En livsmedelsstrategi för Sverige
En livsmedelsstrategi för Sverige Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund 2 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE En livsmedelsstrategi för Sverige Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund I regeringens budgetproposition hösten 2014 står att man ”ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, stödja svensk och miljöinriktad matkonsumtion och skapa sysselsättning på svensk landsbygd. En sådan strategi ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument.” Det här är ett förslag till en strategi som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har tagit fram. Den tar avstamp i LRFs livsmedelsstrategi från 2010 och Konkurrenskraftsutredningen och syftar till att visa vad näringen anser är viktigt att ha med i en nationell livsmedelsstrategi. Innehåll Innehållsförteckning 1. EN NATIONELL LIVSMEDELSSTRATEGI 1.1 Vision till 2030 1.2 Mål för enhållbar tillväxt 1.3 Livsmedelsstrategier i andra länder 5 5 15 2. DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 Mjölken omsätter stora belopp Svenska ägg har stått emot import Nötköttsproducenterna på två marknader Unika svenska grisar dyra att producera Får- och lammproduktionen står och väger Kyckling i stadig tillväxt Trädgårdsproduktionen kan öka Stabil potatisodling står inför utmaningar Spannmål vår mest globala produkt 20 20 21 21 22 22 23 23 24 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 2.20 Oljeväxter eftertraktade på flera marknader Sockerbetsodling får förändrad marknad Vall utgör hälften av svensk åkerareal Proteingrödor drivs av höga sojapriser Lokal mat är en växande global trend Livsmedelsindustrin i omvandling Koncentrerad makt i dagligvaruhandeln Aktörernas relationer i livsmedelskedjan Livsmedelsmarknad med öppna gränser Nyväckt intresse för negligerad bransch Hur ser världen ut om fem år 24 25 25 26 26 27 27 28 28 29 30 3. MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN 3.1 3.2 3.3 3.4 Marknad Politik Samhälle Företagande 34 35 37 39 3 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1. En nationell livsmedelsstrategi Mat engagerar svensken. Allt fler ställer frågor om matens ursprung i sina dagligvarubutiker, matlagningsprogrammen avlöser varandra och kokboksutgivningen är rekordstor. Också inom politiken märks ett ökat intresse för mat och livsmedelsproduktion och många betonar vikten av en sammanhållen och väl förankrad svensk livsmedelsstrategi. I regeringen Löfvens regeringsförklaring från oktober 2014 finns en sådan med. Sverige är ett land med bra förutsättningar för livsmedelsproduktion. Vi har god tillgång på mark och rent vatten och vårt klimat gör att grödor och djur inte blir så utsatta för sjukdomar och skadegörare. Vi har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg och miljöhänsyn jämfört med våra konkurrentländer. Som en följd av detta har svenska konsumenter ett starkt förtroende för svensk mat och svenska bönder. En genomtänkt och samordnad satsning på svensk livsmedelsproduktion inom ramen för en nationell livs- 4 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK medelsstrategi kan förbättra möjligheterna att utnyttja dessa fördelar. Genom ökad produktion kan jordbruket och trädgårdsnäringen bidra till att stärka den svenska ekonomin. Det skapas fler arbetstillfällen och exportintäkterna kan öka. Sett ur ett större perspektiv kan det goda smittskyddet bidra till att minska problem med antibiotikaresistens, miljön gynnas genom ökad biologisk mångfald och fler slutna kretslopp. Genom en ökad svensk produktion tar vi ett större ansvar för konsumtionens miljöeffekter. Trots alla fördelar har den svenska livsmedelsproduktionen minskat markant efter EU-inträdet. Import tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen svenskt minskat till omkring 50 procent. Bara mellan år 2000 och 2013 minskade antalet sysselsatta i den svenska livsmedelsbranschen med 41 000. Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har bidragit till att förädlingsindustrin, som ofta verkar på en internationell marknad, i flera fall har fått utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare i och med att innovationsgraden minskar. De svenska jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att de inte kan konkurrera med lägsta pris och det konsumenterna efterfrågar. Samtidigt har samhällets ansvar för livsmedelsområdet varit splittrat på ett antal departement och myndigheter, vilket i sin tur har haft en negativ påverkan på utvecklingen. Livsmedelskedjans krympande del i samhällsekonomin har också gjort att sektorn inte har prioriterats på samma sätt som i våra grannländer, exempelvis Finland och Danmark. Flera myndigheter har i sina riktlinjer och instruktioner ingen målsättning att främja svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. Bättre samordning mellan myndigheter och målformuleringar som tar hänsyn till hållbar tillväxt. En viktig utgångspunkt för en nationell livsmedelsstrategi är att vi verkar på en fri marknad med öppna gränser mot omvärlden. Konsumenterna har makten och det är utifrån det arbetet måste planeras. Det är först när konsumenter i högre grad väljer svensk mat och är beredda att betala ett merpris för hög kvalitet som tillväxten, jobben och miljöfördelarna kan realiseras. Den totala livsmedelsmarknaden växer både i Sverige och globalt och det gäller att attrahera inte bara svenska konsumenter, utan också konsumenter i andra länder. Den svenska matens många fördelar är en bra bas när det gäller att möta den växande medelklassens intresse för hållbara varor och tjänster. I ett längre och större perspektiv har vi också ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 60 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Därför är det ur ett globalt försörjningsperspektiv inte rätt att vi gör oss allt mer beroende av importerad mat. Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling. Enligt FN har nordeuropeisk djurhållning minst klimatpåverkan i världen. Därför är en ökad konsumtion av svensk mat ett steg i rätt riktning mot en mera hållbar konsumtion inte bara i Sverige, utan också i de länder till vilka vi exporterar livsmedel. Att livsmedelsproduktionen blir mer hållbar är en förutsättning när jordens befolkning växer. De utmaningar som Sverige, tillsammans med resten av världen, står inför är stora och komplexa. Ingen enskild aktör har kunskaper eller resurser nog för att på egen hand nå framgång. För att skapa en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan krävs därför att jordbruket, industrin, handeln och politikerna samarbetar kring en vision för att uppnå gemensamma mål. Många av de länder som Sverige konkurrerar med har tagit fram livsmedelsstrategier i syfte att förbättra konkurrenskraften och öka produktionen. Det är hög tid för Sverige att göra detsamma. 5 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.1 Vision till 2030 Svensk mat skapar hållbar tillväxt i hela landet. Genom framgångsrika företagare, politisk vilja och ett starkt förtroende mellan aktörerna utmärks Sverige av en innovativ, säker och konkurrenskraftig livsmedelskedja som tillgodoser konsumenternas olika behov på en växande marknad i såväl Sverige som globalt. 1.2 Mål för en hållbar tillväxt En hållbar tillväxt på en fri marknad måste ta sin utgångspunkt i en ökad efterfrågan. Därför är det logiskt att i en nationell livsmedelsstrategi sätta mål om en ökad konsumtion av svensk mat, dels inom landets gränser, dels genom en ökad export. Tillväxt inom svensk livsmedelsproduktion har inte bara ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det unika med livsmedelssektorn är att en tillväxt här skapar jobb i hela landet och ofta i områden där de behövs som bäst. En ökad svensk livsmedelsproduktion är därför också ett socialt projekt som bidrar till att utveckla glesbygden. Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling. Därför är en ökad konsumtion av svensk mat ett steg i rätt riktning mot en mera hållbar konsumtion inte bara i Sverige, utan också i de länder till vilka vi exporterar livsmedel. För att nå den föreslagna visionen behövs konkreta mål för hela livsmedelskedjan. Omfattningen av jordbrukets produktion måste följas liksom dess påverkan på miljö och samhällsekonomi. Dessutom behövs mål för den offentliga upphandlingen, innovationstakten, exportvolymerna och för specifika åtaganden inom näring, industri och handel. Målen i det följande avsnittet är indelade i hållbarhetsbegreppets tre pelare, ekonomi, ekologi och den sociala delen. Inom samtliga dessa områden behöver det ske en tillväxt för att utvecklingen ska kunna kallas långsiktigt hållbar. 6 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Mål för hållbar tillväxt EKONOMIN Värdet av svensk livsmedelsproduktion ska öka med 60 procent! Det totala värdet på export av livsmedel och dryck ska fördubblas! 80 procent av maten i den offentliga sektorn ska ha svenskt ursprung! Samordning och infrastruktur för forskning och utveckling samt innovation inom livsmedel ska öka! EKOLOGI Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser! All åkermark ska brukas aktivt Naturbetesmarkerna ska öka till 460 000 ha Större andel effektiva växtskyddsmedel och metoder används i svensk jordbruksträdgårds- och skogsproduktion. År 2030 återanvänds växtnäring ur avloppsfraktioner som gödselmedel i jordbruket. SOCIALT Antalet personer som är sysselsatta inom livsmedelskedjan ska öka liksom andelen av totala antalet sysselsatta! Antalet nyföretagare per år inom jordbruk, skogbruk och fiske ska vara 2 000! Folkhälsan i Sverige ska förbättras! HÅLLBARHET. Målen som sammafattas i figuren utgår från hållbarhetsbegreppet tre pelare: ekonomi, ekologi och den sociala delen. Målen ska nås innan 2030. 7 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.2.1 Mål för ekonomisk hållbarhet Tillväxt MÅL: Värdet av svensk livsmedelsproduktion ska öka med 60 procent till 2030. För att nå visionen om hållbar tillväxt så är det övergripande och viktigaste målet i en nationell livsmedelsstrategi en ökad värdetillväxt. Det finns en stor potential för tillväxt av svenska livsmedel och nu är det dags att vända trenden och få ett uppsving och framåtanda i branschen. Idag är hälften av den mat som konsumeras i Sverige svensk. Före inträdet i EU var andelen svenskproducerat 75 procent. Det visar att det finns förutsättningar att öka produktionen med 50 procent inom 15 till 20 år. Dessutom tillkommer att Sveriges befolkning beräknas öka med 12 procent fram till år 2030. För att möta även befolknings- ökningen måste produktionen i Sverige öka med 59 procent, eller en årlig tillväxt på 3 procent, jämfört med blygsamma 0,8 procent de senaste 20 åren. Förutsättningarna idag är däremot annorlunda jämfört med 1990-talet, framför allt beroende på att vi har en betydligt friare handel med livsmedel över landsgränser. Så ska värdet av produktionen öka TILLVÄXT VOLYM Ökat antal hektar eller kilo Ökad produktivitet och effektivitet PRIS Ökat produktvärde eller förädling Högre priser på världsmarknaden VOLYM OCH PRIS. Värdet av den svenska livsmedelsproduktionen kan öka genom större volym, högre pris eller kombination av båda. 8 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Värdet av den totala svensk jordbruksproduktionen de senaste fem åren är i genomsnitt 53 miljarder kronor plus 9 miljarder i EU-ersättningar. År 2030 ska värdet vara uppe i 85 miljarder kronor exklusive stöd i dagens penningvärde. LRF har i sin livsmedelsstrategi satt som mål att jordbruksproduktionen ska växa med 1 procent per år. Detta mål borde kunna höjas om hela livsmedelskedjan och politiken jobbar åt samma mål. För att kunna följa upp målet behövs indikatorer ned på produktnivå. Det är även viktigt att inte bara följa värdeutveckling utan att även se hur volymen av svenska livsmedel utvecklas. Först då går det att se om och hur tillväxten fortskrider och var det kan finnas behov av extra insatser. Tillväxten mäts utifrån värdet på jordbruksprodukter. Produktionsvärdet kan öka genom ökad volym, högre pris eller ökat värde på gårdsnivå genom att en större del av förädling sker på gården och/ eller att eventuella mervärden ger en ökad intäkt. Volymen påverkas av efterfrågan samt effektivitet- och produktivitetsförändringar, priset sätts för många varor på den globala marknaden men kan också styras lokalt beroende på var kunderna finns. Det är därför viktigt att vid uppföljningen förstå vad en värdeförändring beror på. Tillväxten av det som produceras kan relateras till det som konsumeras och beräknas då utifrån marknadsandelar. Det totala produktionsvärdet på jordbrukets varor och tjänster har ökat realt med i genomsnitt 0,8 procent per år de senaste 20 åren. Marknaden inom och utanför Sverige har dock växt betydligt mer. I Sverige så har konsumtionsvärdet av livsmedel ökat med 40 procent, jämfört med jordbrukets 15 procent. Importen, som har mer än tredubblats i värde på 20 år, har tagit stora delar av konsumenternas växande marknad. En av marknadsekonomins främsta fördelar är att den är bra på att styra produktionen till sådana produkter som människor upplever att de vill ha. Därför är det viktigt att i en livsmedelsstrategi låta efterfrågan ha ett stort inflytande över vad som ska produceras och hur. Det ska för varje enskild konsument finnas tillgång till rätt produkter producerade på rätt sätt till rätt pris, vilket hela livsmedel- skedjan har ansvar för. En annan grundbult i den fria marknadsekonomin är att konsumenterna har tillgång till information. Utan information går det inte att göra medvetna val. Det finns tre sätt att öka konsumtionen av svenska råvaror. Ett är att öka andelen svenskproducerade livsmedel genom att svenska konsumenter oftare väljer mat med svenskt ursprung i butiker och på restauranger. Ett annat är att öka exporten och ett tredje att andelen svensk mat ökar i den offentliga upphandlingen. Målet är satt utifrån att livsmedelsproduktionen på gårdsnivå ska växa men detta mått speglar i själva verket hela livsmedelskedjan. Enligt tillväxtmålet ska svensk livsmedelsproduktion växa betydligt snabbare i framtiden jämfört med hur det har sett ut efter att vi gick med i EU. Export MÅL: Det totala värdet på export av livsmedel och dryck ska fördubblas till 2030. Under 2013 var värdet på den svenska livsmedelsexporten 42 miljarder kronor. I denna siffra har fisk exkluderats eftersom det är en produkt med annat ursprung som bara mellanlandar i Sverige. Om exporten fortsätter att växa med samma årliga takt som den gjort hittills under 2000-talet skulle den uppgå till 68 miljarder år 2030. Matlandet Sverige satte som mål att exportvärdet, inklusive fisk, ska fördubblas under perioden 2008 till 2020. Exporten har ökat och kommit en bra bit på väg mot målet, men det blir sannolikt svårt att nå hela vägen fram. Värdet av det som exporteras mätt som intäkter på gårdsnivå ligger på 4,8 miljarder och bör också det kunna fördubblas till 2030. Utöver export av livsmedel har vi också möjlighet att öka vår kun- skaps- och teknikexport. Den höga nivån på kunnande i Sverige ger underlag för en export av jordbruksteknik, bioteknologi och smarta produktionskedjor för livsmedel. Detta sker redan men kan öka och bidra till nya exportintäkter och nya arbetstillfällen. 