Samrådsunderlag Jokkmokk - Vattenfall Eldistribution
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap § 4 Ny 40 kV kraftledningen inom Jokkmokk tätort Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015‐09‐09 Samrådshandling för nätkoncession Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001‐certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls‐ och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet är indelat i lokalnät och regionnät, och den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarar ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Mer information finns på www.vattenfall.se. Vattenfall Eldistribution AB Org. Nr: 556417‐0800 Projektledare: Christer Sundqvist Vattenfall Eldistribution AB Tfn: 0920 – 24 79 18 E‐post: [email protected] MKB: Miljötjänst Nord AB Tfn: 0951 – 120 00 Mattias Åkerstedt, uppdragsansvarig mattias@miljotjanst‐nord.se Anna Svingfors, utredare anna@miljotjanst‐nord.se Foton, kartor, illustrationer har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Miljötjänst Nord AB. 2 Samrådshandling för nätkoncession Sammanfattning I syfte att stärka strömförsörjningen till Jokkmokks tätort och för att kunna förkorta avbrottstider vid fel, planerar Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallad Vattenfall) att uppföra en 40 kV ledning i södra delarna av Jokkmokk tätort. Ledningsdragningen är planerad att löpa i en kraftledningsgata där det idag redan finns fyra befintliga 20/40 kV kraftledningsdragningar. Sträckan för ledningen är ca 1 km innan den ansluts till en befintlig 40 kV ledning mellan Kitajaur och Kådbalis. Ledningen kommer endast att användas som en reservledning, under kortare perioder. Två alternativ är framtagen, där alternativ 1 är en luftledning och alternativ 2 är en nedgrävd ledning. I den östra delen av den planerade dragningen finns vårdhem nordost om den planerade dragningen samt bostadshus, både i söder och norr. I den västra delen finns ett bostadsområde i norr och ett mindre skogsområde i söder. En skoterled går idag längs med den befintliga kraftledningsgatan. Hela området innefattas av riksintresse för rennäring. Oavsett val av alternativ så är en preliminär bedömning att projektet kommer att medför små konsekvenser för omgivningen under drifttid. I anläggningsfasen kan tillgängligheten till området komma att minskas vilket bedöms medföra små negativa konsekvenser för de som nyttjar den skoterled som går efter kraftledningen. Det som skiljer de båda alternativen åt är främst påverkan på landskapsbilden. Alternativ 1 kommer att påverka landskapet i större utsträckning då luftledningen innebär ett nytt visuellt inslag framför Alternativ 2 då ledningen har markförlagts. Stamnätet 400 kV Regionsledning 40 kV Bostadsområde 21 m Verksamhetsområde g Vä 74 7 10 m 37 m Dagcenter Ställverk Bostadsområde Planerad ny 40 kV kraftledning inom Jokkmokk tätort r nb Kva Ny 40 kV ledning äcke n 0 Figur 1 Områdesbeskrivning 3 100 200 m ¯ Samrådshandling för nätkoncession Innehållsförteckning Administrativa uppgifter ............................................................................................................... 2 Innehållsförteckning ...................................................................................................................... 4 1 Inledning .................................................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund och syfte ..................................................................................................................... 5 1.2 Samrådsprocessen och lagstiftning ............................................................................................ 6 2 Lokalisering och alternativ .......................................................................................................... 7 2.1 Lokalisering ................................................................................................................................. 7 2.2 Huvudalternativ och alternativa sträckningar ............................................................................ 9 3 Utförande ................................................................................................................................. 