Tillståndsansökan Skellefteå Hamn
Samrådsunderlag Skellefteå kommun Tillståndsansökan Skellefteå Hamn Slutlig 2015-08-20 Tillståndsansökan Skellefteå Hamn o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Samrådsunderlag Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status 2015-08-20 1320014795 Slutlig Gustav Edvinsson Clas Asphage Håkan Lindved Johanna Heikkilä Christian Maurice Uppdragsledare Handläggare Granskare i Samrådsunderlag Unr 1320014795 o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter om sökande ............................................................. 1 2. Inledning ........................................................................................................ 1 3. Bakgrund och syfte ......................................................................................... 2 3.1 Befintlig verksamhet ........................................................................................... 3 3.2 Pågående och planerade förändringar i Skellefteå hamn .......................................... 3 4. Samråd............................................................................................................ 4 5. Tidigare meddelade beslut och tillstånd .......................................................... 5 6. Ansökans omfattning och syfte ....................................................................... 5 7. Beskrivning av projektet ................................................................................. 5 7.1 Lokalisering ....................................................................................................... 5 7.2 Riksintressen ..................................................................................................... 6 7.3 Planförhållanden ................................................................................................ 6 7.4 Omgivning och nuvarande förhållanden ................................................................ 7 7.5 Planerade verksamheter och åtgärder ................................................................... 7 8. Förutsättningar, miljöpåverkan och skyddsåtgärder ..................................... 11 8.1 Recipientens hydrologiska förhållanden och miljökvalitsnormer för ytvatten ........... 12 8.2 Fisk ................................................................................................................ 13 8.3 Spridning från sediment .................................................................................... 14 8.4 Järnsand som konstruktionsmaterial ................................................................... 15 8.5 Transporter och utsläpp till luft .......................................................................... 19 8.6 Buller ............................................................................................................. 20 8.7 Friluftsliv ......................................................................................................... 20 8.8 Naturmiljö ....................................................................................................... 21 8.9 Landskapsbild .................................................................................................. 21 8.10 Kulturmiljö ...................................................................................................... 21 8.11 Enskilda intressen ............................................................................................ 21 9. Planerade undersökningar och fortsatt arbete .............................................. 21 10. Källor ............................................................................................................ 22 Bilagor: 1 2 3 Översikt planerad utfyllnad Principskiss plan Principsektion sprängstensvall ii Samrådsunderlag Unr 1320014795 Tillståndsansökan Skellefteå Hamn Samrådsunderlag 1. Administrativa uppgifter om sökande Sökanden: Projektchef: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Postadress: Telefon: E-post: Kommun: Län: Skellefteå kommun Karin Degerfeldt 212000-2643 Skelleftehamn 2:7 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-7350 00 [email protected] Skellefteå kommun Västerbottens län 2. Inledning o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Skellefteå kommun planerar för en utbyggnad av Skellefteå hamn på norra sidan av Kallholmsfjärden, vid nuvarande oljehamn och cementhamn. De nya terminalytorna behövs för att avlasta befintlig hamn på södra sidan om fjärden vilket också ger expansionsmöjligheter för näringslivet i regionen. Markområdena intill hamnen används för industri som till del har behov av fartygstransporter. Ny terminalyta planeras att skapas genom utfyllnad i vatten från hamnområdets norra sida. Utfyllnaden sker inom ett område som är planlagt för användningssättet hamnverksamhet. För utfyllnaden planerar kommunen att använda s.k. järnsand som finns i stort överskott från Rönnskärsverkens verksamhet. Järnsanden har goda tekniska egenskaper som utfyllnadsmaterial. Genom att vidta särskilda skyddsåtgärder i form av täta vallar m.m. bedöms järnsanden kunna användas utan någon betydande påverkan på miljön. Detta kommer att utredas vidare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. I en framtid kommer det också vara aktuellt att anlägga nya kajer på den norra hamndelen. Dessa kommer att ha positiv effekt för sjöfarten då fartyg med större djup kan angöra. Vidare är isförhållandena lindrigare längre ut i fjärden vilket är gynnsamt från nautisk synpunkt. 1 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Kommunen avser att söka tillstånd för både den vattenverksamhet som utfyllnad och fördjupning i vattenområdet innebär och för utfyllnaden med järnsand vilket innebär användning av avfall för anläggningsändamål. Den miljöfarliga verksamhet som själva hamnverksamheten utgör bedöms redan vara prövad i det tillstånd för hamnverksamhet som beslutades 2007-02-09. Planerad verksamhet bedöms alltså tillståndspliktig enligt 9 och 11 kap miljöbalken. 