1. No category

2015-08-24
Systematiskt kvalitetsarbete
Helhetsanalys efter läsåret 2014-2015
Väskolan, F-9
Rektors namn: Emma Niklasson och Ulf Nilsson
Telefonnummer: 044-13 40 60 resp. 044-13 41 01
E-postadresser:
[email protected]
[email protected]
Innehållsförteckning
1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet, sid 2
2. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål, sid 3-13
3. Utvärderingsmetoder, sid 13
4. Åtgärder för utveckling och förbättring, sid 13-14
5. Skolans prioriterade mål, sid 14
6. Resultat och analys av betyg och nationella prov, sid 15-17
1
1. Presentation av skolan och förutsättningarna för
arbetet
Väskolan är en skola med drygt 500 elever i skolår F-9. Skolan är
organiserad i två F-9spår med tre arbetslag per spår och 4-12
personal per arbetslag. På skolan finns också ett arbetslag som
består av fyra specialpedagoger/speciallärare. Skolan leds av en
rektor med ansvar för åk F-3 och en rektor med ansvar för åk 4-9. I
varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna och
rektorer har träffats varannan vecka. Skolan har tre förstelärare och
kommer att ha ytterligare en från och med hösten 2015.
På skolan arbetar också elevassistenter, administrativa assistenter,
fritidsledare, bibliotekarie, SYV, kurator, skolsköterska, vaktmästare,
kökspersonal och lokalvårdare.
Under läsåret 2014/2015 har skolans prioriterade arbete varit kring:

Alla elever ska känna sig trygga och respekterade.
(Läroplan för grundskolan, kap 2. 2.1 Normer och värden,
Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling)

Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas
(Läroplan för grundskolan, kap 2. 2.2 Kunskaper. ”Skolan
ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan
använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt)

Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är
i deras utveckling dvs formativ bedömning
(Läroplan för grundskolan, kap 2. 2.7 Bedömning och betyg.
”Med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande
informera elever och hem om studieresultat och
utvecklingsbehov”. Allmänna råd för planering och
genomförande av undervisningen)
Inne- och utemiljö: Skolans inom- och utomhusmiljö är fortfarande
ny. Lokalerna har i huvudsak varit ändamålsenliga och väl anpassade
till verksamheten. Elevantalet har ökat markant vilket innebär att vi
efter fem år är trångbodda på skolan, främst bland de yngre
eleverna. Inför läsåret byggdes ytterligare två klassrum i skolan för
att på detta sätt ge eleverna i F-3 bättre och större lokaler och detta
har fallit väl ut. Ytorna togs från hemvisterna för eleverna i åk 7-9
som därmed fick mindre studieytor. Vi befarade att eleverna skulle
uppleva stora problem och har sett vissa effekter av det. Vi har
fortfarande haft problem med temperatur och luftkvalité, framförallt
elever i åk 7-9 tycker att luftens kvalité försämrats efter
ombyggnaden. Med gjorda insatser under slutet av läsåret tror vi att
både temperatur- och luftproblem kan vara åtgärdade.
I flera arbetslag ser man stora negativa konsekvenser av att vi inte
får vikarier när lärare är sjuka. Istället får andra lärare täcka upp och
detta får konsekvenser för eleverna.
2
2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål
Mål 1: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade.
Genomfört arbete
1. Grunden för att eleverna ska känna sig trygga är att det finns
vuxna där det finns elever inom hela skolans område.
2. Kamratgrupper, med elever och vuxna, förebyggande för
trivsel på skolan med t.ex. aktiviteter i och över
klassgränserna. Gruppen inventerar platser där elever kan bli
utsatta som ett underlag för upprättandet av skolans
likabehandlingsplan.
3. Skolans trygghetsteam arbetar med att regelbundet kartlägga
klimatet i klasser i årskurs 3,5,7 och 9 (eller vid behov i klass)
för att skapa ett underlag för vad ansvariga klassföreståndare
själv eller tillsammans med personal ur elevhälsan ska arbeta
vidare med. Trygghetsteamet arbetar också med att utreda,
hantera och följa upp upptäckt mobbing på skolan.
4. Elevhälsoteamet stöttar i arbetet med åtgärder t.ex. genom
enskilda samtal eller genom att arbeta med kill- och
tjejgrupper. Elevhälsoteamet arbetar regelbundet med
åtgärder för att på olika sätt öka tryggheten i klasserna.
5. I alla klasser gör man sociogram två gånger per läsår.
6. Trygghet och trivselenkäten har genomförts i alla klasser i åk
3-9 och har därefter diskuterats gemensamt med all personal
och med eleverna i klasserna. Skolinspektionens skolenkät har
genomförts för elever i åk 5 och 9 samt för vårdnadshavare.
7. I alla klasser och arbetslag har man arbetat för att skapa
trygghet och respekt mellan elever-elever och elever-vuxna
genom att genomföra gemensamma aktiviteter som t.ex.
utflykter, spårdagar eller andra trivselaktiviteter. På skolnivå
har vi genomfört flera aktiviteter som syftar till att öka
samhörigheten och tryggheten på skolan. Vid dessa aktiviteter
har äldre och yngre barn samarbetat t.ex. under Halloween,
julpyssel, påskaktivitet och hälsovecka
8. Skolans trivselregler har arbetats om, i samarbete med
eleverna, eftersom de tidigare var 4 år gamla.
9. Trygghet har också skapats med enkla medel som att man har
fasta platser i klassrummet, dagens schema skrivet på tavlan
eller att man som elev på andra sätt vet vad man ska göra
under lektionstid. I klasserna arbetar man också med att
skapa trygghet genom att eleverna har rutiner och klassregler
eller arbetar med samarbetsövningar.
10. Nya rutiner för övergångar mellan F-1, 3-4, 6-7 och 9-Gy har
tagits fram utifrån Skolverkets stödmaterial.
3
11. Många arbetslag har under året prioriterat att arbeta för att
eleverna ska lära känna all personal i arbetslaget genom
undervisning eller genom gemensamma aktiviteter.
12. En annan del av vårt arbete med att skapa trygga elever är att
vi alltid tar tidig kontakt med vårdnadshavare vid behov.
Många klasser har trivselkvällar tillsammans med föräldrar då
eleverna får visa sina arbeten. Det förekommer också att
elever redovisar skolarbeten för yngre elever.
13. Eftersom hemvisterna för eleverna i senaredelen blev mindre i
samband med ombyggnaden uppkom ett behov av att skapa
aktiviteter för eleverna i elevcaféet. Framförallt flickor saknade
saker att göra där.
14. Eftersom vi, i trygghet- och trivselenkäten, har kunnat se att
eleverna upplever skolgården som ett område med mindre
trygghet har arbete påbörjats med att skapa planerade
rastaktiviteter för elever i åk F-6. Arbetet kommer att fortsätta
och materiel för aktiviteterna har köpts in. Särskilda scheman
har upprättats för ”oroliga platser”. Vi har fler vuxna som har
morgontillsyn och detta har föräldrar upplevt positivt.
15. Under året har all pedagogisk personal läst gemensam
litteratur (Skolverkets stödmaterial ”Skolans och förskolans
värdegrund”) för att därefter gemensamt diskutera denna
Resultat
1. Alla arbetslag har en hög vuxennärvaro bland eleverna så att
de alltid kan möta en vuxen om det behövs. Personalen i
arbetslagen har genom att vistas mycket ute bland eleverna
skapat trygghet och trivsel. Det finns dessutom ett
tillsynsschema som uppdateras varje läsår.
2. Skolans kamratgrupper har träffats kontinuerligt under läsåret
och aktiviteter har genomförts i klass och över klassgränserna
vilket har lett till att:

