Effektutvärdering av studiemotiverande kurser för arbetslösa

Arbetsförmedlingens
Återrapportering 2015
Effektutvärdering av studiemotiverande kurser för arbetslösa
2015-08-14
Redovisning av regeringsuppdrag A2014/2021/A
Sida: 2 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Sida: 3 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Dnr: Af-2014/262875
Datum: 2015-08-14
Effektutvärdering av studiemotiverande
kurser för arbetslösa
”Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att göra en utvärdering av
studiemotiverande kurser i folkhögskolan, den s.k. folkhögskolesatsningen. I den mån
det är möjligt bör utvärderingen vara en effektutvärdering.
Syftet med uppdraget är att i en utvärdering studera hur folkhögskolesatsningen har
påverkat deltagarnas övergång från arbetslöshet till arbete eller studier.
Analysen ska ske mot bakgrund av befintlig kunskap om arbetslösa personer som
saknar gymnasieutbildning och om ungdomar, utrikes födda och personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast
den 31 mars 2015” (Regeringsbeslut A2014/2121/A)
”Regeringen beslutar, med ändring av beslutet 22 maj 2014 (A2014/2121/A), att
Arbetsförmedlingen senast den 14 augusti 2015 ska redovisa uppdraget att göra en
utvärdering av studiemotiverande kurser i folkhögskolan.” (Regeringsbeslut
2015/811/A)
Rapporten har skrivits av utredarna Maria Cheung och Gülay Özcan vid
Analysavdelningen. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas
Olsson. Ärendet har föredragits av Maria Cheung. I den slutliga handläggningen har
enhetschefen vid Analysavdelningen Susanna Okeke deltagit
Clas Olsson
Maria Cheung
Sida: 4 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Sida: 5 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................... 6
2. Bakgrund .................................................................................................... 7
2.1 Vad motiverar folkhögskolesatsningen? ....................................................................... 7
2.2 Vad vet vi om folkhögskoleinsatser? ............................................................................. 9
3. Folkhögskolesatsningen ............................................................................ 10
3.1 Studiemotiverande kurser ............................................................................................ 11
4. Utvärderingsstrategi ................................................................................. 12
4.1 Matchningsansatsen......................................................................................................12
5. Data ........................................................................................................... 14
5.1 Datakällor och avgränsningar ...................................................................................... 14
5.2 Uppföljningsperiod och mätbara variabler .................................................................15
6. Beskrivande statistik och resultat ............................................................. 16
6.1 Beskrivning och uppföljning av deltagarna ................................................................ 16
6.2 Resultat ......................................................................................................................... 20
7. Sammanfattning och slutsatser ................................................................. 27
Referenser ....................................................................................................29
Sida: 6 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
1. Inledning
Arbetsförmedlingen har ett regeringsuppdrag att utvärdera, och om möjligt effektutvärdera, studiemotiverande kurser i folkhögskola, den s.k. folkhögskolesatsningen.
Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats framförallt riktad till
ungdomar 16-24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och varken har
högskolebehörighet eller gymnasieexamen. Sedan 2013 omfattar folkhögskolesatsningen
även personer som fyllt 25 år och som är inskrivna i jobb-och utvecklingsgarantin och
varken har högskolebehörighet eller avslutad gymnasieexamen. Syftet med satsningen är
att motivera deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.
I denna rapport redovisar vi om, och i vilken utsträckning, satsningen har bidragit till att
ungdomars övergång från arbetslöshet till utbildning eller arbete förbättrats. Ungdomar,
utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
ska enligt uppdraget särskilt beaktas vid analysen.
Folkhögskolesatsningen är en temporär satsning som påbörjades 2010 och som har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år 2015. Den genomförs av folkhögskolorna i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Arbetsförmedlingen har tillsammans med Folkbildningsrådet satt målet med insatsen att minst 25
procent av deltagarna ska motiveras till att gå vidare till fortsatta studier (se Folkbildningsrådet, 2015).
Satsningen innebär att deltagarna går en studiemotiverande kurs på 65 utbildningsdagar
under tre sammanhängande månader på heltid vid en folkhögskola. Kurserna avser förberedande utbildning av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär.
Den pedagogik och utbildningsmiljö som finns på folkhögskolorna har enligt tidigare
bedömningar varit särskilt lämplig för denna målgrupp (se regeringsrapporter från Folkbildningsrådet 2012; 2013; 2014 och 2015).
I denna rapport finner vi positiva effekter för övergång till ordinarie studier för unga (16 24 år) som har tagit del av folkhögskolesatsningen under åren 2010–2012. Deltagarna
lämnar arbetslösheten i högre grad för att övergå till studier än en jämförelsegrupp.
Insatsen leder dock till negativa effekter vad det gäller övergång till arbete. Detta kan
tolkas som att folkhögskolesatsningen motiverar deltagarna till fortsatta studier snarare
än att söka jobb. Effekterna är dock mindre för unga som har en kod för funktionsnedsättning och personer som är födda utomlands.
Sida: 7 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens
datalager. Till detta har vi kopplat data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket
för att kunna ta hänsyn till olika bakgrundsvariabler i analysen. I analysen använder vi
oss av en matchningsansats (så kallad Coarsened Exact Matching) för att skapa en jämförelsegrupp till deltagarna.
Denna rapport är strukturerad enligt följande. I kapitel 2 återger vi en kort resumé över
tidigare studier som handlar om arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar. I kapitel
3 beskriver vi Folkhögskolesatsningen och i kapitel 4 beskriver vi vår metod. Data och
resultat återges i kapitel 5 och i kapitel 6. I det sista kapitlet 7 sammanfattar vi resultaten
och drar slutsatser.
2. Bakgrund
2.1 Vad motiverar folkhögskolesatsningen?
Den höga ungdomsarbetslösheten är en aktuell och omdiskuterad fråga i hela Europa.
Sverige har under stora delar av 2000-talet haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU-281. Finanskrisen har satt sina spår i många länder men
de senaste tre åren har ungdomsarbetslösheten börjat falla i Sverige. Ungdomar är överlag en relativt mobil och flexibel grupp som gynnas vid högkonjunkturer och drabbas
hårdare vid lågkonjunkturer. Från tidigare studier vet vi att ungdomars arbetslöshetsperioder karakteriseras av relativt korta perioder jämfört med den äldre befolkningens. Men
även korta perioder av arbetslöshet har visat sig ge upphov till negativa konsekvenser
flera år efter arbetslöshetsperioden (se Nordström Skans, 2004).
Eftersom ungdomar är en väldigt heterogen grupp tenderar ungdomsarbetslösheten att
inte slå helt blint utan träffa vissa ungdomsgrupper relativt hårdare. Studier visar att
unga med funktionsnedsättningar, unga med utländsk bakgrund och unga utan
gymnasieexamen har väsentligt större problem med att etablera sig på den svenska
arbetsmarknaden (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Internationella studier bekräftar att det är just dessa grupper som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa (se till
exempel Scaretta m.fl., 2010). Eftersom det i allt högre grad krävs slutförda grund- och
gymnasiebetyg för att kunna etablera sig på dagens arbetsmarknad blir det mer angeläget
att utforma verkningsfulla insatser som kan öppna upp vägar för ungdomar som saknar
slutförd grund- eller gymnasieutbildning att återuppta sina studier. En central fråga blir
därför att veta vilka insatser som faktiskt fungerar och i sådana fall för vilka grupper.
Man ska dock vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan länder eftersom arbetskraftens
storlek för unga mellan 15-24 år varierar mellan länderna. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter som
inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften.
