1. No category

KOPPARGÅRDEN
EN ANALYS AV DEN LOKALA
PROBLEMBILDEN I KOPPARGÅRDEN
UTIFRÅN ETT SOCIAL
DESORGANISATIONSPERSPEKTIV
FILIP HANSSON
Examensarbete i Kriminologi
15 hp
Kriminologiprogrammet
Maj 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
KOPPARGÅRDEN
EN ANALYS AV DEN LOKALA
PROBLEMBILDEN I KOPPARGÅRDEN
UTIFRÅN ETT SOCIAL
DESORGANISATIONSPERSPEKTIV
FILIP HANSSON
Filip Hansson. Koppargården – En analys av den lokala problembilden i
Koppargården utifrån ett social desorganisationsperspektiv. Examensarbete i
Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för Kriminologi, VT 2015.
Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande
områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara
problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semistrukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder
i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social
desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna
problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social
desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen
befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer
in på Koppargården. Detta har i sin tur bidragit till att områdets sammanhållning
är låg, det finns en avsaknad av gemensamma normer och värderingar i området
och den informella sociala kontrollen i området är låg. Det finns även vissa
kopplingar till teorin gällande kollektiv styrka, detta i form av att de sociala
institutioner som finns i området är välfungerande.
Nyckelord: Koppargården, problembild, nyckelinformanter, Landskrona, social
desorganisation.
1
KOPPARGÅRDEN
AN ANALYSIS OF THE LOCAL PROBLEMS IN
KOPPARGÅRDEN IN A SOCIAL
DISORGANIZATION FRAMEWORK
FILIP HANSSON
Filip Hansson. Koppargården – an analysis of the local problems in Koppargården
in a social disorganization framework. Thesis in Criminology 15 hp. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2015.
After many reports in the local media and mentioning in the police report
regarding communities where criminal networks control, an interest to analyse
and explain the problems in Koppargården emerged. The study has threw statistics
and semi-structured interviews explored key informants descriptions of problems
in todays Koppargården. The results were analysed based on the theory of social
disorganization. Study results show that most of the problems described the
pictures in today Koppargården can be linked to the theory of social
disorganizations. Low socioeconomic status, heterogeneity, high population
migration are factors that apply to Koppargården. This has contributed to the
area's cohesion is low, there is a lack of common standards and values in the area
and the informal social control in the area is low. There are also some links to the
theory of collective efficacy and that is that the social institutions in the area are
well functioning.
Keywords: Koppargården, local problems, key informants, Landskrona, social
disorganization.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ........................................................................................................... 4
1.1 Introduktion ................................................................................................ 4
1.2 Syfte och frågeställningar .......................................................................... 5
2. Bakgrund........................................................................................................... 6
2.1 Historisk bakgrund ..................................................................................... 6
2.2 Områdesbeskrivning .................................................................................. 6
2.3 Kartläggning av den lokala problembilden genom nyckelinformanter ..... 8
3. Teori .................................................................................................................. 9
3.1 Social desorganisation................................................................................ 9
4. Metod ................................................................................................................ 12
4.1 Undersökningsdesign ................................................................................. 12
4.2 Demografisk data ....................................................................................... 12
4.3 Urval och tillvägagångssätt ........................................................................ 12
4.4 Reliabilitet och validitet ............................................................................. 14
4.5 Etiska överväganden .................................................................................. 15
4.6 Analys av resultat ....................................................................................... 16
5. Resultat ............................................................................................................. 17
5.1 Områdesbeskrivning och problembild ....................................................... 17
5.2 Sammanhållning och informell social kontroll .......................................... 18
5.3 Ordningsstörningar..................................................................................... 21
5.4 Likheter och skillnader............................................................................... 22
6. Analys och diskussion ...................................................................................... 24
6.1 Analys av den lokala problembilden .......................................................... 24
6.2 Diskussion .................................................................................................. 26
Referenser ............................................................................................................. 29
Bilaga 1 ................................................................................................................. 32
Bilaga 2 ................................................................................................................. 33
Bilaga 3 ................................................................................................................. 34
Bilaga 4 ................................................................................................................. 35
3
1. INLEDNING
1.1 Introduktion
Media har under det senaste året rapporterat om skjutningar, misshandel,
bilbränder och liknande i Landskrona (Helsingborgs Dagblad, 2015-05-06). I
polisens rapport En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i
lokalsamhället (Rikskriminalpolisen, 2014) fanns ett område från Landskrona
med, vilket gjorde att lokala medior också skrev om området och beskrev det som
ett område som står utanför lagarna. Området i fråga heter Koppargården.
Rapporteringen i media gällande Koppargården tyder på att området har
ordningsproblem och denna uppsats vill undersöka varför det kan vara så. Om det
beror på områdets sammansättning när det gäller de boende eller om det är andra
faktorer som kan vara orsaken. Bakgrundsskildringen av området (se 2.2
Områdesbeskrivning) gör att området kan framställas som socialt desorganiserat,
detta enligt den kriminologiska teorin social desorganisation, som också kommer
att vara utgångsteorin för denna uppsats. Med social desorganisation menas att
p.g.a. områdesstrukturen finns en avsaknad av gemensamma normer och
värderingar i området, den informella sociala kontrollen är låg mellan de boende
och invånarna har tillsammans svårt att lösa lokala problem (Shaw & McKay,
1969).
Då det verkar vara ett område som har problem med ordningsstörningar anses det
av stor vikt att kartlägga områdets problembild för att kunna ta fram åtgärder som
kan användas för att få bukt på problematiken i området. Wikström & Torstensson
(1997) skriver att brottslighetens nivå och struktur har stora lokala variationer.
Vad som är, och vad som upplevs som problem, varierar stort mellan olika
regioner och orter (a.a.). Det gör att det är viktigt att det brottspreventiva arbetet
tar sin utgångspunkt i en lokal problembeskrivning (a.a.). Ivert & Kronkvist
(2014) skriver också att en utgångspunkt för att investeringar i ett område ska vara
framgångsrika är att det finns god kännedom om den lokala kontexten gällande
problem och förutsättningar. Med tanke på vad både Wikström & Torstensson
(1997) och Ivert & Kronkvist (2014) skriver, anses det vara av stor vikt att en
problembild av Koppargården kartläggs för att kunna ta fram fungerande åtgärder.
Frågan är dock om social desorganisationsteorin går att applicera på
Koppargården. För att undersöka detta kan kunskap som kan svara på hur
förhållandet i området är och vilka problem som finns i området vara till hjälp.
Personer vars verksamheter finns i Koppargården och personer som arbetar i
området bör kunna svara på frågor gällande vilka problem och förhållanden som
finns. Information om områdesstrukturen i form av medelårsinkomst i tkr, andel
med utländsk/svensk bakgrund, in- och utflyttningar gällande de boende i området
kan också vara till stor nytta för att förklara situationen och för att se om det finns
en teoretisk koppling.
4
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syfte är att 1) beskriva den lokala problembilden med utgångspunkt i
nyckelinformanternas beskrivningar och 2) därefter analysera deras beskrivningar
och även statistik, med utgångspunkt i teorin om social desorganisation. Genom
att använda statistik om området och jämföra med hur lokala aktörer beskriver
området och dess problembild kan teori klargöra den beskrivna situationen som
råder i Koppargården.
Uppsatsen ska förhoppningsvis kunna vara till nytta för praktiker som jobbar i
Koppargården. Om teorin om social desorganisation kan appliceras på dagens
problembild i Koppargården kan denna uppsats bidra till kunskap om teorins
praktiska applicerbarhet och relevans för områden i Landskrona/Sverige.
Uppsatsen frågeställningar är:
-
Hur ser den lokala problembilden ut i Koppargården?
Kan den lokala problembilden förklaras med hjälp av social
desorganisationsteorin?
5
2. BAKGRUND
2.1 Historisk bakgrund
Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga
1970-talet över 3500 anställda (Landskrona Stad, 2012). Den 11 mars 1981
varslades de sista 1807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges
största enskilda industrinedläggning var ett faktum. År 1982 levererades det sista
nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog dock inte helt ut i och med att
nybyggnation upphörde, verksamheten fortsatte som reparations- och
ombyggnadsvarv (Jönsson, 1997).
Under de följande åren var det ganska stilla i staden, en följd av lågkonjunkturen
som även drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden.
Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter 10 år, och hette då Cityvarvet. Det är
däremot inte längre fråga om ett fullskaligt nybyggnadsvarv utan endast ett
reparationsvarv med 200-300 anställda.
När Varvet gick bra under 70-talet behövdes det mer arbetskraft vilket medförde
en stor arbetskraftsinvandring från bl.a. Balkan vilket gjorde att det fick byggas
nya bostäder i Landskrona (Landskrona Stad, 2012). Ett område som byggdes
under 1970-talet var Koppargården (Landskrona Hem, 2015). Till följd av
Öresundsvarvets nedläggning minskade kommunens befolkning med ett par tusen
invånare och det gjorde att många lägenheter stod tomma kring mitten av 1980talet (Landskrona Stad, 2012), en del av dessa i Koppargården.
2.2 Områdesbeskrivning
I polisens rapport En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i
lokalsamhället (Rikskriminalpolisen, 2014) skriver de att ”det stora kriminella
genomslaget på lokalsamhället förefaller vara knutet till den sociala kontexten i
områdena snarare än på en vilja hos de kriminella att ta makten och kontrollen
över lokalsamhället”. De nämner den sociala kontexten, något som gör det
intressant att ta reda på hur den sociala kontexten ser ut och om det kan kopplas
till teorin om social desorganisation.
Koppargården är ett mindre område i området Karlslund. Koppargården ligger
inom Idrottsvägen, Tenngatan, Koppargården och Emaljgatan (Se bilaga 2).
Utifrån observationer har det setts att det ligger en skola, som har årskurs 6-9, en
liten mataffär, lokaler tillhörande det kommunala bostadsbolaget, en byggfirma
och Komvux. Hela Koppargården består av fyra-fem våningshus med lägenheter
som är hyresrätter, där Landskrona Hem AB är den största fastighetsägaren men
där även ett privat fastighetsbolag äger fastigheter (Landskrona Hem AB, 2015;
Helsingborgs Dagblad 2014-07-30).
Precis intill området ligger Landskrona IP, där Landskrona BoIS har sin
verksamhet. Där ligger även en skola till som är en F-6 skola. Några hundra meter
bort ligger en lite större matbutik som heter My Gross. Idrottsanläggningen Puls
Arena ligger även det ett stenkast ifrån Koppargården. Puls Arena är en
mötesplats för föreningsidrotten, träning och spontanidrott.
6
Totalt bor det 1216 invånare i Koppargården (Landskrona stad, se Bilaga 3). Av
dessa har ca 75 % utländsk bakgrund och 25 % svensk bakgrund, alltså har
omkring tre fjärdedelar av området utländsk bakgrund (a.a.). Detta kan jämföras
med år 2004 då det bodde 1248 personer i området och ca 62 % hade utländsk
bakgrund och 38 % hade svensk bakgrund (a.a.).
