Alunda Arkeologisk förundersökning längs väg 288 Sträckan Alunda-Gimo, delen norra Alunda Fornlämning Alunda 88:1, 728, 729, 751, 752 och 754. Fastigheterna Marma 1:4, 1:67, 3:2, 6:1, 14:1 och Klev 4:37, Alunda socken, Östhammars kommun, Uppsala län SAU rapport 2015:03 Helena Hulth SAU rapporter 2015:03 ISSN 1652-9448 ISBN 978-91-981-768-1-0 ©SAU 2015 Utgivning och distribution: Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B 752 38UPPSALA [email protected] Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen dnr och datum för beslut: Ärende nr: 431-5644-14, 2014-10-07 Ansvarig institution: Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) SAU projekt nr: 2176 Uppdragsgivare: Trafikverket Plats Län: Uppsala län Landskap Uppland Kommun: Östhammars kommun Socken: Alunda Fastighet: Marma 1:4, 1:67, 3:2, 6:1, 14:1 och Klev 4:37 Fornlämning Alunda 88:1, 728, 729, 751, 752 och 754 Koordinater: X 671860, Y 6662900 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH2000 Höjd över havet: 14-25 m Inmätningssystem: RTK-GPS Undersökningen Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid i fält: 2014-10-13–11-07 Förundersökt yta: 1960 m2 Personal Jennie Andersson, Susanna Eklund, Rudolf Gustavsson, Helena Hulth (projektledare) Fredrik Thölin. Maskinist: Peder Jansson Bearbetning Fynd, fotografier, planer, profiler och digitala inmätningsfiler: Fynd nr 2-24 förvaras i väntan på fyndfördelning på SAU (Fynd nr 1 har utgått). Digitala planer: Helena Hulth Språkgranskning/lektör: Åsa M Larsson Omslagsbild: Vy från Kelthögen på gravfält Alunda 88:1 mot Kilbyån i S. Foto Helena Hulth, SAU. Baksidesbild: Översvämmat schakt på delyta 45C. Foto mot S, Helena Hulth. Layout: Gudbrand Klæstad, ord & form Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB Uppsala Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen och deltagarna 5 Topografi 6 Fornlämningsmiljö 6 Kulturhistorisk bakgrund och tidigare undersökningar 8 Analyser 34 Osteologisk analys 34 Vedartsanalys 34 14 C-analys 35 Makrofossilanalys 35 Slutsatser och vetenskaplig potential 36 Referenser 38 Undersökning 9 Målsättning och frågeställningar 9 Metod och genomförande 9 Resultat 11 Objekt 46 11 Sammanfattning objekt 46 11 Objekt 47 11 Anläggningsbeskrivning A2901 14 Sammanfattning objekt 47 14 Objekt 48 14 Sammanfattning objekt 48 17 Objekt 45 26 Delyta 45A 19 Delyta 45C 20 Sammanfattning objekt 45 24 Objekt 40 och Alunda 88:1 24 Objekt 40 26 Sammanfattning objekt 40 27 Alunda 88:1 28 Fynd från Alunda 88:1 31 Anläggningsbeskrivningar Alunda 88:1 31 Sammanfattning Alunda 88:1 33 Bilagor 39 1. Schakt 40 2. Rutor och sondage 43 3. Anläggningar 44 4. Fynd 49 5. Osteologiskt material 50 6. Konservering, Oxider AB 51 7. Vedartsanalys, Vedlab 73 8. Protokoll 14C-analys, Ångström 76 9. Makrofossilanalys, Geark 78 Sammanfattning Inför breddningen av väg 288 har SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) utfört arkeologiska förundersökningar längs sträckan Alunda–Marma i Uppland. Insatsen skedde under oktober 2015 och berörde fem utredningsobjekt (46, 47, 48, 45 och 40) och en sen tidigare registrerad fornlämning, Alunda 88:1. Utredningsobjekten har i efterhand tilldelats följande fornlämningsnummer: Alunda 728 (objekt 40), Alunda 752 (objekt 45), Alunda 729 (objekt 46), Alunda 754 (objekt 47) och Alunda 751 (objekt 48). Objekten 46 (Alunda 729) och 47 (Alunda 754) bedömdes vid utredningen utgöra ensamliggande stensättningar på mindre impediment. Vid förundersökningen konstaterades att objekt 46 endast bestod av naturliga block och röjd sten. Objekt 47 utgörs av tätt lagd sten vid en något uppstickande berghäll, vilken nyttjats som en del i anläggningens yttre konstruktion. Intill stensättningen framkom ett sotlager, troligen från stensättningens anläggningsfas. I lagret påträffades ett par fragment bränt ben som möjligen kan härröra från människa. Ur samma lager daterades träkol från tall till omkring 1000–1150 e Kr. Objekt 48 (Alunda 751) är ett boplatsläge vars tyngdpunkt troligen står att finna närmare Kilbyån, öster om arbetsområdet för vägen. Vid förundersökningen dokumenterades ett antal stolphål och delar av ett kulturlager. Från två av stolphålen finns samstämmiga 14C-dateringar till förromersk järnålder. Merparten av den del av fornlämningen som berörs av vägbreddningen undersöktes och togs sålunda bort. Även objekt 45 (Alunda 752) utgör ett boplatsläge, med utbredning på ömse sidor om väg 288. Lämningen karakteriseras framförallt av omfattande kulturlager och boplatslämningar som stolphål, härdar, en ugn och en brunn/brya. Kulturlagret är tjockt och relativt homogent och ger intryck av att ha tillkommit i jordförbättrande syfte, troligen under 4 sau rapport 2015:03 den tid området rymde odlingstegar vid Marma by. För undersökningen visar att bevarandeförhållandena är bäst på vägens östra sida. Eftersom arbetsområdet var smalt undersöktes delar av fornlämningen och togs bort. Rikligt vattenflöde i förundersökningsschakten begränsade dock till gäng lig heten. Från lämningarna inom objektet har tre 14 C-dateringar gjorts, två av träkol och en från ett fårtands fragment, som påträffades i fyllnadslagren från brunnen/ bryan. Fårtanden daterades till 1300-/1400-tal, vilket med undantag av recent material är förundersökningens yngsta datering. Träkolsdateringarna härrör från en härd och en ugn som gav betydligt äldre, men relativt samstämmiga resultat till romersk järnålder. Objekt 40 (Alunda 728), ett boplatsläge och Alunda 88:1, ett gravfält, tangerar varandra. Boplatslämningen består av kraftiga kulturlager och enstaka anläggningar. Kulturlagret konstaterades vara ca 0,4 meter tjockt och uppträda på ömse sidor om vägen. Dess övre skikt är dock poröst, vilket möjligen kan vara ett resultat av att lagret delvis blivit omschaktat i samband med vägbygget. Från en kokgrop öster om väg 288 finns en koldatering till århundradet kring Kr f. Träkol från bottnen av kulturlagret daterades i sin tur till senare delen av romersk järnålder. Fornlämningen Alunda 88:1 är registrerad som ett mindre gravfält bestående av en hög och fyra stensättningar. Vid förundersökningen konstaterades ytterligare åtminstone tre mindre stensättningar av varierande karaktär. Högen är kraftigt skadad av grustäkt och byggena av både den gamla och den nuvarande landsvägen har inneburit stor åverkan. Ett par stävspiraler i järn funna i raserings lager intill högen innebär att kontexten sannolikt är vendeltida. Från en av de nyfunna stensättningarna finns även en fyndkombination i form av ett ringspänne i järn och en liten gul pärla, daterade till vikingatid. Inledning Undersökningen och deltagarna minnesregistret (FMIS) tilldelats följande fornlämningsnummer: Alunda 728 (objekt 40), Alunda 752 (objekt 45), Alunda 729 (objekt 46), Alunda 754 (objekt 47), Alunda 751 (objekt 48). I den följande redogörelsen används huvudsakligen utredningens objektsnummer. Fältarbetet skedde under perioden 2014-10-13–2014-11-07. Medverkande arkeologer var Jennie Andersson, Susanna Eklund, Rudolf Gustavsson, Fredrik Thölin och Helena Hulth (projektledare). Maskinist var Peder Jansson. Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har på uppdrag av Trafikverket och efter beslut av länsstyrelsen i Uppsala län den 2014-10-07 (dnr 431-5644-14) utfört en arkeologisk förundersökning inför breddningen av väg 288. Förundersökningen berörde den sedan tidigare registrerade fornlämningen Alunda 88:1, samt ytterligare fem fornlämningar: objekt 40, 45:1, 46, 47 och 48, vilka framkom vid Riksantikvarieämbetet UV:s utredning 2013 (Larsson 2014). Utredningsobjekten har vid registreringen i forny y Gravfält g ån g 29 Solberget 20 Furuby Väsby 20 Backas Mickelstorp Väsbytorp Källberga Gravrösen 27 Joneberg Vadet Happsta 37 33 Sydinge Spångby Gravfält Gravfält Mälbyn Träindustri Spångbylund Asphagen Sydingösby 15 Svarvarbo 15 Hammarby 25 25 Travtr.b. Skyndeln 25 Haberga Gärdebyn Golfbana Marma 30 19 Solgläntan Östhammar lb Ki Tallbacken n Odenslandet Gröngåsen 25 Återvinningsanl. Golv Alunda Klev Fresta yå 23 Skogshyddan 24 ma rså n Gravfält 15 Sprötslinge soldattorp Fog 30 Jortslunda Sprötslinge Sund Söderby Bergtäkt Henriksberg Linneaberg Johannes 28 8 Kristinetorp Foghammar ham ån 35 Lis s Olan 16 25 Fj d äll t ike d så n Tåsjön Nyvalla 25 0,5 1 1,5 2 km 25 Uppsala Gravfält Spånga 0 Kydingeholm Kyttinge Fågeltorn Stamsjön Ekeby Krogsta Figur 1: Utsnitt ur terrängkartan med förundersökningsområdet markerat i rött. Skala 1:50 000. Ur Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. sau rapport 2015:03 5 Topografi Fornlämning Alunda 88:1 och de fem övriga förundersökningsobjekten är belägna i ett öppet, småkuperat landskap vid Kilbyåns dalgång. Höjderna varierar mellan 14 till 25 meter över havet, vilket innebär möjliga bosättningar från bronsålder/början av förromersk järnålder och framåt. De trånga dalgångarna gör att effekterna av landhöjningen bör ha inneburit stora förändringar i landskapet på kort tid. Via Kilbyån och Olandsån hade bygden sannolikt sjöburen kontakt med havet ända fram i yngre järnålder. Den aktuella delen av Alunda bär namnet Marma, vilket indikerar en marin anknytning (Vikstrand 2013). Miljön kring objekt 46 och 47 utgörs av mindre, trädbevuxna impedimentsholmar. Omgivningen kring objekt 48 består på ena sidan av en skogsslänt som sluttar mot landsvägen och på den andra sidan av ett parti lerig åkermark. Merparten av objekt 45 låg i stenig hagmark där berget på flera håll går i dagen. Längst i norr finns ett mindre område med åkermark och i söder vall. Även delar av objekt 40 utgörs av åkermark. På motsatt sida av vägen i höjd med gravfältet finns en höjdrygg där berget går i dagen, ibland sparsamt övertorvad med inslag av morän. Andra delar av objekt 40 utgörs av blockmorän, övervuxen av sly. Den blockrika ytan kantas av sumpiga partier, särskilt mot norr där terrängen övergår i våtmark. Detsamma gäller för ytan precis norr om gravfältet Alunda 88:1. Själva gravfältet är anlagt på en trädbevuxen bergsrygg och består av högen och fyra mindre stensättningar. Landsvägen skär genom berget precis öster om högen, vilka utgör förundersökningsområdets högsta punkt. Fornlämningsmiljö Omgivningarna kring förundersökningsområdet i Alunda är som så många andra socknar i Uppland fornminnestäta. Den generella bilden vittnar främst om lämningar från järnålder, men även brons- och stenålder finns representerade. Riksbekant och unik är Alundaälgen från mellanneolitikum som påträffades 1953 vid Gammelmyren, ca åtta km nordost om det aktuella förundersökningsområdet. Bland fornlämningarna i närområdet dominerar gravar: ensamliggande (t ex Alunda 510:1) eller i mindre gravfält (exempelvis Alunda 73:1, 74:1, 88:1 och 89:1) samt boplatsindikationer. Att läget har varit fördelaktigt ur kommunikationssynpunkt styrks av de ekpålar som under 1880-talet påträffades i kanten av Kilbyån (Silwer 1912). Dessa kan indikera bryggor eller möjligen en pålspärr i den topografiskt smala passagen i höjd med skolan i Marma. Ytterligare uppgifter om ett pålverk finns i samband med fyndet av ett par spjutspetsar i Sund, strax sydost om Alunda (SHM16400). Åtminstone en av spjutspetsarna är vikingatida. Till de anmärkningsvärda fynden i bygden hör vidare en romersk guldring med latinsk inskrift (SHM16029), påträffad vid Östra Spångby, ca tre km nordväst om det aktuella förundersökningsområdet. Ringen uppfattas som ett Figur 2: Översikt över förundersökningsområde objekt 45. Foto mot NO, Åsa Larsson. 6 sau rapport 2015:03 671 200 671 600 672 000 672 400 Alunda 76:1 Alunda 89:1 Alunda 90:1 Alunda 88:1 6 663 600 6 663 600 Objekt 40 Objekt 45 Alunda 74:1 Objekt 48 6 663 000 6 663 000 Objekt 47 Objekt 46 6 662 400 6 662 400 Alunda 73:1 ALUNDA 0 671 200 671 600 672 000 200 400 m 672 400 Figur 3: Utdrag ur fastighetskartan med fornlämningar markerade med lila fält och punkter. De olika förundersökningsobjekten är markerade med blått. Skala 1:10 000. Koordinaterna är angivna i Sweref 99. Ur Fastighetskarta@Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/0480. sau rapport 2015:03 7 tecken på en högstatusmiljö under äldre järnålder. Undersökta gravar från yngre järnålder vittnar även de om att socknen tillhörde en population med goda resurser, vilket bör hållas i åtanke framförallt vid bedömningen av det aktuella gravfältet Alunda 88:1. Kulturhistorisk bakgrund och tidigare undersökningar Antalet utförda arkeologiska undersökningar i Alunda socknen har hittills varit begränsat. Detsamma gällde grannsocknarna Rasbo och Stavby innan utbyggnaden och förbättringarna av väg 288, som har inneburit en rad utredningar och undersökningar. Den fortsatta utbyggnaden av väg 288 har hittills föranlett ett par utredningar i Alunda socken (Göthberg 1997; Larsson 2014). Mer omfattande undersökningar innan dess skedde under seklets tidigaste decennier från Oscar Almgrens inventeringar (Almgren 1912), fram till och med 1950-talet då ett antal arkeologiska 8 sau rapport 2015:03 undersökningar utfördes. Dessa rörde järnåldersgravar och gravfält som undersöktes under åren 1934–35; bl a Skäfthammar 39:1, strax söder om Gimo kyrka, med ca 70 gravar från vendel–vikingatid (SHM21192). Vidare undersöktes Alunda 73:1 vid Marmaskolan 1954. Gravfältet gränsar till det aktuella förundersökningsområdet (SHM25152; Biörnstad 1954). Dateringen är huvudsakligen äldre järnålder. Vid en tillbyggnad av skolan 2006 skedde dessutom en mindre undersökning, men denna ledde inte till att några ytterligare lämningar kunde identifieras (Hennius 2006). Generellt kan nämnas att gravinventariet från undersökta gravfält i Alunda och dess grannsocknar Stavby och Skäfthammar har mycket gemensamt med gravmaterial närmare Uppsala. Till skillnad från merparten av alla vendeltida brandgravar i Uppsalatrakten finns det dock i bygden exempel på tämligen ordinära vendeltida brandgravar som innehåller hela vapen, vilket hittills inte kan sägas vara normalfallet närmare Uppsala (Ljungkvist 2000). Undersökning Målsättning och frågeställningar Förundersökningen syftade till att skapa ett tillfredsställande beslutsunderlag för planering och eventuella vidare undersökningssteg. Förutom vid objekt 46 omfattade förundersökningen ytor på ömse sidor av väg 288. Målet med förundersökningen var att fastställa fornlämningarnas karaktär, omfattning och bevarandegrad, samt inom arbetsområdet tydligt avgränsa fornlämningarna. Förundersökningen syftade vidare till att utvärdera lämningarnas potential ifråga om fyndförekomst och preliminära tidsställning. Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation skulle förundersökningen i sin helhet: • bestämma lämningarnas utbredning inom föreslagna förundersökningsområden, • fastställa lämningarnas hela utbredning inom arbetsområdet för vägen, om lämningarna sträcker sig längre än de föreslagna förundersökningsområdena, • ge en kvalificerad uppskattning av antalet anläggningar av olika slag inom undersökningsområdena, • ge en preliminär datering av lämningarna och klargöra om eventuella överlagringar förekommer, • avgränsa eventuella kulturlager inom undersökningsområden och bedöma dem till tjocklek, karaktär och innehåll, • bedöma förekomsten av andra lämningar till typ, karaktär, mängd och bevarandegrad, • beskriva förekomsten av och bevarandeförhållandena för olika fyndkategorier, • ge en samlad tolkning av lämningarna inom området, • bedöma och redovisa fornlämningarnas vetenskapliga potential Utöver att klargöra status för de enskilda stensättningarna objekt 46 och 47 skulle även marken inom arbetsområdet närmast stensättningarna förundersökas. Syftet var att kontrollera huruvida stensättningarna var ensamliggande eller inte. Fornlämning Alunda 88:1 i sin tur, ligger i kilen mellan den gamla och den nuvarande landsvägen 288. Gravfältet har genom åren blivit alltmer sargat. Inom ramen för förundersökningen skulle därför gravfältet avgränsas i sin helhet mellan dessa vägar. Detta innebar att förundersökningsområdet utsträcktes ett tjugotal meter utanför arbetsområdet för väg 288. Förundersökningen omfattade sålunda en bedömning av antalet gravar inom hela området, samt dokumentation och redovisning av lämningarna och deras eventuella skadestatus. Detta betyder att enskilda gravar/gravöverbyggnader kunde komma att undersökas när- Figur 4: Jennie Andersson funderar i schakt 468, förundersöknings område Alunda 88:1. Foto mot VSV Helena Hulth. mare om detta bedömdes som nödvändigt för att fastställa status eller lämningstyp. Metod och genomförande De sex förundersökningsområdena omfattade tillsammans ca 20 000 m2. Målsättningen var att ca 10 % av ytorna skulle sökschaktas och omkring 25% av de påträffade anläggningarna sektionsgrävas, för att erhålla ett representativt underlag för bedömningen av fornlämningarnas utbredning och karaktär. Vid avtorvning och avbaning användes en 5 tons bandburen maskin med gummilarv. Totalt grävdes 51 förundersökningsschakt om totalt 1960 m2 fördelat på de sex objekten. Omfattningen mellan de olika objekten har dock varierat. Under arbetets gång stod det klart att vissa ytor hade en relativt låg potential, alternativt var så pass små att länsstyrelsen föreslog att dessa skulle undersökas och tas bort redan vid förundersökningen. Redogörelse för vilka objekt eller delar av objekt som detta gäller framgår i resultatavsnittet. På utvalda ytor skedde metalldetektorkartering efter avtorvning alternativt avbaning. Enstaka anläggningar gräv- sau rapport 2015:03 9 Figur 5: Avstämning av topografin på Alunda 88:1. Foto mot NO, Jennie Andersson. des i sin helhet. Ett antal rutor handgrävdes i kulturlagren för att fastställa lagrens beskaffenhet samt fyndförekomst. 10 sau rapport 2015:03 Schakt, kulturlager och anläggningar samt påtagliga störningar plandokumenterades digitalt med hjälp av RTK/ GPS. Fynd och prover mättes in och relaterades till kontext, antingen anläggning eller lager. Undersökta anläggningar dokumenterades även manuellt i profil. Detsamma gällde valda utsnitt av kulturlagren där schaktväggarna dokumenterades genom profilritning, samt beskrivning av karaktär, tjocklek och utbredning. Dessutom skedde kontinuerlig digital fotodokumentation av anläggningar, fynd och fältarbete. Intrasis användes under fältdokumentationsfasen, därefter skedde vidare GIS-bearbetning i Arc Map. Efter förundersökningen återfylldes schakten varsamt. Stensättningen på objekt 47 och schaktet i gravfältet 88:1 täcktes dessförinnan med fiberduk. Andelen fynd var förhållandevis liten, merparten härrör från gravfält 88:1. Utvalda metallföremål har konserverats av Max Jahrehorn vid Oxider AB. Recent material tillvaratogs inte. Efter registrering har vissa föremål gallrats. Detta gäller huvudsakligen material som bränd lera, men även okonserverat järn. Resultat Redogörelsen för resultaten från förundersökningen sker per objekt från söder till norr och börjar med objekt 46 och avslutas med fornlämning Alunda 88:1. Till varje avsnitt presenteras en sammanfattning. Objekt 46 Den förmodade stensättningen låg på ett mindre åkerimpediment ca 15 m ö h, direkt öster om väg 288. Lämningen bedömdes vid utredningen vara ca 4 x 2 m stor, men skadad av vägen. Syftet var därför att dels kontrollera fornlämningens status, dels undersöka om ytterligare gravar kunde finnas inom det ca 300 m stora förundersökningsområdet. Ett schakt (S3012) om ca 66 m2 öppnades i och kring den antagna stensättningen, vilket visade att impedimentet endast bestod av markfasta block och mindre röjd sten, ca 0,6–0,3 meter stor. Stenansamlingens form var avlång och stenmaterialet var på det hela taget oordnat och mycket blandat, både ytligt och längre ned. Schaktningen omfattade även ett par djupare sondage ned till moränunderlaget, som bestod av ljusbrunt grus och moränsten. Figur 6. Objekt 46 före avtorvning. Foto mot S, Jennie Andersson. Figur 7. Objekt 46 efter avtorvning och rensning. Foto mot V, Helena Hulth. Sammanfattning objekt 46 Några fornlämningsindikerande element påträffades inte, vare sig sot, kol, lager eller anläggningar, varför objektet kan avskrivas som fornlämning. Objektet bedöms utgöra ett i huvudsak modernt röjningsröse. Objekt 47 Objektet konstaterades vid utredningen rymma en högliknande, delvis jordfylld stensättning, anlagd i anslutning till krönet av en berghäll ca 17 m ö h. Lokalen bestod av ett skogbevuxet impediment öster om väg 288 och en betydande del av det ca 650 m2 stora området utgjordes av berg. Förundersökningsområdet omfattade även knappt 300 m2 väster om vägen. Topografin på denna sida dominerades av en sluttande moränbacke med spridda stenar och berg. Merparten av ytan var skogbevuxen och en stor del av området var släntad för vägen. Vid den okulära besiktningen bedömdes potentialen för fornlämningar vara liten och något förundersökningsschakt öppnades därför inte. På den del av impedimentet som låg öster om vägen schaktades totalt 80 m2 fördelat på två schakt (S2867 och 2977), varav merparten kring den förmodade stensättningen. Schaktningen skedde med utgångspunkt från hällsidan och följde vad som uppfattades som en möjlig kantkedja. Även ett parti över konstruktionen avtorvades. Vid avtorvningen och rensningen stod det klart att det av allt att döma rör sig om en stensättning (A2901) som omsluts av hälleberg i samtliga väderstreck utom i söder. Stensättningen som är knappt 6 meter i diameter och 0,7 meter hög, har anlagts på ett sådant sätt att berghällen tycks utgöra en del av dess överbyggnad. Sett från norr bidrar hällen till att förstärka högformen. Från söder såg konstruktionen före avtorvning närmast ut som en ansamling naturlig moränsten. Efter avtorvning konstaterades den södra sidan vara uppbyggd av tätt packad sten, vars material delvis rasat ut, vilket ger stensättningen en något flack profil. Antydan till kantkedja noterades på stensättningens östra sida där berget inte går lika högt i dagen. Strax söder om stensättningen framkom ett mycket tunt ca 0,9 meter stort och något sotigt lager (A2858) i vilket ett tre fragment brända ben påträffades (F17). Två av fragmenten hade passform och analysen visade att det troligen är människoben. Sannolikt hör benfragmenten till samma kontext som stensättningen och sotlagret till dess uppförandefas. Ett kolprov från lagret (vedartsbestämt till tall) har 14C-daterats till 972±34 BP, d v s 1000–1100-talet e Kr, vilket i så fall skulle kunna vara den ungefärliga tidpunkten för denna händelse. sau rapport 2015:03 11 672 000 672 300 Alunda 88:1 2867 Objekt 40 2901 2858 6 663 600 Objekt 47 FU område 2977 lager schakt 0 10 20 m berg stensättning Objekt 45 FU områden fornlämningsobjekt sten Objekt 48 schakt berg Objekt 47 6 663 000 3012 Objekt 46 Objekt 46 FU område 0 100 12 sau rapport 2015:03 200 m 0 10 20 m schakt sten Figur 8. Översikt över fornlämningsobjekt, förundersökningsområden och schakt. Skala 1:4000. Infällda kartor: Objekt 46 och Objekt 47, numrerade förundersökningsschakt och anläggningar. Skala 1:400. Figur 9. Stensättningen A2901 före avtorvning. Foto mot NNO, Helena Hulth. Figur 12. Kalibrerad 14C-datering från sotlagret A2858. Figur 10. Stensättningen A2901 under avtorvning. Foto mot V, Helena Hulth. Figur 11. Stensättningen A2901 efter avtorvning. Foto mot NNV, Helena Hulth. sau rapport 2015:03 13 Anläggningsbeskrivning A2901 A2901 Typ/tolkning Stensättning Yttre formelement Stensättning anlagd på berg. Något oval form, ca 5,7 x 5,3 meter och ca 0,7 meter hög. Belägenhet Relativt visuellt läge mot Kilbyån i öster. Beskrivning Stensättning anlagd intill svagt upp stickande berghäll som utgör en del av anläggningens överbyggnad. Den södra sidan av konstruktionen är uppbyggd av tätt packad, delvis utrasad 0,4–0,5 meter stor sten. Antydan till kantkedja på stensättningens östra sida. Söder om stensättningen framkom ett mycket tunt ca 0,9 meter stort, något sotigt lager (A2858) i vilket tre fragment brända ben påträffades, troligen människa. Lagret uppfattas tillhöra stensättningens anläggningsfas. Relaterade lager A2858 Osteologi Bränt ben 1,1 g (lager A2858) MIND: 1 Sammanfattning objekt 47 Förutom sotlagret och stensättningen, som troligen har uppförts under den allra senaste delen av järnåldern, noterades inte några andra indikationer om fornlämning. Objektets nuvarande status som ensamliggande stensättning kan därför anses vara fastställd. Ensamliggande senvikinga tida stensättningar förekommer, men är inte så vanliga. Det kan heller inte tas för givet att stensättningen alltid har varit ensamliggande, då fornlämningar kan ha försvunnit i samband med vägbygget. De avtorvade partierna av sten sättningen täcktes med markduk i samband med återfyllningen. Objekt 48 Vid utredningen bedömdes objekt 48 vara utkanten av en förhistorisk boplats, troligen från järnålder, vars centrala delar antas ligga nämare Kilbyån i öster. De påträffade lämningarna bestod av ett 0,10–0,15 meter tjockt kulturlager med fynd av bränd lera väster om vägen och en härd på den östra sidan. Strax nordväst om boplatsläget påträffades även ett sentida röjningsröse, troligen 1800-tal (Larsson 2014). Markslaget utgjordes huvudsakligen av åkermark, som vid förundersökningstillfället var plöjd respektive gräsbevuxen. På vägens västra sida omfattade förundersökningsområdet även ett stycke impedimentsmark. En boskapstunnel under vägen innebar att relativt stora partier inom förundersökningsområdet var störda, framförallt väster om vägen. Andra begränsningar utgjordes av anlagda nedfarter till brukningsvägar och åkermark. 14 sau rapport 2015:03 Under förundersökningen grävdes totalt sex schakt om sammanlagt 250 m2, varav ett i anlutning till impedimentsmarken på den västra sidan av vägen och fem i åkermarken på den östra. Schaktet (2610) väster om vägen konstaterades vara rikligt bemängt med natursten. Rester efter kulturlagret (A6384) kunde dock identifieras i schaktväggen, men i övrigt fanns inga anläggningar i schaktet. Inte heller schakten närmast impedimentet vid objekt 47 uppvisade några indikationer, även om enstaka utspritt rödgods och ett obränt ben noterades i åkermarken innan avbaning. Däremot påträffades anläggningar av förhistorisk karaktär i den nordligaste delen av förundersökningsområdet öster om vägen. För att avgränsa fornlämningen förlängdes schaktet (S3513) i vägens längdriktning mot norr och kompletterades med ytterligare ett schakt (S2766) utanför förundersökningsområdet. Anläggningarna var generellt diffusa och innehöll sparsamt med kol. Då lämningarnas potential bedömdes som låg föreslog Länsstyrelsen att dessa skulle undersökas och tas bort, varför schakten utvidgades. Däremot sammanfogades de inte eftersom schakten snabbt blev vattenfyllda. Antalet identifierade anläggningar öster om vägen uppgick till 18 stycken, varav en utgick. Resterande utgjordes av stolphål. Anläggningarna hade övervägande sandig fyllning, ofta med en ljusare rand runt. I schakten även noterades även många sandlinser av samma storlek som anläggningarna. Urvalskriteriet för vad som var anläggning re spektive naturligt styrdes av förekomsten av humöst material, liksom sot och kol. Stolphålen sektionsgrävdes samt dokumenterades och kol samlades in för vedartsanalys och datering. Merparten av stolphålen hade rundad form och en tredjedel av dem var ovala. Anläggningarna mätte i allmänhet runt en halvmeter i diameter, men enstaka större och mindre fanns också. Några kulturlager identifierades inte på den östra sidan av vägen. Utifrån stolpmönstren kan inte heller några tydliga stolpburna hus fastställas. Vissa av stolphålen kan dock ha tillhört huskonstruktioner. Från objekt 48 har tre vedprover analyserats, tagna ur stolphålen A2798, A3437 samt A2803. Björk identifierades i samtliga. Anläggning A2798 innehöll även tall, vilken liksom björk från A3437 14C-analyserades. Kolproverna daterades till 2121±32 BP respektive 2137 ±32 BP, vilket innebär ett samstämmigt resultat till 200–100 f Kr, respektive 210– 110 f Kr (kal 1 σ). Ur A3437 har även makrofossil analyserats (se bilaga 9). Totalt identifierades fyra fröer, varav två förkolnade och två oförkolnade, recenta. De arter som påträffades utgörs av starr (förkolnat), målla och jordrök (recent). Figur 13. Objekt 48, Schakt 2766 och 3513 med anläggningar. Skala 1:200. Infälld karta, objekt 48, förundersökningsområde och schakt. Skala 1:1000. 672 030 672 045 Objekt 48 6 663 210 2766 3513 2766 2610 2774 2834 2787 FU område 2838 3542 kulturlager schakt berg Objekt 48 2842 0 25 50 m 3513 6 663 180 3482 3437 2828 2821 3431 2816 2810 3070 2803 FU område 3457 sandlins 3464 stolphål 2798 3076 schakt 0 5 10 m utgår sau rapport 2015:03 15 Figur 17. Stolphål A2774 i profil, objekt 48. Foto mot SSV, Jennie Andersson. Figur 14. Schakt 2610. Foto mot NO. Jennie Andersson. Figur 18. Kalibrerad 14C-datering stolphål A2798. Figur 15. Detalj av kulturlager i schakt 2610. Foto mot NV. Jennie Andersson. Figur 19. Kalibrerad 14C-datering stolphål A3437. Figur 16. Objekt 48; i förgrunden syns schakt 3513, i fonden impedimentet vid objekt 47. Foto mot S, Jennie Andersson 16 sau rapport 2015:03 Sammanfattning objekt 48 Undersökningsgraden innebär att den del av fornlämningen som låg inom vägområdet kan betraktas som undersökt och borttagen. Förundersökningsresultatet styrker utredningsresultatet i det avseendet att objekt 48 tycks vara utkanten av en boplats som dateras till förromersk järnålder. I förhållande till utredningsresultaten har dock en viss förskjutning norrut skett. Att boplatsens tyngdpunkt ska sökas närmare Kilbyån förefaller däremot sannolikt. Objekt 45 Topografiskt utgjordes förundersökningsområdet vid objekt 45 av småkuperad, stenig hagmark med gamla åkertegar bestående av relativt kraftiga plog- och matjordslager. Längst i norr på vägens östra sida ingick även ett stycke av den angränsande nutida åkermarken. Själva objektet konstaterades vid utredningen bestå av en omfattande boplats om ca 13 000 m2 (vägen borträknad) på ömse sidor om landsvägen. Enligt 1600-talskartorna ligger boplatsen inom Marma bys uppodlade ägor och terrängen bedöms inte ha genomgått några nämnvärda förändringar. Indikationerna i utredningsschakten beskrivs som välbevarade och utgjordes av kulturlager, gropar, härdar och stolphål av förhistorisk karaktär. Kulturlagret som konstaterades innehålla bränd lera, träkol och obrända djurben uppfattades löpa i ett ca 180 meter långt bågformat stråk på båda sidor av vägen. Vid metalldetektorkarteringen i samband med utredningen framkom huvudsakligen efterreformatoriska föremål, men förutsättningarna för vidare kartering bedömdes som goda. Centralt i området påträffades även smidesslagg, som möjligen är förhistorisk (Larsson 2014). Förundersökningsområdet bestod av tre delytor som åtskiljdes av landsvägen respektive vägen mot Österbybruk. Inom dessa delytor, som för enkelhetens skull benämns 45A–C, grävdes sammanlagt 990 m2 fördelat på 28 schakt: 12 på den västra sidan av vägen (delyta 45A), varav tre schakt söder om Österbyvägen (delyta 45B) och 16 på den östra sidan (delyta 45C) se figur 22). Då berget gick i dagen på många håll fick schakten placeras i ytorna mellan bergsklackarna. En annan begränsande faktor var den jordbundna högspänningsledning som löpte genom förundersökningsområdet på delyta 45A och B. Längs Österbyvägen och genom delyta B gick även en optisk kabel. Centralt inom delyta 45C stod vidare en samling stolpar för luftburen högspänningsledning. På båda sidor om vägen fanns även hårdgjorda brukningsvägar i vilka inga schakt grävdes. Flera av schakten på båda sidor om vägen vattenfylldes snabbt helt eller delvis efter schaktningen. Den rikliga nederbörden och inramningen av berg gjorde att avrinningen i princip var obefintlig. Särskilt översvämmade var schakten i norra delen av förundersökningsområdet, i