11 3.1 Alternativ 1 ‐ luftledning .......................................................................................................... 11 3.2 Alternativ 2 – markförlagd ledning .......................................................................................... 12 4 Förutsättningar ........................................................................................................................ 13 4.1 Planer och riksintressen ........................................................................................................... 13 4.2 Berörda intressen ..................................................................................................................... 13 5 Preliminär bedömning av miljöpåverkan .................................................................................. 16 5.1 Landskapet ............................................................................................................................... 16 5.2 Hälsa och säkerhet ................................................................................................................... 17 5.3 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv ....................................................................................... 19 5.4 Markanvändning ...................................................................................................................... 19 5.5 Miljökonsekvenser i byggskedet .............................................................................................. 19 6 Jämförelse mellan alternativen................................................................................................. 20 7 Fortsatt arbete ......................................................................................................................... 20 8 Tidplan ..................................................................................................................................... 20 4 Samrådshandling för nätkoncession 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I syfte att stärka strömförsörjningen till Jokkmokks tätort och för att kunna förkorta avbrottstider vid fel, planerar Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallad Vattenfall) att uppföra en 40 kV ledning i södra delarna av Jokkmokk tätort. Ledningen planeras att gå från ett befintlig 40/20 ställverk, i en befintlig kraftledningsgata och kopplas samman med 40 kV ledning mellan Kitajaur och Kåbdalis, och kommer endast fungera som reservledning. I planerat utförande kommer ledningssträckan att bli ca 1 km. I den befintliga kraftledningsgatan går idag tre 20 kV luftledningar samt en 40 kV luftledning. Det finns idag planer på att markförlägga de tre 20 kV luftledningarna och genom detta tillskapas utrymme att bygga den nya 40 kV ledningen bredvid den redan befintliga 40 kV luftledningen, för att på så vis kunna använda befintlig kraftledningsgata. Vattenfall vill med denna handling presentera Vattenfalls planer och inleda en samrådsprocess. Jokkmokk ¯ 0 15 30 km Figur 2 Jokkmokks lokalisering 5 Samrådshandling för nätkoncession 1.2 Samrådsprocessen och lagstiftning Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och karta. Vattenfall avser att söka en koncession för en ny 40 kV kraftledning inom Jokkmokk tätort, i Jokkmokk kommun. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter, samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som ledningsägaren avser att ansöka hos lantmäterimyndigheten. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare, som får ligga till grund för ledningsrättsförrättningen. Samråd Detta dokument ligger till grund för samråd enligt miljöbalkens 6 kapitel om MKB. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samråd ska ske med länsstyrelsen, berörd kommun och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Särskilt berörda är fastighetsägare eller ägare av särskild rätt inom ledningssträckning. Även organisationer och föreningar med intressen i området kommer att ingå i samrådet. 