bilaga 4 mkb 2015 102026

Icke teknisk sammanfattning
För att genomföra omställningen till ett hållbart
samhälle har Sverige satt upp en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig
produktion av vindel på 30 TWh år 2020, varav
20 TWh på land. År 2011 översteg vindkraftens
produktion av el för första gången 6 TWh.
Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind
AB) har fått tillåtlighet för ett vindkraftprojekt
omfattande upp till 1101 vindkraftverk i Piteå
kommun. Vindkraftprojektet är uppdelat i tre
etapper; Etapp 1, Etapp 2 och Etapp 3.
Markbygden Vind AB har tillstånd att uppföra
upp till 314 vindkraftverk i Etapp 1. Tillstånd för
440 vindkraftverk i Etapp 2 har erhållits men är
överklagat. Ansökan för Etapp 3 med upp till 442
vindkraftverk är inlämnad och handläggs.
För att ansluta Etapp 2 och delar av Etapp 3
krävs en ny 150 kV luftledning belägen i Piteå,
Älvsbyn och Arvidsjaurs kommuner. Luftledningen kommer att sträcka sig mellan en planerad
transformatorstation inne i vindkraftparken för
Etapp 2 och ett planerat ställverk som kommer
att ägas av Svenska Kraftnät. Elen kommer från
ställverket att ledas vidare ut på stamnäte
Områdets förutsättningar
Luftledningen planeras att dras i ett skogslandskap mellan två höjder, Dubblabergen och Naktebergen. Det är ett mycket glest befolkat område
med endast enstaka boende inom en kilometers
avstånd från ledningen.
I luftledningskorridoren samt i dess närhet har
skogsbruket gått hårt fram. De är mycket planterad skog, contorta, i korridoren. Det finns även
en del mindre våtmarker och bäckar. Naturvärden
har identifierats genom inventeringar.
Dubblabergen och Naktebergen är naturreservat
belägna norr och söder om ledningen. Det finns
även en ekopark i anslutning till ledningskorridoren.
Det finns inga kända kulturhistoriska lämningar
i korridoren, men ett fåtal objekt och värdestråk i
dess närhet.
Områden med känslig landskapsbild hittas
främst på höjderna.
Luftledningen planeras i renbetesområdet inom
betesmarker som används av Östra Kikkejaure
skogssameby. Nordöst om ledningen finns Semi2
sjaur-Njarg samebys renbetesmarker.
Etableringen
Längden på ledning är ca 11 km och spänningsnivån kommer att ligga på ca 150 kV. Ledningen
ska dimensioneras för en effekt på upp till 1500
MW.
Bredden på gatan kan komma att bli upp till
150 m. Bredden beror bland annat på vilken
stolptyp som kommer att användas men även på
antalet vinkelstolpar, då det i vinklarna blir en
bredare gata. Ledningen kommer att anläggas på
trä-, stål- eller kompositstolpar. Det kan även bli
aktuellt med en kombination av stolptyper.
Ledningsgatan kommer att kräva en så kallad
trädfri zon på ömse sidor om ledningsgatan. Detta för att träd inte ska kunna falla på ledningarna
och orsaka avbrott.
Ledningsgatan kommer att byggas med tre
parallella system, det vill säga 3x3 ledningar samt
tre topplinor.
Konsekvenser
Natura2000
Konsekvenserna för Pite älvs utpekade Natura
2000-värden bedöms som ringa.
Miljökvalitetsnormer
Med vidtagna anpassningsåtgärder bedöms inte
några bestående konsekvenser av betydelse ske
varken avseende vattenkvalitet eller ekologisk
funktion för områdets vatten.
Lokalt i området Markbygden kan utsläpp till
luft öka något under byggskedet. Etableringen av
elnätsanlutningen bedöms dock inte riskera att
normen överskrids.
Landskapsbilden
Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli
stora. Områdets vildmarksprägel minskar. Kraftledningen och den trädfria korridoren försvagar
sambandet och skapar en visuell barriär mellan
Naktebergets naturreservat och Dubblabergens
naturreservat samt Ekopark Dubblabergen.
Geologi
Konsekvenserna för geologin bedöms bli små.
Rennäring
Direkta konsekvenser till följd av ledningen följer
av att mark påverkas genom att träd avverkas i
korridoren, stolpar och ev nya vägar.
Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av
störningar på renar och/eller renskötsel till följd
av ledningen och den ökade mänskliga aktivitet
som en följd av den planerade anläggningen. Indirekta konsekvenser kan också vara följdeffekter
av uppkomna störningar.
råd. Det genomfördes även då möten, skriftliga
utskick och muntliga kontakter för att ytterligare
samla in information och synpunkter, nu för det
val av sträcka som presenteras i denna MKB.
Naturmiljö och fåglar
Sammanfattningsvis bedöms luftledningskorridoren medföra små och begränsade konsekvenser
för områdets naturvärden. Större sammanhängande områden med höga naturvärden undviks
helt och ingreppen sker uteslutande i små naturvärdesobjekt, framför allt sådana som är mycket
vanliga i det omgivande landskapet.
För anslutning till stamätet togs tre alternativa
ledningsstråk fram och under andra halvan av
2012 pågick samråd med allmänheten, myndigheter och berörda avseende alternativen. Bolaget lät även utföra en naturvärdesinventering i
samtliga alternativa ledningsstråk för att få mer
information om eventuella naturvärden. Konsekvenserna av de tre alternativen för anslutningsledningen beskrevs i MKB:n för vindkraftparken
Etapp 2.
Sammanfattningsvis bedöms en luftledningskorridor medföra små konsekvenser för områdets
fågelliv vad gäller kollisionsrisk och barriäreffekt.
Det finns inget som tyder på att området mellan
de båda naturreservaten nyttjas i större utsträckning än det omgivande landskapet eller att det
råder förhöjd aktivitet av fåglar där.
Kulturmiljö
Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för kulturmiljön.
Alternativ
Efter att samråd avseende alternativen genomförts och synpunkter inhämtats valde bolaget
att gå vidare med det alternativ som bedömdes
resultera i minst påverkan och är det alternativ
som presenteras i ansökan. Miljökonsekvenserna
för det valda huvudalternativen har i denna MKB
utvecklats.
Friluftsliv och turism
En konsekvens av anläggningen är en ökad
exploatering av ett område som kan upplevas som
tidigare oexploaterat.
Övrig mark- och vattenanvändning
Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för övrig mark- och vattenanvändning på
grund av den planerade luftledningen.
Elektromagnetiska fält
Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 µT varför inga konsekvenser för
hälsan uppstår.
Säkerhet och risker
Med vidtagna åtgärder bedöms riskerna bli
acceptabla för ledningen.
Samråd
Samråd för den anslutande luftledningen har
pågått sedan 2012 då man arbetade med ansökan
för vindkraftparken i Etapp 2. Det genomfördes
då samrådsmöten, skriftliga samråd och även
muntliga kontakter för att inhämta information
och synpunkter om alternativ för luftledningen.
Efter att bolaget gått vidare med ett huvudalternativ för ledningen, baserat på den information
som kom fram i samrådet, hölls ytterligare sam3
Innehåll
Icke teknisk sammanfattning
1 Inledning
2
6
1.1 Bakgrund
6
1.2 Omfattning och kommande prövningar7
1.3 Syfte och avgränsning
8
1.4 Samråd
8
2 Områdesbeskrivning
9
2.1 Markbygden idag
2.2 Riksintressen
2.3 Natura 2000
2.4 Miljökvalitetsnormer
2.5 Kommunala, regionala planer
2.6 Infrastruktur
2.7 Övrig mark- och vattenanvändning
2.8 Geologi
2.9 Rennäring
2.10 Landskapsbild
2.11 Naturmiljö
2.12 Kulturmiljö
2.13 Friluftsliv och turism
9
9
10
11
12
14
15
17
17
19
22
32
35
3 Teknisk beskrivning
36
3.1 Ledning och utförande
3.2 Transporter
3.3 Service och underhåll
3.4 Tidplan och framtida utbyggnader
3.5 Avveckling och återställning
36
37
38
38
39
4 Konsekvenser 39
4.1 Konsekvenser för Natura 2000
4.2 Konsekvenser för miljökvalitets
normer
4.3 Konsekvenser för landskapsbilden 4.4 Konsekvenser för geologi
4.5 Konsekvenser för rennäring
4.6 Konsekvenser för naturmiljö och
fåglar
4.7 Konsekvenser för kulturmiljö
4.8 Konsekvenser för friluftsliv och
turism
4.9 Övrig mark- och vattenanvändning
4.10 Elektromagnetiska fält
4.11 Säkerhet och risker
39
5 Uppfyllelse av mål
51
5.1 Nationella och regionala mål 51
6 Samråd
7 Alternativ utformning och
nollalternativ
54
7.1 Alternativ utformning
7.2 Nollalternativ
55
55
41
42
42
42
45
48
49
50
51
51
55
Referenser58
4
Bilagor
Bilaga A - Samrådsredogörelse
Bilaga B - Markbygden Etapp 2, Planerad
vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län,
Inventering och bedömning av naturvärden
Bilaga C - Inventering och bedömning av
naturvärde, Ledningsgator för Markbygden
Etapp 2, Kraftledningsutbyggnad i Piteå
kommun, Norrbottens län
Bilaga D - Inventering och bedömning av
naturvärde, Trolltjärn, Komplettering inventering av ledningsgator för Markbygden Etapp
2 i Piteå Kommun, Norrbottens län
Bilaga E - Markbygden Luftledning Etapp
2, Utredning om arter som omfattas av Artskyddsförordningen, förekomst och påverkan
För Markbygden Net Väst AB:
, Projektledare, Svevind AB
, Svevind AB
, Svevind AB
Svevind AB
, Svevind AB
, Svevind AB
Enetjärn Natur AB:
, Naturmiljö
Artskyddsutredning
, Fåglar
, Naturmiljö och naturvärdesin-
ve
Tyréns:
, Rennäring och Vatten/Natura2000/Miljökvalitetsnormer
ri
, Landskapsanalys och rennä-
, Kulturmiljö
Delar av underlaget är hämtat och sammanfattat
från:
- Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2, Miljökonsekvensbeskrivning - fördjupning och komplettering av vindkraft i Markbygden, Etapp 2
(finns för nedladdning på www.svevind.se)
Omslagsbilder:
Övre; Vy från Norrdubbla mot öster - söder
foto Tyréns
Nedre; Vy mot nordväst över Mellanträsket från
vägbron över Lillpiteälven, fotomontage över
Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Tyréns
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Markbygden Vind AB planerar att etablera
upp till 1101 vindkraftverk i de västra delarna
av Piteå kommun, mellan Åbyälven i söder och
Lillpiteälven i norr. Detta är det ca 450 km2
stora Markbygdenområdet, ett långsträckt, svagt
välvt höjdparti med mycket goda förutsättningar för vindkraft. Området är beläget mellan två
400 kV-ledningar som kommer att nyttjas för
överföring av el. Fullt utbyggd kommer vindkraftanläggningen att ge ett betydande tillskott (ca 12
TWh) till Sveriges behov av el och den kommer
att innebära positiva samhällseffekter för hela
regionen.
Markbygden Vind AB har beviljats tillåtlighet
från regeringen för vindkraftprojektet. För efterföljande miljöprövning hos Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen har bolaget
delat upp projektet i tre delar; Etapp 1, 2 och 3.
Denna koncessionsansökan avser en ledning som
ska ansluta Etapp 2 samt delar av Etapp 3 till
stamnätet. Markbygden Net Väst AB är det bolag
som söker linjekoncession för luftledningen.
Luftledningen kommer att dimensioneras för att
ansluta upp till 1500 MW.
Svenska Kraftnät planerar att bygga en transformatorstation intill stamnätet (400/150 kV) vid
Trolltjärn där Markbygden Net Väst AB (nedan
kallat bolaget) ska äga flera fack. I facken installeras tre transformatorer á 500 MW. Planering
pågår mellan bolaget och Svenska Kraftnät.
Bolaget planerar även för en transformatorstation
inne i vindkraftparken, Dubblabergen. Dubblabergen stationen tar emot strömmen från vindkraftverken och transformerar strömmen från 33
kV till 150 kV.
Denna ansökan omfattar den luftledning som löper mellan transformatorstationerna vid Trolltjärn
och Dubblabergen.
Etapp 1
Markbygden Vind AB har sedan 2012 tillstånd
Figur 1.1.1 Kartan visar de tre Etapperna som ingår i Markbygdens vindkraftpark, tillståndsgiven luftledning i
Etapp 1, befintlig transformatorstation i Råbäcken samt den planerade luftledningen och transformatorstationer.
6
att uppföra upp till 314 vindkraftverk. En beviljad
linjekoncession för överföring till stamnätet öster
om Markbygdenområdet finns även. Under 2013
färdigställdes en transformatorstation, Råbäcken,
dit ledningen kopplas på för att sedan ledas ut på
400 kV. Stationen ägs av Svenska Kraftnät och
Markbygden Net AB. De första 36 vindkraftverken i Etapp 1 stod klara under 2013. Projektering
och fortsatta byggnationer pågår.
Etapp 2
I maj 2014 beslutade MPD att ge Markbygden
Vind AB tillstånd att uppföra upp till 440 vindkraftverk i Etapp 2. Det beslutet är överklagat
till Mark- och miljödomstolen som handlägger
ärendet.
Etapp 3
Tillståndsansökan för vindkraftanläggningen i
Etapp 3 lämnades in till MPD i juli 2014 som
handlägger ärendet.
1.2 Omfattning och kommande prövningar
Den totala längden på ledningsgatan är ca 11
km. Ca 9 km av ledningen är belägen utanför det
vindkraftområde Etapp 2 som Markbygden Vind
AB sökt tillstånd för 440 vindkraftverk. Luftledningen kommer att sträcka sig från bolagets
planerade transformatorstation Dubblabergen
inne i vindkraftparken till stationen Trolltjärn vid
stamnätet.
Bolaget söker en linjekoncession för den anslutande luftledning som kopplar ihop Etapp 2
med stamnätet. Luftledningen dimensioneras
för kapacitet att föra över ström från hela Etapp
2 samt delar av Etapp 3 och kommer stegvis att
byggas ut då vindkraftverken byggs ut i deletapper. Bolaget avser att börja bygga vindkraftverken
lokaliserade i anslutning till den planerade transformatorstationen vid Dubblaberget och även
anslutas där.
Ett uppsamlingsnät med tillhörande transfor-
Figur 1.2.1 Detaljerad karta över den planerade luftledningens lokalisering samt Dubblabergen och Trolltjärn
transformatorstationer.
7
matorer krävs inne i vindkraftparken Etapp 2.
Uppsamlingsnätet byggs ut i takt med att vindkraftparken expanderar. Linjekoncession för
uppsamlingsnätet hanteras i en särskild ansökan.
Anledningen till att uppsamlingsnätet inte ingår i
denna ansökan är att lokalisering för den ledningen inte är fastställd.
Denna ansökan omfattar endast luftledningen
mellan stationerna vid Trolltjärn och Dubblabergen. Bygglov för transformatorstationerna hanteras i särskild ordning.
När påverkan beskrivits och konsekvensbedömning gjorts har man tittat på en 200 m bred
korridor för att täcka in alla eventuella värden
inom den korridoren. Den trädfria zonen och det
verkliga påverkansområdet blir smalare.
1.3 Syfte och avgränsning
Syftet med denna MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är att identifiera och beskriva de
direkta och indirekta effekter som den planerade
Figur 2.1.1 Bebyggelse i anslutning till luftledningen.
8
verksamheten kan medföra på:
• människor, djur, växter, mark, och vatten
• hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt
• annan hushållning med material, råvaror och
energi.
MKB:n ska även utgöra underlag för en samlad
bedömning av effekter på människors hälsa och
miljö. I anslutning till beskrivna miljökonsekvenser redovisas även de anpassningsåtgärder som
bolaget avser att utföra.
MKB:n omfattar den luftledning som planeras
och som ansluter vindkraftparken Etapp 2 och
delar av Etapp 3.
I MKB:n har framkomna synpunkter under
samrådsprocessen inarbetats.
1.4 Samråd
Samråd har genomförts enligt 6 kap 4 § miljöbalken och påbörjades 2006-2007 i samband med
Östra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver renskötsel från områdena väster om Moskosel
och österut till kusten vid Piteå. Skogssamebyar
har sina åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen och sina vinterbetesmarker nedanför denna
gräns. Nyttjandet av området varierar mycket från
år till år beroende på bl.a. vind- och snöförhållanden. Östra Kikkejaures åretruntmarker ligger
i den västra delen av luftledningen, i Arvidsjaurs
kommun.