eleverna lärt känna varandra över klassgränserna

eleverna har lärt känna all personal i arbetslaget

eleverna vänder sig till olika personal i arbetslaget

de yngre eleverna har lättare för att söka varandra spontant
nu
Arbetslag beskriver det som att ”Vi upplever att eleverna går
till vem som helst i arbetslaget” och ”Vi har en lugn och
avspänd stämning i hela arbetslaget, vuxna och elever”
3. Kartläggningarna av klassklimatet har skett enlig vår plan och
dessutom i ytterligare några klasser utifrån ett uppkommet
behov. Kartläggningarna har tydliggjort saker som man
behöver arbeta med i klassen, vilket också har skett.
4
Kartläggningarna har också lett till att elevernas medvetenhet
om klassklimatet har ökat.
4. Elevhälsoteamet, i olika konstellationer, har kontinuerligt
träffat alla arbetslag på skolan. Elevhälsoteamet har också
träffats tillsammans med rektorer varje vecka. Utifrån dessa
möten har åtgärder på individ, grupp- eller organisationsnivå
satts in.
5. Sociogrammen tydliggör om elever är utanför och ger ett
underlag för att kunna vidta vidare åtgärder. Sociogram har
inte genomförts i alla klasser. Detta kommer att ske under
kommande läsår i september och februari och resultaten
redovisas till kurator.
6. Trygghet- och trivselenkäten visar goda resultat för åk 3-6 och
för åk 7-9. Vi kan se att eleverna i åk 7-9 tar enkäten på
mycket större allvar då våra specialpedagoger genomför den.
Genomförandet av enkäten kommer att ske på ett likande sätt
under kommande läsår.
Skolinspektionens skolenkät under våren 2015 visar att
eleverna i åk 9 känner sig trygga medan eleverna i åk 5
känner sig lite mindre trygga. I åk 3 är det för få svar för att
slutsatser ska kunna dras.
Statistik
Trygghets- och trivselenkäten
Åk 3-6, ”Jag känner mig trygg i skolan”
Namn
Antal %
A. 1 - Stämmer inte alls
3
1,4
B. 2
7
3,3
C. 3
84
39,3
D. 4 - Stämmer helt och hållet
118
55,1
E. Vet ej
2
0,9
Total
214
100
5
Åk 7-9, ”Jag känner mig trygg i skolan”
Namn
Antal %
A. 1 - Stämmer inte alls
1
0,8
B. 2
5
4
C. 3
54
43,2
D. 4 - Stämmer helt och hållet
65
52
E. Vet ej
0
0
Total
125
100
Skolinspektionens skolenkät (fråga om trygghet):
Väskolan
Alla skolor
Åk 5
7,7
8,3
Åk 9
8,8
8,0
Vårdnadshavare (åk5+9) 8,2
8,1
7. Insatserna för att skapa goda relationer mellan elev-elev samt
mellan elever-vuxna har gett goda resultat. Arbetslagens
utvärderingar visar att de genomförda aktiviteterna lett till
ökad trygghet för eleverna i arbetslaget.
Mycket få elever uppger i trygghets- och trivselenkäten att de
är rädda för äldre elever. Utvärderingarna från de genomförda
skolgemensamma aktiviteterna visar att eleverna uppskattar
de genomförda aktiviteterna.
8. Flera arbetslag har tidigare konstaterat att det är viktigt att
skolans trivselregler är framarbetade i samråd med skolans
nuvarande elever. Av detta skäl arbetades nya trivselregler
fram under september. Klasser har också egna klassregler och
ett arbetslag beskriver att ”Vi vet att eleverna är på väg mot
målen när de slutar att ifrågasätta arbetet i klassrummet när
ordinarie lärare är sjuk samt vikariens roll”.
6
9. De genomförda aktiviteterna visar att eleverna känner sig
tryggare under lektionstid. I trygghets och trivsel enkäten ser
vi att väldigt få elever saknar kamrater.
Åk 3-6, ”Har du några kompisar på din skola?”
Namn
Antal
%
A. 4 eller fler
207
96,7
B. 2-3 kompisar
5
2,3
C. En kompis
1
0,5
D. Inte någon
0
0
E. Vet inte
1
0,5
Total
214
100
Namn
Antal
%
A. 4 eller fler
102
81,6
B. 2-3 kompisar
17
13,6
C. En kompis
0
0
D. Inte någon
4
3,2
E. Vet inte
2
1,6
Total
125
100
kompisar
Åk 7-9, ”Har du några kompisar på din skola?”
kompisar
