Europeiska unionens djurbidrag – anvisningar för
Europeiska unionens djurbidrag – anvisningar för ansökan år 2015 EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag Innehåll EU:S NÖTDJURSBIDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1. Nytt år 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 2. Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 3. Ansökan om EU:s nötdjursbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 4. Bidrag för nötkreatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 5. EU:s bidrag för mjölkkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 6. Fastställande och betalning av bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 7. Märkning och registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 8. Djurskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 9. Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 10. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 11. Tvärvillkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 12. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter . . . 30 13. Kontroller och påföljder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Bilaga 1 Mjölkraser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Bilaga 2 Köttraser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Bilaga 3 Stödområde AB yttre skärgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Bilaga 4 Rättsakter och författningar som gäller EU:s nötdjursbidrag . . . . . . . . . 37 EU:S FÅR- OCH GETBIDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 1. Nytt år 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2. Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3. Ansökan om EU:s får- och getbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4. Bidrag för tackor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 5. Bidrag för hongetter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 2 6. Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 7. Bidragsbelopp och utbetalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 8. Märkning och registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 9. Djurskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 10. Hållande av djur endast i syfte att erhålla bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 11. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 12. Tvärvillkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 13. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter . . . 61 14. Övervakning och påföljder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Bilaga 1 Rättsakter och författningar som gäller får- och getbidraget . . . . . . . . . 64 Läsinstruktioner och utskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Uppgifter om publikationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 3 EU:S NÖTDJURSBIDRAG 4 1. Nytt år 2015 • Kvigans användningssätt bestämmer vilket bidrag som betalas för kvigan. • Djurenhetskoefficienterna avskaffas, alla djur plockas individuellt ur nötdjursregistret. • Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att i tid anmäla uppgifter till nötdjursregistret, en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. • Bidraget kan betalas till aktiva jordbrukare (se Ansökningsguide 2015) • Alla som söker stöd ska lämna in anmälan om deltagande år 2015 • Nya bidragsberättigande djurgrupper: skärgårdskvigor och slaktkvigor • Flera djurgrupper har förhöjd bidragsnivå i AB-regionens yttre skärgård och på Fasta Åland. • Bidrag för slaktkvigor betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Landsbygdsverkets godkänt. En förteckning över godkända slakterier finns på Landsbygdsverkets webbplats. • 40 %-regeln för dikokvigor har slopats, i fortsättningen är alla gårdens dikovigor bidragsberättigande djur. 5 2. Definitioner Med diko menas ett nötkreatur som kalvat minst en gång. Dikon ska vara av köttras eller en sådan korsning mellan kött- och mjölkras där köttrasens andel är minst 50 %. Dikor ska användas uteslutande för produktion av kalvar. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Som användningssätt för dikor har i nötdjursregistret angetts ”diko”. påfäljder i fråga om det nötdjursbidrag som betalas. Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar. Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor, slaktkvigor och skärgårdskvigor. Med nötdjursregister avses ett ADBbaserat myndighetsregister för vars tekniska upprätthållande Lantbrukets Datacentral Ab är ansvarig. Med dikokviga avses ett minst 8 månader men yngre än 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är avsett att födas upp till en diko. En dikokviga ska vara av köttras eller en sådan korsning av mjölkoch köttras där köttrasens andel är minst 50 %. Som användningssätt för dikokvigor har i nötdjursregistret angetts ”diko”. Med nötkreatursförteckning avses en nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till gården eller en nötkreatursförteckning som skrivits ut med programvaran Ammu&Elmer. Också en nötkreatursförteckning som skrivits ut med en annan leverantörs programvara som godkänts av Landsbygdsverket, är godtagbar. Med stut avses en kastrerad tjur. Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 1: Förteckning över Mjölkraser). Som användningssätt har i nötdjursregistret angetts ”mjölkproduktion”. Med djurhållningsplats avses en enhet som består av en eller flera platser: byggnader, inhägnader, beten (åker- och skogsbeten samt naturbeten) eller en annan plats där djur hålls, föds upp eller hanteras. Registreringen av en ny djurhållningsplats eller en ändring av djurhållningsplatsen görs hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med Livsmedelssäkerhetsverkets (nedan Evira) blankett ”Registrerings-/ändringsanmälan för djurhållningsplats”. Med bidrag för mjölkkor avses det bidrag som betalas för mjölkkor i stödområde AB. Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren innehar inom en medlemsstats territorium. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds. Attfå avkomma är att ett nötkreatur föder efter normal dräktighetstid eller att det kastar kalven efter minst 7 månaders dräktighet. Med eventuellt bidragsberättigande djur avses ett djur som kan uppfylla villkoren för bidragsberättigande under det aktuella kalenderåret. Om ett eventuellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur 6 av honkön och av mjölkras som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion, eller ett motsvarande nötkreatur av rasen Simmental som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion. Gården ska vara belägen i den yttre skärgården inom stödområde AB. då ett +nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. Med tjur avses ett nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gammalt och som föds upp i produktionssyfte. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum (TILTU) i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s nötdjursbidrag. I denna anvisning menas med jordbrukare också aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2015) Med förseningsdag avses en sådan dag efter den 7 dygn långa tiden för anmälan till nötdjurs- registret, då anmälan ännu inte har lämnats in till nötdjursregistret. Med slaktkviga avses ett högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte har fått avkomma. Slaktkvigans slaktvikt ska vara minst 170 kilo och den ska i nötkreatursregistret har antecknats som något annat än diko, t.ex. mjölkproduktion eller köttproduktion. Med stödberättigande dag avses en dag 7 3. Ansökan om EU:s nötdjursbidrag Anmälningarna om deltagande för den gamla perioden har upphört att vara i kraft 31.12.2014. Den som söker EU:s djurbidrag ska lämna in en anmälan om deltagande i EU:s system för nötkreatursbidrag år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur söks med anmälan om deltagande elektroniskt i Vipu-tjänsten 1 eller på pappersblankett 184 senast 12.5.2015. När en gårdsbruksenhet delas eller när två eller flera gårdsbruksenheter slås samman (t.ex. dödsbon, sammanslutningar), ska anmälan om deltagande göras på nytt. Ingen särskild anmälan om deltagande behöver lämnas, om • Anmälan om överföring av hela gårdens besittning (blankett 156) och Anmälan om deltagande vid besittningsöverföring av en hel gård (blankett 462) har lämnats in till kommunen, Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tillsvidare. Jordbrukaren behöver alltså inte ansöka om bidrag varje år, utan bidraget betalas automatiskt på basis av de bidragsberättigande djur som plockats ur nötdjursregistret. Anmälan om deltagande upphör att vara i kraft om bidragssystemet upphör, jordbrukaren upphör med sin produktion eller utesluts ur bidragssystemet t.ex. på grund av felaktiga anmälningar. Jordbrukaren kan själv återkalla sitt deltagande i bidragssystemet elektroniskt eller med blankett 184 Blankett för anmälan om deltagande/återkallelse av deltagande i EU- och nationella stödsystem. Jordbrukaren kan ändå inte återkalla bidraget för nötkreatur eller mjölkkor för enskilda djur. • verksamheten fortgår under det tidigare lägenhetssignumet och • det är fråga om generationsväxling, köp eller arrendering av hela gården eller om en ändring av bolagsformen som rör hela gården. Jordbrukaren ska varje år uppge all jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, oberoende av om stöd för arealen söks eller inte (se kapitlet om anmälan av jordbruksmark). Ansökningsanvisningen kan laddas ner från Landsdbygsverkets webbplats och skrivas ut. Blanketter och ansökningsanvisningar fås vid behov också av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketterna kan skrivas ut via nätet på webbsidan2 . Om en jordbrukare börjar med nötkttsproduktion i t.ex. augusti 2015 ska hon eller han lämna in blankett 184 redan i samband med den samlade stödansökan (huvudstödansökan) 2015, för att hon/han ska kunna betalas bidrag för nötkreatur redan från och med augusti 2015. Om man vill ansluta sig till bidragssystemet senare ka man göra det genom att lämna in blankett 184 innan nästa års huvudstödansökan är slut, då är deltagandet gäller från och med stödåret 2016 framåt. 1 2 3.1 Inlämnande av anmälan om deltagande Anmälan om deltagande kan skickas in på elektronisk väg via Vipu-tjänsten eller på https://vipu.mavi.fi/login.html http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/e-tjanster/index.html 8 pappersblankett 184 senast 12.5.2015. Den elektroniska ansökan är då öppen till kl. 23.59. Den som använder en pappersblankett ska inom ansökningstiden lämna in anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens ekonomicentrum är beläget. Anmälan om deltagande kan lämnas direkt till landsbygdsnäringsmyndigheten eller skickas per post. En anmälan om deltagande som skickats per post anses ha inkommit i rätt tid, om den har poststämplats senast den sista ansökningsdagen och adresserats till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Obs! För pappersblanketter har den sista dagen för inlämnande uppgetts vara 30.4.2015, men blanketter kan ändå inlämnas fram till 12.5.2015 utan att det blir förseningsdagar. mark försenas, blir följden att beloppet av djurbidrag minskas med 1 procent per arbetsdag. Om blanketten för anmälan om deltagande eller någon annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar av någon annan orsak än oöverstigligt hinder som konstaterats vara godtagbart (se kapitlet om oövrrsigligt hinder och Ansökningsguide 2015), minskas det antal djur som uppges i ansökan till noll (= inget bidrag betalas). En anmälan om deltagande som inlämnats efter ansökningstiden och förseningsdagarna träder i kraft först stödåret 2016. Ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet ska bevisas på ett godtagbart sätt. I fall av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet beviljas bidraget även om anmälan om deltagande är mera än 25 dagar försenad. Bevis för oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet och anmälan om deltagande ska ändå lämnas in inom 15 arbetsdagar efter att det blivit möjligt för jordbrukaren att lämna in dem. Jordbrukaren ansvarar ensam för att den till alla delar noggrant ifyllda anmälan om deltagande har inlämnats till landsbygdsnäringsmyndigheten inom utsatt tid. 3.2 För sent inlämnad anmälan om 3.3 Ändring av anmälan om deltagandeltagande de En försenad anmälan om deltagande kan skickas in på elektronisk väg via Vipu-tjänsten eller på pappersblankett 184. Om anmälan om deltagande försenas med 1-25 kalenderdagar medför det att beloppet av djurbidrag (av det djurbidrag det gäller) minskas med 1 procent per försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardag med undantag av lördag. I kalenderdagar inräknas både vardagar och helgdagar. Förseningen sänker bidraget för det år då anmälan om deltagande ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Jordbrukaren kan ändra anmälan om deltagande under ansökningstiden och inom 25 kalenderdagar från ansökningstidens utgång. När jordbrukaren ändrar sin anmälan om deltagande ges en ny anmälan om deltagande in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Inlämnandet av den nya anmälan om deltagande återkallar automatiskt den ursprungliga anmälan om deltagande. Om jordbrukaren ändrar anmälan om deltagande under 25 kalenderdagar efter ansökningstidens utgång, minskas bidraget för det innevarande året med 1 procent per arbetsdag. Om den Om blanketter som hänför sig till anmälan om deltagande och anmälan av jordbruks- 9 nya anmälan om deltagande försenas med mer än 25 dagar från ansökningstidens utgång, beaktas den nya anmälan inte. för sig till stödåret 2015. Då annulleras båda posterna av nötdjursbidraget Det går inte att annullera bara den ena posten. Om jordbrukaren vill annullera sitt bidrag redan för innevarande stödår 9.6.2015 eller senare, ska det göras skriftligen med en fritt formulerad anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Också då annulleras båda posterna av djurbidraget. Exempel. Jordbrukaren har lämnat in anmälan om deltagande 184 beträffande nationellt enhetsstöd för nötkreatur. Efter att blanketten är inlämnad märker jordbrukaren att han också hade kunnat ansöka om EU:s nötdjursbidrag. Jordbrukaren återtar den anmälan om deltagande som lämnats in till först och lämnar sedan in en ny anmälan om deltagande där båda de ovan nämnda stöden har kryssats för. Om återtagandet av anmälan om deltagande har gjorts efter 9.6.2015 hänför det sig till stödåret 2016. Då betalas nötdjursbidrag åt jordbrukaren ännu innevarande år. • Om ansökningstiden ännu inte har gått ut träder den nya anmälan om deltagande i kraft utan procentuella avdrag. 