6 Samrådshandling för nätkoncession 2 Lokalisering och alternativ 2.1 Lokalisering Vattenfall vill uppföra en 40 kV ledning i södra delarna av Jokkmokk tätort. Ledningen planeras att gå från Vattenfalls ställverk PT3321, Jokkmokk i en befintlig kraftledningsgata och kopplas samman med 40 kV ledning mellan Kitajaur och Kåbdalis (figur 2), och kommer endast fungera som reservledning. Ledningens längd kommer att sträcka sig ca 1 km. I befintlig ledningsgata ligger idag en 40 kV luftledning (regionnät) samt tre 20 kV luftledningar (lokalnät), alla ägd av Vattenfall Eldistribution AB. De tre 20 kV ledningarna är fördelat på två sträckningar. Ledningen för Linje L7 Björksta går via en enkelstolpe. Ledningarna för Linje 6 Karats och Linje L4 Nautijaur går inledningsvis vid ställverket via en portalstolpe för att sedan gå samman i en enkelstolpe. Kitajaur Linje L7 Björksta Kåbdalis Pl332 Vaikijaur Linje L4 Nautijaur ! Linje L6 Kva rnb Karatas äck en Planerad ny 40 kV kraftledning inom Jokkmokk tätort Ny 40 kV ledning 0 Figur 3 Befintliga och planerad kraftledning 7 100 200 m ¯ Samrådshandling för nätkoncession Figur 4 Vy över ställverket samt ledningsgatan mot nordväst. Figur 5 Vy över ledningsgatan mot sydost och Jokkmokk samhälle 8 Samrådshandling för nätkoncession Figur 6 Vy över ledningsnätet mellan Kitajaur och Kåbdalis, där framtida 40 kV ledning ska kopplas på 2.2 Huvudalternativ och alternativa sträckningar Vattenfall har identifierat två alternativa utformningar. Alternativ 1 Ny 40 kV ledning uppförs som luftledning. En förutsättningar för alternativ 1 är att två av tre 20 kV luftledningarna markförläggs för att bereda utrymme för den nya 40 kV luftledningen. Alternativ 1 är inte avhängigt av vad som sker med den befintliga 40 kV luftledningen. Fördelarna med en luftledning är att den är lättare att felsöka vid eventuella fel samt lättare att underhållare. Denna lösning är även mer ekonomisk. Nackdelarna innebär en större visuell påverkan. !!! Tre markförlagda 20 kV ledningar Ny 40 kV luftledning Befintlig 40 kV luftledning Figur 7 Alternativ 1 innebär att ny 40 kV ledning uppförs som luftledning 9 Samrådshandling för nätkoncession Alternativ 2 Ny 40 kV ledning förläggs som markledning. För detta alternativ är det ej nödvändigt att markförlägga de tre 20 kV ledningarna. Alternativ 2 är inte avhängigt av vad som sker med den befintliga 40 kV luftledningen. ! !! ! !! Tre markförlagda 20 kV ledningar samt en ny 40 kV ledning Befintlig 40 kV luftledning Figur 8 Alternativ 2 innebär en markförläggning av minst två av tre 20 kV ledningar samt den nya 40 kV ledningen Nollalternativet Nollalternativet innebär att byggnation av ledningen inte kan komma till stånd vilket betyder att bristande reserv‐elkapacitet för Jokkmokk vill fortgå med konsekvenser för de boende i området. 10 Samrådshandling för nätkoncession 3 Utförande 3.1 Alternativ 1 ‐ luftledning Ny 40 kV luftledning planeras att uppföras med enkelstolpar av impregnerat trä med faslinor placerad i ett horisontalplan (vågrätt placering). Ungefärlig stolphöjd kommer att vara 11 – 16 m beroende på terrängförhållande, där ca 2 m är nedgrävd i marken. Fasavståndet är 1,35 m och den totala regellängden är 2,70 m. Alternativ 1 kommer att ha samma höjd och utseende som redan befintlig 40 kV ledning. Avståndet till den befintliga 40 kV ledningen kommer att vara ca 5 m. Som tidigare nämnt är en förutsättning för detta alternativ är att åtminstone två av tre 20 kV ledningar markförlägga. Byggtiden beräknas till ca 2 veckor. 2,70 m 1,35 m 5 m 9 ‐ 14 m Figur 9 En skiss över två enkelstolpar med faslinor placerad i ett horisontalplan 11 ‐ 16 m Figur 10 Exempel på enkelstolpar med faslinor placerad i ett horisontalplan. Fotot är ej taget vid aktuell lokalisering. 11 Samrådshandling för nätkoncession 3.2 Alternativ 2 – markförlagd ledning Ny 40 kV ledning kommer att markförläggas i triangelform. Ovanliggande fyllningsmassa måste ha en höjd på minst 0,9 m. Byggtiden beräknas till cirka 4 veckor. Figur 11 Principskiss markförlagd ledning 12 Samrådshandling för nätkoncession 4 Förutsättningar 4.1 Planer och riksintressen Den nya ledningen kommer att ligga i en befintlig kraftledningsgata, inom Jokkmokk tätort och området. Inom området finns riksintresse för rennäring. Inga andra riksintressen berörs. Jokkmokk kommun har en översiktsplan antagen 2011‐06‐20. Kommunen har angett markanvändningen i området som naturmark/övrig mark med en skoterled som löper längs med befintlig kraftledning. Ledningsdragningen