På grund av Markbygdenområdets höglänta
placering i landskapet kommer ofta rikligt med
snö tidigt på vintern. De stora snömängderna försvårar renarnas bete avsevärt under stora delar av
vintern och gör att området är lämpligt för bete
under förjulsvintern innan snömängden har blivit
för stor. Beroende på snöförhållanden kan dock
scenariot vara det omvända, det vill säga att man
börjar betet närmare kusten och sedan brukar
områden i väster senare på vintern.
Skiljning och slaktuttag görs ofta i en av samebyns viktigaste anläggningar, Huvåsen. Vid anläggningen finns ett flertal hagar som kan nyttjas
för utfodring och övernattning i samband med
skiljningen.
Flyttleder
Inga flyttleder berörs av den planerade luftledningen.
Flytten mot vinterbetesmarkerna börjar i regel
under oktober månad. De första markerna som
brukas är de som finns väster om stambanan.
Dessa brukas ungefär under perioden oktober till
december.
Vårflytten sker i regel i början av april från
områdena nere vid kusten och pågår i ca 5-10
dagar. Det är främst då som utpekade flyttleder av
riksintresse brukas, men lastbil kan användas för
flytt delar av eller hela sträckan. Flytt sker då till
samebyns åretruntmarker.
Strategiska områden
Inga strategiska områden berörs av den planerade luftledningen.
Konkurrerande markanvändningar
Skogsbruket och planerade vindkraftparker är
de största konkurrerande intressena i området.
Genom avverkning av äldre skog och markberedning försvinner eller försämras betet. Plantering
av contortatall försämrar betet och innebär stora
praktiska problem för renskötseln då det i princip
inte går att ta sig fram med skoter i områdena.
Vindkraftparker med en ny infrastruktur påverkar
renskötseln i stor grad.
Figur 2.9.2 Renar mellan Koler och Storsund, januari 2012. Foto Tyréns AB.
Vägar, inte minst skogsbilvägar ökar tillgängligheten för människor till skogsområden som
annars är tämligen ostörda, vilket kan orsaka
störningar på renarna.
Stambanan har en starkt avskärande effekt på
samebyarnas områden och innebär en svår passage. Dåliga stängsel har även inneburit att renar
hamnat innanför stängselområdet med omfattande renpåkörningar som följd.
Större vägar inom samebyarnas marker medför
att det årligen sker ett antal renpåkörningar. E4
utgör ett hinder då områden närmast kusten ska
brukas.
Figur 2.9.3 Renar längs väg 545 öster om Etapp 2 i
januari 2012. Foto Tyréns AB.
18
Bebyggelsen är tätare ju närmare kusten man
kommer med bl.a. sämre betesro för renarna som
följd.
kraftpark ca 18-20 km sydost om den planerade
luftledningen.
Knutpunkter
Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Inom analysområdet utgör bebyggelsen
vid de centrala sjöarna viktiga knutpunkter. I analysområdet i stort utgörs knutpunkterna framför
allt av omkringliggande byar och samhällen som
boende och besökande är på väg till eller från,
framför allt Koler, Långträsk och Storsund.
Luftledningen betraktat från närliggande
vägmiljöer och bebyggelse
Den planerade luftledningskorridoren ligger i ett
glest befolkat skogslandskap. Luftledningen kommer att kunna upplevas från en sträcka från väg
552 som passerar byarna Nuorte, Trolltjärn och
Holmträsket. Även från bebyggelsen i Nuorte
kommer man att kunna uppleva luftledningen.
Känsliga områden
Ett antal områden med särskilt känslig landskapsbild har identifierats (se figur 2.10.3) med
hänsyn till deras exponerade lägen, särpräglade
topografiska former och strukturella samband:
• Bänkerbergets sydvästsida
• Långtjärnbergets östsida
• Norrdubblas östsida (berörs indirekt av luftledningen)
• Stenberget
• Flottakammen
mark och på väldränerad moränmark, medan
granen är vanligare i fuktigare lägen och där
det finns mer finmaterial i marken. Avverkade
granskogar har emellertid många gånger ersatts
med tallplantor, vilket gör att tallen blivit ännu
mer dominerande. Björk, asp och sälg påträffas
i mindre områden där de utgör ett varierande
inslag i skogarna. I öppna skogsområden som
föryngrats naturligt finns liksom i fuktiga marker
ett inslag av björk. Rönn förekommer som småplantor och buskar på hyggena, men trädformig
rönn saknas nästan helt, sannolikt beroende på att
rönnen är en av älgens favoriter.
Moränen har sitt ursprung i den omgivande
näringsfattiga berggrunden, vilket avspeglar sig i
floran. Markvegetationen domineras av olika bärris där blåbärsris främst finns i fuktigare områden
medan lingonris är vanligast i torrare talldominerade områden. Mer näringskrävande lågörter som
ekorrbär och ekbräken förekommer mera sällsynt,
främst längs bäckkanter och fuktstråk. På blockmarker växer fläckar av ljung tillsammans med
renlavar och mossor.
I luftledningskorridoren har skogsbruket varit
intensivt, vilket har fått till följd att området idag
helt domineras av kalhyggen, ungskogar och gallringsskogar. På de tidigare kalavverkade ytorna
finns idag få eller inga gamla träd, nästan ingen
grövre död ved och sällan några andra lövträd än
björk. Många av de arter som en gång var vanliga
i den nordliga barrskogen saknar förutsättningar
• Färskberget
• Sodokbergets sydvästsida
2.11 Naturmiljö
Luftledningen sträcker sig från byn Nuorte söder
om Trolltjärn i väst och rundar Norrdubblabergets nordsida för att sedan sträcka sig in i vindkraftsområdet. Den dominerande miljön är intensivt brukad skogsmark med likåldriga bestånd.
Enstaka skogsobjekt där naturvärdet i huvudsak
är knutet till gammal skog med inslag av bl.a.
död ved går att hitta. Mindre områden med naturskogsartad karaktär finns på ett par höjdryggar
och i kuperad mark. Flera våtmarker och öppna
små skogssjöar finns där terrängen är lägre. Inga
nyckelbiotoper finns i luftledningskorridoren.
Skog
Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom
inventeringsområdet. Tall dominerar på block22
Nyckelbiotoper
Nyckelbiotoper är skogsområden med
mycket högt naturvärde. Dessa skogar
har egenskaper som gör att de har en
nyckelroll för skogens missgynnade
och hotade djur och växter.
Nyckelbiotoper har inte något lagligt
skydd. De stora skogsägarna och virkesköparna har som policy att undanta
nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket
innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd.
porter i bilaga B, C och D, och på den erfarenhet
och kunskap om områdets naturtyper och avgränsningar som erhållits därigenom. Kriterier för
bedömningen kan ses i inforutan på sida 24.
För beskrivning av objekten hänvisas till Bilaga
B, C och D. Beskrivningar från skrivbordsstudien
redovisas under respektive objekt.
Naturvärdesobjekt från Bilaga B identifierade i fält
A Sydöstsluttningar av Norrdubblabergen
Klass 1
Bedömning: Området har urskogsartad
granskog med inslag av grov asp samt sälg och
björk. Det rörliga markvattnet skapar stråk med
högre bonitet där det följaktligen också finns och
bildas mer och grövre död ved. Den varierade
topografin ger många olika mikrohabitat, vilket
ger högre biologisk mångfald. Skogen har mycket
högt naturvärde.
B Nyckelbiotop (bäckmiljö) i östsluttning av
Sördubblabergen
Klass 1
Bedömning: Området har gransumpskog
kring en fuktstabil bäckmiljö samt urskogsartad
granskog med gott om död ved. Det är en viktig
lokal för kärlväxter, mossor, lavar, vedinsekter och
fåglar, särskilt hackspettar. Området har trots sin
litenhet mycket höga naturvärden.
C Nyckelbiotop (bäckmiljö) öster om Sördubblabergen och Stormyran
Klass 1
Bedömning: Skogen kring bäcken är urskogsartad granskog med påtagligt höga naturvärden.
D Dubblamyran
Klass 2
Bedömning: Dubblamyran är en större odikad
myr med bitvis intressant hydrologi men stora
områden är också relativt homogena.
E Myrmosaik söder om Dubblabäcken
Klass 2
Bedömning: Området är litet men har höga
naturvärden i form av gamla tallar och opåverkad
miljö.
Naturvärdesobjekt från Bilaga C identifiera26
de i fält
A-1 Fattigkärr
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och
en i övervägande delar intakt hydrologi.
A-2 Kvarhållet barrblandbestånd
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer och inslag av rödlistade arter.
A-3 Fattigkärr
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och
hydrologi.
A-4 Barrblandbestånd på Klockansexberget
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer och förekomster av rödlistade
arter.
A-5 Våtmarkskomplex
Klass 1
Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt
naturvärde vilket är knutet till opåverkade terrängtäckande våtmarksområden med en mångfald
av biotoper och strukturer, naturlig vegetation,
vilket sammantaget ger förutsättningar för en hög
biologisk mångfald.
A-6 Flikig myrtjärn
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till naturliga våtmarker med kärr,
tjärnar och äldre kärrsumpskogar.
A-7 Nyckelbiotop
Klass 1
Bedömning: Ett mycket högt naturvärde är knutet till ett kvarlämnat och variabelt skogsbestånd
med naturskogskaraktärer och rödlistade arter.
A-8 Våtmarksområde med bäck och tjärn
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvär-
de knutet till våtmarkens varierade miljöer och
naturliga hydrologi
A-9 Sluttande fattigkärr
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till sluttande kärr med en variation i strukturer och inslag med intermediär kärrvegetation.
A-10 Dubblabäcken
Klass 2
Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs
av bäckens opåverkade miljöer tillsammans med
den bäcknära lövskogen.
Naturvärdesobjekt från Bilaga D identifierade i fält
1 Öppen våtmark med sipperstråk och inslag
av rikkärrsvegetation
Klass 2
Bedömning: Objektet är en opåverkad och
naturligt varierad våtmarksmiljö vilket utgör ett
högt naturvärde.
2 Bäck genom våtmark och sumpskog
Klass 2
Bedömning: Ett högt naturvärde som är knutet
till en variationsrik bäckmiljö.
3 Liten våtmark med fattigkärrsvegetation
Klass 2
Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde
knutet till en opåverkad våtmarksmiljö.
4 Lutningskärr
Klass 2
Bedömning: En på det stora hela opåverkad våtmarksmiljö med naturlig vegetation ger objektet
ett högt naturvärde.
5 Fattigkärr
Klass 2
Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde
knutet till en opåverkad våtmarksmiljö.
6 Mindre våtmark med trädtäcke
Klass 2
Bedömning: Objektets våtmarksmiljöer är opåverkade och utgör ett högt naturvärde.
7 Liten myr med träduppslag
Klass 2
Bedömning: En på det stora hela opåverkad våtmarksmiljö med naturlig vegetation ger objektet
ett högt naturvärde.
8 Skogsbäck med omgivande sumpskogsstråk
Klass 2
Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde
knutet till fuktstråkets variationsrika och opåverkade miljö.
Naturvärdesobjekt identifierade i flygbildsanalys
1a Kärrområde
Objektet utgör fortsättning i sydlig och nordlig riktning på objekt 1 inom inventeringen vid
Trolltjärn, se bilaga D.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av ett kärrområde
i produktionsskog sydväst om utredningsområdet
för luftledningen. Det är storflikigt och breder ut
sig åt söder. Vegetationen är i huvudsak av karaktäristisk fattigkärrstyp med ett glest trädskikt.
Bedömning: Objektet är en opåverkad och
naturligt varierad våtmarksmiljö vilket utgör ett
högt naturvärde.
2a Bäck med anslutande våtmark
Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck samt
omgivande våtmark. Bäcken ingår i Piteälvens
Natura 2000-område. Våtmarken är delvis trädbevuxen och bäcken är omgiven av en trädridå.
Objektet är till stor del omgivet av produktionsskog men gränsar i norr också till en utdikad
våtmark.
Bedömning: Ett högt naturvärde som är knutet
till en variationsrik bäckmiljö och en i övervägande delar opåverkad våtmark.
8a Våtmarksområde
Objektet utgör en fortsättning på objekt 8 inom
inventeringen vid Trolltjärn, se bilaga D.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av ett våtmarksområde norr om utredningsområdet för luftledningen. Våtmarken är varierad med flarkbildning,
27
små öppna vattenspeglar och trädskikt på torrare
partier som mindre holmar och strängar.
Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde
knutet till våtmarkens variationsrika och opåverkade miljö.
contortatall. Huvuddelen av bäckens sträckning
omges av en trädridå, men på flera platser runt
den mindre våtmarken saknas en trädkant mot
den angränsande produktionsskogen.
A1 Fattigkärr
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till bäckens opåverkade hydrologi.
Klass 2
Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning
av objekt A-5 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C.
Objektet utgör en fortsättning på objekt A-1
inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga
C.
Beskrivning: Objektet utgörs av ett storflikigt
fattigkärr i produktionsskog. Det förekommer
sträng- och flarkbildning med mellanliggande
blöta partier. På torrare delar som holmar och
strängar är det bitvis trädbundet. Trädridå saknas bitvis mot angränsande hyggen och ungskog
och kanterna är delvis påverkade av intilliggande
hygge och skogsbruk.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och
en i övervägande delar intakt hydrologi.
A2 Kvarhållet barrblandbestånd
Objektet utgör en fortsättning på objekt A-2
inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga
C.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av ett kvarhållet
barrblandbestånd av till stor del av medelålders
gran och tall. Beståndet är sedan tidigare genomhugget men en del äldre träd av både löv och barr
har sparats. Andelen död ved är begränsad i form
av enstaka lågor i olika nedbrytningsstadier och
stående torrakor och torrträd.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer.
A5a Bäck och våtmark
Objektet utgör en fortsättning i sydlig riktning
av objekt A-5 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck omgiven av en mindre våtmark som ansluter till ett
större våtmarksområde beläget i Dubblabergens
naturreservat i söder. Bäcken är ca en till två
meter bred och belägen i produktionsskog av
28
A5b Bäck och våtmark
Klass 1
Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck omgiven av en mindre våtmark som utgör fortsättning
till ett större våtmarksområde i sydväst. Bäcken
avvattnar det större våtmarksområdet och omges
av en bård av träd mot den omgivande mindre
våtmarken. Våtmarken är varierad med små öppna vattenytor, bitvis flarkbildning och glest trädbeväxt på torrare partier, främst väster om bäcken.
Objektet omges av äldre produktionsskog.
Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt
naturvärde knutet till bäcken och våtmarkens
opåverkade hydrologi och variationsrikedom.
A5c Våtmark
Objektet utgör en fortsättning i nordvästlig
riktning av objekt A-5 inom inventeringen av
ledningsgata A, se bilaga C.
Klass 1
Beskrivning: Objektet utgörs av kantområden
och fortsättning till ett större våtmarksområde i
sydost. Det västliga området är blötare med en
öppen vattenyta och endast bitvis trädbeväxt mot
omgivande skog. Det östliga området är torrare
med bitvis tendens till flarkbildning på utlöpare
från det större våtmarksområdet och ett glest
trädskikt på holmar och torrare partier. Objektet
är omgivet av äldre produktionsskog.
Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt
naturvärde knutet till våtmarkens opåverkade
hydrologi och variationsrikedom.
A8 Bäck
Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning
av objekt A-8 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en skogsbäck
som ingår i Natura 2000-området Piteälven.
Bäcken är helt omgiven av skog och rinner genom en av Sveaskogs naturvårdsskogar (objekt
A14). Bäcken rinner norrut till en liten sjö som
omges av en våtmark (objekt A12). Genom våtmarken är den omgivande trädbården glesare.
Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs
av bäckens opåverkade miljöer.
A9 Våtmark
Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning
av objekt A-9 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C.
Klass 2
Beskrivning: Objektet består av en torrare del av
ett våtmarkssystem. Våtmarken är öppen och det
finns enstaka fuktigare stråk och tendens till svag
flarkbildning. Trädskiktet består av enstaka och
glesa trädgrupper på torrare partier. Mot våtmarkens kant ökar trädinslaget.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
knutet till sluttande våtmark med en variation i
strukturer och inslag med intermediär kärrvegetation.
