Personal- och utbildningsbokslut 2014
Personal- och utbildningsbokslut 2014 Innehåll Personal- och utbildningsbokslut 2014...................................................................................... 3 Drivkraft och påhittighet placerar oss i framkant................................................................... 4 Väl fungerande chef- och ledarskap viktigt för utvecklingen............................................. 5 Kompetensförsörjning.................................................................................................................... 6 Planering........................................................................................................................................... 6 Kompetensförsörjningsbehov och åtgärder................................................................................ 8 Framtidens medarbetare................................................................................................................ 9 Bilden av arbetsgivaren Stockholms läns landsting.................................................................. 10 Gyllene Äpplet............................................................................................................................... 11 Chef- och ledarskap....................................................................................................................... 12 Ledarkriterier.................................................................................................................................. 12 Nya chefer och unga chefer......................................................................................................... 12 Jämställdhet och jämlikhet.......................................................................................................... 14 Arbetsgivarperspektiv.................................................................................................................. 14 Verksamhetsperspektiv................................................................................................................ 15 Arbetsmiljö och hälsa.................................................................................................................... 16 Medarbetaruppföljning ............................................................................................................... 16 Hälsofrämjande arbetsplatser..................................................................................................... 16 Riskförebyggande åtgärder......................................................................................................... 17 Arbetsmiljölyftet........................................................................................................................... 17 Arbetsskador................................................................................................................................. 18 Medarbetarna i siffror.................................................................................................................. 19 Fakta om landstingets medarbetare........................................................................................... 19 Bemanningskostnader och löner................................................................................................ 21 Sjukfrånvaro och frisktal............................................................................................................... 22 Utbildning och pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete..................................... 24 Verksamhetsintegrerat lärande................................................................................................... 24 Särskilda utbildningssatsningar................................................................................................... 26 Samverkan...................................................................................................................................... 27 Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete ...................................................................... 28 Jämförelse med Region Skåne och Västra Götalandsregionen........................................ 29 Kontaktuppgifter........................................................................................................................... 30 Personal- och utbildningsbokslut 2014 Stockholms läns landstings främsta uppgift är att se till att de drygt två miljoner invånarna i länet har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget ansvarar också för regionplanering och för att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet. Detta uppdrag utförs av drygt 44 000 medarbetare i landstingets olika verksamheter. Kompetensförsörjning och utbildning är ett av de fem genomförandeområden som ska stödja utvecklingen mot framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Kompetensförsörjningen har nu högsta prioritet för landstinget, både i rollen som arbetsgivare och som huvudman för hälso- och sjukvården i länet. Arbetet med kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens, nu och i framtiden. Under det gångna året arbetade landstinget centralt samt förvaltningar och bolag med en rad åtgärder för att säkra framtidens kompetensförsörjning. För att vara framgångsrik är det viktigt att jobba med alla de fyra stegen i processen. En framgångsrik kompetensförsörjning Attrahera Rekrytera handlar om helheten, om att tidigt möta unga för att skapa ett intresse för landstingets yrken och marknadsföra landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att erbjuda elever och studenter verksamhetsintegrerat lärande av hög kvalitet. Det handlar om att göra kvalificerade analyser av kompetensbehoven och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen så att alla känner sig välkomna att söka. Det handlar om att arbeta strukturerat med rekrytering av chefer. Det handlar om att erbjuda jämställda och jämlika arbetsplatser med en hälsofrämjande och utvecklande arbetsmiljö. Det handlar om chefer och ledare som driver och utvecklar verksamheten tillsammans med medarbetarna. Behålla Utveckla Välkommen att ta del av vad Stockholms läns landsting har arbetat med inom dessa områden under 2014! 3 Drivkraft och påhittighet placerar oss i framkant Stockholms läns landstings kärnverksamheter är hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik och vi är samtidigt en av Sveriges största arbets givare med drygt 44 000 anställda. De flesta av landstingets medarbetare arbetar inom hälsooch sjukvården. Landstingets medarbetare arbetar dag som natt för att få vardagspusslet att gå ihop för länets invånare. Det kan handla om att bota och vårda svårt sjuka patienter, att se till att bussen och tunnelbanan kommer i tid eller att bedriva världsledande forskning. Stockholms läns landsting är en mycket kunskapsintensiv verksamhet och spänner över många områden. För att landstinget ska ligga i framkant och driva på utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik är personalen den i särklass viktigaste pussel biten. Som forsknings- och personallandstingsråd är jag imponerad av den drivkraft och påhittighet som finns ute bland våra medarbetare. Detta uppmärksammar landstinget bland annat vid den årliga utdelningen av Gyllene Äpplet – ett pris som tilldelas medarbetare vars goda idéer har bidragit till att utveckla verksamheten. Ett annat projekt som har bidragit positivt till att förbättra såväl personalens arbetsmiljö som patienternas vårdmiljö är 4 Arbetsmiljölyftet som är ett treårigt projekt. För att landstinget ska fortsätta att vara en attraktiv och relevant arbetsgivare i dag och i framtiden behöver vi fortsätta att arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor som kompetensförsörjning, utbildning, vidareutbildning, lönebildning samt ledarskap. Därför kommer jag som ansvarigt och nytillträtt landstingsråd att påbörja ett arbete som tar ett helhetsgrepp om dessa frågor. Detta är helt nödvändigt för att landstinget som arbetsgivare ska kunna möta de utmaningar Stockholms län står inför och för att våra medarbetare även i fortsättningen ska vara stolta över att arbeta i Stockholms läns landsting. Jag ser fram emot att arbeta med dessa frågor under de kommande åren och har redan hunnit med att besöka några av landstingets verk samheter och träffat en del av er medarbetare. Bli därför inte förvånade om jag dyker upp hos just er. Peter Carpelan Forsknings- och personallandstingsråd Väl fungerande chef- och ledarskap viktigt för utvecklingen Kompetensförsörjningen är en av de mest prioriterade frågorna för landstinget. Under de senaste åren har vi lagt ned stora resurser för att arbeta mer strukturerat med bedömningar av det framtida kompetensbehovet. Modellen för behovsbedömning och styrning, som vi vidareutvecklat under året, ger oss nu bättre underlag för den långsiktiga kompetensplaneringen inom flera områden. Under året har vi arbetat särskilt för att få en så heltäckande bild som möjligt av kompetensbehoven för landstingets största yrkesgrupp, sjuksköterskor. För att säkra tillgången på specialistläkar kompetens ur ett regionalt hälso- och sjukvårdsperspektiv har det också varit ett intensivt arbete att forma och förankra ST Stockholm, en ny samverkansorganisation för att samordna och säkra styrning och fördelning av ST-tjänster utifrån hela regionens behov. Den treåriga arbetsmiljösatsningen Arbetsmiljö lyftet startade under året och nu har närmare 50 lokala satsningar kommit igång. Genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård ställer stora krav på våra verksamheter och det är viktigt att förebygga eventuella negativa effekter. Där spelar Arbetsmiljölyftet en viktig roll för att hitta nya lösningar och sprida goda exempel. Landstinget