Vindkraftsplan - Ulricehamns kommun
Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättat 2010-11-19 Rev. 2011-20-25, 2012-06-18, 2013-03-01 och 2013-06-27 Medverkan Vindkraftsplan för Ulricehamns kommun har upprättats av planarkitekt Christian Bruhn. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp och baserats på ett planeringsunderlag från Vectura. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret: Gunilla Pettersson Christian Bruhn Leila Aalto Pär Norgren Peter Wredin Anneli Sandberg Emel Tuna Uno Ekman Lena Molander Lisa Jensen Stadsarkitekt Planarkitekt Planarkitekt Miljöchef Kommunekolog Miljöinspektör Miljöinspektör Bygglovingenjör Fritidskonsulent Kultursekreterare Vectura Shahab Nassiri Annica Magnusson Johan Svensson Anneli Svahn Lena Lundkvist 010-484 60 36 010-484 60 40 010-484 60 49 010-484 60 39 010-484 52 07 Uppdragsledning Miljöutredning, rapport GIS-analyser, rapport Layout Granskning 2 4.2.1Riksintresse för vindbruk .............................................................. 39 4.3 Utpekade vindbruksområden .......................................................... 41 4.3.1. Övrigt......................................................................................... 61 Innehållsförteckning 5 REGLER OCH REKOMMENDATIONER............................................ 62 Innehåll 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ................................................ 64 6.1 MILJÖKONSEKVENSER OCH ANDRA KONSEKVENSER .............................. 64 6.1.1Vindkraftsplanens innehåll och syfte ............................................. 64 6.1.2 Miljöbedömning .......................................................................... 64 6.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ......................................................... 64 6.2.1Avgränsning av MKB.................................................................... 64 6.2.2 Arbetsprocessen .......................................................................... 65 6.3 ALTERNATIVEN ................................................................................... 65 6.3.1 Nollalternativ .............................................................................. 65 6.3.2 Alternativ riksintresse för vindkraft .............................................. 65 6.3.3 Alternativ planförslag .................................................................. 65 6.4 KONSEKVENSER .................................................................................. 66 6.4.1Nollalternativet – konsekvenser .................................................... 66 6.4.2Alternativ riksintresse för vindkraft – konsekvenser ....................... 66 6.4.3Alternativ planförslag – konsekvenser ........................................... 66 6.5 VAL AV INRIKTNING ............................................................................ 66 6.6 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER ................................................. 66 6.6.1 Bedömning djur- och växtliv ........................................................ 66 6.6.2 Bedömning Natura 2000 .............................................................. 67 6.7 MILJÖMÅL ........................................................................................... 68 6.8 UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN68 1 INLEDNING ...............................................................................................4 1.1 ULRICEHAMNS KOMMUN ........................................................................4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE ...........................................................................4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING ..........................................................................6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD .....................7 2.1 ALLMÄNT OM VINDKRAFTVERK ..............................................................7 2.2 HÄLSA ...................................................................................................9 2.3 VINDENERGIKARTERING ....................................................................... 10 2.4 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK ............................................................... 11 2.5 NATURMILJÖ ........................................................................................ 12 2.5.1 Natura 2000-områden .................................................................. 12 2.6 RIKSINTRESSEN FÖR NATUR-, KULTURMILJÖVÅRD, FRILUFTSLIV OCH KOMMUNIKATION ...................................................................................... 13 2.7 ÖVRIGA INTRESSEN .............................................................................. 14 2.8 STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN ............................................................ 14 2.9 TYSTA OMRÅDEN ................................................................................. 15 2.10 LANDSKAPSANALYS ........................................................................... 16 3 ANALYS ................................................................................................... 24 3.1 HÄNSYN TILL BEBYGGELSE ................................................................... 24 3.1.1 Isbildning..................................................................................... 25 3.2 SÄKERHETSAVSTÅND TILL VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR .............................. 26 3.3 LUFTFARTEN ........................................................................................ 26 3.4 TOTALFÖRSVARET ................................................................................ 26 3.5 NATUROMRÅDEN ................................................................................. 27 3.6 KOMOSSE I TRANEMO, ULRICEHAMNS OCH JÖNKÖPINGS KOMMUN ......... 31 3.7 KULTURMILJÖOMRÅDEN ....................................................................... 35 3.8 LANDSKAPSBILD .................................................................................. 35 3.9 FRILUFTSLIV ........................................................................................ 35 REFERENSER............................................................................................ 68 BILAGOR ................................................................................................... 69 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 4 FÖRSLAG................................................................................................. 36 4.1 IDENTIFIERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN............................................... 36 4.2 PRIORITERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN ............................................... 36 3 FRILUFTSLIV OCH TURISM ...................................................... 70 SKYDDSVÄRDA SKOGSOMRÅDEN ............................................ 71 KULTURLANDSKAP ................................................................ 72 KULTURMILJÖVÅRD ............................................................... 73 VÅTMARKER OCH SJÖAR ........................................................ 74 UTBYGGNADSOMRÅDEN OCH INFRASTRUKTUR…….75 Energikälla Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Kraftvärme och import 1 Inledning 1.1 Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun har cirka 23 000 invånare. Kommunens största tätort är Ulricehamn där cirka 10 000 av kommunens invånare bor. Orten utgör en knutpunkt i regionen av service, tjänster, arbetsplatser och handel. Kommunen har drygt 50 % av sin befolkning på landsbygden eller i mindre samhällen. Antal TWh 65,5 64,3 1,4 14,5 Energimyndighetens uppskattning av elproduktionen i Sverige 2007 Den yta som behövs för detta motsvarar ca 1 500-3 000 km2 beroende på vilka vindlägen som väljs. För att nå målet 30 TWh år 2020 krävs en utbyggnadstakt med ca 150-400 vindkraftverk per år. Det kan då röra sig om vindkraftverk med en effekt på 2-5 MW eller som kommer att vara 100-180 m höga beroende på var de placeras. Ulricehamn, som ligger i Sjuhäradsregionen i Västra Götalands län, har drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg 1.2 Bakgrund och syfte All energiproduktion kräver att markområden tas i anspråk. Planeringen av hur mark och vatten ska användas är ytterst kommunernas ansvar som prövar markens lämplighet för olika ändamål genom översiktsplaner och detaljplaner. Vindkraftplanen är ett led i arbetet med att planera för en framtida vindkraftutbyggnad i Ulricehamns kommun och ett led i arbetet med att långsiktigt ställa om energiförsörjningen i Sverige. Vind är en förnybar energikälla och bidrar inte till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom de är påfallande höga och syns vida omkring i de flesta landskap. Bakgrund: Riksdagen har beslutat att energipolitiken ska utformas så att den underlättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det innebär att elförsörjningen i framtiden ska grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Riksdagen beslutade i juni 2009 att det ska finnas planmässiga förutsättningar för att kunna producera 30 TWh vindel per år till 2020. Vindkraften svarar fortfarande för en mycket liten del av elförsörjningen i Sverige. Vid utgången av 2007 fanns det enligt Energimyndigheten 958 vindkraftverk med en installerad effekt på 830,6 MW. Produktionen för år 2007 blev ca 1,4 TWh, vilket motsvarar cirka en procent av den svenska elproduktionen. Hur mycket el som produceras från olika energikällor syns i tabellen nedan. 4 Höjdjämförelse mellan vindkraftverk och höga, kända byggnadsverk i Sverige. I kommunen finns flera möjliga lägen på land med goda vindförhållanden och relativt liten risk för störningar. Att klarlägga vilka områden som ska prioriteras för vindkraft är huvudsyftet med kommunens Vindkraftsplan och att översiktligt redovisa vilka konsekvenser och möjligheter en utbyggnad erbjuder. Syfte: Syftet med vindkraftplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur vindkraftetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål är att främja en långsiktigt god hushållning med mark. Energimyndigheten har pekat ut många områden i Ulricehamns kommun som riksintresse för vindbruk. I vindkraftsplanen tar kommunen också ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. 5 1.3 Nulägesbeskrivning Ulricehamn har idag fyra vindkraftverk som är i drift. Det minsta verket uppfördes i slutet av 1990-talet i norra delen av kommunen, strax norr om samhället Älmestad. Verket har en effekt av 225 kW och en navhöjd på 46 meter. 2012 uppfördes tre vindkraftverk mellan Ulricehamn och Marbäck med en totalhöjd på 170 meter var och en sammanlagd effekt på 9 MW. Det dokument som tidigare har behandlat vindkraft i kommunen är gällande Översiktsplan 2001 för kommunen som antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21. Den reglerar vindkraftverksutbyggnaden på följande sätt: ”Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör de i första hand placeras i grupper, i därför avsett område, istället för att vara spridda i landskapet. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra, bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca 300 – 400 meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktigt. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, inkoppling på elnätet ska ske via markkabel. När det gäller grupper av verk så bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshastighet och riktning.” Befintligt vindkraftverk i Ulricehamns kommun i Älmestad Enligt Översiktsplanen använder invånaren i Ulricehamns kommun 25 MWh/år. Detta ger en total elförbrukning av 555 GWh/år för hela kommunen inkluderat industrin vilket motsvarar att kommunen behöver ca 60 vindkraftverk på 3 MW om man räknar att dessa producerar ca 10 GWh/år och verk och man ska vara självförsörjande på energi. 6 2 Förutsättningar byggnad för Rotordiameter Diametern på snurran som sitter på vindkraftverket. Snurran består av vingar/blad och bärarmar. vindkraftut- Totalhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till vingspetsens högsta möjliga läge. 2.1 Allmänt om vindkraftverk Placering Vindkraftverk kan med fördel placeras i grupper för att utnyttja vindenergin bättre. Hittills har endast ett verk byggts i kommunen, men intresset för att bygga grupper har ökat på senare tid. Grundläggning Grundläggning på land är relativt okomplicerad och innebär små ingrepp i marken. Däremot innebär byggandet av tillfartsväg och kabeldragning till varje verk ingrepp i marken, ofta över längre sträckor. Detta kan påverka t ex vattenföring och fornlämningar. Anslutning till elnät Utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på elnätet. Näten idag är huvudsakligen byggda som distributionsnät och är inte dimensionerade för att ta emot elproduktionen från vindkraften. Detta gör att det både behöver byggas nytt och byggas om. I kommunen ansvarar elnätföretagen Östra Kinds Elkraft, Vattenfall, Ulricehamns Energi, Falbygdens Energi och Herrljunga Energi för leveransen av elkraft. Svenska Kraftnät har tagit fram riktlinjer för hur vindkraftsanläggningar ska anslutas till elnätet. Dessa riktlinjer beskriver bland annat de villkor som gäller för att få ansluta till stamnätet. Några höjdbegrepp för vindkraftverk Begrepp Vindkraftverk Kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi. Vindkraften producerar el när det blåser mellan 3-25 m/s men är som mest effektiv vid vindstyrkor på 12 m/s. Placeringen av en ny ledning är lika viktig för hur utbyggd vindkraft påverkar landskapet som placeringen av själva vindkraftverken. Ledningens storlek och kapacitetskrav är beroende av framtida antal vindkraftverk och deras effekt. En ny ledning med 40 kV innebär att ca 30 MW effekt kan installeras. Det motsvarar ungefär 10 verk. Mer långsiktigt är att bygga minst en 130 kV ledning som kan hantera ett större antal verk. Navhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till turbinens nav på vindkraftverket. 7 Anmälan Kommunens miljönämnd Vindkraftverk som inkl rotorblad är högre än 50 meter eller en gruppstation med två eller flera vindkraftverk. Rivning När vindkraftverket är uttjänt och om det inte ersätts med ett nytt, rivs det relativt enkelt. Efter nedmontering, borttransport och materialåtervinning återstår endast fundamentet. Naturen är därmed i stort sett opåverkad, vilket är unikt jämfört med andra elproduktionsanläggningar. Det pågår för närvarande en utredning med stöd från Energimyndigheten angående dels den ekonomiska ansvarsfrågan, dels kostnaden för nedmontering av vindkraftverk Varken tillstånd eller anmälan Enstaka vindkraftverk som inkl rotorblad är lägre än 50 meter Plan och bygglagen Bygglov Bygglov krävs om något av vidstående förhållanden gäller. Rotor ∅ > 3m högre än 20 meter över mark närmare tomtgräns än verkets höjd fast monterat på byggnad Utveckling av vindkraftverk Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kommersiella kraftverk med högre effekt. Idag byggs kraftverk på upp till 3– 4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på ca 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, totalhöjden för detta verk blir cirka 150 meter. Bygglov krävs inte Om inget av förhållanden ovan gäller eller om tillstånd krävs eller söks enl. miljöbalken Vindveto Kommunens tillstyrkan krävs vid miljötillstånd för anläggning för vindkraft, från och med den 1 aug 2009, enligt en ny bestämmelse i miljöbalken (16 kap 4 §). Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilka ändamål mark- och vattenområden är mest lämpade för men samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL. Tillstånd inte kan ges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan. Undantaget gäller att regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som från nationell synpunkt är synnerligen angelägna att komma till stånd. Handläggning av vindkraftsärenden: Tillstånd Två vindkraftverk som inkl. rotorblad är högre än 150 meter eller gruppstation med minst sju vindkraftverk, som vart och ett inkl rotorblad är högre än 120 meter. Tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnad inom ett område överskrider tillståndsgränsen i hela området. Skäl för att inte tillstyrka en ansökan kan exempelvis vara att den inte stämmer överens med kommunens översiktsplan eller att området behöver regleras i en detaljplan. 8 2.2 Hälsa Buller En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Det beror på variationer i vindens styrka, de meteorologiska förhållandena i övrigt och att andra ljud kan dölja ljudet från verken. Naturvårdsverket anger som riktlinjer att buller från vindkraftverket inte får överskrida ekvivalent ljudnivå 40 db(A) vid bostad under någon del av dygnet. Skuggor De skuggor som bildas av vindkraftverk är svepande, roterande skuggor från vingarna som rör sig snabbt och kan utgöra olägenheter i omgivningarna. Det är de långa växlande skuggorna som uppstår vid lågt stående sol som är mest störande. Skuggor är uppfattbara upp till 1,5 km avstånd men då som en diffus ljusförändring. Risken för skuggstörningar finns då vindkraftverken placeras från nordost över syd och till nordväst om bostäder. För att minimera att boende vid vindkraftverk drabbas av skuggor finns möjlighet att installera skuggreglering av vindkraftverken. Luft och klimat Då vindkraftverken är en ren och förnyelsebar energikälla bidrar etableringen till att minska utsläppen av luftförorenande och klimatpåverkande ämnen jämfört med om samma mängd el skulle ha producerats med t ex fossila bränslen. 