A10 Dubblabäcken
Objektet utgör en fortsättning i nordostlig
riktning av objekt A-10 inom inventeringen av
ledningsgata A, se bilaga C.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en delsträcka av
Dubblabäcken som ingår i Natura 2000-området
Piteälven. Bäcken är en ca tre meter bred skogsbäck som inom ca hälften av objektet omges av
äldre skog på båda sidor. Den rinner sedan igenom en våtmark (objekt A13) innan den rinner
ut i Norra Åkkumtjärnen i nordost. På våtmarken
kantas bäckens sträckning av en smalare bård av
träd.
delen av trädskiktet något tätare. Enstaka små
öppna vattenytor finns.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till den opåverkade våtmarken.
A12 Södra Åkkumtjärnen med omgivande
våtmark och bäck
Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av Södra Åkkumtjärnen med omgivande våtmark och bäck.
Våtmarken är varierad med trädskikt på torrare
holmar och i kanterna. De blötare delarna har
bitvis flarkbildning. Tjärnen är belägen i våtmarkens östra del. Bäcken ingår i Piteälvens Natura
2000-område och rinner genom den nordvästra
delen av våtmarken. Bäckens sträckning omges i
nästan helt av ett glest trädskikt.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till den opåverkade våtmarken,
tjärnen och bäcken.
A13 Våtmark i anslutning till Norra Åkkumtjärnen
Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en våtmark sydväst om Norra Åkkumtjärnen. Genom våtmarken
rinner Dubblabäcken (objekt A10) som rinner
ut i tjärnen. På stora delar av våtmarken växer
ett glest trädskikt, med tätare stråk längs bäcken,
smalare delar i den östra delen. Fuktigare delar
finns i söder och i nordväst.
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till den opåverkade våtmarken.
A14 Äldre granskog
Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs
av bäckens opåverkade miljöer.
Utgörs av en av Sveaskogs naturvårdsskogar,
naturvärdeslokal med hög ambition att bevara.
Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto.
Beskrivning: Objektet utgörs av en äldre
granskog, 161 år gammal. Det angränsar i norr till
våtmarken inom objekt A12 och genomkorsas av
skogsbäcken i objekt A8.
A11 Liten våtmark
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en liten våtmark
helt omgiven av skog. Våtmarken är öppen med
gles inväxning av träd i dess kanter. I den västra
Klass 2
Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde
vilket är knutet till den äldre granskogen.
29
Fåglar
Nedan följer en beskriving över de inventeringar
och utredningar som utförts i Markbygden i samband med tillståndansökningar för vindkraftparken. De inventeringsinsatser som gjorts avseende
fåglar har utförts i samband med tillståndsprövningen av vindkraftparken, men resultaten
bedöms även vara applicerbara på området för
luftledningen eftersom fågelfaunan bedöms vara
snarlik i området.
Inventeringsinsatser
I enlighet med villkoren i Regeringens tillåtlighetsbeslut 2010-03-04 har ett uppföljningsprogram igångsatts vilket syftar till att följa upp
påverkan på fauna och flora av en vindkraftsutbyggnad med tillhörande infrastruktur i Markbygden (Svevind 2012). Länsstyrelsen godkände
programmet 2012-09-21 men uppföljningen
startade med inventeringar redan 2011, förutom
för kungsörn där uppföljningen skett sedan 2008.
För ugglor startade uppföljningen 2013. Programmet är inriktat på hela det samlade vindkraftsprojektet i Markbygden.
För luftledningen innebär det pågående uppföljningsprogrammet att effekter på fladdermöss
samt på kungsörn kommer att vara möjliga att
följa upp eftersom inventeringarna utförs i direkt
anslutning till ledningen.
Med detta uppföljningsprogram, de skyddsåtgärder som planeras, samt den egenkontroll som sker
och avrapporteras till tillsynsmyndigheten anses
det inte finnas behov av ytterligare uppföljning
avseende naturmiljöer och arter för luftledningen.
Generellt om häckande fåglar
De fågelarter som är upptagna på den nationella
rödlistan förekommer i luftledningens närhet
med glesa eller små populationer eller endast
med enstaka par. Rosenfink och ortolansparv
(VU) kan ha enstaka förekomster i området men
i övrigt tillhör övriga arter den lägsta rödlistekategorin NT nära hotad. Se Bilaga E artskyddsutredningen för mer information om arterna.
Rovfåglar
Kungsörn(NT) häckar med några par inom
Markbygden-området. Dessutom besöker yngre
icke-häckande kungsörnar trakten, främst under
vinterhalvåret. Dessa kan röra sig över området
i sin jakt på byte eller kadaver. Det finns ingen
känd häckning av kungsörn i naturreservaten
Dubblaberget eller Nakteberget, däremot bedöms
30
tre par kunna födosöka inom utredningsområdet
för luftledningen (Harnesk muntligen 2013).
Inget av de tre paren häckar dock inom 3 km från
den planerade luftledningen. Naturreservaten har
bedömts som möjlig häckningslokal för kungsörn
av Harnesk eftersom kungsörn har setts i området
vid flera tillfällen. Det finns dock inga områden
där det finns starka misstankar om något bo, man
har t.ex. inte sett något misstänkt bo eller parning. Ett litet antal kungsörnar bedöms passera
över området på bred front under flyttningen.
När det gäller andra rovfågelarter bedöms förekomsten generellt vara gles bland annat på grund
av det hårda skogsbruket som lett till brist på
lämpliga boträd och att miljöerna i Markbygden
är relativt fattiga vad gäller bytesdjur. Några särskilt skyddsvärda arter förtjänar ändå ett omnämnande:
Havsörn(NT) har vid ett fåtal tillfällen under
tidig vår observerats sträcka i nordlig riktning
över den västra delen av Markbygdenområdet. De
havsörnsrevir som påträffats i Piteå och Arvidsjaurs kommuner ligger dock i direkt anslutning
till kusten och inte i närheten av det aktuella
utredningsområdet. De havsörnar som besöker
området är kringströvande eller genomflyttande
individer. Potentiella boplatser och attraktiva
födosöksplatser saknas i luftledningskorridoren
såväl som i övriga delar av Markbygdenområdet.
Ett litet antal havsörnar bedöms passera över
området på bred front under flyttningen.
Fiskgjuse(inte rödlistad) har inte observerats
inom utredningsområdet för ledningsgatan.
Enstaka fiskgjusar har observerats i Markbygdenområdet men inga indikationer på häckning eller
lämpliga häckplatser har setts. Lämpliga fiskevatten finns längs Åbyälven och där finns också
ett par kända fiskgjuserevir. Fåglar från dessa och
andra revir i omgivningen rör sig troligen in i det
aktuella utredningsområdet tillfälligt. I närheten
(< 5 km) av hela området för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet av fiskgjuse vara 5-10
par. Ett litet antal fiskgjusar bedöms passera över
området på bred front under flyttningen.
Bivråk(VU) har inte observerats inom utredningsområdet för luftledningen. Arten har dock
observerats i Markbygden Etapp 1 och antas
häcka med enstaka par och då främst i högproduktiv, ogallrad skog, nära vattendrag. I hela
området för vindkraft i Markbygden bedöms
beståndet av bivråk vara 0-2 par.
Fjällvråk(NT) häckar i fjäll- och skogstrakter
i norra Sverige. Utredningsområdet för luftledningen ligger utanför det mer fjällnära område
där fjällvråk häckar regelbundet. Under år med
riktigt bra tillgång på gnagare bedöms det dock
vara möjligt att arten kan häcka med enstaka
par i Markbygden-området och därmed även i
det aktuella utredningsområdet för luftledningen. Möjliga häckplatser finns i första hand i de
kvarlämnade områden med gammal skog som
finns i sluttningar och branter. Under vår och
höst passerar flyttande fjällvråkar på bred front
genom området. Fjällvråk har inte observerats
under de inventeringar som gjorts. I hela området
för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet av
fjällvråk vara 0-5 par.
Blå kärrhök(NT) antas kunna häcka med enstaka par inom utredningsområdet för ledningsgatan
under år med god tillgång på gnagare. I hela utredningsområdet för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet vara 0-5 par. Under vår och höst
kan enstaka flyttande fåglar passera i området.
Stenfalk(inte rödlistad) har inte observerats
inom utredningsområdet för luftledningen. Arten
har inte observerats under de inventeringar som
genomförts i Markbygden-området men arten
bedöms trots det kunna häcka här. I första hand
antas häckningar kunna förekomma i skogspartier
nära de öppna myrmarker som finns i området. I
hela området för vindkraft i Markbygden uppskattas beståndet av stenfalk till 5-10 par.
Våtmarksfåglar
Av våtmarksfåglar är det främst myrhäckande
fåglar som förekommer. På de mindre myrområdena kan arter som trana, ljungpipare, grönbena,
och videsparv förekomma.
Den totala artlistan motsvarar ungefär vad man
kan vänta sig i regionen och kan ses i Bilaga E,
artskyddsutredningen för luftledningskorridoren.
Andfåglar är generellt sällsynta och det beror
troligen på att större öppna vattenytor med rikare
växtlighet saknas på flera av våtmarkerna.
Skogslevande fåglar
Några av de vanligaste arterna i områdets brukade
skogsmiljöer är trädpiplärka, rödstjärt, lövsångare,
bofink och bergfink. Goda stammar finns av alla
i regionen förekommande skogshöns: tjäder, orre,
järpe och dalripa.
Eftersom skogen domineras av yngre produktionsbestånd saknas många skogslevande fågelarter som kräver gamla grova träd, lövskog och
hålträd. I kantzoner mot våtmarker och vattendrag samt i kvarlämnad gammelskog kan man
dock stöta på den rödlistade arten tretåig hackspett (NT). Även lavskrika (NT) kan förekomma mer sällsynt i området. I asprika branter och
sluttningar samt på hyggen kan troligen enstaka
par av gråspett häcka.
Det finns inom luftledningskorridoren inga
kända spelplatser för tjäder.
Ugglor
Ugglor har inventerats i Markbygdenområdet,
Etapp 2 och 3 under vårarna 2013-2014. Även
om luftledningskorridoren inte ingått i inventeringsområdet är den belägen så nära Etapp 2 att
det är rimligt att anta att uggleobservationerna
skulle vara liknande som i resterande av Markbygden.
Ugglearter som observerats är pärluggla, hökuggla och sparvuggla. 2013 gjordes endast totalt 3
observationer, en observation av hökuggla och två
av pärluggla. 2014 gjordes fler observationer än
2013 och de arter som påträffades var pärluggla
och sparvuggla. Observationerna 2014 av pärluggla var fler än för sparvuggla men bedömningen från inventeringarna är att de ändå totalt är
så få att det inte finns förutsättningar att få fram
statistiskt säkerställda resultat avseende förändringar i bygg- och driftfas. Tillsammans med
länsstyrelsen kom bolaget fram till att ytterligare
inventeringar inte kommer att göras.
Även mer sparsamma arter som jorduggla, slaguggla och lappuggla kan finnas med enstaka par,
även om de inte observerades vid inventeringarna.
På grund av den stora bristen på boplatser i det
brukade skogslandskapet form av hålträd och risbon bedöms dock stammarna av större ugglearter
vara mycket små.
Övriga arter
Fåglar knutna till kulturmarker är i jämförelse med omgivande landskap mycket sällsynta i
Markbygdenområdet. Fjäll- och kustarter saknas
helt.
Artskyddsförordningen
Genom Artskyddsförordningen ges vissa växtoch djurarter särskilt juridiskt skydd. Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär
31
fridlysning av ett antal arter och skydd av deras
livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar
EU:s art och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i
svensk lagstiftning.
Till förordningen hör två listor med arter, bilaga
1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade
arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in,
skada eller döda de listade arterna. För arterna i
bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade
och får inte förstöras.
Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 har inga andra arter än nedan nämnda fåglar påträffats i utredningsområdet. Arter
som kan antas förekomma i området eller dess
närområde är björn, lodjur, utter, nordisk fladdermus, brandts fladdermus och åkergroda. Detta
antagande grundas på kännedomen om arternas
utbredning och livsmiljöer. Vidare kan förekomst
av lappranunkel inom utredningsområdet inte
uteslutas.
De fåglar som omfattas av Artskyddsförordningen och som har påträffats inom utredningsområdet är tjäder och tretåig hackspett. Dessutom
finns spår efter spillkråka. Observationer har
gjorts i samband med naturvärdesinventeringen
2013. De fåglar som omfattas av Artskyddsförordningen och som påträffats i närområdet och
som, utifrån vilka naturmiljöer som finns i området, bedöms kunna förekomma även inom luftledningskorridoren är sångsvan, salskrake, bivråk,
havsörn, blå kärrhök, fjällvråk, kungsörn, fiskgjuse,
stenfalk, järpe, orre, trana, ljungpipare, grönbena,
drillsnäppa, hökuggla, sparvuggla, slaguggla, lappuggla, jorduggla, pärluggla, tornseglare, göktyta,
gråspett, spillkråka, lavskrika, rosenfink, törnskata,
ortolansparv och videsparv.
Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 har jungfru marie nycklar och revlummer påträffats i utredningsområdet i samband
med de naturvärdesinventeringar som utförts där.
Ytterligare arter som kan antas förekomma
i området eller dess närområde som tas upp i
Artskyddsförordningens bilaga 2 är skogsödla,
vanlig padda, vanlig groda, huggorm, knärot(NT),
myggblomster, skogsnycklar, spindelblomster,
korallrot, lopplummer, mattlummer, plattlummer,
fjällummer och doftticka(VU). Detta antagande
grundas på kännedomen om arternas utbredning
och livsmiljöer.
En detaljerad utredning av Artskyddsförord-
32
ningens arters förekomst i luftledningskorridoren
har gjorts parallellt med MKB:arbetet, se bilaga
E. Någon dispens från Artskyddsförordningen
bedöms inte krävas.
2.12 Kulturmiljö
Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och
utveckla våra kulturmiljöer. Med kulturmiljöer
avses miljöer, karaktärer, strukturer och enskilda
objekt som tydligt speglar vår historia och som
berättar om människors liv och verksamhet i
förfluten tid.
Mark- och vattenområden som har nationell
betydelse för bevarande eller utveckling av kulturmiljövärden kan klassificeras som riksintresseområden. Dessa områden är av nationellt intresse
och ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning.
Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse.
Helhetsmiljöer, områden med bevarade historiska strukturer, karaktärer eller objekt kan vara
intressanta ur regionalt eller kommunalt perspektiv. Områden som särskilt ingående belyser
viktiga delar ur kommunens historia är även de
värdefulla.
Objekt, strukturer och karaktärer som belyser
platsens historia såsom ett äldre odlingslandskap,
bebyggelse, äldre vägsystem, fornlämningar eller
rester av industriella verksamheter kan betraktas
som en kulturell, social och ekonomisk resurs.
Dessa resurser kan utnyttjas i samband med utveckling och förändring av vårt samhälle.
I det immateriella kulturarvet ingår ort- och
platsnamn, berättelser och traditioner. Namnen
anknyter till platsens historiska verksamheter och
berättelser och traditioner stärker kulturmiljöns
karaktär. Värdet i en kulturmiljö kan vara rent
vetenskapligt där arkeologiska undersökningar
kan ge svar om vår förhistioria, föremålsfynd kan
berätta om teknik, hantverk och handelskontakter.
Upplevelsevärdet handlar om miljöns värde för
brukare och/eller besökare och innefattar även
miljöns betydelse för ortens identitet eller dess
symboliska betydelse. Kulturmiljöns bruksvärde
kan bestå i att miljön används i dess ursprungliga
funktion.
Områden av riksintresse
Inga områden av riksintresse för kulturmiljö,
MB 3:6 finns inom aktuellt utredningsområde för
planerad luftledning.
Förhistoria
Efter inlandsisens avsmältning rådde ett milt
och gynnsamt klimat. Människor i området livnärde sig på insamling av ätliga vegetabilier, jaga
villebråd och att fiska. De rörde sig mellan kusterna i väster och öster över fjällkedjan och nyttjade
landskapets varierande resurser. Lämningar efter
bosättningar påträffas kring stränderna av sjöar och vattendrag där människor uppehållit sig
kortare eller längre tider under olika tider av året.