9 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Offentlig upphandling MÅL: 80 procent av maten i den offentliga sektorn ska ha svenskt ursprung 2030. Den offentliga sektorns upphandling av livsmedel är möjlig att påverka genom politik. Målet för andelen svenskproducerad mat bör därför kunna sättas högre för denna sektor än för den privata konsumtionen. Högre än 80 procent är dock inte möjligt att nå eftersom en betydande del av råvarorna inte kan produceras i Sverige. Detta gäller exempelvis bananer. Under 2013 inhandlades totalt livsmedel för 8,9 miljarder till den offentliga sektorn. Sektorn har de senaste åren vuxit 1 till 5 procent per år. Man brukar uppskatta att cirka 50 procent av den offentliga sektorns inköp av livsmedel är import. Andelen varierar mellan olika produkter. Hälften eller mer av allt nötkött, kyckling, grönsaker och potatis är importerade. För övriga produkter utgörs mindre än hälften import. Av flera skäl bör andelen svenskproducerad mat öka inom den offentliga upphandlingen. Det finns en dubbelmoral i att staten har infört en lagstiftning om hur livsmedel ska produceras i Sverige, samtidigt som samma stat handlar upp mat som producerats i andra länder med mindre strikta regler. De svenska särreglerna som syftar till att uppnå en hög djurvälfärd, minskad negativ miljöpåverkan och säkrare livsmedel medför högre produktionskostnader. I den offentliga upphandlingen prioriteras alltför ofta lägsta pris, vilket systematiskt missgynnar svenska producenter som har att följa den svenska lagstiftningen. Genom sin stora andel importerad mat bidrar den offentliga sektorn till export av miljöproblem. Med närproducerade livsmedel lagas dessutom fler av måltiderna från grunden vilket enligt kostchefer bidrar till mindre svinn. Om en större andel av maten i de offentligt finansierade köken lagades från grunden med råvaror av god kvalitet så skulle status och kompetens höjas för kockarna i dessa kök. Med en större andel svenska, regionala och lokala råvaror i den offentliga upphandlingen skulle också samhällsekonomiska vinster uppstå. Om den svenskproducerade maten ökade från 50 procent till 80 procent i de offentliga upphandlingarna så skulle den sammanlagda effekten på produktionsvärdena i livsmedelskedjan i Sverige bli en ökning med 6,73 miljarder och 5 000 nya arbetstillfällen skapas. För att kunna följa upp ett mål gällande andelen svenskproducerad mat i den offentliga sektorns konsumtion behövs statistik. Man brukar säga att runt 50 procent är importerad, men denna siffra är ganska osäker och kontrolleras inte regelbundet. Forskning och innovation MÅL: Samordning och infrastruktur för forskning och utveckling samt innovation inom livsmedelsektorn ska öka. För att konkurrera krävs ständig förnyelse av produkter, metoder, processer och organisationssätt. Det krävs dock inte bara en utveckling på forskarnivå utan det som tas fram måste också implementeras i praktiken och omsättas till exempelvis ökad produktivitet och lönsamhet. Jordbruks- och trädgårdsföretag kan vara allt från mindre sidoföre- tag till stora avancerade gårdar och växthus. Efter dessa led tillkommer en mängd aktörer vad gäller förädling, förpackning, logistik och handel, också dessa i olika storlekar och med olika inriktning. Tillsammans bildar aktörerna ett komplext livsmedelsnät snarare än en livsmedelskedja. Ju mera integrerade aktörerna i detta nät blir med varandra desto bättre blir den svenska livsmedelssektorn på att erbjuda ett utbud som attraherar kunder i och utanför Sverige. Utredningar visar att det behövs flera åtgärder när det gäller forskning och utveckling inom den svenska livsmedelssektorn. Forskning och innovation bör initieras av de behov som finns på marknaden utifrån ett företagsperspektiv. Forskningsresultatet behöver sedan förpackas på ett sådant 10 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK sätt att den snabbt kan komma till praktisk användning. Implementeringen behöver bli minst lika viktig som forskningen i sig. För att teori ska kunna omvandlas till praktik på ett effektivt sätt behövs infrastruktur för samordning och kommunikation mellan forskare, rådgivare och företagare. Såväl EU som OECD har uppmärksammat hur viktigt det är med ett system för kompetensutveckling och innovation inom jordbrukssektorn. Ofta kallas detta system för Agriculture Knowledge and Innova- tion System (AKIS). Det svenska systemet består av många små och splittrade aktörer till skillnad mot exempelvis Danmark. Om målen och syftet med AKIS förtydligas och resurser mobiliseras kan olika aktörer samspela mera effektivt. 1.2.2 Mål för miljömässig hållbarhet Generationsmålet MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är beslutat av Riksdagen och följs upp av Naturvårdsverket. Det här målet vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället och är en självklar utgångspunkt också i en nationell livsmedelsstrategi. de senaste åren gått från att vara trettonde värsta land till en föga smickrande tionde plats. Den nordeuropeiska djurhållningen är enligt FN världens bästa när det gäller att ha så liten påverkan som möjligt på klimatet. I europeiska jämförelser ligger hela den svenska produktionen i topp. Vi har därtill en livsmedelsproduktion med stor omsorg om miljö och hälsa i övrigt. Sättet vi producerar våra livsmedel på gör dem säkra för konsumenten, bland annat tack vare salmonellafrihet och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen. Men samtidigt som vår egen livsmedelsproduktion tillhör världens mest hållbara ligger vår konsumtion bland de minst hållbara länderna. Enligt Världsnaturfondens värstinglista när det gäller ekologiska fotavtryck har Sverige – Konjunktursvackan har varit djup i andra länder samtidigt som Sverige har klarat sig relativt bra och svenskarnas konsumtion har fortsatt att öka. Den försämrade positionen förklaras enligt Världsnaturfonden främst av fyra olika faktorer. – En ökad import har lett till ökade utsläpp. En växande andel av det vi konsumerar kommer från Kina och där används ofta kol som energikälla i produktionen. – Vi har en förhållandevis stor och energikrävande fordonspark. – Vår konsumtion av kött är hög. Med en ökad inhemsk livsmedelsproduktion tar vi tydliga steg mot generationsmålet i ett globalt perspektiv. Om vi minskar vår import av livsmedel till förmån för svenskproducerat så minskar klimatavtrycket. Detta gäller i synnerhet kött där svensk produktion är världsledande ur ett klimatperspektiv. En övergång till svenskt kött skulle ha en stor positiv betydelse. Samtidigt finns stora möjligheter för vår köttproduktion att bli ännu mer klimateffektiv. Genom satsningar på biogas på gården kan både bondens lönsamhet öka samtidigt som klimatpåverkan från köttproduktionen minskar. Biogas från gödsel gör dubbel nytta. Dels ersätter gasen fossil energi i form av diesel eller bensin och dels avgår mindre klimatgaser från gödseln när den rötas. I dag är det dock väldigt krångligt för en enskild lantbrukare att investera i en biogasanläggning på gården och ansöknings- och tillståndsprocessen skiljer sig dessutom markant mellan olika regioner. 11 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Biologisk mångfald MÅL 1: Betesmarker ska öka till 460 000 hektar år 2030. Biologisk mångfald är en viktig del i flera miljömål som beslutats av Riksdagen. En förutsättning för att det ska kunna uppnås är att vi har betesmarker. Under 2013 fanns det cirka 440 000 hektar betesmark, vilket innebär en minskning med 80 000 hektar under tio år. För att hävda betesmarkerna behövs fler betesdjur. När betesmarker väl har vuxit igen tar det lång tid att återskapa dem och om de blir bebyggda är de näst intill omöjliga att återställa. I miljömålet ett rikt växt- och djur- liv är de betande djuren en grundbult. Nötkreatur och får som betar ute bidrar i stor grad till öppna och rika odlingslandskap, i synnerhet djur som betar på naturbetesmarker. Dessa är därför en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. MÅL 2: All åkermark ska brukas aktivt 2030. 2013 omfattade den totala åkermarken, inklusive träda, 2,6 miljoner hektar, en minskning med 100 000 hektar under 2000-talet. För att nå målsättningen om hållbar tillväxt behöver all jordbruksmark som finns idag brukas för jordbruksändamål. Det betyder att marken dels behöver skyddas från till exempel exploatering och negativ klimatpåverkan och dels nyttjas effektivt för jordbruksproduktion. De avvägningar som behöver göras vid exploateringar måste utgå från en klarare insikt om vad livsmedelsoch energiproduktionen innebär för de gröna näringarna och samhället i stort och från en större respekt för den enskilda äganderätten. Jordbruksmarken i Sverige används mer extensivt och trenden sedan 1980-talet är att spannmålsodlingen minskar och odling av vall ökar. Det finns flera orsaker till detta, men utformningen av EUs jordbrukspolitik (CAP) är en faktor som påverkar. I vissa fall kan lantbrukare, som lagt areal för fäfot uppfylla villkor genom att endast putsa av marken, medan de som har aktiv produktion får betydligt fler villkor att uppfylla. Detta bidrar inte till ökade incitament att producera mer. Det finns olika siffror på hur mycket mark som idag ligger utanför jordbruksproduktionen men som skulle kunna odlas mer intensivt, en siffra som nämns är 800 000 hektar. För tillväxt krävs att även den marken nyttjas till sin fulla potential. Hållbara insatsmedel – gödselmedel MÅL: År 2030 återanvänds växtnäring ur avloppsfraktioner som gödselmedel i jordbruket. Sverige ska gå mot kretslopp där flera växtnäringsämnen och organiskt, mullbildande material ska återanvändas genom långsiktigt hållbara avloppslösningar. Fram till 2050 är målet att all mineralgödsel tillverkas med förnybar energi och att den lustgas som i dag släpps ut vid tillverkningen helt renas bort. Jordbruket är beroende av växtnäringsämnen som fosfor, kalium, kväve och svavel. Samtliga dessa är begränsade i tillgång eller kostar stora resurser att utvinna. Därför är det nödvändigt att återvinna en betydligt större andel av växtnäringen än vad som görs för närvarande. När det gäller fosfor handlar det om en effektiviserad recirkulation. För kväve behövs dels en recirkulation, dels en långsiktigt hållbar nyproduktion av mineralgödsel. Fosfor är nödvändig för all livsmedelsproduktion. Samtidigt är fosfor en ändlig resurs där den brytbara mängden i världen blir allt knappare. För att minska bero- endet av nybruten fosfor behöver vi återanvända en stor del av den fosfor som passerar våra egna och våra husdjurs kroppar och hamnar i avloppsslam och gödsellager. Fosforn i djurens gödsel återanvänds redan i dag i stor utsträckning, men det som hamnar i avloppsslammet är i stort sett förlorat på grund av slammets innehåll av andra oönskade ämnen. Mer än hälften av den växtnäring som finns inom livsmedelskedjan hamnar i toalettavfallet. Om det ska vara möjligt 12 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK att återanvända växtnäringen inom rimlig tid behöver vi redan i dag börja stimulera byggandet av källsorterande avloppslösningar, både på landsbygden och i tätorterna. Kväve finns obegränsat i luften men att utvinna den är mycket energikrävande. Därför krävs det dels en återvinning av kväve ur avfallet från livsmedelskedjan och dels en nytillverkning där energin som används är förnybar. En stor del av kvävet kan också naturen ordna själv när man odlar kvävefixerande baljväxter i växtföljden. världen ett ansvar för att utveckla system för att återföra växtnäring från tätorter till jordbruket. I annat fall kommer inte fattiga länder att få tillgång till den växtnäring man behöver för att utveckla sitt välstånd. I ett globalt perspektiv har väst- Hållbara insatsmedel – växtskyddsmedel MÅL: En större andel effektiva växtskyddsmedel och metoder används i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion år 2030. Alla odlade grödor utsätts regelbundet för större eller mindre hot från insekter, sjukdomar och ogräskonkurrens. Detta utgör en risk för livsmedelsförsörjningen eftersom skadorna kan bli omfattande. I Sverige har vi ett gynnsamt klimat där vi jämfört med många andra länder drabbas relativt måttligt av skadegörare i odlade grödor. Den viktigaste utgångspunkten på gården både i dag och framöver är att använda odlingsmetoder som förebygger angrepp av skadegörare och ogräs. Trots detta behövs växtskyddsmedel för att inte stora volymer livsmedel regelbundet ska gå förlorade. Med effektiva växtskyddsmedel menas sådana som inte lämnar rester i grödan, marken eller vattnet och inte påverkar andra organismer än den skadegörare eller det ogräs som de är tänkta att motverka. Det viktiga här är att växtskyddsmedlet inte har någon oönskad inverkan eller spridning, inte vilken sorts medel det är. Ett stort bekymmer i dag är att delar av den svenska odlingen saknar tillgång till ett effektivt växtskydd. Detta är särskilt tydligt i den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen där värden på många hundra miljoner kronor varje år äventyras eftersom användandet av vissa växtskyddsmedel hänger på tillfälliga dispenser. Hållbar tillväxt innebär att vi på ett bättre sätt måste väga riskerna mot att säkerställa tillgången till de mest effektiva, säkra och ekonomiskt konkurrenskraftiga metoderna och växtskyddsmedlen. För att få fram fler effektiva växtskyddsmedel krävs mer forskning utifrån svenska produktionsförhållanden. Systemet inom EU med ömsesidiga godkännanden av preparat behöver även utnyttjas bättre av Sverige. 1.2.3 Mål för social hållbarhet Sysselsättningsmålet MÅL: Antalet personer som är sysselsatta inom livsmedelskedjan ska öka liksom andelen av det totala antalet sysselsatta. Jordbruk, trädgård, fiske och livsmedelsindustri sysselsätter i dag cirka 120 000 personer i Sverige. Detta motsvarar 2,6 procent av samtliga sysselsatta och 3,7 procent av dem som arbetar i näringslivet. År 2000 var motsvarande siffror 161 000 eller 3,7 respektive 5,6 procent. Den stora minskningen beror dels på rationaliseringar, dels på den ökade importen av mat. Generellt har varutillverkningens andel av BNP och sysselsättning minskat till förmån för tjänstesektorn. 13 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Om livsmedelsproduktionen ökar så har det stor påverkan också på sysselsättningen i andra verksamheter. En ökad produktion av varor eller tjänster från jordbruket generar 2,5 gånger värdet av ursprungsprodukten i andra delar av samhället. En tillväxt i jordbruket skapar också 20 till 25 procent flera jobb än genomsnittet för samma tillväxt i andra sektorer. Även livsmedelsindustrin generar mer tillbaka till samhället än många andra branscher, framför allt om man jämför med tillverkningsindustrin. En viktig skillnad är också att många av jobben som kommer genom en ökad jordbruksproduktion skapas i den lokala eller regionala omgivningen. Om vi skulle producera större delen av de animalieprodukter som importeras så skulle det innebära 20 000 fler jobb i Sverige. Attraktionskraft MÅL: Antalet nyföretagare per år inom jordbruk, skogsbruk och fiske ska vara 2 000 år 2030. Möjligheten att leva och bo på landsbygden är nära sammanlänkad med möjligheten att arbeta med livsmedelsproduktion. För en bättre konkurrenskraft på sikt är det nödvändigt att det upplevs mer attraktivt att arbeta inom livsmedelsbranschen än vad som är fallet i dag. Det behövs en utbredd vilja att studera, arbeta och driva företag i denna sektor för att locka rätt kompetens och få fram nya idéer. Attraktionskraften påverkas bland annat av den allmänna opinionen, politikers inställning, lönsamhet i branschen, tillgången till förebilder, utvecklings- och karriärmöjligheter och arbetsförhållanden. För att nå målet om en ökad tillväxt behövs en ökad nyetablering av företag. För att få rätt kompetens på de nya företagarna behöver utbildning leva upp till de krav som ställs inte bara inom produktion utan även affärsmässighet. Strukturella problem inom branschen behöver också lösas. 