synnerhet Figur 20. Objekt 45, delyta C. Foto mot SO, Åsa Larsson. schakt 1667 samt schakt 1815 (delyta 45C), men även schakt 890 (delyta 45A) blev blötlagt. Sammantaget identifierades 70 anläggningar och lager, varav 15 anläggningar utgick. Bevarandeförhållandena var bäst på den östra sidan av vägen inom delyta C. Indikationerna på den västra sidan (delyta A) var generellt diffusa och utgjordes huvudsakligen av stenlyft och fickor av mörk jord, samt recenta lager som ibland verkade vara uppblandade med äldre kulturlager. De tre schakten inom delyta 45B innehöll inte några förhistoriska indikationer och i schakt 2661 som grävdes ned till 0,75 meters djup var lag- Figur 21. Schakt 1667. Foto mot NNO, Helena Hulth. sau rapport 2015:03 17 672160 672240 672320 2590 613 725 890 831 6663500 stolphål utgår 803 härd 0 5 10 m 1667 väg berg 613 1770 588 1923 1815 Objekt 45A 2010 561 523 2019 529 2023 6663400 898 Objekt 45C 2083 Objekt 45B 2661 2095 2147 2190 2151 2665 2268 2669 3899 3930 2300 FU område 831 schakt berg 6663300 lager 852 sten utgår dike 0 30 18 sau rapport 2015:03 60 m högspänning Objekt 45 0 5 10 m ren genomgående omrörda. De två delytorna inom objekt 45 som kräver närmare redovisning är med andra ord del yta 45A och framförallt delyta 45C. Delyta 45A I de nio schakten som grävdes inom delyta 45A identifierades 19 potentiella anläggningar och lager. Vid närmare rensning och sektionsgrävning utgick 10 av dessa. Ett lager (A999) i schakt 561 och en oval nedgrävning (A595) i schakt 588 hade tegel djupt ned i fyllningen och konstatera- des vara recenta. Ett förmodat uppemot 0,15 meter tjockt skärvstenslager över en berghäll (A852) i schakt 831 bestod huvudsakligen av krossad sten, men innehöll även en del kol. Lagret metalldetektorkarterades och en sentida sölja påträffades (F10). I övrigt framkom inga fynd inom delyta 45A. Endast ett fåtal anläggningar av förhistorisk karaktär återstår sålunda inom delytan, bl a fyra stolphål i lika många schakt: A575 i schakt 561; A725 i schakt 613; A914 i schakt 898; samt A1014 i schakt 588. Stolphålen var ca 0,20 meter 672 200 672 240 FU område schakt stolphål 6 663 480 anläggning 1021 588 613 lager 1014 härd 6 663 480 kulturlager berg sten 588 väg dike utgår högspänning 6 663 440 6 663 440 Objekt 45A 561 523 2019 898 529 0 20 6 663 400 6 663 400 2023 40 m 672 200 Figur 22. Översikt över förundersökningsområdet vid objekt 45 med 672 240 Figur 23. Översikt över södra delen av delyta 45A med schakt och anläggningar. Skala 1:600. Innfälld karta skala 1:200. schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Infällda kartor skala 1:200. sau rapport 2015:03 19 Figur 24. Schakt 898, delyta 45A. Foto mot V, Jennie Andersson. djupa och förhållandevis tydliga. I schakt 588 konstaterades ytterligare en anläggning (A1021) vars fyllning gav ett förhistoriskt intryck. Denna sektionsgrävdes dock inte. Delytans enda härd (A2590) fanns i schakt 613. Härden var omfångsrik, ca 2 x 1 meter och ca 0,4 meter djup. Vid makrofossilanalys från härden konstaterades endast två oförkolnade, troligen recenta fröer (se bilaga 10). Kol från härden har vedartsbestämts till asp, respektive tall. Aspkolet har 14C-daterats till 1930±45 BP, d v s 20–130 e Kr (kal 1σ). Figur 25. Kalibrerad 14C-datering från härden A2590. 20 sau rapport 2015:03 Delyta 45C Inom delyta 45C påträffades indikationer i hälften av de 16 förundersökningsschakten. Totalt identifierades 51 anläggningar och lager, varav fem utgick. Kulturlagret som upptog en stor del av ytan konstaterades vara uppemot 0,5 meter tjockt. Matjorden över kulturlagret utgjordes av brun lera som distinkt avvek mot det underliggande kulturlagret. Detta fyllde hela schakt 2010, 2023, 2083 samt 2095 och en del av schakt 2268. Kulturlageravsnittet i schakt 2010 grävdes i sin helhet skiktvis ned i botten med maskin. I schakt 2023 (A2159) och 2083 (A2089) klövs kulturlagret på längden. Anläggningar påträffades under kulturlagret i schakt 2010 och i 2023. I schakt 2095 och 2268 rensades kulturlag ret fram i ytan. Lagret bestod av brunsvart – brungrå lera med enstaka skörbränd sten och kol. Röd (naturlig) kalksten var frekvent förekommande. Valda lageravsnitt söktes av med metalldetektor, men några metallfynd utöver enstaka föremål av recent karaktär (kapsyler, spikar o dyl) identifierades inte. Makrofossilprover har analyserats från två nivåer i A2159 i schakt 2023. Flest fröer (12 st) identi fierades i provet från den övre nivån, som togs 0,3 meter ned. Betydligt färre återfanns i provet från den nedre nivån på 0,5 meters djup (2 st). Samtliga fröer var oförkolnade och därmed sannolikt recenta. I kulturlagret i schakt 2095 framträdde ett svämlager (A2165) som överlagrade en brunn/brya (A2168). Diagonalt över brunnen löpte även ett stenfyllt dike (se figur 29). Brunnen, eller bryan, som var oregelbunden till formen mätte 1,94 x 1,70 meter och var 1 meter djup. Tre makrofossilprover insamlades från brunnen/bryan. Proverna togs på olika nivåer och resulterade i att sammanlagt 11 obrända fröer blev identifierade. Med tanke på den lufttäta kontext en kan dessa med viss reservation tolkas som förhistoriska. Det faktum att fröerna inte är förkolnade innebär dock att vissa eller samtliga kan vara recenta. Vid makroanalysen identifierades även förekomst av obränt trä i anläggningen, vilket kan stryka brunnstolkningen (bilaga 10). I anläggningens fyllning framkom även några enstaka fragment av brända och obrända ben (F14 och F22). Ett av dessa, en fårtand (F14) sändes för 14C-analys, vilket resulterade i åldern 560±35 BP, d v s 1310–1350/1390–1420 e Kr (kal 1σ) (bilaga 9). Tanden daterar sannolikt inte brukningsfasen utan perioden därefter då vattentäkten fylldes igen. Tiden då brunnen/bryan användes borde stämma rätt väl med tandens datering till medeltid, då mindre nedgrävningar av detta slag inte ligger öppna avsevärt länge. Utöver kulturlagret utgjordes den största anläggningskategorin av stolphål (21 st), varav vissa kan ha ingått i huskonstruktioner, framförallt de som framkom i schakt 1667 (A1690, A1704, A1684). Anläggningarna i detta schakt Figur 26. Översikt över norra och centrala delen av delyta 45C med schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Infällda kartor skala 1:400. 672 200 672 300 890 6 663 500 831 1667 803 1667 613 1770 FU område 588 0 10 schakt 1923 20 m 1815 stolphål härd 2010 brunn 561 kulturlager anläggning Objekt 45C 523 898 grop 2019 sten utgår 2023 6 663 400 529 berg 2083 dike högspänning Objekt 45 2661 2095 2023 2147 2190 2027 2151 2268 3899 3930 2083 300 25 50 m 6 663 300 0 1923 2099 2010 2095 2114 2178 0 0 10 10 20 m 20 m 0 10 20 m sau rapport 2015:03 21 Figur 30. Brunnen/bryan A2178 i profil. Foto mot SO, Rudolf Gustavs- son. Figur 27. Kulturlager i schakt 2023. Foto mot SO, Susanna Eklund. Figur 31. Kalibrerad 14C-datering av brunnen/bryan A2178. Figur 28. Detalj av kulturlager i schakt 2023. Foto mot NO, Susanna Eklund. Figur 29. Del av schakt 2095 med brunnen/bryan A2178, överlagrad av stenfyllt dike. Foto mot Ö, Rudolf Gustavsson. 22 sau rapport 2015:03 kunde dock inte undersökas närmare då schaktet som nämnt omgående vattenfylldes. Att vattnet var klart innebar dock att anläggningarna trots allt kunde studeras i plan och mätas in. Till lämningarna i övrigt räknas bl a ett antal odefinierade anläggningar och gropar av förhistorisk karaktär, två härdar (A 2339 och 3726) och ett runt ca 4,5–4 meter stort röjningsröse (A2291). Härdarna och röjningsröset påträffades i schakt 3899 i den södra delen av delyta 45C. Här fanns även rester efter en ugn (A2542). Området ramades in av berghällar och anläggningarna som låg på denna begränsade yta undersöktes och togs bort. Härdarna var olika stora och inte helt lika till typen. Den ena (A2339) mätte 1,68 x 1,43 meter och hade plan botten. Den andra (A3726) var mindre, 0,76 x 0,68 meter och hade oregelbunden bottenform. Ugnsresten (A2542), som bestod av rödbränd silt och innehöll rikligt med sintrad lera, var 1,16 x 0,93 meter stor och 0,12 meter djup och planbottnad. Ur den ena härden (A2339) och ugnen (A2542) analys erades makrofossil. I härden identifierades totalt sex fröer, vilka samtliga var obrända och därmed sannolikt recenta. Från ugnen analyserades två prover; det ena taget i fyllningen, varvid 45 obrända fröer identifierades och det andra taget i anläggningens kant, vilket gav två förkolnade fröer och 16 oförkolnade. Här påträffades även ett par eventuella små slaggfragment. Förutom makrofossilprover togs även vedprover för 14C-analys i nämnda härd (A2339) och i ugnen (A2542). Veden som identifierades i härden bestod av ek, vilken på grund av förmodad hög egenålder valdes bort inför datering. I ugnen fanns däremot både asp och tall. Aspkolet som i denna kontext lämpar sig bättre för datering har tidsbestämts till 1873±94 BP, 25–248 e Kr (kal 1σ). Från schaktet finns ett fynd av keramik (F13). Detta består av en liten skärva glaserat rödgods, vilket kan överensstämma med brunnsdateringen och sammantaget ger området en rätt varierad brukningstid. 672 160 672 240 672 320 890 6 663 520 2272 831 3899 2268 2291 803 1667 2442 3745 3733 2422 3726 613 2339 1770 2542 2353 588 1923 10 20 m 6 663 440 0 1815 2010 561 Objekt 45C 523 898 2019 529 FU område 2023 schakt 2083 brunn grop Objekt 45B härd stolphål 2095 kulturlager 2147 ugn 2190 2151 anläggning 2665 röjningsröse 2268 utgår 2669 3899 sten 3930 berg 2300 dike 0 30 högspänning 60 m Objekt 45 Figur 32. Södra delen av delyta 45C med schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Schakt 3899 och 2268, infälld karta skala 1:300. sau rapport 2015:03 23 6 663 360 2661 söktes och togs bort. Även anläggningarna i södra delen och kulturlagret på delyta 45C undersöktes i hög grad. Kulturlagret gav ett homogent, men inte något entydigt för historiskt intryck, utan kan vara påfört i jordförbättrande syfte under senare tid, då ytorna användes som åkertegar. Spår efter dikning kunde urskiljas i matjordstäcket mellan bergklackarna. Förekomst av anläggningar konstaterades under kulturlagret i schakten 2023 och 2010. På grund av vattenflödet kunde dessa inte undersökas närmare. Detta gäller även anläggningarna i schakt 1667, som i plan gav ett bra förhistoriskt intryck. Inom den mellersta och framför allt norra delen av område 45C finns med andra ord ytor som skulle kunna undersökas närmare. Figur 33. Arbete i schakt 3899. Foto mot S, Helena Hulth. OxCal v4.2.4 OxCalBronk v4.2.4Ramsey Bronk Ramsey (2013); (2013); r:5; IntCal13 r:5; IntCal13 atmospheric atmospheric curve (Reimer curve (Reimer et al 2013) et al 2013) Radiocarbon determination (BP) Radiocarbon determination (BP) 2542 2542 R_Date(1873,94) R_Date(1873,94) 68.2% 68.2% probability probability 25 (68.2%) 25 (68.2%) 248calAD 248calAD 95.4% 95.4% probability probability 85 (0.3%) 85 (0.3%) 80calBC 80calBC 55calBC 55calBC (95.1%) (95.1%) 385calAD 385calAD 20002000 15001500 10001000 400 400 200 200 1calBC/1calAD 1calBC/1calAD 201 201 401 401 601 601 Calibrated Calibrated date date (calBC/calAD) (calBC/calAD) Figur 34. Kalibrerad 14C-datering av ugnen A2542. Sammanfattning objekt 45 Som framgår låg tyngpunkten ifråga om objekt 45 öster om vägen, inom delyta 45C. Utfallet från utredningen överensstämmer inte helt med resultatet från förundersökningen, som visar att fornlämningens utbredning kan utvidgas något åt NV och framför allt mot SÖ, där schakt 3899 innehöll en förhållandevis tät ansamling anläggningar. En annan avvikelse är att varken kulturlager eller anläggningar kunde identifieras väster om vägen, inom delytan 45B, där det sånär som på omrörda lager var tomt i schakten. Flera av indikationerna från utredningen i detta parti ligger dock väster om förundersökningsområdet, där bl a smidesslagg har påträffats (Larsson 2014). De fynd som framkom vid förundersökningen består av en liten skärva glaserat rödgods (F13, lösfynd i schakt 3899) och ett par benfragment (F14 och F22 i brunnen/bryan A2178), samtliga i område 45C, samt den sentida järnsöljan (F10, i lager A852) i område 45A. Med hänsyn till de topografiska förutsättningarna var de förundersökningsbara ytorna förhållandevis små, vilket gäller bägge sidor av vägen. En av de fåtaliga anläggningarna av förhistorisk karaktär som påträffades på delyta 45A, härden (A2590) daterad till äldre romersk järnålder, under24 sau rapport 2015:03 Objekt 40 och Alunda 88:1 Objekt 40 och fornlämning Alunda 88:1 angränsar till varandra och ingick därför i ett och samma förundersökningsområde. Objekt 40 är ett boplatsläge (ca 140 x 95 meter stort) som identifierades vid utredningen genom anläggningar och kulturlager av förhistorisk karaktär. Fornlämning Alunda 88:1 var sen tidigare registrerat som ett 25 x 25 meter stort gravfält, bestående av en hög och fyra runda stensättningar. De yttre formerna tyder på att gravarna kan vara från yngre järnålder. Högen uppges ursprungligen ha varit större, men är skadad. Stensättningarna är registrerade som runda, övertorvade och ca 4–5 meter i diameter samt 0,1– 0,3 meter höga. Även en av dessa är skadad av den äldre landsvägen, som finns med på 1642 års ägomätningskarta. Åkermarken söder om gravfälten 88:1 och 89:1 metalldetektorkarterades i samband med utredningen, vilket bl a resulterade i ett par föremål från yngre järnålder i form av en rombisk nit och fragment av en oval spännbuckla (P51). Utöver dessa fynd framkom även smältor i Cu-legering, vitmetall- och blyföremål, varav vissa sannolikt är av senare datum. Detektorfynden tyder på att överplöjda gravar finns i anslutning till gravfälten Alunda 88:1 och 89:1. Att dessa ursprungligen varit ett och samma förefaller sannolikt. Innan förundersökningen var det oklart huruvida Alunda 88:1 även omfattade en yta på motsatt sida av 288:an. Att objekt 40 skärs av både den nuvarande och den gamla landsvägen är dock ett faktum. Enligt de historiska kartorna gränsar boplatsläget till de forna in- och utägorna i Marma by. Nuvarande markslag och användning utgörs av såväl impedimentsmark som brukad åker. Förundersökningsområdet omfattade 2400 m2 väster om vägen och 3300 m2 öster om densamma. Vid inmätningen av gravarna på fornlämning Alunda 88:1 stod det klart att fornlämningens position inte helt överensstämmer med angiven position i fornminnesregistret (FMIS). Enligt FMIS ligger gravfältet ca 10 meter norr om den plats som registrerades vid förundersökningen. Figur 35: Översikt över förundersökningsområde, objekt 40/Alunda 88:1. Till vänster syns väg 288; till höger skymtar gamla landsvägen (Marmavägen). Foto mot SV, Jennie Andersson, SAU. Figur 36. Vy mot högen vid Alunda 88:1 från objekt 40 på den östra sidan av väg 288. Närmast i bild syns schakt 1217. Foto mot NV, Helena Hulth. 