1. No category

Östersunds kommun
En modell för uppföljning och analys av kvalitet, arbetsvillkor och
ekonomi på enhetsnivå inom äldreomsorgen
1 oktober 2015
Fredrik Eklund, PhD, 0737158632, [email protected]
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Studien har haft en bred ansats
Den tillämpade metoden…
…och ledord i tillämpningen
 Studien utgår från allmänt vedertagna modeller som i hög
grad redan är tillämpade eller kända i kommuner.
Kvalitet
Ersättning
Ekonomi
 Målsättning har varit att i så hög grad som möjligt använda
Verksamhet
redan befintlig information och statistik (minimera
dubbelarbete).
Subjektiv kvalitet
(kundundersökning)
Personal
Objektiv kvalitet
(tillsyn, kvalitetsregister)
Bemanning
Schemaläggning
 Metoderna är utformade för att maximera praktisk
relevans och fortsatt löpande tillämpning av kommunerna.
Övriga
kostnader
Vikarieanvändning
Sjukfrånvaro
Personalomsättning
 Modellen fokuserar på ökad metodologisk stringens och
för att få ut fullt värde av befintlig information. Den
samlade analysen möjliggör analys av samband mellan de
olika dimensionerna, orsak och verkan.
Medarbetarundersökning
Arbetsvillkor
3
Tidtabell har hållit väl
Aktivitet
2013
Q(12
Q3
2014
Q4
Q1
Q2
2015
Q3
Q4
Q1
Q2
Uppstart med kommun och utförare
Litteraturgenomgång
Mätning 1 (2, 3
Mätning 2 (2
Idag
Delrapport och publikation
Mätning 3 (2
Månatlig analys av ekonomi- och
verksamhetsnyckeltal (4
Slutrapport och huvudpublikation
Publikation av studien vid
European Public Health
Association (Glasgow) (5
Q = kvartal
Mätning avser: Brukarundersökning, Medarbetarundersökning
3) Även vårdbehovsmätning utförs
4) Månatlig inhämtning av ekonomisk och verksamhetens data enligt mall
5) Eklund F., Treschow A., Ringström A. (2014) Can private providers provide the same or higher quality of care at lower cost? A case
study of Swedish nursing homes. Poster. European Public Health Association Conference, Glasgow.
(eurpub.oxfordjournals.org/content/24/suppl_2/cku161.086)
1)
2)
Socialchefsdagarna hösten
2015
4
Metodologisk översikt
Vårdbehovsmätning
•
Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos
målgruppen i England. Fleras anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har omformulerats. Ytterligare områden som har
betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning.*
Tillsyn
•
Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg.**
Brukanöjdhetsundersökning
•
Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att anpassa
enkäten till målgruppen bättre. Frågor fr från Stockholm Stads brukarenkät till särskilda boenden har lagts till.
Medarbetarundersökning
•
Frågor som har betraktats som ändamålsenliga för studien kommer från flera källor. Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns
medarbetarundersökning och QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Enskilda frågor kommer från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) frågor avseende hållbart medarbetarengagemang och Kommunala
Företagens Samorganisations (KFS) frågor kring samarbetskulturer på arbetsplatser.
Ekonomi och verksamhet
•
En mall för ekonomisk och verksamhetsinformation förbereds till controllers i respektive organisation.
* K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010
** Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet i äldreomsorg, 2013. Modellen baserar sig på indikatorer från Socialstyrelsen.
5
Studien har genomgått tuff granskning
…tyvärr har inte alltid sakfrågorna stått i fokus
”Det här är ett väldigt bra exempel där man
byggt verksamheten på ett sådant sätt att man
kan göra jämförelser… Vi skulle behöva fler
studier och forskning på välfärdsverksamhet.
Bara av den här studien kan vi lära oss
mycket…”
”Möjligheten att mäta kvalitet inom
äldreomsorgen har utvecklats oerhört mycket
under de senaste åren.”
Maria Larsson, SVD 5/2014
Ardalan Shekarabi (S), ÖP, 4/2015
”…synliggjordes bland annat vikten av en
flexibel personalbemanning som utgår från de
boendes varierande behov.”
”NHG är en avknoppning från Ambea, Vardagas
moderbolag.”
Föreningen Sveriges Socialchefer
i Dagens Samhälle 4/2015
Anonym källa till Svenska Dagbladet
”Det verkliga värdet i studien ligger i hur mycket
bättre både offentlig och privat vård blir om de
tillåts konkurrera med varandra, och om
resultaten hela tiden följs upp och redovisas.”
”Välfärdsforskning under falskt flagg.”
