Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015
Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015 Sveriges självförsörjning av får- och lammkött hamnade för första gången på en fjärdedel första kvartalet 2015. Ökningar av såväl produktionen och förbrukningen som handeln i båda riktningar kan konstateras 2014 och första kvartalet 2015. Antalet får och företag med får ökade 2014. Enheten för handel och marknad Författare Karin Lindow Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com Dnr Sammanfattning Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med drygt 4 procent 2014 och med 6,5 procent första kvartalet 2015. Samtidigt ökade handeln i båda riktningarna och förbrukningen steg. Den svenska marknadsandelen fortsatte dock att minska både 2014 och första kvartalet 2015 och andelen är nu nere på rekordlåga 25,4 procent. Antalet företag med får samt antalet får har minskat under de senaste åren, men vände istället uppåt under 2014. Antalet företag ökade med en procent till 8 951 och antalet får ökade med två procent till 588 757. Slakten av får ökade i antal, och det tillkom tre slakterier med en slakt under 5 000 får. Antalet förprövade stallplatser halverades från 12 300 till 7100 under 2014. Tidigare har det varit ett flerårigt mönster med ökade och minskade förprövningar vartannat år men under 2014 minskade förprövningarna markant istället för att öka. Importen koncentreras till färskt och fryst fårkött medan importen av saltat, torkat, rökt, värmebehandlat och övrigt bearbetat fårkött är i princip obefintlig. Importen 2014 var störst från Nya Zeeland med Irland och Nederländerna på andra och tredje plats. Det svenska avräkningspriset följer den vanliga priscykeln men på något högre nivå än tidigare år. EU:s marknad för fårkött fortsätter att ha en ganska stillsam utveckling och den genomsnittliga förbrukningen per capita ligger bara marginellt över den svenska förbrukningen. Innehåll 1 Den svenska marknaden ............................................................................................................ 1 1.1 Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt ....................................................................... 1 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person ........................................................................... 2 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg ............................................................. 3 1.4 Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni ..................................................................... 4 1.5 Företag med får enligt lantbruksregistret ............................................................................. 5 1.6 Slaktade får vid slakteri........................................................................................................ 6 1.7 Slakterier med godkänd slakt av får ..................................................................................... 6 1.8 Användning av antibiotika till djur inom EU....................................................................... 7 1.9 Förprövade stallplatser för får och getter ............................................................................. 8 1.10 Förprövade stallavdelningar för får och getter ..................................................................... 8 1.11 Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton produktvikt ..................................... 9 1.12 Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt ......................................................... 9 1.13 Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt .................................................... 10 1.14 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt .............................................. 11 1.15 Svenska avräkningspriser för lamm ................................................................................... 12 2 EU- och världsmarknaden ...................................................................................................... 13 2.1 Marknadsbalans får och get EU-28 .................................................................................... 13 2.2 Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt .................................................................................... 14 2.3 EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt ............................................................... 14 2.4 EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt ............................................................... 15 2.5 EU:s handelsbalans för får- och getkött ............................................................................. 