9 2.3 Vindenergikartering För att bestämma vindenergitillgången eller medelvinden på olika platser kan man kartera vindresursen. Detta betyder att vindarna på höjder för vindkraftverk beräknas för ett genomsnittsår så att energifångningen från ett tänkt vindkraftverk kan beräknas. Som komplement till de uppgifter som kan fås från vindkarteringen behöver vindtillgången vanligen bestämmas noggrannare med vindmätningar. Dessa görs för att få säkra uppgifter om vinden för att beräkna vindproduktionen, men också för att få uppgifter om turbulens som påverkar verkningsgraden av vindkraftverk. Länsstyrelsen i Västra Götaland lät 1999 göra en vindenergikartering för länet. Karteringen har sedan kompletterats och reviderats fortlöpande. Denna vindkraftsplan tillämpar en vindkartering på 103 meter höjd och vindförhållandena i Ulricehamns kommun anses vara goda, vilket illustreras av nedanstående karta över den beräknade årsmedelvinden på 103 meters höjd. Ett av Energimyndighetens kriterier för att klassa ett område som riksintresse för vindbruk, är att det skall blåsa mer än 6,5 m/s. I Ulricehamns kommun är det endast i Ätradalen och runt sjön Åsunden som den beräknade vindenergin på 103 m understiger 6,5 m/s. I större delen av Ulricehamns kommun bedöms därför förutsättningarna för vindbruk vara goda. 10 2.4 Riksintresse för vindbruk I maj 2008 tog Energimyndigheten beslut om riksintresseområden för vindbruk. Riksintressen är särskilda områden eller anläggningar som har ett stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Åtgärder som påtagligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd. Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Olika centrala verk som Naturvårdsverket, Trafikverket, Fiskeristyrelsen o.s.v. har enligt Miljöbalkens 3:e kapitel att ange områden som man bedömer vara av riksintresse. Vindbruk är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse enligt MB 3 kap 8§, dvs områden särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion. I denna vindkraftsplan tar kommunen ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. Ytor markerade med grått på kartbilden visar områden som i maj 2008 har utpekats av Energimyndigheten som riksintressen för vindbruk. 11 Våtmarker - Det västliga läget i landet innebär en hög nederbörd och en låg avdunstning. Detta har skapat en stor mängd våtmarker där Komosse och Äramossen är de mest kända. 2.5 Naturmiljö Ulricehamns domineras av stora områden med produktionsgranskog. Det finns i detta landskap avsnitt med förhöjda naturvärden. I stora drag kan dessa naturmiljöer beskrivas enligt följande: 2.5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns nära 4 100 områden som utpekats som Natura 2000områden. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 bygger på två EU-direktiv (Habitatoch Fågeldirektiven). Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Odlingslandskap - i denna mellanbyggd på kanten av småländska höglandet och i randen av västgötaslätten finner vi ett varierat och stundom ålderdomligt odlingslandskap. Av särskilt intresse kan nämnas de stäppartade torrängar som finns i de riksintressanta Ätradalen och Hössnadalen. I odlingslandskapet förekommer det också ett stort antal kalkpåverkade rikkärr med en värdefull flora. Lövskogar - Större ädellövskogsområden finns framförallt i anslutning till de stora sjöarna Åsunden – Yttra Åsunden och Sämsjön. Dessa är på många håll lundartade med en rik fältflora t ex lungört och gulsippa. Sverige har ansvar för att områden som ingår i Natura 2000-nätverket får den skötsel de behöver och att naturvärdena bevaras. I Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken, ofta i kombination med föreskrifter för naturreservat, olika typer av avtal med markägare etc. Det innebär att det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka de utpekade arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte om verksamheterna eller åtgärderna direkt hänger samman med eller är nödvändiga för den skötsel och förvaltning som behövs i området vilket beskrivs i respektive områdes bevarandeplan. Sumpskogar - Ulricehamn är mycket rik på sumpskogar. Flera av dessa är klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsens inventering. Här finns ett flertal barrsumpskogar. Särskilt intresse utgör klibbalskogar som särskilt väster och norr om Tolken finns i större sammanhängande områden. Bitvis finns rikare partier med stort inslag av ask. Sjöar - Ulricehamn är en relativt sjörik (46 sjöar större än 5 ha) kommun: Åsunden och Torpasjön är de mest kända och är klassade som riksintresse för naturvården. Dessa är fiskrika och hyser bl a en god population av fiskgjuse. Både storlom och smålom, som båda häckar i kommunen, kan ses fiska i sjöarna. I Västra Götalands län finns 408 Natura 2000-områden. Nätverket kan komma att kompletteras med flera områden, främst marina. I Ulricehamns kommun finns 32 utpekade Natura 2000-områden av varierande storlek, där Komosse (47 km2) samt Ära- och Rullamossen (2,6 km2) är de till ytan mest omfattande. De två sistnämnda är utpekade enligt fågeldirektivet. Vattendrag - Flera större åar, såsom Tidan, Viskan och Ätran har sina källflöden i Ulricehamn. Det finns även en stor mängd mindre vattendrag varav flera har strömmande partier. Vattendragen är viktiga för strömstare, forsärla, öring samt flodpärlmussla. 12 2.6 Riksintressen för natur-, kulturmiljövård, friluftsliv och kommunikation Inom kommunen finns ett flertal områden som klassas som riksintresse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller av hänsyn till deras betydelse för friluftslivet. När ett område pekas ut som riksintresse för natur- eller kulturmiljövård, så innebär detta att området ska skyddas så långt möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön respektive friluftslivet. För riksintresse friluftsliv se bilaga 1. Väg 40 och förstudieområdet för Götalandsbanan är utpekade som riksintressen för kommunikationer. 13 2.7 Övriga intressen I Ulricehamns kommun finns många bevarandeintressen som inte klassas som riksintressen såsom värdefulla kulturlandskap, värdefulla skogsområden samt områden som är viktiga för friluftsliv och turism. De presenteras i de kartorna i bilagorna. 2.8 Stora opåverkade områden I Ulricehamns kommun finns områden som av Länsstyrelsen utpekats som stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2§ i Miljöbalken. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. I kommunens översiktplan finns inte stora opåverkade områden redovisade, men som framgår av ovanstående karta har Länsstyrelsen identifierat drygt två tredjedelar av kommunens yta som opåverkade områden. Kartan nedan visar stora opåverkade områden enligt Länsstyrelsens bedömning. 14 2.9 Tysta områden Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram ett underlag för kommunerna i länet som visar var det förekommer buller, såsom väg-, tåg- och flygplansbuller, och där bullernivåerna överskrider 30 dBA (se kartan). De områden som inte är bullerstörda enligt denna inventering presenteras på nedanstående karta som möjliga tysta områden. Buller från eventuella motorbanor, skjutbanor och dylikt beaktas således inte. 15 2.10 Landskapsanalys En landskapsanalys är en metod för att ta fram kvaliteterna i ett landskap och kan användas både för att bevara och för att utveckla ett landskap. En mycket viktig aspekt att studera när man ska etablera vindkraft är landskapsbilden. Hur man upplever ett landskap är subjektivt, eftersom man tolkar landskapet utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det är ändå nödvändigt att försöka beskriva och analysera landskapets olika karaktärer och värden för att ta reda på hur tåligt – eller sårbart – det är för vindkraftsetableringar. På så sätt kan man hitta platser i landskapet som bedöms vara lämpliga för vindkraft och givetvis även landskap som är alltför sårbara. Vid en landskapsanalys bör man studera landskapets värden. När många människor uppfattar något som värdefullt, kan man tala om allmänna värden. Sådana värden kan vara kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden eller vetenskapliga värden kan vara värdefulla fornlämningar eller biotoper, det vill säga livsmiljöer för djur och växter. Upplevelsevärden handlar om att olika landskap ger upphov till olika känslor som till exempel igenkännande, nyfikenhet, hemkänsla och beundran. Människor upplever således landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar. Bruksvärden handlar om hur områden kan användas för exempelvis jordbruk, undervisning eller turism. Den geografiska fördelningen av de olika landskapskaraktärerna i Ulricehamns kommun redovisas i följande text. 16 Beskrivning Ätrans vattensystem Detta område kännetecknas av sina grunda sjöar och delvis meandrande, delvis uträtade vattendrag med litet fall och låg flödeshastighet, omgivna av flacka alternativt småkuperade, ofta fuktiga betes- eller slåtterängar. Ätrans vattensystem berörs av starka bevarandeintressen, t ex i form av Ätrandalen där det är småkuperat odlingslandskap med slänter som består av barrträd och lövträd, Hössnadalen som är ett flackare landskap och består av gammal sjöbotten där lövträden dominerar i dalsänkorna medan granen återfinns högre upp på kullarna. I området finns Natura 2000 och naturreservat. Karaktären är regionalt unik. Bedömning Trots områdets relativa storskalighet och ganska låga komplexitet kan exploateringar i alltför nära anslutning till vattendraget komma att visuellt skada områdets karaktär. Etablering av verk på höjderna påverkar också landskapet men en måttlig utbyggnad bedöms vara acceptabel och kan därför förespråkas framför etableringar i dalsänkorna. 17 Beskrivning En mycket markerad och signifikant höjdrygg, till allra största delen täckt med lövskog. Området är relativt småskaligt och högkomplext sett i sina mindre beståndsdelar, medan kullen som helhet framträder som ett storskaligt objekt betraktad utifrån lägre delarna av kommunen såsom Åsunden. Rude kulle skyddas i sin helhet av riksintressen för natur- och kulturmiljövården. Den har också rekreativa värden. Värdet ur landskapsbildssynpunkt ligger till stor del i kullens solitära placering och karaktär av landmärke, varigenom den på ett tydligt sätt bryter av ett annars flackt område, med en positiv omväxlingseffekt som resultat. Rude kulle Bedömning Rude kulle och dess nära omgivning bedöms inte vara en lämplig plats för en vindkraftetablering med tanke på dess natur- och kulturmiljövärden samt den oacceptabla landskapsbildspåverkan. Rude kulle från Marbäcksviken 18 Beskrivning Denna landskapstyp är varierande (har hög komplexitet) och huvudsakligen småskalig i sin struktur. Betade marker varvas med såväl mindre skogspartier som uppodlade fält. Topografin är relativt kuperad. Det finns bitvis intressen för natur- och kulturmiljövård i detta område, som ofta även har rekreativa värden. Småskaligheten och den höga komplexiteten gör landskapsbilden tilltalande. Mosaiklandskap Bedömning Även om mosaiklandskapet karakteriseras av en viss småskalighet är denna inte så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skalkonflikt. Vindkraftverk uppe på höjderna kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge med tanke på de åtminstone lokalt goda vindförhållandena 19 Övergångszon från odlings- och lövskogsmarker till skogsbygd – dominerad av stora sjöar Beskrivning Den omväxlande övergångszonen utgörs av skogklädda höjder och däremellan dalar och sänkor med öppen hävdad mark, lövskogar eller långsträckta sjöar. Komplexiteten är mycket hög och överblickbarheten stor, vilket ger landskapet storslagna vyer och perspektiv, såväl från dalgångarna som från höjderna. Inslaget av långsträckta lövskogar förstärker landskapets unika prägel. Bedömning Etableringar av vindkraftverk i denna miljö skall i första hand hänvisas till de skogklädda höjderna eftersom stora vindkraftverk som skalreferens skulle förta dramatiken i topografin och hota balansen mellan naturlandskapet och det odlade landskapet. Översiktsbild över stor sjö och övergång från odlingslandskap- och lövskogsmarker till skogsbygd. 20 Beskrivning Detta område kännetecknas av en mestadels skogsklädd och backig terräng. Även om skogsområdena i sig är tämligen homogena och storskaliga är topografin komplex och småskalig. Små odlade ytor, insprängda i skogen, ökar ibland landskapsbildens komplexitet. Skogsbygden är till viss del förknippad med intressen avseende naturvård och rekreativa intressen. Kuperad skogsbygd Bedömning Den visuella tåligheten för ingrepp av typen vindkraft anses vara hög då skogen till stor del skymmer ingreppen. Man bör dock beakta att sedda från öppna områden kan mindre tilltalande visuella effekter uppstå med vindkraftverk som sticker upp över trädtopparna. Terrängens varierande höjdprofil kan också göra att verken inom en eventuell grupp hamnar på olika höjd, vilket riskerar att ge ett rörigt intryck. Vid etableringar i denna karaktär är det viktigt att iaktta försiktighet i anslutning till de öppna odlingsområdena samt att undvika områden som är av större betydelse för miljövård och friluftsliv. I övrigt bör skogsbygden vara ett visuell sett lämpligt alternativ för vindkraftetableringar. Ulricehamns kommun består till stor del av skogslandskap där marken inte är skyddad av andra bevarandeintressen. Kuperad skogsbygd 21 Beskrivning Denna landskapstyp kännetecknas av flacka landskap med låga buskar och träd. Områdena är ofta otillgängliga och erbjuder en varierad biotop. Myrmarkerna skyddas också ofta av någon form av områdesskydd. I kommunen finns Komosse som är en stor myrmark och skyddad av Natura 2000. Komosse ligger högt, ca 350 meter över havet och hela området är ca 47 km2 ödslig vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. Myrmark Bedömning I och med att området är flackt och endast har låg vegetation samt innehåller många olika biotoper och är oexploaterat är landskapet extra känsligt för storskaliga ingrepp. Vindkraftverk kan synas på långa avstånd från stora öppna myrmarker. Myrmark 22 Sammanfattning Olika landskap tål vindkraftverk olika mycket. Kommunens uppfattning är att mest känsligt är stora, ödsliga, ”vildmarksbetonade” områden med storslagen landskapsbild dvs vyer. I Ulricehamn utgör Komosse ett sådant område. Området berör direkt Tranemo, Ulricehamns och Jönköpings kommuner samt Västra Götalands och Jönköpings län och beskrivs närmare i kapitel 3.6. Minst känsligt torde ett storskaligt åkerlandskap vara då det har en ganska industriell prägel. Ett mellanting är exempelvis Ätradalen. Ätradalen utgörs av ett relativt småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap rikt på olika naturmiljöer knutna till odlingslandskapet. Den mest intressanta landskapsbilden har man i området från strax söder om Dalum upp mot Humla där dalgången är relativt smal med en meandrande Ätran i en central roll i dalen. Både söder och norr därom blir landskapet mer storskaligt och därmed bedöms detta tåla mer av vindkraftverk än de mellersta delarna. 23 Skyddsavstånd/ Riktvärde Ingen myndighet har fastställt något skyddsavstånd från vindkraftverk till omgivande bebyggelse för skydd mot buller, utan detta prövas från fall till fall vid tillståndsprövningen. Det är riktvärdet för buller som styr hur nära bostäder vindkraftverk placeras. 3 Analys 3.1 Hänsyn till bebyggelse Det riktvärde som tillämpas för buller utomhus från vindkraftverk vid tillsyn och prövning är i de flesta fall 40 dB(A) mätt eller beräknat som ekvivalentnivå vid bostäder. Även enligt etablerad rättspraxis i domar från Miljööverdomstolen ska en ekvivalent ljudnivå om 40 dB(A) gälla som villkor utomhus vid bostäder, oavsett vilken tid på dygnet som störningen uppkommer. Buller Buller från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk idag är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer av bladens passage genom luften. Det är främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som ljud från vindkraftverk kan uppfattas. Vid starkare vindar kan ljudet ofta maskeras av vindbrus från bland annat träd. I de fall områden har pekats ut som extra känsliga i kommunen kan det vara aktuellt att tillämpa högre krav som 35 dBA vid fasad. Detta gäller framför allt områden som är viktiga för friluftslivet. I Ulricehamns kommun bedöms Komosse naturreservat vara ett sådant område. Bullerstörningar Bullerstörningar från vindkraftverk kan ofta vara svåra att värdera, dels på grund av den skiftande karaktären på ljudet, vilket ger en varierad spridningsbild beroende på olika frekvensinnehåll och dels på grund av att ljud upplevs mycket olika av olika personer. Forskning och studier av medicinska effekter av vindkraftsbuller visar att en negativ attityd till bullerkällan ökar risken för störning, att risken att störas av vindkraftsljud var större om man såg vindkraftverk från sin bostad än om man inte kunde se några verk. Studier visar också att inga negativa hälsoeffekter kan kopplas direkt till vindkraftsljudet. Trots detta så kan det finnas risk för att psyko-fysiologisk återhämtning hindras, vilket på lång sikt kan leda till ohälsa. Skuggpåverkan Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. När vindkraftverk skall etableras bör dock Boverkets rekommendation för riktvärde inte överskridas vid bostadsbebyggelse. Detta innebär att verken ska placeras på så vis att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiger 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter/dag, vid befintliga uteplatser, eller om sådana saknas i ett område om 5x5 meter intill befintliga bostadshus. Naturvårdsverket skriver följande i sin information om buller från vindkraft: ”Upp till 20 procent upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,540 dBA. Vid en ljudnivå på 40 dBA för vindkraftljudet, är sannolikheten för störning 25 procent på landsbygd med låg bakgrundsnivå och 15 procent i område med villabebyggelse. Naturvårdsverket anser därför att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas”. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Det vanligaste är dock att man räknar på den astronomiskt sett maximalt möjliga skuggeffekten (”worst case”) som är den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, rotorytan står vinkelrätt mot solinstrål- 24 ningen och vindkraftverket är i drift. Nuvarande beräkningsmodeller har en hög exakthet därför bör gränsvärde användas i beslut. förhållanden återfinns den sämsta miljön ur isbildningshänseende längs kusterna. Om beräkningarna visar att risk finns för att riktvärdena för skuggtid kommer att överskridas ska verken förses med teknisk utrustning, s.k. skuggurkoppling, som stoppar verken under känsliga tidsperioder och begränsar skuggpåverkan så att riktvärdena kan innehållas. Samtliga tillstånd nedan måste uppfyllas för att risk skall uppstå Yta som ger fäste för is Vindhastigheter mellan ca 3-25 m/s Hög luftfuktighet ca 100% Låg lufttemperatur lägre än 0oC 3.1.1 Isbildning För att minimera risker för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. När man på ett allmänt plan diskuterar säkerhetsfrågor kring vindkraftverk avser man vanligen risken för att delar eller – om vintern – hård snö och is ska falla ner. Med hänsyn till att människor kan röra sig i områden med vindkraftverk där det finns risk för regelbunden isbildning är det lämpligt att verken utrustas så att riskerna med iskast minimeras. Det kan man göra genom att förebygga att isbildning uppstår eller genom att förse verken med issensorer som direkt kan stanna verken om det uppstått isbeläggning eller finns risk för sådan. Is kan avlägsnas om det finns avisningssystem på verket eller vädret gör att isen lossnar på ett naturligt sätt. För att minska risken för olyckor på grund av iskast kan ett ljud- och ljussignalsystem varna när verk startas upp. Risken för att träffas av is kan också minskas kraftigt genom att besökare närmar sig vindkraftverket från uppvindssidan. Det är i allmänhet bra att med skyltar informera människor som rör sig i närhet av vindkraftverken, särskilt om rekommenderat säkerhetsavstånd och eventuella särskilda riskzoner. Skyddsavståndet till bebyggelse bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd för att minimera eventuella olyckor. Varningsskyltar som varnar för fallande föremål (is eller liknande) bör sättas upp vid tillfartsvägar och närbelägna större stigar. Säkerhetszonen bör vara cirka 300 meter kring ett stort vindkraftverk. Samtidigt är det viktigt att zonen inte får formuleras så att allmänheten tvekar att nyttja området. Den är endast tänkt att vara till för att man ska observera eventuell fara vid särskild väderlek. Risken för isbildning i Ulricehamns kommun anses vara liten. Den största risken finns i miljöer med hög luftfuktighet (ca 100 %), temperaturen skall vara under 00C och en obehandlad yta på vindkraftrotorn. I svenska 25 Sakägarna inom luftfartssektorn behöver därför ges möjlighet att yttra sig inför en vindkraftetablering. 3.2 Säkerhetsavstånd till vägar och järnvägar I arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindbruk används bland annat den säkerhetszon runt Timmele flygplats (bilaga 6), som återfinns i kommunens Översiktsplan, som restriktion för etablering av vindkraftverk. Skyddsavståndet till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst vindkraftsverket totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Avståndet mellan järnvägbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden på vindkraftverket, d v s tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter. Säkerhetsfrågorna är kopplade till tågtrafikledning och kontaktledningarna. Vid vindkraftsutbyggnad behöver det prövas i varje enskilt fall om det finns risk för störning av radiotrafiken. Innan ett vindkraftverk placeras invid en järnväg krävs därför samråd med Trafikverket och andra berörda. 3.4 Totalförsvaret Vindkraftverk kan negativt påverka försvarets olika tekniska system, som radiolänkar, radaranläggningar och signalspaningssystem. Störningar kan till exempel uppstå genom att utsända radarsignaler reflekterar mot vindkraftverkens torn och rotorblad, så att signalerna ger upphov till fel bäringsinformation alternativt utsläckning av signalen. Även delar av samhällets civila funktioner kan påverkas negativt i de sammanhang där man nyttjar försvarets radar- och sambandssystem. Vindkraftverk kan dessutom utgöra ett fysiskt hinder för flyget. Till havs och på land finns områden som försvaret behöver för övningar eller för övriga ändamål. Generellt bör vindkraftverk inte lokaliseras i närheten av skjut- och övningsfält, samt i anslutning till spanings-, och kommunikations- och underrättelsesystem eller för nära radaranläggningar. Vidare har försvaret officiella och hemliga riksintresseområden där deras intressen ges företräde framför annan användning av mark- och vattenområden. 3.3 Luftfarten Vid uppförande av höga objekt gäller restriktioner för att flygverksamheten vid en flygplats skall fungera säkert. Vindkraftverk kan dels utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels påverka radiosignaler för kommunikation, navigation och övervakning. Störningar kan uppstå genom att utsända signaler reflekteras mot vindkraftverkens torn och rotorblad. De reflekterande signalerna kan därmed orsaka utsläckning eller förvrängning av signalen. Restriktionsområdet runt en flygplats gäller samtliga byggnadsverk och består av tre typer av ytor, där den tillåtna byggnadshöjden är begränsad, för att säkerställa inflygning och landning. Det finns även en säkerhetszon för radioanläggningarnas verkningsområden. Den zon som har den största utbredningen kallas för MSA-yta (Minor Sector Area) och sträcker sig i en radie på ca 55 km runt respektive flygplats. Ulricehamns kommun berörs av MSA- ytan för Göteborgs, Jönköpings och Falköpings flygplats vilket kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk. Även Timmele flygplats kan påverka förutsättningarna för etablering av vindkraft i Ulricehamns kommun. Försvarsmakten har i beslut 2010-10-04 meddelat ett antal stoppområden i anslutning till försvarets flygplatser. I dessa områden får för närvarande inga vindkraftverk uppföras. Inga stoppområden finns i Ulricehamns kommun. Försvaret ska vara remissinstans för alla vindkraftsansökningar och planer. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten om vindkraftverken är bygglovspliktiga (20 meter och högre), både till havs och på land (anmälningsärenden enligt miljöbalken omfattas av samma remiss). Tillståndsärenden enligt miljöbalken ska remitteras till För- 26 svarsmakten av Länsstyrelsen. Prövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem med mera. För oskyddade områden som nyckelbiotoper bör samråd ske i prövningen om dessa tex behöver skyddsavstånd eller om de utgör objekt för reservatsbildning eller biotopskydd. Miljö- och byggnämnden ska för plan- och bygglovsärenden, för vindkraftverk, skicka en remiss direkt till Försvarsmaktens högkvarter. I remissen är det viktigt att koordinaterna anges för vindkraftverkens placering. Försvarets yttrande ska inkomma till kommunen innan miljö- och byggnämnden ger bygglov. När bygglov beviljats ska detta delges Försvarsmakten, för att bereda myndigheten möjlighet att överklaga. I arbetet med planen har man i största möjliga mån undvikit att lägga vinkraftsområden inom naturområden i enlighet med databaser såsom Länsstyrelsens informationskarta och skogsstyrelsens ”skogens pärlor”. Dessa kartskikt täcker i huvudsak in de botaniskt intressanta naturmiljöerna. Övriga botaniska lokaler bör ses som detaljer som inte är avgörande för en översiktplans val av områden för vindkraftsparker utan får hanteras i skedet med anmälnings-/tillståndsprövning. Det är av denna anledning en del sumpskogar och någon nyckelbiotop hamnat innanför en områdesgräns för vindkraftspark. Försvaret bör därför vara remissinstans för i princip alla vindkraftsansökningar och planer. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten för så kallad hinderprövning om det är fråga om vindkraftverk som är 20 meter och högre, både till havs och på land. Hinderprövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem med mera. Hotspots (särskilda områden med högre koncentrationer av arter och/eller individer): Det finns inga tydliga hotspots men större mängder av rovfåglar. Särskilt Ätradalen med Åsundenssjöarna är av intressantare karaktär för sällsynta arter. 3.5 Naturområden Fladdermöss För fladdermöss har det visat sig att det bara är vissa arter som har en ökad frekvens av kollisioner med vindkraftverk. Detta gäller framförallt flyttande arter. Dessutom är det flest olyckor under höstflyttningen augusti-september under särskilda väderbetingelser, med låga vindstyrkor och nordlig vind. De flyger ej heller vid nederbörd. Insekter kan under vissa förutsättningar lockas till vindkraftverken vilket kan leda till att fladdermöss samlas vid dessa för att jaga. Kommunens ställningstagande är att inga vindkraftsverk placeras inom skyddade områden som natura 2000, naturreservat, djur- och växtskyddsområden eller biotopskyddsområden. Det bör även finnas ett minsta avstånd om 500 m till skyddade områden. För Komosse området föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. För övriga Natura 2000 områden föreslår planen en skyddszon på 750 meter. Vid identifiering av intressekonflikter bör värden för biologisk mångfald särskiljas från värden för opåverkade naturlandskap. Förekommande arter i Ulricehamn är Stor fladdermus, långörad fladdermus, nordisk fladdermus, sydfladdermus, fransfladdermus, vattenfladdermus, mustacsh-/brandts fladdermus, dvärg fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus. Natura 2000-områdena Lilla Rydet, Brunsered, Hulegärde, utgörs av odlingsmiljöer i höjdlägen i östra delen av kommunen. Dessa har dock mer än 750 m till närmsta vindkraftsområde. Områden där fladdermus observerats mest är Åsundenområdet och Ätradalen. Ätrans mynning i Åsunden med Ulricehamns stad uppvisar en rik fladdermus fauna med ca 11 observerade arter. Sydfladdermus och ev. 27 Leislers fladdermus är observerades i området 2010. Dessa har eftersökts 2011 men utan framgång. Fransfladdermus observerades vid Sörsjön 2011. I övrigt är det inte mycket känt om fladdermusfaunan i kommunen. råder stor osäkerhet kring detta beteende och var dessa lommar kommer ifrån. Det troligaste är att det rör sig om något slags socialt beteende. Smålom Säkra eller troliga häckningar är endast kända från Äramossen och Komosseområdet. Sammanlagt är tre häckande par eller ensamma fåglar som visat beteende som tyder på häckningsförsök, observerade under 2010-2011 i dessa områden. I Komosseområdet finns det dock flera gölsystem som inte är undersökta. Historiskt har det funnits flera mindre gölar utanför dessa områden där smålom påträffats men dessa har stått tomma vid de besök som gjorts under 2000-talet. Komosse hyser även smålommar i Jönköpings kommun som troligen fiskar i Åsunden Ätradalen är en flitigt använd flyttväg för stor fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Ett relativt individrikt sträck passerar Åsundens norra spets under vår och höst. Fåglar För fåglar är det framförallt stora fåglar, främst rovfåglar som kolliderar med vindkraftverk i större omfattning. Även vissa småfåglar, som svalor och tornseglare, har en höjd frekvens av kollisioner. Konsekvensen är störst för ovanliga fågelarter som föder fram få ungar vilket gäller för exempelvis rovfåglar och lommar. Man måste således både väga in risken för kollisioner liksom konsekvensen av dessa. Anledningen till att just rovfåglar och svalor har en högre frekvens i olyckor beror troligtvis på deras jaktbeteende. Kunskapen är fortfarande låg om dessa aspekter. Smålommen fiskar huvudsakligen i Åsunden och Sämsjön. Flera par har setts fiska under häckningstid. Äramosselommarnas flygvägar mellan häckningsgölar och fiskesjöar är mer eller mindre klarlagda genom undersökningar 2009 och 2010.. Dessa går rakt västerut från Äramossen till Åsunden vid Ulricehamn. Observationer tyder även på en mindre frekventerad flygrutt mot sydväst, via Pinebodalen, mot Marbäck. Flygningar har även observerats mellan Åsunden och Sämsjön. Komosse´s lommar flyger troligen även de mot Åsunden men det är inte helt klarlagt. Flygande lommar har setts flyga frekvent mellan Timmerhultamossen (NV del av Komosse) och Äramossen. Smålom har setts flyga mot väster över Grönahögs kyrka. Vid Marbäck har smålom sett flyga mot OSO. En sträckled går i öst-västlig riktning. Denna utgörs av bl a änder och möjligen vadare. Detta försiggår nattetid och ganska lite är känt om detta. En tydligare sträckled går i nord-sydlig riktning. Sträcket kan gå ganska brett men det förefaller som om dalgångarna medför att 8000 tranor sträckar söderut via Ätradalen. Flygtrafik har också setts i syd-sydostlig riktning från Sämsjön, d.v.s mot Tranemo kommun. Det finns dock bara en lokal rapporterad från Tranemo under senare år, Sjötofta. Dessa observationer kan ge en hint om var flygleder kan tänkas finnas. Storlom Ca 9 par häckar i kommunen i näringsfattiga sjöar. Oftast är dessa källsjöar. Viss rörelse av storlom sker mellan sjöarna då sk. flockning av lommar kan ske under häckningssäsongen. Med detta menas att en sjö med ett par lom kan få besök av andra lommar som bara tillfälligt uppehåller sig i sjön. Sjöar som uppvisar större flockningar än 10 fåglar är Trehörningen, Lönern, Vinsarpssjön, Jogen, Tolken och Sämsjön. Det Även smålommarna visar upp ett flockningsbeteende likt storlommarna, både ute på Åsunden men även på häckningsplatserna. Trana Ca 50 - 75 par häckar i kommunen; kanske ännu fler. Ett ganska omfattande sträck passerar vår och höst i nord-sydlig riktning. Strecket går på 28 ganska bred front med viss koncentration till Ätradalen. Beroende på vindar kan det förskjutas åt väster eller öster. ligtvis ganska brett men man har kunnat observera ett mönster i samband med sträckinventering i området mellan Ätra- och Hössnadalen. De flesta arter följer de stora dalgångarna längs Viskan och Ätran och rör sig över dalgångarna istället för över höjderna. Nattskärra Sällsynt och ej årlig. Endast under ett år under 2000-talet har ett par uppträtt. Detta skedde i Åsundenområdet. • Orre Orren är ganska spridd i kommunen. Spelplatser förekommer bl a i anslutning till Äramossen och Komosse men spel från en eller flera tuppar kan höras på flera håll, särskilt nära mossmarker. Mörkertalet är förmodligen stort. • • • Tjäder För tjäder är mörkertalet ännu större än för orren. Fynd enligt artportalen finns framförallt öster om Ätradalen. Med hänsyn till aktiva fågelskådare i kommunen är detta troligen en bild som återspeglar ornitologernas aktivitet snarare än en verklig fördelning. Områdena öster om Ätradalen är dock förhållandes rika på mossmarker med för tjädern intressanta randskogar varför det kan finnas en viss tyngdpunkt av tjäder i dessa marker. Fem spelplatser är kända under 2000-talet. Med tanke på de observationer som görs av tjäder på spridda platser bör det finnas fler spel att hitta. • • • Ugglor Förekommande ugglor under häckningstid är berguv, pärluggla, sparvuggla, kattuggla och hornuggla. Sparvugglan är spridd över hela kommunen i skogsmark liksom pärlugglan. Pärlugglan visar dock en viss tyngdpunkt öster om Ätradalen och söder om riksväg 40. Kattugglan är spridd men framförallt knuten till odlingslandskap i de stora dalgångarna. Detta gäller även hornugglan. Berguven är framförallt observerad i Ätradalen. Mellan 2-4 par berguv bedöms finnas i kommunen. • • • • Dagrovfåglar De flesta av landets rovfåglar förekommer årligen i kommunen. Flera av dem passerar endast under flytt såsom stenfalk, fjällvråk och blå kärrhök. Andra kan uppehålla sig längre perioder. Sträcket av rovfågel går tro- Duvhök, sparvhök: Förekommer spritt i skogsområden i kommunen. Glada: Förekommer regelbundet i Ätrans och Viskans dalgång. Dessa områdena är lämpliga för etablering av arten. Kungsörn: Syns till och från vintertid spritt i området. Kommunen skulle kunna vara lämplig för framtida etablering av arten. Havsörn: Syns regelbundet året om runt Åsundensjöarna. Området kan vara lämpligt för etablering av arten. Fiskgjuse: mellan 5 – 10 par uppträder regelbundet i kommunen vid sjöar. Fiskgjusar har flera boplatser långt från fiskesjöarna vilket innebär att de flyger frekvent mellan boplats och olika fiskesjöar. Ormvråk: Förekommer regelbundet i skogsområden nära odlingslandskap. Det är ett stort mörkertal vad gäller häckningar. Arten kan betraktas som en tämligen allmän häckfågel. Bivråk: Förekommer regelbundet i kommunen men kunskapen om etablerade par är låg. Syns sommartid men framförallt under flytt. Sparsam häckfågel. Spelflygande hanar noteras regelbundet. Brun kärrhök: Förekommer regelbundet vid vassrika sjöar men antalet häckningar kan variera. Det kan röra sig om 1-5 par. Pilgrimsfalk: Syns regelbundet sommartid framförallt längs Ätrans dalgång – Åsunden. Området kan vara lämpligt för etablering . Lärkfalk: Förekommer regelbundet vid sjö och myrmarker. Tornfalk: Förekommer regelbundet i jordbrukslandskap som t ex Hössnadalen m fl Backsvala Backsvala är en rörlistad art och liksom svalor och tornseglare har de ett jaktbeteende som innebär en högre risk för kollision med vindkraftverk. 29 Arten förekommer sparsamt i våra dalgångar där det finns glaciala grusavlagringar. Större kolonier finns i Ätra- och Hössnadalen. Bedömning Med stöd av befintlig kunskap bedöms risken för oacceptabla konsekvenser vid en konflikt mellan vindkraftsutbyggnad och fågel- och fladdermusfaunan i Ulricehamns kommun som liten. Bedömningen är att det i stora drag borde kunna gå att etablera vindkraft i många lägen i kommunen utan att mer omfattande analyser behöver göras innan tillstånd kan ges. Däremot kan det krävas att man i kontrollprogram har en uppföljning av om vindkraftverken ger upphov till några problem för till exempel fladdermöss, svalor etc. Vissa lägen t ex nära sjöar, våtmarker och lövskogar m.m. kan innebära förhöjda risker medan det i det rena barrskogslandskapet, som dominerar Ulricehamns kommun, torde vara låg risk för konflikter. Vissa arter kan dock behöva särskilda insatser, exempelvis bör smålommens flygvägar mellan fiskesjöar och häckningsgölar lokaliseras innan vindkraft etableras i dessa riskområden. Underlagsmaterial Då vindkraftsplanen utgör ett tillägg till översiktsplan, har inte detaljer tagits med i samband med beskrivning av naturmiljön, fauna och flora. Underlagsmaterial som använts är databaserna ”länsstyrelsens informations karta” och Skogsstyrelsens ”skogens pärlor” som i allt väsentligt täcker huvuddragen av de större naturområden som är botaniskt eller faunistiskt intressanta. Databasen artportalen har dock använts som underlag och stöd, liksom lokal kunskap, för att beskriva fakta om för vindkraft relevanta fågeloch fladdermusarter. 30 ca 47 km2 och består av ödslig vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. 