DETALJPLANEBESKRIVNING
DETALJPLANEBESKRIVNING HÖSTVES DETALJPLAN NR 986 Stadsdel 43: kvarteren 1-32, rekreations-, trafik- och gatuområden Vasa stad Planläggning 2015 HÖSTVES INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER....................................................................................... 3 1.2 PLANOMRÅDETS LÄGE ..................................................................................................................................................... 4 1.3 PLANENS SYFTE .............................................................................................................................................................. 4 1.4 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN................................................................................................................ 4 1.5 FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN .............................. 4 ........................................................................................................................................................................................ 4 2 SAMMANDRAG .................................................................................................................................. 5 2.1 PLANPROCESSENS OLIKA SKEDEN ....................................................................................................................................... 5 2.2 DETALJPLANEN .............................................................................................................................................................. 5 2.3 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ................................................................................................................................ 5 3 UTGÅNGSPUNKTER .......................................................................................................................... 6 3.1 UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I PLANERINGSOMRÅDET ..................................................................................................... 6 3.1.1 Allmän beskrivning av området ......................................................................................................................... 6 3.1.2 Landskapsstruktur.............................................................................................................................................. 6 3.1.3 Naturmiljön ........................................................................................................................................................ 7 3.1.3 Den byggda miljön ........................................................................................................................................... 11 3.1.4 Markägoförhållanden ...................................................................................................................................... 12 3.2 PLANLÄGGNINGSSITUATION ........................................................................................................................................... 14 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet.................................................................................. 14 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN ............................................................... 17 4.1 PLANERINGSSTART OCH BESLUT SOM GÄLLER DENNA ........................................................................................................... 17 4.2 DELTAGANDE OCH SAMARBETE ....................................................................................................................................... 17 4.2.1 Intressenter ...................................................................................................................................................... 17 4.2.2 Anhängiggörande ............................................................................................................................................ 17 4.2.3 Deltagande och växelverkan............................................................................................................................ 17 4.2.4 Myndighetssamarbete ..................................................................................................................................... 19 4.3 MÅL FÖR DETALJPLANEN ............................................................................................................................................... 19 4.3.1 Mål enligt utgångsmaterialet .......................................................................................................................... 19 4.3.2 Åsikter och utlåtanden som inkommit under beredningsskedet ..................................................................... 19 4.3.3 Val av detaljplanelösning och grunderna ........................................................................................................ 25 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN ......................................................................................... 26 5.1 PLANENS STRUKTUR...................................................................................................................................................... 26 5.1.1 Dimensionering ................................................................................................................................................ 26 5.1.2 Service .............................................................................................................................................................. 26 5.2 UPPNÅENDET AV MÅLEN FÖR MILJÖNS KVALITET ................................................................................................................ 26 5.3 OMRÅDESRESERVERINGAR ............................................................................................................................................. 27 5.3.1 Kvartersområden ............................................................................................................................................. 27 5.3.2 Rekreationsområden........................................................................................................................................ 27 5.3.3 Väg- och gatuområden .................................................................................................................................... 28 5.3.4 Övriga bestämmelser ....................................................................................................................................... 29 5.4 PLANENS KONSEKVENSER ............................................................................................................................................... 30 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön ............................................................................................................... 30 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön ...................................................................................................... 30 5.4.3 Övriga konsekvenser ........................................................................................................................................ 30 5.5 STÖRANDE FAKTORER I MILJÖN ....................................................................................................................................... 30 .............................................................................................................................................................. 30 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ........................................................................................ 