1
Sida: 8 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
I denna rapport undersöker vi om och i vilken utsträckning folkhögskolesatsningen har
någon effekt på utflöde till vidare studier och/eller arbete för ungdomar 16-24 år. För att
få en förståelse för de resultat vi finner gör vi här en kort genomgång över utvärderingar
av insatser riktade till ungdomar. Tyvärr vet vi väldigt lite om effekterna av förberedande
utbildningar. Det vi vet är att valet av utbildning verkar spela roll för när inträdet på
arbetsmarknaden sker (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Ungdomar som har läst en
yrkesförberedande gymnasieutbildning kommer ut på arbetsmarknaden tidigare än de
som läst en studieförberedande utbildning. Detta beror på att ungdomarna som valt en
studieförberedande utbildning oftare läser vidare på högskola eller universitet. I samband
med avslutade högskolestudier har man observerat ökade arbetsinkomster för dessa ungdomar.
När det gäller arbetsmarknadsutbildningar som riktas till samtliga ungdomar har man
enbart funnit kortvariga effekter (se Forslund och Vikström, 2011, för en genomgång av
litteraturen).2 Utbildningarnas kurslängd har också visat sig ha en liten betydelse. En
studie från USA visade att en veckas längre kurslängd i och för sig innebar högre inkomst
efter avslutad utbildning, men att marginalavkastningen var avtagande med kurslängden
(se Flores-Lagunes m fl, 2007). I Sverige har man funnit att en arbetsmarknadsutbildning
som är längre än 100 dagar inte har någon märkbar signifikant skillnad i effekt gentemot
en kortare utbildning som är kortare än 100 dagar (se Harkman, 1997).
Eftersom de flesta ungdomar har en relativ problemfri väg in i arbetslivet förespråkar
Engdahl, M. och Forslund, A. (2015) riktade åtgärder till grupper av unga med väsentligt
sämre arbetsmarknadsutfall än de typiska, snarare än att ha insatser riktade till samtliga
ungdomar. Folkhögskolesatsningen är en sådan riktad insats som syftar till att motivera
arbetssökande som saknar fullständiga slutbetyg från grund- och gymnasieskolan att studera vidare.
Tidigare rapporter visar att folkhögskolan verkar spela en betydande roll vid övergången
till fortsatta studier för många människor med en kort tidigare skolutbildning (se
Andersén 2003; Paldanius 2007). Eftersom studenter från vad som ofta benämns ”studieovana miljöer” får svårigheter inom den akademiska miljön (se Malmgren 2006) anses
folkhögskolans utbildningsvägar vara ett sätt för dessa att ta sig in på universitets- och
högskoleutbildningar (se Midholm 2006).
Till exempel visar utvärderingar av Ungdomsgarantin gällande åren 1998 och 1999-2003 på nolleffekter
gällande utflöde till arbete och att det dessutom fanns annonserings- och inlåsningseffekter (se Carling och
Larsson, 2005, och Forslund och Nordström Skans, 2006). Utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningar
verkar ha haft måttliga effekter för unga (se Engdahl och Forslund, 2015).
2
Sida: 9 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
2.2 Vad vet vi om folkhögskoleinsatser?
I dagsläget finns enbart ett fåtal studier som utvärderar effekterna av folkhögskoleinsatser på arbetslösas möjlighet att få ett arbete och benägenhet att studera vidare.
Statskontoret har genomfört en kvantitativ utvärdering av de folkhögskoleinsatser som
genomfördes innan 2007 (se Statskontoret, 2007). Studien redovisar små och obefintliga
effekter av insatserna och sammanfattar med att det är omotiverat att förlänga eller att
föreslå en ny satsning.
En annan mer beskrivande studie drar emellertid en annan slutsats om de tidigare folk3
högskolesatsningarna. Den visar att verksamheten fungerade bra, både ur ett individperspektiv och från folkhögskolornas sida. Slutsatsen var att satsningen överlag var lyckad.
Att skolorna fick fria händer att utforma verksamheten och att samarbetet mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingarna fungerade bra var bidragande faktorer till goda
resultat. Notera att båda dessa studier gällde de tidigare folkhögskoleinsatserna och att
både insatserna och målgruppen skiljde sig från den nuvarande folkskolesatsningen.
Den nuvarande folkhögskolesatsningen följs årligen upp och utvärderas kvalitativt av
Folkbildningsrådet (se rapporter från 2011-2014). I dessa rapporter har man genomfört
både enkätundersökningar och fokusgrupper med deltagarna. Från enkätundersökningarna finner man att majoriteten av deltagarna upplever att de har fått bättre självförtroende, att de blivit sedda och fått ta plats, att de funnit gemenskap i gruppen samt att
de fått bra stöd av kursledare. Vidare upplever majoriteten av deltagarna att kursen
skapat förväntningar på att utbildning är en väg till jobb. Majoriteten ser också fler möjligheter och känner att de fått ökad motivation att studera och att de blivit bättre rustade
för fortsatta studier. Det framgår även att kurstiden som bedrivs på heltid under tre
månader är tillräcklig för att deltagarna ska kunna motiveras till vidare studier (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013).
Utifrån fokusgrupperna har man funnit att det är folkhögskolans trivsamma miljö, den
trygga studiemiljön, stödet av lärarna, ett individuellt bemötande och möjlighet att validera kunskaper och erfarenheter (sedan 2012) samt att andra i gruppen har valt att studera vidare som är de viktigaste faktorerna som kan förklara varför deltagarna motiveras
till att fortsätta studera (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013).
Utvärderingen var beställd av Folkbildningsrådet och genomförd av Ramböll Management, se
Folkbildningsrådet, 2006.
3
Sida: 10 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
3. Folkhögskolesatsningen
Folkhögskolesatsningen är en temporär arbetsmarknadspolitisk insats som
påbörjades 2010 och som sedan har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år
2015. Den genomförs av folkhögskolor i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och
Folkbildningsrådet. På central nivå samarbetar Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet med att fördela platser, sprida information och följa upp insatsen. På lokal nivå
samarbetar Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna genom att se till så att platserna
utnyttjas optimalt. I januari varje år sluts samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och
Folkbildningsrådet. Omfördelning av platser sker i april och i början av hösten (augustioktober) för att möta den lokala efterfrågan.4
Målgruppen för denna satsning omfattar idag alla ungdomar 16-24 år samt personer som
fyllt 25 år i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB:en) som saknar fullständiga grundskoleeller gymnasiebetyg. När insatsen startades 2010 omfattade målgruppen enbart ungdomar 16-24 år i jobbgarantin för ungdomar (UGA:n). Detta krav togs dock bort ett år
senare så att målgruppen kom att omfatta samtliga ungdomar 16-24 år från och med
2011.5 Eftersom man så småningom såg ett behov bland fler än ungdomar utvidgades
målgruppen från och med 2013 till att även inkludera deltagare som fyllt 25 år inom
Jobb- och utvecklingsgarantin. I denna rapport kommer vi specifikt att fokusera på ungdomar som fick insatsen 2010-2012.6
Inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som tillhör målgruppen kan anvisas en
studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF-kurs) på folkhögskola. Utifrån behov av
utbildning gör Arbetsförmedlingen en bedömning om anvisning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår generellt från den arbetssökandes handlingsplan då de
utformar kursen. Vid folkhögskolan upprättas en skriftlig individuell studieplan för samtliga deltagare som anvisats där behoven av utbildning och kompetensutveckling identifieras. Sedan 2012 får deltagaren ett komptensintyg av skolan där det ska framgå vilka kunskaper och färdigheter som deltagaren uppnått i de olika studiemotiverande insatserna. 7
Under utbildningstiden har deltagaren rätt till ekonomiskt stöd i form av aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning. Själva utbildningen finansieras centralt av ArbetsförUtöver detta brukar man ha månadsvisa avstämningar om platsfördelningen där man även diskuterar
eventuella problem och åtgärder.
5 Arbetsförmedlingen såg att ett fåtal ungdomar föll mellan stolarna; de som hade fyllt 25 år men var kvar i UGA.
6 Datamaterialet är begränsat till personer som påbörjade en studiemotiverande kurs perioden 2010-2012, då
endast ungdomar 16-24 år var berättigade till insatsen.