15 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för fårkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod. För fårkött finns en serie ända tillbaka till 1994. Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av fårkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktade får inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av fårkött ökat över perioden som omfattas även om minskad produktion kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år med undantag för 2010. Den totala förbrukningen har stigit liksom förbrukningen per person och år, men trots detta är fårkött alltjämt ett marginellt köttslag i svenskarnas diet. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio åren. Under 2014 ökade såväl produktion som handel i båda riktningarna och utvecklingen av likvärdig första kvartalet 2015. År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skillnad 13/14 2014 jan-mars 2015 jan-mars Skillnad 14/15 Produktion Import 4 067 4 205 4 603 4 630 5 063 4 993 5 068 5 030 4 890 5 090 4,1% 930 990 6,5% 6 573 7 619 7 673 8 531 9 768 8 205 9 367 9 897 10 721 11 532 7,6% 2 634 3 105 17,9% Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person 475 391 493 495 246 226 202 196 204 370 81,3% 74 195 164,2% 10 165 11 433 11 784 12 666 14 585 12 972 14 233 14 731 15 406 16 251 5,5% 3 490 3 900 11,7% 40,0% 36,8% 39,1% 36,6% 34,7% 38,5% 35,6% 34,1% 31,7% 31,3% -1,3% 26,6% 25,4% -1,3% 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 4,4% Not: Förbrukningen av fårkött i Sverige är framräknad som produktion + import – export. Källa: Jordbruksverket och SCB 1 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person Förbrukningen av kött är ett mått som visar hur många kilo djur som går in i köttproduktionen. Därefter sker förluster i livsmedelskedjan såsom att ben och andra delar av djuret som vi inte äter tas bort, det blir också svinn vid styckning, i butik, tillagning och slängd mat. Förbrukningen per capita är alltså ett mått som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör dock regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,5 kg per person och år så ligger konsumtionen snarare kring 50-55 kg per person och år. Förbrukningen är ändå ett mått som visar hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats. 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övrigt kött 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4 Nötkött 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 Griskött 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1 Totalt 76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 2 0 Total förbrukning per capuita Förbrukning per capita Av de namngivna köttslagen nedan är får- och lammkött det köttslag som förbrukas (och därmed även konsumeras) i minst utsträckning, och det är framför allt fågelkött som drivit förbrukningsökningen för kött totalt under den aktuella perioden. 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 104% 100% 102% 93% 80% 91% 60% 86% 69% 65% 71% 52% 40% 31% 20% 0% 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 3 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 Källa: Jordbruksverket och SCB 1.4 Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet får har ökat med 45 procent sedan 1981 men efter toppnoteringen 2011 har antalet får, liksom antalet företag med får, fallit tillbaka något. baggar och tackor lamm 700 1 000-tal djur 600 500 400 300 200 100 0 Djurslag Baggar och tackor Lamm Summa får 2010 273 126 291 796 564 922 2011 296 712 325 999 622 711 2012 296 685 313 849 610 534 Källa: Jordbruksverket 4 2013 285 520 291 249 576 769 2014 287 303 301 454 588 757 1.5 Företag med får enligt lantbruksregistret Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en ökning från 2005 till 2014, även om företagsantalet sjunkit sedan toppen 2011. Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst 20 får. Dock räknas producenter som har färre får än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. 10 000 9 000 8 000 Antal företag med får 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Företag med får 7 639 7 646 7 653 7 834 8 014 8 228 8 443 8 657 9 449 9 263 8 869 8 951 Not: För åren 2004, 2005, 2008 och 2009 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats. Källa: Jordbruksverket 5 1.6 Slaktade får vid slakteri Slakten av får följer i stort utvecklingen av djurantalet, så även här kan en toppnotering konstateras 2011. 