3.5 Anmälan av jordbruksmark • Om den senare anmälan om deltagande har lämnats in efter ansökningstidens utgång, men innan det har gått 25 dagar sedan ansökningstiden gick ut, leder förseningen till att ansökan om bägge stöden försenas. Ett villkor för de av EU helt och hållet finansierade direkta stöden är att jordbrukaren uppger all jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, oberoende av om stöd för arealen söks eller inte. Ett villkor för betalning av EU:s djurbidrag stödåret 2015 är att jordbrukaren vid den samlade stödansökan åtminstone lämnar in blankett 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2013 där punkt 3 fyllts i, senast 12.5.2015. Blankett 102B ska inlämnas även om gården inte har någon jordbruksmark i sin besittning. Basuppgifter om gårdsbruksenheten och basskiftesuppgifter uppges endast om gårdens uppgifter ändrats till denna del. • En ny ansökan som lämnats in mer än 25 dagar för sent beaktas inte. I detta fall får jordbrukaren inte EU:s nötdjursbidrag. 3.4 Återkallelse av anmälan om deltagande Om jordbrukaren så önskar kan han eller hon återkalla sin anmälan om deltagande i bidragssystemet. Då betalas inte bidrag för ett enda djur som angetts i anmälan om deltagande. • blanketter med basuppgifter om gårdsbruksenheten (Gårdsbruksblankett 2015 101A och vid behov Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D) • blanketter som gäller basskiften (Stödansökans basskiftesblankett 2015 102A och vid behov Ändringsblankett för basskiften 2015 102C) med bilagor. Anmälan om deltagande kan återkallas på elektronisk väg i Vipu-tjänsten eller genom att lämna in pappersblankett 184 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Ett återtagande av anmälan som görs före 9.6.2015 hän- Om det vid övervakning konstateras att all 10 jordbruksmark (enskilda basskiften) inte har anmälts vid stödansökan och differensen mellan den anmälda och den konstaterade arealen (= anmäld areal + areal för de skiften som inte har anmälts) är större än 3 procent, kommer alla de av EU helt finansierade direkta stöden att skäras ned med högst 3 procent. hela besättning eller en del av den, eller på motsvarande sätt i fråga om odlingsväxter; • expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in Jordbrukaren ska lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet uppgifter om det oöverstigliga hindret inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då det blivit möjligt. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avgör från fall till fall om det har varit fråga om ett oöverstigligt hinder. Om tillfredsställande bevis för ett oöverstigligt hinder inte har lämnats in skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom föreskriven tid, sänker försummelsen bidraget. 3.6 Oöverstigligt hinder Fall av oöverstigliga hinder ska alltid anmälas (även utanför stödansökan). Bland annat följande händelser kan godkännas som oöverstigligt hinder: • jordbrukaren avlider • jordbrukaren är arbetsoförmögen under en längre tid • det inträffar en allvarlig naturkatastrof som påverkar gården på ett betydande sätt • en djursjukdom drabbar jordbrukarens 11 4. Bidrag för nötkreatur Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet. Den sökande ska vara en aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2015), som anmält sig till bidragssystemet senast 12.5.2015 på elektronisk väg via Vipu-systemet eller med pappersblankett 184. Sökanden ska vara registrerad som djurhållare. En gård som ansökt om bidrag för nötkreatur ska sälja djur till livs eller till slakt och även i övrigt iaktta sedvanligt produktionssätt. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur (också eventuellt bidragsberättigande djur) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. I följebrevet till utdraget från nötdjursregistret anges det sista datumet för ändring av uppgifter i nötdjursregistret, de ändringar som gjorts före detta datum beaktas när uppgifter om nötkreatur plockas ut till stödsystemet. Observera att det användningssätt som anges för en kviga vid uttagningstillfället bestämmer vilket bidrag för kvigor som kommer att betalas för djuret. Var alltså noga med att ange rätt användningssätt! Exempel. När du i AB-området köper en kviga av köttras som fyllt 8 månader för uppfödning till slakt, fråga säljaren vilket användningssätt som angetts för kvigan i nötdjursregistret. Om det i nötdjursregistrets angetts ”diko” som användningssätt för kvigan kan bidrag för dikokvigor ha betalats eller kan i framtiden betalas för kvigan, och då är djuret inte berättigat till bidrag för slaktkviga. Om du vill ha bidrag för slaktkvigor måste du ändra kvigans användningssätt till köttproduktion. Be också säljaren ändra användningssättet till köttproduktion. Djurets användningssätt är en ägarspecifik uppgift. 4.1 Användningssätt Dikornas och dikokvigornas användningssätt har mycket stor betydelse i de nya EU-djurbidragen, särskilt när det gäller kvigor gäller det att fästa stor vikt vid att välja rätt användningssätt. Med hjälp av användningssättet kan du påverka vilket bidrag som betalas för kvigorna. 12 rens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens alla tjurar och stutar och dividera summan med 365. För en kviga kan inte betalas två EU-finansierade bidrag för kvigor samtidigt (bidrag för dikokvigor, bidrag för slaktkvigor eller bidrag för skärgårdskvigor). Om det för ett djur har betalats bidrag i dess egenskap av dikokviga, kommer bidrag för slaktkvigor inte att betalas för djuret. De nationella nötdjursstöden påverkas inte av de EU-finansierade nötdjursbidrag som betalats för djuren. Till exempel kan du i stödområde C få både EU-finaniserat bidrag för dikokvigor och nationellt djurenhetsstöd för en kviga. 4.2.2 Bidragsberättigande tjurar och stutar Bidragsberättigande tjurar och stutar är nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gamla och som föds upp i produktionssyfte. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur. 4.2 Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar betalas i hela landet. Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.-31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. En eventuellt biragsberättigande tjur eller stut är ett nötkreatur av hankön som stödåret 2015 blir 6 månader. 4.2.3 Beloppet av bidrag för tjurar För betalning av bidrag för nötkreatur för- och stutar utsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). Det fastställda beloppet av bidrag för nötkreatur tjurar och stutar som nu gäller är 860 euro i stödområde AB, yttre skärgården och 560 euro på Fasta Åland, 480 euro i övriga områden i stödområde AB och 160 euro per djur i stödområde C. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet tjurar och stutar. 4.3 Bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvigor 4.2.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Bidrag för nötkreatur kan betalas för dikor och dikokvigor i hela landet. Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.- Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som tjurar och stutar som är i jordbruka- 13 under de två föregående åren. Dessutom ska djuret ha anmälts som diko i nötdjursregistret. 31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). Bidragsberättigande dikokvigor är nötkreatur av som är minst 6 månader men under 4 år gamla och som är av köttras eller till minst 50 % är av köttras. En dikokviga är ett djur som inte har kalvat och som i nötdjursregistret är anmäld som ”diko”. En dikokviga som inte kalvat mister sitt bidragsberättigande när den har fyllt 4 år. Ett kviga blir en bidragsberättigande diko när den har kalvat för första gången. Observera att en kviga är berättigad till bara ett bidrag för kvigor (bidrag för dikokvigor, bidrag för slaktkvigor eller bidrag för skärgårdskvigor). Om det för ett djur har betalats bidrag i dess egenskap av dikokviga, kommer bidrag för slaktkvigor inte att betalas för djuret. Med kvigans användningssätt (se avsnittet om användningssätt) kan du påverka vilket bidrag för kvigor som kommer att betalas för djuret. Observera att dikor och sikokvigor räknas som individuella djur i nötdjursregistret. Du kan erhålla bidrag för dikokvigor fast du inte har en enda diko i din besittning. 4.3.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som dikor och dikokvigor som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens alla dikor och dikokvigor och dividera summan med 365. En eventuellt bidragsberättigande diko är ett nötkreatur av honkön som är av köttras, är över 4 år och inte har kalvat eller en diko, som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren. En eventuellt bidragsberättigande dikokviga är en kviga av köttras som stödåret 2015 blir 8 månader. 4.3.2 Bidragsberättigande dikor och 4.3.3 Ras dikokvigor Som diko och dikokviga godkänns ett nötkreatur som är Bidragsberättigande dikor är nötkreatur av köttras eller djur som till minst 50 % är av köttras (se bilagan köttraser). En diko ska ha kalvat under stödåret eller minst en gång • av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras dvs. hör inte till någon mjölkras (exempel 2). 14 • en korsning av en kött- och en mjölkras, där köttrasens andel är minst 50 %. I nötdjursregistret antecknas som djurets ras den ras, som djuret är av till minst 50 %.Av nötkreaturets föräldrar är åtminstone den ena av ren köttras eller så är båda föräldrarna av köttras till minst 50 % (exempel 3). i minst 7 månader bör man anmäla till nötdjursregistret att kalven dött. En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för nötkreatur (dikor och dikokvigor) ska iaktta sedvanligt produktionssätt på sin gård. För att en diko ska vara bidragsberättigande ska den sköta (ge di åt) sin kalv. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur om syftet med deras uppfödning är att utöka kötteller dikoproduktionen och om deras användningssätt i nötdjursregistret antecknats som ”diko”. Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa dikons eller dikokvigans härstamning. En förteckning över köttraser ingår som bilaga (Bilaga 2 köttraser). Till sedvanligt produktionssätt hör att dikon regelbundet ska kalva. Största delen av dikorna ska kalva årligen. Med regelbunden kalvning menas att dikon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren. Om ett djur inte har kalvat regelbundet samlas inte stödberättigade dagar för djuret. Djuret förlorar inte sitt stödberättigande för gott fast det inte kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar stödberättigade dagar åter upplöpa för djuret. 4.3.5 Bidragets storlek för dikor och dikokvigor 4.3.4 Kalvning och produktionssätt Det fastställda belopp av bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvgor som nu gäller är 600 euro i stödområde AB, yttre skärgården och 360 euro på Fasta Åland och övriga områden i stödområde AB och 140 euro per djur i stödområde C. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet dikor och dikokvigor. En diko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader. Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts eller kon kastat då dräktigheten varat 15 4.4 Bidrag för slaktkvigor • Bidraget betalas på basis av slakteriets anmälningar om slakt till nötdjursregistret. Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i stödområde AB med undantag för yttre skärgården i AB-området. Bidraget baserar sig på uppgifterna i nötdjursregistret. Bidraget fastställs på basis av det antal slaktkvigor som den aktiva jordbrukaren haft i sin besittning. Bidraget betalas på basis av antalet slaktanmälningar som gjorts till nötdjurs registret under stödåret (1.1.-31.12.2015). • Bidrag för slaktkvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats bidrag för dikokvigor eller bidrag för skärgårdskvigor. Genom valet av användningssätt för kvigan kan du påverka vilken typ av bidrag som betalas för kvigan (se avsnittet om användningssätt). • Bidrag för slaktkvigor betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Mavi godkänt. En förteckning över godkända slakterier finns på Landsbygdsverkets webbplats. 