31 2 HÖSTVES 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifter Detaljplan nr 986 Detaljplanen gäller lägenheterna 5:109, 5:110, 5:114, 5:115, 5:25, 5:27, 5:35, 5:37, 5:41, 5:42, 5:5, 5:52, 5:56, 5:57, 5:58, 5:6, 5:60, 5:61, 5:62, 5:63, 5:64, 5:65, 5:66, 5:7, 5:72, 5:73, 5:74, 5:75, 5:83, 5:94, 5:95, 6:18, 6:20, 6:28, 6:29, 8:0 och 878:1 i Höstves by och lägenheterna och de outbrutna områdena 1:1, 1:68, 1:68-M619, 4:107, 4:109, 4:13, 4:63, 4:64, 4:93, 4:95 och 4:96 i Vasa stad, lägenheterna 1:91, 2:18, 2:22, 2:24, 2:4, 5:18 5:25 och 5:80 i Kråklund by, samt lägenheten 11:1 i Runsor by. Genom planen bildas I stadsdel 43 kvarteren 1-32, rekreations-, trafikoch gatuområden Utarbetad av Vasa stad / planläggning Planläggningsarkitekt Janina Lepistö Anhängiggörande och datum för godkännande Anhängiggörande: Planeringssektionen: Planeringssektionen: Planeringssektionen: Stadsstyrelsen: Stadsfullmäktige: Bild 1. Detaljplaneområdet. 3 29.5.2012 29.5.2012 12.8.2104 19.5.2015 HÖSTVES 1.2 Planområdets läge Det ca 126 ha stora planeringsområdet ligger 7 km från torget öster om Kråklund i Höstves i Vasa stads östra del. 1.3 Planens syfte Syftet med detaljplanläggningen är att planlägga området huvudsakligen för produktion av fristående småhus i enlighet med Vasa generalplan 2030. Ådalen mellan det nya bostadsområdet och Kråklund ska enligt detaljplanen bevaras huvudsakligen som jord- och skogsbruksområde. Detaljplanen utarbetas så att den beaktar landskapsstrukturutredningen och målen för markanvändningen i naturutredningarna. Småhusbyggandet i enlighet med detaljplanen anvisas till sådana delar i terrängen som tål slitage så att bevarandet av viktiga vattendelare och våtmarker kan tryggas. Med detaljplanebestämmelser och områdesreserveringar vill man dämpa dagvattenbelastningen som byggandet medför. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilaga 1 Utdrag ur Vasa generalplan 2030 Bilaga 2: Utdrag ur detaljplanesammanställningen Bilaga 3. Utkast till detaljplanekarta med beteckningar Bilaga 4: Illustrationsmaterial Bilaga 5. Program för deltagande och bedömning Bilaga 6. Blankett för uppföljning av detaljplanen 1.5 Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Höstveden asemakaavan meluselvitys (Ramboll, 2012) Höstveden asemakaavan tärinäselvitys, arviointitaso 2 (Ramboll, 2012) Kartläggning av flygekorrar, Höstves i Vasa 2012, (Aaro Toivio, Vasa stad, 2012) Vaasan Höstveden valuma-alue- ja hulevesiselvitys 2012, (Aaro Toivio, Vaasan kaupunki, 2012) Naturutredning, Höstves i Vasa 2010, (Aaro Toivio, Vasa stad, 2010) Vasa kulturmiljöutredning (Stadsplaneringen i Vasa, 2010) Utredning om flygekorrar på Vasa stads planeringsområden våren 2008, (Suomen luontotieto Oy, 2008) Naturutredning, norra delen av Höstves i Vasa 2008 (Jan Nyman, Vasa stadsplanering, 2008) Naturutredning om Höstves by i Vasa 2008 (Jan Nyman, Vasa stadsplanering, 2008) Höstves, byggplatsutredning, (Toni Lustila, Vasa stadsplanering, 2008) Höstves, Kulturlandskapsinventering (Annika Harjula, Vasa stadsplanering, Österbottens museum, 2007) Bild 2. Sned flygbild över området. 4 HÖSTVES 2 SAMMANDRAG 2.1 Planprocessens olika skeden Anhängiggörandet av detaljplanen Projektet är grundläggande planläggning i enlighet med Vasas bostadsprogram, och det har presenterats i planläggningsöversikten för år 2013. Beslut om anhängiggörandet har tagits vid stadsstyrelsens planeringssektions sammanträde 29.5.2012 § 79. Information om anhängiggörandet har ingått i en kungörelse som har publicerats 11.6.2012. Målsättning / växelverkan 62 § i MarkByggL Inledande möte ordnades 14.6.2012 och myndighetssamråd hölls 29.11.2012. Andra möten har hållits med stadens och/eller Närings-, trafik- och miljöcentralens representanter på Planläggningen 28.8.2012, 25.9.2013, 2.12.2013, 18.9.2013, 2.12.2013, 31.1.2014 och 13.2.2014. Programmet för deltagande och bedömning 63 § i MarkByggL Programmet för deltagande och bedömning har varit offentligt framlagt 11– 29.6.2012. Fyra invånaråsikter och sex förhandsutlåtanden gavs om programmet för deltagande och bedömning. Uppehåll i planläggningen Med representanter för fastighetssektorn kom man sommaren 2012 överens om att planläggningen avbryts tills fastighetssektorn har utrett markanvändningsavtalsfrågorna med de privata markägarna. Planprocessen fortsatte på senhösten 2013. Hörande i beredningsskedet / planändringsutkast / växelverkan 62 § MarkByggL, 30 § MarkByggF Detaljplaneändringsutkastet har varit offentligt framlagt 28.8–11.9.2014. Fem invånaråsikter och åtta förhandsutlåtanden gavs om programmet för deltagande och bedömning. Offentligt framläggande / detaljplaneförslaget / framläggande / utlåtanden 65 § i MarkByggL, 27-28 § i MarkByggF Utlåtanden begärs om förslaget till detaljplaneändring, planförslaget hålls offentligt framlagt under tiden x-x.2013, varvid intressenterna har möjlighet att framföra sina åsikter. Lagakraftvunnen detaljplan 188.5 § i MarkByggL, 63 § i Kommunallagen Stadsfullmäktige i Vasa fastställer detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Syftet med detaljplanläggningen är att planlägga området huvudsakligen för produktion av fristående småhus i enlighet med Vasa generalplan 2030 med beaktande av områdets naturvärden. Ådalen mellan det nya bostadsområdet och Kråklund ska enligt detaljplanen huvudsakligen bevaras som jord- och skogsbruksområde. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Avsikten är att detaljplanen blir klar till våren 2015, varefter bygglovsförfarandet och byggandet kan starta. 5 HÖSTVES 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Det ca 125 ha stora planeringsområdet ligger 7 km från torget öster om Kråklund i Höstves och delvis i Grundfjärdsdalens område. Planeringsområdet är för närvarande huvudsakligen obebyggt skogsområde med undantag av det befintliga byliknande småhusområdet längs Höstvesvägen. Norr om området finns Molnträskets skogsområde med friluftsleder, i väster finns Kråklunds småhusområde, i söder åker-, företags- och logistikområden och i öster skogsoch småhusområden. 3.1.2 Landskapsstruktur Med tanke på makrolandskapet ligger utredningsområdet delvis i Grundfjärdsdalen, som är en av huvuddalarna i landskapasstrukturen i Vasa och sträcker sig från Toby å till Molnträsket. Från huvuddalen förgrenar sig en sidodal mot Höstves i östlig riktning. Största delen av planeringsområdet ligger på Höstvesåsen (bild 3). Kärnområdet i Höstves by som uppkommit intill Lillkyrovägen ligger i knutpunkten av Grundfjärdens huvud- och sidodal på Höstvesåsen. Bild 3. En förenklad grundstomme av landskapsstrukturutredningsområdet. 6 HÖSTVES De högsta ställena i terrängen i landskapsstrukturen i Höstves består av kuperade moränåsar av varierande storlek. Åsarna bildar åsryggar som sträcker sig i nord-sydlig riktning, bredden varierar från knappa hundra meter upp till femhundra meter. Åsarnas sluttningar är på vissa ställen branta. Mellan de branta sluttningarna och krönområdet, som fungerar som vattendelare, finns stora och rätt jämna områden. Åsarna är cirka tjugo meter höga. Som ett resultat av landskapsstrukturutredningen har man på planeringsområdet anvisat potentiella byggnadsområden samt de viktigaste områdena som lämnas obebyggda med hänsyn till naturens funktions- och förnyelsekapacitet och andra natur- och kulturvärden. De sistnämnda områdena ska bilda områdets kommande grönområdesstruktur. En avrinningsområdes- och dagvattenutredning har gjorts för området och meningen är att den ska vara utgångsinformation för planen och främja en ekologisk dagvattenhantering på området (bild 4). I utredningen beskrevs avrinningsområdena och vattnets flödesriktningar och avrinningskoefficienter. Dimensionerade vattenmänger och flöden beräknades för området. På området angavs 14 möjliga platser för dagvattenområde eller -damm. I första hand rekommenderas att dagvattnet på planområdet absorberas på det ställe där det uppkommer eller i närheten av det och i andra hand att det leds i sänkor till fördröjningssänkor och därifrån vidare till ett dagvattenområde eller en dagvattendamm. Bild 4. Eventuell placering av dagvattenmotiv numrerade. 