7 Sedan 2013 har man kunnat validera kurserna med kursintyg (vilket dock inte ger högskolebehörighet). SMFkurserna har även kunnat integreras med övrig verksamhet så att deltagarna kan läsa delar av kursen
tillsammans med allmän kurs som i sin tur ger behörighet till högskola. Detta påverkar dock inte vår studie
eftersom vår analysperiod sträcker sig till och med år 2012.
4
Sida: 11 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
medlingen.8 Annat stöd som logi och dubbelt boende bekostas av Arbetsförmedlingen 9
medan resekostnader sedan 2012 ersätts av respektive folkhögskola efter behovsprövning.10 Folkhögskolorna får statsbidrag per deltagare. Avbryter deltagare utbildning inom
de två första veckorna efter kursstart utgår ingen ersättning till folkhögskolan för den
platsen. Andra utbildningar vid folkhögskolorna kan inte finansieras med dessa medel
och det är Folkbildningsrådet som ansvarar för att insatsens kvalitet håller en jämn och
hög nivå samt att arbetsmiljöfrågor hanteras enligt gällande lagstiftning på området.
3.1 Studiemotiverande kurser
Den studiemotiverande kursen omfattar tre månader på heltid och avser en studiemotiverande och förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Den omfattar 65 utbildningsdagar under tre
sammanhängande månader som genomförs på heltid. Per vecka innebär detta minst 20 x
60 minuter eller 30 x 40 minuters organiserad studietid där övrig tid används för
enskilda studier eller studier i grupp. Kursen syftar till att underlätta för deltagaren att
påbörja eller återgå till reguljär utbildning.
Träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska,
engelska och matematik är centrala. Yrkesvägledning kan också vara ett inslag i kursen.
Temaarbeten blandas med studiebesök och andra aktiviteter i syfte att hitta deltagarens
motivation, samtidigt som det finns möjlighet att repetera vissa kärnämnen. Tanken är
att deltagaren ska få möjlighet att prova på olika ämnen, förbättra sin studieteknik och
lägga en plan inför framtiden. På folkhögskolan är gruppen viktig och att det ska finns tid
för samtal och erfarenhetsutbyte. Den pedagogik som betonas vid folkhögskolorna är att
kurserna har ett praktiskt upplägg med teman, mindre studiegrupper, ett lägre tempo,
rikt innehåll av studiebesök, dialoger och reflektioner (se Andersson m.fl., 2013).11
SMF-kursernas upplägg varierar också beroende på skolans inriktning och profilområde,
lärarnas erfarenheter, Arbetsförmedlingens bedömning samt på deltagarnas individuella
handlingsplaner och egna önskemål. Om man efter en avslutad kurs vill fortsätta studera
kan man till exempel söka till en allmän kurs på en folkhögskola som motsvarar grundeller gymnasieskolans studienivå eller läsa kurser på Komvux.
Hur det praktiskt går till finns reglerat i ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.
Se mer i Förordningen 1996:1100 om aktivitetsstöd.
10 Logi har om det förekommit använts i ytterst lite. Att bo på folkhögskolornas internat har inte varit aktuellt
för dem som går studiemotiverande kurs.
11 Se även www.folkhogskola.nu för mer generell information om Folkhögskolan.
8
9
Sida: 12 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
4. Utvärderingsstrategi
En effektutvärdering syftar till att svara på frågan om en insats har ökat deltagarnas
chans att nå det önskvärda resultatet (t.ex. arbete eller utbildning) jämfört om personen
inte fått insatsen. Det vi vill undersöka är resultatet av att en person deltar i en insats
jämfört med att hen inte gjort det. Eftersom en person under samma tidsperiod inte både
kan delta och inte delta i en insats, måste vi jämföra deltagaren med en annan person. En
sådan så kallad jämförelseperson måste vara så lik deltagaren som möjligt med avseende
på alla faktorer som kan förväntas påverka utfallet. Om vi kan identifiera en sådan jämförelseperson kan effekten mätas som skillnaden i utfallet mellan deltagarpersonen och
jämförelsepersonen.
Deltagandet i SMF-kurser har inte varit slumpmässigt och tilldelningen av kurser har inte
varit upplagt som ett renodlat experiment (dvs. där personer slumpas till behandlingsrespektive kontrollgrupp). Hade detta varit fallet kunde de som randomiserats in till
kontrollgruppen kunnat fungera som idealiska ställföreträdare för kursdeltagare och
utfallet för kontrollgruppen hade kunnat utgöra ett kontrafaktiskt utfall för deltagarna.
Istället har vi en kvasiexperimentell design där vi använder oss av en matchningsansats
som syftar till att ta fram de genomsnittliga behandlingseffekterna.
4.1 Matchningsansatsen
För att identifiera en relevant jämförelsegrupp till deltagare i SMF-kurser använder vi oss
av en matchningsmetod som heter Coarsened Exact Matching (se Blackwell m fl., 2009,
Iacus m fl., 2012), härefter förkortad CEM. Metoden innebär i korthet att deltagarna i
insatsen matchas med relevanta jämförelsepersoner så att de blir lika i ett antal individegenskaper som antas påverka såväl deltagandet i insatsen som utfallet. Grundidén för
matchningsansatsen är att om vi kan kontrollera för den selektion som ligger till grund
för att delta i insatsen – samt andra egenskaper som kan påverka utfallet − så kan vi
hävda att de återstående skillnaderna i utfallet beror på insatsen.
Ett antagande som ligger till grund för denna ansats är att vi med hjälp av registerdata
kan skapa en jämförelsegrupp som är lik deltagarna vad det gäller både observerbara och
icke-observerbara egenskaper. Exempel på en icke-observerbar egenskap som är viktig i
sammanhanget är en individs förmåga att studera. I denna studie använder vi oss av
medelbetyg från årskurs nio som en approximation för denna förmåga. På så sätt försöker
vi skapa en jämförelsegrupp som är så lik deltagarna som möjligt, även i termer av deras
förmåga som normalt inte går att observera i registerdata. Andra egenskaper som vi baserar matchningen på över är antalet arbetslöshetsdagar fram till påbörjad kursstart, ålder,
kön, utbildningsnivå, civilstånd, om deltagaren är inom ett garantiprogram, är inrikes
eller utrikes född, har eller inte har en kod för funktionsnedsättning, söker jobb på heltid,
Sida: 13 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
samt om individen är matchningsbar. I estimeringarna kontrollerar vi även för kommunfixa effekter.
Man kan såklart argumentera att all förmåga inte går att predicera med medelbetyg från
årskurs nio eller att en persons förmåga eller motivation kan ha ändrats över tid. Det är
befogade invändningar eftersom betyg inte kan fånga upp all icke-observerbar selektion
in i insatsen i fråga. Vi argumenterar emellertid för att medelbetyg från årskurs nio till
stor del fångar upp skillnaderna, särskilt gällande studieförmåga för denna målgrupp.
Därtill kan tilläggas att betyg har använts som en indikator för förmåga i flera tidigare
studier som har använt sig av registerdata.12
CEM går ut på att datamaterialet delas upp i olika stratum utefter de värden matchningsvariablerna tar för deltagarna. För varje deltagare i ett stratum hittas minst en jämförelseperson som hamnar i samma stratum, d.v.s. som har samma värden i de variabler
matchningen görs på. Eftersom en deltagare kan bli matchad med en eller flera jämförelsepersoner får personerna i jämförelsegruppen en vikt som anger hur viktig denna är för
matchningen. Dessa vikter används senare i regressionsanalysen som jämför utfallen
mellan deltagare- och jämförelsepersoner.