7
10. De nya rutinerna för övergångar har tillämpats under
vårterminen och många pedagoger har varit positiva över
arbetet.
11. Eleverna upplever det positivt eftersom de får en relation till
fler vuxna och har fler vuxna att vända sig till.
12. Skolan har vid behov följt sin rutin att tidigt ta kontakt med
vårdnadshavare vid behov. Elever i åk 9 har t.ex. redovisat
demokratiprojekt, kring andra världskriget, för elever i åk 6
vilket har varit uppskattat av eleverna.
13. Under hösten påbörjades ett arbete med att göra elevcaféet
mer attraktivt för flickor t.ex. genom att material köptes in
som var riktat mer mot flickor. Detta arbete måste utvecklas.
Åk 3-6, ”På vilket/vilka ställen förekommer det bråk?”
Namn
Antal
%
A. I korridoren
61
43,9
B. I grupprummen
20
14,4
C. I klassrummet
28
20,1
D. I idrottshallen
34
24,5
E. I omklädningsrummen
44
31,7
F. Vid toaletterna
13
9,4
G. I matsalen
28
20,1
H. I busskön/vid bussarna
41
29,5
I. På skolgården
112
80,6
J. På fritids
35
25,2
K. Via SMS/MMS
24
17,3
L. På Buffen
2
1,4
M. Vid elevskåpen
13
9,4
N. På Internet
19
13,7
O. På väg till och från skolan
17
12,2
8
P. Annat ställe:
29
20,9
Total
520
374,1
Åk 7-9, ”På vilket/vilka ställen förekommer det bråk?”
Namn
Antal
%
A. I elevcaféterian/uppehållsrummet
34 49,3
B. I grupprummen
19 27,5
C. I idrottshallen
21 30,4
D. I klassrummen under lektionstid
19 27,5
E. I klassrummen under rast
11 15,9
F. I korridoren
40 58
G. I matsalen
12 17,4
H. I omklädningsrummen
25 36,2
I. På skolbussen
5
J. På Internet
21 30,4
K. På skolgården
24 34,8
L. På väg till och från skolan
5
M. Via SMS/MMS
15 21,7
N. Vid elevskåpen
22 31,9
O. Vid skolbussarna
11 15,9
P. Vid toaletterna
8
11,6
Q. Annat ställe
6
8,7
Total
298 431,9
7,2
7,2
14. Arbetet med gemensam litteratur har lett till en ökad samsyn i
värdergrundsfrågorna bland personalen.
Analys: Många insatser sker inom området men eftersom det
fortfarande finns elever som inte känner sig trygga kommer vi att
behålla målet som ett prioriterat område.
9
Resultaten från Trygghet- och trivselenkäten, sociogram och
kartläggningar används vid planering av verksamheten på alla nivåer
t.ex. genom planering av tillsyn, insatser från lärare/arbetslag,
elevhälsa eller trygghetsteam. Vi ser att de gemensamma
aktiviteterna skapar en lugnare och tryggare skolmiljö vilket
Trygghet- och trivselenkäten visar.
Mål 2: Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas
Genomfört arbete
1. Under läsåret har skolan prioriterat att all pedagogisk personal
arbetar med språkutvecklande arbetssätt under ledning av
skolans förstelärare. I åk F-6 har man arbetat med ”En
läsande klass” och i åk 7-9 med boken ”Språk i alla ämnen”.
2. Arbetet med screening och intensivträning har utvecklats
under läsåret. Ordet ”intensivträning” har bytts ut mot
”stöttning”
3. Alla arbetslag har på olika sätt arbetat med elevernas
språkliga förmåga genom t.ex. språklekar, arbete med
språkbruket, läsning, högläsning för elever, samtal kring läst
litteratur och skrivande i olika former. Inför nya
arbetsområden går man igenom nya begrepp med eleverna.
Arbete med ord och begrepp inom olika ämnesområden har
skett i alla arbetslag och särskilt med elever som läser enligt
kursplanen för SvA. Skolan avsätter resurser för undervisning
i SvA och för studiehandledning på modersmålet. Elever som
läser enligt kursplanen för SvA testas regelbundet.
4. Under året har skolan arbetat efter de nya riktlinjerna/
Allmäna råden kring stödinsatser i utbildningen. Alla arbetslag
har fått genomgångar av vad som gäller och hur man ska
arbeta och därefter har vidare arbete skett utifrån skolverkets