3.1.3 Naturmiljön För planeringsområdet i Höstves gjordes en naturutredning på ett ca 134 ha stort område under terrängsäsongen 2010. I terrängen inventerades naturtyperna, det häckande fågelbeståndet samt förekomsten av flygekorrar och fladdermöss på området. Dessutom bedömdes den eventuella 7 HÖSTVES förekomsten av andra djurarter på utredningsområdet som upptas i bilaga IV till Europeiska unionens habitatdirektiv (92/43/EEG). Bild 5. Avgränsning av naturutredningsområdet på grundkartan. På utredningsområdet fastställdes områdets naturtyper, vilka till största delen består av skog av varierande slag. På området finns småhusbebyggelse i liten omfattning samt odlingsmark. Genom utredningsområdet sträcker sig en elledning och även ett markfyllnadsområde finns på området. På utredningsområdet fanns inga naturtyper eller habitat som är skyddade enligt naturvårdslagen eller vattenlagen. Enligt materialet i Vasa stads skogsplan finns det på utredningsområdet två särskilt viktiga habitat enligt i 10 § i skogslagen; en trädfattig myr (bild 6) samt ett block-/stenfält (bild 7). Bild 6. Trädfattig myr, tallmyr, särskilt viktigt habitat enligt skogslagen. 8 HÖSTVES Bild 7. Block-/stenfält, särskilt viktigt habitat enligt skogslagen. Utöver dessa finns ett område med berghällar (bild 8), som fastställts som ett möjligt område enligt 10 § i skogslagen. Bild 8. Berghäll, möjligt särskilt viktigt habitat enligt skogslagen. De häckande fåglarna utreddes enligt en metod för kartläggning av markfåglar samt på basis av terrängobservationer våren och sommaren 2011. Antalet häckande arter i undersökningsområdet uppskattades till 44 fågelarter. Antalet häckande fågelpar var sammanlagt 270. Antalet arter var något mindre än normalt, men fågeltätheten på området var större än normalt. Till de häckande fågelarterna hörde järpe och sparvuggla som upptas i bilaga I i EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG). Av dessa häckar järpen allmänt i skogarna i Vasa medan sparvugglan är rätt fåtalig. Till de häckande arterna bland de hotade fågelarterna på utredningsområdet hörde gransångaren, som upptas i den finländska klassificeringen av hotade arter som sårbar art. Gransångaren är en rätt allmän art i Vasa. Vidare hörde till områdets häckande fågelarter göken och stenskvättan som klassificeras som hänsynskrävande arter. 9 HÖSTVES Bild 9. Naturtyper och habitat i utredningsområdet. En kartläggning av förekomsten av flygekorrar på ett större utredningsområde gjordes huvudsakligen våren 2010 (delvis hösten 2010). För utredningsområdet fastställdes ett kärnområde för flygekorrarnas revir. Dessutom fanns på utredningsområdet ett annat område med flygekorrar som hade kartlagts 2008. På detta område observerades ingen flygekorrspillning i kartläggningen 2010. I kärnområdet i flygekorrarnas revir bör det finnas förbindelser med träd. På området gjordes en flygekorrkartläggning år 2012. Med kartläggningen utreddes utredningsområdets nuvarande status då det gäller förekomsten av flygekorrar. I kartläggningen avgränsades ett kärnområde för flygekorrarnas revir. Ett revirs kärnområden ska bevaras så att de lämpar sig för flygekorrar, och på och mellan områdena bör det finnas förbindelser med träd. Under sommaren och hösten 2010 kartlades förekomsten av fladdermöss på området. I kartläggningarna gjordes sammanlagt 82 fladdermusobservationer. På basis av observationerna var nordisk fladdermus den mest allmänt förekommande arten. På området observerades inga föröknings- eller rastplatser för fladdermöss. Man uppskattade att det finns ett fladdermusområde av klass II i området. Fladdermössen kan eventuellt använda byggnader som finns i området. Den allmänna rekommendationen är att byggnader som ska rivas undersöks före rivningen så att eventuella föröknings- och rastplatser upptäcks. I naturutredningarna uppskattade man att det på utredningsområdet inte förekommer andra djurarter som upptas i bilaga IV i Europeiska Unionens habitatdirektiv (92/43/EEG). 10 HÖSTVES 3.1.3 Den byggda miljön Området består med undantag av ett befintligt byliknande småhusområde i anslutning till Höstvesvägen av i huvudsak obebyggda skogs- och åkerområden. Norr om det område som ska planläggas finns Molnträskets skogsområde med friluftsleder, i väster finns Kråklunds småhusområde, i söder åker-, företags- och logistikområden och i öster skogs- och småhusområden. På planeringsområdet finns en del av Höstves byområde, som har klassificerats som nationellt betydande kulturhistoriskt område på basis av den ovanligt enhetligt bevarade bystrukturen (Museiverket, Miljöministeriet 1993). Byns allmänna framtoning domineras av stråk med trähusbebyggelse. Gårdsvägarna kantas av mindre björkalléer, stengärdsgårdar eller enstaka träd. De fristående småhusen i området är huvudsakligen gamla bostadshus i trä med separata uthusbyggnader. På planeringsområdet finns värdefulla miljöer samt objekt som har föreslagits skydd (Harjula, A. 2007) (bild 9). Fasta fornminnen som är skyddade enligt fornminneslagen förekommer inte på Höstvesområdet (Museiverket, Österbottens förbund 2008). En stor del av det område som ska planläggas är obebyggt naturområde. Bild 10. Områdets kulturmiljöinventerade objekt 2007. Service Servicen i Gamla Vasa och Korsnäståget – butiker, daghem, skolor, bibliotek finns på ett avstånd av ungefär en kilometer från detaljplaneområdet. Arbetsplatser, näringsliv På planeringsområdet finns för närvarande utöver lantbruksverksamhet inte några arbetsplatser eller någon annan näringsverksamhet. I näromgivningen i Gamla Vasa finns en butik, privat service, mindre arbetsplatser, en skola och ett bibliotek. Bebyggandet av området förutsätter komplettering av servicestrukturen. 11 HÖSTVES Rekreation Planeringsområdet ansluter sig till Molnträskets skogsområde med friluftsleder varför områdets betydelse som rekreationsområde är uppenbar. Trafik Infarten till planeringsområdet sker genomgående via Höstvesvägen. Genom området går en skogsväg som leder till Molnträskets område. I södra delen av planeringsområdet söder om Höstvesvägen finns de privatägda vägarna Solbacksvägen och Söderlansvägen som går över banområdet. I områdets södra del finns ett järnvägsområde, där tågen huvudsakligen går relativt långsamt. Buller- och vibrationsutredningar har gjorts för området som planläggs (bilderna 11 och 13). Bild 11. Utredning om vibrationerna på banområdet. Söder om planeringsområdet finns ett flygplatsområde. Enligt flygbullerutredningsprognosen för den förlängda start-/landningsbanan finns ett 55 dB bullerområde på åkerområdet (bild 12). Teknisk försörjning Till planområdet går ett lokalt elnät och en huvudvattenledning. Avloppsvattenhanteringen sköts huvudsakligen med avloppsvattenbrunnar (bild 10). 3.1.4 Markägoförhållanden På planeringsområdet finns såväl stads- som privatägda lägenheter. 12 HÖSTVES Bild 12. Flygbullerprognos för den förlängda start-/landningsbanan. planområdet Bild 13. Bullerutredningsprognos för området år 2030. Bild 14. Områdets tekniska försörjning. 13 HÖSTVES 3.2 Planläggningssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplan Österbottens etapplandskapsplan (bild 15) har fastställts av Miljöministeriet 7.10.2013. I landskapsplanen anvisas Höstves byområde som nationellt värdefullt område med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Största delen av planeringsområdet anvisas som för landskapet eller regionen värdefullt område med tanke på vården av kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning samt byggande i områdena ska bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. I den detaljerade planeringen bör helheterna, särdragen och de tidsmässiga skiktningarna i landskapsområdena och de byggda kulturmiljöerna beaktas. Bild 15. Utdrag ur Österbottens etapplandskapsplan, där planeringsområdet är inringat. Planeringsområdet ingår i Vasas kvalitetskorridor – i zonen i fråga utvecklas särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd. Planeringsområdet finns huvudsakligen i ett flygbullerområde. I områdesplaneringen och planläggningen bör flygbullrets inverkan beaktas och eventuella särskilda åtgärder och begränsningar vid byggande fastställas. Området utgör också en del av flygtrafikområdet där det finns en nationellt viktig flygplats. På området gäller bygginskränkning enligt 33 § i MarkByggL. Genom planeringsområdet går en kraftöverföringsledning, en regionväg samt en förbindelsebana. På ledningsområdena, på vägområdet och på banområdet gäller bygginskränkning enligt 33 § i MarkByggL. En riktgivande frilutsled har anvisats tvärs över området. Detaljerade planer för och märkning av vandringslederna bör göras i samarbete med markägarna och myndigheterna. Vid planeringen bör hänsyn tas till miljövärdena. Till planeringsområdet har anvisats en kommunikationsförbindelse vilket betyder ett landskapstäckande vägtrafiknät som är kopplat till det nationella och internationella nätet. En riktgivande/alternativ vägsträckning har anvisats i närheten av planeringsområdet mot norr. Med beteckningen anvisas de vägförbindelser som enligt separata utredningar eller den fastställda regionplanen har betydelse på riksplanet, för landskapet eller regionen och för vilka en behovsutredning eller en översiktsplan har gjorts eller vilkas placering har undersökts i en plan på lägre nivå. På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 § i MarkByggL. 