När det gäller åldersfördelningen är 27 % av invånarna mellan 0-15 år, 12 %
mellan 16-24 år, 43 % mellan 25-64 år och 18 % är 65+ (Landskrona Stad, se
bilaga 3). Det betyder att 39 % av områdets befolkning är mellan 0-24 år (a.a.).
Varje år förändras invånarantalet med ett visst antal (bilaga 3) och andelen med
svensk och utländsk bakgrund förändras också för varje år. Det talar för att det är
mycket in- och utflyttningar i området. Kommunen har ett boende för
ensamkommande i Koppargården (Helsingborgs Dagblad, 2014-12-17).
Medelårsinkomsten i Koppargården är 112 000 kronor (Bilaga 3). Delar man det
på 12 månader blir en medelinkomst på 9333 kronor i månaden.
Området fick stor uppmärksamhet i lokala medier under 2014. Störst
uppmärksamhet fick en händelse som skedde i mitten av maj. Då följer två poliser
efter en mc som kör vårdslöst och som bedöms utgöra en risk för andra trafikanter
(Helsingborgs Dagblad, 2014-07-27). Då blandar en privatbil sig i
händelseförloppet och agerar ”stoppkloss” genom att köra mot polisbilen, som det
ser ut för att preja den och därmed hindra poliserna att nå fram till mc-föraren
(a.a.). För att undkomma polisen efter prejningsattacken kör bilföraren in på ett
grönområde på Koppargården (a.a.). Då lämnar den ene polismannen polisbilen
för att till fots följa efter bilföraren in på området (a.a.). Polismannen blir då
genast omringad av en snabbt växande folksamling på mellan 50 och 70 personer
som uppträder hotfullt (a.a.). Polismannen, som larmar efter förstärkning, får ta
emot verbala dödshot, glåpord och spottloskor rätt i ansiktet (Helsingborgs
Dagblad, 2014-07-27). Det som sker senare är att förstärkningen som
Polismannen väntar på stannar till utanför området då de inte vågar köra in i
området för att de är rädda för att det ska bli upplopp i området (a.a.).
Helsingborgs Dagblad skriver följande:
”Kritiska röster inom polisen har uttryckt att detta betyder att de
kriminella ser att de kan driva polisen på flykt från området. Flera
nyckelpersoner i Koppargården är identifierade som grovt
kriminella med kopplingar till organiserad brottslighet.”
(Helsingborgs Dagblad, 2014-07-27)
Efter detta publicerade Helsingborgs Dagblad många artiklar om området, bland
annat ”Ett fåtal yngre män styr i området” (Helsingborgs Dagblad, 2014-08-10)
och ”Fel att polisen inte syns mer här i Koppargården” (Helsingborgs Dagblad,
2014-07-29). Denna medierapportering har gett en negativ bild av området
Koppargården och tyder på att det finns en problematik i området.
7
2.3 Kartläggning av den lokala problembilden genom
nyckelinformanter
Genom kvalitativa intervjuer med så kallade nyckelinformanter kompletteras den
kvantitativa datan som finns som då är statistiken om de boende i området som
nämnts innan. Med termen nyckelinformanter avses personer som har stor
erfarenhet och kunskap om ett visst område, en person med god lokalkännedom
(Bryman, 2009). Nyckelinformanter har använts vid liknande studier i en svensk
kontext (Tiby & Olsson, 1997; Ivert & Kronkvist, 2014). Intervjuer med
nyckelinformanter som antingen arbetar med området eller dagligen vistas där
förväntas bidra med ytterligare kunskap om området, dess förutsättningar och
utmaningar.
Ivert & Kronkvist (2014) kartlade den lokala problembilden i norra och södra
Sofielund genom att genomföra nyckelinformantsintervjuer med informanter som
representerade tre grupper: grupp ett var lokala myndigheter i form av socialtjänst,
skola, polis och räddningstjänst (a.a.). Den andra gruppen var lokal service genom
representanter från en ideell förening, Sofielunds Folketshus, medarbetare vid
Malmö stads olika insatser i området, hemtjänsten samt Parkering Malmö (a.a.).
Den tredje gruppen var ungdomar och yngre vuxna inom åldersspannet 18 till 24
år (a.a.). Deras intervjuer fokuserade i huvudsak på fem olika områden och dessa
var områdesbeskrivning, engagemang, gemenskap och social sammanhållning,
lokala problem, ordningsstörningar och brott, otrygghet och särskilda händelser
samt tänkbara åtgärdsförslag (a.a.).
Tiby & Olsson (1997) genomförde djupintervjuer med 133 nyckelinformanter i
åtta förorter till Stockholm för att kartlägga den lokala problembilden i dessa
orter. Alla de som intervjuades var lokalt verksamma inom olika myndigheter,
organisationer eller föreningar i respektive stadsdel (a.a.). De valdes p.g.a. att de
hade särskilt stor kunskap och engagemang gällande frågor som rörde områdets
brottslighet och andra sociala problem (a.a.).
8
3. TEORI
Denna uppsats kommer ha teorin om social desorganisation som utgångsteori.
Med det menas att frågorna vid intervjun kommer vara formade utifrån teorin och
informationen om de boende som hämtas kommer även det att tolkas/analyseras
utifrån teorin. Områdets struktur är det som gör att social desorganisation har valts
som utgångsteori. I diskussionen kommer resultaten av datan som har samlats in
att analysera för att se om det finns någon koppling mellan teorin och
problembilden i Koppargården.
3.1 Social desorganisation
3.1.1 Teori
Teorin om social desorganisation har utvecklats av två män, Clifford Shaw och
Henry McKay (1969). De tillhörde den så kallad Chicagoskolan och det var i
Chicago som de utvecklade teorin (a.a.). De hävdade att kriminalitet, främst
ungdomsbrottslighet, och kriminella var koncentrerade till vissa områden i staden
p.g.a. att dessa områden var socialt desorganiserade (a.a.). Dessa områden hade
framför allt tre områdesegenskaper och de egenskaperna var låg socioekonomisk
status, hög befolkningsmobilitet och en heterogen befolkningssammansättning
(a.a.). Egenskaperna försvagade de boendes förmåga att göra motstånd mot
avvikande beteendenormer, bl.a. brottsligt beteende (a.a.). En avsaknad av
välfungerande sociala institutioner var även en av orsakerna till att annorlunda
värderingar uppstod i områdena (Bruinsma et al, 2013). Detta p.g.a. att i områden
med heterogena befolkningssammansättningar var deltagandet vid institutionerna
lägre och den informella kontrollen hindrades eftersom att invånarna inte kunde
kommunicera effektivt med varandra (a.a.). Wikström (1987) har definierat social
desorganisation på följande sätt, ”Med social instabilitet menades att grannskapet
saknade en social struktur genom vilken allmänna värden kunde uppnås och
gemensamma problem lösas.”.
Shaw & McKay (1969) utgick ifrån Burgess (1967) modell med fem specifika
stadszoner. Utifrån denna modell förde Shaw & McKay (1969) in statistiska
uppgifter gällande ungdomsbrottslighet i zonerna. De fann att brottsligheten var
störst i zon nummer två, en zon som fick benämningen zone in transition för att
många bodde där tillfälligt (a.a.). Människor med låg socioekonomisk status
lockades till zone in transition och ofta var det immigranter (a.a.). Tanken var att
skyskrapor och annat skulle byggas i zone in transition och att markpriserna då
skulle stiga men under tiden var hyrorna väldigt låga och byggnaderna var i dåligt
skick (a.a.). Så fort de boende fick möjlighet att flytta ifrån zonen gjorde de det,
vilket gjorde att Shaw & McKay (1969) gav den namnet zone in transition.
Låg socioekonomisk status, hög befolkningsmobilitet samt den heterogena
befolkningssammansättningen var orsaken till brottsligheten i området, framför
allt ungdomsbrottsligheten, menade Shaw & McKay (1969). Låg socioekonomisk
status bidrog till att unga utsattes för fattigdom, arbetslöshet och dålig utbildning
vilket gjorde att de såg brottslighet som ett alternativ (a.a.). Den höga
befolkningsmobiliteten och den heterogena befolkningssammansättningen gjorde
att den informella sociala kontrollen var låg i området eftersom att människor inte,
på ett effektivt sätt, kunde säga till ungdomarna (a.a.).
9
Brottsligheten var en områdeseffekt, den var kulturellt överförd och inte genetiskt
relaterad till etnicitet eller vissa folkgrupper (Shaw & McKay, 1969). Enligt Shaw
& McKay var de brottsliga värderingarna endast en del av rådande värdesystem,
även i de socialt mest utsatta områdena (a.a.). De konventionella värderingarna
dominerade i hela samhället, även i de delar av staden som hade en hög brottsnivå
enligt Shaw & McKay (1969).
3.1.3 Tidigare forskning
Teorin har testats av andra forskare än Shaw & McKay. En känd studie är
Sampson & Groves (1989) där de testade teorin. I deras modell förväntades
områden med låg socioekonomisk status, hög in- och utflyttning, ras
heterogenitet, och splittrade familjer ha svaga lokala vänskapsnätverk och
okontrollerade ungdomsgrupper. Modellen testades först genom att analysera data
från 238 orter i Storbritannien konstruerade från en 1982 nationell undersökning
av 10 905 invånare (a.a.). Modellen replikerades sedan på ett oberoende nationellt
urval av 11 030 invånare i 300 brittiska orter i 1984 (a.a.). Resultaten från båda
undersökningarna stöder teorin och visar att variationer mellan områden gällande
social desorganisation överför mycket av effekten av områdesstrukturella
egenskaper både på andelen brottsoffer och gärningsmän (a.a.). I områden som
karakteriseras av social desorganisation förväntas de formella och informella
nätverken vara svaga eller helt frånvarande (a.a.). Detta kan göra att den struktur
som krävs för positiv kollektiv socialisation av barn och ungdomar och social
kontroll av boende och besökare försvagas (a.a.). Det kan i sin tur leda till
kriminalitet eller andra sociala problem (a.a.). Andra studier replikerade denna
studie och även deras resultat stödde Shaw & McKays teori om social
desorganisation (Lowencamp, Cullen & Pratt, 2003; Veysey & Messner, 1999).