Dalademokraten.9/2915
Vårdföretagarna 4/2015
6
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Vårdbehovsmätning
Svar ges på en 7-gradig skala
Område
Rubrik
Fråga
Äta och dricka, inkl svälja
Personlig omvårdnad, t.ex. borsta håret, rakning
Dusch/bad
Allmän
Omvårdnad
Helt självständig
(obefintligt stödbehov)
På/avklädning
Toalettbesök
Motorisk
förmåga
Blåskontroll
7
Tarmkontroll
6
Överflyttning till/från säng, stol, rullstol
Mobilitet och
förflyttning
Överflyttning till/från toalett
5
Överflyttning till/från dusch/badkar
4
Förflyttning i och kring hemmet, gång/rullstol
3
Talförmåga
Kommunikation
Uttrycksförmåga
2
Förståelse
Kognitiv
förmåga
Psykosocial
förmåga
Förmåga till socialt samspel
Emotionell status
Problemlösning
Kognition
Minne
1
Helt osjälvständig
(omfattande stödbehov)
Orienteringsförmåga
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Not: Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos målgruppen i England. Fleras
anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har omformulerats. Ytterligare områden som har betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt
framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010).
8
Vårdbehovsmätning - resultat
Medelvärden från vårdbehovsmätning vid mättillfällena 1 - 3 (M1 – M3)
Vårdbehovsmätning, medelvärden
7,0
(7 = Helt osjälvständig / omfattande stödbehov,
1 = Helt självständig / obefintligt stödbehov)
Egenregin
Vardaga
6,0
5,0
4,2
4,0
3,9
4,0
3,9
3,8
4,0
4,1
4,0
4,1
4,1
4,2
3,9
3,0
2,0
1,0
0,0
M1
M2
Motorisk förmåga
M3
M1
M2
M3
Kognitiv förmåga
Not: Totalt 20 frågor med svar en skala 1 – 7 där 1 innebär lägsta möjliga förmåga och 7 fullständig förmåga. Mättillfälle maj 2014 Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och
FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos målgruppen i England. Fleras anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har
omformulerats. Ytterligare områden som har betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning (K Thorsell,
Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010).
* Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå.
9
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Mätning av objektiv kvalitet - tillsyn
Skalsteg med gränsnivåer 100%, 0% och däremellan uppfyllnadsgrad utifrån antal delmoment
Område för uppföljning
Genomförandeplaner
Kontaktperson
Möjlighet att välja mat
Gruppaktivitet
Fall – riskbedömningar och
prevention
Undernäring – riskbedömning
och prevention
Trycksår – riskbedömning och
prevention
Vård och omvårdnad i livets
slutskede
Anhörigsamverkan
Ledningssystem för kvalitet
Nr
Delområde för uppföljning och viktning
1.0
Genomförandeplan finns för alla boende, som har bott minst 1 månad på enheten.
1.1
Genomförandeplanen är aktuell. Senaste uppdatering ska ha skett inom 6 månader. Datum för senaste uppdatering ska framgå.
Viktning Resultat= (1.0+1.1)/2
2
Alla boende, som har bott minst 1 månad på enheten, har en kontaktperson. Vem som är kontaktperson ska framgå skriftligt i
någon dokumentation.
3
Alla boende har alla dagar i veckan
möjlighet att välja mellan minst två olika rätter i samband med något av huvudmålen
4
5.0
Enheten erbjuder olika gruppaktiviteter minst två gånger per vecka. Aktiviteterna sker tillsammans med andra personer i boendet
under ledning av anställd personal eller volontärer/frivilligorganisationer.
Riskbedömningar för fall sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande.
Åtgärd mot fall. Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd mot fallskada har
utförts. Dokumenterat i Senior Alert
Resultat = (5.0+ 65.1)/2
Riskbedömningar för undernäring sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande.
Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för undernäring och där minst en åtgärd mot undernäring har utförts.
Resultat = (6.0+ 6.1)/2
Riskbedömningar för trycksår sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande
Åtgärd mot trycksår. Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för trycksår och där minst en åtgärd mot trycksår
7.1
har utförts.
Viktning Resultat = (7.0+ 7.1)/2
Rutiner finns för vård i livets slutskede. Andel av samtliga individer som har avlidit det finns registrerade efterlevandesamtal.
8.0
Andel av väntade dödsfall för vilka det finns registrerad smärtskattning och någon närvarande i dödsögonblicket.
8.1
5.1
Viktning
6.0
6.1
Viktning
7.0
Viktning Resultat = (8.0+ 8.1)/2
Samverkan sker för alla anhöriga/närstående minst två gånger per år. Alla berörda anhöriga/närstående inbjuds. Samverkan finns
9
skriftligt dokumenterat.
10.0
Det finns ett skriftligt ledningssystem för kvalitet som uppfyller kraven i SOSFS 2011:9.
10.1
Ledningssystemet är känt bland medarbetarna och används av alla berörda medarbetare.
Viktning Resultat = (10.0+ 10.1)/2
Not: Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg Kommunen gör även tillsyn
enligt befintliga rutiner under projektets gång.