14 HÖSTVES Generalplan Norr om planområdet utanför planeringsområdet gäller den rättsverkande delgeneralplanen för Molnträsket som Miljöministeriet har fastställt 5.10.1990. I den av stadsfullmäktige 13.12.2011 § 163 godkända generalplanen för Vasa 2030 har följande områdesreserveringar anvisats till området: - Småhusdominerat bostadsområde (AP). Området reserveras för bostadssmåhus. På området får också placeras service- och arbetsplatsfunktioner, som inte medför miljöstörningar. - Jordbruks-/rekreationsområde (MT/V, MT). Området är avsett för jordbruk. På området får uppföras byggnader och konstruktioner avsedda för jord- och skogsbruk. Området består till största delen av åker eller traditionell äng. - Rekreationsområde (V). Området reserveras för allmän rekreationsoch friluftsanvändning. På området är byggande som betjänar rekreation och friluftsliv tillåtet. Området ska i första hand bevaras som grönområde i naturtillstånd eller anläggas som ett grönområde, där byggandet och skötselåtgärderna bestäms i en grönområdesplan i enlighet med 46 § i MarkByggF. Planerna ska i tillämpliga delar basera sig på de friluftsområdesplaner som utarbetats i samband med generalplanen. - Område för järnvägstrafik (LR) samt friluftsleder och snöskoterled. Bild 12. Utdrag ur Vasa generalplan 2030 Åkerområdet i områdets västra del anvisas i Vasa generalplan 2030 som översvämningsområde (tulva1). Område, där byggnadsdelar som är känsliga för översvämningsskador ska vara minst på höjden 3,2 n (N 60). Samma åkerområde anvisas också som flygbullerområde (me). I områdesplaneringen och planläggningen bör flygbullrets inverkan beaktas och eventuella specialåtgärder och begränsningar vid byggande fastställas. Skogsremsan vid åkerområdet anvisas som ett landskapsmässigt värdefullt område på landskapsnivå (ma2). Området utnyttjas på ett sätt som värnar om de landskapsmässiga värdena på landskapsnivå. Det arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet på området bevaras. När området bebyggs eller på annat sätt ändras görs det på ett sådant sätt att områdets särskilda värden bevaras. Områdesavgränsningarna och markanvändningsprinciperna fastställs med noggrannare planer. Byområdet som omger Höstvesvägen anvisas som ett med tanke på kulturmiljön nationellt värdefullt byområde (sk1). Byggnadsarvet värnas genom att området är i ändamålsenligt bruk. Det arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet på området bevaras. När området bebyggs eller 15 HÖSTVES på annat sätt ändras, utförs det på ett sådant sätt att områdets särskilda värden bevaras. På området bör man söka tillstånd för miljöåtgärder och rivningstillstånd i enlighet med § 128 och 127 i MarkByggL. Planområdet gränsar i norr till en i Vasa generalplan 2030 anvisad områdesreservering för elledningar (z) och i söder till ett järnvägsområde (LR). Detaljplan För planeringsområdet finns ingen gällande detaljplan. Byggnadsordning Vasa stads nuvarande byggnadsordning trädde i kraft 10.11.2003. Tomtindelning och -register Området har ingen tomtindelning. Baskarta Baskartan över området överensstämmer med förordningen om planläggningsmätning nr 1284/23.12.1999 och motsvarar förhållandena vid den tidpunkt när planen utarbetades. Byggförbud Området är inte belagt med byggförbud. Skyddsbeslut På planeringsområdet finns värdefulla miljöer samt objekt som har föreslagits skydd (Harjula, A. 2007) (bild 10). Fasta fornminnen som är skyddade enligt fornminneslagen finns inte på Höstvesområdet (Museiverket, Österbottens förbund 2008). 16 HÖSTVES 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringsstart och beslut som gäller denna Projektet är en del av den grundläggande planläggningen i enlighet med det bostadspolitiska programmet 2012-2014 som stadsstyrelsen godkände 21.5.2012 § 266, och det ingår i planläggningsprogrammet för åren 2012-2013 som planeringssektionen godkände 6.3.2012 § 26. Planläggningsobjektet har dessutom presenterats i planläggningsöversikten för år 2012. Planläggningen av området inleddes våren 2012 och beslut om anhängiggörande togs vid stadsstyrelsens planeringssektions sammanträde 29.5.2012. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Enligt programmet för deltagande och bedömning är intressenterna följande: - Planområdets markägare och grannar - Stadens myndigheter och nämnder: Social- och hälsovårdsverket, Gatusektorn, Fastighetssektorn, Byggnadstillsynen, Vasa Vatten, Miljösektorn, Österbottens museum och Österbottens räddningsverk - Övriga samarbetsinstanser: Vasa Elektriska Ab, Vasa Elnät Ab, Anvia Ab, Itella, Österbottens förbund, Finavia, Höstves byagårdsförening rf, Runsor byagårdsförening rf, Variskas områdeskommitté, Vasa miljöförening rf. 4.2.2 Anhängiggörande Att detaljplanen är anhängig och att programmet för deltagande och bedömning är framlagt har meddelats i ett brev som har sänts till intressenterna 4.6.2012 och med en kungörelse 11.6.2012 i stadens officiella kungörelsetidningar (Pohjalainen, Vasabladet) och på stadens officiella anslagstavla i stadsbiblioteket (Biblioteksgatan 13). Det är också möjligt att följa med kungörelsematerialet som gäller planprojektet på Vasa stads webbplats på adressen www.vasa.fi/planlaggning. 4.2.3 Deltagande och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt under tiden 11– 29.6.2012. Ett flertal förhandlingar har förts mellan stadens myndigheter om projektets utgångspunkter och genomförande. Planläggningens inledande möte hölls 4.6.2012. Närvarande vid mötet var de myndigheter och samarbetsparter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. På det inledande mötet gick man igenom utgångspunkterna för planläggningen och målen för utvecklingen av området, och på planläggningsmötena har man vid flera tillfällen diskuterat riktlinjerna, principerna och målen för planläggningen. Med representanter för fastighetssektorn kom man sommaren 2012 överens om att planläggningen avbryts tills fastighetssektorn har utrett markanvändningsavtalsfrågorna med de privata markägarna. Planprocessen fortsatte på senhösten 2013 då två alternativa utkast utarbetades (bild 17). Ett möte om Höstvesvägens sträckning hölls mellan representanter för Närings-, trafik- och miljöcentralen och stadens Kommunteknik på Planläggningen 2.12.2013. 17 HÖSTVES Bild 17. Planutkast 1 och 2 samt illustrationsutkast av dem. Innehållet i planutkasten behandlades på ett möte som hölls torsdagen 13.2.2014 där planläggningen, fastighetssektorn och gatusektorn var närvarande. På mötet behandlades de alternativa lösningarna punkt för punkt och beslut fattades om att ett av utkasten bearbetas vidare för att skickas till de beslutsfattande organen och framläggas offentligt. 18 HÖSTVES Detaljplaneutkastet med bilagor godkändes av stadsstyrelsens planeringssektion 12.8.2014, och materialet är framlagt under tiden 28.811.9.2014 (bild 18). En kartläggning av terrängen på planområdet gjordes hösten 2014, varvid de tilltänkta platserna för gator och kvarter märktes ut i terrängen. Därtill gjordes en digital modell av planområdet, där terrängformerna, byggnaderna och alla stora stenar och flyttblock, träd och elledningar på området angavs. Utgående från dem har möten hållits med representanter för Fastighetssektorn och Kommuntekniken samt har planutkastet bearbetats till ett så fungerande och ändamålenligt planförslag som möjligt. Utlåtanden inbegärs om detaljplaneförslaget och förslaget ska hållas offentligt framlagt under 30 dagars tid, varvid intressenterna har möjlighet att lämna in anmärkning på planförslaget. 4.2.4 Myndighetssamarbete Myndighetssamarbetet genomförs på det sätt som presenteras i programmet för deltagande och bedömning. 