har under flera år på olika sätt arbetat med att undanröja hinder för funktionsnedsatta. Under året har personer med funktionsnedsättning fått praktik anställningar och en ny webbutbildning, Att undanröja hinder, är lanserad. Framtidens hälso- och sjukvård ställer delvis nya krav på kompetensförsörjningen. Därför har vi påbörjat arbetet med en övergripande strategi för kompetensförsörjning. Till detta kommer en policy för lönebildning och därefter en gemensam strategi för utveckling av chefer inom hälso- och sjukvården. När dessa tre byggstenar är på plats har vi en stabil grund att basera vårt fortsatta arbete kring, ett arbete där det känns tryggt att veta att vi har ett väl fungerande chef- och ledarskap. Sedan 2006 har andelen chefer med ett ledningsindex över 70 i medarbetaruppföljningen ökat från 48 till 70 procent. Det är de cheferna som nu leder de stora förändringar vi är mitt upp i. Maria Englund Personaldirektör 5 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är ett av landstingets mest prioriterade område, både i rollen som en av landets största arbetsgivare och som huvudman för hälso- och sjukvården i länet. Rätt antal medarbetare med rätt kompetens är grunden för att Stockholms läns landsting ska klara sitt uppdrag. Därför är det viktigt att landstingets verksamheter, dess yrken och uppdrag är intressanta för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens, nu och i framtiden. Planering För att förbättra och säkra planeringsunderlag, utveckla styrning, stöd och kvalitet, genomfördes flera projekt inom ramen för Framtidsplanen under 2014. Modellen för behovsbedömning och styrning av den framtida kompetensförsörjningen för hälso- och sjukvården har vidareutvecklats under året. Tillsammans med KOLL – modell för kompetensplanering, används den som planeringsunderlag. För detta används kompletterande underlag som till exempel medarbetar uppföljningar, sjukfrånvaro, utbildningsplatser och antalet utexaminerade studenter. Ytterligare underlag för analys och åtgärder hämtas från KOLL där reella och formella kompetenskrav blir synliga. KOLL – modell för kompetensplanering Att ha rätt kompetens är avgörande för att nå de uppsatta målen. Därför behöver verksamheten veta vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behöver utvecklas. Utifrån verksamhetens mål och uppdrag ger KOLL, tillsammans med IT-stödet ProCompetence, ett bra underlag för FÄ K SK A RD IGH DEFINITIONEN AV KOMPETENS Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. ET 6 UN P Modellen utgår från antalet årsarbetare inom den landstingsfinansierade hälsooch sjukvården och det beräknade vårdbehovet. Med hjälp av nyckeltal, som till exempel pensionsavgångar och ett förändrat vårdbehov, får landstinget underlag för att i ett tidigt skede kunna prioritera och initiera åtgärder och aktiviteter. Först görs en analys där kritiska och prioriterade kompetensgap identifieras. Utifrån dessa görs sedan fördjupade analyser och åtgärdsplaner. T Modell för behovsbedömning och styrning E AR N HE E RF Det pågår ett kontinuerligt arbete för att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Många vill arbeta i landstinget och det är överlag många sökande till tjänsterna. Men det finns områden som bör uppmärksammas och genomförandet av Framtidsplanen och det ökande antalet invånare i länet ställer nya krav. planering och uppföljning av medarbetarnas kompetens. KOLL utgår från de roller och kompetenser som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Rollerna används gemensamt inom hela landstinget. Nyttan med de gemensamma rollerna är att samma krav ställs på kompetenser för likvärdiga uppdrag, vilket ger förutsättningar för en kvalitetssäker verksamhet. För medarbetarna innebär det att kompetensen blir synlig och används till rätt arbetsuppgifter. Utifrån ett konstaterat kompetensgap går det att samordna utvecklingsinsatser. Dessutom blir det tydligt vilka kompetenser som krävs för att utföra olika arbetsuppgifter. Det gör det möjligt att omfördela arbetsuppgifter och växla uppgifter för att effektivisera verksamheten eller hantera obalans inom en yrkeskategori. Breddinförandet av KOLL – modell för kompetensplanering fortsätter. Vid årsskiftet hade närmare hälften av landstingets bolag och förvaltningar infört eller påbörjat införandet av modellen. Vid årsskiftet hade cirka 5 400 medarbetare valt roll och skattat sin kompetens. 7 GODA EXEMPEL KOMPETENSFÖRSÖRJNING •Södertälje Sjukhus AB har utvecklat ett introduktionsår för nyexaminerade sjuksköterskor för att täcka kompetensgapet mellan teoretisk utbildning och praktisk verklighet. •Danderyds Sjukhus AB har infört kompetenskort för undersköterskor där man använder ProCompetence och Lärtorget för att identifiera och minska kompetensgap. •Stockholm Care AB, som arbetar mycket med internationella kontakter, har genomfört utbildning i kund service och försäljning på engelska. •TioHundra AB har i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjudit praktikplatser för arbetslösa ungdomar för att inspirera till vårdoch omsorgsarbete. •Stockholms läns sjukvårdsområde har tillsatt ett kompetens- och utbildningsråd för en mer effektiv och samordnad beredning av gemensamma kompetensförsörjningsfrågor. •S:t Eriks Ögonsjukhus AB har köpt platser på Karolinska institutets uppdragsutbildning och erbjuder en löneförmån för att komma till rätta med bristen på ögonsjuksköterskor. Sjukhuset har också anställt andra kompetenser som sjuksköterskor, optiker och undersköterskor som ett komplement. •Landstingsrevisorerna har med hjälp av gapanalyser inom ramen för KOLL – modell för kompetensplane- Kompetensförsörjningsbehov och åtgärder Förvaltningar och bolag gör årliga kompetensförsörjningsplaner. Planerna beskriver kompetensgap och särskilda rekryteringsbehov samt åtgärder och aktiviteter. Vidare beskriver planerna behovet av övergripande och samordnade insatser. Årets planer beskriver bland annat hur hälso- och sjukvårdens verksam heter planerar inför genomförandet av Framtidsplanen. Arbetet med att utveckla arbetsätt och att använda medarbetarnas kompetens för rätt uppgift pågår kontinuerligt. Hälso- och sjukvårdens verksam heter beskriver att det finns en obalans när det gäller utbudet och efterfrågan på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. En åtgärd har därför varit att erbjuda studielön till sjuksköterskor som går prioriterade specialistutbildningar. Introduktions- och utvecklingsprogram för nyutexaminerade sjuk sköterskor har utvecklats för att skapa trygghet i yrkesrollen och täcka kompetensgapet mellan teoretisk utbildning och praktisk verklighet. Vidare har en rekrytering av spanska och tyska sjuksköterskor genomförts. För att underlätta vägen till legitimation och specialistbevis erbjuder landstingets verksamheter auskultations- och praktikplatser till personer med vårdutbildning utanför EU/EES. Under året tog landstinget emot 60 personer. Cirka 70 procent av dem var specialistläkare som gjorde provtjänst göring inför svensk legitimation. När det gäller behovet av landstingsövergripande åtgärder som förvaltningar och bolag lyfter fram, är ett ökat antal utbildningsplatser och krav på att innehåll och kvalitet i utbildningen ska svara mot verksamhetens behov de viktigaste frågorna. Vidare finns det behov av att säkra tillgången på vissa läkarspecialiteter genom utökning och omfördelning av ST-tjänster. Landstingets jobbsökarsida www.sll.se/jobb lockade närmare 150 000 besökare. Under året har drygt 6 000 annonser publicerats och antalet ansökningar var nästan 120 000. Det innebär att det var i genomsnitt drygt 20 ansökningar per annons, samma antal som under 2013. Antalet sökande varierar mellan olika yrkesgrupper och diagrammet nedan visar utvecklingen inom några grupper de senaste fem åren. ring sett ett behov av att ytterligare förstärka inom olika nyckelroller. •Södersjukhuset AB driver projektet Framtidens vårdavdelning för att prova och utvärdera olika arbets former, till exempel ett interprofes sionellt teamarbete för ökat lärande och kompetensutveckling. •Trafikförvaltningen har identifierat kompetensgap och planerat åtgärder inom till exempel dokumenthante- Antal sökande per annons 80 70 60 50 40 ring där man tidigare har fått kritik 30 för hanteringen. 20 •Karolinska Universitetssjukhuset har startat ett rekryteringscentrum för 10 0 ka ns er ici ytik d l e a om an rådgivning och stöd till chefer vid rekrytering. Bi 2010 8 re ka Lä 2011 2012 / r/ sk l or ko r sk re cin na rs sko i e er öta t or t ed erso ö m kö sk sk m rs ra p uk rn Pa de Sj ba n U 2013 2014 er tiv ra al ist son n i er dm p ef Ch A Framtidens medarbetare Den långsiktiga kompetensförsörj ningen ökar behovet av att tidigt möta ungdomar och studerande för att skapa ett intresse för landstingets yrken och marknadsföra landstinget som arbetsgivare. Sommarjobb Landstinget erbjuder sedan många år sommarjobb till ungdomar i åldrarna 16–18. Sommarjobben ger möjlighet att visa landstingets attraktiva arbetsplatser och verksamheter för att inspirera ungdomar i deras yrkesval. För kommunikation och marknadsföring av platserna används sociala medier som bland annat Facebook. År 2014 sökte cirka 6 500 ungdomar sommarjobb och av dessa fick drygt 650 en plats. Sommarjobben är mycket uppskattade. I den årliga uppföljningsenkäten angav drygt 90 procent av de som svarade att de hade varit mycket nöjda eller nöjda med sitt sommarjobb. Prao Landstingets verksamheter tog emot högstadieelever på prao under närmare 350 veckor. Eleverna fick följa en undersköterska i arbetet under en eller två veckor. Praon utvärderades via en webbenkät. Drygt 90 procent av de svarande angav att de blev väl omhändertagna på sin praoplats, att de kunde rekommendera sjukvården som prao till en kompis och att de