Omkring år 700-800 e. Kr. f. sker en förändring i
boplatsernas lägen vilket tolkats som att ett nytt
bosättningsmönster då inträder. En rad härdar
daterade till denna tid har påträffats på tallhedar,
intill myrar, små bäckar och tjärnar. Det tydliga
geografiska bosättningsmönstret kvarstår även
längre fram i tiden och tolkas tillhöra ett samiskt
samhälle baserat på seminomadism som bygger
på renskötsel kombinerat med jakt och fiske
(Hedman 2003).
Bebyggelse
Före 1600-talet beboddes området av renskötande samer. Under 1700-talet uppmuntrade
staten nybyggeskolonisation i Norrland men
kolonisationen kom inte i gång förrän en bra
bit in på 1800-talet. Myrslåtter och bete var av
stor betydelse för jordbruket som bedrevs i liten
skala. Istället utgjorde framförallt skogen den
resurs som bidrog till försörjningen. I början av
1900-talet etablerades nybyggen på kronomarkerna. Bosättarna bedrev små jordbruk vilket kombinerades med skogsarbete. Tjärbränning hade stor
ekonomisk betydelse under denna tid och många
tjärdalar påträffas i skogarna i och kring Markbygden. Under denna tid byggdes även vägar
genom bygderna.
Byarna Nourte (samiska Nuortta), Trolltjärn och
Holmträsk (samiska Suoluojjávrrie) ligger i Arvidsjaurs socken, i Arvidsjaurs kommun. Byarna
ligger invid den gamla landsvägen mellan Åsele-Karungi, på sträckan Glommersträsk-Älvsbyn
som byggdes på 1890-talet. Generalstabskartan
Historisk tid
Figur 2.12.1 Karta över kulturvärden i anslutning till luftledningen.
33
(Akt Arvidsjaur J242-35-1 år 1892) redovisar
dock ingen vägsträckning inom området. Däremot finns en markering för en stig som går
nordväst om den nuvarande vägsträckningen och
byarna. Stigen går från sockengränsen mot Piteå
socken vid Grundsel och avslutas i byn Lövviken
vid sjön Laukern.
Omedelbart öster om luftledningskorridoren
går, enligt Generalstabskartan (akt J122-28-1, år
1859-78), en stig vilken har uppmärksammats i
samband med Markbygden Etapp 2. Stigen är
utpekad som ett värdestråk och går i den östra
kanten av Dubblamyran. Se figur 2.12.1.
Nourte
Ingen bebyggelse eller markering för markanvändning redovisas på Generalstabskartan år
1892.
Trolltjärn
I ortnamnsregistret finns en uppteckning i från
1932 om byn som lyder ”Man har trott att det
var ”oknytt” eller troll där”. Ingen bebyggelse eller
markering för markanvändning redovisas på Generalstabskartan år 1892.
Holmträsk
I lantmäteriverkets kartarkiv finns tidpunkt för
skattläggning av Holmträsk, Arvidsjaur socken.
År 1877 skattlä
1 och ägaren
till nybygget är
(Akt 25-ARJ150:119 Avvittring 1883). Generalstabskartan
1892 redovisar dock ingen bebyggelse eller markering för markanvändning i Holmträsk.
Markanvändning
Generalstabskartan år 1892 redovisar marknamn, berg, sjöar och vattendrag. Grönmarkerade
ytor kring vattendrag och invid sjöar har tolkats
utgöra slåttermarker på kartan. Bebyggelse redovisas med byggnadssymbol och markerna kring
gården har gul färg vilket tolkas utgöra gården
inägomark. Aktuell sträckning för luftledningen
gränsar till det område som på Generalstabskartan anges som Slåttermyrorna och som idag heter
Dubblamyran. Slåttermyrorna är även ett större
grönmarkerat område på kartan.
Kulturhistorisk värdefulla vägmiljöer och
broar
I den inventering som utförts av broarna i
Norrbottens län (Länsstyrelsen i Norrbotten och
Vägverket Region Norr 2005) har broar med
34
kulturhistoriskt värde delats in i tre klasser där
klass I är den högsta klassen. Bron över Nourtebäcken i Holmträsk är utpekade som kulturhistoriskt värdefull (id 25-168-1). Bron är en äldre
plattbro med en fritt upplagd betongplattan på
landfästen av huggen sten i kallmur. Vägsträckan
Glommerträsk – Älvsbyn byggdes på 1890-talet
och föregångaren till dagens bro kan ha varit en
träbro. Den nuvarande bron byggdes 1934. Bron
är en av länets äldsta plattbroar av betong och
har därmed ett högt teknikhistoriskt värde. Bron
är en bra representant för en broombyggnad där
en betongplatta har integrerats i äldre landfästen
på ett naturligt sätt så att bron har behållit sin
äldre karaktär. Vägsträckan är ej medtagen i länets
inventering av historiska vägar, men bedöms att
tillsammans med vägen och den närliggande
bebyggelsen bildar bron kulturhistoriskt intressant helhetsmiljö. Bron har högsta klass (Klass I)
i länets inventering av kulturhistoriska broar.
Värdestråk i och i anslutning till planerad
luftledning
Två värdestråk har identifierats. Enligt Länsstyrelsens inventering av kulturhistoriska broar
är vägsträckningen som passerar genom Nuorte,
Trolltjärn och Holmträsk från 1890-talet. På Generalstabskartan akt J122-28-1 finns en stig från
Åselet utmarkerad som passerar Dubblamyran
och därefter fortsätter söderut mot Holmträsket.
Se figur 2.12.1.
Värdekärnor i och i anslutning till planerad
luftledning
Holmträsk är skattlagd 1877. Inga uppgifter i
Lantmäteriet har framkommit om vare sig Nourte eller Trolltjärn. Byarna skulle kunna vara
etablerade som kolonat eller kronotorp i början av
1900-talet. Trots avsaknad av uppgifter i historiska kartor bedöms byarna ha ett värde med hänsyn
till bygdens bebyggelsehistoriska utveckling och
därmed vara av kulturhistoriskt intresse och i
utredningen därmed utgöra en värdekärna.
Området Slåttermyrorna är, som namnet antyder, en myr som använts för insamling av vinterfoder. Av de slåttermarker som redovisas med
färg på Generalstabskartan för området är detta
den enda som namnges. Myrens namn berättar
om områdets historiska markanvändning och har
därför ett kulturhistoriskt värde. Området utgör i
denna utredning en värdekärna.
Registrerade fornlämningar och kulturmin-
nen
Inga registrerade fornlämningar eller kulturminnen finns inom luftledningskorridoren. En
kolbotten (Piteå socken 8274) ligger cirka 800
meter öster om ledningsstråket, se figur 2.12.1.
•
låglänta delar,
•
myrkanter,
Potentiella fornlämningsmiljöer inom utredningsområdet
Inom planerad sträckning för luftledningen kan
det finnas potential för förhistoriska och senare
tiders boplatser använda av rörliga grupper. Det
kan även finnas lämningar efter samiska jägare eller renskötare under både förhistorisk och
historisk tid i form av boplatser och olika slags
aktivitetsytor. Nybyggen inom utredningsområdet
antyder att äldre utmarksbruk med t.ex. kolning
och tjärbränning kan ha avsatt spår i landskapet.
På slåttermarkerna kan lämningar finnas efter
lador och hässjor.
•
När en arkeologisk utredning utförs inom planerad sträckning kan anläggningar komma att
påträffas. Det är i synnerhet i vissa miljöer man
erfarenhetsmässigt kan förvänta sig att påträffa
kulturminnen av olika åldrar. Inom planerad korridor kan följande områden särskilt utpekas:
•
•
•
•
vattendrag, tjärnar och bäckar, kallkällor
torra moränbackar och andra höjdryggar,
hällmarker,
särskilda landformer såsom sadellägen mellan höjder, avsatser i sluttningar och övergångar mellan olika landformer,
mera ovanligt men specifikt för vissa läm-
ningstyper, på krön av bergshöjder.
2.13 Friluftsliv och turism
I luftledningskorridoren finns inga kända aktiviteter för det organiserade friluftslivet. De som
nyttjar området är främst jaktlag. Det är fyra jaktlag som berörs av luftledningen. I övrigt nyttjar
bär- och svampplockare samt andra som kommer
till området för den skogliga och vildmarksupplevelsen. I luftledningens närområde finns även två
naturreservat Dubblabergen samt Naktebergen
som besöks. Inga kända skoterleder påverkas av
luftledningskorridoren.
Figur 3.1.1 Foto över enkelstolpar i stål, foto: Vattenfall.
35
3 Teknisk beskrivning
Den totala längden på kraftledningsgatan är ca
11 km varav ca 9 km är belägen utanför vindkraftområdet och kraftledningen kommer att
förläggas i luften. Ledningen dimensioneras och
byggs för att transportera den producerade elen
från den planerade vindkraftparken i Etapp 2 och
delar av Etapp 3 på upp till 1500 MW. Spänningsnivån i kraftledningen kommer att ligga på
ca 150 kV.
3.1 Ledning och utförande
Luftledning är ledare eller kabel som är förlagd ovan mark på stolpar eller andra stöd. En
ny luftledning kräver generellt en ledningsgata
som i skogsmark utgörs av en gata med trädfria
kantzoner som håller ledningen trädsäker. För
luftledningen som avses i denna ansökan kommer bredden på den trädfria ledningsgatan att
vara beroende på valet av stolp- och ledningstyp
samt antalet parallella system och stolpar. Generellt kan bredden på den trädfria zonen plus
ledningsgatan för ledningen komma att uppgå till
ca 150 m. Genom att bygga de parallella ledning-
Figur 3.1.2 Portalstolpar i trä, foto: Svevind.
36
arna eller systemen nära varandra kan intrånget
minskas. Ledningen utgörs av trefaslinor samt en
längsgående topplina.
Stolpar
Luftledningen kommer att byggas med träportalstolpar, enkelstolpar i stål/komposit eller fackverksstolpar med tre parallella system (9 ledare
samt tre topplinor). Ledningen kan även komma
att byggas med en kombination av stolptyper.
Uppförs luftledningen i stolpar av trä, behandlade med kreosot, blir utförandet troligtvis i portalstolpar (se figur 3.1.2 samt principskiss till höger)
men det kan även bli aktuellt med annat utförande om portalstolpar inte kan användas av tekniska
skäl. Trästolpar är generellt ca 15-23 m höga men
enstaka stolpar kan vara högre än det. Spannet
mellan stolparna blir i snitt ca 135 m men kan
öka eller minska beroende på markförhållanden.
Ledningarna fästs bredvid varandra med ett
fasavstånd på ca 4-4,5 m. Tre parallella system (9
ledare med tre topplinor) kräver en bredd på ca
80 m.
plats krävs att väg anläggs så att maskiner kan ta
sig fram.
Till största delen sker transporter av anläggningsmaskiner och material i ledningsgatan på
väl tjälad eller snötäckt mark. Materialtransporter
via helikopter kan bli aktuell då väg inte behöver
anläggas enbart för transporter.
Det kan även bli aktuellt att uppföra luftledningen på stålstolpar i stål eller komposit. Det
finns enkelstolpar i stål eller komposit där två
system (6 ledare samt två topplinor) fästs på samma stolpe, se figur 3.1.1. Det är även möjligt att
endast ha ett system (3 ledare samt en topplina)
på en enkelstolpe. Genom att fästa flera system
på samma stolpe minskar den trädfria korridoren. På enkelstolparna i stål eller komposit fästs
ledningarna ovanpå varandra vilket gör att korridoren kan minskas i bredd, ca 55 m för tre system
(två parallella stolpar). Höjden på enkelstolparna
är högre än för stolpar i trä eftersom ledningarna placeras ovanpå varandra. För ett system blir
höjden på stolpen ca 25 m. För stolpar med två
system blir höjden för de flesta stolpar ca 30-31
m, men vissa enstaka stolpar kan bli ca 40 m. Det
beror på terrängen hur höga och hur stort spannet mellan stolparna blir.
Anslutning till överliggande elnät
Överföringen av elen sker till den planerade stationen Trolltjärn som Svenska Kraftnät kommer
att driva med planerad driftsättning 2018. Stationen Trolltjärn är placerad i direkt anslutning till
stamnätet.
Beroende på markens beskaffenhet kan betongfundament till stolparna komma att anläggas.
Särskilt om det blir aktuellt med enkelstolpar i
stål eller komposit krävs fundament och anläggandet av fundamenten kräver en arbetsyta på ca
10x10 m. Är det nära till berg i marken, troligt
vid branter, kan sprängning komma att krävas
beroende på bergets struktur och kvalitet, samt
vilken typ av stolpe som kommer att användas.
Portalstolpar i trä kräver dock generellt inte ett
fundament. Vid anläggande av trästolpar schaktas stolpbenen ner cirka 2 m i marken och hålet
återfylls. Enkelstolparna i stål eller komposit kan
även de schaktas ned i marken, men ska då ner ca
4 m. Är det inte möjligt att schakta ned stolpen
anläggs fundament.
Beroende på vilka transportvägar som kommer
att användas och ev förstärkas för byggnationen
av ställverket vid Trolltjärn finns flera alternativa
vägar för transporter för luftledningen. Transporterna kan komma in till luftledningen från norr
via väg 94 och via väg 552, se figur 2.6.2. Väg 94
går i östlig-västlig riktning in från norr om Piteå
via Älvsbyn.
Avstånden mellan stolparna kan anpassas efter
typ av terräng och till de olika intressen som kan
förekomma och ska undvikas, t ex naturmiljö och
kulturmiljö.
Fundamenten till stolparna kommer sannolikt
vara tillverkade i fabrik, så kallade pre-fab, och
gjuts inte på plats. Skulle fundamenten gjutas på
Alternativa utformningar och lokaliseringar
I samband med att ansökan för vindkraftanläggningen utredde bolaget tre alternativ för luftledningskorridoren för anslutning till stamnätet, se
kapitel 7. De tre alternativen presenterades på
samråd och synpunkter inkom. Efter att synpunkterna beaktats och olika motstående intressen
avvägts valde bolaget att gå vidare med ett huvudalternativ vilken är den som presenteras i denna
MKB.
3.2 Transporter
Antalet transporter för trästolpar och kraftledningen uppskattas till ca 300-450 transportrörelser, dvs tur och retur. Utförs ledningen på stålstolpar kan det dubbla antalet transporter komma att
krävas. Utöver det tillkommer även transporter
för tex skogsmaskiner för avverkningar.
Transporter kan även komma på interna vägar
inom Etapp 1 och 2, via väg 543 för att sedan gå
på väg 552 upp till Nuorte. För transporter till
den östra delen av ledningen kan transporter
komma på interna vägar och via väg 544.
Vid behov kommer ballastmaterial för byggnationerna att hämtas från Markbygden Vind:s täkt
vid Hästberget som är belägen i vindkraftområdet
Etapp 2. Det innebär att transporterna för massor
planeras att gå på interna vägar.
Med interna vägar menas vägar inom vindkraft37
området som är förstärkta eller byggda av bolaget.
Se figur 2.6.2 för vägnummer.
3.3 Service och underhåll
Ledningsgatan kommer att behöva röjas med
jämna mellanrum. Intervallen är beroende av hur
snabbt vegetationen växer i gatan men uppskattningsvis gör röjning var 10:e år. Utöver det kan
det ske underhållsröjning av enstaka farliga träd.
Vid eller i våtmarker kommer endast träd som
riskerar att falla på ledningen att tas bort och då
manuellt. Planerad service och inspektion sker ca
en gång per år för ledningen.
3.4 Tidplan och framtida utbyggnader
Bolaget har för avsikt att etappvis bygga ut
den planerade luftledningen (mellan Dubblabergen och Trolltjärn) i tre steg allt eftersom att
vindkraftparken byggs ut och större kapacitet i
nätet krävs. Luftledningen i denna koncessionsprövning kommer att dimensioneras för att fullt
utbyggd klara av en installerad effekt på upp till
Den första deletappen i Etapp 2 som ska byggas
är Dubblabergen bestående av ca 90 vindkraftverk. Elen från de verken kommer att transporteras via en planerad transformatorstation inne i
parken till Svenska Kraftnäts transformatorstation Trolltjärn utanför parken via luftledningen.
Ledningssystemet (3 ledare med en topplina)
som ska transportera elen från Dubblabergen
planeras vara klar 2018.
Det andra ledningssystemet beräknas stå klar
2-3 år efter att det första ledningssystemet är
färdigt.