berör inga strandskyddsområden eller områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS‐plan). Samråd för visa om ytterligare planförhållande berörs, t.ex. detaljplaner. Planerad ny 40 kV kraftledning inom Jokkmokk tätort Ny 40 kV ledning Riksintresse rennäring Riksintresse väg 0 250 500 m ¯ Figur 3 Riksintressen 4.2 Berörda intressen Landskap Ledning kommer att gå i Jokkmokk tätort. Landskapsbilden är idag påverkad av tre befintliga ledningar. Omgivande marker består till större delen av företag‐ och bostadsområden samt vårdinrättningar undantagsvis ett mindre skogsparti vid ledningsdragningens västra del. Ledningen kommer även att passera över väg 747. Där ledningen ansluter till övrigt kraftnät finns idag två 400 kV, två 40 kV och två 20 kV ledningar, landskapet är således präglat av mänsklig närvaro. Hälsa och säkerhet Ledningsgatans lokalisering ligger i sydvästra delarna av tätorten, ca 450 m från centrumområdet. I huvudsak omges ledningsgatan av tätbebyggt område, både i norr och i söder. Den östra delen av ledningsgatan har bebyggelse både söder och norr om kraftledningsgatan. I norr utgörs bebyggelsen av företagslokaler, vårdcentral/vårdhem samt bostadshus. I söder ligger det främst bostadsområden samt en gata som följer kraftledningsgatan parallellt för att gå över kraftledningsgatan 13 Samrådshandling för nätkoncession och ansluta till väg 747. Närmast belägna bostadsbebyggelse ligger ca 20 m från befintlig kraftledningsgata, och omfattar ett större bostadshus norr om dragningen. Närmast belägna affärslokal ligger intill kraftledningen i norr. Närmast belägna vårdinrättning som är ett dagcenter ligger ca 60 m nordväst om ledningsgatan. Den västra delen av dragningen har ett intilliggande bostadsområde i norr medan ett skogsparti sträcker ut sig i söder. Stamnätet 400 kV Regionsledning 40 kV Bostadsområde 21 m Verksamhetsområde g Vä 74 7 10 m 37 m Dagcenter Ställverk Bostadsområde Planerad ny 40 kV kraftledning inom Jokkmokk tätort rnb ä Kva Ny 40 kV ledning cke n 0 100 200 m ¯ Figur 6 Jokkmokk tätorts markanvändning. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. 14 Samrådshandling för nätkoncession Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut, SSI, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten‐ tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: o o o Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Kraftledningen kommer att gå inom idag befintlig ledningsgata. Ingen ny mark kommer att tas i anspråk. Omgivande marker kring ledningsgatan består till största del av bostads‐ och verksamhetsområden. Det finns ett mindre skogsparti strax söder om ledningsgatans västra dragning med en mindre tjärn och våtmarksområden. Ledningsgatan går ej nära våtmarksområdet. Inga kända skyddande naturvärden är lokaliserad här. Inga fynd har registrerats i artportalen. I ledningsgatan finns inga sedan tidigare registrerade kulturlämningar. Det går en befintlig skoterled via kraftledningsgatan. Markanvändning Den huvudsakliga markanvändningen är som kraftledningsgata. Ledningsgatan ligger inom riksintresse rennäring och fyra olika samebyar, Jåhkågasska, Udtja, Turpon och Sirges har renskötselrätt i området. Riksintresse för rennäringen täcker hela Jokkmokk, och tätorten ingår även i vårvinter/vinterbetesland. Jokkmokks omgivande marker är även utpekat som trivselland och rastbetesområden. 15 Samrådshandling för nätkoncession 5 Preliminär bedömning av miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig och preliminär bedömning av vilka konsekvenser den planerade ledningen förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. 