Handlingsprogram för Riddarholmen (PDF
Riddarholmen Handlingsprogram för yt tre miljö Förord Norstedts hus Schering Rosenhanes palats Gamla Riksarkivet en hamn k Ar lms Stenbockska palatset rig at a n n ta ga iv Överkommissariens hus N. Riddarho Birger Jarls torn Gamla Auktionsverket Detta handlingsprogram utgör en konkretisering av de visioner och målsättningar som togs fram i arbetet med förvaltningsprogrammet för Riddarholmen (färdigställt 2008). Flera av förslagen i handlingsprogrammet förutsätter ett samarbete mellan olika aktörer, som till exempel Banverket, Stockholm vatten, Stockholms trafik- och exploateringskontor samt Stockholms hamnar. Samtal om enskilda frågor är påbörjade inom ramen för detta arbete, men vissa förslag kommer att kräva mycket planering, prioriteringar och samordning. Andra delar av förbättringsmöjligheterna till Riddarholmens yttre miljö har Statens fastighetsverk, som byggherre och fastighetsägare, full rådighet över. Även dessa åtgärder kan dock innefatta olika typer av myndighetsbeslut och är beroende av den egna möjligheten till finansiering. Handlingsprogrammets presentation av Riddarholmen ska utgöra grund för diskussioner, beslut samt underlag för detaljutformning av de olika delarna. Riddarholmenolmen utgör en av de viktigaste delarna av Stockholms historiska kärna och bör vara väl integrerad i den stad som omger den. Det övergripande målet med Handlingsprogrammet är att åtgärderna, när de genomförs, ska bidra till att göra Riddarholmen till en tillgänglig, välbesökt och trygg miljö. Riddarholmen ska långsiktigt vara en mötesplats för såväl hyresgäster som besökare. Hit ska det vara lika lätt att ta sig med allmänna transportmedel som för gång- och cykeltrafikanter. Handlingsprogram Riddarholmen har utarbetats av Statens fastighetsverk, Fastighetsområde Regerings- och domstolsbyggnader mm genom: Tr yc ke Hessensteinska huset n ro sb r da Rid Wrangelska palatset Birger Jarls torg lm ho Riddarholmskyrkan acken lska b Kammarrättens hus S. R idd Gymnasie Sparreska palatset ge Wran arh sh am ne n Hebbeska huset gränd olm Gamla Riksdagshuset Gymnasiehusen Handlingsprogrammet har tagits fram av White arkitekter AB genom: Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Anders Johansson, landskapsarkitekt, samt Marianne Johnson, byggnadsantikvarie. För handlingsprogrammet har Jan Adolph, Angelica Bierfeldt Liptak, Kjell Torstensson samt Thomas Zaar, White, gjort illustrationer. Leif Åkerlöf, ÅF-Ingemanssons, har svarat för bullerutredning. Inledning 3 Sammanfattning Handlingsprogram 4 Illustrationsplan 5 Entréer och stråk 6 Mark och tillgänglighet 9 Information 10 Möblering 11 Vegetation 12 Belysning 13 Evenemang 15 Cafébyggnad 16 Fler uteserveringar 17 Ekonomibyggnader 18 Möjlig tillbyggnad 19 Torun Hammar, projektledare Christina Carlsson, biträdande projektledare Christina Olsson, landskapsarkitekt Bulleråtgärder 20 Trafik 21 Från fastighetsområdet har även deltagit Eva Berg Hallberg, biträdande fastighetsförvaltare Alexandru Babos, kulturarvsspecialist Bilparkering 22 Turistbussar 23 Kulturhistorisk konsekvensbedömning Lena Myrelid-Knöös Fastighetsförvaltare 2009-10-01 Ett förvaltningsprogram togs fram i en föregående etapp av White arkitekter AB genom: Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Tove Jägerhök, landskapsarkitekt, samt Lars Qvarfordt, ingenjör, Novamark och Marianne Johnson, byggnadsantikvarie. 24 Etapper 25 Tidplan 26 Bilagt Inventeringsmaterial har tagits fram i en första etapp av: Catrine Arvidsson, byggnadsantikvarie Johnny Samuelsson och Toni Nordling, Rockstore Engineering Lone-Pia Bach och Gabriel Sandstedt, Bach arkitekter AB Samtliga foton och illustrationer är utförda av White arkitekter där inte annat anges. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Innehållsförteckning Förvaltningsprogram 2008, vision och mål 27 Befintlig situation, ortofo, baskarta 28 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Inledning Riddarholmen har en särställning i Stockholms stadsbild. Samtidigt som den är en central del av stadskärnan, med starkt symbolvärde, har här alltid samlats funktioner som signalerar integritet eller periferi som kloster, palats, hamnverksamhet och ämbetsmannalokaler. Holmen präglas av sin långa historia med spår från medeltid till nutid. Idag finns ännu trånga gränder, små platsbildningar jämte det magnifika Birger Jarls torg. Riddarholmen har också en prägel av 1900-talets tydliga ställningstagande att låta stadens kajer vara öppna för allmänhetens rekreation. Problemen med den yttre miljön härrör snarare från buller och dålig åtkomst från resten av staden än av brister i upplevelsen av platsen i sig. Även på Riddarholmen finns dock dåliga eller bristfälliga lösningar vad beträffar främst hantering av parkering, trafik och belysning. Det saknas också enklare byggnader där service för besökare och fastighetsskötsel kan inrymmas. Åtgärdsförslagen inriktning har varit att de ska vara avgränsade och genomförbara i etapper för att inte bindas upp i planer som ligger långt fram i tiden eller som kräver stora insatser också från andra aktörer. Även med mindre förändringar ska det bli möjligt att få en betydligt bättre upplevelse av öns kvaliteter. Föreslagen är tänkta att kunna genomföras successivt under de närmaste fem till tio åren. Kortfattat kan sägas att Handlingsprogrammets syfte varit: • att utarbeta grund för åtgärder som konkretiserar de visioner och målsättningar som angavs i Förvaltningsprogrammet • att skapa framförhållning så beredskap finns i samband med att ekonomiskt utrymme kan skapas för yttre åtgärder • att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet i underhållsplaneringen • att säkerställa att enskilda åtgärder över tid bildar en kvalitativ helhet Metod/omfattning Avgränsningar De problemområden som särskilt lyftes i Förvaltnings programmet var bland annat: • Angöringen för gång- och cykeltrafikanter från broarna och möjligheterna att ta sig runt ön Arbetet avser endast den yttre miljön. Tillgänglighet i direkt anslutning till separata byggnader har till exempel inte studerats närmare inom ramen för detta program. Förslagen anger en inriktning för arbetet och ska ligga till grund för fortsatta diskussioner. Åtgärderna ersätter inte detaljutformning eller projektering och är inte i dagsläget beslutade. Tvärtom anser SFV att det är en kvalitet att uppdragen inte genomförs på samma gång, då Riddarholmen innehåller många tidslager och möjligheter till olika tolkningar och uttryck av dessa platser. Fokus har legat på, för Statens fastighetsverk, genomförbara åtgärder. Mycket kan göras för att stärka sambandet mellan Riddarholmen och övriga Stockholm genom till exempel ytterligare förbättringar för gång- och cykeltrafikanter eller ökad båttrafik. Möjligheten att genomföra mer omfattande förändringar kring ön eller skapa helt nya verksamheter kräver dock delaktighet även av andra intressenter. • Busstrafiken, parkeringsytor, trafikföring • Buller • Bristande belysning • Servicefunktioner till befintliga byggnader/hyresgäster • Skyltning och information • Avsaknad av åretruntöppna verksamheter som riktar sig mot allmänheten • Möjligheterna att på ett ordnat sätt arrangera evenemang på ön • Övrig tillgänglighet Dessa områden har systematiskt gåtts igenom och konkreta förlag på förbättringar har lagts fram. Möten har hållits med Trafikkontoret, Exploateringskontoret, Banverket, Stockholms Hamnar och Riksantikvarieämbetet om enskilda frågor samt om inriktningen på helheten. Dessa möten föregriper dock inte framtida, nödvändiga överenskommelser, lov eller tillstånd. Materialet har sedan sammanställts ämnesvis samt fått en preliminär tidplan med etappindelning baserad på områden. Bakgrund Under 2008 tog Statens fastighetsverk fram ett Förvaltnings program för Riddarholmen. Förvaltningsprogrammet innefattar historik, kulturhistorisk värdebeskrivning och inventeringar av den befintliga miljön. Ett bredare seminarium hölls för hyresgäster, intressenter och beslutsfattare. Med utgångspunkt i de synpunkter som framkom på seminariet och i inventeringarna framarbetades en vision för Riddarholmen som inkluderade målsättningar för den yttre miljön. Handlingsprogrammet utgör ytterligare en etapp i arbetet med att skapa en långsiktigt stabil plan för Riddarholmen. Utgångspunkt Utgångspunkten för Handlingsprogrammet har, utöver Förvaltningsprogrammets mål, varit den befintliga strukturen på Riddarholmen. Anledningen till detta är flera: • Holmen har redan idag, i grunden, stora kvaliteter • Bevarandevärdena är generellt höga. Den långa historien är avläsbar i olika delar som representerar alla tider från medeltid till sent 1900-tal. Samtliga tider bör värderas utifrån sina kvaliteter • Åtgärderna bör vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara inom en rimlig framtid för att inte låsa nödvändiga, mindre ändringar med alltför genomgripande omdaningsplaner för holmen Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att genom förslag på konkreta åtgärder tydliggöra Statens fastighetsverks ambition att öka tillgängligheten för allmänheten och förbättra den yttre miljön för såväl besökare som hyresgäster. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Ovan Riddarholmen sedd från söder. Till höger ön sedd från sydväst. Flygbilder från Stockholms stadsbyggnadskontor, Lennart Johansson. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Sammanfattning Miljöfrågor i korthet Handlingsprogrammets uppgifter och inriktning Bulleråtgärder Handlingsprogrammet ger en inriktning avseende markdisposition, investeringar och framtida underhåll av den yttre miljön. Stor vikt har lagts vid att placera olika funktioner. Anspråken är många varför samutnyttjande måste underlättas genom att generella ytor tillskapas. En rad förändringar föreslås för att ge en bättre helhetsmiljö. Den rådande bullersituationen är inte acceptabel. En bullerutredning visar aktuella bullernivåer och vilka effekter åtgärder på Centralbron och järnvägen skulle kunna ge som ett underlag för diskussion med Stockholms stad och Banverket vilka är huvudmän för dessa. Illustrationsplan Riddarholmen föreslås göras om till så kallat gångfartsområde. Detta innebär bland annat att man inte får köra fortare än gångfart och bara parkera på särskilda parkeringsplatser. Befintliga asfaltsbeläggningar ersätts med gatsten. Nya vändplatser underlättar för förare och ökar trafiksäkerheten. Kollektivtrafik har hållplats- och stationsläge i omedelbar anslutning till Riddarholmen. Förslag för stråk ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken. Charterbåttrafiken föreslås behålla sitt kajläge. Reguljär båttrafik föreslås lokaliseras nära tunnelbanan, i första hand Munkbrohamnen, i andra hand Södra Riddarholmshamnen. Planen visar förslagen för den yttre miljön i sin helhet. De viktigaste åtgärderna lyfts fram. Entréer och stråk, tillgänglighet Förbättringar föreslås för holmens tre entréer. Gångstråket längs järnvägen förtydligas med bredare trappor, gångvänligt material och bättre belysning samt avskärmas mot järnvägen. Ett attraktivt stråk föreslås utmed kajerna mot Riddarfjärden. Stråket görs generöst utmed kajkanten och avskiljs från parkeringsytor och körvägar. Kajstråket föreslås få en ny attraktiv anslutning till Munkbrokajen och T-banestation Gamla Stan med en ny gångoch cykelbro som ”genar” över vattnet till Riddarholmens solbelysta och tysta västra sida. Mot bron över Norrström föreslås en mindre utökning av kajen för en generösare entréplats. Tillgängligheten föreslås förbättras genom gångvänligare material på frekventa stråk. Informationsskyltning Vid norra och södra entrén förbättras informationen om Riddarholmen med nya informationstavlor framtagna i enhetlighet med SFV:s skyltprogram. Vid entrén från Riddarholmsbron föreslås en större samlad informationsplats med taktila historiska modeller förutom informationstavlor. Möblering, utrustning Nuvarande utrustning föreslås vara utgångspunkt för kompletteringar av bland annat sittmöbler, papperskorgar och planteringskärl. God kvalitet och bra materialval eftersträvas. Vegetation Två nya platser för träd föreslås på Riddarholmens södra sida förutom att nyligen borttagna träd återplanteras. Planteringarna nedanför Rosenhanes och i Hebbes trädgård föreslås förnyas. Befintliga planteringar och solitära träd avses behållas. Dock avses trädplanteringen på kajen utanför Gamla Auktionsverket att minskas och få en mindre strikt utformning. Belysning Belysningsåtgärder föreslås för att förbättra upplevelsen av den historiska miljön på håll och på plats, samt för ökad trygghet och bättre funktion inklusive drift- och energifrågor. Gatubelysning föreslås göras enhetlig med fasadarmaturer. På järnvägsstråket och kajstråket föreslås även extra belysning av marken. Några platser föreslås kunna ges särskild belysning. Riddarholmen föreslås få en tydligare bild i staden nattetid. Kyrktorn och märkesbyggnader föreslås lyftas fram. Kajen med gångstråk belyses väl. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Turbåtstrafiken föreslås få en mindre bod för sin landförvaring. Den utförs på motsvarande sätt som ekonomibyggnaden. Möjlig tillbyggnad för befintliga verksamheter Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalisering av en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter studerats. Den plats som skulle vara lämplig är fd bollplanen nedanför Västra Gymnasiehuset. Där kan ytterligare ett hus inordnas i bebyggelsemönstret. För närvarande är emellertid inte detta aktuellt varför ekonomibyggnaden kommer att uppföras här. Skulle en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lösning sökas för servicefunktionerna. Trafik Förbättringar för evenemang Flera förbättringar för möjligheterna att genomföra evenemang föreslås. Det är främst den tekniska infrastrukten som ska förstärkas, men även kör- och uppställningsytor har beaktats i markdispositionen med tanke på tillfälliga evenemang. Kulturhistorisk konsekvensbedömning Bilparkering Handlingsprogrammet syftar till att öka attraktiviteten och tillgängligheten för att återföra stadslivet till Riddarholmen. Förslagen rör den yttre miljön, som genomgått stora förändringar under århundradena. Ursprunglig grundtopografi, småskalighet och rumsbildningar på öns mellersta del bevaras medan åtgärder föreslås för att komma tillrätta med utkanternas storskaliga infrastruktur som de breda kajerna i västra delen och de bulleralstrande trafiklederna i öster. I övrigt rör ändringarna detaljer som markbeläggning och belysningsarmatur, som tillkommit under 1900-talets andra hälft. Nya permanenta funktioner föreslås för att åter öka folklivet på ön. Riddarholmens parkeringar på kajsidorna föreslås förnyas. Parkeringen samlas till tre väl utformade, gatstensbelagda parkeringsplatser som inte är i konflikt med gångstråk. Befintliga parkeringsplatser i öns inre bibehålls. Sammanlagt kommer cirka 200 bilplatser att finnas. Parkeringsreglerna föreslås göras enhetliga med avsikten att öka samutnyttjande. Turistbussar För turistbussar föreslås en ny vändmöjlighet. Dessutom föreslås att bussparkering längs Evert Taubes terrass utökas något och samtidigt tidsbegränsas, samt att nya bussplatser ställs i ordning nedanför Wrangelska för de bussar som behöver stanna till på Riddarholmen i väntan på sina passagerare. Förutom kulturmiljö, som här behandlas särskilt i den kulturhistoriska konsekvensbeskrivningen, har flera miljöfrågor identifierats i arbetet med Förvaltnings- och Handlingsprogram. Dessa ska beaktas i fortsatt projektering och genomförande i enhetlighet med Statens fastighetsverks miljöarbete. Som en viktig aspekt har arbetsmiljö setts. Med cirka 1200 verksamma personer på Riddarholmen är såväl frågor kring luft och buller som trygga stråk och trevlig utemiljö av stor betydelse. Även driftpersonalens arbetsmiljö med fungerande arbetsutrymmen har uppmärksammats. Vid projektering ska också studeras hur byggnation kan ske under goda arbetsförhållanden. Handlingsprogrammet har haft som mål att förbättra för gång- och cykeltrafiken i strävan efter ett hållbart samhälle. Kopplingen till kollektivtrafik och eventuellt ökad båttrafik har legat till grund för markdisposition och förbättringsförslag. Diskussion kring energifrågor är främst aktuell för belysning och evenemangsanordnande men kommer också att aktualiseras vid ledningsomläggningar. Vid ledningsarbete ska även möjliga förbättringar av dagvattenhantering tas med. Att begränsa och hålla nere åtgärdsvolymen är också resurseffektivt. De nödvändiga åtgärder ska göras med hög standard för lång hållbarhet. Av betydelse för en hållbar miljö är också materialval vid byggnation och i drift samt den förbättring av sophantering (källsortering) som föreslås. Tidplan, etapper Förslagen i handlingsprogrammet är alla i ett tidigt skede. Vissa, som förbättrad belysning och tillgänglighetsåtgärder är tänkta att kunna ske successivt och i samband med separata byggprojekt. Andra förslag som för olika delområden är avhängiga färdigställandet av övriga projekt som upprustningen av Gamla riksarkivet eller Banverkets avetablering efter pågående etapp av Citybanan. Tidplanen omfattar nio sådana delområdesetapper. Samtliga aktiviteter är beroende av beslut - interna och externa - samt ibland av samverkan med andra aktörer. Tidplanen får alltså ses som en ambition och en arbetsinriktning. Cafébyggnad För att erbjuda besökare till Riddarholmen en servering med regelbundet öppethållande föreslås en permanent cafébyggnad som förutom uteservering får ett mindre antal sittplatser inomhus. Byggnaden placeras på platsen för det befintliga sommarcaféet. Läget gör att cafeet är lätt att hitta samtidigt som det får ett soligt läge med attraktiv utsikt. Byggnaden utförs som en paviljong i enkla material som glas och stål. Uteservering, tillfällig servering Vid den restaurant som ligger i Gamla Riksdagshuset möjliggörs en uteservering genom att gatan framför avslutas före restauranten. På Evert Taubes terrass föreslås att anslutningar för tillfällig servering görs under mark. Kajplatser för flytande serveringar kan iordningsställas. Ekonomibyggnader En ekonomibyggnad föreslås placeras på Riddarholmens sydvästra del som en fortsättning av västra Gymnasiehuset. Byggnaden avses innehålla sådana driftsutrymmen som är svåra att åstadkomma i kulturhistoriska byggnader. Byggnaden utformas som ett enklare uthus av en typ som tidigare funnits på holmen. Cafégäster vid det befintliga sommarcaféet som föreslås ersättas av ett permanent café. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Buller kan dämpas med tyst asfalt och skärmar Illustrationsplan Skala 1:1000 Södra entrén görs generösare Broentrén rustas upp och kompletteras med informationsplats Plats för uteservering En ny gång- och cykelbro kopplar Munkbron och Riddarholmens kajstråk Järnvägsstråket förtydligas, förbättras funktionellt och ges ny belysning En ny ekonomibyggnad uppförs Gränden öppnas upp Gångstråk, tillgänglighet och belysning förbättras Norra entrén med ny kajanslutning Parkeringsplatsen byggs om och skiljs från husen Ett permanent café ersätter sommarcaféet Vändplats och några uppställnings platser görs för turistbussarna Ett nytt bekvämt och tillgängligt stråk anläggs längs kajerna runt Riddarholmen H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Bättre plats och infrastruktur för evenemang Plats för tillfällig servering Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Entréer och stråk Riddarholmen har tre entréer: över Riddarholmsbron från Gamla Stan från öster; från järnvägsbron över Norrström i norr; från Munkbrokajen och järnvägsbron över Söderström. De norra och södra entréerna är endast för gång- och cykeltrafikanter medan broentrén används av alla trafikslag. Entréerna upplevs inte välkomnande idag och de är starkt påverkade av Centralbron och järnvägen. Det är därför en viktig del av förslaget att förbättra samtliga entréer och de stråk som leder vidare på Riddarholmen. De ska ges bättre orienterbarhet, gångvänligare material som markerar stråken, och tydligare informationsskyltning. Entréplatserna gestaltas som helheter där även avskärmning mot externt buller och hantering av fordonstrafik på Riddarholmen krävs för att nå ett gott resutat. Yttre stråk och inre delar Riddarholmens gång- och cykelstråk är idag otydliga och har dålig tillgänglighet. Förslaget innebär att tillgängligheten förbättras genom beläggningsvalen samt att de genomgående stråken längs järnvägen respektive kajen förtydligas, se