Årsredovisning 2014
Årsredovisning Orust kommun 2014 Årsredovisning 2014 1 Orust kommuns årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Välkommen att ta del av Orust kommuns årsredovisning för 2014. Årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för godkännande. Årsredovisningen inleds av den avgående och tillträdande kommunstyrelse ordförande samt kommunchefen som sammanfattar året. Därefter följer förvaltningsberättelsen som innehåller en översikt över kommunens utveckling, faktorer som påverkar den och andra väsentliga händelser. I förvaltningsberättelsen redovisas övergripande målavstämning, sammanfattande finansiella analyser och personalredovisning. De finansiella rapporterna innehåller dels en redogörelse för kommunens ekonomiska utfall, finansiering och ekonomiska ställning vid årets slut, men även en sammanställd redovisning för koncernen där Stiftelsen Orustbostäder ingår. Årsredovisningen avslutas med verksamhetsberättelser, vilka redogör för verksamheternas arbete och händelser under året, kommentarer till budgetavvikelser samt ett urval av verksamhetens mål och nyckeltal. Innehåll Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året ........................................................................................... 2 Kommunchefen sammanfattar året ................................................................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................... 5 Faktorer som påverkar vår utveckling ................................................................................................................ 6 Måluppfyllelse .................................................................................................................................................. 17 Finansiell analys kommunen ............................................................................................................................ 20 Finansiell analys koncernen .............................................................................................................................. 24 Personalredovisning ......................................................................................................................................... 26 Räkenskaper ............................................................................................................................................... 28 Resultaträkning ................................................................................................................................................ 29 Kassaflödesanalys ............................................................................................................................................ 30 Balansräkning ................................................................................................................................................... 31 Noter kommunen ............................................................................................................................................. 32 Redovisningsmodell .......................................................................................................................................... 34 Redovisningsprinciper....................................................................................................................................... 34 Driftsredovisning kommunen ........................................................................................................................... 37 Investeringsredovisning kommunen ................................................................................................................. 39 Noter koncernen ............................................................................................................................................... 42 Verksamhetsberättelser .............................................................................................................................. 44 Kommunens organisation ................................................................................................................................ 45 Politisk verksamhet och revision ...................................................................................................................... 46 Överförmyndarnämnden .................................................................................................................................. 47 Kommunstyrelseförvaltningens stab ................................................................................................................ 48 Förvaltningsområde lärande ............................................................................................................................ 51 Förvaltningsområde omsorg ............................................................................................................................ 57 Förvaltningsområde samhällsutveckling .......................................................................................................... 63 Miljö‐ och byggnadsnämnden .......................................................................................................................... 68 Vatten och avlopp ............................................................................................................................................ 72 Renhållning ....................................................................................................................................................... 75 Fjärrvärmeverk ................................................................................................................................................. 77 Omslagsbild: Ängås skola år f-3 2 Orust kommuns årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året Ett år med flera val Nu är det dags att summera mitt sista år som kommunalråd. År 2014 utropades i Sverige till supervalåret och de två valen satte prägel på året. Det politiska arbetet var intensivt under hela året både med val och med det löpande arbetet. Den lokala politiken är av högsta intresse för allmänheten. Under året startade webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden och många väljer att se sammanträdena antingen i direktsändning eller i efterhand. Dessutom är det många som klickar in på vår webb och läser om det politiska arbetet som beslut, kallelser med mera. Andra goda kontaktytor med våra väljare är exempelvis Träffpunktsmöten som hålls på olika platser i kommunen. Vi samverkar i många olika organisationer. I Södra Bohuslän turism AB arbetar kommuner tillsammans med näringslivet för att öka antalet besökare till Bohuslän. Omsättningen från turismen ökade 2013 och med tanke på den fina våren och en riktig varm sommar kommer nog siffrorna för 2014 att vara positiva. Vi samverkar med Tjörn och Stenungsunds kommuner (STO) inom flera olika områden som konsumentrådgivning, energirådgivning med mera. Det hände mycket på det kulturella området med bland annat besök i Mollösund av ångaren Bohuslän som var ute på sitt 100-årsjubileum. Orustdagen i juni lockade stor publik och Peter LeMarc tog emot Orusts Stora Evert Taubepris. Det går inte att sammanfatta året utan att nämna Henåns skola. Under hela året arbetade vi intensivt med både juridiska frågor och planläggning som lade grunden till att det praktiska arbetet för att återställa skolan kan komma igång våren 2015. Kostnaderna för Henåns skola, tillsammans med ökade kostnader för omsorg, gör att vi tyvärr summerar sista raden till minus 25,3 miljoner kronor. Vår organisation, politiker som tjänstemän, arbetar hårt och vi har viljan att utveckla Orust. Jag vill avsluta med att tacka för många intressanta och spännande år i kommunalpolitiken samt önska mina efterträdare lycka till. Framåt uppåt Vi står i dörröppningen av en ny mandatperiod. Från och med årsskiftet blir jag kommunalråd och jag ser fram emot fyra år där vi tar rejäla kliv framåt och uppåt. För att vi ska bli en framgångsrik kommun måste vi arbeta intensivt med interna förbättringar och skapa en ökad dialog med dem som använder våra kommunala tjänster. Vi måste få igång fler byggprojekt som ger fler bostäder. Det gäller både lägenheter och villor. Vi bygger om, till och renoverar skolor och förskolor i Henån, Varekil och Svanesund. Båten havet och miljön är tre ord som är starkt förknippat med Orust. Därför ska vi fortsätta vårt strategiska arbete med miljöfrågor som renare hav och en förnuftig användning av mark och luft. Orust är ledande i Sverige när det gäller solceller och solenergi, men vi kan bli bättre inom fler områden. Undersökningar görs under senvintern 2015 för att utreda förutsättningar för strömmande energi i havet, under samma period testas el-bussar i linjetrafik. Båten och havet symboliserar både fritid och arbete. Vi behöver förstärka förutsättningarna för nya företag att etablera sig och växa genom samverkan med näringslivet. Etablerade näringar, till exempel inom marina sektorn liksom turismen behöver också ges förutsättningar för att utvecklas Vi deltar i flera viktiga nätverk som turism via vårt turistbolag och vi utreder hur STO-kommunerna kan få bättre infrastruktur i samverkansprojektet Nordvästsvenska initiativet. Vi samverkar också i kommunalförbundet Fyrbodal i frågor som utbildning och samhällsutveckling. Denna samverkan är nödvändig för att få Orust att växa. Jag kommer också att arbeta för en ökad medborgardialog. Vi ska bli bättre på att leverera service och ha ett bra bemötande. Vi har goda förutsättningar för att skapa en positiv utveckling, öka befolkningen och antal besökare till vår kommun. Nu är det upp till oss att dra nytta av dem. Kerstin Gadde (s) Lars-Åke Gustavsson (-) 3 Kerstin Gadde (S) och Lars-Åke Gustavsson (-) Orust kommuns årsredovisning 2014 Kommunchefen sammanfattar året När jag sammanfattar ännu ett år som kommunchef i Orust, så slås jag över hur mycket spännande som händer i våra verksamheter. Tempot är högt och viljan till förbättringar är stor i organisationen. Ett val är avklarat med en ny politisk majoritet som resultat. En hel del av det övergripande arbetet har handlat om att skapa tydligare strukturer och ansvarsområden, att lyfta fram kvalitetsarbetet och utveckla ledarskapet. Vi lägger ett stort arbete på att få ekonomin i balans. Under hösten fick jag i uppdrag att förbereda en visionsprocess som ska genomföras under 2015 och som ska leda fram till en politiskt beslutad vision. Albert Einstein har uttryckt att; ”en vision utan verkställighet är en hallucination”. Vår kommande vision ska inte bli en hägring i öknen. Den ska leda till mål och handlingsplaner som inspirerar och engagerar. En viktig del i vårt arbete är stärka våra chefer och medarbetare i att bli ännu tryggare i att leda och utveckla – att verkställa genom att pröva nytt och utmana oss själva. Under året har våra chefer genomgått utbildning i Utvecklande Ledarskap – UL. Nästa steg sker under våren 2015 då UL ska implementeras i vardagen i hela organisationen. Cheferna får också ytterligare insatser och handledning i att utveckla sitt ledarskap. Kommunen blev i november medlem i EU-nätverket Sweden Emilia Romagna Network – SERN. Genom detta får vi möjlighet till projektsamarbeten och erfarenhetsutbyten inom ett flertal områden såsom lokal och regional utveckling, välfärd, utbildning, miljö, entreprenörskap med flera. Ett livskraftigt och brett näringsliv är avgörande för en positiv utveckling av kommunen, såsom fler företag, arbetstillfällen och en positiv befolkningsutveckling. Det är glädjande att flera processer som har i syfte att stärka näringslivet på Jan Eriksson, kommunchef Orust initierades under året. Här följer några exempel. För att förbättra och konkretisera samarbetet mellan Orust kommun och företagen så inleddes uppdraget med att ta fram en näringslivsstrategi under våren. Detta ska ske i samverkan med företagarna. Målet är att strategin ska beslutas av fullmäktige under hösten 2015. En viktig faktor för näringslivet är bra infrastruktur och goda kommunikationer. Detta är också orsaken till att Nordvästsvenska Initiativet bildades under 2014. Företagare, politiker och tjänstemän i Stenungsund, Tjörn och Orust kommuner har efter initiativ från företagarna gått samman för att kunna driva en mer kraftfull påverkan gentemot andra myndigheter och organisationer som hanterar och beslutar om hur infrastrukturen utvecklas. Handlingsplanen ”Ett enat Bohuslän” innebär att Bohusläns kommuner, Turistrådet Västsverige och turistorganisationer går samman för att bidra till att stärka besöksnäringens utveckling. Planen pekar tydligt ut ansvar och åtaganden för samtliga parter. Det är ett angenämt uppdrag att få vara kommunchef i Orust, med så många kunniga och engagerade medarbetare som varje dag gör ett utmärkt jobb för de vi är till för - medborgarna. Vi har en del tuffa och samtidigt spännande utmaningar framför oss i vårt fortsatta gemensamma arbete med att göra Orust till en attraktiv plats att bo, leva och arbeta i. Och jag är tacksam över att få vara en del av det. 4 Årsredovisning Orust kommun 2014 Förvaltningsberättelse 5 Ångaren Bohuslän firade 100 år och anlöpte ångbåtsbryggan i Mollösund den 27 juni 2014. Årsredovisning Orust kommun 2014 Faktorer som påverkar vår utveckling Ekonomi Efter en stark avslutning på fjolåret utvecklades svensk ekonomi förhållandevis svagt 2014. Det främsta skälet var en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Internationell konjunktur i otakt Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland backade arbetslösheten till mer normala nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent. Innan finanskrisen var arbetslösheten ungefär 7,5 procent. I Storbritannien, som är en viktig svensk exportmarknad har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. I Finland backade BNP med närmare 1,5 procent samtidigt som BNP i Danmark bara växte marginellt. Även i Norge försvagades tillväxten något, men låg ändå på 2 procent. Från 2015 förväntas tillväxten i Danmark och Finland succesivt förbättras. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan – offentlig konsumtion växer bara marginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent. Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och den framtidstro som verkar saknas håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva penningpolitiken. Svensk ekonomi Sysselsättningen och arbetade timmar fortsatte att öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på nästan 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent 2014 och 2015. Främst tack vare ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten och en relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. År 2014 gav utrikeshandeln inte det bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi som man hade hoppats. Även 2015 ser ut att bli ett år med svag export. Även importen hålls tillbaka. Men det finns också positiva indikationer. Omdömet om nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är relativt gott, dock inte högre än ett normalår före finanskrisen. utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000talet. Mellan 2005 och 2013 växte hushållens reala disponibla inkomster med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period ökade hushållens konsumtionsutgifter med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande steg därmed mycket kraftigt. SKLs bedömning är att konsumtionen ökar något snabbare än inkomsterna 2015 och att sparkvoten sjunker något. Kommunernas ekonomi Trots att resultatnivån varit god i kommunerna under de senaste åren brottas ändå en del kommuner med negativa resultat. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25 kommuner legat under nollan. På motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat som överstigit 2 procent av skatter och bidrag. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Anpassningsbehov som följer av en befolkning som blir äldre, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till de krav som följer av statliga reformer. Asyl- och flyktingmottagandet är i grunden ett statligt ansvar och kommunernas åtaganden ska därför finansieras av statliga ersättningar. I vissa fall saknar insatserna en motsvarande ersättning. I andra fall, där ersättningar finns, ersätts inte merkostnader. När kommunerna har ett större mottagande blir luckorna i ersättningssystemet tydligare. För de flesta kommunerna innebar de demografiska förändringarna ökade resursbehov med ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Under åren 2013-2014 ökar det mer och förväntas de kommande fem åren att bli 1,2-1,3 procent per år. Det är inom grundskola, förskola och hemtjänst som kostnaderna förväntas öka rejält. Inom hemtjänsten upplever främst kommuner i glesbefolkad region (75 procent) ett stort tryck. Som en följd av ökade behov och uteblivna tillfälliga statliga tillskott minskar resultaten kraftigt i kommunerna 2014 och ytterligare något 2015. Orust kommuns ekonomi För andra året i rad redovisade kommunen ett negativt resultat. Underskottet uppgick till minus 25,3 miljoner kronor. Nämndernas verksamheter hade en negativ budgetavvikelse på minus 65,1 miljoner kronor. Åtgärder och merkostnader för att Henåns skola inte var i bruk uppgick till minus 26,9 miljoner kronor mot budget och förvaltningsområde omsorg redovisade ett utfall på minus 28,6 miljoner kronor mot budget. Nettoinvesteringarna uppgick till 123,6 miljoner kronor. Bland de större investeringarna kan nämnas Ängås, Varekils och Henåns skola. Den privata konsumtionen utvecklades svagare i slutet av året än beräknat. Hushållens inkomster har 6 Årsredovisning Orust kommun 2014 Resultatet för koncernen uppgick till minus 17,8 miljoner kronor. Det var 17,4 miljoner kronor sämre än föregående år (-0,4 mkr). Stiftelsen Orustbostäder redovisade ett positivt resultat om 7,5 miljoner kronor. Orusts finansiella profil Orusts finansiella utveckling jämfört med andra kommuner i Västra Götalands och Hallands län (55 kommuner) mäts i den finansiella profilen som KFi (kommunforskning i Väst) tar fram årligen. Den finansiella profilen mäter hur kommunerna befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under åren 2011-2013. De fyra perspektiven som mäts är lång- och kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Den heldragna linjen i spindeldiagrammen intill visar de olika poäng som kommunen fick för varje enskilt nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Vi har tre finansiella profiler för Orust kommun för åren 2011-2013. Då kan vi översiktligt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länen. Orust uppvisade en klart svagare resultatutveckling mellan åren 2011 och 2013 och ett klart svagare resultat under 2013 jämfört med snittet i länen. Kommunen hade 2013 det tredje svagaste resultatet i länen. Orust hade under åren 2011-2013 en total investeringsvolym som var klart högre jämfört med genomsnittet i länen. Bara åtta kommuner i de båda länen investerade för mer under perioden. Soliditeten beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklats. Orust hade 2013 en soliditet som var svagare än snittet i länen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till minus 6 % för Orust jämfört med genomsnittet som uppgick till 7 %. Orust försämrade sina poäng i samtliga fyra perspektiv i den finansiella profilen. Förklaringen till detta var att poängen för följande nyckeltal försvagades om man jämför 2011 med 2013: resultat före extraordinära poster genomsnittligt resultat under de tre senaste åren skattefinansieringsgraden av investeringar soliditen Mot detta ska ställas att endast nyckeltalet kassalikviditet förbättrades. Övriga tre nyckeltal i profilen var oförändrade vid en jämförelse mellan första och sista året. Trots skatteökning med 50 öre för 2013, redovisade Orust ett negativt resultat. Kommunen ligger långt ifrån vad som betraktas som god ekonomisk hushållning och det finansiella läget är ansträngt. 7 Årsredovisning Orust kommun 2014 Befolkningsutvecklingen Vi hade 15 054 invånare i december. Det var 18 invånare fler än föregående år. Det föddes några fler barn under året (119) jämfört med föregående år (112). Fler invånare avled 2014 (169) än 2013 (134). Det som framförallt skiljer 2014 jämfört med 2013 var att det flyttade in fler invånare än som flyttade från Orust. Näringslivet Totalt fanns det 2 026 registrerade företag i kommunen vid årsskiftet, vilket är en ökning med 49 stycken sedan förra årsskiftet. Det startade 101 nya företag under året (115 st 2013). Företagen är fördelade på en mängd olika branscher. Jordbruk, skogsbruk och fiske dominerar, troligen på grund av att många äger jord- och/eller skogsfastighet. På andra plats återfinns företag inom byggverksamheten. Därefter finns företag inom handel och tillverkning. Även företag med verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är vanligt förekommande på Orust. Under året arrangerades sju frukostmöten för företagare på ön. På det årliga frukostmötet i samband med Öppna varv samlades närmare 80 personer för att bland annat lyssna till börsanalytikern Peter Malmqvist. Precis som andra kommuner utanför storstadsregionerna har Orust en utflyttning av ungdomar i åldern 18-24. Så har det varit under lång tid eftersom många flyttar för studier eller arbete. Vår utmaning är att locka tillbaka utflyttarna i ett senare skede. I slutet av 80-talet och början av 90-talet byggdes det mycket, vilket bidrog till hög inflyttning i just den åldern. Ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål var att öka andelen helårsboende. Målnivån var att antalet invånare skulle vara 15 100 i slutet av 2014. Målet nåddes inte, men viktigt arbete gjordes som beskrivs i denna årsredovisning, för att främja inflyttningen och bibehålla invånare. I den senaste tillgängliga befolkningsprognosen för Orust förväntas befolkningen minska under de närmaste åren fram till år 2020, därefter vara oförändrad eller möjligen öka under några år innan en ny period av minskning åter väntas runt år 2030. Befolkningsutveckling prognos 2012‐2032 Omställningskontoret+ är ett projekt som finns för att öka tillväxten i näringslivet, bland 18 kommuner i Västra Götaland. Projektet finansierades med offentliga medel och startade i samband med SAAB:s konkurs och pågick under åren 2012-2014. Flera av våra företag har tagit del av företagsutvecklingsinsatser och stöd vid ägarskiften. Ett annat projekt som omställningskontoret drev under hösten var utbildning av företagslotsar. Projektet syftade till att ge olika befattningshavare i kommunen kunskaper i vad företag behöver för olika tillstånd, kunskap och information om. Fyra medarbetare diplomerades efter utbildningen. Företagarna delar varje år ut utmärkelsen Årets företagare. I början av maj tilldelades Reine Josefsson BK Invest utmärkelsen Årets företagare på Galan 14. Galan är ett samarrangemang mellan kommunerna Orust, Stenungsund, och Tjörn samt företagarna i de tre kommunerna. Madelene Holmström och Erik Lyräng, Bryggvingen och Lyröns Fisk & skaldjur tilldelades på samma gala utmärkelsen årets unga företagare. Samspelet, ett spel där företagare och företrädare från kommunen sett i olika situationer och måste ta ställning till olika problem genomfördes. Synpunkterna från speldagen tillsammans med de punkter som togs fram för ett par år sedan i projektet Förenkla helt enkelt ska arbetas in i ny näringslivsstrategi. Går det att utvinna elkraft ur strömmande vatten och finns det förutsättningar i vattnet kring Orust? Orust tillsammans med Fyrbodal och ett par andra Bohuskommuner arbetar med frågan. Orust deltog i ett stort symposium i Smögen där energifrågor var ett genomgående tema. I slutet av året hölls ett möte med Göteborgs universitet för att planera för mätningar av strömförhållanden på ett par platser utmed kusten. 8 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ombyggnaden av väg 160 mellan Säckebäck och Varekil blir en viktig förutsättning för att snabbt och säkert kunna pendla och köra söderut. Trafikverket har på nytt skjutit fram byggstarten. Kommunen har erbjudit sig att förskottera kostnaderna för att ombyggnaden skulle kunna tidigareläggas. Orusts Sparbank och Västra Götalandsregionen har erbjudit sig att finansiera räntekostnaderna under förskotteringen. Arbetet med vägen beräknas börja först under 2017/2018. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt i Sverige har sysselsättningen stått emot och utvecklats överraskande bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Födda utanför Europa svarar för ett betydande tillskott till arbetskraften och sysselsättningen. På sikt är det naturligtvis bra om det finns en efterfrågan i ekonomin som är tillräckligt hög för att omvandla potentiellt sysselsatta till faktiskt sysselsatta. På kort sikt har efterfrågan bara klarat av att hålla arbetslösheten oförändrad, den har bitit sig fast runt 8 procent på riksnivå. Arbetsförmedlingen får in allt fler lediga jobb. Antalet arbetslösa har minskat, främst bland personer med korta inskrivningsperioder. Arbetslösheten på Orust fortsatte att vara förhållandevis låg även under 2014 (4,5 %) jämfört med regionen (7,6 %) och riket (8,1 %). Anledningen är stora arbetsplatser i närområdet samt småskaligheten, nyföretagande och variationen på näringslivet. För ungdomar i åldern 18-24 år var 7,8 % arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten bland unga var lägre än föregående år och lägre jämfört med regionen (13,0 %) och riket (14,8 %). Andel arbetslösa december 2014 av arbetskraften (öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd) Ålder Riket % Västra Götalands Orust % län % 16-64 år 8,1 (8,7) 7,6 (8,3) 4,5 (4,9) 18-24 år 14,8 (17,2) 13,0 (15,6) Siffrorna inom parantes är 2013 års siffror. I Västra Götalands län var det sex kommuner som hade lägre arbetslöshet än Orust i både åldern 16-64 år och ungdomar 18-24 år. Flertalet av kommunerna återfinns inom vårt närområde. År 2014 var det några fler kommuner som hade lägre arbetslöshet än oss bland ungdomar jämfört med 2013. Feriearbeten fyller en viktig funktion för en fungerande arbetsmarknad konstaterade Sveriges kommuner och landsting efter att kommunerna lyckats skapa 78 000 feriearbeten åt ungdomar under året (83 000 år 2013). Orust kommun anordnade 102 feriearbeten jämfört med 124 året innan. Det var färre ungdomar som sökte praktikplats jämfört med föregående år. Kommunen kunde erbjuda samtliga ungdomar som sökte en plats. 