70 procent av dagens jordbruksföretagare kommer att gå i pension inom perioden och kapital- och ägarskiftesformer behöver utvecklas. Statistik från Tillväxtanalys visar att det mellan 2009 och 2013 i genomsnitt startades knappt 1 570 nya företag per år inom jordbruk, skogsbruk och fiske. En ökning upp till det föreslagna målet om 2 000 nya företag per år skulle innebära en knappt 30 procent högre nivå än den senaste femårsperioden. Hälsa MÅL: Folkhälsan i Sverige ska förbättras till 2030. Det finns ett starkt samband mellan mat och hälsa. En lika viktig aspekt är att attraktiv och god mat ger ökad livskvalitet och välbefinnande. Kosten är dessutom nyckeln till många av de miljöfrågor vi står inför i dag och ofta samverkar effekterna på hälsa och miljö. Allt fler pekar på att en kosthållning som reducerar inverkan på miljön också skulle vara positiv för folkhälsan. Ett exempel är att en tredjedel av alla cancer och hjärt- kärlsjukdomar förorsakas av dåligt näringsintag. Därför bör en nationell livsmedelsstrategi också innefatta studier av hur en förbättrad diet kan bidra både till en bättre miljö och minskat lidande och kostnader som en följd av dålig hälsa. Med mer grönsaker, frukt och kolhydrater förbättras hälsan samtidigt som livsmedelsproduktionens negativa inverkan på planeten minskar. Byts det importerade köttet dessutom ut mot svenskt blir klimatvinsterna ännu större. LiveWell for LIFE-projektet är ett europeiskt initiativ med nätverk från hela livsmedelskedjan som tar fram rekommendationer och metoder för att minska miljöpåverkan genom ändrade menyer. Sverige, Spanien och Frankrike har varit 14 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK pilotländer och är utvalda mot bakgrund av stora skillnader i matvanor. I projektet bedömer man att växthusgasutsläppen från pilotländernas livsmedelsproduktion minskar med 25 procent fram till år 2020 om modellen tillämpades fullt ut. Människors hälsa, djurhälsa och ekosystemen är starkt förenade. Genom att ha friska djur så får vi friskare människor. Svenskt lantbruk har genom långvarigt arbete tillsammans med myndigheterna, lyckats utrota en rad sjukdomar. Genom en begränsad antibiotikaanvändning och en försiktig handel har vi lyckats hålla antibiotikaresistensen på en låg nivå. Framtidsvisionen är att kunna upprätthålla den goda svenska djur- hälsan, att ytterligare kunna minska antibiotikaanvändningen och att hålla antibiotikaresistensen på så låg nivå som möjligt. 15 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.3 Livsmedelsstrategier i andra länder – en utblick Ett flertal länder inom EU har redan implementerat nationella livsmedelsstrategier. Utgångspunkterna är olika beroende på tradition och naturliga förutsättningar, men målen handlar ofta om en ökad konkurrenskraft, ökad export och skapande av arbetstillfällen. LRF har gjort en analys av ett antal EU-länders livsmedelsstrategier. De valda exemplen representerar dels länder som ligger nära Sverige geografiskt, men också länder med liknande förutsättningar vad gäller ekonomi och samhällsstruktur. De länder som har inkluderats i analysen är Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Irland och Frankrike. Samtliga länders strategier tar upp det faktum att efterfrågan på livsmedel förväntas stiga i ett globalt perspektiv och att det ger utrymme för tillväxt i det egna landet. Många av regeringarna framhåller också att det behövs en aktiv och ambitiös jordbruks- och livsmedelspolitik för att möta den ökade konkurrensen på den globala livsmedelsmarknaden. En viktig utgångspunkt är därför att försöka stärka konkurrenskraften för produktionen i det egna landet. Detta görs ofta genom att se till att det finns bra förutsättningar för primärproduktionen, men också för innovation och teknikutveckling. I många av strategierna betonas också vikten av att kombinera en utvecklig som ger tillväxt med en ökad resurseffektivitet och därmed en mer hållbar jordbruksoch livsmedelssektor. Åtgärder som ska öka exporten ingår i alla de undersökta länderna. Ofta integreras miljö- och hållbarhetsfrågor med möjligheten att lyckas på en framtida exportmarknad. Bakom detta ligger bedömningen att ett ökat välstånd i olika tillväxtländer kommer att innebära en ökad efterfrågan på mat som har producerats på ett miljövänligt och säkert sätt. I Danmark, Tyskland och Nederländerna ser man också möjligheter att exportera kunskap och teknik. Frankrike skiljer sig något från de övriga länderna genom att betona att exportmöjligheterna ligger i att utnyttja landets rykte vad gäller matkultur och mattraditioner. Irland profilerar hela sitt land, Irland den gröna ön, och försöker den vägen ladda den irländska maten med mervärden. Finland betonar att man kan minska sitt eget ekologiska fotavtryck genom att ta till vara sina möjligheter till livsmedelsproduktion och därmed inte exportera sin miljöpåverkan. I Tyskland får omställningen till ett fossilfritt samhälle stort utrymme i jordbrukspolitiken. Samtliga sju länder ser en tydlig koppling 16 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK mellan livsmedelsproduktion och energiförsörjning där maten har högsta prioritet. I det följande avsnittet ges en kort introduktion till de olika ländernas livsmedelsstrategier och vilka mål man har satt upp. Danmark ”Vækstplan for Fødevarer” är Danmarks nationella livsmedelsstrategi. Visionen i denna lyder: ”Med rötter i en stolt livsmedelstradition säljer Danmark hälsosamma, uthålliga och välsmakande kvalitetsprodukter samt lösningar på framtidens utmaningar”. Den danska livsmedelsstrategin presenterades av regeringen i december 2013. Syftet är att skapa tillväxt, sysselsättning och ökade exportmöjligheter för dansk livsmedelsproduktion och livsmedelsteknologi. Danmarks regering vill utifrån tillväxtplanen utveckla styrkorna hos landets livsmedelsproducenter. Med 33 olika förslag fördelade inom fem huvudområden är målen en hållbar och resurseffektiv livsmedelsproduktion, en lösningsori- enterad reglering och kontroll, en uppfinningsrik livsmedelsindustri och bättre tillgång till finansiering av verksamheter inom livsmedelssektorn. Den danska jordförvärvslagen har setts över vilket gjort att tillgången på riskvilligt kapital ökar i branschen. Mycket fokus ligger på att öka den producerade volymen. exportsatsningar och regeringen lobbar intensivt för att undanröja handelshinder på exportmarknader. derar är svårt varför det finns ett utpräglats system med att lantbrukare lånar av varandra. Storbritannien Storbritannien är liksom Sverige en nettoimportör av livsmedel. I och med den växande efterfrågan på livsmedel har den brittiska regeringen nyligen påbörjat ett arbete med en nationell livsmedelsstrategi. I arbetet ligger stort fokus på hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Inriktningen är att satsa på forskning, teknologiutveckling och kunskapsöverföring inom livsmedelssektorn, bland annat genom projektet The Agri-Tech Strategy. Det ska också ske ökade Marken i England ägs till stora delar av adelsmän som arrenderar ut jorden. Arrendeavtalen kan gå i många generationer och man ser på brukandet många gånger som ett mellanting mellan ägande och arrende där investeringar sker genom gemensamma avtal mellan jordägare och arrendator. Att låna av bank när man arren- I Nordirland har en särskild satsning tagits fram. Den har fått namnet ”Going for growth”. Inom denna finns handlingsplaner med tydligt uppsatta mål som ska nås inom en viss tidsram. Målen handlar om ökade marknadsandelar, samverkan, hållbar tillväxt, innovation och entreprenörskap, villkor och regleringar, finansiering och livsmedelssäkerhet. Irland På Irland arbetar man efter en nationell handlingsplan som antogs av regeringen år 2010. Den kallas för ”Food harvest 2020 – A vision for Irish agri-food and fisheries”. Visionen lyder ”Världsledande i vetenskapligt baserad och innovativ livsmedelsproduktion synonymt med gröna och miljövänliga livsmedel”. Handlingsplanen, som är uppde- lad i tre delar, utvärderas varje år. De tre delarna är ”Act green”, Think smart” och ”Achieve growth”. Vad de olika delarna innebär för olika led i kedjan utvecklas närmare i handlingsplanen. Irland satsar också på en profilering av sitt land som den gröna ön. De vill att konsumenter över hela världen ska se på mat från Irland som miljövänlig och naturlig. I handlingsplanen betonas lantbrukets betydelse både för exportintäkter och för sysselsättningen på landsbygden. Hela livsmedelssektorn beskrivs som en framtidsnäring och kopplas ihop med andra sektorer inom näringslivet. Ett av målen i den irländska handlings- 17 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK planen är att öka produktionsvärdet i jordbruks- fiske- och skogssektorn med 33 procent till år 2020. Irländare har ägt sin jordbruksmark sedan 1920 – innan innehade engelsmännen marken. Därför håller irländarna hårt i äganderätten till marken. Jordbruksmark kommer sällan eller aldrig ut till försäljning på öppna marknaden. Även om man flyttar ut i världen så behåller man som irländare sin mark. Finland I Finland betonas vikten av självförsörjning och livsmedelssäkerhet, men även möjligheten till export. Visionen för den finska livsmedelsproduktionen är att: ”Finland är ett konkurrenskraftigt föregångsland för en ansvarsfullt fungerande livsmedelskedja och hållbar bioekonomi”. I Finland har man räknat ut att av den totala ekonomin står bioekonomin för 16 procent, varav cirka en fjärdedel är livsmedel. Livsmedelsbranschen ses som en framtidsbransch med goda möjligheter att växa. Den sittande regeringen sätter i sitt program upp flera mål om att effektivisera livsmedelsförädling och marknadsföring. De vill öka exporten av alla sorters livsmedel, men lägger extra vikt vid ekologiska livsmedel och specialprodukter. För att lyckas vill regeringen bland annat förenkla kontroller på gårdarna. Det utreds också om Finland kan bli självförsörjande på vegetabiliskt protein. Livsmedelssäkerhet ses som en konkurrensfördel, liksom god tillgång till jordbruksmark och vatten. Det anses också att en omfattande inhemsk produktion ökar möjligheterna att främja en etisk och miljövänlig produktion med god djurvälfärd. Förhållandevis få lantbruksföretagare i Finland är över 60 år vilket är en effekt av Finlands medvetna strategi att subventionera många olika delar som påverkar generationsskiftet. Utmärkande är bland annat avträdesstödet som kan sökas av företagare som avser att genomföra en ägarväxling. Nederländerna De nederländska jordbrukarna betraktas i många hänseenden som vilka företagare som helst. Det har lett till att man anpassat sig genom att bli effektivare och satsat på storleksfördelar. Därför anses det nederländska jordbruket av många som ett av världens effektivaste. En reaktion på detta är en diskussion om huruvida industrialiseringen har drivits för långt, i synnerhet när det gäller djurproduktionen. Rådet för miljö och infrastruktur som är ett rådgivande organ till regeringen och parlamentet i olika miljöfrågor presenterade i mars 2013 rapporten ”Utrymme för hållbart lantbruk”. Där togs bland annat protesterna mot industrialisering inom djurproduktionen upp. Ett annat spår var att engagemang i biståndsprojekt kan ge ökad möjlighet att exportera teknik och kunnande, snarare än större volymer av kött och mejeriprodukter. Med anledning av de höga åkermarkspriserna i Nederländerna är det förhållandevis svårt att etablera sig inom jordbrukssektorn genom markförvärv. Det är inte ovanligt att övertagandet sker under 8-20 år och det är oftast ett succesivt övertagande med först driften i flera steg och till sist marken. Många gånger ägs bara mark för byggnader, exempelvis ett mjölkkostall, och alla insatsvaror köps in till verksamheten. mer på kvalitet än på produktivitet i livsmedelskedjan. gaste delarna i den går ut på att bevara den franska mattraditionen, förbättra informationen om mat, upprätthålla konkurrenskraften, bevara arbetstillfällen, utveckla Frankrike Frankrike är ett land med en mattradition som är känd över hela världen. Detta vill man försvara med hjälp av den nationella jordbrukspolitiken. Den inriktar sig En nationell livsmedelsstrategi beslutades i juli 2010. De vikti- 18 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK landsbygden, få fram säkra och hälsosamma livsmedel och begränsa matsvinnet. Den franska livsmedelsstrategin förändras löpande eftersom varje ny jordbruksminister vill sätta sin egen prägel på arbetet. Tyskland Det tyska jordbruket påverkas i hög grad av den energiomställning som landet beslutat sig för och som går under namnet ”Energiwende”. Kärnkraften avvecklas och målsättningen är att öka andelen förnybar energi. I juli 2013 antog den tyska regeringen en så kallad bioekonomistrategi. Den fastställer bland annat att livsmedelsförsörjning har företräde framför produktion av energi och industriråvaror. Den pekar också på att resurser ska utnyttjas effektivare, bland annat bi- och restprodukter. Strategin säger att konkurrens- kraften i den tyska bioekonomin måste säkerställas och att potentialen för tillväxt på den internationella marknaden ska tas tillvara. Men samtidigt betonas hållbarhetsaspekter, kraven kommer att öka vad gäller miljöpåverkan och på att sektorn lever upp till sociala normer om hur livsmedelsproduktionen ska bedrivas. En annan del av bioekonomistrategin handlar om att öka kontrollen av det som importeras så att olika produktionsstandarder verkligen följs. Staten tar dessutom en aktiv roll i att undanröja restriktioner som begränsar möjligheten till export av livsmedel. I Tyskland får äldsta barnet jordbruksfastigheten. Värdet på gården reduceras genom att gåvan ofta är villkorad med att till exempel föräldrarna för bo kvar på gården på livstid eller att gården inte får säljas under en viss tid utan att vinsten delas på alla syskon. Det vanligaste sättet att överta ett jordbruk är att man övertar successivt. Första steget är ofta att man går in i ett driftbolag tillsammans med den äldre generationen. 19 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2. Den svenska livsmedelsbranschen Den svenska livsmedelssektorn har en stor potential att växa, men står också inför stora utmaningar. I många av jordbrukets produktionsgrenar är lönsamheten svag, vilket gör att gårdar lägger ned sin drift och utbudet av svensk mat minskar. De som är kvar blir visserligen större och producerar mera, men det räcker inte för att kompensera bortfallet från de som slutar. Sedan början av 1990-talet har det saknats ett övergripande nationellt intresse för utvecklingen inom svensk livsmedelsproduktion. Detta har bidragit till att tusentals jobb har försvunnit i hela livsmedelskedjan och att de miljö- och djurvälfärdsvinster som det svenska jordbruket står för har uteblivit. De senaste åren har attityderna stegvis förändrats, vilket antagligen är nödvändigt för att vända utvecklingen. I början av 1990-talet stod jordbruket för cirka en procent av BNP och 3 procent av sysselsättningen i Sverige. Dessa andelar har minskats med mer än hälften sedan dess. Också livsmedelsindustrins andel av BNP och sysselsättning har reducerats om än inte lika mycket. Jordbrukets direkta inverkan på samhällsekonomin är relativt liten, men dess indirekta påverkan på ekonomin är betydligt större än i många andra sektorer. Det beror på att jordbruket använder insatsmedel som ofta är svenska och många gånger regionala. En ökad efterfrågan på jordbrukets produkter genererar 2,5 gånger tillbaka i samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer. Sverige är ett land där förutsättningarna för att bedriva jordbruk skiljer sig mycket åt beroende på var man befinner sig. I södra Sverige liknar förutsättningarna de i Danmark, och i norra Sverige är likheterna med Finland större. En nationell livsmedelsstrategi måste bejaka dessa skillnader i en gemensam vision om ett diversifierat företagande med sikte på konsumenters olika behov och med en politisk vilja att skapa möjligheter för hela landet. I dettta kapitel ges en nulägesbild av den svenska livsmedelsproduktionen, först på gårdsnivå och sedan även för industri, handel och marknadstrenderna i stort. 