Marknadsrapport får- och lammkött
juni 2015
 Sveriges självförsörjning av får- och lammkött hamnade för första gången
på en fjärdedel första kvartalet 2015.
 Ökningar av såväl produktionen och förbrukningen som handeln i båda
riktningar kan konstateras 2014 och första kvartalet 2015.
 Antalet får och företag med får ökade 2014.
Enheten för handel och marknad
Författare
Karin Lindow
Åsa Lannhard Öberg
Foto:
freeimages.com
Dnr
Sammanfattning
Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med drygt 4 procent 2014 och med 6,5
procent första kvartalet 2015. Samtidigt ökade handeln i båda riktningarna och
förbrukningen steg.
Den svenska marknadsandelen fortsatte dock att minska både 2014 och första kvartalet
2015 och andelen är nu nere på rekordlåga 25,4 procent.
Antalet företag med får samt antalet får har minskat under de senaste åren, men vände
istället uppåt under 2014. Antalet företag ökade med en procent till 8 951 och antalet får
ökade med två procent till 588 757. Slakten av får ökade i antal, och det tillkom tre
slakterier med en slakt under 5 000 får. Antalet förprövade stallplatser halverades från
12 300 till 7100 under 2014. Tidigare har det varit ett flerårigt mönster med ökade och
minskade förprövningar vartannat år men under 2014 minskade förprövningarna
markant istället för att öka.
Importen koncentreras till färskt och fryst fårkött medan importen av saltat, torkat, rökt,
värmebehandlat och övrigt bearbetat fårkött är i princip obefintlig. Importen 2014 var
störst från Nya Zeeland med Irland och Nederländerna på andra och tredje plats.
Det svenska avräkningspriset följer den vanliga priscykeln men på något högre nivå än
tidigare år.
EU:s marknad för fårkött fortsätter att ha en ganska stillsam utveckling och den
genomsnittliga förbrukningen per capita ligger bara marginellt över den svenska
förbrukningen.
Innehåll
1
Den svenska marknaden ............................................................................................................ 1
1.1
Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt ....................................................................... 1
1.2
Årlig förbrukning per köttslag och person ........................................................................... 2
1.3
Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg ............................................................. 3
1.4
Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni ..................................................................... 4
1.5
Företag med får enligt lantbruksregistret ............................................................................. 5
1.6
Slaktade får vid slakteri........................................................................................................ 6
1.7
Slakterier med godkänd slakt av får ..................................................................................... 6
1.8
Användning av antibiotika till djur inom EU....................................................................... 7
1.9
Förprövade stallplatser för får och getter ............................................................................. 8
1.10 Förprövade stallavdelningar för får och getter ..................................................................... 8
1.11 Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton produktvikt ..................................... 9
1.12 Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt ......................................................... 9
1.13 Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt .................................................... 10
1.14 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt .............................................. 11
1.15 Svenska avräkningspriser för lamm ................................................................................... 12
2
EU- och världsmarknaden ...................................................................................................... 13
2.1
Marknadsbalans får och get EU-28 .................................................................................... 13
2.2
Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt .................................................................................... 14
2.3
EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt ............................................................... 14
2.4
EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt ............................................................... 15
2.5
EU:s handelsbalans för får- och getkött ............................................................................. 15
1
Den svenska marknaden
1.1
Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt
Den svenska marknadsbalansen för fårkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod.
För fårkött finns en serie ända tillbaka till 1994. Balansen jämför produktion med handel och dessutom
beräknas en svensk förbrukning av fårkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln
räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges.
Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således
åtgången av slaktade får inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen
är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad.
Balansen visar att produktionen av fårkött ökat över perioden som omfattas även om minskad produktion
kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år med undantag för 2010. Den totala
förbrukningen har stigit liksom förbrukningen per person och år, men trots detta är fårkött alltjämt ett
marginellt köttslag i svenskarnas diet. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio
åren. Under 2014 ökade såväl produktion som handel i båda riktningarna och utvecklingen av likvärdig
första kvartalet 2015.