672 480 672 560 1029 4201 6 663 760 6 663 760 468 1045 1217 227 1225 1373 4935 1379 FU område Objekt 40 Alunda 88 (FMIS) 1390 1453 4876 200 1457 schakt kokgrop 1496 röjningsröse 6 663 680 6 663 680 lager kulturlager stensättning/hög störning sten sumphål berg 0 25 50 m dike 672 480 672 560 Figur 37. Objekt 40 och fornlämning Alunda 88:1, förundersökningsområde och schakt. Skala 1:1000. sau rapport 2015:03 25 Det bör nämnas att inmätningsförhållandena vid förunder sökningen inte var optimala på grund av överskuggande träd och att inmätningen därför gjordes om ett par gånger, med samma resultat. Avståndet från högen till väg 288 i FMIS är ca 10 meter, men vid förundersökningen uppmättes avståndet till endast ca 5 meter. Mätpunkterna på den del av högen som vetter mot vägen skymdes inte av träd, utan kunde registreras utan anmärkningar. Resultatet tyder på att FMIS-positionen inte är helt korrekt. Objekt 40 Inom objekt 40 grävdes sammanlagt 13 förundersökningsschakt med en total area om 460 m2. Tio av schakten förlades till den västra sidan av vägen och resterande tre till den östra. Ett av dessa, schakt 227 går även in i fornlämningen 88:1. De nu påträffade lämningarna överensstämmer väl med resultaten från utredningen och utgjordes bl a av omfattande kulturlager och en kokgrop. Ett antal anläggningar under kulturlagret konstaterades vara fickor under detta och fick därför utgå. Boplatsindikationerna återfanns huvudsakligen i åkermarken. Schakten på moränhöjden öster om vägen innehöll endast naturliga lager och morän. På bergsklackarna under moränskiktet fanns områden bestående av en röd finkorning bergart som var porös och lättsprucken (exempelvis i schakt 1217). Schaktet intill (1225) innehöll en ca fyra meter långsmal, enskiktad och lätt böjd sträng av 0,2– 0,4 meter stora stenar. Vid sektionsgrävningen noterades dock inga tecken på kulturpåverkan. Centralt inom objektet fanns även ett sentida röjningsröse (A1379). I anslutning till detta låg ett 30 meter långt röjningsröse bestående av ca 0,6–1 meter stora stenar (A1390). Stenarna var bevuxna av lavar och hade karaktär av äldre sprängsten. Den del av boplatslämningen som framkom öster om vägen framträdde framförallt i schakt 4876, där en kokgrop (A4885) och en del av kulturlagret (A4925) påträffades. Kokgropen hade rundad form och mätte 1,55 x 1,14 meter i plan. Djupet var 0,28 och profilen något oregelbunden. Ett par makrofossilprover från anläggningen analyserades, vilket resulterade i både förkolnat och obränt material (totalt 13 frön), bl a påträffades två förkolnade sädeskorn (obestämda), men det obrända materialet dominerade. Ett kolprov från kokgropen, vedartsbestämt till al, har daterats till 1993±33 BP, d v s 40 f Kr–60 e Kr (kal 1σ). Från kulturlagret tillvaratogs ett par fragment obrända ben (F15 och F23) osteologiskt bestämda till nötkreatur respektive däggdjur (bilaga 5). Kulturlager framkom även i schakt 1496 (A1651). Då detta avsöktes med metalldetektor påträffades emellertid endast recenta föremål. Lagret var av samma karaktär som kulturlagret på objekt 45, vilket gav ett mer homogent intryck än kulturlagret i schakt 4876 och i schakten väster om vägen (se nedan). Även schakt 1496 vattenfylldes snabbt, varför någon handgrävning i lagret inte var möjlig. Väster om vägen konstaterades att kulturlagret täckte stora delar av de två schakten närmast gravfältet, schakt 227 och 4201. Schakt 200 längst i söder saknade indikationer. Kulturlagret (A385 och A4210) var uppemot 0,4 meter tjockt och innehöll både skörbränd och icke eldpåverkad sten, samt rikligt med träkol. Kulturlagret avsöktes med metalldetektor och 1 m2 handgrävdes (R4453). Vid rutgrävningen påträffades ett fragment (F20) bränt ben, bestämt till däggdjur. Från rutan analyserades även ett makrofossilprov i vilket 16 oförkolnade (recenta) fröer identifierades (bilaga 10). Ett kolprov från lagrets absoluta botten har vedartsbestämts till asp och har daterats till 2261±40 BP, d v s 400–350/290–230 f Kr (kal 1σ) (bilaga 9). Vid rensningen och handgrävningen konstaterades att den övre delen i kulturlagret hade en relativt porös struktur. Omfattningen och djupet tyder på att detta inte enbart beror på avbaningen, då mindre sten förvisso revs upp i lagrets översta nivå. Figur 38. Objekt 40, schakt 1225. Foto mot S, Helena Hulth. Figur 39. Kokgropen A4876 i profil. Foto mot V, Jennie Andersson. 26 sau rapport 2015:03 672 460 672 480 672 500 4885 6 663 700 6 663 700 4903 FU område 6 663 680 6 663 680 schakt kokgrop skärvsten kulturlager stolphål berg sten 0 10 dike 672 460 672 480 20 m 672 500 Figur 40. Södra delen av Objekt 40, schakt och anläggningar. Skala 1:400. Figur 41. Kalibrerad 14C-datering från kokgropen A4876. Sammanfattning objekt 40 Tyngdpunkten i de arkeologiskt relevanta lämningarna inom arbetsområdet som berör objekt 40 ligger i ett smalt parti söder om höjden på den östra sidan och ett dito parti på den västra sidan av vägen, strax söder om gravfältet Alun- Figur 42. Objekt 40, området söder om fornlämning Alunda 88:1. Vy mot V och Alunda 89:1, Helena Hulth. da 88:1. Kulturlagrets porösa struktur kan möjligen betyda att dess översta nivå inte ligger in situ, utan är ett resultat av att delar av lagret har schaktats om i samband med vägbygget. De nedersta två decimetrarna var dock hårt packade och bör ha varit förhållandevis orörda sen tillkomsten. sau rapport 2015:03 27 672 488 672 508 4460 6 663 760 6 663 760 4201 Figur 44. Kalibrerad 14C-datering kolprov från ruta 4453 i kulturlager 385. 227 6 663 740 6 663 740 4453 FU område schakt ruta kulturlager störning sten utgår berg 0 10 20 m dike 672 488 672 508 Figur 43. Södra delen av Objekt 40, schakt och anläggningar väster om vägen. Skala 1:400. Figur 45. Förundersökningsschakt 227, från objekt 40 mot Alunda 88.1. Foto mot NO, Jennie Andersson. Alunda 88:1 Terrängen vid gravfältet Alunda 88:1 består av en mindre skogbevuxen och delvis övertorvad bergknalle. Sidorna är branta i alla riktningar utom mot söder. Precis norr om berget är marken slyig, sumpig och svårtillgänglig. Även strax söder om gravfältet, där impedimentet övergår i åker, finns ett sumphål (se figur 37). I öster och väster avgränsas lokalen av vägarna. Ytan är därför inte större än ca 500–600 m2. Den kända delen av fornlämningen bestod som nämnts av fyra runda stensättningar och en hög (A4280). Stensättningarna var övertorvade med enstaka stenar synliga i överbyggnaderna. Två av dem framträdde tydligt (A4303 och A4314), de övriga var inte lika distinkta. Högen, i folkmun kallad Kelthögen, ska enligt uppgift i fornminnes registret ha varit ca 13 meter i diameter; vid förundersökningen bedömdes den snarare ha varit omkring 17 x 15 meter, vilket stämmer med uppgifterna från 1912 då den beskrivs som ”en större hög af jord med en höjd af nära 2 m och en ursprungl. diam. af 17 m., nu i sitt förstörda skick blott hälften…” (Silwer 1912). Dess södra och sydvästra del är kraftigt skadad i två nedgrävda partier om ca 7 x 7 meter vardera. Runt högen på höjden av impedimentet grävdes ett hästskoformat förundersökningsschakt (468) om 114 m2 Schaktets djup var mellan 0,15–0,25 meter. Ett schakt (227) lades även från foten av högen ned i objekt 40. Närmast högen var schaktet 0,15 meter djupt och i söder nedanför impedimentet, där torven/matjorden var mäktigare, blev schaktet ca 0,40 meter djupt. Schakten handrensades noga och metalldetektorkarterades. Nordost om högen framkom ett par stenkonstruktion er, utan stenfyllning bestående av ett par närmast rektangulära 1,5 x 1,2, respektive 2 x 1,5 meter stora kantkedjor, anlagda intill varandra (A500 och A3246). Den ena rektangeln (A500) delundersöktes, vilket resulterade i ett par fragment brända människoben (F19), men inga övriga fynd. Norr om högen identifierades en bågformad stenpackning (A3091) av tätt lagda stenar intill en uppstickande rund häll. Arrangemanget gav intryck av att vara av äldre järnålderskaraktär. Vid sondagegrävning i den tätt lagda stenpackningen påträffades dock ett ringspänne i järn (F9) och en liten gul opak pärla (F12). Fyndombinationen dateras till vikingatid. Några ben påträffades inte inom sondaget. 28 sau rapport 2015:03 672 510 672 520 672 530 6 663 780 6 663 780 4314 6051 3091 3387 4303 6097 6045 4449 4102 500 516 3248 6 663 770 6 663 770 4868 4460 5107 4280 schakt ruta lager stensättning/hög störning sten 5083 0 5 10 m berg dike 672 510 672 520 672 530 Figur 46. Plan över Alunda 88.1, schakt, rutor/sondage, hög, stensättningar och lager. Skala 1:200. Figur 47. Vägskärningen och högen på Alunda 88:1 på andra sidan 288:an. Foto mot V, Jennie Andersson. Figur 48. Stensättningen runt hällen, A3091. Rakt bakom A3091 syns högen, till vänster skymtar A500 och A3246. Foto mot Ö, Jennie Andersson. sau rapport 2015:03 29 6 663 760 6 663 760 6039 Nordväst om högen tangerade förundersökningsschakt et kantkedjorna i stensättningarna A4303 och A4314. Dessa var relativt vällagda och bestod av ca 0,3–0,5 meter stora stenar. De båda övriga stensättningarna är mindre tydliga, framförallt A6097. Schaktets fortsättning mot nordväst och i synnerhet väster om högen rymde rikligt med sten vilken sannolikt är utrasad/utdragen i samband med att den sydvästra delen av högen blev skadad. Närmast högen dokumenterades ett förhållandevis tätt packat stenlager av 0,3–0,6 meter stora, djupt liggande stenar (A6039) som möjligen kan vara en del av högens kärnröse. I anslutning till de skadade partierna i högen konstaterades två lager, vilka uppfattas som raseringslager (A5083 och A5107). Båda framträdde direkt under torven. Lager 5083 var brunt, siltigt och något humöst med moräninslag i form av spridda stenar och enstaka block (0,1–0,5 meter stora). Lager 5107 hade samma karaktär, men innehöll mer sten. Lagren metalldetektorkarterades. I lager 5083 påträffades en stävspiral i järn (F2), en järnnit (F4) och ett möjligt beslag i Cu-legering (F8). Föremålen framkom på 0,1–0,15 meters djup under framrensad yta. Bortsett från de påträffade föremålen fanns inga tydliga förhistoriska indikatioFigur 49. De framrensade rektangulära stensättningarna A500 och A3246. Foto mot NV, Jennie Andersson. Figur 50. Schakt 468. Troligen del av kärnröset och utrasad sten från högfyllningen A4280. Foto mot SSO, Jennie Andersson. 30 sau rapport 2015:03 ner i detta avsnitt, lagret var med andra ord fritt från kol, bränd lera etc. Detektorn gav dock utslag för järn på flera håll, men några ytterligare indikationer identifierades inte. Ett sentida nyckelax (F5) visar att lagret är kronologiskt blandat och stärker intrycket av att lagret är ett resultat av rasering. Vid metalldetektorkarteringen av lager 5107 påträffades ytterligare en stävspiral (F3) och en järnnit med bricka (F7), samt ett holkliknande föremål i järn (F6), och ett oidentifierat järnföremål (F11). Vid rensningen av lagret hittades sintrad lera (F21) och brända ben (F18 och F24), varav ett fragment (F18) var människoben. Det andra bestod av 15 fragment djurben, bestämt till stor gräsätare. Vid rut/sondagegrävning påträffades även obränt ben (F16) av mellanstort däggdjur. Sondagen och provrutorna grävdes ned till orörd mark. Några bevarade gravlager påträffades inte. Fynd från Alunda 88:1 Stävspiralerna (F2 och F3) som påträffades i anslutning till högen (A4280) är ca 60 mm i diameter och i god kondition. Båda har antydan till spetsig tånge, vilket tyder på att de suttit i ett trästycke, sannolikt som utsmyckning. Liknande spiraler funna i daterbara kontexter i regionen är från 600 och 700-talet e Kr. Närmaste paralleller med rundad tånge finns i Valsgärde 7 (Arwidsson 1977) och i Ultunabåten som grävdes 1900 (Almgren 1905). I Gamla Uppsala har spiraler hittats dels i vad som tolkas som ett rituellt sammanhang vid gravfältet öster om brandstationen (Gamla Uppsala 240:1), dels i hallen på södra kungsgårdsplatån (Ljungkvist & Frölund, manus). I samma lager som de nu aktuella spiralerna påträffades, hittades även två järnnitar med bricka. Utöver de identifierbara fynden framkom även ett par järnföremål av mer svårbestämd karaktär i lagren. Det ena är ett holkliknande föremål (F6) och det andra, en något vriden järnten (F11), har inte kunnat bestämmas över huvud taget. Även ett tunt, eventuellt beslag i Cu-legering (F8) påträffades. Ett sentida nyckelax (F5) stärker intrycket av att lagren är raseringslager och att kontexten inte är intakt. Det är inte heller säkert att det holkliknande järnföremålet och det oidentifierade föremålet tillhör gravkontexten. Att spiralerna och nitarna gör det förefaller dock sannolikt. Övriga gravfynd från förundersökningen kom från stensättningen A3091 och utgörs av ett ringspänne i järn med upprullade ändar (F9) och en liten gul opak glaspärla (F12). Som ensam pärla är den svårdaterad. Ringspännet hör troligen till sen vikingatid. Fyndmaterialet som förvisso är rätt begränsat, daterar gravarna till vendel- och vikingatid. Anläggningsbeskrivningar Alunda 88:1 A4280 Typ/tolkning Hög, kallad Kelthögen (Silwer 1912) Yttre formelement Hög anlagd på berg som mot söder övergår i moränsluttning, vilket innebär att uppbyggnaden är högre på sydsidan än på nordsidan (suterrängläge). Något oval form, ca 17 x 15 meter och ca 1,5–2 meter hög. Omfattande skador i södra och sydvästra delen av högen, troligen efter grustäkt. Schaktskadorna når högens centrala del. Belägenhet Ca 25 m ö h på impediment mellan vägar. Högen ligger precis intill nuvarande väg 288. Visuellt utmärkande läge mot Kilbyån i söder och sydöst. Beskrivning Skadorna i dess södra och sydvästra del omfattar två partier om ca 7 x 7 meter vardera. I ytan och i skärningarna finns 0,3–0,4 meter stora stenar. Inom det skadade partiet i anläggningens sydvästra del påträffades i förundersökningsschaktet en stenpackning (A6039) bestående av 0,3–0,6 meter stora stenar, vilka kan utgöra en del av kärnröset. Söder och sydväst om högen frilades även fyndförande raseringslager (A5083 och A5107). Fyndens karaktär gör att dessa uppfattas höra samman med högkontexten. Relaterade lager A5083, A5107, A6039 Fynd relaterade till högen F2 stävspiral i järn (lager A5083) F3 stävspiral i järn (lager A5107) F4 järnnit (lager A5083) F6 holkformat föremål i järn (lager A5107) F7 järnnit (lager A5107) Osteologi F18, F24 Bränt ben 11,4 g (lager A5107) F16 Obränt ben 5,9 g (lager A5107) Varav människa: 5,1 g MIND: 1 Figur 51. ”Kelthögen”, A4280. Foto mot N, Helena Hulth. sau rapport 2015:03 31 A3091 A500 Typ/tolkning Stensättning runt häll Typ/tolkning Stensättning Yttre formelement Stensättning bestående av tät, flerskiktad stenpackning anlagd på berg intill sluttande berghäll och över en bergsskreva. Stenpackningens norra avgränsning är bågformad och den södra delen som vetter mot hällen har förhållandevis raka sidor lagda i vinkel mot berget. Stensättningen mäter ca 6,5 x 2 meter och är ca 0,15 meter hög ovan häll. Yttre formelement Rektangulär stensättning anlagd på berg, ca 1,5 x 1,22 meter och ca 0,15 meter hög ovan häll. Belägenhet Ca 22 m ö h på berghäll, ca 3 meter nordost om högen A4280. Beskrivning Stensättning utan fyllning. Kantkedja av 0,3–0,6 meter stora stenar. En 0,9 x 0,4 meter stor och 0,25 meter djup ruta grävdes innanför kantkedjan (R4102). Fyllning av ca 0,10–0,25 meter tjock svartbrun humös jord med inslag av skörbränd sten. Enstaka kolfragment. En 0,3 x 0,2 meter stor koncentration av mindre sten påträffades innanför kantkedjan (lager A516). Ett fragment av bränt ben framkom i fyllningen, dock utanför den mindre stenkoncentrationen. Delundersökt Relaterat lager A516 Fynd F19 bränt ben Osteologi Bränt ben 4,4 g Varav människa: 4,4 g MIND: 1 Belägenhet Ca 22 m ö h på nordsidan av berghäll. Beskrivning Stensättningen är uppbyggd av ca 0,05–0,3 meter stora stenar. En 0,1–0,5 meter djup provruta grävdes i stenpackningens SÖ del (R3387). På 0,15–0,2 meters djup i lerblandad sandig mylla påträffades en ringsölja och en glaspärla. Under detta lager bestod jorden av lerblandad sand med inslag av kol. Skörbränd sten fanns på båda nivåerna. Något osteologiskt material påträffades inte. Fynd F9 ringsölja F12 gul, opak glaspärla Figur 52. Ruta i stensättning A3091. Foto Rudolf Gustavsson. Figur 54. Grav A500 delundersökt. Foto Jennie Andersson. A3248 Figur 53. Ringspänne (F9) detalj från sidan. Foto Max Jahrehorn. 