Matchningen görs för varje månad under 2010 – 2012. Personer som påbörjar en SMFkurs vid en viss månad under det aktuella året matchas med personer som är inskrivna på
Arbetsförmedlingen, som är berättigade till insatsen och som inte har deltagit insatsen
under det aktuella året och månaden. Så länge personer som ingår i jämförelsegruppen
inte deltar i insatsen finns de med i jämförelsegruppen. Vi har lagt in en ytterligare
restriktion; att personen inte ska ha deltagit i insatsen under ett år framåt (vilket motsvarar uppföljningsperioden) för att kunna vara med i jämförelsegruppen. Resultaten från
matchningsansatsen kan tolkas som genomsnittliga effekter av att ha påbörjat studiemotiverande kurser på folkhögskolan vid en viss tidpunkt.
Dock bör man ha klart för sig att det alltid är svårt att uttala sig om mätbara kausala
effekter av en insats som implementeras för samtliga inom en målgrupp eftersom det då
är svårt att hitta en naturlig jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen. Till exempel
kan det finnas en viss självselektion in till insatsen som vi inte har möjlighet att kontrollera för (som till exempel deltagarnas motivation). Därför bör storleken på de redovisade
effektskattningarna i resultatavsnittet tolkas med viss reservation.
12
Se till exempel Holmlund m.fl. 2014.
Sida: 14 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
5. Data
5.1 Datakällor och avgränsningar
De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens
datalager. Datalagret innehåller detaljerade uppgifter om alla som varit inskrivna hos
Arbetsförmedlingen sedan 1991 och omfattar uppgifter om de arbetssökandes arbetslöshetshistoria och personliga egenskaper såsom till exempel ålder, kön, födelseland, utbildningsnivå och bostadskommun. Till detta har individdata från LISA-databasen13, som
administreras och tillhandahålls av Statistiska Centralbyrån (SCB), kopplats, vilket gör att
vi kan följa personernas inkomster fram till och med 2013. Databasen innehåller även
information om personens civilstånd och utbildningsnivåer vilket gör att vi kan kontrollera för dessa socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer. SCB har även en registerbaserad
aktivitetsstatistik (RAKS) som används för att studera individernas inkomstkälla år 2013.
Vi har även via SCB kopplat på skoldata från Skolverket där vi har information om personers slutbetyg från årkurs nio, examensår från gymnasiet och om de har behörighet till
högskola och universitet.
I denna studie analyserar vi effekterna av insatsen för de personer som är 16-24 år gamla
och som har tagit del av satsningen perioden 1/1 2010 −31/12 2012. Anledningen till
denna tidbegränsning är att inkomst- och sysselsättningsuppgifterna baserade på SCB:s
LISA-databaser endast finns tillgängliga fram till slutet av 2013. Då vi följer deltagarna
fram till ett år efter att de har påbörjat en SMF-kurs begränsar vi studien till att inkludera
deltagare som påbörjat insatsen senast år 2012. Detta eftersom vi då får möjlighet att följa
upp dem ytterligare ett år framåt d.v.s. till och med år 2013. Eftersom insatsen är riktad
till de ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller har gymnasieutbildning men saknar högskolebehörighet, begränsar vi urvalet ytterligare till att enbart inkludera unga som
saknar en gymnasieexamen och/eller högskolebehörighet.
Som tidigare nämnts använder vi oss av medelbetyget från årskurs nio året innan påbörjad SMF-kurs för att kontrollera för vissa icke-observerbara individegenskaper (exempelvis förmåga att studera och studiebegåvning). För de som har en utbildningsnivå kortare
än nio år ersätts medelbetyget med värdet noll. Personer med en utbildningsnivå som
motsvarar minst nio år men som inte har något betyg från årskurs nio, ingår däremot inte
i analysen. Denna avgränsning gör att vi får ett selekterat urval av utrikesfödda i analysen,
de som antingen har gått ut årskurs nio i Sverige eller inte alls har gått ut årskurs nio.
LISA-databasen (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier)
integrerar befintliga data från arbetsmarknads-, utbildnings- och den sociala sektorn och omfattar samtliga
personer 16 år och äldre som var folkbokförda 31 december respektive år. LISA-databasen innehåller främst
individdata, men även kopplingar till familj, företag och arbetsställe finns.
13
Sida: 15 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Vi har vidare exkluderat personer som någon gång under tidsperioden har omfattats av
etableringsuppdraget. De personer som har exkluderats på grund av denna avgränsning
är dock väldigt få.14 Återstående urval av deltagare som någon gång tagit del av en SMFkurs vilka utgör grunden till analysen består av 5 685 personer.
5.2 Uppföljningsperiod och mätbara variabler
Utfallsvariablerna mätts inom ramen för två olika uppföljningsperioder: 6 månader och
ett år efter insatsstart. Två huvudsakliga utfallsmått studeras i analysen: övergång till
ordinarie studier samt övergång till arbete. För övergång till arbete studerar vi två separata utfall: arbete utan stöd samt arbete med stöd. Utfallsmåtten baseras på Arbetsförmedlingens registerinformation om de arbetssökande. En persons övergång till ordinarie
studier definieras som att en person har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av ordinarie studier.15 Övergång till arbete utan stöd innebär att man antingen har lämnat
Arbetsförmedlingen på grund av en anställning16, eller att man har fått en anställning
men kvarstår som registrerad på Arbetsförmedlingen17 6 respektive 12 månader efter
insatsstart. Övergång till arbete med stöd innebär att en person har fått arbete med stöd18
vilket också inkluderar ett nystartsjobb 6 respektive 12 månader efter insatsstart. 19
Vi studerar även utfallet i vilken utsträckning en person har påbörjat en allmän kurs på
folkhögskolan senast höstterminen 2014. Anledningen till att vi är intresserade av denna
utfallsvariabel är att allmän kurs på folkhögskolan leder till att personen får högskolebehörighet. Då deltagarna redan har kommit i kontakt med folkhögskolor via SMF-kurser
kan de ha lättare att söka till en allmän kurs efter insatsen. Slutligen tittar vi även på om
personen har registerat sig vid en högskola innan höstterminen 2014 samt vad personen
har för huvudinkomstkälla år 2013 (endast för deltagare som påbörjade en SMF-kurs år
2010).
14
33 personer har uteslutits från analysen.
Avaktualiseringsorsak 7.
16 Avaktualiseringsorsakerna 1 (tillsvidareanställning), 2 (tidsbegränsad anställning) och 3 (fortsatt anställning
hos samma arbetsgivare).
17
Sökandekategorierna 21 (deltidsarbetslös), 22 (timanställd), 31 (tillfälligt arbete) och 41 (ombytessökande).
18 Sökandekategorierna 38, 39, 40, 42, 43, 45, 49, 56, 58, 78.
19 Sökandekategorierna 33, 36 och 37.
15
Sida: 16 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
6. Beskrivande statistik och resultat
6.1 Beskrivning och uppföljning av deltagarna
I detta avsnitt återges en beskrivning och uppföljning av arbetssökande som har tagit del
av SMF-kurser åren 2010−2012.
I tabell 1 visas deskriptiv statistik för deltagarna perioden 2010−2012. Vi ser att andelen
deltagare inom garantierna minskar från 92 procent till 81 procent år 2011 då UGA-kravet
togs bort. Andelen deltagare som har en kod för funktionsnedsättning ökar från 12 till 15
procent mellan åren 2010-2012. Vidare minskar antalet inskrivningsdagar fram till
insatsstart för varje år. Vi ser dock inga andra stora förändringar för hur selektionen av
deltagare har skett över åren gällande de variabler som inkluderas i analysen.
Andelen kvinnor ligger kring 40 procent över alla åren. Majoriteten av deltagarna söker
heltidsjobb och bedöms att vara matchningsbara. Vad gäller utbildningsbakgrund ser vi
att majoriteten av deltagarna är personer som inte har en avslutad gymnasieutbildning. 20
En möjlig förklaring kan vara att arbetsförmedlare ser ett större behov av en SMF-kurs
för de som saknar gymnasieutbildning och anvisar dessa oftare jämfört med personer
som har gått ut gymnasium (dock utan högskolebehörighet). Alternativt kan det vara så
att de som gått klart en gymnasieutbildning är skoltrötta och således är svårare att motivera till att påbörja insatsen. Ungefär 29-42 procent har läst en SMF-kurs vid en folkhögskola som ligger i en annan kommun än den egna boendekommunen. Antalet deltagande
personer i en SMF-kurs åren 2010-2012 som inkluderas i analysen summerar till 5 685.
