1. No category

NATURRESERVAT
N
Reservatsgräns
Matsmyran
Väg
Koppsele är en gammal boplats, ett viste, där samer levt i
generationer. I slutet av 1800-talet bodde tre renskötarfamiljer
här i timmerkåtor. Runt omkring fanns minst nio stolpbodar
och ett par stallar för getter.
Stig
M
at
Koppsele
Bölevallen domänreservat
sb
er
gs
Sameviste
av
an
Tallskog
Granselelandet
Sjöar och vattendrag
Koppsele låg inom lappskattelandet Gransele. Ett lappskatteland var ett
område som nyttjades av en eller ett par samiska familjer. Det här landet
finns med redan på Jonas Persson Geddas karta från 1671. Då hette det
Nuskulusoiwe, samiska för Fnöskberget, Malå kommuns högsta berg.
Landet sträckte sig över både Vindelälvens och Malåns dalgångar, med
Fnöskberget i mitten. På kartan från 1671 ser man ett viste vid Malån
ungefär vid Koppsele. Det kallades då Puelem Kidde, eller Brändvallen.
Där bodde samen Mårten Anundsson.
Våtmark
Parkering
Bro
M
al
Mörttjärnen
ån
Rastplats
Hemnäs
Rölleka
Achillea millefolium
Timmerkåtan i Koppsele
Eva Caisa Jonsson framför sin
timmerkåta i Koppsele.
Gåbruokrássie
Fnöskträsket
0
200
400
600
800
1000 m
Naturreservatets syfte: bevara områdets kulturmiljöhistoriska värden.
Inrättande: Koppsele blev domänreservat 1966 och naturreservat 1997.
Storlek: 45 ha.
Förvaltare: Länsstyrelsen i Västerbottens län,
tel. 090-10 70 00, www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.
Markägare: Sveaskog.
Lars Sjulsson
Lars Sjulsson framför vistet
i Koppsele, där det på
1930-talet nästan inte fanns
några byggnader kvar.
Blåklocka
Campanula rotundifolia
Beälluokrássie
Foto: K.B. Wiklund.
1900. Nordiska museet
Iednamesuöjjiedáhvuon ulmieh: várjjalit kultuvrrabyjrrasuv jah histårjan árvuojde.
Tseggeme: Gåbbasuvvane domänsuöjjiedáhvuone sjaddij 1966 jábiesne jah
iednamesuöjjiedáhvuone 1997 jábiesne.
Sturradahka: 45 ha.
Tjuodtjuotiejjie: Västerbottenan lienastïvrra,
tel. 090-10 70 00, www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.
Iednamiejgáde: Sveaskog.
Månlåsbräken
Botrychium lunaria
Foto: Ernst Manker.
1937. Nordiska museet
Paret Sjulsson
Lássiegadtsagadtje
Vistet blir öde
Lars och Anna Sara Sjulsson
ror på Malån från torpet
Setsele till det gamla vistet
Koppsele.
Foto: Ernst Manker.
1936. Nordiska museet
Koppsele var huvudvistet
I slutet av 1800-talet fanns sju olika visten inom lappskattelandet, som då
nyttjades av familjerna Jonsson, Strömberg och Stenvall. Koppsele var det
största och viktigaste vistet. Familjerna förde hit sina renar på vårens
skarföre från vinterbetesmarkerna i kustlandet.
Under sommaren betade renarna inom olika delar av lappskattelandet.
Familjerna flyttade mellan olika visten, och några renar bar de saker som
behövdes. Periodvis mjölkades vajorna (renkorna) flera gånger per dygn.
Renost var en viktig handelsvara.
Till hösten återvände man till Koppsele. Här förvarades ackjor
(renslädar), tältkåtor och allt annat som behövdes för den långa
flyttningen till kustlandet.
Under senare delen av 1800-talet delades skogarna upp mellan olika ägare.
De som bott i Koppsele tvingades flytta och skaffade sig egna torp för att
slippa råka ut för samma sak igen. Kåtorna och bodarna spreds till olika
ställen och platsen blev öde. Eftersom gräsmarkerna användes för slåtter
växte Koppsele inte igen, som de flesta andra visten. När platsen blev
domänreservat 1966 flyttades en kåta och två stolpbodar tillbaka. Nu är
Koppsele ett omtyckt utflyktsmål, och en friluftsgudstjänst har hållits här
varje sommar sedan mitten av 1960-talet.
Värdefulla ängsmarker
En del av gräsmarkerna i Koppsele har bevattnats med hjälp av ett dike från
Koppselebäcken. Det var den bästa slåttermarken. Mellan kåtan och bodarna
finns torrare och magrare ängar som trampats och betats av såväl renar som
getter. Här ser man sommartid vanliga ängsväxter som blåklocka, rölleka och
olika fibblor. Där finns också ovanligare arter som höstlåsbräken och
månlåsbräken. Det är ett biologiskt kulturarv, som visar att markerna
hållits öppna sedan lång tid tillbaka.