följande sidor. Stråken ska underlätta orienteringen och upplevas som attraktiva av såväl besökare till verksamheter på ön som förbipasserande. Inriktningen i detta handlingsprograms förslag innebär vidare att mark och stråk i de inre delarna - i stadsrummen, mellan byggnader och på gårdar - utformas efter respektive rums förutsättningar, se vidare sidan 9. Välkomnande entréer De flesta turister och förstagångsbesökare kommer via Riddarholmsbroentrén. Bron är idag smalare än den varit tidigare, och föreslås breddas för att ge bättre känsla av det historiska sambandet mellan Gamla Stan och Riddarholmen samtidigt som trafiksäkerheten kan ökas. En första åtgärd är att minska bredden på körytan till förmån för gångbanorna. Utmed bron och även däcket över järnvägen kan täta räcken eller bullerskydd göra miljön mer skyddad för gång- och cykeltrafikanter, men detta måste studeras noggrannt med avseende på de visuella konsekvenserna. Direkt efter broentrén kommer informationstorget där bland annat karta över Riddarholmen, information och historiska modeller blir en naturlig samlingspunkt. Den norra entrén som ligger på gångavstånd från Cent ralen och Kungsholmen föreslås förstoras. Här är tanken att biltrafiken ska få en vändplats skild från gång- och cykeltrafikanterna. Den nya kajanslutningen till bron över Norrström ger också förutsättning att få rum med informationsskyltning och att kajens gångstråk kan placeras närmast vattnet. Den södra entrén används främst av tunnelbaneresenärer från hela Storstockholm samt södermalmsbor. Här föreslås informations- och belysningsförbättringar samt att de stråk som utgår härifrån blir tydligare och bekvämare. En ny bro leder besökare direkt mot Riddarholmen och Riddarfjärden. Kajstråket Järnvägsstråket Birger Jarls torg Riddarholmsbron Wrangels backe Järnvägsstråket Kajstråket Entréer och stråk Genomgående stråk Stråk genom olika platsbildningar Foto vid Gamla Stans tunnelbana - västra utgången mot Riddarholmen. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Foto Birger Jarls torg med naturstensbeläggningar. Foto från omkring 1900 med en bredare bro än dagens. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Järnvägsstråket Det nordsydliga stråket för gående och cyklister utmed järnvägen och östra sidan av Riddarholmen ingår i ett överordnat stråk genom centrala Stockholm, utmed Centralbron från Tegelbacken i norr över Riddarholmen och Munkbrokajen med tunnelbanestation och vidare söderut mot Söder Mälarstrand och Södermalm. Stråket är gent men otydligt och bullerstört av trafiken på Centralbron och järnvägen. Det är inte särskilt gångvänligt med något obekväma beläggningar, kantstenar och branta trappor. Orienterbarheten försämras av att gångbana saknas på delar, trappor ligger runt hörn samt av bitvis bristfällig belysning. Ett tydligare och tryggare stråk Stråket föreslås rätas ut så långt möjligt och förtydligas. Gångvänliga naturstenshällar som visar vägen kan läggas in i gatstensbeläggningen. Trapporna föreslås generellt göras bredare och bli generösare med inbyggda barnvagnsramper och vilplan. Belysningen förstärks, se särskilt avsnitt. Avskärmning mot järnvägen minskar utsattheten och ger visst bullerskydd. Norra delen av stråket går på Arkivgatan, här föreslås trafiken minskas genom att endast transporter till fastigheterna och handikappfordon tillåts. Detta möjliggörs genom en vändplan för biltrafik framför Norstedts entré. Trappan vid Gamla riksarkivet görs bredare, något flackare och med inbyggd barnvagns- och cykelramp. Vid Riddarholmsbron korsar man det centrala stråket över ön mot Riddarfjärden och här finns informationstorget. Därifrån läggs det gångvänliga stråket rakt mot Hebbeska huset. Trapporna vid Hebbes norra hörn läggs ihop i stråkets riktning vilket möjliggörs av att parkeringsplatsen tas bort. Trappan vid Hebbeska husets södra hörn föreslås breddas och få ett vilplan. På grund av att stråket har alltför stora höjdskillnader, är trångt och löper längs byggnader vars markanslutning inte kan ändras kan trappor inte undvikas och därmed kan inte heller fullgod standard för funktionshindrade uppnås. Emellertid föreslås mindre branta trappor och att dessa får stabila infällda ramper som underlättar för barnvagn och annat på hjul. Cyklister och andra som vill slippa nivåskillnader kommer även fortsättningvis att röra sig via kajstråket och/eller Birger Jarls torg och Wrangelska backen. Arkivgatan Riddarholmsbron Informa tionstorg Hebbes trappor Södra Riddarholmshamnen Gamla Stans tunnelbana Järnvägsstråket Trapporna vid Hebbeska huset med vilplan och stabila barnvagnsramper. Mot järnvägen visas en tät skärm med det befintliga staketets höjd. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Kajstråket Norrström Norra Riddarholmshamnen Birger Jarls torn Evert Taubes terrass Att gå runt Riddarholmen och se holmen från sjösidan och samtidigt blicka ut över Riddarfjärden är en fantastisk upplevelse. Men ett ordnat promenadstråk utmed kajerna på Riddarholmen saknas idag. De gående rör sig på kajen utan skydd, på körbanorna och inne vid husen där det saknas plats för gångtrafikanter på kajen. Ett attraktivt stråk Den attraktiva vägen runt Riddarholmens kajer görs till ett bra och tydligt stråk. Gångvägen görs bred och generös utmed kajkanten med infällda naturstenshällar. Det avskiljs från parkeringsytor och körvägar med en låg sittvänlig mur. Muren kan också användas till att inrymma elskåp, ledningar och anslutningar samt för att fälla in markbelysning. Stråket ger Riddarholmen sin plats bland centrala Stockholms kajpromenadstråk som till exempel Strandvägen. Cykeltrafiken använder körbanan som med ny utformning blir trafiksäkrare, se särskilt avsnitt om trafik. På norra kajen läggs ett gångstråk utmed vattnet. Bilplatserna flyttas in några meter och avskärmas med en låg mur av natursten och trä. Vid anslutning till bron över Norrström görs en generösare anslutning. Platsen framför Birger Jarls torn snyggas upp genom att bilplatser tas bort i kurvan, vägen avsmalnas och bilfria ytor skapas vid stråket. Sittmurar avskärmar mot föreslagen vändslinga för turistbussar. På öns västra sida följer stråket gatan innanför Evert Taubes terrass och ansluter åter till kajkant i söder. En låg mur avskärmar stråket från trafik H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö och parkering på delar av södra kajen på samma sätt som på den norra. Framför Gamla Riksdagshuset föreslås stråket få en ny attraktiv anslutning till Munkbrokajen och T-banestation Gamla Stan med en ny gång- och cykelbro i stål och trä som genar över vattnet till Riddarholmens solbelysta och tysta västra sida. Gamla Riksdaghuset Södra Riddarholmshamnen Perspektivet ovan visar ny gång- och cykelbro från Munkbrokajen / Gamla Stans tunnelbanestation till Riddarholmen. Munkbrokajen Gamla Stans tunnelbana Kajstråket Skiss på foto av det solbelysta och tysta kajstråket utefter Riddarholmens västra sida. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Mark och tillgänglighet Förändringar av mark och beläggningar på Riddarholmen syftar till att höja upplevelsen av den historiska miljön samt förbättra tillgängligheten i allmänhet och särskilt för funktionshindrade. Olika rumskaraktärer och delar av Riddarholmen samt skilda funktioner leder naturligen till ett nyanserat förhållningssätt och variation i markbehandlingen. De yttre områdena Kajområdena mot Riddarfjärden har växt fram successivt genom landhöjning, utfyllnad och utbyggnad av hamnanläggning. Dagens kajlinje är från 1890-talet. Idag finns spår inte bara av hamnen utan också den period på 50-talet när en provisorisk trafikled passerade holmen. Kajen präglas också av Stockholms stads beslut på 60-talet att bygga om oanvänt hamnområde till rekreations- och uppehållsplatser. Stråket längs järnvägen ligger visserligen delvis över mark som hör till Riddarholmen men har genom utbyggnaden av trafiklederna kommit att präglas av deras konstbyggnad. De genomgående stråken på kajen respektive längs järnvägen kan ges mer enhetliga utformningar i sina sträckningar. På stora delar av nuvarande gatumark och p-ytor ut mot Riddarfjärden föreslås att asfalt byts mot gatstensbeläggning, som ger en enhetlig och vacker markbehandling med natursten. Riddarholmen mer tillgänglig och attraktiv för allmänheten i stort. I en snävare definition menas tillgänglighet, att funktionshindrade skall kunna nå entréer ”tröskelfritt” över tillräckligt släta markbeläggningar och utan större lutningar. Riddarholmen har med sin topografi, sina ofta höga sockelvåningar och befintliga naturstensbeläggningar särskilda svårigheter att erbjuda fullständig tillgänglighet på ön och till byggnadsentréer. TG KG Gångstråk För att förbättra tillgängligheten på ön föreslås att slätare naturstensbeläggning iordningsställs på strategiska stråk på ön. Inne i centrala delar av ön kan befintliga stråk till entréer behövas förbättras och kompletteras. För att få varierade och till varje plats anpassade stråk kan olika bredder, karaktärer och stensorter användas. PG Byggnadsentréer KG PG PG Mark och gångstråk anpassas till byggnadsentréer. I ombyggnadsprojekt i olika hus, kan även markhöjningar med ramper, murar och vilplan behövas för att förbättra tillgängligheten in i respektive byggnad. I en särskild studie har Statens fastighetsverk inventerat tillgängligheten - beläggningar, lutningar, byggnadsentréer mm. Inventeringen ska vara ett underlag både vid markåtgärder och ombyggnad av hus. De inre delarna Markbehandlingen kring bebyggelsen i de inre delarna har präglats av sina varierade tillkomster och historia. Offentliga rum skiljer sig från palatsgårdar som i sin tur skiljer sig från de kvartersinnergårdar som bildades på 1800-talet när Norstedts och Gamla riksarkivet byggdes. Stora delar av Riddarholmen har redan idag välgestaltade stadsrum med hög kvalitet på såväl husfasader som gatuoch torgbeläggningar av natursten. Detta gäller speciellt kring Riddarholmskyrkan och Birger Jarls torg samt gatu- och gårdsrummen mellan palatsbyggnaderna. Vid förnyelse ska rumsligheten förstärkas med markbehandlingen, samtidigt som tillgänglighet och bekvämlighet för gående föreslås ökas av slätare beläggningar som varieras för olika stråk och platser. I de inre delarna