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Skillnad 13/14
2014 jan-mars
2015 jan-mars
Skillnad 14/15
Produktion Import
4 067
4 205
4 603
4 630
5 063
4 993
5 068
5 030
4 890
5 090
4,1%
930
990
6,5%
6 573
7 619
7 673
8 531
9 768
8 205
9 367
9 897
10 721
11 532
7,6%
2 634
3 105
17,9%
Export
Förbrukning
Svensk andel av
förbrukningen
Förbrukning
kg/person
475
391
493
495
246
226
202
196
204
370
81,3%
74
195
164,2%
10 165
11 433
11 784
12 666
14 585
12 972
14 233
14 731
15 406
16 251
5,5%
3 490
3 900
11,7%
40,0%
36,8%
39,1%
36,6%
34,7%
38,5%
35,6%
34,1%
31,7%
31,3%
-1,3%
26,6%
25,4%
-1,3%
1,1
1,3
1,3
1,4
1,6
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
4,4%
Not: Förbrukningen av fårkött i Sverige är framräknad som produktion + import – export.
Källa: Jordbruksverket och SCB
1
1.2
Årlig förbrukning per köttslag och person
Förbrukningen av kött är ett mått som visar hur många kilo djur som går in i köttproduktionen. Därefter
sker förluster i livsmedelskedjan såsom att ben och andra delar av djuret som vi inte äter tas bort, det blir
också svinn vid styckning, i butik, tillagning och slängd mat. Förbrukningen per capita är alltså ett mått
som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör dock regelbundna
undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört
med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,5 kg per person och år så ligger konsumtionen
snarare kring 50-55 kg per person och år. Förbrukningen är ändå ett mått som visar hur vår konsumtion
utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats.
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övrigt kött 4,4
4,4
4,3
4,3
4,3
4,2
3,9
3,8
3,9
3,9
4,0
3,8
3,6
3,4
3,4
Lammkött
0,9
1,0
1,0
1,0
0,9
1,1
1,3
1,3
1,4
1,6
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
Fågelkött
12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4
Nötkött
22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9
Griskött
35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1
Totalt
76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87,5
Källa: Jordbruksverket och SCB
2
0
Total förbrukning per capuita
Förbrukning per capita
Av de namngivna köttslagen nedan är får- och lammkött det köttslag som förbrukas (och därmed även
konsumeras) i minst utsträckning, och det är framför allt fågelkött som drivit förbrukningsökningen för
kött totalt under den aktuella perioden.
1.3
Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg
NÖT
GRIS
FÅGEL
LAMM
ÄGG
120%
104%
100% 102%
93%
80% 91%
60%
86%
69%
65%
71%
52%
40%
31%
20%
0%
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
3
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
Källa: Jordbruksverket och SCB
1.4
Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni
Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige
och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten
ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock
baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år.
Antalet får har ökat med 45 procent sedan 1981 men efter toppnoteringen 2011 har antalet får, liksom
antalet företag med får, fallit tillbaka något.
baggar och tackor
lamm
700
1 000-tal djur
600
500
400
300
200
100
0
Djurslag
Baggar och tackor
Lamm
Summa får
2010
273 126
291 796
564 922
2011
296 712
325 999
622 711
2012
296 685
313 849
610 534
Källa: Jordbruksverket
4
2013
285 520
291 249
576 769
2014
287 303
301 454
588 757
1.5
Företag med får enligt lantbruksregistret
Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en ökning från 2005 till
2014, även om företagsantalet sjunkit sedan toppen 2011. Kriteriet för att hamna i statistiken är att
producenten har minst 20 får. Dock räknas producenter som har färre får än detta tröskelvärde också som
producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat
djurslag.
10 000
9 000
8 000
Antal företag med får
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Företag med får 7 639 7 646 7 653 7 834 8 014 8 228 8 443 8 657 9 449 9 263 8 869 8 951
Not: För åren 2004, 2005, 2008 och 2009 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats.