Inom reservatet är det förbjudet att:
§§ framföra motordrivet fordon i terrängen
§§ tälta
§§ elda
§§ störa djurlivet, t.ex. genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla
sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än hundra meter
§§ bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående
och omkullfallna träd och buskar
§§ plocka eller insamla växter eller växtdelar, mossor, lavar och svampar,
med undantag av bär och matsvamp
§§ fånga och insamla ryggradslösa djur
§§ medföra okopplad hund eller annat husdjur
§§ uppsätta tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift
§§
Suöjjiedáhvuosne ij leäh lúhpie:
§§ fevrret motåvrrafievruojde iednamisne
§§ telttet
§§ dúllet
§§ hieriedit divrijde, bujkalvis biessiemuorijde guohtsat jalla ájgguot rájvváje
jalla biejuogissa lahkanit guh 100 m
§§ dåjjiet úksijde, veärddiet jalla jietjá vuöhkiene beäjsstiet jiellije, jábma
muorijde nåvváj guddajde jah beässtagijde
§§ tjåggiet sjadduojde jalla sjadduoúsijde, derfijde, vistijde jah guobbarijde,
daj baldasne eäh leäh muörjieh jah bårrameguobbarh
§§ bivddiet jah tjåggiet divrijde majddie eäh adnieh tjyvvalguv
j jalla jietjá juhtasuv
§§ buökttiet luovas bienjuv
§§ tsegget dábluov, plakáhtuv, affisjuv, sjildduv jalla tjálatjit
§§
Sáddarve leä båries urruomesijjie, geäddie, gússnie sámieh
leäh buolvijde vyössame. 1800-låhkuon gietjiesne gulbma
båtsuojsämij fuölkieh dássnie urran dïmbargúdijne.
Bijrra gieddiev úhtjijmust åkttsie ájtieh lijjen jah akth
gådieh gájtsijde.
Nusskalisåjvvie
Sáddarve guvlij Kránasuvvanen vierruolánddije. Aktta jalla gelle
sámiefuölkieh dáhvuov ednen máb guhtjuotuvvij vierruolánddane.
Dáhta lándda juo Jonas Persson Geddan kártasne gåvdnij 1671.n
rájieste. Daj bälij namma lij Nuskulusoiwe, Málágen kommuvnan
jillijmus várrie. Lándda Vyöddalen jah Málágen vumadahkij
gugguolde jåkssá, gússnie Nusskalisåjvvie leä guövddielisne.
Kártasne jábien 1671 vuejdneh gieddiev Málágen bieliesne várgga
Sáddarvisne. Buölliemegeäddiene daj bälij guhtjuotuvvij gússnie
Mårten Anundsson sábmiene urruoj.
Sáddarve lij åjvviegeäddie
1800-låhkuon gietjiesne lijjen tjijttja sierra gieddieh vierruolándasne,
majddie Jonssonen, Strömbergen jah Stenvallen fáruoh ävkken.
Sáddarve lij stuorájmus jah újvijmus geäddie. Fáruoh buektten sijjan
butsijde dehke gijđan tjarvasne mieran guohtuomelándaste.
Giessiek butsh guhtan vierruolándan uvmassie guohtuomesijjijne.
Fáruoh júhten uvmassie geddij gesskije jah gelle råntjuoh
därbbegijde guedden. Búhtjiemeájgiev álduojde búhtjen gellen
bálien jijjabejvijde jah vuostáh lijjen vijkkalis åssásh.
Tjakttjak Sáddarvissa mähttsen ruapttuode jah dássnie vuerkken
gierietsijde, låvdgúdijde jah gájkka máb dárbahijjen meälggadis
júhtiemen uvdaste mierrije.
Geäddie ávtts báhtsá
1800-låhkuon gietjien bálieste miehtsieh uvmassie iejgádijde
juögietuvvan. Sáddarven viesádh tjuovvarijjen erijde juhtájit jah
jijtjase stubatjijde skåhvat vaj biessat såmmá nágguo galggá ekt
villie sjaddat. Gådieh jah ájtieh sållánin uvmassie sijjijde jah die
geäddie ávtts bätsij. Dan dehte gieddieh slájjuone adnietuvvan idtjij
die Sáddarve muoruoh guh jietjáh gieddieh. Gåssie sijjie
domänsuöjjiedáhvuone sjaddij 1966 jábiesne gåhtie jah guektte
ájtieh buektten ruapttuode. Dállie Sáddarve leä múrrieds
mannuomåhkkiene jah dádnie ulgguone leä Júbmielendievnuov
1960-låhkuon gaskaste adnáme.
Ájnas gieddieh
Vissies Sáddarven geddijste leä bálátahkan tjađđa juhkaste
tjähtsetuvvame jah sjedden áj buerijmus slájjuogeäddiene. Gådien
jah äjtij gaskasne jaggarubba gieddieh leäh gússnie áj butsh jah
gájtsh leäh dyölbmame jah guhtame. Giessieájgiesne vuöjdniebe
sahtie geäddiesjadduojde guh beälluokrássie, gåbruokrássie jah
uvmassie gårjjiekrásieh. Dassnie leä áj vuorják sjadduotjierdh guh
tjakttjagadtsagadtje jah lássiegadtsagadtje. Dáhta leä biologijjan
kultuvrraárbbie máb vuösiete gúktie gieddieh meälggade dáhta
bálieste tsaggatuvvame.
LÄNSSTYRELSEN
Text: Skogsfrun. Översättning Henrik Barruk, Barruk konsult. Layout, illustration och produktion: Enetjärn Natur AB 2012
Välkommen till Koppsele!
Buerestbåhtieme Sáddarvissa
Tavlans plats