4.4.1 Besittningstid För att en jordbrukare ska kunna få bidrag för slaktkvigor ska kvigan oavbrutet vara i den aktiva jordbrukarens besittning under minst 60 av de 90 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att slaktbidraget betalas till uppfödaren och inte t.ex. till förmedlaren. • Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. • Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, kan bidrag beviljas för kroppen. Uppgifterna om kvigans besittning fås ut nötdjursregistret. Jordbrukaren ska se till att uppgifterna i nötdjursregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska. • Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall. 4.4.2 Bidragsberättigande slaktkviga Uppgifterna om slaktade kvigor plockas direkt ur nötdjursregistret på basis av slakteriets slaktanmälan. • Jordbrukaren ska göra anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till nötdjursregistret enligt gällande bestämmelser. En bidragsberättigande slaktkviga är ett högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Som användningssätt för kvigan ska man i nötdjursregistret ha antecknat något annat än ”diko” (t.ex. ”köttproduktion” eller ”mjölkproduktion”). Dessutom ska kvigans slaktvikt vara minst 170 kilo. Djuren ska vara registrerade i nötdjursregistret under det lägenhetssignum med vilket bidrag för slaktvigor söks. En eventuellt biragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som stödåret 2015 blir 12 månader. Obs. 16 4.4.3 Storleken på bidraget för slakt- drag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar kvigor nötdjursbidragen). Den fastställda storleken på bidraget för slaktkvigor som nu gäller i stödområde AB, utom yttre skärgården i AB-området, är 250 euro per slaktkviga. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet slaktkvigor. 4.5.1 Bidragsberättigande gårdskviga skär- Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Skärgårdskvigan ska vara av mjölkras (se bilagan mjölkraser), eller en kviga av rasen Simmental som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion. 4.5 Bidrag för skärgårdskvigor Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor betalas i AB-stödområdets yttre skärgård (se bilaga 3 Yttre skärgården i stödområde AB). Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.-31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. En eventuellt biragsberättigande skärgårdskviga är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som stödåret 2015 blir 6 månader. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att alla bidragsdjur och gårdsbruksenhetens eventuellt bidragsberättigande djur ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bi- 4.5.2 Storleken på bidraget för skärgårdskvigor Det fastställda beloppet av bidrag för skärgårdskvigor som nu gäller är 300 euro per kviga i stödområde AB, yttre skärgården. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet skärgårdskvigor. 17 5. EU:s bidrag för mjölkkor Bidrag för mjölkkor betalas i stödregion AB. Bidragsbeloppet fastställs på basis av det genomsnittliga djurantalet. Fullt bidrag betalas för en mjölkko som under hela stödåret (1.1.31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. ra antalet stödberättigande dagar för gårdens alla mjölkkor och dividera summan med 365. För betalning av bidrag för mjölkkor förutsätts att gårdsbruksenhetens alla mjölkkor och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar och kvigor) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för mjölkkor ska iaktta gängse produktionssätt på sin gård. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår regelbunden kalvning och mjölkproduktion. Gårdar med mjölkkor ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken. 5.2 Produktionssätt och kalvning Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Om ett ko inte har kalvat regelbundet samlar den inte stödberättigade dagar. Kon förlorar inte sitt stödberättigande för gott fast den inte kalvat, om den kalvar i fortsättningen. När kon åter kalvar börjar den igen samla stödberättigade dagar. En mjölkko är bidragsberättigad när den har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Sökanden ska vara registrerad som djurhållare. En mjölkko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader. Sökanden ska vara en aktiv jordbrukare (se tilläggsuppgifterna i Ansökningsguide 2015). Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärks eller kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader bör man anmäla till nötdjursregistret att kalven dött. 5.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som mjölkkor som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.-31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att adde- 5.3 Bidragsberättigande mjölkko En bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur som kalvat och som används för 18 mjölkproduktion och som till minst 50 % är av raserna ayrshire, jersey, brown swiss, guernsey, holstain, montbéliarde, simmental, ötsfinsk boskap, västfinsk boskap eller nordfinsk boskap. I nötdjursregistret ska användningssättet för korna vara ”mjölkproduktion”. och som stödåret 2015 blir 24 månader. 5.4 Storleken på bidraget för mjölkkor Det fastställda beloppet av bidrag för mjölkkor som nu gäller är 800 euro i stödområde AB, yttre skärgården, 700 euro på Fasta Åland och 520 euro i övriga områden i stödområde AB. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet mjölkkor. Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa kons härstamning. En eventuellt biragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras 19 6. Fastställande och betalning av bidrag Betalningen av nötdjursbidrag är registerbaserad, dvs. de djur som står som grund för betalningen plockas individuellt direkt ur nötdjursregistret. vänts i fråga om försenade anmälningar och deras påverkan på djurbidragen. Om EUbestämmelserna ändras kommer också denna praxis att förändras. Försenade anmälningar (födelse, köp, avlägsnande, import och export) till nötdjursregistret minskar beloppet av de EU-finansierade nötdjursbidrag och bidrag för mjölkkor som betalas åt jordbrukaren. Då anmälningar om djur som står som grund för bidrag lämnas in för sent minskar antalet stödberättigande dagar som upplöper för djuret. Stödet minskas ändå inte om anmälningarna har gjorts före det ifrågavarande djurets första stödberättigande dag (se guiden om övervakning av åker- och djurstöd). Den tidigare ägarens försenade anmälningar minskar inte antalet stödberättigade dagar för den nya ägaren. 6.1 Bidrag på basis av antalet stödberättigade dagar Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antal av bidragsberättigande dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, skärgårdskvigor och mjölkkor som enligt nötdjursregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (de ovan nämnda dagarna inberäknade). Det genomsnittliga bidragsberättigande djurantalet fås genom att de enskilda djurens stödberättigande dagar adderas varpå summan divideras med 365. Talet förkortas med en decimals noggrannhet. Exempel. En tjurkalv föddes 1.1.2015. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 31.8.2015. Nötkreaturet blir bidragsberättigande i början av juli 2015 (6 månader). Anmälan om födelse har gjorts för sent. Antalet förseningsdagar mellan kalvens födelse och anmälningstiden dras av från nötkreaturets stödberättigande dagar. Eftersom det samlas fler förseningsdagar än stödberättigande dagar betalas inget EU:s bidrag för nötkreatur för nötkreaturet under det aktuella året. 6.1.1 Anmälningstidens inverkan på nötdjursbidragen Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att i tid anmäla uppgifter till nötdjursregistret, eftersom en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. EU-bestämmelserna väntas blir färdiga i maj 2015. Jordbrukarna kommer att få information om eventuella ändringar när EUbestämmelserna är klara. Exempel. En tjurkalv föddes 1.1.2015. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 1.6.2015. Nötkreaturet blir bidragsberättigande i början av juli 2015 (6 månader). Anmälan har gjorts för sent, men innan det börjar samlas stödberättigade dagar för djuret. Nötkreaturet är bidragsberättigat, och bidraget minskas inte. Om det utförs en inspektion på gården och det vid kontrollen konstateras att Nedan beskrivs den praxis som hittills an- 20 anmälan om ett bidragsberättigande djur eller eventuellt bidragsberrättigande djur gjorts för sent till registret eller att ingen anmälan har gjorts förkastas djuret vid övervakningen. 31.12.2015. Posten betalas när man har uppgifter om det slutliga djurantalet för hela stödåret och övervakningarna har slutförts, dock senast före utgången av juni följande år. Exempel. En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren köps till gården 1.3.2015. Anmälan om köp görs 31.3.2015. Anmälan har gjorts för sent. Antalet stödberättigande dagar för djuret minskas med 23 dagar (30 dagar från händelsen – 7 dagars anmälningstid). Eftersom det slutgiltiga djurantalet för år 2015 framgår först under år 2016, känner man ännu inte till de slutliga bidragsnivåerna (€/djur). Det bidragsbelopp som betalas per djur (tabell 2) måste skäras ned, om det maximala stödbeloppet ser ut att överskridas. Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dagar) övervakas också i samband med tvärvillkorsövervakningen gällande märkning och registrering av djur. En ogjord eller oriktig anmälan, eller en anmälan som gjorts för sent efter underrättelse om kontroll, leder till att djuret förkastas vid övervakningen. 6.2 Bidrag på basis av slakt Bidraget fastställs enligt de slakter som anmälts till nötdjursregistret av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande slaktkvigor som enligt nötdjursregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (inberäknat de nämnda dagarna). Bidraget betalas till fullt belopp till en jordbrukare som har hållit ett bidragsberättigat djur på sin gård hela året. Bidrag betalas redan för ett enda djur som uppfyller villkoren för beviljande av bidrag. 6.3 Bidragsbeloppet Exempel. Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur för sina tjurar. Under hela året (1.1–31.12) innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret. Bidragen för varje stödår betalas i 2 poster. Den första posten kan betalas i enlighet med EU-rättsakterna tidigast från 1.12.2015, men först efter att övervakningarna har genomförts. För stödåret 2015 fastställs den första stödposten på basis av antalet djurenheter i nötdjursregistret 1.1-30.6.2015. • Tjurarna har samlat totalt 18 250 stödberättigande dagar (365 dagar x 50 tjurar) under året. • Den första stödposten fastställs på basis av uppgifterna i nötdjursregistret för 1.1–30.6. Fastställelsetiden 181 dagar (181/365), dvs. ca 50 % av året. Den andra bidragsposten betalas utgående från antalet djurenheter under perioden 1.7.- • Per tjur blir stödet i första stödposten 21 160 € x 50 % = 80 €. • I första stödposten blir stödet för de 50 tjurarna ca 4 000 €. • I andra stödposten blir stödet för de 50 tjurarna ca 4000 € (om bidragsnivåerna förblir oförändrat i den andra posten) Exempel. Gården ligger i stödregion B, och under fastställelseperioden för första posten har tjurarna gett upphov till sammanlagt 27 000 stödberättigande dagar. 6.5 Finansiell disciplin Genom kravet på att iaktta EU:s budgettak, dvs. finansiell disciplin, samlar man in finansiering för jordbrukssektorns krisreserv. Beslut om finansiell disciplin tas årligen på EUnivå. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen. • 27 000 stödberättigande dagar / 181 dagar = ca 149,17 djur (fastställelseperioden för stödet) • summa som betalas/djur = 50 % x 480 € = 240 €/tjur • i första posten är ersättningen ca (149,17 x 240 €) 35 800,80 €. 6.4 Maximala bidragsbelopp i de olika Kommissionen överlämnar till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars stödregionerna ett förslag som gäller minskningsprocenten. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2015. År 2014 var minskningsprocenten 1,302214. De maximala bidragsbeloppen i varje stödregion uppräknas i tabell 3. Om summan av bidragen för nötkreatur eller mjölkkor, på basis av de godkända ansökningarna, kommer att överskrida det maximala bidragsbeloppet, blir det nödvändigt att sänka nivån på enhetsstödet i proportion till överskridningen. Detta innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga minskas i samma proportion. Mer information om den finansiella disciplinen finns i Ansökningsguide 2015. 6.6 Bidrag som betalts utan grund Om återkrav av stöd berättas i Ansökningsguide 2015. 22 7. Märkning och registrering Varje djurhållare ska registrera3 sig i djurhållarregistret innan djurhållningen inleds. Registreringen görs till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där djurhållaren är bosatt. Nötkreatur som förts in från andra EU-medlemsländer behåller sina ursprungliga öronmärken. Nötkreaturen registreras med det ursprungliga EU-signum som finns på öronmärket. 7.2 Registrering 7.1 Öronmärken Alla nötkreatur på gården ska registreras4 på gårdens lägenhetssignum i nötdjursregistret och uppgifterna ska vara uppdaterade. Alla nötkreatur på lägenheten ska vara vederbörligen försedda med öronmärken som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Anmälan till nötdjursregistret om bl.a. födelse, köp, avlägsnande och förflyttningar ska göras inom 7 dagar från händelsen. Jordbrukaren ska korrigera observerade fel eller brister i nötdjursregistret. Kalvar ska förses med två öronmärken inom 20 dagar från födseln. Nötkreatur som inte är försedda med öronmärke får inte flyttas från lägenheten och köpare får inte ta emot sådana djur. Om djurets öronmärke har lossnat, måste man omedelbart beställa ett ersättande öronmärke med det berörda djurets EU-signum. När det ersättande öronmärket har kommit till lägenheten, ska det utan dröjsmål sättas fast i djurets öra. 7.3 Födelse Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från lägenheten förrän de registrerats. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har uppgetts eller har uppgetts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att EU:s djurbidrag minskas. Under år 2006 tog man i bruk s.k. temporära märken som en djurhållare, på vissa villkor, får använda i stället för ett lossnat öronmärke. Användningen av ett temporärt märke förutsätter att identifikationsmärket för ett, i regel, över 12 månader gammalt nötkreatur av hankön som fötts upp till slakt, har lossnat så nära inpå den planerade slakttransportens avgång från djurhållningsplatsen att det inte längre är möjligt att leverera ett ersättande märke till djurhållningsplatsen. 7.4 Andra händelser Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning eller flyttning till andra djur- 3 http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/djur/inforsel–utforsel–djurskydd– markning-och-registrering/ 4 http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurskydd+och+djurhallning/markning+och+registrering/ 23 hållningsplatser, ska anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret Om ett djur har köpts till lägenheten eller avlägsnats från lägenheten men händelsen antingen inte anmälts eller har anmälts oriktigt till nötdjursregistret medför detta att EU:s djurbidrag minskas. tum samt identifikationsnummer eller namn och adress på säljare eller köpare har förts in i förteckningen. Ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument ska finnas om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas • djurets EU-signum • datum för förflyttningen mellan gårdarna • datum för avtalet 7.5 Nötkreatursförteckning • avtalspartnernas lägenhetssignum • namn, adresser och underskrifter På sin lägenhet ska jordbrukaren föra en nötkreatursförteckning som uppdateras kontinuerligt. Detta kan ske genom att jordbrukaren uppdaterar de nya uppgifterna om djuret i den nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till lägenheten (mars månadens förteckning rekommenderas) eller matar in motsvarande uppgifter i Lantbrukets Datacentral Ab:s programvara (t.ex. Ammu, TehoElmer, Pihvi). Från programvaran kan förteckningen med rubriken ”Nötkreatursförteckning” skrivas ut. I stället för att föra en nötkreaturförteckning kan man också registerar motsvarande uppgifter direkt i nötdjursregistret, alltid inom den tredje dagen från händelsen. • huruvida det är fråga om köp eller hyrning. De ovan nämnda avtalen och kvittona anses vara en del av gårdens nötkreatursförteckning, och de kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man bevisa riktigheten av anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret. Avtalen och kvittona måste sparas minst under ansökningsåret och även de 4 påföljande kalenderåren. Jordbrukaren ska korrigera fel eller brister i nötkreatursförteckningen. De korrekta uppgifterna ska anmälas till nötdjursregistret. Nötkreatursförteckningarna skickas till jordbrukarna sammanlagt 5 gånger om året. En anmälan som skickats per brev anses ha gjorts i tid om korrigeringsanmälan som skickats till Lantbrukets Datacentral Ab är framme senast denna dag. En för sent gjord anmälan medför att bidragen minskas. Anteckningarna i gårdens nötkreatursförteckning ska göras senast inom 3 dagar från händelsen. Också djurets födelse måste föras in i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från födseln. Dessutom ska handlingarna, såsom verifikat över köp och försäljning av djur, finnas tillgängliga som stöd för noteringen i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från köpet/försäljningen. Nötkreatursförteckningen anses vara à jour och i ordning när alla uppgifter gällande EU-signum, födelsedatum, kön, ras, användningssätt, moderns EUsignum, eventuella köp- eller utmönstringsda- I den nötkreatursförteckning som sänds i mars uppräknas alla livdjur från början av föregående år. Jordbrukaren ska förvara mars månads förteckning åtminstone under det år då ansökan inlämnades och de 4 följande ka- 24 ningen minskas bidraget. lenderåren. Övriga nötkreatursförteckningar skrivs ut endast med uppgifter om livdjuren under tidsperioden i fråga. Förvaringstiden för dessa mellanförteckningar är till utgången av mars följande år. Om jordbrukaren emellertid har gjort upprätthållande anteckningar i mellanförteckningarna i stället för i nötkreatursförteckningen för mars månad, ska också mellanförteckningarna förvaras åtminstone under ansökningsåret samt de 4 följande kalenderåren. 7.6 Registreringskort för nötkreatur Syftet med registreringskortet är att underlätta överföring av rätta djuruppgifter mellan jordbrukarna. De som köper förmedlingsdjur ska se till att det djur som förmedlas åtföljs av ett registreringskort som hör till djuret i fråga, m.a.o. att registreringskortet har samma EU-signum som finns på det förmedlade djurets öronmärken. OBS! Det är mycket viktigt att jordbrukaren kontrollerar de händelselistor som skickas tillsammans med nötkreatursförteckningen. Observerade fel och brister i nötdjursregistret leder till bidragsminskningar genast vid den första övervakningsgången. Om det i samband med övervakning på nytt upptäcks fel och brister i uppgifterna i nötkreatursförteck- Registreringskortet för ett nötkreatur fungerar inte som jordbrukarens anmälan om att djuret avlägsnas till slakt, utan jordbrukaren måste anmäla avlägsnandet via andra anmälningskanaler. Registreringskortet är inget officiellt dokument. 25 8. Djurskydd ut för det stödår då den gärning som lett till domen har konstaterats av den behöriga myndigheten. Jordbrukaren ska sörja för djurens välbefinnande i enlighet med djurskyddslagstiftningen. Underlåtelse att följa djurskyddsbestämmelserna leder till att alla EU:s direktstöd och EU:s delfinansierade stöd beskärs via tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor. Om jordbrukaren har dömts till djurhållningsförbud betalas EU:s nötdjursbidrag inte för den tid djurhållningsförbudet varar och inte för tiden mellan året för gärningen och den lagakraftvunna domen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av bidragen i fråga till jordbrukaren när åtalsprövning har inletts i ärendet. Om jordbrukaren har dömts för 1) djurskyddsbrott, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats eller 2) djurskyddsförseelse, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats beviljas inga EU:s nötdjursbidrag, och betalas inte ett eventuellt beviljat bidrag Med jordbrukaren jämställs en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren. 26 9. Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag Produktionen bör motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att jordbrukaren artificiellt och i strid med bidragssystemets mål har skapat förutsättningarna för att erhålla bidrag, förlorar jordbrukaren alla de bidrag som baserar sig på nötkreatur. Jordbrukaren kan uteslutas från systemet på grund av en oriktig anmälan förorsakad av uppsåt eller en allvarlig försummelse. 27 10. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen brukaren under det kalenderår då iakttagelsen görs. Jordbrukaren får inte använda tillväxtfrämjande ämnen som avses i EG:s veterinärlagstiftning (hormoner och beta-agonister) för att föda upp eller göda sina nötkreatur. Jordbrukaren får inte heller inneha dessa ämnen om inte veterinären har ordinerat dem för behandling av djuren. En jordbrukare som vid två kontroller har konstaterats använda förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen eller illegalt inneha dessa ämnen, utesluts från EU:s nötdjursbidrag för det år som kontrollen gäller och de 4 kalenderår som följer på kontrollen. Om rester av förbjudna ämnen påträffas i jordbrukarens djur eller om förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen i någon som helst form påträffas på jordbrukarens gård, betalas inga som helst EU-djurbidrag till jord- En förteckning över förbjudna ämnen ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1054/2014. 28 11. Tvärvillkor lan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om det uppdagas överträdelser av dessa villkor leder det till påföljder för alla gårdens direktstöd som finansieras av EU. För alla direktstöd som i sin helhet finansieras av EU, inbegripet nötdjursbidrag och bidrag för mjölkkor, krävs det att man följer tvärvillkoren hela kalenderåret. Tvärvillkoren består av krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Tvärvillkoren förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt att föreskrivna verksamhetskrav som följer av miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmä- 5 Närmare information om tvärvillkoren ingår i guiden om tvärvillkor. Guiden finns att få på Livsmedelssäkerhetsverkets och Landsbygdsverkets webbplatser. I tvärvillkorsguiden5 som uppdateras årligen berättas det om bl.a. ändringar i tvärvillkoren. http://www.mavi.fi/sv/guider-och-anvisningar/odlare/Sidor/Guiderna-om-tvarvillkor.aspx 29 12. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter Med överföring av besittningen av en hel gård avses en situation där gårdens samtliga djur, all åkerareal som gården äger och gårdens alla produktionsbyggnader överförs till en enda ny innehavare. Med sammanslagning av gårdar avses en situation där hela gården övergår i en annan gårds besittning via köp eller arrendering. Den expanderande gårdens lägenhetssignum förblir vanligen oförändrat, och lägenhetssignumet för den gård som upphör tas ur bruk. Sammanslagning av gårdar kan också innebära en situation där två eller flera gårdar bildar exempelvis en lantbrukssammanslutning för att bedriva jordbruk. ningen till en hel gård som gjorts efter 12.5.2015 och som anmälts på blankett 462 endast går att överföra ett deltagande som redan är i kraft till den nya besittaren. Sökanden av bidrag kan inte längre bytas efter 31.8.2015. Bidragen för 2015 betalas till den som sökt bidraget 12.5.2015. Om besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten har överförts efter 31.8.2015 kan parterna sinsemellan komma överens om stödbetalningen. Den tidigare innehavaren ska överlåta hela gården till en enda övertagare för att bestämmelserna om överföring av besittningen av hela gården ska kunna tillämpas. Det är inte möjligt för överlåtaren att fortsätta att besitta en del av djuren. Bägge posterna av nötdjursbidragen betalas till samma jordbrukare. Alltid när det är möjligt bör besittningsöverföringar av en hel gård förläggas till början av året, dvs. innan de första utbetalningarna för stödåret inleds. Om den som överlåter gården och övertagaren vill att EU:s djurbidrag ska betalas till övertagaren, ska överföringen av besittningsrätten ske senast 31.8.2015. Utredningar om överföringen av besittningsrätten ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 156 Anmälan om överföring av hela gårdens besittning senast 15.9.2015. Den nya innehavaren till en nötkreaturs, får- eller getgård ska dessutom lämna in blankett 462Anmälan om deltagande vid besittningsöverföring av en hel gård, där hon eller han anmäler om deltagande i systemen med EU:s djurbidrag och/eller nordligt husdjursstöd baserade på nötdjursregistret samt får- och getregistret. EU:s nötdjursbidragen samlas till den nya gården från och med det datum då djuren har noterats i den uppkomna gårdens besittning i nötdjursregistret. Anmälningarna om ändring av besittningen av djur ska göras till nötdjursregistret inom 7 kalenderdagar. 