32 sau rapport 2015:03 Typ/tolkning Stensättning, rundad Yttre formelement Rektangulär stensättningar anlagd på berg, ca 2 x 1,5 meter och ca 0,15 meter hög ovan häll. Belägenhet Ca 22 m ö h på berghäll, ca 1,5 meter nordost om högen A4280. Beskrivning Närmast rektangulär stensättning utan fyllning anlagd på berg i direkt anslutning till A500. Kantkedja av 0,4–0,6 meter stora stenar. Flera enskilda stenar var påfallande rektangulära i formen. Avtorvad men ej undersökt. Stensättningen fortsätter utanför förundersökningsschaktet. A4303 6097 Typ/tolkning Stensättning, rundad Typ/tolkning Stensättning? Yttre formelement Stensättning anlagd på moränbemängt impediment. Rundad form, ca 4 x 3,8 meter och ca 0,4 meter hög. Yttre formelement Stensättning anlagd på berghäll med tunt torvtäcke. Rundad form, ca 2 x 2 meter och ca 0,2 meter hög. Belägenhet Ca 23 m ö h NNV om hög (A4280). Belägenhet Ca 22 m ö h N om hög (A4280). Beskrivning Stensättningen är uppbyggd av 0,3–0,5 meter stora stenar och har en relativt väl definierad kantkedja. Endast en begränsad del av stensättningens kant avtorvades vid förundersökningen. Beskrivning Stensättningen är uppbyggd av 0,2–0,4 meter stora stenar, men saknar tydlig kantkedja. Avtorvades ej vid förundersökningen. A4314 Typ/tolkning Stensättning, rundad Yttre formelement Stensättning anlagd på moränbemängt impediment. Rundad form, ca 3 x 3 meter och ca 0,5 meter hög. Belägenhet Ca 22 m ö h NNV om hög (A4280). Beskrivning Stensättningen är uppbyggd av 0,3–0,5 meter stora stenar och har en relativt väl definierad kantkedja. Endast en begränsad del av stensättningens kant avtorvades vid förundersökningen. 6051 Typ/tolkning Stensättning, rundad Yttre formelement Stensättning anlagd i utkanten av impediment. Något oregelbunden form, ca 6 x 5 meter och ca 0,4 meter hög. NV delen av stensättningen förefaller vara något skadad av släntning för den gamla landsvägen. Belägenhet Ca 21 m ö h NV om hög (A4280). Beskrivning Stensättningen är uppbyggd av 0,4–0,6 meter stora stenar, men saknar tydlig kantkedja. Avtorvades ej vid förundersökningen. Sammanfattning Alunda 88:1 Antalet stensättningar på gravfältet utöver högen bedöms uppgå till omkring sju stycken, med reservation för att flacka och glesa stenpackningar är svåra att identifiera om inte all övertäckande torv är avlägsnad. De nu påträffade stensättningarna är av varierande karaktär, med formelement som ger intryck av att vara från äldre järnålder. Fynden tyder dock på att stensättningarna är vikingatida. Järnspiralerna och nitarna som påträffades i högens raseringslager daterar kontexten till vendeltid. Öster om väg 288 påträffades inga gravar. Gravfältet omfattar sålunda endast den lilla höjdryggen mellan nuvarande och gamla lands vägen. Vid inmätningen konstaterades att gravfältets läge inte helt överensstämmer med uppgifterna i FMIS. Grav fältets position tycks vara ca 10 meter förskjutet åt sydväst. sau rapport 2015:03 33 Analyser Osteologisk analys Den osteologiska analysen utfördes av Rudolf Gustavsson, SAU och påbörjades redan i fält. Syftet var i första hand artbestämning och bedömning av benens bevarandegrad inför fortsatta analyser. Analysen avsåg även klargöra tafonomisk påverkan som slakt- och snittmärken och annan nedbrytning. Bevarandegraden av det framkomna benmaterialet är gott. Noteras bör dock att antalet framkomna fragment är mycket lågt, totalt 26 stycken, varav endast fem är obrända och två av dessa är tandfragment. Av de obrända benen finns dock ett lårben av en ung kalv som uppvisar yterosion (weathering grade 1) men har opåverkad inre benvävnad. Delar av ytpåverkan kan vara gnagspår, men den totala erosionen gör det omöjligt att avgöra. Kontext Bränt/ obränt Människa Djur Ospec. däggdjur Totalt L385 Bränt 1 1 A500 Bränt A2178 Obränt L2858 Bränt L4925 Obränt 2 2 L5107 Obränt 1 1 L5107 Bränt 1 1 2 2 1* 2 1 2 * - troligen människa Tabell 1. Sammanställning antal fragment osteologiskt material. Hanteringen av benmaterialet gällande slakt och styckning kan endast ses på ett fragment – F16, funnet i raseringslagret A5107, vid högen (A4280) på gravfältet. Fragment härrör från ett långt rörben av ett mellanstort däggdjur. Ytstrukturen på benet indikerar att arten kan vara svin, men någon säker bedömning kan inte göras. Fragmentet i fråga uppvisar frakturer uppkomna i färskt ben (FFI 0), ett rent hugg diagonalt över benets längdriktning, samt ett hugg som inte gått genom hela elementet. Styckat kött har således funnits på platsen. Vedartsanalys Inför datering tillvaratogs träkolsprover från merparten av de undersökta anläggningarna och lagren. För att kunna datera träslag med kontextuell relevans och få en uppfattning om kolets egenålder vedartsbestämdes proverna före 14 C-analys. Målsättningen var att välja ek eller tall i stolphål, medan unga träslag prioriterades vid datering av träkol från härdar och övriga anläggningar. I brist på yngre trädslag valdes dock tallkol från sotlagret på objekt 47, varför potentiellt hög egenålder måste beaktas i detta fall. Även på objekt 48 var kolförekomsten så låg att avsteg från principen var nödvändig. Björk ur ett stolphål utvaldes därför, men resultatet överenstämde ändå väl med dateringen av tallkol från ett annat stolphål på samma plats, se nästa avsnitt. Vedartsanalysen utfördes av Erik Danielsson, Vedlab (bilaga 7). Resultatet av vedartsanalysen framgår av nedanstående tabell. Prov nr Id-nr Ark obj Objekt/Område Ark objekt Vedart, antal 2 515 A500 Alunda 88:1 Brandgrav tall 1 3 2587 A2339 Obj 45 Härd ek 13 4 2588 A2542 Obj 45 Ugn asp 1, tall 6 6 2605 A2178 Obj 45 Brunn en 4, gran 20, tall 6 13 2760 A2590 Obj 45V Härd asp 1, tall 1 asp 14 2915 A2901 Obj 47 Grav tall 1 tall 15 3342 A3091 Alunda 88:1 Grav tall 1 17 3481 A2798 Obj 48 Stolphål björk 3, tall 1 tall 19 3531 A3437 Obj 48 Stolphål björk 6 björk 25 4874 A385 Obj 40, R4453 Kulturlager asp 3 asp 28 4959 A4885 Obj 40 Kokgrop al 8 al 29 200262 A2803 Obj 48 Stolphål björk 1 Tabell 2. Resultat från vedartsanalysen. 34 sau rapport 2015:03 C-dat 14 asp C-analys Analysen skedde vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet (bilaga 8). Sammanlagt har åtta prover 14C-daterats, sju från träkol och ett av obränt ben. Då fyndmaterialet på gravfältet Alunda 88:1 bedömdes som tillräckligt för att tidsfästa lämningarna skedde ingen 14C-datering från denna lokal. Däremot daterades två kolprover från den intilliggande boplatslämningen objekt 40, där dateringen från bottnen av kulturlagret (A385) blev förundersökningens äldsta. Till undersökningens äldre skikt hör även dateringarna från boplatslämningen vid objekt 48. 14 Makrofossilanalys I syfte att utvärdera det arkeobotaniska materialet och få en uppfattning bevarandeförhållanden och förutsättningarna för eventuell vidare provtagning och analys togs makrofossilprover från kulturlager och utvalda anläggningar. Insamlingen skedde genom sampling inom samtliga ytor. Prover togs i kulturlager, härdar, stolphål, stensättningar och från brunnen. Makrofossilanalysen utfördes av Jennie Andersson, Geark (bilaga 9). Totalt analyserades 13 jordprover. Förekomsten av botaniska makrofossil i form av sädesslag och fröer i anläggningar och lager var generellt låg. De oförkolnade och sannolikt recenta fröerna dominerade. Prov nr Lab nr Kontext Ark obj Objekt/ Område Art Yrs BP Kal 1σ (68,2%) Kal 2σ (95,4%) 4 Ua-49974 A2542 Ugn Obj 45 asp 1873±94 25-248 AD 85-80 BC (0,3) 55 BC-385 AD (95,1) 13 Ua-49975 A2590 Härd Obj 45V asp 1930±45 20-130 AD 50BC-180AD(93,2) 190-220AD (2,2) 14 Ua-49976 A2858 Lager Obj 47 tall 972±34 1010-1050AD (27,6) 1080-1150AD (40,5) 1010-1160AD 17 Ua-49977 A2798 Stolphål Obj 48 tall 2121±32 200-100BC 350-320BC (5,5) 210-40BC (89,9) 19 Ua-49978 A3437 Stolphål Obj 48 björk 2137±32 350-320BC (7,4) 210-110BC (60,8) 360-290BC (17,4) 230-50BC (78) 25 Ua-49979 A385 Kulturlager Obj 40, R4453 asp 2261±40 400-350 BC (30,3) 290-230 BC (37,9) 400-340 BC (36) 330-200 BC (59,4) 28 Ua-49980 A4885 Kokgrop Obj 40 al 1993±33 40 BC-60 AD 90-70 BC (1) 60BC-80AD (94,4) 31 Ua-49981 A2178 Brya/ Brunn Obj 45 ob ben 560±35 1310-1350AD (35,1) 1390-1420 AD(33,1) 1300-1370 AD(51) 1380-1440 AD (44,4) Tabell 3. Sammanställning, 14C-analys. Kalibrering: OxCal v4.2.3 Bronk Ramsey (2013): r:5 Int Cal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013). Figur 55. Sammanställning över kalibrerade 14C-värden. (OxCal v4.2.3 Bronk Ramsey (2013): r:5 Int Cal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)). sau rapport 2015:03 35 Slutsatser och vetenskaplig potential Förundersökningarna längs sträckan Alunda – Marma har visat att de identifierade boplatslämningarna är av skiftande karaktär och bevarandegrad och har förhållandevis stor kronologisk spännvidd. Fornlämningarnas utbredning avviker delvis från bedömningarna vid utredningen, se nedanstående tabell. Av de båda potentiella ensamliggande stensättningarna kunde en (objekt 47) bekräftas, den andra (objekt 46) avskrivas. Dateringen från sotlagret vid stensättningen på objekt 47 är påfallande sen. Ensamliggande gravar från yngre järnålder är inte särskilt uppmärksammade, men objektet kan anknyta till pågående forskning om gravritualer under religionsskiftet under 1000–1100-talet (exempelvis Gräslund 2013). Boplatslämningarna vid objekt 48 var diffusa. Då potentialen bedömdes vara låg föreslog Länsstyrelsen att lämningarna inom arbetsområdet skulle undersökas och tas bort, vilket skedde. Fornlämningen är inte avgränsad, utan fortsätter sannolikt längre österut utanför arbetsområdet. Även inom objekt 45 fanns ytor som undersöktes och togs bort. Framförallt i ett parti i den sydöstra delen av arbetsområdet som ramades in av berghällar. Ett homogent och inte särskilt fyndförande kulturlager var en dominerande beståndsdel inom objektet. Makrofossilanalys av jordprover från detta resulterade enbart i oförkolnat och därmed sannolikt recent material. Detta tillsammans med det faktum att området består av gamla åkertegar innebär att lagret kan ha tillkommit i jordförbättrande syfte. Under kulturlagret framträdde enstaka anläggningar, varav bryan A2178 var en. Den högmedeltida dateringen av fårtanden i bryans fyllning bör noteras. Inom objekt 45 var det rikliga vattenflödet en försvårande omständighet, som innebar att partier i den centrala och norra delen av ytan inte kunde sektionsgrävas i önskvärd omfattning. Väster om väg 288 konstaterades lämningarna inom arbetsområdet vara av sådan karaktär att någon ytterligare undersökning inte är aktuell. Kulturlager var en betydande komponent också inom objekt 40. Genom en påtagligt större andel skörbränd sten skiljer sig dessa från lagret på objekt 45. I makroprov från kulturlager A385 vid objekt 40 påvisades oförkolnat makrofossil, men i övrigt noterades ingen recent inblandning. Figur 56. Rensning och rutgrävning, schakt 227 objekt 40. Foto mot SV, Jennie Andersson. Lokal/FMIS-nr Utbredning Karaktär Datering Fynd Objekt 46 Alunda 729 Utgår Röjningsröse Sentida – Objekt 47 Alunda 754 Krönläge, stämmer med utredningen Ensamliggande stensättning Möjligen sen vikingatid/ tidig medeltid – Objekt 48 Alunda 751 Längre utsträckning mot NO Boplats med låg bevarandegrad. Delen inom arbetsområdet är undersökt och borttagen Förromersk järnålder – Objekt 45 Alunda 752 Längre utsträckning mot SO Boplats och odlingslämning med varierad bevarandegrad. Homogena kulturlager, ej hus. Delvis undersökt och borttagen Romersk järnålder, högmedeltid, Sparsamt Objekt 40 Alunda 728 Stämmer med utredningen Kulturlager och troligen extensiva lämningar Förromersk– romersk järnålder – Alunda 88:1 Stämmer inte med utbredningen i FMIS Skadad hög, stensättningar av varierad karaktär Vendel–vikingatid Välbevarade, delvis ej in situ. Goda möjligheter till fynddateringar. Tabell 4. Sammanställning av resultat från respektive lokal. 36 sau rapport 2015:03 Förutom en mindre mängd brända ben identifierades inte heller i detta lager något av signifikant betydelse, varför informationspotentialen bedöms som låg. Merparten av de anläggningar som registrerades under lagren konstaterades vara kulturlagerfickor och utgick därför. Gravfältet vid den sen tidigare registrerade lokalen Alunda 88:1 uppskattas rymma omkring sju till tio gravar på en yta om ca 500 m2. Gravskicket är av varierad karaktär men fynden pekar mot dateringar till vendel- och vikingatid. Skadorna i högen A4280 är omfattande och kärnröset kan vara delvis påverkat. Fynden i anslutande lager är både av gravkaraktär och av annan art, vilket understryker att högkontexten är omrörd. Frånvaron av kol och det faktum att andelen påträffat osteologiskt material är liten kan tyda på att det inre gravskicket ändå är förhållandevis intakt. Högens placering i suterrängläge försvårar dock bedömningen av var gravkonstruktionens centrala delar finns eller har funnits. Andra kontexter där stävspiraler i järn har påträffats ger emellertid en indikation om att ”Kelthögen” sannolikt är från vendeltid och har ett rikt innehåll. sau rapport 2015:03 37 Referenser Almgren, O. 1912. Alunda sockens fornminnen I. Upp lands fornminnesförenings tidskrift. Nr 28. Uppsala. Arwidsson, G. 1977. Die Gräberfunde von Valsgärde 3 Valsgärde 7. Acta Musei antiquitatum septentrionalium Regiae Universitatis Upsaliensis, 5. Uppsala. Biörnstad, M. 1954. Rapport rörande undersökningar på gravfältet vid Olands centalskola, Alunda sn, Uppland. Opublicerad grävrapport. Riksantikvarieämbetet. Eklund, S. Lindkvist, A. & Wikborg, J. 2010. Påljungshage – kremerat, paketerat och respekterat. Ett gravfält från yngre bronsålder–äldre förromersk järnålder. Förundersökning och särskild undersökning, Helgona 220, Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanland. SAU rapport 2010:11. Gräslund, A-S. 2013. Kristna inslag i Gamla Uppsala och dess närområde. Sundqvist, O. & Vikstrand, P. (red). Gamla Uppsala i ny belysning. Högskolan i Gävle. Göthberg, H. 1997. Väg 288 Jälla – Börstil. Byråinventering av fornlämningar. Uppsala och Östhammars kommuner, Uppland. Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala. Stockholm. 38 sau rapport 2015:03 Hennius, A. 2006. Olandsskolan. Om och tillbyggnation av Olandsskolan i Alunda. Upplandsmuseet, Rapport 2006:18. Uppsala Ljungkvist, J. 2000. Vapen och brandgravskick under vendeltid. Tor 30. Uppsala. Ljungkvist, J & Frölund, F. manus. Rapport från under sökningarna av norra och södra kungsgårdsplatån i Gamla Uppsala. Uppsala universitet. Silwer, C.1912. Alunda sockens fornminnen II. Upplands fornminnesförenings tidskrift. Nr 28. Uppsala. Vikstrand. P. 2013. Järnålderns bebyggelsenamn. Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarland skapen. Institutet för språk och folkminnen. Nam narkivet i Uppsala. Larsson, Fredrik 2014. Från bronsålder till historisk tid i Tiundas och Norra Rodens gränsland. Nybyggnation av väg 288 mellan Alunda och Gimo. Uppsala län; Uppland; Östhammars kommun; Alunda och Skäft hammars socknar. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:95 Bilagor 1.Schakt 2. Rutor och sondage 3.Anläggningar 4.Fynd 5. Osteologiskt material 6. Konservering, Oxider AB 7. Vedartsanalys, Vedlab 8.Protokoll 14C-analys, Ångström 9. Makrofossilanalys, Geark sau rapport 2015:03 39 Fu- objekt nr Objekt 40 Objekt 40 Alunda 88:1 Obekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 40 Objekt 40 Objekt 40 Obejkt 40 Objekt 40 Objekt 40 Objekt 40 Schakt nr 200 40 227 468 523 sau rapport 2015:03 529 561 588 613 803 831 890 898 1029 1045 1217 1225 1373 1453 1457 12,0 12,0 5,0 14,3 11,5 19,0 3,7 15,7 9,5 8,3 10,0 12,0 10,0 14,5 9,0 12,0 45,0 36,0 32,0 Längd m 2,3 2,3 2,0 2,4 2,0 3,2 2,0 1,8 2,3 4,5 2,4 2,4 1,7 1,8 2,2 2,5 2,5 2,2 1,6 Bredd m 0,40 0,30 0,35 0,15 0,20 0,15 0,30 0,30 0,30 0,30 0,35 0,30 0,30 0,40 0,40 0,33 0,15 0,45 0,50 Djup m Grusig lera, block Lera, morän Morän, berg, block, grus, lera Morän, berg Morän, berg Humus, block, berg Lera, kärrmark Lera, sand Lera, vatten Lera, berg, vatten Lera, block Lera, berg Lera Lera, block, berg Lera, sand, morän Lera, morän, berg Morän, lera, berg Lera, morän Lera Jordkaraktär botten nej nej nej nej nej nej nej ja nej ja nej ja ja ja nej ja ja ja nej Indik? 