20
Andelen som inte har avslutat gymnasium är större mellan deltagarna jämfört med andra arbetssökande som
är berättigade till insatsen (enligt tabell som inte visas i rapporten).
Sida: 17 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 1: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurs, per år
2010
2011
2012
Kvalificerad till UGA/JOB
0,92
0,81
0,78
Kvinna
0,39
0,43
0,41
Ålder
21,51
21,23
21,21
Född i Sverige
0,86
0,85
0,84
Gift/Sambo
0,05
0,04
0,05
Har kod för funktionsnedsättning
0,12
0,12
0,15
Söker jobb heltid
0,99
0,99
0,99
Matchningsbar
0,83
0,82
0,81
Arbetslöshetsdagar fram till SMF-start
301
255
235
Gymnasial utb.(ej behörighet till högskola)
0,37
0,33
0,34
Förgymnasial utb. >= 9 år
0,65
0,71
0,69
Förgymnasial utb. <9 år
0,04
0,04
0,05
110,91
111,48
109,78
Medelbetyg årsskurs 9
Läst SMF-kurs i en annan kommun
Antal individer
0,29
0,37
0,42
1 416
1 543
2 726
I tabell 2 redovisas utfall till studier och arbete 6 respektive 12 månader efter att deltagarna har påbörjat insatsen. Vi ser att 30 procent av deltagarna som har påbörjat en SMFkurs under 2010 har skrivit ut sig från Arbetsförmedlingen för ordinarie studier inom ett
år efter kursstart. Andelen som har fått ett osubventionerat arbete inom ett år (fr.o.m.
SMF-start) är 25 procent för deltagarna som har startat utbildningen under 2010. Andelen deltagare som har gått vidare till ordinarie studier ökar till 40 procent år 2012 medan
andelen som har fått osubventionerat arbete (inom ett år) minskar till 19 procent. Andelen som påbörjar ett subventionerat arbete är låg över alla åren. Av tabellen framgår även
att 21-28 procent av deltagarna har gått en allmän kurs vid en folkhögskola någon gång
innan höstterminen 2014. Andelen som påbörjat en högskoleutbildning innan höstterminen 2014 minskar från 5 till 2 procent från 2010 till 2012. Förklaringen är förmodligen att
deltagarna som påbörjar utbildningen 2012 har en kortare uppföljningsperiod fram till
höstterminen 2014, vilket gör att vissa ännu inte hunnit avsluta sina gymnasiekompletterande kurser innan mätningen görs. Fler har gått vidare till studier och arbete ett år efter
utbildningsstart än efter ett halvår, vilket indikerar att övergång till studier och/eller
arbete tar längre tid än 6 månader för vissa av deltagarna.
Sida: 18 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 2: Utfall deltagare SMF-kurs, per år
(andelar)
2010
2011
2012
Utfall 6 månader efter SMF-start
Osubventionerat arbete
0,15
0,12
0,11
Arbete med stöd
0,03
0,02
0,02
Ordinarie studier
0,22
0,29
0,30
Osubventionerat arbete
0,25
0,19
0,19
Arbete med stöd
0,06
0,04
0,05
Ordinarie studier
0,30
0,38
0,40
0,05
0,03
0,02
Utfall 12 månader efter SMF-start
Andra utfall (skoldata)
Har registrerat sig på högskola senast HT 2014
Har registrerat sig på allmän kurs senast HT2014
Antal individer
21
0,21
0,27
0,28
1 416
1 543
2 726
I Tabell 3 och 4 visas beskrivande statistik respektive utfall för olika grupper av deltagare,
de som har och inte har en kod för funktionsnedsättning respektive de som är födda i och
utanför Sverige. 22 Vi vill dock återigen påpeka att de utrikes födda i vårt urval är en
selekterad grupp av de utrikes födda totalt sett. För de personer som har minst nio års
utbildningsnivå inkluderar vi endast de som har gått ut årskurs nio i Sverige, det vill säga
personer som förmodligen har flyttat till Sverige i tidiga åldrar. Detta bör beaktas vid
tolkning av resultaten.
21
Personer som har ett registrerat avbrott i studierna i allmän kurs har exkluderats från andelarna.
Funktionsnedsättningskod sätts av Arbetsförmedlingen för de arbetssökande som bedöms att ha
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
22
Sida: 19 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 3: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurser,
undergrupper
(1)
(2)
(3)
(4)
Kod för
Ej kod för
Född
Född
funktions
nedsättning
funktions
nedsättning
I Sverige
utanför
Sverige
Kvalificerad till UGA/JOB
0,80
0,83
0,83
0,82
Kvinna
0,37
0,42
0,41
0,40
Ålder
21,47
21,27
21,19
21,87
Född i Sverige
0,90
0,84
1,00
0,00
Gift/Sambo
0,03
0,05
0,02
0,21
Har kod för funktionsnedsättning
1,00
0,00
0,14
0,09
Söker jobb heltid
0,97
0,99
0,99
0,99
Matchningsbar
0,58
0,86
0,82
0,82
Arbetslöshetsdagar fram till SMF start
348
243
252
290
Har behov av tidiga insatser
0,11
0,04
0,05
0,06
Har gått ut gymnasium utan behörighet
0,04
0,05
0,01
0,23
till högskola
Förgymnasial utb >= 9 år
0,75
0,68
0,71
0,55
Förgymnasial utb <9 år
0,22
0,27
0,27
0,23
Medelbetyg årsskurs 9
100,38
112,10
117,12
73,35
Läst SMF-kurs i en annan kommun
0,43
0,36
0,38
0,32
Antal individer
766
4 919
4 828
857
Bland de som har en kod för funktionsnedsättning ser vi högre andelar arbetssökande
födda i Sverige, lägre andelar som har en avslutad gymnasieexamen och lägre andelar
som bedöms vara matchningsbara jämfört med de som inte har en sådan kod. Vi ser även
stora skillnader i utfallet mellan dessa två grupper. Andelen som påbörjat ordinarie studier eller fått ett osubventionerat arbete ett år efter SMF-start är 39 respektive 22 procent
för personer utan en kod för funktionsnedsättning medan motvarande andelar är 27
respektive 10 procent för personer som bedöms att ha funktionsnedsättning.
Sida: 20 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 4: Utfall efter SMF start, fördelat på vissa grupper
(1)
(2)
(3)
(4)
Kod för
Ej kod för
Född
Född
funktions
funktions
I Sverige
utanför
nedsättning
nedsättning
Sverige
Utfall 6 mån efter SMF-start
Osubventionerad arbete
0,05
0,14
0,13
0,10
Arbete med stöd
0,04
0,02
0,02
0,04
Ordinarie studier
0,19
0,29
0,28
0,25
Osubventionerad arbete
0,10
0,22
0,21
0,18
Arbete med stöd
0,08
0,05
0,05
0,08
Ordinarie studier
0,27
0,39
0,38
0,33
Har registrerat sig på högskola
0,02
0,03
0,03
0,03
Har gått på allmän kurs
0,25
0,26
0,27
0,19
Antal individer
766
4 919
4 828
857
Utfall 12 månader efter SMF-start
Andra utfall (skoldata)
Deltagare födda utanför Sverige har kod för funktionsnedsättningen i mindre utsträckning, har längre väntetider för start av insats, har lägre medelbetyg från årskurs 9, men
har en gymnasieexamen i högre utsträckning jämfört med personer födda i Sverige. Utrikes födda har något lägre utfall till studier och arbete jämfört med de som är födda i
Sverige.