3. Bakgrund och syfte o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Kommunen har som mål att växa till 80 000 medborgare till år 2030. Under 2014 genomfördes omfattande undersökningar bland Skellefteås medborgare och intressenter för att fånga upp synpunkter kring utvecklingen i kommunen. Ur detta utvecklingsarbete formulerades fyra strategiområden som utgör Skellefteås viktigaste utvecklingsområden. Ett av dessa var att överbrygga avstånd för människor och gods, där hamnen utpekats som ett viktigt målområde. Hamnen i Skellefteå behöver utvecklas för att effektivt hantera industrinäringens behov av godstransporter. Det är viktigt att fokusera på hur olika transportslag samverkar. Hamnen ska vara en naturlig logistisk knutpunkt för det lokala näringslivet och ge förutsättningar för snabb, effektiv lasthantering för alla transportslag, samt erbjuda konkurrenskraftiga lagringsmöjligheter. Eftersom fartygstrafiken är det transportslag som fraktar mest gods, mer än 90 % av utrikeshandeln sker med fartyg, är det av riksintresse att det finns vägar till sjöss som har god framkomlighet och där fartyg kan framföras med hög säkerhet året runt. Trenden inom rederinäringen är att fartygen blir större och för rederierna handlar det om att pressa transportkostnaderna och att vara mer konkurrenskraftiga. Nyproduktionen av fartyg är omfattande och modernare fartyg produceras för att klara högre miljökrav. Större fartyg medför att färre fartyg transporterar mera gods, vilket innebär ytterligare miljövinster. En annan positiv tendens är att företagen som jobbar med transporter till sjöss och till land i allt större utsträckning söker sig till de platser där de olika transportslagen strålar samman på ett effektivt sätt. Om Skellefteås näringsliv även i framtiden ska få sina varor transporterade från Skellefteå hamn, så krävs att terminalytorna utökas och på sikt att kajerna kan ta emot och hantera allt större fartyg. Både hamnen och farleden är därför en viktig förutsättning för att arbetsmarknaden, industrin och handeln ska fungera. 2 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 3.1 Befintlig verksamhet Skellefteå hamn i Skelleftehamn etablerades 1912 och hamnverksamheten har kontinuerligt ökat genom åren. Varje år anlöper ca 300 fartyg Skellefteå hamn. I hamnen lastas och lossas ca 2 miljoner ton gods per år, vilket gör Skellefteå hamn till en av Sveriges 20 största hamnar. Förutom lastning och lossning av fartyg hanteras inom hamnområdet omlastning till och från lastbil eller tåg, samt tillhörande hamnverksamhet som exempelvis lagerhållning av gods. De dominerande godsslagen utgörs av bulkgods och skogsprodukter, smältmaterial och färdiga produkter till/från Rönnskärsverken samt sliger, skrot och sågade trävaror. I norra delen av hamnen finns speciella kajer för petroleumprodukter/kemikalier samt cement. Skellefteå hamn har också de senaste åren varit en av Sveriges största importhamnar för vindkraftverk. Kuusakoski är den största hyresgästen som hyr en yta på 60 000 kvm i hamnens sydöstra hörn. Skellefteå Kraft arrenderar ett område för sitt pelletsmagasin. I norra hamnen återfinns Wibax och Almer Oil AB som lagrar och säljer kemikalier och petroleumprodukter (den s.k. oljehamnen). I norra hamnen finns även företaget Cementa (Cementakajen). o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 3.2 Pågående och planerade förändringar i Skellefteå hamn Bristen på ytor för godshantering i Skellefteå hamn har länge varit stor. Hamnens verksamhet förutspås växa och de terminalytor som hamnen erbjuder behöver därför också utvecklas i takt med efterfrågan. Det finns också ett behov av att i framtiden bygga ut kajer för att kunna ta emot större fartyg. Nya fartyg blir större och behöver större djup för att kunna angöra. Möjligheterna till expansion av bl a terminalytor finns angivna i den fördjupade översiktsplan för östra delen av Skelleftehamn som antogs 2011, se Figur 1. I planen anges utvecklingsområden för hamnområdet, markerade med V, där terminalytor kan skapas för att erbjuda transportföretag och godsägare större lagrings- och omlastningsytor. Även detaljplanerna medger nyttjande av aktuellt område för hamnverksamhet, se avsnitt 7,3 Planförhållanden. Under hösten 2014 gjorde kommunen en förstudie för att undersöka vilket av översiktsplanens utbyggnadsområden som var lämpligast för att uppfylla både bättre lagringsytor och möjlighet för större fartyg att anlöpa hamnen. Förstudiens slutsats var att en utbyggnad av Norra hamnen var lämpligast. Där fanns tillgång till stora lagringsytor och möjlighet till samordning med befintliga Cementakajen respektive Oljekajen. Vidare finns närhet till bra vattendjup till relativt låg kostnad (ej omfattande muddring). Man såg även att det fanns bra förutsättningar i denna lokalisering för att bygga en kombiterminal för järnvägslastningar och en stor fördel med närheten till områden som kan komma ifråga för framtida nyetableringar av industriell verksamhet, samtidigt som avståndet till bostäder är tillräckligt långt för att inte störa. 3 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Sammantaget så visade förstudien på goda förutsättningar att skapa ett sammanhållet område för tung industri och hamnverksamhet på norra sidan. Något som ligger i linje med befintliga stads/ detaljplaner. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Figur 1 Fördjupad översiktsplan för östra delen av Skelleftehamn. Skellefteå kommuns avsikt är därför att på sikt flytta hamnverksamhetens tyngdpunkt och huvudverksamhet till den norra sidan av hamnen enligt intentionerna i den fördjupade översiktsplanen samt enligt gällande stads- och detaljplaner. I Hamnområdet på norra sidan Kallholmsviken pågår för närvarande 5 – 6 nyetableringar av olika hamnrelaterade verksamheter. Området är strategiskt viktigt för gods och transportintensiva aktörer eftersom där finns goda förbindelser med både väg, järnväg och sjöfart. Etablerande verksamheter kommer var för sig att behöva upp till 3 ha för sin verksamhet bestående av bland annat ytor och magasin. Skellefteå kommun har senaste året investerat i nya järnvägsspår på norra sidan hamnen vilket innebär att spåren har förlängts och rustats upp med växlar. 