7,8 (9,6) Antal öppet arbetslösa 206 (221) Antal deltagare i program 114 (135) 33 (34) 27 (40) bekymrade över den knappa tillgången på utbildad arbetskraft. Andelen inskrivna arbetslösa som tillhör grupper med svag ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga, från cirka 65 procent 2014 till närmare 75 procent 2016. En orsak är att det sker ett stort tillskott av utrikes födda i arbetskraften. Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. På lite längre sikt innebär dock detta ett tillskott till arbetskraften som är nödvändigt för att vi ska kunna öka sysselsättning en. Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av år 2016. Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent av arbetslösheten. Arbetsförmedlingens prognos är mer försiktig och spår en arbetslöshetsnivå på 7,9 procent år 2015 och 7,7 procent år 2016. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, såväl privata som offentliga aktörer. Många av jobben kommer inom offentlig sektor. Dock är de offentliga arbetsgivarna Feriepraktik Kaprifolgårdens kök sommaren 2014 9 Årsredovisning Orust kommun 2014 Bostads- och verksamhetsmarknaden Äganderätten av bostäder är en dominerande boendeform på Orust. Det finns ett stort behov av hyresrätter. Stiftelsen Orustbostäder har cirka 1 500 sökande i sin bostadskö. Det är viktigt att bygga nya hyresrätter för att stimulera inflyttningen till kommunen. Stiftelsen Orustbostäder har som mål att hålla en nybyggnadstakt på 10-30 lägenheter per år. Boendesituationen % Källa SABO och SCB år 2013 Småhus, äganderätt Hyresrätter allmännyttan Specialbostäder (student- och äldreboende) Hyresrätter övriga Bostadsrätter Kommunala bostadsområden Varekil, Tegen 4 Svanesund Ellös, Husebybergen Orust riket 76 12 3 40 17 5 7 2 16 22 Tomter för enbostadshus 20 1 19 Henån Summa 40 tomter/hus Kommunala verksamhetsområden Ellös, Slätthult Varekil Summa Turismen År 2013 var det 136 582 gästnätter för samtliga kommersiella boendeformer (hotell, stugby, vandrarhem och camping). Orust stod för cirka 28 procent av de totala antalet kommersiella gästnätter i södra Bohuslän. Sommarmånaderna, juni-augusti stod för cirka 62 procent av det totala antalet gästnätter på Orust. På Orust omsatte turismen uppskattningsvis 919 miljoner kronor år 2013. Turismen skapade också sysselsättning motsvarande 659 årsverken. Sommarens väder bidrog till ännu en turistsäsong med mycket besök. Någon utförlig statistik finns inte ännu för året. Dock rapporteras det om 1 000 fler resenärer till Käringön i juli jämfört med föregående år. Turistbyrån hade något färre besök (26 613) än året innan (26 870). Däremot var det fler besökare som använde e-post (4 973) och turistsidorna på vår webbplats var välbesökta. I klara planer för privata aktörer finns cirka 220 bostadstomter, varav 70 stycken i Kungsviken, 110 i Nösund, 11 i Tegen 3 i Varekil, 10 i centrala Ellös och 20 i Kårehogen strax utanför Ellös. Tabellen visar att kommnen erbjuder 40 bostadstomter för enbostadshus och 7 tomter för flerbostadshus med totalt cirka 150 lägenheter. I pågående planer (både kommunala och privata) finns cirka 650 bostäder planerade. De flesta av dessa bostäder återfinns i Henån och Svanesund, men även i Slussen, Säckebäck, Mollösund och Tuvesvik. Kommunen erbjuder 21 verksamhetstomter för företagare i Ellös och Varekil. Efterfrågan är för tillfället inte stor på tomterna. I en jämförelse med kranskommuner konstateras att priset på tomten, läget och kommunikationer är avgörande faktorer för efterfrågan. Våra grannkommuner har i flera fall både ett lägre pris och ett bättre läge, vilket gör att företagare väljer att etablera sig i dessa kommuner istället för på Orust. Tomter för flerbostadshus 1 tomt, ca 8 lägenheter 4 tomter, tot minst 100 lägenheter 2 tomter, totalt ca 40 lägenheter 7 tomter med ca 150 lägenheter Tomter 13 8 21 Försäljning Pågår Pågår Pågår Påbörjas 2015 Försäljning Pågår Pågår Det kom betydligt fler fransmän på besök än tidigare år. Anledningen torde vara att kriminalberättelserna om Fjällbacka har blivit populära i Frankrike. Förfrågningar om båtturer och även att hyra en egen liten motorbåt var många. Behovet av ställplatser är tydligt. Friluftsliv och fiske lockar många besökare. Det var även ett stort intresse av pilgrimsleden. Turistbyråns cykeluthyrning var mer bokad än året före. I framtiden finns det potential att hyra ut fler cyklar. Årets turistföretagare som utses av Södra Bohuslän Turism AB blev Gun-Britt Svensson och Rolf Arvidsson från Göksäter. Orust antog tillsammans med övriga kommuner i Bohuslän ett gemensamt dokument, ”Ett enat Bohuslän”. Omsättningen i turistbranschen ska fördubblas till och med år 2020. Bohuslän är ett av de 10 Årsredovisning Orust kommun 2014 prioriterade områdena som regeringen pekat ut. För att klara målet har Bohusläns kommuner gått samman i ett enat Bohuslän. Vårt turistbolag Södra Bohuslän Turism AB står för mycket av de marknadsföringsinsatser som sker i området. Under 2014 har några områden speciellt lyfts fram som outdoor activities och skaldjur. Kommunen hade en stor roll i evenemanget Öppna Varv genom att ordna ett antal bryggor så att mässområdet i Ellös kunde ta fler båtar. Årets mässa var en succé med över 20 000 besökare. I juni anlöpte ångaren Bohuslän Mollösund som ett led i ångarens 100-jubileum. Inbjudna gäster från bland annat föreningslivet deltog under båtfärden. På Orustdagen delades Orusts Stora Evert Taubepris ut, inför cirka 1 000 besökare. Årets pristagare blev Peter LeMarc. En populär pristagare som skapade uppmärksamhet i bland annat media landet runt. Pristagaren presenterades på TUR-mässan några månader tidigare. Priset är instiftat av kommunen och Orusts Sparbank i samverkan med Taubespelen. Prissumman delas ut till en lyriker som skriver i Taubes anda. Peter Le Marc tog emot Orusts stora Evert Taubes pris. Hans Pernevik kommunfullmäktiges ordförande och Birgitta Pettersson Orusts Sparbank. Kommunens webbplats är välbesökt. Under 2014 var det omkring 920 000 sidvisningar. Av dessa har startsidan visats drygt 240 000 gånger. Webbplatsen hade förutom svenska besökare, 3 150 norska besökare, 1 875 tyska besökare, 1 054 danska besökare och 880 besökare från USA. Våra utländska besökare tyder på att webbplatsen inte bara riktar sig till kommunens invånare utan även är en viktig informationskanal inom turismen. Folkhälsan En god hälsa är en rättighet för alla. En god hälsa för hela befolkningen är också en tillgång för samhället och bidrar till en socialt hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Folkhälsoarbete är långsiktigt och utgår från vår folkhälsopolitiska policy. Målet är att jämna ut de skillnader som finns i befolkningens hälsa och att invånarna ska kunna leva ett gott liv. Därför är det också intressant att se på vilka skillnader det finns mellan olika grupper. Det görs olika undersökningar för att ta reda på hur hälsan är i kommunerna och i riket. Bland annat så är det färre andel barn på Orust som lever i ekonomiskt utsatta familjer än i Västra Götaland. Andelen äldre som lever i ekonomisk utsatthet har sjunkit i jämförelse med förra mätningen 2009. Andelen som förvärvsarbetar var 82 % och 33 % av befolkningen hade eftergymnasial utbildning. När Orustbon själv får uppskatta sitt allmänna hälsotillstånd säger 68 % att det är gott. Det är i stort oförändrat sedan förra mätningen men under rikets värde på 73 %. Andelen kvinnor som säger sig ha ett bra hälsotillstånd ökade något och andelen män minskade något jämfört med mätningen 2009. De som tycker sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande ökade bland männen men minskade bland kvinnorna och var totalt 12 % vilket är under riksgenomsnittet. Medellivslängden på Orust ökade för både kvinnor och män och var 83,9 år för kvinnorna och 81 år för männen år 2014. Andra områden som undersöks är fetma där det skett en ökning, främst bland kvinnor. Glädjande är att antalet med riskkonsumtion av alkohol minskade liksom de som rökar varje dag. Däremot är det fler äldre känner sig ensamma och 24 % av kvinnorna avstår från att gå ut ensamma. Allt det här och mycket mer finns att läsa i Öppna jämförelser om folkhälsa. Under året firade FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. På Orust genomfördes projekten Kärleken är fri och Kulturplaneterna. Många deltog som bland annat Rädda barnen, Tjejjouren Väst, Kultur i Väst, Män för Jämställdhet och Mötesplats Simone. Rätten till kultur och fritid för alla hade projektet Kulturcentrum Väst i fokus. Projektet riktade sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och var 16 år och äldre. Här samverkade Studieförbundet Vuxenskolan Väst, Allmänna arvsfonden och kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Ren träning är en ny strategi i arbetet mot narkotika och dopning. Insatsen kan liknas vid "Morsor och farsor på stan” och 18 ambassadörer utbildades inom Anabola Androgena Steroider, narkotika, sexuella övergrepp, kosttillskott samt bemötande (AAS). Samtliga gym i kommunen anslöts till konceptet Ren Träning. Under hösten startade ett samarbete mellan Orust, Stenungsund och Tjörn för att göra gemensamma satsningar för att förebygga skadegörelser, trafikolyckor och droganvändning. Målgruppen var motorburna ungdomar i åldrarna 16-22 år. 11 Årsredovisning Orust kommun 2014 Miljön Ett allt större tryck för att använda vår kust och vårt hav visar tydligt att vi måste bli bättre på att samordna alla organisationer och resurser för att bevara våra tillgångar. Det finns ett tryck att vilja exploatera boende och verksamheter vid kusten och havet Under senare år har det tagits en rad initiativ inom både EU och på nationell nivå för att åstadkomma en bättre styrning av samhällets påverkan på kust- och havsmiljön. Bland annat har vi nu en ny vattenförvaltning, havsförvaltning och havsplanering. Under våren 2015 kommer olika program att presenteras som exempelvis för havsplanering och åtgärder för bättre havsmiljö. Förändringar i den statliga förvaltningen när det gäller havsfrågor innebär att vi på lokal och regional nivå behöver se över våra samarbetsformer. Våra vatten runt Orust både skiljer och förenar våra kommuner. De beslut som fattas kring havsfrågor inom fjordsystemet i en kommun kan få konsekvenser i en annan. Vi ser idag ett behov av att skapa ett regionalt nätverk för havsmiljö- och havsresursfrågor. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetar sedan september 2014 med en förstudie om kommunal kustplanering i Göteborgsregionen samt Orust och Uddevalla. Förstudien är både ett led i arbetet med GR:s grön- och blåstruktur och en önskan från nationellt och regionalt håll om samordning. Målet med förstudien är att formulera förslag för hur ett samarbete kring kommunal kustplanering ska fungera och hur de samverkande kommunerna kan utveckla och fördjupa samarbetet. utredningen blev klar pausades överbesiktningen och en slutbesiktning genomfördes. Slutbesiktning resulterade i att entreprenaden godkändes, vilket ledde till att överbesiktningsnämnden och dess arbete lades ner. När slutbesiktningen godkändes beslutade kommunen att återta stämningen mot NCC och förlikning genomfördes istället avseende de då aktuella punkterna. Under våren togs alla golvbeläggningar i bottenplan bort samt i de rum på plan 2 som varit föremål för provtagning tidigare. En remsa längs ytterfasaden på insidan har tagits bort ner till ren betong för att säkerställa om fukt kommer in eller ej. Resultatet visade att det tränger in fukt på fyra platser. Fukten kommer in via fönster och dörrpartier och dessa kommer att åtgärdas inom garantin. Under våren genomfördes även ytterligare utredningar kring den naturliga ventilationen. Resultatet visade att den naturliga ventilationen inte fungerar. Därför ersätts den naturliga ventilationen med en mekanisk. Arbetet med att projektera de olika åtgärderna i form av ny ventilation, nytt yttertak för att få plats med ventilationsaggregaten, luftningen av kantbalken runt byggnaden samt att lösa alla akustikproblem präglade hela höstens arbete. Kommunstyrelsens arbetsutskott var politisk styrgrupp för arbetet med Henåns skola. Därutöver fanns en samverkansgrupp med representanter för arbetsgivare och fackliga företrädare och skyddsombud. Ett veckobrev skrevs under i stort sett hela året. I veckobrevet beskrevs kontinuerligt utvecklingen av ombyggnaden. Veckobreven publiceras på kommunens webbplats och i den elektroniska plattform som används av skolan för att kommunicera med elever och föräldrar. Under 2014 genomfördes en ambitiös satsning på strandstädning. Allt det förberedande arbete som genomfördes under året mynnar ut i det praktiska arbete som väntar under 2015. Slutbesiktning av skolan är planerad till december 2015 och inflyttning bedöms kunna ske i början av 2016. Henåns skola Även det gångna året präglades av att Henåns nya skola inte var i bruk. Elever och lärare fortsatte att vara i ersättningslokaler och kommunledningens arbete med att identifiera och åtgärda problemen fortsatte. På grund av att NCC begärde överprövning av resultatet av besiktningen inrättades en överbesiktningsnämnd. Samtidigt gjordes en ny utredning om uttorkningen av betongsplattan. När 12 Årsredovisning Orust kommun 2014 Intern kontroll Riktlinjer och anvisningar för intern kontroll togs fram under året. Från och med 2015 arbetar kommunen systematiskt med intern kontroll. Ingen förvaltning hade någon politiskt beslutad internkontrollplan för 2014. Däremot genomfördes ändå vissa löpande kontroller i verksamheten. Nedan presenteras några av dem. Egenkontroller inom fastighet görs inom cirka tio områden, såsom ventilation, kompressorer, pannor med mera. Förvaltningsområdet omsorg genomför årligen en inventering av andel personal med adekvat utbildning inom verksamheterna vård och omsorg samt stöd och omsorg. Resultatet visade att 2014 var 97 % av baspersonalen inom vård och omsorg utbildade. Inom stöd och omsorg hade 93 % utbildning. Det var främst personliga assistenter som saknade utbildning. Samtliga biståndshandläggare hade adekvat utbildning. Förvaltningsområde omsorg rapporterar regelbundet till Inspektionen för vård och omsorg (16 kap.6 f SoL och 28 f-g § LSS) om icke verkställda beslut inom tre månader. Verksamhetsområde Individ-och familjeomsorgen Vård och omsorg Stöd och omsorg Antal beslut ej verkställda inom 3 månader 7 7 1 Beslut verkställt efter 3 månader 1 5 0 För individ-och familjeomsorgen avses kontaktfamilj enligt socialtjänstlagen (SoL) och orsaken är svårigheter att rekrytera kontaktfamiljer. Detsamma gäller kontaktperson enligt Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För övriga icke verkställda beslut relaterats inte till resursbrist utan har andra orsaker, till exempel att den enskilde tackat nej till insatsen. det vill säga anpassningar av husens placering och höjdläge i förhållande till bland annat vägar. Regel 11: Rekreation och idrott Av kommunens lokala aktivitetsstödsutbetalningar gick 6,7%, cirka 200 tkr, till verksamhet för funktionshindrade. Regel 13: Kunskap och forskning Verksamhetschefen för stöd och omsorg deltar i Fyrbodals Forsking och utvecklingsverksamhet (FoU) med syfte att forskning och utveckling ska ingå som en naturlig del i alla verksamheter inom Fyrbodals kommuner. Regel 14: Policy och planering Förvaltningsområdet omsorg initierade en föredragning för kommunstyrelsen av Lisbeth Lindahl fil.dr. som forskar i ämnet kommunens bostadsförsörjningsansvar, plan- och bygglagen samt socialtjänstlagen. Perspektivet i föredragningen var planeringen av bostäder utifrån tillgänglighetsprincipen för alla grupper, men främst med fokus på äldre. Regel 18: Handikapporganisationer Kommunala handikappsrådet är en remissinstans för Orust kommun inom de områden som berör målgruppen. Rådet leds av omsorgsutskottets ordförande. Regel 19: Personalutbildning Förvaltningsområde omsorg upprättar vartannat år en kompensutvecklingsplan, som innehåller bland annat utbildningsinsatser för personal inom stöd och omsorg. I de verksamheter där det finns behov av handledning erbjuds detta kontinuerligt. Regel 20: Granskning och utvärdering av handikapprogram Granskningen av verksamheten sker genom Nationella jämförelser såsom Kommunens Kvalitet i Korthet, Öppna jämförelser och utöver detta verksamhetens egna brukarundersökningar. Handikappolitiskt program Kommunfullmäktige antog 2010 ett handikappolitiskt program för perioden 2010-2014. Syftet med programmet var att utifrån FN:s standardregler och nationell lagstiftning skapa en gemensam syn på handikappfrågor i kommunen och tydliggöra det ansvar som ligger på samtliga nämnder och förvaltningar. Regel 5a Tillgänglighet Under året bildades en arbetsgrupp för inventeringsarbete och publicering av resultat i Tillgänglighetsdatabasen. Planverksamheten arbetar systematiskt med att planer ska upprättas så att god tillgänglighet uppnås till bostäder, handel och service, 13 Årsredovisning Orust kommun 2014 Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett jämförelseprojekt med fokus på kvalitet och effektivitet. Sammanställningen görs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med de cirka 225 av Sveriges kommuner som valt att delta i projektet. KKiK använder cirka 40 mått (samt undermått) för att mäta kommunens prestationer inom fem områden. De områden som mäts är kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter, medborgares delaktighet och kommunens information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Årets resultat Orust kommun har valt att delta i mätningen med syftet att använda måtten som en del av styrning och verksamhetsutveckling samt för utveckla och förbättra dialogen med medborgarna. Tillgänglighet Tillsammans med respektive verksamheter kommer övergripande utvecklingsgruppen att värdera resultatet i den mätning som genomfördes under hösten och arbeta för att höja Orusts servicenivå gentemot allmänheten vad avser e-post och telefonkontakt ytterligare. Fokus kommer främst att ligga på svarstider på e-post, bemötande och hälsningsfras vid telefonkontakt samt korrekta kontaktuppgifter vid avsändande av e-post. Förvaltningsområdet omsorg upprättar årligen en lokalbehovsanalys/plan som bland annat innehåller en prognos avseende behovet av äldreboendeplatser. Syftet är att säkerställa att behovet av äldreboenden tillgodoses över åren och därtill minska väntetider till särskilt boende. Ett demensboende som tidigare varit stängt öppnades för att tillgodose behovet av särskilda boenden. Ett av KKiK:s mått är medlevärdet i väntetid i antal dagar från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. För Orust uppgick väntetiden i snitt till 42 dagar medan medelvärdet bland deltagande kommuner i undersökningen var 53 dagar. Bedömningen är att väntetiderna kommer att öka igen under 2015 jämfört med 2014 då utbyggnaden av särskilda boenden ännu inte påbörjats. Med fler platser i särskilt boende skulle resultatet bli bättre. 2015 är att utöka antalet timmar ytterligare för att skapa en större tillgänglighet för medborgarna. Öppettider på återvinningscentral utöver tiden 8-17 på vardagar uppgår till 5 timmar per vecka. Medelvärdet bland deltagande kommuner var 12 timmar per vecka med ett intervall från 0 till 36 timmar per vecka med öppethållande utöver tiden 817 på vardagar. Under 2015 planerar verksamheten att utöka öppettiderna på Månsemyr. Trygghet Antal barn/personal i förskolan ligger i nivå med riket, men en önskan framöver, som förutsätter ekonomiskt tillskott är att varje barn räknas som ett barn oavsett vistelsetid. Detta kommer leda till en högre personaltäthet. Delaktighet och kommunens information SKL genomför en årlig granskning av kommunernas information till medborgarna på hemsidan. Syftet är att visa en samlad bild på starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på sin webbplats. Vid årets mätning utökade SKL antalet frågor kopplade direkt mot sökfunktionen. Orsak är att denna sökväg har blivit allt viktigare och allt mer nyttjas då innehållet på webbplatserna blivit alltmer omfångsrikt. Helt nytt är att en undersökning av kommunernas webbsidor utifrån en företagares perspektiv genomförts med 17 frågor, dessa ingår dock inte i undersökningens resultat. Granskningens utfall är ännu endast kopplat mot medborgarperspektivet. Årets resultat visar att kommunen är bra på det vi redan informerar om men också att det fortfarande går att få en ännu mer informativ webbplats till våra medborgare och besökare. Webbgruppen kommer att arbeta vidare med förbättringsområdena. Orust kommuns valdeltagande var högre än genomsnittet i riket. Totalt ökade valdeltagandet på Orust i både EU-valet och det allmänna kommunvalet jämfört tidigare. Att föräldrarna i låg grad inte får plats för sitt barn på förskola på önskat placeringsdatum finns det en faktor som påverkar i hög grad, nämligen att inskolningen startar på vissa fastställda dagar av praktiska och planeringsmässiga skäl. Detta får i samråd med förskolecheferna belysas för att se om en ändring av inskolningsrutinen är möjlig Öppethållande på huvudbiblioteket i Henån har utöver tiden 8-17 på vardagar totalt uppgått till 10 timmar per vecka. Snittet i mätningen bland Sveriges kommuner låg på 13 timmar per vecka. Målet för 14 Årsredovisning Orust kommun 2014 Effektivitet I måttet andel brukare som är ganska nöjda/ mycket nöjda med sitt äldreboende kom Orust kommun på en delad sjätte plats tillsammans med fyra andra kommuner. Endast åtta kommuner av de totalt 285 stycken som besvarat frågorna erhöll ett högre utfall på nöjdheten. Orsakerna till det goda resultatet är flera, men viktiga faktorer bedöms vara att verksamheten systematiskt har arbetat med genomförandeplaner och förankrat värdegrundsformuleringen i socialtjänstlagen (SoL). Detta har varit möjligt då det finns en kontinuitet bland ledare och medarbetare. Orust andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten ligger lägre än snittet för de 288 deltagande kommunerna i undersökningen. Orsakerna till resultatet bedöms vara flera, men består främst i att hemtjänsten under flera år inte haft den grundbemanning som krävts utifrån den volymökningen av hemtjänsten som skett de senaste åren. För att klara det ökade behovet anställdes fler vikarier vilket påverkat kontinuiteten för brukarna. Det har även varit en omsättning på enhetschefer under flera år vilket också bidrar till det låga resultatet då det krävs en kontinuitet i ledarskapet för att långsiktigt arbeta med kvalitetsförbättringar. Verksamheten kommer att fortsätta arbeta med att få kontinuitet bland chefer och medarbetare genom att bland annat att skapa förutsättningar för all personal att bedriva kvalitetsarbetet framåt. Arbete kommer att ske för att förbättra resultatet där grunden för detta kommer att vara att systematiskt arbeta med genomförandeplaner och implementera värdegrundsformuleringen i socialtjänstlagen (SoL). Den andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten efter avslutad utredning på Orust uppgår till 23 %. En utredning avslutas ofta med förslag på insatser som är frivilliga att ta emot så vida inte, Lag om särskilda bestämmelser av om vård av unga (LVU) är aktuellt. Avvisas erbjudandet om insatser och problemen kvarstår kan ungdomen behöva återkomma genom egen ansökan eller anmälan från annan. Resultatet är högst rimlig. I måttet som rör boendeplatser enligt LSS § 9.9 där våld och hot inte förekommit under de senaste 6 månaderna uppvisar Orust ett utfall nära medelvärdet för deltagande kommuner i undersökningen (211 st) I syfte att arbeta förebyggande för att så långt som möjligt förhindra situationer med inslag av hot eller våld, har verksamheten för stöd och omsorg låtit utbilda två Durewall instruktörer. Dessa instruktörer har getts utrymme i sina tjänster att hålla i utbildningar i vårdande skyddsteknik för personal inom stöd och omsorgs men även inom verksamheten för vård och omsorg. När det gäller nationella prov i årskurs 3 i grundskolan ligger Orust över riket. Det är viktigt med tidiga insatser och goda resultat i de lägre åldrarna för att ge förutsättningar att uppnå målen genom hela grundskolan. Årskurs 6 ligger något över riket. Under 2015 fördelas medel så att tidiga insatser i de lägre årskurserna möjliggörs på ett bättre sätt. Ambitionen är alltid att prestera bättre resultat över tid. När det gäller elever som är behöriga till ett yrkesprogram (de program som har lägst krav för att bli antagen till ett nationellt program) visar på ett lägre värde. Detta är oroväckande och ett fokus ligger framöver på att så många elever som möjligt skall nå målen i alla ämnen. Om Orust grundskolor lyckas med att fler når målen i alla ämnen bör andelen behöriga till ett nationellt program öka. Att Orust gymnasieelever väljer rätt program och fullföljer sitt program, samt avslutar det i tid är av vikt för eleven och för Orust kommun då ”överåriga” fort genererar höga kostnader. Fortsatt god studievägledning och uppföljning av våra gymnasieelever är av vikt för att återigen prestera bättre än riket och hålla nere kostnader Samhällsutvecklare Andelen ekologiska livsmedel ökade markant (2013; 17,5%), vilket är resultatet av målmedveten satsning på nya livsmedelsområden. Fisk, kött och mejeri utgörs till största delen av ekologiska livsmedel och det är främst mejeriområdet som ökade 2014. Trots kraftig ökning har vi tappat på rankingen (2013; 15), vilket visar på att KommunSverige satsar i än högre grad. Kommunens bilpark byts succesivt ut och där det är möjligt upphandlas miljöbilar. Andelen miljöbilar beräknas därför öka vid nästkommande mätning. 