är bra men behov finns att utveckla den egna skolans behov. Vill fortsätta att utveckla undervisningsprocessen. Utvecklingsfrågor som rektorerna lyfter fram Elevinflytandet i lärandet Formativt lärande Utvecklingsområden på Djurås skolan:    Fortsätta arbetet med ”Välskött skola”. Undervisningsprocessen: Planering-genomförandeåterkoppling-bedömning Utveckla samarbetsformer mellan skola, fritidshem och förskoleklass för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. (Lgr 11 kap 2:5) Anslå rastvärds schemat så att eleverna vet vem de ska ta kontakt med om något händer ute på skolgården. Övriga frågor Stort behov av underhåll på skolan! Trafiksituationen vid parkeringen och bussanslutningarna är ett bekymmer. Politiker ska se över den trafikplan som är framtagen.