av Riddarholmen ska rumsligheten tas tillvara. Ett stråk som går igenom flera rum kan därför byta beläggning vid övergång till en ny plats, alternativt att platsen har en annan beläggning i sin helhet. Gångstråken ansluter till byggnaders entréer där lokal anpassning sker med nivåer som förbättrar tillgängligheten till enskilda byggnader. Stora stensatta ytor vid Riddarholmskyrkan kan behöva skyddas från bussuppställning och annan olovlig parkering med hjälp av någon form av körhinder förutom befintliga lyktstolpar. TG Mark och konstbyggnad Utfyllnader, tidigare hamnområde Konstbyggnad för järnvägen Holmens bebyggelsemark Gårdsmark till palats Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet i den fysiska miljön kan uppfattas ha två betydelser. I första hand att med olika åtgärder göra H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Foto på två av de gatstens beläggningar som redan nu finns på Riddarholmen. Platsen mellan Rosenhanes palats och Gamla Auktionsverket med befintligt stråk. Kvartersinnergård Trädgård PG KG TG Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Apotekshuset från 1790 innehöll från början förutom apotek även läkarmottagning och bostäder för apotekare, läkare och barnmorska. Apoteket användes främst av det Kungliga hovet med uppvaktning och personal, men även allmänheten kom hit. Gustav III hade 1779 gett hovapotekaren Johan Christian Georgii rättten att ansvara för apotekshållningen på Drottningholm. Verksamheten permanentades ytterligare genom kungens beslut 1785 om att ett särskilt hus skulle byggas. Arkitekten bakom ritningarna till huset är okänd. Omkring 1880 nyinreddes apoteksrummen, varvid den ursprungliga inredningen skänktes till Nordiska museet. Idag kan apoteksinredningen från Drottningholm upplevas/beskådas i Apoteket Kronan i Skansens stadskvarter och är landets äldsta bevarade. Apoteksverksamheten fanns kvar i huset på Malmen till 1920 då rätttigheterna drogs in. Invändigt har det byggts om ett flertal gånger, men exteriören är bevarad från 1790. Byggnaden innehåller i dag bostäder samt kontor och är statligt byggnadsminne. Information Informationen till Riddarholmens besökare avses förbättras. Statens fastighetsverk har tagit fram ett skyltprogram som ligger till grund för utformningen av nya skyltar. Bra skyltning ska finnas vid alla entréer till ön. Vid entrén från Riddarholmsbron görs en särskild informationsplats där modeller mm visar öns historiska utveckling. De olika platserna kommer att ge delvis olika information då skyltarna inriktas mot vad man ser just på den plats man befinner sig samt allmän information om Riddarholmen. Förutom här föreslagna informationsplatser är det möjligt att söka en plats på den västra sidan mot vattnet där många besökare stannar till en längre stund. De enskilda byggnadernas skyltning håller successivt på att bytas ut så att de följer skyltprogrammet. Möjligheter att ge guidning via nerladdning till mobiltelefon samt att distribuera broschyrer på plats kommer också att prövas. Statens fastighetsverk planerar även sätta upp vägvisningskyltar i enhetlighet med skyltprogrammet. Informationsplats vid Riddarholmsbron The pharmacy building, put up in 1790, originally housed, besides the pharmacy itself, a doctor’s consulting room and accommodation for a pharmacist, doctor and midwife. The pharmacy was primarily used by the court and those in attendance on the royal family, although it was also patronised by members of the public. In 1779, Gustav III granted court pharmacist Johan Christian Georgii the privilege of running the pharmacy at Drottningholm. The business was put on a more permanent footing in 1785, when the King ordained that a separate building be erected to house the pharmacy. The architect who drew up the plans for the building is unknown. In about 1880, the interior was extensively refurbished and the original fittings were presented to Nordiska Museet. Today the interior fittings of the Drottningholm pharmacy, the oldest in Sweden, can be experienced/viewed at the Kronan pharmacy in the town quarter of the Skansen open-air museum. The building at Malmen, in Drottningholm, continued to function as a chemist’s until 1920, when its privileges were discontinued. Although the interior has been renovated on a number of occasions, the original exterior, dating back to 1790, has been preserved. Today the pharmacy houses homes and offices and is now a national historic building monument. De flesta turister kommer via Riddarholmsbron. Det stora stråket från Gamla Stan ner mot Riddarfjärden korsar här järnvägsstråket med folkströmmen från tunnelbanan. Vid stråkens korsningspunkt föreslås en större samlad informationsplats. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen som Platsen föreslås innehålla historiska modeller med förklahar anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under Gusringar och information om Riddarholmens olika tidsepoker. tav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och hoMöjligheter ska också finnas att ha tillfällig information kring vet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen aktuella evenemang och händelser samt att distribuera som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under material eller hänvisa till audioguidning. Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. BoThe pharmacy stands in the area known as Drottningholmsmalmen, whose traditions stretch städerna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och Informationsplatsen ska utformas för att vara väl synlig back to the 17th century. Malmen was mostly dehovet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalveloped during the reign of Gustav III, when it was i stråken samtidigt som informationen inte ska skymma sikmen som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst accorded a town charter. The buildings and the ten. Därför utformas den med låga skyltar. Platsen kommer under Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättighevarious activities carried on at Malmen were all directly associated with the palace and the court. ter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slotatt bli en mötespunkt och föreslås också få enkla sittplatser tet och hovet. och god belysning. I ett särskilt projekt hos Statens fastighetsverk pågår arbete med att ta fram taktila modeller över Riddarholmen. Skyltning vid norra och södra entréerna Dessa kommer att illustrera holmens byggnation under Vid södra entrén föreslås att en ny skylt placeras mot muren tidigt 1600-tal, respektive mitten på 1700-talet. Tankar finns Storlek: Textmängd: kring Hebbes trädgård. Skylten blir väl synlig när man Orienteringsskylt 1250x1400, 1600x1400, 2000x1400situation. Max 2200 tecken inkl. mellanslag också att ta fram en modell för dagens kommer från järnvägsstråket eller tunnelbanan. På murens Orienteringsskylten är avsedd att passa till de flesta besöksmål där man behöver använda/ kolonner avses fasadarmaturer sättas upp vilka dåFärgval: också visa en karta för att ge övergripande orientering. Typiska exempel är slott och parker. belyser skylten. Eftersom besöksmålen ofta har stora säsongsvariationer i utbud och öppettider är den Med en ny bro från Munkbrokajen mot Gamla nedre delen av skylten utbytbar för att lätt kunna skifta informationen. För att få enhetliga kartor kommer alla kartor att produceras centralt. Riksdaghuset kan informationsskyltning med fördel göras på Skylten kan beställas som 1250, 1600 eller 2000 mm bred. Munkbron. Då avståndet är lite längre ges här en god överblick över Riddarholmens södra sida. Skala: 7% Placering: Birger Jarls torg där de taktila modellerna föreslås placeras. Ovan situationsplan med informationstorgets läge och de taktila modellerna. Vid norra entrén avses skyltning ske i hörnet mellan järnvägsstråket och kajstråket. Inplaceringen av skylten samordnas med kajstråkets belysning så att skylten kan läsas även i mörker. Textstorlek: 220 punkter Textstorlek: 34 punkter Textstorlek: 34 punkter Objektets namn Västerås slott ligger invid Svartåns mynning och vittnar om stadens och slottets betydelse i den svenska historien. Västerås var en strategisk knutpunkt för handel med koppar, järn och silver från gruvorna i trakterna som nu är Kopparbergs län, Västmanland och Dalarna. Till försvar av rikedomarna kan byggandet av det första försvarstornet numera en del av slottet - ha påbörjats redan under 1200-talet. Det befästa slottet spelade en viktig roll på 1400och 1500-talen, som vid unionsstriderna och vid Engelbrektsupproret. Under 1520-talet intog Gustav Vasa slottet, efter en årslång belägring. Slottet var nedslitet och en intensiv period av upprustning och byggnadsarbeten tog vid inför arvsriksdagen 1544. Västerås slott gjordes till kungligt residens och en ny kungsvåning byggdes som bekväm bostad åt Gustav Vasa. Detta var dock inte den sista stora ombyggnaden: inför sitt bröllop med Gunilla Bielke lät Johan III upprusta slottet till en riktig Vasaborg med fyra hörntorn. En stor rikssal och en slottskyrka byggdes. I dessa tillbyggnader ingick värdefulla inredningar, som gick förlorade då slottet brann 1736. Efter branden upprättade hovintendent arkitekt Carl Hårleman ritningar för slottets återuppbyggnad och modernisering. Fasaderna arbetades om och de brutna mansardtaken från 1680-talet ersattes med sadeltak. I den påbyggda översta våningen inreddes en landshövdingabostad som än idag fungerar som landshövdingens residens. Residenset och rikssalen renoverades på 1920-talet av stadsarkitekt Erik Hahr, efter nationalromantiska förebilder. Slottet har haft fler funktioner än som försvarsverk, riksdagssäte och bostad: delar av slottet har använts som fängelse och den mest kända fången är den svenske kungen Erik XIV som satt i det gamla kärntornet, inlåst av sina bröder. Västmanlands länsmuseum som idag residerar i byggnaderna har en lång tradition på Västerås slott. 