kunde tänka sig ett arbete inom hälso- och sjukvården i framtiden. Möten med unga För att öka intresset bland unga för studier och arbete i hälso- och sjuk vården deltog landstinget på mässor som vänder sig till skolungdomar. På mässorna medverkade ambassadörer från verksamheterna och berättade om sina yrken. För att intressera pojkar för arbete i vården satsade landstinget särskilt på män som yrkesambassadörer. I oktober deltog landstinget på Sacos Studentmässa. Mässan vänder sig till gymnasieelever i årskurs tre som står inför sitt högskoleval. Mässan är en av landets största med omkring 20 000 besökare. Landstinget medverkade för att visa upp hälso- och sjukvårdens yrken och inspirera ungdomar i deras utbildnings- och yrkesval. ”Väldigt kul arbetsplats, varierade arbetsuppgifter och mycket spännande miljö! Mycket intressant att se hur en sjukhusmiljö fungerar.” ”Det här är det bästa jag har gjort på länge. Personalen har varit jättetrevlig mot mig! De har hjälpt mig när det blev svårt, låtit mig få utvecklas och även haft det kul samt fått livserfarenhet!” Sommarjobbare ”Det har varit en fantastisk upp levelse att praoa på Danderyds sjukhus. Jag har blivit så oerhört inspirerad att jag är mer säker än någonsin på att jag vill arbeta inom sjukvården i framtiden.” ”Jag har blivit väl bemött av personalen och blivit tilldelad passande arbetsuppgifter, det har varit bra arbetstider och jag har fått en väldigt bra inblick i yrket.” Praoelever På landstingets webbplats, www.sll.se/unga, finns mer information om prao, sommarjobb och också intervjuer med sommar jobbare och praoelever. 9 KOM NÄRMARE STOCKHOLM Nu har du chansen att jobba i Stockholm. Sjukhus och vårdcentraler i och kring Stockholm, Södertälje och Norrtälje söker nya medarbetare. Här gör vi en av de största satsningarna någonsin på vården. Du hittar fler vårdinriktningar, specialister och yrkesgrupper än någon annanstans i Sverige. Här finns en bredd som få kan matcha. Och mitt i detta finns en plats för dig. Nu söker vi sommarvikarier. Hitta lediga tjänster på jobb.sll.se Bilden av arbetsgivaren Stockholms läns landsting Arbetet för att stärka bilden av landstinget som attraktiv arbetsgivare är lång siktigt och utvecklas ständigt. Över gripande budskap och gemensamma kommunikationsinsatser där flera av landstingets verksamheter medverkar bidrar till bilden av landstinget som en arbetsgivare med många möjligheter. Den mest välbesökta sidan på landstingets webbplats, www.sll.se, är Arbeta hos oss som ligger under fliken Jobb. Den har cirka 12 000 besökare per månad. För många är det den första kontakten med landstinget som arbetsgivare och webbplatsen är därför en viktig kanal för att visa bredden och utbudet av yrken och verksamheter. 10 Under året har landstinget gjort en särskild satsning för att med hjälp av porträtt och berättelser beskriva arbetsplatser och arbetsuppgifter. Rekrytering av sommarvikarier Som komplement till vårdverksamheternas eget rekryteringsarbete annonserade landstinget gemensamt i dagspress med målet att öka intresset för att söka sommarvikariat. Annonserna hade alla akutsjukhus och Stockholms läns sjukvårdsområde som avsändare och publicerades huvudsakligen i högskole- och universitetsstäder. Fokus på tekniska kompetenser För att öka intresset för ingenjörstjänster och göra landstingets teknikinten- siva verksamheter mer kända har verksamheter och medarbetare lyfts fram med artiklar i branschtidningar under rubriken Ingenjörer formar Stockholmsregionens utveckling. För tredje året deltog landstinget på Kungliga Tekniska högskolans arbetsmarknadsmässa för teknikstudenter med budskapet: Vi söker smarta ingenjörer för livsviktiga uppdrag. Representanter från Medicinsk Teknik vid Karolinska Universitetssjukhuset, trafikförvaltningen, samt SLL IT vid landstingsstyrelsens förvaltning medverkade och berättade om sina verksamheter. Möten med framtida medarbetare För att nå ut till framtidens medarbetare är det fysiska mötet en kraftfull kanal. Det kan exempelvis vara aktiviteter där olika verksamheter samlas under ett landstingsgemensamt budskap. Universitetens och högskolornas arbetsmarknadsdagar är betydelsefulla arenor för att möta presumtiva medarbetare och fånga upp studenter som är intresserade av en framtid inom landstinget. Det är ett effektivt sätt att komma i kontakt med nya medarbetare och kan leda till rekrytering. I november deltog de flesta förvaltningar och bolag inom hälso- och sjukvården i landstingets monter på karriärmässan Careers in Health and Science Expo som vänder sig till studerande på Karolinska institutet. Med budskapet: Är du beredd att tänka nytt och hitta framtidens lösningar? har bland andra SLL Juridik och upphandling, SLL Internfinans, SLL Personal och utbildning och SLL IT, samtliga vid landstingsstyrelsens förvaltning, samt trafikförvaltningen och Karolinska Universitetssjukhuset medverkat på arbetsmarknadsdagar för ekonomer, jurister och teknikstuderande. Landstinget är sedan 2001 medarrangör och utställare på Bazaren, en rekryterings-, utbildnings- och starta eget-mässa som också är en samlingsarena för integrationsinsatser. Bazaren hade cirka 10 000 besökare och hålls årligen i Kulturhuset. Marina Eriksson och Kristina Emanuelsson, Södersjukhuset och Christina Sundman, Stockholms läns sjukvårdsområde, tar emot 2014 års Gyllene Äpplet. Gyllene Äpplet GODA EXEMPEL ATTRAKTIV ARBETSGIVARE •Danderyds Sjukhus AB har som en del i varumärkes- och rekryterings arbetet producerat filmer som speglar medarbetares vardag under rubriken Ingen dag är den andra lik – tre röster om att arbeta på Danderyds sjukhus. •Inom TioHundra AB finns ett tiotal ambassadörer som under året har deltagit i framtidsdagar på hög stadie- och gymnasieskolor och mässor. Ambassadörerna får kontinuerlig utveckling för att stärkas i sina uppdrag. •Folktandvården Stockholms län AB besöker regelbundet olika utbildningsinstitutioner och informerar om verksamheten för att locka nya medarbetare. •Danderyds Sjukhus AB startade en rekryteringskampanj för att attrahera nya medarbetare och marknadsföra sjukhuset. Kampanjen bestod bland annat av annonser på Stockholms pendel- och tunnel banestationer. •För att söka medarbetare till trafikförvaltningens IT-verksamhet har förvaltningen genomfört en kam- Landstinget delar årligen ut utmärkel sen Gyllene Äpplet för att uppmärksamma medarbetare som visat en förmåga att omvandla idéer och nytänkande till konkreta resultat och integrera kompetensfrågor i det dagliga arbetet. Utmärkelsen är även tänkt att inspirera till förbättringar i andra verksamheter. Förstapristagare Förstapristagare var Christina Sundman, FoU nu inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Christina är bland annat utbildningsansvarig för Kliniskt träningscenter, KTC, vid Jakobsbergs sjukhus. Christina Sundman har utvecklat en munsimulator som gör att vård personal kan träna på att ta hand om äldre personers munhälsa. Till mun simulatorn hör ett utbildningspaket på en dag. Nu kan verksamheter boka in sig för att gå utbildningen. Andrapristagare Andrapriset gick till de ansvariga för de nio fokusgrupperna inom verksamhets området Ortopedi på Södersjukhuset AB. På ortopedkliniken finns det nio multiprofessionella fokusgrupper inom områdena smärta, hygien, läkemedel, nutrition, sårvård, miljö, dokumen tation, fallprevention och patientinformation. Varje fokusgrupp sätter upp tre till fyra mål som vårdpersonalen arbetar med under året. Målen sätts för att säkerställa ett evidensbaserat arbetssätt och för att följa förändringsarbetet. Hon fick priset för att hon: ”med fokus på äldres livskvalitet, där munhälsan är av central betydelse, på ett innovativt sätt och med en mönsterskyddad munsimulator ha förbättrat kunskap, omvårdnad och behandling.” De fick priset för: ”ett uthålligt, interprofessionellt och evidensbaserat arbetssätt där mätningar är grunden för att leda och utveckla verksamheten för patientens bästa.” panj genom bland annat annons artiklar i tidningen Metro. 11 Chef- och ledarskap Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för landstingets verksamheter. Chefer inom landstinget är tydliga arbetsgivarföreträdare som driver och utvecklar verksamheten tillsammans med medarbetarna. För att säkerställa tillgången på chefer arbetar Stockholms läns landsting systematiskt och långsiktigt med chefsförsörjning. I landstingets med arbetaruppföljning presenteras med arbetarnas uppfattning om ledarskapet i verksamheten. Den positiva utvecklingen fortsatte 2014. Ledningsindexet, som var 74 av max 100, väger samman olika aspekter på ledarskapet. Det visar bland annat att medarbetarna har förtroende för sin närmaste chef. Ledningsindexet har även ökat när det gäller områdena att ta tillvara kompetens, tydliggöra och att följa upp mål och ge återkoppling. Sedan mätningen startade 2006 har andelen chefer med ledningsindex 70 eller högre ökat från 48 till 70 procent. för chefsförsörjning. I riktlinjerna ingår ledarkriterier som beskriver att chef- och ledarskapet ska vara utvecklingsinriktat, kommunikativt, värdegrundsbaserat och mål- och resultatinriktat. Ledarkriterierna används för att identifiera kandidater till chefsförsörjningsprogram, vid rekrytering och för feedback på chefernas ledarskap. För att säkra tillväxten av framtida förvaltningschefer genomför landstinget, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Region Skåne, ledarutvecklingsprogrammet Regionernas utvecklingsprogram för framtida förvaltningsledning, RUFF. Under 2014 nominerades och valdes deltagare ut till den femte omgången av programmet. Sedan starten år 2000 har 30 chefer i Stockholms läns landsting deltagit. Av dessa var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Ledarkriterier För att stärka chefernas förmåga att leda