Det tredje, och sista ledningssystemet, beräknas
kunna vara färdig ca 2-3 år efter att den andra
ledningsgatan är utbyggd. Hela luftledningen
som avses i denna ansökan beräknas stå klar
under 2022.
Inkommande från vindkraftverk, 33 kV
Uppsamlingsnät, 150 kV
Inkommande
från vindkraftverk, 33 kV
1500 MW. De tre stegen i utbyggnadstakten för
luftledningen motsvarar de tre parallella ledningssystemen.
Transformatorstation, 150/33 kV
Transformatorstation, 150/33 kV
Transformatorstation, 150/33 kV
Inkommande från vindkraftverk, 33 kV
Transformatorstation Dubblabergen, 150/33 kV
Inkommande
från vindkraftverk, 33 kV
Uppsamlingsnät, 150 kV
Anslutande luftledning (avser
denna ansökan), 150 kV
Transformatorstation
Trolltjärn, 400/150 kV
Figur 3.4.1 Principskiss för det planerade nätet.
38
Stamnät, 400 kV
Allt eftersom vindkraftverken byggs ut i parken
kommer även ett uppsamlingsnät, se principfigur 3.4.1, belägen i vindkraftparken att krävas.
Utbyggnaden av uppsamlingsnätet kommer att
pågå parallellt med att vindkraftparken byggs ut.
Uppsamlingsnätet inom parken kräver en ny koncessionsansökan och ingår inte i denna ansökan.
3.5 Avveckling och återställning
Vid avverkning av elledningen kommer ledning
samt stolpar monteras ned och kan till stor del
återvinnas eller återanvändas.
Har sprängningar skett kommer hålen att fyllas
igen när stolparna tagits bort. I övrigt bedöms
ingen särskild återställning att krävas.
4 Konsekvenser
I detta kapitel redovisas och bedöms konsekvenserna av luftledningen. Lokaliseringen av
ledningen är anpassad till markförhållanden,
natur- och kulturvärden samt till befintlig infrastruktur men i några fall har avvägningar mellan
olika intressen varit nödvändiga och i dessa fall
har konsekvenser inte helt kunnat undvikas.
I följande avsnitt i miljökonsekvensbeskrivning
beskrivs påverkan, anpassningsåtgärder, kvarstående konsekvenser och eventuella kompensationsåtgärder i varje temaavsnitt med återkoppling till beskrivningen av förutsättningar (kapitel
2) och teknisk beskrivning (kapitel 3).
Bolagets princip är att i första hand undvika påverkan, i andra hand minska påverkan och i sista
hand, om det behövs på grund av att de kvarstående konsekvenserna trots anpassningsåtgärder,
kompensera för påverkan.
Påverkan
Under varje temarubrik beskrivs påverkan av intrånget. Här görs även en värdering och analys av
effekten och konsekvenserna av intrånget. Konsekvenserna bedöms i förhållande till påverkans
storlek och det påverkade värdets betydelse.
Anpassningsåtgärder
Under temarubriken redovisas anpassningsåtgärder om sådana bedöms vara lämpliga eller
behövliga. Anpassningsåtgärder är åtgärder som
bolaget åtar sig att göra för att minska de negativa
konsekvenserna som uppkommer med anledning
av etableringen av luftledningen.
Kvarstående konsekvenser
Efter att bolaget utfört anpassningsåtgärder i
syfte att minimera de negativa konsekvenserna
finns ibland kvarstående negativa och positiva
konsekvenser. Dessa beskrivs här. Konsekvenserna
bedöms i förhållande till påverkans storlek och
det påverkade värdets betydelse enligt figur 4.1.
Kompensationsåtgärder
En kompensationsåtgärd syftar till att kompensera för den bedömda skadan till följd av etableringen. Om den kvarstående konsekvensen anses
behöva kompenseras beskrivs den kompensationsåtgärden här.
4.1 Konsekvenser för Natura 2000
Påverkan
Rudtjärnsbäcken (figur 2.4.1, nr. 1) ligger inom
Piteälvens avrinningsområde. I området finns
befintliga vägpassager över vattendragen, gäller
den skogsbilväg som viker av från väg 544 samt
den mindre skogsbilväg som går till transformatorstationen Dubblabergen. Troligtvis kan någon
eller några av dessa befintliga passager komma att
förstärkas för att klara av transporter av material
för ledningen.
Figur 4.1 Graf som illustrerar förhållandet mellan
intressets värde, påverkans omfattning och storleken
på bedömd konsekvens.
Arbeten i vattendrag kan medföra grumling under anläggningsskedet. Grumling kan leda till att
bottnar sätter igen av sediment och därmed orsakar syrebrist. Det kan i sin tur kväva eventuella
flodpärlmusslor och fiskägg som finns i bottnarna.
39
Figur 4.1.1 Rekommenderade tider för grumlande arbeten.
Vidare kan grumling tillfälligt göra att fisk flyr
från området och händer detta vid fel tidpunkt
riskerar eventuell fiskelek att utebli. Detta är dock
en temporär effekt tills grumlingen är över.
I den mån den planerade verksamheten kommer
påverka de utpekade arterna flodpärlmussla, lax,
stensimpa och utter bedöms eventuell negativ
påverkan i allt väsentligt komma av störningar
som uppkommer under byggskedet. Påverkan är
då av tillfällig karaktär och avtar efter det arbetet
i vattenområdet avslutats.
Den planerade luftledningen korsar 4 biflöden
till Piteälven. Stolparna till luftledningen kan anläggas i torrhet på land och verksamheten behöver inte påverka biflödenas vattenområde.
Anpassningsåtgärder
• Arbeten som riskerar att medföra grumling
kommer att utföras i enlighet med rekommenterade tider i vattendrag, se figur 4.1.1.
• Eventuella passager ska anläggas på ett miljöanpassat sätt så att vandringshinder inte uppstår för fisk och andra vattenlevande organismer. Hänsyn tas då exempelvis till bäckarnas
hydrologi, bredd och naturliga vattenregim
vilken kommer att behållas.
• Vid passage av vattendrag ska tex flyttbar bro
eller halvtrumma användas.
• Vägpassagerna i vattenområdena ska erosionsskyddas och anslutande vägar utformas så att
materialtransport inte kan ske från omgivande
mark direkt ut i vattendragen.
• Nya luftledningar anläggs företrädelsevis
40
vintertid på tjälad eller snötäckt mark. Detta
val av tidpunkt för genomförande minskar
risken för körskador i terrängen, speciellt i
våta områden och svackor i terrängen där
ytvattenflöden i tillrinningsområdet förekommer. Vintertiden är även den period på året
när såväl grundvattennivåerna som flödena i
vattendragen är som lägst. Små biflöden i tillrinningsområdet som är vattenförande under
vår och höst är ofta torra alternativt bottenfrusna vintertid.
Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att
undvikas och bedömningen är att det inte krävs
anmälan för vattenverksamhet för anläggandet av
luftledningen.
Kvarstående konsekvenser
Flodpärlmussla
Ingen flodpärlmussla hittades vid naturvärdesinventeringen, men en eventuell etablering, eller
återetablering, kan inte uteslutas. Detta gäller i
huvudsak de lokaler där öring påträffades. Öringen fungerar som värddjur för flodpärlmusslans
larver (s.k. glochidielarver). Genom detta ingår
alltså öring indirekt i Natura 2000.
Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att
undvikas. Passager över vattendrag kommer utföras på ett sådant sätt så att påverkan på livsmiljöer
i vatten inte uppstår.
Med de hänsynsåtgärder som planeras i form
av minimerad grumling och fria vandringsvägar
bedöms vattenlevande organismer som fisk och
flodpärlmussla inte påverkas av vindkraftetableringen. Konsekvenserna för flodpärlmussla
bedöms bli obetydliga.
Lax
Lax berörs inte av planerade åtgärder.
Stensimpa
I Sverige är stensimpan varken hotad eller rödlistad och statusen betecknas som livskraftig. De
hotbilder som finns mot arten är bland annat
rensning av vattendrag, avverkning och borttagande av skuggande träd samt försurning.
Bedömningen är att eventuella förstärkande
åtgärder av vägarna kommer att ha en liten eller
obetydlig påverkan på populationen som helhet i
Rudtjärnsbäcken. Detta förutsatt att grävningar
utförs från juli och framåt då ynglen sannolikt
har kläckts. Vid grävning tidigare är det risk att
lekgömmor med rom blir förstörda. Arten är inte
speciellt känslig för grumling då hanen vaktar och
”fläktar” rommen kontinuerligt, vilket förhindrar
syrebrist. Följaktligen har en potentiell och kvarvarande grumling året efter grävning en obetydlig
eller ringa påverkan på arten. Bevarandemålet för
stensimpa ”att bibehålla en livskraftig population”
är sammanfattningsvis inte hotat av planerade
el- eller vägrelaterade åtgärder kring Rudtjärnsbäcken
Utter
Bevarandemålet för utter berörs inte.
Kvarstående konsekvenser
Med redovisade planerade anpassningsåtgärder
bedöms utförandet av behövliga elledningspassager över vattendrag tillhörande Piteälv inte
negativt påverka utpekade livsmiljöers och arters
gynnsamma bevarandestatus. Konsekvenserna för
Pite älvs utpekade Natura 2000-värden bedöms
som ringa, varför tillstånd enligt 7 kap 28§ miljöbalken inte bedöms krävas.
För anläggandet av luftledningen bedöms anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt
miljöbalkens 11 kap inte krävas.
4.2 Konsekvenser för miljökvalitetsnormer
De miljökvalitetsnormer som omfattas av elanslutningen utgörs av normer för vattenförekomster, utomhusluft, olika parametrar i fisk- och
musselvatten.
Påverkan
Planerad etablering innebär verksamheter som
under anläggningskedet och/eller driftskedet
medför arbeten i vattenområden, emissioner till
luft och bullerpåverkan. Omgivningen kommer
att påverkas av buller från transporter. Utsläpp
till luft kommer att ske från arbetsmaskiner och
fordon.
Vattenförekomster
Eventuell negativ påverkan för ekologisk funktion
och vattenkvalitet begränsas till tiden närmast
genomförandet av eventuella arbeten i vattenområdena i samband med förstärkning av befintliga vägar. Påverkan blir då tillfällig, lokal och
av övergående karaktär. Inga förorenade massor
ska tillföras området och inga sulfidjordar förekommer då hela området är beläget över högsta
kustlinjen. Planerad verksamhet bedöms inte
medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten
på grund av tillförsel av näringsämnen och/eller
utläckage av metaller som kan påverka miljökvalitetsmålen negativt. Inga nya vandringshinder för
fisk och andra vattenlevande organismer kommer
att etableras längs vattendragen.
Utomhusluft
Utsläpp till luft kommer att vara av så begränsad
omfattning att miljökvalitetsnormerna för utomhusmiljö inte riskerar att överskridas.
Omgivningsbuller
Luftledningen medför en tillfällig ökning av omgivningsbuller i byggfasen.
Anpassningsåtgärder
Negativ påverkan på miljöaspekter som miljökvalitetsnormerna ska skydda begränsas genom god
planering av valet sträcka för luftledningen.
Vattenförekomster
Anpassningsåtgärder finns beskrivna under
kapitel 4.1 Konsekvenser för Natura 2000 samt
kapitel 4.6 Naturmiljö och inga ytterligare anpassningsåtgärder bedöms krävas. Vattendragens
naturliga vattenregim och naturliga flöden ska
behållas.
Utomhusluft
Inga särskilda anpassningsåtgärder planeras avseende utsläpp till luft.
Kvarstående konsekvenser
Vattenförekomster
Med vidtagna anpassningsåtgärder bedöms inte
några bestående konsekvenser av betydelse ske
varken avseende vattenkvalitet eller ekologisk
funktion för områdets vatten. Eventuell negativ
påverkan som exempelvis grumling blir tillfällig,
lokal och är av övergående karaktär, då den är
begränsad till tiden för byggnationen. Planerad
41
elnätsanslutning bedöms inte medföra något
försvårande att uppnå de av vattenmyndighetens
uppsatta miljökvalitetsmål, God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus, till 2015 för
områdets vattenförekomster.
Utomhusluft
Etablering av elproduktion från vindkraft har
regelmässigt en positiv effekt i stort på luftkvaliteten, och syftet med elledningen är att transportera el från vindkraftverken till stamnätet.
Lokalt i området Markbygden kan utsläpp till
luft öka något under byggskedet. Etableringen av
elnätsanlutningen bedöms dock inte riskera att
normen överskrids.
4.3 Konsekvenser för landskapsbilden
Luftledningen kommer att gå mellan de planerade transformatorstationerna Dubblabergen
och Trolltjärn och ansluta vindkraftparken till
stamnätet i väster om Markbygdenprojektet. Den
trädfria ledningsgatan kommer att synas på håll
som en linje genom skogslandskapet och bidrar
till intrycket av exploateringen av landskapet.
Påverkan
I luftledningens västra del går korridoren norr
om Norrdubbla, mellan Ekopark Dubblabergen,
Dubblabergens och Naktebergets naturreservat.
Området har idag en orörd vildmarksprägel,
omgivet av höga berg. Kraftledningsgatan kommer att påverka sambandet mellan de värdefulla
naturområdena och kommer att innebära en betydande påverkan på områdets orörda karaktär. I
den ledningens västra del kommer kraftledningen
att vidga vindkraftparkens totala påverkan till att
även påverka området norr och väster om Dubblabergen indirekt.
Luftledningen rundar sedan Dubblabergens
naturreservat och sträcker sig in i den planerade
vindkraftparken. Där kommer den planerade
vindkraftparken att dominera landskapet och
ledningskorridoren blir ett förhållandevis mindre
inslag.
Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms
blir stora.
Anpassningsåtgärder
I den mån det är möjligt kommer ledningen
att dras längs med befintlig infrastruktur, såsom
kraftledningar och vägar.
42
Byggs ledningen med trästolpar kommer stolparna generellt att vara lägre än omgivande
trädtoppar, generellt ca 17 m. Den trädfria gatan
blir generellt ca 100 m bred, smalare och bredare
på sina ställen. Byggs ledningen med enkelstolpar
i stål eller komposit blir stolparna högre, ca 30-31
m och som högst ca 40 m, men den trädfria korridoren kan minskas till ca 50 m. Antalet stolpar
kan även minskas tack vare av det högre spannet.
En korridor genom skogslandskap är mer synlig
desto fler vinklar det finns. I projekteringsfas av
ledningsdragningen eftersträvas en så rak linje
som möjligt med få brytpunkter.
Kvarstående konsekvenser
Områdets vildmarksprägel minskar. Kraftledningen och den trädfria korridoren försvagar
sambandet och skapar en visuell barriär mellan
Naktebergets naturreservat och Dubblabergens
naturreservat samt Ekopark Dubblabergen.
4.4 Konsekvenser för geologi
Den planerade ledningen löper i huvudsak över
terräng med torvmarker, morän och bergytor.
Luftledningen berörs inte av något undersökningstillstånd.
Påverkan
Det kan komma att ske sprängning i samband
med att stolpar och fundament ska monteras. Är
det nära till berg kan sprängning komma att ske
för att antingen schakta ned stolpen eller för att
placera ett fundament i marken.
Anpassningsåtgärder
Inga särskilda anpassningsåtgärder bedöms
behöva vidtas.
Kvarstående konsekvenser
Konsekvenserna för geologin bedöms bli små.
4.5 Konsekvenser för rennäring
Påverkan
Den planerade luftledningen ligger i sin helhet
inom renbetesmarker som används av Östra Kikkejaure skogssameby (se figur 2.9.1 Samebyarnas
betesområden). Gränsen till Semisjaur-Njarg
sameby är belägen som närmast ca 3,5 km får den
planerade ledningen.
Generell påverkan
Luftledningskorridoren kommer att uppta en
yta på ca 55-165 ha beroende på hur bred den
trädfria korridoren blir. Där stolpar och funda-
ment placeras tas mark helt i anspråk. I övriga
delar av korridoren kommer marken att vara
tillgänglig men inte återbeskogas. Avverkning av
skog längs med kraftledningen medför en förändring i betesförutsättningarna. Om skogen sedan
tidigare hållit marklav förändras sannolikt det
till förmån för annan markvegetation, exempelvis
gräs.
Renar och renskötsel bedöms påverkas såväl
under anläggningsfasen (2016-2024) som under
driftfasen (2018 och framåt). Anläggningsarbeten
kommer dock inte att pågå konstant under 8 år
utan sker etappvis.