Vi har även gjort en uppdelning i data efter kön (visas inte här). Vi ser inga markanta
skillnader varken i termer av bakgrundsvariabler eller i termer av utfall mellan män och
kvinnor. Män bor dock i större utsträckning i de kommuner som har en folkhögskola och
kvinnorna är gifta eller sambo i större utsträckning.
6.2 Resultat
I detta avsnitt redovisas resultat från matchningsansatsen där vi försöker mäta effekten
av att delta i insatsen (dvs. att påbörja en SMF-kurs) vid en viss tidpunkt. Observationerna till matchningen består av inskrivningsperioder snarare än personer eftersom en
person som tagit del av SMF-kurser kan vara en jämförelseobservation (individ) så länge
personen inte har deltagit insatsen. Därför använder vi uttrycket observationer snarare än
personer när vi presenterar resultaten från matchningsansatsen i detta avsnitt.
Sida: 21 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 5 presenterar antal matchade och icke-matchade observationer separat för
deltagar- och jämförelsegruppen. Tabellen visar att det finns personer i deltagargrupper
som det inte går att hitta lämpliga jämförelsepersoner till. Detta beror på att vi har ett
stort antal variabler som vi försöker göra en exakt matchning på. När man använder
denna matchningsmetod måste man göra en avvägning mellan antalet variabler man tar
hänsyn till i matchningen och hur många personer som kan matchas. Ju fler variabler
som används i matchningen desto svårare blir det att hitta en jämförelseperson. Å andra
sidan ökar chansen att jämförelsepersonerna blir mer lika deltagarna när man matchar på
fler variabler.
Efter matchningen har vi 3 771 observationer i deltagargruppen till vilka en jämförelsegrupp på 31 511 jämförelseobservationer har hittats. Till varje observation i deltagargruppen finns det minst en, men ofta flera jämförelseobservationer. Varje jämförelseobservation kommer att viktas i effektskattningarna nedan.
Tabell 5: Antal matchade och ej matchade observationer.
Matchade
Behandling
Kontroll
Ej matchade
3 771
1 914
31 509
335 706
Tabell 6 visar skillnader i medelvärden mellan deltagar- och jämförelsegruppen efter
matchning för de variabler som inkluderas i matchningen. Vi ser inga skillnader i medelvärden, förutom i antalet dagar till insatsens start och i medelbetyget. Eftersom dessa två
variabler är kontinuerliga har vi ingen möjlighet att göra en exakt matchning med dessa,
varför vi istället matchar data för dessa inom givna intervaller.23 Skillnaderna efter
matchning är små i relation till medelvärdet för dessa variabler. 24,25 Arbetslöshetsdagar
fram till SMF-start är mätt som antal arbetslöshetsdagar fram till att en deltagare startar
en SMF-kurs under den aktuella arbetslöshetsperioden. För jämförelsepersonerna mäts
denna variabel som antalet arbetslöshetsdagar i den aktuella arbetslöshetsperioden fram
till den 15:e i den månad personen blev matchad för. Med andra ord approximerar vi
datumet för insatsstart till den 15:e för jämförelseobservationerna.
23
Vad det gäller medelbetyg har individer som hamnar inom samma decil matchats med varandra. Vad det
gäller antal dagar till start av SMF-kurs, har individer inom samma percentil matchats med varandra.
24 Medelvärdet för tid till insats är 175 dagar, medelvärdet för betyg från årskurs 9 är 129.
25 I skattningarna som redovisas i denna rapport har vi i matchningen inte tagit hänsyn till vilken kommun
personen bor i. Vi har istället kontrollerat för detta i regressionerna. Som en känslighetsanalys har vi däremot
utfört två ytterligare matchningsprocedurer. I den ena har vi matchat deltagarna med jämförelseobservationer
endast från de kommuner där andra deltagare finns, i den andra matchningen har vi matchat deltagare med
personer från samma kommun (genererar dock få matchningar). Resultaten i rapporten kvarstår även med de
alternativa matchningsansatserna.
Sida: 22 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 6: Skillnad i medelvärde för matchningsvariabler mellan deltagar- och
jämförelsegrupperna
Skillnad i medelvärden
Arbetslöshetsdagar framtill SMF-start
6,4
Ålder
0,0
JOB/UGA
0,0
Född i Sverige
0,0
Kvinna
0,0
Kod för funktionsnedsättning
0,0
Söker jobb heltid
0,0
Matchningsbar
0,0
Förgymnasial utb <9 år
0,0
Förgymnasial utb >=9 år
0,0
Gymnasial utb.
0,0
Medelbetyg årskurs 9
-2,5
Tabell 7 visar resultaten från effektskattningarna 6 och 12 månader efter påbörjad SMFkurs. Resultaten indikerar att deltagarna i SMF-kurser har cirka 20 procentenheters
högre sannolikhet att lämna Arbetsförmedlingen för ordinarie studier jämfört med jämförelsegruppen efter 6 månader. Däremot har deltagarna 13,5 procentenheters lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för arbete utan stöd efter 6 månader. Skillnaderna i utfall
till studier och arbete efter ett år går i samma riktning men estimaten är större. Deltagarna har även signifikant lägre sannolikhet att få arbete med stöd efter både 6 och 12
månader än jämförelsegruppen, men skillnaderna är små.
Resultaten indikerar att SMF-kurser leder till att deltagarna går vidare till ordinarie
studier i större utsträckning men går vidare till arbete i mindre utsträckning jämfört med
jämförelsegruppen. Detta är inte förvånande eftersom syftet med kursen är att motivera
unga till vidare studier.
Sida: 23 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Tabell 7: Utfall till studier och arbete 6 resp. 12 månader efter SMF-start
Utfall efter 6 månader
Ordinarie
studier
Deltagare
Arbete utan
stöd
0,201***
(0,006)
Konstant
0,074***
-0,135***
-0,007***
(0,008)
(0,002)
0,224***
(0,027)
Arbete med
stöd
(0,038)
Utfall efter 1 år
Ordinarie
studier
0,246***
(0,007)
-0,004
0,100***
Arbete utan
stöd
Arbete med
stöd
-0,176***
-0,016***
(0,009)
(0,003)
0,327***
0,046***
(0,009)
(0,032)
(0,043)
(0,014)
Antal
35 280
35 280
35 280
35 280
35 280
35 280
R2
0,063
0,042
0,035
0,069
0,050
0,042
Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1
Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner.
Separata estimeringar per år (visas i Tabell 8) indikerar att såväl den positiva effekten för
utfallet till studier som den negativa effekten för utfallet till arbete utan stöd förstärks
över åren 2010-2012. Den tilltagande effekten för utfallet till studier skulle exempelvis
kunna bero på att de som utformar kurserna har fått ökad erfarenhet med åren, vilket kan
ha höjt kvalitén i kursinnehållet och utbildningsmiljön.
Tabell 8. Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats. Separata estimeringar per år.
Deltagare
2010
2011
2012
2010
2011
2012
Ordinarie
studier
Ordinarie
studier
Ordinarie
studier
Arbete utan
stöd
Arbete utan
stöd
Arbete
utan stöd
-0,138***
-0,187***
-0,189***
(0,018)
(0,0166)
(0,012)
0,381*
0,320***
0,181***
(0,014)
Konstant
-0,048
0,253***
(0,013)
0,169***
(0,162)
(0,057)
Antal obs.