4.3 Mål för detaljplanen 4.3.1 Mål enligt utgångsmaterialet Syftet med detaljplanläggningen är att planlägga området huvudsakligen för produktion av fristående småhus. Ådalen mellan det nya bostadsområdet och Kråklund ska enligt detaljplanen bevaras huvudsakligen som jord- och skogsbruksområde. Detaljplanen utarbetas så att den beaktar landskapsstrukturutredningen och målen för markanvändningen i naturutredningarna. Småhusbyggandet i enlighet med detaljplanen anvisas till sådana delar i terrängen som tål slitage så att bevarandet av viktiga vattendelare och våtmarker kan tryggas. Avsikten är att området stadsbildsmässigt ska bli en helgjuten, attraktiv, trivsam miljö i mänsklig skala och på ett naturligt sätt utgöra en förlängning av närmiljön i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Höstves så att det blir möjligt att bebygga området i den omfattning som anges delgeneralplanen. 4.3.2 Åsikter och utlåtanden som inkommit under beredningsskedet Programmet för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt för hörande i beredningsskedet under tiden 11–29.6.2012, varvid intressenterna hade möjlighet att framföra sina åsikter. Fyra invånaråsikter och sex förhandsutlåtanden gavs under framläggningstiden. Nedan följer ett sammandrag av åsikterna och myndigheternas förhandsutlåtanden: Par som äger mark på området Hänvisar till Vasa förvaltningsdomstols ärende 01824/11/4112 och Vasa stads beslut som gäller avgörande om planeringsbehov 568/2011. De kräver att detaljplanen utarbetas så att egnahemshuset och den tillhörande ekonomibyggnaden kan byggas i enlighet med deras ansökan om planeringsbehovsavgörande 568/2011. Par som äger mark på området Önskar att det 500 m2 stora, outbrutna området (arrendeavtal 7006) som de arrenderar av staden (arrendetid till 31.12.2012) ansluts till deras lägenhet Holmlund Rnr 5:73 i detaljplanen. Par som äger mark på området 19 HÖSTVES Motsätter sig att deras jordbruksmark i planen anvisas som något annat än jordbruksmark. De önskar att deras markareal som gjorts till jordbruksmark får bibehållas som den är. Två markägare på området Vill att deras önskan beaktas genom att undertecknarna kontaktas då bearbetningen av planen inleds. De framför en inbjudan att komma ut i terrängen för att höra deras önskemål och på plats se terrängförhållandena. Social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverket har inte någonting att yttra med anledning av ärendet. Fastighetssektorn Fastighetssektorn anser att en detaljplan för området är nödvändig för att säkerställa ett tillräckligt tomtutbud. Man önskar att större privatägda områden lämnas utanför planområdet, och att förfarande i enlighet med det av fullmäktige godkända markpolitiska programmet 13.12.2011 iakttas i fråga om övriga områden. Enligt utlåtandet önskar fastighetssektorn att tomtindelningen i så stor utsträckning som möjligt görs enligt de nuvarande fastighetsgränserna. Med tanke på projektets genomförbarhet framförs i utlåtandet att plantomterna bör förläggas till sådana områden i terrängen som lämpar sig bra för byggande, och de bör även vara tillräckligt stora (cirka 1000 m²) och dessutom bör det på området reserveras en till arealen tillräckligt stor tomt för en servicebyggnad (t.ex. daghem). Österbottens förbund Detaljplanen överensstämmer med generalplanen för Vasa men det skulle ändå vara bra att berätta om landskapsplanesituationen i en del dokument. Bystråket i Höstves är en nationellt värdefull kulturmiljö, och i planområdet och dess närhet finns såväl nationellt som regionalt värdefulla landskapsområden. Inventeringsförteckningen i planen borde kompletteras då det gäller kulturmiljöinventeringarna, och Österbottens museum borde tas med som intressent. En inventering av samtliga landskapsområden i Österbotten har inletts, och utifrån inventeringen kommer områdets gränser att preciseras och justeras. Verket för fostran och utbildning Konstaterar att man uppdaterar och kontinuerligt underhåller skol- och daghemsnäten, som är till hjälp då verket ska förutse kommande servicebehov. På de lösningar som gäller utbudet av grundskole- och daghemsservice inverkar kraven på nåbarhet och funktionsduglighet. Verket önskar att det på området finns beredskap för byggande av en grundskola eller ett daghem. Österbottens räddningsverk Planeringsområdet hör huvudsakligen till riskgrupp 3 – den första räddningsenheten är på plats inom 20 minuter (målet är att insatsberedskapstiden är högst 22 minuter och tiden för att få hjälp högst 24 min). På planeringsområdet har det under det gångna året skett sex trafikolyckor (detta bör beaktas i planläggningsarbetet) och tre andra uppdrag för räddningsväsendet. Trafikverket I planläggningen ska Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) följas. På mark som är känslig för vibrationer kan vibrationer sträcka sig på mer än 200 m meters avstånd från järnvägen. Planlösningarna får inte fresta till olaglig korsning av banan – förbindelserna över banan består av befintliga, övervakade plankorsningar. Hörande i beredningsskedet / planeutkast För detaljplaneområdet i Höstves gjordes två detaljplaneutkast som tar utgångsmaterialet i beaktande (bild 17), och efter ett planläggningsmöte som hölls 13.2.2014 har ett av utkasten vidarebearbetats (bild 18). 20 HÖSTVES Detaljplaneändringsutkastet har varit offentligt framlagt 28.8–11.9.2014 varvid intressenterna hade möjlighet att framföra sina åsikter samt förhandsutlåtanden inbegärs om detaljplanutkastet. Bild 18. Planutkast och illustrationsutkast. Fem invånaråsikter och åtta förhandsutlåtanden gavs om programmet för deltagande och bedömning. Nedan följer ett sammandrag av åsikterna och myndigheternas förhandsutlåtanden: Par som äger mark på området Motsätter sig planering/reservering av deras jordbruksmark. Personer som har ansökt om byggande på området och markägare Önskar att det ska vara möjligt att bygga hus med mansardtak på området och att byggrätterna för ekonomibyggnad ska motsvara det nuvarande byggnadsbeståndet samt att Rörvikståets läge ska justeras. Önskar också att det kommunala avloppsnätet ska byggas längs med Rörvikstået, så att nuvarande avloppsbrunnar inte behöver förnyas. Därtill önskar de att dagvattnet ska behandlas på vederbörande tomter för att undvika att vattnet rinner ner till de lägre belägna tomterna. Markägare på området Frågar om en ny Lillkyroväg, som har varit under planering i över 50 år, mellan Värnebacken och golfplanen är glömd. Anser att tomterna längs Rörvikstået är för nära gatuområdet och föreslår ett skyddsgrönområde mellan tomterna och gatuområdet. Då skulle stora och dammande jordbruksmaskiner, som kör till de närliggande åkrarna via gatan, inte störa så mycket. Markägare på området Önskar att den i utkastet angivna cykelvägen invid åkern ska flyttas till planområdets norra kant. Två markägare på området och ett par som bor på området 21 HÖSTVES Har till sin åsikt bifogat ett förslag till markanvändningsutkast för skogskanten på planområdet, där de har anvisat markyta för tomter. Önskar att den i utkastet angivna cykelvägen invid åkern ska flyttas till norra kanten av planområdet. Är intresserade av ett byte av mark med staden. Itella Abp Ber att grupperingen av postlådorna ska beaktas i enlighet med deras utdelningsplan. Verket för fostran och utbildning Det är bra att på området reservera en tomt för ett daghem med 75 platser med tanke på att familjedagvårdare i närområdena kommer att gå i pension och på grund av det ökade antalet barnfamiljer i området. Daghemmet borde vara i användning år 2023. Några enheter i anslutning till grundläggande utbildning behövs inte i området. Fastighetssektorn Skyddszonen för elledningen bör i dess helhet vara utanför tomterna. Höjdskillnaderna bör beaktas vid planeringen av tomter, våningsantal och gator. Utkastet bör före vidarebearbetningen av planutkastet provpålas i terrängen, så att höjdskillnaderna kan beaktas bättre. Provpålning och terränggranskning borde bli rutin i alla planprojekt. ET-områden saknas i planutkastet. Molnträskvägens anslutning är på ett med tanke på trafiken besvärligt ställe, måste beaktas vid planeringen. AO-tomterna borde vara minst 1000 m². Små tomter motsvarar inte byggarnas önskemål. Tomtutdelningsprocessen och byggandet