Byggnadsarbetet för anläggningen kommer
företrädesvis att ske vintertid, alltså under den tid
då renskötsel bedrivs i området (huvudsakligen
oktober - januari) men om huvuddelen av arbetet
sker då renar inte befinner sig i området kommer
effekterna sannolikt inte vara betydande. Störningar hos renar till följd av mänsklig aktivitet
och ljudalstrande anläggningsarbeten (sprängningar, schaktning etc.), bedöms uppstå inom
projektområdet och upp till en radie av ca 2 km
från projektområdets gränser. Störningsområdets
utbredning varierar dock beroende på topografi
och huvudsakliga områden för anläggningsarbete. Inom störningszonen bedöms det finnas
en gradient där vissa djur helt undviker denna
zon medan andra djur sannolikt kan beta i direkt anslutning till anläggningsområdet. Graden
av undvikande hänger sannolikt även ihop med
betesförhållandena. Till exempel om betet i direkt
anslutning till anläggningsområdet är bra kan
motivationen att stanna för att beta vara tillräckligt stor för en del renar. Var renarna betar styrs
också av hur renskötarna väljer att bruka området
och näraligganden områden.
Ökad biltrafik för service med mera kommer att
generera en störningseffekt och risk för påkörning
som idag inte finns i området.
Östra Kikkejaure sameby
Östra Kikkejaure sameby påverkas av att bolaget
planerar att anlägga luftledningen på samebyns
mark. Befintliga vindkraftparker med tillhörande
infrastruktur på samebyns marker är Dragalidens
vindkraftverk som började tas i bruk 2008 och
samtliga tolv vindkraftverk har varit i drift sedan
december 2010. För Markbygden Etapp 1 påbörjades anläggningsarbeten under hösten 2012 och
de första 36 vindkraftverken är i drift.
Östra Kikkejaure sameby påverkas av att kraftledning går inom samebyns område men ledningen påverkar inget område av riksintresse. Kraftledningarna medför att nya barriärer skapas, som
kan påverka renarnas rörelsemönster. En effekt
kan bli att renarna får en ökad spridning och att
grannsamebyn Semisjaur-Njarg sameby påverkas
indirekt av Östra Kikkejaures renar.
En särskild utredning genomfördes 2008 i
samarbete med Östra Kikkejaure sameby där de
socioekonomiska konsekvenserna av den planerade vindkraftparken Markbygden med tillhörande
infrastruktur beskrivits. Syftet med den utredningen var att utreda de socioekonomiska effekterna av den planerade vindkraftparken samt ge
förslag på åtgärder för att lindra dess konsekvenser. Utredningen har tidigare ingivits till Miljöprövningsdelegationen och finns på Svevinds
hemsida (http://svevind.se/UploadedFiles/Dokument/Markbygden/SKA_080708_lag.pdf ).
Anpassningsåtgärder
Med anpassningsåtgärder menas de åtgärder
bolaget åtar sig för att så långt som möjligt
begränsa påverkan från luftledningen i linje med
regeringsvillkor 2 för tillåtlighet för Markbygdens
vindkraftpark.
Anpassningsåtgärder för Östra Kikkejaure sameby:
• Bolaget kommer att kalla berörd sameby till
löpande samråd under såväl planeringsfasen
som anläggningsfasen då information sker om
utbyggnadsplanerna.
• Löpande information till samebyarna om
förväntade aktiviteter i området under kommande vinter (årligen, främst under anläggningsfasen).
•
Årlig utvärdering av uppföljningsprogram,
uppkomna konsekvenser, hur åtgärderna
fungerar och diskussion med samebyarna om
nya/reviderade åtgärder och eventuella förändringar i driften (exempelvis plogning av
vägar, grind efter någon specifik väg etc.).
• Regelverk/utbildning tas fram för hur personal ska bete sig i samband med driften av
anläggningen då renar finns i området.
• Informera renskötare om och var renar befinner sig i området, som ett stöd i deras bevakning av renarna.
43
• Skydds- eller kompensationsåtgärder för
Östra Kikkejaure (stängslig, fodring mm)
påverkar konsekvenserna för Semisjaur-Njarg
genom att minska risken för befarad sekundär
påverkan från Östra Kikkejaures renar.
Kvarstående konsekvenser
Direkta konsekvenser till följd av ledningen följer
av att mark påverkas genom att träd avverkas i
korridoren, stolpar och ev nya vägar.
Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av
störningar på renar och/eller renskötsel till följd
av ledningen och den ökade mänskliga aktivitet
som en följd av den planerade anläggningen. Indirekta konsekvenser kan också vara följdeffekter
av uppkomna störningar.
Effekter på renar kan till exempel vara:
• Undvikandeeffekter
• Högre aktivitetsmönster hos renar och mindre effektivt brukade av markerna
• Följdeffekter som till exempel sämre kondition
Effekter på renskötseln kan till exempel vara:
• Sammanblandningar av renar
• Högre arbetsbelastning
• Mindre valmöjligheter i arbetet
• Ökade kostnader
• Påverkan på möjligheterna för samling med
skoter och helikopter
Enligt samebyarna är renar mer flyktbenägna tidigt under vintern, men kraftiga störningar senare
på våren kan medföra större effekter då de kan
påverka dräktiga vajor.
Det finns en risk att renar som fått negativa
upplevelser i området under byggfasen kommer
att undvika detta även under driftfasen. Detsamma kan gälla för enstaka extra störningskänsliga
renar inom hjorden. Enstaka renar som undviker
eller sprids från projektområdet kan även ta med
sig en mindre grupp renar.
Även betesförhållandena har betydelse för renarnas reaktioner på störningar. Om motivationen
att beta inom ett område är stor har störningsmoment mindre betydelse. En annan faktor som
kan påverka renarna och deras rörelsemönster är
plogade vägar och/eller skoterspår. Detta i kombination med eventuella störningar från service44
personal kan medföra att renar inte uppehåller
sig i området lika långa perioder som annars vore
fallet.
Genom att renarna med tiden blir mer vana vid
anläggningen kommer eventuell negativ respons
på ledningen sannolikt att minska.
I rennäringen är det vanligt att helikopter nyttjas
vid vissa arbetsmoment. Luftledningen kräver
ökad uppmärksanhet vid flygning. Piloterna är de
som avgör när flygning är lämplig eller inte.
Bortfallet av renbetesmark på grund av kraftledningar bedöms ha obetydlig betydelse för rennäringen, eftersom skogen i området sedan tidigare
är kraftigt påverkat av skogsbruk och marken under kraftledningsgatan även fortsättningsvis kan
brukas för renbete. Det huvudalternativ som valts
för anslutning till stamnätet medför minst konsekvenser för rennäringen i och med att det inte
berör område av riksintresse eller flyttled samt är
orienterat längs med renarnas vandringsriktning.
Kompensationsåtgärder
Med kompensationsåtgärder menas de åtgärder
som bolaget avser att vidta för att kompensera för
förväntade konsekvenser i linje med regeringsvillkor 2: ”Bolaget ska vidta åtgärder i syfte att kompensera för det intrång som verksamheten förorsakar
rennäringen i utredningsområdet och omkringliggande områden.”.
Med ”verksamheten” menas här vindkraftanläggningen med tillhörande infrastruktur, tex luftledningen.
Under anläggningsfasen och driftfasen kommer
medel att avsättas för kompensation av förväntade konsekvenser. För Östra Kikkejaure sameby
är detta reglerat i ett avtal mellan bolaget och
samebyn. Detta bedöms täcka förväntade kostnader för bland annat:
• Foder till renar
• Nya utfodringsanläggningar med fodersilos
och tillgång till vatten
• Övriga kostnader kopplat till utfodring,
exempelvis arbetsskoter, krubbor, fodersilo,
fodervagn
• Extra arbetskraft
• Ökade driftkostnader i form av slitage på
skotrar, drivmedel, helikopterunderstöd,
• Övriga oförutsedda utgifter
Bolagets och Östra Kikkejaure samebys samstämmiga uppfattning är att de avsedda kompensationsåtgärderna och ersättningarna innebär
att samebyns rennäring kan fortsätta att bedrivas
i dagens omfattning och samexistera med vindkraftsverksamheten med tillhörande infrastruktur
under såväl bygg- som driftskedet. För bedömningen har sakkunskap anlitats. Någon ytterligare kompensation eller åtgärder är således inte
motiverad såvitt avser rennäringen som bedrivs av
Östra Kikkejaure sameby.
Åtaganden enligt avtal med Östra Kikkejaure
Bolaget har tecknat ett avtal med Östra Kikkejaure sameby som reglerar bolagets åtaganden
gentemot samebyn. Utdrag ur avtalet: ”Bolaget
ska tillsammans med Samebyn gemensamt verka
för att Samebyns rennäring i det berörda området
ska kunna fortsätta att bedrivas på nuvarande nivå
tillsammans med vindkraftsproduktionen. Bolaget
ska så långt som är möjligt sett till syftet med vindkraftsanläggningen, bedriva sin verksamhet så att
rennäringen ska kunna fortleva på nuvarande nivå.
Samebyn ska härvid medverka till att minska påverkan på rennäringen på de sätt som den bedömer vara
lämpliga.”
Utgångspunkten är att det avtal som har träffats
med Östra Kikkejaure sameby fullt ut kompenserar för de ökade kostnader som vindkraftparken med tillhörande infrastruktur kan innebära
för samebyn. Samebyn får enligt avtalet en full
kompensation för allt intrång till följd av Markbygdenprojektet, inbegripet anläggningarna i
Dragaliden och Stor-Blåliden. I ersättningen
ingår bland annat ekonomisk kompensation
för uppförande av utfodringsanläggningar som
uppförs enligt tidsplan styrd mot antal uppförda
vindkraftverk.
Bolaget ska genom ett uppföljningsprogram
följa upp den inverkan som vindkraftverken med
tillhörande infrastruktur, såsom den planerade
luftledningen, har på rennäringen. Samebyn ska
medverka till att uppföljningen kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt och utan oskäliga
kostnader. Bolaget ska tillse att möten och andra
dialoger hålls på tider och platser som passar
samebyn.
Bolaget skall informera och samråda med samebyn om de aktiviteter som planeras i området i
samband med etablering.
Som exempel på vad som innefattas i den
ekonomiska kompensationen kan nämnas ökade
kostnader för kontroll av renarna, så att dessa inte
sprids till angränsande samebyars marker. Om
renar befinner sig på andra samebyars områden
hämtas dessa hem så snart samebyn fått kännedom om detta för att undvika indirekta konsekvenser på övriga samebyar.
Ett annat exempel är ersättningen för utfodringsanläggningarna, som fullt ut ska kompensera för eventuellt minskat bete och som en
följd av detta skulle kunna få renar att sprida sig
till angränsande samebyar.
För att undvika indirekt skada på angränsade
samebyar är det av avgörande betydelse att båda
parter i avtalet fullgör sina åtagande. Fullgörs
åtagandena i avtalet anses indirekta effekter på
angränsande samebyar inte behöva uppstå.
4.6 Konsekvenser för naturmiljö och
fåglar
Påverkan
Naturmiljö
Markanspråk för exploatering innebär generellt
att befintliga naturmiljöer och där till kopplade
naturvärden riskerar att påverkas eller förstöras.
Anläggning av en luftledning innebär att träd
längs en korridor i landskapet avverkas och att
korridoren sedan hålls öppen. Där ledningens
stolpar placeras utförs arbeten som kan påverka
naturmiljön. Avverkning och arbeten kan t.ex.
medföra förändrad markhydrologi och därmed
även påverkan på angränsande marker.
Ledningsdragningen planeras i ett hårt brukat
skogslandskap och på ett sådant sätt att direkt
påverkan på större områden av höga naturvärden
helt undviks, t.ex. de närliggande naturreservaten
Nakteberget och Dubblabergen. P.g.a. landskapets karaktär/beskaffenhet är det dock inte möjligt att helt undvika områden med naturvärden.
Främst vattendrag och våtmarker breder ut sig
i nord/sydlig riktning vilket innebär att passage
av dem är oundviklig. Luftledningskorridoren
kommer därmed att passera ett flertal små områden med högre naturvärden. Områdena består
i huvudsak av delar av mindre våtmarker, men
även små vattendrag och skogsobjekt förekommer. Ledningsdragningens lokalisering, och den
påverkan av naturvärden som den kan komma att
innebära, medför att stora, sammanhängande naturvärden som naturreservat helt undviks medan
45
små, fragmenterade naturvärden i det brukade
skogslandskapet passeras. De små områdena har
mindre betydelse för de ekologiska sambanden i
landskapet och en kortare ledningsdragning där
ett fåtal små vattendrag och delar av våtmarker
kan komma att passeras är därmed att föredra
framför en längre ledningsdragning.
En luftledningskorridor genom i huvudsak
ungskogsplantering av det införda trädslaget
contortatall bedöms inte påverka sambandet i
landskapet eller arternas spridningsförmåga. De
prioriterade arter som omnämns i besluten för de
två naturreservaten Nakteberget och Dubblabergen utgörs främst av vedsvampar, lavar och några
kärlväxter som är beroende av gammal skog med
god tillgång på lämpliga substrat, t.ex. i form av
död ved. Dessa förutsättningar och kvaliteter saknas helt i contortaplanteringen som delar landskapet mellan reservaten. Det ekologiska sambandet dem emellan är därmed redan bruten och
luftledningskorridoren genom området bedöms
inte medföra någon ytterligare påverkan.
Spridning med hjälp av svampmycel och lavfragment sker främst på korta avstånd och för-
utsätter tillgång på lämpliga substrat längs hela
spridningsvägen. Contortaplanteringen som är
belägen mellan de två naturreservaten innebär
att det inte finns förutsättningar för spridning på
detta sätt mellan reservaten. En luftledningskorridor genom det här landskapet bedöms därmed
inte medföra någon ytterligare negativ påverkan
på spridning av arter än vad som redan är fallet
idag.
Sporer och pollen från svampar, lavar och kärlväxter kan spridas på långa avstånd med hjälp av
vinden. Spor- och pollenspridning i detta avseende bedöms inte påverkas av luftledningskorrido46
ren.
Naturvärdet i utredningsområdet för luftledningskorridoren är knutet till de små våtmarkerna
och vattendragen som passeras och utgörs främst
av små mindre områden med naturlig hydrologi
och vegetation. Trots att det omgivande landskapet är starkt påverkat av skogsbruk, är liknande
områden mycket vanligt förekommande. Våtmarkerna utgör livsmiljöer för ett stort antal växter
och djur, vilka ofta är anpassade till den miljö de
är en del av. Våtmarkernas funktion i ekosystemet
är därför beroende av en naturlig och fungerande
hydrologi, varför de är känsliga för åtgärder som
påverkar denna, t.ex. ovarsamma skogsbruksåtgärder i direkt anslutning till våtmarken, dikning i
och runt våtmarken eller vägbyggen.
Det är viktigt att behålla naturliga flöden i de
små vattendrag och våtmarker som passeras.
Bäckmiljöer utgör livsmiljöer för ett stort antal
arter vilka är beroende av strömmande vatten och
ett fuktigt mikroklimat. Bäckmiljöerna är därför
mycket känsliga för åtgärder i avrinningsområdet
som riskerar att förändra förhållandena i vattenföring, vattenkvalitet och mikroklimat. Ur ett
landskapsperspektiv utgör vattendrag ofta korridorer utmed vilka individer och arter förflyttar
och sprider sig. I dagens fragmenterade skogslandskap har därför sådana miljöer fått extra stor
betydelse som spridningskorridorer som binder
samman olika livsmiljöer. Denna funktion gör
bäckmiljöer särskilt känsliga för ingrepp. Förutsatt att föreslagna hänsynsåtgärder vidtas, är bedömningen dock att en ledningsdragning genom
dessa miljöer inte medför sådana konsekvenser
att naturtypernas förekomst kommer att påverkas
negativt, varken lokalt eller regionalt.
Naturvärdet knutet till skogsmark utgörs
framför allt av objektet med Sveaskogs naturvärdesskog av gammal granskog, något som är
relativt sällsynt i det omgivande landskapet.