3.1.4 Kollektiv styrka
Med social desorganisation som utgångspunkt har andra teorier om varför vissa
områden har högre nivåer av brottslighet utvecklats. En av teorierna som
utvecklats är kollektiv styrka (Sampson, Raudenbush & Earls, 1997; Sampson,
2006). I den grupperas ett områdes olika mekanismer, som då är
segregation/fattigdom, täthet av sociala nätverk, organisationer samt
rutinaktiviteter/beteenden (a.a.). Nivån av kollektiv styrka i ett område kan
beskrivas som ett mått på de boende i områdets vilja och förmåga att ingripa/agera
för att upprätthålla gemensamma normer och hantera problem, med andra ord
invånarnas kapacitet att utöva social kontroll (a.a.). Kapaciteten antas ha sitt
ursprung i att det bland de boende i området finns en viss nivå av gemensamma
förväntningar och ett ömsesidigt förtroende (a.a.). Sampson menar att det är mer
troligt att de boende ingriper för att upprätthålla ordningen i områden där det finns
tydliga regler och normer och där de boende litar på varandra (a.a.). Till skillnad
från social desorganisationsteorin lägger kollektiv styrka större tonvikt på delade
förväntningar/uppfattningar mellan boende i ett område och mindre tonvikt på
icke välfungerade institutioner/organisationer såsom kyrkor (Sampson et al, 1997;
Sampson, 2006). Teorin om kollektiv styrka har testats (Sampson & Wikström,
2008; Morenoff, Sampson, & Raudenbush, 2001) och visar att brottsligheten och
problemnivån är ofta högre i områden där den kollektiva styrkan är låg, p.g.a. att
det i dessa områden inte finns några gemensamma förväntningar eller struktur och
organisation för att gemensamt möta och kontrollera de ordningsstörningar som
förekommer i området
10
3.1.5 Kritik
Social desorganisationsteorin är inte fri från kritik. En av kritikerna är Robert
Bursik (1988) som menade att social desorganisation enbart fokuserar på
gruppnivå och förklarar inte brott på individnivå. Teorin bör även ta hänsyn till
andra faktorer såsom att själva individen kan inverka vid brottsliga handlingar
(a.a.). Om det bara är området och gruppdynamiken som påverkar individen eller
om den individuella motivationen också spelar roll (a.a.). Shaw & McKay
förklarar inte varför vissa begår brott i ett socialt desorganiserat område och
varför vissa inte gör det (a.a.). Hur mycket graden av viktimisering kan påverka
ett områdes sociala desorganisation är även en faktor som kan läggas till teorin
(a.a.). Social desorganisation fokuserar enbart på gärningsmannens brottsliga
handlingar i ett område och ingenting om offret (a.a.).
Kritik som författarna själva har kommit med är att teorin inte går att applicera på
all typ av brottslighet utan främst på den som begås av unga män i grupp (Shaw &
McKay, 1969). Det visar på en svaghet när det gäller förklarandet av brott då den
riktar in sig på en liten grupp kriminella.
Teorin har även kritiserats för att vara alltför inriktad mot amerikanska städer och
därmed har begränsade möjligheter att överföras på städer i andra länder
(Wikström, 1990). Forskning visar till exempel att frågan om var de mest
brottsutsatta områdena finns beror dels på staden i sig, dels på det land som staden
ligger i (a.a.). Till skillnad från USA, landet som teorin utformades i, där de mest
utsatta områdena ligger nära stadskärnan, ser det t.ex. i Sverige annorlunda ut
beroende på vilken stad det gäller. I vissa städer, t.ex. Malmö, ligger vissa utsatta
områden inne i stadskärnan och i Stockholm ligger vissa utsatta områden i
förorterna samtidigt som själva stadskärnan är ett välbärgat område.
En stor del av kunskapen som finns idag om hur egenskaper i ett område påverkar
faktorer som brottslighet och otrygghet bygger på studier genomförda i USA. Om
dessa resultat kan översättas till en svensk kontext kan ifrågasättas. Utifrån ett
svenskt perspektiv är kunskapen om områdeseffekter på brott och otrygghet
tämligen begränsad. Det finns ett antal studier som tyder på att fördelningen av
brottslighet och otrygghet samt de bakomliggande processerna ser liknade ut i
Sverige som internationellt, även om områdeseffekterna är mindre framträdande
än vad de är i USA (Sampson & Wikström, 2008).
11
4. METOD
I detta stycke kommer val av metod, urval, genomförande och etiska principer att
diskuteras.
4.1 Undersökningsdesign
I denna uppsats har en kvalitativ forskningsstrategi använts. När en sådan strategi
används är ord viktigare än siffror vid insamling samt analys av data (Bryman,
2009). Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har valts som
datainsamlingsmetod (a.a.). Genom intervjuer kan en bättre bild av områdets
problembild ges då de ger en mer djupgående bild än vad till exempel enkäter ger
(a.a.). Samtidigt finns det fördelar med enkäter jämfört med intervjuer som t.ex.
att med enkäter finns inte problemet med att olika intervjuare formulerar frågorna
på olika sätt (a.a.). Med enkäter får man även en bredare, mer generaliserbar data
jämfört med intervjuer menar Bryman (2009). Genom kvalitativa intervjuer
fokuserar man på intervjudeltagarnas synsätt och upplevelser av området (a.a.).
Vid användning av semi-strukturerade intervjuer kan en intervjuguide användas
(a.a.). En intervjuguide är en lista av specifika teman eller frågor som ska beröras
under intervjun, men de behöver inte vara i någon bestämd ordning eller helt
förutbestämda utan de ska mer fungera, som namnet antyder, som en guide (a.a.).
I denna studie används social desorganisation som grundteori, det är även utifrån
teorin som teman och frågor har formulerats.
Uppsatsens syfte är att beskriva Koppargårdens problembild och därför ses
intervjuer som den mest lämpliga metoden. Datan som har samlats in har använts
genom att analyseras mot en teoretisk bakgrund i form av social desorganisation
och flera avgränsningar har gjorts i form av: geografiska då endast verksamheter i
eller i närheten av området har valts, metodologiska då studien använder sig av
semi-strukturerade intervjuer samt empiriska eftersom intervjuguiden utgår från
social desorganisation. Genom att komplettera intervjuerna med information om
de boende i området kan det ge en bättre helhetsbild än vad enbart intervjuerna
kan.
4.2 Demografisk data
Den demografiska datan som används har skickats från en kommunarbetare på
Landskrona Stad som har hand om statistik. Informationen presenteras i bilaga 3,
där en sammanställning av olika siffror gällande invånarna i Koppargården har
gjorts. Information om Koppargårdens invånare har använts som komplement till
intervjuerna för att ge en bättre bild av området.
4.3 Urval och tillvägagångssätt
4.3.1 Urval och bortfall av nyckelinformanter
Denna studie använder sig av nyckelinformanter som källa. Med termen
nyckelinformant avses en person som har en stor erfarenhet och kunskap om ett
visst område eller en viss företeelse (Bryman, 2011). I detta fall gäller det
brottslighet och andra sociala problem i området. De intervjuade nyckelaktörerna
hade positioner som gör att de antas ha stor kunskap om och erfarenhet av
Koppargårdens brottslighet och andra sociala problem. Nyckelaktörerna har valts
utifrån vad för typ av yrke de har och hur deras yrke kan hjälpa till att ge en bild
12
av hur problembilden i Koppargården ser ut. En nyckelinformant från varje
verksamhet har rekryterats från följande verksamheter:
-
Polis
Socialtjänst
Kommen
Skolverket i form av en f.d. biträdande rektor/lärare
Dessa verksamheter väljs då de har en särskilt god insikt gällande brottsligheten,
god insikt i sociala frågor i området samt en god kännedom om ungdomarna i
området genom sin verksamhet. Vid kartläggning av området är dessa punkter
viktiga att få med, något som blir möjligt med hjälp av nyckelinformanter från
dessa verksamheter.
Polisen jobbar med brottsförebyggande frågor i Landskrona sedan 2008. Han har
varit aktiv inom Polisen i Landskrona i över 15 år och har därför en väldigt bra
bild över problematiken i Landskrona både i dagsläget och ur ett historiskt
perspektiv. Han intervjuades den 29 april. Nyckelinformanten från Socialen
jobbar för en sektion som kallas Fritid och har gjort det sedan 2012. Hans
arbetsuppgifter gäller hela området Karlslund men han har väldigt goda kunskaper
gällande Koppargården. Han intervjuades den 4 maj. Den f.d. biträdande
rektorn/läraren är numera aktiv i en fotbollsförening i Karlslund och har jobbat i
området sedan 2011 och intervjuades den 11 maj. Kommunalarbetaren jobbar
med ett projekt som arbetar med barn och ungdomar i hela Landskrona men har
ett av sina huvudområden i Koppargården. Kommunalarbetaren har jobbat med
detta sedan 2010 och intervjuades också den 11 maj.
Urvalet av nyckelinformanter var ett målinriktat urval där olika verksamheter som
är aktiva i Koppargården identifierades och relevanta personer inom dessa
verksamheter med erfarenhet av arbete i Koppargården valdes ut. Detta för att
kunna få en så bra bild av Koppargården som möjligt. Med målinriktat urval
menas att deltagarna inte har valts på ett slumpmässigt vis utan de har valts ut
strategiskt för att de är relevant för forskningsfrågorna som har formulerats
(Bryman, 2009). Att nyckelaktörer som arbetar i området valdes och inte boende i
området är för att det är enbart en beskrivning av hur området ser ut och hur det
fungerar som ska göras, inte hur det är att bo där. Hade boende intervjuats hade de
förmedlat en bild av deras känsla av att bo där och det hade påverkat hur de hade
beskrivit området och det är inte relevant för denna uppsats. Detta gjorde att
följande verksamheter valdes ut: polismyndigheten, socialtjänsten och
kommunen. Då den f.d. biträdande rektorn/läraren även valdes ut gav han sin bild
av området både som lärare och som fotbollsledare.
Fastighetsarbetare skulle ha tagits med men då den ansvariga för dessa frågor inte
svarat har de tagits bort. Detta ledde till att det blev ett bortfall. Något som
påverkar resultatet av studien i form av att deras verksamhets beskrivning av
området inte kommer med. Fastighetsbolagets beskrivning kan skilja sig från de
övriga nyckelinformanterna då de får ta del av helt andra frågor än de övriga
verksamheterna. De får t.ex. veta om de boende bryr sig om området, detta i form
av klagomål om saker och ting inte sköts.
Urvalet gjordes genom att titta på tidigare forskning bl.a. Tiby & Olsson (1997)
och Ivert & Kronkvist (2014) för att få en bild av relevanta aktörer som kan ge en
bra bild. Kunskap och erfarenheter som har skapats genom tidigare besök i
13
Koppargården, tidigare skoluppgifter, samtal med personer vars arbetsplats finns i
Koppargården samt Landskrona Stads hemsida där aktörer har förekommit
användes också för att komma fram till lämpliga nyckelinformanter. Fyra
nyckelinformanter har valts ut och samtliga var villiga att ställa upp på intervju.
4.3.3 Genomförandet av nyckelinformantsintervjuerna
Nyckelinformanterna kontaktades och informerades genom e-mail och i vissa fall
även telefonsamtal. I mailet skickades ett informationsbrev (se bilaga 4) ut med
information om studien och hur intervjun skulle genomföras, att det var frivilligt
att ställa upp och att de när som helst kunde dra tillbaka sin medverkan om de
kände för det.