Källa: Jordbruksverket
5
1.6
Slaktade får vid slakteri
Slakten av får följer i stort utvecklingen av djurantalet, så även här kan en toppnotering konstateras 2011.
300,0
250,0
Tusen slaktade får
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tusental slaktade får 192,1 193,2 206,0 212,9 231,0 234,8 255,1 254,6 261,6 260,2 252,9 257,8
Källa: Jordbruksverket
1.7
Slakterier med godkänd slakt av får
Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än 2 500 får per år. I grafen nedan
har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av 1-4 999 får. De större
slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden,
medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste fem åren.
Slakterier med 1-4999 slaktade får
Slakterier med >4900 slaktade får
90
80
70
Antal slakterier
60
50
40
30
20
10
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Slakterier med >4900 slaktade får
8
8
8
9
8
8
7
7
7
7
7
Slakterier med 1-4999 slaktade får
39
39
41
39
40
43
52
55
68
72
75
Källa: Jordbruksverket
6
1.8
Användning av antibiotika till djur inom EU
På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt.
Sverige var år 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos
djur, och var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens
påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd
och hygien.
Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige
jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i
de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda
EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder,
däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade
med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med
6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade
markant till en tredjeplats.
I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott
hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs
bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen
i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som
riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för
antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är
bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I
Sverige är motsvarande siffra knappt 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det
viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med
målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015. Grafen nedan visar användningen
av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU.
400
Mg per kg skattad vikt
350
300
250
200
2011
2012
150
100
50
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten
7
Österrike
Ungern
Tyskland
Tjeckien
Sverige
Storbrit.
Spanien
Slovenien
Slovakien
Portugal
Polen
Nederl.
Litauen
Lettland
Italien
Irland
Frankrike
Finland
Estland
Danmark
Cypern
Bulgarien
Belgien
0
1.9
Förprövade stallplatser för får och getter
Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av
antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor.
Det kan ändå hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering. Grafen nedan
visar det totala antalet nya stallplatser för får och getter enligt förprövningsstatistiken. Antalet
förprövningar, och därmed även investeringsviljan, minskade kraftigt under 2014.
20 000
18 000
Antal djurplatser
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2005
Antal får/getter 17 696
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
15 257
16 918
19 088
12 563
15 953
12 926
15 811
12 263
7 106
Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen
1.10 Förprövade stallavdelningar för får och getter
200
180
Antal stallavdelningar
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Avdelningar får/getter
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
132
143
143
162
135
179
173
171
129
95
Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen
8
1.11 Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton
produktvikt
Nedan följer ett antal grafer och tabeller över den svenska handeln med fårkött med tredje land. Till
skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna
rapport så visar nedanstående material handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt.
Importen av fårkött ökade under årets första kvartal, liksom under 2014. När det gäller landfördelningen
så ökade importen 2014 från Nya Zeeland och Nederländerna medan den minskade från Irland.