Naturvärdet är ett resultat av en lång skoglig
kontinuitet där de strukturer och processer som
definierar en naturlig skogsmiljö haft möjlighet
att utvecklas, vilket i sin tur skapat livsmiljöer för
de arter som är beroende av sådana miljöer. Dessa
naturskogslika miljöer är känsliga för ingrepp
såsom avverkningar då sådana på ett abrupt sätt
bryter den skogliga kontinuiteten och därmed avsevärt försämrar livsbetingelserna för de arter som
är anpassade för de relativt stabila förhållanden
som råder där. På grund av det storskaliga skogs-
bruket har kontinuitetsskogar blivit alltmer ovanliga, minskat i storlek och isolerats från varandra
i ett alltmer fragmenterat landskap. Förlust av
livsmiljöer och fragmentering har därför minskat
förutsättningarna för de skogslevande arterna att
upprätthålla livskraftiga populationer.
Luftledningskorridoren sammanfaller delvis
med objektet och en ledningsdragning skulle
innebära att delar av skogen avverkas. Luftledningskorridoren sträckning är förlagd så nära den
befintliga skogsbilvägen söder om den, som möjligt och stora delar av naturvärdesobjektet undviks därmed. Den äldre skogen i objektets norra
del sparas och utgör en skyddszon mot våtmarken
norr om det. Inom det närmaste landskapet är
flera naturreservat med stora sammanhängande
områden av äldre skog belägna. Förutsatt att föreslagna hänsynsåtgärder vidtas, är bedömningen
att en ledningsdragning genom den här miljön
inte medför sådana konsekvenser att naturtypens
förekomst kommer att påverkas negativt på regional nivå.
Fåglar
Fåglar kan flyga mellan naturreservaten Nakteberget och Dubblabergen och då potentiellt
krocka med ledningen. Det finns dock inget som
tyder på att området mellan reservaten nyttjas i
en större grad än andra områden. Generellt är det
stora fåglar som t.ex. tranor, stora rovfåglar och
svanar som riskerar att kollidera med luftledningar. I detta område är det framför allt förekomsten
av kungsörn som är relevant att behandla eftersom det saknas högre tätheter av de vanligare
arterna trana och sångsvan. Kungsörnen återfinns
oftast i anslutning till öppna områden som t.ex.
hyggen samt i brantare partier i landskapet. Det
är troligt att kungsörn ibland födosöker över
myrarna och hyggena mellan naturreservaten
men sannolikheten att de födosöker i det området
bedöms inte vara större än för andra öppna områden. Området där ledningen planeras är relativt
platt och av den anledningen bedöms det inte
heller finnas någon förhöjd aktivitet av kungsörn
i området. Risken för en ökad kollisionsrisk i
området mellan de två naturreservaten bedöms
därför vara liten.
Möjligen kan ledningen fungera som en barriäreffekt för fåglar som är markbundna, åtminstone
i ett inledande skede då det skapats ett nytt öppet
område. Marklevande fåglarna som t.ex. tjäder
har dock relativt små revir och naturreservaten
Dubblabergen och Nakteberget ingår inte i samma revir. Effekten av en eventuell barriäreffekt
bedöms därför bli liten. För rovfåglar med större
revir som kan innefatta båda naturreservaten
bedöms ledningen inte utgöra en barriäreffekt
eftersom de ofta rör sig på högre höjder och därmed flyger över ledningen.
För de fågelarter som finns nämnda i beslutet
för naturreservatet Nakteberget så är stenfalk,
storlom och grönbena flyttande arter som inte påverkas av ledningen utifrån ett spridningsperspektiv. Arterna tretåig hackspett, spillkråka och tjäder
anses inte heller de påverkas ur ett spridningsperspektiv. Ledningen kommer inte innebära några
hinder för enstaka passager i ett spridningssyfte
för dessa arter. Inte heller för andra fågelarter
bedöms ledningen vara ett hinder för spridning. I
beslutet för Dubblabergen nämns ingen fågelart
specifikt.
Sträcket över Norrlands inland sker på bred
front där den geografiska tyngdpunkten styrs av
väder och vind, men tydliga ledlinjer som älvdalar,
sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Det varierade
området längs utredningsområdet för luftledningen innebär att sträcket inte kanaliseras på denna
plats. Trakten i sig är heller inte känd för att beröras av något särskilt fågelsträck.
Någon betydande rastplats (betesområde eller
nattplats) för större fåglar som svanar, gäss och
tranor finns inte inom 10 km från utredningsområdet för luftledningen. Traktens barrskogsdominerade och höglänta terräng bedöms inte heller
ha större mängder övervintrande fåglar. Eftersom
bytestillgången vintertid är begränsad bedöms
få rovfåglar övervintra i regionen. Delar av fågelfaunan i regionen, t.ex. kungsörn, ugglor och
skogshöns, är dock mer utpräglade stannfåglar
och dessa rör sig inom utredningsområdet även
vintertid.
I Markbygden har det gjorts omfattande inventeringar av ugglor under två år. Under inventeringarna har varken lappuggla eller slaguggla
observerats. Hökuggla och sparvuggla har observerats med vardera ett exemplar. Inventeringarna
visar att dessa arter är sparsamma i Markbygden-området och det är inte sannolikt att utredningsområdet för luftledningen skulle hysa
mycket högre koncentrationer. Enstaka förekomster kan dock inte uteslutas. Pärluggla är betydligt
47
vanligare i området och det är troligt att det finns
häckningar längs utredningsområdet. Risken för
att påverka populationen av den vanliga arten
pärluggla bedöms dock som mycket liten.
Utifrån ledningens utformning bedöms det inte
finnas någon risk för eldöd.
Anpassningsåtgärder
Hänsynsåtgärder naturmiljö
Nedan beskrivs de hänsynsåtgärder som ska
vidtas för att minska påverkan på de identifierade
naturvärdena inom luftledningskorridoren:
• Ingrepp i områden med högt naturvärde (klass 1 och 2) undviks så långt som möjligt.
• Grävarbete och placering av stolpar på fuktig
mark kommer i första hand att undvikas och
i andra hand att utföras med sådan försiktighet så att påverkan på markens hydrologi minimeras. Eventuella arbeten i våtare
marker ska föregås av samråd med tillsynsmyndighet.
• Om möjligt ska alla arbeten utföras vintertid
på väl tjälad och snötäckt mark. Om underhållsarbete måste utföras under barmarksperioden ska arbetet undvikas under fåglarnas
häckningsperiod (1 april – 31 juli).
• Körskador på våtmarker, stränder och andra
fuktiga områden undviks genom att i första
hand låta bli att köra på sådan mark och i
andra hand köra endast på tjälad mark. Om
så inte är möjligt ska stockmattor användas.
Detta för att undvika körskador som kan
leda till markavvattning och grumling.
• Vid passage av vattendrag ska flyttbar bro
eller halvtrumma användas. Detta för att
undvika körskador som kan leda till markavvattning och grumling.
• På våtmarker och i anslutning till vattendrag
sparas vegetationen intakt. Endast enstaka
träd som kan riskera att falla över ledningen
avlägsnas. Träden avlägsnas manuellt.
• Om spill av petroleumprodukter eller andra
kemikalier förekommer ska det omedelbart
tas om hand och anmälas till tillsynsmyndighet.
Hänsynsåtgärder fågelliv
Ledningen kommer att ha ett fasavstånd på 4-5
meter vilket gör att det inte finns någon risk för
elektrifiering av rovfåglar. Eftersom det inte kom48
mer att finnas några transformatorer på stolparna
finns det heller ingen risk för elektrifiering där.
Området berörs vidare inte av något koncentrerat
flyttfågelsträck eller någon viktig rastplats. Det är
därför inte relevant att markera ledningarna med
varningsklot eller motsvarandet. Sammantaget
bedöms det inte finnas några speciella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minimera påverkan
på fåglar.
Kvarstående konsekvenser
Sammanfattningsvis bedöms luftledningskorridoren medföra små och begränsade konsekvenser
för områdets naturvärden. Större sammanhängande områden med höga naturvärden undviks
helt och ingreppen sker uteslutande i små naturvärdesobjekt, framför allt sådana som är mycket
vanliga i det omgivande landskapet.
Sammanfattningsvis bedöms en luftledningskorridor medföra små konsekvenser för områdets
fågelliv vad gäller kollisionsrisk och barriäreffekt.
Det finns inget som tyder på att området mellan
de båda naturreservaten nyttjas i större utsträckning än det omgivande landskapet eller att det
råder förhöjd aktivitet av fåglar där.
4.7 Konsekvenser för kulturmiljö
Påverkan
Sträckning för planerad luftledning berör inga
registrerade fornlämningar eller kulturminnen.
Det är dock inte osannolikt att det kan finnas
ännu inte registrerade lämningar inom området
men utifrån dagens kunskapsläge uppstår inga
direkta konsekvenser avseende fornlämningar
eller kulturminnen. Avståndet till närmaste kända
objekt (en kolbotten) är ca 800 meter. Planerad
luftledning bedöms inte innebära några indirekta
konsekvenser för kolbotten.
Vägsträckan genom Holmträsk, Trolltjärn
och Nuorte har i denna konsekvensbedömning
bedömts vara kulturhistoriskt värdefull. Vägbron
övre Nuortebäcken i Holmträsk är inventerad och
klassificerad till högsta bevarandevärdet (klass 1).
Byarna invid vägsträckan antas vara etablerade
under sent 1800-tal – första delen av 1900-talet
och bedöms därför vara av värde för bygdens bebyggelsehistoriska utveckling. Planerad ledningssträckning korsar vägen mellan byarna Nuorte
och Trolltjärn. Avståndet till båda byarna uppgår
till cirka 800 meter. Ledningspassagen bedöms
vare sig påverka upplevelsen av att färdas på vägen
eller upplevelsen av byarna. Avståndet till föresla-
gen ledningssträckning och stigen mellan Åselet
och Holmträsket uppgår till cirka 170 meter och
bedöms därmed inte påverkas. Sammantaget
bedöms ledningens stäckning inte innebära några
direkta och indirekta konsekvenser på identifierade värdestråk eller på de värdekärnor som byarna
utgör.
Slåttermyrorna (idag Dubblamyran) ligger i
kanten men utanför föreslaget ledningsstråk.
Myrens historiska namn ger belägg för att den
använts för insamling av foder men ledningen
sträckning bedöms inte innebära vare sig några
direkta eller indirekta konsekvenser för området.
Påverkan under byggtiden
I samband med byggtiden kan befintliga skogsbilvägar fram till ledningsgatan komma att
förstärkas. Inför arbetena med vägarna sker ska
förekomsten av fornlämningar fastställas inom de
vägområden som planeras.
Transporter av fordon på det allmänna vägnätet
kommer att bli aktuellt under byggtiden. Stor
hänsyn behöver tas i samband med passage förbi
byarna Holmträsk, Trolltjärn och Nuorte. Eventuell uträtning eller andra åtgärder på vägens
nuvarande sträckning bör undvikas för att inte
påverka kulturmiljöns helhet. Bron över Nuortebäcken har den högsta klassen i länets inventering
av kulturhistoriskt värdefulla broar. En eventuell
ombyggnad/förstärkning av bron eller brofästen bedöms innebära negativa konsekvenser för
kulturmiljön.
Anpassningsåtgärder
Bolaget kommer att innan byggstart utföra en
arkeologisk utredning för att säkerställa att inga
hittills okända kulturvärden ska påverkas av
ledningen. Bedöms det att fältbesök krävs och
fyndigheter påträffas kommer dessa att markeras
upp och undvikas alternativt flyttas vilket görs i
samråd med Länsstyrelsen.
Passage av broar kommer i möjligaste mån att
undvikas av andra tekniska skäl. Transportvägar
som innebär så få passager av broar som möjligt
är att föredra för bolaget.
Inga ombyggnationer eller förstärkningar av
broar planeras eller bedöms krävas.
Kvarstående konsekvenser
Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för kulturmiljön.
4.8 Konsekvenser för friluftsliv och
turism
Påverkan
Påverkan på friluftsliv och rekreation kan beskrivas utifrån två perspektiv: upplevelsevärde och
barriäreffekt/tillgänglighet. Anläggande av en
elledning i ett område som tidigare varit relativt
opåverkat kommer att förändra upplevelsevärdet för den som besöker området för rekreation.
Upplevelsen av att en miljö är rofylld kan störas.
Sådana rofyllda miljöer är viktiga ur rekreationssynpunkt och därmed även ur folkhälsosynpunkt.
Området där luftledningen planeras är i dagsläget ett skogsområde som till stor del består av
skog. Luftledningen planeras dras mellan två
naturreservat Dubblabergen och Naktebergen.
Naturreservaten kommer inte att direkt påverkas
av luftledningen. En indirekt påverkan kan komma att ske då kraftledningen bidrar till en ökad
exploatering av området mellan reservaten.
Naktebergen är belägen på ett längre avstånd till
kraftledningen än Dubblabergen, ca 1 km som
närmast. På Nakteberget finns en raststuga som
är placerad i den nordöstra delen av reservatet vilket gör att eventuell visuell påverkan av ledningen
blir mindre.
Det finns inga kommersiella skoterleder i luftledningskorridoren som kan påverkas.
För jakten kommer nya siktlinjer i landskapet att
uppstå.
Under byggtiden när arbeten pågår kommer
området att vara mindre tillgängligt för allmänheten.
Anpassningsåtgärder
Anpassningsåtgärder för friluftslivet kommer att
ske inom ramen för tillstånden för vindkraftparken men inga ytterligare åtgärder bedöms krävas
för luftledningen. Ingen anpassning av elledningen har skett till aktiviteter som är utbredda över
hela området, som jakt och bär- och svampplockning.
Områden med högre upplevelse- och naturvärden, till exempel Dubblabergens naturreservat har
undantagits från etableringen.
Kvarstående konsekvenser
En konsekvens av anläggningen är en ökad
exploatering av ett område som kan upplevas som
tidigare oexploaterat.
49
4.9 Övrig mark- och vattenanvändning
Påverkan
Inga kända brytvärda mineraliseringar finns inom
luftledningskorridoren Inga grustäkter eller andra
täkter finns inom korridoren.
Andra intressen i området som luftfarten, radiokommunikation, försvaret och grundvattentillgångar har identifierats.
Luftfart
Bolaget har samrått med närliggande flygplatser
samt helikopterflyg i området som inte bedöms
påverkas av luftledningen.
Radiokommunikation
Ingen påverkan på radiokommunikationen.
TV-länk
Teracom har inga synpunkter på luftledningen
och bedöms inte påverkas av ledningen.
Försvaret
Försvarsmakten har inga synpunkter på ledningen och bedöms inte påverkas.
Vattentäkter och grundvatten
Inga grundvattenförekomster eller vattentäkter
finns inom ledningskorridoren.
Figur 4.10.1 Skiss med tre parallella ledningar och princip för beräkning.
Figur 4.10.2 Magnetfältsberäkning för tre parallella ledningar.
50
Skogsbruk
Inom luftledningskorridoren bedrivs skogsbruk.
Skogsbruket kommer inte att påverkas av luftledningen.
Anpassningsåtgärder
Bolaget har inte vidtagit några anpassningsåtgärder för övrig mark- och vattenanvändning.
Kvarstående konsekvenser
Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för övrig mark- och vattenanvändning på
grund av den planerade luftledningen.
4.10 Elektromagnetiska fält
Påverkan
Ledningsstråken kommer att ge upphov till lågfrekventa elektromagnetiska fält. Det lågfrekventa
elektromagnetiska fältets styrka i en viss punkt
från ledningen är beroende av strömstyrkan i
ledningen och avtar med avståndet från ledningens centrumlinje, se figur 4.10.2 där magnetfältet
i förhållande till avstånd kan ses. Figur 4.10.1
visar tre parallella ledningar och principen för
beräkningen. Byggs ledningen med enkelstolpar
krävs endast 2 parallella stolpar och avståndet för
magnetfälten från centrumlinjen är kortare än för
tre parallella ledningar. Figurerna visar således ett
värsta fall.
Magnetfält under 0,4 μT bedöms av Socialstyrelsen inte ge upphov till någon ökad risk för
leukemi hos barn (den känsligaste gruppen).
Närmsta byggnad finns i Trolltjärn, ca 450-650
m från ledningen samt i Nuorte, avstånd ca 600
m.
Ingen av byggnaderna kommer att exponeras för
magnetfält över gränsvärdet på 0,4 μT.
Anpassningsåtgärder
Kraftledningen lokaliseras så att inga bostäder
exponeras för magnetfält över 0,4 µT.
Kvarstående konsekvenser
Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 µT varför inga konsekvenser för
hälsan uppstår.