är smidigare med större tomter. Byggnadsytorna borde vara på minst en meters avstånd från tomtgränsen för att undvika byggnadsservitutsförfaranden. Trafikverket Ger sitt utlåtande utgående från järnvägarna. Anslutsförbudsbeteckningarna som i planutkastet har anvisats vid plankorsningarna kunde förklaras i planbeskrivningen. Förutsätter att eventuella buller-, stombuller och vibrationsolägenheter av tågtrafiken beaktas när områden planeras i närheten av järnvägen. Planläggningen bör iaktta de i statsrådets beslut (993/1992) angivna riktvärdena för buller. Stombullerolägenheterna sträcker sig från 60 m (mjuk mark) till över 200 m (berg) från järnvägen (Teknologiska forsningscentralen VTT). På vibrationskänslig mark (lerig mark) kan vibrationer sträcka sig på mer än 200 meters avstånd från järnvägen. De känsligaste byggnaderna är trähus i en och en halv våning. På ett nytt bostadsområde får ett bostadshus vibrationer inte överskrida värdet 0,30 mm/s och på ett gammalt bostadsområde inte värdet 0,60 mm/s. Trafikverket deltar inte i eventuella kostnader för buller- och vibrationsbekämpning med anledning av ny markanvändning. Österbottens förbund Vasa hör till området för Österbottens landskapsplan. Österbottens förbund anser att detaljplaneutkastet till stor del är i enlighet med landskapsplanens mål och utvecklingsprinciper, och det ser inte ut försvåra förverkligandet av landskapsplanen, även om området i landskapsplanen inte är anvisat som område för tätortsfunktioner (A). Detaljplaneområdet stöder sig på befintlig samhällsstruktur och stöder befintlig och planerad kommersiell service. Att man utvidgar bostadsbebyggelsen sydost om Vasa centrum balanserar samhällsstrukturen, eftersom en betydande del av de stora arbetsplatsområdena finns just där. På planområdet finns det enligt naturinventeringarna inga områden som bör skyddas enligt naturvårdslagen eller vattenlagen men man har hittat flera värdefulla miljöer som föreslagits skydd. De flesta av dessa områden har beaktats i planutkastet men man har i beskrivningen inte förklarat varför man inte har beaktat alla alternativt hur de har beaktats. Österbottens förbund ställer sig frågande till att man använt MUbeteckning på ett område där man har placerat delområden för närrekreation och vattenhantering. För att styra rekreation inom och mellan grönområdena 22 HÖSTVES vore det skäl att på plankartan anvisa ett nätverk av friluftsleder. Detta skulle göra området mera allmänt tillgängligt men också visa hur detaljplaneområdet kopplas samman med andra rekreationsområden som t.ex. Molnträskets rekreationsområde, som finns med i landskapsplanen. Rekreationsområdenas skötselklasser framgår inte ur planbeskrivningen, de är viktiga bl.a. med tanke på nya invånare och växelverkan. Hela Norra Grundfjärden är ett regionalt värdefullt kulturlandskap. Den del av Norra Grundfjärden som ingår i detaljplaneområdet borde i detaljplanen ha MA-beteckning. RKY-områdets avgränsningar måste också framgå av plankartan. I beskrivningen borde framgå på vilket sätt man i detaljplanen har tryggat områdets kulturlandskapsvärden och den värdefulla byggda kulturmiljöns värden. Eftersom förverkligandet av detaljplanen resulterar i ett stort antal nya tomter och en hel del hårdgjorda ytor, vore det skäl att med en temakarta visa den tänkta dagvattenhanteringen på området. I beskrivningen framgår inte hur avloppshanteringen kommer att skötas på det nya området, inte heller den planerade vägförbindelsen norr om detaljplaneområdet. Planområdet ligger inom flygplatsens flygbullerområde och det framgår inte ur beskrivningen på vilket sätt detta har beaktats i detaljplanen. Refereringen av landskapsplanesituationen bör justeras. Österbottens räddningsverk Har i PDB-skedet tagit ställning till sin aktionsberedskap på planområdet och lyft fram inträffade olyckor. Anser att beteckningen enligt vilken byggnader ska vara på minst 4 meters avstånd från granntomtens gräns är bra i och med att det då inte blir några onödiga krav på brandsektionering eller brandmur mellan byggnaderna. Social- och hälsovårdsverket Inget att anmärka. Vasa Vatten Området är en utmaning med tanke på planläggning och genomförande. På det nya området på bägge sidorna om Molnträsket är höjdskillnaderna mycket stora och marken stenig och blockrik. Gatornas och tomternas placering har övervägts tillsammans med planläggaren och Kommunteknikens representanter. Den struktur som anges i utkastet är tekniskt genomförbar. Byggkostnaderna är höga på grund av topografin och jordmånen. Det nya områdets bruksvatten och avlopp ordnas via golfplanen från Korsnäståget. Dagvattnet bör skötas på planeringsområdet. Det gamla värdefulla byområdet är en utmaning med tanke på avloppet: utan att historiska värden går förlorade är det inte möjligt att i planen anvisa allmänna områden på området, via vilka vatten och avlopp kan ordnas till fastigheterna. Enligt lagen om vattentjänster ska ett vattentjänstverk klara av att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för. I gamla bysamhällen är det här en stor utmaning och kostnaderna för avloppet kan på långt när inte täckas med avgifterna från området. I samband med byggandet av cykelvägen i Höstves har via gemensam finansiering ett överföringsavlopp byggts och det tas i sinom tid i bruk via Långskogens område. De fastigheter som det tekniskt och kostnadsmässigt är förnuftigt att ansluta till det ansluter sig enligt anslutningsvillkoren för glesbygdsområden. Eftersom det är en utmaning att installera avloppet i Höstves gamla byområde i enlighet med lagstiftningen, föreslår Vasa Vatten att det gamla byområdet norr om Lillkyrovägen och mellan vägen och järnvägen lämnas utanför detaljplanen. Vasa miljöförening Höstves detaljplaneområde ligger i ett ur naturskyddssynpunkt känsligt område, i den södra delen av det stora skogsområdet runt Molnträsket. Området är beläget i en skogszon, som troligen används av hjortdjur, flygekorrar och andra skogsarter. I planutkastet har småhustomter placerats länge en högspänningsledning. Höstves omfartsväg planerade sträckning går så nära högspänningsledningen att det inte möjliggör något skyddsgrönområde mellan husen och omfartsvägen. Detta kan medföra höga bullernivåer och kan 23 HÖSTVES minska boendetrivseln. De eventuella ekonomiska aspekterna av detta borde beaktas i planläggningen. Enligt Vasa miljöförening borde de viktigaste utredningarna finnas på den internetsida där resten av planmaterialet är framlagt. Naturutredningarna borde gälla relevanta naturvärden på området och inte bara beakta områden som är skyddade enligt lag. På området finns äldre skogar och som skyddsgrund för dem kunde METSO-programmets urvalskriterier användas. Miljöföreningen har inventerat skogarna i området och anser sig ha funnit skyddsgrunder i enlighet med METSO-programmet på området. Planläggningens bemötande och justeringar i planutkastet En provpålning och en terränggranskning har gjorts på området hösten och vintern 2014. I planförslaget har vägsträckningar ändrats så att markägarnas önskemål beaktas och så att de bättre passar in i landskapsstrukturen och är ändamålsenligare att bygga. De fristående småhustomternas läge har ändrats utgående från besöken i terrängen och förda förhandlingar. På tomterna har byggnadsytor anvisats så att byggandet och tjälisoleringen sker på de egna tomterna. Också byggnadsytorna på tomterna vid Rörvikstået är stora och nybyggnaderna kan anvisas relativt fritt på tomten och med planteringar kan man förhindra att eventuellt jordbruksdamm når tomten. Byggande av mansardtak på önskat område skulle möjliggöras med ny planbeteckning (AO3) i planförslaget. På kvartersområdet för närservicebyggnader (PL) kan en daghemsbyggnad med 75 platser förläggas och vid behov kan också en större enhet förläggas på området. Planområdet har ansetts vara ändamålsenligast i ursprunglig form bl.a. eftersom området bör ses som en helhet. Därför lämnades inte exempelvis åkerområdena eller gammalt byområde utanför planområdet. De markområden som har använts som jordbruksmark har i planen anvisats som jordbruksområde (MT), som kan användas för odling. Dagvattnet bör hanteras på tomterna; absorberas eller fördröjas på tomtens grönområden. Planförslaget har utökats med