3.6 Komosse i Tranemo, Ulricehamns och Jönköpings kommun Komosse är av riksintresse för naturvården och är utpekat som ett Natura 2000-område. Det är ett urval av Europas finaste och mest värdefulla naturområden som ingår i ett nätverk inom EU, Natura 2000. Syftet är att bidra till att bevara och skydda den biologiska mångfalden i ett europeiskt perspektiv. Komosses värden skyddas genom att flera naturreservat bildats i de tre kommunerna. För den del som ligger i Ulricehamns kommun togs beslut 1980-11-17 om bildande av Komosse naturreservat (Älvsborgs län) med ändamålet att säkerställa ett av södra Sveriges största och mest intressanta myrkomplex för den vetenskapliga naturvården och för det rörliga friluftslivet. Utnyttjande av Komosse – nu och i framtiden Under senare år har man mätt antalet besökare som når Komosse via Björnöleden. Under sommarhalvåret har man räknat ca 3000 besökare där. Vintertid utnyttjas större delar av Komosse för skidåkning. På den södra delen av reservatet i Tranemo kommun finns en vinterled och en grillplats. Erfarenhetsmässigt vet man att området nyttjas av besökare från både Ulricehamn, Jönköping och Tranemo kommuner. Under sommaren noteras många utlandsregistrerade bilar på parkeringen såsom danskar, tyskar och holländare. Komosse har ett värde för turismen i ett sammanhang med flera starka besöksmål inom ett område med korta avstånd mellan dem, som t ex Torpa-Hofsnäsområdet, Gällstads handelsplats och Gunillaberg. Alla utgör olika typer av besöksmål och har olika förutsättningar. Ulricehamn har nyligen blivit ett så kallat Vasaloppscenter, det vill säga en skidort certifierad av Vasaloppet och blir därmed det första officiella centrat i södra Sverige. Certifieringen är ett led i en kraftig satsning på Ulricehamn som vinterort. Komosse som också är attraktivt för skidåkning i natur, skulle kunna vara en del i detta och utvecklas till ett turism- och besöksmål om det marknadsförs som en vildmark där man kan uppleva tystnad och ostördhet. Intresset för vandring och natur ökar och Komosse kan med fördel utvecklas ytterligare för att möta denna efterfrågan. Vy från spången, där de flesta besökare rör sig, mot nordost. På Komosse kan du få en känsla av oändlig vildmark som sträcker sig bortom horisonten. Ändå befinner vi oss bara några mil ifrån städer, shopping och viktiga kommunikationsstråk. Det är detta som är Komosses särskilda upplevelsevärde, ett värde som är värt att bevara inför framtiden. Komosse är en högt belägen mosse i kommunens sydöstra hörn som även sträcker sig in i Tranemo och Jönköpings kommun. Ytan uppgår till 31 Det gäller att hitta rätt nivå, med sparsamhet på anläggningar. Det är dock viktigt med information och guideverksamhet för att hjälpa besökare att hitta ut på mossen. Vindkraftsetableringar och Komosse Landskapsbilden bedöms påverkas starkt av vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk synliga i horisonten kan uppfattas som störande objekt och förta upplevelsen av en orörd vildmark. Planen föreslår därför ett respektavstånd till Komosse på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. I prövning av vindkraftetableringar bör en placering av verken eftersträvas som inte upplevs som alltför dominerande i landskapet och inte hindrar fågellivet. En siktanalys har genomförts i syfte att utreda vilka platser med vindkraftverk som blir synliga från mossen om vindkraftverk byggs på dessa platser. Siktanalysen är genomförd för tolv utsiktspunkter på mossen och antar att mossen omges av 20 meter hög vegetation. Analysen är också genomförd för vindkraftverk av olika storlek, 100 meter, 150 meter samt 200 meter. Navhöjden på dagens vindkraftverk är ca 100 meter och utöver detta tillkommer rotorbladen. 32 33 34 3.8 Landskapsbild 3.7 Kulturmiljöområden Landskapsbilden förändras påtagligt vid en etablering av vindkraft. Det handlar främst om en visuell påverkan då verken syns på långa avstånd. Om den förändrade landskapsbilden upplevs som positiv eller negativ påverkas av en mängd faktorer t ex betraktarens inställning till vindkraft, topografin i området i övrigt, varifrån de syns tydligt och så vidare. Förändringen av landskapsbilden är temporär och består så länge verken är i drift. När anläggningen avvecklas och verken monteras ner återgår landskapsbilden, om inget annat tillkommit, till den tidigare. I och med att landskapsbilden påverkas är det viktigt att kräva fotomontage vid alla vindkraftansökningar. När fotomontage krävs bör tillsynsmyndigheten avgöra från vilka punkter montage ska göras med hänsyn till känsliga platser i landskapet. Detta för att kunna bilda sig en uppfattning om hur verken påverkar landskapsbilden. I Ulricehamns kommun finns flertalet platser som anses vara mer känsliga för vindkraftsetableringar än andra på grund av sina stora naturvärden. Med kulturmiljö menas den av människan påverkade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Kulturmiljövärden består som regel av bebyggelsemiljöer och odlingslandskap samt olika typer av fornlämningar som är skyddade enligt Kulturminneslagen (KLM). Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen med hänsyn till dess art och betydelse. Ett sådant område benämns fornlämningsområde. Der är enligt samma lag förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelser, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning inklusive dess fornlämningsområde. Vid vindkraftsetableringar krävs oftast någon form av arkeologisk insats i samband med exploateringen vilket avgörs från fall till fall och i enlighet med KML (Kulturminneslagen). Stor betydelse i denna behovsbedömning har förutom enskilda fornlämningar, den omgivande kulturmiljön i sin helhet samt topografin även antalet verk som ska uppföras och de övriga arbetena i form av vägar och andra ingrepp. Bedömning Kommunen bedömer att framförallt stora vildmarksbetonade landskapsavsnitt är särskilt känsliga. Riksintressen som t ex Ätradalen och Hössna dalen anser tåla viss påverkan av vindkraftverk och hänsyn till dessa har tagits i planen. Övriga landskapsavsnitt bedöms också tåla viss påverkan. I Ulricehamns kommun finns flera områden som är av riksintresse för kulturmiljövård. De två största utpekade områdena är Ätradalen som är ett av de fornlämningstätaste områdena i Västergötland samt området mellan Marbäck och Gällstad. I detta område mellan Marbäck och Gällstad finns ett stort antal fornlämningar från hela den förhistoriska perioden och där hittades det tiotusen år gamla skelettet, kallat Bredgårdsmannen. 3.9 Friluftsliv De föreslagna områdena för vindkraftsetablering i kommunen kolliderar inte med några friluftslivsintressen med undantag av landskapets upplevelsevärde. Identifieringen av lämpliga områden för vindbruk har tagit hänsyn till sammanhängande områden som är av betydelse för friluftslivet i kommunen. Bedömning Kommunen bedömer att vindkraftverk inte bör placeras på sådant sätt att de konkurrerar visuellt med synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement. Fornlämningar bedöms oftast kunna bevaras genom en noggrann detaljlokalisering av verk och anläggningar. 35 4 Förslag Runt Timmele flygplats tillämpas den säkerhetszon som redovisas i bilaga 6. 4.1 Identifiering av vindbruksområden Vidare utgår ytor som definierats som utbyggnadsområden för bostäder eller verksamheter i kommunens Översiktsplan. Följande definitioner används i denna plan: • • • • Detsamma gäller bergtäkter inom kommunen (se Bilaga 6). En vindkraftpark innefattar minst 3 verk. Med enstaka verk menas 1-2 verk. Ett miniverk är ett litet enstaka vindkraftverk med max 3 meter i rotordiameter och en totalhöjd på högst 20 meter. Ett gårdsverk är ett litet enstaka vindkraftverk med max 3 meter i rotordiameter och en totalhöjd mellan 20 och 50 meter. Även sjöar och skyddsvärda våtmarker undantas från tänkbara områden för etablering av vindkraft i kommunen (se Bilaga 5). Utöver de ovan nämnda restriktionerna utgår även de områden som hamnar inom gränserna för de bevarandeintressen som finns i kommunen. Dessa intressen beskrivs i kapitel två och ytterligare kartor som illustrerar vilka områden det rör sig om i kommunen, återfinns i bilagorna. Följande kriterier har använts för att identifiera lämpliga vindbruksområden: • Områden med en årsmedelvind på mer än 6,5 m/s på 103 meters höjd över nollplansförskjutningen anses erbjuda grundläggande förutsättningar för vindkraftsetablering. • Områden vars sammanhängande yta understiger 0,4 km² pekas inte ut som lämpligt vindbruksområde. • Runt tätorter används ett skyddsavstånd på 750 meter. • Avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara 750 meter. För Komosse området föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. För övriga Natura 2000 områden föreslår planen en skyddszon på 750 meter. 4.2 Prioritering av vindbruksområden Områden lämpliga för vindkraftsetablering De områden som identifierats som lämpliga för vindkraftsetablering i kommunen redovisas på bifogad karta. Vindkraftparker bör i huvudsak ligga inom de utpekade områdena. För att åstadkomma en sammanhängande park kan enstaka verk komma att ligga något utanför dessa områden. Områdena redovisas i plankartan på ett översiktligt sätt. Kommunens ställningstagande är att vindkraftetableringar inte får överskrida en totalhöjd på 170 meter. Dock kan högre verk prövas i undantagsfall. Vindkraftsetableringar anses vara olämpliga närmare än 200 meter från Götalandsbanan, Rv 40 och sträckningen till den nya motorvägen. Götalandsbanan Utpekade områden inom förstudieområdet för Götalandsbanan kan komma att omprövas med säkerhetsavstånd etc, beroende på var järnvägen slutligen hamnar. 36 Restriktiva områden: Följande områden har bedömts som olämpliga för stora vindkraftverk: Riksintresse naturvård, kulturmiljö respektive friluftsliv samt en skyddszon runt Komosse enligt bifogad plankarta. Kommunen anser dock att etablering av s.k. miniverk och gårdsverk är möjligt även inom områden där restriktioner gäller. Detta prövas från fall till fall. De restriktiva områdena markeras i plankartan som ”Restriktivt område” . Stoppområden Kommunens ställningstagande är att inga vindkraftsverk placeras inom skyddade områden som natura 2000, naturreservat, djur- och växtskyddsområden eller biotopskyddsområden. Strandskydd För områden närmast stränder vid sjöar och vattendrag råder strandskydd enligt 7 kap Miljöbalken. I Ulricehamns kommun varierar strandskyddet från 100 m, 200 m till 300 m. Kommunens ställningstagande är att etablering av vindkraftverk är olämplig inom områden där det råder strandskydd. 37 Gårds- och miniverk Kommunen anser att etablering av s.k. miniverk (max 20 m totalhöjd, max 3 m rotordiam.) och gårdsverk (20 – 50 m totalhöjd, >3 m rotordiameter) kan vara möjliga även inom områden där restriktioner gäller. Detta prövas från fall till fall. Geotekniska förutsättningar Kommunen bedömer att det i huvudsak föreligger goda geotekniska förutsättningarna inom de utpekade områdena. Huvuddelen av dem utgörs av morän och berg. Ofta finns spridda mindre områden med torv – mosstorv, kärrtorv eller grunda torvlager på annan jordart. Dessa kan utgöra mindre lokala naturvärden som bör undvikas i samband med vägoch ledningsdragningar. Uppskattat energiproduktion Kommunen har valt att inte peka ut ett visst antal verk per område. Ett sådant val tar i första hand hänsyn till områdets area och beaktar varken områdets unika förutsättningar såsom verkens utformning, krav på detaljlokalisering, mm. Vägar Exploatören bör i varje enskilt vindkraftsärende kontakta Trafikverkets vägtransportledare i tidigt skede för att hitta lämpligaste transportväg. Vägdragning och ledningsdragning bedöms vara samrådspliktig och utreds närmre i tillståndsprövningen. Baserande på dagens teknik har en mycket översiktlig beräkning gjorts. Den visar att ungefär 67 vindkraftverk kunde byggas inom alla utpekade vindkraftsområden med en sammanlagd årsproduktion på ungefär 335 GWh el per år. Denna elproduktion kan jämföras med målet för vindkraftel för hela Västra Götaland på 354 GWh/år. Enstaka verk Kommunens ställningstagande är att enstaka verk inte bör uppföras där de riskerar att förhindra en effektiv utbyggnad av i närhet liggande vindkraftparker inom de utpekade områdena. 38 4.2.1Riksintresse för vindbruk Områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten enligt beslut i maj 2008, visas på kartan nedan. 39 Med planförslaget tar kommunen ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. De synpunkter som kom in under utställningen gjorde att kommunen valde att ta bort en stor del av de utpekade områdena från planförslaget. Kartan nedan visar planförslaget samt de områden som idag är utpekade som riksintresse för vindbruk. Energimyndigheten har dock under år 2012 påbörjat arbetet med att uppdatera områden angivna som riksintresse för vindbruk. Inget beslut om nya områden har dock tagits än. Kommunens tillämpning av områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten: När Energimyndigheten pekade ut riksintressen för vindbruk har man för Ulricehamns kommun inte tagit hänsyn till de stora opåverkade områden eller tysta områden (se under 2.8 och 2.9), då dessa inte är fastställda i nuvarande översiktsplan. Detta har resulterat i att hänsyn som tagits i andra kommuner inte har tagits i Ulricehamn. Ulricehamn har därmed fått mer riksintresseområden utpekat än andra kommuner med liknande vindförhållanden vilket visar sig främst i kommunens östra del. Under samrådet har det framkommit att Energimyndighetens skyddsavstånd på 400 meter till bostäder, av många ansets vara för litet. Kommunen delar denna uppfattning och har ökat skyddsavstånd till bebyggelse till 750 meter vilket innebär att arean på lämpliga vindkraftsområdena i planförslaget är mindre än i samrådsförslaget. Detta medför att många av riksintresseområdena inte är lämpliga för stora vindkraftparker eftersom de är för små. Områden av riksintresse för vindbruk anses inte heller förenliga med de exploaterings- och bevarandeintressen som beskrivs under kapitel 3.6, 4.1 och 4.2. Riksintresse för bevarandeområden utgör sällan konflikt med varandra om de överlappar, medan riksintresse för exploatering (i detta fall lika med riksintresse för vindbruk) nästan alltid står i motsatt ställning till riksintressen för bevarande. Kommunen anser därför inte att det är lämpligt med riksintresse för exploatering ovanpå riksintresse för bevarande, kultur- friluftsliv och naturvård. Inom riksintresseområdena för friluftsliv och naturvård är upplevelsevärdet viktigt och är därför svårt att förena med vindbruk, särskilt i större skala. I många fall sammanfaller värden av riksintresse för naturvård och friluftsliv med kulturmiljövärden. 40 41 4.3 Utpekade vindbruksområden traktiv landskapsbild liksom de fina utblickarna man har från den hög belägna bebyggelsen vid Härna och Romsås. Etablering av vindkraftverk i området bedöms dock innebära en acceptabel påverkan på landskapsbilden. Område 7 – Söder om Nitta Områdets area 1,3 km² Topografi-höjd över havet 230 – 270 m ö h, området är relativt flackt med mindre markerade höjder. Mot norr sluttar området mot Viskans dalgång som ligger ca 170 m ö h. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden I huvudsak barrskog, några öppna partier förekommer. I norra kanten av området i nordsluttning finns en nyckelbiotop (gransumpskog) omgiven av ett större sumpskogsområde (blandat barr och löv). Denna får bedömas som mycket värdefull med hänsyn till den relativt stora arealen. Kulturmiljövärden Området är fattigt på fornlämningar men här finns en del kulturspår, särskilt längs skogsbilvägen som når området norr ifrån bl a torplämningar och gränsmarkeringar. (källa: skogens pärlor) Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Viskans dalgång utgörs av en at- 42 Mellankommunala intressen Området angränsar mot Borås Kommun; samråd bör ske vid vindkraftsetablering. Övrigt Området ligger inom MSA-ytan för Landvetter flygplats (MSA står för Minimum Sector Altitude). Den högsta möjliga byggnadshöjden begränsas därmed till 2100 fot över havet, vilket motsvarar ca 600 meter över havet. Området ligger nära vägkorridoren för den nya väg 40. Finns flera skogsbilvägar in i området. 43 likna helåkersbygd även om området är genomkorsat, särskilt väster och norr om Trädets samhälle, av en mängd rullstensåsar med både höga natur- som kulturvärden Område 12 – Sydost om Trädet Områdets area 1,7 km² Topografi-höjd över havet 230 - 245 m ö h. Ett stort och väldigt flackt område. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Område 12 är på 1,7 km² och gränsar i nordväst mot ett område som är av riksintresse för naturmiljön. Området är till stor del skogsbeklädd (barrskog) med inslag av öppna partier t ex stora hyggen. Det finns ett antal bäckar som löper genom området. Inslag finns av sumpskogar och någon nyckelbiotop. Kulturmiljövärden Området gränsar i nordväst mot ett större landskapsavsnitt som är av riksintresse för kulturmiljön. Inom området finns ett mindre antal kända kulturmiljöer i form av fossil åkermark, gravhögar, kolningsplatser och fångstgropar. Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Landskapets tålighet bedöms vara god för etablering av vindkraftverk. En viss påverkan kan ske på riksintresset för natur- och kulturvården. Ätradalen har kring Trädet breddats och börjar i vissa stycken 44 Mellankommunala intressen Samråd bör ske med Falköpingskommun vid en vindkraftsetablering nära kommungränsen. Övrigt Det finns flera skogsbilvägar in i området. Kraftledningar finns inom 2 km avstånd. En vandringsled angränsar i öster till området. verk. En viss påverkan, men ändå acceptabel, kan ske på riksintresset för natur- och kulturvården i Ätradalen. Möjligen kan en viss påverkan ske på odlingslandskapet på sjön Lönerns östra sida, och från godsen Lönnarp och Vinsarp. Område 12.1 – Öster om Blidsberg Områdets area 2,0 km² Topografi-höjd över havet 255 - 275 m ö h. Ett stort och väldigt flackt område. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Området är till stor del skogsbeklätt (barrskog) med inslag av öppna partier t ex stora hyggen. Det finns ett antal bäckar som löper genom området. Inslag finns av sumpskogar och våtmarker. Kulturmiljövärden Inom området finns ett mindre antal kända kulturmiljöer i form av platser med tradition och torpruiner. Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Landskapets tålighet bedöms vara god för etablering av vindkraft- 45 Mellankommunala intressen Samråd bör ske med Falköpings kommun vid en vindkraftsetablering nära kommungränsen. Övrigt Det finns flera skogsbilvägar in i området. Kraftledningar finns inom 1,5 km avstånd. 46 ändå acceptabel, kan ske på riksintresset för natur- och kulturvården i Ätradalen och Hössnadalen särskilt område 14.3. Område 14.1, 14.3 - Öster om Timmele Områdets area Topografi-höjd över havet 14.1- 0,7 km² 14.3 – 1,3 km² 260 - 300 m ö h. Områdena varierar från flacka avsnitt till mer småkulliga delar. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Området är till stor del skogsbeklätt (barrskog) med inslag av öppna partier t ex hyggen. Inslag av odlingsmark finns. 14.1: Inslag finns av sumpskog, ängs- och hagmark samt nyckelbiotop. 14.3: Inslag finns av sumpskogar, något objekt är klassat som naturvärde. Kulturmiljövärden 14.1: Möjligen tangerar området något kulturmiljöobjekt såsom en stensättning. 14:3: I områdets ytterkanter eller omgivningar förekommer riktligt med kulturlämningar men inne i själva området förekommer endast enstaka miljöer/objekt. Markanvändning Skogsbruk, något jordbruk. Landskapets tålighet Landskapets tålighet bedöms vara relativt god för etablering av vindkraftverk. En viss påverkan, men 47 Mellankommunala intressen Inga Övrigt Området 14:1 berörs av Redvägsleden. Flera kraftledningsgator finns i närheten av områdena. 48 Område 23 – Öster om Nordsjön Områdets area 0,8 km² Topografi-höjd över havet 300 – 315 m ö h. Relativt flackt höjdområde öster om Nordsjön. Landskapets karaktär Enhetligt landskap, på höjderna finns huvudsakligen produktionsgranskog omväxlande med öppna hyggen och ungskogar. I svackorna finns lokala våtmarker i form av mossar och kärr. I områdets östra kant ligger Brännereds mosse VMI klass 4 – utan nämnvärt naturvärde. Vegetation-naturvärden Huvuddelen utgörs av produktionsgranskog. I områdets östra del finns Brännereds mosse som är upptagen i våtmarksinventeringen. Här finns också sumpskogar bl a en gransumpskog klass 3. Kulturmiljövärden Området är relativt fritt från kända fornlämningar och kulturspår. En av tillfartsvägarna från söder går dock rakt igenom en fossil åker. Här bör särskild uppmärksamhet ägnas vid planering av tillfartsvägar. Markanvändning Skogsbruk och mindre del jordbruk. 49 Landskapets tålighet Inom närområdet bedöms påverkan vara relativt liten. En känsligare punkt kan vara från kyrkan i Gullered. På längre avstånd finns en risk för påverkan på Komosse. Påverkan på landskapsbilden bedöms som helhet vara acceptabel. Vindkraftverk kommer att synas från Komosseområdet. Övrigt En vandringsled löper nära området i höjd med Lillesjön. En kraftledning finns drygt 600 m norr om området. Område 23.1 – Väster om Strängseredssjön Områdets area 0,4 km² Topografi-höjd över havet 310 – 325 m ö h. Området är mycket flackt. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Barrskog blandat med öppna marker i form av hyggen . Inslag finns av bäckar, någon sumpskog och mindre våtmarker. I övrigt inga kända naturvärden. Kulturmiljövärden Mot områdets östra kant finns en hel del kulturspår. I övrigt glest på fornlämningar etc. Landskapets tålighet Landskapet i närområdet bedöms tåligt vad gäller vindkraft. Dock kan en lokalisering här ev. påverka Komosse på längre avstånd. Övrigt Skogsbilvägar finns i området. Området är bullerstört av Rv 40. Mindre kraftledningar finns norr och sydväst om området. Större ledning finns ca 3 km söder om området. 50 Område 23.2 – NO om Strängseredssjön Områdets area 0,5 km² Topografi-höjd över havet 310 – 325 m ö h. Området är mycket flackt. Landskapets karaktär I huvudsak enhetligt landskap men med inslag av öppna myrmarker i norr och i söder. Vegetation-naturvärden Barrskogsområde med mossmark i norr, Aspanäsmossen – VMI klass 1 (särskilt högt naturvärde) - och i söder mosse NV Brännebråten – VMI klass 3 (visst naturvärde). Inslag finns av sumpskogar. I övrigt inga kända naturvärden. Kulturmiljövärden Mot områdets östra kant finns en hel del kulturspår. I övrigt glest på fornlämningar etc. Enda kända kulturmiljön är en fossil åker i mitten av området. Landskapets tålighet Landskapet i närområdet bedöms relativt tåligt vad gäller vindkraft. Dock är myrmarkernas ödsliga karaktär känslig för vindkraft. En lokalisering här ev. påverka Komosse på längre avstånd. Övrigt Skogsbilvägar finns i området. Mindre kraftledningar finns genom området. 51 landskapsavsnitt pga sin storlek. Verken kommer i så fall troligen upplevas som relativt små. Område 24 – Norr om Äramossen Områdets area 0,7 km² Topografi-höjd över havet 340 – 360 m ö h Här finns Västergötlands högsta punkt. Området höjder ca 25 m över dalgången vid Kinnared. Området är relativt flackt. Landskapets karaktär Ganska enhetligt med dominerande barrskogar. Vegetation-naturvärden Barrskog blandat med öppna betesmarker. Inte mycket är känt vad gäller naturvärden. Söder om området ligger Natura 2000-området Äramossens naturreservat med bl orrspel och häckningsplats för smålom. Dessa bedöms dock inte påverkas av en vindkraftsutbyggnad enligt planen. Kulturmiljövärden Området innehåller en del kulturmiljöer bl a fossil åkermark och spår av bebyggelse. Landskapets tålighet Verken kommer förmodligen att bli ett markant inslag i landskapsbilden, både från Kinnared och från Äramossen. Äramossen är idag påverkad av en stor kraftledning i mossens norra del vilket drar ned helhetsintrycket av landskapsbilden. Det finns en risk att verken kan synas från Komosse som utgör ett mycket känsligare Övrigt 52 Skogsbilvägar finns i området. En större kraftledning passerar ca 1 km söder om området. Ledningen passerar dock delvis igenom befintligt naturreservat. En vandringsled angränsar till områdets västra kant. Område 29.1 – SV om Strängsered Områdets area 1,1 km² Topografi-höjd över havet 305 - 320 möh. Ganska flackt område. Landskapets karaktär Viss mosaik i form av öppna mossmarker, sumskogar och produktionsbarrskog. Vegetation-naturvärden Barrskog mest gran omväxlande med hyggen. Inslag av sumpskogar och mindre våtmarker finns i svackor i terrängen. Tre mossmarker berörs. Mellommossen och Hallamossen utgörs av öppna mosseplan. Sohultamossen är trädbeväxt sumpskog. (samtliga klass 3 – visst naturvärde VMI). Landskapets tålighet Myrmarker har genom sin vilda och ödsliga karaktär en högre känslighet än andra områden. På längre avstånd finns en risk för påverkan på Komosse (avstånd ca 2 km) som är mycket känslig för påverkan. Kulturmiljövärden Central i området finns på fastmark ett par fossila åkrar samt ett par kolningsanläggningar. Markanvändning Skogsbruk Övrigt 53 Viss risk föreligger att det finns flygstråk för Komosses smålommar. Vissa observationer antyder dock att stråket går något söder om området. En större kraftledning passerar områdets södra del. Skogsbilvägar finns från väster. 54 nordväst om området. Exakt flykorridor är inte helt säkrad genom observationer. Huvudstråket för Äramossens smålommar går dock rakt västerut mot Ulricehamn och berör inte detta område. En mindre kraftledning finns ca 500 m norr om området. Skogsbilvägar finns från flera håll. En vandringsled löper väster om området. Område 27 – Öster om Marbäck Områdets area 1,6 km² Topografi-höjd över havet 290 - 330 möh. Ganska flackt höjdläge. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Barrskog mest gran omväxlande med hyggen. Inslag av sumpskogar och mindre våtmarker finns i svackor i terrängen. En långsträckt mosse, Härnemadmossen (klass 3 – visst naturvärde VMI) sträcker sig från norr till söder genom områdets östra del. Denna är påverkad. Kulturmiljövärden Området är fattigt på kända forneller kulturlämningar. Det finns några husgrunder. Stensättning finns i eller nära områdets sydvästligaste del. Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Påverkan på den näraliggande landskapsbilden bedöms vara godtagbar. På längre avstånd finns en risk för påverkan på Komosse men avståndet är långt. Övrigt Smålommarna på Äramossen har ett flygstråk som går alldeles 55 döms vara godtagbar för det nära avståndet. På längre avstånd kommer Komosse enligt fotomontage i samband med vindkraftsärende påverkas negativt. Påverkan har av miljö- och byggnämnden i samband med beslut om tre vindkraftverk bedömts vara godtagbar. Område 30 – Norr om Rånnaväg Områdets area 1,0 km² Topografi-höjd över havet 240 – 352. Den viktigaste delen av området består av en i SV-NO långsträckt bergshöjd med ganska branta sluttningar. Landskapets karaktär Enhetligt landskap Vegetation-naturvärden Barrskog mest gran och öppna hyggen. Enstaka odlingsmark finns inom området. Sumpskogar finns nedanför sluttningarna och något naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper finns i eller nära området. Dessa får inte påverkas. Kulturmiljövärden Längs höjdkrönet finns flera fornlämningar och kulturmiljöer i form av fossil åkermark, husgrunder och rösen. Markanvändning Skogsbruk och något jordbruk Landskapets tålighet Påverkan på landskapsbilden be- Övrigt 56 Området ligger nära riksintresse för kulturmiljövård. Vägar finns in till området från norr och från syd. Miljö- och byggnämnden har fatta beslut om tre vindkraftverk som är placerade på bergskrönet i en linje i SV-NO riktning. 57 Närmsta större kraftledning finns ca 1600 m NO om området. Skogsbilvägar finns från flera håll. Område 28 – SO Äramossen Områdets area 3,7 km² Topografi-höjd över havet 300 - 335 möh. Relativt kuperat område med flera höjdlägen. Landskapets karaktär Enhetligt barrskogslandskap med inslag av öppna myrmarker. Vegetation-naturvärden Barrskog mest gran omväxlande med hyggen. Inslag av sumpskogar och mindre våtmarker finns i svackor i terrängen. Delar av Fagraredsmossen och Boaredsmossen (klass 3 VMI visst naturvärde VMI) berörs. Kulturmiljövärden Området saknar kända forn- eller kulturlämningar. Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Påverkan på den näraliggande landskapsbilden bedöms vara godtagbar. Äramossen kan dock påverkas. På längre avstånd finns en risk för påverkan på Komosse. Övrigt Smålommarna på Äramossen men framförallt på Komosse kan ha flygstråk som kommer i konflikt med vindkraftsetablering. 58 Känsligare miljöer är myrmarkerna i området. Avståndet till Komosse är som närmst mellan 900 – 1600 m. Komosse är genom sin storslagenhet mycket känslig för ingrepp i landskapsbilden. Område 29 – Strängsered - Rånnaväg Områdets area 9,8 km² Topografi-höjd över havet 280 - 340 möh. Kuperat område med flera höjdlägen. Inslag av flackare partier i form av mossmarker. Landskapets karaktär Mycket stort landskapsavsnitt utdraget från norr till söder. Relativt enhetligt barrskogslandskap dock med stort inslag av öppna myrmarker. Vegetation-naturvärden Barrskog mest gran omväxlande med hyggen. Rikligt med inslag av sumpskogar där några exemplar är klassade som nyckelbiotoper. Mindre våtmarker finns i svackor i terrängen. Ett stort inslag av våtmarker klassade i VMI ingår i objektet däribland 5 st klass 1 objekt – bl a vid Lillösjön i områdets norra del. I södra delen finns Sjömossen och Furumossen vid Påbo. Ett klass 2 objekt ingår, 7 st klass 2 och ett objekt klass 4. Kulturmiljövärden Kulturlämningar förekommer glest och spritt i form av torplämningar, kolnings- och blästbruksanläggningar samt fossila åkrar. Markanvändning Skogsbruk Landskapets tålighet Påverkan på den näraliggande landskapsbilden bedöms vara godtagbar. Övrigt 59 Smålommarna på Komosse måste passera området för att nå fiskevattnen vid Åsunden. Flygstråken är inte närmre utredda. Närmsta större kraftledning passerar genom den norra delen av området. Skogsbilvägar finns från flera håll. En vandringsled angränsar till området. 60 4.3.1. Övrigt Vindkraftverk som tagits ur bruk skall rivas, nedmonteras, inom två år. 61 Utformning • Verkens färg skall vara reflexfri och smälta in i landskapet så gott som möjligt. • Verkens torn och rotor skall vara fria från reklam. • Verk i samma grupp skall inte skilja sig i färg, rotordiameter, rotorbladens antal eller rotorns hastighet. • Verkens nätanslutning bör ske med markkabel • Vid kompletteringar i befintliga grupper ska tillkommande verk visuellt samverka med befintliga. 5 REGLER OCH REKOMMENDATIONER Prövning av tillstånd för vindkraftverk och vindbruksanläggningar regleras genom miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL). Kommunen eftersträvar en effektiv markanvändning och anser att följande aspekter bör beaktas i samband med en vindkraftetablering. Lokalisering • Etablering av verk i grupper bör föredras framför en lokalisering av enstaka verk. • Större vindkraftanläggningar ska i första hand lokaliseras till de prioriterade områdena som redovisas i planförslaget. • Vid en etablering inom de prioriterade områdena ska ett effektivt utnyttjande av dessa eftersträvas. Mindre anläggningar eller enstaka verk får inte förhindra att områdena kan utnyttjas till sin fulla potential. • Vindkraftsparker bör inte sträcka sig över flera landskapsrum, utan hållas inom ett avgränsat område. • Detaljerad lokalisering av vindkraftverk skall alltid föregås av en visualisering, t.ex. med hjälp av fotomontage. Hälsa och säkerhet • Den ekvivalenta bullernivån på en bostadstomt får inte överstiga 40 dB(A). • Om de gällande riktvärden för skuggstörningar överskrids, skall ett ljusrelä monteras som automatiskt stänger av verket under störningsperioder. • Under vindkraftverkens byggtid kan krav på räddningsutrustning uppkomma. Mellankommunala intressen • Angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns ska respekteras. Vid vindkraftsetableringar nära kommungränsen ska angränsande kommuner utgöra remissinstans. Om den aktuella etableringen inte önskas, bör respektavstånd till grannkommunen iakttas. Avstånd De föreslagna avstånden är riktvärden. Kommunen bedömer de faktiska förhållandena samt den upplevda störningen av en vindkraftetablering i varje enskilt fall. Riktlinjerna för avstånd gäller inte för vindkraftverk under 50 meter totalhöjd. • För tätorter och enstaka bostadshus föreslår planen ett generellt skyddsavstånd på 750 meter. • Avståndet mellan olika vindkraftparker ska vara så stort att parkerna var för sig kan uppfattas sammanhållna. Genomförande • En landskapsanalys bör alltid göras i samband med ansökan om uppförande av en vindkraftanläggning. • Exploatören skall tidigt i tillståndsprocessen samråda med Försvarsmakten, Trafikverket och berörda nätägare om projektets genomförbarhet. • Kontakt med berörd nätägare bör tas i ett tidigt skede för att undersöka anslutningsmöjligheten samt att planerad anslutning blir medtagen vid eventuella planer i området. 62 Annat • Ägaren av en vindkraftsanläggning ansvarar för att de vindkraftverk som inte regelbundet är i bruk monteras ned, förs bort och att platsen återställs till sitt ursprungliga skick. 63 siktsplaner och därmed även för den aktuella vindkraftsplanen. Denna vindkraftsplan genomgår således en miljöbedömningsprocess vilket innebär att miljöaspekterna bli integrerade i planarbetet. Att genomföra samråd ingår i miljöbedömningen; samrådsresultaten ska beaktas i beslutsprocessen och allmänheten ska informeras om besluten. 6 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftsplan Ulricehamns kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan 2001 ”Växtplats Ulricehamn” Antagandehandling 2013-06-27 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning 6.2.1Avgränsning av MKB 6.1 Miljökonsekvenser och andra konsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning (MKB )ska behandla de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan om planen genomförs. Eftersom vindkraftsplanens ställningstaganden och rekommendationer är av övergripande karaktär kommer även miljökonsekvenserna beskrivas ur ett övergripande perspektiv. Konsekvenserna avseende vindkraftverkens detaljlokalisering bedöms bättre kunna identifieras i samband med tillståndsansökan av framtida verk. 6.1.1Vindkraftsplanens innehåll och syfte Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och därför förknippad med många positiva effekter för miljön. Den aktuella vindkraftsplanen utgör ett så kallat ”tematiskt tillägg” som är ett led i den kommunala översiktsplaneringen. Syfte med planen är att identifiera såväl lämpliga som olämpliga lägen för etablering av vindkraftverk. Dessa redovisas genom bland annat inventering av till vindkraft motstående intressen och en analys av hur mycket vindkraftverk ett specifikt landskapsrum tål. Vindkraftsplanen ger en överblick över aspekter som bör beaktas inför etablering av vindkraftverk och ska på så vis underlätta ärendehanteringen för framtida vindkraftsetableringar i kommunen. Samråd med länsstyrelsen har hållits den 27 april 2010 för att avgränsa innehållet och nivån på MKBn. Kommunen och Länsstyrelsen är överens om att en betydande miljöpåverkan av vindkraftplanens genomförande främst kan antas uppkomma inom följande områden: o o o o o 6.1.2 Miljöbedömning Enligt plan- och bygglagens bestämmelser ska de samlade konsekvenserna av en översiktsplan tydligt kunna utläsas i planen. Detta gäller de miljömässiga såsom de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Enligt senare införda bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen ska även en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas för planer vars genomförande riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Detta gäller för i stort sett alla över- 64 Buller Kulturmiljö, i synnerhet nära Ätradalen Landskapsbild Djurliv Platser med höga naturvärden 6.2.2 Arbetsprocessen 6.3.2 Alternativ riksintresse för vindkraft Områden som bedömts vara olämpliga för en utbyggnad med vindkraftverk har under planprocessen sorterats ut. På så vis har risken minskat att planförslaget medför betydande miljöpåverkan. Ett förslag om riksintresseområden för vindbruk har under 2006 – 2008 arbetats fram av Energimyndigheten i samråd med länsstyrelsen och Boverket. Inom Ulricehamns kommun har stora arealer i framförallt den östra kommundelen utpekats. De områden som utgått från analysen är: • 750 m meter runt bostäder och samhällen generellt. • 300 meter runt Timmele flygplats samt 200 meter runt riksvägarna 40 och 46, samt väg 157, liksom runt sträckan för den planerade utbyggnaden av riksväg 40 och de alternativa sträckningarna för den planerade Götalandsbanan • Skyddade områden eller andra områden med höga natur- kultureller friluftsvärden, med något undantag. • Tänkbara utbyggnadsområden för bostäder eller verksamheter och bergtäkter • Områden vars yta är mindre än 0,4 km² 6.3.3 Alternativ planförslag Alternativet avser de områden som pekas ut i detta planförslag. De återstående områdena har närmare studerats med avseende på dess läge, storlek, vindförhållanden, motstående intressen och fältstudier. 6.3 Alternativen Följande alternativ har jämförts i miljöbedömningsprocessen för att underlätta strategiska val och minimera negativ miljöpåverkan. 