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,15 0,30 0,20 0,30 0,30 0,25 0,20 0,25 0,25 0,20 0,20 0,10 0,15 0,40 Torv jord dj 6 663 697 6 663 708 6 663 728 6 663 738 6 663 745 6 663 761 6 663 780 6 663 420 6 663 530 6 663 516 6 663 501 6 663 485 6 663 470 6 663 439 6 663 413 6 663 424 6 663 775 6 663 746 6 663 703 Y koord 672 534 672 522 672 551 672 535 672 545 672 555 672 573 672 174 672 307 672 295 672 281 672 260 672 244 672 224 672 199 672 207 672 516 672 508 672 468 X koord 17,08 18,15 18,80 20,35 20,05 24,00 18,43 17,08 17,45 17,98 17,52 18,29 17,85 17,31 16,67 17,13 23,24 21,02 17,27 Z max 16,80 17,79 18,48 19,07 19,07 18,58 18,31 16,60 17,15 17,73 16,92 18,01 17,63 17,23 16,52 16,56 19,86 18,16 16,93 Z min 27,91 26,57 10,12 36,68 26,71 51,02 6,98 35,92 19,67 28,69 22,33 26,11 22,91 27,14 20,72 28,51 114,25 83,13 50,69 Area Stora block Schaktet lades över en bergknalle och rundade några större block. Långsmal stenpackning (A1265), av 0,3–0,4 m stor sten. Ej skörbränd, ej kol eller andra tecken på kulturpåverkan. Ej anläg gning. Poröst rött berg. I schaktet finns ett parti med 0,2–0,3 m stor sten ovanpå berg idagen. Fyllningen består av delvis humös, siltig lera. Liten höjdrygg som omfattande parti med berg i dagen och sparsamt övertorvade ytor. Undergrunden i schakten bestod av blockmorän; ställvis med förhållandevis kraftiga humuslager. Vattenfylldes Anläggningar, dike. Lager, skarpkantad sten (recent), anläggningar Brukningsväg, anläggningar Anläggningar Matjord och störningar i djupa fickor. Anläggning Stenlyft Ev stolphål/stenlyft Stenpackningar, stensättningar, lösfynd Siltig lera och morän, samt block. Kulturlager. Stenfyllt dike. Mörk undergrund. Beskrivning Bilaga 1. Schakt sau rapport 2015:03 41 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 48 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 48 Objekt 48 1815 1923 2010 2019 2023 2083 2095 2147 2151 2190 2268 2300 2610 2661 2665 2669 2766 2834 Objekt 48 Objekt 45 1770 2842 Objekt 45 1667 Objekt 48 Objekt 40 1496 2838 Fu- objekt nr Schakt nr 6,5 7,4 10,0 20,0 10,0 7,0 13,0 12,2 9,5 10,0 18,7 8,3 5,0 16,0 19,0 13,3 12,7 17,0 4,3 44,0 4,5 32,0 24,0 Längd m 2,3 2,5 2,3 2,3 2,6 2,4 2,4 2,8 2,0 2,4 2,6 2,0 2,0 2,5 2,3 2,2 2,5 2,5 2,4 2,5 1,8 2,9 2,7 Bredd m 0,35 0,35 0,40 0,40 0,55 0,38 0,75 0,50 0,25 0,45 0,50 0,70 0,70 0,45 0,80 0,60 0,50 0,35 0,38 0,40 0,15 0,40 0,35 Djup m Lera, järnutfällningar Lera, järnutfällningar Lera, järnutfällningar Lera, sandlinser Lera, sandlinser Lera Lera Lera, morän, block, berg Grusig morän, lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera Lera, berg, block Berg Lera, berg Lera, morän Jordkaraktär botten nej nej nej ja nej nej nej nej nej ja nej nej nej ja ja ja nej ja nej ja nej nej ja Indik? 0,30 0,30 0,30 0,30 0,25 0,25 0,25 0,30 0,20 0,40 0,45 0,20 0,20 0,30 0,40 0,40 0,40 0,30 0,30 0,25 0,15 0,30 0,30 Torv jord dj 6 663 101 6 663 125 6 663 144 6 663 196 6 663 336 6 663 350 6 663 377 6 663 165 6 663 319 6 663 343 6 663 348 6 663 353 6 663 361 6 663 368 6 663 392 6 663 404 6 663 416 6 663 445 6 663 456 6 663 451 6 663 472 6 663 495 6 663 687 Y koord 671 986 672 001 672 013 672 051 672 131 672 143 672 163 671 994 672 156 672 178 672 196 672 211 672 205 672 219 672 230 672 245 672 254 672 268 672 276 672 302 672 299 672 312 672 503 X koord 14,81 15,77 15,09 14,69 16,78 16,58 16,48 17,09 16,46 16,76 16,59 15,98 16,42 16,16 15,79 15,70 16,10 16,67 16,89 16,91 17,19 16,99 16,66 Z max 14,54 14,37 14,96 14,51 16,55 16,37 16,40 15,96 16,23 16,74 16,45 15,87 15,90 15,53 15,28 15,32 15,69 16,56 16,76 16,19 17,03 16,69 16,23 Z min 14,71 18,19 22,30 46,60 25,18 17,34 32,56 32,28 19,87 24,02 53,86 17,02 10,31 41,85 44,86 28,75 31,01 41,17 10,34 121,11 8,29 88,69 64,76 Area Anläggningar Omrörda lager Kulturlagerrest, omrörda lager Röjningsröse Vattenfylldes. Stolphål Omrörda lager Omrört, från dikesgrävning? Kulturlager, anläggningar Kulturlager, grävdes igenom i halva schaktet Kulturlager, tegel Anläggningar, recenta störningar Vattenfylldes snabbt Berg går i dagen på flera ställen. Vattenfylldes ställvis relativt fort. Berget bidrar till att vattnet hålls kvar. Stenfyllda diken och enstaka anläggningar. Vattenfylldes snabbt. Anläggningar Vattenfylldes snabbt. Kulturlager Beskrivning 42 sau rapport 2015:03 Fu- objekt nr Objekt 47 Objekt 47 Objekt 46 Objekt 48 Objekt 45 Objekt 45 Objekt 40 Objekt 40 Objekt 40 Schakt nr 2867 2977 3012 3513 3899 3930 4201 4876 4935 8,6 10,7 12,0 9,0 18,0 22,7 10,8 10,7 17,0 Längd m 2,2 2,4 2,8 2,0 9,7 4,7 7,6 2,0 5,4 Bredd m 0,25 0,75 0,40 0,40 0,30 0,40 0,20 0,15 0,15 Djup m Lera, morän, berg Lera, berg Sand, fint grus Lera Morän, berg Lera Morän, berg Humus, berg Humus, berg Jordkaraktär botten nej ja ja nej ja ja nej nej ja Indik? 0,25 0,40 0,10 0,25 0,25 0,25 0,15 0,15 0,15 Torv jord dj 6 663 725 6 663 707 6 663 762 6 663 333 6 663 336 6 663 177 6 662 903 6 663 075 6 663 082 Y koord 672 523 672 506 672 501 672 214 672 170 672 036 671 862 671 967 671 978 X koord 19,10 17,92 19,39 17,03 17,00 14,17 15,44 17,06 18,12 Z max 18,49 16,96 19,05 16,83 16,59 13,82 14,12 15,32 16,94 Z min 19,22 28,68 31,92 18,56 123,72 115,72 65,72 24,01 55,78 Area Kulturlager, anläggningar. Vattenfylldes Kulturlager, störningar Anläggningar, röjningsröse Anläggningar Stensättning Beskrivning Alunda 88:1. Sch 468 Fri ruta. 1,06*0,84 m stor. 0,17–0,3 m djup. Fyllning av brun humös jord som övergår i rödbrun ngt humös silt i botten. Inga fynd. Rutan rymde 30–40 (0,04–0,30 m stora) moränstenar, varav större sten i den västra kanten kan utgöra del av kantkedja till stensättning på häll. 6045 Obj 40, A385 Alunda 88:1. Sch 468. Se text Rutan grävdes i kulturlagret i objekt 40. Kulturlagret är poröst i dess övre del, 0,1–0,15 m djup, därunder består lagret av mörkt brunsvart humös lera med siltigt inslag. I lagret finns rikligt med mindre dm-stor sten, många skarpkantade, men även naturligt rundade, samt en och annan som verkar vara skörbrand. På ca 0,2 m djup påträffades ett fragment bränt djurben. Stenmaterialet är av samma karaktär nedåt i fyllningen. Mängden synliga kolstänk ökar nedåt. Värt att notera att lagret inte innehöll några recenta inslag. Lagret rymde relativt riklig mängd röd kalksten, även järnhaltig sten förekom. Det är möjligt att en del av lagrets övre skikt består av schaktmassor från vägbygget. Kulturlagret framträdde direkt under torven. Den porösa toppstrukturen ger intryck av att vara omrörd. 4453 Alunda 88:1. Sch 468 1,34 * 0,86, 0,25 dj. Humös jord i ytan. Rikligt med rötter från ytan och nedåt. Fyllning av brun humös ngt grusig jord. Från 0,2 m och nedåt bestod jorden av ljusare brun grusig jord och mycket moränsten. Mot botten ljusbrun siltig jord. Inga fynd eller lager. Moränsten 0,05–0,25 m stor. NV om högen. Fri ruta 1 * 0,56 m stor, mellan två större stenar samt en mindre stensamling. Brun humös jord från ytan. Ned till ca 0,12 m naturliga lager av brun grusig sand, därefter ljustbrun siltig sand ned till 0,25 m djup. Rikligt med moränsten från 0,05–0,25 m djup. Inga fynd, prover. Endast naturliga lager. 4449 Alunda 88:1, A500 4868 Fri ruta i A500, brandgrav anlagd på berghäll. Djup ca 0,25–0,35 m. Fyllning av svartbrun humös jord med inslag av ca 5–8 (0,05–0,10 m stora) skörbrända stenar, samt 20–30 naturstenar. Små fragment av kol noterades fläckvis. I fyllningen gjordes ett fynd av bränt ben (FB513). Innnanför större sten fanns en mindre stenkonstruktion (A516). Inuti den mindre stenkonstruktionen fanns en liten kalksten. 4102 Alunda 88:1, A3091 Alunda 88:1, A5107 En 80*60 m ruta öppnades i SÖ delen av A3091, en stenpackning. Rutan placerades intill berghällen. Vid grävning konstaterades undergrunden utgjordes av berg på 0,2–0,5 m djup. Fyllningen bestod av av tre lager tätt packad (0,05–0,3 m) sten och humös jord. Grävningen visade att berget under stenpackningen sluttade in mot hällkanten så att en skreva bildades. Omkring 0,15 m ned i rutan påträffades en liten opak, gul pärla och ett ringspänne av järn. 3387 Notering 4460 Beskrivning Ruta nr 3 2 3 4 2 3 3 Stick ant Silt Silt morän lera Silt Berg berg Botten x Sk st 6663776,27 6663771,32 6663768,42 6663741,94 6663775,06 6663773,60 6663777,79 Y 672508,97 672507,84 672509,82 672502,15 672525,39 672528,02 672522,41 X 21,04 20,20 21,15 18,71 23,90 22,11 21,79 Z max 20,96 19,89 20,75 18,48 21,73 21,94 21,75 Z min 0,74 1,03 1,80 0,85 0,45 0,36 0,65 Area Bilaga 2. Rutor och sondage sau rapport 2015:03 43 44 Kulturlager Utgår Utgår Utgår Utgår Utgår Utgår Brandgrav Grav Stolphål Rec nedgr Utgår Utgår Stolphål Utgår Lager Utgår Utgår Stolphål Utgår Utgår Utgår Utgår Utgår Rec nedgr Stolphål Anläggning Stenpackning 397 407 416 426 434 445 500 516 575 595 606 717 725 733 852 878 883 914 922 928 935 943 950 999 1014 1021 1265 Objekt 385 A nr sau rapport 2015:03 Oreg Oval Rundad Oreg Oreg Rundad Oreg Rekt Rundad Oval Oval Rundad Oreg Oval Oval Rundad Oreg Oval Oval Oreg Rekt Oreg Oreg Oreg Oreg Oreg Form 2,30 1,10 0,43 5,20 0,90 0,50 0,70 0,72 1,00 0,58 0,53 0,48 5,60 0,67 0,62 0,30 0,37 1,36 0,68 0,30 1,49 0,35 0,78 0,30 0,90 0,70 0,50 17,00 Lgd m 0,80 0,90 0,41 1,20 0,70 0,46 0,30 0,52 0,56 0,48 0,41 0,43 3,30 0,45 0,43 0,35 0,36 1,20 0,53 0,20 1,22 0,29 0,77 0,25 0,80 0,40 0,30 2,20 Br m 0,1 0,04 0,2 0,16 0,22 0,15 0,18 0,34 0,3 0,22 0,35 0,4 Dj m Oreg Skålf Skålf Oreg Oreg Oreg Profil form x Sot x x Kol x Sk st flera lager lera lera lera lera silt lera Lager fyllning Ej förhistorisk. Helt undersökt Recent. Krossad sten Tegel i fyllning Notering x x x x Osäker Obj 40 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 V Obj 45 V Obj 45 V Obj 45 V Obj 45 V Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 V Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Alu 88:1 Alu 88:1 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 FU objekt 6663737,41 6663470,97 6663469,87 6663438,95 6663421,55 6663422,09 6663421,44 6663419,26 6663418,41 6663417,23 6663518,98 6663517,51 6663515,47 6663485,18 6663484,88 6663484,87 6663471,75 6663467,74 6663435,95 6663773,80 6663773,56 6663737,46 6663734,34 6663734,93 6663736,00 6663738,87 6663740,00 6663740,98 Y 672533,79 672246,10 672244,93 672223,30 672170,92 672172,23 672172,40 672175,64 672176,92 672175,96 672297,20 672297,56 672295,14 672259,60 672260,05 672259,16 672244,66 672242,47 672221,80 672527,95 672528,08 672498,28 672497,93 672497,66 672498,55 672501,26 672502,23 672502,52 X 19,59 17,51 17,46 16,92 16,74 16,70 16,68 16,60 16,61 17,87 17,56 17,76 18,01 18,01 18,04 17,95 17,52 17,47 16,89 21,94 22,10 18,18 18,03 18,04 18,10 18,37 18,33 19,23 Z max 19,42 17,45 17,39 16,74 16,68 16,68 16,65 16,56 16,49 16,43 17,49 17,68 17,78 17,94 17,97 17,91 17,47 17,41 16,83 21,74 22,00 18,15 17,97 17,99 18,05 18,25 18,30 18,03 Z min Bilaga 3. Anläggningar sau rapport 2015:03 45 Stolphål Anläggning Stolphål Anläggning Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Anläggning Stolphål 1722 1727 1736 1748 1755 1852 1885 1891 1927 1933 1940 1945 Stolphål 1684 Stolphål Anläggning 1677 1711 Stolphål 1671 Stolphål Skärvstens konc 1659 1704 Kulturlager 1651 Stolphål Skärvstens konc 1642 Anläggning Röjn röse 1390 1690 Röjn röse 1379 1696 Objekt A nr Rundad Oreg Rundad Oval Rundad Rundad Oval Rundad Oreg Oval Rundad Rundad Rundad Rundad Oval Oreg Rundad Oreg Rundad Oreg Oreg Oreg Oreg Form 0,72 0,55 0,29 0,30 0,39 0,45 0,44 0,33 0,70 0,46 1,20 0,18 0,36 0,62 1,20 0,58 0,44 0,81 0,60 5,70 21,00 2,50 29,00 4,50 Lgd m 0,70 0,25 0,25 0,28 0,30 0,25 0,33 0,20 0,26 1,10 0,14 0,33 0,55 0,80 0,46 0,35 0,34 0,55 2,70 2,60 2,30 3,60 3,50 Br m 0,3 0,18 0,14 0,5 Dj m Oreg U-formad Skålf Profil form x Sot x x x x Kol Sk st lera lera lera lera Lager fyllning Ljus fyllning Kol i ytan. Kol i ytan. Br lera och enstaka ben i toppen. Recent inblandning Sprängsten med lavar 0,6-1 m stora stenar anlagda runt markfast block. Ansluter till rad av röjd sten. Anlagd runt block. Notering x x x Osäker Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Obj 40 FU objekt 6663448,12 6663449,89 6663449,64 6663449,14 6663453,16 6663452,85 6663453,96 6663505,14 6663499,25 6663497,72 6663496,08 6663494,02 6663491,99 6663491,54 6663492,61 6663492,87 6663488,82 6663486,98 6663483,16 6663683,75 6663686,57 6663689,73 6663712,28 6663722,69 Y 672270,35 672270,39 672270,76 672271,13 672296,01 672296,08 672307,73 672319,69 672314,99 672312,76 672311,79 672310,34 672309,98 672309,52 672309,36 672308,54 672305,61 672304,57 672302,61 672495,40 672502,70 672510,90 672535,58 672547,02 X 16,52 16,52 16,51 16,50 16,16 16,17 16,22 16,60 16,50 16,61 16,59 16,54 16,51 16,51 16,54 16,58 16,59 16,59 16,63 16,33 16,45 16,46 19,22 19,31 Z max 16,45 16,50 16,48 16,49 16,10 16,11 16,19 16,53 16,47 16,56 16,53 16,53 16,50 16,48 16,47 16,53 16,57 16,52 16,58 16,09 16,14 16,37 17,25 18,83 Z min 46 sau rapport 2015:03 Anläggning Anläggning Anläggning Kulturlager Anläggning Kulturlager Stolphål Utgår Stolphål Utgår Kulturlager Kulturlager Kulturlager Kulturlager Brunn Anläggning Kulturlager Röjn röse Härd Anläggning Stolphål Anläggning Utgår Stolphål Utgår Grop Ugn 1973 1988 2015 2027 2089 2099 2105 2114 2122 2155 2159 2165 2165 2178 2199 2272 2291 2339 2353 2364 2400 2411 2422 2431 2442 2542 Objekt 1964 A nr Oreg Oreg Rundad Rundad Rundad Oreg Rundad Rundad Oval Rundad Oval Oreg Oreg Oreg Rundad Oval Rundad Rundad Oval Oreg Oval Oval Form 1,16 0,71 0,55 0,23 0,55 0,80 0,38 0,82 1,68 4,50 2,80 0,77 1,94 3,70 3,70 13,30 16,50 0,60 0,50 0,27 0,26 19,30 0,98 14,00 1,80 2,00 1,00 Lgd m 0,93 0,52 0,53 0,22 0,50 0,79 0,35 0,66 1,43 4,10 2,40 0,69 1,70 2,10 2,10 2,00 2,50 0,55 0,46 0,27 0,20 2,40 0,80 2,40 0,77 1,90 0,70 Br m 0,12 0,12 0,14 0,14 0,22 1 0,3 0,3 0,26 0,1 0,1 Dj m Planb Planb Skålf Spetsig Planb Oreg Oreg Oreg Planb Skålf U-formad Profil form x x x x x x x x x Sot x x x x x x Kol x Sk st silt lera lera silt silt lera lera lera lera lera Lager fyllning Rödbränd. Fyllning av rikligt med både större och mindre skörbränd sten. Anl vattenfylldes. Svämlager, A2178. Svämlager, A2178. Notering x x x x x x Osäker Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 FU objekt 6663333,95 6663335,77 6663332,62 6663333,33 6663333,77 6663332,57 6663332,28 6663332,77 6663333,59 6663341,51 6663346,65 6663342,98 6663366,02 6663365,66 6663365,69 6663404,30 6663367,90 6663367,81 6663368,34 6663368,99 6663371,99 6663392,07 6663403,98 6663445,81 6663439,24 6663441,78 6663446,36 Y 672172,34 672170,00 672167,65 672167,67 672167,88 672168,86 672169,90 672169,82 672169,14 672174,71 672177,34 672200,97 672221,45 672222,42 672222,45 672245,12 672219,08 672218,53 672218,63 672217,67 672212,56 672230,37 672246,02 672268,69 672263,37 672265,53 672268,31 X 16,80 16,67 16,62 16,62 16,65 16,72 16,71 16,72 16,73 17,18 16,89 16,13 15,86 15,91 15,90 15,84 16,00 15,75 15,76 15,81 15,76 15,77 15,32 16,65 16,59 16,64 16,49 Z max 16,67 16,62 16,60 16,59 16,57 16,66 16,64 16,67 16,62 16,69 16,64 16,08 15,76 14,96 15,76 15,44 15,85 15,69 15,73 15,76 15,74 15,42 15,25 16,48 16,48 16,47 16,45 Z min sau rapport 2015:03 47 Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Lager Grav Stolphål Stolphål Grav Grav Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål 2803 2810 2816 2821 2828 2858 2901 3070 3076 3091 3248 3431 3437 3457 3464 3482 3542 Stolphål Stolphål 2798 3745 Stolphål 2798 Stolphål Stolphål 2787 3739 Utgår 2782 Stolphål Stolphål 2774 3733 Härd 2590 Härd Utgår 2556 3726 Objekt A nr Rundad Rundad Rundad Rundad Oval Oval Rundad Rundad Oval Rundad Rekt Oreg Rundad Rundad Oval Rundad Rundad Rundad Rundad Oval Rundad Rundad Rundad Rundad Oval Oval Oreg Oval Form 0,36 0,35 0,30 0,76 0,50 0,62 0,58 0,50 0,60 0,55 2,40 7,80 0,55 0,25 5,70 0,92 0,46 0,46 0,28 0,60 0,46 0,60 0,60 0,47 0,64 0,70 2,04 0,26 Lgd m 0,32 0,30 0,30 0,68 0,40 0,42 0,50 0,48 0,45 0,50 2,30 1,66 0,50 0,22 5,30 0,90 0,46 0,40 0,28 0,40 0,40 0,53 0,53 0,46 0,38 0,58 1,02 0,20 Br m 0,12 0,11 0,12 0,1 0,1 0,19 0,19 0,14 0,18 0,35 0,25 0,14 0,2 0,14 0,3 0,24 0,18 0,21 0,21 0,12 0,12 0,22 0,44 0,1 Dj m Skålf Skålf Skålf Oreg Oreg Skålf Skålf Oreg Oreg Oreg Skålf Skålf Skålf Skålf spetsig Skålf Skålf Skålf Skålf Planb Planb Oreg Oreg Profil form x x x x x x x x Sot x x x x x x x x x x x x x x Kol x Sk st lera lera lera sand lera lera lera lera lera flera lager lera lera sand sand flera lager lera sand lera lera sand sand lera lera lera Lager fyllning