4. Samråd Denna handling, med tillhörande bilagor, är det skriftliga underlaget för det samråd som ska genomföras enligt 6 kap 4 § miljöbalken för planerade åtgärder och verksamhet. Samråd sker med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 4 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 5. Tidigare meddelade beslut och tillstånd För hamnverksamheten finns tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken meddelat 200702-09 av länsstyrelsen (ärende 551-3733-2005). Tillståndet innefattar även förlängning av den så kallade Jubileumskajen med tillhörande yta för hamnverksamhet på hamnens södra sida. I tillståndsbeslutet beskrivs framtida planer för utveckling av hamnens verksamhet där bland annat nu föreslagen terminalyta vid Norra Skelleftehamnsfjärden översiktligt beskrivs. Tidigare har tillstånd medgivits enligt 11 kap. miljöbalken till utfyllnad i vattenområde inom fastigheten Skelleftehamn 2:7 som är belägen i hamnområdets västra del. Tillstånd meddelades i två domar från Miljödomstolen – dom 2001-03-27 (mål nr M 106-00, etapp 1) samt dom 2001-09-04 (mål nr M 5401, etapp 2). En ansökan om tillstånd för utfyllnad, muddring och sprängning i vattenområdet direkt väster om området för planerade åtgärder har lämnats in till Mark- och miljödomstolen våren 2015. Ansökan gällde även miljöfarlig verksamhet i form av uppläggning av muddermassor och användning av avfall för anläggningsändamål. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 6. Ansökans omfattning och syfte Ansökan kommer att omfatta tillstånd för ca 11 ha utfyllnad i vattenområde samt nödvändig muddring för en invallande konstruktion. Denna verksamhet är tillståndspliktig enligt 11 kap miljöbalken. Vidare kommer bl. a muddermassor, järnsand eller som alternativ anrikningssand från gruvbrytning att användas för utfyllnadsändamål vilket kan betraktas som användning av avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa (13§ 29 kap miljöprövningsförordningen). Därmed kommer ansökan även att omfatta en prövning enligt 9 kap miljöbalken. Åtgärder i form av nya kajer kommer inte att ingå i denna prövning eftersom tillgången till vattendjup först avses säkerställas. 7. Beskrivning av projektet 7.1 Lokalisering Skellefteå hamn är lokaliserat i Skelleftehamn ca 15 km sydöst om centrala Skellefteå, se Figur 2. De huvudsakliga landområden som hamnen nyttjar ligger på södra sidan om Kallholmsfjärden, den sk Södra hamnen. På Näsudden, på norra sidan om fjärden finns, den sk Norra hamnen. Hamnen har väl utbyggd infrastruktur med väg och järnväg vilket innebär att en expansion inom befintligt hamnområde på norra sidan Kallholmsfjärden är att föredra. 5 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Figur 2 Flygbild Skellefteå hamn samt lokalisering av planerade åtgärder (markerat med röd ring). o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 7.2 Riksintressen Skellefteå hamn och dess farleder är en hamn utpekad som riksintresse av Trafikverket. Övriga riksintressen är Tvärbanan, det vill säga järnvägen mellan Skellefteå hamn - Rönnskärsverken och Bastuträsk, samt väg 372 Järnvägsleden som båda är av riksintresse för kommunikation. Järnvägen är av stor betydelse för hamnområdet. Skellefteåkusten är även utpekad som riksintresse för yrkesfiske. 7.3 Planförhållanden I Skellefteå kommuns fördjupade översiktsplan för östra delen av Skelleftehamn (2011-09-20) är majoriteten av området för planerade åtgärder utpekat för hamnverksamhet. Det finns två detaljplaner i området för planerade åtgärder. För hamnområdet vid näsgrundet finns Förslag till stadsplan för ett område vid Näsgrundet fastställd 1969-08-28. För hamnområdet i norra delen av Kallholmsfjärden finns Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för ett område vid oljehamnen fastställd 1974-03-25. 6 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Detaljplanerna medger område för hamnändamål i området för planerade åtgärder. Planerad verksamhet avviker något från illustrationen i FÖP:ens plankarta i området längst österut mot Näsgrundet. De föreslagna åtgärderna överensstämmer med användningssätten i gällande stads- och detaljplaner. 7.4 Omgivning och nuvarande förhållanden Norra hamnen och lokalisering för den planerade utfyllnaden är belägen på Näsudden. Norr om planerad vattenverksamhet ligger oljehamnen med omgivande skogsområden. Väster om planerad utfyllnad ligger cementkajen med småindustrier och verksamheter. På udden, Näsgrundet, som sträcker sig söder ut från norra hamnen har Sjöfartsverket lokaler. Det största tillåtna djupgåendet är idag vid oljehamnen 9,2 m och vid cementakajen 6,0 m. På södra sidan om Kallholmsfjärden ligger smältverket Rönnskär med en egen kaj som är 400 m och med ett djup på 13,5 m. Rönnskär förfogar även över ett antal lagringsytor. Parallellt med järnvägen som förbinder Rönnskär med Skellefteå löper väg 372. Tätorten Skelleftehamn ligger ca 1 km väster om hamnen. På Näsuddens östra sida har det tidigare funnits ett tiotal bostadshus i form av fritidshus. Dessa hus är inlösta och har rivits av Skellefteå kommun med anledning av hamnens expansion. Husen har rivits. Närmaste bostadsbebyggelse är belägen inom ett avstånd på 0,8 – 1 km. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 7.5 Planerade verksamheter och åtgärder Transportbranschen är konjunkturberoende. Samtidigt är de åtgärder som behövs för uppgradering och nyetablering av hamnkapacitet både tidskrävande och investeringstunga. Därför krävs det framförhållning för att kunna erbjuda lämpliga anläggningar och infrastruktur när marknaden efterfrågar dem. Utbyggnad av terminalytor i den norra hamndelen planeras. Utbyggnaden innefattar utfyllnad i vatten från befintlig strandlinje på norra sidan om hamnbassängen enligt Figur 3. Planerad hamnutbyggnad av Skellefteå hamn är lokaliserad till den södra sidan av Näsudden, se Figur 3. Väster om den planerade utfyllnaden är ett område reserverat för utfyllnad av muddermassor som behandlas i en annan tillståndsansökan och aktuell hamnutbyggnad kommer att ansluta till denna utfyllnad. 7 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Figur 3. Planerad hamnutbyggnad (streckat område). Rutigt område i väster omfattas av separat prövning. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx En ny yta på cirka 107 000 m2 skapas där området vallas in med hjälp av sprängstensvallar. Området innanför vallarna fylls sedan ut med järnsand från Boliden. Järnsanden ges tid att sätta sig för att motverka framtida större sättningar och efter det hårdgörs ytan för att kunna nyttjas för hamnverksamhet. Vallarna och utfyllnaden anläggs på område klassat för hamnändamål enligt plankartor. Släntfoten för vallarna är placerad just innanför plangränsen. Utfyllnaden sker i etapper som redovisas i Figur 4. 8 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Figur 4. Utfyllnad för hamnändamål i etapper - Etapp 1 - 3 o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx I figuren är området uppdelat i 3 delar för att visa att det är möjligt att hamnutbyggnaden kommer att utföras i etapper. Dock är inte sprängstensvallarna mellan etapperna inritade i Figur 4 i detta skede. Hur utbyggnationen utförs och i vilken takt och uppdelning av etapper beror på tillgång av järnsand från Boliden. I uppdelningen av etapper enligt Figur 4 ryms cirka 300 000 m3 järnsand i etapp 1, 110 000 m3 i etapp 2 och 330 000 m3 i etapp 3. Totalt ca 740 000 m3. När järnsand packas väger den ungefär 2 ton per kubikmeter vilket skulle innebära att cirka 1 440 ton järnsand skulle krävas för den planerade hamnutfyllanden. Boliden producerar årligen runt 300 000 ton järnsand vilket gör att inom ungefär 5 år skulle det finnas möjlighet att bygga alla 3 etapper. Vallarna är i dagsläget planerade att byggas med hjälp av sprängsten enligt Figur 5. Volymen sprängsten i vallarna är beräknad till cirka 185 000 m3 totalt. Lutningen antas till 1:1,5 för att motverka risken för ras. 9 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Figur 5 Principsektion sprängstensvall På utsidan av vallen anläggs erosionsskydd i form av större stenar vid behov. På insidan anläggs ett skydd i form av tätduk, tätande material av lera/morän eller någon annan typ av lösning, för erforderligt skydd mot att utlakning av föroreningar från järnsanden till havet. Fortsatta studier kommer att närmare att reglera tätskiktets egenskaper. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Mellan etapp 1 och etapp 2 enligt ritningar ligger befintlig oljekaj. I framtiden när hamnutfyllnaden är utförd kommer en ny oljekaj att byggas och då troligtvis längs med sprängstensvallarna. Placering och konstruktion bestäms under framtida utredningar. I nu planerad verksamhet kommer oljekajen ligga kvar där den ligger idag Vallarna är därför indragna mot kajen för att inte hindra fartygstrafiken. I detta skede finns inga geotekniska fältundersökningar med borrpunkter från aktuellt område. Geoteknik från det planerade mudderupplaget väster om hamnutfyllnaden har använts för de inledande bedömningarna. Enklare geotekniska beräkningar har utförts och dessa visar att den leriga silten tillsammans med dyn som ligger ovanpå moränen i hamnbassängen antagligen måste muddras bort innan sprängstensvallarna kan anläggas. Risken för skred är för stor om man skulle behålla den leriga silten tillsammans med dyn. Det gör att de ovanstående beskrivna volymerna kommer att ändras i framtiden. Fortsatta utredningar med fältarbeten kommer närmare att bestämma vilka volymer som måste muddras bort och på vilket sätt dessa massor ska hanteras. En alternativ utformning är att istället för att anlägga sprängstensvallar kan området invallas genom att slå spont. Sponten skulle i sådana fall slås vid plangränsen, antingen längs hela sträckan eller en del av sträckan och resten skulle då utföras med sprängstensvallar. 10 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 För att veta om spont är en tekniskt möjlig lösning krävs fortsatta geotekniska utredningar vilket även krävs om man skulle anlägga sprängstensvallar som beskrivet ovan. Möjligen behöver inte den leriga silten tillsammans med dyn muddras bort då sponten kan motverka risk för skred. En annan fördel med spont, är för de områden där man i framtiden vill anlägga kajer så krävs inte stora ombyggnationer för att göra om invallningen med spont till en fungerande kaj. Sponten räknas också som tät och enda tätningen som krävs avseende utlakning från järnsand blir att täta spontlåsen. Troligen är dock en spontlösning ett dyrare alternativ än sprängstensvallar. En spont kräver också mer underhåll i framtiden än en sprängstensvall. Därför kommer fortsatta studier och geotekniska svar bestämma vilket alternativ som är mest fördelaktigt från ekonomisk och miljömässig synpunkt. 7.5.1 Alternativa fyllnadsmaterial Innan sprängstensvallen anläggs kommer botten troligen behöva muddras för att minska risken för skred. De muddermassor som uppstår kommer användas för utfyllnad i entreprenaden. Övriga material som kan komma att användas för utfyllnad och konstruktion är rent material från bergtäkter, överskottsmaterial från väg- och anläggningsarbeten eller anrikningssand från gruvbrytning. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 8. Förutsättningar, miljöpåverkan och skyddsåtgärder Bedömningar av förutsedd miljöpåverkan som redovisas här i samrådet är översiktliga och kommer att fördjupas i det fortsatta arbetet. Omfattning av effekter, miljökonsekvenser och föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att utredas och redovisas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Ytterligare miljöpåverkan än det som listas nedan kan därför komma att identifieras i kommande skede och under samrådet. Den planerade vattenverksamhet bedöms ge upphov till följande miljöpåverkan: Grumling av vattenmassan vid muddring och utfyllnad Förorening av vattenmassan och spridning av förorening vid muddring och utfyllnad samt över tid genom utlakning från fyllnadsmassor. Erosion och spridning av förorenade partiklar från utfyllnadsområdet. Påverkan på bottenfauna vid utfyllnad och muddring Buller från transporter och anläggningsarbete samt och utsläpp till luft Nedan redovisas de olika miljöaspekternas förutsättningar samt förväntad miljöpåverkan till följd av planerad vattenverksamhet. 