6.3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att vindkraftsplanen och de riktlinjer som följer inte antas och genomförs. Den kommuntäckande översiktsplan ÖP 2002 kommer att gälla samt den tidigare framtagna vindkraftspolicyn. I översiktsplanen finns två områden angivna för utbyggnad av vindkraftanläggningar som delvis stämmer överens med vindkraftplanens områden. Om ingen ytterligare översiktlig planering av vindkraftkraftsutbyggnad sker i kommunen måste varje vindkraftsansökan prövas utan samlad bakgrundskunskap. 65 6.4.3 Alternativ planförslag – konsekvenser 6.4 Konsekvenser Detta alternativ innebär att man samlar grupper av vindkraftverk till lämpliga platser inom kommunen där det finns få eller inga motstående intressen vilket kan bidra till att användningen av fossila bränslen och/eller kärnkraft minskar. Bedömningen är att marken används på ett bättre sätt än i alternativet ”Riksintresse för vindkraft”. 6.4.1Nollalternativet – konsekvenser Om ingen ytterligare översiktlig planering av vindkraftkraftsutbyggnad sker i kommunen kan konsekvenserna vara följande. Bedömningen är att det blir svårt att samla verken på lämpliga platser vilket innebär en risk för att inte marken utnyttjas på ett optimalt sätt. Utspridda verk över hela kommunen riskerar att skapa mycket störningar, främst buller, för boende runtomkring. Detta bedöms kunna leda till en negativ inställning till vindkraft bland allmänheten vilket försvårar en ytterligare utbyggnad av vindkraftverk. Även påverkan på kulturmiljön, landskapsbilden och platser med höga naturvärden bedöms vara hög om vindkraftverk sprids ut över hela kommunen. Olämpligt placerade vindkraftverk kan även innebära en risk för sträckande fåglar. 6.5 Val av inriktning Vid ett jämförande av konsekvenserna för de olika alternativen bedöms alternativet ”planförslag” som mest önskvärt ur miljösynpunkt och även med hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer. Konsekvensbeskrivningen visar att om en utbyggnad skulle ske enligt alternativet ”Riksintresse för vindkraft” skulle detta innebära en stor påverkan på stora idag opåverkade framförallt skogsområden. Vindkraftsfrågorna medger dock många olika utvecklingsscenarier och en exakt framtidsprognos över hur utvecklingen kommer te sig bedöms vara omöjlig. Detta gäller även de alternativen som har valts för Ulricehamns kommun. 6.4.2 Alternativ riksintresse för vindkraft – konsekvenser Detta alternativ innebär största antalet möjliga vindkraftverk. Bedömningen är att även påverkan på kulturmiljön, landskapsbilden, djur- och fågellivet och platser med höga naturvärden är störst. Vindkraftverk skulle kunna uppföras på båda sidor om Ätradalen vilket skulle innebära en stor påverkan på landskapsbilden och boendemiljön i dalgången. Stora idag orörda skogs- och mossområden skulle påverkas av vindkraftverk vilket skulle resultera i en brist på tysta områden och stor konsekvens för landskapsbilden vid Komosse. Ett skyddsavstånd till bostäder på 400 m ger en större bullerstörning än föreslaget alternativ. Vindkraftverk på alla platser som är av riksintresse för vindkraft innebär mycket sannolikt att annan önskad samhällsutveckling inte kan ske inom dessa områden. Sett i ett längre perspektiv är detta inte en hållbar hushållning med kommunens markresurser. 6.6 Bedömning av miljökonsekvenser 6.6.1 Bedömning djur- och växtliv Utbyggnad av vindkraft kan påverka både fauna och flora. Vad gäller floran bör negativa konsekenvser ganska enkelt kunna undvikas genom god planering med hänsyn till markbundna naturvärden. Riskerna för påverkan bedöms framförallt bestå av ledningsdragning och vägdragning. Vad gäller fauna är det framförallt flygande organismer som kan råka illa ut genom kollisioner. Det gäller t ex fåglar och fladdermöss där kollisioner är kända problem. Mindre känt är hur insektsfaunan kan påverkas. Vad gäller fladdermöss har det visat sig att det framförallt är de flyttande arterna som kan råka illa ut. Problem uppstår främst under flyttperioden augusti-september under särskilda väderbetingelser. Vid högre vindhastigheter eller vid nederbörd flyger inte fladdermössen. Detta innebär att det är vid relativt få tillfällen tidsmässigt som risk för kollisioner förelig- 66 ger. I Ulricehamns kommun förekommer ett relativt stort och samlat sträck längs Ätradalen både vår- och höst. I övrigt är lite känt om flyttrörelser. Vindkraftverk planeras uteslutande på höjder beväxta med barrskog. Dessa platser torde utgöra lågriskområden för fladdermöss. Närmare undersökningar kan inte göras inom ramen för denna översiktsplan utan görs i samband med prövning, i enskilda fall. Vad gäller fåglar så saknas fortfarande en hel del kunskap men man måste tills mer kunskaper nås framför allt beakta olika arters risk för påverkan av kollision och störning, men även vad konsekvensen av dessa innebär för olika arter. Fokus riktas mest på rovfåglar och svalor vars jaktbeteende innebär en högre risk. Rovfåglar förekommer inte några större koncentrationer i kommunen men ett område med högre frekvens av mer sällsynta arter utgör Ätrans dalgång med Åsundens sjöarna. Risken att dåliga flygare som lommar ska kollidera är förmodligen mindre än för rovfåglar men konsekvensen kan bli stor då dessa har en långsam reproduktion. Även tranor bör ägnas en särskild uppmärksamhet då en avsevärd del av landets tranor passerar Ulricehamn och särskilt Ätradalen vår och höst. De passerar beroende på vindarna även de höjdpunkter i kommunen som vindkraft planeras på. Slutligen bedöms det föreligga en viss risk för störningar på spelplatser för orre och tjäder om vindkraftverk placeras för nära dessa. Kunskapen är dock väldigt låg vad gäller denna påverkan. Planförslag: Det förslag som anges i vindkraftsplanen bedöms innebära en låg risk för negativ påverkan på växt- och djurliv. Påverkan på landskapsbilden anses vara godtagbar; detta även med tanke på skyddszonen runt Komosse som planen föreslår. Vissa risker finns dock, se ovan, som måste följas upp i samband med prövning av vindkraft framöver. Dock så kan vindkraft innebära förändringar av t ex fladdermössens rörelsemönster varför uppföljande studie av fladdermöss bör göras även efter att vindkraftverken byggts. Även fågelfaunan kan förändras t ex kan nya häckningsplatser för rovfågelar uppstå när t ex förekomst av örnar och glador ökar i syd- och mellansverige. Det går alltså inte helt att förutsäga konsekvenserna för fågelfaunan inom ramen för denna plan. 6.6.2 Bedömning Natura 2000 Endast 2 stycken Natura 2000-områden är utpekade enligt fågeldirektivet – Äramossen och Komosse naturreservat. Övriga är skyddade för sitt växtliv eller för den lägre faunan. Dessa ligger också på ett betryggande avstånd från några utpekade vindkraftområden. Nämnas bör dock att avståndet från vindkraftsområde till gränsen för Äramossens naturreservat endast är ca 1 km. Kommunens bedömning är dock att Äramossens bevarandestatus inte kommer att påverkas negativt. Sammantagen bedömning: 0-alternativet: Detta ger ingen påverkan på de biologiska värdena i något natura 2000område. Alternativ riksintresse för vindkraft: De flesta natura 2000-områden kommer inte att påverkas vad gäller bevarandestatus. I de natura 2000-områpden som är utpekade enligt fågeldirektivet kan inte påverkan uteslutas t ex på fiskande smålommar som flyger mellan boplatserna på Äramossen och Komosse till fiskesjöarna Åsunden och Sämsjön. Planförslag: Natura 2000-områden bedöms inte påverkas negativt av föreslagen vindkraftsplan. Runt Komosse föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. Sammantagen bedömning 0-alternativet: Påverkan på växt och djurlivet är svår att förutse. Eftersom varje vindkraftansökan måste prövas var för sig och utan samlad bakgrundskunskap, finns risk för att vindkraftsparker blir utspridda över hela kommunen vilket kan innebära en stark påverkan på landskapsbilden. Alternativ riksintresse för vindkraft: Med en så kraftig utbyggnad kommer landskapsbilden generellt påverkas. Även landskapsbilden av riksintresse för natur- eller kulturmiljövården kommer att få en påtaglig skada t ex Ätradalen och Komosse. En sådan tät utbyggnad kan innebära påfrestningar för både rovfågel, tranor och lommar. 67 6.7 Miljömål Referenser I miljökonsekvensbeskrivningen ingår att planförslaget ställs mot de nationella och lokala miljömålen samt mot gällande miljökvalitetsnormer. Flera nationella miljömål berörs, framförallt ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft” och ”Bara naturlig försurning”. Även ”Myllrande våtmarker” och ”God bebyggd miljö” kan påverkas med tanke på väg- och ledningsdragning respektive bullerpåverkan och påverkan på landskapsbilden. Vindkraftplanen bedöms däremot inte medföra en större påverkan på miljökvalitetsnormerna i ett lokalt perspektiv. Miljö- och utveckling årgång 20 nr 3:2008 ÖP 2001 Ulricehamns kommun, antagen 2002-02-21 Vägverkets myndighetsutövning, Stöd för kommuners och länsstyrelsers fysiska samhällsplanering, Publikation 2006:27 Länsstyrelsen i Västra Götaland Energimyndigheten Boverket 6.8 Uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan Prövning av vindkraft, Delbetänkande av Miljöprocessutredningen Stockholm 2008, SOU 2008:86 De samlade konsekvenserna av planen följs bäst upp i samband med aktualitetsförklaringen av Översiktsplanen som ska ske en gång per mandatperiod, eller när en ny kommunövergripande översiktsplan tas fram. I tillstånds- och anmälningsärendena kommer krav på kontrollprogram för vindkraftsetableringar. Här kommer bland annat buller och djurliv att följas upp. Detta ger underlag till den samlade uppföljningen. Val av plats för vindkraftsetableringar, Rapport 5513, oktober 2005, Naturvårdsverket Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. –Fauna och flora 97(3):14-21 Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien, Rapport 5748, Naturvårdsverket 2007 Manus till Vindkraftshandboken, Boverket 2008-05-30, Boverkets d.nr 2323-3518/2007, Miljödepartementets d.nr 2007/4286/H 68 Bilagor Kartmaterial som illustrerar de olika markanvändningsintressen inom Ulricehamns kommun. Materialet har beaktats vid identifiering av lämpliga områden för vindbruk. BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 Friluftsliv och turism Skyddsvärda skogsområden Kulturlandskap Kulturmiljövård Våtmarker och sjöar Utbyggnadsområden och infrastruktur med skyddszoner 69 70 71 72 73 74 75 Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplan Ulricehamns kommun TRÄDET ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2010-11-19 Rev. 2011-10-25, 2012-06-18, 2013-03-01och 2013-06-27 BLIDSBERG KÖLINGARED DALUM ÄLMESTAD TIMMELE HÄRNA TECKENFÖRKLARING KNÄTTE Prioriteringsområde för vindkraft HÖKERUM LIARED Restriktivt område Naturreservat VARNUM NITTA HÖSSNA Natura 2000 område Riksintresse för naturvård Riksintresse kulturmiljövård GULLERED p ULRICEHAMN Riksintresse för friluftsliv Fritidsområde Vattenyta STRÄNGSERED R 40 arbetsområde motorväg Förstudieområde Götalandsbanan Riksväg 40, Väg 46 MARBÄCK Bilväg Kommungräns TVÄRRED HULU RÖSHULT VEGBY RÅNNAVÄG GÄLLSTAD TORSBO KÖTTKULLA Utlåtande Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun Upprättat 2010-11-19 Rev. 2011-20-25, 2012-06-18, 2013-03-01 och 2013-06-27 1 Bakgrund Ulricehamns vindkraftsplan är ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21. Vindkraftsplanen är avsedd att underlätta hanteringen av framtida vindkraftärenden och återspeglar kommunens synpunkt på områdens lämplighet för exploatering av vindkraft. Den tar även ställning till de områden som Energimyndigheten har pekat ut som riksintresse för vindbruk. Hur samrådet har genomförts Samrådsförslaget ”Vindkraftsplan Ulricehamns kommun” har varit föremål för samråd under tiden 1 mars – 31 maj 2011 och har sedan ställts ut för granskning under tiden 2 juli – 1 oktober 2012. Handlingar och underrättelse har sänts till kommunala och statliga myndigheter samt föreningar och intresseorganisationer. Underrättelsen har annonserats i Ulricehamns tidning. Handlingarna har ställts ut under samrådstiden på biblioteket och stadshuset, samt på miljö- och samhällsbyggnad, Höjdgatan 3 i Ulricehamn. Allmänna samrådsmöten ägde rum på Församlingsgården i Ulricehamn den 8 mars och på stenbockskolans aula den 22 mars 2011. Under samrådstiden kom 54 skriftliga synpunkter in på planförslaget. De viktigaste ändringar och kompletteringar i planhandlingarna som gjordes efter samråd, är följande: 2 Samrådsförslag och ändringar efter samråd Nedan visas plankartan på samrådsförslaget: Efter samrådet har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 29 november 2011: • Skyddsavståndet till bostäder har ökats från tidigare 400 meter till 750 meter för att minska risken för negativ påverkan av vindkraftverk • Skyddsavståndet till tätorter har ändrats till 750 meter generellt • Skyddsavståndet runt alla Natura 2000 områden i kommunen ändrats till 750 meter generellt • Skyddszonen runt Komosse har tagits bort • Nya vindkraftsområden har tagits fram utifrån fastställda områden av riksintresse för vindbruk 3 Nedan visas plankartan på utställningsförslaget: Under utställningstiden kom 100 skrivelser in varav 42 skrivelser handlar om pågående vindkraftetableringar (vindkraftparker) inom områden som har pekats ut i planförslaget. Dessa vindkraftparker ligger i Fänneslunda, Liared och Trädet; synpunkterna har separat redovisats för kommunstyrelsen. Efter utställningen har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013: • • • Respektavståndet till Komosse ska vara 2,5 km i norra ändan för att utökas till 4 km i sydvästläge Ulricehamns kommun ska respektera angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns Vindkraftverk får inte överskrida en totalhöjd på 170 meter. Dock kan högre verk prövas i undantagsfall 4 Utöver ovan nämnda ändringar, har inkomna synpunkter under utställningen medfört följande modifieringar i planförslaget: • Indelningen i olika prioriteringsklasser på utpekade områden har tagits bort • Ett antal utpekade vindkraftsområden har tagits bort från planförslaget Nedan visas plankartan på antagandeförslaget: Länsstyrelsens granskningsyttrande bifogas i sin helhet. Fullständiga handlingar finns på miljöoch samhällsbyggnadskontoret. Yttrandena sammanfattas och kommenteras nedan. Länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas i sin helhet 5 Statliga verk och myndigheter 1. Länsstyrelsen Vindbruksplanen är genomarbetad och tydlig. Emellertid har en del viktiga förändringar skett i det utställda förslaget jämfört med samrådsförslaget. Kommunen har lagt in nya områden som lämpliga för vindbruksetablering utifrån de områden som Energimyndigheten har pekat ut som riksintresse för vindbruk. Område 4, nordväst om Älmestad Område 22.2, öster om Liared Områdena riskerar att medföra markavvattning och kan innebära mycket stor skada på våtmarkernas naturvärden. Markavvattning är förbjudet i hela länet enligt förordningen om vattenverksamhet (men dispens kan meddelas enbart om det finns särskilda skäl). Våtmarker har generellt sett högt skydds- och bevarandevärde, vilket framgår av miljömålet "myllrande våtmarker". Områdena 28 och 29 Gällande områdena 28 och 29 anser Länsstyrelsen att påtaglig skada på Natura 2000-område inte kan uteslutas med nuvarande underlag. Särskilt i område 29 befarar länsstyrelsen att en exploatering här riskerar att medföra markavvattning och kan komma att påverka Komossens Natura 2000-område negativt. Område 29 innehåller fem våtmarker med klass 1 och ytterligare våtmarker i klass 2 och 4. Naturvärdena är kopplade till områdenas orördhet (klass 1-objekt) och djurliv, framför allt de ornitologiska värdena. Båda våtmarkerna inom de föreslagna områdena 28 och 29 och Komosses Natura 2000-område har stora värden för fågellivet. Komosse ligger endast 2 km från område 29 och det kan i nuläget inte uteslutas att våtmarksmiljöerna hyser stora värden för Komosses fågelliv. Närmare studier krävs för att slutligt kunna yttra sig över lämpligheten samt exploateringens storlek. Framför allt måste påverkan på smålom utredas vidare. Med hänsyn till riksintresse vindbruk finner Länsstyrelsen dock att område 28 och 29 bör kvarstå som reservområden/utredningsområden för vindbruk i översiktsplanen. Område 22.1 Område 22.1, Öster om Jogen hyser höga naturvärden bl.a. med Natura 2000 objekt: Kolarebäcken som är skyddad för sitt Flodpärlmusslebestånd. Etablering av vindkraftverk kan innebära negativa konsekvenser på grund av markarbeten som tillkommer och kan ha påverkan på vatten i bäcken. Detta område bör undvikas i den mån det går. Kommentar 1.1: • Efter utställningen har indelningen i olika prioriteringsklasser på utpekade områden tagits bort. En mer omfattande undersökning på vindkraftetableringens påverkan på omgivningen görs i samband med miljöprövningen av varje enskilt vindkraftärende. Runt Komosse har ett restriktivt område utpekats; utformningen på området 29 har anpassats till detta. Områdena 4, 22.1 och 22.2 har tagits bort från planförslaget. Skyddsavstånd till bostäder Länsstyrelsens uppfattning är att det inte är lämpligt att i planen ange fasta avstånd som respektavstånd till bostäder. Istället bör kommunen styra skyddsavståndet till bostäder genom att ange att bullervärdet 40 dB(A) ska klaras vid bostäder. Om ett större respektavstånd krävs inom områden, som sammanfaller med områden av riksintresse för vindbruk, bör det då övervägas och motiveras i varje enskilt fall. Detta för att riksintresse för vindbruk ska vara tillgodosett. 6 De flesta av de vindkraftverk, som för närvarande prövas av Länsstyrelsen ligger inom riksintresse för vindbruk. På grund av att kommunen använt en större buffringsradie till bostäder än vad som gjorts vid framtagandet av riksintresset, har resultatet blivit att verk fallit utanför de områden som kommunen pekat ut som lämpliga. Så är fallet för t.ex. flera av vindkraftverken i ansökan för vindparken i Timmele som berör område 14.1 och 14.2. Kommunen bör överväga att knyta samman sådana områden till ett större sammanhängande område, exempelvis område 14. 