11
Resultat objektiva kvalitetsparametrar
Uppfyllnadsgrad (%) vid mättillfälle 1 - 3 (M1 – M3)
%-uppfyllnadsgrad vid M1 – M3
120
100
80
100
99
100 100 100
100
100100 100
100 100
100
100
80
100
90
90
75
80
80
100 100
100 100
90
75
80
98
85
100
100
90
100 100 100
100 100 100
85
75
75
63
60
60
60
50
50
55
60
50
40
39
50
50
50
20
0
0
M1 M2 M3
Genomförandeplan
0
13
0
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Kontaktperson
Möjlighet
att välja
mat
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Gruppaktivitet
Fall riskbedömning
Egenregin
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Undernäring
Trycksår
riskbedömning riskbedömning
M1* M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Vård i livets
slutskede
Anhörigsamverkan
Kvalitetslednings
system
Vardaga
Not: Totalt 16 fråfor. Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg Kommunen gör även tillsyn enligt
befintliga rutiner under projektets gång.
* Inga boende hos Vardaga hade avlidit vid mättillfälle 1
12
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Subjektiv kvalitetsmätning - Brukarnöjdhetsundersökning
Svar ges på en skala 1 Stämmer inte alls – 5 Stämmer helt
Rubrik
Boendemiljö
Mat och måltidsmiljö
Hjälpens utförande
Personlig omvårdnad
Bemötandet
Trygghet
Sociala aktivteter
Hälsa
Tillgänglighet
Hjälpen i sin helhet
Påstående
Jag trivs med min lägenhet
Det är trivsamt i de gemensamma utrymmena
Det är trivsamt att röra sig utomhus runt mitt boende
Maten smakar bra
Måltiderna är en trevlig stund på dagen
Personalen har tid för att utföra sitt arbete hos mig
Personalen meddelar mig om tillfälliga förändringar
Jag kan påverka vilka tider jag får hjälp
Jag kan välja vilken tid jag vill gå upp på morgonen
Jag kan välja när jag vill gå och lägga mig
Jag får hjälp med att borsta tänderna och/eller sköta tandprotesen i den mån jag behöver
Jag får hjälp med att gå på toaletten i den mån jag behöver
Jag får hjälp med gymnastik och träning i den mån jag behöver
Personalen bemöter mig på ett bra sätt
Personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt
Personalen frågar hur jag vill få min hjälp utförd
Jag känner mig trygg i mitt boende
Jag har förtroende för personalen
Jag har möjlighet att utföra meningsfulla aktiviteter , själv eller i gemenskap, när jag vill
Jag besväras ofta av ensamhet
Jag besväras ofta av oro och ångest
Jag besväras ofta av smärta
Det är lätt att få träffa en sjuksköterska om jag har behov av det
Det är lätt att få träffa en läkare om jag har behov av det
Det är lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet om jag har behov av det
Jag är nöjd med mitt boende
Övriga frågor
Har du själv svarat på frågorna?
Om du fick hjälp, vem har svarat?
Varför fick du hjälp att svara?
Jag har svarat på frågorna själv/Jag har fått hjälp att svara på frågorna/någon annan har svarat åt mig
Anhörig/närstående, vän, godman/förvaltare, annan person
Nedsatt syn, nedsatt fysisk hälsa, nedsatt psykisk hälsa, demenssjukdom, annat skäl
Not: Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Flera anpassningar har gjorts. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att
anpassa enkäten till målgruppen bättre. Icke ändamålsenliga påståenden har tagits bort och ytterligare egna påståenden och påståenden hämtade från Stockholm Stads brukarenkät till
särskilda boenden har lagts till.
14
Brukarnöjdhetsundersökning - resultat
Resultat vid mättillfälle 1- 3 (M1-M3)
Medelvärden vid brukarnöjdhetsundersökning M1 - M3
4,0
3,5
3,2 3,2 3,3
3,0
3,0
2,5
3,2
3,1
3,0
2,9
2,8
3,0
2,7
2,6
2,7
2,7
2,8
2,9
2,9
3,4 3,4
*
3,3 3,4
3,2
3,0
2,9
3,4
2,8
2,7
3,6
3,3
3,5
3,4 3,4
3,3
3,1
3,4 3,3
2,8
2,8
2,6
2,3
3,2 3,2
3
3,2 3,2 3,2
3
3
2,5
2,2 2,2
2,0
2,3
3,1
2,4
2,1
2,1
2
1,5
1,0
0,5
0,0
Signifikant skillnad fanns för området Personlig
omvårdnad vid det tredje mättillfället.