20 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.1 Mjölken omsätter stora belopp Mjölkgårdarna kallas ibland för motorn i det svenska jordbruket. De omsätter stora belopp, skapar jobb och bidrar till ett öppet och vackert landskap. Mjölkgårdarna blir snabbt färre och större. I dag har snittgården 74 kor, att jämföra med 44 för tio år sedan. Av de närmare 13 000 mjölkföretag som fanns i Sverige år 2000 har över 8 000 lagt ned sin mjölkproduktion. Den sammanlagda mjölkproduktionen har minskat mer än i övriga EU men inte alls i samma takt som antalet företag. År 2013 omsatte de svenska mjölkgårdarna tillsammans mer än 10 miljarder kronor. Samma gårdar bidrog med 8 700 helårsarbeten i den egna verksamheten. Till det kommer alla som livnär sig före och efter mjölkgårdarna i produktionskedjan. De senaste tio åren har STYRKOR SVAGHETER - God djurhälsa - Höga kostnader - Hög avkastning - Äldre producenter - Lite antibiotika - Svåra generations- Bra vallproduktion växlingar MÖJLIGHETER HOT - Global tillväxt - Global prispress - Gott om mark - Höga foderpriser - Gott om vatten - Nationella - Hållbar produktion regler och lagkrav - Levande landsbygd 3 500 jobb försvunnit på grund av rationaliseringar och minskad mängd producerad mjölk i Sverige. De flesta svenska mjölkföretagarna levererar sin mjölk till Arla, som är ett multinationellt kooperativ på den globala marknaden. Den styrs främst av efterfrågan i Asien och ut- budet från Nya Zeeland, Nordamerika och Europa. Priserna fluktuerar snabbare än tidigare, vilket gör tillvaron osäker för svenska mjölkföretagare. Framtidsutsikterna ser goda ut eftersom efterfrågan på mejeriprodukter förväntas öka i Asien och på längre sikt också i Afrika. De mindre mejerierna säljer merparten av sina produkter inom Sveriges gränser. Men även deras förmåga att betala för mjölkråvaran påverkas i större eller mindre utsträckning av den globala marknaden. Den totala konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige är ganska stabil över tid, även om mixen av det vi äter och dricker förändras något.Just nu, 2015, är mjölknäringen i ett allvarligt läge på grund av låga marknadspriser, vilka därtill påverkas starkt negativt av EUs handelsrestriktioner med Ryssland. 2.2 Svenska ägg har stått emot import De svenska äggproducenterna har hävdat sig bra under en följd av år, även om trycket från importen nu tycks öka. Nio av tio ägg som konsumerades i Sverige 2013 värptes inom rikets gränser. Men under 2014 var priserna pressade och lönsamheten svag. En kombination av låga äggpriser och höga foderpriser slår mot företagens lönsamhet. Det pågår också en rörelse mellan olika koncept som gör att en del producenter har svårt att få avsättning för sina ägg, medan andra inte får fram tillräckligt för att möta den växande efterfrågan. Efterfrågan på ekologiska ägg ökar medan den minskar på ägg från höns i inredda burar. Ett flertal producenter ställer om till ekologisk äggproduktion och några av STYRKOR - Intresse för nyetablering - Intresse för expansion SVAGHETER - Tufft för vissa produktionsformer - Risk för överetablering MÖJLIGHETER - Exporten ökar - Ekoäggen ökar - Ökad hålsomedvetenhet HOT - Höga foderpriser - Obalans på marknaden - Handeln ratar ägg från inredd bur dem med inredda burar bygger om till system med frigående höns inomhus. Men det finns också de som drabbas hårt av att få dåligt betalt eller inte kunna sälja sina ägg när de har investerat i moderna och funktionella hönshus. Under 2013 fanns det i Sverige drygt sju miljoner värphöns som var över 20 veckor gamla. Det är en ökning med knappt en miljon jämfört med 2009. Hönsen är fördelade på sammanlagt 4 149 gårdar varav de flesta har mycket få höns. Majoriteten av produktionen sker på cirka 300 gårdar med fler än 350 höns. I medeltal har denna grupp av företag 23 000 höns och står för en stor andel av de 129 000 ton ägg som producerades 2013 i Sverige. Den totala omsättningen i svensk äggproduktion är 1,8 miljarder och branschen sysselsätter 370 heltidsanställda. Trycket från importen ökar just nu, eftersom till exempel Finland har blivit fria från salmonella och där produceras det ett överskott som man gärna vill exportera till Sverige. 21 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.3 Nötköttsproducenterna arbetar på två marknader Nötköttsföretagen arbetar på två marknader parallellt. Den ena är nötköttet och den andra landskapsvården. Landskapsvården är en samhällstjänst som betalas med offentliga medel och värdet för samhället består i bevarandet av natur- och kulturvärden. Detta skapar underlag för en levande landsbygd, god boendemiljö, turism och rekreation. I synnerhet dikoproduktionens ekonomi är starkt beroende av samhällets ersättning för landskapsvården. De kalvar som används i nötköttsproduktionen har två olika ursprung. Vissa kommer från dikor avsedda för köttproduktion, andra är kalvar från mjölkkobesättningar. Det innebär att mjölkproduktionens omfattning i hög grad också påverkar nötköttsproduktionen. STYRKOR - Ger biologisk mångfald och öppna landskap - Låg antibiotikanvändning MÖJLIGHETER - Ökad konsumtion - Intresse för närproducerat - Ökat intresse för matkvalitet SVAGHETER - Lönsamheten - Minskande produktion - Få nyinvesteringar HOT - Politiska beslut - Konkurrens från import - Markbrist vid expansion Antalet mjölkkor har under lång tid minskat men fram till 2010 ökade dikoantalet och kompenserade delvis för bortfallet i mjölkproduktionen. Efter det har också dikorna minskat i antal och den ökade konsumtionen täcks allt mer av import. Nötköttsföretagen i Sverige omsätter knappt 5 miljarder kronor. Utslaget på de 18 900 företag som säljer ger det en snittomsättning på 220 000 kronor, men med en stor spännvidd mellan de största och minsta. Konsumtionen av nötkött i Sverige har ökat från 17 kilo per person och år 1990 till 26 kilo 2013. Den ökade konsumtionen är en effekt av att konsumenterna har stort förtroende för nötkött samtidigt som priset pressats av import. Av den totala konsumtionen 2013 – på 248 000 ton – producerades bara hälften i Sverige. Bortfallet av svensk nötköttsproduktion de senaste tio åren har inneburit förlorade intäkter i svenskt näringsliv på 1,2 miljarder och att 1 300 helårsarbeten har försvunnit. 2.4 Svenska grisar unika men dyra att producera Den svenska grisproduktionen har unika kvaliteter och en unik position i ett globalt perspektiv. Hittills har det dock inte gått att ta ut ett mervärde som når fram till bonden, vilket bidragit till att svensk grisproduktion minskat 15 procent sedan år 2000. Minskningen de senaste tio åren har inneburit att 1 800 svenska jobb försvunnit jämte ett totalt produktionsvärde på 2,5 miljarder kronor. Omsättningen på svenska grisgårdar under 2013 var 4,3 miljarder kronor och 1 700 personer sysselsattes. I den svenska grisproduktionen har man under många år arbetat med förebyggande hälsovård och lyckats hålla ett lågt smittryck. Sverige är därför det land som använder minst antibiotika inom EU. Multiresistenta bakterier är en stor fråga i hela EU där hög antibiotikaanvändning är re- STYRKOR - Fodereffektivitet - Lite antibiotika - Bra marknadsposition med djurvälfärd och hälsa SVAGHETER - Svag lönsamhet - Investeringsunderskott gör produktionen känslig för pris MÖJLIGHETER HOT - Konsumenternas - Få som investerar intresse för djur- Svag konkurrensvälfärd kraft i köttindustrin - Produktutveckling - Konkurrentländer - Nya marknader följer ej grisdirektiv laterat till resistens och humanhälsa. Den första januari trädde den sista regeln i det så kallade grisdirektivet i EU i kraft. Direktivet, som i stort har gällt sedan 2003, innehåller förbud mot rutinmässig svanskupering och bestämmelser om att grisar ska ha sysselsättning. Den sista regeln gör att dräktiga grisar ska gå i grupp. Sverige uppfyller redan dessa kriterier medan de flesta medlemsstater ännu inte gör det. Vissa uppfödare i EU väljer nu att lägga ned i stället för att investera men de som satsar storleksrationaliserar och suggantalet i EU ökar för första gången på länge. Svenska konsumenter har stort förtroende för svenskt griskött och flera handelskedjor byter råvara i de egna märkesvarorna, EMV. Sverige har goda förutsättningar att producera grisar. Det finns bra foderspannmål, skickliga företagare och en frisk och hälsosam gris, men en förutsättning för framtida tillväxt är att priset ger möjligheter till nyinvesteringar, att extra kostnader till följd av ett fördyrande regelverk ses över och att exportmarknaden utvecklas. 22 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.5 Får- och lammproduktionen står och väger I Sverige äts förhållandevis lite får- och lammkött men konsumtionen är på väg uppåt. Också den svenska produktionen ökade fram till 2012 då kurvan vände nedåt. De flesta företag med får har en liten produktion, ofta ett deltids- eller kombinationsjordbruk. I genomsnitt finns det 32 vuxna djur per gård och sammanlagt i landet fanns det 2013 knappt 600 000 får och lamm. Mellan 2011 och 2013 minskade antalet får och lamm med 46 000 stycken. De senaste tio åren har konsumtionen av lamm- och fårkött ökat från 1 kilo per person och år till 1,6. Av detta är drygt 30 procent producerat i Sverige vilket innebär en årlig produktion på 4 890 ton. Konsumtionsökningen gör det möjligt för svenska producenter att expandera STYRKOR - Produktion med små investeringar - Sund produktion med lite antibiotika - Djurmaterial SVAGHETER - Svag lönsamhet Nybörjare missbedömer skötselbehovet MÖJLIGHETER HOT - God efterfrågan - Beroende av ers. på lammprodukter för landskapsvård - Lamm är trendigt - Kommande - Ökat intresse för regelverk oklart närproducerat - Ökat rovdjurstryck och ta en större del av marknaden. Att produktionen ändå minskar beror dels på svag lönsamhet i produktionen, dels på att det finns osäkerheter om framtida regelverk och dels på att rovdjurstrycket har ökat. Många lammproducenter väljer att sälja sina produkter direkt till slutkonsumenten för att förbättra sin lönsamhet. I takt med att antalet småskaliga slakterier ökar så förbättras möjligheten till direktförsäljning från gården. En del gårdar ser också affärsmöjligheter i den efterfrågan som finns på fårost, skinn och ull. Undersökningar visar att det främsta skälet till att ha får är att man vill hålla landskapet öppet. I det nya landsbygdsprogrammet finns en förslagen djurvälfärdsersättning för får som förutom att förbättra djuromsorgen även bidrar till en effektivisering av produktionen. 2.6 Kyckling i stadig tillväxt Produktionen av kycklingkött i Sverige har utvecklats positivt i många år. Trots det är det ett relativt begränsat antal gårdar som producerar slaktkyckling. Nästan all produktion sker hos någon av de 120 uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel. Under 2013 producerades totalt 120 000 ton kyckling i Sverige, en ökning med 7 procent jämfört med året innan och under 2014 har tillväxten fortsatt. Beläggningen i stallarna är en viktig faktor för en god ekonomi på gården. Samtidigt kontrolleras noga att beläggningen inte blir så stor att djurens välbefinnande äventyras. Bakom konsumtionsökningen av kycklingkött ligger hälsotrender samt att det ofta är ett billigare STYRKOR - Intresse för nyetablering - Marknadsföring - Många utvecklar sin verksamhet SVAGHETER - Produktivitet - Enhetskostnader - Frakt MÖJLIGHETER - Ökad konsumtion - Importökning har avstannat - Ökad kännedom om varumärken HOT - Import ökar - Höga kostnader - Svag konkurrenskraft alternativ än annat kött. Undersökningar visar att svenska konsumenter är beredda att betala för svenska mervärden och försäljningen bekräftar att det stämmer. Men även importen växer, framför allt inom restaurangnäringen och i frysta och förädlade produkter. Kycklinguppfödningen är en kapitalintensiv verksamhet. Trots att bara runt 160 personer jobbar med kycklingproduktion på gårdsnivå omsätter samma gårdar 1,6 miljarder kronor. Men som i andra av jordbrukets produktionsgrenar så skapar kycklingbranschen många fler jobb än de på gårdarna. De senaste tio åren har den växande svenska kycklingproduktionen genererat nästan 500 nya jobb i hela det svenska samhället. Trots den relativa framgången för svensk kycklingproduktion finns utrymme för förbättringar. Jämförelser med andra länder visar att det går att sänka kostnaderna på gårdarna och i slakteriverksamheten. 23 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.7 Trädgårdsproduktionen har potential att öka Trädgårdsproduktion är liktydigt med yrkesodling av frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter. Odlingen kan ske antingen i växthus eller på friland utomhus. Den svenska trädgårdsproduktionen omsätter 5 miljarder kronor och sysselsätter 7 200 personer på gårdsnivå. Medan värdet för många traditionella lantbruksgrödor sjunker visar den svenska trädgårdsproduktionen en motsatt trend. Värdet av den svenska trädgårdsproduktionen ökar och väntas öka ännu mer. Den totala marknaden för trädgårdsprodukter i Sverige uppgår till 23 miljarder kronor. Av detta är således runt 18 miljarder import. Av den del som avser ätbara trädgårdsprodukter utgör den svenska produktionen cirka tio procent. En stor del av importen kommer från STYRKOR SVAGHETER - Hög kompetens - Företagarnas ålder - Korta transporter - Svårt rekrytera - Lågt skadetryck personal - Låg förädlingsgrad MÖJLIGHETER - Lojala kunder - Lokalt proudcerat - Anpassning av sortiment HOT - Konkurrens från EU-länder - Avsaknad av forskningspengar sådant som inte kan odlas i Sverige överhuvudtaget och sådant som vissa perioder under året inte kan tas fram här. Med det sagt så finns det också goda möjligheter för svenska trädgårdsprodukter att ta marknadsandelar. Med ny odlings- och lagringsteknik går det att förlänga såväl odlingssäsongerna som den del av året som lagrade svenska produkter av olika slag kan säljas. Den svenska äppelodlingen är ett exempel där det finns både efterfrågan och möjlighet till ökad produktion. Det kommer också till nya produkter, till exempel sallat och salladsblad av olika slag, så kal�lade baby leafs som kan produceras i Sverige. Därtill ger intresset för närodlat möjligheter till ökad produktion och större andel direktförsäljning från gård till konsument. Ett möjligt problem för den svenska trädgårdsproduktionen är att tre fjärdedelar av producenterna var 50 år eller äldre år 2012. Det kommer därför att behövas fler unga företagare de närmaste åren liksom i flertalet andra branscher. 