12.1 Speciella situationer i anslutning till ägande av djur Korsägande och hyrning av djur är inte att rekommendera, eftersom det kan leda till bidragsförluster och problem vid bl.a. beskattningen. Bidrag betalas inte, om det uppdagas att avsikten med korsägande eller hyrning har varit att kringgå villkoren för bidrag. Observera att det vid överföring av besitt- 30 En jordbrukare behöver inte äga de djur för vilka han är berättigad till EU:s nötdjursbidrag. Djuren måste ändå vara i jordbrukarens besittning i nötdjursregistret. En jordbrukare som är berättigad till EU:s nötdjursbidrag ska dock ha en lägenhet som han/hon är innehavare av. Jordbrukaren fattar de ekonomiska besluten som gäller lägenheten och svarar för de ekonomiska förluster och vinster som föranleds av uppfödningen av de djur som han håller på lägenheten. för de djur som registrerats i hans namn. Avtalstyp 2) Lägenhet A hyr båsplatser hos lägenhet B. De uthyrda båsplatserna på lägenhet B innehas nu av lägenhet A, som hyrt dem. Parterna ska ingå ett skriftligt hyresavtal och till avtalet foga en förteckning över de djur som förflyttats från lägenhet A till lägenhet B. I båda lägenheternas nötkreatursförteckning ska ingå samma anteckningar om förflyttningsdagar, dessutom ska anteckningarna vara i ordning och á jour. Gård A ska göra en förflyttningsanmälan till nötdjursregistret, där den anmäler att djuren förflyttats till en ny djurhållningsplats på gård B. Djuren innehas fortfarande av lägenhet A. EU:s djurbidrag betalas enligt den stödregion där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Bidrag betalas inte till en sådan ägare (företagare, slakteri, livsmedelsfabrik) som inte förfogar över en produktionslägenhet och vars djur föds upp av andra jordbruksföretagare mot en fast ersättning eller mot totalersättning. Beträffande utfodring, vattning och annan skötsel av djuren ska ett skriftligt avtal ingås med tanke på eventuell gårdskontroll för att man ska kunna bevisa att lägenhet B erbjuder endast skötseltjänster, men inte bär det ekonomiska ansvaret för de djur som det aktuella avtalet omfattar och därmed inte kan ansöka om bidrag för dem. I avtalet kan t.ex. nämnas att avtalet inte omfattar veterinärvård utan för detta ansvarar den lägenhet som bär den ekonomiska risken, dvs. lägenhet A som äger djuren. Lägenhet A är också ansvarig för öronmärkena och för att nötkreatursförteckningen är á jour. Exempel: Lägenhet A äger djuren, men djuren föds upp på lägenhet B. EU:s nötdjursbidrag betalas antingen till lägenhet B eller till lägenhet A enligt avtalstyp: Avtalstyp 1) Innehavet av djuren överförs till lägenhet B, dvs. innehavet av djuren registreras på lägenhet B. I detta fall ska lägenheten A göra anmälan om avlägsnandet till nötdjursregistret och anteckna avlägsnandet i nötkreatursförteckningen. Lägenhet B ska göra anmälan om köp till nötdjursregistret och ankomstanteckning i nötkreatursförteckningen. Lägenhet B innehar nu djuren. Djuren behöver inte säljas, trots att händelserna i nötdjursregistret är avlägsnande och köp. Genom ett inbördes avtal mellan parterna samt kvitton o.d. i anslutning till saken kan man bevisa, att parternas egentliga syfte är hyrning av djuren. Den jordbrukare som hyrt djuren, dvs. lägenhet B, bär det ekonomiska ansvaret för djuren och är berättigad till EU:s nötdjursbidrag (och nationella stöd) När övervakning utförs på lägenhet A ska övervakningen fortsätta som övervakning av djuren på lägenhet B. Övervakningen kan utsträckas att gälla lägenhet B, om man i detta sammanhang finner bristfälligheter som gäller djuren på lägenhet B. Vid övervakning av lägenhet B kan övervakningen utsträckas att gälla lägenheten A, om man i detta sammanhang upptäcker bristfälligheter som gäller de djur som lägenhet A äger. Eftersom lägenhet A bär det ekonomiska ansvaret för djuren, är lägenhet A berättigad till EU:s djurbidrag för de djur som är registrerade i lägenhetens namn. 31 13. Kontroller och påföljder Nötkreatursbidrag och bidrag för mjölkkor övervalas genom korsgranskningar och gårdsinpektioner. Vir korsgranskning jämförs uppgifterna i landsbygdsförvaltningens informationssystem sinsemellan och uppgifterna i olika register jämförs med varandra. Den administrativ kontroll omfattar alla sökandens stödansökningsuppgifter. Gårdsövervakningarna görs genom kontroller på plats och omfattar minst 5 % av de sökande. Av de gårdar som övervakas genom gårdsinspektioner väljs 2025 % ut genom slumpmässigt urval medan de resterande gårdarna bör väljas ut genom viktat urval på basis av riskfaktorer. • Djurregistret och djurförteckningen ska för alla djur på gården uppta följande uppgifter: – EU-signum – Kön – Ras – födelsetid – Djurhållningsplats – eventuellt darum för köp eller avlägsnande samt den gård som köpt eller sålt djuret samt – moderns EU-signum Vid övervakningen av nötdjursbidrag och bidrag för mjölkkor kontrolleras också nötkreatur som inte är bidragsberättigande vid övervakningstillfället, men som kan bli stödberättigande under stödåret. De eventuellt bidragsberättigande nötkreaturen granskas på samma sätt som de djur som är bidragsberättigade vid övervakningstidpunkten. Om ett eventuelly bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påfäljder i fråga om det nötdjursbidrag eller bidrag för mjölkkor som betalas. När det gäller sådana bristfälligt märkta eller registrerade djur som inte har en chans att bli bidragsberättigade under stödåret fastställs en eventuell påföljd via tvärvillkoren. Anmälningar till djurregistret ska göras inom 7 dagar efter händelsen. En anmälan som gjorts för sent kan leda till påföljd. Vid övervakningen godkänns inte sådana anmälningar till djurregistret som har gjorts för sent efter att gården underrättats om kontroll. Vid övervakningen förkastas djur som registrerats felaktigt eller bristfälligt. Anteckningar i djurförteckningen ska införas inom 3 dagar efter händelsen. Om inspektören vid övervakningen konstaterar att det upprepade gånger inom 24 månader finns fel eller brister i uppgifterna i djurförteckningen förkastas djuret. • Genom kontroll av verifikat över köp och försäljning säkerställs att uppgifterna i djurregistret och djurförteckningen stämmer. Vid gårdsövervakningen kontrolleras: • Öronmärkningen av alla nötkreatur på gården Ett djur som har bara ett öronmärke kan godkännas vid kontrollen om djuret går att indentifiera med hjälp av det andra öronmärket och de öriga stödvillkoren uppfylls. Om djur underkänns vid kontrollen, sanktioneras det stöd som ska beviljas för det aktuella stödåret med en påföljdsprocent som räknas ut på följande sätt 32 • den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 % % men högst 20 % – med 100 % om den relativa skillnaden är över 20 % Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och gården påförs summakarens. Summakarens innebär att det stödbelopp som den vid övervakningen underkända mängden hade berättigat till en gång dras av det belopp av helt eller delvis EU-finansierad stöd och bidragen (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren. • om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskats bidraget med den relativa skillnaden • om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskats bidraget – med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden, om denna är högst 10 % – 2 x den relativa skillnaden, om den relativa skillnaden är under 10 33 Bilaga 1 Mjölkraser Czerwono-biała, Magyar Holstein-Friz, Dutch Black and White, Estonian Holstein, Estonian Native, Estonian Red, British Friesian, črno-bela, German Red and White, Holstein Black and White, Red Holstein (Kommissionens förordning (EG) Nr 1121/2009, bilaga IV och Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 (137/2015) • Groninger Blaarkop • Angler Rotvieh (Angeln), Rød dansk mælkerace (RMD), German Red, Lithuanian Red • Guernsey • Jersey • Ayrshire • Malkeborthorn • Armoricaine • Reggiana • Bretonne pie noire • Valdostana Nera • Fries-Hollands (FH), Française frisonne pie noire (FFPN), Friesian-Holstein, Holstein, Black and White Friesian, Red and White Friesian, Frisona española, Frisona Italiana, Zwartbonten van België/pie noire de Belgique, Sortbroget dansk mælkerace (SDM), Deutsche Schwarzbunte, Schwarzbunte Milchrasse (SMR), Czarno-biała, • Östfinsk boskap • Västfinsk boskap • Nordfinsk boskap • Brown Swiss • Simmental • Montbéliarde 34 Bilaga 2 Köttraser (Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 (137/2015)) • Hereford • Highland Cattle • Limousin • Aberdeen angus • Simmental • Belgian Blue • Piemontese • Blonde d‘Aquitaine • Dexter • Charolais • Galloway • Texas Longhorn 35 Bilaga 3 Stödområde AB yttre skärgården (Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015)) Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt av de nedan nämnda kommunerna följande områden: 36 Bilaga 4 Rättsakter och författningar som gäller EU:s nötdjursbidrag Villkoren och anvisningarna ovan för ansökan om EU:s nötdjursbidrag har meddelats med stöd av följande rättsakter och författningar: Endast gällande rättsakter och författningar är officiella källor. ningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödord- • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av 37 • Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. • Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015) • Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 (137/2015) • Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) • Statsrådets förordning om förfarandet för överföring av ansökningar om jordbruksstöd 2015 (335/2015) • Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013 med ändringar) • Djurskyddslagen ändringar) (247/1006 • Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015) med • Lag om ett system för identifiering av djur (238/2010) • Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014 med ändringar) • Strafflagen (39/1889 med ändringar) • Djurskyddsförordningen med ändringar) (396/1996 • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av nötkreatur (326/2015) • Statsrådets förordning om övervakning av djurstöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen (XXX/2015) 38 EU:S FÅR- OCH GETBIDRAG 39 1. Nytt år 2015 2015 • Djurenhetskoefficienterna slopas, alla djur plockas individuellt ur får- och getregistret. • Stöd för tackor och hongetter betalas utgående från antalet stödberättigande dagar, eventuella förseningsdagar sänker bidraget som betalas. • Bidraget kan sökas av aktiva jordbrukare (se ansökningsguide 2015) • Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att i tid anmäla uppgifter till får- och getregistret, en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. • Alla bidrag är registerbaserade, djurantalen fastställs enligt uppgifterna i fåroch getregistret. • Perioden för faststställande av alla bidrag är ett kalenderår (1.1.-31.12.) • Nya bidragsberättigande djurgrupper: hongetter och slaktkillingar • Tackor har förhöjd bidragsnivå i ABregionens yttre skärgård och på Fasta Åland. • Premie för slaktlamm och slaktkillingar betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Mavi godkänt. En förteckning över godkända slakterier finns på Landsbygdsverkets webbplats. • Alla som söker stöd ska lämna in anmälan om deltagande i stödsystemet år 40 2. Definitioner Lamm är ett högst tolv månader gammalt får som inte har fått avkomma. Att få avkomma är att ett djur föder efter normal dräktighetstid eller att en get eller ett får kastar killingen eller lammet. Killing är en högst 18 månader gammal get, dock inte dvärgget, som inte har fått avkomma. Finansiell disciplin avses att stöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen (EU) minskas med en viss procentandel. Honget är en över 12 månader gammal get, dock inte dvärgget, som har fått avkomma. Besittningstid för slaktlamm/slaktkilling är den minst 30 dygn långa oavbrutna period under de 50 dygnen före slakt under vilken slaktlammet är i jordbrukarens besittning. Får- och getregistret är ett myndighetsregister som ägs av Evira. Gårdsbruksenhet är en produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader med mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller arrende. Tacka är ett över tolv månader gammalt får av honkön. Med Förseningsdag menas en sådan dag efter den 7 dygn långa tiden för anmälning till får- och getregistret med vilken en anmälan försenats. Jordbrukare är en fysisk eller juridisk person (eller en grupp bestående av sådana personer) vars gård ligger inom gemenskapen och som bedriver jordbruksverksamhet. Med jordbruksverksamhet avses produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet bl.a. uppfödning och hållande av djur för animalieproduktion. I denna anvisning menas med jordbrukare också aktiv jordbrukare. Eventuellt bidragsberättigande djur är ett djur som kan uppfylla kraven för bidragsberättigande för att få bidrag under det aktuella kalenderåret. Om ett eventuellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påfäljder i fråga om det fåreller getbidrag som betalas. Djurhållningsplats avser en enhet som består av en eller flera platser: byggnader, inhägnader, beten (åker- och skogsbeten samt naturbeten) eller en annan plats där djur hålls, föds upp eller hanteras. Registreringen av en ny djurhållningsplats eller en ändring av djurhållningsplatsen görs hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med Livsmedelssäkerhetsverkets (nedan Evira) blankett Registrerings-/ändringsanmälan för djurhållningsplats. Jordbrukarens ålder inverkar inte på erhållandet av får- och getbidrag och det förutsätts inte att jordbrukaren bor på gårdsbruksenheten. Observera att du för att få får- och getbidrag måste vara en aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2015) Endast gällande rättsakter och författningar är officiella källor. 