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Boendemiljö
Mat
Omsorgens
genomförande
Personlig
omvårdnad
Bemötande
Egenregin
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Trygghet
Sociala
aktiviteter
Hälsa
Tillgänglighet
Helhet
Vardaga
Not: Totalt 26 frågor och svar på en skala 0 – 4 där 0 är minst nöjd och 4 är mest nöjd. Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Flera
anpassningar har gjorts. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att anpassa enkäten till målgruppen bättre. Icke ändamålsenliga påståenden har tagits bort och ytterligare
egna påståenden och påståenden hämtade från Stockholm Stads brukarenkät till särskilda boenden har lagts till.
* Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå.
15
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Medarbetarperspektiv - Medarbetarundersökning
Svar ges på en 5-gradig skala
Rubrik
Fråga
Känns ditt arbete meningsfullt?
Upplever du att du lär dig nya saker och utvecklas i ditt dagliga arbete?
Ser du fram emot att gå till arbetet?
I vilken utsträckning har du en, för dig personligen, meningsfull kontakt med någon eller några kunder?
Arbetskrav
I vilken utsträckning har du tillräckligt med tid att utföra ditt arbete?
Upplever du att du får de resurser som behövs för att kunna utföra dina arbetsuppgifter?
Rollförväntningar
Vet du vad som förväntas av dig i ditt arbete?
Kan du påverka mängden arbete du får?
Kontroll i arbetet
Kan du påverka din egen arbetstid?
Kan du påverka beslut som är viktiga för ditt arbete?
Social interaktion
Om du behöver, är din närmaste chef då villig att lyssna på problem som rör ditt arbete?
Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du utför?
Skicklighet i arbetet
Får du återkoppling på hur skicklig du är på att utföra ditt arbete?
Visar din närmaste chef uppskattning för dina arbetsinsatser?
Ger din närmaste chef dig förutsättningar att ta ansvar i ditt arbete?
Visar din närmaste chef förtroende för dig som medarbetare?
Ledarskap
Är förhållandet mellan dig och din närmaste chef orsak till stress?
Litar du på enhetschefens / verksamhetschefens/ -ernas förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen?
Styrning
Är du insatt i din arbetsplats mål?
I vilken utsträckning fungerar samarbete inom din yrkesgrupp på din arbetsplats?
I vilken utsträckning fungerar samarbete mellan olika yrkesgrupper på din arbetsplats?
Samarbete och
I vilken utsträckning tar man tidigt upp och löser meningsskiljaktigheter och irritationer på din arbetsplats?
problemlösning
Är enhetschefen/ verksamhetschefen/ -erna beredd/-a att ta tag i besvärliga situationer och om nödvändigt använda sin makt för att få ett avslut på
konflikter?
Belönas man för ett väl utfört arbete på din arbetsplats (pengar, uppmuntran)?
I vilken utsträckning intresserar sig din arbetsgivare för personalens hälsa och välbefinnande?
Hur konkurrensinriktat är klimatet mellan medarbetare på din arbetsplats?
Organisationskultur
Hur uppmuntrande och stödjande är klimatet på din arbetsplats?
och -klimat
Hur misstroget och misstänksamt är klimatet på din arbetsplats?
Hur avslappnat och trivsamt är klimatet på din arbetsplats?
Hur stelt och regelstyrt är klimatet på din arbetsplats?
Motivation
Not: Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns medarbetarundersökning och QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet
utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enskilda frågor kommer från SKLs frågor avseende hållbart medarbetarengagemang och KFS frågor kring
samarbetskulturer på arbetsplatser. Några anpassningar av frågor har gjorts.
17
Medarbetarundersökning - resultat
Medelvärden från mättillfällena 1 – 3 (M1 – M3)
Medelvärden vid merarbetarundersökning M1 - M3
4,0
3,5
3,1
3,0
3,5
3,3
2,8
3,1
3,0
2,8
2,5
2,8
2,8
*
2,8
2,7 2,7
*
3,2 3,1
3,0
3,0
2,4
2,0
*
3,3
2,9
2,9
2,8
2,6
*
2,8
2,4
2,4
2,2
2,0
2,6
2,8 2,8
*
2,6
2,8
3,1
2,9
3,0
2,6
2,8
2,5
2,4
*
3,0
3,0
*
2,0
2,5
2,4
2,4
2,0
2,3 2,4
*
1,9
2,2
2,1
1,8
1,5
1,5
1,0
0,5
0,0
Statistisk skillnader finns avseende rollförväntningar och kontroll i
arbetet vid mättillfälle 3. Rollförväntningar är det enda området med
statistiskt signifikant skillnade vid två mättillfällen.
M1 M2 M3
Motivation
M1 M2 M3
Arbetskrav
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
M1 M2 M3
Rollförväntningar
Kontroll
i arbetet
Skicklighet
i arbetet
Ledarskap
Styrning
Egenregin
M1 M2 M3
Samarbete och Organisationsproblemlösning
kultur
Vardaga
Not: Totalt 30 frågor med svar på en skala 0 – 4 där 0 är minst nöjd och 4 är mest nöjd. Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns medarbetarundersökning och
QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enskilda frågor kommer från SKLs frågor
avseende hållbart medarbetarengagemang och KFS frågor kring samarbetskulturer på arbetsplatser. Några anpassningar av frågor har gjorts.
* Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå.
M1 M2 M3
18
Sjukfrånvaro
Vård- och omsorgspersonal
Sjukfrånvaro, totalt
20%
15%
12,9%
10%
11…
14,4%
10,6%
10,3%
8,6% 9,1%
10,2% 8,4%
10,4%
8,6%
9,5%
6,3% 6,0%
4,4% 6,4%
5% 4,3%
10%
7,1%
5,7%
7,8%
5%
4,9%
2,8%
0%
Oktober
Okt’13
Sept ’14
Egenregin
4,4%
3,4%
2,3%
3,5% 3,4%
0%
(%-andel arbetade timmar)
17,8%
15,2%
14,4%
15%
Korttidsfrånvaro
20%
(%-andel arbetade timmar)
Vardaga
2,9%
6,1%
4,0%
8,0%
7,5%
7,9%
5,7%
3,8%
3,0%
2,2%
3,9%
0,4%
Januari
Jan’14
Sept ’14
Egenregin
Vardaga
19
Andel timvikarier
Vård och omsorgspersonal, %-andel av arbetade timmar
% - andel timvikarier av arbetade timmar
50%
50,4%
42,2%
39,5%
40%
41,3%
32,0%
30%
27,6%
24,8%
24,8%
26,8%
27,6%
20,9%
25,0%
20%
34,5%
30,2%
21,4%
21,2%
28,7%
26,4%
21,4%
18,7%
17,4%
17,0%
18,6%
15,4%
10%
Hos Egenregin utnyttjas utökningstimmar delvis till vikarietid och
även den sammanlagda vikarietiden där dessa ingår visas i figuren.
0%
Okt
Nov
Dec
Egenregin
Jan
Feb
Vardaga
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Egenregin inkl. utökningstimmar som nyttjats som vikarietid
20
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Ekonomi och verksamhet
Parametrar inkluderade i uppföljning och analys
Variabel
Uppdelat på
Mätfrekvens
Ersättning per boendedygn
-
Enligt avtal
Antal boendedygn som är ersättningsberättigade
-
Månadsvis
Antal brukare vid månadens ingång
-
Månadsvis
Intäkter & beläggning
Övriga intäkter
Enligt avtal eller annan grund
Kostnader
Materialkostnad
-
Månadsvis
Overheadkostnad
-
Årsvis
Personalkostnad
-
Månadsvis
Antal arbetade timmar - fast anställda
Personalkategori (*, Tidpunkt (**
Månadsvis
Antal arbetade timmar – timvikarier
Personalkategori (*, Tidpunkt (**
Månadsvis
Antal övertidstimmar
Personalkategori (*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Personalkategori (*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Sjukersättning
Personalkategori
(*
Månadsvis
Semesterersättning
Personalkategori (*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Personalkategori
(*
Månadsvis
Total kostnad
Arbetade timmar
Antal sjukdagar
Övrig frånvaro, antal dagar
Lön och förmåner
Månadslön fast anställda (medelvärde)
Månadslön timvikarier (medelvärde)
Övertidsersättning
PO-ersättning
Antal timmar per heltidstjänst och månad
* Personalkategorier: Vårdbiträde, Undersköterska, Sjuksköterska, Enhetschef, Övriga
** Tidpunkt; Dag, Kväll, Natt, Helg, Storhelg
23
Antal arbetade timmar per vårddygn
Vård och omsorgspersonal (10/2013 – 9/2014)
Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare
7
(vård- och omsorgspersonal**)
5,81
6
5,44
5,38
5
4,16
4,34
4,38
4
3,53
3,86
3,65
5,38
5,31
4,95
4,65
3,99
3,72
3,46
3,98
4,66
4,59
3,78
3,67
3,72
3,76
Juni
Juli
Augusti
September
3,44
3
2
1
0
Oktober
November December
Januari
Februari
Egenregin - Vård och omsorgspersonal
Mars
April
Maj
Vardaga - Vård och omsorgspersonal
Not: Separat analys gjord för sjuksköterskor. Analysen visade högst marginella skillnader mellan boendena.
*Här ingår övertaliga timmar minus den andel av övertaliga timmar som utnyttjas som vikarietid.