1 och 14.2 kan bli ett sammanhängande område. Kommentar 1.2: • Kommunen har valt att ange fasta avstånd som respektavstånd till bostäder enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013. Detta för att minska risken för negativ påverkan av vindkraftverk. Riksintressen Totalförsvaret SMHI har genomfört en utredning under året 2011 om vindkraftverks påverkan på väderadarinformation. Utredningen kom fram till att för stora störningar kan uppkomma på ett avstånd av upp till 50 km beroende på terrängförhållanden m.m. Det finns en väderradar i Vara, ett riksintresse för totalförsvarets militära del. Radien 50 km berör de nordvästligaste delarna av kommunen. Det betyder att det kan komma synpunkter från Försvarsmakten om vindkraftsprojekt blir aktuella inom ett A-område och fyra B-områden. En teknisk analys genomförs av projekten. Kommentar 1.3: • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4 och 4.2 har tagits bort från planförslaget. Civil luftfart Kommunen berörs av s.k. MSA ytor för både Jönköpings och Falköpings flygplatser. Även några utpekade områden i den västra delen av kommunen hamnar inom MSA-ytor för Landvetter flygplats (MSA står för Minimum Sector Altitude dvs. hinderbegränsande ytor som begränsar högsta tillåten byggnadshöjd till 455 möh inom en radie på 55 km från flygplatsens inflygningshjälpmedel). Detta kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk. Samråd måste ske med respektive flygplats inför prövning av varje etablering. Planen behöver kompletteras så att synpunkter i Länsstyrelsens granskningsyttrande framgår klart av planen. Kopia av yttrande från Göteborg Landvetter Airport, Swedavia är bifogad. Kommentar 1.4: • Planhandlingarna förtydligas. • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4 och 4.2 har tagits bort från planförslaget. Kulturmiljö Ett flertal områden intill riksintresset Ätrandalen finns kvar i utställningshandlingen. Främst område 12, 14:1, 14:2 och 14:3, dessa bör vara föremål för noggrann prövning i förhållande till 7 riksintresset för kulturmiljövård. Visuella studier av dessa områden behöver inkluderas i prövningen. Kommentar 1.5: • Vindkraftsplanen pekar ut lämpliga vindkraftsområden på ett översiktligt sätt. I samband med miljöprövningen av varje enskilt vindkraftsärende kommer mer detaljerade undersökningar att göras. Området 14.2 har tagits bort från planförslaget. Kommunikation Planen berör infrastruktur och dess utbyggnadsområden. Det måste tydliggöras att delar av kommunen berörs av Förstudieområdet för Götalandsbanan. Detta måste framgå av kartunderlag som tillhör Vindbruksplanen för att kunna utläsa vilka av de utpekade A och B områden som kan ligga inom förstudieområdet. Kopia av Trafikverkets yttrande med karta över Götalandsbanans förstudieområde är bifogad. Kommentar 1.6: • Planhandlingarna förtydligas. Vindbruk De utpekade områdena A och B enligt Vindbruksplanen faller inom de områden utpekades ut som riksintresse för vindbruk. Samtidigt en del av riksintresse områden har valts bort av kommunen. De uteblivna områdena måste ändå prövas, avvägas och konsekvenserna värderas vid ett eventuellt etableringsförslag. Kommentar 1.7: • De ovan nämnda uteblivna områdena kommer att behandlas ytterst restriktivt vilket innebär att det kommunala vetot kan kommer att användas. • Efter utställningen har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013, vilket innebär att ett stort antal utpekade områden har tagits bort från planförslaget. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen bedömer att ett genomförande av planen i sig inte kommer att medföra att gällande miljökvalitetsnormer överträds. Tvärtom medverkar planen till att de kan klaras. Om kommande vindkraftsexploateringar berör vattenförekomster med MKN för vatten i de utpekade områdena så behöver påverkan på vattenförekomstens status beskrivas i kommande planering och tillståndsgivning Mellankommunala frågor Länsstyrelsen anser att kommunen behöver ha en gemensam överenskommelse med grannkommuner om respektavstånd som kan fungera som vägledande för alla parter. Alternativet bör vara att kommunen planerar gemensamma etableringar för vindbruk vid gränsområden. Vid fortsatt planering, bygglovgivning eller tillståndsgivning för vindkrafts etableringar behöver frågor som berör mark- och vattenområden som angår angränsande kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Samverkan över kommungräns i olika angelägenheter gynnar som regel en kommuns utveckling. 8 Kommentar 1.8: • Enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 ska angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns respekteras. Hälsa och säkerhet/ Miljö- och riskfaktorer Förenligheten med hälsa och säkerhet (buller, skuggor, geotekniska riskfaktorer som ras/skred i berg/jord, säkerhetsrisker i övrigt) får hanteras och bedömas i efterföljande tillståndsprövningar och är inte möjlig för länsstyrelsen att slutligt ta ställning till på översiktsplanenivå. Emellertid anser SGI (Statens Geotekniska Institut) att det är värdefullt att tillfoga en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida utbyggnad. Noteras kan dock att huvuddelen av de utpekade områdena utgör av morän och berg där de geotekniska förutsättningarna generellt bedöms som goda. Kommentar 1.9: • Vid utpekandet av lämpliga vindbruksområden har hänsyn tagits till markförhållandena för att undvika t ex sankmark. I samband med miljöprövningen av varje enskilt vindkraftsärende görs dock mer detaljerade undersökningar. De geotekniska förutsättningarna inom utpekade områdena beskrivs översiktligt i kapitlet 4.1 ”Identifiering av vindbruksområden”. Allmänna intressen Vattenvård Förändringar av markanvändningen i området kan ge upphov till åtgärder som påverkar de hydrologiska förhållandena i det aktuella avrinningsområdet. Behov av att anlägga/förstärka vägar kan medföra grävning, fyllnad, kulvetering av vattendrag eller genomförande av erosionsskydd i vattenområden och dessa åtgärder innebär vattenverksamhet. Vattenverksamhet kan vara anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet enlig 11 kap 9 § Miljöbalken. Av stabilitetsskäl kan ett våtmarksområde behöva dräneras på grundvatten för att säkerställa ett vägbygge. Det utgör markavvattning och kräver dispens från markavvattningsförbudet som råder i länet. Eventuella åtgärder för att anlägga vindkraftsverkens fundament, kabelnedläggningar och tillhörande anordningar som kan påverka grundvatten eller ytvatten i området. Etablering av vindkraftsanläggningar vid områden som är öster om Liared (Omr.22.2) och Strängsered-Rånnaväg (Omr.29)Nordväst om Älmestad (Omr.4) mm. riskerar att medföra markavvattning och kan innebära mycket stor skada på våtmarkernas naturvärden. Markavvattning är förbjudet i hela länet enligt förordningen om vattenverksamhet (men dispens kan meddelas enbart om det finns särskilda skäl). Våtmarker har generellt sett högt skydds- och bevarandevärde, vilket framgår av miljömålet "myllrande våtmarker". Öster om Jogen området hyser höga naturvärden bl.a. med bäcken Kolarebäcken om är skyddad för sitt Flodpärlmusslebestånd detta område bör undvikas till den mon som det går. Påverkan på Natura 2000-värdet måste beskrivas i vidare planering och tillståndsprövning. Inom Ulricehamn finns två sjöar Vallsjön och Lassesjön som kalkas. Kalkning med helikopter kan försvåras av vindkraftverk. Denna aspekt ska beaktas i förevarande fall. Samråd bör genomföras med kalkningsentreprenören om planerad vindkraftsområden. Enligt 9 rekommendation från Transportstyrelsen ska finnas ett säkerhetavstånd på 1000 meter för vindkraftsverk som är igång, och 300 meter för stillastående kraftverk. Kommentar 1.10: • Vindkraftsplanen pekar ut lämpliga vindkraftsområden på ett översiktligt sätt. En mer omfattande undersökning på vindkraftetableringens påverkan på omgivningen görs i samband med miljöprövningen av varje enskilt vindkraftärende. • Områdena 2, 4 22.1 ”Öster om Jogen” och 22.2 tas bort från planförslaget. Naturvärden De utpekade områdena 28 och 29 som A-områden består till stora delar av värdefulla myr- och mossekomplex. Länsstyrelsen befarar att en exploatering i områdena 28 och 29, särskilt i område 29, kan komma att påverka Komossens Natura 2000-område negativt. Område 29 innehåller fem våtmarker med klass 1 och ytterligare våtmarker i klass 2 och 4. Naturvärdena är kopplade till områdenas orördhet (klass 1–objekt) och djurliv, framför allt de ornitologiska värdena. Både våtmarkerna inom de föreslagna områdena 28 och 29 och Komosses Natura 2000-område har stora värden för fågellivet. Komosse ligger endast 2 km från område 29 och det kan i nuläget inte uteslutas att våtmarksmiljöerna hyser stora värden för Komosses fågelliv. Närmare studier krävs för att slutligt kunna yttra sig över lämpligheten samt exploateringens storlek. Framför allt måste påverkan på smålom utredas vidare. Skogsstyrelsen ser positivt på utveckling av förnybara energikällor som kan leda till att minska människans påverkan på klimatet. Det förutsätts att den hänsyn, som normalt ska tas vid skogsbruksåtgärder, även tas i detta fall så att skador så långt som möjligt förhindras på naturoch kulturmiljön och andra allmänna intressen. Fortsatt arbete med vindkraftsetablering ska bl.a., beakta alla enligt miljöbalken skyddade naturområdena. (skogsstyrelsens yttrande dt. 2012-08-24 bifogas) Kommentar 1.11: • Runt Komosse har ett restriktivt område utpekats; utformningen på området 29 har anpassats till detta. • En mer omfattande undersökning på vindkraftetableringens påverkan på omgivningen görs i samband med miljöprövningen av varje enskilt vindkraftärende. Övriga synpunkter Länsstyrelsen har fyra pågående tillståndsprövningar i Ulricehamn. Det är Gullared-Högshult, Ekesbo, Lundby-Trädet och Timmele. Kommunen har tillstyrkt fem av de åtta sökta verken i Gullared-Högshult som berör område 23, 23.1 och 29. Länsstyrelsen har även haft samråd med vindkraftsbolag om ytterligare fem vindkraftetableringar i kommunen. Erfarenheter från tidigare tillståndsprövningar visar att allmänheten uppfattar ofta det som positivt att vindkraftverk etableras längs med större vägar. Kommunen bör därför överväga att i större utsträckning beakta riksintresset för vindbruk i det fall det ligger i anslutning till riksväg 40., t. ex borde område 23.1 kunna utvidgas. 10 Kommentar 1.12: • Noteras • För området 23.1 tillämpas 200 meter skyddsavstånd till väg 40 och 750 meter till intilliggande bostäder. Beredning, deltagande Yttranden över planen har till Länsstyrelsen inkommit från Försvarsmaktens Högkvarteret, Trafikverket, Göteborg Landvetter Airport (Swedavia), Statens Geotekniska Institut, Skogstyrelsen, Svenska Kraftnät. Synpunkterna från statliga myndigheter har arbetats in i granskningsyttrandet. Detta granskningsyttrande har beslutats av länsöverdirektör Agneta Kores efter föredragning av arkitekt/ planhandläggare, Nirmala Blom-Adapa. I den slutliga handläggningen har även länsarkitekt Peter Nordström deltagit. Synpunkter från övriga sektorsföreträdare som lämnats vid Länsstyrelsens beredning för samhällsbyggnadsärenden 27 september 2012 har i vederbörlig mån arbetats in i yttrandet. Granskningsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planen vad gäller Länsstyrelsens ingripandegrunder enligt 12 kap PBL (1987:10) resp. 11 kap PBL (2010:200) i ett senare planeringsskede. Agneta Kores Nirmala Blom-Adapa Yttrande för kännedom från: Trafikverket, daterat 25 oktober 2012 Statens Geotekniska Institut, daterad, 18 september 2012 Försvarsmakten, Högkvarteret, daterad 27 juli 2012 Göteborg Landvetter Airport, Swedavia, daterat 26 september 2012 Skogsstyrelsen, daterad 24 augusti 2012 Svenska Kraftnät, daterad 25 september 2012 Kopia till: Trafikverket (Annika Carlsson) Försvarsmakten Högkvarteret(PROD INFRA Cecilia Häckner) SGI (Elvin Ottosson) Skogsstyrelsen (Karin Ask) Göteborg Landvetter Airport, Swedavia.(Thomas Helin) Vattenfall Eldistribution AB Svenska Kraftnät (Cecilia Bostorp) Energimyndigheten Kommunstyrelsen i: Herrljunga kommun Borås Stad Tranemo kommun Fallköpings kommun Länsstyrelsen/ Kulturmiljöenheten, LR Miljöskyddsenheten, LN Naturvårdsenheten, TH Vattenvårdsenheten, AA Samhällsbyggnadsenheten/ enligt expeditionslista 11 2. Trafikverket Väg 40 och förstudieområdet för Götalandsbanan är utpekade som riksintressen för kommunikationer; redovisning på förstudieområdet saknas på plankartan. Linjesträckning ”järnväg, projekterad ovan/under mark” bör tas bort och ersättas med förstudieområdet så att det tydligt framgår vilka vindkraftsområden som faktiskt ligger inom förstudieområdet för Götalandsbanan. I planbeskrivningen bör ingå att lämpliga vindkraftsområden inom förstudieområdet kan komma att omprövas med säkerhetsavstånd ect, beroende på var järnvägen slutligen hamnar. I detaljkartorna tas inte ställning till vilka vägar som bedöms vara lämpliga tillfartsvägar till respektive vindkraftsområde. Ulricehamns kommun berörs av den så kallade MSB-påverkade ytan för Falköpings och Jönköpings flygplatser; i planförslaget bör ingå en beskrivning och kartor som förklarar dessa förhållanden. Kommentar 2.1: • Planhandlingarna förtydligas 3. Försvarsmakten Riksintressen för totalförsvarets militära del beskrivs på ett bra sätt på sidorna 26-27. Det bör dock noteras att det är inte bara själva vindkraftverken som kan påverka flygsäkerhet och riksintresset för totalförsvaret och som därför behöver remitteras till Försvarsmakten, utan även andra höga objekt, t ex vindmätningsmaster som föregår vindkraftverk. Enligt en utredning av SMHI 2011 om vindkraftverkets påverkan på väderradarinformation, kan för stora störningar uppkomma på ett avstånd upp till 50 km beroende på terrängförhållanden m.m. Den nordvästra kommundelen ligger inom 50 km radie från väderradarn i Vara. Det innebär att vindkraft inom områden 2.1, 4.3.1, 2.2, 3, 4 och 4.2 samt övriga marker mellan dessa kan komma att påverka väderradarn negativt. Analyser får här göras i varje enskilt fall för att bedöma om riksintresset väderradar skadas. Förutom väderradarn, finns det inga konflikter med totalförsvarets intressen inom föreslagna Aoch B-områden. Försvarsmakten önskar dock upplysa om att i princip hela kommunen berörs av MSA-ytan för Jönköpings flygplats. Enligt försvarsmaktens uppgifter är högsta höjd för objekt i de västra sektorerna 460 möh. Detta kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk, vilket inte nämns i avsnitt 3.3 Luftfarten. Kommentar 3.1: • Områdena 2.1, 4.3.1, 2.2, 3, 4 och 4.2 har tagits bort från planförslaget. 4. Svenska Kraftnät En 400 kV likströmskabel som kommer att markförläggas genom Ulricehamns kommun. Kabeln kommer att beröra utpekat vindkraftområde 2.1 Norr om Fänneslunda vilket måste beaktas vid vindkraftverkens detaljplacering. Kommentar 4.1: • Se under 3.1 12 5. Telia Sonera Koordinater för verkens placering önskas i koordinatsystemet RT 90 2,5 gon V med meternoggrannhet samt tänkt navhöjd och rotordiameter. Kommentar 5.1: • Vindkraftsplanen pekar inte ut verkens exakta detaljplacering. Detta sker däremot i samband med miljöprövningen för varje enskilt vindkraftsetablering där även samråd hålls med Telia Sonera. 6. Räddningstjänsten En riskanalys bör göras i nuvarande planskede för att tidigt kunna väva i riskhändelser i planeringen. Planhandlingarna bör kompletteras med bestämmelser rörande krav på riskanalys för byggande av vindkraftverk samt att krav på räddningsutrustning kan uppkomma under byggskedet. Kommenta 6.1: • Vindkraftsplanen pekar ut lämpliga vindkraftsområden på ett översiktligt sätt. Det pågår dock inte konkreta vindkraftetableringar i samtliga utpekade områdena, vilket gör det svårt att göra en riskanalys som innefattar hela planförslaget. Mer omfattande undersökning som även innefattar utrymnings- och andra säkerhetsfrågor, lösas i samband med byggsamrådet till varje enskilt vindkraftsärende. 7. Grannkommuner Herrljunga kommun Ulricehamn har tagit fram en välgjord plan för vindkraftetablering. Herrljunga kommun önskar att Ulricehamns kommun tillämpar ett respektavstånd på 500 meter från kommungränsen som hålls fritt från vindkraftsverk. Detta för att fastighetsägare inte ska begränsas av vindkraftverk vid eventuell utbyggnad av boende eller fritidsbebyggelse. 500 meter var avsedd för upp till 150 meter höga vindkraftverk. För högre verk bör detta avstånd utökas. Miljösamverkan Västra Götaland hänvisar till 4 ggr verkets höjd i skyddsavstånd som ett alternativ. Den mellankommunala hanteringen av utpekat A-område i direkt anslutning till Herrljunga kommun, är av stor vikt för kommande projekt och planer. Herrljunga kommun vill värna om sina tysta områden och orörda natur, något som kännetecknar kommunen. Kommentar 7.1: • Enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 ska angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns, respekteras. Falköpings kommun Inget att erinra Kommentar 7.2: noteras Borås stad Yttrandet som Borås lämnat under samrådet har inte beaktats fullt ut. Det anses fortfarande vara viktigt att utreda eventuell påverkan på Knalleleden/Sjuhäradsleden även om det för närvarande inte finns planerade verk i området. 13 Borås Stad delar inte Ulricehamns kommuns syn att det inte är något generellt problem om en vandringsled går igenom en vindkraftpark. Borås Stad anser att en eventuell konflikt mellan naturupplevelse och energiproduktion bör belysas bättre utefter leden. Med tanke på det ökade intresset för att planera vindkraft i Sjuhäradsbygden vill Borås påtala att de rekommendationer som Borås strävar efter om att invånarna ska ha Fri sikt åt något väderstreck kan bli allt svårare att uppnå när verk blir allt högre i planerna. Verk som uppförs i Ulricehamns kommun kan begränsa möjligheter i Borås (och tvärt om kan såklart verk i Borås begränsa möjligheter i Ulricehamn). Det kan begränsa både kring att ha verk i Borås, att ha annan markanvändning i Borås och att den fria sikten kan åsidosättas. Borås är därför även intresserade av dialog kring alla verk som kan påverka Borås på något sätt, dvs även verk som planeras längre bort än bara i de områden närmast kommungränsen som vi tidigare angivit. Kommentar 7.3: • Efter utställningen har ett stort antal utpekade vindkraftsområden tagits bort från planförslaget samt att planen föreslår att inte etablera vindkraftverk högre än 170 meter. • Vid etableringar i ovan nämnda områden ska samråd hållas med Borås Stad. • Angående Knalleleden/Sjuhäradsleden anser kommunen att behovet av att utreda en eventuell negativ påverkan på leden inte föreligger för närvarande. • Kommunen bedömer att det inte är något generellt problem om en vandringsled går igenom en vindkraftpark eller passerar enstaka vindkraftverk om inte hela leden påverkas. Mullsjö kommun Inget att erinra Kommentar 7.4: noteras Jönköpings kommun Inget att erinra Kommentar 7.5: noteras 8. Övriga Miljöpartiet Stor hänsyn måste tas till de boende på landsbygden t ex vid Fänneslunda området samt Liaredsområdet. Det anses som viktigt att området kring Komosse hålls fritt från vindkraftverk. Syddsavstånd till bostäder måste utökas. Kommentar 8.1: • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4, 4.2 och 22.2 har tagits bort från planförslaget. • Runt Komosse har ett skyddsområde pekats ut • Angående skyddsavstånd till bostäder och till Natura 2000 områden har planförslaget utformats efter kommunstyrelsens beslut den 29 november 2011 och den 3 juni 2013. 