verksamheten och medarbetarna har landstinget gemensamma riktlinjer Nya chefer och unga chefer För att öka kunskapen om landstingets uppdrag, värdegrund och styrning, arrangerar landstinget en introduktionsdag för nytillträdda chefer två gånger per år. Under 2014 deltog 60 nya chefer, varav 70 procent kvinnor och 30 procent män. Landstingets nätverk Ung och chef, som vänder sig till chefer som är upp till och med 36 år, träffades fyra gånger under året. Målet med nätverket är att behålla och utveckla unga chefer, attrahera unga att vilja bli chef och öka rörligheten av chefer inom landstinget. Stockholms läns landsting har totalt cirka 2 000 chefer. Av dem är 73 procent kvinnor vilket är en lägre andel än den totala andelen anställda kvinnor i landstinget som är 79 procent. Antal och andel chefer på olika nivåer fördelat på kön*) 2014 Kvinnor Antal Andel 2013 Män Antal Totalt Andel Antal Kvinnor Antal Andel Män Antal Totalt Andel Antal AA – chef direkt underställd politisk nämnd/styrelse 3 19 % 13 81 % 16 7 35 % 13 65 % 20 BA – chef direkt underställd AA-chef 42 55 % 34 45 % 76 49 51 % 48 49 % 97 226 64 % 125 36 % 351 219 63 % 130 37 % 349 68 83 % 14 17 % 82 66 79 % 18 21 % 84 C – 1:a linjens chef 1 098 76 % 345 24 % 1 442 1 062 76 % 336 24 % 1 398 Totalt 1 436 73 % 531 27 % 1 967 1 403 72 % 545 28 % 1 948 BB – mellanchef underställd AA/BA- chef BC – chef direkt överställd C-chef *) Med chef menas person med personal-, budget- och verksamhetsansvar. 12 GODA EXEMPEL CHEF- OCH LEDARSKAP •Folktandvården Stockholms län AB har genomfört ett andra traineeprogram för klinikchefer. Programmet pågick under nio månader med fem deltagare. Av dessa har tre blivit klinikchefer. Folktandvården hade totalt drygt 50 klinikchefer under 2014. •För att attrahera och utveckla chefer har •För att attrahera och identifiera Karolinska Universitetssjukhuset inlett en kommande chefer har Stockholms läns utbildning inom Utvecklande ledarskap. sjukvårdsområde genomfört två utveck- Tillsammans med det nya chefsuppdraget lingsprogram för framtida chefer, FRAM. ska utbildningen tydliggöra och stärka ledarskapet för att stödja förbättrings arbetet. Sammanlagt cirka 550 chefer och 50 fackliga representanter och specialister från staberna deltog i utbildningen. •Södersjukhuset AB har genomfört Vd:s chefsdagar vid tre tillfällen under hösten. Temat var Samarbete över gränserna ger värde till patienten. 13 Jämställdhet och jämlikhet En jämställd och jämlik arbetsplats bidrar till en bra arbetsmiljö som i sin tur genererar bra vård och service till dem vi är till för, länets invånare. Stockholms läns landstings strategier för jämställdhetsoch jämlikhetsarbetet är utbildning, utveckling och uppföljning. Jämställdhets- och jämlikhetsarbetet omfattar alla landstingets verksam heter, både ur ett arbetsgivar- och ett verksamhetsperspektiv. Arbetsgivarperspektiv Landstinget bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Chefer och handläggare får årligen en inbjudan att delta i en certifierad utbildning med fokus på de frågorna. Syftet är att bland annat utveckla ett normmedvetet ledar- och medarbetarskap och att skaffa kunskap inom området. Under 14 året genomfördes fyra utbildningar för chefer och två för handläggare med totalt 146 deltagare. Av dem var 77 procent kvinnor och 23 procent män. Landstinget lanserade en webbbaserad utbildning med fokus på funktionsförmåga, Att undanröja hinder. Sedan tidigare finns det en webbaserad utbildning kring hbt. Utbildningarna vänder sig till alla anställda inom landstinget och till anställda hos leverantörer som har avtal med landstinget. För att säkerställa att rekryteringsprocessen tar hänsyn till mångfald har landstinget tillgänglighetsanpassat rekryteringsverktyget Rekrytera. Landstinget genomförde under året en lönekartläggning där inga osakliga löneskillnader kunde påvisas enligt Diskrimineringsombudsmannen. Under hösten 2014 fanns särskilda medel för praktik för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningar och bolag tog tillsammans emot 20 praktikanter. Landstingets medarbetaruppföljning tar fram ett jämlikhetsindex som baseras på frågor om bemötande, likabehandling och öppet klimat. Jämlikhetsindexet var 82, av max 100, vilket är ett av de högsta värdena av alla delindex. GODA EXEMPEL ARBETSGIVARPERSPEKTIV •Danderyds Sjukhus AB fortsatte implementeringen av landstingets hbt-policy. Cirka 850 anställda har genomgått den webbaserade utbildningen och parallellt med det har 30 chefer och 130 medarbetare deltagit i hbt-seminarier. •Inom projektet HOUPE, karriär, jämställdhet och arbetsrelaterad hälsa bland läkare, har Karolinska Universitetssjukhuset fortsatt det partsgemensamma projektet med att se över läkarnas arbetsmiljö utifrån ett genusperspektiv. Flera åtgärdsområden är definierade och fokusintervjuer är genomförda. •Locum AB deltar i projekt Vidga normen tillsammans med bland andra länsstyrelsen. Syftet är att öka sysselsättningen för afrosvenskar i Stockholmsregionen. •Trafikförvaltningen har bedrivit ett arbete kring värderingar och kultur frågor. Alla medarbetare har under året deltagit i workshops. •Barn- och ungdomsmottagningen på Södersjukhuset AB har genomfört en utbildning för medarbetare i Barnkonventionen. Mottagningen har även introducerat barnrättsombud som har till uppgift att inspirera, förmedla kunskap och stödja kollegor i barnrättsfrågor. •Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, har liksom flera andra förvaltningar erbjudit praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. SLSO erbjöd flest praktikplatser inom landstinget. •Södersjukhuset AB har arbetat aktivt med att rekrytera kvinnor inom den medicinska tekniska avdelningen. För att locka kvinnor att söka utformade kvinnor platsannonserna. I takt med att arbetsgruppen blivit mer jämställd har gruppdynamiken förbättrats. gion, ålder, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper. Landstingets verksamheter har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete kring jämställdhet och jämlikhet. Det finns medel som förvaltningar och bolag kan söka för verksamhets utveckling inom området. Verksamhetsperspektiv Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt. Ingen får diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, reli- GODA EXEMPEL VERKSAMHETSPERSPEKTIV •Trafikförvaltningen har utvecklat nya riktlinjer för social hållbarhet. Förutom att riktlinjerna ska vara vägledande för kommande projekt och arbeten, innebär de även en satsning på utbildning om social hänsyn för såväl de egna medarbetarna som för externt upphandlade trafikoperatörer. sida med information för att stärka samverkan internt inom hälso- och sjukvården och externt med andra aktörer. Syftet med både utbildningarna och webbsidan är att höja kunskapsnivån och tillhandahålla tydliga anvisningar om hur våldsutsatta ska bemötas och omhändertas. •I ett projekt för upprustning av tunnelbanestationerna Hallunda och Norsborg, har trafikförvaltningen lagt till uppdrag om social hänsyn. Ett första steg har varit att öka kompetensen om hur krav på social hänsyn kan finnas med vid upphandling av byggentre prenörer och andra externa tjänster. •Vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen har implementeringen och vidareutvecklingen av förskrivarstödet Kön, genus och läkemedel fortsatt. Förskrivarstödet tillhandahåller strukturerad och evidensbaserad information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling. Syftet är att ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta val av läkemedel och dosering utifrån patientens kön. •Alla medarbetare på 1177 Vårdguiden och andra kanaler vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått en inbjudan till en utbildningsserie om normkritisk kommunikation. För redaktörer har utbildningen varit obligatorisk. Normkritik har belysts från olika pers pektiv som kön, sexualitet, hudfärg, ålder och funktionalitet. I utbildningen har man belyst lagstiftning, politik, bilder och representation. •Kunskapscentrum om våld i nära relationer, vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har fortsatt att utveckla utbildningar för medarbetare i vården. På Vårdgivarguiden har man tagit fram en •Hösten 2014 genomförde trafikförvaltningen och Tillväxt, miljö och region planering vid landstingsstyrelsens förvaltning ett gemensamt seminarium för planerare. Syftet var att utveckla en ny intern utbildning för social hållbarhet. Utbildningen kommer att bli obligatorisk för trafikförvaltningens medarbetare och tar upp frågor om jämställdhet, mänskliga rättigheter, tillgänglighet, antikorruption och folkhälsa. 15 Arbetsmiljö och hälsa Väl fungerande arbetsmiljöer som bidrar till att öka frisktalen och gör att medarbetarna trivs och utvecklas är grunden för en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Därför är frågor om arbetsmiljö, både den fysiska och den psykosociala, centrala i det hälsostrategiska arbetet. Förvaltningar och bolag har under året haft fokus på den psykosociala arbetsmiljön med särskild inriktning på åtgärder för att förebygga arbets relaterad stress. Medarbetaruppföljning Personalpolicyn anger de värderingar som är gemensamma för samtliga verksamheter och utgör en plattform för det personalpolitiska arbetet. Landstingets övergripande mål är att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Landstinget ska kännetecknas av kompetenta, ansvarstagande och stolta medarbetare som alltid har patienten och kunden i fokus. Uppföljningen sker bland annat genom landstingets medarbetaruppföljning. Det landstingsövergripande AKA-indexet, attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, är det sam- MEDARBETARUPPFÖLJNING Styrkor Aktivt ansvarstagande Kund- och resultatfokus Jämlikhet Utvecklingsområden Förändring och utveckling Hälsa och stress Motivation På landstingets webbplats, www.sll.se, kan du ta del av resultatet av medarbetar uppföljningen. 