11 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 8.1 Recipientens hydrologiska förhållanden och miljökvalitsnormer för ytvatten 8.1.1 Förutsättningar Kallholmsfjärden är en utpräglad havsvik vid Skellefteälvens utlopp till Bottenviken. Kallholmsfjärden kommunicerar med Skellefteälven via Sörfjärden och Kurjoviken samt via Kejsar Ludvigs Kanal. Vattenomsättningen i Kallholmsfjärden påverkas i huvudsak av vinddriven strömning och vattenståndsvariationer i Bottenviken. Vid högvatten sker en inströmning av havsvatten i Kallholmsfjärden, utströmning sker vid lågvatten. Differens mellan högsta och lägsta vattenstånd är år 2014 uppmätt till 271 cm. Uppmätta nivåer visar stor variation, generellt tenderar havsvattenståndet att vara lägre under vår och möjligen tidig höst. Det är inte ovanligt med så kallade vattensprång under höst och vinter. Vattensprång beskriver ett hastigt höjt havsvattenstånd, ofta i samband med djupa lågtryck i kombination med kraftig vind. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Både Kallholmsfjärden, i VISS benämnt Skelleftehamnsfjärden, (SE644070211650) och Skelleftebukten (SE643820-212260) i riktning mot Bottenviken är vattenförekomster enligt Vattenmyndighetens databas, VISS. Den ekologiska potentialen i Kallholmsfjärden (Skelleftehamnsfjärden) har klassificerats till dålig av Vattenmyndigheten som har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk potential med tidsfrist till 2021. Kallholmsfjärden bedömdes ej uppnå god kemisk ytvattenstatus med anledning av att miljökvalitetsnormen för tributyltenn-föreningar, bly, nickel, hexaklorbensen, kadmium och bromerad difenyleter (PBDE) överskrids i denna ytvattenförekomst. Fjärden omfattas av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus. Den ekologiska potentialen i Skelleftebukten har klassificerats till måttlig med tidsfrist till 2021. Den kemiska statusen uppnår ej god status med anledning av halterna nickel, bly och kadmium. Skelleftebukten omfattas av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus. Bedömningen om kemisk status är gjord utifrån en preliminär påverkansanalys och resultat från provtagningar. I sedimentundersökningen år 2003 återfanns Hg, Cd, Ni och Pb i halter som överstiger säkerhetsgränsen enligt OSPAR1 samt TBT i mycket hög halt enligt Norska bedömningsgrunder. De abborrar som analyserades 2007 innehöll också mycket hög halt Cd, Pb, HCB samt hög halt PBDE (bromerande flamskyddsmedel, bedömt av Naturhistoriska riksmuseet) [Länsstyrelsen i Västerbotten, 2009]. Sammantaget kan sägas att metallhalterna i sediment såväl som biota i både Skelleftehamnsfjärden och Skelleftebukten tydligt visar att metallutsläppen till vatten har varit omfattande under lång tid. 1 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Oslo-Paris kommissionen 12 av 22 8.1.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder De planerade åtgärderna kommer att medföra grumling av vattenmassan i delar av Kallholmsfjärden. Omfattningen av grumlingen varierar beroende på vilken metod för muddring som används och muddringens slutliga omfattning i tillståndsansökan, MKB och inte minst vid utförandet. Förutsättningarna för muddringen och verksamhetens påverkan på vattenförhållandena i recipienten kommer att utredas vidare i kommande MKB. För att minimera risken för spridning av grumling kan grumlingsminskande åtgärder finnas i beredskap t.ex geotextil eller andra grumlingsbarriärer. Det slutliga valet av metod påverkar också graden av grumling. För bedömning av risk för förorening av vattenmassan se avsnitt 8.3 föroreningar i sediment. 8.2 Fisk 8.2.1 Förutsättningar Skellefteåkusten är utpekad som riksintresse för yrkesfiske. Området utgör enligt Havs- och vattenmyndigheten fångstområde för lax, sik och andra sötvattensarter. Fiske med fasta redskap efter havsöring och lax bedrivs under vår, sommar och höst i Skellefteälvens mynning. Lekvandring av fisk pågår från havet till Skellefteälven under större delen av året. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Lax och öring har sin lekvandringsperiod under sommarmånaderna, sikens lekvandring är koncentrerad till perioden augusti – september, lake under november – januari och vårlekande arter som abborre och gädda under maj – juni. Det bedöms inte förekomma lekområden för abborre, andra sötvattensarter eller kustlekande sik i det planerade utfyllnadsområdet. Detta grundar sig på att området sedan länge är påverkat av industriverksamhet och att strandzonen varken är naturlig eller lämplig som lekbotten. I Intersik-projektet visade sig förekomst-tätheten av sikyngel vara störst på grunda sandstränder, som hade sandvallar. På öppna fjärdar fångades inga yngel. 8.2.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder De planerade åtgärderna bedöms inte påverka fisk som genomför sin lekvandring upp i Skellefteälven och på så sätt kommer inte heller yrkesfisket efter havsöring och lax att påverkas av arbetena. Inget övrigt yrkesfiske bedöms påverkas av de planerade arbetena. Eftersom huvuddelen av anläggningsarbetena förväntas utföras under den isfria delen av året bedöms vattenarbetena inte heller påverka isfisket i Kallholmsfjärden. Varken muddrings- eller utfyllnadsområdet bedöms utgöra något lek- eller uppväxtområde för fisk varför arbetena inte påverka lekande fisk. För grumling se avsnitt 8.1.2. Ingen bottenfaunaundersökning har utförts i planlagt område. 