Alla intervjuerna genomfördes på respektive intervjudeltagares arbetsplats.
Bryman (2009) skriver att intervjuerna ska ske på en plats där miljön är sådan att
intervjudeltagarna känner att de är lugna och trygga. Tillfällena fick deltagarna
själva välja för att bäst passa dem. Intervjuerna spelades in, detta för att kunna
återge respondentens svar så exakta som möjligt annars finns risken att
respondentens svar förvrängs och därmed skapar en felkälla (a.a.). Frågorna
ansträngdes för att inte vara ledande utan gav respondenten möjlighet att ge sin
syn om frågan. Detta är något som Bryman (2009) framhäver som viktigt. Ett
antal grundfrågor användes (Bilaga 1), sedan tillkom följdfrågor. I denna
undersökning låg ett antal faktorer gällande social desorganisation bakom
frågorna, detta för att kunna få svar på undersöknings frågeställning och dessa
faktorer var bland annat normer och värderingar i området, olika
ordningsstörningar, samhörigheten i området o.s.v. Eftersom att varje intervju
spelades in fanns ingen anledning att skicka transkriberingen till respondenterna
för möjlighet att kontrollera svaren då svaren redan fanns i sin renaste form och
bör därför ha varit korrekta redan.
4.4 Reliabilitet och validitet
Då en kvalitativ undersökningsmetod har använts kan förutsättningarna för en
eventuell replikation, d.v.s. om undersökningen kan upprepas av någon annan
(a.a.) ifrågasättas. Däremot kan en eventuell replikation genomföras genom att
använda sig av samma frågor och respondenter och därmed få ungefär samma
svar, frånsett följdfrågorna som inte finns antecknade. Det finns ingen
vetenskaplig metod som kan styrka valet av respondenter, utan de valdes ut
genom förkunskap och erfarenhet för att försöka täcka upp alla verksamheter i
Koppargården och även tidigare studier av Tiby & Olsson (1997) och Ivert &
Kronkvist (2014). Pauwels & Hardyns (2009) har undersökt valet av att använda
sig av nyckelinformanter som metod istället för enkäter och menar att
nyckelinformanter kan fylla ett gap när det gäller att mäta processer i områden.
Deras resultat visar att om man väljer ut nyckelinformanter väldigt noga kan de
stå för tillräckligt hög-kvalitativ data som representerar hur området ser ut och
fungerar (a.a.). Detta bör visa på att studien har hög reliabilitet, d.v.s. att den är
tillförlitlig (Bryman, 2009).
Det fanns en metodmedvetenhet och kännedom om kvalitativ semi-strukturerad
intervju från början och intervjuerna genomfördes utifrån denna kunskap. Faktorer
som ligger bakom social desorganisation operationaliserades ned till olika frågor
som kunde svara på informell social kontroll, avsaknad av gemensamma normer
14
och värderingar, områdesbeskrivning och den lokala problembilden. Detta bör
leda till att validiteten stärks då operationaliseringen gör det enklare att mäta det
man verkligen vill mäta (Bryman, 2009). Görs ett noggrant urval av
nyckelinformanter är det högst troligt att man som forskare kan få en väldigt bra
syn på sociala fenomen som endast mäts mycket selektivt med hjälp av officiell
statistik (a.a.). Då intervjuerna spelades in bör detta även leda till att
bearbetningen av primärdatan har genomförts med hög validitet (a.a.).
Eftersom att urvalet är ett fåtal och målinriktade nyckelinformanter (Bryman,
2009) kan man diskutera om studien är generaliserbar. Bryman (2009) menar att
kvalitativa studier inte kan generalisera på samma vis som en kvantitativ studie
hade kunnat göra. Kvalitativa studier ska generaliseras till teori och inte till
population (Bryman, 2009). Eftersom detta är en kvalitativ studie representerar
inte ett fåtal intervjupersoner en hel population, deras beskrivning av
Koppargården gäller inte för andra liknande områden och den stämmer inte heller
överens med alla andras bild av Koppargården heller, enligt Bryman. Däremot har
Pauwels & Hardyns (2009) visat att nyckelinformanter visst kan representera en
hel population och att resultatet som de ger kan generaliseras.
Då nyckelinformanterna som valts har kunskap om området bör de kunna ge en
bild av hur området ser ut och fungerar, utifrån deras verksamhet. Genom att välja
nyckelinformanter från flera olika verksamheter gör också att man får en bättre
helhetsbild av området än vad man hade fått om man enbart hade valt t.ex. poliser
som nyckelinformanter.
När det gäller objektivitet d.v.s. huruvida värderingar påverkar studien (Bryman,
2009) så har jag strävat efter att vara så neutral som möjligt under hela uppsatsens
gång. Genom metodmedvetenhet före och under intervjutillfällena eftersträvades
även att intervjudeltagarna skulle ge valida svar och eftersom svaren spelades in
blir det svårt att feltolka dem. Då intervjuerna skedde på respondenternas
respektive arbetsplats under arbetstid bör svaren dock inte innehålla alltför
personliga åsikter utan borde vara utifrån respektive verksamhets arbete. Då
frågorna inte heller är ledande bör respondenterna ha svarat utifrån deras syn, som
de fått genom sitt arbete.
4.5 Etiska överväganden
Jag har valt att ha nyckelinformanter som enbart berättar om deras syn på området
och inte om deras känslor om att vara aktiv i området. Detta gör att jag inte har
behövt göra en etikprövning eftersom att det inte blir känsligt material när de ska
ge sin syn på området. Hade jag intervjuat boende i området där de berättar om
sina känslor att bo där, t.ex. att de känner sig otrygga, då hade det blivit känsligt
material och en etikprövning hade behövts göras.
När det gäller etiska frågor kring denna uppsats har jag tagit hänsyn till de fyra
etiska principerna vid forskning som är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet,
2002). Det vill säga att jag har informerat nyckelinformanterna om
undersökningens syfte och att deras deltagande är frivilligt och att de får hoppa av
om de så önskar det genom att skicka ut ett informationsbrev till dem med denna
information (a.a.). Jag har frågat om samtycke (gjordes vid intervjuernas start),
det vill säga att nyckelinformanterna har själva fått bestämma om de vill vara med
eller inte och eftersom att inga av nyckelinformanterna är underåriga har jag inte
15
behövt fråga vårdnadshavare om godkännande. (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet,
2002). När det gäller konfidentialitetskravet har jag vid intervjuerna haft på
flygplansläge och när jag kommit hem fört över dem till en dator utan
internettillgång, allt för att säkra att ingen annan fick tillgång till intervjuerna
(Vetenskapsrådet, 2002). Namn publiceras inte i uppsatsen men däremot frågade
jag nyckelinformanterna om jag fick lov att använda vilken tjänst de hade,
verksamhet de tillhörde och hur länge de hade arbetat där, detta för att det kan
vara av stor vikt då det kan styrka intervjudeltagarna som nyckelinformanter i
Koppargården. Till sist, när det gäller nyttjandekravet, kommer uppgifterna som
samlades in vid intervjuerna enbart användas till uppsatsen och när uppsatsen är
klar och examinerad kommer allt material vad gäller intervjuerna att tas bort.
När det gäller resultaten jag kommer fram till kan det vara så att det blir resultat
som är negativa för områdets del vilket kan ge en ännu mer negativ bild av
området. Däremot anser jag att studien kan belysa de saker i Koppargården som
det måste arbetas mer med för att kunna förändra situationen så därför finner jag
inga etiska problem då studiens fördelar överväger studiens nackdel. Resultaten
kan även ge en nyanserad bild till skillnad från den mediala uppmärksamheten.
Sidor av området som allmänheten inte vet om kan visas upp, sidor som media
inte rapporterar om.
4.6 Analys av resultat
Kategorisering eller kodning är inte något som enbart sker vid kvantitativ metod
utan även vid de kvalitativa nyckelinformantsintervjuerna krävs struktur,
identifiering av kategorier, sortering av svar och tolkning av material (Bryman,
2009). Denna uppsats har använt sig av en tematisk analys för att analysera svaren
som nyckelinformanterna har gett (Malterud, 2009). Transkriberingen av
intervjuerna har tolkats, sorterats, systematiserats och slutligen sammanställts
under olika teman och rubrikerna områdesbeskrivning & problembild,
sammanhållning & informell social kontroll samt ordningsstörningar. Genom att
använda dessa rubriker blev det enkelt att dela in de olika svaren som
nyckelinformanterna gett under rätt rubrik och mönster blev enklare att se.
Tematiseringen valdes utifrån social desorganisationsteorin, där de teman som
valts är teman som kan göra det enklare att svara på studiens frågeställning.
Inspiration har hämtats från Tiby & Olssons (1997) studie där de också använde
sig av kategorisering för att analysera sina intervjuer.
16
5. RESULTAT
Nedan presenteras resultaten. Det är samtliga intervjuer med nyckelinformanterna
och de kommer att presenteras under olika teman. Informanternas svar kommer att
integreras med varandra under dessa olika teman. En tabell som kategoriserar om
nyckelinformanternas svar stämmer in på olika faktorer gällande social
desorganisation finns i slutet av resultatdelen.
5.1 Områdesbeskrivning och problembild
5.1.1 Områdesbeskrivning och problembild
Samtliga nyckelinformanter beskriver Koppargården som ett väldigt fint och
vackert område med mycket grönytor. Det är ett område med mycket liv, med
många barn och ungdomar, även vuxna, som är ute och rör sig i området och som
aktiverar sig med olika idrotter och umgås på ett sätt där man inte bara sitter
hemma. Det är ett område där många har en invandrarbakgrund. Det finns en stor
fattigdom i området, det är ett ekonomiskt svagt område i Landskrona. Det finns
lågutbildade föräldrar i området där barnen far illa ut p.g.a. den okunskap som
finns hos föräldrarna.
Problembilden i Koppargården är enligt informanterna som sådan att man har inte
någon känsla av sammanhang i Koppargården. Man har ställt sig utanför stadens
vanliga rutiner och tillhörighet. Man har sitt eget lilla mikrosamhälle där ute. Det
finns ett visst myndighetsförakt.
”Det finns en kriminell problematik med en kärna som lätt får med
sig en ”svans”. Denna kärna som vill försvåra polisens arbete och
uppvisar ett starkt myndighetsförakt”.
(Polisen, 2015-04-29).
Ett annat problem är att ingen vågar berätta någonting. Det är ett jätte problem
och barn fostras in i det. Man vågar inte berätta, även om man själv blir utsatt så
berättar man ingenting och alla blundar för allting. Det är inte av föräldrarna man
lär sig det utan ifrån Koppargårdens mentalitet, en områdeseffekt.
Kärnan som polisen nämner har kriminella normer och värderingar men resten av
området har samma vanliga hederliga normer och värderingar som resten av
samhället och detta problem nämner resten av nyckelinformanterna också. Ett
annat problem i området är att man har en påverkan från äldre bröder och systrar,
en negativ påverkan, där man i tidigt skede får förebilder som har negativa
kopplingar. Man växer upp utan positiva förebilder.
