Årsrapport för 2014, Informationscentralen
Fakta 2015:5 Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Dnr. 502-21790-2014 Årsrapport för 2014, Informationscentralen för Egentliga Östersjön Författare Sammanfattning Publiceringsdatum 2015-03-20 Sture Nellbring Kontakt: Informationscentralen för Egentliga Östersjön. 010- 223 11 60 Infocentral.stockholm@lansstyrel sen.se Årets storskaliga algblomning med ytansamlingar varade i drygt fem och en halv veckor (4 juli–12 augusti). En kall inledning på sommaren gjorde att de första ytansamlingarna syntes först den 4 juli. Blomningarna började i Hanöbukten och längs ostkusten från norra Öland till Södermanland. Inom en vecka var stora delar av Egentliga Östersjön ute till havs täckt av ytansamlingar. Ytansamlingarna höll sig i början mest ute till havs men från den 19 juli drev de in till land bland annat på norra Öland. Några dagar senare drabbades södra Stockholms skärgård och områden söderut till Kalmarsund. De sista ytansamlingarna syntes den 12 augusti med små spridda ytansamlingar i och utanför Finska viken. Den största produktionen skedde, som tidigare, ute till havs. De sydligaste delarna av den svenska kusten och Gotland var förhållandevis skonade från större påslag. En höstblomning uppstod i stora delar av Stockholms södra skärgård runt den 19–21 september. Denna publikation finns bara i pdf. www.lansstyrelsen.se/stockholm Syresättningen i Egentliga Östersjöns djupvatten var under 2014 fortsatt dålig. Mätningar under hösten 2014 visar att cirka 15 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är anoxiska (syrefria) samt att 25 procent lider av hypoxi (syrebrist). En viss förbättring kan ha skett i södra Östersjön efter dessa mätningar då det under december 2014 och januari 2015 –1– inträffade det största infödet av syrerikt saltvatten till Östersjön på 20 år. Det beräknas att 250–300 km3 strömmade in i Östersjön. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus har utökat sin utbredning längs kusten bland annat runt Gotland och kan anses vara etablerad i Karlskrona skärgård, Visby hamn och Göteborgs hamnområde. Endast tre rapporter om fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis kom in till informationscentralen under 2014, samtliga från Egentliga Östersjön. Havstulpanprojektet gick ut med två varningar under 2014. Den första varningen kom den 11 juli. Den andra varningen den 28 juli. Den första varningen gällde, liksom året innan, Västervik och Södertörn men även Blekinge och Kalmarområdet. Informationscentralen fick under året ovanligt många förfrågningar (289 st). Frågor från media (117 st) och från allmänheten (135 st) dominerade. Förfrågningarna var som vanligt koncentrerade till högsommarperioden i juli. Inledning Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. Den här rapporten sammanfattar vad som hänt i Egentliga Östersjön under år 2014. Informationscentralen för Egentliga Östersjön huserar hos Länsstyrelsen i Stockholm och har en webbplats, www.infobaltic.se, där Östersjörelaterade nyheter läggs ut under hela året. Informationscentralen tar tacksamt emot information från allmänheten och andra som rör tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Vi tar gärna emot bilder på blomningar och fynd och då gärna med ett tillstånd om att kunna använda insända bilder och publicera dem. Tyvärr har vi inte medel för att ge bidrag för insänt material. Förfrågningar och informationsbidrag kan lämnas till vår e-postadress: [email protected] Samarbetspartners och använda informationssidor Våra viktigaste samarbetspartners är SMHI och den nybildade Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (EMB, där den tidigare samarbetspartnern Systemekologiska institutionen ingår), Stockholms universitet. SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni–augusti. Den utgör numera grunden för vår information och innebär att vi under molniga perioder kan stå ganska handfallna om rådande storskaliga algläge. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön. Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön men de har, till skillnad från SMHI, även provtagning inomskärs – i Askö och Himmerfjärdsområdet. Informationscentralen hade under sommaren fem ordinarie telefonmöten med SMHI och EMB (12 juni, 26 juni, 10 juli, 24 juli och 7 augusti) samt ett kort avslutningsmöte den 22 augusti. –2– Algövervakning ingår inte i Kustbevakningens uppdrag men trots det var kustbevakningsflyget, även i år, förhållandevis aktivt och publicerade ovanligt mycket bilder på ytansamlingar på Kustbevakningens webbplats. Bilder på algblomning finns från 7 juli, 8 juli, 22 juli, 23 juli, 25 juli, 26 juli, 27 juli, 28 juli och 30 juli. Bilderna kunde oftast komplettera och verifiera SMHI:s tolkade satellitbilder. Vi har även i år även haft en bra och regelbunden kontakt med tillsynsmannen på Bullerö i Stockholms skärgård. Däremot erhölls i år ingen information från Viking Line. Vi saknade även i år den lokala alginformationen från Öland men från Gotlands badplatser fanns under cirka en månad (10 juli–9 augusti) viss information om vattentemperatur och alger. Samarbetet med Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt fortsatte i år men deras projekt Båtmiljö.se saknade medel för 2014 och lades i malpåse. Trots det så kunde havstulpanprojektet drivas vidare med sparade medel och två havstulpanvarningar kunde skickas ut som SMS-utskick. Informationcentralen stod för epostutskick av dessa varningar. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein publicerade tre algrapporter för den tyska kusten i SV Östersjön. Den första rapporten kom först den 30 juli, därefter den 7 augusti och 21 augusti. De verkar ha haft ett normalt år avseende cyanobakterier. Informationscentralen följer regelbundet den information som läggs ut på finska Östersjöportalen och Finlands miljöcentral SYKE. Här publiceras varje vecka under algsäsongen det finska algläget både längs finska kusten och i sjöar. Inför algsäsongen publicerar SYKE även en prognos för sommarens algblomning i finska havområden. Delar av denna prognos berör även den norra delen av Egentliga Östersjön. Östersjöportalen lades ned under slutet av året och överfördes till olika avdelningar inom SYKE. Året som gått Algblomningar De första tecknen på algblomning sågs strax efter midsommar i södra Östersjön öster om Rügen som vid tillfället hade det varmaste ytvattnet (16–18 ˚C). Ytvattentemperaturen i norra Egentliga Östersjön var då ganska låg (12–13 ˚C) och en period med ihållande nordvindar gjorde att vattentemperaturen var låg en bit in i juli. Produktionen av cyanobakterier var därför låg. Det var först den 4 juli som de första ytansamlingarna dök upp i Bornholmsgattet–Hanöbukten och ett område norr om Öland upp till utanför Bråviken (Fig. 1, 2 och 3). Vädret slog därefter om till ett rejält högtrycksläge som varade till slutet av juli. Östersjöns ytvatten värmdes nu upp snabbt och hela Egentliga Östersjön fick ytvattentemperaturer runt 22–23˚C. Redan runt den 9 juli fanns tecken på att årets ytansamlingar skulle koncentreras till norra och mellersta Egentliga Östersjön (Fig. 4.). Under senare delen av juli fanns de största koncentrationerna av ytansamlingar huvudsakligen i de norra och mellersta delarna av Egentliga Östersjön och i södra Östersjön uppstod mer sporadiska mindre ytansamlingar i mitten av juli (Fig. 5.). Men det var tidvis stor produktion i vattenmassan i södra Östersjön (Fig. 6.). –3– På den tolkade satellitbilden från den 17 juli syns att ytansamlingarna utanför Stockholms skärgård ned till Östergötlands skärgård samt runt Gotland fortfarande ligger en bra bit ut till havs (Fig. 5). Fig. 1. Första tecknen på ytansamlingar (rött) i Hanöbukten och norr om Öland den 4 juli. Produktion i vattenmassan markerat som gult. Källa: SMHI. Fig. 2. Ytansamlingar i Bornholmsgattet 5 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. –4– Fig. 3. Ytansamlingar S. Utklippan–Sandhammaren 7 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. Fig. 4. Tolkad satellitbild 9 juli 2014. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. –5– Fig. 5. Tolkad satellitbild 17 juli. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. Fig. 6. Tolkad satellitbild från 22 juli 2014. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. –6– Den 19 juli fick vi rapporter om att ytansamlingar nått stränder på norra Öland och Ihreviken på Gotland. I övriga områden fanns ytansamlingarna fortfarande huvudsakligen ute till havs men efter den 21 juli fick många andra kustavsnitt påhälsning. Det började med Stockholms södra skärgård (Utö–Nåttarö den 22 juli och därefter längre söderut (Oxelösund och Östergötlands skärgård, Öland och Kalmarsund (Fig. 7–9.). Även Gotland som, förutom Gotska Sandön, klarat sig bra fick de första algpåslagen, med början på norra Gotland, i slutet av juli. Den 21 juli började det även blomma på den finska sidan av Bottenhavet. I början av augusti började ytansamlingar försvinna i de nordvästliga delarna av Egentliga östersjön och de fanns huvudsakligen öster om en tänkt linje mellan Gotska Sandön och Åland (Fig. 10). Den 12 augusti återstod bara små ytansamlingar i ett område SO Åland–NO Gotska Sandön (Fig. 11.). Därefter var årets storskaliga blomning i Egentliga Östersjön över. Fig. 7. Ytansamlingar utanför Utö 22 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. –7– Fig. 8. Ytansamlingar vid Landsort/Öja 25 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. Fig. 9. Ytansamlingar i Östergötlands skärgård 26 juli 2014. Källa: Kustbevakningen. –8– Fig. 10. Ytansamlingar den 2 augusti 2014. Källa SMHI. Fig. 11. De sista synliga ytansamlingarna från satellitbild i Egentliga Östersjön 12 augusti 2014. Källa SMHI. –9– I sydöstra Bottenhavet syntes en mindre ytansamling på satellitbild den 28 augusti i en öppning i molnen. Blomningen bekräftades inte i Finlands miljöcentrals (SYKE) algbevakning men i just det området verkar det saknas övervakare. Vid SMHIs utsjöprovtagning i början av september rapporterades att klorofyll-halterna var under det normala på de flesta östersjöstationerna och att filamentösa cyanobakterier saknades. I helgen runt den 19–21 september fick vi rapporter om stora algblomningar i Stockholms södra skärgård. I områden som Bullerö, Utö och större delen av Mysingen och in mot Ingarö var vattnet mycket grumligt och flockigt samt i vissa vikar bildades även ytansamlingar. Blomningen verkar ha försvunnit ganska snabbt därefter. Vi har inga vattenprover från detta område men det rörde sig troligen om höstblomning av cyanobakterien Aphanizomenon sp. då vi vet att arten fanns i vattenprover från Himmerfjärden inte långt därifrån. De arter som dominerade i årets blomning var Aphanizomenon sp., Nodularia spumigena och Dolichospermum sp. Som vanligt började blomningarna med Aphanizomenon sp. Men även Nodularia sp. var närvarande i små mängder i ett tidigt stadium. Aphanizomenon sp. verkar ha varit vanlig under större delen av blomningsperioden i större delen av undersökningsområdet. Under mitten av juli var ofta Nodularia spumigena en dominerande art. Detta kan förklara varför det tidvis under årets blomning inte var så mycket ytansamlingar i vissa områden då Aphanizomenon sp. inte har samma benägenhet som Nodularia spumigena att bilda ytansamlingar. Av den information vi fått så har