2.8 Stabil potatisodling står inför utmaningar Av den potatis vi äter i Sverige är 70 procent svensk. Nästan all oförädlad potatis som vi äter är svensk men mycket av det som finns i färdigrätter är importerat. Potatisbranschen genomgår en förvandling där antalet odlare blir färre och större. De som är kvar har lite bättre lönsamhet och producerar sammanlagt lika mycket som när odlarna var fler. Det finns två huvudsakliga användningsområden för potatis, dels som mat, dels för tillverkning av stärkelse. Matpotatis odlas på 17 800 hektar som i huvudsak ligger i Skåne, Västergötland, Halland och Östergötland. Stärkelsepotatis odlas på 6 000 hektar främst i Skåne, Blekinge och Kalmar. År 2013 fanns det drygt 3 400 företag med potatisodling i Sverige, STYRKOR - Hög kompetens hos odlarna - Lågt skadetryck - Nyttig produkt SVAGHETER - Dåligt organiserade - Utsädesproblem - Låg förädling MÖJLIGHETER - Stor efterfrågan på processad produkter - Hälsomedvetna kunder HOT - Internationell konkurrens - Import av förädlade produkter - Låg råvarustatus varav 3 000 odlar matpotatis och 400 stärkelsepotatis. Sammanlagt omsatte den svenska potatisproduktionen två miljarder kronor och skapade sysselsättning för 1 600 personer. Till de framtida utmaningarna hör att öka effektiviteten i odlingen och att få upp skördenivåerna. Detta är nödvändigt för att klara konkurrensen inom EU. Dessutom behöver förädlingsgraden öka för att möta den växande efterfrågan på processade potatisprodukter. Kapaciteten för kyllagring av potatis håller på att byggas ut i Sverige, som en följd av att konsumenter efterfrågar mogen potatis ända fram till mitten av juli. Samtidigt kommer färskpotatisen tidigare och tidigare och i allt större volymer, men den har än så länge svårt att konkurrera på marknaden före midsommar. Också potatisen påverkas av världsmarknaden. Under 2014 har bland annat Rysslands handelshinder lett till att europeisk potatis hamnat i Sverige och pressat priserna. 24 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.9 Spannmål vår mest globala produkt Med spannmål menas olika sädesslag som vete, korn, havre och råg. De odlas antingen för att användas som djurfoder eller som råvara till bröd, pasta, malt, sprit och andra vegetabiliska livsmedel. Den samlade svenska spannmålsarealen uppgick till drygt en miljon hektar 2013, vilket är 38 procent av landets totala åkerareal. Under 2013 omsatte svensk spannmålsodling 4,1 miljarder kronor på gårdsnivå. Räknas även egen foderspannmål in blir det totala produktionsvärdet knappt 7 miljarder kronor. Sverige både exporterar och importerar spannmål, men exporten är större än importen. Den totala exporten av spannmål uppgår de senaste åren till knappt en miljon ton. Tar man hänsyn till den genomsnittliga importen så är netto- STYRKOR - Kunniga odlare - Lättfraktad vara - God miljö- och kvalitetssäkring SVAGHETER - Höga produktionskostnader MÖJLIGHETER HOT - Klimatanpassning - Abrupta ändringar med högre skörd i handels- och - Ökad efterfrågan jordbrukspolitik på specialprodukter - Sämre konkuroch ekospannmål renskraft i industrin exporten cirka 685 000 ton. Det är mest korn och vete som exporteras, men också havre till USA. Produktionen av spannmål i Sverige har legat på en stabil nivå över lång tid, men med stora variationer mellan åren. De som producerar spannmål befinner sig på en global marknad eftersom oförädlad spannmål är en relativt enhetlig produkt som det är lätt att handla med. De internationella priserna styr och dessa är i hög grad beroende av varje års skördar i bland annat Ryssland, Ukraina och USA. De svenska företagens möjligheter att lyckas på marknaden beror på förmågan att hävda sig i internationell konkurrens. Det ökade behovet av livsmedel och energi i världen framöver talar för en ökad odling också i Sverige. Konsumtionen i Asien, driven av att konsumtionen av kött- och mejeriprodukter ökar, avgör till stor del balansen på världsmarknaden, vilket sätter priserna som i sin tur påverkar svenska odlares lust och möjlighet att odla. 2.10 Oljeväxter eftertraktade på flera marknader Med oljeväxter menas odlingen av raps och rybs, där raps är klart dominerande i Sverige. Raps är en gröda som det har odlats allt mer av under 2000-talet och som sannolikt kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Av rapsen kommer två olika produkter och båda finns det en stor efterfrågan på. Rapsfröet innehåller mellan 40 och 50 procent olja och det som återstår efter att oljan har utvunnits blir ett högvärdigt proteinrikt djurfoder. Under 2013 odlades det ungefär 130 000 hektar oljeväxter som omsatte en miljard på gårdsnivå i Sverige. Drygt hälften av dessa utgörs av höstraps, som kan odlas från Skåne upp till Mälardalen, med allt större framgång, och möjligen något längre norrut. Odlingen av vårraps sker främst i Östergötland, Väster- STYRKOR - Bra priser - Högt förädlingsvärde MÖJLIGHETER - Efterfrågan på inhemskt proteinfoder - Marknad för förnybar energi SVAGHETER - Växtföljder begränsar odlingens omfattning HOT - Växtföljdssjukdomar - Energipolitiska begränsningar götland och Mälardalen, men den odlingen har minskat dramatiskt på grund av bristen på effektiva betningsmedel mot skadeinsekter. Den globala efterfrågan på oljeväxter är hög och drivs av en stark efterfrågan på olja till humankonsumtion och biodrivmedel och dessutom till djurfoder. I stort sett hela den svenska rapsskörden förbrukas inom landet. Efterfrågan ser dessutom ut att fortsätta öka framöver. Det finns en tydlig trend mot att rapsoljan blir allt mer populär bland kockar, inom områdena foder och biodrivmedel är prognoserna också positiva. Odlingen av raps har ökat kraftigt i hela EU de senaste åren vilket har gjort unionen med sin årliga produktion på 20 miljoner ton till världens största producent av rapsfrö. I Sverige förväntas odlingen av raps öka upp emot de 150 000 hektar som maximalt kan odlas i Sverige med hänsyn till att raps av växtföljdsskäl inte kan odlas för ofta på samma fält. 25 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.11 Sockerbetsodling får förändrad marknad Sockerbetor odlas i Sverige av 2 000 odlare på cirka 35 000 hektar, av vilka 97 procent ligger i Skåne. Sammanlagt omsatte den svenska sockerbetsodlingen drygt 700 miljoner kronor på gårdsnivå under 2013. Alla sockerbetor som odlas i Sverige lämnas till Örtofta sockerbruk i Skåne. Odlingen har hittills haft en god lönsamhet, men marknaden kommer inom kort att förändras. Från och med 2017 försvinner ett så kallat kvotsystem inom EU. Det innebär bland annat att allt socker som produceras kommer att kunna handlas fritt av marknadens aktörer oberoende av användningsområde, och att inga export- och importrestriktioner kommer att finnas. Konsumtionen av socker ligger på cirka 40 kilo per person och år och har legat på denna nivå de senaste STYRKOR SVAGHETER - Tydlig industri- Endast en köpare ägare - Sockerskörd ej i - Långsiktiga odlare europatoppen - Stark mark- Litet sockerland nadsposition MÖJLIGHETER HOT - Ökad global sock- Ökad konkurerkonsumtion rens inom EU - Klimatföränd- Isoglukos kan ta ringen kan ge högre en större del av svenska skördar sötningsmarknad 50 åren. Den totala förbrukningen av socker blir därmed 380 000 ton per år att jämföra med en produktion som brukar ligga runt 370 000 ton. Sveriges sockerkvot ligger på knappt 300 000 ton. Merparten av det socker som producerats över kvoten används som så kallat in- dustrisocker, vilket innebär att det ingår som en energikälla i processer där slutprodukten är något annat än socker. På det viset används socker till exempel i foderindustrin och vid tillverkning av läkemedel och etanol. När EUs kvotsystem försvinner så kommer konkurrensen att öka. För att kunna hävda sig i den konkurrensen är det avgörande för de svenska odlarna att uppnå höga och stabila skördar i sina odlingar. Sedan 1995 har avkastningen ökat med 50 procent, men utvecklingen får inte avstanna. I ett EU-perspektiv så ligger de svenska odlarnas skörderesultat ungefär mitt i fältet. Investeringar på gårdarna i form av dränering, rätt kalk- och växtnäringstillstånd och ny teknik är exempel på nödvändiga åtgärder. 2.12 Vall utgör hälften av den svenska åkerarelen Vallen är viktig för svensk livsmedelsproduktion som foder till bland annat nötkreatur och lamm. Den svenska vallodlingen kännetecknas av en stor inblandning av baljväxter i vallarna till skillnad mot många konkurrentländer där rena gräsvallar dominerar. Att grödan själv fixerar kväve från luften kan bli en viktig konkurrensfördel i framtiden om priset stiger på olika typer av kvävegödselmedel. Dessutom blir vallen ett utmärkt proteinfoder som räcker för de allra flesta idisslares behov. Möjligen kan högmjölkande kor behöva ytterligare tillskott av protein, liksom de enkelmagade djuren. Sammanlagt omsatte den svenska vallodlingen knappt två miljarder STYRKOR - Positivt för växtföljden - Kunniga vallproducenter SVAGHETER - Stor extensivt brukad areal MÖJLIGHETER - Intensifierad produktion - Avsättning på energimarknaden HOT - Minskad djurproduktion kronor på gårdsnivå under 2013, därutöver tillkommer värdet på det som går till eget foder på drygt 6 miljarder kronor. Förutom som insatsvara till livsmedelsproduktion är vallen en viktig resurs vid framställning av biogas, foder till hästar samt landskapsvård. Nästan hälften av all åkermark består av vall. Enligt Jordbruksverket finns det en överodling av vall på 200 000-300 000 hektar i Sverige. Den arealen skulle kunna frigöras till en intensivare odling och därmed skulle en större del av fodret kunna bli svenskt och biogasproduktionen öka. 26 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.13 Proteingrödor vanligare med stigande sojapriser Intresset för inhemska proteingrödor har ökat bland lantbrukare under se senaste åren, vilket gjort att både kvalitet och volymen har ökat. Bakgrunden är möjligheten att sänka foderkostnader genom att hitta alternativ till den kvalitativa men allt dyrare och mer ifrågasatta sojan. Det är också ett sätt att minska exponeringen för prisrisker kopplade till en tung kostnadspost i många djurföretags resultaträkning. Det ligger en trygghet i att ta kontroll över sitt eget foder genom hela kedjan. Allt fler växtodlare och djurbönder hittar också samarbeten direkt via så kallad mellangårdshandel med till exempel åkerbönor. Förutom baljväxtvallar och biprodukter från oljeväxter och spannmålsdrank, som utgör den största delen av proteingrödorna, odlas ärtor, åkerbönor och lupiner. Under 2013 odlades 170 000 STYRKOR - Bra för växtföljden - Prisvärd foderråvara MÖJLIGHETER - Ökad efterfrågan som foder - Ökad efterfrågan som livsmedel SVAGHETER - Väderkänsliga grödor - Konsumentmarknaden outvecklad HOT - Begränsad tillgång på svenskodlat - Import får fäste ha ärter, oljeväxter och åkerbönor i Sverige. Om denna areal maximerades med hänsyn till växtföljdsrestriktioner och till att den inte ska inkräkta på vallarealen, så skulle odlingen kunna öka med 146 000 hektar. Vid ett sådant scenario skulle vi teoretiskt sett kunna vara självförsörjande på protein med nuvarande djurantal i Sverige. Om en ökad odling vore lönsam eller inte varierar från företag till företag beroende bland annat på lönsamheten i alternativa grödor och vilka alternativa fodermedel som finns att tillgå till foderstaterna. Ur miljö- och klimatsynpunkt är det positivt med en ökad odling av proteingrödor eftersom det minskar behovet av importerade foderråvaror vars produktion orsakar större utsläpp än den svenska odlingen. En ökad odling av proteingrödor i Sverige minskar också behovet av mineralgödsel i svensk växtodling. Även som livsmedel finns det ett nyväckt intresse för ärtor och bönor, inte minst av hälso- och klimatskäl. 2013 omsatte ärt- och bönodlingen i Sverige drygt 7 miljarder kronor. 2.14 Lokal mat är en växande global trend Med lokal livsmedelsförädling menas att matråvaror förädlas lokalt, nära där de producerats, och säljs via handeln, till restauranger eller direkt till konsumenter. Lokal livsmedelsförädling kan ske dels inom ramen för ett jordbruksföretag, dels hos ett fristående företag som köper in lokala råvaror och förädlar. Med stöd av en undersökning via svenska kommuner uppskattar LRF att det finns mellan 1 800 och 2 000 företag som sysslar med lokal livsmedelsförädling. De vanligast förekommande sortimenten hos de lokala livsmedelsföretagen är kött och charkprodukter, rökt fisk, frukt och grönt samt mejeriprodukter. Gårdsbutiken är en vanlig försäljningskanal, men försäljning via dagligvarubutiker och speciella butiker som ägs av producenter av lokal mat men inte ligger vid själva gården, förekommer också. Skåne, Gotlands och Västra Götalands län är de med flest företag med lokal livsmedelsförädling. Intresset för närproducerad mat har visat sig växa även i lågkonjunktur. Trenden är global och innebär att efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat ökar kontinuerligt. Här finns affärsmöjligheter för småskaliga livsmedelsproducenter som vill utveckla olika slags koncept. Utmaningen är att hitta effektiva vägar till kunden. Det handlar om logistik, butiksnätverk och/eller grossister. Egen eller andras gårdsbutik kan fungera, men för större volymer behövs system som kan garantera volymer och leveranssäkerhet. 27 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.15 Livsmedelsindustrin i omvandling Den svenska livsmedelsindustrin är fjärde största gren inom den svenska tillverkningsindustrin. Omsättningen under 2012 var 175 miljarder kronor och sammanlagt sysselsattes 57 000 personer. Inom denna sektor finns allt från små företag till stora industrikoncerner. Livsmedelsindustrin har genomgått stora förändringar i takt med att handeln med livsmedel har internationaliserats och de svenska gränserna öppnats mot omvärlden. Detta har skett inom EU, men också globalt har handeln med livsmedel ökat. I dag är ungefär hälften av de största livsmedelsföretagen i Sverige utlandsägda. Under 2013 var cirka 60 procent av de råvaror som processades i den svenska livsmedelsindustrin producerade i Sverige. Men samtidigt som internationaliseringen och storleksrationaliseringen har pågått så har antalet små livsmedelsföretag ökat. Det gäller till exempel bagerier, bryggerier, små mejerier och charkuterier. Utvecklingen speglar ett ökat intresse bland konsumenter för mat med specifika egenskaper och innebär nya affärsmöjligheter. Mejerinäringen domineras av de två stora och marknadsledande företagen Arla (bondekooperativ) och Skånemejerier (som ägs av franska Lactalis). Både Arla och Skånemejerier har ursprungligen vuxit fram genom sammanslagningar av minde lokala och regionala mejeriföreningar, men båda tillhör i dag internationella koncerner med verksamhet över stora delar av världen. Utöver dessa två finns ett antal mindre mejeriföretag, varav flera är medlemsägda och andra privatägda. Även slakteri- och charkuterinäringen springer ur en struktur till stor del bestående av regionala kooperativa företag. Nu dominerar ett litet antal större företag, varav de största är utlandsägda. Trenden är att dessa företag koncentrerar sin verksamhet till färre och större anläggningar. Samtidigt startas det nya små lokala företag. I norra Sverige är det ganska få slakterier och därmed kan transportavstånden ofta bli stora. Inköp av spannmål från gårdarna och förädlingen av denna domineras av Lantmännen men konkurrensen från nya företag har ökat. Större jordbruk har ofta egen lagring och försäljning av spannmål. En del av spannmålsråvaran exporteras, mycket används till foder och bioenergi och en del går till kvarnar och mälterier. Trädgårdsproduktionen utmärks av att produkterna till stor del säljs färska och därför inte förädlas nämnvärt i något industriled. Försäljningen av frukt och grönsaker sker till mer än 50 procent genom odlarägda ekonomiska föreningar. Resten säljs från producenterna till grossister, handeln eller direkt till konsument. I den del av trädgårdsproduktionen som går till industrin är integrationen ofta stor. Många av producenterna har kontrakt med industriföretaget och får både instruktioner och råd om hur odlingen ska utföras för att rätt kvalitet ska komma in till fabrikerna. Andelen svenskproducerade trädgårdsprodukter till industrin är hög inom flera områden, till exempel potatis, ärter, spenat, morötter, rödbetor och frilandsgurka. Däremot är andelen betydligt lägre för produkter av bär och för tomat. I en granskning av livsmedelskedjan som Konkurrensverket gjorde 2011 konstaterades vissa ojämvikter. Koncentrationen av makt är stor i framför allt handeln, men också inom livsmedelsindustrin, och låg bland jordbrukare och konsumenter. Resultatet av det är att industrin har makt över jordbrukarna och att handeln har makt över både industrin och konsumenterna. 