Koppargården ligger i utkanten av Landskrona och det har blivit ett segregerat
område och nyckelinformanterna anser att det bidrar väldigt mycket till
problemen i området. I och med att det finns många personer som är längre ner i
samhällskedjan, i form av arbete och liknande, och att det ligger lite utanför
Landskrona gör att det finns hel del kriminell verksamhet som föregår där.
Koppargården är en liten del av ett större område, Karlslund, men
socialtjänstemannen på Fritid menar att det är även segregerat i Karlslund.
17
”Det negativa med området är att det är segregerat. Man går inte
över vissa gränser utan man håller sig till sina egna delar. Det är ett
fint område med många möjligheter, tyvärr är det för många
människor som har hamnat i utanförskapet som lever på samma
plats.”
(Socialtjänstemannen på Fritid, 2015-05-04).
”Det är väldigt få, precis som många cyklar ut till Borstahusen och
badar på sommaren och liknande, så är det väldigt få som cyklar till
Koppargården för att leka och umgås utan oftast åker man ifrån
Koppargården för att göra någonting eller så bor man där och då
blir man där. Det är sällan andra än de boende kommer dit och
där”.
(F.d. läraren, 2015-05-11)
”Inte just att det är ett segregerat område men segregationen gör
att, i och med att det är segregerat även arbetsmässigt, så får man
inte det här positiva av folk som kanske har fasta jobb eller
anställningar. Man får inte det här att jobb är viktigt och den här
delen så absolut spelar den en stor roll.”
(Kommunalarbetaren, 2015-05-11).
Samtliga nyckelinformanter tror att Koppargårdens rykte är väldigt dåligt. Att
ryktet är så dåligt tror de har mycket med medias rapportering att göra. Det gör att
området får en viss stämpel också. Det händer en del saker i området men det gör
det i andra delar också. Människor utifrån ser det i stort sett som ett område som
lever sitt eget liv. De ser inte det positiva i att där är så mycket glädje och kärlek
bland de boende när man har aktiviteter och man umgås mellan familjerna
eftersom att man inte är där så ofta vilket gör att många går på vad de hör och det
de läser i tidningen. Medias uppmålning av området bidrar till den negativa bilden
då det görs många saker i området som får lite uppmärksamhet men så fort något
dåligt händer får det stor uppmärksamhet.
5.2 Sammanhållning och informell social kontroll
När det gäller sammanhållningen skiljer sig nyckelinformanternas beskrivningar
sig åt lite grann. Polisen och den f.d. läraren anser inte att det finns någon ”alla
känner alla” känsla i området medan socialtjänstemannen och kommunalarbetaren
anser att den känslan finns. Att ”alla känner alla” tyder på att det finns en bra
sammanhållning i området och att det finns ett fungerande socialt nätverk. Den
f.d. biträdande rektorn/läraren anser att det finns mycket grupperingar i området.
Allt från olika religioner, nationaliteter men även att det är väldigt tydligt vilka
som är de kriminella, de som har statusen att de är farliga. Han upplever att det är
väldigt mycket grupperingar i Koppargården, mer än andra områden.
Kommunalarbetaren menar att han upplever sammanhållningen i området som
bra. Det tycks finnas en känsla av att ”alla känner alla”, detta beskriver han på
följande sätt:
”Jag känner ett par som bor där och går man med dem i området så
känner de ju alla. Sen kan det vara att just de känner alla men jag
tror nog snarare att det är så att alla verkligen vet vem alla är”.
(Kommunalarbetare, 2015-05-11)
18
Socialtjänstemannen säger också att det känns som att det finns en känsla av att
”alla känner alla”. De har bra koll på varandra, och där menar han är ett annat
problem, positivt och negativt, och det är det här med förtroendekapital. Man har
hittat andra som har förtroendekapital än de som kanske borde ha det. Polisen
borde ha ett visst förtroendekapital, vårdcentralen, kommunen o.s.v. likaså. Det
har man ersatt i Koppargården och det är det här med mikro- och
makroperspektivet. De ersätter det och tar hand om det mesta inom sin egen krets.
”Man går kanske ner till killen som äger kiosken och frågar en
fråga som man kanske borde gå ner med till polisen och fråga
istället och då får man också den här mentaliteten att vi klarar oss
själva, vi behöver inte det här andra”.
(Socialtjänstemannen, 2015-05-04).
Den informella sociala kontrollen däremot är nyckelinformanterna överens om.
Alla ger beskrivningar som tyder på att den informella sociala kontrollen är låg.
Socialtjänstemannen tycker inte att ungdomar får lov att vara ute och hitta på hyss
med kompisar för sina föräldrar men han tror att de har en annan inställning som
föräldrar och det är att man känner en trygghet i området. Det känns som att om
man bor där, kan man känna en viss trygghet, framför allt om barnen är ute
mycket. Det är ofta ganska stora kompisgäng som rör sig vilket gör att man
känner en trygghet eftersom att de är många som rör sig tillsammans. Han tycker
däremot inte att de är mer ute där än någon annanstans och den uppfattningen
delar han med polisen.
Polisen upplever att ungdomar får lov att vara ute sent på kvällarna, hitta på hyss
med sina kompisar utan att föräldrarna säger till men han anser inte att det är värre
i Koppargården än i andra invandrartäta områden, han tror att det kan ha att göra
med kulturella skillnader.
Den f.d. läraren upplever att folket som bor i Koppargården är folk som är väldigt
mycket ute och rör sig, även hela familjen. Många gånger är det familjer som har
ganska många barn och det kan innebära att man blir kanske tidigare gammal.
Man får i tidigare ålder vara ute längre o.s.v. Han tror inte det är så att man som
förälder vet om att ens barn gör något kriminellt eller olagligt utan det handlar om
att man ger ett större ansvar tidigare p.g.a. olika anledningar, något som många
barn kanske inte klarar av.
Kommunalarbetaren berättar också att ungdomar får lov att vara ute sent. Detta
vet han med säkerhet då många ungdomar som är aktiva där han jobbar brukar
berätta att de har varit ute till si och så länge. Däremot vet han inte om det är med
samtycke med föräldrarna, vilket han tycker tyder på att den sociala kontrollen
kanske inte är så hög bland föräldrarna.
Något som också tyder på att den informella sociala kontrollen är låg är att
kriminella normer och värderingar tillåts finnas i området. Den f.d. läraren
upplever att det finns bra normer och värderingar bland de flesta boende i området
men att den informella sociala kontrollen är väldigt låg p.g.a. rädsla.
19
Han säger:
”Väldigt många vet ganska mycket men man accepterar och vågar
inte informera om det, så upplever jag det och på det sättet kan man
kanske säga att man har sina egna normer där ute på området men
kanske är det här att man känner att man inte har kraft och ork.
Känner man att man kanske redan har det jobbigt med att försörja
sin familj o.s.v. så kanske man inte heller vill komma i dålig dager
hos andra som kanske ställer till med ännu mer problem för en
själv”.
(f.d. läraren, 2015-05-11).
Socialtjänstemannen menar att det finns kriminella normer och värderingar i
området. Han är dock noga med att punktera att de är en del av rådande
värdesystem och att de flesta i området följer de konventionella normerna och
värderingarna som finns i samhället. De sätter en viss prägel på området.
Kommunalarbetaren beskriver det på ett liknande sätt, att de normala normerna
och värderingarna som finns i övriga samhället är de fasta normerna och
värderingarna även i Koppargården men att de krockar med de kriminella
normerna och värderingarna. När den krocken sker har framför allt ungdomar
problem att se vilket som är rätt och vilket som är fel och vilken norm man ska ta
åt sig, något som gör att de kriminella normerna och värderingarna får bubbla upp
till ytan och finnas.
Någon stolthet för området finns inte hos de boende enligt socialtjänstemannen
och f.d. läraren. Den f.d. läraren säger att många gånger när han pratar med
människor så vill de gärna inte berätta att de bor där (Koppargården) utan de vill
gärna åka ifrån området för de tycker det är jobbigt med att där finns en del
negativa sidor med området. Däremot säger han att där är väldigt många som
säger att de trivs i området. Men det är sällan att de själva för det på tal men om
man pratar med dem så berättar de att de tycker det är trevligt att man går ut med
några kompisar och spelar fotboll och att man anordnar små aktiviteter med
grillning. Han anser att trivseln är helt ok men de känner ingen stolthet.
Polisen anser dock tvärtemot, att de boende känner stolthet. Kommunalarbetaren
är däremot av en mer delad mening. Han anser att svaret är både ja och nej. De
har fått vara med och ta fram en del lösningar på sistone som de är rätt stolta över
men som helhet känner de nog inte stolthet över området.
Viljan att flytta ifrån området när tillfälle ges är samtliga informanter överens om
förutom polisen, något han tror beror på just stoltheten de boende känner över sitt
område. Den f.d. läraren säger att eftersom han mestadels har jobbat med barn och
ungdomar i området kan han inte med säkerhet säga att det är så att de boende i
området vill flytta ifrån området när tillfälle ges men han tror att när ungdomarna
växer upp och skaffar sig ett arbete och tjänar tillräckligt med pengar tar de
chansen och flyttar.
20
5.3 Ordningsstörningar
Vad gäller ordningsstörningar stämmer nyckelinformanternas beskrivningar
överens med varandra väldigt väl. Polisen anser att skadegörelse är ett större
problem i Koppargården än i resten av Landskrona sett till anmälda brott men det
upplevs inte som påtagligt med ständiga anmälningar. Socialtjänstemannen anser
att skadegörelse är ungefär samma problem i Koppargården som för resten av
Landskrona, detta är något han har bra koll på då han tillsammans med Malmö
Högskola genomförde en systematisk social observation förra året. Det är ett stort
problem i området men det är inte det värsta området i Landskrona. Den f.d.
läraren upplever skadegörelse som ett stort problem. Skolan han jobbade på hade
flertalet inbrott, vilket kanske inte är unikt för skolor idag då de blir ganska utsatta
oavsett område, men just att man har inbrott, inte bara klirrade rutor utan inbrott
där man försöker ta med sig saker har han inte upplevt på andra skolor som han
varit verksam på i andra områden. Något han också nämner är antalet bilar som
har exploderat ute på Koppargården kontra övriga delar av Landskrona, där hans
känsla är att det är betydligt fler i Koppargården. Anledningen är enligt honom
grupperingar. Där finns kriminella som enligt den f.d. läraren vill ”pinka in sitt
revir” och markera och då jobbar man på det sättet. Kommunalarbetaren anser att
skadegörelse har varit ett större problem förr än vad det är nu, men det finns ett
problem med det i Koppargården. Däremot är det inte värre i Koppargården än
något annat område.