16 mantagna värdet av de sex delindexen aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhet, hälsa och stress, samt motivation. För 2014 uppgick AKAindexet till 77, av max 100, vilket är en liten ökning i jämförelse med föregående år då indexet var 76. Även den totala svarsfrekvensen har ökat med en procentenhet och uppgick till 85 procent. Hälsofrämjande arbetsplatser På temat Friska arbetsplatser förebygger stress, har verksamheterna haft fokus på friskfaktorer för att förstärka hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön. Under 2014 har förvaltningar och bolag erbjudit sina medarbetare friskvårds bidrag på mellan 1 500–2 200 kronor för fysisk aktivitet utanför arbetstid, och/eller en betald timme per vecka för friskvårdsaktivitet under arbetstid. Målet har varit att förebygga och förkorta sjukfall genom att tidigt upptäcka signaler om ohälsa. Ett övergripande mål var att frisktalet, det vill säga andelen medarbetare som haft högst fem sjukdagar under ett år, ska öka. Flera förvaltningar och bolag har nått det målet. GODA EXEMPEL HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER •S:t Eriks Ögonsjukhus AB har ökat frisktalet från 71 till 80 procent. Kvinnornas frisktal har ökat mest. För att öka engagemanget för hälso frågor har sjukhuset erbjudit sina medarbetare att delta i friskvårds aktiviteter som löpträningsgrupper, cirkelgym och volleybollträning. •Danderyds Sjukhus AB har under året påbörjat arbetet med att utveckla en hälsostrategisk plan. Sjukhuset har genomfört en pilotutbildning för nya chefer på temat Hållbart ledarskap arbetsmiljö, hälsa och miljö. Frisktalet har ökat från 59 till 61 procent. •Södersjukhuset AB har bedrivit ett utvecklingsarbete för att hitta gemensamma rutiner för bemannings planering och individuell arbetstidsplanering för att standardisera, förenkla och effektivisera arbetet. Hälsofrämjande arbetstider är en viktig del av detta. På akutmottagningen har medarbetarna exempelvis fått välja mellan olika arbetstids modeller vilket har varit framgångsrikt och underlättat rekrytering. Frisktalet var 59 procent vilket är det samma som under 2013. •Karolinska Universitetssjukhuset har aktualiserat ett nätverk med de professioner som arbetar med medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö för att underlätta samarbete och utnyttja sjukhusets resurser effektivare. Utifrån resultatet av medarbetaruppföljningen har förbättringsarbetet vidareutvecklats, frisktalet har ökat från 58 till 60 procent. Riskförebyggande åtgärder Arbetsmiljölyftet Det riskförebyggande arbetet har effektiviserats. Flera sjukhus har vidtagit särskilda åtgärder för att förebygga arbetsmiljörelaterade problem med koppling till de om- och nybyggnationer som sker i samband med genomförandet av Framtidsplanen. Landstinget har avsatt 150 miljoner kronor under åren 2014–2016 för att förbättra och utveckla arbetsmiljön inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. Medlen ska använ das för att förebygga eventuella negativa effekter som verksamheterna kan GODA EXEMPEL RISKFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER •Södertälje Sjukhus AB har lagt till frågor som är kopplade till arbets miljöpåverkan utifrån sjukhusets pågående ny- och ombyggnation i medarbetar uppföljningen. Syftet med frågorna är att fånga upp om medarbetare upplever byggarbetena negativt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet kunde inte påvisa något sådant samband. Sjukhuset har också påbörjat översynen av en rutin för riskbedömning vid överbeläggning för att förtydliga och säkerställa att arbetsmiljöperspektivet beaktas. •TioHundra AB har genomfört riktade utbildningar till chefer på temat riskbedömning av arbetsmiljön i brukares hem. Syftet är att hela bolaget ska göra risk bedömningar på samma sätt. I samtliga arbetsmiljöutbildningar ingår det att känna till vad en lokal rutin ska innehålla för att uppnå tillsynsmyndigheternas krav på att minimera risker. •Stockholms läns sjukvårdsområde har använt resultatet av medarbetar uppföljningen för att arbeta med de frågor som rör stress och tidsbrist. Olika aktiviteter med inriktning på att förebygga risker i arbetsmiljön har genomförts, bland annat en ledarskapsutbildning på temat Arbetsmiljö och hälsa samt en utbildning i våld- och hotprevention. •Karolinska Universitetssjukhuset har tagit fram ett uppföljningsverktyg som är kopplat till medarbetaruppföljningen för att uppfylla arbetsmiljölagens krav på hantering av den psykosociala arbets miljöronden. Syftet med verktyget är att förbättra identifiering och hantering av risker i den psykosociala arbetsmiljön. drabbas av i samband med genom förandet av Framtidsplanen. Arbetsmiljölyftet innebär att verksamheterna har möjlighet att ansöka om medel för lokala arbetsmiljösatsningar. För medel som använts 2014 har två ansökningsomgångar genomförts och 45 lokala satsningar har fått stöd. Exempel på områden som har fått stöd är utveckling av förändrade arbetssätt, teamutveckling, utbildningar i belastnings ergonomi, åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och utbildning för chefer och skyddsombud i förändringsarbete och kommunikation. GODA EXEMPEL ARBETSMILJÖLYFTET •Södersjukhuset AB har startat flera utvecklingsprojekt för att genom nya arbetssätt och teamarbete främja en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för att rätt kompetens används till rätt arbetsuppgifter. •TioHundra AB har arbetat med att inspirera och utbilda chefer och medarbetare i det salutogena förhållningssättet, att fokusera på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa, för att handskas med stress på ett positivt sätt och skapa en väl fungerande samverkan. •Akutmottagningen vid Danderyds Sjukhus AB kommer under om- och nybyggnationen att vara geografiskt utspridd med längre avstånd mellan medarbetarna som följd. För att förebygga hot och våld under denna period har man genomfört en utbildningssatsning. 17 Arbetsskador Antalet inrapporterade arbetsskador uppgick till totalt 3 650 vilket är en minskning sedan förra året då 3 960 skador anmäldes. De vanligast förekommande skadegrupperna var stickskador samt våld och hot. Uppföljningen av risker, tillbud och arbets skador inom hälso- och sjukvården sker med stöd av arbetsmiljöprocessen i landstingets avvikelserapporteringssystem Händelsevis. Landstingsstyrelsens förvaltning har haft ett nära samarbete med den centrala Händelsevisförvaltningen och företrädare för vårdverksamheterna för att vidareutveckla arbetsmiljöprocessen och förenkla inrapporteringen. Antal arbetsskador*) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Fallolyckor 2013 Belastnings- Våld skador och hot Stickskador Psykosociala Fysiska Övrigt 2014 * Avser anmälda arbetsskador, både arbetsolyckor och arbetssjukdomar inklusive så kallade nollolyckor, det vill säga olyckor utan sjukfrånvaro. Exklusive tillbud. ) GODA EXEMPEL FÖREBYGGANDE ARBETE •Stockholms läns sjukvårdsområde har i samverkan med MediCarrier AB arran gerat workshops för att leva upp till de skärpta kraven på sticksäkra produkter. •Danderyds Sjukhus AB har i sitt arbete med riskförebyggande åtgärder lagt större fokus än tidigare på arbetsmiljö avvikelser. Inte bara arbetsskador utan även risker och tillbud är viktiga händel- 18 Smitta ser som behöver kartläggas och bilda underlag för förbättringsarbetet. Statistik över arbetsmiljöavvikelser redovisas i samverkansgrupper och skyddskommittéer samt i sjukhusledningens regelbundna uppföljningar. Sjukhuset har också bedrivit ett aktivt arbete för att minska stickskadorna vilket bland annat har inneburit att användningen av sticksäkra produkter har ökat. Medarbetarna i siffror Antalet medarbetare i landstinget var vid årets slut 44 375 personer. Av dessa arbetade 96 procent inom hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. Av de anställda var 79 procent kvinnor och 21 procent män. Andelen medarbetare med utländsk härkomst har ökat från 25 till 27 procent vilket motsvarar samma andel som befolkningen i Stockholms län. Fakta om landstingets medarbetare Antal anställda Antalet anställda har ökat med två procent och andelen årsarbetare ökade också med två procent. Sysselsättningsgraden ökade från 96 till 97 procent. Andelen tillsvidareanställda medarbetare var 80 procent, vilket är en liten minskning i jämförelse med föregående år då siffran var 81 procent. Anställda per verksamhetsområde 2014 Hälso- och sjukvård, inklusive tandvård1) Trafik Fastighetsverksamhet 2013 Förändring Andel fördelat på kön i procent Kvinnor Män 42 398 41 570 2 80 20 638 623 2 54 46 291 253 15 47 53 1 048 1 082 –3 49 51 Totalt 44 375 43 528 2 79 21 Varav inom förvaltningarna 29 823 29 072 3 78 22 Varav inom bolagen 14 552 14 456 1 83 17 Övrig verksamhet 1) I underlaget ingår alla anställda i TioHundra AB som ägs av landstinget tillsammans med Norrtälje kommun med 50 procent var. Antal anställda med mera 2014 2013 Förändring i procent Andel fördelat på kön Kvinnor Män Antal anställda 44 375 43 528 2 79 21 Antal årsarbetare1) 42 847 41 921 2 79 21 Sysselsättningsgrad2) 97 96 1 96 98 Andel tillsvidareanställda 80 81 –1 81 79 Andel heltidsanställda 87 87 0 89 11 Andel med utländsk härkomst3) 27 25 0 77 23 1) Summerad sysselsättningsgrad. i förhållande till antal anställda. 3) Person som är född utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. 2) Sysselsättningsgrad 19 Antal anställda per yrkesgrupp samt fördelning på kön*) Yrkesgrupper Den största yrkesgruppen var sjuk sköterskor och specialistsjuksköterskor, totalt 11 000. Av dessa var knappt tio procent män vilket är lika mycket som året innan. Den mest jämställda yrkesgruppen var biträdande överläkare, 50 procent kvinnor och 50 procent män. Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 3 557 1 349 4 906 73 % 27 % 603 30 633 95 % 5% Barnmorska 1 075 4 1 079 100 % 0% Biomedicinsk analytiker 1 161 151 1 312 88 % 12 % Administrativ personal Arbetsterapeut Biträdande överläkare 287 282 569 50 % 50 % Chef administration 321 200 521 62 % 38 % Chefbarnmorska Chefsjuksköterska Kurator Medicinsk sekreterare Psykolog Sjukgymnast/fysioterapeut 46 0 46 100 % 0% 433 53 486 89 % 11 % 10 % 650 75 725 90 % 1 542 7 1 549 100 % 0% 805 249 1 054 76 % 24 % 14 % 741 122 863 86 % Sjuksköterska, allmän 6 592 794 7 386 89 % 11 % Sjuksköterska, specialist 3 206 427 3 633 88 % 12 % Skötare 767 722 1 489 52 % 48 % Specialistläkare 538 387 925 58 % 42 % 1 155 726 1 881 61 % 39 % Tandläkare 535 176 711 75 % 25 % Tandsköterska 910 5 915 99 % 1% Underläkare 490 301 791 62 % 38 % ST-läkare/leg. läkare Undersköterska 5 319 440 5 759 92 % 8% Överläkare/distriktsläkare 1 232 1 284 2 516 49 % 51 % Övrig hälso- och sjukvårdspersonal 1 814 346 2 160 84 % 16 % Övrig personal 1 324 1 142 2 466 54 % 46 % 35 103 9 272 44 375 79 % 21 % Totalsumma *) Redovisade yrkesgrupper skiljer sig från tidigare år och går därför inte att jämföra. Antal anställda per yrkesgrupp Administrativ personal Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Biträdande överläkare Chef administration Chefbarnmorska Chefsjuksköterska Kurator Medicinsk sekreterare Psykolog Sjukgymnast/fysioterapeut Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, specialist Skötare Specialistläkare ST-läkare/leg. läkare Tandläkare Tandsköterska Underläkare Undersköterska Överläkare/distriktsläkare Övrig hälso- och sjukvårdspersonal Övrig personal 0 Åldersfördelning Den största andelen medarbetare fanns i åldersgrupperna 40–49 år och 50–59 år. Genomsnittsåldern var 46 år. 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Andel anställda i procent i olika åldersgrupper*) Kvinnor Män –19 0 0 0 20–29 11 10 11 30–39 23 25 24 40–49 26 26 26 50–59 27 24 26 60–65 12 12 12 1 2 1 66– Totalt *) Redovisade åldersgrupper skiljer sig från tidigare år och går därför inte att jämföra. 20 7 000 8 000 Bemanningskostnader och löner Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med sex procent. Övertidsersättning och övriga personalkostnader stod för de största ökningarna. Kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård, inklusive tandvård Kostnader för inhyrd personal i förhållande till den totala personalkostnaden har ökat med en halv procentenhet sedan 2013. Den största ökningen mätt i krontal var inom sjuksköterskegruppen. Löneutveckling i kronor Medellönen var 34 481 kronor per månad, vilket motsvarar en ökning med 1 057 kronor. Kvinnornas medellön var 32 664 kronor vilket var en ökning med 1 087 kronor. Männens medellön var 41 569 kronor vilket var en ökning med 762 kronor. Tio procent hade en månadslön på 23 000 kronor eller mindre. Tio procent hade en månadslön på 56 000 kronor eller mer. Medianen låg på 30 000 kronor. Medianen anger den brytpunkt där 50 procent har lägre lön och 50 procent högre. Löneutveckling i procent Den totala medellöneutvecklingen var 3,1 procent. Kvinnorna hade en medellöneutveckling på 3,4 procent. Motsvarande siffra för männen var 1,8 procent. Personalkostnader, mkr Lönekostnader 2014 2013 Förändring i procent –17 540 –16 660 5 varav – sjuklön –276 –260 6 – semester –2 079 –1 954 6 – ersättning för övrig frånvaro –2 791 –2 630 6 –328 –289 14 Pensionskostnader –3 706 –3 326 11 Sociala avgifter –5 335 –5 051 6 –598 –526 14 –27 179 –25 564 6 – övertidsersättning Övriga personalkostnader*) Summa personalkostnader *) Företagshälsovård, friskvård, utbildnings- och konferenskostnader, personalrepresentation, kostnadsersättningar, samt förändring semesterlöneskuld. Kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, mkr 2014 2013 2012 Läkare –171 –134 –136 Sjuksköterska –180 –105 Övrig personal –55 –29 Totalt –407 Andel kostnad inhyrd personal i relation till den totala personalkostnaden 1,8 % 2011 2010 –106 –84 –100 –74 –41 –28 –32 –33 –267 –264 –212 –158 1,3 % 1,3 % 1,1 % 0,9 % Löneutveckling i kronor*) 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 10 perc. 23 000 23 050 23 000 22 500 22 700 22 500 Median 29 400 34 500 30 000 28 300 33 980 29 000 Medel 32 664 41 569 34 481 31 577 40 807 33 424 90 perc. 45 000 70 850 56 000 43 600 69 370 54 500 *) Avser grundlön plus fast lönetillägg, uppräknat till heltid. Löneutveckling i procent mellan 2013 och 2014 Kvinnor Män Totalt 10 perc. 2,2 1,5 2,2 Median 3,9 1,5 3,4 Medel 3,4 1,8 3,1 90 perc. 2,9 2,1 2,4 21 Sjukdagar per anställd och kön Kvinnor hade i genomsnitt drygt dubbelt så många sjukdagar som män: 21 dagar i jämförelse med tio. Sedan 2010 har antalet sjukdagar ökat med fyra dagar. Sjukfrånvaro och frisktal Sjukfrånvaron mäts på två sätt, procentuellt i relation till ordinarie arbetstid samt i genomsnittligt antal sjukdagar per anställd. Mätt i antalet sjukdagar var den genomsnittliga sjukfrånvaron 19 dagar per person, vilket är en ökning med en dag i jämförelse med föregående år. Sjukfrånvaron mätt i relation till ordinarie arbetstid uppgick till sex procent, vilket är samma siffra som föregående år. Sjukdagar per yrkesgrupp Det genomsnittliga antalet sjukdagar för alla yrkesgrupper var 19. Chefer inom administration hade det lägsta genomsnittliga antalet sjukdagar medan undersköterskor hade det högsta: sju dagar för chefer i jämförelse med 30 dagar för undersköterskor. Antal sjukdagar i genomsnitt per anställd och kön 30 25 20 15 10 Kvinnor Män 5 Kvinnor Män Totalt Totalt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 26 12 23 24 12 21 23 12 21 23 12 20 20 11 18 18 10 16 17 9 15 18 9 16 19 10 17 20 10 18 21 10 19 Antal sjukdagar i genomsnitt per yrkesgrupp*) Administrativ personal Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Biträdande överläkare Chef administration Chefbarnmorska Chefsjuksköterska Kurator Medicinsk sekreterare Psykolog Sjukgymnast/fysioterapeut Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, specialist Skötare Specialistläkare ST-läkare/leg. läkare Tandläkare Tandsköterska Underläkare Undersköterska Överläkare/distriktsläkare Övrig hälso- och sjukvårdspersonal Övrig personal 0 5 10 *) Redovisade yrkesgrupper skiljer sig från tidigare år och går därför inte att jämföra. 22 15 20 25 30 35 Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning I den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen ingår timanställda samt aktivitets- och tidsbegränsade anställningar. Dessa siffror är därför inte direkt jämförbara med redovisningen av antalet sjukdagar där de grupperna inte ingår. Sjukfrånvaroandelen i relation till ordinarie arbetstid ligger på samma nivå som föregående år, sex procent. Kvinnors sjukfrånvaroandel är dubbelt så hög som mäns, sex procent respektive tre procent. Andelen sjukfrånvaro som utgörs av 60 dagar eller mer steg från 48 procent till 50 procent. Frisktal Frisktal avser andelen anställda med noll eller högst fem sjukdagar per år. Av landstingets medarbetare hade 63 procent högst fem sjukdagar, varav 33 procent inte hade någon sjukdag alls. Frisktalet var högre för män än för kvinnor, 67 i jämförelse med 61 procent. Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning Sjukfrånvaroandel i relation till ordinarie arbetstid*) 2014 2013 Kvinnors sjukfrånvaroandel 6 6 Mäns sjukfrånvaroandel 3 3 Totala sjukfrånvaroandelen 6 6 Sjukfrånvaroandel för medarbetare < =29 år 5 5 Sjukfrånvaroandel för medarbetare 30–49 år 5 5 Sjukfrånvaroandel för medarbetare > = 50 år 6 6 50 48 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i relation till total sjukfrånvarotid *) Ordinarie arbetstid avser avtalad tid exklusive frånvaro. Frånvaroorsaker som saknar ekonomiska värden, till exempel tjänstledighet utan lön, ingår i enlighet med SKL:s tolkning. Andel anställda med noll eller högst fem sjukdagar 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor 0 dagar Män Totalt 1–5 dagar 23 Utbildning och pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete Stockholms läns landsting är en av Sveriges största aktörer inom utbildningsområdet och erbjuder årligen cirka 97 000 student- och elevveckor för verksamhetsintegrerat lärande, VIL. Landstingets utbildningssatsningar handlar om att aktivt medverka i och säkerställa en framtida kompetensförsörjning. All landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i länet bidrar med utbildningsplatser. I landstingets uppdrag som sjukvårdshuvudman ingår att planera den långsiktiga kompetensförsörjningen för att säkerställa tillgången på rätt vårdkompetens i länet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka den pedagogiska kompetensen, utveckla goda lärmiljöer och optimera studentflöden över terminerna. Detta sker i samverkan med verksamheter, lärosäten och skolor. De studerandes placeringar i landstingets verksamheter hanteras med IT-stödet KliPP. Verksamhetsintegrerat lärande Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är det övergripande samlings begreppet för verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök, arbetsplatsförlagt lärande, APL, lärande i arbete, LIA, auskultationer med mera. Under året har cirka 97 000 utbildningsveckor genomförts. Det är en ökning med närmare sju procent sedan förra året. VIL-organisationen koordineras av landstingsstyrelsens förvaltning som även ansvarar för läkarnas allmän- och specialisttjänstgöring, praktiskt tjänstgöring för psykologer och kompetenstjänster inom medicinsk strålningsf ysik. Flera förvaltningar och bolag har under året förtydligat sina utbildningsorganisationer genom att inrätta olika råd och utbildnings 24 relaterade tjänster för utveckling av VIL och för att utöka antalet