2.16 Koncentrerad makt i dagligvaruhandeln Dagligvaruhandeln i Sverige är starkt koncentrerad och domineras av ett fåtal kedjor. ICA är den överlägset största med närmare 50 procent av marknaden, följt av Coop och Axfood med cirka 20 procent vardera. Efter EU-inträdet har konkurrensen ökat något, då några utländska lågpriskedjor har etablerat sig i Sverige. De till stor del centralt samordnade inköpen från handelns sida dikterar mycket av villkoren för leverantörerna genom att styra vilka varor som ska köpas in och i vilka volymer. För dagligvaruhandelns del är det avgörande att de kan erbjuda rätt utbud till rätt pris och i rätt mängd till kunderna i butikerna. Ofta kräver man någon form av grundläggande certifiering, till exempel avseende livsmedelssäkerhet, för att släppa in leverantörers produkter i butikshyllorna. Trädgårdsbranschen är i högre grad certifierad än övriga branscher, vilket kan bero på att företagen i den branschen har en mer direkt marknadskontakt än producenter- 28 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.17 Relationerna mellan aktörerna i livsmedelskedjan Efter EU-inträdet ökade konkurrensen i hela livsmedelskedjan. De första åren var detta tydligast för bonden, som fick mindre betalt och för konsumenten som fick billigare livsmedel. Bonden drabbades dessutom av stigande kostnader för sina insatsvaror. Men utvecklingen av bondens betalning kan delas in i perioden före respektive efter 2005. Före 2005 sjönk priserna för jordbruksvaror, en trend som egentligen hade pågått sedan den interna svenska avregleringen 1990. Mest föll priset på kött, vilket delvis kan förklaras med prispressen från importen. Under 2005 vände utvecklingen då priserna på världsmarknaden började stiga. Efter det har priserna till bonden präglats av större svängningar, vilket följer utvecklingen på världsmarknaden. Trots prisökningarna från 2005 och framåt får bonden tre procent mindre betalt i reala priser 2013 jämfört med 1995. Under samma period har jordbrukets insatsmedel ökat i pris med 35 procent. Effekten av detta har varit att bondens marginaler kraftigt försämrats. Utvecklingen inom EU går mot att avräkningspriserna närmar sig varandra allt mer. Men från 1995 och fram till 2012 ökade produktionsmedelskostnaderna mer i Sverige än i övriga EU-15, vilket gjort produktionen av jordbruksprodukter relativt sett dyrare i Sverige. Inom livsmedelsindustrin har utvecklingen varit annorlunda än på gårdsnivå. Samtidigt som industrins råvarukostnader sjönk i takt med att bonden fick mindre betalt, höjde livsmedelsindustrin sina priser på färdiga livsmedel. Mellan 1995 och 2005 sjönk råvarupriserna med 12 procent samtidigt som industrin höjde sina priser på färdiga produkter med nästan 10 procent. De senaste åren har denna skillnad i utvecklingen av priserna minskat men sett över hela perioden från EU-inträdet och fram till nu har industrin kunnat öka sina marginaler. De första åren efter EU-inträdet blev maten billigare i Sverige och halkade ända fram till 2005 efter prisutvecklingen för andra varor och tjänster. Konsumentprisernas utveckling under perioden efter 1995 påverkas också av momssänkningen 1996 från 21 procent till 12 procent. Efter 2005 har konsumentprisindex för jordbruksvaror stigit, till stor del beroende på att mejerivarorna har stigit i pris. Under 2000-talet har etableringen av lågpriskedjor i Sverige och utvecklingen av butikernas EMV-sortiment pressat priserna. På senare tid har den periodvis starka kronkursen påverkat matpriserna nedåt i Sverige, men stigande råvarupriser har verkat i den andra riktningen. 2.18 Livsmedelsmarknaden förändras med öppna gränser Våra matvanor förändras över tid. Globaliseringen har gjort den svenska matkulturen mer kontinental. Vi lägger mer och mer pengar på mat, men mindre och mindre går till svenska matproducenter. Var tredje krona som vi lägger på mat i dagligvarubutiker går till produkter som importerats. För bara 20 år sedan var samma siffra en av fem kronor. Konkurrensen från andra länder har lett till billigare mat för svenska konsumenter samtidigt som kostnaderna för att producera den svenska maten har stigit. Fram till 1990-talets början hölls priserna på jordbruksråvaror över världsmarknadspriserna genom politiska regleringar. Sedan kom en intern avreglering och kort därefter inträdet i EU. Båda dessa faktorer medförde lägre priser till bönderna. Utvecklingen med sjunkande priser både på råvaror och i butikerna fortsatte fram till 2005. Samtidigt steg lönerna, vilket gjorde att matens andel av hushållens budget blev mindre. Men 2005 kom ett trendbrott, när världens lager av livsmedel minskade samtidigt som efterfrågan från en växande och allt rikare världsbefolkning ökade. Priserna på jordbruksråvaror på världsmarknaden steg plötsligt, vilket ledde till stigande priser även för svenska bönder. Efter det har priserna va- rierat betydligt mer, med rekordpriser vissa år och bottennapp andra. Priserna i butik har varierat betydligt mindre, men under senare år har prishöjningar också nått fram till konsumenterna. Den svenska marknaden för livsmedel växer. Befolkningen har ökat med 700 000 de senaste tio åren och om 16 år har vi enligt prognoserna ökat med ytterligare en miljon. Samtidigt minskar antalet företag som producerar mat i Sverige. För många råvaror minskar både andelen svenskt och den totala mängd som produceras i landet. Andelen svenskt nötkött har minskat från 63 till 51 procent på tio år. 29 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN Får- och lammköttet har minskat sin andel från 45 till 32 procent och även fågelköttet, grisköttet och mjölken backar. Den enda jordbruksprodukt som har ökat sin andel av hemmamarknaden de senaste åren är ägg. Fortsätter utvecklingen i den här takten fram till 2030, så kommer svenskt fågelkött bara att utgöra hälften av det vi äter, gris- och nötköttet runt 30 procent och får- och lammkött cirka 10 procent. Det är framför allt lågprisimporten som har pressat tillbaka den svenska produktionen. Mycket talar nu för en ökad efterfrågan på mat med mervärden, även om dessa segment fortfarande utgör en liten del av totalen. I LRFs livsmedelsstrategi anges mervärdena svenskt, närproducerat och ekologiskt som viktiga för konsumenterna. Efterfrågan på mat med dessa mervärden tycks öka, vilket visat sig både i kundundersökningar och i faktisk försäljningsstatistik. Marknaden för ekologiska produkter har under 2013 och 2014 vuxit kraftigt, dock från låga nivåer. De produktslag som ökar mest är mejerivaror, frukt- och grönt, kött och ägg. För mejeri, kött och ägg utgörs en stor andel av ökningen av svenskproducerade ekoprodukter. Den snabba ökningen har kunnat ske mycket tack vare att det sedan tidigare fanns ekologiska produkter som såldes som konventionella. Nu har försäljningen kommit ikapp produktionen och det behövs fler som ställer om till ekologisk produktion om inte mervärdena på den svenska marknaden för ekologiska livsmedel ska hamna hos producenter i andra länder. Till den snabbt ökande efterfrågan på ekologisk mat i dagligvaruhandeln kommer satsningarna på en större andel ekologiska råvaror i offentlig sektor. En annan trend är att många kommuner arbetar för att upphandla mer närproducerad mat. Enligt en undersökning från 2012 hade cirka en fjärdedel av landets kommuner satt upp mål om att öka andelen närproducerade livsmedel. En annan undersökning visar att hälften av Sveriges kommuner har som mål att öka andelen svenskt eller närproducerat kött i sina upphandlingar. Utgångspunkten är att man vill ha kött som är producerat enligt den standard och de krav som uttrycks i svensk lagstiftning. Det numera nedlagda Miljöstyrningsrådet tog tidigare fram kriterier för miljö och djurskydd som upphandlande myndighet kan ställa utan att bryta mot EU-regler. Men även om mervärdesmarknaden växer och har stor potential framåt är den fortfarande bara en liten del av den totala marknaden. Den större delen av volymerna på livsmedelsmarknaden styrs fortfarande av pris. Kommunikationen till konsumenterna om vilka mervärden den svenska produktionen faktiskt har, till exempel i fråga om djuromsorg och livsmedelssäkerhet, behöver förbättras. Dessutom behöver sortiment och smakkvaliteter för svenska livsmedel utvecklas för att de ska kunna konkurrera bättre i butik. På exportmarknaden är starka varumärken och kvalitetscertifiering viktigt. 2.19 Nyväckt intresse för negligerad bransch Den svenska livsmedelsproduktionen har betraktats ganska olika genom historien. Länge kretsade jordbrukspolitiken kring målsättningar om inkomster, produktion och effektivitet i det som rörde jordbruket. Efter 1990 förändrades bilden radikalt och därmed också ambitionerna för den svenska livsmedelsproduktionen. Med 1990 års interna avreglering var det marknadsanpassning som stod i centrum. Kort efter att denna reform trätt i kraft lämnade Sverige in en ansökan om medlemskap i EU. De första tio åren i EU hand- lade i mångt och mycket om en anpassning till den gemensamma jordbrukspolitiken. Men på ett övergripande plan fattades inga politiska beslut om livsmedelssektorns omfattning och inriktning. Sannolikt berodde det på att svenska politiker har sett på EU som en garant för den svenska livsmedelsförsörjningen och att frihandelsprincipen därför varit helt överordnad den svenska försörjningsförmågan. Diskussionerna om CAPs utformning har helt överskuggat frågan om den svenska livsmedelsproduktionens utveckling. I ett läge där det under lång tid har saknats övergripande mål för livsmedelssektorn har andra områden, som miljö och djurskydd, fått stort genomslag. Svensk lagstiftning har därmed hamnat på en mera ambitiös nivå inom dessa områden än motsvarande EU-regelverk. Detta har haft stöd hos den svenska allmänheten, men i en situation med fri handel och växande konkurrens från importen har det varit närmast omöjligt att etablera en prisnivå för svenska livsmedel som ligger över den på importerad mat. Effekten har blivit att betydande delar av den svenska produktionen succes- 30 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN sivt har konkurrerats ut, åtminstone delvis som en följd av ett högre kostnadsläge orsakat av nationella särregler. När den offentliga sektorn samtidigt har prioriterat lägre priser framför en kvalitet baserad på svensk lagstiftning, har allt fler börjat ifrågasätta logiken i hanteringen av det svenska jordbruket. I dag är attityderna kring det svens- ka jordbruket delvis annorlunda. En viktig förklaring är antagligen att vi numera importerar hälften av det vi konsumerar, jämfört med cirka 25 procent för 20 år sedan. Med detta som bakgrund har debatten om global livsmedelsförsörjning, konsumtionens miljöavtryck, kriser i Sveriges närhet och behovet av sysselsättning fått extra stor effekt i opinionen. Det är inte bara utanför jordbrukssektorn som attityderna har påverkats av de politiska vindarna. Efter många år med prisregleringar och mottagande av stöd är det många lantbrukare, men långt ifrån alla, som har svårt att se sig som företagare. 2.20 Hur ser världen ut om 15 år? Mycket har hänt inom livsmedelssektorn i Sverige och världen de senaste 15 åren och mycket kommer att vara annorlunda om 15 år. I ett globalt perspektiv kommer utvecklingsländer att öka sin BNP och få en växande medelklass. Det kommer att ge en ökad efterfrågan på all slags mat, men framför allt blir kvaliteten på maten viktigare. När flera munnar ska mättas och många av dem med mat av högre kvalitet, kommer konkurrensen om mark och vatten att öka. Till denna ökande konkurrens bidrar också klimatförändringarna som påverkar mark- och vattenresurser negativt i många länder. Delvis kan ny teknik täcka upp för det ökande behovet. Troligen kommer fler tillväxtländer ändå att behöva öka importen från de länder som redan i dag är stora jordbruksländer. Energipriserna kommer sannolikt att ligga stabilt de närmaste åren. Fördelen med det är relativt låga produktionskostnader i befintlig produktion och nackdelen att incitamenten att spara energi, eller hitta nya sätt att producera den, minskar. På längre sikt, fram till 2030, kan dock energipriserna ha börjat öka. Om energipriserna stiger blir det mera attraktivt med närproducerad mat och importen blir mindre 31 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN intressant. Men osäkerheten om de framtida energipriserna är stor. Osäkerheten och det geopolitiska läget i EUs närområde får flera lantbrukasföretagare att vilja bli självförsörjande på energi Efter EU-inträdet har den svenska matmarknaden vuxit för varje år och i en allt snabbare takt. De första tio åren i EU ökade vår matkonsumtion med 1,8 procent per år räknat i värde. Efter det har den årliga tillväxten varit över 3 procent och under 2013 hela 4,5 procent. Om inflationen räknas bort har den svenska matmarknaden vuxit med 60 procent sedan 1975. Under samma period har produktionsvärdet för livsmedel producerade i Sverige sjunkit med 45 procent. Marknaden kommer sannolikt att fortsätta växa framöver. Frågan är om denna tillväxt ska bestå av en ökad import eller baseras på svenska råvaror. Det vi ganska säkert vet om framtiden är att Sveriges befolkning kommer att öka med cirka 12 procent fram till 2030. Skillnaden mellan hur mycket livsmedel vi konsumerar och producerar i dag motsvara cirka 600 000 hektar. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket utvecklas i samma takt som folkmängden kan den nämnda arealen användas för att även tillgodose en ökad konsumtion fram till år 2030. Men det är inte bara mängden invånare som påverkar hur matmarknaden ser ut i framtiden. Dess sammansättning har också betydelse. Vi lever allt längre och har bättre hälsa upp i åldrarna. Det innebär att en allt större andel av befolkningen kommer att utgöras av äldre, vilket påverkar konsum- tionsmönstren. Det finns ganska klara belägg för att äldre i högre utsträckning väljer etablerade, kända och inhemska varumärken framför nymodigheter. Samtidigt ökar också andelen medborgare med utländsk bakgrund, vilket också har betydelse för vilken mat som efterfrågas. Matkulturen kommer att fortsätta att påverkas av globala megatrender. En sådan är det ökade engagemanget för en hållbar utveckling och för att äta hälsosam mat. Ofta möts dessa perspektiv och förstärker varandra. Detta kommer troligen att gynna försäljningen av vegetabiliska livsmedel och produkter som är producerade med stor hänsyn till djur och natur. Samtidigt verkar en allt större del av svenska folket vilja köpa dyrare livsmedel. Det kommer till uttryck både genom övergång till produkter av högre kvalitet, dyrare former av mat och mer förädlade produkter. Köttkonsumtionen ökar och färdigmat och halvfabrikat tar andelar. Under sista kvartalet 2013 finns indikationer på ett trendbrott i Livsmedelsföretagens konjunkturrapport. Den visar att försäljningen av premiumprodukter ökade med 63 procent, bassortimentet med 7 procent, medan lågprissortimentet minskade med 2 procent. Detta är positivt då det finns studier som visar att det är just när det gäller förädlade och mer exklusiva livsmedel som EU har haft förmåga att hävda sig på den internationella livsmedelsmarknaden. Det är också troligt att internet och digitala medier kommer att påverka vad vi väljer att äta framöver och hur vi köper in vår mat. Storleken på hushållen minskar och uteätandet ökar och många efterfrågar lösningar som gör livet enklare. Bonden kommer att bli allt vassare på affärsutveckling, vilket leder till en mera professionell produktion. Samarbete gårdar emellan kommer att öka och gårdarna kommer sannolikt att knytas närmare de kunder man levererar till. Utbytet av information och erfarenheter kommer att bli bättre och gå snabbare. Goda exempel driver utvecklingen och de emotionella banden till släktgården tunnas ut och fastigheten ses mera som en produktionsresurs. Hela samhället blir mera uppkopplat och en del lantbrukare väljer att öppna upp för en direktkontakt med konsumenter. Teknikutvecklingen och automatiseringen kommer att fortsätta vilket leder till arbetslättnader men också nya utmaningar för företagaren. Stora förändringar i produktion och logistik kräver ny kunskap och nytänkande av den moderna bonden. Markpriserna i dag är förhållandevis höga i förhållande till värdet på avkastningen. Det är omöjligt att köpa mark till marknadspris och få lönsamhet i driften. De traditionella sätten att ta över en gård kommer utvecklas. Nya ägare kommer att behövas, kanske i form av att företag eller stiftelser köper in sig eller arrendeformer där hyran knyts till omsättningen i jordbruksföretaget. När dagens låga räntor stiger till en mera normal nivå kommer det att slå hårt mot lantbrukare med hög skuldsättning. Framtiden kommer att kräva nya finansiella strategier och riskhantering för svenska lantbruksföretag. 