Nedskräpning är ett litet problem i området, men inte värre än Landskrona som
helhet enligt polisen. Enligt socialtjänstemannen är det ett problem men det är inte
det området i Landskrona som är värst. Den f.d. läraren anser inte heller att
nedskräpning är något större problem i området. De boende i området är generellt
sett hyfsat bra på att ta ansvar för saker och ting när det gäller den biten. Det är
likadant som för resten av Landskrona, nästan mindre problem i Koppargården än
övriga Landskrona säger han och kommunalarbetaren är av samma åsikt.
Ungdomsgrupper som stör ordningen är ett stort problem i Koppargården, det
området tillsammans med ett område på Öster i anslutning till en
grundskola/gymnasium är de områden som sticker ut i Landskrona enligt polisen.
Socialtjänstemannen anser att det är ett stort problem i Koppargården och det är
ett större problem i Koppargården än resten av Landskrona på grund av att man
samlas väldigt många och man har åldersspannet också som sticker ut väldigt
mycket. Det finns inte i de andra delarna så mycket att 12-åringar umgås med 20åringar. I Koppargården samlas man i helt andra dimensioner rent åldersmässigt.
Det är ganska unikt i Koppargården att man gör det enligt honom och det innebär
att de här grupperna upplevs ju som mycket större när det väl händer något. Få
individer kan göra väldigt mycket.
Enligt f.d. läraren är det också ett stort problem för även bland ungdomar blir det
tidigt grupperingar enligt honom. Det är inte unikt att det blir det tuffa gänget, det
snälla gänget och det sportiga gänget men det är ett större problem i
Koppargården. I Koppargården handlar det lite grann om att ju fler saker du gör
och ju mer du vågar göra desto snabbare kan du få en status, i ett område där det
är ganska tufft och man ska visa att ”här är jag” och skaffa sig en identitet.
Kommunalarbetaren är av samma åsikt, att det är ett stort problem i
Koppargården. Han tror att det handlar om brist på andra aktiviteter.
21
Han säger:
”Det är om ett problem om man tänker på, kanske inte vår
verksamhet, men verksamheter som är knutna till oss. De har ju
problem med ungdomar som stör deras verksamhet och hänger
utanför men jag tror det har mycket med brist på egna aktiviteter att
göra”.
(Kommunalarbetaren, 2015-05-11)
I Koppargården är det även ett större problem än vad det är i Landskrona som
helhet. Det finns ett område som han kommer att tänka på som har samma
problem, ett område vid en grundskola/gymnasium nere i Centrum (samma
område som polisen nämnde), där man också har ungdomsgrupper som stör
ordningen men i övriga Landskrona är det ganska problemfritt gällande det.
Gällande drog/alkoholmissbruk är samtliga överens om att det finns ett
narkotikaproblem i området men det är inte drog/alkoholmissbruk som är
problemet. De kriminella individer som bor i området baserar till stora delar sin
verksamhet på narkotika men den handeln sprids ut på större områden. Beslagen
är flera där än i andra delar av staden. Själva missbruksproblematiken är nog inte
större där än i andra liknande områden med stor andel bidragstagare och
låginkomsttagare. Kommunalarbetaren säger sig ha hört att Koppargården har ett
stort problem, däremot vet han inte med säkerhet om det stämmer. Han upplever
även Koppargården som ett av de större områdena i Landskrona när det gäller
droghandeln, mycket p.g.a. läget. Det ligger i utkanten av staden och inne på
gårdarna kan man jobba relativt ostört, något som gör det enkelt för handeln att
finnas i området.
5.4 Likheter och skillnader
När det gäller likheter i informanternas svar så fanns det väldigt många liknande
svar på frågorna. Gällande problembilden är de alla överens om att segregationen
är ett problem, fattigdomen i området, att det finns ett myndighetsförakt och att
det inte finns särskilt många positiva förebilder för de unga att ta efter. Det har
skapats en områdeseffekt i form av att ingen vågar berätta något som har hänt dem
eller vad de har sett. Det är inget som de får lära sig av föräldrar utan det är
Koppargårdens mentalitet. Detsamma gäller ordningsstörningar, där är
beskrivningar väldigt lika varandra.
Det som skiljer beskrivningarna åt är sammanhållningen. Två av
nyckelinformanterna anser att sammanhållningen i området är bra då de anser att
det finns en ”alla känner alla” känsla medan två informanter anser att det inte
finns det. Den f.d. läraren nämnde till och med att det fanns olika grupperingar i
området, något som tyder på dålig sammanhållning.
22
Tabell 1.
Intervjuperson Intervjuperson Intervjuperson Intervjuperson
A
B
C
D
Sammanhållning i
området
Dålig
Bra
Dålig
Bra
Ungdomsgrupper
som stör
ordningen
Ja
Ja
Ja
Ja
Nedskräpning
Nej
Nej
Nej
Nej
Droghandel
Ja
Ja
Ja
Ja
Segregation
Ja
Ja
Ja
Ja
Stolthet
Nej
Nej
Nej
Nej
Vilja att flytta ifrån
området
Nej
Ja
Ja
Ja
Tabell över svar som nyckelinformanterna gett angående vissa faktorer.
23
6. ANALYS OCH DISKUSSION
I denna del analyseras uppsatsens resultat. Analysen av nyckelinformanternas
intervjusvar görs i förhållande till studiens teoretiska utgångspunkter.
Avgränsningar har gjorts gällande analys av information om de boende i
förhållande till teorin. Med detta menas att de faktorer som har valts är faktorer
som Shaw & McKay (1969) nämner som en del av orsaken till social
desorganisation. I slutet av delen ges förslag på hur man kan arbeta med området
utifrån problembilden som finns och en slutsats som sammanfattar besvarandet av
uppsatsens syfte och frågeställning.
6.1 Analys av den lokala problembilden
Analysen av problembilden kommer ske utifrån Shaw & McKays (1969) modell
om social desorganisation. Den utgår ifrån att ju lägre SES, högre
befolkningsmobilitet, mer heterogen befolkningssammansättning och desto
mindre gemensamma värderingar ett område har, desto mer brottslighet finns det i
området (Bruinsma et al, 2013).
Som nämndes i områdesbeskrivningen bor det totalt 1216 invånare i
Koppargården (Bilaga 3). Majoriteten av dessa har utländsk bakgrund, 908
människor för att vara exakt (a.a.). Detta kan jämföras med år 2004 då det bodde
1248 personer i området och 778 hade utländsk bakgrund (a.a.). Andelen invånare
i området har minskat och andelen med svensk bakgrund har också minskat
medan andelen med utländsk bakgrund har ökat (a.a.). Jämför man med resten av
Landskrona där 11 101 invånare av 43 574 har utländsk bakgrund (Statistiska
centralbyrån, 2015). Det är 25,5 % jämför med Koppargårdens 74,6 %. De flesta
invånarna i området har utländsk bakgrund, det är ett område med väldigt
heterogen befolkningssammansättning, något som Shaw & McKay nämner som
en faktor till ett socialt desorganiserat område då det blir en kulturkrock mellan
flera olika kulturer som skapar konflikter (Shaw & McKay, 1969). Detta är något
som flera nyckelinformanter nämnde under intervjun, just när de beskrev
problembilden ansåg det att segregationen i området var en av orsakerna till att
området var så problematiskt.
Befolkningen i Koppargården är betydligt yngre än befolkningen i andra områden.
39 % av de boende är mellan 0-24 år (bilaga 3) och jämfört med resten av
Landskrona, där den totala befolkningsmängden är 43 574 invånare och invånare
mellan 0-24 är 13 032 stycken, skiljer det hela 10 % (Statistiska centralbyrån,
2015). Koppargården har 39 % mellan 0-24 år och för hela Landskrona är den
siffran 29 % (a.a.). Det man kan tyda är att det finns många ungdomar i området,
mer än i Landskrona som helhet, något som kan göra att den informella sociala
kontrollen i området inte är så hög. Detta är också en faktor till ett socialt
desorganiserat område (Shaw & McKay, 1969).
Som man kan se i bilaga 3 så förändras invånarantalet för varje år och andelen
med svensk och utländsk bakgrund förändras också för varje år. Det talar för att
det är mycket in- och utflyttningar i området. Som nämndes innan har kommunen
ett boende för ensamkommande i Koppargården, något som även det talar för att
det blir mycket in- och utflyttning av asylsökande. Att det är mycket in- och
utflyttningar i området är även det en faktor till att ett område blir socialt
desorganiserat enligt Shaw & McKay (1969) då det påverkar den informella
24
sociala kontrollen.
Jämfört med resten av Landskrona har de boende i Koppargården en mycket lägre
medelårsinkomst. Medelårsinkomsten i Koppargården är 112 000 kronor (Bilaga
3). Delar man det på 12 månader blir en medelinkomst på 9333 kronor i månaden.
Jämför man det med Landskrona som helhet där medelårsinkomsten är 240 014
kronor och en medelinkomst på 20 001 kronor i månaden (Statistiska
centralbyrån, 2015), tyder det på att Koppargården är ett lågt socioekonomiskt
område. Shaw & McKay nämner även det som en faktor till social
desorganisation (se Social desorganisation 2.1).
De flesta nyckelinformanterna nämnde segregation som en av orsakerna när de
skulle beskriva områdets problembild. Just att segregationen gör att människorna i
området kan känna frustration och känner anomi är något som Shaw & McKay
(1969) skriver, att känslan av desorientering kan leda till att traditionella normer
och värderingar försvinner, något som även nyckelinformanterna ansåg. De ansåg
att det i Koppargården absolut fanns kriminella normer och värderingar, även om
de var minoritet. Dock ansågs de få finnas till p.g.a. rädsla hos omgivningen.
Kommunalarbetaren nämnde även överföring av kriminella normer och
värderingar till unga, något som enligt honom sker för att inga positiva förebilder
finns att ta efter utan de barn och ungdomar i området tar efter de kriminellas
beteende. Det skriver Shaw & McKay (1969) också om, att genom tal och gester
överfördes dessa attityder för kriminellt beteende genom en inlärning till barn av
äldre bekanta i ett socialt desorganiserat område.
I zone in transition var situationen sådan att målen översteg medlen då det var
svårt att nå social status och ekonomisk framgång genom legala medel (Shaw &
McKay, 1969). Där fanns dåliga ekonomiska levnadsförhållanden och framför allt
unga utsattes för fattigdom, arbetslöshet och bristfällig utbildning (a.a.). Detta
ledde till att ungdomar såg brottsliga handlingar som ett alternativ/en möjlig
lösning på problemen, vilka ofta utfördes tillsammans med likasinnade (a.a.).
Detta var något som både den f.d. läraren och kommunalarbetaren nämnde
specifikt när de skulle beskriva problembilden i Koppargården.