10 000
9 000
ton produktvikt
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Bearbetade produkter
2011
19
2012
75
2013
15
2014
14
2014-Q1 2015-Q1
11
2
Färskt/fryst benfritt
2 348
2 588
3 025
3 390
783
945
Färskt/fryst med ben
5 428
5 484
5 657
5 863
1 314
1527
Källa: Jordbruksverket och SCB
1.12 Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt
(ton produktvikt)
020410
020421
020422
020423
020430
020441
020442
020443
Färska lammslaktkroppar
Färska fårslaktkroppar
Färskt fårkött med ben
Färskt benfritt fårkött
Frysta lammslaktkroppar
Frysta fårslaktkroppar
Frysta styckningsdelar, ben
Fryst benfritt kött
SUMMA:
2011
2012
2013
2014
2014Q1
2015Q1
15/14,
%
1 204
15
481
368
384
17
3 327
1 980
7 776
1 359
1
529
618
271
1
3 323
1 970
8 072
1 605
15
616
1 088
316
18
3 089
1 935
8 682
1 574
0
627
1 461
289
8
3 364
1 929
9 252
425
0
87
241
54
1
747
544
2 099
353
0
117
445
56
4
996
500
2 471
-17%
Källa: Jordbruksverket och SCB
9
34%
85%
4%
300%
33%
-8%
18%
1.13 Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt
Import av får-/getkött 2013
kn-nummer 0204
Import av får-/getkött 2014
kn-nummer 0204
9%
10%
11%
24%
Nya Zeeland
9%
26%
Irland
Irland
Nederländerna
Tyskland
10%
Nederländerna
9%
Tyskland
Belgien
Belgien
Övriga
17%
29%
(ton)
2013
2014
Nya Zeeland
Irland
Nederländerna
Tyskland
Belgien
Övriga
2 068
2 562
1 476
858
944
776
2 368
2 350
1 916
865
803
954
Nya Zeeland
Övriga
21%
Källa: Jordbruksverket och SCB
10
25%
1.14 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt
Exporten av fårkött ökade kraftigt både 2014 och det första kvartalet 2015 och det främst benfritt kött till
Danmark och Finland som ökat. Den svenska exporten av får- och lammkött är emellertid mycket liten
och utöver dessa två destinationer finns endast en liten export till Norge.
300
250
ton produktvikt
200
150
100
50
0
2011
2012
2013
2014
Bearbetade produkter
28
24
19
7
4
0
Färskt/fryst benfritt
Färskt/fryst med ben
65
74
80
174
35
106
56
41
46
71
10
18
Källa: Jordbruksverket och SCB
11
2014-Q1 2015-Q1
1.15 Svenska avräkningspriser för lamm
Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för
marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från
slakteriföretag med en produktion över 50 ton lammkött per kalanderår. De prisnivåer som registrerats
under 2015 är något högre än de föregående åren. Förutom marknaden kan beräkningsmetoden påverka
prisnivån genom att slakterierna rapporterar grundnotering varje vecka varefter Jordbruksverket adderar
till ett schablontillägg för leverans- och transporttillägg. Ambitionen är att faktiska priser ska rapporteras
varje vecka, men så länge detta inte kan ordnas försöker Jordbruksverket uppdatera pristilläggen minst en
gång per år.
60
55
SEK/kg
50
45
40
35
30
25
20
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53
2011
2012
2013
Källa: Jordbruksverket
12
2014
2015
2
EU- och världsmarknaden
I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU- och världsmarknaden övergripande. På EU-kommissionens
hemsida finns mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och det finns även prognoser på
kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida publiceras olika typer av statistik som rör
världsmarknaden. De största exportörerna på världsmarknaden är Nya Zeeland och Australien, med EU
på tredje plats. På importsidan dominerar Kina och USA med EU på tredje plats.
2.1
Marknadsbalans får och get EU-28
EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka svagt kommande två år. Även importen
ökar samtidigt som exporten står stilla. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 2,5 kg/person och år.
För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12
procent går bort i värdekedjan från slakt till detaljhandel, konsumtionen i slaktad vikt multipliceras
således med 0,88. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och
0,88 för fågelkött.
1 000 ton slaktad vikt
2011
2012
2013
2014
2015 (f)
2016 (f)
Produktion (inkl handel med levande djur)
- varav import levande djur
- varav export levande djur
Import av kött
Export av kött
Totalkonsumtion
Konsumtion (kg/capita)*
Andel av total köttkonsumtion, %
Självförsörjningsgrad, %
956
0
22
222
15
1 163
2,0
2,8
84,1
921
0
27
190
25
1 086
1,9
2,6
87,2
910
0
34
200
36
1 073
1,9
2,6
87,9
898
0
36
188
32
1 053
1,8
2,5
88,7
901
0
37
189
33
1 057
1,8
2,5
88,6
905
0
37
191
33
1 064
1,8
2,5
88,5
*Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för fårkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,88.