studenter. Gymnasieutbildning Landstinget har inga avtal med gymnasieskolorna men det finns riktlinjer för landstingets medverkan i utbildningen. Arbetet med att formalisera samarbetet genom avtal på samma sätt som med högskolorna har visat sig vara mer komp lext än förväntat, men det fortsätter. Lärlingsutbildningen har tillkommit under senare år. Tanken med utbildningen är att eleverna till stor del ska lära sig arbetet i praktiken. Det innebär att de ska ha längre praktik perioder än andra studerandegrupper. Skolverkets nya handledarutbildning för gymnasieskolans yrkesprogram har introducerats för spridning inom landstingets verksamheter. Yrkeshögskoleutbildning Kurserna för barnspecialistunder sköterskor har fortsatt med gott resultat. Tillgången på platser för lärande i arbete, LIA, är dock begränsad i landstingets barnverksamheter. Landstinget var pådrivande för att få till stånd en yrkeshögskoleutbildning till ambulanssjukvårdare i Stockholm. Den första utbildningsomgången startade under hösten 2014. Utbildningen är kopplad till Akademisk ambulans. LIA-placeringar för medicinska sekreterare har hittills skett via direktkontakter mellan skolorna och medicinska sekreterare i verksamheten. En process har startat för att hantera den studerandegruppens LIA-platser med IT-stödet KliPP. Landstinget har ställt sig positivt till ansökningar till Myndigheten för yrkes högskolan från skolor som vill starta nya utbildningar. Det gäller bland annat specialistundersköterska intensivvård och anestesi samt medicinsk sekreterare. Det finns behov av båda yrkeskategorierna inom landstinget. Högskoleutbildning Landstinget påbörjade under 2014 en översyn av avtalen för verksamhets integrerat lärande, VIL, med Ersta Sköndal högskola, Högskolan i Gävle, Karolinska institutet, Mälardalens högskola, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet Högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet. I avtalen regleras ansvarfördelningen mellan landstinget och respektive lärosäte med avseende på kvalitet, upplägg, innehåll och organisation av VIL. De flesta lärosäten och program använder nu IT-stödet KliPP för registrering av studenter. Under året har två av läkarprogrammets program terminer anslutits till KliPP, men några programterminer återstår. Landstinget har sedan flera år en organisation med adjungerade kliniska adjunkter, AKA, som har ett särskilt pedagogiskt uppdrag. AKA ska stödja handledare i verksamheten i utbildningsuppdraget och verka för en utveckling av pedagogiska lärandemiljöer och ökad handledarkompetens bland medarbetarna. Liksom tidigare avsatte landstinget medel för AKA-ersättning. Landstinget satsar också resurser för att stödja utvecklingen av akademiska noder eller plattformar inom områden som inte har en stark anknytning till forskning, utveckling och utbildning, FoUU. Förvaltningar och bolag har gjort satsningar på ökad handledarkompetens och utvecklat olika former av lärandemiljöer, som studentsalar och aktiviteter för ett interprofessionellt lärande. För första gången genomförde landstinget under 2014 en kvalitetsuppföljning av VIL för högskolestudenter. Modellen har tidigare testats som pilot. Medarbetare och chefer på Danderyds Sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde, Södersjukhuset AB, samt studenter från Karolinska institutet och de tre enskilda högskolorna deltog i uppföljningen. Närmare 28 000 deltagare ingick i undersökningen. Det övergripande resultatet för de tre grupperna studenter, medarbetare och chefer var mycket högt, mellan 80 och 90 på en 100-gradig skala. Antal studerandeveckor Studerandekategori Antal veckor Högskoleutbildning Arbetsterapeut 1 311 Audionom 119 Barnmorska 1 674 Biomedicinsk analytiker 878 Dietist 99 Fysioterapeut 3 043 Logoped 3 347 Läkare 49 374 Medicinsk strålningsfysiker 43 Psykolog 1 266 Röntgensjuksköterska 804 Sjuksköterska 21 613 Socionom 492 Specialistsjuksköterska 3 022 Legitimationsgrundande praktik Kiropraktor Naprapat Gymnasieelever, APL Yrkeshögskoleelever, LIA Totalt KVALITETSUPPFÖLJNING VIL Styrkor Handledningen Studenternas bidrag till utveckling av verksamheten Utvecklingsområden Stödet till verksamheten från lärosätena Studenternas utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt 188 242 7 429 1 694 96 636 Allmäntjänstgöring för läkare Efter avlagd examen ska läkare göra allmäntjänstgöring, AT, för att få läkarlegitimation. Innehållet i AT-tjänstgöringen regleras i Social styrelsens föreskrifter. AT-tjänsten görs på så kallade block som motsvarar minst ett år och sex månaders heltidstjänstgöring. Detta innefattar minst nio månaders tjänstgöring inom medicinska och kirurgiska specialiteter på akutsjukhus, tre månader psykiatri och sex månader allmänmedicin. Landstingen i hela landet ska erbjuda tillräckligt många AT-tjänster så att alla som har avlagt läkarexamen kan fullgöra kravet för att få läkarlegitimation. År 2014 fanns det 237 AT-tjänster i landstinget, vilket är en ökning med 37 sedan året innan. Efterfrågan på AT-tjänster är stor. Specialiseringstjänstgöring för läkare För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon genomgå specialiseringstjänstgöring under minst fem år. Detta görs genom en särskild anställning som ST-läkare på en ST-tjänst. Specialiseringstjänstgöringen regleras av Socialstyrelsens föreskrifter. Det finns en målbeskrivning för varje medicinsk specialitet, samt gemensamma mål för samtliga specialiteter. ST-tjänsterna inom landstinget är tillsvidareanställningar. 25 Hälso- och sjukvårdslagen anger att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. År 2014 fanns det 2 739 ST-tjänster i landstinget. Kompetensförsörjningen är central för att landstinget ska klara av att genomföra Framtidsplanen. När det gäller specialistläkarkompetensen handlar det ytterst om att säkerställa vården utifrån patientens behov. Styrning, ledning och samordning av ST-tjänstgöringen har diskuterats under många år. Under 2014 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden och tidi- 26 gare produktionsutskottet om en ny organisation för specialiseringstjänstgöringen. Utifrån de besluten har landstingsdirektören fastställt en övergripande organisation och ansvarsfördelning som kallas ST Stockholm. Uppdraget för ST Stockholm är att samordna och säkra styrning och omfördelning av ST-tjänster inom respektive specialitet utifrån hela regionens behov. reglerar den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP. Tjänstgöringen ska fullgöras inom verksamhetsområden som omfattar såväl individinriktat psykologarbete som övrigt arbete. Tjänstgöringen ska ge förutsättningar att tillämpa och utveckla kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen. Under 2014 fanns det 100 PTP-tjänster. Särskilda utbildningssatsningar Praktisk tjänstgöring för psykologer Efter avlagd psykologexamen ska psykologer genomföra en praktisk tjänstgöring som motsvarar ett års heltids arbete för att få legitimation som psykolog. Socialstyrelsens föreskrifter Akademiska vårdcentraler, AVC, är noder eller plattformar i ett akademiskt nätverk med uppdrag att öka kvaliteten på VIL, stärka den patientnära forskningen inom primärvården och organisera fort- och vidareutbildning. På alla AVC finns adjungerade kliniska adjunkter med en interprofessionell inriktning. Fyra nya akademiska vårdcentraler etablerades under året: den privata vårdgivaren S:t Eriks vårdcentral och de landstingsdrivna Mörby vårdcentral, Huddinge vårdcentral och TioHundra AB i Norrtälje. Inom den geriatriska vårdverksamheten har satsningar påbörjats för att stärka och bygga upp den akademiska lärmiljön för studenter. I verksamheten Akademisk ambulans ingår Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, Falck ambulans och Samariten ambulans. Verksamheten arbetade under året med målen att stärka förutsättningarna för en klinisk forskarutbildning inom prehospital sjukvård och för att stärka samverkan mellan lärosäte och verksamhet för en utveckling av lärandemiljön. Akademisk ambulans påbörjade ett flertal forskningsprojekt inom områdena prehospital sjukvård och professionell utveckling. Antalet utbildningsplatser inom ambulanssjukvård har ökat. Akademisk ambulans medverkade även i den nystartade yrkeshögskoleutbildningen för ambulanssjukvårdare. Landstinget genomförde olika satsningar på specialistsjuksköterske utbildning inom flera specialistområden, med avseende på både reguljär utbildning och uppdragsutbildning. Landstinget upphandlade sammanlagt 80 uppdragsutbildningsplatser för specialistsjuksköterskeutbildning inom inriktningarna barn och ungdom, barn och ungdom med särskild inriktning mot neonatologi och intensivvård. Utbildningarna startar hösten 2015. Samarbetet med Karolinska institutets reguljära specialistsjuksköterskeutbildning medicin och kirurgi har fortgått under året. Arbetet har fokuserat på planering och utformning av valbara kurser inom kardiologi där disputerade medarbetare kommer att involveras i undervisningen. • Samarbetsgruppen för VIL arbetade Samverkan • De interprofessionella kliniska • Landstingets utbildnings- och kompetensråd, där både landstingsägda och privata landstingsfinansierade vårdgivare ingår, har fortsatt att arbeta mot målet att utbildningsuppdraget ska vara gemensamt för samtliga vårdgivare, oavsett huvudman, och att vårdutbildningarna ska vara ändamålsenliga för vårdens behov. • Centrum för klinisk utbildning, CKU, är en samorganisation mellan landstinget, Ersta Sköndal Högskola, Karolinska institutet, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola med uppdraget att utveckla förutsättningarna för studenters verksamhetsintegrerade lärande, VIL. En utvärdering av CKU visade att det finns behov av organisatoriska förändringar och en översyn av uppdraget. Landstinget och lärosätena har under