41 3. Ansökan om EU:s får- och getbidrag Den sökande ska vara en aktiv jordbrukare (se ansökningsguide 2015), som anmält sig till bidragssystemet. deltagande i EU- och nationella stödsystem. Jordbrukaren kan ändå inte återkalla får- och getbidraget för enskilda djur. Sökanden ska vara registrerad som djurhållare. Om en jordbrukare börjar hålla får eller getter i t.ex. augusti 2015 ska hon eller han lämna in blankett 184 Anmälan om deltagande/återkallelse av deltagande i EU- och nationella stödsystem redan i samband med den samlade stödansökan (huvudstödansökan) 2015, för att hon/han ska kunna betalas får- och getbidrag redan från och med augusti 2015. Om man vill ansluta sig till bidragssystemet senare ka man göra det genom att lämna in blankett 184 innan nästa års huvudstödansökan är slut, då är deltagandet i kraft från år 2016 framåt Får- och getbidrag kan sökas för en tacka, ett lamm, en honget eller killing som är märkt och registrerad i får- och nötregistret enligt bidragsvillkoren. Bidraget fastställs på basis av antalet djur i får- och getregistret. Lägg märke till att gårdsbruksenhetens alla får och getter (också eventuellt bidragsberättigande djur) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna när du ansöker om får- och getbidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anges i får- och getregistret. .När en gårdsbruksenhet delas eller när två eller flera gårdsbruksenheter slås samman (t.ex. dödsbon, sammanslutningar), ska anmälan om deltagande göras på nytt. Ingen särskild anmälan om deltagande behöver lämnas, om Alla som ansöker om får- och getbidrag ska lämna in en anmälan om att de deltar i EU:s djurbidragssystem år 2015. EU:s får- och getbidrag söks med anmälan om deltagande elektroniskt i Viputjänsten eller på pappersblankett 184 senast 12.5.2015. Den elektroniska ansökan är då öppen till kl. 23.59. • en anmälan om överföring av hela gårdens besittning (blankett 156) och en anmälan om deltagande vid besittningsöverföring av en hel gård (blankett 472) har lämnats in till kommunen, Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tillsvidare. Jordbrukaren behöver alltså inte ansöka om bidrag varje år, utan bidraget betalas automatiskt på basis av de bidragsberättigande djur som plockats ur får- och getregistret. Anmälan om deltagande upphör att vara i kraft om bidragssystemet upphör, jordbrukaren upphör med att bedriva fårnäring eller jordbrukaren utesluts ur bidragssystemet. Jordbrukaren kan själv återkalla sitt deltagande i bidragssystemet med blankett 184 Anmälan om deltagande/återkallelse av • verksamheten fortgår under det tidigare lägenhetssignumet och • det är fråga om generationsväxling, köp eller arrendering av hela gården eller om en ändring av bolagsformen som rör hela gården. Jordbrukaren ska varje år uppge all jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, 42 3.2 Försenad anmälan om deltagande oberoende av om stöd för arealen söks eller inte (se kapitlet om anmälan av jordbruksmark). Ansökningsanvisningen kan laddas ner från Landsdbygsverkets webbplats och skrivas ut. Blanketter och ansökningsanvisningar fås vid behov också av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketterna kan skrivas ut via nätet på webbsidan6 . Om anmälan om deltagande försenas med 1-25 kalenderdagar medför det att beloppet av djurbidrag (av det djurbidrag get gäller) minskas med 1 procent per försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardag med undantag av lördag. I kalenderdagar inräknas både vardagar och helgdagar. Förseningen sänker bidraget för det år då anmälan om deltagande ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten. 3.1 Inlämnande av anmälan om deltagande Anmälan om deltagande kan skickas i på elektronisk väg via Vipu-tjänsten7 eller på pappersblankett 184 senast 12.5.2015. Den använder en pappersblankett ska inom ansökningstiden lämna in anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Anmälan om deltagande kan lämnas direkt till landsbygdsnäringsmyndigheten eller skickas per post. En anmälan om deltagande som skickats per post anses ha inkommit i rätt tid, om den har poststämplats senast den sista ansökningsdagen och adresserats till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Om blanketter som hänför sig till anmälan om deltagande och anmälan av jordbruksmark försenas, blir följden att beloppet av djurbidrag minskas med 1 procent per arbetsdag. Om anmälan om deltagande är mer än 25 kalenderdagar (såväl vardagar som helgdagar inberäknade) försenad, avslås den och inget bidrag betalas. En anmälan om deltagande som inlämnats efter ansökningstiden och förseningsdagarna träder i kraft först stödåret 2016. Ett oöverstigligt hinder eler en eceptionell omständighet ska bevisas på ett godtagbart sätt. I fall av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet beviljas bidraget även om anmälan om deltagande är mera än 25 dagar försenad. Bevis för oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet och anmälan om deltagande ska ändå lämnas in inom 15 arbetsdagar efter att det blivit möjligt för jordbrukaren att lämna in dem. Jordbrukaren ansvarar ensam för att den till alla delar noggrant ifyllda anmälan om deltagande har inlämnats till landsbygdsnäringsmyndigheten i tid. För pappersblanketter har den sista dagen för inlämnande uppgetts vara 30.4.2015, men blanketter kan ändå inlämnas fram till 12.5.2015 utan att det blir förseningsdagar. 6 7 http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/e-tjanster/index.html https://vipu.mavi.fi/login.html 43 3.3 Ändring av anmälan om deltagan- räknade) och de EU-delfinansierade stöden är att jordbrukaren uppger all jordbruksde mark som är i hans eller hennes besittning, oberoende av om stöd för arealen söks eller inte. Jordbrukaren kan ändra anmälan om deltagande under ansökningstiden och inom 25 kalenderdagar från ansökningstidens utgång. Ett villkor för betalning av EU:s djurbidrag stödåret 2015 är att jordbrukaren vid den samlade stödansökan åtminstone lämnar in blankett 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2013 där punkt 3 fyllts i, senast 12.5.2015. När jordbrukaren ändrar sin anmälan om deltagande ges en ny anmälan om deltagande in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Inlämnandet av den nya anmälan om deltagande återkallas automatiskt den ursprungliga anmälan om deltagande. Om jordbrukaren ändrar anmälan om deltagande efter ansökningstidens utgång, minskas bidraget för det innevarande året med 1 procent per arbetsdag. Om den nya anmälan om deltagande försenas med mer än 25 dagar från ansökningstidens utgång, beaktas den nya anmälan inte stödåret 2015. Blankett 102B ska inlämnas även om gården inte har någon jordbruksmark i sin besittning. Basuppgifter om gårdsbruksenheten och basskiftesuppgifter uppges endast om gårdens uppgifter ändrats till denna del. • blanketter med basuppgifter om gårdsbruksenheten (Gårdsbruksblankett 2015 101A och vid behov Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D) 3.4 Återtagande av anmälan om deltagande • blanketter som gäller basskiften (Stödansökans basskiftesblankett 2015 102A och vid behov Ändringsblankett för basskiften 2015 102C) med bilagor. Om jordbrukaren så önskar kan han eller hon återta anmälan om deltagande i bidragssystemet. Då betalas inte bidrag för ett enda djur som angetts i anmälan om deltagande. Anmälan om deltagande kan återtas på elektronisk väk i Vipu-tjänsten eller genom att lämna in pappersblankett 184 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Ett återtaganda av anmälan som görs före 9.6.2015 hänför sig till stödåret 2015. Om återtagandet har gjorts efter 9.6.2015 hänför det sig till stödåret 2016. Då betalas får- och getbidrag åt jordbrukaren ännu innevarande år. Om det vid övervakning konstateras att all jordbruksmark (enskilda basskiften) inte har anmälts vid stödansökan och differensen mellan den anmälda och den konstaterade arealen (= anmäld areal + areal för de skiften som inte har anmälts) är större än 3 procent, kommer alla de av EU helt finansierade direkta stöden att skäras ned med högst 3 procent. 3.6 Oöverstigliga hinder 3.5 Anmälan av jordbruksmark Fall av oöverstigliga hinder ska alltid anmälasn (även utanför stödansökan) Bland annat följande händelser kan godkännas som oöverstigligt hinder: Ett villkor för de av EU helt och hållet finansierade direkta stöden (får- och getbidrag med- 44 • jordbrukaren avlider • expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in • jordbrukaren är arbetsoförmögen under en längre tid • det inträffar en allvarlig naturkatastrof som påverkar gården på ett betydande sätt Jordbrukaren ska lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet uppgifter om det oöverstigliga hindret inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då det blivit möjligt. Myndigheterna avgör från fall till fall om det har varit fråga om ett oöverstigligt hinder. Om tillfredsställande bevis för ett oöverstigligt hinder inte har lämnats in skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom föreskriven tid, sänker försummelsen bidraget. • gårdens husdjursbyggnader förstörs genom en olyckshändelse • en djursjukdom drabbar jordbrukarens hela besättning eller en del av den, eller på motsvarande sätt i fråga om odlingsväxter; 45 4. Bidrag för tackor Bidrag för tackor betalas i stödregion AB. Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga djurantalet enligt får- och getregistret. Fullt bidrag betalas för en tacka som under hela fastställelseperioden för stödet, alltså i ett helt kalenderår, funnits på gården och berättigat till bidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar till får- och getregistret (förseningsdagar) minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren. dens tackor t.ex. fått tvillingar. Det lönar sig att också anmäla dödfödda lamm och kastningar till får- och getregistret. Exempel. Jordbrukarens genomsnittliga antal tackor enligt får- och getregistret stödåret 2015 (1.1.-31.12.2015) är 30.7. På gården har år 2015 fötts 27 lamm, så år 2015 kan stöd för tackor betalas för högst 27 tackor. Om det hade fötts 31 lamm hade stöd kunnat betalas för 30,7 tackor. Lägg märke till att anmälningar om lamning och slakt i får- och getregistret ska göras senast 31.1.2016 för att anmälningarna ska beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet. En gård som ansökt om bidrag för tackor ska sälja djur till livs eller till slakt och även i övrigt iaktta sedvanligt produktionssätt. 4.1 Genomsnittligt djurantal och lamningsintensitet 4.2 Minimiantal djur Antalet stödberättigande tackor begränsas av antalet lamm under stödåret, så att antalet bidragsberättigande tackor kan vara högst lika stort som det antal lamm som fötts år 2015. En gård ska ha i genomsnitt minst 10 bidragsberättigande tackor för att bidrag ska kunna betalas. Gårdens genomsnittliga djurantal beräknats utifrån antalet stödberättigande dagar som tackor som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.-31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån fåroch getregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens tackor och dividera summan med 365. 4.3 Bidragsberättigande tacka En bidragsberättigande tacka är ett får av honkön som är över 12 månader gammalt (minst 12 månader och en dag) och som är märkt och registrerat enligt bestämmelserna. Antalet bidragsberättigande tackor på en gård kan vara högst lika stort som antalet lamm som fötts på gården år 2015. Antalet bidragsberättigande tackor för gården begränsas dessutom av antalet lamm under stödåret. Varje tacka på gården behöver inte själv ha lammat om någon annan av går- En eventuellt bidragsberättigande tacka är ett får av honkön som fötts före 31.12.2014. 46 4.4 Beloppet av bidrag för tackor AB, yttre skärgården och 50 euro på Fasta Åland och övriga områden i stödområde AB. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet tackor. Det fastställda beloppet av bidrag för tackor som nu gäller är 100 euro i stödområde 47 5. Bidrag för hongetter Bidrag för hongetter betalas i stödregion AB. Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt får- och getregistret. Fullt bidrag betalas för en honget som under hela fastställelseperioden för stödet, alltså i ett helt kalenderår, funnits på gården och berättigat till bidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar till får- och getregistret (förseningsdagar) minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren. addera antalet stödberättigande dagar för gårdens hongetter och dividera summan med 365. Lägg märke till att anmälningar om killning och slakt i får- och getregistret ska göras senast 31.1.2016 för att anmälningarna ska beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet. Förutom av antalet stödberättigande dagar begränsas antalet bidragsberättigande hongetter av den godkända mjölkmängden. Den godkända mjölkmängden för stödåret (1.1.-31.12.2015) är 400 liter mjölk per honget. Vid beviljande av bidrag för hongetter beaktas den mängd mjölk som: Getgården ska leverera getmjölk eller produkter framställda av getmjölk för försäljning och även i övrigt iakttar gängse produktionssätt. 5.1 Minimiantal djur • evererats till en godkänd mjölkbearbetningsanläggning eller till en livsmedelslokal för vilken det fordras en anmälan enligt 13 § 3 mom. i livsmedelslagen (23/2006) (= lokal där det framställs ost eller andra mjölkprodukter) En gård ska ha i genomsnitt minst 20 bidragsberättigande hongetter för att bidrag ska kunna betalas. • sålts direkt från gården 5.2 Genomsnittligt djurantal och godkänd mjölkmängd • använts för framställning av andra produkter avsedda för försäljning • använts i bidragssökandens eget hushåll Till det hushåll som ansöker om bidrag för hongetter anses alla de personer höra som har samma bostad enligt lagen om Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) som sökanden. Bidrag för hongetter betalas enligt det genomsnittliga djurantalet så, att antalet bidragsberättigande hongetter begränsas av den som grund för bidraget godkända mjölkmängd som hongetterna producerat år 2015. Gårdens genomsnittliga djurantal beräknats utifrån antalet stödberättigande dagar som hongetter som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.-31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån får- och getregistrets uppgifter genom att I mjölkmängden inberäknas inte mjölk som används som djurföda eller testning vid framställning av produkter framställda av getmjölk. 48 Exempel. Jordbrukaren har stödåret 2015 (1.1.