4.11 Säkerhet och risker
Påverkan
Arbeten med starkströmsanläggningar innebär
en risk. Genom att vidta anpassningsåtgärderna
minskar risken att tillbud ska inträffa.
Anpassningsåtgärder
Arbeten med luftledningen kommer att utföras
av behörig personal.
Luftledningen kommer att vara utformad enligt
starkströmsföreskrifterna.
Bolaget kommer att föra samråd med räddningstjänsten angående säkerheten inom det aktuella området. En uppsamlingsplats kommuniceras och berörda får koordinater till denna plats.
Arbetsrutiner ska finnas på plats inför varje
byggperiod. Dessa är formulerade för att minimera risken för arbetsplatsolyckor både under
anläggningsfasen och driftfasen.
Kvarstående konsekvenser
Med vidtagna åtgärder bedöms riskerna bli
acceptabla för ledningen.
5 Uppfyllelse av mål
5.1 Nationella och regionala mål
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att
åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har blivit riktmärken för allt
svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det
bedrivs.
Arbetet med de sexton miljökvalitetsmålen vilar
på fem grundläggande värden. En miljömässigt
hållbar utveckling ska:
• främja människors hälsa
• värna biologisk mångfald och andra naturvärden
• ta tillvara de kulturhistoriska värdena
• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
• trygga en god hushållning med naturresurserna.
Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade den
30 november 2007 om en revidering av delmålen
till Norrbottens regionala miljömål. Revideringen
innebär att delmålen som fastställdes 2003 har
anpassats till gällande nationella delmål enligt
riksdagens beslut 2005.
Nedan redovisas de sexton miljömålen. I de fall
som de nationella målen har bearbetats regionalt
anges detta i texten. För varje miljömål finns
nationella och regionala delmål, mer information
om dessa kan läsas på Naturvårdsverkets respekti51
ve Länsstyrelsens webbplatser.
1. Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i
enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär
att människans påverkan på klimatsystemet inte
blir farligt. Målet skall uppnås på ett sådant sätt
och i en sådan takt att den biologiska mångfalden
bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och
andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett
ansvar för att detta globala mål kan uppnås.
2. Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt
djur, växter och kulturvärden inte skadas.
3. Bara naturlig försurning
I Norrbotten ska de försurande effekterna av nedfall och markanvändning underskrida gränsen för
vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande
ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.
4. Giftfri miljö
I Norrbotten ska miljön vara fri från ämnen och
metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden.
5. Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt
ger skydd mot skadlig UV-strålning.
6. Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden
skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i
den yttre miljön.
7. Ingen övergödning
I Norrbotten ska halterna av gödande ämnen i
mark och vatten inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.
8. Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara
och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv
värnas.
52
9. Grundvatten av god kvalitet
I Norrbotten ska grundvattnet ge en säker och
hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till
en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag.
10. Hav i balans samt levande kust och
skärgård
Bottenviken ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska
bevaras. Norrbottens kust och skärgård ska ha en
hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärde
samt natur- och kulturvärden. Nyttjande av hav,
kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar
utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
11. Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande
funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska
bevaras och stärkas.
*Nationellt miljömål: Våtmarkernas ekologiska
och vattenhushållande funktion i landskapet ska
bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för
framtiden.
12. Levande skogar
I Norrbottens län ska skogslandskapet förvaltas så
att förutsättningarna för alla dess arter förbättras.
Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden,
kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar
förbättras.
* Nationellt miljömål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras
samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
13. Ett rikt odlingslandskap
Det norrbottniska odlingslandskapet ska ha ett
aktivt lantbruk som uthålligt producerar livsmedel och andra biologiska råvaror av hög kvalitet
samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas.
* Nationellt miljömål: Odlingslandskapets och
jordbruksmarkens värde för biologisk produktion
och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
14. Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad
gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt
natur- och kulturvärden. Natur och kulturvärden
i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är
en resurs för en hållbar utveckling av ett län där
människor har möjlighet att leva och verka.
* Nationellt miljömål: Fjällen skall ha en hög
grad av ursprunglighet vad gäller biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och
kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas
med hänsyn till dess värden och så att en hållbar
utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
15. God bebyggd miljö
I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global
miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och
så att en långsiktigt god hushållning med mark,
vatten och andra resurser främjas.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och
nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och
ekosystemen samt deras funktioner och processer
skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.
Människor skall ha tillgång till en god natur- och
kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som
grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Uppfyllelse av miljömålen
1. Begränsad klimatpåverkan
Endast nationella mål är formulerade.
Hela Markbygden-projektets syfte, och även luftledningens, är att uppfylla målet genom överföring av förnybar el. Elledningen kommer att överföra förnybar el som kan ersätta den marginalel
som produceras med tillexempel fossila bränslen.
Omställning av delar av fordonsparken till eldrift
bedöms medföra en ökad efterfrågan på el. För
att uppnå miljömålet måste den vara producerad
från icke fossila bränslen.
2. Frisk luft
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan
framgår att projektet även bidrar till miljömålet
frisk luft. Platsen för den elproduktion, baserad
på fossila bränslen, som ersätts kan ligga såväl i
Sverige som utanför nationens gränser. Det regionala miljömålet berörs ej.
3. Bara naturlig försurning
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan
framgår att projektet även i viss mån bidrar till
miljömålet bara naturlig försurning. Den planerade vindkraftparken bidrar marginellt till det
regionala miljömålet.
4. Giftfri miljö
Verksamheten bidrar indirekt i begränsad omfattning till miljömålet giftfri miljö. Den påverkan
som reduceras är den som uppkommer till följd
av produktion av de fossila bränslen som används
för produktion av el, vilken reduceras genom produktion av vindkraftsel.
5. Skyddande ozonskikt
Verksamheten berör inte miljömålet.
6. Säker strålmiljö
Verksamheten bidrar i viss utsträckning till att
ersätta el producerad från kärnkraft. Brytning av
uran och tillverkning av kärnbränsle samt dess
avfallshantering kan ge utsläpp av radioaktiva
ämnen.
7. Ingen övergödning
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan
framgår att projektet även i viss mån bidrar till
miljömålet ingen övergödning. Verksamheten
berör inte det regionala miljömålet.
8. Levande sjöar och vattendrag
Verksamheten berör inte miljömålet.
9. Grundvatten av god kvalitet
Projektet kommer att beakta uppfyllandet av
miljömålet. Den hantering av kemikalier och
flytande farligt avfall som måste ske, sker med erforderliga skyddsåtgärder som säkrar att påverkan
på grundvattnet inte sker.
10. Hav i balans samt levande kust och
skärgård
Verksamheten berör inte miljömålet.
11. Myllrande våtmarker
Lokaliseringen av kraftledningen har gjorts så att
våtmarker skyddas.
12. Levande skogar
Lokaliseringen av kraftledningen har gjorts så
att värdefulla skogsbiotoper och kulturminnen
skyddas.
13. Ett rikt odlingslandskap
53
Projektet berör inte miljömålet.
14. Storslagen fjällmiljö
Projektet berör inte miljömålet.
15. God bebyggd miljö
Projektet berör inte miljömålet.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Projektet har tagit hänsyn till fåglar och värdefulla naturmiljöer av vikt för växt och djurlivet.
6 Samråd
Markbygden Net Väst AB är angelägna att uppnå
en öppen planeringsprocess och att uppnå delaktighet med berörda människor, myndigheter och
organisationer. En komplett samrådsredogörelse
finns bifogad koncessionssansökan.
Samråd i tidigare skeden
Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6
kap 4 § miljöbalken för hela projektet Vindkraft i
Markbygden i samband med ansökan om tillåtlighet där olika anslutningsmöjligheter diskuterades. Härutöver har bolaget haft kontakter med
referensgrupper representerande områdets byar.
Samrådsmöten med Länsstyrelsen
Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Norrbottens
län har genomförts 6 december 2011, 9 maj 2012
samt 2 december 2014.
Bolaget gick igenom kraftledningen och utformning. Även lokaliseringen av ledningen diskuterades. Förutom värdet i sig i att ha samråd uppfyller
även mötena och kontakterna villkor 4 enligt
regeringens beslut om tillåtlighet.
Utöver detta har ett flertal samråd skett via telefonsamtal och andra kontaktvägar.
Samrådsmöten med Piteå kommun
Samrådsmöten med Piteå kommun har genomförts 7 november 2011, 6 december 2011, 18
januari 2012, 9 maj 2012, 20 november 2012 och
2 december 2014.
Samrådsmöten med Arvisdsjaur kommun
Med Arvidsjaurs kommun hölls samrådsmöte
19 april 2012 och 8 november 2012. Ett skriftligt
samråd genomfördes mellan december 2014 och
januari 2015.
Samrådsmöten med Älvsby kommun
Samrådsmöten med Älvsby kommun genomfördes 19 april 2012, 12 november 2012 och 2
december 2014.
Samråd med allmänheten
54
Ett öppet samrådsmöte med allmänheten hölls
den 18 april 2012 i Koler. Mötet annonserades
den 28 mars 2012 och den 14 april 2012 i NSD,
Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen.
Inbjudan till boende och till föreningar i området med information om projektet skickades den
28 mars 2012.
Samrådsunderlag lades ut på bolagets hemsida
den 3 april 2012.
På samrådsmötet med allmänheten presenterades de tre olika alternativen för anslutningspunkten.
Allmänhet, myndigheter, samebyar, länsstyrelser,
organisationer och andra intresserade hade under
samrådet möjlighet att lämna synpunkter i första
hand fram till och med 16 maj 2012.
Kompletterande samråd avseende elledningen
genomfördes skriftligt med utskick till närboende,
fastighetsägare och berörda under november 2012
samt i december 2014.
Samrådsmöten med samebyarna
Samrådsmöten har hållits med Östra Kikkejaur
sameby samt Semisjaur-Njarg sameby i Arvidsjaur den 23 maj 2012. Skriftliga samråd genomfördes även november 2012 samt december 2014.
Utöver detta har kontakter skett under utredningstiden.
Samrådsmöten med Naturvårdsverket
Samrådsmöte har hållits med Naturvårdsverket
den 16 oktober 2012 i Stockholm. Bolaget gick
igenom projektet, informerade om projektplanerna och den fortsatta hanteringen av ärendet
och inhämtade synpunkter. Ett skriftligt samråd
genomfördes även i slutet av 2014.
Kontakter med försvaret
Bolaget har haft skriftligt samråd med försvaret
angående elledningen.
Samrådsmöte med Arvidsjaur flygplats,
helikopterflyg
Samrådsmöte med Arvidsjaur flygplats har
genomförts den 8 november 2012 och den 20
augusti 2013. Främst hanterade de möten vindkraftanläggningen men även elledningen presenterades. Kompletterande samråd genomfördes
den 4 februari 2015 med telefonsamtal. Samråd
genomfördes även med Porjus fiskeflyg och Med-
icopter (ambulanshelikopter) den 4 februari 2015
via telefonsamtal.
Samråd med övriga myndigheter
Samråd med andra myndigheter såsom exempelvis Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftnät, SGU och
berörda områdeskoncessionärer har skett.
Övriga samråd
Samrådsunderlag har skickats ut till en rad övriga
organisationer och företag, till exempel Sveaskog,
Sveriges Naturskyddsförening, Sveriges Ornitologiska förening, teleoperatörer med flera och synpunkter har inkommit till bolaget. I vissa fall har
även telefon och/eller mailkontakter förekommit.
Bolagets hemsida
Samrådsunderlaget för luftledningen har funnits
tillgänglig för nerladdning från bolagets hemsida
(www.svevind.se) under ”Våra projekt” sedan 15
december 2014. Även för de tidigare samråden
har materialet funnits tillgängligt i god tid på
Svevinds hemsida.
7 Alternativ utformning och
nollalternativ
7.1 Alternativ utformning
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 och delar
av Etapp 3 ska anslutas till stamnätet via ett 400
kV-ställverk. Samråd med Svenska Kraftnät om
lämpliga anslutningspunkter pågick under 20112013. Svenska Kraftnät tillsammans med Markbygden Net Väst AB har haft ett antal kriterier
som anslutningspunkten ska uppfylla:
• Möjlighet att anlägga ställverk vid 400
kV-ledningen nära anslutande 150 kV-ledning, helst inte på mer än 50 meters avstånd.
• Nära större väg som klarar tunga transporter.
• Nära till lokalkraft.
• Markförhållanden som har goda förutsättningar att bära ett ställverk utan för mycket
fyllning eller schaktning.
• Undvika konflikter med kända skyddade
värden
För anslutning till stamätet togs tre alternativa
ledningsstråk fram och under andra halvan av
2012 pågick samråd med allmänheten, myndigheter och berörda avseende alternativen. Bolaget
lät även utföra en naturvärdesinventering i samt-
liga alternativa ledningsstråk för att få mer information om eventuella naturvärden. Bolaget gjorde
en jämförande studie av alternativen, figur 7.2.1.
Se även figur 7.1.2 för karta över alternativen.
• Anslutande NV. Luftledningen dras i
nordvästlig riktning i huvudsak längs med
väg 543 nära Åbyälven med anslutning till
stamnätets 400 kV-ledning i närheten av väg
543. Alternativet passerar genom Ekopark
Dubblabergen längs dess södra kant. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och
stamnätet är cirka 5 km.
• Anslutande SV. Luftledningen dras i sydvästlig riktning längs med kommungränsen
mellan Piteå och Arvidsjaur kommuner med
anslutning i närheten av Norrdals naturreservat och väg 373. Detta alternativ korsar
Åbyälven. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka 5 km.
• Anslutande N. Luftledningen dras norr om
Dubblabergens naturreservat och Ekopark
Dubblabergen, söder om Nakterbergets naturreservat och därefter västerut mot anslutningspunkt till stamnätet i närheten av där
väg 552 korsar stamnätets 400 kV-ledning.
Ledningssträcka mellan vindkraftparken och
stamnätet är cirka 11 km.
Efter att samråd avseende alternativen genomförts och synpunkter inhämtats valde bolaget
att gå vidare med det alternativ som bedömdes
resultera i minst påverkan. Det alternativ som
presenteras i denna ansökan är alternativ N.
Bolaget har även utrett alternativet att kabelförlägga ledningen. Kostnaden att markförlägga ledning på denna spänningsnivå blir uppskattningsvis 3-4 gånger så dyrt som att luftförlägga den.
Det är även mer tidskrävande och dyrare att vid
avbrott finna fel och åtgärda. En markförläggning
av ledningen skulle även resultera i att betydligt
mer omfattande sprängningar sker vilket påverkar
naturmiljö och geologin negativt. Området är
även mycket glest befolkat samt sparsamt besökt.
Bolaget anser att det ska finnas skäl att markförlägga ledningen och kan i detta fall inte finna
sådana.
7.2 Nollalternativ
Ett nollalternativ innebär att luftledningen inte
skulle byggas. Det skulle i sin tur innebära att den
el som produceras från vindkraftparken Etapp 2
55
Figur 7.1.2 Karta över de alternativa lokaliseringar bolaget utrett.
57
Referenser
I denna MKB har delar av material sammanställts från den miljökonsekvensbeskrivning som
togs fram i samband med ansökan för vindkraftparken Etapp 2. Även material från genomförda
naturvärdesinventeringar har använts, se Bilaga B,
C och D. I dessa rapporter går att finna referenser som använts. Nedan följer nya referenser som
tillkommit för denna MKB.
Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vårt hävdade
Norrbotten. Arvidsjaurs kommun.
Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vägverket
Region Norr, 2005. Broarna i Norrbottens län.
Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Kulturmiljöenheten Rapport 2005:4.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020. Arvidsjaurs
kommun.
. 2003. Boplatser och
offerplatser: ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Umeå
Universitet.
Ortnamnsarkivet http://www2.sofi.se/SOFI
Lantmäteriet https://etjanster.lantmateriet.se
Avvittring Holmträsk No 1. År 1883, Akt 25ARJ-150:119
Generalstabskartan år 1892, Akt Arvidsjaur
J242-35-1
Generalstabskartan år 1859-78, Akt J122-28-1
Muntliga kontakter:
pl
04.
p
Arvidjaur flyguftfarten, 2015-02-
Medicopter. Angående påverkan
015-02-04.
, Porjus fiskeflyg. Angående påverkan
på luftfarten, 2015-02-04.
, Sveaskog. Angående tjäderspelsplatser, december 2014.
, Sveaskog. Angående naturreservaten,
februari 2015.
58