stödmaterial under ledning av skolans specialpedagoger.
Skolan har skaffat ca 60 Ipads som ett alternativt verktyg till
elever i behov av det som en extra anpassning. Elever,
pedagoger och förälder har fått instruktioner i hur Ipaden ska
användas av specialpedagog.
Resultat
1. Den mest positiva utvecklingen har skett i F-3, framförallt
utifrån att man varit en intakt grupp under hela läsåret relativt
åk 4-6. Det var positivt att utgå ifrån litteratur åk 7-9 och man
utifrån detta har fått bra kollegiala diskussioner. Alla (F-9) har
blivit väl förtrogna med olika lässtrategier.
2. Screeningen har bildat ett bra underlag för att se vilka elever
som behöver intensivträning/stöttning och ytterligare stöd.
Specialpedagoger som arbetat med intensivträning/stöttning
ser att elever som deltagit lyckas bra.
10
3. Vi märker att arbetet med den språkliga förmågan har
utvecklat elevernas språk. Eleverna använder fler korrekta
eller ämnesspecifika begrepp. Vi ser också att man som lärare
upplever att eleverna reflekterar mer över det de läser. I
senaredelen har man gjort en enkät dels i början av året och
dels i slutet av året för att undersöka om elevernas språkliga
förmåga ökar. Man ser inga stora skillnader. Tester som DLS
och Fonolek har visat goda resultat i F-3.
4. Ett antal elever har fått extra anpassningar istället för
åtgärdsprogram. Vi kan redan nu se att de elever som fått
Ipad gör språkliga framsteg. I ett antal klasser har det förts
diskussioner om elevers olika anpassningar. Dessa
diskussioner har lett till att elever accepterar varandras
olikheter.
Analys
1. Eftersom lärarna i F-3 varit mest intakt som grupp, i vårt
språkutvecklande arbete, har den största utvecklingen skett
där (enligt ansvariga samtalsledare). Deltagande lärare menar
i utvärderingen att arbete utifrån gemensam litteratur har
varit ett bra sätt att arbeta.
2. Resultaten av screeningen är inte tillräckligt spridda till alla
undervisande lärare.
3. Begreppsordlistor ökar elevernas förståelse för ordens
innebörd. Lärarna i senaredelen menar att eleverna har
svårast med att läsa mellan raderna. Eftersom man ser goda
resultat då eleverna i F-3 testas kan vi konstatera att de
gjorda insatserna gett resultat.
4. Arbetet med extra anpassningar handlar om att skapa rätt
förutsättningar för eleverna från början. Redan från början
måste det också föras diskussioner om varför olika elever har
olika förutsättningar. Arbetet med extra anpassningar behöver
fortsätta så att det blir naturligt för alla lärare att anpassa
utifrån elevernas behov. I detta arbete är våra
specialpedagoger viktiga.
Åtgärder
1. Under nästa läsår kommer samtliga pedagoger att ingå i
skolverkssatsningen Läslyftet. Då kommer vi att dela in
personal i andra grupper.
2. Resultat sprids till alla undervisande lärare så att de kan
beakta elevernas behov vid planering av undervisningen.
3. Fortsatt arbete med begreppsordlistor. Att prioritera att ställa
frågor som kräver att eleverna läser mellan raderna.
4. Fortsatt arbete med extra anpassningar. Uppföljning i
samband med terminsstart och vid medarbetarsamtal.
Föreläsning för all personal.
11
Mål 3: Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa
steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning
Genomfört arbete
1. I undervisningen presenteras mål för lektion eller
arbetsområde på olika sätt utifrån elevernas ålder och där
begrepp från Lgr 11 har konkretiserats till ett elevnära språk.
2. Arbetet med att skriva och kommunicera pedagogiska
planeringar och matriser har utvecklats så att elevmatriserna
är kopplade till de olika kunskapsstegen.