-31.12.2015) i genomsnitt 30 hongetter. Om den mjölkmängd som används för beräkning av bidraget för hongetter stödåret 2015 är sammanlagt 10 000 liter, kan bidrag betalas för högst 25 hongetter (10 000/400 liter). ost för försäljning. Håll en separat månatlig bokföring över använda mjölkmängder specificerade per produkt, bokföringen ska dessutom uppta mängden för försäljning framställda produkter under månaden. Bokföringen lämnas in som bilaga. Om den godkända mjölkmängd som beräkningen av bidraget för hongetter grundar sig på stödåret 2015 (1.1. -31.12.2015 är sammanlagt 12 400 liter (12 400/400 liter = 31 hongetter) Bidrag kan ändå betalas högst för det genomsnittliga antalet hongetter, dvs. för 30 hongetter. • Mjölkmängd som under månaden använts i sökandens hushåll (högst 1 liter/person/dag). 5.3 Bokföring mjölkproduktion över Obs. Räkna inte in i den godtagbara mjölkmängden sådan mjölk som du har använt för utfodring av djur eller sådan mjölk som du har använt för att testa tillverkningsmetoder för produkter som tillverkas av getmjölk. Räkna inte heller in i den godtagbara mjölkmängden obehandlad mjölk som du har sålt direkt till en butik. Obs! Den mängd obehandlad mjölk som du har sålt direkt till en butik ingår inte heller i mängden direktförsäljningsmjölk. getternas För bok över den mjölk som dina hongetter producerat under stödåret (1.1.– 31.12.2015). Anmäl på blankett 410 Utredning om användningen av getmjölk de mjölkmängder som är godtagbara som grund för bidraget. Lämna in blanketten med bilagor till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 29.1.2016. 5.4 Bidragsberättigande honget En bidragsberättigande honget är en get av honkön som är över 12 månader gammal (minst 12 månader och en dag) och som är märkt och registrerad enligt bestämmelserna. Dessutom begränsas gårdens antal av bidragsberättigande hongetter av den godkända mjölkmängd de producerar under stödåret, som är 400 l mjölk/honget/år. Anteckna på blanketten månadsvis den mjölk (antalet liter) som • Levererats till ett mejeri eller livsmedelslikal som enligt 13.3 § i livsmedelslagen kräver anmälan. • Sålda mängder av direktförsäljningsmjölk. Över försäljningen av direktmjölk ska dessutom föras en daglig förteckning som inlämnas som bilaga. En eventuellt bidragsberättigande honget är en get av honkön som fötts före 31.12.2014. 5.5 Beloppet av bidrag för hongetter • Den mjölkmängd som under månaden används för ostframställning. Mängden ost och osttypen/-typerna som tillverkats under månaden. Det fastställda beloppet av bidrag för hongetter är 100 euro i hela stödområde AB. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet hongetter. • Om du på gården använder getmjölk för produktion av andra produkter än 49 6. Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar Bidrag för slaktlamm och -killingar betalas i hela landet. Bidraget baserar sig på uppgifterna i får- och getregistret. Bedraget fastställs på basis av antalet slaktlamm/slaktkillingar som varit i en aktiv jordbrukares besittning. Bidraget betalas på basis av antalet slaktanmälningar som gjorts till får- och getregistret under stödåret (1.1.-31.12.2015). och getregister under det lägenhetssignum med vilket bidrag för slaktlamm/slaktkillingar söks. Uppgifterna om slaktade lamm och killingar plockas direkt ur får- och getregistret på basis av slakteriets slaktanmälan. Lammen och killingarna ska registreras i får- och getregistret innan de först bort från gården. • Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Mavi godkänt. En förteckning över slakterier som anmält til hos Landsbygdsverket finns på Landsbygdsverkets webbplats. 6.1 Besittningstid För att en jordbrukaren ska kunna få kvalitetsbidrag för slaktlamm/-killingar ska lammet eller killingen oavbrutet vara i den aktiva jordbrukarens besittning under minst 30 av de 50 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att kvalitetsbidraget för slaktlamm/slaktkillingar betalas till uppfödaren och inte t.ex. till förmedlaren. • Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. • Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, kan bidrag beviljas för kroppen. Uppgifterna om besittningen av slaktlamm/slaktkillingar härrör från får- och getregistret. Jordbrukaren ska se till att uppgifterna i får- och getregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska. • Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall. 6.2 Bidragsberättigande slaktlamm • Jordbrukaren ska göra anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till får- och getregistret enligt gällande bestämmelser. Ett bidragsberättigande lamm är ett får som är högst 12 månader gammalt och som är märkt och registrerad enligt bestämmelserna. Lammets slaktvikt ska vara minst 18 kilo. Observera att ett får som är 12 månader och en dag gammalt inte längre uppfyller åldersvillkoren för lamm och följaktligen inte berättigar till bidrag för slaktlamm. • Slaktanmälningarna för stödåret 2015 ska vara registrerade i får- och getregistret senast 31.1.2016 för att de ska kunna beaktas vid beräkningen av det genomsnitliga djurantalet. • Djuren ska vara registrerade i får- Ett eventuellt biragsberättigande slaktlamm 50 är ett får som stödåret 2015 blir 6 månader. till bidrag för slaktkillingar. 6.3 Bidragsberättigande slaktkilling En eventuellt biragsberättigande slaktkilling är en get som stödåret 2015 blir 15 månader. En bidragsberättigande killing är en get som är högst 18 månader gammal och som är märkt och registrerad enligt bestämmelserna. Killingens slaktvikt ska vara minst 15 kilo. Dvärggetter berättigar inte till bidrag. Observera att en get som är 18 månader och en dag gammal inte längre uppfyller åldersvillkoren för killingar och följaktligen inte berättigar 6.4 Beloppet av bidrag för slaktlamm och slaktkillingar Det fastställda bidrag är för närvarande 40 euro per slaktlamm/slaktkilling. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet slaktlamm/slaktkillingar. 51 7. Bidragsbelopp och utbetalning Betalningen av får- och getbidrag är registerbaserad, dvs. de djur som står som grund för betalningen plockas individuellt direkt ur fåroch getregistret. på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. EU-bestämmelserna väntas blir färdiga i maj 2015. Jordburkarna kommer att få information om eventuella ändringar när EU-bestämmelserna är klara. EU:s får- och getbidrag kan betalas när övervakningarna utförts. Får- och getbidrag betalas en gång om året efter stödårets utgång enligt tidtabellen för EU:s djurbidrag, senast 30.6.2016. Nedan beskrivs den praxis som hittills använts i fråga om försenade anmälningar och deras påverkan på djurbidragen. Om EU-bestämmelserna ändras kommer också denna praxis att förändras. Förskott på får- och getbidrag betalas inte. EU-finansierade direktstöd betalas inte till jordbrukaren, om det sammanlagda beloppet av direktstöd som söks är 200 euro per stödår eller mindre. Bidraget fastställs enligt det genomsnittliga antalet bidragsberättigande tackor och getter som på basis av får- och getregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (inberäknat de nämnda dagarna). Försenade anmälningar (födelse, köp, avlägsnande, import och export) till får- och getregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren. Då anmälningar om djur som står som grund för bidrag lämnas in för sent minskar antalet stödberättigande dagar som upplöper för djuret. Stödet minskas ändå inte om anmälningarna har gjorts före det ifrågavarande djurets första stödberättigande dag. Den tidigare ägarens försenade anmälningar minskar inte antalet stödberättigade dagar för den nya ägaren. Det genomsnittliga antalet djur fås genom att de stödberättigande dagarna för de enskilda djuren inom varje djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365. Antalet anges med en decimals noggrannhet. Exempel. En tacka som uppfyller bidragsvillkoren köps til gården 1.3.2015. Anmälan om köp görs 31.3.2015. Anmälan har gjorts för sent. Antalet stödberättigande dagar för djuret minskas med 23 dagar (30 dagar från händelsen – 7 dagars anmälningstid). 7.1.1 Anmälningstidens inverkan på bidraget för tackor och hongetter Iakttagandet av anmälningstiderna (för avlägsnande, förflyttning, köp och försäljning 7 dagar och för lamning 6 mån) övervakas också i samband med tvärvillkorsövervakningen gällande märkning och registrering av djur. 7.1 Bidrag på basis av antalet stödberättigande dagar Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att anmäla uppgifter till får- och getregistret i tid, eftersom en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling 52 Lägg märke till att anmälningar om lamning och slakt år 2015 ska ha registrerats i fåroch getregistret senast 31.1.2016 för att de ska beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet. skrids, ändras beloppet av bidraget per djur samma förhållande. En ogjord eller oriktig anmälan, eller en anmälan som gjorts för sent efter underrättelse om kontroll, leder till att djuret förkastas vid övervakningen. 7.2 Bidrag på basis av slakt Bidraget fastställs enligt de slakter som anmälts till får- och getregistret av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande slaktlamm och slaktkillingar som enligt får- och getregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (inberäknat de nämnda dagarna). Bidrag betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Mavi godkänt. 7.4 Finansiell disciplin Den finansiella disciplinen kan verkställas som ett procentuellt avdrag från de direktstöd som EU finansierar. Den finansiella disciplinen minskar den andel av de till gården beviljade sammanräknade EU-finansierade direktstöden som överstiger 2 000 euro innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen. 7.3 Maximibeloppet per stödområde i fråga om bidrag för slaktlamm och slaktkillingar Bidrag för får och getter kan stödåret 2015 beviljas till ett belopp av högst 2,8 miljoner euro i hela landet. Av det beloppet kan bidraget för tackor stå för en andel om högst 1,5 miljoner euro och bidraget för hongetter för en andel om högst 0,2 miljoner euro inom stödområde AB. Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar kan beviljas till ett belopp av högst 1,1 miljoner euro i hela landet. Kommissionen överlämnar till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars ett förslag som gäller minskningsprocenten. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2015. År 2014 var minskningsprocenten 1,302214. Mer information om den finansiella disciplinen finns i Ansökningsguide 2015. Bidrag för tackor kan i Stödområde AB, yttre skärgården betalas till högst 0,2 miljoner euro, på Fasta Åland till högst 0,3 miljoner euro och i övriga områden i stödområde AB till högst 0,1 miljoner euro stödåret 2015. 7.5 Obefogade utbetalningar av bidrag Om en jordbrukare t.ex. har fått stöd utan grund eller till ett högre belopp än vad som Om de fastställda maximibeloppen över- 53 hade kunnat beviljas honom eller henne eller om stödvillkoren inte har iakttagits, kan den myndighet som har beviljat stödet besluta om återkrav. Innan beslut om återkrav fattas ges stödtagaren tillfälle att ge utred- ning i ärendet. Bestämmelser om återkrav finns i lagen om verkställighet av jordbruksstöd och i EUrättsakter. 54 8. Märkning och registrering Alla får på gårdsbruksenheten ska märkas på behörigt sätt med öronmärken som Evira har godkänt och enligt gällande bestämmelser. väl märke till att villkoren som gäller märkning och registrering förutom bidragsberättigande djur också gäller djur som eventuellt är bidragsberättigande. Var och en som håller får/getter ska innan djurhållningen inleds registrera sig som djurhållare i djurhållarregistret. Registreringen sker via landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där djurhållaren är bosatt. Bidrag betalas inte ut om gården inte är registrerad som får- och gethållare. Försummelser kan leda till bortfall av stöd: om märkningen eller registreringen av ett djur inte motsvarar gällande bestämmelser berättigar djuret inte till får- och getbidrag och följden kan vara, utöver påföljder som gäller får- och getbidraget, påföljder som utfaller via tvärvillkoren. I får- och getregistret ska fåren och getterna alltid registreras under sökandens lägenhetssignum, inte under sökandens eller en familjemedlems kundsignum. Den som håller får/getter ska anmäla händelserna som rör djuren (utmönstringar, köp, förflyttningar, upphittade får, import från utlandet) till får- och getregistret inom 7 dagar från händelsen. Ett undantag är djurets födelseanmälan (anmälan om moderns lamning/killning) som ska göras senast inom 6 månader från djurets födelse. Om djuret ändå före denna tidpunkt förflyttas från den djurhållningsplats där det fötts, ska det registreras och märkas före förflyttningen. Mer information om registrering och märkning av får och getter finns på Eviras webbplats8 . Anmälningar om får och getter samt beställningar av öronmärken och ersättande märken görs via följande anmälningskanaler: • Djurregistrets internettillämpning9 , Observera att antalet lamm och tackor som lammat kontrolleras i får- och getregistrets uppgifter i samband med betalningen av bidrag. Antalet bidragsberättigande djur fastställs på basis av de anmälningar om lamning/killning och födelseanmälningar som registrerats före 31.1.2016. • med blanketter per post till adressen Lantbrukets Datacentral, Får- och getregistret, PB 25, 01301 VANDA eller per fax 09 27 100 35 eller • via får- och getregistrets kundtjänst per telefon 09 85 666 002 eller per e-post lammasvuohi@mloy.fi (närmast för korrigering av uppgifter och särskilda situationer). Kundtjänsten är öppen vardagar kl 8.15 –16.00 Med stöd av lagen om ett system för identifiering av djur och förordningen om märkning och registrering av får och getter gäller de ovannämnda kraven alla får och getter som hålls på gårdsbruksenheten. Du lägger 8 9 Obs. De planerade serviceavbrotten i djur- http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurskydd+och+djurhallning/markning+och+registrering/far+och+getter/ https://niemi.mmm.fi/elain/ 55 Jordbrukaren får göra egna noteringar i djurförteckningen, eftersom gårdens djurförteckning ska hållas à jour. Också en förteckning som djurhållaren själv för över djuren på djurhållningsplatsen kan betraktas som en djurförteckning. Då ska förteckningen vara tydlig och begriplig och av den ska framgå alla uppgifter som ingår i den djurförteckning som fås från registret. registrets internettillämpning anges på Eviras webbplats och i Djurregistrets internettillämpning. Under serviceavbrottet kan Djurregistrets internettillämpning inte användas. Det är skäl att ta avbrotten i betraktande när anmälningar görs till får- och getregistret, så att anmälningstiderna inte överskrids. 