Källa: EU-kommissionen
13
2.2
Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt
Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm väger 13 kg eller mer.
Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater. Under 2015 har
priserna för tunga lamm stigit inledningsvis, men sjunkit efter påsk. För lätta lamm har priserna sjunkit
säsongsmässigt sedan årsskiftet.
DE
ES
NL
SE
UK
EU
600
550
euro/100 kg
500
450
400
350
300
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: EU-kommissionen
2.3
EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt
2011
192 987
andel
(%)
82%
170 112
andel
(%)
85%
178 732
andel
(%)
84%
21 097
9%
17 631
9%
19 645
9%
Makedonien
3 054
1%
2 527
1%
2 666
Uruguay
4 974
2%
3 504
2%
Chile
5 317
Argentina
4 302
2%
3 226
2%
1 944
608
0%
Övriga
2 356
1%
Totalt
234 695
Nya Zeeland
Australien
Falkland
Förändring f.g.
år (%)
Källa: EU-kommissionen
2012
2013
2014
165 175
andel
(%)
82%
2015Q1
53 982
andel
(%)
87%
21 355
11%
5 322
9%
1%
2 484
1%
1 016
2%
3 264
2%
3 339
2%
823
1%
2%
3 983
2%
3 618
2%
185
0%
1%
1 115
1%
1 604
1%
178
0%
616
0%
740
0%
766
0%
168
0%
1 380
1%
1 605
1%
1 890
1%
138
0%
200 940
211 750
200 231
-14%
5%
-5%
14
61 812
2.4
EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt
2011
Libyen
3 469
andel
(%)
5%
28 694
andel
(%)
35%
49 631
andel
(%)
46%
52 798
andel
(%)
48%
Hong Kong
3 940
6%
12 452
15%
20 460
19%
17 332
16%
2 223
22%
Libanon
5 711
9%
4 909
6%
5 067
5%
6 373
6%
1 393
14%
Schweiz
1 977
3%
2 047
2%
2 255
2%
1 996
2%
828
8%
Ghana
1 811
3%
2 256
3%
2 981
3%
1 669
2%
467
5%
Guinea
15
0%
12
0%
371
0%
773
1%
307
3%
Algeriet
0
0%
275
0%
1 337
1%
1 946
2%
283
3%
9 938
16%
12 365
15%
14 420
13%
16 142
15%
261
3%
357
1%
549
1%
1 096
1%
1 345
1%
173
2%
14
0%
334
0%
284
0%
1 292
1%
117
1%
652
1%
1 884
2%
2 403
2%
1 642
1%
112
1%
63
0%
96
0%
479
0%
378
0%
110
1%
185
0%
160
0%
121
0%
362
0%
97
1%
43
0%
153
0%
12
0%
10
0%
1
0%
Övriga
34 957
55%
15 770
19%
6 354
6%
6 659
6%
738
7%
Total EU-export
63 132
Jordanien
Elfenbensk.
Saudiarabien
Norge
Kina
Kongo
Ryssland
2012
2014
81 956
107 271
110 717
30%
31%
3%
Förändring f.g. år
(%)
Källa: EU-kommissionen
2.5
2013
2015Q1
2 992
andel
(%)
30%
10 102
EU:s handelsbalans för får- och getkött
350
1 000 ton slaktad vikt
300
250
200
150
100
50
0
jan1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 mar
15
import 271,0 282,6 280,9 279,8 281,7 292,8 298,1 296,2 307,0 289,9 297,4 302,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 200,9 211,8 200,2 61,8
export
7,0
8,0
4,2
4,2
4,8
5,6
6,2
6,8
6,6
6,7
Källa: EU-kommissionen
15
7,1
6,1
10,8 10,0 14,0 35,5 63,1 82,0 107,3 110,7 10,1