5.1 Landskapet Alternativ 1 ‐ luftledning Den nya ledningen kommer ej att ta någon ny mark i anspråk och det finns sedan tidigare befintliga kraftledningar, därmed bedöms ej den nya luftledningen dominera sin omgivning i förhållande till omkring liggande landskap. Kraftledningen kommer inte att uppfattas som ett nytt inslag då det sedan tidigare är draget fyra kraftledningar i ledningsgatan. De nya ledningsstolparna kommer även att ha samma höjd, ca 9 – 14 m ovan mark, och samma utseende som den befintliga 40 kV ledningen vilket minskar påverkan. Av dessa två anledningar bedöms ej exponeringen att öka för de människor som vistas i närområdet. Kraftledningen kommer att vara väl synlig i sin omgivning, dock bedöms kontrasten ej att öka då det sedan tidigare är draget fyra kraftledningar i samma kraftledningsgata. En förundersökning om att markförlägga de tre befintliga ledningarna har inletts. Skulle detta komma till stånd innebär det att endast två kraftledningar kommer att ligga i den befintliga kraftledningsgata istället för de tre som finns där idag. Projektet bedöms inte medföra några ytterligare konsekvenser för landskapsbilden i jämförelse med idag befintlig kraftledningsgata och bedöms likvärdigt med nollalternativet. Alternativ 2 ‐ markförlagd ledning Den nya ledningen kommer ej att ta någon ny mark i anspråk utan förläggas i marken inom den befintliga kraftledningsgatan. Projektet bedöms ej medföra någon ytterligare konsekvenser för landskapsbilden i jämförelse med idag befintlig kraftledningsgata och bedöms likvärdigt med nollalternativet. En förundersökning om att markförlägga de tre befintliga 20 kV ledningarna har inletts. Skulle detta komma till stånd innebär det att endast en luftledningar kommer att ligga i den befintliga kraftledningsgata istället för de fyra som finns där idag. Projektet bedöms inte medföra några ytterligare konsekvenser för landskapsbilden i jämförelse med idag befintlig kraftledningsgata och bedöms likvärdigt med nollalternativet. 16 Samrådshandling för nätkoncession 5.2 Hälsa och säkerhet Alternativ 1 ‐ luftledning Ny 40 kV ledning Det resulterande magnetfältet (årsmedelvärdet) kring den planerade 40 kV luftledningen framgår av figur 10 nedan. Resultat är baserat på att ledningen ska användas som reservledning med antagandet att den används 1 vecka/år (168 h) med abonnerad effekt om 10,1 MW. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 20 m från kraftledningsgatan. Värdena vid verksamhetslokaler och bostadshus bedöms så låga att de är försumbar. Figur 12 Magnetsfältsberäkning för ny 40 kV luftledning Kumulativ effekt Resultatet av den befintliga 40 kV ledningen och den ny 40 kV ledningen visar på ca 0,05 µT vid 20 m och närmaste bostadsbebyggelse (figur 11). Den främsta effekten kommer således från den redan befintliga 40 kV luftledningen. Figur 13 Kumulativ effekt från ny 40 kV luftledning och befintlig 40 kV luftledning 17 Samrådshandling för nätkoncession Alternativ 2 ‐ markförlagd ledning Det resulterande magnetfältet (årsmedelvärdet) kring den planerade 40 kV luftledningen framgår av figur 12 nedan. Resultat är baserat på att ledningen ska användas som reservledning med antagandet att den används 1 vecka/år (168 h) med abonnerad effekt om 10,1 MW. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 20 m från kraftledningsgatan. Värdena vid verksamhetslokaler och bostadshus bedöms så låga att de är försumbar. Figur 14 Magnetsfältsberäkning för ny 40 kV nedgrävd ledning Kumulativ effekt Resultatet av den befintliga 40 kV luftledningen och den nya 40 kV ledningen som är nedgrävd visar på ca 0,05 µT vid 20 m och närmaste bostadsbebyggelse. Den främsta effekten kommer således från den redan befintliga 40 kV luftledningen. Figur 15 Kumulativ effekt från ny, nergrävd 40 kV och befintlig 40 kV luftledning 18 Samrådshandling för nätkoncession 5.3 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Alternativ 1 och alternativ 2 Det finns inga skyddade vattenmiljöer, naturområden eller kända kulturlämningar inom den befintliga kraftledningsgatan. Ledningsgatan kan inte sägas utgöra ett viktigt område med avseende på turism och rekreation. Idag ligger det dock en skoterled längs den befintliga kraftledningsgatan och mest troligt nyttjas även området som promenadstråk. Projektet, oavsett val av alternativ bedöms i detta skede inte medföra några ytterligare konsekvenser för natur‐ och kulturvärden i jämförelse med idag. Undantagsvis skoterleden, utgörs sträckan inte av några kända värden av särskild betydelse för friluftsliv. Tillgängligheten i området under driftfasen kommer ej att förändras i jämförelse med innan byggnation. Den nya kraftledningen förväntas ej förändra landskapsbilden i någon större omfattning och hur landskapet uppfattas kommer inte att skilja sig nämnvärt åt. Efter byggnation så förväntas området att kunna nyttjas precis som tidigare och projektet bedöms ej medföra några ytterligare konsekvenser i jämförelse med innan byggnation. 