året diskuterat utformningen av uppdrag och organisation. vidare med att kartlägga utbildningsperioderna för VIL för att optimera studentflödena, främst gällande sjuksköterskeprogrammen. En ny barnmorskeutbildning startade på Sophiahemmet Högskola under hösten, vilket medförde ett planeringsarbete tillsammans med lärosäten och verksamhetsföreträdare för att hantera det ökade studentantalet. utbildningsavdelningarna och mottagningarna, KUA och KUM, utökade sin kapacitet under 2014. Det berodde på tillfälligt dubbla kurser inom läkarprogrammet och en successiv utökning av antalet studenter inom sjuksköterskeprogrammen. Arbetet med en långsiktig plan för att säkerställa platstillgången på de interprofessionella utbildnings enheterna påbörjades. • Inom det strategiska samarbetet mellan landstinget och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, arbetade utbildningsgruppen vidare med aktiviteter för att stärka den tekniska kompetensen hos olika yrkesgrupper inom vården. Under hösten startade landstinget och KTH, i samarbete med Karolinska institutet, en ny omgång av kursen Säker teknik inom praktisk sjukvård. • Landstinget samverkar med Region Skåne och Västra Götalandsregionen kring utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor. 27 Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete Karolinska institutet och Stockholms läns landsting avsätter årligen sex miljoner kronor till ALF-medel för pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete. ALF är en förkortning av avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om ett samarbete med avseende på grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. De pedagogiska ALF-projekten ska ha en tydlig koppling till kvalitetshöjning i de vårdutbildningar som Karolinska institutet och övriga högskolor bedriver inom landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation. Medel kan sökas för ett, två eller tre år. Landstinget utlyste även medel för pedagogiskt inriktade utvecklingsprojekt. Projekten syftar till att förbättra förutsättningarna för verksamhetsintegrerat lärande för högskolestudenter och elever från gymnasie- och yrkeshög skolor i Stockholms län. Projekten ska vara inriktade mot ökad student- och elevtäthet och/eller interprofessionella aktiviteter som främjar samverkan mellan olika student- och elevgrupper. Pedagogiska ALF-medel beviljade 2014 Karolinska institutet e-learning och interprofessionellt lärande om bensårsutbildning. 700 000 kr Karolinska institutet Verktyg för att förbättra intrakulturell kompetens över professionsgränser på verksamhetsförlagd utbildning i primärvården. 700 000 kr Karolinska institutet Studenters lärande i primärvårdens kliniska vardag. 300 000 kr Karolinska Universitetssjukhuset Hur kan specialister från fyra specialområden och två professioner samarbeta över patienten på operationsbordet? Ett pedagogiskt program för effektiv kommunikation och samarbete för säker vård i komplex miljö. 300 000 kr Karolinska institutet Nya modeller för interprofessionell träning och återkoppling vid simuleringsbaserad träning av lagarbete med akut sjuka patienter – fortsättningsansökan. Danderyds Sjukhus AB Interprofessionell avancerad patientsimulering av akutmedicinsk handläggning och teamsamarbete – studie av lärandet och betydelsen för professionsutveckling 300 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Virtuella patienter i interprofessionell utbildning – nya sätt att främja verksamhetsintegrerat och interprofessionellt lärande i primärvården. 300 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde IT-stöd för handledare och studenter i verksamhetsförlagd utbildning i primärvården. 300 000 kr Totalt beviljat belopp 1 500 000 kr 4 400 000 kr Pedagogiskt inriktade utvecklingsprojekt beviljade 2014 Karolinska Universitetssjukhuset Patientcentrerad handledning i studentsalar för sjuksköterskestudenter under verksamhetsintegrerat lärande. 250 000 kr Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Case seminarium – en uppbyggnad av det interprofessionella lärandet mellan olika student- och elevkategorier inom ambulanssjukvården i Stockholms läns landsting. 250 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Inrättande av Klinisk Assistent inom Norra Stockholms Psykiatri. 103 000 kr Danderyds Sjukhus AB Studentsamordnare på arbetsterapin, paramedicinska sektionen. Stockholms läns sjukvårdsområde Samordning av verksamhetsintegrerat lärande inom Jakobsbergsgeriatriken. 300 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Pedagogiskt utvecklingsprojekt på Jakobsbergs Akademiska vårdcentral. 297 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Studentdriven mottagning på Hässelby Akademiska vårdcentral. 250 000 kr Stiftelsen Stockholms Sjukhem Interprofessionellt samarbete kring verksamhetsförlagd utbildning på Brommageriatriken AB. 275 000 kr Karolinska Universitetssjukhuset Intraprofessionellt lärande i en högteknologisk miljö. 225 000 kr TioHundra AB Införande av studentsal/parhandledning vid Norrtälje sjukhus. 150 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Utveckling av en pedagogisk modell för handledarstöd inom interprofessionellt lärande och peer-learning i syfte att öka studenttätheten och främja samverkan mellan olika studentgrupper i primärvården vid Liljeholmens Akademiska vårdcentral. 295 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Införande av studentavdelning på Danderydsgeriatriken. 250 000 kr Stockholms läns sjukvårdsområde Klinisk utbildningsavdelning, KUA, inom beroendevården vid Beroendecentrum Stockholm. 300 000 kr Totalt beviljat belopp 28 46 000 kr 2 991 000 kr Jämförelse med Region Skåne och Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting har sedan flera år ett samarbete med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. För att kunna göra jämförelser med andra organisationer som är ungefär lika stora och som har liknande verksamhet har nedanstående gemensamma nyckeltal tagits fram. Nyckeltal Stockholms läns landsting Antal anställda Västra Götalandsregionen Region Skåne 44 375 48 266 32 378 Kvinnor 79 % 79 % 80 % Män 21 % 21 % 20 % 42 847 46 075 31 209 Medelålder 46 47 47 Kvinnor 46 47 47 Män 46 46 46 Medellön 34 463 31 949 32 668 Kvinnor 32 652 30 295 30 758 Män 41 531 38 280 40 466 Sysselsättningsgrad 96 % 96 % 96 % Kvinnor 96 % 95 % 96 % Män 98 % 97 % 98 % Kvinnor 6% 7% 6% Män 3% 4% 3% Totalt 6% 6% 5% Yngre än 30 år 5% 5% 5% 30–49 år 5% 6% 5% Antal årsarbetare Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid 50 år och äldre Andel långtidssjfrånvaro > 60 dagar 6% 7% 6% 50 % 56 % 58 % 29 Kontaktuppgifter Förvaltningar Organisationsnummer SLL: 232100-0016 Förvaltning för utbyggd tunnelbana Box 22550 104 22 Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909 102 39 Stockholm Tel: 08-123 132 00 E-post: [email protected] Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge: 141 86 Stockholm Tel: 08-585 800 00 Solna: 171 76 Stockholm Tel: 08-517 700 00 www.karolinska.se Kulturförvaltningen Box 38204 100 64 Stockholm Tel: 08-690 51 00 E-post: [email protected] Sjukvårds- och omsorgskontoret* Box 801 761 28 Norrtälje Landstingsrevisorerna Box 22230 104 22 Stockholm Tel: 08-737 25 00 E-post: [email protected] Stockholms läns sjukvårdsområde Box 17914 118 95 Stockholm Tel: 08-123 400 00 E-post: [email protected] www.slso.sll.se Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550 104 22 Stockholm Tel: 08-737 25 00 E-post: [email protected] Trafikförvaltningen Box 30103 104 25 Stockholm Tel: 08-686 16 00 E-post: [email protected] Patientnämndens förvaltning Box 17535 118 91 Stockholm Tel: 08-690 67 00 E-post: [email protected] * gemensamt med Norrtälje kommun MediCarrier AB Org.nr. 556543-6168 Finspångsgatan 44 163 53 Spånga Tel: 08-795 28 00 E-post: [email protected] Södersjukhuset AB Org.nr. 556595-7403 Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Tel: 08-616 10 00 www.sodersjukhuset.se S:t Eriks Ögonsjukhus AB Org.nr. 556574-3589 Polhemsgatan 50 112 82 Stockholm Tel: 08-672 30 00 www.sankterik.se Södertälje Sjukhus AB Org.nr. 556775-9922 152 86 Södertälje Tel: 08-550 240 00 E-post: [email protected] www.sodertaljesjukhus.se Bolag Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Org.nr. 556461-6695 Box 5191 121 18 Johanneshov Tel: 08-602 62 50 E-post: [email protected] www.aisab.nu Danderyds Sjukhus AB Org.nr. 556575-6169 182 88 Danderyd Tel: 08-123 550 00 www.ds.se Folktandvården Stockholms län AB Org.nr. 556574-3597 Box: 6420 113 82 Stockholm Tel: 08-123 166 00 E-post: [email protected] www.ftv.sll.se Landstingshuset i Stockholm AB Org.nr. 556477-9378 Box 22550 104 22 Stockholm Tel: 08-737 25 00 Locum AB Org.nr. 556438-7909 Box 17201 104 62 Stockholm Tel: 08-123 170 00 www.locum.se 30 Stockholm Care AB Org.nr. 556253-1896 Box 6423 113 82 Stockholm Tel: 08-672 24 00 E-post: [email protected] AB Stockholms Läns Landstings Internfinans Org.nr. 556449-9183 Box 22550 104 22 Stockholm Tel: 08-737 25 00 AB Storstockholms Lokaltrafik, SL Org.nr. 556013-0683 105 73 Stockholm Tel: 08-686 16 00 www.sl.se TioHundra AB Org.nr. 556595-7395 Box 905 761 29 Norrtälje Tel: 0176-32 60 00 E-post: [email protected] www.tiohundra.se Waxholms Ångfartygs AB Org.nr. 556087-9859 Box 7422 103 91 Stockholm Tel: 08-614 64 50 E-post: [email protected] www.waxholmsbolaget.se Produktion: Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal och utbildning Grafisk form: Fidelity Tryck: Danagårds Litho Foto: Stefan Bohlin framsida; Anna Molander sid 4, 5, 9, 18, 26, Rainer Tihvan sid 7; Olof Holdar sid 10, 13, 15, 23, 25, 27, Ingemar Edfalk sid 11, Anette Andersson sid 14, 17. 31 Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550, 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 www.sll.se
© Copyright 2024