15 Årsredovisning Orust kommun 2014 Röd ruta - Sämre resultat än medelvärdet för samtliga kommuner Gul ruta - Medelresultatet likvärdigt med medelvärdet för samtliga kommuner Grön ruta - Sämre resultat än medelvärdet för samtliga kommuner Tillgänglighet Enhet Medelvärde % Utfall Orust 2014 83 83 Intervall samtliga kommuner 50-100 % 48 49 17-75 Andel som får svar på e-post inom två dagar från kommunen Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel av barn Öppettider utöver 8-17 på huvudbiblioteket Öppettider utöver vardagar 8-17 på återvinningscentral % 86 86 62-100 Antal dagar % timmar timmar 42 52 1-208 33 10 5 67 13 12 6-100 1-67 0-36 Trygghet Enhet Utfall Orust 2014 5,5 Medelvärde Intervall samtliga kommuner 3,9-7,0 Barn/personal i förskola, planerad st 5,4 (2013) Delaktighet och kommunens information % Utfall Orust 2014 82 Valdeltagande i kommunvalet % Valdeltagande i Europaparlamentsvalet % Enhet Informationsindex för kommunens webbplats totalt Effektivitet Enhet Medelvärde 78 Intervall samtliga kommuner 55-94 85,1 83,2 60,6-92,0 49,9 47,5 33,9-69,0 Medelvärde 84 Intervall samtliga kommuner 62-100 Andel brukare som är ganska nöjda/mycket nöjda med sitt äldreboende Andel brukare som är ganska nöjda/mycket nöjda med sin hemtjänst Andel ungdomar som inte kommit tillbaka efter ett år efter avslutad utredning Boendeplatser enligt LSS § 9.9 där våld och hot inte förekommit under de senaste 6 månaderna (kvalitet) Nationella prov åk 3, genomsnittlig andel som uppnått minst betyget E i svenska och matematik Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel som uppnått minst betyget E i svenska, matematik och engelska Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram % Utfall Orust 2014 94 % 88 91 71-100 % 77 78 30-100 % 69 64 0-100 % 73 68 33-93 % 93 92 74-99 % 84,4 86,4 68,2-98,7 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV % 80,6 78,3 50,7-95,3 Enhet Utfall Orust 2014 28 30 Medelvärde Intervall samtliga kommuner 2-50 6-89 Samhällsbyggare Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar % % 20 44 16 Årsredovisning Orust kommun 2014 Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Kommunen ska i enlighet med detta ange både finansiella mål och mål för verksamheten för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Resultat finansiella mål Kommunens definition av god ekonomisk hushållning sammanfattas i fyra övergripande finansiella mål. Dessa framgår av kommunens ekonomistyrningsprinciper samt av den beslutade budgeten för 2014. Kommunens årsresultat ska, exklusive extraordinära poster och affärsdrivande verksamhet vara positivt och uppgå till 2-4 procent av verksamhetens nettokostnad. Kommunens soliditet (inklusive pensionsskuld som uppstått före 1998) ska svagt öka på sikt för att värdesäkra det egna kapitalet och säkerställa att vi klarar det framtida pensionsåtagandet. Kommunens likviditetsnivå bör normalt motsvara i storleksordningen en månads utbetalningar (brutto) En självfinansieringsgrad av investeringar med minst 45 % Målen kan omprövas varje år i samband med beslut om budgeten, vilket också skedde beträffande självfinansieringsgraden av investeringar. Finansiellt mål Resultat av verksamhetens nettokostnad Soliditet inkl. pensionsåtagande Likvida medel Självfinansieringsgrad av investeringar Bokslut 2014 Budget 2014 Målet uppnått? -2,9 % 2,9 % Nej -8,1 % -3,4 % Nej 75 mkr 41 mkr Ja 13,8 % 35,8 % Nej Tre av de fyra finansiella målen nåddes inte. Kommunen uppfyller därmed inte sin egen definitionen av god ekonomisk hushållning. Resultatsnivån, soliditeten och självfinansieringsgraden kommenteras på sidan 21-23. De redovisade likvida medlen ovan motsvarar en ögonblicksbild på balansdagen. Kommunens likvida medel har överstigit 40 mkr vid varje månads utgång med undantag för november då saldot var strax under 40 mkr. Under året har målet även följts upp i finansrapporterna. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt inom tre år efter att det uppkommit. Från och med 1 januari 2013 ändrades kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Det nya regelverket gör det möjligt för kommuner och landsting att i balanskravsutredningen utjämna intäkter över tid genom disposition av resultatutjämningsreserv och därmed få bättre möjligheter att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att inrätta och avsätta 38,9 miljoner kronor till en resultatutjämningsreserv. Efter 2013 års bokslut återstår det 36,6 miljoner kronor i reserven. Resultatutjämningsreserven redovisas som en del av eget kapital. Avsättning och/eller disponering av medel ur resultatutjämningsreserven redovisas i balanskravsutredningen och påverkar inte resultaträkningen. Enligt gällande riktlinjer för resultatutjämningsreserv (2013-11-14 § 184) kan årets negativa resultat efter balanskravsjusteringar, minus 23,8 miljoner kronor, regleras med medel från resultatutjämningsreserven för att 2014 års balanskravsresultat ska bli noll. Balanskravsanalys mkr Årets resultat (enligt resultaträkningen) Renhållning/Fjärrvärme Realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Kvarvarande medel i resultatutjämningsreserv Oreglerat balanskrav från 2011-2013 2014 -25,3 3,1 -1,6 -23,8 0,0 23,8 0,0 12,8 0,0 17 Årsredovisning Orust kommun 2014 Resultat kommunfullmäktiges mål I budget 2014 antog kommunfullmäktige fyra prioriterade mål med 13 styrtal fördelat på fyra perspektiv. Nämnder och utskott tog i sin tur fram uppdrag eller mått för att kunna arbeta med eller mäta målen och styrtalen. En grönmarkerad triangel innebär god måluppfyllelse, det vill säga att uppdraget är genomfört eller att mätetalet når målnivån. En röd cirkel innebär motsatsen, ej god måluppfyllelse. Den gula markeringen, en hexagon, innebär att arbetet för att uppfylla målet eller uppdraget pågår, delvis måluppfyllelse, men att någon avläsning eller Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Befolkningsökning Attraktiva boenden med livsstilsprägel ska framtagas Kommunikationerna ska förbättras Nyföretagandet ska ligga på en hög nivå De som vi är till för Orust – en attraktiv kommun Uppdrag/ Enhet Utfall mätetal 2014 Befolkningsst 15 054 statistik helår st Antal försålda 16 tomter, bostäder, industrimark och allmännyttiga funktioner Förbättra möjligheten att omvandla boenden till helårsboende (t ex fritidsområden) och möjlighet att utveckla hållbart boende och livsstil. SCB-undersindex ökning, upplevelse av hur kommunikation erna fungerar 51 Ranking plats nyföretagande Analys av måluppfyllelse och åtgärder Kommunfullmäktiges målsättning var att antalet invånare på Orust skulle öka. Målnivån var satt till 15 100 invånare. Antalet invånare ökade visserligen jämfört med 2013 men nådde inte målnivån för 2014. Mer om befolkningsutvecklingen finns att läsa på sidan 8. Antal försålda tomter, bostäder och industrimark nådde inte målet. En erfaren mark- och exploateringsingenjör anställdes under året och externt konsultstöd togs in för att komma kapp i handläggning efter föregående års vakanser och sjukskrivningar. Tomtförsäljningen via mäklare tog God måluppfyllelse bedömning ännu inte kan göras. Som regel beroende på att målet uttrycks som flerårigt utan delmål. Av 13 styrtal var det ett styrtal som nådde den uppsatta målnivån. Fem styrtal nådde inte målnivån och för sju av styrtalen nådde man delvis målnivån eller så kunde inte styrtalet mätas för att målet är flerårigt. Nedan följer en redovisning av verksamheternas måluppfyllelse beträffande kommunfullmäktiges prioriterade mål. Mål 2014 15 100 Utfall 2013 15 036 Källa 25 3 Egen - - - 43 (2011) Bland de 50 bästa 29 Måluppfyllelse SCB SCB Bolagsverket fart. Dock krävs fortsatt offensivt arbete samtidigt som gamla ärenden systematiskt betas av. Styrdokument som bostads- och markförsörjningsprogram är högt prioriterat inför 2015 för att ge tydligare vägledning i arbetet. Miljö och byggnadsförvaltningens arbete med att omvandla boenden till helårsboende påbörjades inte under året. SCB-undersökningen om medborgares upplevelse av kommunikationen genomfördes inte under året. Ambitionen är att genomföra den 2015. Västtrafik Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 18 Årsredovisning Orust kommun 2014 genomförde flera förändringar i bussturerna på Orust som innebar färre turer på grund av få resande. Kommunen är positiv till att införa anropsstyrd trafik på de turer där vi har få resenärer. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Det systematiska kvalitetsarbetet ska öka Modell för resursfördelning ska tas fram Uppgiften om Orusts plats i rankingen för nyföretagande 2014 hann inte komma i tid för publicering i årsredovisningen. Verksamheter och processer Vår effektivitet och kvalitet ska bli bättre dvs att vi ska göra saker på rätt sätt Uppdrag/ Enhet Utfall Mål Utfall Källa Måluppmätetal 2014 2014 2013 fyllelse 100 100 50 Egen IT-stöd för % systematiskt kvalitetsledning inom omsorgen ska vara i drift 2014 Ta fram ett årshjul för systematiskt kvalitetsarbete inom lärande Regelbundna avstämningar mot mål och verksamhet inom miljö- och byggnadsnämnd en En modell för ett kommunövergripande kvalitetslednings system tas fram under 2014. - Analys av måluppfyllelse och åtgärder Förvaltningsområde omsorg har en organisation för att utveckla och säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Organisationen består av en kvalitetsledningsgrupp, ett kvalitetsråd som fungerar som en referensgrupp till kvalitetsledningsgruppen samt kvalitets- och verksamhetsmöten på enhetsnivå. En av förutsättningar för att komma vidare i det systematiska kvalitetsarbetet är att organisationen ges förutsättningar att fortsätta arbetet med processkartläggningar, avvikelser och egenkontroll. Lärande har nu ett årshjul med en systematik för att kunna följa upp kvalitet och därmed ha möjlighet att vidta åtgärder inom områden som behöver stärkas upp. Arbete med processer och rutinbeskrivningar inom såväl bygg- och miljöverksamheterna pågick och kommer att pågå under flera år. God måluppfyllelse På grund av det ekonomiska utfallet skjuts satsningen på ett kommunövergripande kvalitetsledningssystem (lednings- och uppföljningssystem) fram till 2016. Under våren påbörjades arbetet med att se över befintlig modell för resursfördelning. Informationshämtning och studiebesök genomfördes bland annat i Ale kommun. Vi analyserade 2013 års siffror gällande delar av omsorgen och lärande. Ett koncept till modell presenterades från kommunchefens ledningsgrupp före sommaren. På grund av personalbyte och många andra prioriterade arbetsuppgifter har inte något slutligt förslag till resursfördelningsmodell lagts fram under 2014. Bedömningen är att ett förslag till ny resursfördelningsmodell kan presenteras under hösten 2015 och tillämpas i budgetarbetet åren 20172019. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 19 Årsredovisning Orust kommun 2014 Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Ökat frisktal Ökat NMI (Nöjd Medarbetar Index) Ledarutbildning ska genomföras Medarbetare Kunniga, nöjda, friska medarbetare Uppdrag/ Enhet Utfall mätetal 2014 Frisktal % Medarbetarundersökning ULL-program (Utvecklande ledarskap) för alla chefer Källa Egen - - 3,21 Egen % 97 100 - Egen Då de projekt som pågår är av långsiktig strategisk karaktär så är det för tidigt att se resultat i berörda nyckeltal. Ekonomi God ekonomisk hushållning Uppdrag/ Enhet Utfall mätetal 2014 -8,1 % Mål 2014 -3,4 Utfall 2013 -7,7 Källa % -2,9 2,7 -0,2 Egen - % 13,8 35,8 70,8 Egen - - - - - - Fastighetsunderhållsbehov för kommande flerårsplaneperiod är framtaget och arbetet med God måluppfyllelse Måluppfyllelse Egen - Analys av måluppfyllelse och åtgärder Solidteten, årsresultatet och självfinansieringsgraden av investeringar kommenteras på sidan 21-23. Måluppfyllelse Nästan samtliga chefer i kommunen genomgick en utbildning i utvecklande ledarskap under våren. De chefer som inte kunde delta på grund av olika orsaker erbjuds istället utbildning under 2015 tillsammans med nyrekryterade chefer. Då kommunen för närvarande byter utdatasystem kan inte frisktal mätas då det finns tveksamheter i denna utdata.Medarbetarundersökningar kommer att genomföras nästa gång år 2015. Kommunens soliditet( inkl. pensionsskuld) ska öka svagt på sikt för att värdesäkra det egna kapitalet och säkerställa att vi klarar det framtida pensionsåtagandet. Kommunens årsresultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2-4 %. En självfinansieringsgrad av investeringar med minst 45 % Underhållsplaner ska finnas för kommunens fastighetsbestånd Utfall 2013 50 % Analys av måluppfyllelse och åtgärder Arbetet med att öka friskvården är påbörjats. Friskvårdsbidraget har bland annat höjts till våra anställda. Ett arbete med Employer Branding är inlett som ska utveckla olika delar av kommunens arbete och förbättra varumärket vilket i sin tur ska förbättra trivsel och hälsa. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Mål 2014 46 underhållsplaner är endast påbörjat pga resursbrist. Våren 2015 planeras förstärkning med en fastighetschef varpå arbetet väntas tas fart. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 20 Årsredovisning Orust kommun 2014 Finansiell analys kommunen God ekonomisk hushållning och finansiella mål Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Orust kommuns definition av god ekonomisk hushållning formuleras i fyra övergripande finansiella mål. Nivån på de finansiella målen fastställs i samband med beslut om budgeten. Avstämning mot målen redovisas under rubriken måluppfyllelse på sidan 17. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de övergripande finansiella målen används den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende kommunens redovisning och i ett annat avsnitt avseende koncernen. Resultat och kapacitet Resultatutveckling För andra året i rad redovisade kommunen ett negativt resultat. Underskottet uppgick till minus 25,3 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var plus 20 miljoner kronor. Budgetavvikelsen uppgick till minus 45,3 miljoner kronor. Årets balanskravsresultat efter justeringar blev minus 23,8 miljoner kronor (se även sid 17). Kommunfullmäktige beslutade 2013 att inrätta och avsätta 38,9 miljoner kronor till en resultatutjämningsreserv. Efter 2013 års bokslut finns det 36,6 miljoner kronor kvar i reserven. Enligt de beslutade riktlinjerna för resultatutjämningsreserv kan årets negativa resultat efter balanskravsjusteringar, minus 23,8 miljoner kronor, regleras med medel från resultatutjämningsreserven för att 2014 års balanskravsresultat ska bli noll och därmed inte behöva belasta kommande år. Årets resultat motsvarade minus 2,9 % av verksamhetens nettokostnader och låg därmed under den vedertagna lägsta nivån på 2 %. Generellt brukar ett positivt resultat som motsvarar 2-3 % av verksamhetens nettokostnader betraktas som god ekonomisk hushållning. Då brukar de flesta kommuner på egen hand klara av att över en längre tidsperiod finansiera sina ersättningsinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar utan att ta lån. Nämndernas verksamheter hade en negativ budgetavvikelse på minus 65,1 miljoner kronor. Åtgärder och merkostnader för att Henåns skola inte var i bruk uppgick till minus 26,9 miljoner kronor mot budget och förvaltningsområde omsorg redovisade ett utfall på minus 28,6 miljoner kronor mot budget. Positiva budgetavvikelser uppstod i samband med avslutande av exploateringsområde. Bland annat sålde kommunen mark i exploateringsprojektet HällevikSjöleden, vilket resulterade i plus 11,2 miljoner kronor. Tack vare låg räntenivå och lägre nyupplåning än planerat blev utfallet för de finansiella kostnaderna 9,2 miljoner kronor lägre än budget. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 183,5 miljoner kronor (179,8 mkr 2013), vilket var en ökning med 3,7 miljoner kronor eller 2 % jämfört med föregående år. Ökningen beror avslutande av exploateringsområden. I årets resultat ingick jämförelsestörande nettointäkter med 16,3 miljoner kronor som avsåg avslutande av exploateringsområde. Det ingick även jämförelsestörande kostnader som avsåg merkostnader för att Henåns skola inte var i bruk samt kostnader för att återställa skolan. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till minus 6,6 miljoner kronor. Det kan jämföras med föregående år då resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till plus 10,8 miljoner kronor. 21 Årsredovisning Orust kommun 2014 Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar ökade med 33,5 miljoner kronor och uppgick till 893,3 miljoner kronor. Ökningen motsvarade 3,9 % jämfört med föregående år (859,8 mkr). Den enskilt största kostnadsposten var personalkostnader, vilka utgjorde inklusive pensionsutbetalningar och löneskatt 63 % av verksamheternas totala kostnader. För 2014 uppgick de totala personalkostnaderna till 545,7 miljoner kronor, vilket motsvarade en ökning med 18,8 miljoner kronor eller 3,6 % jämfört med 2013. Antalet anställda med månadslön ökade med 25 personer och den genomsnittliga löneökningen var 2,75 %. Pensionskostnader och löneskatt minskade med 5,5 miljoner kronor och uppgick till 15,7 miljoner kronor. Anledningen var sänkningen av RIPS-räntan som belastade 2013. Kostnader för tjänster, avgifter, bidrag och transporter ökade med 28 miljoner kronor eller 51 % och uppgick till 82,5 miljoner kronor. Ökningen beror delvis på bytet av baskontoplan inför 2014. Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens skatteintäkter uppgick till 662,2 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2,9 miljoner kronor jämfört med 2013. Årets skatteintäkter inkluderar en prognostiserad slutavräkning för 2014 med minus 1,6 miljoner kronor. De generella statsbidragen ökade med 15 miljoner kronor jämfört med 2013 och uppgick till 95,9 miljoner kronor. Inkomstutjämnings- och strukturbidraget ökade med 9,7 miljoner kronor. Regleringsbidraget minskade med 3,3 miljoner kronor. Kostnadsutjämningsavgiften minskade med 9,7 miljoner kronor och avgiften till LSS utjämningen ökade med 1,6 miljoner kronor. Finansnetto Finansnettot var negativt och uppgick till minus 12,7 miljoner kronor och kan jämföras med 13,7 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande post 2013. Det var 9,7 miljoner kronor bättre än budget. De finansiella intäkterna uppgick till 1,3 miljoner kronor, vilket var 0,4 miljoner kronor sämre än 2013. De finansiella kostnaderna uppgick till 14 miljoner kronor, vilket var 1,4 miljoner kronor lägre än föregående år. Räntekostnader för pensioner minskade med 0,5 miljoner kronor. Den minskade räntekostnaden (0,9 mkr) på lån är en följd av låg räntesats vid omsättning av lån. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 123,8 miljoner kronor (inkl försäljn 123,6 mkr), vilket var en lägre nivå än budgeterat (167,5 mkr). Det var en ökning jämfört med föregående år med 75,2 miljoner kronor. De avgiftsfinansierade investeringarna, det vill säga kommunens affärsdrivande verksamhet (vatten och avlopp, renhållning och fjärrvärme) utgjorde 27 miljoner kronor av de totala nettoinvesteringarna. Avskrivningarna är kommunens periodiserade kostnader för investeringar. Bland de större investeringarna återfinns Ängås skola i Svanesund, Varekils skola samt vatten och avlopp i Hälleviksstrand (Sjöleden). Flera investeringar har senarelagts vilket innebär att investeringarna kommer öka framöver. Avskrivningar uppgick totalt till 42,3 miljoner kronor, vilket var en ökning med 5,6 miljoner kronor jämfört med 2013. De budgeterade avskrivningarna uppgick till 40 mkr. Kommunfullmäktige beslutade om tilläggsanslag och investeringsmedel för att åtgärda Henåns skola. Åtgärderna rörde bland annat ventilation, golv, tak och markarbete. Delar av åtgärderna avser driftkostnader, vilket innebär att de är resultatpåverkande kostnader. Tidigare gjorda investeringar i skolan som ska ersättas med nya, har skrivits ned med 13,5 mkr. Skattefinansieringsgraden även benämnd självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 % innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgick till 13,8 %, jämfört med 70,8 % 2013. 22 Årsredovisning Orust kommun 2014 Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten var 2014 23,4 % vilket är en minskning jämfört med 2013 (26,9 %). Orsaken till den försämrade soliditeten är det negativa resultatet och den ökade skuldsättningen. Inräknat pensionsskulden före 1998 som redovisas som en ansvarförbindelse i årsredovisningen får kommunen en negativ soliditet på -8,1 % vilket är en försämring jämfört med föregående år (-7,7 %). 10-15 % varje år. Under 2014 omsattes fyra lån på totalt 80 miljoner kronor. Det var en högre omsättning än vad finanspolicyn tillåter. Även de kommande åren innebär hög omsättning av befintliga lån. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden i skuldportföljen var 2 år och 6 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen var 2 år och 2 månader. Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten svagt ska öka, vilket är en viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning. För att förbättra soliditeten är det nödvändigt med ett positivt resultat om minst 3-4 % av verksamheternas nettokostnader framöver. Kommunalskatt Skattesatsen var 22,46 kr för 2014 och hölls oförändrad mellan 2013 och 2014. Endast fyra kommuner i Västra Götaland hade högre skattesats än Orust. En redan hög skattesats begränsar framtida skatthöjning för att skapa finansiellt handlingsutrymme. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet mäter betalningsförmågan på kort sikt. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100 %, vilket innebär att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten för 2014 uppgick till 91 % (2013 125 %) vilket innebär att kortfristiga skulder överstiger likvida medel och kortfristiga fordringar. Kortfristiga skulder ökade 2014 på grund av byte av redovisningsprincip avseende överskott av brukningsavgifter för VAkollektivet (se redovisningsprinicper). En kassalikviditetsnivå över 60 % anses utgöra en trygg betalningsberedskap på kort sikt. Utöver de likvida medlen har kommunen en outnyttjad checkräkningskredit om 40 mkr. Finansiella risker Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränterisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. I kommunens finanspolicy regleras hanteringen av ett antal risker rörande finansverksamheten. I slutet av året hade kommunen 24 lån varav 4 med rörlig ränta och resten med fast bunden ränta. Lånens storlek varierade mellan 15 miljoner kronor och 50 miljoner kronor. Den fasta räntan varierade mellan 0,86 % till 4,03 %. I slutet av 2014 var genomsnittsräntan i skuldportföljen 2,46 % och har de senaste åren sjunkit (2,77 % 2013) till följd av lägre räntesats vid omsättning av lån. Låneskulden uppgick i slutet av året till 560 miljoner kronor (510 mkr 2013). Kommunfullmäktige beviljade för 2014 en nyupplåning på maximalt 127 mkr. Ett nytt lån togs i december på 50 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB är långivare till samtliga lån. Enligt finanspolicyn bör maximal andel per långivare inte överstiga 70 %. Offertförfrågan skickades till tre olika långivare. Kommuninvest gav kommunen bäst villkor. Borgensförbindelser Stora borgensförbindelser kan betyda väsentlig finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån. Kommunfullmäktige beslutar om borgen och garantier till förmån för stiftelser, föreningar och andra externa parter. Kommunen hade totala borgensåtgande på 412,2 miljoner kronor 2014 (402,4 mkr 2013). Stiftelsen Orustbostäder utgör större delen av borgensåtagandet, 409,6 mkr inom en beviljad ram på 412,2 mkr. Under 2014 omsatte Stiftelsen Orustbostäder fem lån på totalt 222,89 mkr samt nyupplånade ett lån på 10 mkr. Enligt finanspolicyn bör kapitalförfall spridas så att det totala låneskulden förfaller till betalning med cirka 23 Årsredovisning Orust kommun 2014 Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgick till 347,2 miljoner kronor (365 mkr 2013). Pensionsförpliktelser redovisas inom linjen bland ansvarsförbindelser på balansräkningen och avser skulden som är upparbetad före 1998. (se även avsnitt redovisningsprinciper). I många fall kan ansvarsförbindelsen ses som ett hot som blir svår att hantera i framtiden. Med den prognos som kommunen beställt från KPA framgår det att ansvarsförbindelsen kommer att minska under kommande. Däremot ökar åtagandet för den förmånsbestämda pensionen som återfinns inom avsättningar. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. En prognosavvikelse mellan 1 och 2 procent av de budgeterade nettokostnaderna kan betraktas som god prognossäkerhet. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära 0 som möjligt. Nämndernas budgetavvikelse uppgick till minus 65,1 miljoner kronor. De två enskilt största posterna är förvaltningsområde omsorg och driftkostnader för att iordningsställa Henåns skola. I förhållande till budgeten uppgick budgetavvikelsen till minus 9 %. I delårsrapporten per augusti uppgick helårsprognosen för nämndernas budgetavvikelse till minus 66,4 miljoner kronor och per oktober till minus 50 miljoner kronor. I förhållande till delårsrapporten var prognossäkerheten plus 0,2 % och i förhållande till oktoberprognosen minus 2,1 %. En anledning till att prognossäkerheten blev sämre ju närmare årsskiftet vi kom, berodde på att årets kapitalkostnader för investeringsprojekt Tuvesvik bedömdes lägre i oktoberprognosen än i delårsrapporten. I samband med bokslutet blev nya överenskommelser klara med föreningarna på Käringön och Gullholmen, villket innebar att överskottet på 6 mkr från P-platserna i Tuvesvik ska betalas tillbaka. Detta var inte känt i prognosrapporterna. Under 2014 följdes ekonomin upp vid fyra tillfällen. Delårsbokslut upprättades per april och augusti månad samt prognosrapporter per februari och oktober månad. Vid samtliga tillfällen följdes verksamhetsförändringar i samband med budgeten upp samt redovisning av nya vidtagna åtgärder under året. kommunstyrelsen att införa en rutin för särskild prövning av inköp, anställning och övertid under perioden oktober till december. Bedömningen är att prövningen bidrog till lägre kostnader för bland annat övertid, vikarietillsättning, förbrukningsmaterial, mindre inventarier och kompetensutveckling. Sammanfattande analys Kommunens nämnder har under flera år dragits med kraftiga budgetavvikelser. Samtliga förvaltningsområden hade negativa budgetavvikelser. Trots genomförda och planerade effektiviseringar och besparingar ser det fortsatt tufft ut för kommunens ekonomi. Engångsintäkter vid bland annat avslutade av exploateringsområde räddade verksamheternas avvikelser något. Kommunen behöver kraftigt minska sina kostnader för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Den demografiska utvecklingen medför behov av kostnadsökningar som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Det har vi redan sett resultat på inom förvaltningsområde omsorg. Kommunen har en stor utmaning i att flytta resurser mellan olika verksamheter. Endast ett av fyra övergripande finansiella mål nåddes. Denna utveckling är inte hållbar. För att vända trenden fordras strategiskt finansiella beslut med fokus på prioritering, omprövning av verksamhet, fortsatta effektiviseringar och budgetdiciplin. Det finns skäl till försiktighet med nya åtaganden framöver. Finansiell analys koncernen I kommunens koncernredovisning ingår Stiftelsen Orustbostäder. Interna mellanhavanden är i allt väsentligt eliminerade. Som interna mellanhavanden räknas kostnader/intäkter och skulder/tillgångar mellan kommunen och stiftelsen. Resultat och kapacitet Resultatutveckling Resultatet för koncernen uppgick till minus 17,8 miljoner kronor. Det var 17,4 miljoner kronor sämre än föregående år (-0,4 mkr). Stiftelsen Orustbostäder redovisade ett positivt resultat om 7,5 miljoner kronor. Det var 6,4 mkr bättre jämfört med 2013 (1,4 mkr). Stiftelsens ekonomiska utveckling är av betydelse eftersom kommunen har teckat borgen för stiftelsens lån med totalt 409,6 miljoner kronor. Kommunen har varken erhållit utdelning eller utbetalat något bidrag till Stiftelsen Orustbostäder under 2014. Redan vid februariuppföljningen signalerade framförallt förvaltningsområde omsorg om större negativ budgetavvikelse för året. I samband med delårsrapporten per augusti beslutade 24 Årsredovisning Orust kommun 2014 Intäkter och kostnader Koncernens intäkter exklusive jämförelsestörande poster ökade med 5,4 miljoner kronor eller 2,4 % jämfört med föregående år och uppgick till 229,6 miljoner kronor. Koncernens kostnader exklusive jämförelsestörande poster ökade med 34,2 miljoner kronor eller 3,8 % och uppgick till 925,2 miljoner kronor. Finansnetto Koncernens finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster var negativt och uppgick till minus 23 miljoner kronor. Det var en minskning med 2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Investeringar Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 121,9 miljoner kronor (67,6 mkr 2013). Soliditet Koncernens soliditet uppgick till 18,8 % (20,9 % 2013). Risk och kontroll Likviditet Koncernens kassalikviditet uppgick till 108,6% (124,5 % 2013). Det innebar att likvida medel och kortfristiga fordringar översteg kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder uppgick till 1 020,1 miljoner kronor (949,8 mkr 2013. 