3. Arbete har skett med att samla elevarbeten för att kunna
tydliggöra och diskutera bedömningen av elevernas arbete.
4. I många klasser arbetar man med elevledda
utvecklingssamtal.
5. Under året har vi också prioriterat att avsätta tid för att kunna
sambedöma ämnesproven i åk 3,6 och 9.
Resultat
1. Många elever uppger att de mer och mer förstår sina egna
mål, vad de kan resp. inte kan och hur de behöver arbeta
vidare för att nå målen.
2. Det finns många exempel på hur elevernas delaktighet leder
till att de utvecklat kunskap om vilka förmågor som ska
bedömas t.ex. genom elevledda utvecklingssamtal,
självskattning med kamratrespons eller träningsuppgifter med
slutuppgifter som bedöms.
Elever i senaredelen har intervjuats om hur de vill få den
formativa bedömningen kommunicerad och menar att enkla
matriser eller svårare med kommentarer gör att man vet hur
långt man kommit. Vid intervjuerna svarar eleverna att de vet
hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling.
När elever kommer och efterfrågar sin bedömning eller sitt
betyg tolkar vi det som att eleverna är mer och mer medvetna
om att och hur de bedöms och vikten av att ha förståelse för
det. I klasser ber eleverna om särskilda ”mitterminssamtal”.
Ett problem är dock, vilket flera arbetslag beskriver, att det är
svårt att prioritera tid för att både ge enskild muntlig och
skriftlig formativ bedömning.
12
3. Information om den formativa bedömningen kommuniceras
bättre och bättre till elever och föräldrar t.ex. genom Edwise
eller via IUP-pärmar.
Ett arbetslag beskriver att de ser resultat genom att ”eleverna
kan se skillnad på olika elevarbeten och bedöma dem rätt
enligt våra bedömningar i matrisen”
Skolan har många idéer om hur Edwise skulle kunna stärka det
formativa arbete men trots diskussioner med Edwiseansvarig
under hela föregående läsår lyckas man inte anpassa systemet till
skolans och målsmäns behov.
4. De elevledda utvecklingssamtalen gör eleverna mer och mer
medvetna om sina egna mål.
5. Arbete med sambedömning har inte skett i tillräcklig
omfattning varför skolan inför kommande läsår har prioriterat
att skapa ytterligare tid för detta.
Analys
Elevernas medvetenhet om sina egna förmågor ökar efter hand och
detta leder till att eleverna ställer krav på skolan vilket är bra. Det är
beklagligt att arbetet stoppas av ett system (Edwise).
De elevledda utvecklingssamtalen har fungerat bra och lett till att
elevernas medvetenhet om sina egna mål ökat.
Det finns ett fortsatt behov av sambedömning av nationella prov för
att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning.
Det formativa arbetet kommer att fortsätta utvecklas i F-3 då lärarna
vill vidarutveckla arbetet utifrån elevernas nivå.
3. Utvärderingsmetoder
Under läsåret har skolan arbetat med det framtagna årshjulet för det
systematiska kvalitetsarbetet med fyra avstämningsperioder per år.
Arbetslagen har tagit fram underlag till del- och helhetsanalyser. Som
underlag för redovisningen föreligger ett antal enkäter och
undersökningar som utformats av respektive arbetslag eller som
gjorts centralt inom BUF samt intervjuer med elever i vissa arbetslag.
I nästan alla klasser har trivselenkäter och sociogram gjorts. I många
klasser har särskilda kartläggningar gjorts med syfte att genomlysa
klassklimatet.
Utvärdering av vårt arbete med lässtrategier har skett med enkäter.
Intervjuer med elever och enkäter till personal om
stöttning/screening.
Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att
lämna synpunkter på redovisningen. Skolans helhetsanalys finns
tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida.
13
4.Åtgärder för utveckling
Mål 1