8.1 Djurförteckning Information om vilka detaljerade uppgifter som behövs i förteckningarna enligt djurhållningsplats finns i Eviras guide Märkning och registrering av får och getter. En jordbrukare som ansöker om bidrag ska på sin gårdsbruksenhet föra en uppdaterad förteckning över sina får/getter enligt djurhållningsplats. En förteckning över nya lediga öronmärken ska fogas till förteckningen. Alla händelser ska föras in i djurförteckningen inom 3 dagar från händelsen. En djurförteckning som skrivits ut från fåroch getregistret eller beställts från får- och getregistrets kundservice är ett officiellt dokument. Bidrag kan inte betalas för ett djur vars uppgifter i djurförteckningen inte är korrekta. Avtal och kvitton ska sparas åtminstone ansökningsåret och dessutom de fyra påföljande kalenderåren. Så ska t.ex. avtal och kvitton som hänför sig till 2015 sparas till utgången av 2019. 56 9. Djurskydd den gärning som lett till domen har konstaterats av den behöriga myndigheten. Jordbrukaren ska sörja för djurens välbefinnande i enlighet med djurskyddslagstiftningen. Försummelse av djurskyddsbestämmelserna leder till att alla EU:s direktstöd och EU-delfinansierade stöd minskas via bl.a. tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor. Om jordbrukaren har dömts till djurhållningsförbud, betalas inget får- och getbidrag ut för den tid då förbudet är i kraft och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen utfärdats. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av bidragen i fråga till jordbrukaren när åtalsprövning har inletts i ärendet. Om jordbrukaren har dömts för 1) djurskyddsbrott, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats eller 2) djurskyddsförseelse, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats eller beviljas inget får- och getbidrag bidrag per tacka och betalas inte ett eventuellt beviljat bidrag ut för det stödår då Med jordbrukaren jämställs en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren. 57 10. Hållande av djur endast i syfte att erhålla bidrag Produktionen bör motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att jordbrukaren konstlat och i strid med målen för bidragssystemet har skapat de förutsättningar som krävs för att få bidrag, förlorar han eller hon rätten till bidrag för kalenderåret i fråga. Uppfödning av tackor för eget bruk eller som sällskapsdjur utgör inte tillräcklig produktion för att få bidrag per tacka. Vid behov ska jordbrukaren kunna påvisa att de produkter som fåtts av fåren har marknadsförts och gett inkomster. 58 11. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen brukaren under det kalenderår då iakttagelsen görs. Jordbrukaren får inte använda tillväxtfrämjande ämnen som avses i EG:s veterinärlagstiftning (hormoner och beta-agonister) för att föda upp eller göda sina får. Jordbrukaren får inte heller inneha sådana ämnen, om inte en veterinär har förskrivit dem med avseende på behandling av djur. En jordbrukare som, enligt vad det konstaterats vid två inspektioner, illegalt innehar eller använder förbjudna tillväxtfrämjande ämnen inom djuruppfödningen utesluts ur EUdjurbidragen för året då inspektionen ägde rum samt för de 4 följande kalenderåren. Om rester av förbjudna ämnen påträffas i jordbrukarens får eller om förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen i någon som helst form påträffas på jordbrukarens gård, betalas inga som helst EU-djurbidrag till jord- En lista över förbjudna ämnen finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1054/2014. 59 12. Tvärvillkor lan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om överträdelser av dessa villkor uppdagas, leder det till påföljder för gårdens alla direktstöd som EU finansierar i sin helhet. För alla direktstöd som i sin helhet finansieras av EU, inbegripet får- och getbidraget, och för EU-delfinansierade stöd krävs det att man följer tvärvillkoren hela kalenderåret ut. Tvärvillkoren består av krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt av föreskrivna verksamhetskrav som förutsätter att miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmä- 10 Närmare information om tvärvillkoren ingår i guiden om tvärvillkor. Guiden finns att få på Eviras och Mavis webbplatser. I tvärvillkorsguiden som uppdateras årligen berättas det om bl.a. ändringar i tvärvillkoren10 . http://www.mavi.fi/sv/guider-och-anvisningar/odlare/Sidor/Guiderna-om-tvarvillkor.aspx 60 13. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter djursstöd baserade på nötdjursregistret samt får- och getregistret. Med överföring av besittningen av en hel gård avses en situation där gårdens samtliga djur, all åkerareal som gården äger och gårdens alla produktionsbyggnader överförs till en enda ny innehavare. Med sammanslagning av gårdar avses en situation där hela gården övergår i en annan gårds besittning via köp eller arrendering. Den expanderande gårdens lägenhetssignum förblir vanligen oförändrat, och lägenhetssignumet för den gård som upphör tas ur bruk. Sammanslagning av gårdar kan också innebära en situation där två eller flera gårdar bildar exempelvis en lantbrukssammanslutning för att bedriva jordbruk. Observera att det vid överföring av besittningen till en hel gård som gjorts efter 12.5.2015 och som anmälts på blankett 462 endast går att överföra ett deltagande som redan är i kraft till den nya besittaren. Sökanden av bidrag kan inte längre bytas efter 31.8.2015. Bidragen för 2015 betalas till den som sökt bidraget 12.5.2015. Om besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten har överförts efter 31.8.2015 kan parterna sinsemellan komma överens om stödbetalningen. Alltid när det är möjligt bör besittningsöverföringar av en hel gård förläggas till början av året, dvs. innan de första utbetalningarna för stödåret inleds. Den tidigare innehavaren ska överlåta hela gården till en enda övertagare för att bestämmelserna om överföring av besittningen av hela gården ska kunna tillämpas. En del av djuren kan inte förbli i överlåtarens besittning. Om den som överlåter gården och övertagaren vill att EU:s djurbidrag ska betalas till övertagaren, ska överföringen av besittningsrätten ske senast 31.8.2015. Utredningar om överföringen av besittningsrätten ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 156Anmälan om överföring av hela gårdens besittning senast 15.9.2015. Den nya innehavaren till en nötkreaturs, får- eller getgård ska dessutom lämna in blankett 462 Anmälan om deltagande vid besittningsöverföring av en hel gård, där hon eller han anmäler om deltagande i systemen med EU:s djurbidrag och/eller nordligt hus- Djuren ska anmälas till får- och getregistret i den nya gårdens besittning (lägenhetssignum). Anmälningarna om ändring av besittningen av djur ska göras till får- och getregistret inom 7 kalenderdagar. Får- och getbidrag upplöper för den nya gården från och med den tidpunkt då djuren registrerats i den nya gårdens (lägenhetssignum) besittning. Slaltbidrag kan betalas för gården när också besittningstiden för slaktlamm/killingar uppfylls. 61 14. Övervakning och påföljder Vid övervakningen kontrolleras: teckningen förkastas djuret. • Öronmärkningen av alla får och getter på gården. Ett djur som hara bara ett öronmärke kan godkännas vid kontrollen om djuret går att indentifiera med hjälp av det andra öronmärket och de öriga stödvillkoren uppfylls. • Genom kontroll av verifikat över köp och försäljning säkerställs att uppgifterna i djurregistret och djurförteckningen stämmer. Vid övervakningen av får- och getbidrag kontrolleras också får och getter som inte är bidragsberättigande vid övervakningstillfället, men som kan bli stödberättigande under stödåret. Möjligen bidragsberättigande djur granskas på samma sätt som de djur som är bidragsberättigade vid övervakningstidpunkten. Om ett möjligen bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påfäljder i fråga om det får- eller getbidrag som betalas. När det gäller sådana bristfälligt märkta eller registrerade djur som inte har en chans att bli bidragsberättigade under stödåret fastställs en eventuell påföljd via tvärvillkoren. • Djurregistret och djurförteckningen ska för alla djur på gården innehålla följande uppgifter: – EU-signum – kön – ras – födelsetid – djurhållningsplats – eventuellt datum för köp eller avlägsnande samt den gård som köpt eller sålt djuret – moderns EU-signum Om djur underkänns vid kontrollen, sanktioneras det stöd som ska beviljas för det aktuella stödåret med en påföljdsprocent som räknas ut på följande sätt Anmälningar till djurregistret ska göras inom 7 dygn från händelsen, utom i fråga om anmälan om djurs medkomst och födelseanmälan som görs inom 6 månader från händelsen. En anmälan som gjorts för sent kan leda till påföljd. Vid övervakningen godkännas inte sådana anmälningar till djurregistret som har gjorts för sent efter att gården underrättats om kontroll. Vid övervakningen förkastas djur som registrerats felaktigt eller bristfälligt. • den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stldåret) x 100 % • om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden • om de underkända djuren är över 3 till antalet, minskas bidraget – med procentsats som motsvarar den relativa skillnaden, om denna är högst 10 % Anteckningar i djurförteckningen ska införas inom 3 dagar efter händelsen. Om inspektören vid övervakningen konstaterar att det finns fel eller brister i uppgifterna i djurför- 62 – 2 x den relativa skillnaden, om den relativa skillnaden är under 10 % men högst 20 % påförs summakarens. Summakarens innebär att det stödbelopp som den vid övervakningen underkända mängden hade berättigat till en gång dras av det belopp av helt eller delvis EU-finansierad stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren. – med 100 % om den relativa skillnaden är över 20 % Om den relativa skillnaden är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och gården 63 Bilaga 1 Rättsakter och författningar som gäller får- och getbidraget Endast gällande rättsakter och författningar är officiella källor. Villkoren och anvisningarna ovan för ansökan om får- och getbidrag har meddelats med stöd av följande rättsakter och författningar: ning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förord- • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av 64 av djurstöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen (XXX/2015) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor • Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015) • Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG • Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015) • Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 (137/2015) • Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) • Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013 med ändringar) • Djurskyddslagen ändringar) (247/1006 • Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015) med • Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014 med ändringar) • Lag om ett system för identifiering av djur (238/2010) • Strafflagen (39/1889 med ändringar) • Djurskyddsförordningen med ändringar) (396/1996 • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005 med ändringar) • Statsrådets förördning om övervakning 65 Läsinstruktioner och utskrift Du kan läsa Ansökningsguiden på all terminalutrustning oavsett skärmstorlek. Tabeller, figurer och bilder förstoras när du klickar på dem. att från vänster öppna fliken Innehåll kan du gå direkt till önskat kapitel genom att klicka på det. Om du använder terminalutrustning med pekskärm går du till följande sida genom att svepa på skärmen till höger eller vänster. Om du läser publikationen på din dator kan du gå till följande sida med pilknapparna nere på skärmen eller på tangentbordet. Genom 11 Skriv ut ansökningsguiden här11 http://maaseutuvirasto.mobiezine.fi/zine/117/pdf 66 Uppgifter om publikationen Europeiska unionens djurbidrag- anvisningar för ansökan år 2015 Bilder: MMM_kuva-arkisto Utgivare: Landsbygdsverket, PL 405, 60101 Seinäjoki, Tfn 0295 31 2000, www.mavi.fi ISBN 978-952-453-900-5 (Nätutgåva) 67
© Copyright 2024