åtminstone två hundar drabbats av algförgiftning, båda i Kalmar, varav minst en av dem dog. En sammanfattande bild av årets algblomning ges i figur 12. Den visar att årets algblomning var koncentrerad till ett område utanför Finska vikens mynning och i norra delen av den östra Gotlandsbassängen. Långvarig blomning pågick även från Stockholms södra skärgård ned till Öland och i södra delen av östra Gotlandsbassängen. Däremot var södra Egentliga Östersjön förhållandevis skonad från långvariga blomningar. Som vanligt var det även få blomningar/ytansamlingar i den förhållandevis grunda Riga bukten. Den dagliga utbredningen (i km2) av ytansamlingar och produktion i vattenmassan under sommaren syns i figur13. Det framgår av figuren att blomningen kan indelas i en kortare samt en längre blomningsperiod under juli samt mer spridda blomningar i början av augusti. Blomningstopparna i juli är klart relaterade till två molnfria högtrycksperioder med en molnig period där emellan. Det är troligt att blomningen inte gått ned så mycket under den molniga perioden som figuren visar utan varit fortsatt ganska hög. – 10 – Fig. 12. Antal dagar med cyanobakterieobservationer (ytansamlingar) under 2014. Källa: J. Öberg, SMHI. Figur 13. Daglig utbredning och fördelning av cyanobakterieblomning under sommaren 2014. Källa: J. Öberg, SMHI. I centrala Stockholms sötvatten kunde man redan i början av september i skyddade områden se de första små lokala höstblomningarna. Blomningar syntes särskilt längs båtklubbarnas bryggor. De pågick under hela hösten fram till början av november. Några sjöar i Uppland hade kraftiga höstblomningar. – 11 – Syresituationen Syresituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Utbredningen av syrefria och bottnar med akut syrebrist presenteras i figur 13. Dessa resultat baseras på data insamlade av olika östersjöstater under augusti– oktober inom BIAS-projektet (Baltic International Acoustic Survey) och olika nationella miljöövervakningsprogram. Under 2014 beräknas cirka 15 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara helt syrefria (anoxiska) och cirka 25 procent lida av akut syrebrist (hypoxiska) (Fig. 14). Under årets första månader förekom ett par mindre inflöden med syrerikt saltvatten (20 respektive 30 km3) genom Öresund och under augusti och oktober inträffade några mindre inflöden på cirka 25 km3. Under december ersattes en längre högtrycksperiod och lågt vattenstånd i Östersjön med återkommande lågtryckspassager och ihållande sydvästliga vindar som medförde att stora mängder friskt vatten kunde pressas in i Östersjön. Inflödet pågick mellan den 2 till 24 december och cirka 200 km3 beräknas ha strömmat in genom Öresund och bälten. Inflöden pågick även under januari 2015 och totalt beräknas 250–300 km3 ha flödat in genom Öresund och Stora och Lilla Bält mellan den 2 december 2014 och 19 januari 2015. Det samlade inflödet är det största på 20 år och är ett av de 10 största sedan slutet av1800-talet. Det senaste stora inflödet var vintern 2003–2004 och innan dess 1993. I Egentliga Östersjöns övriga djupbassänger uppmättes i december syrebrist (< 2 ml/L) på djup överstigande 70 till 80 m och det var helt syrefritt med svavelväte på djup överstigande 70 till 125 m. Vid SMHIs provtagningar i Östersjön under januari och februari 2015 kunde man se effekterna av oktober och december–januari inflödena. Bottenvattnet var väl syresatt från Arkona, Bornholmsdjupet till Stolpe ränna. Även Gdanskbukten och station BCS III–10 i sydöstra Östersjön var syresatta vilket troligen beror på oktoberinflödet. Svavelväte förekom nu i bottenvattnet från BY11 och norrut i övriga stationer i västra och östra Gotlandsbassängerna. Den höga salt- och syrehalten i Bornholmsdjupet är troligen positivt för årets (2015) torsklek i området. – 12 – Fig. 13. Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön 2014. Källa: SMHI. Fig. 14. Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten 1960–2014. Källa: SMHI. Försurningen Ett på senare tid uppmärksammat problem är försurningen av haven. Orsaken är utsläpp av koldioxid från bland annat olika former av förbränning samt utsläpp av svavel från sjöfarten. Ny forskning tyder på att den senare är lika stor havsförsurare som de ökande koldioxidutsläppen (Hassellöv et al., 2013). De senaste hundra åren har pH sjunkit med 0,1 enheter och modeller tyder på att det kan bli 0,2 enheter till 2100. Detta är en mycket stor förändring då pH har en logaritmisk skala. – 13 – Mätningar av pH ingår i den nationella miljöövervakningen men nu diskuteras om att ha tätare mätningar och en utvidgning av programmet i form av övervakning av effekter på försurningskänsliga arter. Säldöd I Egentliga Östersjön, har vi endast en rapport om två döda gråsälar den 31 juli vid Faludden på Gotland. På västkusten har det däremot under förekommit stor säldöd. På den svenska sidan har man hitta 440 döda sälar sedan mars 2014 men totalt, inklusive danska sidan, beräknas dödligheten vara nära 3 000. Det är knubbsäl som drabbas och man har efter provtagning kunnat konstatera att det rör sig om fågelinfluensa. Vi har även fått in flera rapporter om fiskdöd. Det rör sig huvudsakligen om storspigg. Det är normalt att storspigg dör efter lekperioden. De blir utmattade och ökad vattentemperatur ökar deras metabolism. Särskilt under årets ovanligt varma sommarperiod kom det in rapporter Främmande arter Informationscentralen fick under 2014 inga medel för att driva webbplatsen Främmande arter i svenska hav. Webbplatsen finns på en server på Tjärnölaboratoriet, Göteborgs universitet. En mindre summa erhölls under november–december för att uppdatera webbplatsen, främst uppdatering av faktablad. Anledningen är att Havs- och vattenmyndigheten under 2015 planerar att starta en akvatisk webbplats för främmande arter på sin webbplats. Lämpligt informationsmaterial, bland annat faktabladen, från främmande arter i svenska hav är tänkt föras över till den nya webbplatsen. Det pågår diskussioner hur informationen om främmande arter (även sötvattensarter) ska kunna integreras i de tre informationscentralernas arbete. Informationscentralerna är nu marina informationscentra men Havs- och vattenmyndigheten har ju även sötvatten på sitt bord. Inget tyder nu på några förändringar under 2015. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus fortsatte att utöka sin utbredning bland annat runt Gotland. Den kan nu anses vara etablerad i Karlskrona skärgård, Visby hamn och Göteborgs hamnområde. Utanför vårt ansvarsområde så fångades åter en amerikansk hummer den 15 augusti i en hummertina i Gullmarsfjorden. Det är den sjätte amerikanska hummern som fångats i svenska vatten. Innan året var slut hade antalet ökat till 17 stycken varav 4 var rombärande honor. Totalt har det sedan 2008 fångats 22 amerikanska humrar i Sverige. Informationscentralen för Egentliga Östersjön samarbetar med Naturhistoriska riksmuset avseende fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis. Informationscentralen underhåller en databas i form av en Excel-fil över svenska fynd av ullhandskrabban. Inrapportering av ullhandskrabba under 2014 var, som 2013, sparsam. Endast tre krabbor inrapporterades (från Trosa, Karlshamn och Yngsjö). Fynden är troligen många fler men kommer oss inte tillhanda. – 14 – Havstulpanprojektet Även i år deltog Informationscentralen i Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt. Under våren fick vi veta att Båtmiljö.se inte fått några medel för 2014 och därför lagts i malpåse men att havstulpanprojektet skulle fortsätta drivas med