13 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 8.3 Spridning från sediment 8.3.1 Förutsättningar Botten vid området som omfattas av planerad vattenverksamhet har under många år påverkats av hamnens- och närliggande industriers verksamhet som t.ex. Rönnskärsverkens smältverk och nuvarande Kuusakoski fragmenteringsanläggning. Diffus spridning av metaller från industriella verksamheter har skett under lång tid i området vilket resulterat i generellt förhöjda halter av metaller. Inne i fjärden finns områden med ackumulationsbottnar där sediment fastläggs i hög grad. På grund av landhöjning blir inloppet till hamnen allt grundare varvid båtarna rör upp ytsediment som grumlar fjärden och föroreningarna sprids. Föroreningshalterna i sediment har undersökts i ett flertal olika studier. Anläggandet av sprängstensvallen fordrar av stabilitetsskäl att lösa sediment först muddras bort. Muddermassorna kan med fördel placeras innanför invallningen under övriga fyllnadsmassor eller i egen invallning/ cell. Enligt en undersökning av Umeå universitet har dioxin påvisats i sedimenten vid Kallholmsfjärden med en total halt av 1 300 ng/kg sediment (Umeå Universitet 2009). o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx I en undersökning utförd av Sweco 2005 analyserades ytliga sediment i fem punkter i Kallholmsfjärden. Resultaten visar att det finns kraftigt förhöjda halter av arsenik, bly, kadmium, koppar, kvicksilver och zink i sedimenten medan halterna av krom och nickel ligger i nivå med förindustriella värden. WSP utförde 2014 undersökningar av bottensediment i ett område lokaliserat omedelbart väster om planerad vattenverksamhet. I undersökningen av utfyllnadsområdet analyserades ytliga sediment i 11 punkter. Generellt förekommer halter av arsenik, kadmium, koppar, kvicksilver, bly och zink i flera av provpunkterna i nivåer som riskerar att påverka omgivande miljö. Tennorganiska föreningar har analyserats i ett prov och halten TBT på 31,7 μg/kg TS överskrider norska effektbaserade jämförvärden med risk för omfattande akuttoxiska effekter med ca 1000 gånger. Dioxin har analyserats i ett prov. Halten på 12 resp 14 ng/kg TEQ (lower och upper) är i nivå med bakgrundshalter. PAH har analyserats i två prov och inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns har detekterades. PCB-7 har analyserats i ett prov med en halt på 0,012 mg/kg TS. Halten ligger inom det intervall där man inte sett någon risk för toxiska effekter på vattenlevande djur (enligt norska effektbaserade jämförvärden). 14 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 8.3.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder 8.3.2.1 I samband med muddring Utförda och planerade undersökningar av sedimentet kommer utgöra underlag för bedömning av miljöpåverkan och dimensionering av skyddsåtgärder. De förhållanden som föreligger (såsom sedimentets konsistens, mäktighet, innehåll av organiskt material, osv) avgör hur muddringen kan bedrivas. Muddring kan ske genom schakt eller sugmuddring. Tunnare skikt av förorenat sediment kan även avlägsnas mha frysmuddring. Med samtliga metoder väntas viss grumling uppstå och därmed risk för spridning av sediment och förorening från sediment till vatten. Beroende på muddringsbehov kan skyddsåtgärder som grumlingsbegränsande siltgardiner och tätslutande skopa användas för att minimera spridning av sediment. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 8.3.2.2 Vid hantering av muddermassor Muddermassor kommer att hanteras på plats och läggas innanför invallningen, under lägsta lågvattenyta och ej blandat med andra massor. Genom att placera muddermassorna under lägsta lågvattenyta minimeras genomströmning av grundvatten och risken för exponering för luft elimineras. Därmed reduceras risk för mobilisering och transport av föroreningar via grundvattenströmning i området. Invallningen som avgränsar utfyllnadsområdet konstrueras så att inverkan av varierande havsvattenstånd i minsta möjliga mån påverkar grundvattennivån i utfyllnaden. Kommande utredningar på sedimentet kommer avgöra var och hur muddermassorna kan användas. Till exempel kan massorna användas för utfyllnad i separat ficka/etapp alternativt i botten på en ficka/etapp som därefter täcks med ett partikelavskiljande skikt och järnsand. Laktester och beräkningar på sediment från området omedelbart väster om planerad verksamhet indikerar att löslighet och transport av metaller som förekommer i sedimenten bedöms som ringa (WSP 2013). Sedimentet kan antas ha liknande sammansättning och föroreningshåll i området för planerade åtgärder. Därför bedöms spridning av metaller från muddermassorna innanför vallen till vatten kunna bli ringa. Sedimentens beskaffenhet och föroreningsinnehåll kommer undersökas vidare som underlag för val av placering, hanteringsmetod av muddermassorna samt bedömning av miljöpåverkan. 8.4 Järnsand som konstruktionsmaterial 8.4.1 Förutsättningar 8.4.1.1 Bolidens järnsand Anrikad kopparmalm, så kallad kopparslig, används som råvara vid Rönnskärsverken. Vid kopparframställningen tillsätts kvarts som slaggbildare. Kvartsen förenar sig med järnet i kopparsligen och bildar kopparslagg som efter att ha renats från dess zink- och blyinnehåll granuleras till järnsand. 15 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Järnsand består till största delen av silikater och oxider. Vanligast förekommande ämne är Fe (FeO 45%), Si (SiO2 38%), Al (Al2O3 5%), och Ca (CaO 3%). Av spårämnena återfinns Zn (13 g/kg), S (6 g/kg), Cu (5 g/kg), Cr (1,6 g/kg) och Mo (2,8 g/kg) i högst koncentrationer. (Boliden 2002 – Borell, M., Boliden Järnsand/Fayalit. PM 2002-05-22). I sanden ligger 90 % av partiklarna i fraktionen 0,25-3 mm med materialet har en hydraulisk konduktivitet på 4-5 10–6 m/s. Dess högsta torrdensitet ligger mellan 1,8-2 g/cm3 medan skrymdensiteten är ca 1,6 g/cm3. Järnsandens kvalité har undersökts regelbundet av Boliden under de senaste decennierna. Materialet har främst analyserats avseende dess ämnessammansättning där resultatserien börjar på 60-talet samt dess lakningsegenskaper med början på 80-talet. Försök i större skala har gjorts bl.a. med byggnation av testvägar i Björsbyn (utanför Luleå) och Erikslid (i Skellefteå). Studierna har syftat främst att undersöka materialet för anläggningsändamål i vägbyggnation. Vid sidan av dess geotekniska egenskaper som hållfasthet, tjälegenskaper, osv har även utlakning av spårämnen i anslutning till test områdena studerats. 8.4.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 8.4.2.1 Användning och spridningsvägar I den tilltänkta användningen kommer järnsanden att läggas bakom en invallning. Största delar av sanden kommer att hamna under vattenytan medan det övre skiktet kommer att ligga ovanför havsnivån. För att kunna bedöma miljöeffekten av den tilltänkta konstruktionen har Kemakta (2015) utfört en utredning med syfte att bedöma vilka effekter användning av järnsand i anslutning till havet kan innebära. I utredningen togs en konceptuell modell fram för att identifiera vilka spridningsvägar som kan vara aktuella och bedöma vilket läckage som kan uppkomma från anläggningen. De främsta vattenflödena genom konstruktionen uppkommer på grund av: Grundvattenströmning från landområden in i konstruktionen Infiltration av nederbörd genom den asfalterade hamnplanen Variationer i havsnivån som leder till att vatten ”pumpas” in i och ut från anläggningen samt extrem högt vattenstånd där havsvatten strömmar in över valens tätskikt Spridning av föreningar till havet kan ske på grund av i) transport av lakvatten från konstruktionen ii) diffusion av lösta ämnen i vattnet och iii) erosion av finpartiklar. 