300,0 250,0 Tusen slaktade får 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tusental slaktade får 192,1 193,2 206,0 212,9 231,0 234,8 255,1 254,6 261,6 260,2 252,9 257,8 Källa: Jordbruksverket 1.7 Slakterier med godkänd slakt av får Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än 2 500 får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av 1-4 999 får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste fem åren. Slakterier med 1-4999 slaktade får Slakterier med >4900 slaktade får 90 80 70 Antal slakterier 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Slakterier med >4900 slaktade får 8 8 8 9 8 8 7 7 7 7 7 Slakterier med 1-4999 slaktade får 39 39 41 39 40 43 52 55 68 72 75 Källa: Jordbruksverket 6 1.8 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige var år 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur, och var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra knappt 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015. Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU. 400 Mg per kg skattad vikt 350 300 250 200 2011 2012 150 100 50 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7 Österrike Ungern Tyskland Tjeckien Sverige Storbrit. Spanien Slovenien Slovakien Portugal Polen Nederl. Litauen Lettland Italien Irland Frankrike Finland Estland Danmark Cypern Bulgarien Belgien 0 1.9 Förprövade stallplatser för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan ändå hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering. Grafen nedan visar det totala antalet nya stallplatser för får och getter enligt förprövningsstatistiken. Antalet förprövningar, och därmed även investeringsviljan, minskade kraftigt under 2014. 20 000 18 000 Antal djurplatser 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2005 Antal får/getter 17 696 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 15 257 16 918 19 088 12 563 15 953 12 926 15 811 12 263 7 106 Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.10 Förprövade stallavdelningar för får och getter 200 180 Antal stallavdelningar 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Avdelningar får/getter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 132 143 143 162 135 179 173 171 129 95 Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 8 1.11 Svensk import av får- och lammkött per kategori, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer och tabeller över den svenska handeln med fårkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående material handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av fårkött ökade under årets första kvartal, liksom under 2014. När det gäller landfördelningen så ökade importen 2014 från Nya Zeeland och Nederländerna medan den minskade från Irland. 10 000 9 000 ton produktvikt 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Bearbetade produkter 2011 19 2012 75 2013 15 2014 14 2014-Q1 2015-Q1 11 2 Färskt/fryst benfritt 2 348 2 588 3 025 3 390 783 945 Färskt/fryst med ben 5 428 5 484 5 657 5 863 1 314 1527 Källa: Jordbruksverket och SCB 1.12 Import av får-/lammkött på produktnivå, produktvikt (ton produktvikt) 020410 020421 020422 020423 020430 020441 020442 020443 Färska lammslaktkroppar Färska fårslaktkroppar Färskt fårkött med ben Färskt benfritt fårkött Frysta lammslaktkroppar Frysta fårslaktkroppar Frysta styckningsdelar, ben Fryst benfritt kött SUMMA: 2011 2012 2013 2014 2014Q1 2015Q1 15/14, % 1 204 15 481 368 384 17 3 327 1 980 7 776 1 359 1 529 618 271 1 3 323 1 970 8 072 1 605 15 616 1 088 316 18 3 089 1 935 8 682 1 574 0 627 1 461 289 8 3 364 1 929 9 252 425 0 87 241 54 1 747 544 2 099 353 0 117 445 56 4 996 500 2 471 -17% Källa: Jordbruksverket och SCB 9 34% 85% 4% 300% 33% -8% 18% 1.13 Svensk import av får-/getkött på landnivå, produktvikt Import av får-/getkött 2013 kn-nummer 0204 Import av får-/getkött 2014 kn-nummer 0204 9% 10% 11% 24% Nya Zeeland 9% 26% Irland Irland Nederländerna Tyskland 10% Nederländerna 9% Tyskland Belgien Belgien Övriga 17% 29% (ton) 2013 2014 Nya Zeeland Irland Nederländerna Tyskland Belgien Övriga 2 068 2 562 1 476 858 944 776 2 368 2 350 1 916 865 803 954 Nya Zeeland Övriga 21% Källa: Jordbruksverket och SCB 10 25% 1.14 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Exporten av fårkött ökade kraftigt både 2014 och det första kvartalet 2015 och det främst benfritt kött till Danmark och Finland som ökat. Den svenska exporten av får- och lammkött är emellertid mycket liten och utöver dessa två destinationer finns endast en liten export till Norge. 