Egenregin - exkl övertaliga timmar*
24
Antal arbetade timmar per vårddygn – korrigerad för specialärende***
Vård och omsorgspersonal (10/2013 – 9/2014)
Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare
7
(vård- och omsorgspersonal**)
6
5,02
5
4,16
4,34
4,38
4
3,53
3,86
3,65
4,94
4,65
3,72
3,46
4,64
4,67
3,99
3,98
4,56
4,55
4,19
3,78
3,44
3,67
4,06
3,72
3,76
3
2
1
0
Oktober
November December
Januari
Februari
Egenregin - Vård och omsorgspersonal
Mars
April
Maj
Juni
Vardaga - Vård och omsorgspersonal
* Här ingår övertaliga timmar minus den andel av övertaliga timmar som utnyttjas som vikarietid.
** Separat analys gjord för sjuksköterskor. Analysen visade högst marginella skillnader mellan boendena.
*** Specialärendet avser en specifik brukare på egenregin boende som under perioden feb – sep 2014 haft särskild personaö dygnet runt.
Juli
Augusti
September
Egenregin - exkl övertaliga timmar*
25
Ersättningsnivåer och självkostnad
Vård och omsorgspersonal (10/2013 – 9/2014)
2 000
Egenregi
2 000
1 500
Kr per dygn och brukare
Kr per dygn och brukare
1 500
1 000
500
1 000
500
Ersättningsnivå *
Självkostnad **
Ersättningsnivå *
Självkostnad **
Självkostnad, exkl. Specialärende
0
Oktober
Okt’13
Vardaga
Sept ’14
0
Oktober
Okt’13
Sept ’14
* Ersättningsnivå anger den ersättning som enheten fått per dygn och brukare exklusive ersättning för lokaler vid angiven månad. Kommunen har gjort uppräkning av ersättningsnivåerna har
skett under perioden.
** Självkostnaderna omfattar löner för chef, anställda och timvikarier, sjukersättning, ersättning för övertid och obekväm arbetstid (OB), personalomkostnader (PO) och övriga kostnader.
Kostnader för lokaler är inte inkluderade.
26
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Vad förklarar skillnader i antal arbetade timmar per vårddygn?
Vård och omsorgspersonal (10/2013 – 9/2014)
Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare
7
(vård- och omsorgspersonal**)
5,81
6
5,44
5,38
5
4,16
4,34
4,38
4
3
3,53
3,86
3,65
5,38
5,31
4,95
4,65
3,46
3,72
3,99
3,98
3,78
3,44
3,67
4,66
4,59
3,72
3,76
Augusti
September
Se kommande sidor
2
1
0
Oktober
November December
Januari
Egenregin - Vård och omsorgspersonal
Februari
Mars
April
Vardaga - Vård och omsorgspersonal
Maj
Juni
Juli
Egenregin - Vård och omsorgspersonal, exkl specialärende
28
Fördjupad analys:
Bemanning
Analys av utfall i bemanning, maj månad 2014*
20
20
Vardagar
15
Antal personal
Antal personal
15
10
5
Helger
Kommunen
Vardaga
Kommunen, exkl specialärende
0
07:00
07:0008:24 09:48 11:12 12:36 14:00 15:24 16:48 18:12 19:36
21:00
10
5
Kommunen
Vardaga
Kommunen, exkl specialärende
0
07:00
21:00
07:0008:24 09:48 11:12 12:36 14:00 15:24 16:48 18:12 19:36
21:00
*Utfall för kommunen är beräknat utifrån avvikelsen från grundschema under antagandet att avvikelsen fördelar sig jämt över dygnet.
29
Fördjupad analys:
Schemaläggning
Förekomst och användning av olika arbetspass, maj 2014
100%
Andel av samtliga pass
80%
60%
I maj 2014 hade egenregin har 13 unika pass (olika tidsintervaller) i
grundschemat. Vardaga hade 50 och använde hade en större
variation av arbetspassen.
40%
De fyra vanligaste passen står för 65% av
samtliga pass för egenregin. För Vardaga
är motsvarande andel 36%.
20%
Egenregin
0%
0
10
20
30
40
Vardaga
50
Antal arbetspass
30
Fördjupad analys:
Beläggning
Antalet ersättningsberättigande brukare på enheterna (10/2013 – 9/2014)
34
33
Genomsnittligt antal ersättningsberättigande brukare
33,0
33,0
33,0
33,0
33,0
33,0
32,9
32,7
32,6
32,3
32
31,8
31,7
31,7
31,7
32,0
31,4
31,8
31,7
Aug
Sep
31,4
31
30,7
30,9
30,5
30,5
30
30,3
29
28
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mar
Egenregin
Apr
Maj
Jun
Jul
Vardaga
31
Vad förklarar skillnaden i arbetade timmar?