bestämmelsen: De delar av området som inte bebyggs eller används för trafik bör i mån av möjlighet bevaras som områdena i enlighet med sin naturtyp eller som planterade tomtdelar. En avrinningsområdes- och dagvattenutredning har gjorts för planområdet år 2012 och det är meningen att området ska förverkligas enligt den. Buller- och vibrationsutredningar har gjorts för området och enligt dem är de befintliga byggnaderna inte belägna på buller- eller vibrationsområde. Byggnadsytorna i närheten av järnvägen anvisades dock huvudsakligen för ekonomibyggnader och byggnadsytorna för bostadshus anvisades i enlighet med de i statsrådets beslut angivna bullerriktvärdena på över 60 meters avstånd från järnvägen. Beskrivningen har utökats med motiveringar och temakartor ur olika utredningar. Närmare utredningar och kartläggningar kan på begäran fås från Planläggningen. S.k. Lillkyro omfartsväg är angiven i Vasa generalplan 2030 men den finns utanför detta detaljplaneområde. Läget är i generalplanen angivet som riktgivande, det kan alltså justeras i enlighet med bredden på ett eventuellt skyddsgrönområde vid detaljplaneringen. För planområdet har en skötselklassificering för grönområdena utarbetats och friluftsleder har anvisats på kartan. Användningsändamålet för området som i planutkastet var MU-område har preciserats och området ändrades till VLområde. Naturutredningarna har gjorts utgående från landskapsstrukturutredningen. I utredningen i fråga har de med tanke på naturvärdena värdefullaste områdena 24 HÖSTVES beaktats, dvs. landskapsstrukturens högt och lågt belägna områden. Strävan har varit att i planförslaget ange dem som ett grönområdesnät för att utöver en varierande växtlighet också trygga förekomsten av djur och deras möjligheter att röra sig på området. Också bestämmelser tomtvis har utfärdats i syfte att göra detta möjligt. Strävan har varit att anvisa byggande på sluttningsområden där det så lite som möjligt påverkar det helhetsbetonade bevarandet av naturvärdena. Områdets naturvärden har kartlagts vid ett gemensamt besök i terrängen med representanter för Närings-, trafik- och miljöcentralen, stadens grönområdesenhet och Planläggningen och de värdefulla områdena har avgränsats. De här områdena har beaktats i planen och därtill bevaras enligt planförslaget särskilt viktiga naturvärden och områden. Härmed anses att tryggandet och vidareutvecklingen av områdets naturvärden har skötts på ett ändamålsenligt sätt i planförslaget. Bild 19. Planförslag och illustration 4.3.3 Val av detaljplanelösning och grunderna Detaljplaneförslaget/framläggande/utlåtanden Detaljplaneförslaget är offentligt framlagt under tiden x-x.x.2013 och x utlåtanden inbegärs om planförslaget. 25 HÖSTVES 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Med planen eftersträvas uppfyllande av målet att göra området till en stadsbildsmässigt helgjuten, attraktiv, trivsam miljö i mänsklig skala. 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar 125,5 ha. Planområdet: kvarter tomter byggrätt ny AO AO-2 AO-3 AR AM PL VL VL/s VL/s1 MU MT LT LR gata pp/h Tot. 127 9 5 7 6 1 areal /gammal 250+50at / 250+50-500at kem2 2 250+250t kem 2 250+50-300at kem 2 590+200at kem 2 250+50-500at kem 10 m2 anläggningar 50 m2 konstruktioner 176´300 m2 2 10´200 m 2 16´100 m 30´500 m2 2 32´200 m 2 11´800 m 238´500 m2 2 36´200 m 2 12´300 m 3´700 m2 581´900m2 16´100 m2 35´600 m2 49´600 m2 4´000 m2 1´254´900 m2 Minimiantalet bilplatser är: 2 bp / AO-, AO-2- ja AM-tomt 1,5 bp / AR-tomt, 1 bp /100 m2vy / PL-tomt Stadens tomtinkomst enligt den planekonomiska beräkningen beträffande planområdet är ca 3,8 milj. €. 5.1.2 Service Servicen i Gamla Vasa och Korsnäståget – butiker, daghem, skolor, bibliotek finns på ett avstånd av ungefär en kilometer från detaljplaneområdet. Det finns inget behov av att anvisa service till planeringsområdet. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Den planerade detaljplanen stöder områdets livskraft. Planprojektet för Höstves – Klockarsbacken skulle medföra fler invånare i närheten Höstves byområde, på promenadavstånd från servicen i Gamla Vasa och Korsnäståget. Det nya bostadsområdet, som har planerats som småhusområde, utgör när det förverkligas enligt planen en förlängning av stadsbilden för området, som förändras, och vittnar om närheten till naturen på området. Enligt planen är tomterna relativt stora och bestämmelserna relativt fria, så att området kan bli intressant och varierande. På området har man anvisat förhållandevis många rekreationsområden som är kopplade till varandra, och på tomtkanterna som gränsar till gatorna har man anvisat områdesdelar med planteringar så att det utformas till ett naturenligt 26 HÖSTVES och lummigt område. Även med bestämmelsen för AO-tomter har man velat uppnå detta. Enligt bestämmelsen bör de delar av området som inte bebyggs eller används för trafik i mån av möjlighet bevaras som områden med befintlig naturtyp eller som tomtdelar med planteringar. Strävan har varit att bevara de värden som gäller kulturlandskapet och den byggda kulturmiljön i området genom att ange skyddade områden på plankartan. Därtill har byggnadstillsynen en betydande roll vid tillståndsbehandlingen som gäller området för att de värdefulla områdena och miljöerna i området ska bevaras. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Med detaljplanen bildas kvarteren 1-32. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) Kvarter 18, delar av kvarteren 9 och 10. Varje AR-tomt har anvisats byggrätt 590+200t m2 vy. Våningshöjden är högst II. Kvartersområde för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM) På området är det tillåtet med produktionsverksamhet som inte medför miljöstörningar och produktionsbyggnader i anslutning till jord- och skogsbruk. Delar av kvarteren 31 och 32. Kvartersområde för närservicebyggnader (PL) Kvarter 22 Kvartersområde för fristående småhus (AO) Kvarteren 1-9, 13, 15-17, 19-21, 23-30 samt delar av kvarteren 9, 14, 31 och 32. Varje AO-tomt har i regel anvisats byggrätt 250+50 m2 vy. På de redan bebyggda tomterna för fristående småhus har byggrätt anvisats enligt den redan förverkligade situationen – mellan 250+50-500t m2 vy. Våningshöjden är högst II. Kvartersområde för fristående småhus (AO-2) På tomten får placeras arbets- och affärslokaler som inte medför miljöstörningar. Kvarter 11 och delar av kvarteren 12 och 13. Varje AO-2-tomt har anvisats byggrätt 250+250 m2 vy. Våningshöjden är högst II. Kvartersområde för fristående småhus (AO-3) Tomten får bebyggas med ett bostadshus, där finns högst två bostäder. En del av kvarter 9. Kullekin Varje AO-3-tomt har anvisats byggrätt 250+50-300at Våningshöjden är högst II. 2 k-m . Jordbruksområde (MT) Områden som huvudsakligen fungerar som åkerodlingsområden har denna beteckning. 5.3.2 Rekreationsområden Detaljplaneområdets grönområden anvisas som naturenliga närrekreationsområden. Avsikten är att områdena utvecklas enligt den befintliga naturtypen. Område för närrekreation (VL) På området får förläggas anordningar på högst 10 m² som är nödvändiga för kommunaltekniken och konstruktioner på högst 50 m² i anslutning till 27 HÖSTVES parkverksamhet. Anordningarna och konstruktionerna ska vara på minst fem meters avstånd från närmaste tomtgräns. Jord- och skogsbruksområde med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU) Område för närrekreation där miljön bevaras (VL/s) Området bör utvecklas enligt den befintliga naturtypen så att flygekorrarnas föröknings- och rastplatser där inte äventyras, stora lövträd eller granar inte fälls, eller områdets karaktär inte ändras i övrigt. Närrekreationsområde på vilket det finns ett fornminnesområde (VL/s-1) Området bör utvecklas så att områdets landskapsstruktur inte förändras. Att gräva, täcka och på annat sätt rubba jordmånen på området är förbjudet enligt fornminneslagen. Träd får fällas på området. Riktgivande del av område som reserveras som lek- och vistelseområde (le) Del av närrekreationsområde som är avsett som allmänt lekområde har denna beteckning. Riktgivande friluftsled (ur) Friluftslederna på grönområdena har denna beteckning. Del av område som reserverats som landskapsbyggnadsobjekt och som beskogas efter utfyllnad (mr) Planteringarna i området anpassas till den befintliga naturtypen. Riktgivande vattenfåra som bevaras öppen (w-2) Denna beteckning har de befintliga våtmarkerna eller öppna dikena som fungerar som en naturlig del av vattencirkulationen i området och i vilka nödvändiga åtgärder kan göras för att trygga att de fungerar ändamålsenligt. Riktgivande del av område som reserveras som infiltrationsbassänger och diken för områdets regn- och ytvatten (w-3) Anläggande av fördröjande dammar och infiltrationsbassänger och diken på området är speciellt viktigt eftersom området på grund av höjdvariationerna är utmanande och planområdets åkerområden vid översvämningar legat helt under vatten. Landskapsmässigt värdefullt område (ma) Området utnyttjas på ett sätt som värnar om de landskapsmässiga värdena på landskapsnivå. När området bebyggs eller på annat sätt ändras görs det på ett sådant sätt att områdets särskilda värden bevaras. Skogsremsan vid åkerområdet anvisas som ett landskapsmässigt värdefullt område på landskapsnivå. Trädfattig myr som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald och som ska bevaras (luo-1) Det på området belägna objektet Trädfattig myr som enligt skogslagen ska bevaras har denna beteckning. 