300 250 ton produktvikt 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 Bearbetade produkter 28 24 19 7 4 0 Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben 65 74 80 174 35 106 56 41 46 71 10 18 Källa: Jordbruksverket och SCB 11 2014-Q1 2015-Q1 1.15 Svenska avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 50 ton lammkött per kalanderår. De prisnivåer som registrerats under 2015 är något högre än de föregående åren. Förutom marknaden kan beräkningsmetoden påverka prisnivån genom att slakterierna rapporterar grundnotering varje vecka varefter Jordbruksverket adderar till ett schablontillägg för leverans- och transporttillägg. Ambitionen är att faktiska priser ska rapporteras varje vecka, men så länge detta inte kan ordnas försöker Jordbruksverket uppdatera pristilläggen minst en gång per år. 60 55 SEK/kg 50 45 40 35 30 25 20 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2011 2012 2013 Källa: Jordbruksverket 12 2014 2015 2 EU- och världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU- och världsmarknaden övergripande. På EU-kommissionens hemsida finns mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och det finns även prognoser på kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida publiceras olika typer av statistik som rör världsmarknaden. De största exportörerna på världsmarknaden är Nya Zeeland och Australien, med EU på tredje plats. På importsidan dominerar Kina och USA med EU på tredje plats. 2.1 Marknadsbalans får och get EU-28 EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka svagt kommande två år. Även importen ökar samtidigt som exporten står stilla. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 2,5 kg/person och år. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort i värdekedjan från slakt till detaljhandel, konsumtionen i slaktad vikt multipliceras således med 0,88. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för fågelkött. 1 000 ton slaktad vikt 2011 2012 2013 2014 2015 (f) 2016 (f) Produktion (inkl handel med levande djur) - varav import levande djur - varav export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % 956 0 22 222 15 1 163 2,0 2,8 84,1 921 0 27 190 25 1 086 1,9 2,6 87,2 910 0 34 200 36 1 073 1,9 2,6 87,9 898 0 36 188 32 1 053 1,8 2,5 88,7 901 0 37 189 33 1 057 1,8 2,5 88,6 905 0 37 191 33 1 064 1,8 2,5 88,5 *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för fårkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,88. Källa: EU-kommissionen 13 2.2 Pris på tunga lamm, årsgenomsnitt Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm väger 13 kg eller mer. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater. Under 2015 har priserna för tunga lamm stigit inledningsvis, men sjunkit efter påsk. För lätta lamm har priserna sjunkit säsongsmässigt sedan årsskiftet. DE ES NL SE UK EU 600 550 euro/100 kg 500 450 400 350 300 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: EU-kommissionen 2.3 EU:s import av får- och getkött, ton slaktad vikt 2011 192 987 andel (%) 82% 170 112 andel (%) 85% 178 732 andel (%) 84% 21 097 9% 17 631 9% 19 645 9% Makedonien 3 054 1% 2 527 1% 2 666 Uruguay 4 974 2% 3 504 2% Chile 5 317 Argentina 4 302 2% 3 226 2% 1 944 608 0% Övriga 2 356 1% Totalt 234 695 Nya Zeeland Australien Falkland Förändring f.g. år (%) Källa: EU-kommissionen 2012 2013 2014 165 175 andel (%) 82% 2015Q1 53 982 andel (%) 87% 21 355 11% 5 322 9% 1% 2 484 1% 1 016 2% 3 264 2% 3 339 2% 823 1% 2% 3 983 2% 3 618 2% 185 0% 1% 1 115 1% 1 604 1% 178 0% 616 0% 740 0% 766 0% 168 0% 1 380 1% 1 605 1% 1 890 1% 138 0% 200 940 211 750 200 231 -14% 5% -5% 14 61 812 2.4 EU:s export av får- och getkött, ton slaktad vikt 2011 Libyen 3 469 andel (%) 5% 28 694 andel (%) 35% 49 631 andel (%) 46% 52 798 andel (%) 48% Hong Kong 3 940 6% 12 452 15% 20 460 19% 17 332 16% 2 223 22% Libanon 5 711 9% 4 909 6% 5 067 5% 6 373 6% 1 393 14% Schweiz 1 977 3% 2 047 2% 2 255 2% 1 996 2% 828 8% Ghana 1 811 3% 2 256 3% 2 981 3% 1 669 2% 467 5% Guinea 15 0% 12 0% 371 0% 773 1% 307 3% Algeriet 0 0% 275 0% 1 337 1% 1 946 2% 283 3% 9 938 16% 12 365 15% 14 420 13% 16 142 15% 261 3% 357 1% 549 1% 1 096 1% 1 345 1% 173 2% 14 0% 334 0% 284 0% 1 292 1% 117 1% 652 1% 1 884 2% 2 403 2% 1 642 1% 112 1% 63 0% 96 0% 479 0% 378 0% 110 1% 185 0% 160 0% 121 0% 362 0% 97 1% 43 0% 153 0% 12 0% 10 0% 1 0% Övriga 34 957 55% 15 770 19% 6 354 6% 6 659 6% 738 7% Total EU-export 63 132 Jordanien Elfenbensk. Saudiarabien Norge Kina Kongo Ryssland 2012 2014 81 956 107 271 110 717 30% 31% 3% Förändring f.g. år (%) Källa: EU-kommissionen 2.5 2013 2015Q1 2 992 andel (%) 30% 10 102 EU:s handelsbalans för får- och getkött 350 1 000 ton slaktad vikt 300 250 200 150 100 50 0 jan1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 mar 15 import 271,0 282,6 280,9 279,8 281,7 292,8 298,1 296,2 307,0 289,9 297,4 302,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 200,9 211,8 200,2 61,8 export 7,0 8,0 4,2 4,2 4,8 5,6 6,2 6,8 6,6 6,7 Källa: EU-kommissionen 15 7,1 6,1 10,8 10,0 14,0 35,5 63,1 82,0 107,3 110,7 10,1
© Copyright 2024