Insatserna för att skapa goda relationer mellan elever-vuxna
och hem ger goda resultat vilket innebär att detta arbeta ska
fortsätta på samma sätt som tidigare.

Personalen i arbetslagen vistas bland eleverna och utvecklar
tillsynsschemat utifrån utvärderingar.

Revidering av trivselregler kommer åter att ske under
kommande läsår.

Kamratgruppen ser till att alla klasser blir inbjudna av andra
klasser och att detta blir en rutin på skolan.

Rutiner för såväl arbetslag, klasser, hemvister och kapprum
mm skapas, i de fall det inte finns, med syfte att skapa
ytterligare trygghet.

Skolans rutiner för övergångar ska utvärderas i september.

Arbete med elevernas inflytande kommer att initieras under
hösten 2015.

Anställning av två fasta lärarvikarer kommer att ske

Fortsatt arbete för att göra skolans elevcafé attraktivt för både
pojkar och flickor.

Rastgrupp arbetar med planerade rastaktiviteter.

Planering sker för att kurator (m fl) ska ha killgrupper och
tjejgrupper som en del av vår plan för elevhälsan.
Mål 2

All pedagogisk personal deltar i Läslyftet under läsåret 20152016 under ledning av skolans förstelärare.

Insatser för att stärka arbetet med extra anpassningar på
individ, grupp och organisationsnivå.
Mål 3

Vi behöver fortsätta med att samla in eleverbeten för att
kunna tydliggöra elevernas kunskapsnivå och koppla dessa till
elevnära kunskapsmatriser

Vi behöver fortsätta att hitta modeller för hur vi ska arbeta för
att eleverna ska bli medvetna om hur de bedöms formativt.

Rutiner för sambedömning och samrättning av nationella prov
har tagits fram och kommer att tillämpas under kommande
läsår.
14