25 Årsredovisning Orust kommun 2014 Personalredovisning I detta kapitel beskrivs personalredovisningen för 2014 översiktligt. Uppgifterna omfattar månadsavlönad personal, anställda enligt AB-avtalet (Allmänna bestämmelser) där inget annat anges. Det innebär att timavlönade medarbetare och medarbetare som är anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare), BEAavtalet (medarbetare i arbetsmarknadspolitiska insatser) och RIB-avtalet (deltidsbrandmän) inte är med i statistiken. För mer information finns ett särskilt arbetsmiljöoch personalbokslut för 2014. Våra medarbetare Vid årsskiftet arbetade 1 238 anställda med månadslön (både tillsvidareanställda och visstidsanställda), vilket innebar att antalet anställda var något fler jämfört med året innan (1 210). Andelen visstidsanställda var 2012 9,6 % av alla anställda med månadslön. Motsvarande siffra för 2014 var 10,8 %. Andelen tillsvidareanställda medarbetare har mellan dessa år minskat medan andelen visstidsanställda har ökat. Antal månadsavlönade per förvaltning/ förvaltningsområde Staben Samhällsutveckling Omsorg Lärande Miljö och byggnadsförvaltningen Totalt Antal Förändring mot 2013 59 146 640 375 18 +4 +3 +43 -20 -2 1 238 +28 Det finns medarbetare som är anställda på fler än ett förvaltningsområde, vilket gör att totalsiffran i tabellen utgör fler antal med månadslön än vad det verkligen är. Andel månadsavlönade per förvaltning/ förvaltningsområde Staben Samhällsutveckling Omsorg Lärande Miljö och byggnadsförvaltningen Totalt Andel kvinnor % 63 60 93 85 72 Andel män % 37 40 7 15 28 85 15 Ökningen på staben beror på organisationsförändring mellan förvaltningsområde samhällsutveckling och staben. Inom omsorgen inrättades ett antal tjänster som motsvarade 20 heltidstjänster. Dessa nya tjänster innehas av cirka 40 medarbetare. På förvaltningssområde lärande har antalet elevassistenter minskat på grund av organisationsförändring. Timavlönade medarbetare arbetade sammanlagt 240 952 timmar under 2014, vilket motsvarar 141,7 årsarbeten. Under 2013 motsvarade de timavlönade 138 årsarbeten (ett årsarbete utgör 1 700 timmar). Medelsysselsättningsgraden bland kommunens medarbetare med månadslön var vid årsskiftet 87,2 %. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad var 86,2 % mot männens 92,8 %. Medelsysselsättningsgraden ökade med 1,2 % jämfört med 2013. Då låg medelsysselsättningsgraden på 86 %. I november 2013 var 57,7 % av kommunens medarbetare heltidsanställda (54 % av kvinnorna och 80,3 % av männen). Motsvarande siffror för riket (alla Sveriges kommuner) var 73,7 % (70,7 % av kvinnorna och 85,8 % av männen). I november 2012 var 58,9 % av kommunens medarbetare heltidsanställda. Andelen heltidsanställda i kommunen minskade något mellan åren 2012 och 2013. Andelen heltidsanställda i kommunen är lägre än genomsnittet i både landet och länet. Medelsysselsättningsgraden ökade medan andelen medarbetare med heltidstjänst minskade mellan åren 2012 och 2013. Medarbetare med månadslön fördelat på ålder Ålder Andel % -29 9,1 30-39 16,6 40-49 25,4 50-59 32,1 6016,6 Kommunen hade vid årsskiftet 205 medarbetare som var 60 år eller äldre. Det innebär att drygt 16,6 % av kommunens totala andel medarbetare som är månadsavlönade kommer att gå i pension under de kommande 5 till 7 åren. Under 2014 var den genomsnittliga faktiska pensionsåldern 65,2 år. Totalt gick 24 medarbetare i pension under året. Under 2014 arbetade 54 personer som var 67 år eller äldre i kommunen. De arbetade totalt 15 275 timmar vilket motsvarar 9 årsarbeten. Motsvarande för 2013 var 49 personer som arbetade 18 807 timmar och det motsvarar 11 årsarbeten. 26 Årsredovisning Orust kommun 2014 Medelålder fördelad efter kön Kön Medelålder 2013 Kvinnor 47,4 Män 48,4 Totalt 47,6 Medelåldern 2012 var 47,5 år. Medelåldern ökade något mellan åren 2012 och 2013. Ledarskap Under våren gick samtliga chefer i kommunen en utbildning i Utvecklande ledarskap (UL). Syftet med kommunens ledarprogram i Utvecklande ledarskap var att stärka vars och ens personliga ledarskap och därigenom bidra till att utveckla beteenden som skapar delaktighet, motivation och kreativitet hos medarbetarna. Programmet skapar förutsättningar för ett gemensamt synsätt och förhållningssätt avseende ledarskap, en gemensam terminologi samt en gemensam verktygslåda att använda till att öka effekten och implementeringstakten i många av de projekt som kommunen kommer att genomföra de närmaste åren. Utbildningen pågick i fem dagar och inkluderade även förändringsledning. Kommunens chefer gick även utbildningar i samverkan, arbetsmiljö och psykosocialarbetsmiljö. Hälsa Kommunanställda erbjuds ett friskvårdsbidrag som innebär att kommunen betalar 50 % av kostnaden för en friskvårdsaktivitet, (max 400 kr/termin). Under året höjdes friskvårdsbidraget från 200 kr/termin till 400 kr/termin. Under året beviljades 287 medarbetare friskvårdbidraget (år 2013 212 st). Det är en ökning med 35 % mellan åren 2013 och 2014. Arbetet mot våld i nära relationer är en viktig del i jämställdhetsarbetet i kommunen och det har tidigare tagits fram rutiner för när en medarbetare är utsatt för våld i nära relation. Under hösten anordnades föreläsningstillfällen för alla chefer, arbetsledare och huvudskyddsombud med Katarina Wienehall som är forskare och föreläsare för att belysa problematiken. I samband med utbildningen presenterades de rutiner som har tagits fram som ett stöd för chefer och arbetsledare. kommun). De kommunerna med lägst sjukfrånvaro 2013 låg på 3,5 % och kommuner med högst total sjukfrånvaro låg på 8,5 %. Ur tabellen ”Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön” framgår, liksom tidigare år, att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. En av många förklaringar till att kvinnor har en högre sjukfrekvens än män kan vara att kvinnor i allmänhet bär en tyngre arbetsbörda, både i arbetsliv och privatliv. Sjukdomsrelaterad frånvaro per åldersgrupp och totalt 2014 (siffrorna inom parantes är år 2013) Ålder Sjukfrånvaro i Sjukfrånvaro 60 dagar % av tillgänglig eller mer i % av total arbetstid sjukfrånvaro -29 6,1 (5,7) 30-49 7,5 (7,1) 506,1 (6,2) Totalt 6,7 (6,5) 44,0 (50,4) Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön och totalt 2014 (siffrorna inom parantes är år 2013) Kön Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Kvinnor 7,2 (7,0) Män 3,7 (3,8) Totalt 6,7 (6,5) Löneöversynen 2014 Under löneöversynen 2014 förhandlades löner för 1 356 månadsanställningar och 1259 timanställningar under perioden mars-september. Den nya lönen utbetalades till de allra flesta innan semestrarna. Endast ett fåtal fick vänta på sin nya lön till efter sommaren. Överläggningar och förhandlingar genomfördes med totalt 16 olika fackförbund. Det totala utfallet för 2014 blev 2,75 %. Vid överläggningen fastställs vilken förhandlingsmodell man kommer att tillämpa och 2014 förhandlades det enligt chef/medarbetar modellen med samtliga fackförbund. Utfall 2014 Löneökning % Män 2,64 Kvinnor 2,76 Total 2,75 Den totala sjukfrånvaron 2014 uppgick till 6,7 % för samtliga personalkategorier och anställningsformer. Sjukfrånvaron ökade således något (+0,2 %) jämfört med 2013. Långtidssjukskrivningar (omfattar 60 dagar eller mer) minskade och uppgick 2014 till 44 % (50,4 % år 2013) av den totala sjukfrånvaron. Som jämförelse hade kommunerna i riket under 2013 en genomsnittlig total sjukfrånvaro bland sina medarbetare på 5,9 % (jämfört med 6,5 % för Orust kommun) och andelen sjuka 60 dagar eller mer var för riket 44,4 % (jämfört med 50,4 % för Orust Samtliga chefer genomgick ett ledarprogram i utvecklande ledarskap och förändringsledning UL. 27 Årsredovisning Orust kommun 2014 Räkenskaper Friluftsområde Ålgård och Grindsbyvattnet har tillgänglighetsanpassats så att det exempelvis går att ta sig fram28 med rullstol. Årsredovisning Orust kommun 2014 Resultaträkning Koncern Koncern Koncern mkr 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter not 1 183,5 179,8 172,8 229,6 224,2 215,3 20,1 13,1 14,6 29,7 12,7 13,6 -893,3 -859,8 -829,2 -925,2 -891,0 -850,3 Jämförelsestörande intäktspost not 2 Verksamhetens kostnader not 3 Jämförelsestörande kostnadspost not 2 -38,7 -21,3 -6,3 -38,7 -14,3 -6,3 Avskrivningar -42,3 -36,7 -37,9 -48,3 -42,8 -45,4 -770,7 -723,9 -686,0 -752,9 -711,2 -673,1 662,2 659,3 620,4 662,2 659,3 620,4 95,9 80,9 88,5 95,9 80,9 88,5 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter not 4 Generella statsbidrag och utjämning not 4 1,3 1,7 1,6 0,4 2,0 2,0 -14,0 -15,4 -16,2 -23,4 -27,0 -29,4 0,0 -4,4 0,0 0,0 -4,4 0,0 -25,3 -1,8 8,3 -17,8 -0,4 8,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -25,3 -1,8 8,3 -17,8 -0,4 8,4 Finansiella intäkter not 5 Finansiella kostnader not 5 Jämförelsestörande finansiell post not 5 Resultat före extraordinära poster Årets resultat 29 Årsredovisning Orust kommun 2014 Kassaflödesanalys mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- o nedskrivningar Justering av övriga ej likviditetspåv poster * Summa löpande verksamheten före förändring av kapitalbindning Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Ökning(-)/minskning(+) exploateringsvht/lager Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Förutbetalda intäkter VA/Fjärrvärme Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årets kassaflöde * Just. av övriga ej likviditetspåverkande poster: Minskning/ökning pensionsavsättning (-/+) Minskning/ökning deponiavsättning (-/+) Exploateringsavslut. Tomt/markförsäljning Ändrad redovisningsprincip VA 2014 2013 Koncern Koncern Koncern 2012 2014 2013 2012 -25,3 55,8 -25,6 4,9 -1,8 36,7 8,2 43,1 8,3 37,9 19,9 66,1 -17,8 61,8 -23,3 20,7 -0,4 42,8 8,0 50,4 8,4 45,4 20,5 74,3 39,8 -38,5 -0,8 24,6 2,7 8,8 8,0 7,2 -29,6 77,3 14,4 44,5 39,0 28,8 8,1 96,6 -38,3 2,5 7,1 21,6 -0,2 7,1 -29,5 51,7 -123,8 -78,7 -63,5 0,2 30,3 1,0 -123,6 -48,4 -62,5 -140,5 18,6 -121,9 -97,9 30,3 -67,6 -74,5 1,0 -73,5 130,0 100,0 65,0 10,3 23,3 1,5 -80,0 -80,0 -30,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3 43,3 35,7 140,0 10,3 -80,1 0,0 0,0 70,2 110,0 23,3 -80,1 0,0 0,0 53,2 65,0 1,5 -41,9 0,0 0,0 24,6 81,2 126,1 44,9 74,0 81,2 7,2 71,3 74,1 2,8 61,0 75,0 14,0 51,7 61,0 9,3 34,0 51,7 17,7 3,2 -0,3 -13,0 -15,5 9,3 -1,1 4,0 -0,8 16,7 30 Årsredovisning Orust kommun 2014 Balansräkning mkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar not 6 Materiella anläggningstillgångar not 6 mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar not 7 värdepapper, aktier och andelar Långfristiga fordringar not 8 Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsverksamhet/lager not 9 Kortfristiga fordringar not 10 Likvida medel not 11 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL Summa eget kapital not 12 Årets resultat Resultatutjämningsreserv IB Disposition av 2013 Disposition av 2014 Resultatutjämningsreserv UB Ändrad redovisningsprincip VA Rättelse avslutat exploateringområde Övrigt eget kapital AVSÄTTNINGAR not 13 Avsättning för återställande av deponi Avsättning för pensioner Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder not 14 Kortfristiga skulder not 15 Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar, skulder Poster inom linjen Borgensåtagande not 16 Pensionsförpliktelser före 1998 Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser 2014 2013 2012 Koncern 2014 Koncern 2013 Koncern 2012 4,0 4,0 1,9 4,0 4,0 1,9 847,0 30,4 764,7 29,3 733,0 51,4 1 269,6 30,6 1 194,8 29,7 1 149,8 51,9 3,0 3,0 887,4 3,0 3,0 804,0 3,0 3,0 792,3 0,7 3,0 1 307,9 0,7 3,0 1 232,2 0,7 3,0 1 207,3 64,1 76,5 75,0 215,6 1 103,0 72,1 116,4 61,0 249,5 1 053,5 79,2 77,9 51,7 208,8 1 001,2 64,3 78,8 126,1 269,2 1 577,1 72,4 117,8 81,2 271,4 1 503,6 79,4 79,6 74,1 233,1 1 440,4 258,4 -25,3 36,6 296,7 -1,8 38,9 -2,3 298,6 8,3 296,3 -17,8 36,6 327,1 -0,4 38,9 -2,3 327,5 8,4 -23,8 12,8 -15,5 2,5 247,9 -23,8 12,8 -15,5 2,5 285,8 260,1 290,5 10,3 53,6 10,6 50,3 11,7 41,1 52,8 10,3 53,6 8,1 72,0 10,6 50,3 5,9 66,8 11,7 41,1 6,0 58,8 63,9 60,9 613,7 167,0 780,7 553,4 142,4 695,8 510,1 139,7 649,8 1 020,1 188,7 1 208,8 949,8 159,9 1 109,7 896,6 157,5 1 054,1 1 103,0 1 053,5 1 001,2 1 577,1 1 503,6 1 440,4 412,2 279,4 67,8 402,4 293,7 71,3 392,6 273,8 66,4 2,6 279,4 67,8 2,8 293,7 71,3 3,0 273,8 66,4 36,6 36,6 31 Årsredovisning Orust kommun 2014 Noter kommunen mkr 2014 2013 1. Verksamhetens intäkter mkr 2014 2013 5. Finansiella intäkter och kostnader Avgifter och ersättningar 95,1 100,6 Hyror och arrenden 16,4 16,1 Ränteintäkter 0,3 0,5 Bidrag, försäljning av verksamhet, expl.vht 70,4 58,9 Borgensavgift Orustbostäder 1,0 1,0 Återbäring Kommuninvest 0,0 0,2 S:a finansiella intäkter 1,3 1,7 -13,3 -14,2 -0,7 -1,2 Realisationsvinster S:a verksamhetens intäkter 1,6 5,2 183,5 179,8 20,1 0,4 Finansiella kostnader 2. Jämförelsestörande poster Exploateringsavslut Tomt/mark intäkter Exploateringsavslut Tomt/mark kostnader Mer- och återställandekostnader Henåns skola Återbetalning från AFA S:a jämförelsestörande poster Finansiella intäkter Räntekostnader på långfristiga lån -3,8 -7,0 -34,9 -14,3 Räntekostnader pensioner 0,0 12,7 diskonteringsräntan -18,6 -8,2 vid beräkning av pensionsskuld Jämförelsestörande post, sänkning av S:a finansiella kostnader 0,0 -4,4 -14,0 -19,8 4,0 1,9 3. Verksamhetens kostnader Kostnader för arbetskraft Pensionskostnader/löneskatt -545,7 -526,9 -15,7 6. Immateriella och materiella -21,2 anläggningstillgångar Förbruknings- och underhållsmateriel -28,6 -33,3 Immateriella anläggningstillgångar Tjänster, avgifter, bidrag, transporter -82,5 -54,5 Redovisat värde vid årets början Entreprenader och köp av verksamhet -157,3 -165,2 Hyror, energi, fastighetsservice, leasing/hyra anläggningstillgångar -51,5 -51,3 Skatter, försäkringar, div avgifter -10,2 -6,3 -1,8 -1,1 Övrigt S:a verksamhetens kostnader -893,3 -859,8 Investeringar 3,0 2,1 Värdeförändring -1,8 0,0 Avskrivningar -1,2 0,0 4,0 4,0 34,9 34,5 Utgående bokfört värde Allmän markreserv Redovisat värde vid årets början 4. Skatteintäkter, generella statsbidrag Investeringar -0,2 0,4 och utjämning Utgående bokfört värde 34,7 34,9 466,3 476,3 Kommunalskatteintäkter Kommunalskatt, preliminär Slutavräkning 2013 Prognos slutavräkning 2014 Slutavräkning 2012 Prognos slutavräkning 2013 S:a kommunalskatteintäkter 663,7 662,6 0,1 0,0 0,0 Investeringar 0,0 0,4 Värdeförändring 0,0 -3,7 662,2 659,3 86,9 1,6 0 Regleringsbidrag 3,5 6,8 fastigheter för affärsverksamhet -19,5 -22,9 -21,9 514,4 466,3 254,6 213,2 Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början 38,3 Avgift till LSS-utjämning -8,2 -6,6 Värdeförändring S:a generella statsbidrag och utjäm. 95,9 80,9 Omklassificering från Investeringar 52,7 39,2 Redovisat värde av avyttringar -0,1 -30,0 -46,7 0,0 0,0 19,5 0,0 21,4 verksamhetsfastigheter 758,1 0,0 Utgående bokfört värde -36,4 och utjämning 0,0 Avskrivningar 38,8 S:a skatteintäkter, generella statsbidrag 31,4 Omklassificering till -26,7 Kostnadsutjämningsavgift 84,5 -13,5 78,8 Strukturbidrag Fastighetsavgift Redovisat värde vid årets början -1,6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Verksamhetsfastigheter 740,2 Omklassificering från maskiner, fordon, inventarier övr Avskrivningar Utgående bokfört värde -9,6 -8,7 250,9 254,6 32 Årsredovisning Orust kommun 2014 mkr 2014 2013 Publika fastigheter Redovisat värde vid årets början mkr 2013 2013 11. Likvida medel 2,4 2,4 Plusgiro 0,1 0,1 39,2 0,1 Handkassor 0,1 0,1 Avskrivningar -0,9 -0,1 Bank 74,8 60,8 Utgående bokfört värde 40,7 2,4 S:a likvida medel 75,0 61,0 Investeringar Övriga fastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Utgående bokfört värde 12. Eget kapital 6,5 6,6 IB eget kapital 296,7 298,5 0 0,2 Årets resultat -25,3 -1,8 -0,3 -0,3 Byte av redovisningsprincip VA -15,5 0,0 6,2 6,5 Rättelse avslutat exploateringsområde UB eget kapital 2,5 258,4 296,7 43,1 40,4 Maskiner, fordon, inventarier övr Redovisat värde vid årets början 29,3 51,4 Investeringar 6,7 5,4 Redovisat värde av avyttringar 0,0 -0,4 Omklassificering till verksamhetsfastigheter Pensioner Visstids- och garantipension Löneskatt 0,0 -21,4 Avskrivningar -5,6 -5,7 Utgående bokfört värde 30,4 29,3 881,4 798,0 S:a immateriella och materiella anl.tillgångar 13. Avsättningar 0,0 0,1 10,5 9,8 Återställande, Månsemyrdeponin 10,3 10,6 Sa avsättningar 63,9 60,9 560,0 510,0 22,1 15,0 14. Långfristiga skulder Kommuninvest AB 7. Finansiella anläggningstillgångar Förutbetalda anläggningsavgifter VA Värdepapper, aktier ,andelar Förutbetalda anläggningsavgifter Grundfondskapital Orustbostäder 2,4 2,4 fjärrrvärme Kommuninvest 0,4 0,4 Förutbetalda investeringsbidrag Övrigt 0,2 0,2 S:a långfristiga skulder S:a fin anläggningstillgångar 3,0 3,0 0,4 0,3 31,2 28,1 613,7 553,4 57,6 60,9 8,2 8,2 15. Kortfristiga skulder Personalens skatter,avgifter mm 8. Långfristiga fordringar Kommuninvest AB 2,0 2,0 - varav personalens källskatt Ny förbifart Henån (Trafikverket) 1,0 1,0 - varav semester/övertidsskuld 32,6 33,3 S:a långfristiga fordringar 3,0 3,0 - varav upplupna arbetsgivaravgifter 11,3 11,7 9. Exploateringsverksamhet/lager Bostadsmark under exploatering 22,5 18,4 Industrimark under exploatering 4,5 6,0 36,8 47,2 0,3 0,5 64,1 72,1 Färdigställd tomtmark Lager Fjärrvärme S:a exploateringsverksamhet/lager - varav upplupna löner 5,5 7,7 Utgående moms 2,6 2,9 23,1 22,7 Upplupna pensionskostn, individuell del och löneskatt VA-kollektivets förutbetalda intäkter 17,9 0,0 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 48,3 38,6 Leverantörsskulder S:a kortfristiga skulder 17,6 17,3 167,0 142,4 10. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13,2 50,8 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 55,6 58,8 7,6 6,7 Fordran moms Ingående moms S:a kortfristiga fordringar 0,1 0,1 76,5 116,4 33 Årsredovisning Orust kommun 2014 2014 2013 finansierats - externt med främmande kapital (skulder) respektive internt med eget kapital. Orustbostäder 409,6 399,6 S:a Orustbostäder 409,6 399,6 Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (t.ex. kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och anläggningstillgångar, d.v.s. tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (t.ex. fastigheter och inventarier). SBAB 0,5 0,6 AB Balken Finans 0,1 0,1 Boverket 0,3 0,3 S:a egnahem och småhus 0,9 1,0 Föreningar 1,5 1,6 mkr 16. Borgensåtagande Egnahem och småhus Käringön 1:1 S:a totala borgensåtagande 0,2 0,2 412,2 402,4 Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och enhetens finansiella styrka förbättras. Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det första resultat som används är ”Verksamhetens nettokostnader”. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan med skatteintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas ”Resultat före extraordinära poster”. Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt sparande. Efter ”Resultat före extraordinära poster” kommer extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Det resultat som nu har framkommit visar ”Årets resultat” för kommunen. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör där en förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte exakt vet hur stor den är eller när den skall betalas. Med soliditet menas betalningsförmåga på lång sikt. Den beräknas genom att sätta eget kapital i relation till totala tillgångar. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen är indelad i avsnitten ”Den löpande verksamheten”, ”Investeringsverksamheten” samt ”Finansieringsverksamheten” och mynnar ut i ”Årets kassaflöde” (=förändring av likvida medel). Redovisningsprinciper Kommunen Den kommunala redovisningen regleras av kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) som kompletteras av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper: Nästkommande års amortering på upptagna lån, har inte upptagits som kortfristig skuld. Allmänt Jämförelsestörande poster särredovisas, när poster sällan förekommer och/eller av betydande belopp. Tillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar (se tabeller nedan). De investeringar som klassificerats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt basbelopp (22 200 kr 2014) och en beräknad nyttjandetid på minst tre år. Större investeringar i IT-system, som ska användas i kommunen under flera år, redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Till anskaffningsvärdet för en investering räknas bland annat utgiften för systemet, konsultkostnader, licensavgifter samt övriga utgifter för införandet. 34 Årsredovisning Orust kommun 2014 Investeringarnas avskrivningstider fastställs utifrån tillgångarnas beräknade nyttjandetider. Avskrivningarna fördelas linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod med avskrivningstider normalt enligt följande: 3-5 år 5-20 år 20-50 år IT-utrustning, IT-system Maskiner och inventarier, bilar och andra transportmedel, viss annan utrustning Byggnader, markanläggningar mkr 2014 2013 Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider 7,0 -1,2 -1,8 4,0 3-5 år 4,0 0,0 0,0 4,0 3-5 år Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider 102,7 -69,9 -2,4 30,4 5-20 år 93,4 -63,4 -0,7 29,3 5-20 år Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider 1 415,0 1 239,4 -472,8 -439,6 -95,4 -35,2 846,9 764,6 10-50 år 10-50 år Från räkenskapsåret 2014 gäller rekommendationen att investeringar som består av flera delar med väsentligt olika nyttjandeperioder ska komponentavskrivas. Komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Ett vanligt exempel på materiell anläggningstillgång där särskiljning ofta bör ske är fastigheter, där olika delar av byggnaden kan ha väsentligt olika nyttjandeperioder. Orust kommun nyttjar sig av metoden för komponentavskrivning på alla nya investeringar från och med år 2014. Genomgång av tidigare gjorda investeringar kommer att göras succesivt och där det är lämpligt sker byte till komponentavskrivning. Intern ränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Årets räntesats var 3,3 %. Pågående investeringsprojekt belastas inte med ränta, förutom sådana som hör till de affärsdrivande verksamheter (VA, Renhållning samt Fjärrvärmeverk). Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att intjänade förmånsbestämda pensioner fram till och med 199712-31 redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Något nyintjänande på skulden före 1998 sker inte. Skulden beräknas minska framöver på grund av att utbetalningarna är större än värdeuppräkningen. Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 2014 2013 Ingående ansvarsförbindelse 293,7 273,8 Ränteuppräkning 2,7 3,2 Basbeloppsuppräkning 0,3 5,3 Årets utbetalningar -11,6 -11,4 Sänkning diskonteringsräntan 0 22,1 Aktualisering och Bromsen -6,2 0 Övrig post 0,5 0,7 Summa pensionsförpliktelser 279,4 293,7 Löneskatt 67,8 71,3 Utgående ansvarsförbindelse 347,2 365,0 För anställda med inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp (IBB) tjänas ingen förmånsbestämd pensionsrätt in. Pensionsförmånen är helt avgiftsbestämd och kommunen betalar avgiften, i mars varje år, till den försäkringsgivare som arbetstagaren har valt. För anställda med inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp finns den förmånsbestämda pensionen kvar och den ger en årlig pensionsskuldsökning (avsättning). Denna skuld beräknas öka, under kommande fyra år, enligt KPA Pension. Beräkningen av pensionsskulden har gjorts av KPA med en aktualiseringsgrad av 82 %. mkr Avsatt till pensioner inkl löneskatt Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav: Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Nya efterlevandepensioner Sänkning av diskonteringsräntan Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner/löneskatt 2014 2013 50,3 4,4 41,1 9,3 3,4 0,6 0,4 0,0 -1,8 0,7 4,7 1,0 0,0 3,6 -1,9 1,8 53,6 50,3 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid redovisas som en kortfristig skuld. 35 Årsredovisning Orust kommun 2014 Personalomkostnadspålägg har interndebiterats förvaltningarna med 36,65 % i samband med löneredovisningen. Operationella hyres-/leasingavtal Kommunen har inga operationella hyres-/leasingavtal med en avtalstid som överstiger tre år. Koncernen Den sammanställda redovisningen för kommunen har definierats till att omfatta kommunen och Stiftelsen Orustbostäder. Den är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering vilket innebär, att förvärvat eget kapital (stiftelsens grundfondskapital) eliminerats. Detta betyder att endast ägda andelar tas med av räkenskapsposterna in i den sammanställda redovisningen. Interna mellanhavanden är i allt väsentligt eliminerade. (Som interna mellanhavanden räknas kostnader/ intäkter och skulder/tillgångar mellan kommunen och stiftelsen). Redovisning av intäkter Ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft 1 januari 2007. Lagen skärper kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning genom att uttryckligen hänvisa till god redovisningssed. Som en följd av den nya lagen sker periodisering av anläggningsavgifter. 10 % av fakturerade anläggningsavgifter redovisas direkt i resultaträkningen. 