16 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Figur 6 Konceptuell modell beskrivande vattenflöden och spridningsvägar från utfyllnaden med järnsand (Kemakta 2015). I Kemaktas modell antogs järnsanden ligga under grundvattenyta. Två olika hydraulisk konduktivitet genom invallningens tätskikt har använts. Fall 1: Fall 2: Bra barriärer. En konstruktion med väl fungerande asfaltstäckning och tätskikt (X= 1 m, K=10-9 m/s). Nuvarande havsnivå antas gälla. Mindre bra barriärer. En konstruktion med sämre asfaltstäckning och tätskikt (X= 1 m, K=10-7 m/s). En förhöjd havsvattennivå med 0,1 m. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Modellen visade att grundvattenflödet från landområdet är det största bidraget till vattengenomströmning i konstruktionen. Vid anläggning av ett bra tätskikt blir övriga bidrag förhållandesvis små och det totala inflödet beräknades till 5 500 m3/år. Infiltration och inflöden på grund av nivåvariationer i havet blir väsentliga om tätskiktet har högre konduktivitet och asfalttäckningen har lägre kvalitet vilket resulterade i ett inflöde nästan dubbel så högt som i fall 1. 8.4.2.2 Bedömning av lakningsegenskaper Olika mekanismer och kemiska processer kommer att påverka materialet. Därför har olika laktester med syfte att efterlikna dessa förhållanden använts med syfte att bättre förstå och kunna prediktera vilken utlakning som kan förväntas ske från konstruktionen: - Standardiserade skakförsök motsvarande compliance batch leaching test (NT ENVIRON 005 eller SIS-EN 12457-2) är utvecklat för att kontrollera att ett material eller avfall bibehåller sina lakningsegenskaper. Mängden utlakade ämnen beräknas vid en L/S-kvot av 2 och 10 (Liquid/Solid). Test sker under 24 timmar, med krossat material (<4 mm) och i destillerat vatten. Testet motsvarar tippning av järnsand i lagunen. 17 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 - Kolon- eller perkolationstest där vattnet perkolerar under ca 1 månad genom materialet vilket motsvarar transport av grundvatten i materialet. Tillgänglighetstest är en uppskattning av den högsta mängd förorening som förväntas frigöras vid oxiderande förhållanden och lägre pH. pH-stat lakning vid olika pH som visar hur utlakning sker vid varierande pH-förhållanden. Dessa tester kallas för statiska och syftar att frigöra (laka ut) föroreningarna som finns adsorberade och i materialet. Långsamma processer som mineralisering, vittring, mikrobiologiska processer, oxidation eller reduktionsprocesser beaktas inte under dessa tester. 8.4.2.3 Läckage och halttillskott i Kallholmsfjärden Lakbarheten hos järnsanden har främst undersökts med hjälp av skatester. under sommaren 2015 har kompletterande pH-stat lakning, oxiderande tillgänglighet test och lakning i havsvatten utförts för att karakterisera järnsanden och undersöka dess lakningsegenskaper under andra förhållande. Resultaten från dessa tester kommer att utvärderas och metalläckaget som beräknats från tidigare skaktester kommer att revideras av Kemakta. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Tabell 1 Beräknat halttillskott i Kallholmsfjärden på grund av utfyllnader med 1 Mton järnsand för fall 1 (Bra barriärer) och fall 2 (mindre bra barriärer). Som jämförelse redovisas också uppmätta halter i Kallholmsfjärden i dagsläget (Tyrens 2015). As Cd Cr Cu Ni Fall 1 Haltökning (µg/l) 0,00051 0,00004 0,00001 0,0080 0,0066 Fall 2 Haltökning (µg/l) 0,00088 0,00006 0,00002 0,014 0,011 1,334 0,14 Halt i Kallholmsfjärden (µg/l) 2,22 2,03 1,01 Pb Sb Zn 0,0002 0,0017 0,015 0,00033 0,003 0,025 0,31 33,4 Den preliminära bedömningen som gjorts utifrån resultaten från modellering visar på att metallbelastningen till Kallholmsfjärdenkan förväntas bli mellan 10-40 kg per metall för Cu, Ni och Zn och mellan en till tre storleksordningar mindre för As, Cd, Cr, Pb och Sb. En preliminär bedömning visar att havsvatten som lakningsvätska inte leder till stora förändringar avseende mobilitet av de undersökta ämnena. Modellen kommer att uppdateras när resultaten från de senaste lakförsöken har utvärderats. Beräknade haltökningar i fjärden kommer att jämföras med halten som förekommer i vattnet idag. 18 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 Vilka halter som kommer att uppkomma i recipienten, Kallholmsfjärden styrs av: 1. hur mycket vatten som passerar genom konstruktionen (utlakning) konstruktionen kan anpassas för att minska vattentranporten genom järnsanden. Att helt hindra vattentranporten genom sanden är dock inte ekonomiskt rimligt. Kemakta bedömde att flödena som använts var överskattade och att den verkliga belastningen blir sannolikt lägre. 2. vattenombytet i fjärden - i bedömningen antog Kemakta en omsättningstid på ca 4 dygn för hela fjärden baserat på SMHIs beräkningar (SMHI 2015). Detta är ett medelvärde och omsättningen kommer att bli lägre i vissa avsnörda delar av viken. För att kunna bedöma vilken påverkan konstruktionen och fyllnadsmaterialen kan förväntas ha på fjärden behöver även hänsyn tas till att järnsand kommer att finnas dränerat under hamnplanen. I scenariot som använts för modellering har järnsanden antagits ligga under grundvattennivå. I nuvarande planer kommer järnsand att användas även ovanför grundvattenytan. Närmast grundvattenytan kommer vattennivån att pendla pga havsnivåvariationer och sanden kommer att utsättas för torr/våt-cykler. Lakningsegenskaperna i denna varierande miljö kommer att utvärderas närmare i MKB. Kemaktas preliminära beräkningar visar att användning av 1 Miljon ton järnsand vid byggnation i hamnbassängen leder till ett måttligt läckage av metaller till Kallholmsfjärden och att det beräknade halttillskottet är lågt i förhållande till de halter av föroreningar som mätts upp i fjärden. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx 8.5 Transporter och utsläpp till luft 8.5.1 Förutsättningar Transporterna av järnsand kommer sannolikt att gå med lastbil från Rönnskärsverken på väg 372 och sedan in på Näsuddsvägen. Antalet transporter till och från utfyllnadsområdet kommer under genomförandetiden att vara stort och under perioder intensivt längs denna sträcka. Antal transporter som kommer trafikera sträckan kommer att framgå i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 8.5.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder Under förutsättning att anläggningsmaterial för invallning och utfyllnad blir tillgängliga i hamnens närområde, vilket är fallet med järnsand, bedöms trafikbelastningen på väg 372 genom Skelleftehamn bli begränsad. Det är i dagsläget oklart varifrån krossmassor till vallbyggnation ska tas ifrån. Påverkan från ökade transporter är tillfällig under pågående entreprenad. 19 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 8.6 Buller 8.6.1 Förutsättningar Under entreprenaden kommer buller att uppstå från transporter till och från arbetsområdet, från maskiner och mudderverk i arbetsområdet och vid hantering av anläggningsmaterialet. De transporter som kommer trafikera Näsuddsvägen leder på några platser mindre än ca 50 meter från bostadshus. Då transporterna av material troligen kommer utföras intensivt under vissa perioder kommer även bullernivåerna att vara koncentrerade till dessa perioderna. 8.6.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder Aktiviteter som ger upphov till mest buller kommer att förläggas under dagtid. Störningar kan uppkomma under byggtiden för boende utmed transportvägen 8.7 Friluftsliv 8.7.1 Förutsättningar I den fördjupade översiktsplanen finns två områden av intresse för rekreation och friluftsliv. Strandpromenad och småbåtshamn vid Kurjoviken och kanalen mellan handelshamnen och Rönnskär (Kejsar Ludvigs kanal). Kejsar Ludvigs kanal nyttjas för fritidsbåtstrafik mot kusten och skärgården norr om Näsudden. Kanalen/farleden innebär kortare gångtid och möjlighet att i större utsträckning segla inomskärs. Kurjoviken har stor betydelse för småbåtstrafiken då den ligger i anslutning till bebyggelse med gångavstånd till hamnen. Viken ligger väl skyddad från det öppna havet. Flera båtklubbar har sin verksamhet där. o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx I Kurjoviken finns ett stationärt fiskbestånd bestående av abborre, gädda och mört. Längst in i Kallholmsfjärden förekommer vinterfiske från is. Där finns framför allt gott om sik vintertid. Metallhalten i siken har kontrollerats vid ett tillfälle. Då innehöll den inte några höga halter av någon förorening, sannolikt beroende på att sik av ätbar storlek inte är stationär i fjärden. 8.7.2 Miljöpåverkan och skyddsåtgärder Under entreprenadtiden kommer såväl land- som sjöområdet att vara vältrafikerat. Trafiken bedöms dock inte medföra några restriktioner vad gäller inoch utpassage från Kurjoviken eller Kejsar Ludvigs kanal. Grumlingen till följd av vattenarbetena bedöms på grund av avståndet inte påverka småbåtshamnar i Kurjoviken och Killingörviken. Eftersom huvuddelen av anläggningsarbetena förväntas utföras under den isfria delen av året bedöms vattenarbetena inte påverka isfisket i Kallholmsfjärden. 20 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 8.8 Naturmiljö Naturmiljön inom det direkt berörda markområdet har inga speciella naturvärden. Området är planlagt som industrimark. Bottenfauna kommer att försvinna i det område där invallning och utfyllnad planeras. Platsen bedöms inte ha ett särskilt rikt djurliv varför bortfallet av bottenfaunans livsrum i sin helhet i kustområdet bedöms ringa. 8.9 Landskapsbild Utfyllnaden sker inom område som är exploaterat av industriell verksamhet, varför bedömningen är att utfyllnadsområdet medför ringa påverkan på landskapsbilden. Utfyllnaden möjliggör etablering av nya hamnrelaterade verksamheter vilka kompletterar det industripräglade landskapet. 8.10 Kulturmiljö I området finns enligt Riksantikvarieämbetet inte några kända fornlämningar eller område för kulturmiljövård. Utfyllnad sker inom område som är exploaterat och påverkat av industriell verksamhet, varför bedömningen är att utfyllnadsområdet medför ringa påverkan på kulturmiljö. 8.11 Enskilda intressen Rönnskärsverken har ett vattenintag i Kallholmsfjärdens östra ände. Grumling av vattenmassan vid muddring och utfyllnad kan ge störningar i funktionen på Rönnskärsverkens kylsystem. För att motverka sådana störningar kan en siltgardin/siltskärm anläggas framför vattenintaget. 9. Planerade undersökningar och fortsatt arbete o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Utöver det underlagsmaterial som finns tillgängligt planeras att inom projektet genomföras följande kompletterande utredningar och undersökningar: Geotekniska undersökningar Undersökningar av bottensediment Utvärdering av nya laktester med havsvatten samt värdering av konceptuell spridningsmodell 21 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795 10. Källor Naturvårdsverket, Miljöeffekter vid muddring och dumpning. Rapport 5999, 2009 Umeå universitet. Dioxiner i Nordmalingsfjärden och Kallholmsfjärden. 2009. Sweco. Skellefteå kommun. Sedimentprovtagning Skellefteå hamn. 2005-02-13. WSP. PM Miljöteknisk undersökning av sediment vid ny hamnyta. 2013-03-04. Tyréns, Samrådsunderlag, Utbyggnad av Skellefteå hamn genom utfyllnad i hamnbassängen och användning av järnsand för anläggningsändamål, 2015-0424 Borell, M. (2002). Boliden Järnsand/Fayalit. Boliden - PM 2002-05-22. Kemakta (2015). Användning av järnsand vid byggande i hamnbassängen i Skelleftehamn. Kemakta AR 2015-19. SMHI, 2015. SMHI Vattenwebb, Data för vattenförekomst SE644070-211650. http://vattenwebb.smhi.se/ o:\ume1\sby\2015\1320014795\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag 2015-08-20.docx Tyrens (2015). Utbyggnad av Skellefteå hamn - samrådsunderlag 22 av 22 Samrådsunderlag Unr 1320014795
© Copyright 2024