5.4 Markanvändning Ledningsdragningen är planerad i Jokkmokk tätort där renskötsel vanligtvis ej bedrivs. Samråd med samebyarna kommer att hållas innan en bedömning om eventuell påverkan kan göras. 5.5 Miljökonsekvenser i byggskedet Alternativ 1 och alternativ 2 I samband med uppförandet av ny kraftledning, oavsett alternativ uppstår tillfälliga störningar. Vid arbeten i eller i närheten av bilvägar, gång‐ och cykelvägar samt stigar eller motionsspår begränsas framkomligheten under kortare perioder. Byggnationen, oavsett val av alternativ sker under förhållandevis kort period. Fyra veckor för alternativ 1 och två veckor för alternativ 2. Andra störningar rör sig främst om utsläpp till luft, buller från anläggningsarbeten och påverkan på berörda markområden. Utsläppen till luft utgörs främst av avgaser från anläggningsmaskiner och transporter. Det finns bostadsområden i närheten, men utsläppen bedöms som ringa och är endast tillfälliga. Projektet bedöms därmed inte förorsaka annat en marginell påverkan. Buller och vibrationer uppstår under anläggningsarbetet. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller för byggplatser (NFS 2004:15) bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 60 dBA utomhus och 45 dBA inomhus för bostäder under dagtid på vardagar. Buller‐ och vibrationskänsliga arbeten kommer att utföras under perioder under dygnet när risken för störning av närboende är som minst. När ledningsarbetena är slutförda kommer inga buller‐ och vibrationsstörningar att ske. Påverkan på närbelägna områden kommer främst att ske under byggtiden. Så länge de allmänna råden om buller från byggarbetsplats följd bedöms ingen olägenhet uppstå för närboende. Då arbetena med kraftledningen är slutförda kommer människor att återigen kunna nyttja området som tidigare. Områdets möjlighet för skoteråkning och promenader kommer att påverkas under tiden som arbeten med den nya kraftledningen pågår, främst genom buller från arbetsmaskiner som befinner sig i området. Konsekvenserna bedöms som små negativa, men dock tidsbegränsade till de veckor då anläggningsarbete sker. Efter byggnation bedöms området kunna brukas precis som tidigare. 19 Samrådshandling för nätkoncession 6 Jämförelse mellan alternativen Oavsett val av alternativ så är en preliminär bedömning att projektet kommer att medför små konsekvenser för omgivningen under drifttid. I anläggningsfasen kan tillgängligheten till området komma att minskas vilket bedöms medföra små negativa konsekvenser för de som nyttjar den skoterled som går efter kraftledningen. Det som skiljer de båda projekten är främst påverkan på landskapsbilden. Alternativ 1 kommer att påverka landskapsbilden i större utsträckning då luftledningen innebär ett nytt visuellt inslag framför Alternativ 2 då ledningen har markförlagts. Den preliminära bedömningen är dock att skillnaden mellan alternativen samt mot nollalternativ inte är särskilt stor eftersom det redan finns befintliga kraftledningar. Denna preliminära bedömning gäller också om de befintliga 20 kV kraftledningarna skulle markförläggas, vilket är en förutsättning för att Alternativ 1 ska bli en realitet. Huvudsaklig anledningen till att kraftledningen medför så liten påverkan på sin omgivning är att den kommer att gå i en redan befintlig kraftledningsgata. Fördelar Alternativ 1 Nackdelar Alternativ 2 Lättare att felsöka Mer ekonomisk Mindre påverkan på landskapsbilden Större påverkan på landskapsbilden Förutsätter att två av tre befintliga 20 kV kraftledningar grävs ner Svårare att felsöka Mer kostsam 7 Fortsatt arbete Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen. Information och synpunkter som framkommer under samråden är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. MKB:n kommer också att behandla hur projektet bedöms påverka miljömål och miljökvalitetsnormer, samt hur de allmänna hänsynreglerna har beaktats. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur‐ och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. 8 Tidplan Ansökan planeras att lämnas in 2015. Byggnation planeras att påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under 2016. 20
© Copyright 2024