sparade medel. Informationscentralens insats var huvudsakligen utskick av havstulpanvarningar via de e-postadresslistor som informationscentralen har. Den första havstulpanvarningen kom den 11 juli. Havstulpanvarningen gällde Västervik, Loftahammar, Oxelösund samt Södertörnsområdet och områdena runt Saltsjöbaden, Utö och Nåttarö. Det påpekades för att lokala skillnader kan förekomma. Årets andra havstulpanvarning kom den 28 juli. Varningen denna gång gällde för Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala- och Gävleborgs län. I Skåne och Blekinge var havstulpanerna på gång. Öland hade enstaka observationer och på Gotland stora mängder vid Furusund men i övriga kustdelar varierat. I Västervik och Kalmarområdet kom fortfarande in många rapporter. Ännu inga rapporter från Västernorrlands- och Västerbottens län. Informationscentralen har för 2015 lämnat över ansvaret och adresslistor för epostutskick av havstulpanvarningar till Skärgårdsstiftelsen och deras havstulpanprojekt. Informationscentralens samarbete med Skärgårdsstiftelsen och havstulpanprojektet kan möjligen fortsätta genom att lägga ut havstulpanvarningar på sin och länsstyrelsens webbplats. Kontakt med media och andra Under 2014 fick Informationscentralen 289 förfrågningar via telefon eller epost. Detta var mer än dubbelt så många jämfört med de två åren innan. Som vanligt var förfrågningarna koncentrerade till den mest intensiva algblomningsperioden (veckorna 28–31) men med en klar topp vecka 30 då ytansamlingarna började röra på sig mot land. Av förfrågningarna kom 117 från media och 135 från privatpersoner. Att den dominerande kontakten var med privatpersoner tror vi beror på att många nu har så kallade smartphones och surfplattor. Många privatpersoner skickade även bilder på blomningar vilket vi uppskattade då det underlättade vårt arbete. Vi hade dessvärre inga kontakter med universitet och skolor i år. Även i år kunde vi konstatera att ett enda intervjusamtal med TT kunde ge en kraftig respons i form av flera tiotal referat i olika lokala media. Fördelningen av kontakter över året presenteras i fig. 15. – 15 – 120 Antal kontakter med Informationscentralen per vecka år 2014 Övriga Antal kontakter per vecka 100 Universitet 80 60 Skolungdomar 40 Privatpersoner 20 0 Myndigheter 4 21 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 36 37 39 Vecka nr Media Fig. 15. Fördelning av Informationscentralens kontakter med media, privatpersoner m.fl. 2014. Årsmöte 2014 Informationscentralen för Bottniska viken, länsstyrelsen Västerbotten, var värd för årets årsmöte. Mötet hölls på Umeå marina forskningscentrum den 8-9 maj 2014. Närvarande var representanter för informationscentralerna i Göteborg, Umeå och Stockholm samt SMHI. Enligt vår tradition år det SMHI i Göteborg som är värd för årsmötet 2015. Inget datum är ännu planerat. Slutord Informationscentralen vill tacka våra samarbetspartners och rapportörer under det gångna året. Ni är ju ryggraden i vår verksamhet. Tack! Sture Nellbring och Sonja Råberg – 16 – Referenser Hassellöv I.-M., Turner D.R., Lauer A. & Corbett J.J. 2013. Shipping contributes to ocean acidification. Geophysical Research Letters. 40(11):27312736. SMHI. 2014. Oxygen survey in the Baltic Sea 2014 – extent of anoxia and hypoxia, 1960-2014. Report Oceanography No. 50, 2014. Länkar Finlands miljöcentral, SYKE http://www.syke.fi/sv Främmande arter i svenska hav http://www.frammandearter.se/ Informationscentralen för Egentliga Östersjön: www.infobaltic.se IOW Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde: http://www.io-warnemuende.de/cruise-reports.html Kustbevakningen: http://www.kustbevakningen.se/ Skärgårdsstiftelsen: http://skargardsstiftelsen.se/ SMHI, Havsmiljö: http://www.smhi.se/tema/Havsmiljo – 17 –
© Copyright 2025