90 % bokas upp som förutbetalda intäkter och långfristiga skulder i balansräkningen. Avskrivningstiden är 33 år. VAkollektivet tillgodoräknas ränta på inte avskrivna delar av anläggningsavgifter samt på eventuellt ackumulerat överskott. Övriga investeringsbidrag och anläggningsavgifter tas upp som förutbetalda intäkter som regleras över flera år. mkr Förutbetalda intäkter som regleras över flera år (långfristig skuld) Investeringsbidrag återstående antal år (vägt snitt) Anläggningsavgifter VA återstående antal år (vägt snitt) Anläggningsavgifter fjärrvärme återstående antal år (vägt snitt) Summa förutbetalda intäkter 2014 2013 31,2 28 22,1 30 0,4 32 53,7 28,1 25 15,0 30 0,3 32 43,4 Byte av redovisningsprincip VA Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska VA-kollektivets samlade överuttag av brukningsavgifter redovisas som förutbetalda intäkter. 15,5 mkr har förts över från Eget kapital till förutbetalda intäkter. Samtliga över-/underskott inom VA verksamheten balanseras mot slag 2951 ”Förutbetalda intäkter VA-kollektivet”. Rättelse gjordes av VA/tomter inom avslutat (år 2010) exploateringsområde Huseby i Ellös. 2,5 mkr fördes mellan Eget kapital och Tomtlager slag 1479. Kommuninvest Orust kommun har i juni 1994, KF § 81, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och kommande förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i föhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Orust kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Orust kommuns andel, i Kommuninvest, uppgick till 0,454 procent vid årsskiftet 2014/2015. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslutade 2013 att avsätta 38,9 miljoner kronor till resultatutjämningsreserv, RUR, vilket motsvarade den maximala avsättningen åren 2010 och 2011. Beräkning av reservering mkr Årets resultat Resultat affärsdrivande vht Samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Diskonteringsränta pensioner Årets balanskravsresultat Lägst resultat (årets resultat eller balanskravsresultatet) Avgår 2 % av skatter och generella statsbidrag Maximal avsättning till RUR 2010 2011 2012 39,8 2,3 -5,3 30,3 4,4 0,0 8,3 3,8 -0,7 36,8 34,7 11,4 36,8 3,4 38,1 11,4 36,8 30,3 8,3 -14,0 -14,2 -14,2 22,8 16,1 0,0 36 Årsredovisning Orust kommun 2014 Driftsredovisning kommunen mkr Intäkter Kostnader Budget Avvikelse -8,1 -8,6 0,5 Politisk verksamhet och revision 0,4 Överförmyndarnämnden 0,3 -1,4 -1,1 -1,2 0,1 Kommunstyrelsens stab 5,5 -51,0 -45,5 -41,7 -3,8 Förvaltningsområde lärande 20,8 -346,5 -325,8 -324,6 -1,2 Förvaltningsområde omsorg 71,1 -392,2 -321,1 -292,5 -28,6 147,9 -194,1 -46,2 -44,5 -1,7 8,3 -14,0 -5,7 -5,8 0,1 Affärsdrivande Vatten och avlopp 42,0 -42,0 0,0 2,3 -2,3 Affärsdrivande Renhållning 21,7 -20,8 0,9 0,5 0,4 Förvaltningsområde samhällsutveckling Miljö- och byggnadsnämnden Affärsdrivande Fjärrvärmeverk 6,9 -8,5 Resultat -11,0 -4,1 -3,6 -0,5 Merkostnader Henåns skola -11,2 -11,2 -8,0 -3,2 Driftåtgärder Henåns skola -23,7 -23,7 0,0 -23,7 0,0 1,2 -1,2 -1 116,2 -791,6 -726,4 -65,1 -14,9 -14,9 11,2 -17,9 0,0 3,0 11,2 1,6 7,0 -5,4 23,5 23,5 20,7 2,8 0,0 -0,3 0,3 -1 107,7 -770,1 -716,9 -53,3 663,3 -34,9 662,2 95,9 95,9 -1,1 0,0 1,9 2,0 -0,1 -15,2 -15,2 -24,4 9,2 -1 157,8 -25,3 20,0 -45,3 Ej fördelad effektivisering Summa nämndsverksamhet 324,7 Pensionskostnader samt skuldförändring avseende semesterlön och arbetsgivaravgifter Försäljning mark Reavinster (fastighetsförsäljning) 11,2 1,6 Återlagd internränta Kommunstyrelsens medel till förfogande Summa nettokostnad 337,5 Skatteintäkter 662,2 Generella statsbidrag 130,8 Finansiella intäkter 1,9 Finansiella kostnader Årets resultat 1 132,4 37 Årsredovisning Orust kommun 2014 Nettokostnad per förvaltningsområde 38 Årsredovisning Orust kommun 2014 Investeringsredovisning kommunen Sammanställning 2014-12-31 Totalt Pågående och avslutade investeringar Kommunstyrelsen stab Förvaltningsområde samhällsutveckling Förvaltningsområde lärande Förvaltningsområde omsorg Affärsdrivande verksamhet Totala investeringar Totalram 16 900 56 035 481 808 12 380 99 865 666 988 Budget för 2014 3 900 -1 560 82 400 3 600 51 887 140 227 Redovisning utfall 2014 5 121 4 275 86 573 603 27 018 123 590 Återstår av ram 3 790 12 422 151 103 5 105 74 345 246 765 Kommunstyrelsen stab Medborgarservice, centrumhuset IT-investeringar Reinvestering Staben Summa KS Stab Totalram 2 800 13 100 1 000 16 900 Budget helår 2014 0 2 900 1 000 3 900 Redovisning utfall 2014 37 5 084 0 5 121 Återstår av ram 822 2 968 Årlig ram 3 790 Totalram 92 500 -54 800 3 500 350 1 000 42 550 Budget helår 2014 4 000 -14 800 3 500 0 1 000 -6 300 Redovisning utfall 2014 2 197 -216 0 161 1 281 3 423 Återstår av ram Avslutas Avslutas 3 500 189 Årlig ram 3 689 5 750 150 525 1 600 920 500 240 1 350 900 500 50 1 000 13 485 56 035 2 250 0 0 0 875 0 0 235 330 0 50 1 000 4 740 -1 560 33 0 5 0 254 -157 0 0 156 172 33 356 852 4 275 5 587 Avslutas 520 1 600 624 227 Avslutas Avslutas 175 Avslutas Årlig ram Årlig ram 8 733 12 422 Förvaltningsområde samhällsutveckling Hamnar Färjeterminal Tuvesvik Färjeterminal Tuvesvik, försäljning Ångbåtsbrygga Edhultshall Gullholmspirens brygga Reinvestering hamnar Summa hamnar Övrigt Gång-o cykelv Tönsäng-Tuvesvik Informationsdiskar bibliotek Allmänna p-platser Tuvesvik Mindre räddningsfordon Orust ridklubb, traktorgaragage Planläggning Henån 1:275, 1:306 Renovering och ombyggn. av Ålgårds kvarn Renovering av mur vid Ålgårds kvarn Städlyftet Tankbil för räddningstjänsten Konstinköp Reinvestering samhäll Summa övrigt Summa Samhällsutveckling 39 Årsredovisning Orust kommun 2014 Förvaltningsområde lärande Nybyggnation Henåns skola Åtgärder Henåns skola Ombyggnation Ängås skola Ombyggnation Varekils skola Nybyggnation Bagarevägens förskola Projektering ombyggnad Tvet/Ellös Inventarier Henåns skola Datorer till undervisningen (2014) Cyklar till förskolan Ljuddämpande investeringar förskolan Lekredskap förskolan utomhus Inventarier lärande Summa lärande Totalram 196 449 42 900 161 084 31 000 30 000 1 450 15 000 1 000 400 650 875 1 000 481 808 Budget helår 2014 3 650 0 62 700 12 000 0 0 0 1 000 400 409 1 241 1 000 82 400 Förvaltningsområde omsorg Ombyggnation av Mollösunds skola Brandlarm Herrgården Brandlarm Strandgården Brandlarm Ängsviken Pelletspanna Ängsviken Sängar inom omsorgen Inventarier omsorg Summa omsorg Totalram 6 000 300 1 100 1 100 2 700 180 1 000 12 380 Budget helår 2014 100 300 1 100 1 100 0 0 1 000 3 600 Redovisning utfall 2014 13 37 31 26 0 119 377 603 Återstår av ram Avslutad 263 1 068 1 074 2 700 Avslutad Årlig ram 5 105 Totalram 6 600 6 000 35 000 75 1 000 1 000 400 0 4 000 1 500 2 500 0 0 8 500 2 500 3 850 15 000 87 925 Budget helår 2014 800 1 287 24 500 0 1 000 1 000 0 0 3 000 0 300 0 0 6 000 500 0 2 000 40 387 Redovisning utfall 2014 989 704 397 73 717 639 401 1 435 182 167 278 3 404 14 934 392 750 4 725 26 191 Återstår av ram 4 443 973 29 724 Avslutas Årlig ram Årlig ram Avslutas Exploatering 3 722 1 333 2 160 Exploatering Exploatering 8 108 260 3 826 14 120 68 669 Affärdrivande verksamhet Vatten och avlopp Projektering nytt reningsverk västra Orust Ombyggnation Tuvesviks reningsverk Projektering va-lednimg Henån-Slussen Reinvestering kontorsmöbler VA Reinvestering ledningsnät Reinvesteringar anläggningar Servicebil med kran VA-anläggning Tegen III Uppgradering Varekils reningsverk Utbyggnad VA Morlanda-Slätthult Utloppopsreningsverk västra Orust VA-anläggning Nösunds södra VA-anläggning Sjöleden VA-ledning Hästekälla-Tuvesvik Överföringsledning Fröjdendal-Malön Överföringsledning Vindön-Sundsandvik Överföringsledning Slussen-Uddevalla Summa vatten och avlopp Redovisning utfall 2014 10 712 358 57 724 14 261 1 067 17 0 976 185 368 825 80 86 573 Återstår av ram Avslutas 42 542 63 021 16 231 28 579 299 175 Avslutas 215 41 Avslutas Årlig ram 151 103 40 Årsredovisning Orust kommun 2014 Fjärrvärme Ombyggnation av Henåns närvärmeverk Ombyggnation av fjärrvärmepannan Ellös Utbyggnad av fjärrvärme Morlanda-Slätthult Reinvestering fjärrvärme Summa fjärrvärme Totalram 5 065 2 500 875 500 8 940 Budget helår 2014 0 8 500 0 500 9 000 Redovisning utfall 2014 63 589 110 65 827 Återstår av ram Avslutas 1 911 765 Årlig ram 2 676 3 000 3 000 99 865 2 500 2 500 51 887 0 0 27 018 3 000 3 000 74 345 Renhållning Ombyggnation in- och utfart till Månsemyr Summa renhållning Summa affärmässig verksamhet Den budgeterade investeringsnivån för 2014 beslutades till 167,5 miljoner kronor (151,7 mkr 2013). Totalt har under året investeringsprojekt pågått till ett budgeterat belopp om 140,2 miljoner kronor. Utfallet (netto) för investeringar 2014 uppgick till 123,6 mkr (48,4 mkr 2013) varav den affärsdrivande verksamheten står för 27 mkr (23,8 mkr) i beloppet ingår även avslutande av exploateringsområden med 19,8 mkr. Bland de större investeringarna kan nämnas Ängås, Varekils och Henåns skola. Inom affärsdrivande verksamhet har tre exploateringsområden avslutats, Tegen III, Nösund södra och Sjöleden Avvikelse mot budgeterad investeringsnivå kontra utfall återfinns till största delen inom afärsdrivande verksamhet och då både inom renhållning samt vatten och avlopp. Nyrenoverad del av Varekils f-6 skola Helt ny del för år 7-9 i Ängås f-9 skola Nyrenoverad kafeteria/Fritidsgård Ängås f -9 skola Nyrenoverad idrottshall Ängås f -9 skola 41 Årsredovisning Orust kommun 2014 Noter koncernen Mkr 2014 2013 1. Verksamhetens intäkter Mkr 2014 2013 5. Finansiella intäkter och kostnader Avgifter och ersättningar 95,1 100,6 Hyror och arrenden 62,2 59,1 Bidrag, försäljning av verksamhet, expl.vht 70,4 58,9 Borgensavgift Orustbostäder 1,0 1,0 1,6 5,2 Återbäring Kommuninvest 0,0 0,2 0,3 0,4 S:a finansiella intäkter 1,3 1,7 229,6 224,2 -13,3 -14,2 -0,7 -1,2 Realisationsvinster Övrigt S:a verksamhetens intäkter Exploateringsavslut Tomt/mark intäkter Exploateringsavslut Tomt/mark kostnader Merkostnader Henåns skola Återbetalning från AFA S:a jämförelsestörande poster Ränteintäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån 2. Jämförelsestörande poster Markförsäljning Käringön Finansiella intäkter 9,6 0,0 Räntekostnader pensioner 20,1 0,0 Jämförelsestörande post, sänkning av diskonteringsräntan -3,8 0,0 -34,9 -14,3 0,0 12,7 -9,0 -1,6 vid beräkning av pensionsskuld S:a finansiella kostnader 0,3 0,5 0,0 -4,4 -14,0 -19,8 4,0 1,9 6. Immateriella och materiella 3. Verksamhetens kostnader Kostnader för arbetskraft Pensionskostnader/löneskatt anläggningstillgångar -552,5 -533,7 -16,2 -21,7 Immateriella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Förbruknings- och underhållsmateriel -34,1 -41,5 Investeringar 3,0 2,1 Tjänster, avgifter, bidrag, transporter -82,5 -54,5 Värdeförändring -1,8 0,0 Avskrivningar -1,2 0,0 4,0 4,0 1194,8 1150 129,4 87,8 -54,6 -42,8 Entreprenader och köp av verksamhet -157,3 -165,2 Hyror, energi, fastighetsservice, leasing/hyra Utgående bokfört värde anläggningstillgångar -70,6 -67,0 Skatter, försäkringar, div avgifter -10,2 -6,3 -1,8 -1,1 Övrigt S:a verksamhetens kostnader -925,2 -891,0 Materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Utgående bokfört värde 4. Skatteintäkter, generella statsbidrag 1269,6 1194,8 och utjämning Kommunalskatteintäkter Kommunalskatt, preliminär Slutavräkning 2013 Prognos slutavräkning 2014 Slutavräkning 2012 Prognos slutavräkning 2013 S:a kommunalskatteintäkter Maskiner, fordon, inventarier övrigt 663,7 662,6 0,1 0,0 Strukturbidrag Regleringsbidrag Fastighetsavgift Kostnadsutjämningsavgift Redovisat värde vid årets början 51,9 6,7 5,5 0,0 -0,4 0,0 -21,4 -1,6 0,0 Redovisat värde av avyttringar 0,0 0,4 Omklassificering till 0,0 -3,7 662,2 659,3 verksamhetsfastigheter Avskrivningar -5,8 -5,9 Utgående bokfört värde 30,6 29,7 S:a immateriella/materiella anläggnings- Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 29,7 Investeringar 86,9 78,8 1,6 3,5 0 6,8 38,8 38,3 -26,7 -36,4 tillgångar och maskiner och inventari 1304,2 1228,5 7. Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier ,andelar Andelar HBV 0,1 0,1 Avgift till LSS-utjämning -8,2 -6,6 Kommuninvest 0,4 0,4 S:a generella statsbidrag och utjäm. 95,9 80,9 Övrigt 0,2 0,2 758,1 740,2 S:a fin anläggningstillgångar 0,7 0,7 S:a skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 42 Årsredovisning Orust kommun 2014 8. Långfristiga fordringar 13. Avsättningar Kommuninvest AB Ny förbifart Henån (Trafikverket) 2,0 1,0 2,0 1,0 Pensioner Visstids- och garantipension 43,1 0,0 40,4 0,1 S:a långfristiga fordringar 3,0 3,0 Löneskatt 10,5 9,8 Återställande, Månsemyrdeponin 10,3 10,6 8,1 5,9 72,0 66,8 Avsättning uppskjuten skatt 9. Exploateringsverksamhet/lager Bostadsmark under exploatering 22,5 18,4 Sa avsättningar Industrimark under exploatering Färdigställd tomtmark 4,5 36,8 6,0 47,2 14. Långfristiga skulder 0,3 0,5 Lager Fjärrvärme Bränsle och råvarulager S:a exploateringsverksamhet/lager 0,2 0,3 64,3 72,4 Kommuninvest AB Förutbetalda anläggningsavgifter VA Plusgiro Handkassor Bank S:a likvida medel Förutbetalda investeringsbidrag 0,1 0,1 S:a långfristiga skulder 0,1 125,9 126,1 0,1 81,0 81,2 15. Kortfristiga skulder 12. Eget kapital IB eget kapital 327,1 327,5 Årets resultat -17,8 -0,4 Byte av redovisningsprincip VA -15,5 0,0 Rättelse avslutat exploateringsområde UB eget kapital 2,5 296,3 327,1 22,1 15,0 0,4 0,3 31,2 28,1 Förutbetalda anläggningsavgifter fjärrrvärme 11. Likvida medel 966,4 906,4 1020,1 949,8 Personalens skatter,avgifter mm Utgående moms 57,6 2,6 60,9 2,9 Upplupna pensionskostn, individuell del och löneskatt 23,1 22,7 VA-kollektivets förutbetalda intäkter 17,9 0,0 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 59,1 49,9 Leverantörsskulder 22,7 23,5 2,0 3,7 2,0 0,4 188,7 159,9 SBAB 0,5 0,6 AB Balken Finans 0,1 0,1 Boverket 0,3 0,3 S:a egnahem och småhus 0,9 1,0 Föreningar 1,5 1,6 Käringön 1:1 0,2 0,2 S:a totala borgensåtagande 2,6 2,8 Skuld till kreditinstitut Övriga skulder S:a kortfristiga skulder 16. Borgensåtagande Egnahem och småhus 43 Årsredovisning Orust kommun 2014 Verksamhetsberättelser 44 Hundpromenad med dagliga verksamheten Tassen Årsredovisning Orust kommun 2014 Kommunens organisation 45 Årsredovisning Orust kommun 2014 Politisk verksamhet och revision Ansvarsområde Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Uppgifterna är bland annat att besluta om kommunens budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer samt väljer ledamöter, ersättare och revisorer Revisorerna granskar kommunens verksamhet. fullmäktiges möten. Statistik visar att sammanlagt 3 500 tittat på de sammanträden som hittills visats (och som kan ses i efterhand). Revisorerna genomförde följande granskningar under året utöver den löpande räkenskaps- och redovisningsrevisionen: Intern kontroll – rutiner för manuell schemaläggning Intern kontroll avseende anställdas bisysslor Granskning av kvalitet och effektivet inom äldreomsorgens särskilda boenden. Händelser under året Kommunfullmäktige sammanträdde vid 11 tillfällen under året. Från och med 2014 webbsänds Ekonomisk redovisning och analys Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnader 0,4 -7,9 -7,4 0 -7,9 -7,9 0 0,5 0,5 0 -7,2 -7,2 Revision Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader 0 -0,6 -0,6 0,4 -8,5 -8,1 0 -0,6 -0,6 0 -8,6 -8,6 0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,5 0 -0,5 -0,5 0 -7,7 -7,7 mkr Budgeten omfattar i huvudsak kostnader för arvoden och sammanträden för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, utskott, revisorer och framtidsgruppen. I budget för politisk verksamhet ingår också kostnader för partistöd och regionala samarbeten så som Fyrbodal, SOLTAK och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Överskottet för politisk verksamhet beror till största delen på att kostnaden för EU-projektet Terra et Mare uteblev (300 tkr). Därutöver blev kostnaden för medlemskapet i SOLTAK lägre än beräknat. Kostnader för arvoden och sammanträden överskred budget på grund av extra sammanträden. 46 Närpes kommun från Finland besökte Orust i samband med projektet ”Den nye administratören” Årsredovisning Orust kommun 2014 Överförmyndarnämnden förutsättning för att samhälls- och rättslivet överhuvudtaget ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelsen utövar tillsyn över överförmyndarnämndens verksamhet. Ansvarsområde Överförmyndarnämnden och dess förvaltning är en kommunal myndighet som ansvarar för en statligt reglerad verksamhet. Överförmyndarnämndens främsta uppgifter är att utöva tillsyn över vissa slag av ställföreträdarskap, besluta om förordnande av vissa godmanskap samt samtycka till vissa specifika åtgärder som exempelvis fastighetsförsäljning och arvskiften. De ställföreträdarskap som står under förvaltningens tillsyn är förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Ställföreträdarskapet är en viktig institution i samhället och många gånger en Händelser under året I april beslutade kommunfullmäktige att Orust kommun ska samverka med Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund i en gemensam överförmyndarnämnd från och med 1 januari 2015. Orust kommuns överförmyndarnämnd avvecklades därmed den 31 december 2014. Ekonomisk redovisning och analys mkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader Utfall 2014 0,3 -1,4 -1,1 0,3 -1,4 -1,1 På grund av högre ersättningar från Migrationsverket för arvoden och tolkkostnader redovisar Budget 2014 0,2 -1,4 -1,2 0,2 -1,4 -1,2 Budgetavvikelse 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Utfall 2013 0,2 -1,5 -1,3 0,2 -1,5 -1,3 överförmyndarnämnden en positiv budgetavvikelse med 0,1 mkr. Urval av nyckeltal Beskrivning 2014 2013 2012 Godmanskap Enhet antal 108 110 108 Förvaltarskap antal 16 14 15 Förordnande förmyndare/vårdnadshavare antal 7 11 9 God man för ensamkommande barn antal 24 21 13 Akter antal 225 217 197 Förändring, nya och avslutade ställföreträdarskap antal 11 28 28 Granskade årsräkningar antal 90 96 119 70 61 52 Minderåriga förmyndarskapsärenden antal Trend* *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 47 Årsredovisning Orust kommun 2014 Kommunstyrelseförvaltningens stab Ansvarsområde Inom kommunstyrelseförvaltningens stab finns strategiska och stödjande resurser främst till kärnverksamheterna, men även till medborgare och förtroendevalda. Staben organiseras i planerings- och utvecklingsenhet, personal-, ekonomi-, IT-enhet samt medborgarservice. Händelser under året Planerings- och utvecklingsenheten Under året tecknade kommunen en avsiktsförklaring med syfte att förverkliga de nationella jämställdhetspolitiska målen. Under året har den arbetsgrupp som samordnar jämställhetsarbetet tagit fram ett förslag till reviderad plan för jämställdhet för våra anställda i Orust kommun med utgångspunkt i den nationella strategin. En policy och riktlinjer mot korruption och andra oegentligheter togs fram under året. En välbesökt fibermässa arrangerades tillsammans med fiberföreningarna och andra intressenter. Kommunen stöttar fiberföreningarna på landsbygden med bland annat kartor, informationsmöten och samordning. Det finns i dag 16 fiberföreningar på Orust som tillsammans täcker landsbygdens alla fastigheter. Cirka 3 000 fastighetsägare är medlemmar i någon förening. Under 2015 bedöms flertalet av föreningarna komma igång med fiberförläggning. Under hösten utrustades stora delar av hemtjänstens medarbetare med ID-kort. Drygt 100 medarbetare har hittills fått sitt ID-kort. Det återstår ungefär lika många att tillverka under 2015. Ett arbete påbörjades med ett nytt intranät och en förstudie togs fram under året. Vi gjorde en nollmätning där vi kan jämföra intranätets effektivitet med andra kommuner. På grund av omfördelning av resurser tar arbetet betydligt längre tid än beräknat. Under sommaren arbetade vi fram en prototyp tillsammans med en konsult. Personalenheten Under våren påbörjades ett arbete med att införa analysverktyget Qlik View. Målet är att varje chef ska få en chefsportal där man själv kan ta fram statistik och rapporter inom HR-området. Nytt samverkansavtal tecknades med samtliga fackförbund och personalenheten utbildade alla chefer och arbetsplatsombud i dessa avtal. Under året har versionsuppdateringar i såväl schemabemanningssystemet BeSched som lönesystemet eCompanion varit nödvändiga med anledning av mycket stora förändringar i det gällande kollektivavtalet AB. Två nya pensionsavtal har tecknats som krävt förändringar i lönesystemet samt utbildningsinsatser. Projekt Employer Branding startades upp som ett led i arbetet med resultatet från medarbetarenkäten 2013. Syftet med projektet är att göra kommunen till en attraktivare arbetsgivare. Två olika temadagar hölls under året med både chefer och medarbetare. Ekonomienheten Sedan årsskiftet är upphandling en av ekonomienhetens arbetsuppgifter. 83 olika upphandlingar påbörjades under året varav tre ännu inte avslutats och åtta avbröts. Det var färre upphandlingar än föregående år. Riktlinjer för investeringar och intern kontroll togs fram. Budgetprocessen utvecklades och årsredovisningen gavs ut i en kortversion till alla hushåll. Kommunen kunde erbjuda e-faktura till kunder. Medborgarservice och IT I maj havererade två kylaggregat som reglerar lufttemperaturen i kommunens centrala serverhall. En kraftigt förhöjd temperatur med svag rökutveckling utvecklades och hela kommunens nätverk fick stängas ner. Trots att en handlingsplan för den här typen av incident saknades, lyckades primära krisledningsgruppen med hjälp av IT-enheten snabbt återställa driftmiljön. Större delen av nätverket fungerade inom loppet av 12 timmar efter utlöst larm. Som ett steg för ökad effektivitet och kvalitet i verksamhetens arbete fick IT-personalen kompetensutbildning i några av systemen som ingår i kommunens centrala IT-förvaltning. Som resultat av insatsen kan nämnas att IT-enheten numera kan automatisera installationer av mjukvarupaket och centralt uppdatera lokalt installerade programvaror. Under hösten har en inventering genomförts för att säkerställa att kommunen har rätt antal licenser för mjukvaruprodukter från Microsoft, avseende vår administrativa IT-miljö. Resultatet visade att kommunen var underlicensierad, avvikelsen var påtaglig och fick regleras inom aktuellt avtal. En grupp bestående av nämndsekreterare och några registratorer arbetade fram kommungemensamma rutiner kring ärendehantering. Telia hade till och från driftstörningar som fick konsekvenser för olika delar i verksamheten. 48 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ekonomisk redovisning och analys mkr Planerings- och utvecklingsenheten Intäkter Kostnader Nettokostnader Personalenheten Intäkter Kostnader Nettokostnader Ekonomienheten Intäkter Kostnader Nettokostnader Medborgarservice Intäkter Kostnader Nettokostnader IT-enheten Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader exkl. Henåns skola Merkostnader Henåns skola Driftåtgärder Henåns skola Investeringar Underskottet på -1,3 mkr för planerings- och utvecklingsenheten motsvarar i stort sett en budgeterad personalneddragning, som efter dialog med kommunstyrelsen inte genomfördes. Personalenheten redovisar ett underskott på -0,4 mkr. Negativa och positiva avvikelser fanns som tog ut varandra plus att lönekostnaderna för fackliga förtroendevalda översteg budget med -0,35 mkr. Ekonomienheten gjorde ett litet underskott som bland annat berodde på personalomsättning vilket inneburit dubbelbemanning och extra kompetensutveckling för ny personal. IT-enhetens underskott på -2,4 mkr består huvudsakligen av två poster. Den ena är en nedskrivning på -1,8 mkr för att komma rätt i avskrivningarna för investeringen ”Kontorsprogram PC” och den andra posten avser samma investering Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 1,1 -11,7 -10,6 0,9 -10,2 -9,3 0,2 -1,5 -1,3 2,2 -16,9 -14,7 0,9 -9,2 -8,3 0,7 -8,6 -7,9 0,2 -0,6 -0,4 0,5 -6,1 -5,6 2,7 -9,5 -6,8 2,7 -9,4 -6,7 0,0 -0,1 -0,1 2,5 -7,4 -4,9 0,6 -7,4 -6,8 0,7 -7,9 -7,2 -0,1 0,5 0,4 0,7 -6,2 -5,5 0,2 -13,2 -13,0 5,5 -51,0 -45,5 -0,2 -23,7 -5,1 0,0 -10,6 -10,6 5,0 -46,7 -41,7 0 0 -15,4 0,2 -2,6 -2,4 0,5 -4,3 -3,8 -0,2 -23,7 10,3 0,2 -8,9 -8,7 6,1 -45,5 -39,4 -0,1 0 -4,5 (”Kontorsprogram PC”) där det visade sig att kommunen hade för få licenser från Microsoft. Det medförde en extra kostnad på -0,8 mkr för 2014. Medborgarservice överskott på 0,4 mkr består huvudsakligen av två poster. Dels lönekostnader 0,15 mkr och dels en obudgeterad intern kostnadsreducering för valarbete på 0,15 mkr. Nettoutfallet av investeringar på -5,1 mkr består i stort sett av tre IT-investeringar: Kontorsprogram PC -2,7 mkr Nätverk, säkerhet, kap.höj. åtgärder -1,1 mkr Utökn datalagring SAN, backup -1,0 mkr Att budgeten på -15,4 mkr inte uppnåddes berodde till större delen på att investeringen för utbyggnad av bredbandsstruktur sköts fram. 49 Årsredovisning Orust kommun 2014 Urval av arbetsutskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Företagsklimat Turism Ranking företagsundersökning Besök i turistbyrån Plats Utfall 2014 263 Antal 26 613 Analys av måluppfyllelse och åtgärder Resultatet av Svenskt Näringslivs ranking, visar att förbättringsåtgärder inom den kommunala organisationen behövs. En strategi för utveckling av näringslivet ska antas under 2015. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Kundnöjdhet interna processer Drygt hälften av cheferna angav att de delvis inte kan utföra sina arbetsuppgifter som chef på grund av avsaknad av tillräckligt centralt administrativt stöd. Det är framförallt behovet av administrativt stöd inom personalfrågor som framförs. Budgetföljsamhet kommunen Prognossäkerhet kommunen Utfall 2013 239 26 870 Källa Måluppfyllelse Svenskt Närings liv Egen Turistbyrån hade något färre besök än året innan. Däremot var det ett uppsving vad det gäller e-post (4973) och turistsidorna på vår webbplats var välbesökta. Turistbyrån har under samma tid haft 5 391 sidvisningar, Öppna varv 1 661 sidvisningar och gästhamnar 1 304 sidvisningar. Cirka 70 % av trafiken skedde under maj till augusti. Verksamhet och processer Vår effektivitet och kvalitet ska bli bättre dvs att vi ska göra saker på rätt sätt Mått/mätetal Enhet Utfall Mål Utfall Källa Mål2014 2014 2013 uppfyllelse 80 Egen Intern kund% undersökning Analys av måluppfyllelse och åtgärder Ambitionen var att göra en intern kundenkät för stabens verksamheter under året. Dessvärre har inte detta hunnits med. Däremot genomfördes en enkät under våren till alla chefer kring hur man upplever det administrativa stödet centralt från staben och från den egna verksamheten. Svarsfrekvensen var 35 %, 22 av cirka 63 chefer besvarade enkäten. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Mål 2014 Förbättrad ranking +3 % De flesta cheferna upplever även att administrativt stöd saknas lokalt inom verksamheten. Det är personal- och ekonomifrågor som cheferna behöver mest stöd i. För att möta detta behov kommer personalenheten att flytta över motsvarande 25 % tjänst från löneadministration till HR då det är inom detta område som det största behovet av stöd finns. Personalenheten kommer även att se över de olika HR processerna i syfte att utreda möjligheten att digitalisera dessa. Syftet är att kunna ge ett snabbare stöd och att frigöra tid för att kunna stötta mer i komplexa ärenden. Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Budgetavvikelse % -9,0 helår % +0,2 Helårsutfallet jämförs med delårsprognosen per augusti Analys av måluppfyllelse och åtgärder Verksamheternas budgetavvikelse på helår blev -9 %. De två enskilt största posterna är förvaltningsområde omsorg och driftkostnader för att iordningsställa Henåns skola. God måluppfyllelse Mål 2014 0 Utfall 2013 -6 Källa +/-1 till 2 -1,97 Egen Måluppfyllelse Egen I förhållande till delårsrapporten var verksamheternas prognossäkerhet plus 0,2 % och i förhållande till oktoberprognosen minus 2,1 %. Se även avsnitt prognossäkerhet och budgetföljsamhet på sid 24. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 50 Årsredovisning Orust kommun 2014 Urval av nyckeltal Beskrivning Sjukfrånvaro kommunen Enhet 2014 2013 2012 Källa % 6,6 6,5 6,8 Egen Trend* *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av resultat och åtgärder Ett arbete pågår för att öka friskvårdsinsatserna och att på så vis kunna sänka sjuktalen. Inom vård och omsorg, som har förhållandevis höga sjuktal kommer ett system att införas på vissa enheter där medarbetarna ges möjlighet att tala med en sjuksköterska i samband med att man sjukanmäler sig. Detta system förväntas sänka sjuktalen då man sett denna effekt i andra kommuner. Ett arbete med employer branding är inlett som ska utveckla olika delar av kommunens arbete och förbättra varumärket vilket i sin tur ska förbättra trivsel och hälsa. Ledningens slutsatser och bedömningar Även under 2014 uppstod stora obudgeterade kostnader. En inventering av våra licenser från Microsoft resulterade i en ökad kostnad på 2,6 mkr för IT-enheten. För planerings- och utvecklingsenheten låg det fortfarande kvar en budgeterad personalneddragning på cirka 1,3 mkr som, efter dialog med kommunstyrelsen, inte genomfördes. Bedömningen är att risken för överraskningar i form av stora obudgeterade kostnader i fortsättningen är låg. Det har skett ett utvecklingsarbete inom flera viktiga områden, bland annat ekonomistyrning, kvalitetsuppföljning, ärendehantering och ledarskap för att nämna några. Satsningen på ledarskapsutbildning för cheferna kommer under 2015 att gå in i en implementeringsfas för hela organisationen. Inför förra mandatperioden överfördes visst övergripande administrativt och strategiskt stöd från centrala kommunstyrelsens stab till förvaltningsområde Samhällsutveckling. Detta kan komma att utvärderas under 2015 och leda till förändringar om så behövs. Något övergripande ledningssystem infördes inte under året då det inte fanns utrymme i budgeten. Om detta är möjligt att genomföra under 2015 vet vi först när vi kommit en bit in på året beroende på hur prognosen ser ut. Employer branding handlar om en arbetsgivares varumärke gentemot nuvarande, potentiella och tidigare anställda. Vi träffade chefer vid ett tillfälle och medarbetare vid ett tillfälle för att starta kommunens arbete med Employer branding. Frågor vi ville ha svar på var: Hur kan du känna stolthet för din arbetsgivare? Vilka frågor ska vi jobba med? Alla fick skriva ner sina tankar och idéer på PostIT: Vit = bra, fortsätt så , Gul = finns men behöver utvecklas, Rosa = saknas. Sedan fick alla markera det viktigaste med röda pluppar. 51 Årsredovisning Orust kommun 2014 Förvaltningsområde lärande Ansvarsområde Förvaltningsområdet omfattar förskola, grundskola inklusive fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Inom lärandekontoret budgeteras kostnader för fristående verksamhet, viss verksamhet i andra kommuner och skolskjutsar. Händelser under året Utvecklingen av rutiner för systematiskt kvalitetsarbete fortsatte under ledning av förvaltningsområdets utvecklingschef. Tidigare har enheterna själva följt upp sin verksamhet men det har saknats samordnande rutiner och uppföljning av verksamheten. Lärande har nu ett årshjul med en systematik för att kunna följa upp kvalitet och därmed ha möjlighet att vidta åtgärder inom områden som behöver stärkas upp. IKT-satsningen (informations- och kommunikationsteknik) har fortsatt på olika sätt. Alla elever inom årskurs 7-9 och på gymnasiet har tillgång till en ”egen” dator. I årskurs 1-6 finns en dator på fyra elever. I de lägre årskurserna och på förskolan köps iPads in. Lärarna har fått omfattande utbildning i att använda utrustningen och i att utveckla elevers lärande med hjälp av den nya tekniken. Förskolorna vidareutvecklar Unikum för rutiner kring dokumentation och kommunikation om verksamheten och kvalitetsutvecklingen. Under hösten vidareutbildades personal inom matematiklyftet som tidigare genomförts inom grundskolan för de elever som ser fördel med den lilla skolan på hemmaplan. Vid hösterminens start fanns ingen sökande. Möjligheten kvarstår under 2015. Kommunen har fortsatt att aktivt söka statsbidrag för att utveckla undervisningsmetoder och öka kvaliteten. Under 2014 fick kommunen statsbidrag för förstelärare, matematiklyftet, läxhjälp och sommarskola. Under året påbörjades planeringen inför öppnandet av ett nytt asylboende på Orust. Vid Ellös förskola öppnades en tidigare stängd avdelning för att möta behovet av allmän förskola för barn inom asylboendet. Verksamheten inom Internationella gruppen planerade för en ökad tillströmning av elever. Förvaltningsområdet har sett behov att stärka flera migrationsrelaterade områden och ökar inför 2015 budgettilldelningen till modersmålsundervisning, utökad språkintroduktion och SFI. Genom samverkan med Tanums kommun genomfördes mässan ”Lärande i det digitala samhället” på Ängås skola med sammanlagt cirka 600 deltagare. Inom V8 (Dals-Ed, Färgelanda, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Lysekil och Orust) arrangerade Orust de gemensamma Oktoberdagarna för politiker och tjänstemän. Temat var ”Skola på vetenskaplig grund”. Orust fortsätter sitt samarbete med kommunerna inom V8 för att stärka den gemensamma kvalitetsutvecklingen inom förskola och skola. Kommunen deltog i två matematiksatsningar, Matematiklyftet och SKL:s matematiksatsning, som båda syftar till att höja elevernas resultat i matematik. Segling med Westkust genomfördes för grundskolans årskurs 8 och för gymnasiet. Flera skolor är under om- och tillbyggnad. Vid Ängås skola har viss verksamhet flyttat in under året och slutlig inflyttning är beräknad till sommaren 2015. Ombyggnaden vid Varekils skola har pågick under året, med beräknad inflyttning till våren 2015. Problemen kring Henåns skola har inneburit fortsatta påfrestningar för personal och elever. Hantverksprogrammet med inriktning båtbygg drivs idag i kommunal regi. Under året fattades beslut om att se över möjligheten att genomföra ett köp av nuvarande verksamhetslokaler vilket planeras ske i början av 2015 Under året infördes ett utökat programutbud vid gymnasieskolan. Utgångspunkten var att kunna erbjuda ett antal nationella program inom kommunen Genom samverkan med Tanums kommun genomfördes mässan ”Lärande i det digitala samhället” på Ängås skola med sammanlagt cirka 600 deltagare. 52 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ekonomisk redovisning och analys mkr Lärande övergripande Intäkter Kostnader Nettokostnader Förskola Intäkter Kostnader Nettokostnader Grundskola Intäkter Kostnader Nettokostnader Skolskjuts Intäkter Kostnader Nettokostnader Grundsärskola och gymnasiesärskola Intäkter Kostnader Nettokostnader Enskild verksamhet och interkommunal ersättning Intäkter Kostnader Nettokostnader Gymnasieskola och vuxenutbildning Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader exkl Henåns skola Merkostnader Henåns skola Investeringar Under 2013 och 2014 har stora budgetanpassningar gjorts inom förvaltningsområdet. Dessa har till stor del gett effekt 2014 och budgeten närmar sig balans. Vissa enheter har dock även under detta år haft svårigheter att hålla budget. Det gäller gymnasieskolan samt verksamheter inom grundskolan. Den ekonomiska helårsprognosen för förvaltningsområdet per februari 2014 var -1,6 mkr. Under året försämrades prognosen. Mot slutet av året förbättrades den på nytt, och utfallet blev slutligen bättre än i februari -1,2 mkr. Restriktiv hållning till inköp och till anställning av timvikarier vid ordinarie personals frånvaro har bidragit till det lägre kostnadsläget. Det går även att se effekter av att vakanser inte tillsatts i direkt anslutning till att personal avslutat sin anställning. Det finns också fall då långtidssjukskriven personal ersatts med vikarier med lägre lön, vilket lett till en ekonomisk Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 0 -2,7 -2,7 0 -2,7 -2,7 0 0 0 0 -3,0 -3,0 8,9 -62,7 -53,8 8,5 63,4 -55,0 0,5 0,8 1,2 8,4 -61,0 -52,6 7,6 -150,7 -143,1 4,0 -148,4 -144,4 3,5 -2,3 1,2 6,4 -148,4 -142,0 0,0 -19,6 -19,6 0 -19,0 -19,0 0 -0,6 -0,6 0,0 -18,8 -18,8 0,0 -8,6 -8,6 0 -8,7 -8,7 0 0 0 0,1 -9,5 -9,4 2,1 -28,4 -26,2 2,0 -27,1 -25,1 0,1 -1,3 -1,1 2,1 -27,0 -24,9 2,1 -73,8 -71,7 20,8 -346,6 -325,8 -9,8 -86,6 2,1 -71,8 -69,7 16,6 -341,1 -324,6 0 -98,4 0 -2,0 -2,0 4,2 -5,4 -1,2 -9,8 11,8 3,5 -76,1 -72,6 20,5 -343,8 -323,3 -11,1 -31,0 besparing. Om vikarier saknat relevant utbildning har detta dock påverkat verksamheten negativt, genom att belastningen på ordinarie personal ökat. Besparingar har också gjorts på grund av att inköp skjutits upp i samband med verksamhetsförändringar. Verksamhetsområden som visar underskott är skolskjuts, enskild verksamhet och interkommunal ersättning samt gymnasieskola och vuxenutbildning. Förskolan +1,2 mkr Överskottet kan lokaliseras till ett par av förskolorna och en mindre del till ledningsfunktioner inom förskolan (0,1 mkr). Kostnaden för verksamheten på obekväm tid vid Bagarevägens förskola, ”nattis”, blev lägre än budgeterat. Intäkterna (statsbidrag) för nattis blev större än förväntat. Inköp inför nybyggnad har begränsats och lett till lägre kostnadsnivå. Vid Ellös förskola lades en avdelning ned på halvårsbasis, vilket ledde till lägre personalkostnader. Förskolornas 53 Årsredovisning Orust kommun 2014 gemensamma budget för särskilt stöd överskred budget med 0,1 mkr. Grundskola +1,2 mkr Grundskolan visar totalt sett ett överskott på +1,2 mkr. I resultatet ingår ett överskott på de riktade medlen för Varekils moduler. Av den totala budgeten för modulerna på 3 mkr användes endast 1 mkr. Differensen på 2 mkr beror dels på att etableringskostnaderna belastade 2013, dels på att avetableringskostnaderna uppstår 2015. Kostnaden för 2014 bestod därmed enbart av hyreskostnader. Personalkostnaderna för grundskolan överskred budget med -1,5 mkr. Underskottet kan dels förklaras med att kostnaden för de varslade elevassistenterna överstiger budget samt att flera av skolorna har haft övertalighet av lärare under vårterminen. Ett vikande elevunderlag har bidragit till svårigheter att hålla budget. Under hösten förbättrades kostnadsläget som en följd av att personal avslutade sina anställningar. Personalkostnaderna har även hållits nere på grund av att nyanställningar av olika skäl skjutits upp och inte belastat året. Skolorna har också varit restriktiva med att anställa timvikarier vid ordinarie personals frånvaro. Vid vissa enheter fick beslutet om prövning vad avser inköp, vakanstillsättning och beordrad övertid stor effekt. Det har delvis gällt timvikariat men även pedagogtid för särskilt stöd. Under året blev intäkterna till Internationella gruppen högre än förväntat (+350 tkr). Denna post är varierande och svårprognosticerad. Intäktsnivån baseras på en uppskattning av vilka elever som kommer till Orust kommun, vilka behov dessa elever har och huruvida de är asylsökande eller kommer till Sverige av annan anledning. Det är svårt att anpassa lärargruppen snabbt efter de växlande förutsättningarna. När det gäller Internationella gruppen var skolan återhållsam med kompetensförstärkning i lärargruppen i väntan på samordningsvinster när asylmottagningen öppnar. Skolskjuts -0,6 mkr Kostnaderna för taxi och för busskort blev dyrare än planerat. Grundsärskola och gymnasiesärskola 0 mkr Grundsärskolan och gymnasiesärskolan slutade sammantaget på ett resultat i nivå med budget. Kostnaderna för särskolan ökade under hösten, men på grund av ett lågt kostnadsläge under våren höll budgeten. Gymnasiesärskolan är svårprognosticerad genom att den består av köp av platser i annan kommun. Den årliga kostnaden per plats 2014 varierade mellan 200 och 700 tkr. En enskild elev som flyttar in eller ut från kommunen alternativt läser ett extra år får därmed stor effekt på ekonomin. Enskild verksamhet och interkommunal ersättning -1,1 mkr Av underskottet avser omkring 0,7 mkr enskild verksamhet och 0,4 mkr interkommunal ersättning. Antalet barn och elever inom enskild verksamhet var under året större än budgeterat. Kostnaden för interkommunal ersättning är delvis svårbudgeterad. I slutet av året tillkom oförutsett köp av två platser till en kostnad av sammanlagt 350 tkr. Gymnasieskola och vuxenutbildning -2 mkr Underskottet beror framförallt på att kostnaden för köp av gymnasieplatser blev större än budgeterat (-2,4 mkr). Intäkterna för försäljning av utbildningsplatser blev lägre än förväntat. Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med budget (+0,8 mkr). En förklaring till att personalkostnaderna blivit lägre än förväntat är det funnits perioder av vakanser efter att personal avslutat sina anställningar. Verksamheten har också varit restriktiv med att anställa timvikarier när ordinarie personal varit frånvarande på grund av sjukdom eller vård av sjukt barn. Merkostnader för Henåns skola -9,8 mkr De kostnader som belastat förvaltningsområdet till följd av att Henåns skola inte har kunnat användas avser: skolskjuts (-5,3 mkr), lokalhyror (-3,8 mkr), extra personalkostnader på grund av samordningssvårigheter -0,6 mkr) samt övriga undervisningskostnader (-0,1 mkr). Investeringar Under 2014 uppgick genomförda investeringar inom Lärande på 86,6 mkr. Huvvuddelen gäller Ängås skolas till- och ombyggnad 57,7 mkr. Henåns skola, 11,7 mkr. Varekils renovering, 14,2 mkr. Projektering av Bagarevägens nya förskola, 1,1 mkr. I övrigt har mindre belopp använts för förskolornas utemiljö, datorer med tillbehör och säkerhetsåtgärder i slöjdsalar. 54 Årsredovisning Orust kommun 2014 Urval av nyckeltal Beskrivning Enhet 2014 2013 2012 Källa Elever i åk 3 som klarat alla delprov (riket) % 73 (68) 73 (70) 65 (69) Kolada Andel elever som når målen i alla ämnen åk 6 (riket) % 80,3 (79,5) - - Skolverket Andel elever som når målen i alla ämnen åk 9 (riket) % 69,2 (77,4) 80,4 (77) 78,5 (77,4) Skolverket poäng 207 (215) 218 (213) 215 (205) Skolverket % Studie förb: 90,7 (88,3) Studie förb: 86,3 (86,9) - Kolada yrkes förb: 81,9 (82,1) yrkes förb: 77,1 (80,3 Meritvärde åk 9 (riket) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (riket) Trygghet % Förskola 100 Skola åk 5: 93 åk 8: 92 Lust att lära % Förskola 100 Skola åk 5: 78 åk 8: 37 Hänsyn till elevernas åsikter medinflytande % Skola åk 5: 87 åk 8: 69 Trend* Egna brukarenkäter Öppna jämförelser Egna brukarenkäter Öppna jämförelser Egna brukarenkäter Öppna jämförelser *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av resultat och åtgärder Barn och elevers utveckling mot målen Det är stor skillnad när det gäller pojkar och flickors resultat och detta blir ett prioriterat utvecklingsområde för 2015. Resultatet visar också ett fallande meritvärde mellan 2013/2014, från en nivå över riket till numera under riket. Det största skälet är pojkarnas låga resultat på Henån skola åk 7-9. Deras flickor presterar bäst även om skillnaden är liten gentemot Ängås skola åk 7-9 som totalt sätt har ett betydligt högre meritvärde. Ängås har dock en större avvikelse än Henåns skola när det resultat på nationella prov och betyg som sätts. Det är av vikt att pojkarna presterar bättre för att få upp meritvärdet. Vi ser också med oro på att många elever inte når målen i alla ämnen. Detta kommer vi att vidare fokusera på. I de lägre åldrarna ser resultatet överlag något bättre ut, men vi har stora skillnader i måluppfyllelse mellan skolor. Från relativt låg till väldigt hög. Orsakerna till detta är under belysning, men behöver beaktas och analyseras vidare. På de flesta enheter påvisas en utvecklingsbenägenhet exempelvis som finns är arbete med tvålärarsystem, bedömning för lärande, IKT, delta i utvecklingsarbete, temaarbete med mera. Arbetsron behöver generellt sätt bli bättre. Man påtalar från flera enheter att det finns många barn och elever med särskilda behov vilket medför kostnader för hjälpinsatser. Lust att lära Lusten att lära är hög inom förskolan och de lägre åldrarna i grundskolan, men sjunker till att vara väldigt låg i de högre åldrarna. Hantverksprogrammet på gymnasiet visar dock lust att lära. Lärande behöver arbeta med lust och motivation. Enkäter kring IKT- 55 Årsredovisning Orust kommun 2014 satsningen påtalar eleverna att lusten ökat med IKT (information- och kommunikationsteknik), trots det är den samlade bilden att lusten är låg i årskurs 8. Lärande behöver även arbeta vidare med att påvisa höga förväntningar och konkritisera målen för eleverna. Normer och värden Barn och eleverna upplever generellt sätt hög trygghet. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling är ett levande dokument i verksamheterna. Arbetet kring normer och värden, samt värdegrund sker på olika plan exempelvis i barngruppen, klassrummet, elevråd, raster, skolvärder, trygghetsgrupper, med föräldrar med mera. Inflytande och medskapande Förskolan är duktiga på att involvera barnen i sitt lärande. I skolan sker medinflytande mer i form av organiserade grupper såsom klassråd, elevråd, matråd, utvecklingssamtal, föräldramöten, verksamhetsråd med mera. I grundskolan behöver medinflytandet kring elevens lärande utvecklas vidare. Ledningens slutsatser och bedömningar Förvaltningsområdet har påbörjat ett strukturetat systematiskt arbete tillsammans med enheterna där vi delger underlag och analysstöd. Förvaltningsområdet centralt belyser skillnader och försöka få fram förklaringar till det vi ser från huvudmannens sida såväl skriftligt som i de kvalitetssamtal som utvecklingschefen och förvaltningsområdeschefen genomfört med förskolechefer och rektorer. Förskolechef/rektor får med sin enhet genomföra åtgärder utifrån utvecklingsbehovet. Huvudmannen kommer under 2015 ge enheterna möjlighet att söka medel för att utveckla metoder som kan utveckla lärandet hos barn och elever. Det finns god kompetens i organisationen och en vilja att förbättra sig, däremot har ombyggnader och utlokaliseringar tagit ett visst fokus från kärnverksamheten, främst inom grundskola och gymnasium. Föräldrar med barn i förskolan är generellt sätt mycket nöjda med verksamheten. Förvaltningsområdet ser att vi måste fokusera på kunskaper: att fler når målen i alla ämnen, höja pojkarnas resultat, kommunicera höga förväntningar och arbeta för att öka elevernas lust att lära. Våra duktiga funktionärer som gjorde en uppskattad insats på mässan ”Lärande i det digitala samhället” i Ängås skola. 56 Årsredovisning Orust kommun 2014 Förvaltningsområde omsorg Ansvarsområde Verksamheten regleras i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tvångslagarna för barn och unga (LVU), missbrukare (LVM) samt hälso – och sjukvårdslagen (HSL). Förvaltningsområdet är indelat i tre verksamhetsområden, Stöd och Omsorg, Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorgen. Därutöver finns stab och administration. Händelser under året I januari 2014 avslutades en extern genomlysning av förvaltningsområdet. Genomlysningen resulterade i en rad påpekanden och förslag till åtgärder som förvaltningsområdet arbetat med under året. Bland annat konstaterades att med den lagda budgeten för 2014 skulle inte en budget i balans kunna uppnås. Synpunkter framfördes på övergripande nivå om bland annat ekonomisk styrmodell men även på förvaltningsområdesnivå. Det senare har förvaltningsområdet arbetat med under året. Enhetschefernas förutsättningar att utföra sitt arbete, vikariehantering, kulturfrågor, biståndsbedömning, matleveranser och brister i verksamhetslokaler var andra synpunkter som kom fram. Förvaltningsområdet har bland annat med utgångspunkt från genomlysningen arbetat med förändringar och effektiviseringar av verksamheterna med blandat resultat. Ett stort problem har varit budgetförutsättningarna. Även om 2014 inte innebar så stora kostnadsökningar med anledning av volymökningar inom äldreomsorgen så hade vi en eftersläpning av kostnader från tidigare års volymökningar i form av personalkostnader som ej funnits täckning för i budget. Antal anmälningar av barn som far illa ökade, så även antalet inledda utredningar, 156 st 2014 (104 st 2013). När det gäller vuxna med missbruksproblem så utreddes 14 st LVM (Lagen om vård av vuxna missbrukare) under 2014 (4 st 2013). Utvecklingen på Orust skiljer sig inte från omgivningen eller i landet. Med anledning av budgetanpassning 2014 togs ett antal förslag fram om förändringar i verksamheten under 2014. Efter kommunfullmäktiges beslut om budget återstod ett antal punkter som förvaltningsområdet arbetade med under året: Trygghetslarm Matdistribution Städenhet Minskad personal rehab Bemanningssköterska Anhörigstöd Ungdomsmottagning MST-team (öppenvård) Flyktingsamordnare Förvaltningsövergripande besparingar Huvuddelen av ovanstående förändringar är genomförda och resultatet gav inga större ekonomiska effekter under innevarande år. Några förändringar ger effekt först 2015 och ytterligare några har inte varit möjliga att genomföra med anledning av förändrade behov. Vad gäller flyktingmottagande så var förändringen inte möjlig att genomföra med anledning av en ökad anhöriginvandring. Flyktingströmmen kommer att öka under kommande år varför det inte kommer att vara aktuellt framöver heller. Förvaltningsområdet har under året haft ett antal projekt och utvecklingsområden: Projekt LOV, syftade till att förbereda och anpassa organisationen för att eventuellt införande om Lagen om valfrihet (LOV). Projektet avslutades våren 2014. Införande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9) pågår och förväntas fortlöpa under hela 2015. Kvalitetssäkrad välfärd, syftade till att stödja kommunerna i att utveckla uppföljningsmetoder och bistå med verktyg för analys och uppföljning av resultat. Projektet avslutades december 2014. Anvariga för projektet var Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Resultatet motsvarar syftet, att förse kommunerna med utvecklingsmetoder och verktyg. Nationell eHälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg i sin helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Fyrbodal driver ett antal projekt inom området eHälsa och där Stöd och Omsorg samt Vård och Omsorg deltar i projekten: Vårdplanering på distans och Mobil dokumentation. Ansvarig för projektet VästKom. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet har en gemensam överenskommelse om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller psykiatrisk problematik (PRIO). Förvaltningsområdet deltar i satsningen och som en del av förbättringsarbetet har insatserna för målgruppen psykiskt funktionshindrade samlats under ett verksamhetsområde Individ – och familjeomsorgen. Förvaltningsområdet omsorg genomför årligen ett projekt som avser att analysera kostnader per brukare/insatser (KPB). KPB används för att få fram bättre information om prestationer och kostnader 57 Årsredovisning Orust kommun 2014 inom verksamheten, något som Förvaltningsområdet använder för att ge ett bättre underlag för styrning, uppföljning och förbättring av verksamheten. Som en följd av det ökade antalet brukare med hemtjänstinsatser och förändring av matdistributionen har en översyn av hemtjänstområdena genomförts. Översynen var nödvändig att genomföra dels utifrån ett resursperspektiv men också utifrån kvaliteten i verksamheten. Organisationsöversyn av hemsjukvården är gjord och verksamheten har förstärkts och förändrats samt uppdraget för sjuksköterskorna har förtydligats. Efter sommaren fick individ och familjeomsorgen ny chef efter att stått utan under första hälften av 2014. Förvaltningsområdeschefen beslöt att stänga en verksamhetslokal av arbetsmiljöskäl, handläggarna flyttades in till kommunhuset. Tillsammans med ett behov av en utökning av handläggare innebar detta en stor brist på rum i kommunhuset som i sig gav ett arbetsmiljöproblem. Omsorgens lokaler har länge varit i dåligt skick och inte alltid ändamålsenliga. Frågan har arbetats med men under 2014 blev situationen ohållbar. Ekonomisk redovisning och analys mkr Förvaltningsövergripande Intäkter Kostnader Nettokostnader Individ- och familjeomsorgen Intäkter Kostnader Nettokostnader Särskilda boenden Intäkter Kostnader Nettokostnader Hemtjänsten Intäkter Kostnader Nettokostnader Hälso- och sjukvård Intäkter Kostnader Nettokostnader Stöd och omsorg Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 1,2 -10,3 -9,1 0,7 -9,7 -9,0 0,5 -0,6 -0,1 0,7 -11,9 -11,2 28,7 -88,9 -60,2 27,7 -70,8 -43,1 1,0 -18,1 -17,1 28,1 -74,6 -46,5 16,8 -114,0 -97,2 16,4 -113,2 -96,8 0,4 -0,8 -0,4 19,8 -115,2 -95,4 6,0 -74,7 -68,7 4,5 -63,9 -59,4 1,5 -10,8 -9,3 2,8 -57,8 -55,0 0,9 -28,8 -27,9 1,0 -24,5 -23,5 -0,1 -4,3 -4,4 1,1 -29,8 -28,7 17,3 -75,4 -58,1 71,0 -392,1 -321,1 -0,6 13,3 -74,0 -60,7 63,8 -356,3 -292,5 -3,6 4,0 -1,4 2,6 7,2 -35,8 -28,6 3,0 12,6 -72,6 -60,0 65,2 -362,0 -296,8 -1,6 Festlig nyinvigning av den fina utegården vid Strandgårdens äldre- och demensboende i Ellös. 