6 868
9 414
R2
0,115
0,134
0,274***
(0,009)
0,097**
(0,039)
(0,210)
(0,073)
18 998
6 868
9 414
0,089
0,118
0,108
0,341***
(0,052)
18 998
0,072
Sida: 24 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Separata estimeringar för personer med och utan kod för
funktionsnedsättning
Tabell 9 visar resultaten från separata estimeringar för personer som har kod för
funktionsnedsättning och personer som inte har en sådan kod. 26 Övergångar till ordinarie
studier samt till arbete utan stöd studeras. Resultaten indikerar att effekten gällande
utfallet utbildning av att starta SMF-kurs är mindre positiv för arbetssökande som
bedöms att ha funktionsnedsättning jämfört med arbetssökande som inte bedöms att ha
funktionsnedsättning. Detta är trots att grupperna inte skiljer sig åt i många avseenden
vad det gäller de individegenskaper som kan påverka utfallen (redovisades i tabell 3). Å
andra sidan är effekten för utfallet till arbete utan stöd mindre negativ för personer med
en kod för funktionsnedsättning. Den negativa effekten för arbete blir dock lika stor som
för jämförelsegruppen om man mäter utfallet till arbete totalt (dvs. när även arbete med
stöd inkluderas).27
Tabell 9: Resultat av effektskattningar. Utfall till studier och arbete 12 månader efter SMFstart
Deltagare
Konstant
Antal Obs.
R2
Har funktionsnedsättningskod
Har ej funktionsnedsättningskod
Ordinarie studier
Ordinarie
studier
0,170***
Arbete utan
stöd
-0,101**
0,251***
(0,007)
Arbete utan
stöd
-0,186***
(0,038)
(0,045)
-0,086
0,026
(0,127)
(0,153)
(0,034)
(0,045)
833
833
34 447
34 447
0,375
0,335
0,070
0,055
0,125***
(0,009)
0,378***
Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1
Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner.
Separata estimeringar för inrikes- och utrikes födda
I Tabell 10 ser vi separata skattningar för personer födda i Sverige och utanför Sverige. 28
Resultaten indikerar att SMF-kurser har mindre positiva effekter gällande utfallet till
ordinarie studier för de som är utrikes födda. Den negativa effekten för övergångar till
26
289 deltagare med kod för funktionsnedsättning har matchats med 544 jämförelseobservationer.
Estimeringar (som inte visas här) visar att deltagare som har en kod för funktionsnedsättning även har
negativ effekt för utfallet till arbete med stöd (-0.108**), medan effekten är nära noll för deltagare som inte har
en kod för funktionsnedsättning.
28 419 deltagare som är födda utanför Sverige har matchats med 995 jämförelseobservationer.
27
Sida: 25 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
arbete är mindre för denna grupp jämfört med inrikes födda. Detta indikerar att
SMF−kurser har mindre betydelse för att skifta deltagarna från att söka jobb till att
studera vidare för personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige.
Vi vill återigen påpeka att urvalet för utrikes födda är selekterade och att det inte säkert
att vi skulle få samma resultat om vi hade möjlighet att studera hela gruppen utrikes
födda.
Tabell 10: Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats
Född i Sverige
Ordinarie
studier
Deltagare
0,256***
(0,007)
Konstant
0,103***
Född utanför Sverige
Arbete utan
stöd
-0,183***
(0,009)
0,344***
Ordinarie
studier
0,167***
(0,033)
Arbete utan
stöd
-0,131***
(0,042)
0,083
0,147
(0,032)
(0,043)
(0,173)
(0,216)
Antal obs.
33 866
33 866
1 414
R2
0,074
0,051
0,255
1 414
0,221
Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1
Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner.
Vad innebär det att lämna arbetslösheten för ordinarie studier?
Resultaten ovan visar att deltagarna har högre sannolikhet att lämna arbetslösheten för
ordinarie studier men lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för ett arbete utan stöd.
Det är svårt att uttala sig om detta är ett positivt eller negativt utfall för deltagarnas framtida arbetsmarknadssituation. Svaret på denna fråga beror på flera faktorer, till exempel
vilken typ av studier deltagarna går vidare till, om deltagarna slutför sina studier, om
studierna leder till att de får jobb i större utsträckning och högre inkomster än jämförelsegruppen när de har studerat klart. För att svara på dessa frågor behöver vi en längre
uppföljningsperiod, vilket inte är möjligt eftersom folkhögskolesatsningen startade 2010
och det senaste tillgängliga datamaterialet är från år 2013.
Vi kan dock närma oss svaret på frågan genom att använda oss av de personer som har
längst uppföljningsperiod, nämligen de som startade SMF-kurser under 2010, och studera flera utfallsvariabler, se tabell 11. Vi estimerar regressioner för utfallen att påbörja en
allmän kurs på folkhögskola och att registrera sig på en högskola senast höstterminen
Sida: 26 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
2014. Vidare tittar vi på löneinkomst (kolumn 3) 29 och en indikator för om individen har
studiestöd, förvärvsinkomst, ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsinkomst (omfattar
alla former av ersättning till arbetslösa) som huvudinkomstkälla (kolumn 4-7)30 under
2013.
Deltagarna har ca 15 procentenheters högre sannolikhet att påbörja en allmän kurs vid en
folkhögskola senast höstterminen 2014. Även sannolikheten att gå över till högre studier
är större för deltagarna i SMF-kurser. De har ca 1,3 procentenheters högre sannolikhet att
ha registrerat sig vid en högskola senast höstterminen 2014.
När det gäller övriga utfall ser vi att sannolikheten för att ha sin huvudsakliga inkomst
från förvärvsarbete i genomsnitt är 11,7 procentenheter lägre för deltagarna jämfört med
jämförelsegruppen. Vi ser också att den genomsnittliga löneinkomsten 31 är lägre för
deltagarna samtidigt som sannolikheten att ha studier eller ekonomiskt bistånd som
huvudinkomstkälla är högre för deltagarna som påbörjat en SMF-kurs år 2010. Detta kan
ha sin förklaring i att fler av deltagarna studerar och färre arbetar vilket håller ner deras
inkomster. Vidare ser vi inga signifikanta skillnader i sannolikheten att ha någon form av
arbetslöshetsersättning som huvudinkomst.
Tabell 11: Utfall fram till och med ht 2014 samt år 2013. Endast deltagare år 2010.
Deltagare
Konstant
Antal obs.
R2
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
Allmän
kurs
senast
Ht 2014
Registrerad
högskola
senast
Ht 2014
Löneinkomst
Huvudink.
källa
studier
2013
Huvudink.
källa
arbete
2013
Huvudink.
källa
ek .bistånd
2013
Huvudink.
källa
arbetslöshet
2013
0,146***
2013
0,013*
-332,0***
(0,010)
(0,007)
(42,55)
-0.001
-0,005
(0,122)
(0,083)
6 819
0,138
2,071***
(499,3)
6 819
6 819
0,098
0,111
0,068***
(0,011)
-0,028
-0,117***
(0,018)
0,729***
0,051***
(0,010)
-0,018
0,286**
(0,125)
(0,212)
(0,114)
(0,144)
6 819
6 819
6 819
6 819
0,111
0,087
0,101
0,101
Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1.
Utfallsvariablerna i samtliga kolumner förutom kolumn (3) är binära variabler.
Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner.
29
0,015
(0,012)
Från SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och
Arbetsmarknadsstudier).
30 Från SCB:s register RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik).
31
Detta är kontant bruttolön under året enligt kontrolluppgift till Skatteverket från arbetsgivare. Beloppet anges
i hundratals kronor. Estimatet -332 betyder alltså att deltagargruppen i genomsnitt har 33 200 kr lägre
bruttolön på årsbasis.
Sida: 27 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Vi har i en alternativ definition exkluderat personer som har någon studieinkomst från de
personer som har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla. 32 Då sjunker
sannolikheten att ha ekonomiskt bistånd något till 4,4 procentenheter. En slutsats av
detta är att vissa av deltagarna som har bistånd som huvudinkomstkälla är i studier. Det
är också möjligt en del av deltagarna är i studier trots att de inte har någon studieinkomst
alls. Vi har dock inte möjlighet att se detta i data. Frågan om varför deltagarna i större
utsträckning än jämförelsegruppen har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig
inkomstkälla behöver undersökas vidare.