Maj 2014* (Notera att skillnaden mellan egenregin och Vardaga varierar mellan månader)
6
0,41
5
0,71
Arbetade timmar per vårddygn
0,64
0,06
4
0,27
3
4,97
2
3,98
4,01
Kommunens
anställningssvillkor
4,07
Rätt till heltid
Bemanning helg
Bemanning
4,33
(ca 65% av differens)
5,38
4,67
4,67
Effekt av
Specialärende
Egenregin exkl.
specialärende
Kapacitetsutnyttjande
(ca 30% av differensen)
(ca 5% av differensen)
1
0
Vardaga
* Varje faktor har beräknats under antagandet att allt annat är oförändrat
Bemanning vardag
Beläggningsgrad
Egenregin
32
Vad förklarar skillnaden i arbetade timmar per vårddygn?
Egenregi – Vardaga, månatligen (10/2013-9/2013)*
3,00
Skillnad i arbetade timmar per vårddygn
2,50
2,37
2,00
1,66
1,45 1,40
1,50
1,53
1,19
1,00
0,00
Skillnad i arbetade timmar per vårddygn
(exklusive specialärende)
2,50
2,00
0,50
3,00
0,64
0,48
1,28
1,19
0,93
0,83
0,73
1,00
0,50
Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
1,49
1,50
Jul Aug Sep
-0,50
0,00
0,64
0,48
1,29
0,73
0,65 0,68
0,78
0,88
0,47
0,30
Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
-0,50
Beläggningsgrad
Rätt till heltid
Bemanning
Kolumn1
Beläggningsgrad
Rätt till heltid
Bemanning
* Varje faktor har beräknats under antagandet att allt annat är oförändrat. Skillnaden som inte beror på beläggningsgrad eller rätt till heltid antas bero på bemanning.
Kolumn1
33
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Sammanfattning
Objektiv kvalitet
 Generellt har Vardaga en högre nivå av kvalitetsuppfyllnad. En genomgående högre kvalitesuppfyllnad har
kunnat konstateras avseende:
− Riskbedömning avseende fall och undernäring
− Förekomst av kvalitetsledningssystem
 Överlag är brukarna på båda enheterna nöjda.
Subjektiv kvalitet
 Statistiskt signifikanta skillnader finns för ett område (av tio) vid ett av de tre mättillfällena. Därmed kan vi
inte konstatera några egentliga skillnader i subjektiv kvalitet.
 För båda boendena avser den lägsta brukarnöjdheten sociala aktiviteter och hälsa.
 Initialt var egenregins medarbetare nöjdare. Skillnaden försvann dock vid det andra mättillfället.
 Den tydligaste differensen avser rollförväntningar (signifikant positivt för egenregin vid två av mättillfällena).
Vid M3 mättes signifikant positivare resultat för Vardaga avseende Kontroll i arbetet.
Arbetsvillkor
 Korttidsfrånvaron är högre och ökar under perioden för Vardaga (vård- och omsorgspersonal).
 Inga betydande skillnader i personalomsättning när man betraktar andelen som slutat p.g.a. egen
uppsägning.
 Andelen timvikarier är något högre för Vardaga.
 Egenregins ersättning per dygn är i genomsnitt 18 % högre under perioden
 Egenregins arbetade timmar per vårddygn är ca 22 % högre för hela perioden*
Verksamhet och
ekonomi
− Förklaras till största del av bemanning över dygnet, men även kapacitetsutnyttjande och kommunens anställningsvillkor
 Egenregins beräknade självkostnad (exkl lokalkostnader) är ca 26% högre än Vardagas för hela perioden.
 Vardagas beräknade självkostnad överskrider knappt ersättningen. För egenregin överskrider självkostnaden
ersättningen med ca 8%.*
* När korrigeringar för det särskilda ärendet är gjorda
35
Sammanfattning
 Någon entydig utveckling av enheterna under utvärderingens gång går inte, bortsett från gemensamma
säsongsvariationer, att utläsa.
Utveckling under
utvärderingens
gång
 Särskilda effekter av att enheterna vid studiens start var relativt nystartade (Vardagas i drift 4 månader och
egenregin i 8 månader) har inte kunnat urskiljas.
 De största förändringarna kunde observeras vid M2. Vardagas resultat i medarbetarundersökningen
förbättrades. Egenregin uppvisade en högre nivå av bemanning och självkostnad vilket kunnat tillskrivas en
enskild brukares särskilda behov (specialärende).
 Specifika effekter som kan konstateras ha skett under loppet för utvärderingen är:
Direkta
effekter
− Effekten av rätt till heltid i form av hos egenregi – enheten har nästa helt försvunnit.
− Egenregin har i högre utsträckning tillämpat kvalitetsledningssystem.
− Vardaga höjde relativt snabbt resultaten i medarbetarundersökningen mellan M1 och M2, och i slutet är den i genomsnitt
högre än i början av perioden.
 Utvärderingens resultat pekar på lärdomar som enheterna kan dra från varandra
− Egenregin har tydlig potential att utveckla schemaläggning efter brukare behov (och anställdas preferenser).