1889 flyttade Västmanlands läns fornminnesförening in på slottet och 1965 återöppnade de i moderniserade lokaler efter ritningar av dåvarande slottsarkitekt Nils Tesch. Västerås slott är idag ett statligt byggnadsminne. Det är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Du är här You are here 10 50 100 In the 1520’s Gustav Vasa, soon to be the first king of the unified Sweden, took the castle after a year of siege. The building was worn down and a intense period of repairs and construction followed. The castle of Västerås was made Royal residence and a Royal suite was added on. This was not the last great rebuilding: Gustav’s son Johan III added corner towers, a State Hall and a palace church before his wedding to Gunilla Bielke. Interiors of great value were created, all of whom were destroyed in the fire of 1736. After the fire, designs for rebuilding and modernisations were worked out by the Royal commissary architect Carl Hårleman. The facings were remodelled and the mansard roof of the 1680’s was replaced by the straight pitched roof of today. In the added upper floor, a residence for the county governor was built, which is still in use today. The residence and the State Hall were renovated in the 1920’s by the Town Architect Erik Hahr in the National Romantic style. The castle has had other functions except being a fortress and a residence. Various parts of the castle has been used as prison, the most famous prisoner being the Swedish king Erik XIV, who was held in the oldest tower, imprisoned by his own brothers. The County Museum of Västmanland has a long history within the building. The Association of Ancient History of the county of Västmanland moved in already in 1889, and in 1965 modernised premises were inaugurated, designed by the Castle Architect of the time, Nils Tesch. Today, Västerås Castle is a national treasure. As a part of the Swedish cultural heritage, it is administrated by the National Property Board. Welcome! Välkommen! Gångvägslutning Pathway gradients meter 0 The castle of Västerås is situated by the small river of Svartån, and bears witness of the historical importance of the town and the castle. Västerås was a strategic node for the trade with copper, iron and silver from the mining regions of mid-Sweden. The very first fortress tower was built probably already in the 13th century, to protect the riches. This original tower is still a part of the castle. The fortified castel was of great importance during the turbulent times of the 14- and 15-hundreds. Plan väg < 4% Negotiable path 4% 8–10% Stig, ej framkomlig med rullstol Path not accessible with wheel chair 1 Svensk text English text 5 Information på svenska Information in English 2 Svensk text English text 3 Svensk text English text Svensk text English text Information på svenska Information in English Svensk text English text 9 7 Svensk text English text Svensk text English text Information på svenska Information in English Svensk text English text 13 11 Svensk text English text Svensk text English text Information på svenska Information in English Svensk text English text Information på svenska Information in English 15 Information på svenska Information in English 12 Svensk text English text Information på svenska Information in English 14 Information på svenska Information in English Information på svenska Information in English 8 Svensk text English text Information på svenska Information in English 10 Information på svenska Information in English Information på svenska Information in English 4 Svensk text English text Information på svenska Information in English 6 Information på svenska Information in English Svensk text English text Information på svenska Information in English 16 Svensk text English text Information på svenska Information in English Ovan illustration hög skylt som kan placeras mot vägg, från SFV:s skyltprogram. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Principen för låg skylt som kan paceras fristående, från SFV:s skyltprogram. 10 Ovan referensfoto från Sergels torg med taktil modell. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Möblering Kompletteringar av möbler och utökning av möbelsortiment syftar till att förbättra möjligheterna att uppleva Riddarholmen och på ett trevligt sätt klara olika funktioner. Möblerna ska passa in i kulturmiljön, vara lågmälda, samt fungera för nyttjare och driften. Sittmöblerna ska tjäna de som tittar på utsikten ett slag eller vilar, de som äter på servering, de som har mat med sig, de som vill läsa, och de som valt Riddarholmen för att också umgås med andra. Därutöver behövs sådant som papperskorgar, planteringskärl och körhinder. Sammanhållet möbelsortiment För Riddarholmen har sedan tidigare valts möbler av klass iska modeller. Papperskorgar och planteringskärl är svarta med SFV-märkning. Ett planteringsprogram bör tas fram för de senare. Cafémöbler är i trä med företrädesvis svarta stommar. Parksoffor finns både i träfärg och vitmålade. Förslaget är att komplettera dessa men att hålla färgskalan till träets egen färg samt svart. En bred bänk som fungerar både som sittplats och som picnicplats för flera personer föreslås komplettera de befintliga möblerna. Ytterligare sittplatser kommer att finnas genom att de låga murar som följer delar av kajstråket utformas som sittmurar. Miljöbilderna är från Riddarholmen sommaren 2008 och våren 2009. Referensbild planteringskärl. Referensbild bred bänk. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 11 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Vegetation Norra delen av Riddarholmen är högre belägen och småskaligare till topografin vilket har påverkat byggnadsplaceringar och därmed rumsbildningar. Här syns också naturmark - berg i dagen. Den södra delen ligger lägre och har mindre inslag av berg i dagen. Mest karakteristiskt för Riddarholmens vegetation är dels de stora solitära träden, dels de små planteringarna tillhörande byggnaderna. Grundtanken är att dessa ska bibehållas, om möjligt förstärkas, och eventuellt lyftas fram med hjälp av belysning. Träd och annan vegetation är viktig för trivseln för de verksamma och besökarna, för den biologiska mångfalden och för helhetsverkan i den kulturhistoriska miljön. Målet är att bibehålla vegetationsmängden varför kompletteringar måste göras. För en sammanhållen gestaltning av vegetationen bör ett planteringsprogram tas fram för både permanenta och tillfälliga planteringar/planteringskärl. Återplantering och komplettering Förslaget innebär nya träd och sittmöjligheter i närmiljö till byggnaderna på västra sidan. Utmed södra kajen föreslås också att de nyligen borttagna träden nedanför Gymnasiehusen återplanteras samt att träd placeras vid Gamla Riksdaghuset. Samtidigt föreslås att befintliga trädgårdar vid Schering Rosenhanes palats och vid Hebbeska huset kan förnyas ytterligare. Nya träd kan vara bredkroniga pilar och smala popplar som anslutning till vatten och kajer och byggnader. De rätvinkliga trädraderna vid Riddarholmshamnen som är tveksamma i den kulturhistoriska miljön, och vars lindar inte riktigt trivs, föreslås brytas upp genom att några träd tas bort. Vegetationsåtgärder Återplantering Komplettering Nytt Minskning Överst solitärt träd på Arkivgatan. Nedan täppan vid Rosenhanes palats, och därunder planteringen vid Wrangelska palatset. Nedan till vänster den gamla kastanjen vid Hebbeska huset som tyvärr har fått tas ner men nu ersatts. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 12 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Belysning Förändringar av belysningen på Riddarholmens syftar till att höja upplevelsen av den historiska miljön på håll och på plats samt att öka tryggheten och förbättra funktionen. Till det sistnämnda hör både drift- och energifrågor samt att tillräcklig belysning finns där sådan behövs. Samarbete sker med Stockholms stad, många åtgärder såsom fasadbelysning är bygglovpliktiga. Stadsbild och fasadbelysning Riddarholmen föreslås få en tydligare och bättre bild i staden även nattetid. Kyrktorn och märkesbyggnader ska lyftas fram för att synas. Kajer med liv ska vara belysta. Riddarholmskyrkans fasadbelysning föreslås förstärkas, särskilt tornspiran behöver mer ljus. Det bör prövas om denna kan belysas innifrån. Birger Jarls torn och Wrangelska palatset föreslås lyftas fram med fasadbelysning. Övriga fasader mot vattnet föreslås ha en mildare belysning för att ge en varierad ljusbild. Kajen belyses särskilt, se nedan. Gatubelysning Fasadarmaturer föreslås för samtliga gator. Flera gatusträckningar har redan bra ljus, medan andra behöver kompletteras med fler armaturer för att få tillräckligt ljus. På Arkiv- och Tryckerigatorna tas befintliga stolp- och hängarmaturer bort och ersätts med fasadarmaturer. Birger Jarls torg Torgets ljusbild med belysningen längs med fasaderna föreslås behållas men förstärkas. Vid utplacering av fler fasadarmaturer ska särskilt entréerna uppmärksammas. Placeringen ska normalt göras symmetriskt men kan ha ojämna avstånd. Belysningen av Birger Jarls staty föreslås ske från ovan (befintlig belysning infälld i marken tas bort). Entréer till byggnader Evert Taubes terrass Stolparmaturerna från 1960-talet vid Evert Taubes terrass är speciellt framtagna för platsen och föreslås behållas efter en översyn. Ambitionen är att få en mildare belysning. Armaturen är utformad för en glödlampa i klarglas, men idag används också lågenergilampor vilket inte är lyckat från gestaltningsynpunkt. Ett byte av ljuskälla måste därför ske så att ljusstyrkan och energiåtgången kan minskas men med ett ljus som passar för armaturen. Vid översynen bör studeras om orginalstolpen kan användas istället för den standardstolpe som idag bär upp armaturen. Med tanke på evenemang är det en stor fördel om armaturerna inklusive stolpe enkelt kan monteras bort tillfälligt. Placeringen av det riktade ljuset mot statyerna ses över. Samtidigt bör flaggstängernas antal och placering studeras. Aktivitets- och särskild belysning Flera gatu- och gårdsmiljöer skulle kunna få ett milt och vackert ljus av att belysas innifrån byggnaderna även efter kontorstid. En sådan belysning kan prövas i samråd med hyresgästerna. Trädgårdstäppan nedanför Rosenhanes palats och Hebbes trädgård föreslås få särskild belysning. Även vid andra planteringar kan extra behövas ljus för att stärka tryggheten. Armaturer Grundtanken är att fortsätta med de armaturer som valts för Riddarholmen och att ta tillvara produktutvecklingen för dessa. Generellt bör belysningen vara av bländfri typ vilket kan göras med flänsare eller mikroprismor. Den fristående ”gaslyktan” finns nu med nedåtriktat ljus som inte ger bländning. Både den och ”fyrkantslampan” anpassas till modern energibesparande ljuskälla. Samtliga byggnadsentréer ska ha ett bra ljus. I första hand ska prövas om placering av gatubelysningens fasadarmaturer kan tjäna detta syfte. I andra hand bör en armatur som passar den enskilda byggnaden väljas. Järnvägsstråket Stråket är relativt smalt och måste därför ha en förstärkt belysningen för att inte upplevas som otryggt. Det kommer att få ett gott allmänljus av den föreslagna förbättringen av gatubelysningen genom att den här sätts tätare. Därutöver föreslås ett tätt räcke mot järnvägen med infällda armaturer som belyser marken. Där stråket går på terrassen över järnvägen förelås att befintliga stolparmaturer flyttas, så att de följer stråket. Belysningsåtgärder Fasadbelysning Särskilda platser Ny gatubelysning (fasadarmaturer) Kajstråket Förstärkning av befintlig belysning Kajstråket kommer endast delvis att få ljus av gatubelysningen. Som särskild kajbelysning föreslås att den stolpbelysning som finns idag förnyas så att den tydligare följer stråket. Dessutom föreslås markbelysning infälld i den låga muren som följer stora delar av stråket. Översyn placering stolpbelysning H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Belysning av marken Från vänster gaslyktan, fyrkantslampan och till höger belysningen vid Evert Taubes terrass. 