7. Sammanfattning och slutsatser
I denna rapport har vi studerat huruvida studiemotiverande kurser för arbetslösa i folkhögskolan, den s.k. folkhögskolesatsningen, leder till förbättrat utfall vad det gäller övergång till studier och arbete för deltagarna. Syftet har varit att mäta effekter av satsningen,
det vill säga om insatsen har ökat sannolikheten för ett positivt utfall, allt annat lika.
Folkhögskolesatsningen startade 2010 och har sedan dess förlängts flera gånger, senast
fram till och med slutet av 2015. Målgruppen för satsningen är arbetslösa som inte har
slutfört gymnasiet. Från början omfattades enbart ungdomar (16-24 år), men från och
med 2013 har även långtidsarbetslösa inom Jobb- och utvecklingsgarantin som saknar
gymnasieexamen kunnat få ta del av insatsen. I denna rapport använder vi oss av datamaterial som innehåller åren 2010-2012 och studerar målgruppen ungdomar (16-24 år).
Resultaten indikerar att det finns en positiv effekt av SMF-kurser vad gäller utfallet till
vidare studier. De arbetssökande som tar del av insatsen lämnar arbetslösheten för övergång till ordinarie studier i större utsträckning jämfört med jämförelsegruppen (med ca
20 procentenheters högre sannolikhet). Däremot övergår deltagarna i mindre utsträckning till ett arbete (med ca 13 procentenheters lägre sannolikhet) i relation till jämförelsegruppen.
Vi har även tittat på en längre uppföljningsperiod (på två år) för de som startade insatsen
under 2010. Detta bekräftar bilden av att effekten på övergångar till studier är positiv
medan den är negativ på övergångar till arbete. Sannolikheten att ha påbörjat allmän kurs
eller studier på en högskola är högre (ca 6,8 respektive 1,3 procentenheter) för deltagarna
jämfört med jämförelsegruppen. Vi ser också att deltagarna har mindre inkomster och i
större utsträckning får studiemedel eller ekonomiskt bistånd. Att deltagarna har lägre
inkomster kan vara en konsekvens av att de är i studier i högre grad. En ännu längre
32
Baserad på RAKS variabel: andel studieinkomst.
Sida: 28 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
uppföljningsperiod skulle behövas för att kunna studera om deltagarna avslutar sina studier, om de på lite längre sikt ökar sina chanser till arbete och om dessa arbeten har en
högre kvalité. Att en längre uppföljningsperiod är nödvändig motiveras av det faktum att
arbetslösa ungdomar utan gymnasiekompetens har svårare att hitta arbete än ungdomar
med högre utbildningsnivåer. Därför kan vi förvänta oss att de positiva effekter som påvisas i denna rapport gällande sannolikheten att övergå till ordinarie studier förmodligen
kommer att leda till ett bättre arbetsmarknadsutfall på längre sikt för de deltagare som
fortsätter med sina studier.
Resultaten i denna rapport indikerar att de positiva effekterna av SMF-kurser på sannolikheten att övergå till ordinarie studier är olika stor för olika grupper. Deltagare som har
en kod för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, samt deltagare som
är födda utanför Sverige (enligt det urval som inkluderas i studien), har mindre positiva
effekter vad det gäller utfall till studier. Vi behöver dock tillägga att urvalet för personer
födda utomlands inte är riktigt representativt i denna rapport för hela gruppen utrikes
födda som tar del av insatserna. Vi får nämligen ett bortfall av personer som har gått ut
årskurs nio utanför Sverige. Man bör dock fundera om insatsen kan förbättras på ett sätt
som leder till mer jämna effekter för olika grupper.
De positiva effekterna av insatsen på utfall till studier kan bero på att innehållet i kurserna är motiverande för denna målgrupp. Men det kan också bero på att miljön på folkhögskolorna är mer motiverande för studenterna än miljön i andra skolor med motsvarande kurser (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013).
Sammanfattningsvis indikerar resultaten i denna rapport att SMF-kurser leder till att
deltagarna går över till ordinarie studier i större utsträckning än vad de skulle ha gjort
annars. Effekten är dock inte lika stor för alla grupper av deltagare. Effekten på övergångar till arbete är negativ, men här skulle en längre uppföljningsperiod behövas för att
säkert kunna dra slutsatser om satsningen har förbättrat deltagarnas ställning på arbetsmarknaden på sikt.
Ungdomar utan gymnasieexamen har en utsatt situation på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av denna utvärdering och vår bedömning av Folkhögskolesatsningen som helhet
rekommenderar Arbetsförmedlingen att Folkhögskolesatsningen permanentas.
Sida: 29 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Referenser
Andersén, Lundin och Sundgren, 2003, ”Folkbildningens Särart”, SOU 2003:94.
Andersson, P., Rudberg, K., Rydenstam, K och Svensson, L., 2013, ” Att vara
folkhögskollärare: förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning”,
Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2013, Folkbildningsrådet.
Blackwell, M., Iacus, S. och King, G. 2009. ”cem: Coarsened exact matching in Stata”, The
Stata Journal, 9(4), s. 524–546.
Carling, K. och L. Larsson, 2005, “Does early intervention help the unemployed youth?”,
Labour Economics 12, 301-319.
Engdahl, M. och Forslund, A., 2015, ”En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas
etablering på arbetsmarknaden”, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi 2015:3
Flores-Lagunes, Alfonso & Gonzalez, Arturo & Neumann, Todd C., 2007. "Estimating the
Effects of Length of Exposure to a Training Program: The Case of Job Corps,"IZA
Discussion Papers 2846, Institute for the Study of Labor (IZA).
Forslund A. och O. Nordström Skans, 2006, “Swedish youth labour market policies
revisited”, IFAU Working Paper 2006:6.
Forslund, A. och J. Vikström, 2011, ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning
och arbetslöshet – en översikt”, Rapport 2011:7, IFAU.
Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E. , Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U. och
Öckert, B. (2014), ” Decentralisering, skolval, och fristående skolor: resultat och
likvärdighet i svensk skola”, IFAU Rapport 2014:5.
Folkbildningsrådet, 2006, ”Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS”, Slutrapport,
december 2006.
Folkbildningsrådet, 2012, ”Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011”, Regeringsrapport,
Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådet, 2013, ”Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012”, Regeringsrapport,
Folkbildningsrådet.
Sida: 30 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa
Folkbildningsrådet, 2014, ”Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013”, Regeringsrapport,
Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådet, 2015, ”Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014”, Regeringsrapport,
Folkbildningsrådet.
Harkman, A., 1997, ”Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildning 1994—effekter för
individen”, Ura 1997: 10 (National Labor Market Board, Solna).
Iacus, S. M., King, G. och Porro, G., 2012, “Causal inference without balance checking:
Coarsened exact matching”, Political Analysis 20(1):1–24.
Malmgren, K., 2006, ”Samverkan folkhögskola-högskola. Brobygge från två håll”,
Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet rapport nr 3. Göteborgs
universitet. Göteborg
Midholm, L., 2006, ”Skillnad på folk och folk – folkhögskolan förr och nu. I:
Kulturarvens gränser”, Komparativa perspektiv. (red) Aronsson, Peter, Hodne,
Bjarne, Skarin Frykman, Birgitta, Ødemark, John Bokförlaget Arkipelag.
Göteborg
Nordström Skans, O., 2004, “Scarring effects of the first labour market experience: A
sibling based analysis”, IFAU Working Paper 2004:14.
Paldanius, 2007, ”En folkhögskolemässig anda i förändring: En studie
av folkhögskoleanda och mässighet i folkhögskolans praktik”, Linköping
University Press.
Scaretta, S., Sonnet, A. och Manfredi, T., 2010, “Rising youth unemployment during the
crisis: How to prevent negative long-term consequences on a generation?”, OECD Social,
Employment and Migration Papers No. 106
Statskontoret, 2007, ”Har insatserna någon effekt på arbete eller studier? En utvärdering
av folkhögskoleinsatserna för arbetslösa”, Statskontoret 2007:7.
Sida: 31 av 31
Effektutvärdering av
studiemotiverande
kurser för arbetslösa