5.3.3 Väg- och gatuområden Område för allmän väg (LT) Höstvesvägens vägområde har denna beteckning. Vid skogsvägen som finns på planområdet anvisas Molnträskvägens gatuområde, som fungerar som matargata. Från gatuområdet får fordonsanslutningar till tomterna inte anläggas. Från matargatan utgår sex tomtgator; Rörvikstået, Dimdropsvägen, Regndroppsvägen, Skuggstrålevägen, Nattmolnsvägen, Pärlemormolnsvägen – från vilken Vitgränden och Grågränden untgår – samt Molndroppsvägen, från vilken Iskristallsvägen och Rörviksbrinken utgår. I planområdets södra del på området mellan järnvägen och Höstvesvägen anvisas tre gatuområden vid de befintliga, privata vägarna – 28 HÖSTVES Grenmansvägen, Aftondimsvägen (f.d. Solbacksvägen) och Morgondimsvägen (f.d. Söderlandsvägen). Järnvägsområde (LR) Ett järnvägsområde som finns i utkanten av områdets södra del har denna beteckning. Avsikten med anslutningsförbudsbeteckningarna vid plankorsningarna är att förhindra olaglig körning över järnvägen. Gatuområdena är emellertid anvisade så att de börjar vid kanten av järnvägsområdet, för att det i framtiden ska vara möjligt att anvisa överfart över järnvägen på ett ställe som anses vara ändamålsenligt. Gata/Väg reserverad för gång- och cykeltrafik där servicetrafik är tillåten (pp/h) Vid vägen över åkern på planområdet har en lättrafikled med namnet Rörvik tvärstig anvisats. Riktgivande körförbindelse (ajo) Körförbindelserna på grönområdena har denna beteckning. 5.3.4 Övriga bestämmelser Allmänna bestämmelser 1. Byggande som är tillåtet utöver den egentliga byggrätten. På AO- och AO-1-tomterna får utöver den i detaljplanen angivna byggrätten byggas högst 40 m² stora biltak, förrådsutrymmen, växthus och andra utrymmen med tak som släpper in ljus. Byggena ska förläggas på minst fyra meters avstånd från gatuområdets och granntomtens gräns och på minst en meters avstånd från närrekreationsområdets gräns. 2. Nybyggnad. Nya bostads- eller ekonomibyggnader som uppförs på tomter för bostadsbyggnader bör i mån av möjlighet byggas så att de tangerar byggnadsytan mot gatan, men på högst fyra meters avstånd från byggnadsområdets gräns mot gatan. Framför biltaket eller garagedörren bör det finnas fritt utrymme på minst 5 meter. Bostadshusets tak ska vara ås- eller brutet åstak med en taklutning mellan 26 och 35 grader. Byggnadernas avstånd till granntomtens gräns bör vara minst fyra meter. Ekonomibyggnaden kan med grannens samtycke uppföras närmare gränsen. 3. Tomternas obebyggda delar. De delar av området som inte bebyggs eller används för trafik bör i mån av möjlighet bevaras som områden med befintlig naturtyp eller som tomtdelar som förses med planteringar. Byggnad som ska skyddas. Arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull byggnad (sr-3) Byggnaden får inte rivas. I byggnaden får utföras sådana tillbyggnads- eller ändringsarbeten som inte förstör dess arkitektoniska eller kulturhistoriska värde eller stil. Om sådana åtgärder som strider mot detta mål tidigare har utförts i byggnaden, bör man i samband med renoveringsarbeten sträva efter att renovera byggnaden på ett sätt som passar ihop med stilen. Fyra kulturmiljöinventerade byggnader på planområdet har denna beteckning. Område där miljön bevaras (/s-2) - Områdets kulturhistoriskt värdefulla särdrag samt strukturerna och byggena som ansluter sig till den gamla bybebyggelsen bör bevaras. - Nybyggnaderna bör vara sådana att de till form, byggmaterial och färgsättning passar in i den gamla bymiljön. Två kulturmiljöinventerade gårdar på planområdet har denna beteckning. Byggnadsytorna och våningstalen för tomter för fristående småhus har angivits i detaljplanen. Bygglov för ändringar och reparationer kan beviljas för en byggnad sombeviljats bygglov fore 1.1.1960 utan hinder av vad som bestäms i detaljplanen om tomtens byggnadsyta om den befintliga byggnaden ligger utanför det område som i planen märks ut som byggnadsyta. 29 HÖSTVES 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Stadsbilden Området bildar ett eget separat område i anslutning till Höstves gamla småhusområde – mellan områdena kvarstår ett grönområde. Tomterna är sinsemellan i samma storleksklass. Avsikten har varit att placera de nya tomterna i landskapsstukturen på sluttningsområden som tål byggande. Utgångspunkten i planeringen är områdets småskalighet och trivsel – byggnaderna placeras nära gatuområdet så att miljön som bildas inte blir onödigt öppen. Trafiken Infarten till området Höstves-Klockarsbacken sker från Höstvesvägen längs matargatan. Infrastrukturen planeras så att trafiken till området blir smidig men att den inte frestar till fartökning. 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Planeringsområdets värdefulla miljöer samt objekt som har föreslagits skydd (bild 9 och 10) har man i mån av möjlighet beaktat i detaljplanen. Områdets våtmarksområden bevaras och utnyttjas i mån av möjlighet för dagvatteninfiltration. Områdets grönområden ansluts i mån av möjlighet så smidigt som möjligt till grönområdena som omger området. Närområden har använts för rekreation samt för bär- och svampplockning. Detaljplanen möjliggör anläggandet av de grönområden som anvisas på området och man främjar också i mån av möjlighet förverkligandet av området som lummigt och naturenligt bl.a. med tomtdelar med planteringar samt med planbestämmelser. Kvaliteten på och finslipningen av miljöbyggandet på planområdet bör förverkligas med en sådan standard som ett förstadsområde kräver. 5.4.3 Övriga konsekvenser Transformatorstationer för områdets elbehov placeras på området enligt Vasa Elnät Ab:s anvisningar.Den som börjar med ett byggprojekt bör utreda grävningsarbetenas och byggandets byggtida och bestående konsekvenser för grunderna för byggnaderna i omgivningen. Byggandet får inte leda till sådan bestående sänkning av grundvattennivån som skadar byggnadernas grunder i omgivningen. 5.5 Störande faktorer i miljön Planeringsområdet är beläget bredvid åkerområden på ett skogbevuxet sluttningsområde. En störande faktor i området är kraftledningen på 110 kV som går tvärs över planområdet (bild 14). Inga andra miljöstörningar har konstaterats på området. Förverkligandet av planen kommer knappast att medföra några olägenheter alls för dem som bor i Höstves gamla byområden trafikbullerökningen är minimal och man anser att den inte medför några betydande olägenheter för närområdenas invånare och andra användare. Bild 14 och 15. Kraftledning som går tvärs över planområdet och området. 30 HÖSTVES 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Illustrationen bildar tillsammans med detaljplanekartan en referensplan som styr genomförandet. 6.2 Genomförande och tidtabell Avsikten är att detaljplanen för området Höstves-Klockarsbacken blir klar till våren 2015. Stadsfullmäktige i Vasa fastställer detaljplanen. Detaljplanen kan genomföras när den har vunnit laga kraft. 6.3 Uppföljning av genomförandet Vid beviljandet av bygglov bör det säkerställas att planerna följer detaljplaneändringens mål om en stadsbildsmässigt högklassig miljö. 31
© Copyright 2024