Sammanhållningen i Koppargården är svår att tyda efter nyckelinformanternas
svar. Hälften sa att det var bra sammanhållning, att det fanns en ”alla känner alla”
känsla i området medan hälften sa nej, att alla känner nog inte alla. Den informella
sociala kontrollen i området är inte heller hög. Samtliga respondenter säger att
ungdomar får lov att vara ute sent på kvällarna, något som tyder på att föräldrarna
inte har särskilt bra kontroll på vad ungdomarna hittar på då.
Ingen av nyckelinformanterna upplevde att de boende kände stolthet över sitt
område. De flesta ansåg också att de boende hade en vilja att flytta ifrån området
när tillfälle ges. Detta är liknande zone in transition som Shaw & McKay (1969)
skriver om. I zone in transition bodde framför allt många människor med låg
socioekonomisk status, ofta immigranter (Shaw & McKay, 1969) Så fort de fick
tillfälle flyttade de till bättre områden och det är precis så det beskrivs i
Koppargården. Det är människor med låg socioekonomisk status som bor där och
när tillfälle ges flyttar de. Det gör att området associeras med desorganisation och
färre människor vill handla där eller bo där, vilket i sin tur leder till att affärsägare
funderar på att flytta sina verksamheter till andra områden och det blir en spiral av
förfall i området (Fisher, 1991).
25
Beträffande fastighetsproblematiken, något som tas upp av teorin (Shaw &
McKay, 1969), i Koppargården så tas detta problem inte upp i nyckelaktörernas
redogörelser. Däremot har media (Helsingborgs Dagblad, 2015-05-04) rapporterat
om tidigare rivningar i området och diskussioner angående nya rivningar.
Anledningen till varför det är så kan inte denna uppsats svara på då det inte har
gått att komma i kontakt med ansvariga på fastighetsbolaget Landskrona Hem.
När det gäller ordningsstörningarna säger samtliga respondenter att skadegörelse
är ett problem i Koppargården då det görs många inbrott, bilar som sätts eld på
o.s.v. Majoriteten anser att det är ett större problem i Koppargården än i resten av
Landskrona. Däremot när det gäller nedskräpning anser de att Koppargården har
det bättre än övriga Landskrona. Det finns mindre skräp och annat på marken i
Koppargården än vad man ser i resten av Landskrona. Ungdomsgrupper som stör
ordningen anser alla respondenter är ett stort problem i Koppargården. De säger
att jämfört med resten av Landskrona är det ett jätte stort problem, bortsett från ett
område vid Dammhagskolan. Drog och alkoholmissbruk säger de flesta
respondenterna att det inte är ett stort problem i Koppargården, däremot drog och
alkoholhandel är ett jätte stort problem. Polisen sa att, enligt statistiken, görs det
flest beslag av narkotika i Koppargården. Av de fyra ordningsstörningar som det
frågades efter var tre ett väldigt stort problem i området, något som tyder på att
det i området finns kriminella normer och värderingar. Det är något som Shaw &
McKay (1969) påpekar, att i områden där social desorganisation finns stöds ofta
kriminella värderingar och normer.
När det gäller teorins brister inom offentliga/sociala institutioner såsom kyrkor,
föreningar eller skolor, anger nyckelinformanterna inte denna problematik.
Sociala och offentliga institutioner verkar fungera bra i området vilket ger stöd för
vidareutvecklingen av social desorganisation i form av kollektiv styrka. Den
lägger mindre fokus på effekter av välfungerande sociala nätverk/organisationer
och mer fokus på de boendes gemensamma förväntningar av området. Utifrån
kollektiv styrka-teorin stämmer teorins mekanismer delvis på den beskrivna
situationen i Koppargården. Segregation/fattigdom samt de boendes rutiner och
risk-beteende (framförallt ungdomars) överensstämmer med teorin samt att de
sociala nätverken inte är särskilt starka enligt nyckelinformanterna. Däremot krävs
det mer forskning för att undersöka den kollektiva styrkan i området för att kunna
dra någon relevant slutsats gällande den teorin.
6.2 Diskussion
6.2.1 Åtgärder
Social desorganisationsteorin förespråkar inte några direkta åtgärder men utifrån
problemen teorin beskriver kan åtgärder fastställas. Dessa är inrättning av
välfungerade sociala institutioner/skolor, jämlika/rättvisa möjligheter och
tillfällen, bra bostäder samt ökad SES. Vad gäller välfungerande institutioner har
Koppargården inte visat upp några problem gällande det, därför är det inget man
behöver rikta åtgärder mot det gäller förbättring i området. Jämlika och rättvisa
möjligheter är något som man kan jobba med i Koppargården. Eftersom att
område har så många med utländsk bakgrund kan man genom att erbjuda alla i
området en bra utbildning i svenska se till att möjligheterna att söka jobb blir
större. De invandrare som kommit under senare år kommer i genomsnitt från
länder som skiljer sig från Sverige rent kulturellt (Broomé et al, 1996). I
arbetslivet krävs inte bara yrkeskompetens utan också kompetens vad gäller
26
kommunikation och social förmåga (a.a.). För att kunna samarbeta på ett effektivt
sätt på en arbetsplats krävs att de anställda kan kommunicera med varandra och då
är kunskaper i svenska av stor vikt (Broomé et al, 1996). Genom att se till att alla i
området kan prata svenska blir de mer attraktiva på arbetsmarknaden, de får även
lättare att utbilda sig om de kan språket. På så vis kan man även se till att de
boendes socioekonomiska status ökar, genom att fler i området får ett jobb och en
högre inkomst.
Eftersom att det finns ett myndighetsförakt bör man även arbeta med
problemorienterat polisarbete (Wikström & Torstensson, 1997). Polisarbetet bör
anpassas till Koppargårdens särskilda förutsättningar och behov och arbetet bör
ske på basis av en genomtänkt, kunskapsgrundad strategi för det lokala arbetet
(a.a.). För att kunna arbeta så förutsätts också att polisens resurser, i form av
erfaren och kunnig polispersonal, utnyttjas i Koppargården.
När det gäller dåliga bostäder och liknande ska det faktiskt ske en satsning i
Koppargården (Helsingborgs Dagblad, 2015-05-19). Hyresrätterna i området ska
göras om till bostadsrätter och med det har man klara syften: minska bidragstagare
och kriminaliteten (a.a.). Även om det kanske inte är rätt väg att gå (att tvinga
bidragstagare att flytta) gör de något för att rusta upp områdets fastigheter, något
som enligt sociala desorganisationsteorin krävs (Shaw & McKay, 1969).
Wikström & Torstensson (1997) nämner, som en brottsförebyggande åtgärder i
multiproblemområden, att polisen bör utveckla ett nära samarbete med
fastighetsägarna. De påpekar också att man bör aktivera de boende i det
brottspreventiva arbetet genom att sprida information om områdets problembild
och åtgärder som kan förbättra situationen (Wikström & Torstensson, 1997).
Genom att de boende aktiverar sig och bryr sig om området kan en effekt bli att
resursstarka individer stannar kvar i området och på så vis kan de gemensamma
värderingarna och normerna i området stärkas, de resursstarka individerna kan ha
en vilja att lösa de lokala problemen och förbättra området och man undviker
spiralen av förfall som nämndes innan.
6.3.2 Metoddiskussion
Denna uppsats har syftat till att beskriva problembilden i Koppargården med hjälp
av social desorganisationsteorin. För att göra detta undersöktes
områdesegenskaper med hjälp av statistik och nyckelinformantsintervjuer. Vid
intervjuerna operationaliserades olika faktorer från social desorganisationsteorin
ner till specifika frågor för att få svara på om det gick att koppla teorin till
problembilden i Koppargården. Då detta var en kvalitativ studie kan man inte dra
någon slutsats om att dessa nyckelinformanters bild av Koppargården
representerar alla människors bild av Koppargården eller att Koppargårdens
problembild är den samma som för alla andra problemområden i Sverige.
Datainsamlingen genomfördes med statistik från kommunen och intervjuer. Det
som påverkar replikerbarheten är bland annat vilka frågor man väljer att ställa och
även vilka följdfrågor man har. Då studien har eftersträvat att kartlägga området
med så hög reliabilitet som möjligt, bl.a. genom att intervjua flera olika
verksamheter, vet man inte om uteblivna verksamheter (t.ex. fastighetsbolaget
Landskrona Hem) hade gett samma bild av området eller om det hade skilt sig åt
från de övriga nyckelinformanternas bild.
27
Denna studie hade som mål att få med Landskrona Hems verksamhet men p.g.a.
tidsbegränsningar var det inte möjligt. Anledningen till detta är att en av
bovärdarna kontaktades om en möjlig intervju, denna bovärd angav då att
direktören för Landskrona Hem ville ha kontakt först. Direktören hänvisade sedan
vidare till den som är hyresjuridiskt ansvarig. Denna person har inte svarat på
några mail eller telefonsamtal under ett några veckors tid vilket gör att en intervju
med Landskrona Hem har fått strykas ur studien. Han betraktas därför som ett
bortfall. Att missa denna verksamhet kan betyda en del för resultat, detta eftersom
Landskrona Hem förmodligen hade haft större kunskap gällande de boendes
sammanhållning, stolthet över området och viljan att flytta ifrån området.
Att nyckelinformanter som jobbar i området har valts som intervjudeltagare och
inte boende är ganska logiskt då det endast är problembilden i området som ska
beskrivas, inte hur känslan att bo där är. Däremot hade det gett en ännu större
beskrivning av området om boende hade tagits med också, men återigen p.g.a.
tidsbrist valdes endast aktörer som jobbar i området ut som nyckelinformanter.
Hade mer tid funnits hade en bättra kartläggning av området kunnat göras, detta
främst genom fler nyckelinformantsintervjuer med verksamma, och även boende i
området.
6.3.3 Vidare forskning
Sammanfattningsvis visar Koppargården upp flera faktorer som Shaw & McKay
(1969) skriver om i sin teori. Området har en låg socioekonomisk status, det är ett
heterogent område, där bor många ungdomar, mycket in- och utflyttningar och det
är låginkomsttagare och lågutbildade människor som bor i området. Dessa
förhållanden benämnde Shaw & McKay (1969) som social desorganisation och
menade att områden där social desorganisation finns även har en uppsättning
normer och värderingar som stödjer brottsligt beteende. Detta kan man se tydligt i
Koppargården då alla nyckelinformanter nämner att ordningsstörningar som
skadegörelse, ungdomsgrupper som stör ordningen och drog/alkoholhandel är ett
stort problem i området. För att förändra situationen i Koppargården måste de
boendes SES starkas, de måste få en grundläggande utbildning, arbete och
förändra normerna och värderingarna i området.
För att kunna göra en förändring krävs ytterligare studier där fler
nyckelinformanter intervjuas och även boende i området för att få en bättre och
bredare bild av området. Frågor gällande samverkan i området bör ställas för att ta
reda på hur de olika verksamheterna just nu jobbar för att kunna ta reda på vad
som är bra och vad som måste förändras.