Potentiella
lärdomar för
enheterna
− Vardaga kan vidta åtgärder för att hantera anställdas rollförväntningar. Potential att minska korttidsfrånvaron torde vara möjligt
utifrån jämförelsen med egenregin.
 Gemensamma lärdomar för enheterna är ffa att:
− I mån av möjlighet utveckla sociala aktiviteter och uppmärksamma hälsorelaterade besvär.
− Andelen timvikarier är relativt hög. Vardaga har en tydlig potential i jämförelse med egenregin. Egenregins andel är inte i nivå
med kommunens målsättning (17%)
36
Sammanfattning
Vilka slutsatser kan dras av studien?
Kan Vardaga erbjuda samma nivå av kvalitet i verksamheten till en lägre kostnad?
Svar: JA
Utifrån den tillämpade metoden i utvärderingen går det inte att konstatera systematiska skillnader.
Kan Vardaga erbjuda en högre nivå av kvalitet till samma kostnad?
Svar: Vet ej.
Utgångspunkterna för utvärderingen är sådana att frågan inte kan besvaras.
Är det troligt att Vardaga i ”normala fall” skulle vara beredd att bedriva verksamheten under befintliga villkor?
Svar: Sannolikt inte.
Bedömningen är gjord ur ett ekonomisk perspektiv för den aktuella enheten.
Kunde Vardaga ha en högre ersättningsnivå och fortfarande bedriva verksamhet med samma nivå av kvalitet till en lägre
kostnad för kommunen än egenregin?
Svar: Sannolikt ja.
Skillnaden i självkostnadsnivå är tillräckligt stor för att skapa utrymme för en begränsad vinst och fortfarande underskrida självkostnadsnivån i egenregin.
Är det säkert att kvaliteten i Vardagas verksamhet skulle bestå eller förbättras med en högre ersättning?
Svar: Nej.
Den befintliga uppföljningen och kravställan enligt avtal är inte tillräcklig eller av den karaktären i nuläget för att säkerställa detta. Däremot är det osannolikt att Vardaga skulle ha
någonting att vinna (inte heller i ekonomisk termer) av en kvalitetssänkning.
Utesluter lägre bemanning (och följaktligen lägre kostnader) och rätt till heltid varandra?
Svar: Sannolikt inte.
Detta är osannolikt så länge bemanning beror på schemaläggningen. Analysen tyder på att den upplevda kvaliteten av brukare inte blir lidande om bemanningen är anpassad till
befintliga behov. Medarbetarna ser även fördelar i att ha flexibilitet i arbetstider. Nivån av andelen timvikarier är relativt hög vid båda enheter, men Vardaga ligger konstant
högre. Det kan inte helt uteslutas att det är en delförklaring till skillnaden i bemanning.
37
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
Vårdbehovsmätning
3
Objektiv kvalitet
4
Subjektiv kvalitet
5
Arbetsvillkor
6
Verksamhet och ekonomi
7
Fördjupad analys
8
Sammanfattning
9
Utblick
Utblick:
Kostnad per dygn – jämförelse med andra kommuner
Jämförelse mot kommuner och stadsdelar med KPB (2013)*
Andel (%) kommuner och stadsdelar (i KPB) enligt kostnad
per dygn i särskilt boende, exkl. lokalkostnader (genomsnitt)
100%
80%
Vardaga **,***
Egenregin, exkl. specialärende **,***
Egenregin**,***
60%
53%
40%
27%
20%
11%
0%
7%
1%
0%
<1400
1400-1600
1600-1800
1800-2000
2000-2200
>2200
Särskilt boende, kronor per dygn (exkl. lokalkostnader), intervall
* SKL (2014). Kostnad per brukare. Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – 2014
** Differens förekommer vid beräkning av OH-kostnader
*** Genomsnitt för perioden okt 2013 – sep 2014.
39
Bredare tillämpbarhet – att jämföra äppel och päron?
…bara om man inte vet något om innehållet.
40
Bredare tillämpbarhet – att jämföra äppel och päron?
NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi
Energi
Protein
Fett
Mättade fettsyror
Kolhydrater
Fibrer
C-vitamin
D-vitamin
Folat
Järn
Zink
Kalcium
Kr (per 100 g)**
ÄPPLE*
232 kJ
56 kcal
0g
0,1 g
0g
12 g
2g
12 mg
0 mcg
2 mcg
0,1 mg
0 mg
4 mg
2,67 kr
PÄRON
226 kJ
54 kcal
0g
0,1 g
0g
11 g
4g
5 mg
0 mcg
6 mcg
0,2 mg
0,1 mg
12 mg
3,00 kr
…men trots detta kommer äpplen och päron alltid att smaka olika.
Obs. Inklusive skal som beräknas till 5-10% av massan. ** Priser från Coop 22 sept som avser Granny Smith äpplen och Kl. 1 päron från Holland
41
Tack för mig!
Fredrik Eklund
[email protected]
42