Alla elever har sina utvecklingssamtal i början av höst- resp
vårterminen.
5. Skolans prioriterade mål
Vi vill vara långsiktiga i vårt arbete och av detta skäl kommer vi att
arbeta efter nedanstående mål under de tre kommande läsåren.
– Alla elever ska känna sig trygga och respekterade.
– Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas
– Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i
deras utveckling d.v.s. formativ bedömning
6. Resultat och analys av betyg och nationella prov
6.1 Analys av nationella prov
Åk 3:
Resultat
Resultaten av de nationella proven var som förväntat. Lärarna hade
redan från början ringat in de elever som behövde stöd och med
stöttning av specialpedagogerna, var det någon elev som presterade
bättre i matematik än förväntat.
Det är inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnader
mellan klasserna syns när det gäller svenska då en klass har
presterat bättre med faktatexten och den andra klassen inom
skönlitteraturtexten.
Analys
Planeringen och stöttningen tillsammans med specialpedagogen har
varit mycket positiv och gett eleverna större förutsättningar för att
lyckas. Det har också varit positivt att lärarna tillsammans har rättat
och bedömt elevernas nationella prov. Det har skapat en
likvärdigbedömning enligt lärarna.
Åtgärder
Inför kommande nationella prov ska eleverna redan i åk 1 få
stöttning i svenska och matematik. Det är det förebyggande arbetet
som är viktigt där eleverna ges rätt förutsättningar för att nå målen
med hjälp av olika verktyg ex hjälpmedel, extra anpassningar mm.
Åk 6:
Matematik:
Resultat
Bättre resultat än vad vi förväntat oss. Eleverna skrev högre betyg på
NP relativt sina betyg efter ht 2014.
Analys
Elevernas resultat på problemlösning har blivit bättre och vi tror att
det beror på att undervisningen har ändrats i och med mattelyftet. Vi
15
arbetar mer med problemlösning i grupp och på djupet. Vi arbetar
också mer med begrepp och resonemang.
Om man jämför betygen och resultaten på NP ser vi inga större
skillnader och vi kan inte heller se några skillnader mellan pojkar och
flickor.
Åtgärder
Lärarna diskuterar över arbetslagsgränserna men vi behöver fortsätta
diskutera hur vi tolkar betygskriterier i ett 6-9 perspektiv. Vi arbetar
mer med problemlösning i grupp och på djupet och detta arbete
fortsätter i åk 7-9
Svenska:
Resultat
Det har varit vikarie i 6a under en stor del av våren och detta
påverkade resultaten på den muntliga delen av de nationella proven.
Detta gör att betygen generellt ligger lite högre än resultaten på NP. I
6a är det lägre betyg i sv än matte eftersom vi har satsat extra på
matten då resultaten tidigare var sämre där. I 6b ser man inte detta.
Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor.
Analys
I åk 6 kan vi inte se några resultat av att vi arbetar med läsfixarna än
men förhoppningsvis kommer vi att göra det med kommande
klasserna i och med att hela skolan kommer att arbeta med läslyftet
fom ht 2015.
Åtgärder
Det är viktigt att fortsätta med läsfixarna i 7-9. Nästa år kommer vi
att satsa på sv i och med läslyftet samtidigt som vårt arbete i
matematik fortsätter
Engelska:
Resultat
Elevernas resultat på de nationella proven stämmer väl överens med
deras betyg.
Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor.
Åk 9:
Matematik:
Resultat
Resultaten på NP stämmer väl överens med både jul- och slutbetyg i
9a. I 9b stämmer det inte lika väl och det är fler A i betyg än det är
på NP. Det var dessutom fler elever som inte klarade NP men som får
E i betyg. Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor.
Analys
Läraren som ansvarar för 9b var sjuk och hennes förklaring är att
eleverna struntat i NP.
Åtgärder
Det är viktigt att fortsätta arbeta med begrepp, resonemang och
problemlösning för att fortsätta med de goda resultaten.
No (fysik):
Resultat:
Överlag stämmer betyg och resultaten ganska väl överens för 9a.
So (samhällskunskap):
16
Resultat:
Överlag stämmer slutbetyg med resultat på NP för båda klasserna
men något högre betyg i slutbetyg jämfört med julbetygen. Ingen
större skillnad mellan pojkar och flickor i betygen eller NP.
Analys
Några elever som inte mått bra i slutet av läsåret har inte samma
resultat på NP som i slutbetyget. Lite högre nu jämfört med
julbetyget bla på grund av resultat på NP.
Åtgärder
Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning.
Svenska:
Resultat
(9a) och (9b) Några elever har presterat bättre på NP än de gjort i
andra uppgifter men betygen ser ut ungefär som i julas. Någon har
presterat sämre men NP är ej det enda som avgör betyg. I stort sett
stämmer NP med slutbetyget. Generellt ingen större skillnad mellan
pojkar och flickor.
Åtgärder
Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning.
Engelska
Resultat
Resultatet på NP stämmer ganska väl överens med betygen för 9a
medan i 9b har ganska många elever har fått lägre betyg än det
sammanvägda betyget i NP
Analys
Eftersom det i betygssättningen handlar om olika förmågor och detta
blir inte synligt i det sammanlagda resultatet i NP kan provresultatet
skilja sig på betyget. Inga stora skillnader mellan flickor och pojkar.
Trots att tid avsatts för sambedömning finns olika syn på hur
uppsatser ska bedömas.
Åtgärder
Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning.
Viktigt att ha betygsdiskussioner i åk 6-9 (gäller samtliga ämnen)för
att ytterligare få en likvärdig bedömning.
I utvärderingar av NP lyfta upp nackdelar som den sammanlagda
bedömningen i NP har eftersom detta inte stämmer överens med
betygssystemet. Detta gör berörda lärare direkt till Skolverket.
För samtliga årskurser och ämnen gäller fom nästa läsår nya rutiner
för arbetet med de nationella proven med syfte att möjliggöra
sambedömning i ytterligare omfattning.
6.2 Betygsresultat åk 9
Betygsmedelvärdet efter vt 2015 i åk 9 är 229,5.
98 % av eleverna är behöriga till gymnasiet (en elev saknar
behörighet). Flickorna ligger generellt sätt högre betygsmässigt än
pojkarna (238p rel. 219p)
Ämnesmässigt ligger då också flickorna, förstås, något poäng högre
betygsmässigt.
17
18