58 Årsredovisning Orust kommun 2014 120 Anmälningar barn 0‐12 år 100 80 Anmälningar 13‐20 år 60 Antal utredningar 0‐12 år 40 Antal utredningar 13‐20 år 20 Linjär (Antal utredningar 0‐12 år) 0 2006 2008 2010 2012 2014 Grafen visar utvecklingen av anmälningar och utredningar barn och unga i Orust kommun. Förvaltningsområde omsorg redovisar ett underskott på -28,6 mkr (-17,0 mkr 2013). Förvaltningsområdet har förutom att arbeta med de beslutade sparåtgärderna även arbetat med allmän restriktivitet vid alla inköp och vakanstillsättningar. Man har även omfördelat resurser inom befintliga verksamheter och sparat så långt som möjligt för att undvika ett negativt resultat. Köpta tjänster, boende för psykiskt funktionsnedsatta -2,1 mkr Tre nya placeringar gjordes i början av året. Platserna har kostat mellan 1900 och 5500 kr per dygn. Möjligheterna till rätt sorts stöd på Orust är mycket begränsade. Därför har Orust under 2014 behövt köpa platser till sju personer. Detta handlar till stora delar om ett underskott som är skapat under ett antal år bakåt då verksamheterna haft sparkrav men ingen hänsyn tagits till befolkningsutvecklingen. Därutöver har ingen hänsyn tagits i budgetarbetena till den utveckling som skett inom individ och familjeomsorgen. Tendensen är den samma över landet både när det gäller barn och unga och vuxna med missbruksproblem. Det är svårt att ta höjd för utvecklingen inom det området men det bör ändå finnas avsatta medel för att hantera sådana omständigheter. Familjehemsvård unga -1,8 mkr Ökade kostnader på grund av lång och allvarlig problematik Individ- och familjeomsorgen -17,1 mkr Nedan följer en redovisning av de större avvikelseposterna; Placeringskostnader HVB unga -7,0 mkr En stor mängd utredningar återspeglas i antalet placeringar. Anmärkningsvärt för året är att så många som fem familjer (10 barn och 5 mödrar) har varit placerade. Flyktingmottagning (exkl. Andromeda) -2,8 mkr Verksamheten hade intäkter på 10,6 mkr och kostnader på -10,9 mkr, dock hade ett överskott budgeterats. Att överskottet inte infriades beror på att -0,9 mkr fördelades till förvaltningsområde lärande, avslag från Migrationsverket på -0,5 mkr, ej genomförd besparing flyktingmottagare -0,3 mkr samt ökade kostnader för uppdragstagare, ökade omkostnadsersättningar samt ökade konsultkostnader. Ekonomiskt bistånd -1,7 mkr Kostnader per invånare för utbetalt försörjningsstöd minskade mellan 2012 och 2013, men ökade igen 2014, både på Orust och totalt i riket. Därmed följer Orust en nationell trend, som innebär att antalet personer som uppbär försörjningsstöd inte blivit fler, men kostnaderna har ändå ökat. Institutionsvård för vuxna -1,3 mkr Budgeten såg länge ut att hålla men i oktober krävdes fyra nya placeringar på grund av allvarligt missbruk och i november gjordes ytterligare ett omhändertagande. IFO gemensamt -0,5 mkr Underskottet beror i huvudsak på köpta konsulttjänster så som tolktjänster, handledning och inhyrd personal inom myndighetsutövningen. Hemtjänsten -9,3 mkr Underskottet består av personalkostnader för icke budgeterade allmänna visstidsanställningar i form av löner, semesterlöner, sjuklöner och arbetsgivaravgifter. I dessa kostnader är installation av nytt trygghetslarm samt förändrad matdistribution inkluderade. Per verksamhet fördelar sig underskottet i mkr enligt följande: 59 Årsredovisning Orust kommun 2014 Distrikt Torp/Röra/Myckleby Undersköterskor natt Distrikt Svanesund Distrikt Tvet Distrikt Morlanda Hemtjänst chefer Trygghetslarm Städenhet Dagverksamhet -3,1 -2,3 -1,5 -1,1 -0,7 -0,6 -0,4 +0,5 +0,1 Särskilda boende -0,4 mkr Personalkostnader i form av icke budgeterade allmänna visstidsanställningar är orsak till avvikelsen. Hälso- och sjukvård -4,4 mkr Budgetmedel har helt eller delvis saknats för följande kostnader: Löner för tre årsarbetare, allmänna visstidsanställningar med anledning av ökat omvårdnadsbehov. Lön för 0,5 årsarbetare gällande arbetsterapeut. Timvikariekostnad och sommarersättning. Apotekskostnader. Fordonskostnader i form av leasing och drivmedel. Hjälpmedelskostnader. Urval av utskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Resultatet i äldre Antal brukare % 36 guiden ska visa på ett med hemtjänst som har en utfall på 100 % aktuell genomförandeplan. Resultatet i öppna Antal brukare 45 % som känner sig jämförelser för år 2014 ska visa ett mycket trygga utfall på 85 % med hemtjänsten. Resultatet i öppna Antal brukare % 75 jämförelser för år med hemtjänst som uppger att 2014 ska visa ett utfall på 85 % de får ett mycket bra bemötande Resultatet i Antal brukare i % 94 särskilt äldreguiden ska visa på ett utfall på 100 % boende/korttids boende som har en aktuell genomförandplan God måluppfyllelse Extraordinära kostnader i form av gemensamma överenskommelser, förband till patient samt administrationsstöd. Stöd och omsorg +2,6 mkr Den enskilt största orsaken till överskottet är verksamheten SFB (personlig assistans) där det blev +1,7 mkr på grund av ökade ersättningar från Försäkringskassan genom ökat antal timmar i ett befintligt ärende och två nya beslut under året. LSS-boende på Herrgården, Styrmansvägen och Ekelyckan gav ett överskott på +1,4 mkr beroende på vakanta tjänster. +0,5 mkr uppnåddes genom omorganisation av socialpsykatrin då antalet enhetschefer kunde minska från fem till fyra. Två verksamheter gick med underskott, dels Köpta platser på gruppboende ( -0,8 mkr) samt Daglig verksamhet ( -0,6 mkr). Mål 2014 100 Utfall 2013 Uppgift saknas 85 42 Öppna jämförelser 85 74 Öppna jämförelser 100 Uppgift saknas Äldreguiden Måluppfyllelse pågår Källa Måluppfyllelse Äldreguiden Ej god måluppfyllelse 60 Årsredovisning Orust kommun 2014 Resultatet i öppna jämförelser för år 2014 ska visa ett utfall på 85 % Resultatet i öppna jämförelser för år 2014 ska visa ett utfall på 65 % Medborgarna ska vara säkra på att myndighetsutövningen är rättsäker Antal brukare som bor i särskilt boende som uppger att de får ett mycket bra bemötande. Antal brukare som bor i särskilt boende som uppger att de känner mycket sig trygga. Antal beslut som överklagats till förvaltningsdomstolen där besluten ändras ska vara 0 % 59 85 54 Öppna jämförelser % 55 65 58 Öppna jämförelser Antal 0 0 0 Egen undersökning Analys av måluppfyllelse och åtgärder Verksamheten kommer arbeta vidare med att förbättra resultatet. Grunden för detta kommer att vara att systematiskt arbeta med genomförandeplaner och implementera värdegrundsformuleringen i socialtjänstlagen (SoL). Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Öka kommunens frisktal Det goda resultatet beträffande rättsäkerhet beror på att myndighetsutövningen är ett prioriterat område där handläggarnas utbildningsnivå generellt är hög och verksamheterna prioriterar utbildningar som rör myndighetsutövning. Medarbetare Kunniga, nöjda, friska medarbetare Mått/mätetal Enhet Ufall 2014 Antal sjukdagar % 7,4 Analys av måluppfyllelse och åtgärder Det saknas mål för att öka verksamhetens frisktal. Det har påbörjats diskussioner med personalenheten för att hitta en metod för att minska sjuktalen. Mål 2014 - Utfall 2013 7,3 Källa Måluppfyllelse Eget Sjuktalen varierar mellan de tre verksamhetsområdena: Vård och omsorg 8,4 %, Individ och familjeomsorgen 5,6 % och Stöd och omsorg 5,3 % Urval av nyckeltal Beskrivning Andel invånare 65 år och äldre Enhet % 2014 26,7 2013 25,5 2012 - Källa SCB Kostnad ordinärt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader (hemtjänst) kr/brukare 370 423 306 906 - SCB Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader kr/brukare 726 761 642 833 - SCB Trend* Utfallet har ett års eftersläpning *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av utfall och åtgärder Andel pensionärer ökar vilket också ökar behovet av äldreomsorg. Kostnaderna per brukare med hemtjänst har ökat och orsaken beror på att brukarna har ett ökat behov av både hemtjänstinsatser och också hemsjukvårdinsatser. Kostnaden per beviljad hemtjänsttimme har däremot minskat mellan åren God måluppfyllelse 2012 till 2013 från 386 kr/tim till 370 kr/tim, medelkostnaden för en hemtjänsttimme i riket är 435 kr/tim. (KPB kommuner). Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 61 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ledningens slutsatser och bedömningar Under 2014 har förvaltningsområdet fortsatt att expandera inom samtliga verksamhetsområden. Vård och Omsorg ökar behovet av såväl hemtjänstinsatser som hemsjukvårdinsatser, inom särskilda boenden är det fler personer med demenssjukdomar. Bedömningen är att ökningen kommer att bestå på grund av den demografiska utvecklingen. Detta ställer stor krav på både baspersonal, legitimerad personal och första linjens chefers kompetens avseende demenssjukdomar. Individ – och familjeomsorgen har under året haft omfattande kostnader för placeringar av barn och unga, en trend som även observeras nationellt. Förvaltningsområdet har startat ett arbete för hitta andra lösningar och om möjligt hitta andra lösningar för att minska placeringskostnaderna men bedömer att det endast kan ge marginella effekter. Kostnaderna för köpta platser (Särskilt boende SoL) för personer med psykiska funktionshindrade är hög. Detta förklaras av att det saknas ett boende i kommunen för målgruppen. En översyn har påbörjats för att se över möjligheterna att erbjuda boende i den egna kommunen I Orust kommun ökar flyktingmottagandet för både vuxna och barn, detta innebär bland annat att ett nytt boende för ensamkommande barn och unga behöver öppnas. Rekryteringssituationen inom förvaltningsområdet är problematiskt inom samtliga professioner, vilket bland annat inneburit inhyrda utredningskonsulter inom myndighetsutövningen både inom Biståndsenheten och Individ – och familjeomsorgen. Inget tyder på att detta kommer att förändras inom det närmaste året. Inom förvaltningsområdet har kraven på systematiskta kvalitetsarbetet ökat bland annat genom nya författningskrav, nationella kvalitetsredovisningar och statistikinlämning till bland annat Socialstyrelsen. Detta innebär att uppföljningar av resultat, åtgärder, och analys medför en ökad arbetsinsatsats för hela organisationen men främst för stab och administration. När man gör förändringar i komplicerade verksamheter som Vård och omsorg, Stöd och omsorg och Individ och familjeomsorg kan man inte förvänta sig snabba resultat. När det handlar om kultur och bemötande kan det ta flera år innan man ser ett resultat av en bestämd inriktning. Att spara pengar genom att dra in tjänster, minska verksamhet och allmänt dra in på resurser kan lika gärna resultera i ökade kostnader. Det rimliga, men som tar lång tid, är att förändra kulturer, stärka ledarskapet, öka kompetens och kunskapsnivån hos de som utför arbetet och skapa ett samförstånd i vem vi är till för. Bra stöd för ledarna och en tydlighet i vad som ska utföras och för vem vi gör det, tillsammans med en bra omvärldsbevakning och ett ekonomiskt resursfördelningssystem skapar förutsättningar för god kvalitet och god ekonomisk hushållning. Förvaltningsområde omsorg jobbar mot det men behöver resurser för att förverkliga det. 27 av våra undersköterskor inom äldreomsorgen läste yrkeshögskoleutbildningen ”Omvårdnadspersonal med specialkompetens inom demensvård”. 62 Årsredovisning Orust kommun 2014 Förvaltningsområde samhällsutveckling Ansvarsområde Hamnar tillhandahåller båtplatser och attraktiva hamnanläggningar. Fastighet tillhandahåller ändamålsenliga lokaler/fastigheter. Plan, mark och exploatering ansvarar för översikts/detaljplaner och exploateringar. Kost och lokalvård tillhandahåller lokalvård och erbjuder näringsriktig god mat samt ansvarar för personalrummets drift. Kultur och bibliotek erbjuder kunskap och kulturupplevelser genom biblioteksverksamheten och särskilda kultursatsningar samt en attraktiv musikskola. Fritid skapar mötesplatser för ungdomar (fritidsgårdar) och stimulerar föreningslivet (fritidskonsulent). Räddningstjänst förebygger olyckor och ansvarar för operativ räddningstjänstverksamhet. Övrig samhällsservice och administration bland annat krisledning och interna processer. Händelser under året Hamnarna har krävt stort underhåll under året vad gäller brygganläggningar och vågbrytare, inspektioner och införskaffad livräddningsutrusning. Fastighetsbeståndet har minskat till följd av en försäljning (bostadsfastighet) och en rivning (Saras lada). Stora ny- och ombyggnadsprojekt är Ängås skola och Varekils skola. Planerat underhåll av större karaktär har gjorts på Lundens förråd, kommunhuset och Hermanö affär. Fläkthaveri på Ellös skola och kylaggregatbyte i kommunhuset är oförutsedda händelser. 30-talet planprojekt pågår varav de med betydelsefulla är Västra Änghagen Svanesud, Mollösunds hamnområde, Slussen fördjupad översiktsplan samt vindbruksplan och cykelplan. 16 stycken bostadstomter försåldes och en långsiktig plan för skogsavverkning påbörjades. Tjänst för infrastruktur/trafikstrategiska frågor, tidigare delad med Tjörn, var haltande under större delen av året. Visst konstultstöd köptes in, men detta har varit otillräckligt för att upprätthålla verksamheten och inför 2015 görs en ny profilering för att finna rätt kompetens. Mer mat lagas från grunden och mer ekologisk mat lagas. Utförandeorganisationen för kost- och lokalvård hade färre beställda uppdrag av omsorg och lärande och anpassades därefter. Effektiviseringar genomfördes genom bättre nyttjande av kombinationstjänster och att deltidspersonal fyllt upp med vikarietid. Detta har sparat kostnader för beställarna. Kultur och bibliotek har på flera plan arbetat med serviceutveckling. Gemensam hemsida med Bibliotek i Väst innebar större utbud av medier. Kulturprogrammen var välbesökta med inriktning såväl barn som vuxna. Pilgrimlederna, som är kulturoch friluftsvandringar i samarbete med kyrkan, invigdes i somras. Musikskolan ökade elevantalet och pilotprojektet med dans var eftertraktat. Svanesunds fritidsgård renoverades under året och de övriga tre fritidsgårdarna har haft hårt tryck, i synnerhet Henån. Verksamheten var trångbodd. Förutom aktiviteter på fritidsgårdarna har arrangemang genomförts på lov och inför skolavslutning. Nytt för i år var ett samarbete med Rädda barnen på jullovet, kallat kulturplaneterna med diverse familjeaktiviteter. Årets breddläger för femteklassare på sommarlovet lockade i år färre barn, varför endast en lägervecka genomfördes. Nya föreningsstödsregler är under utarbetande och ett avtal har tecknats med SISU Idrottsutbildarna, vilket kommer att komma vårt föreningsliv till gagn. Årets föreningstöd nyttjades inte fullt ut då föreningarna inte rekvirerade beslutade medel. Räddningstjänsten hade även detta år många insatser. Antalet trafikolyckor och brand i byggnad låg på samma höga nivå som föregående år. Det förebyggande arbetet har till exempel bestått i brandskyddsutbildning för årskurs 5 och 8, interna och externa utbildningar. Översyn av räddningstjänstens lokaliteter pågår för att effektivisera det dagliga arbetet. Under året genomfördes en omfattade krisledningsövning i hela kommunorgansiationen. Arbetet med ny risk – och sårbarhetsanalys påbörjades med fokus på scenarier, organisation och lokaler för krisledning. Kost- och lokalvården kvalitetsäkrade alla matsedlar med receptdokumentation enligt skollagstiftningen. 63 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ekonomisk redovisning och analys mkr Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 9,0 -9,6 -0,6 8,7 -7,7 0,9 0,4 -1,9 -1,5 8,3 -8,2 0,1 79,3 -82,5 -3,1 80,0 -81,6 -1,6 -0,7 -0,8 -1,5 80,5 -81,5 -1,1 16,1 -24,4 -8,4 8,8 -16,7 -7,8 7,3 -7,8 -0,5 9,1 -24,4 -15,3 38,5 -37,5 1,0 38,4 -38,8 -0,4 0,1 1,4 1,4 39,3 -39,5 -0,1 1,6 -13,0 -11,5 1,0 -12,6 -11,6 0,6 -0,4 0,2 1,2 -13,1 -11,9 0,6 -10,6 -10,0 0,1 -10,5 -10,3 0,5 -0,1 0,4 0,5 -11,2 -10,7 0,8 -12,1 -11,3 0,8 -11,1 -10,3 -0,1 -1,0 -1,0 1,3 -14,1 -12,9 2,0 -4,4 -2,4 147,9 -194,1 -46,2 -1,2 -4,3 2,0 -5,2 -3,2 139,8 -184,3 -44,5 0 -2,0 0 0,8 0,9 8,0 -9,8 -1,8 -1,2 -2,3 2,7 -9,6 -6,9 142,8 -201,6 -58,8 -3,2 12,5 Hamnar Intäkter Kostnader Nettokostnader Fastighet Intäkter Kostnader Nettokostnader Plan, mark och exploatering Intäkter Kostnader Nettokostnader Kost och lokalvård Intäkter Kostnader Nettokostnader Kultur och bibliotek Intäkter Kostnader Nettokostnader Fritid Intäkter Kostnader Nettokostnader Räddningstjänst Intäkter Kostnader Nettokostnader Övrig samhällsservice och administration Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader exkl. Henåns skola Merkostnader Henåns skola Investeringar Hamnar -1,5 mkr Intäktssidan visar på ett överskott om +0,4 mkr mot budget, vilket berodde på ökade intäkter för yrkestrafik och periodiserade investeringsbidrag för Tuvesvik samt minskade gästhamnsintäkter. Kostnadssidan hade ökade kostnader med -1,9 mkr mot budget. De största kostnadsavvikelserna avser tillkommande kapitalkostnader om -0,7 mkr för Tuvesvik, ökad renhållningskostnad enligt nytt avtal om -0,3 mkr, VA-avgift till Käringön -0,1 kr. Övriga kostnadsökningar avser reparationer av bryggor, dykinspektioner samt nya krav på livräddningsutrustning i våra hamnar. Fastighet -1,5 mkr Minskade intäkter med -0,7 mkr mot budget beror på outhyrda lokaler, där den största förlusten om -0,3 mkr är för Bilhallen i Henån. Kostnadsökningen om -0,8 mkr beror på ökade drifts- och kapitalkostnader om -0,3 mkr för Tuvesvik samt större akuta underhåll vid slutet av året. Ellös skola och kommunhuset har haft akuta underhåll i form av fläkt- och kylaggregatshaverier. Plan, mark, exploatering & färdtjänst -0,5 mkr Till största del beror underskottet på ökade kostnader för på grund av personalbrist och utredningskostnader (-4 mkr). Överskottet från nettoförsäljning av p-platser i Tuvesvik om +5 mkr 64 Årsredovisning Orust kommun 2014 avser kommunens räntekostnad samt bidrag från Statens Fastighetsverk. Intäkter från tomtförsäljning uppgick till +3,8 mkr. Kostnader för sålda tomter inklusive Tegen 3 uppgick till -3,9 mkr, vilket innebär att tomtförsäljningen totalt visar ett underskott om 2,1 mkr mot budget. Minskat resande inom färdtjänsten har gett minskade kostnader med +0,9 mkr. Kostnaden för trafikbelysning har ökat med -0,3 mkr mot budget. Fritid +0,4 mkr Överskottet beror på avslutat EU-projekt terra et mare +0,1 mkr samt minskade bidragsutbetalningar till föreningslivet med +0,3 mkr. Räddningstjänst -1,0 mkr Minskade intäkter med -0,1 mkr för planerad HLRutbildning för omsorgspersonal. Personalkostnaden avviker med -0,9 mkr på grund av RIB-avtalet för 2014 gav högre kostnader än budgeterat samt ej budgeterad beredskapsersättning för räddningschef. Kost & lokalvård +1,4 mkr Under året har man arbetat aktivt inom varje produktionsenhet för att minimera vikariekostnaden. Arbetet har medfört att utrymme om +1,2 mkr kunnat användas för att täcka merkostnaden för Henåns skolas utflytt. Besparing på service i kommunhusets personalrum har medfört ett överskott om +0,2 mkr. Övrig samhällsservice & administration +0,9 mkr Besparingar rådde under året och budget om +0,9 mkr för kundvårdssystem och kvalitetsarbete sparades in. Merkostnader Henåns skola -1,2 mkr Kost och lokalvård hade merkostnader om -1,2 mkr för att Henåns skola inte var i bruk. Kultur och bibliotek +0,2 mkr De ökade intäkterna beror på EU-medel, statliga och regional bidrag för barn- och skolkulturen samt ökade intäkter för musikskolans dans och försäljning av hembygdsböcker. Investeringar Samhällsutvecklings utfall för investeringar hamnar på -4,3 mkr. Utfallet är -2,3 mkr högre än budget. De största genomförda investeringarna under året har varit reinvesteringsåtgärder för hamnarna om -1,3 mkr samt slutförande av Tuvesvikprojektet om -2,0 mkr. Tuvesvikprojektet är avslutat och fördelat till kostnadsbärande verksamheter samt exploatering. Urval av utskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Turism Gästnätter i st 14 734 gästhamnar Bibliotek Utlån/invånare st 9,7 Nöjdhet Trivsel/bemötan de Fritidsgårdar Index Analys av måluppfyllelse och åtgärder En utredning genomfördes rörande system för VIPplatser i gästhamnarna för att attrahera gäster. Lösningen var tyvärr inte kostnadseffektiv. Ny modell för VIP-platser bör tas fram. Trots rekordsommar minskade antalet gästnätter med drygt 4%. Båtturismen väljer naturhamnar när det är soliga, vindfria, varma sommarkvällar något som det var gott om 2014. Biblioteket arbetar aktivt med serviceutveckling i samarbete med Bibliotek i Väst. Antalet kulturprogram arrangerade i samarbete med föreningar och studieförbund översteg 250 st (2013; 150) och besöksantalet till Kulturhuset Kajutan ökade återigen. Kajutan som mötesplats för samlad kultur har ett ett stort värde för Orustbon. Antal utlån/invånare för biblioteken är högre jämfört med riket (2013; 6,9). God måluppfyllelse Mål 2014 + 3% bibehåll 91 Utfall 2013 15 365 9,7 Källa Egen Måluppfyllelse Kungliga biblioteket KEKS Till våra fritidsgårdar kommer glädjande nog alltfler ungdomar. Personalen arbetar ständigt med relationsskapande aktiviter och ungdomarna är delaktiga även i utformningen av lokalerna. Genom nätverket KEKS (ca 60 kommuner) arbetar man med systematiskt kvalitetsarbete och mäter både tillgänglighet och nöjdhet. Nöjdhetsundersökningen KEKS sammanfattar frågor inom trivsel och bemötande i ett index. Orust resultat är bättre än nätverkets genomsnitt (90) . Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 65 Årsredovisning Orust kommun 2014 Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Medarbetare Kunniga, nöjda, friska medarbetare Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 % 5,3 Sjukfrånvaro Analys av måluppfyllelse och åtgärder Sjukfrånvaron har ökat något, sedan i fjol, men är lägre än 2012. Kommunens genomsnitt (6,5 %). Med anledning av delar av verksamheten (tekniska och plan, mark och exploatering) upplever hög arbetsbörda och stress har en genomlysning genomförts, vilket kommer att starta upp ett åtgärdsprogram 2015. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Utfall 2013 4,9 Källa Måluppfyllelse Egen Det är främst andelen kvinnor (7,3%) som står för sjukfrånvaron (män 2,4 %). Denna består både i fysiska som psykiska faktorer. Med anledning av ökningen bör den följas upp tätare nästa år. Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Egna fastigheter % 98 Uthyrningsgrad m2 Mål 2014 - Analys av måluppfyllelse och åtgärder Lokalgruppen gör kommungemensamma prioriteringar. Ett internhyresdokument mellan hyresvärd och hyresgäst är framtaget för att skapa tydlighet. Tre lokaler har inte haft hyresgäster. Bilhallen har varit outhyrd sedan april. Lokalen var av politiken utpekad som försäljningsobjekt men beslut Mål 2014 100 Utfall 2013 - Källa Måluppfyllelse Egen togs om att inte försälja, varpå uthyrningsprocess startade under hösten. Arnes hus har under del av året stått tom och arbetet med försäljning har påbörjats. Folktanvårdens gamla lokaler i Svanesund är outhyrda. Urval av nyckeltal Verksamhet Beskrivning Enhet 2014 2013 2012 Källa Hamnar Gästnätter i hamnarna antal 14 734 15 365 14 351 Egen Hamnar Fasta båtplatser antal 1 279 1 279 1 279 Egen Fastighet antal 117 Mer än 4 - 129 Mindre än 4 - Egen Egen kr 96 Mindre än 4 28,93 % 61 56 54 Egen Lokalvård Bostadsanpassningsbidrag Handläggningstid för planbesked Kostnad per portion Andel kockar av totalt antal personal Kostnad/timme kr 207 - - Egen Lokalvård Andel certifierade lokalvårdare % 62 16 - Egen Bibliotek Besökare Kulturhuset Kajutan antal 120 300 117 198 116 783 Egen Musikskola Elever antal 315 290 - Egen Musikskola Elever i gitarrkö antal 60 40 - Egen Räddningstjänst Insatser totalt antal 265 275 208 Extern Räddningstjänst Trafikolyckor antal 45 48 26 Extern Plan Kost Kost God måluppfyllelse månad Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse Trend* Egen 66 Årsredovisning Orust kommun 2014 Analys av utfall och åtgärder Bostadsanpassningsbidragen har minskat ca 18%. Antalet besökare till Kulturhuset Kajutan har ökat med nästan 3%, vilket både beror på mer utlåning och fler besökande till programverksamheten. Kostnad/portion är ett snitt på alla portioner som serveras inom kommunen (frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat). Andelen kockar har ökat eftersom personalstyrkan minskat (från 37 till 34) , då högre sysselsättningsgrad erbjudits. PRYLcertifierade lokalvårdare innebär yrkeskvalitetsäkrad städning gällande metoder och teknik. 18 lokalvårdare är certifierade av totalt 29. Antalet anställda har under året minskat med två, då heltider erbjudits. Musikskolans ökade elevantal beror i huvudsak på nya inriktningen dans, som drivs i ett pilotprojekt Räddningstjänsten ligger fortsatt på mycket hög insatsnivå. Grannkommunen Tjörn har 243 insatser totalt och främst antalet trafikolyckor skiljer sig markant (Tjörn 15). Ledningens slutsatser och bedömningar Det ekonomiska resultatet på plus 4 miljoner är en följd av en stor engångspost och inte tillfredsställande. Negativ kostnadsutveckling inom flera verksamheter och överlag ökande kapitalkostnader är oroväckande. Verksamhetsmässigt finns många glädjeämnen. Kultur och Fritidsverksamheterna har hög måluppfyllelse, alltfler köper tomter på Orust, våra elever och äldre serveras ekologisk mat av hög kvalitet. Mindre bra är att antalet räddningstjänstinsatser är fotsatt högt, både ur kostnadssynpunkt och ett medborgarperspektiv. Det förebyggande arbetet är viktigt för att om möjligt minimera insatserna. Interna processer med organisation och arbetsmiljöarbete har börjat ge resultat och inför 2015 blir de stora utmaningarna infrastrukturfrågor, våra stora byggprojekt, lokalöversyner, planprojekt och att arbeta fram utvecklingsplaner för gästhamnarna. Årets Kulturvecka bjöd på en uppskattad Skattjak på vandringsleden vid Kultehamn, Berga, Svanesund Biblioteket i Henån lånade ut el-cyklar 67 Årsredovisning Orust kommun 2014 Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarsområde Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn enligt en rad lagar och författningar inom bland annat hälsoskydd, miljöskydd, strandskydd, naturskydd, renhållning, strålskydd, smittskydd, receptfria läkemedel och livsmedel (inklusive dricksvatten). Livsmedelskontrollen skall garantera redlighet och livsmedelssäkerhet. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågorna inom avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet och kemikaliehantering. Projektet Ren Kust i Bohuslän genomfördes tillsammans med organisationen KIMO och Göteborgs universitet, en segling i början av augusti längs Bohusläns hamnar. Syftet var att informera om marint skräp och mikroplaster. Orust kommun deltog med personal. Tillsynsprojektet som handlade om strandskydd och utökat strandskydd påbörjades 2012 tillsammans med Länsstyrelsen inom valda delar av Stigfjorden. Projektet avslutades under hösten 2014. Förvaltningen avsatte extra resurser för åtgärderna. Nämnden beviljar bygglov, marklov, rivningslov och lämnar förhandsbesked. Nämnden lägesbestämmer byggnader och samverkar med Lantmäteriet vid fastighetsbildningsärenden. Myndigheten skall aktivt arbeta med att ge råd och upplysningar samt informationsmaterial till allmänheten i frågor om bygglov och förhandsbesked. Nämnden ska främja en god byggnadskultur och särskilt vad gäller krav på varsamhet och bevarandevärden inom bebyggelsemiljöer och kulturhistoriskt värdefulla områden. Byggtillsyn bedrivs över obligatorisk funktionskontroll av ventilation i byggnader. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nämnden ansvarar även för myndighetsbeslut inom räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Strandstädarkartan är en digital interaktiv karta där allmänheten kan rapportera städbehov, behov av hämtning av redan ihopsamlat skräp eller om man har städat själv. Händelser under året Förvaltningen påbörjade 2013 ett omfattande arbete med förbättringsåtgärder för ett stort antal avlopp (550 st) inom Stigfjordenområdet (Natura 2000-område). Detta arbete fortsatte under året. Nämnden anställde en miljöinspektör för detta fortlöpande arbete. Förvaltningen deltog i Livsmedelsverkets projekt om spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött på restauranger. En inventering genomfördes av samfälligheter med vattendistribution. Dessa kommer att kontaktas under 2015 för registrering. Under året gjorde Livsmedelsverket en revision av livsmedelskontrollen med fokus på dricksvatten. Resultatet var övervägande positivt och de två avvikelser som meddelades har åtgärdats. Länsstyrelsen beviljade ett regionalt LOVA-anslag (lokala vattenvårdsprojekt) för sugtömningsstationer till Hällevik och Vindöns båthamnar (totalt 126 tkr). Åtgärderna har prioriterats med hänsyn till kommande lagstiftning/ åtgärdskrav som gäller från 2015. Miljö och byggnadsförvaltningen är projektansvarig för ett strandstädningsprojekt (Ren Kust, södra Bohuslän). Syftet är att utveckla en organisation för en operativ samordning samt förebyggande insatser mot marint skräp för att uppnå en förbättrad miljöstatus för hav och skärgård. Projektet omfattar sex kommuner och pågick under 2014 med planerad fortsättning under 2015. Arbetet med att rekrytera en ny förvaltningschef/ byggchef pågick under större delen av året och avslutas först 2015. Personalomsättningen under året fick en påtaglig effekt på miljöverksamhetens tillsynsplan (försenade åtgärder för förorenad mark mm). Omdisponering skedde av budgetanslag för prioriterad miljö-/byggtillsyn (strandskydd och byggtillsyn). 68 Årsredovisning Orust kommun 2014 Ekonomisk redovisning och analys mkr Miljö- och byggnadsnämnd Intäkter Kostnader Nettokostnader Miljö- och hälsoskyddsåtgärder Intäkter Kostnader Nettokostnader Förvaltningsövergripande Intäkter Kostnader Nettokostnader Miljö Intäkter Kostnader Nettokostnader Bygg Intäkter Kostnader Nettokostnader Externt finansierade projekt Intäkter Kostnader Nettokostnader Totala intäkter Totala kostnader Totala nettokostnader Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Utfall 2013 0 -0,5 -0,5 0 -0,6 -0,6 0 0,1 0,1 0 -0,6 -0,6 0 -0,2 -0,2 0 -0,2 -0,2 0 0 0 0 -0,3 -0,3 0 -2,0 -2,0 0 -1,8 -1,8 0 -0,2 -0,2 0,2 -2,1 -1,9 2,5 -4,9 -2,4 2,5 -4,8 -2,3 0 -0,1 -0,1 2,6 -4,3 -1,8 5,0 -5,4 -0,4 5,1 -6,1 -1,0 -0,1 0,7 0,6 4,8 -5,4 -0,6 0,8 -1,0 -0,2 8,3 -14,0 -5,7 0 0 0 0 7,6 -13,4 -5,8 0 0,0 -1,0 -0,2 0,7 0,6 0,1 0 0 -0,1 -0,1 7,5 -12,7 -5,2 0 De externt finansierade projekten (Interrreghavsmiljö, mobil tömningsanläggningar, sugtömningsstationer, samt Ren kust (strandstädningsprojekt) inrymmer flera delverksamheter. Verksamheterna skall vara balanserade och inte uppvisa vare sig över- eller underskott. Interreg verksamheten som genomförts Urval av nämndens egna mål Perspektiv: Medarbetare Prioriterat mål: Kunniga, nöjda, friska medarbetare Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Jämställda och Ja Individuell lönesättning individuella löner. och bedömning av prestation oavsett kön. Förbättra Flexibelt Ja arbetsförhållande möjligheten att förlägga arbetet på annan plats Kompetens90 % av % utveckling behov God måluppfyllelse med ett flerårigt projekt avslutades 2014. Projektet uppvisar ett underskott med -239 tkr som härrör från tidigare år. Miljö- och byggnadsnämnden hade under året lägre personalkostnader, något lägre intäkter inom byggverksamheten samt kostnader i samband med rekrytering av bygglovchef. Mål 2014 Ja Utfall 2013 Ja Egen Ja Delvis Egen 70 % av behov 50 % av behov Egen Måluppfyllelse pågår Källa Ej god måluppfyllelse Måluppfyllelse 69 Årsredovisning Orust kommun 2014 Systematiskt arbetsmiljöarbete Plan finns och rutiner för uppföljning. Lokalerna har färdigställts och arbetsplatser granskats av ergonom våren 2014. Ja Analys av måluppfyllelse och åtgärder Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grundläggande för att uppnå målen och det finns en arbetsmiljöplan som varit vägledande för detta arbete. Regelbundna arbetsplatsträffar. Färdigställande av lokaler samt skyddsrond med ergonom under året och som ska Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Tillräcklig självfinansiering i förhållande till tilldelade resurser Budget i balans Tillgång till nyckeltal och kvalitetsgrunder samt uppföljning av verksamhetsmålen Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Översyn och % Bygg: 70-80 anpassning av taxorna Miljö: 42% tkr +110 % Nyckeltalen för 50 tillsynen för fast debitering skall uppfyllas Ja Delvis Egen slutföras under 2015. Flexibelt arbetsförhållande där så är möjligt och lämpligt för individ/ grupp/ verksamheten. Mål 2014 Utfall 2013 70-80% 74% 40-50% +-0 100 42% -82 50 Källa Måluppfyllelse Egen Egen Egen Analys av måluppfyllelse och åtgärder Revidering av taxorna har genomförts. PBL-taxan (plan och bygg) revideras under våren 2015. Urval av nyckeltal Beskrivning Byggnadslov, handläggningstid efter komplettering Livsmedelstillsyn, genomförd tid av totalt planerad kontrolltid Livsmedeltillsyn, genomförd tid av debiterad kontrolltid Antal registrerade livsmedelsanläggningar i % som fått minst ett kontrollbesök. Handläggningstid enskilda avlopp Handläggningstid värmepumpar, Handläggningstid renhållningsdispenser, Antal objekt inom miljöskyddstillsyn som i % fått minst ett kontrollbesök. Antal anläggningar inom hälsoskyddstillsyn som i % fått minst ett kontrollbesök. *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 God måluppfyllelse Enhet 2014 2013 2012 Källa veckor i genomsnitt 8,0 8,5 10 Egen % (mål 100) 95 74 66 Egen % (mål 100) 100 100 100 Egen % (mål 84) 85 87 91 Egen 9,7 10 4,5 Egen 1,5 1,9 2,5 Egen 2,0 2,3 3,0 Egen % (mål 100) 96 50 70 Egen % (mål minst 50) 69 85 50 Egen veckor i genomsnitt veckor i genomsnitt veckor i genomsnitt Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse Trend* 70 Årsredovisning Orust kommun 2014 Analys av resultat och åtgärder Nyckeltalens utveckling är för samtliga kategorier positiva förutom nyckeltalet för hälsoskyddstillsynen som var lägre 2014 jämfört med 2013. Antalet registrerade byggärenden under 2014 uppgick till 696 stycken (bygglov, mark-/rivningslov, strandskydd mm), varav 69 kunde hänföras till bygglovbefriade åtgärder i PBL. Från och med den 2 juli 2014 ändrades Plan- och Bygglagen (PBL) genom att det inte krävs bygglov men väl anmälan för vissa åtgärder som omfattar enoch tvåfamiljshus (komplementbyggnad max 25 m², tillbyggnad av ett bostadshus med 15 m², inreda ytterligare en bostad samt byggnation av två små takkupor). 2000 1800 Antalet registrerade miljöärenden varierar under 10 års perioden. Topparna beror på antingen ändrad lagstiftning eller investeringsinsats. De senaste åren på åtgärdsprogrammet i Stigfjorden avseende enskilda avlopp. Miljöärenden 1812 1751 1554 1600 1297 1264 1205 1195 1400 1200 1011 1000 721 800 750 783 1458 1206 1096 786 620 Byggärenden 612 600 559 628 680 703 696 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 Ledningens slutsatser och bedömningar För att nå resultatmålen är det viktigt att arbeta förebyggande med mål-/utvecklingsarbetet för att fortsatt tillgodose rimliga handläggningstider, god effektivitet för verksamheten. Utvecklingsarbetet skall samtidigt tillgodose rättssäkerhet, bemötande, service och information som stärker medborgarnas och företagens förtroende för verksamheten. En recipient för enskilt avlopp. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamheten har en övergripande utmaning när det gäller att planera och utföra tillsynen inom såväl miljö- som byggverksamheten. Under 2014 gjordes en genomlysning av miljöoch byggnadsförvaltningen. Resultatet visade att det finns förbättringsområde. Utvecklingsarbetet skall tydligt dokumenteras under 2015. 71 Årsredovisning Orust kommun 2014 Vatten och avlopp Ansvarsområde Administration, produktion och distribution av vatten och avlopp inom kommunens va-verksamhets- och avtalsområden. Händelser under året I arbetet med VA-planen genomfördes under våren en workshop med förtroendevalda. Workshopen var ett led i att ta fram en VA-strategi som underlag i det fortsatta arbetet med upprättandet av en VA-plan. Miljöprövning för tillstånd till det nya reningsverket på Västra Tången beviljades i december. I samband med det startade projekteringsarbetet. Arbetet med överföringsledningar mellan Henån-Slussen blev försenat efter en dom i kammarrätten som innebar att upphandlingen fick göras om. Projektet blir till följd av det ett år försenat. Nytt tillstånd erhölls för Tuvesviks reningsverk och tillståndet på Ellös reningsverk är under ny prövning. Nytt tillstånd på Ellös reningsverk kan komma att medföra krav på kväverening, vilket skulle innebära krav på en ombyggnad. Tillståndsansökan för reningsverket i Varekil pågår. Recipienten ligger i ett känsligt område vilket gör att det sannolikt krävs en prövning enligt natura 2000. En tjänst som VA-ingenjör internrekryterades. Projektledaren på VA lämnade i december sin tjänst på grund av ålderspension. Tjänsten kommer att återbesättas. Reningsverket i Tuvesvik klarade inte utsläppsvikoren för kvartal 2, 3 och 4. Utredning om orsaken pågår. Ekonomisk redovisning och analys Intäkterna ökade mellan åren 2013 och 2014. Det beror främst på fler anslutningsavgifter och högre VA-taxa. Kostnaderna ökade för bland annat konsulter. Konsultkostnaderna avsåg tillståndsärenden för Varekil- och Tuvesviks reningsverk samt kväveuredning på Ellös reningsverk inför omprövning av nya villkor. Årets resultat upgick till +2,4 mkr. På grund av byte av redovisningsprincip betraktas VA-kollektivets resultat numera som en kortfristig skuld i kommunens balansräkning. Investeringarna uppgick till 36,6 mkr. Utfallet blev 3,8 mkr lägre än budget 2014. Framför allt beror detta på att överföringsledningen mellan Henån – Slussen blev framflyttad till 2015 och 2016 samt att VA-ledningen mellan Tuvesvik – Tönsäng ännu inte är klar. Investeringar från avslutande av exploateringar tillkom med 30,2 mkr. Vi drog nytt vatten och avlopp samt fjärrvärme till Fridhem, Ellös. Samtidigt sanerade vi VA i centrala Ellös. 72 Årsredovisning Orust kommun 2014 Noter Resultaträkning Not mkr Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter 2014 2014 2013 Bokslut Budget Bokslut 1 28,1 0,9 28,1 0,7 28,2 0,8 Förändring av kortfristig skuld till VA-kollektivet Övriga intäkter Interna intäkter Summa verksamhetens intäkter -2,4 4,2 4,8 35,7 -2,3 4,6 4,8 35,9 -4,6 5,1 4,3 33,8 Verksamhetens kostnader Personalkostnad -5,4 -5,5 -4,6 -1,9 -10,8 -8,4 -5,5 -32,1 -4,8 -12,1 -3,9 -5,7 -32,1 -1,8 -11,1 -7,6 -5,1 -30,3 3,6 3,9 3,5 1,2 -4,8 0,0 0,6 -4,4 0,0 0,5 -3,9 0,0 Entreprenader, köp av verksamhet Drift- och underhållskostnader 2 Interna kostnader 3 Avskrivningar enligt plan Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat 4 5 mkr 1 Verksamhetens intäkter VA-avgifter VA-avgifter industriavlopp Förändring av kortfristig skuld till VAkollektivet Anslutningsavgifter Periodiserade anslutningsavgifter Destruktions avg. septitankar Övriga intäkter Summa Varav interna intäkter 2 Drift- och underhållskostnader Anläggnings- och underhållsmaterial Konsulttjänster Elavgifter Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Summa 2014 2013 Not Bokslut Bokslut 6 161,2 161,2 130,1 130,1 1,1 2,5 0,8 1,9 163,1 0,6 3,1 133,2 17,9 0,0 17,9 15,5 0,0 15,5 22,1 120,3 142,4 15,1 99,4 114,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2,2 3,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 0,7 2,8 0,0 3,2 163,1 133,2 Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Förutbetald intäkt Skuld till ägaren Orust kommun Summa långfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 29,7 0,2 29,6 0,1 -2,4 0,4 0,5 3,3 3,9 35,7 4,8 0,0 0,4 0,5 3,8 4,2 38,4 4,3 -1,9 -1,1 -3,3 -1,5 -3,0 -10,8 -1,8 -0,6 -3,6 -1,4 -3,7 -11,1 3 Interna kostnader Balansräkning mkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 2014 2013 Bokslut Bokslut 4 5 6 8 7 8 Administrativ ersättning till ekonomienheten och administrativa verksamheter inom samhällsutveckling har fördelats enligt nyttjandegrad. Kostnad för inhyrd personal är beräknad på antal arbetade timmar. Kostnad för tele är fördelad på antal abonnemang. Lokalkostnader och lokalvård är fördelade utifrån nyttjad yta. Ränteintäkter Ränteintäkter, från kommuninterna mellanhavanden. 1,2 0,5 Summa 1,2 0,5 Räntekostnader Räntekostnader, pågående investeringar -0,6 -0,3 Räntekostnader, bokfört värde anläggningsregistret -4,1 -3,6 Summa -4,8 -3,9 Materiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 185,3 167,7 Nyanskaffningar 36,6 17,8 Avyttringar och utrangeringar 0,0 -0,2 Summa anskaffningar 221,9 185,3 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -55,2 -50,1 Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 Periodens avskrivning på anskaffningsvärden -5,5 -5,1 Summa avskrivningar -60,7 -55,2 Planenligt restvärde vid periodens slut 161,2 130,1 Eget kapital Ingående saldo 15,5 10,9 Årets resultat 2,4 4,6 Utgående saldo 17,9 15,5 Långfristiga skulder Förutbetald intäkt avser inbetalda anslutningsvagifter från VA-kollektivet. Skuld till ägaren Orust kommun avser avräkningskonto mot kommunen avseende finansiering av VA-verksamhetens tillgångar och skulder 73 Årsredovisning Orust kommun 2014 Urval av utskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Kundnöjdhet VA NKI % 89,7 Analys av måluppfyllelse och åtgärder Kundundersökningar genomfördes under hösten inom VA- och renhållningsverksamheterna. Resultatet utgör ett nuläge. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning via taxor. Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 % 106 Analys av måluppfyllelse och åtgärder Intäkter och kostnader ses ständigt över. Arbete pågår med med att öka den ekonomiska medvetenheten i organisationen. Mottagningsattest av Utfall 2013 - Källa Måluppfyllelse Egen Svarsfrekvensen var 71% på VA med en nöjdhet på 89,7 %. Resultatet pekar ut en del förbättringsområden. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år med syfte att kunna följa upp resultaten av förbättringsarbetet och att över tid kunna följa verksamheternas kundnöjdhet. I kundundersökningen skickades enkäter ut till 300 slupvis utvalda abonnenter inom respektive verksamhet, sammanlagt 600 enkätutskick.. Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Mål 2014 - Mål 2014 109 Utfall 2013 113 Källa Måluppfyllelse Egen varor och tjänster förs längst ut i organisationen. Verksamheterna genererade överskott på 2,4 miljoner kronor. Urval av nyckeltal Beskrivning Enhet 2014 2013 2012 Källa Producerad mängd dricksvatten m3 896 300 914 130 889 360 Egen Producerad mängd avloppsvatten m3 878 250 967 474 940 450 Egen Trend* *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av resultat och åtgärder Vattenproduktionen minskade trotts en varm och torr sommar. Det visar att läckaget på vattenledningsnätet minskat till följd av åtgärder. Ledningens slutsatser och bedömningar VA-verksamheten har en god ekonomi men står samtidigt inför en rad stora kostsamma investeringar. Det är nödvändiga investeringar för att kommunens ska kunna ta fram nya planområden bland annat med syfte att öka antalet helårsboende. Samtidigt ger dessa investeringar möjligheter att ansluta redan befintliga områden till den allmänna VA-anläggningen. För att verksamheten själv ska kunna finansiera kommande VA-utbyggnader är bedömningen att brukningsavgifterna för vatten- och avlopp behöver höjas med cirka 5 % per år fram till och med år 2018. Utöver brukningsavgifterna behöver också anslutningsavgifterna höjas. God måluppfyllelse Arbetet med VA-planen bedöms vara klar till sommaren 2015. Målet är att skapa en långsiktig och strategisk plan för kommunens VA-försörjning. Vattensituationen är god men det finns för närvarande en begränsning i produktionskapaciteten för att kunna utnyttja hela vattendomen i Rödsvattnet. Arbete pågår tillsammans med Uddevalla kommun om att förlägga en gemensam vattenledning mellan Slussen och Åh stiftgård i Uddevalla. Syftet är att ledningen ska utgöra en ömsesidig reservvattenförsörjning mellan kommunerna. Inledande samtal har också förts med LEVA, kommunalt bolag i Lysekils kommun, om möjligheten med en reservvattenförbindelse mellan kommunerna. För att det ska vara möjligt behöver produktionskapaciteten vid vattenverket ökas. Investeringsmedel till en kapacitetsökning finns med på listan över kommande projekt. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 74 Årsredovisning Orust kommun 2014 Renhållning medförde att höjningen av renhållningstaxan trädde i kraft först 1 juli. Ansvarsområde Verksamheten utgör insamling och behandling av avfall från hushåll och industri samt drift av deponi vid Månsemyr och återvinningscentralerna vid Timmerhult och Månsemyr. Avfallsmängderna in till Månsemyr fortsätter att minska vilket ju i sig är positivt men det påverkar intäktssidan negativt. Ny tillståndsansökan är inlämnad till Länsstyrelsen, angående fortsatt drift av Månsemyrsanläggningen. Händelser under året Ny entreprenad på renhållningen och slamhämtning startade i början av året. Som en följd av det höjdes slamsugningstaxan från 1 februari. Renhållningsentreprenaden överklagades vilket Arbetet med sluttäkning av Månsemyr pågår. Definitiv ny sluttäckningsplan kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. Arbete med ny avfallsplan är inledd. Ekonomisk redovisning och analys Intäkter Utfall 2014 21,7 Budget 2014 21,8 Budgetavvikelse -0,1 Utfall 2013 20,6 Kostnader -20,8 -21,3 0,5 -20,8 Årets resultat 0,9 0,5 0,4 -0,1 Ränta på resultatsaldo 0,1 0,1 0,0 0,1 Skuld till renhållningskollektivet 4,0 3,6 0,4 2,9 Investeringar 0,0 -2,5 2,5 -0,2 mkr Beroende på mindre inkommande destruktionsavfall minskade intäkterna med -0,1 mkr. Lägre kostnader om +1,0 mkr beror huvudsakligen på mindre köp av entreprenadtjänster till Månsemyr samt lägre kostnad för behandlning och destruktion till följd av att inkommande avfallsmängder har minskat. Urval av utskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 NKI % Kundnöjdhet 67,7 renhållning Analys av måluppfyllelse och åtgärder Kundundersökningar genomfördes under hösten inom VA- och renhållningsverksamheterna. Resultatet utgör ett nuläge. Avfallsskatten ökade med -0,4 mkr. Åtgärder från avsatta medel för sluttäckning av deponi har skett med -0,3 mkr. Renhållningens ombyggnation av infart och återvinningscentral i Månsemyr flyttades fram och är inte en prioriterad investering under 2015. Mål 2014 - Utfall 2013 - Källa Måluppfyllelse Egen förbättringsområden. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år med syfte att kunna följa upp resultaten av förbättringsarbetet och att över tid kunna följa verksamheternas kundnöjdhet. I kundundersökningen skickades enkäter ut till 300 slupvis utvalda abonnenter. Svarsfrekvensen var 60 % med en nöjdhet på 67,7 %. Resultatet pekar ut en del 75 Årsredovisning Orust kommun 2014 Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 % 104 Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning via taxor. Analys av måluppfyllelse och åtgärder Intäkter och kostnader ses ständigt över. Arbete pågår med med att öka den ekonomiska medvetenheten i organisationen. Mottagningsattest av varor och tjänster förs längst ut i organisationen. Mål 2014 103 Utfall 2013 99 Källa Måluppfyllelse Egen Verksamheterna genererade överskott på 0,9 miljoner kronor. Urval av nyckeltal Beskrivning Enhet st Antal abonnenter 2014 2013 2012 Källa 11 220 11 166 11 159 Egen Trend* *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av resultat och åtgärder Renhållningskunderna har blivit fler och det beror på att det byggts nya fastigheter. Ledningens slutsatser och bedömningar Avfallsskatten höjs från 1 januari 2015 till 500 kr/ton, en höjning med 65 kr/ton. Höjning av tippavgifterna på Månsemyr behöver ses över inför 2016. I den genomförda kundundersökningen framkom att det finns önskemål om bättre tillgänglighet/öppettider på Månsemyr. Det har verksamheten tagit fasta på och planerar att öka öppettiderna under våren 2015. På Käringön och Gullholmen kommer insamlingsbehållarna för glas och papper att dras in. Insamling av dessa fraktioner och övriga förpackningsmaterial ligger utanför kommunens ansvar. Det har funnits där som en fri nyttighet för boende och företag, något som nu upphör. God måluppfyllelse Kommunens upphandlade renhållningsentreprenör tillhandahåller och erbjuder renhållningsabonnenterna ett insamlingssystem av förpackningsmaterial vid fastighetesgräns mot ersättning. Systemet är uppskattat och används av mer än 50 % av abonnenterna i Orust kommun. Behovet av insamlingssystem för avfall i gästhamnarna, främst på Käringön och Gullholmen, behöver ses över och utvecklas för att få till ett fungerande system, inom ett mycket begränsat markområde, för insamling av hushållssopor, dock inte förpackningsmaterial. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 76 Årsredovisning Orust kommun 2014 Fjärrvärmeverk Ansvarsområde Leverera fjärrvärme till hushåll och industri inom kommunen samt drift och underhåll av de egna värmekraftverken. Projektet startade vid årsskiftet och syftet är att utöka kulvertnätet till ett mindre villaområde samt förbereda för framtida anslutningar till exempelvis fiskindustrin. En större fjärrvärmekund på Ellös avvecklade sin verksamhet vilket innebar minskade intäkter. Två nya fjärrvärmeanslutningar/kunder tillkom i Ellös. Händelser under året Flispannan i Ellös byggdes om under våren med syfte att få ner pannan i effekt så att den kan eldas även sommartid. Detta för att minska oljeförbrukningen som tidigare varit hög. Pannan har provkörts större delen av sommaren med mycket gott resultat och oljeförbrukningen har minskat med cirka 70 m3. Det återstår vissa arbeten för att optimera driften sommartid. Två nya fjärrvärmeanslutningar tillkom under året. En utökning av distributionsledningen (kulverten) har påbörjats på Fridhem Slätthult. Värmemängdsmätare i undercentralerna tillhörande Henåns fjärrvärmekulvert har blivit utbytta. Pelletspannan i Henåns fjärrvärmeverk genomgick under sommaren en renovering av slitagedelar som medfört att driften har förbättras och blivt säkrare för driftavbrott. Ekonomisk redovisning och analys Intäkter Utfall 2014 6,9 Budget 2014 8,2 Budgetavvikelse -1,2 Utfall 2013 6,8 Kostnader -11,0 -11,7 0,8 -11,5 Årets resultat (skattefinansiering) -4,1 -3,6 -0,5 -4,7 Investeringar -0,8 -9,0 8,2 -5,4 mkr Mindre mängd försåld värme beroende på att året var betydligt mycket varmare än normalt och innebar minskade intäkter om -1,4 mkr. Även kostnad för bränsle påverkades av det varmare klimatet och innebar lägre kostnader om +0,6 mkr. Oljekostnaden minskade med -0,7 mkr till följd av investeringen i flispannan i Ellös. Övriga avvikelser avser ökade kostnader om -0,2 mkr för produktionsöversyn i och med ombyggnation av Ellös flispanna samt åtgärdsarbeten om -0,2 mkr på pelletspannan i Henån. Fjärrvärmens utfall för investeringar hamnade på -0,8 mkr och omfattar till största del ombyggnation av pannan i Ellös, -0,6 mkr. Urval av utskottets egna mål Perspektiv: De som vi är till för Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun Styrtal Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 Frisk luft samt en Ton 2 630 CO2 ren och välmående miljö Analys av måluppfyllelse och åtgärder Pannan i Ellös fjärrvärmeanläggning byggdes om så det går att elda med flis även sommartid istället för God måluppfyllelse Mål 2014 2 775 Utfall 2013 2 365 Källa Måluppfyllelse Egen olja. Minskningen av CO2-utsläpp nådde inte målet. Men ombyggnaden innebar ändå en förbättring. Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 77 Årsredovisning Orust kommun 2014 Perspektiv: Prioriterat mål: Styrtal Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning via taxor. Ekonomi God ekonomisk hushållning Mått/mätetal Enhet Utfall 2014 % 63 Analys av måluppfyllelse och åtgärder Intäkter och kostnader ses ständigt över. Arbete pågår med att öka den ekonomiska medvetenheten i organisationen. Mottagningsattest av varor och tjänster förs längst ut i organisationen. Fjärrvärmen har med nuvarande förutsättningar svårt att få full kostnadstäckning. Nuvarande kundunderlag gör att minskade intäkter påtagligt påverkas vid Mål 2014 69 Utfall 2013 59 Källa Måluppfyllelse Egen minsta avvikelse från respektive årstid normala utetemperaturer. Under 2014 upphörde dessutom en av de största fjärrvärmekunderna med sin verksamhet vid halvårsskiftet, något som också bidragit till lägre intäkter. Frågan om en försäljning av fjärrvärmeanläggningen i Ellös borde utredas. Alternativ driftform är ett annat spår som borde undersökas. Urval av nyckeltal Beskrivning Enhet 2014 2013 2012 Källa Producerad mängd Ellös MWh 6 301 6 363 6 132 Egen Producerad mängd Henån MWh 3 325 4 119 4 031 Egen 41 39 38 Egen st Antal abonnenter Trend* *Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014 Analys av resultat och åtgärder Produktionen av fjärrvärme var mindre under 2014. Orsaken är den varma hösten och vinter men även våren var varmare än ett normalt temperaturår. Nergången var större i Henån än i Ellös. Att produktionen inte blev lika stor i Ellös beror på att ”Salladen” anslöt sig under senvåren 2013. De är en ny stor kund som förbrukar stora mängder värme i sin produktion av grönsaker. Ledningens slutsatser och bedömningar Anslutningen av nya fjärrvärmeabonnenter är mycket svag. Sammanlagt är det tre nya kunder som tillkommit sedan 2012. Med ett så litet kundunderlag blir verksamhetens ekonomi mycket känslig. Kundunderlaget i Ellös måste ökas om det ska gå att få ekonomisk bärighet i verksamheten så att den blir självfinansierad. Kulverten i Ellös är nu dragen ner till God måluppfyllelse ett nyexploaterat område Morlanda-Slätthult där exploatören håller på att iordningställa tio tomter för enbostadshus. Samtal förs också med fiskberdningsindustrin om en anslutning. Fram till varje industritomter på Slätthult är det framdraget fjärrvärme, men ännu är ingen tomt såld. Verksamheten har investerat i stora kostnader men intäkterna uteblir då det inte byggs något på dessa tomter. Det samma gäller uppe på Husebyberget. Många tomter är byggklara med framdragen fjärrvärme men tomtförsäljningen går trögt. Även om tomterna blir sålda kommer fjärrvärmeförsäljningen till dessa inte att nämnvärt påverka produktionen i värmeverket. Nyproducerade villor med låga Kvärden kräver inte mycket energi till uppvärmning Måluppfyllelse pågår Ej god måluppfyllelse 78
© Copyright 2024