28
Referenser
Broomé, P., Bäcklund, A., Lundh, A. & Ohlsson, R, (1996) Varför sitter
”brassen” på̊ bänken? Eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb?.
Stockholm: SNS Förlag.
Bruinsma, G., Pauwels, L., Weerman, F. & Bernasco, W, (2013) Social
Disorganization, Social Capital, Collective Efficacy and the Spatial Distribution
of Crime and Offenders. The British Journal of Criminology, 53 (5): 942-963.
Bryman, A, (2009) Samhällsvetenskapliga metoder. Egypten: Sahara Printing
Burgess, E. W, (1967) The Growth of the City: An Introduction to a Research
Project. I Park, R. E., Burgess, E. W. & McKenzie, R. D, (eds), The City, 47–62.
Chicago and London: University of Chicago Press.
Bursik, R. J, (1988) Social Disorganization and Theories of Crime and
Delinquency: Problems and Prospects. Criminology, 26 (4): 519-551.
Fisher, B, (1991) A Neighbourhood Business Area is Hurting: Crime, Fear of
Crime, and Disorders Take their Toll. Crime & Delinquency, 37 (3): 363–73.
Helsingborgs Dagblad, (2014-07-27) Kriminella får fritt spelrum i Koppargården.
>http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2014/07/27/kriminella-far-fritt-spelrum-ikoppargarden/< (2015-04-16)
Helsingborgs Dagblad, (2014-07-29) Fel att polisen inte syns mer här i
Koppargården.
>http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2014/07/29/fel-att-polisen-inte-syns-merhar-i-koppargarden/< (2015-04-27)
Helsingborgs Dagblad, (2014-07-30) Massiv polisinsats på Koppargården.
>http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2014/07/30/massiv-polisinsats-pakoppargarden-1/< (2015-04-17)
Helsingborgs Dagblad, (2014-08-10) Ett fåtal yngre män styr i området.
>http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2014/08/10/ett-fatal-yngre-man-styr-iomradet/< (2015-04-27)
Helsingborgs Dagblad, (2014-12-17) Kommunen tar emot fler flyktingbarn.
>http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2014/12/17/kommunen-tar-emot-flerflyktingbarn/< (2015-04-16)
Helsingborgs Dagblad, (2015-05-05) Fastighetsägare väntar på svar om
Norrestad.
> http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2015/05/04/fastighetsagare-vantar-pa-svarom-norrestad/< (2015-05-18)
Helsingborgs Dagblad, (2015-05-06)
> http://www.hd.se/sok/?q=koppargården&interval=2014 < (2015-05-06)
29
Helsingborgs Dagblad, (2015-05-19) Direktivet – fler bostadsrätter.
> http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2015/05/18/direktivet--fler-bostadsratter/<
(2015-05-19)
Jönsson, Å, (1997) Historien om en stad - del 3. Trelleborg: Skogs Boktryckeri.
Landskrona Hem, (2015) Kopparängen.
>http://www.landskronahem.se/sok-ledigt/vara-omraden/karlslund/kopparangen/<
(2015-04-17)
Landskrona Stad, (2012) Fördjupad översiktsplan över Landskrona Stad.
Landskrona: Landskrona Stad.
Lowencamp, C. T., Cullen, F. T. & Pratt, T. C, (2003) Replicating Sampson and
Groves’s test of social disorganization theory: Revisiting a criminological classic.
Journal of Research in Crime and Delinquency, 40 (4): 351-373.
Malterud, K, (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund:
Studentlitteratur.
Morenoff, J. D., Sampson, R. J. & Raudenbush, S, (2001) Neighbourhood
inequality, collective efficacy, and the spatial dynamics of homicide.
Criminology, 39 (3): 517–560.
Pauwels, L. & Hardyns, W, (2009) Measuring Community (Dis) Organizational
Processes through Key Informant Analysis. European Journal of Criminology, 6
(5): 401-417.
Rikskriminalpolisen, (2014) En nationell översikt av kriminella nätverk med stor
påverkan i lokalsamhället. Stockholm: Rikskriminalpolisen. Dnr: A452.732/2014.
Sampson, R. J, (2006) How does community context matter? Social mechanisms
and the explanation of crime rates. I Wikström P.-O. H. & Sampson Robert. J.
(eds), The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development.
Cambridge: Cambridge University Press.
Sampson, R. J. & Groves, W. B, (1989) Community Structure and Crime: Testing
Social-Disorganization Theory. American Journal of Sociology, 94(4): 774-802.
Sampson, R. J., Raudenbush, S. W. & Earls, F. J, (1997) Neighbourhoods and
Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science, 277 (5328):
918- 924.
Sampson, R. J. & Wikström, P.-O. H, (2008) The Social Order of Violence in
Chicago and Stockholm Neighbourhoods: A Comparative Inquiry. I Kalyvas, S.
N., Shapiro, I. & Masoud, T, (red.), Order, Conflict, and Violence. Cambridge,
UK: Cambridge University Press.
Shaw, C. R. & McKay, H. D, (1969) Juvenile delinquency and urban areas: a
study of rates of delinquency in relation to differential characteristics of local
communities in American cities. Rev. ed. Chicago: University of Chicago Press.
30
Statistiska Centralbyrån, (2015) Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön
och ålder 31 december 2014.
>http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lanoch-riket/159277/< (2015-05-15)
Tiby, E. & Olsson, M, (1997) Lokala problembilder – Nyckelinformanters syn på
brott, sociala problem och åtgärder i åtta förorter till Stockholm.
Licentiatuppsats. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms
universitet.
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Golab.
Veysey, B. M. & Messner, S. F, (1999) Further testing of social disorganization
theory: An elaboration of Sampson and Groves’s ”community structure and
crime”. Journal of Research in Crime and Delinquency, 36 (2): 256-174.
Wikström, P. -O. H, (1987) Brott och stadsmiljö. BRÅ-rapport 1987:3,
Brottsförebyggande rådet, Stockholm: Allmänna Förlaget.
Wikström, P.-O. H, (1990) Delinquency and the Urban Structure. I Wikström, P.
–O. H, (red.) Crime and Measures against Crime in the City. Brå-rapport 1990:5.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
31
BILAGA 1.
Intervjuguide
1. Hur skulle du beskriva Koppargården (Positiva och negativa aspekter)?
2. Hur ser problembilden ut i Koppargården?
3. Uppfattar du att de boende i området känner stolthet över sitt
bostadsområde?
4. Upplever du att det finns kriminella normer och värderingar som råder i
området?
5. Upplever du att ungdomar i området får vara ute sent på kvällarna, hitta på
hyss med sina kompisar och liknande i området utan att föräldrarna säger
till?
6. Hur upplever du kontakten mellan människorna i området? Finns det en
känsla av att ”alla känner alla”?
7. Upplever du att det finns en vilja att flytta ifrån området när tillfälle ges?
8. Hur tror du människor utifrån ser på Koppargården/ Vilket rykte tror du
Koppargården har? Vad gör att Koppargården får detta rykte?
9. Upplever du att skadegörelse är ett stort, litet eller inget problem i
Koppargården? Är det ett större problem i Koppargården än i Landskrona
som helhet?
10. Upplever du att nedskräpning är ett stort, litet eller inget problem i
Koppargården? Är det ett större problem i Koppargården än i Landskrona
som helhet?
11. Upplever du att ungdomsgrupper som stör ordningen är ett stort, litet eller
inget problem i Koppargården? Är det ett större problem i Koppargården
än i Landskrona som helhet?
12. Upplever du att drog/alkoholmissbruk är ett stort, litet eller inget problem i
Koppargården? Är det ett större problem i Koppargården än i Landskrona
som helhet?
Är det något mer du har att tillägga som du känner att vi har missat får du
gärna skriva till det.
32
BILAGA 2.
Här är en bild över området Koppargården
(inom det rödmarkerade området).
33
BILAGA 3.
Dokument bifogade av Negin Nazari från Landskrona Stad.
Koppargårdens
befolkning
År
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Svensk bakgrund
470
436
401
372
353
321
333
334
320
302
308
Utländsk
bakgrund
778
818
890
956
920
870
920
911
882
938
908
Totalt
1248
1254
1291
1328
1273
1191
1253
1245
1202
1240
1216
Åldersfördelning
Koppargården
0-15
16-24
25-64
65+
2003
261
187
571
229
2004
283
166
576
229
2005
317
156
596
229
2006
330
162
612
222
2007
306
145
605
224
2008
306
143
606
217
2009
289
169
582
223
2010
291
162
583
213
2011
287
156
545
209
2012
312
164
549
214
2013
328
147
525
215
Årtal
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Medelårsinkomst
i Koppargården
(tkr)
113
113
114
111
111
112
116
112
110
113
112
34
BILAGA 4.
Informationsbrevet.
Hej!
Jag heter Filip Hansson och studerar Kriminologiprogrammet på Malmö
Högskola. Jag genomför den här undersökningen som en del av min
kandidatuppsats.
Jag är intresserad av att undersöka problembilden i Koppargården. Polisen gjorde
även en rapport 2014 om 55 områden i Sverige där kriminella nätverk har stor
påverkan på området och där fanns Koppargården med. Detta har gjort att jag vill
undersöka närmre vad som ligger bakom detta, varför dessa händelser sker i just
Koppargården och (om och i så fall) varför kriminella nätverk tillåts har så stor
påverkan. I min uppsats kommer jag att titta på officiell statistik för att undersöka
områdets egenskaper för att kunna göra en beskrivning av Koppargårdens
struktur. Din medverkan i studien bidrar till att jag får en bättre bild och kunskap
av området och jag valde att kontakta just dig för att jag uppfattar det som att du
har bra kännedom om området. Jag uppskattar att intervjun kommer att ta ungefär
30 minuter.
Intervjun kommer att spelas in och jag kommer att transkribera det som sagts.
Eventuell känslig information kommer att raderas från transkriberingen. När
resultaten presenteras kommer du inte nämnas vid namn utan som en representant
för den verksamhet du jobbar för. Jag kommer att eftersträva största möjliga
konfidentialitet i den här undersökningen. Din medverkan kommer endast att
användas som en del i den här uppsatsen och ingen annan än jag kommer ha
tillgång till materialet. Jag kommer att förvara materialet så att det inte är
åtkomligt för någon annan än mig och du kommer vara anonym vilket innebär att
det inte går att koppla resultatet tillbaka till dig personligen. Resultatet kommer att
publiceras i form av en examensuppsats på Malmö Högskola.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst välja att avbryta
ditt deltagande utan närmare motivering. Skulle du vilja avbryta din medverkan
kan du kontakta mig på uppgifterna nedan och allt material från dig kommer att
raderas fram till dess att arbetet är färdigställt (25 maj 2015). Om du vill ta del av
resultaten innan publicering kan du även kontakta mig på samma
kontaktuppgifter.
Ytterligare upplysningar om studien kan lämnas av mig som genomför studien
och jag nås på:
Filip Hansson: 0733- 37 00 08, [email protected].
35