Anlagd mot häll Tillhör 2901 Notering x x x x Osäker Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 45 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Alu 88:1 Alu 88:1 Obj 48 Obj 48 Obj 47 Obj 47 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 48 Obj 45 Obj 45 FU objekt 6663334,94 6663334,53 6663334,86 6663332,82 6663195,37 6663182,05 6663170,28 6663170,78 6663179,90 6663177,18 6663771,92 6663779,00 6663168,52 6663172,82 6663084,57 6663081,50 6663179,54 6663177,87 6663176,87 6663174,00 6663171,78 6663170,00 6663170,03 6663196,59 6663200,39 6663200,81 6663488,17 6663336,29 Y 672164,31 672167,09 672166,59 672166,25 672050,17 672039,28 672035,03 672035,78 672036,55 672034,93 672528,75 672521,70 672033,35 672034,84 671978,11 671976,94 672038,46 672038,41 672037,57 672036,15 672034,60 672034,45 672034,39 672051,22 672052,68 672054,54 672262,95 672169,74 X 16,59 16,55 16,55 16,60 13,75 13,75 14,63 14,70 14,66 14,65 22,09 22,00 14,70 14,66 17,36 17,45 14,67 14,66 14,67 13,95 14,71 14,61 14,73 14,60 14,53 14,55 18,07 16,66 Z max 16,53 16,53 16,52 16,53 13,71 13,69 14,58 14,64 14,63 14,60 21,91 21,54 14,66 14,62 13,87 17,31 14,65 14,62 14,63 13,90 14,68 14,55 14,65 14,56 14,51 14,51 17,96 16,58 Z min 48 sau rapport 2015:03 Grav Grav Grav Kokgrop Stolphål Kulturlager Lager Lager Lager Grav Grav 4280 4303 4314 4885 4903 4925 5083 5107 6039 6051 6097 Rundad Oval Rundad Rundad Rundad Rundad Oval Form 2,10 5,90 1,50 9,10 9,00 3,20 0,41 1,55 3,40 4,00 17,00 9,10 Lgd m 1,90 4,80 1,20 2,70 2,20 2,60 0,40 1,14 3,30 3,80 15,00 2,80 Br m 0,4 0,1 0,28 0,4 Dj m Skålf Oreg Profil form x x x Sot x x Kol x Sk st lera silt, morän lera lera Lager fyllning 6384 Kulturlager 5,30 0,30 0,08 x x Kulturlager Objekt 4210 A nr Kulturlagerrest Rest av kärnröse? Djupt liggande, tätt packad 0,3-0,7 m stor sten. Delvis utrasat. Framträdde direkt under torven. Avbaningen N del av schaktet ned till 0,15 m djup; i 0,4 m djup. Spridda stenar och enstaka block som (0,1-0,5 m stora). Metalldetektorfynd ca 0,1 respektive 0,15 m ned. Bortsett från de påträffade föremålen fanns inga tydliga förhistoriska indidkationer. Detektorutslag för järn på flera håll, ej identifierade. Vattenfylldes Notering x x x Osäker Obj 48 Alunda 88:1 Alunda 88:1 Alunda 88:1 Alunda 88:1 Alunda 88:1 Obj 40 Obj 40 Obj 40 Alu 88:1 Alu 88:1 Alu 88:1 Obj 40 FU objekt 6663166,58 6663775,40 6663779,85 6663764,17 6663766,93 6663756,34 6663705,09 6663706,21 6663709,55 6663781,90 6663776,52 6663765,91 6663760,68 Y 671993,12 672520,88 672508,01 672513,85 672510,95 672516,61 672503,90 672504,38 672506,41 672514,91 672514,15 672519,82 672501,33 X 15,96 22,69 21,64 21,01 22,83 21,02 16,74 16,69 16,98 25,37 25,60 26,60 19,15 Z max 15,96 22,33 19,96 20,73 20,80 19,77 16,46 16,62 16,84 21,03 20,82 18,19 18,68 Z min Material Utgår Järn Järn Järn Järn Järn Järn CU-leg Järn Järn Järn Glas Keramik Obränt ben Obränt ben Obränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränd lera Bränt ben Obränt ben Bränt ben F nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 stor gräsätare däggdjur stor gräsätare bränd lera däggdjur människa människa däggdjur mellanstort däggdjur nötkreatur får skärva pärla oidentifierat sölja ringspänne beslag? nit holk? nyckelax nit spiral spiral Sakord 15 1 1 0 1 1 1 3 1 1 1 15 1 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 Antal 6,3 5,9 0,2 3,7 0,4 4,4 5,1 1,1 4,7 15,8 1,45 2,4 0,16 5,2 22,7 23,17 0,67 6,68 17,32 0,88 3,69 14,54 9,91 Vikt g Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Fragment Komplett Fragment Defekt Intakt Fragment Komplett Fragment Defekt Defekt Intakt Intakt Fragment 3 3 2 4 1 3 1 2 3 Tj mm 12 4 40 60 60 20 38 48 20 20 68 70 L mm 3 4 10 40 50 18 18 28 15 12 40 32 Br mm troligen människa glaserat rödgods gul, opak nål m bandformat mönster ev recent rombisk nitplatta sentida rombisk nitplatta Notering vit rec vit 600-tal 600-tal Datering 88:1 40 45 88:1 40 88:1 88:1 47 88:1 40 45 45 88:1 88:1 45 88:1 88:1 88:1 88:1 88:1 88:1 88:1 88:1 Obj L5107 L4925 A2178 L5107 L385 A500 L5107 L2858 L5107 L4925 A2178 Sch 3899 A3091 L5107 L852 A3091 L5083 L5107 L5107 L5083 L5083 L5107 L5083 Kontext Lager Kulturlager Brunn Lager Kulturlager Grav Lager Lager Lager Kulturlager Brunn Lösfynd Grav Lager Lager Grav Lager Lager Lager Lager Lager Lager Lager Anl typ R4453 R4460 R4460 R4460 Ruta Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gallrat Bilaga 4. Fynd sau rapport 2015:03 49 50 sau rapport 2015:03 L4925 L4925 L5107 L2858 L5107 L5107 A500 L385 A2178 15 23 16 17 18 24 19 20 22 Stor gräsätare Däggdjur Människa Människa Människa Däggdjur Mellanstort däggdjur Djur Nötkreatur Får Art Dens obest Femur Os longum Tibia obest Os longum Os longum Femur Dens Benslag/ Tand A2178 Kontext 14 Fnr Emaljfrag Linea aspera diafys diafys metafys prox diaf dp4 Bendel s Sida 1 1 1 15 1 3 1 1 1 1 Antal 0,2 0,4 4,4 6,3 5,1 1,1 4,7 5,9 15,8 1,45 Vikt 0 6a 6 6 6 6 0 0 0 0 Förbr grad Epifys P D juv Juv/inf Ålder grupp ofus storlek, textur bedömn. grund hugg w-1 Tafonomi Tre frag med passform Två frag med passform. Troligen människa Svin femur? Troligen del av kalvfemur fnr 15 Daterad 560±35 BP Anmärkning, osteologi Bilaga 5. Osteologiskt material Bilaga 6 Konserveringsrapporter över föremål från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Max Jahrehorn Rapport februari 2015 K14-74 OXIDER AB sau rapport 2015:03 51 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning…………………………………………………………………………………. Mål……………………………………………………………………………………… Syfte……………………………………………………………………………………. Metod…………………………………………………………………………………… Föremålsstatus………………………………………………………………………... Konservering………………………...…………………………………………………... Konserveringsrapporter………………………………………………………………… Omslagsbild: Spiral, f.nr 3 samt 2. 52 sau rapport 2015:03 2 2 2 2 2 2 3 Inledning Materialet kommer från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Föremålen består av järn samt glas. Sammanlagt består fynden av 9 fyndposter. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål • • • Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring. sau rapport 2015:03 53 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Spiral Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 2 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 11,28g Vikt ut: 9,91g Behandling: Föremålets ytor är täckta av föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar är relativt jämn. Spiralen före konservering. Pilen markera ett bortfall av en mindre krusta. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 54 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Spiralen efter konservering. 2 sau rapport 2015:03 55 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Spiral Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 3 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 19,12g Vikt ut: 14,54g Behandling: Föremålets ytor är helt täckta av kraftiga föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar tycks vara relativt jämn. Spiralen före konservering. Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 56 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Spiralen efter konservering, dess avslutande spets ser ut att ha varit inpassad i något fäste. 2 sau rapport 2015:03 57 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Nit, dela av Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 4 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 4,47g Vikt ut: 3,69g Behandling: Niten är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 58 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Niten efter konservering. 2 sau rapport 2015:03 59 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Nyckelax, nyckelhål (låsring). Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 5 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 1,02g Vikt ut: 0,88g Behandling: Detaljen är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas. Föremålet före konservering. Detaljen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. 1 60 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Detaljen efter konservering. Föremålet påminner starkt om en modern låsring. 2 sau rapport 2015:03 61 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Fragment, del av holk? Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 6 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 19,99g Vikt ut: 17,32g Behandling: Detaljen har avbrutna långsidor och är svagt välvd. Föroreningar täcker ytorna och underliggande struktur indikerar krustbildningar. Delen före konservering. Delen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1 62 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Delen efter konservering. Pilen markerar ett område som är lätt välvt med en svag markerad kant. 2 sau rapport 2015:03 63 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Nit med bricka Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 7 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 8,79g Vikt ut: 6,68g Behandling: Niten är helt täckt av föroreningar och endast dess form kan skymtas. Niten före konservering. Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en 1 64 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Niten efter konservering. 2 sau rapport 2015:03 65 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Plattare fragment Material: Cu-legering/vitmetall? Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 8 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 0,84g Vikt ut: 0,67g Behandling: Detaljen är fragmentarisk och har lätt uppböjda ytterkanter, någon kant är helt invikt. Föremålet är kraftigt förorenat. Detaljen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. 1 66 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Detaljen är mycket ömtålig och spröd. Ett par mindre kolfragment, hårt sittande mot insidans ytterkant, lämnas. Detta eftersom ett avlägsnande med stor sannolikhet skulle skada föremålet. Fragmentet bedöms vara i det närmaste helt utkorroderad. Detaljfotografier på insidans ringar. Fragmentet efter konservering. På ett par ställen i ytterkanten finns en mycket tydlig profil samtidigt har insidans botten en mängd ringar i varandra. Tillsammans med den vita metallen så kan föremålet se om som om den varit pressad, möjligtvis så är det botten på en tub. Hanteras varsamt! 2 sau rapport 2015:03 67 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Ringspänne med nål Material: Järn Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 9 2014-12-04 2015-02-09 Antal: 1 Foto: Ja Mått: Vikt in: 28,02g Vikt ut: 23,17g Behandling: Spännet är kraftigt korroderat med inslag av högre krustbildningar över ytorna. Området mellan ringen och nålen har tjockare föroreningar. 1 68 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ringspännet före konservering. Spännet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 2 sau rapport 2015:03 69 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Pilen i nedan bild visar ett svagt bandformat mönster, som ringar på nålen. Spännet är mycket kraftigt korroderad och till stora delar existerar endast dess form av korrosionsprodukter. Ringspännet efter konservering. Hanteras varsamt 3 70 sau rapport 2015:03 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K14-74 Ort/Anläggning: Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Kontaktperson: Helena Hulth Föremål: Pärla, tunnformad, gul Material: Mått: Glas Vikt in: 0,18g Vikt ut: 0,16g Fynd nr: Kons nr: Datum in: Datum ut: 12 2014-12-04 2015-02-15 Antal: 1 Foto: Ja Behandling: Pärlan är välbevarad och har tunna föroreningar, dess centrumhål är fyllt. Pärlan före konservering. Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Under arbetet noterades inget avvikande i centrumhålet eller spår efter glödskal. Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. Pärlan efter konservering. 1 sau rapport 2015:03 71 OXIDER AB Box 980 39129 Kalmar 72 sau rapport 2015:03 Telefon: 0722 47 58 58 E-post: [email protected] Bilaga 7 Bilaga 7 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1480 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. _________________________________________________________________________________________ Adress: Kattås 670 20 GLAVA Telefon: 0570/420 29 E-post: [email protected] Bankgiro: 5713-0460 www.vedlab.se Organisationsnr: 650613-6255 sau rapport 2015:03 73 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1490 2014-11-21 Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU. Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU Arbetet omfattar 12 kolprov från förundersökningar längs väg 288, sträckan Alunda-Gimo. Proverna innehåller kol från sju trädslag, al, asp, björk, ek, en, gran och tall. Det finns risk för hög egenålder vid datering av flera prover. Säkrast datering kommer proverna 4, 13 och 28 att ge. De tre proven från stolphål innehåller alla kol från björk vilket knappast använts till bärande konstruktioner. Björkkolet representerar troligtvis någon annan aktivitet i området. Provet från stolphål A 2798 innehåller även ett fragment kol från tall. Detta kan vara en rest av stolpen men kan också vid datering ge hög egenålder. Provet från stolphålet A2803 innehåller mycket lite kol men det bör räcka till datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat. 500 2339 2588 2 3 4 Brandgrav Härd Ugn 0,3g 0,9g 3,7g 0,1g 1 bit 0,2g 13 bitar 0,4g 7 bitar Tall 25mg Ek 29mg Asp 17mg 2178 6 Brunn 205,7g 16,9g 30 bitar 2590 13 Härd 14,8g <0,1g 2 bitar 2901 3091 2798 14 15 17 Grav Grav Stolphål 0,2g 0,1g 8,0g 0,2g 1 bit 0,1g 1 bit <0,1g 4 bitar 3437 385 4885 2803 19 25 28 29 Stolphål Kulturlager Kokgrop Stolphål 4,8g 12,5g 51,8g 4,2g 0,4g 6 bitar 0,2g 3 bitar 0,1g 8 bitar 0,1g 1 bit Tall 1 bit Ek 13 bitar Asp 1 bit Tall 6 bitar En 4 bitar Gran 20 bitar Tall 6 bitar Asp 1 bit Tall 1 bit Tall 1 bit Tall 1 bit Björk 3 bitar Tall 1 bit Björk 6 bitar Asp 3 bitar Al 8 bitar Björk 1 bit Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: [email protected] www.vedlab.se 74 sau rapport 2015:03 En 312mg Asp 4mg Tall 73mg Tall 71mg Björk 18mg Tall 3mg Björk 35mg Asp 18mg Al 55mg Björk <1mg Övrigt De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa Populus 120 år tremula Asp Björk Glasbjörk Max ålder 120 år Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.Kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Inte så kräsen vad gäller jordmån Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. För lövtäckt och barkbröd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Betula sp. Betula pubescens Betula pendula 300 år Ek Quercus robur 5001000 år En Juniperus communis 2000 år Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Vårtbjörk Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Anspråkslös, gärna soliga växtplatser Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Veden seg och motståndskraftig Den aromatiska veden har mot röta. Stängselstolpar, kärl använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Lätt och lös men ganska seg Bark till taktäckning. Granbarr ved. Ofta rakvuxen. Ganska till kreatursfoder motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Stark och hållbar. Underbarken till nödmjöl, Konstruktionsvirke, stolpar, årsskott kokades för Cpålar, båtbygge, kärl (ej för vitaminerna. Även som mat) takspån, tjärbloss, träkol, kreatursfoder tjärbränning Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. sau rapport 2015:03 75 Bilaga 8 76 sau rapport 2015:03 sau rapport 2015:03 77 Bilaga99 Bilaga Gotlandsresan 2 757 54 Uppsala 018- 43 20 485 e-mail: [email protected] Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK rapporter 2014, 34 MAKROFOSSILANALYS ALUNDA RAÄ 88:1 SAMT UTREDNINGSOBJEKT 40, 45, 47 OCH 48. FÖRUNDERSÖKNING SAU PROJEKT 2176, 2014. Av Jennie Andersson På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 13 jordprover från Alunda (Raä 88:1 och utredningsobjekt 40, 45, 47 och 48) Östhammars kommun, Uppsala län där en förundersökning utfördes av SAU under perioden 2014-10-13- 2014-10-31. Proverna bestod av fyllning från de brandgravar, härdar, diverse nedgrävningar, en ugn/ässja samt en brunn som framkom på platsen. Syftet med provtagning och analys var att plocka ut material för 14C analys och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa de från utredningen funna boplatslämningarnas karaktär. I detta fall har platsen kunnat dateras genom de 14 C prover som togs vid undersökningstillfället. Träkol har utplockats från vissa av makrofossilproverna men har ej daterats. Metodik och preparering Analysen utfördes av Jennie Andersson (SAU) under handledning av Anneli Ekblom GEARK. En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet kraftigt med medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar. Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna 78 sau rapport 2015:03 analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the netherlands (Cappers et al 2006), Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg) med flera. Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom. Analys Totalt har det plockats ur 130 fröer ur de 13 makrofossilprover som togs på platsen under förundersökningen. Proverna har tagits både på boplatslägen och i ett av de registrerade gravfält som finns inom undersökningsområdet/vägområdet). Elva av dessa var förkolnade fröer eller fragment av sådana. Av dessa kunde åtta st bestämmas till art medan tre st på grund av fragmenteringsgrad förblir obestämda. Endast två fragment av obestämbara sädeskorn (Cerealea ind.) påträffades och dessa framkom i härden A4885 (lokaliserad till objekt 40). Samtliga makrofossilprover innehöll träkol, dock i varierande mängd beroende på vilken anläggningskategori de tagits ur. I brandgrav A500 som framkom strax norr om högen (A4280) på gravfält Alunda 88:1var förekomsten av träkol sparsam På andra ytor och i andra anläggningstyper, t ex i härdarna A2339, A4885 samt i flera olika kulturlager (bl a de i schakt 2023) var förekomsten av träkol däremot riklig. Ugn och härdar I A2542 (lokaliserad till objekt 45) som tolkats vara en ugn har en hög eldverkan bränt marken i en rödbrun nyans och här var förekomsten av träkol och botaniskt makrofossilt material sparsam då detta förmodligen förbränts helt. Endast två förkolnade fröer framkom. Av dessa kunde den ena identifieras som en måra (Galium spp) medan den andra, vars fragmenteringsgrad var hög, förblir oidentifierad. I de två proverna påträffades istället rikligt med fragment av sintrad och bränd lera samt förkolnat amorft organiskt material (jurpa). Totalt framkom även 63 recenta fröer fördelat på 58 fröer av svinmållatyp (Chenopodium album typ), en eventuell ramsväxt obestämd (cf Polygonatum spp), en obestämd klöver (ev. Trifolium striatum- strimklöver) samt ett obestämt frö. Även i flera av de påträffade härdarna kan eldverkan varit kraftig vilket eventuellt kan förklara de få fynden av förkolnat botaniskt material. I härden A2339 framkom förutom rikligt med träkol, två fragment av obränt ben samt sex recenta fröer av svinmålla, hönsarv (Cerastium caespitosum), klöver (Trifolium spp- obestämd) samt ett recent oidentifierat frö vilket dock liknar en tågväxt (Juncus spp). I kokgropen A4885 framkom som nämnts ovan rikligt med träkol samt de enda två sädeskornen från de undersökta och provtagna kontexterna på platsen. Förutom dessa fynd så framkom här även en mindre mängd mycket fragmenterade obrända ben och tre förkolnade fröer vilka artbestämts till jordrök (Fumaria officinalis), måra obestämd (Galium spp) och två starrväxter obestämda (Carex spp). De recenta fröerna bestod av tre mållor, en fingerört obestämd (Potentilla ind.), två st klöver obestämda (möjligen Trifolium repens alt. T. fragiferum (Vitklöver och Smultronklöver) samt ett frö från vårtbjörk. sau rapport 2015:03 79 Brunn och kulturlager På objekt 45 framkom en tydlig mörkfärgning som tolkas som en brya eller brunn (A2178). Ur denna togs tre makrofossilprover från olika nivåer och totalt påträffades 11 stycken recenta och obrända fröer. I denna kontext har samtliga fröer tolkats vara förhistoriska då anläggningen som alltså tolkats vara en brunn tillsammans med de fuktiga markförhållandena som råder än idag bör ha bevarat makrofossilt material. I proverna påträffades även fragment av obränt trä vilket styrker denna tolkning. Detta utesluter dock inte att även moderna fröer kan förekomma i anläggningen. Dessa obrända "färska" fröer samt en mindre mängd obränt trä och obränt ben (fiskben) förekom främst i provet PM2606 och artbestämdes till: tre st jordrök, två st plister obestämd (Lamium indeterminable), en st ranunkel (Ranunculus ind. ev. cf. Ranunculus scleratusTiggarranunkel), en st kransblommig växt obestämd (Lamiaceae ind. ev. Salvia alt. Thymys sppSalvia/Timjan) en st vårtbjörk (Betula pendula). Vidare var PM2607 helt tomt medan det i PM2608 framkom två eventuella ramsväxter obestämd (Polygonatum ind.). Trots goda bevaringsförhållanden påträffades relativt få fröer i denna anläggning vilket kan ha flera orsaker. De två nästan tomma proverna tyder på att brunnen kan ha haft en kort brukningsperiod och efter detta torkat ut varför material inte bevarats. Provet PM2606 skulle då kunna motsvara den huvudsakliga brukningsfasen (normalt det nedersta lagret/bottenlagret) och de två övriga homogena proverna/lagren kan representera uttorkningsfaser (Ranheden 2007: 112f). Jordrök, ranunkel och de kransblommiga växter som påträffas här trivs på öppen ruderatmark- fält eller trädgård, gärna näringsrik, gödslad och något fuktig sand- eller lermark (Mossberg 1992: 133, 149, 380, 387, 390). Ramsväxter trivs ofta i torrbackar eller berghällar vilket då delvis stämmer in på denna lokal. Vårtbjörken trivs lite överallt - från torrbackar, hagar och ängar till skogar och myrar. (Mossberg 1992: 525, 58). Då björkfröerna sprids lätt med vinden kan vi dock inte vara säkra på att björken vuxit i brunnens direkta omgivning. Bristen på botaniskt material kan även ha med brunnens funktion, konstruktion eller placering på boplatsen att göra. Kanske har den varit ett avsides liggande vattenhål för boskap att dricka ur snarare än en brunn för vattenupptag till hushållet (Hellquist 2007: 140). Den kan ha varit täckt av ett brunnslock som skyddat den från nedsmutsning ovanifrån. Träkolet, de obrända benen och träresterna kan tolkas vara avfall eller del av igenfyllnadslager men då dessa fynd framkom i en relativt liten mängd är det troligt att de hamnat i brunnen oavsiktligt. Brunnar och vattenhål som ligger nära bostadshus eller andra byggnader har en ofta en funktionell koppling (ofta arkeologiskt svårtolkad) till dessa och de präglas ofta av de aktiviteter som äger rum runt omkring, både medvetna och omedvetna handlingar såsom avfallsdeponering/sekundär användning eller igenfyllnad, som medför material av olika slag: födorester, delar av odlingsväxter samt annat hushållsavfall, hantverksavfall och fröer från den direkt omgivande växtligheten (Hellquist 2007: 149f; Ranheden 2005: 113). Brunnar som legat i ett extensivt utnyttjat område tenderar ofta att innehålla en högre andel växter som indikerar bete- och ängsmark medan brunnar som legat nära boningshus och annan bebyggelse ofta innehåller en högre andel odlingsväxter och ogräs (Eriksson 1995: 52f). Träresterna kan givetvis även vara del av en inre brunnskonstruktion eller brunnslock, men mängden trä är för liten för att kunna bekräfta en sådan tolkning. Dock kan brunnens konstruktion och dokumentationen angående lager, utseende med mera vara till hjälp för 80 sau rapport 2015:03 tolkningen av detta objekt, då avsaknaden av de typiska växter och dess fröer (sumpfräne, natingar, starr, vass, tågväxter m.fl) man ofta hittar i och runt omkring brunnar och stående vatten inte ger några ledtrådar kring funktion eller datering (Hellquist 2007: 131, 151). De få påträffade fröerna påvisar att marken förmodligen varit frisk till fuktig och näringsrik kulturmark eller betesmark med eventuell närhet till mindre träddungar. De påträffade kulturlagren som var lokaliserade till olika undersökningsytor kan indikera hushållsaktiviteter och att bostadshus kan ha legat nära under någon tidsperiod. Innehållet i dessa prover var träkol, obränt ben samt totalt 30 st recenta fröer av daggkåpa obestämd (Alchemilla ind.), svimålla typ, penningört (Thlaspi arvense), klöver obestämd, ramsväxter obestämd, rosväxter obestämd (Rosaceae ind.), vårtbjörk samt ett obestämt frö. Diskussion I flera av anläggningarna påträffades både förhistoriska och recenta fröer som stämmer väl överens med det samtida markutnyttjandet på platsen. På objekt 48 är marken idag brukad leråker medan den på objekt 40 och 45 till stor del är hag- och betesmark präglad av uppstickande berg/hällpartier.. Här återfinns recenta fröer av arter som klöver, hönsarv och mållor vilka ofta påträffas just i näringsrika miljöer såsom skräp-/ruderat, kulturmark och betesmark. Flera av dem trivs i frisk till fuktig mark och flera av de undersökta ytorna på båda sidor om väg 288 var också mycket fuktiga vid undersökningstillfället, vilket skulle kunna förklara att även ängs- och våtmarksväxter såsom tåg- och starrväxter (Juncaeae spp och Carex spp) funnits här i modern tid. Just dessa saknas i det förhistoriska botaniska materialet medan flera av de övriga arterna är desamma i det förhistoriska såväl som det recenta materialet, trots den stora kronologiska skillnaden, vilket talar för att platsens ekologi kan ha sett någorlunda likadan ut då som nu. Även om materialet är sparsamt så visar brunnskontexten på god potential och liknande kontexter, om de påträffas, bör provtas i en eventuell slutundersökning. Fynden av förkolnat amorft organiskt material i ugnen A2542 är intressant och en elementanalys skulle här kunna svara på vad innehållet består av liksom ge en ledtråd till anläggningens funktion och datering. Ugnen samt den påträffade brunnen och härdarna är intressanta då de bekräftar förekomsten av en äldre boplats på undersökningsområdet och som enligt undersökningsplanen nu kan komma att dateras. Endast en brandgrav/brandlager provtogs för makrofossil vid undersökningstillfället och här framkom 1 recent frö av obestämd art samt en mindre mängd humusmaterial. I denna anläggning grävdes en mindre ruta i dess ytterkant, nära en kantkedjeliknande stenkrets. Vilken potential som finns vad gäller vidare provtagning i denna kontext är svår att uttala sig om på basis av nu undersökta prover. Endast ett mindre fragment av bränt ben (osteoelogiskt bestämt till människa) samt en liten kolfläck framkom. Makrofossilprover bör dock tas på gravfältet då de eventuellt kan belysa gravskick, gravritualer, offergåvor i form av mat samt vilka odlingsväxter som funnits på platsen under nyttjandetiden. De övriga totalt 119 fröer som framkom och som nämnts ovan tolkas vara av recent ursprung då dessa påträffades i andra typer av anläggningar och lager. Platsens potential för vidare provtagning är överlag god trots ett blandat resultat. Tabeller över påträffade och analyserade fröer följer nedan (Tabell 1,2,3). sau rapport 2015:03 81 2178 2606 Brunn. Obj 45, OS 2095 PM2606 2178 2607 Brunn. Obj 45, OS 2095 2178 2608 Brunn. Obj 45, OS 2095 82 sau rapport 2015:03 1300 ml x 1100 ml xx 110 ml xx >x >x xxx Ranunculus scleratus (Tiggarranunkel) Betula pendula (Vårtbjörk) 3 fra g 2 1 1 1 Totalt antal fröer 2 Fröer obestämda Fröer obestämda cf. Polygonatum ind. (Ramsväxter obestämda) Lamiaceae ind. (Kransblommiga- obestämd, cf. Salvia spp alt. Thymus spp-Ti cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Obränt material Obränt trä Obränt ben Bränt ben Bränd lera Kol Volym (ml) Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Kontext Pm nr Anläggningsnr Lamiun ind. (Plister obestämd- Cf. Lamium purpureum alt. Macculatum) xxx xx 1 9 0 2 Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 45. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxxmycket rikligt. 11 Volym 1080 ml 840 ml 900 ml 1060 ml 1400 ml 1140 ml xxxx 2 xxxx xxxx x xx 2 >x xx >x >x xxxx >x xxx >x 1 2 fr. 1 1 fr. 2 1 fr. 1 2 1 2 44 14 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 Tabell 2. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 40,45. Mängden träkol, organiskt- och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. Totalt antal fröer Fröer obestämda cf. Polygonatum spp. (Ramsväxter) Fröer obestämda cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Trifolium spp (Klöver obestämd) Potentilla spp (Fingerört obestämd) cf. Gentiana spp (Gentiana obestämd) Chenopodium album typ (Målla obestäm) Cerastium caespitosum typ (Hönsarv) Recent obränt material cf. Fumaria officinalis (Jordrök) Galium spp (Måra obestämd) Carex spp (Starr obestämd) Fröer obestämda Cerealea ind. (Sädeskorn obestämd) Förkolnat material Jurpa el. annat amorft förkolnat material Obränt ben Sintrad lera Eventuella slaggfragment Kol Kontext Pm nr Anl. beskrivning el. märkning på provpåse/område Anläggningsnr 2339 2589 Härd 2542 Saknas Ugn Rödbränt lager 2542 Saknas Ugn NV kanten 2590 2759 Härd Ca 0,10-0,12 m 4885 4957 Kokgrop Ca 0,10 m 4885 4958 Kokgrop Ca 0,10 m 6 45 18 2 9 4 84 sau rapport 2015:03 83 x xx xx x x 1 1 1 1 fr. xxx x xx 12 1 1 1 2 9 1 1 Referenser Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora. (November 2014). Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2.Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. sau rapport 2015:03 Totalt antal fröer Även 1 recent sclerotier (Spor från Rödfiltssvamp) 1 4 1 1 16 1 12 1 1 2 Tabell 3. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda Raä 88:1, objekt 40,45 och 48. Mängden träkol och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. 84 Fröer obestämda Trifolium spp (Klöver obestämd) Cf. Trifolium fragiferum cf. Betula pendula (Vårtbjörk) Chenopodium album typ (Målla obestäm) Fumaria officinalis (Jordrök) Rosaceae ind. (Rosväxter obestämd) Thlaspi arvense (Penningört) Alchemilla spp. (Daggkåpa obestämd) Recent obränt material Fröer obestämda Carex spp (Starr obestämd) Cf. Carex muricata ( Mörk snårstarr) Förkolnat material Obränt ben Bränt ben (bestämt till människa) Volym (ml) Kol Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område Kontext Pm nr 1180 ml 1000ml 1020 ml 1020 ml 1140 ml Anläggningsnr A500 514 Brandgrav Rektangulär stensättning Raä 88.1 A3437 Saknas Stolphål Objekt 48 R 4453 4457 Ruta Ruta i kulturlager, Obj. 40, AL 385 OS 2023 2659 KulturlagerSchakt-Övre brun nivå ca 0,30 m OS 2023 2660 KulturlagerSchakt-Nedre brunsvart lager ca 0,50 m 35 Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. 2006. Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl. (November 2014). Eriksson, T. 1995. Gårds- och utmarksbrunnar på Håbolandet. I: Ullén, I., Ranheden, H.,Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 39-56. Hellqvist, M. 2007. ’Brunnen på bosättningen – gårdens och omlandets miljö tolkat utifrån insekt analys’. I: Land och Samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. HjärtnerHoldar, E., Ranheden, H., Seiler, A. (reds) Arkeologiska E4 Uppland Studier,Vol. 4. Riksantikvarieämbetet RAÄ UV Mitt. Uppsala: 129-155. Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Onsten-Molander, A. (red). 2008. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av boplatslämningar från äldre järnåldern. RAÄ 865:2, 951:1 & 1020:1, Västerås 2:42, 2:50, Västerås (f d Lundby sn), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport 14. Uppsala. Ranheden, H. 1995. Bronsåldersbrunnen i Apalle. I: Ullén, I., Ranheden, H., Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 29-38. På uppdrag av SAU Uppsala den 1 december 2014 -----------------------------------------Geark/Anneli Ekblom sau rapport 2015:03 85 86 sau rapport 2015:03
© Copyright 2024