32 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN 3. Möjligheter och utmaningar för den svenska maten Den svenska livsmedelsproduktionens stora utmaning handlar om att fånga de möjligheter som följer av en växande och mer välbeställd världsmarknad, samtidigt som sektorn brottas med bristande konkurrenskraft i förhållande till andra producenter på samma marknad. För att nå visionen om hållbar tillväxt i hela landet behöver de möjligheter som svensk livsmedelsproduktion har tas tillvara fullt ut och de hinder som finns måste minimeras. För att få hållbar tillväxt i en bransch behövs lönsamhet, attraktionskraft, kundförtroende, nytänkande, infrastruktur och politiska förutsättningar. Inom vissa av dessa delar ligger den svenska livsmedelsproduktionen långt fram men det finns mycket att övervinna innan den är konkurrenskraftig nog att nå visionen. En livsmedelsstrategi innebär en stor möjlighet i sig att öka attraktionskraften i den svenska livsmedelsproduktionen, som i sin tur skapar jobb och en levande landsbygd. En samsyn om att utgå från tillväxt ger positiva signaler till myndigheter, handel, industri och näring att främja utveckling. En ökad svensk produktion kommer att få både positiva och negativa miljöeffekter nationellt, men räknar vi in de miljöproblem som vi exporterar när vi importerar mat, så minskar den totala miljö- och klimat- 33 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN belastningen. Till skillnad från en stor del av den globala produktionen finns det få tillväxthämmande begränsningar i form av mark och vatten, så möjligheterna för svensk mat ur ett globalt perspektiv är obegränsade. För att nå de uppsatta målen krävs en rad åtgärder från både politiken och aktörerna i livsmedelsnätet. En del åtgärder bör göras av en enskild aktör men för att komma ända fram behövs också mycket samarbete. I den här strategin kommer åtgärderna vara på ett övergripande plan där arbetet med en levande och mer konkret åtgärdslista kommer i nästa steg. En åtgärdslista bör göras i samverkan mellan de olika aktörerna som är inblandade och ett sätt att nå dit är att titta på de danska tillväxtteamen, ”Vækstteam for fødevarer”, det vill säga ett antal ledande personer med särskild kompetens inom livsmedelsområdet. I Sverige är arbetsgrupperna i Konkurrenskraftsutredningen ett bra exempel på samarbete mellan aktörer för ett gemensamt syfte. Åtgärderna här har därför tagit arbetet i Konkurrenskraftsutredningen i beaktande och ser att många av de förslag som har lagts fram där bör vara en del av en handlingsplan för vidare arbete. Vad behövs för att nå tillväxt? MARKNAD Information om mervärden och ursprung till konsument. Exportfrämjande åtgärder. Samma krav i offentlig upphandling som i svensk lagstiftning. SAMHÄLLE POLITIK Bättre företagsklimat för svenska livsmedelsföretag med lika villkor och regler som konkurrentländer. HÅLLBAR TILLVÄXT Tillväxtfokus hos myndigheter och alla delar av livsmedelssektorn. Bättre och enklare regelverk. Stärkt infrastruktur på landsbygden. Bättre implementering av forskning och innovation samt spetsigare utbildning. FÖRETAGANDE Spetsigare affärsrådgivning. Underlätta ägarskiften och kapitalförsörjning. Större möjlighet för riskhantering för företagare. ILLUSTRATION. Mirum est notare quam littera gothica, quam Eodem modo typi, qui nunc nobis videntur parum clari, fiant sollemnes in futurum. 34 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN 3.1 Marknad MÖJLIGHETER! Allt fler svenska konsumenter är villiga att betala ett merpris för svenska livsmedelsprodukter. Detta bekräftas senast i en undersökning från Jordbruksverket där andelen som accepterar ett merpris för svensk mat har ökat från 53 till 67 procent mellan 2011 och 2014. Framför allt är det intresset för närodlat och ekologiskt som ökar. Inte minst har handlarna en roll i detta, flera stora livsmedelskedjor har lyft fram framför allt det svenska köttet och enskilda handlare har tagit bort danskt och tyskt griskött ur butikerna. Också inom restaurangsektorn märks ett ökat intresse för mat med svenskt ursprung. Ett uttryck för detta är det manifest som tolv av nordens främsta kockar skrivit under och som de kallar Manifesto for the new nordic cuisine,. Där tar de upp att de ska basera sin matlagning på ingredienser och produkter som är karakteristiska för det nordiska klimatet och landskapet och att djurvälfärd och en hälsosam produktion ska gynnas. Undersökningar från LRF visar att intresset bland producenter att sälja direkt till restaurang växer och att de själva upplever ett ökat intresse även från restaurangerna. Ekomatcentrum konstaterar i rapporten ”Ekologiskt i offentliga Stor- hushåll” att andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ökar stadigt även i den offentliga sektorn. Där lagar man också allt mer mat från grunden vilket ger kockarna inom den offentliga sektorn ökad status. Försäljningen av ekologisk mat har procentuellt ökat kraftigt under 2014. Den stora ekoboomen i Sverige har till stor del handlat om en ökad försäljning av varor som inte i stor skala produceras i Sverige, till exempel bananer, vindruvor och vin. Men ökningen har också varit stor för mejeriprodukter, kött och grönsaker. Uppgången sker från låga nivåer och den ekologiska produktionen utgör fortfarande en liten del av den totala marknaden. Den ökande efterfrågan innebär dock affärsmöjligheter för företag inom hela livsmedelskedjan. Förutsättningarna för att odla ekologiskt i Sverige är goda, men trots det importeras i dag ekologiska råvaror som hade kunnat produceras i Sverige. en, eller 2,2 miljarder kronor, sker i dag via nätet men försäljningen har ökat med nästan 40 procent det senaste året. E-handeln är en kanal där det går att ta vara på konsumentens ökade intresse att köpa livsmedel direkt från bonden, men den blir allt viktigare även för förädlingsoch handelsleden. E-handeln med livsmedel växer nu snabbt även om också denna utgår från låga nivåer. Detta ger möjligheter för alla led i livsmedelskedjan att nå nya kunder eller gamla kunder på ett effektivare sätt. Knappt en procent av livsmedelsförsäljning- Även om hemmamarknaden med rätta står i fokus för arbetet med tillväxt inom svensk livsmedelsproduktion så erbjuder också exporten stora möjligheter. Med öppna gränser och en ökad import av mat är ökad export nödvändig för en framgångsrik framtida svensk livsmedelsproduktion. Till bilden hör också att den globala efterfrågan på mat ökar, inte minst efterfrågan på mat av hög kvalitet. All form av export är intressant så länge den bidrar till ökad efterfrågan på svensk mat. Men bäst förmåga att konkurrera på exportmarknaden har såväl Sverige som övriga europeiska länder i segmentet högförädlade produkter. Svenska livsmedel har tydliga mervärden och en hög kvalitet. För att lyckas med export krävs konkurrenskraft och affärsutveckling genom livsmedelsproduktionens hela värdekedja, från råvaruproduktionen till den färdiga slutprodukten. har ökat kraftigt sedan 1990-talet. För svenska producenter är det svårt att hävda sig mot billig importerad mat, eftersom vissa naturliga förutsättningar och delar av den svenska lagstiftningen gör det märkbart dyrare att producera mat i Sverige. På exportmarknaderna ligger en tydlig utmaning i att det inte bara är Sverige som ser möjligheter i en växande global marknad. Fokus på export finns i livsmedelsstrategierna hos flera konkurrentländer och även dessa satsar på att ta tillvara intresset för hållbar och säker mat. Ett flertal av våra konkurrentländer som Danmark och Nederländerna har sedan länge och med framgång satsat på livsmedelsexport och ligger på många sätt före Sverige. För att möta utmaningen UTMANINGAR! Trots de många möjligheter som finns för svensk livsmedelsproduktion är också utmaningarna uppenbara. Även om allt fler ger uttryck för att vilja betala mer för svenska produkter är priset en mycket betydelsefull faktor när dagligvarukedjorna konkurrerar med varandra om konsumenternas pengar. Det är en viktig förklaring till att importen 35 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN från dessa och andra behövs konkurrenskraft i alla led. I den offentliga upphandlingen av livsmedel har regelverk och attityder lett till att importerade produkter har dominerat. En förändrad syn på upphandling kan öppna för stora möjligheter för enskilda företagare och det lokala näringslivet. lan utbud och efterfrågan som senare skapar problem för såväl konsumenter som producenter. För miljötjänster som den ekologiska odlingen bidrar med, och som en stimulans för att underlätta omställningen vid snabba efterfrågeökningar, kan det vara motiverat med politisk styrning. För att marknaden ska fungera på lång sikt är det avgörande att det mervärde som de ekologiska råvarorna betingar på marknaden i tillräcklig utsträckning når hela vägen tillbaka till primärledet, på samma sätt som för andra mervärden. För att främja exporten behövs långsiktiga satsningar. Fler länder måste godkänna Sverige som en exportör av livsmedel och flera anläggningar i Sverige behöver bli godkända för export. Dessutom behöver exportkompetensen i mindre företag stärkas. Från svenska statsmaktens sida bör livsmedelsstrategin integreras med övrigt arbete för att främja svensk export i utlandet. Ett exempel på hur det kan göras är att bjuda på svensk mat vid olika evenemang runt om i världen. VAD BEHÖVS? Konsumenternas allt större vilja att betala mer för mat med svenskt ursprung måste bli lätt för dem att omsätta i handling. Därför är det avgörande att det blir enkelt för konsumenterna att hitta information om ursprung och mervärden i köpsituationen. Detta gäller inte minst i processade livsmedel där det i dag är svårt att hitta information om ursprung. De mervärden som skapas i produktionen av råvaran måste i större utsträckning följa med och kommuniceras genom hela kedjan. Mervärdet måste också generera en merbetalning som gör det möjligt för primärproducenterna att konkurrera, trots nackdelen av en del högre kostnader som inte kan påverkas i det egna företaget. För ekologisk produktion är det viktigt att det är marknadens betalningsvilja som driver utvecklingen så att det inte via politisk styrning uppstår en konstlad obalans mel- Inom den offentliga upphandlingen har svenska råvaror i många år valts bort till förmån för billigare importerade produkter som produceras med lägre krav på miljö och djuromsorg. Att det ställs samma krav på de offentliga upphandlingarna som krävs för att uppfylla svensk lagstiftning borde vara en självklarhet. För att Sverige ska lyckas på exportmarknaderna är det avgörande att samverkan ökar mellan alla led i värdekedjan och att satsningarna har ett kraftfullt och långsiktigt understöd från staten. En möjlig förebild är de danska så kallade växtteamen där många olika intressenter arbetar tillsammans för att öka produktion och export av livsmedel. 3.2 Politik MÖJLIGHETER! Utvecklingen av den svenska livsmedelsproduktionen måste vara marknadsdriven om den ska vara långsiktigt hållbar. Trots det har politiken stor påverkan eftersom de politiska beslutens innehåll och långsiktighet sänder signaler som har en betydelse långt utöver själva politikens innehåll. Stabila spelregler och en förvissning om att statsmakten står bakom en satsning på svenska livsmedel ökar de olika aktörernas vilja och möjlighet att ta egna risker och bygga för framtiden. Det är i det perspektivet som en brett förankrad nationell livsmedelsstrategi är så viktig. I Sverige finns regelverk, liksom initiativ från lantbrukarna själva, som har bidragit till en produktion med mindre miljöpåverkan och en hög nivå på djuromsorgen vilket skapar möjligheter på marknaden, men också merkostnader som bidragit till en tillbakagång av den svenska produktionen. På några områden är ändringar på gång inom EU som på sikt tar övriga länder i unionen upp till Sveriges nivå. Därmed kan några av de merkostnader i svensk produktion som har berott på våra särregler reduceras vilket förbättrar den svenska produktionens konkurrenskraft. 36 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN Ett annat område som är direkt påverkat av politiska beslut är den digitala infrastrukturen. Trots att Sverige är ett glest befolkat land är utbyggnaden av mobilnät och bredband relativt långt kommen jämfört med i många konkurrentländer. I detta ligger en möjlighet eftersom kombinationen av bra mobil- och bredbandstäckning och billiga lokaler och bostäder på landsbygden kan utgöra en konkurrensfördel. Företag inom de gröna näringarna är precis lika beroende av ett bra bredband som andra företag. Mjölkrobotar, tillgång till spotpriser, webbaserade skogsbruksplaner, precisionskörning och kommunikation med kunder är bara några exempel där ett snabbt och stabilt bredband är nödvändigt. Men även om vi ligger relativt bra till i en internationell jämförelse är det viktigt med en fortsatt statsstödd utbyggnad om den fördelen ska bestå eller öka. senaste decennierna. Det behövs därför en översyn av det svenska regelverket kring livsmedelsproduktion. Syftet är inte att sänka nivån på djuromsorg eller miljöhänsyn, utan att få en modern och konkurrenskraftig lagstiftning. Många lagar som rör jordbruksproduktion kommer från en tid då förutsättningarna såg annorlunda ut än idag, till exempel då de flesta mjölkkor stod uppbundna medan det idag är lösdrift som gäller för de flesta och många kor mjölkas med mjölkrobot. Det var också en tid då merkostnader i form av djurskydd kunde kompenseras på ett sätt som inte alls är möjligt idag då det svenska jordbruket konkurrerar på en fri marknad. Det är viktigt att lagstiftningen anpassas till dessa nya förhållanden vad gäller såväl den biologiska produktionen som konkurrensförhållandena. harmoniseringen på EU-nivå tar tid. Detta gäller bland annat regler kring djur- och växtskydd och avgifter på insatsvaror. Då det är svårt att få betalt för mervärden som är lagstiftade finns det också skäl att se över om det finns marknadslösningar som ger en minst lika hög omsorg om djur och miljö samtidigt som producenten också kan få mer betalt. Produktionsmedelsskatter och avgifter ska vara i samma nivå som i konkurrentländerna. I de fall där de överstiger dessa ska de vara väl motiverade, och kompenseras för, om de leder till sämre konkurrenskraft. UTMANINGAR! Sverige har som tidigare nämnts ett strängare regelverk än våra konkurrentländer vad gäller till exempel växtskydd, djurskydd och produktionsmedelsskatter. Detta är en viktig förklaring till den svenska livsmedelsproduktionens