14 LRF Grönahög Det är positivt att planförslaget ger möjlighet till vindbruk i den sydöstra kommundelen Kommentar 8.2: noteras LRFLiared-Kölingared Föreslagen skyddsavstånd till Natura 2000 områden och bostadshus anses vara bra. Det är positivt att det finns en flexibilitet för sistnämnda avstånd, ner till 500 meter i synnerliga fall. Kommenta 8.3: • Efter utställningen har planförslaget ändrats och ett generellt skyddsavstånd på 750 meter till bostäder pekats ut Lasseskogs Vägförening, Borås Kräver att inga tillstånd för vindkraftetablering utfärdas innan dess att vindbruksplanen är antagen i kommunfullmäktige, så att den demokratiska processen värnas. Förslag görs till Ulricehamns politiker, att lägga ett stort antal diskuterade etableringar på is och aktivt verkar för en förändrad politisk inställning till att havsetablerade vindkraftverk kan genomföras i stor omfattning. Vi kräver att utpekat vindkraftområde vid Olofstorp utgår från planförslaget pga de höga ornitologiska värdena i området. Kommentar 8.4: • Enligt Förvaltningslagstiftningen (1986:223) och Miljöbalken (1998:808) ska inkommande vindkraftsärenden handläggas utan dröjsmål; även om vindkraftplanen inte är antagen än. Det behövs dock kommunens medgivande för att kunna bygga vindkraftsparker som är tillståndspliktiga. • Efter utställningen har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 och ett stort antal utpekade områden (bland annat området 2) har tagits bort från planförslaget. Nätverk för Human Vindkraft i Od Vi förutsätter att kommunen i sin fortsatta hantering av t ex yttranden över tillståndsansökningar har en antagen vindkraftsplan som grund och att det pågående översiktsplanarbetet slutförts innan yttranden över större vindkraftsparker sker. Herrljunga kommun kräver ett respektavstånd på 500 meter till kommungränsen där inga vindkraftverk får etableras. Ett likartat respektavstånd bör finnas på Ulricehamns sida. Förslag till vindkraftsplan uppvisar många brister som behandlas i den omfattande tekniska analysen som har bifogats yttrandet. De humana aspekterna på en storskalig industrialisering av vindkraftsparker nämns inte i förslaget som vi anser borde skydda människors hälsa och miljön mot olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Planförslaget gör i princip vindkraft lovlig över hela kommunen i stället för att peka ut ett fåtal väl valda områden enligt den nu gällande översiktsplanens modell. Därmed avhänder sig kommunen i praktiken sitt planmonopol. Kommunen redovisar inte sin uppfattning om för framtiden värdefulla tysta områden. Vår analys av bullernivåer visar att om alla A-områden bebyggs med stora verk kommer ca 400 av 490 undersökta bostäder att få högre bullernivå än lovlig. Kommentar 8.5: • Enligt Förvaltningslagstiftningen (1986:223) och Miljöbalken (1998:808) ska inkommande vindkraftsärenden handläggas utan dröjsmål; även om vindkraftplanen inte är antagen än. Det behövs dock kommunens medgivande för att kunna bygga vindkraftsparker som är tillståndspliktiga. 15 • Enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 har ett stort antal utpekade vindkraftområden tagits bort från planförslaget; angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns ska respekteras. • Kommunen bedömer att gällande bullervärde (40dB (A)) kommer att klaras med ett skyddsavstånd på 750 meter. Ett arbete pågår med att ta fram en ny översitsplan för hela kommunens yta, där också tysta områden kommer att pekas ut. • Vattenfall Vattenfall har kraftledningar i närheten av utpekade vindkraftsområden. Säkerhetsavstånd mellan verk och ledningar ska finnas för att minimera olycksrisken när Vattenfall flygbesiktar dessa enligt följande: • Minst 100 meter till kraftledning för o Vindkraftverk med en höjd av högst 50 meter o Master över en höjd av 50 meter utan stag • 200 meter till kraftledning för o Vindkraftverk högre än 50 meter o Master högre än 50 meter och alla master med stag Ovan redovisade säkerhetsavstånden bör vara med under 3.2 i vindkraftsplanen Kommentar 8.6: • Vindkraftsplanen pekar inte ut några exakta placeringar på vindkraftverk. Detta sker i samband med miljöprövningen till var och en vindkraftetablering, där samråd sker med alla parter som berörs av denna. Eolus Vind Säkerhetsavståndet anses vara för stort. Enligt planförslaget skulle närboende få veto för vindkraftverk närmare än 750 meter, vilket vi tycker är fel. Planen anger inte vad en mindre grupp av verk anses att vara. Kommentar 8.7: • Efter utställningen har planförslaget ändrats och ett generellt skyddsavstånd på 750 meter till bostäder har pekats ut • Planhandlingar förtydligas angående definitionen på en grupp av vindkraftverk. Område 22.2-öster om Liared: I den södra delen av området ligger ett avregistrerat hus (Pepperbacken). Ägaren till fastigheten är delaktig i vindkraftsprojektet. Eolus anser att säkerhetsavståndet på 750 meter till detta hus är olämpligt och utpekat vindbruksområde bör utökas. Kommentar 8.8: • Område 22.2 har tagits bort enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 Område 1-Norr om Nitta: En stor del av den sydvästra delen av höjdplatån som sträcker sig från Nitta till Fänneslunda, är borttagen. Motiveringen är att det enligt Länsstyrelsens kartfönster finns rikligt med fornlämningar på höjdens sydvästsluttning, men inte uppe på själva höjdplatån. Eolus driver ett vindkraftprojekt som innehåller ett verk som ligger utanför utpekat område. Placeringen med närliggande omgivning har inventerats av Västgötalands museum under sommaren 2012 utan identifiering av betydande konflikter med kuturhistoriska/arkeologiska 16 värden. Vi anser att inga områden som sedan tidigare saknar någon form av kulturminnesskydd ska behöva uteslutas i vindbruksplanen eftersom de ändå inventeras enligt Länsstyrelsens rekommendationer. Vindbruksområdet bör därmed utökas i sydvästlig riktning. Kommentar 8.9: • Område 1har tagits bort enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 Område 14.1 och 14.2-Öster om Timmele Eolus har lämnat in en ansökan om miljötillstånd för området, som har krympt mycket att 750 meter skyddsavstånd till bostäder har införts. De flesta husen är dock markägare som gärna vill ha vindkraftverk på sina marker. Området har även blivit inventerat för kultur- och naturvärden utan att någon konflikt med befintliga värden har identifierats. Kommentar 8.10: • Område 14.2 har tagits bort enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013 Duvered Området bör lyftas tillbaka till planförslaget eftersom det är ett mycket bra område med goda avstånd till grannar. Bygglov har sökts och miljöanmälan gjorts för 3 st vindkraftverk. Kommentar 8.11: • Miljö- och byggnämnden anser att det inte är lämpligt med en vindkraftspark i aktuellt område. Enligt nämndens beslut (MBN § 110, 2012-10-02) anses området vara för litet för att inrymma fyra vindkraftverk av den planerade storleken. De intressen som nämnden bevakar vid Hössna samhälle är dels de aktuella bullernivåerna vid bostäder, dels landskapsbilden med ”estetisk tilltalande utformning”. Verken bedöms allt för dominerande på de aktuella avstånden i denna miljö. Länsstyrelsen har i sin bedömning noterat "Lagstiftningens avsikt är inte att det med stöd av bestämmelserna i MBL ska kunna ställas större krav än vad som kan följa av miljölagstiftningen." Detta måste vara en allt för svepande tolkning, Miljöbalken tar inte ställning när det gäller normala estetiska värden. Det måste till en mycket brutal förvanskning av landskapsbilden och anläggningar innan den går att bedöma som olägenhet för människors hälsa vilket kommunen anser är långt från att främja en estetiskt tilltalande utformning. Här kan det även vägas in att kommunerna har fått ett veto i de ärenden som enbart prövas enligt miljöbalken. Detta för att kunna göra en bedömning lokalt om vad som är lämpligt i de delar som miljöbalken inte tillfullo täcker (PBL). Det måste även beaktas att området används för rekreation med ett gångstråk. Nämnden har även att ta hänsyn till den utveckling som Hössna samhälle kan komma att få, om den inte begränsas av denna vindkrafts utbyggnad. Med en utbyggnad av Rv 40 till motorväg fram till Rönnåsen och det nya Hössna motet, kommer det att bli ett attraktivare område för en kompletterande bostadsbebyggelse utmed Duveredsvägen. Svenska Vindbolaget AB Svenska Vindbolaget AB projekterar på en vindkraftpark omfattande tre verk, 12 km öster om Ulricehamn inom ett område som Energimyndigheten har pekat ut som riksintresse för vindbruk. Området anses ha goda förutsättningar. Inga motstående riksintressen eller andra formellt skyddade områden har identifierats och en ansökan har lämnats in till länsstyrelsen. I planförslaget utpekat lämpligt vindkraftområde bör utökas för att innefatta även projektområdet vindkraftpark Ekesbo. 17 Kommentar 8.12: • För utformningen på området 23.1 tillämpas 200 meter skyddsavstånd till väg 40 och 750 meter till intilliggande bostäder, vilket resulterar i att området inte sträcker sig söder om Rv 40. O2 Vindkompaniet AB O2 undersöker förutsättningarna för vindkraft i ett område kring Tåhult i kommunens östra del. Energimyndigheten har pekat ut området som riksintresse för vindbruk. Området har tidigare till stor del pekats ut som B-område (samrådshandling vindkraftsplan). Efter samrådet togs området bort men hänvisningen att det utökade skyddsavståndet till bostadshus (750 m) gjorde området för litet. O2 anser att området har goda förutsättningar och är tillräckligt stort enligt vindkraftsplanen (> 0,4 km2). Under samrådet har inga synpunkter framkommit som talar emot projektet. Området bör därför lyftas tillbaka i planförslaget och anpassas till pågående ovan nämnda vindkraftprojekt (skiss bifogad). Kommentar 8.13: • I arbetet med planförslaget har det i största möjliga mån undvikits att lägga vinkraftområden inom naturområden i enlighet med databaser såsom Länsstyrelsens informationskarta och skogsstyrelsens ”skogens pärlor”. Dessa kartskikt täcker i huvudsak in de botaniskt intressanta naturmiljöerna. Därför har våtmarkerna i området även i samrådsförslaget undantagits. Efter samrådet har skyddsavstånd till bostäder ökats vilket gjorde att kvarvarande lämpligt vindbruksområdet bedömdes vara för litet för att pekas ut i vindkraftsplan. Våtmarken inom O2s projektområdet hyser höga naturvärden (klass 1 enigt våtmarksinventering). Kommunen bedömer att det finns risk för att dessa värden skadas vid t ex vägdragning vilket gör att området inte pekas ut i planförslaget. • Efter utställningen har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013, vilket innebär att området vid Tåhult inte pekas ut som lämpligt vindkraftsområde. 2 boende, Fristad Område 2 som angränsar till Lantmossen som anses ha mycket höga naturvärden. Området bör tas bort från planförslaget eftersom det hyser många rödlistade fågelarter och arter som är upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. I direkt anslutning till området, häckar ett flertal störningskänsliga arter. Den fågelinventering som har gjorts anses ha stora brister. Ett mer utförligt dokument angående denna inventering, är bifogat. Kommentar 8.14: • Området 2 har tagits bort från planförslaget. 3 boende, Marbäck Vi anser att planförslaget är godtagbart och får nu möjligheter att utveckla vårt företag med produktion av miljövänlig förnyelsebar energi. Kommentar 8.15: noteras 2 boende, Grovare Vi förutsätter att kommunens vindkraftsplan har vunnit laga kraft innan kommunen yttrar sig över några tillståndsansökningar över större vindkraftsetableringar. Kommunen bör ta vara på sina opåverkade och tysta områden och placera vindkraft inom redan buller påverkade områden t ex utmed vägar och industriområden. Gammal storskog blir ca 40 meter hög och skymmer inte på något sätt vindkraftverk med en höjd på upp till 220 meter. 18 Ingen kommuninnevånare ska behöva uppleva mer än en etablering i närmiljön; ingen ska behöva bli kringbyggd av vindkraftverk. Skyddsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk bör utökas till 10 gånger verkets totalhöjd med tanke på buller, skuggeffekter och verkets dominerande intryck. Enligt planförslaget är det möjligt att bygga omkring 180 stck vindkraftverk, vilket anses är alldeles för mycket. Ulricehamns kommun behöver inte försörja hela Västsverige och mer därtill. Lokalproducerat borde väl även gälla vindkraftselenergi. Kommentar 8.16: • Enligt Förvaltningslagstiftningen (1986:223) och Miljöbalken (1998:808) ska inkommande vindkraftsärenden handläggas utan dröjsmål. Trots det att vindkraftsplanen inte är antagen än, behövs det kommunens medgivande för att kunna bygga en vindkraftspark som är tillståndspliktig. • Antagandeförslaget tillämpar ett generellt skyddsavstånd på 750 meter mellan vindkraftverk och bostad • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4, och 4.2 har tagits bort från planförslaget. Boende i Brodal Varnum Planförslaget innebär att man bortser från frågan om en effektiv elkraftförsörjning till låg kostnad och minsta intrång. Bättre att använda elen när den är som billigast (timdebitering) istället för att bygga åtskilliga vindkraftsparker. Det är viktigt att se på områdenas kvalitéer – inte bara lämpligheten för vindbruk - och beakta så många viktiga aspekter och alternativ som möjligt för kommunens invånare och näringsliv för att sedan ställa vindkraften i relation till dessa. Instämmer även i synpunkterna som redovisas i nästa stycke. En tidningsartikel har bifogats yttrandet. Kommentar 8.17: • Vindkraftsplanen är ett tillägg till översiktsplan där kommunen pekar ut områden lämpliga för vindkraftparker på ett översiktligt sätt. Syftet med planen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad. Det är dock svårt att förutse, inom vilka utav de utpekade områdena vindkraftparker kommer att byggas. • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4, och 4.2 har tagits bort från planförslaget. 34 boende i området runt Fänneslunda, Grovare, Od Utbyggnad av vindkraft bör begränsas till ett område sydost om Ulricehamn. Alla övriga områden inom Ulricehamns kommun bör helt fredas från vindkraft för att slå vakt om kommunens profil med dess kultur- och naturmiljöer vilket bland annat är en förutsättning för turistnäringens utveckling. Minsta skyddsavstånd från bostäder till vindkraftverk med hänsyn till buller, skuggeffekter och vindkraftverkens dominerande intryck bör anges till 10 gånger verkets totalhöjd istället för 750 meter. Kommentar 8.18: • se under 8.17 En boende i Grönahög Utställningsförslaget har fått en mer acceptabel utformning och stämmer nu bättre överens med den av riksdagen antagna vindkraftpropositionen och Energimyndighetens anvisningar. Planen bör dock använda orden ”vindbruk” istället för vindkraft. 19 Kommentar 8.19: • Efter utställningen har planförslaget ändrats enligt kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2013: • Respektavståndet till Komosse ska vara 2,5 km i norra ändan för att utökas till 4 km i sydvästläge • Ulricehamns kommun ska respektera angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns • Vindkraftverk får inte överskrida en totalhöjd på 170 meter. Dock kan högre verk prövas i undantagsfall • Ett stort antal utpekade vindkraftsområden har tagits bort från planförslaget En boende i Varnum Vid planförslagets utformning bör hänsyn tas till att hela den östra kommundelen har den högsta befolkningsökningen sedan många år tillbaka. Risk finns att folk fortsättningsvis inte kommer välja att flytta dit ifall det byggs många vindkraftparker i området. Det anses inte vara rimligt att vindkraftaktörernas vinstintresse går före kommuninvånarnas intressen. Tysta och obebodda naturområden bör inte exploatera med vindkraftverk eftersom dessa områden kan bli en bristvara i framtiden; det är bättre att placera vindkraftverk nära industriområden samt vägar och järnvägar. Det bör inte byggas fler verk än nödvändigt för att klara kommunens elförsörjning. Kommentar 8.20: • Planförslaget har utformats efter kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2013. • Runt Komosse tillämpas en skyddszon på 5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge • Området 2 har tagits bort från planförslaget. 23 boende i Varnum, Borås Antalet utpekade vindkraftområden bör minskas. Det är inte rimligt att bli omringad av vindkraftparker. Utbyggnaden vid Fänneslunda bör begränsas till ett av de fyra utpekade vindkraftområdena. Skyddsavståndet till bostäder bör ökas till 1000 meter och verkens totalhöjd anses vara för stor. Varför ska kommunen bidra med en så oproportionerligt stor del till Sveriges hela vindkraftsmål? Vindkraftverk bör byggas där vindkraft är önskad av de som bor där. Kommentar 8.21: • Områdena 1, 2, 2.1, 2.2, 3, 4, 4.2 och 22.2 har tagits bort från planförslaget. • Antagandeförslaget tillämpar ett generellt skyddsavstånd på 750 meter mellan vindkraftverk och bostad Liareds Änglarallians Kräver att området 22.2 tas bort från planförslaget. Vid etablering av vindkraftverk bör hänsyn tas till vandringsleden öster om sjön Jogen. Vi anser att vindkraftverk passar bättre i områden som redan är bullerpåverkade. Den planerade vindkraftparken i Liared anses riskera stoppa Liareds positiva utveckling. Enligt planförslaget bör man inte uppleva mer än en vindkraftpark åt gången när man vistas i landskapet. Liared blir dock omringad av utpekade etableringsplatser för vindkraftparker. 20 Kommentar 8:22: • Området 22.2 har tagits bort från planförslaget. • Planhandlingarna förtydligas angående vandringsleden öster om sjön Jogen. Therés Evertsdotter-Staaf Verksamhetschef Miljö och samhällsbyggnad Christian Bruhn Planarkitekt Tillhör kommunfullmäktiges protokoll antaget den ....................§.......... Anita Dalengren Kommunfullmäktiges sekreterare 21
© Copyright 2024