högre kostnadsläge och därmed sämre konkurrenskraft. Ur ett tillväxtperspektiv är dessa särregler en betydande utmaning för den svenska livsmedelsproduktionen. Vissa regler ger mervärden på marknaden, men det har visat sig svårt att fullt ut omsätta dessa i högre priser till den svenska bonden. Resultatet blir försämrad lönsamhet, jämfört med konkurrentländerna, och förlorade marknadsandelar för svensk produktion. Detta har varit ett tydligt mönster de Även om Sverige ligger relativt väl framme vad gäller utbyggnad av fast bredband på landsbygden är mycket ännu ogjort. I dagsläget har 8 till 9 procent av hushållen på landsbygden tillgång till fast bredband via fiber medan motsvarande siffra i staden är 55 till 60 procent. En fortsatt snabb utbyggnad av fast bredband är en utmaning som är viktig att möta för att nå önskad tillväxt i den svenska livsmedelssektorn. VAD BEHÖVS? Den svenska livsmedelsproduktionen hämmas av kombinationen av strängare regler än i konkurrerande länder samtidigt som gränserna är helt öppna för import. Dessa nackdelar kan minskas eller undanröjas på flera olika sätt. Ett är att jobba för att alla EUländer ska efterleva de EU-regler som redan finns när det gäller djuromsorg och miljö. Ett annat är att påverka lagstiftningen inom EU så att den i ökad utsträckning harmoniseras på samma nivå, vilket bör leda till justeringar på EU-nivå. Dock måste åtgärder kortsiktigt även vidtas i Sverige eftersom Ett tredje område att arbeta inom på kort sikt är därför att modernisera och förenkla regelverket i Sverige med utgångspunkt i hur det svenska jordbruket ser ut i dag. De lagar som finns måste vara relevanta och välmotiverade och det ska vara möjligt att få ersättning för de krav som gör den svenska produktionen dyrare i de fall där det inte går att ta ett mervärde direkt av konsumenterna. Som för alla småföretagare är frågan om regelförenklingar viktig 37 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN för lantbruksföretag och därmed också ett nödvändigt inslag i en livsmedelsstrategi. Förutom de regler som gäller för alla företagare omfattas lantbruksföretagarna av ett stort antal regleringar kopplade till miljö- och djurskydd. En viktig fråga som lantbruksföretagare delar med andra mindre och medelstora företag är den om företagens ansvar för sjuklönekostnader. Att göra företagen mindre utsatta för ekonomiska risker i samband med sjukskrivningar skulle underlätta för många att nyanställa eller behålla sin nuvarande personal. Sociala avgifter för egenföretagare och småföretag med anställda bör även sänkas för att motivera företagare att utveckla sin verksamhet. En viktig möjlighet med en växande svensk livsmedelsproduktion är att den kan skapa nya jobb över hela landet. Till skillnad från många andra branscher är den bunden till platsen, vilket gör att arbetstillfällena av nödvändighet sprids ut geografiskt. Dessutom använder jordbruket i stor utsträckning lokala och regionala resurser. Det gör att en tillväxt i jordbrukssektorn skapar förhållandevis många jobb i andra sektorer. vindkraft och solenergi. Rest- och biprodukter från jordbruket kan dessutom användas i produktion av nya hållbara material som kan ersätta fossil olja i exempelvis plast och kemikalier. Också inom jordbrukstekniksektorn finns exempel på världsledande svenska exportföretag. Dessutom har Sverige haft starka och framstående kompetenser inom livsmedelsvetenskap, nutritionsvetenskap och lantbruksvetenskap och svensk livsmedelsforskning är internationellt gångbar. Produktionen av biomassa från åkermark kan med rätt prioriteringar och omställning av mark, främst från träda och obrukat skick samt förändrade betesvanor, hjälpa oss att ersätta en tredjedel av vårt nuvarande oljebehov till transporter. 3.3 Samhälle MÖJLIGHETER! Aktivt brukad mark ger ett värdefullt kulturlandskap, både för lokalt boende och för besökare och resenärer som passerar. Det finns studier som visar att öppna landskap bidrar till biologisk mångfald liksom till kulturhistoriska, upplevelse- och samhällsekonomiska värden samt till rekreation och tillgänglighet. En levande landsbygd som håller ihop en by eller en socken påverkar också intresset för samverkan mellan lantbrukarna i området. En ökad samverkan kan ge stordriftsfördelar, men också skapa ökade möjligheter att utveckla det lokala näringslivet. Närheten och tillgängligheten till friluftsliv är också en betydelsefull del av kulturlandskapet. Människor som bor nära attraktiva naturområden vistas oftare i naturen än de som bor längre ifrån. En möjlighet att bygga vidare på är tidigare svenska framgångar vad gäller nytänkande och innovation inom förnybar energi och jordbruksproduktion. I Sverige finns ett antal framgångsrika, innovativa och mogna företag, som säljer produkter och tjänster med koppling till förnybar energi från jord och skog, avfallshantering, vattenhantering, 38 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN UTMANINGAR! Den svenska livsmedelssektorn står inför ett antal svåra utmaningar på samhällsnivå. En sådan är att branschens attraktionskraft behöver stärkas. Medelåldern bland lantbruksföretagare ökar och nya företagare och personal måste in för att branschen ska kunna hantera de naturliga pensionsavgångarna och samtidigt växa. Det är en ödesfråga att unga blir mer intresserade av att utbilda sig för att driva företag eller ta anställning inom de gröna näringarna. För närvarande drar SLU ned på antalet utbildningsplatser samtidigt som antalet sökande till yrkesskolor och naturbruksgymnasier minskar. De flesta ungdomar vill bo i större samhällen eller i städer. Bilden av svag lönsamhet inom delar av jordbruket bidrar till att minska attraktionskraften och det faktum att det finns en hel del landsbygdsföretag med god lönsamhet hamnar i skymundan. Attraktionskraften påverkas också av vilka signaler som sänds ut från politiker och myndigheter. Det är viktigt att satsningar sker på en fungerande infrastruktur och service i hela landet. Ett exempel på hur samhällets signaler påverkar är hur tillämpning och kontroll av olika regler går till. En annan utmaning på samhällsnivå är exploateringen av jordbruksmark för andra ändamål än livsmedelsproduktion. Trots reglerna i miljöbalken exploateras åkermark i en allt högre takt. Det finns initiativ för ett starkare skydd av åkermark i samband med att kommunerna tar fram översikts- och detaljplaner. Nyckeln till ett större hänsynstagande till jordbruksmarken och dess värde som långsiktig resurs är att det på kommunal nivå skapas starkare incitament än idag att skydda den. Som en följd av att många stora livsmedelsföretag blir allt mer globala och flyttar huvudkontor och forskning och utveckling utomlands, minskar kontaktytorna och grunden för genuint samarbete mellan primärproduktion och industri. Det medför också att att de svenska företagens behov och den verksamhet som bedrivs riskerar att utvecklas åt olika håll. En utmaning som näringen upplever är att det uppstått ett ökande avstånd mellan SLU:s allt mer teoretiska utbildningar och naturbruksgymnasiernas allt mera yrkesinriktade och praktiska yrkesutbildningar. Utexaminerade från SLU ofta saknar tillräcklig praktisk erfarenhet och anställningsbarhet och saknar ofta tillräcklig affärsförståelse, marknadskunskap och kunskap om företagsledningsfrågor. Samtidigt är det problematiskt att det på flertalet skolor är svårt för eleverna att skaffa sig högskolebehörighet om de väljer naturbruksprogrammet. VAD BEHÖVS? Det måste kännas mer attraktivt att bli företagare inom de gröna näringarna. Det finns företag i olika delar av livsmedelsproduktionen som har god lönsamhet och ett meningsfullt, fritt och roligt arbetsinnehåll. Dessa måste i högre grad lyftas fram som inspirerande exempel för unga människor som ska välja yrkesbana. Också på naturbruksgymnasierna krävs ett ökat fokus på företagande. Dessutom måste SLUs yrkesutbildningar synas mera och anpassas så att de matchar de utmaningar som livsmedelsbranschen står inför. Forskning med koppling till livsmedelssektorn behöver samordnas bättre och det behövs ökade investeringar i innovationsdriven forskning. Detta gäller både den offentligt och den privat finansierade forskningen. Samordningen mellan livsmedelskedjans olika led och aktörer behöver förbättras, till exempel genom innovationsnätverk. Sverige behöver också i större utsträckning delta i internationella innovationsprocesser. Implementering av ny kunskap och nya produkter och tjänster är minst lika viktig som forskningen i sig. Både Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, och Jordbrukstekniska institutet, JTI, finansierar tillämpad forskning genom både privata och statliga medel. Båda dessa stiftelser har dock var och en för sig begränsat inflytande men skulle tillsammans kunna effektivisera samverkan och implementering. För att staten på ett tydligare sätt ska bidra till en växande svensk livsmedelsproduktion behöver regleringsbreven för en rad myndigheter kompletteras. I myndigheternas uppdrag ska större tyngd ligga på ett ansvar att bidra till en växande svensk livsmedelsproduktion. En del i detta är att myndighetsutövandet i samband med olika kontroller genom hela livsmedelskedjan bedrivs med en högre grad av rättssäkerhet, tydlighet och service. En kultur där dialog och vilja att hjälpa företagaren att göra rätt borde gynnas framför att enbart tillämpa sanktioner. Det borde också gå att samordna kontroller för att minska antalet besök på varje företag. Ett bra exempel på hur det går att jobba med kontroller är den så kal�lade Rättviksmodellen där kommunen bland annat bara tar ut avgift för kontroller som verkligen utförs. Jordbruksmarkens långsiktiga skydd behöver stärkas i lagstiftningen. Det behöver också skapas större incitament på kommunal nivå för att skydda den. 39 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN 3.4 Företagande MÖJLIGHETER! Svensk livsmedelsproduktion rymmer många möjligheter, både naturgivna och sådana som är knutna till de människor som arbetar i branschen. Svenska lantbrukare är välutbildade och når i många fall mycket goda produktionsresultat på sina gårdar. Sedan länge jämställer det svenska skattesystemet lantbruk med andra företagarkategorier vilket stimulerat fram rationaliseringar, en kultur vi delar med länder som Danmark och Holland, även om dessa länder ligger långt före Sverige i detta avseende. Sverige ligger också väl till vad gäller långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Den svenska livsmedelsproduktionen är miljövänlig, hälsomässigt säker och har en världsunik omsorg om djurens välbefinnande. Det här kan ge möjligheter att ta ut ett merpris från konsumenterna, även om det hittills inte har varit alldeles enkelt i praktiken. Det svenska klimatet är i många avseenden gynnsamt för matproduktion. Trycket från växt- och djursjukdomar är lägre än på kontinenten liksom risken för angrepp av svamp och mögel. Internationella jämförelser visar också att den svenska matproduktionen har lägre klimatpåverkan än den i andra länder. Vi har därtill en god och jämn tillgång till vatten, vilket är en allt mer betydelsefull konkurrensfördel i en värld där tillgång och kvalitet på vatten är ett växande problem. Dessutom finns runt 800 000 hektar mark som nyligen har tagits ur produktion eller som odlas synnerligen extensivt och som skulle kunna bli en del av underlaget för en växande svensk livsmedelssektor. Det svenska jordbruket har redan gjort sig mindre beroende av fossil energi då en tredjedel av oljan har fasats ut mellan 2002 och nu. Till detta kan läggas att det är biobränsle från den svenska landsbygden som till stor del ligger bakom att Sverige lyckats minska sitt oljeberoende kraftigt de senaste decennierna. UTMANINGAR! Även om svensk livsmedelsproduktion har många uppenbara fördelar så är också utmaningarna många. Ett övergripande bevis för detta är att stora delar av den svenska djurbaserade produktionen utvecklas svagare än i länder med jämförbara förutsättningar. Högre foderkostnader i mjölk- och nötköttsproduktionen kompenseras inte av hög mjölkproduktion per ko och god tillväxt. I grisproduktionen ger våra inhysningssystem och regler också nackdelar. Ett exempel är att kostnaderna för grisningsboxarna är högre och att spädgrisdödligheten är högre än i jämförbara EU-länder. Det finns också strukturella hinder för effektiviseringen i lantbruksföretagen. Ett sådant är att markvärdet till stor del avgör hur mycket företaget är värt, snarare än lönsamheten. Det gör att motivatio- nen att utveckla företaget till dess fulla ekonomiska potential saknas. Många företag är också deltidsföretag som skulle vara olönsamma utan stöd och ersättningar från staten. Dessa företag drar ned branschens genomsnittliga lönsamhet och låser in mark som inte kan utnyttjas av mera offensiva brukare. Till utmaningarna hör också att handelns och industrins sätt att fungera har gjort att böndernas priser har pressats. Samtidigt är kostnaderna för att producera mat högre i Sverige. Nationella särregler, höga lönekostnader och långa transportavstånd bidrar till en hög kostnadsnivå. Detta gör att det krävs en högre effektivitet och produktivitet i Sverige för att klara den internationella konkurrensen. Den dåliga lönsamheten har gjort att investeringar har uteblivit. Bara inom djurproduktionen finns ogjorda investeringar på närmare tre miljarder kronor mellan 2004 och 2013. Detta gäller investeringar enbart för att produktionen ska ligga kvar på samma nivå som idag. För en tillväxt krävs ännu mer. Många producenter står dessutom inför pension och höga fastighetspriser gör det svårt för nya kandidater att komma in i branschen. Svenskt jordbruk har goda möjligheter att ställa om till en mer fossiloberoende produktion. Samtidigt är livsmedelssektorn beroende av transporter. Därför är det viktigt att styrmedlen mot mer förnybar energi inte utformas så att landsbygdsföretag på kort sikt slås ut och inte kan bidra i den långsiktiga omställningen. 40 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN VAD BEHÖVS? Det finns en potential att utveckla affärsmannaskapet i svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om att bli bättre på affärsutveckling, målstyrning, ledarskap, omvärldsbevakning, ekonomistyrning och resurseffektivisering. På samma sätt behöver den svenska lantbruksrådgivningens innehåll och metoder utvecklas i takt med att omvärlden förändras och lantbruksföretagen skiljer sig åt allt mer i storlek och strategival. Dessutom måste SLUs yrkesutbildningar synas mera och anpassas så att de matchar de utmaningar som den svenska livsmedelsbranschen står inför. Ett stödsystem som gynnar aktivt brukande bidrar till att marken utnyttjas mer effektivt och öppnar upp möjligheter för etablerade företag att utöka och nya företag att lättare ta sig in i branschen. Med regionala kompetenscentrum för jordbruk och trädgård är det lättare att tillhandahålla en för området relevant spetskompetens och en miljö som stimulerar samarbete och erfarenhetsutbyte. För att underlätta för nyföretagare med begränsad tillgång till kapital att komma in i livsmedelsbranschen behöver företagar- och överlåtandeformer som möjliggör ett successivt övertagande utvecklas. Den svenska livsmedelproduktionen befinner sig på en internationell marknad med många gånger snabba och kraftiga prissvängningar. Flera system för att hantera denna risk på företagsnivå behöver utvecklas, till exempel möjligheter att prissäkra fler produkter än spannmål och oljeväxter. Kontraktsmodeller inom djurproduktionen behöver även vidareutvecklas. Billigare byggnadslösningar för svensk djurproduktion behöver utvecklas. Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
© Copyright 2024