13 Förnyelse av särskild stolpbelysning Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n forts belysning H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 14 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Evenemang Riddarholmen med sin historiska miljö och sitt vackra läge i Riddarfjärden erbjuder en fantastisk evenemangsplats för allt från teater, sport, konserter och utställningar till konferenser, galor, filminspelningar och möten. Att Riddarholmen är byggnadsminne samt att känslig verksamhet pågår i byggnaderna innebär emellertid en mängd särskilda förutsättningar. Evenemangsarrangörer ska förutom de tillstånd som behövs för evenemanget, söka markupplåtelse från Statens fastighetsverk. Statens fastighetsverk har i ett separat projekt samlat förutsättningar för evenemang på Riddarholmen för att underlätta för arrangörer och också snabbt kunna lämna besked om evenemanget är lämpligt. Fler passande evenemang Förslag för den yttre miljön syftar till att underlätta ett ordnat evenemangsarrangerande. Förslaget skapar generella ytor vilket är en fördel vid evenemangsplanering. Flera ytor kan nyttjas för olika typer av arrangemang. Att bygga en fast scen har valts bort för att inte göra permanenta tillägg och för att ha en större flexibilitet för olika scenlösningar. Scenlägen och publikplatser vid Riddarfjärden Det primära läget för scen är vid den norra kortsidan av Evert Taubes terass. Förslaget till markdisposition har tagit i beakt ande inte bara scenläget utan behovet av ytor bakom scen. En spännande möjlighet, som tidigare utnyttjats, är att ha scen på pråm vid Evert Taubes terrass. Evert Taubes terrass utnyttjas som publikplats. För en sittande publik behöver arrangören ordna bänkar eller gradänger. Teknisk försörjning och fästanordningar Riddarholmen är fornminnesområde och markarbeten får inte utföras utan särskilt tillstånd. Under projekteringen av området kring terrassen ska det därför att studeras om fästanordningar kan byggas in under mark. Tillräcklig försörjning av elkraft föreslås finnas utan extra aggregat. Elurtag placeras i första hand i murar och/eller under mark för att undvika separata elskåp. Anslutningar till vatten- och avloppsnät placeras också under mark. Fotot ovan är från Valborgsmässofirande 2009. Situationsplanen nedan visar en möjlig uppställning för sommarteater med scen 12 x 12 meter och 3 loger av ”byggbodstyp” 2 x 7 meter och långtradare. I illustrationen syns också bänkrader, extra toaletter och ambulerande servering. Transporter och bärigheter Möjligheten att komma till scenplatsen och andra uppställningsplatser med transporter förbättras genom den lösning som redovisas för turistbussarna. Dessutom föreslås att höjdskillnaden till Evert Taubes terrass överbryggas med en ramp som tål en mindre lastbil med utrustning. Bärigheten på terrassen kan behövas förstärkas. Vid ombyggnad av gator och platser med tillhörande eventuella ledningsomläggningar måste bärigheten för tunga fordon beaktas. Tänkbara evenemangsytor mm Primärt scenläge Alternativa scenlägen Ytor för uppställningar Vändmöjlighet transporter Toaletter och avfall Till större evenemang behövs extra toaletter och avfallshantering. Lämpliga ytor för uppställning är i första hand närliggande bussplatser och parkeringsytor. Till mindre evenemang finns möjlighet att använda de publika toaletter som föreslås bakom caféet. Om ett evenemang har begränsat avfall kan detta tas om hand tillsammans med öns normala avfall. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 15 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Cafébyggnad Riddarholmens sommarservering är en etablerad mötesplats och den erbjuder möjlighet att njuta av Riddarholmens miljö. Det är dock en påtaglig nackdel att serveringen endast har utomhusplatser och bara är öppen vid tjänlig väderlek. Permanent cafébyggnad För att förbättra servicen för besökare och de som arbetar på Riddarholmen planeras en permanent cafébyggnad med uteservering men även med sittplatser inomhus vilket gör det möjligt att hålla öppet året runt. En permanent byggnad kan också ge bättre kringutrymmen och arbetsmiljö. Byggnaden är tänkt att placeras på samma plats som det befintliga sommarcafeet med möjlighet till uteservering under träden. Läget gör att caféet är lätt att hitta där det östvästliga stråket mynnar på den gamla hamnplanen vid den mest attraktiva utsikten. Läget förutsätter dock en undersökning av de befintliga ledningar som idag löper under mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut. Caféet är tänkt att utföras som en långsträckt paviljong med helt uppglasade väggar och med få och enkla material som glas och stål. Bakom caféet är ett bra läge för offentliga toaletter. Platsen är nära publika vistelseytor men inte i centrum av dem. Toaletterna kan sammanbyggas med caféet såsom planskissen här visar, eller vara en fristående byggnad. S opr Wc Wc Pers Förråd Varumot Disk Kök Rwc Ovan situationsplan med ny cafébyggnad vid träden nedanför Kammarrättens hus. Nedan foto från platsen i vilket volymen för ett café lagts in. Cafébyggnad, skissförslag Plan och fasad mot norr i skala 1:200 Ovan och till vänster refererensbilder paviljong i glas och stål. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 16 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Fler uteserveringar I tanken att ta väl hand om Riddarholmens besökare ligger också att underlätta möjligheten för dem att få sig något att äta eller dricka. Under sommarhalvåret är besökstrycket högst och då vill folk gärna sitta på en plats utomhus. En utökning av antalet uteserveringsplatser föreslås därför. Uteservering till restaurang Framför den restaurang som ligger i Gamla Riksdagshuset möjliggörs en uteservering. Gatan framför avslutas före restaurangen och vid uteserveringen finns plats för skuggande vårdträd. Tillfällig servering På Evert Taubes terrass föreslås att anslutningar, inklusive ledningsdragning, för tillfällig servering görs under mark. När serveringen inte används ska samtliga anordningar över mark tas bort. Kajplatser för flytande serveringar kan iordningsställas på Norra och Södra Riddarholmshamnen om efterfrågan finns. Längst till vänster situationsplan för uteservering framför Gamla Riksdagshuset. Närmast foto tagit från Södermalm före Citybanans etablering. Ovan situationsplan med platsen för en tillfällig servering på Evert Taubes terrass markerad. Till vänster foto tagit från Stadshustornet. Till höger referensbilder på anordningar och markfästen för tillfällig servering. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 17 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Ekonomibyggnader För Statens fastighetsverks drift och förvaltning av Riddarholmen behövs en enklare ekonomibyggnad. I den inryms omklädnings- och pausutrymmen för entreprenörer, garage för traktor för markskötsel, laddplats och garage för en elbil samt förråd. Omkring halva ytan upptas av soprum för områdets hyresgäster. Detta gör det möjligt att undvika ombyggnader av befintliga soprum i byggnader med högt kulturhistoriskt värde samt undvika brandrisk i dessa. På baksidan mot gränden mellan Gymnasiehusen skapas även en mindre gård som omgärdas med plank. Här sommarförvaras sandfickor och annan säsongsutrustning som används på Riddarholmen. Förråd Förråd Pausrum S oprum Garage Ekonomibyggnad för driften Ekonomibyggnaden är i en våning och placeras på Riddarholmens sydvästra del, söder om västra Gymnasiehuset. Med denna placering förtydligas även den idag avstängda gränd som löper mellan Gymnasiehusen och som föreslås öppnas. Placeringen är lätt åtkomlig för fordon. Ekonomibyggnadens läge förutsätter en undersökning av de befintliga ledningar som idag löper under mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut. Byggnaden föreslås utformas som en enklare bodlänga. Enklare uthus har en lång tradition på holmen. Fasaderna är klädda med locklistpanel. Taket är belagt med falsad, målad plåt. Portar och dörrar är panelklädda och i huvudsak lokaliserade till den västra fasaden. Gård Förråd Omkl Båtskjul, skissförslag Plan och fasad mot väster i skala 1:200 Förvaringsbod för båttrafik Verksamheten med turbåtstrafik från kajen utanför Gamla Auktionsverket har behov av förvaring på land vilket föreslås inrymmas i en mindre förvaringsbod som utförs på motsvarande sätt som ekonomibyggnaden. Ekonomibyggnad, skissförslag Plan och fasad mot väster i skala 1:200 Ovan foto där volymen för en ekonomibyggnad vid Gymnasiehusen lagts in. Till vänster referensbild locklistpanel. Ovan situationsplan med båthuset i nordväst och ekonomibyggnaden söder om Västra Gymnasiehuset. Till höger gränden mellan de två Gymnasiehusen. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 18 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Möjlig tillbyggnad för verksamhet Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalisering av en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter studerats. Det skulle i så fall röra sig om sådana funktioner som inte bör inrymmas i befintliga byggnader för att undvika stora ingrepp i byggnader med högt kulturhistoriskt värde. En fördel är om verksamheten i en sådan tillbyggnad även är helt eller delvis öppen för allmänheten. Den plats som befunnits lämplig för en sådan tillbyggnad är fd bollplanen nedanför Västra Gymnasiehuset där ytterligare ett gavelmotiv kan inordnas i den övergripande stadsbilden. För närvarande är emellertid ingen utbyggnad för befintliga verksamheter planerad varför den enkla ekonomibyggnaden kommer att uppföras på platsen. Skulle en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lösning sökas för servicefunktionerna alternativt kan de inordnas i tillbyggnaden. Ovan utdrag ur Stockholms stads baskarta och ortofoto där före detta bollplanen fortfarande är markerad i kartan nedanför Västra Gymnasiehuset. Till höger foto från Södermalm. På bilderna syns de träd som nu är borttagna men föreslås återplanteras. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 19 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Bulleråtgärder Riddarholmen är kraftigt bullerstörd av fordonstrafiken på Centralbron och av järnvägstrafiken. Det värsta bullret, med nivåer över 65-70 dB(A), drabbar östra sidan och därmed hela stråket över Riddarholmen längs järnvägen inklusive alla entréer till holmen och informationsplatser, samt verksamheter i byggnaderna. Även Riddarholmens västra sida med den för allmänheten och evenemang attraktiva utemiljön mot Riddarfjärden och verksamheter har buller över 55 dB(A). Detta innebär också att domstolsverksamheten, vilken likställts med utbildningsverksamhet, blir bullerstörd. På Statens fastighetsverks uppdrag har en bullerutredning gjorts av ÅF-Ingemansson med beräkningar av dagens buller (trafikuppgifter 2008) samt av effekten av olika åtgärder med dagens trafik. Åtgärderna har beräknats både var för sig och sammantaget. Slutlig utformning och höjdbestämning av bullerskydd måste göras med beaktande av stråkens visuella miljö. Åtgärder utanför Statens fastighetsverks fastighet är beroende av beslut och finansiering hos respektive huvudman. För järnvägen är Banverket huvudman och för Centralbron Stockholms stad. Buller från järnvägen För närvarande passerar cirka 550 tåg per dygn Riddar holmen. När Citybanan tas i drift kommer de två tredjedelar som utgörs av pendeltågstrafik att gå under mark. Beräkningar i bullerstudierna visar att med bullerskärm mot järnvägen kan bullret minskas. En skärm om drygt 1 meter minskar det totala bullret med 2 dB(A) i de berörda punkterna på Riddarholmen. En skärm om 2 meter minskar bullret med 4-6 dB(A) i motsvarande punkter på Riddarholmen. Buller från Centralbron På Centralbron passerar 120 000 fordon per dygn vilket inte bedöms minska under överskådlig framtid. Då Centralbron är den största bullerkällan har särskilda beräkningar gjorts på enbart vägtrafiken och åtgärder kring denna. Se tabell till höger. Den åtgärd som ensamt ger störst effekt är tyst asfalt som beräknas minska bullret med 8 dB(A) i samtliga punkter. Med både bullerskydd och tyst asfalt kan nivåer under 55 dB(A) nås. ÅF-Ingemansson SE-169 99 Stockholm Tel +46 10 505 00 00 Fax +46 10 505 11 83 www.ingemansson.com Stockholm 2009-05-07 Riddarholmen, Stockholm PM 544775 04 Vägtrafikbullerskyddsåtgärder(Förhandskopia) I denna PM redovisas översiktligt effekterna på vägtrafikbullernivåerna på Riddarholmen av vissa bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron. Trafikuppgifter Följande trafikuppgift för 2008 erhållen i andra projekt ligger till grund för beräknade trafikbullernivåer för de olika alternativen. Väg Centralbron Fordon/ÅMD Hastighet km/h 120 000 Andel tung trafik 50 10 % Bullerskyddsåtgärder Ekvivalent ljudnivå i dB(A) 70 < 65 < <=70 60 < <=65 55 < <=60 50 < <=55 45 < <=50 40 < <=45 <=40 Följande bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron har diskuterats och effekterna beräknats. • 1,5 – 3,0 m hög bullerskyddsskärm längs Centralbrons västra sida, delvis ljudabsorberande och delvis genomsiktlig skärm. Skärmen upp till 3 m höjd vid anslutningen mot stenmuren vid Riddarholmen. • Tyst asfalt, kvalité 9 dB(A). • Bullerskyddsskärmar enligt ovan samt tyst asfalt. PM 544775 04 (Förhandskopia) Beräknade trafikbullernivåer De ekvivalenta trafikbullernivåerna för dygn har beräknats för olika Bilaga 544775 04 bullerskyddsåtgärder och kombinationer av åtgärder. Beräkningarna har utförts 2 m Riddarholmen. Beräknade vägtrafikbullernivåer med olika bullerskydd. Ingen balustrad på järnvägstunneln över mark i 7 punkter enligt ritning 544775 01. Beräkningspunkt Bullerskydd Ekvivalentnivå, dB(A) Förbättring, dB(A) Resultatet av beräkningarna redovisas i bilaga 544775 04. A1 Utan åtgärder 72 Ovan karta från Stockholms stad utvisande buller på Riddarholmen. Lila områden har över 70 dB(A), ljusockra områden har mellan 50 och 55 dB(A). Nedan foto tagit från Södermalm med Riddarholmen och trafiklederna. ÅF-Ingemansson B1 Tyst asfalt 64 8 Bullerskydd längs Centralbron 61 11 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 56 16 Utan åtgärder 70 Tyst asfalt Kvalitetsgranskning Bullerskydd längs Centralbron 62 8 63 7 Leif Åkerlöf Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt Anne Hallin 58 12 C1 Utan åtgärder 64 ISO14001 ISO9001 Tyst asfalt 56 Bullerskydd längs Centralbron 64 0 8 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 56 Utan åtgärder 55 http://km.afconsult.com/projects/4449/Documents/544775 PM 04 Bullerskydd på Riddarholmen enbart vägtrafik ingen balustrad 090507.doc C2 D1 E1 F1 H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 8 Tyst asfalt 47 8 Bullerskydd längs Centralbron 54 1 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 49 6 Utan åtgärder 68 Tyst asfalt 60 8 Bullerskydd längs Centralbron 60 8 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 55 13 Utan åtgärder 63 Tyst asfalt 55 8 Bullerskydd längs Centralbron 56 7 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 51 12 Utan åtgärder 61 Tyst asfalt 53 8 Bullerskydd längs Centralbron 55 6 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 50 11 Ovan karta från ÅF-Ingemanssons utvisande mätpunkter och utredda åtgärder. Till vänster tabell från ÅF-Ingemanssons. Ljud mäts med en logaritmisk skala där en förändring om 8-10 dB(A) innebär en dubblering alternativt halvering. Observera att tabellen endast visar beräkningar för vägtrafik och därför inte har med den grönmarkerade skärmen vid järnvägen. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n 20 http://km.afconsult.com/projects/4449/Documents/544775 PM 04 Bullerskydd på Riddarholmen enbart vägtrafik ingen balustrad 090507.doc Sida 2 (2 Trafik På Riddarholmen måste fordonstrafik och gång- och cykeltrafikanter samsas i en kulturhistorisk miljö med begränsade mått. Detta kräver låg hastighet och hänsyn. Det är en begränsad trafik på ön, men det finns problem med att rester av gamla trafiklösningar och viss otydlighet i anvisningar för trafikanter skapar osäkerheter. Gångfartsområde Riddarholmen föreslås göras om till gångfartsområde. Detta innebär att fordon inte får föras med högre hastighet än gångfart; fordonsförare har väjningsplikt; samt att fordon bara får parkeras på särskilt anvisade parkeringsplatser. I handlingsprogrammets illustration har körfältsbredderna minskats. På Riddarholmsbron föreslås körbredden minskas till cirka 7 meter. Norra och Södra Riddarholmshamnen smalnas av och asfalten byts mot gatstensbeläggning. På kajen framför Gamla Riksdagshusets entré föreslås en vändplan som tydligt avslutar körvägen på Södra Riddarholmshamnen. Motsvarande vändplan görs också vid Norra Riddarholmshamnen. Den senare gör Arkivgatan till en gata för endast distribution och angöring till fastigheterna. Vid förnyelse av körytorna ska beaktas att ledningsomläggning kan bli aktuell. Även behov av att stärka bärigheten för tunga fordon ska beaktas. Cykeltrafiken rör sig runt Riddarholmen och från Riddarholmsbron via Wrangelska backen till kajen. Med de förändringar av utformningen av körytorna som föreslås och bestämmelse om gångfartsområde bedöms cykeltrafiken kunna använda körbanorna. Kollektivtrafik Riddarholmen har ingen kollektivtrafik på ön men det finns hållplats- och stationsläge i omedelbar anslutning. Det är därför av största vikt att stråken till dessa platser är tydliga och tillgängliga varför förbättringar på Riddarholmen föreslås i detta handlingsprogram. Önskvärt vore att förbättringar också utförs på Riddarhustorget för busshållplats (Stockholms stad) och Munkbrokajen in i tunnelbanan (Stockholms stad genom Stockholms hamnar samt SL). Avsmalnad köryta med gatstens beläggning Ny vändplats Bod Båttrafik Vändmöjlighet Två stycken turbåtar för chartertrafik har sina kajplatser vid Norra Riddarholmskajen. Dessa avses behållas i befintligt läge. För turbåtarnas förvaringsbehov på land föreslås att en mindre förvaringsbod uppförs på kajen. Denna bod ersätter de containers som används idag. Under sommarhalvåret går en båttur från Solna till Gamla Stans tunnelbana. Den lägger till vid Munkbrohamnen (Stockholms stad) eller Södra Riddarholmshamnen, det vill säga så nära tunnelbanestationen som möjligt. Det är önskvärt att hålla öppet för mer reguljär båttrafik i framtiden. För Riddarholmen betyder det att Södra Riddarholmshamnen inte bör tas i anspråk för andra permanenta ändamål. Emellertid är Munkbrohamnen med sin omedelbara närhet till tunnelbanan en lämpligare placering för båttrafik varför inga särskilda anordningar för båttrafik till Södra Riddarholmshamnen föreslås för närvarande. Avsmalnad köryta Befintlig hållplats Avsmalnad köryta med gatstens beläggning Ny vändplats Gamla Stans tunnelbana Gatuanvändning Allmän körtrafik Behörig trafik Endast angöring och distribution Ovan trafikskylt för gångfartsområde. Till vänster Riddarholmsbron sedd från Gamla Stan. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 21 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Bilparkering Verksamheterna på Riddarholmen har ett behov av parkering för personal och besökare, det senare främst till domstolarna. Förutom det egna parkeringsbehovet har Riddarholmen också tagit emot boendeparkerare från Gamla Stan. Samtidigt är det olyckligt att den historiska miljö som Riddarholmen är blir präglad av parkeringsytor. Förslag parkeringsplatser På Riddarholmen är all parkering markparkering. Med införande av gångfartsgata kommer parkering endast vara tillåten inom markerade platser. Förslag för parkeringsplatser har utgått från att samla den nödvändiga parkeringen till några väl utformade platser samt att tillåta kantstensparkering där utrymme finns i gaturummet. Den föreslagna markdispostionsplanen innehåller 200 parkeringsplatser. Detta är en minskning med 15% jämfört med befintlig situation. Såväl de sex permanenta platserna som Citybanebyggets tillfälliga parkering över järnvägen föreslås tas bort för att kunna göra ett bra gångstråk längs järnvägen. Kantparkering längs Norra Riddarholmshamnens södra sida (Norstedts fasad) föreslås utgå för att ge bättre plats för gångstråk längs kajen och för parkeringen på den norra sidan. Parkeringen nedanför Kammarrättens hus föreslås minskas för att dels ge uteplats till verksamheten, dels ge mer plats för café och uteservering till allmänheten. En ny utformning av parkeringen ger ett effektivt utnyttjande inom den kvarvarande ytan. Ledningsomläggningar kan bli aktuella både för att avhjälpa brister och för nya funktioner på Riddarholmen. Detta måste samordnas med ombyggnad av parkeringsplatserna. Ny utformning av befintlig p-plats 26 platser Samutnyttjade parkeringsplatser och enhetlig parkeringsskyltning För att klara parkeringsbehovet på tillgängligt antal platser måste möjligheter till samutnyttjande tas tillvara. Därför föreslås att inga platser skyltas exklusivt för en kategori utan att alla platser kan utnyttjas av alla. Med nuvarande regler för boendeparkering i Stockholms stads regi får de boende stå dygnet runt, det vill säga även dagtid. Detta gör att endast en mindre del av bilplatserna kan vara öppna för de boende från Gamla Stan. Risken är annars att de även på dagtid använder en så stor del av bilplatserna att personal och besökare inte finner platser. De olika reglerna för boende rspektive personal och besökare har i sin tur lett till att parkeringarna på ön har olika regler och skyltar. Parkeringsbehovet för verksamheterna och deras besökare gäller i princip bara dagtid vardagar. För boende i Gamla Stan som vill helg- och nattparkera skulle det innebära stora möjligheter med ett förändrat eller ett annat tillståndssystem där de kan parkera på samtliga platser under de mindre utnyttjade tiderna. Parkeringsbolaget har erfarenhet av driva sådan helg- och nattparkering i egen regi. 38 platser Befintliga bilplatser behålls 7 platser 7 platser 9 platser Parkering för funktionshindrade Särskilda parkeringsplatser för funktionshindrade finns vid några av byggnadsentréerna. Dessa planeras i samråd med verksamheterna. Ny utformning av befintlig p-plats 92 platser Permanent p-plats anordnas 21 platser Antal parkeringsplatser Norra Riddarholmshamnen 26 pl Utmed Tryckerigatan 7 pl Vid Wrangels norra fasad 7 pl Mellan Gamla Auktionsverket och Rosenhanes palats 38 pl Gatan bakom Riddarholmskyrkan Till vänster den befintliga parkeringen mellan Gamla Auktionsverket och Rosenhanes palats. Till höger en av de mer generella parkeringsskyltarna på Riddarholmen. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 22 9 pl Södra Riddarholmshamnen 21 pl Nedanför Kammarrättens hus 92 pl Summa 200 pl Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Turistbussar Riddarholmen tar emot många turistbussar. Tre avsikter med besöket finns; bussarna kommer för att deras passagerare ska se utsikten över Riddarfjärden och Stadshuset; för att passagerarna gör ett längre besök på Riddarholmen; slutligen kommer tomma bussar för att parkera trots att Riddarholmen nu endast har två bussplatser. Planer finns att etablera ett barnkulturcentrum i Gamla riksarkivet. Med detta kan fler bussar med yngre besökare förväntas. Turistbussarna i Stockholm är en förutsättning för stadens turism, samtidigt skapar mängden bussar bland annat utrymmesproblem kring de stora besöksmålen. Förslag vändning, av- och påstigning För bussar finns ingen möjlighet att köra runt ön utan en vändning måste göras. Den nuvarande möjligheten att vända med backning vid Wrangelska backen föreslås tas bort då den stör cafégäster och inte är trafiksäker. Istället görs en vändmöjlighet på kajen utanför Gamla Auktionsverket. Vändningen ska kunna ske utan backning. På grund av utrymmesbristen kommer den dock att få minsta möjliga mått. Vändplatsen utformas så att den materialmässigt smälter in i kajen. Av- och påstigning för besök vid Birger Jarls torg kan ske där genom att bussen kort stannar i körytan. För besök vid Evert Taubes terrass kan av- och påstigning ske på bussplatserna. Förslag bussplatser Förslag för bussplatser har utgått från ambitionen att åstadkomma fler tillåtna platser för bussar med ärende till Riddarholmen och därmed ge ökad möjlighet att kunna beivra den otillåtna uppställningen. För de bussar som ska stanna vid Evert Taubes terass en kort stund markeras 4 platser med längsta tid 15 minuter. Från denna plats går utsikten att se även från bussen. För bussar som ska invänta sina passagerare på längre besök till Riddarholmen, till exempel i Riddarholmskyrkan, ordnas uppställningsmöjlighet nedanför Wrangelska palatset genom att den nuvarande nivåskillnaden tas bort. Åtminstone 6 platser kan rymmas med beaktande av att bussarna ska komma in och ut utan att behöva backa samt att påstigning ska vara möjlig. Även här kommer tidsbegränsning att vara nödvändig. Då Wrangelska palatset har en mycket hög sockelvåning åt kajsidan kommer inte bussarna att skymma fasaden. Platsen utformas som en generell yta. Kring Evert Taubes terrass behövs förstärkning av ledningsnätet för att försörja tillfälliga arrangemang. Detta bör samordnas med ombyggnad av bussplatserna. Situationsplan med bussvändplats, korttidsparkering vid Evert Taubes terass, uppställningsmöjlighet nedanför Wrangelska palatset samt av- och påstigning på Birger Jarls torg. Foto från Södermalm. Bussar vid Evert Taubes terrass stannar för att se utsikten. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 23 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Kulturhistorisk konsekvensbedömning Inledning Senare tiders nya trafikleder direkt öster om Riddarholmen har gjort ön till en från det centrala Stockholm isolerad stadsdel, som är kraftigt störd av buller från biltrafik och järnväg. Föreliggande handlingsprogram syftar till att öka attraktiviteten och tillgängligheten för att återföra stadslivet till Riddarholmen. Förslagen rör den yttre miljön, som genomgått stora förändringar under århundradena. Ursprunglig grundtopografi, småskalighet och rumsbildningar på öns mellersta del bevaras medan åtgärder föreslås för att komma tillrätta med utkanternas storskaliga infrastruktur som de breda kajerna i västra delen och de bulleralstrande trafiklederna i öster. I övrigt rör ändringarna detaljer som markbeläggning och belysningsarmatur, som tillkommit under 1900-talets andra hälft. För att återskapa folklivet på ön föreslås nya permanenta funktioner som café, gång- och cykelstråk, tydliga och informativa entréer till ön, ny gång- och cykelbro från Munkbrokajen och träd invid byggnaderna och på de idag övergivna breda kajerna som tidigare haft ett stort folkliv. Riddarholmens kulturhistoriska kvaliteter och förslagens inverkan Fasadbelysning En differentierad fasadbelysning med fokus på Riddarholms kyrkan, Birger Jarls torn och Wrangelska palatset med Vasatornet föreslås lyfta fram öns symbolbyggnader medan övriga fasader får en mildare belysning. Kajerna får armatur infälld i en låg mur utmed delar av kajstråket. Nattbelysningen på ön syftar till att lyfta fram märkesbyggnader och att belysa kajer så att en känsla av liv skapas runt vattenrummen. Byggnader och anläggningar Öns tidigare bebyggelse karaktäriserades av anläggningar bestående av huvudbyggnad och tillhörande verksamhetsbyggnader som klosterkyrka med konventsbyggnader, palats med ekonomibyggnader och träd- eller sjögårdar samt hamn med magasin och paviljonger. All småskalig bebyggelse är numera riven. Föreslagna nybyggnader återger ön en varierad bebyggelse- och verksamhetsstruktur. Byggnadernas material och placering associerar till tidigare bebyggelse men utformas utifrån dagens krav och med ett modernt formspråk. Nu planeras två nya servicebyggnader och ett café, vars placeringar anspelar på 1600-talspalatsens och hamnverksamhetens ekonomibebyggelse. • Nedanför Västra gymnasiehuset uppförs en traditionell panelad ekonomibyggnad för fastighetsförvaltningen på ön och utformas efter verksamhetens behov. Ekonomibyggnaden med inhägnad arbetsgård förlänger gränden mellan Gymnasiehusen. • En enkel panelad sjöbod för turbåttrafiken uppförs i anslutning till båtarnas tilläggsplats, invid den utglesade lindplanteringen på kajen. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö • En permanent byggnad med plats för uteservering uppförs för caféverksamhet året runt och placeras på kajen nedför Kammarrättens hus på samma plats som nuvarande tillfälliga sommarcafé. Byggnaden utformas som en modern paviljong i glas och stål. • För ett tillfälligt sommarcafé förbereds med installationer på Evert Taubes terrass. Anordningarna ska plockas bort på vintern. entréer kompletteras med stråk av hällar, lokalt anpassade i format och stenmaterial. Gångstråket utmed öns östra sida och kajstråket, ett fyra meter brett gång- och cykelstråk utmed kajkanterna i söder, väster och norr, markeras med gångvänliga naturstenshällar i gatstensbeläggning. Bättre markbeläggning ökar tillgängligheten runt Stockholms vatten och ger Riddarholmens kajer samma bekvämlighet som dagens kajer utmed Strandvägen och Skeppsbron, som nyligen iordningställts av Stockholms stad. För att tydliggöra Riddarholmens huvudentré och det historiska sambandet med Gamla stan föreslås att nuvarande betongbro från 1950-talet breddas till en större likhet med dess föregångare från 1860-talet. En del av Stockholm Välkomnande entréer Entréerna till ön är otydliga och bullerstörda. För att beskriva öns historia och informera om verksamheterna i olika byggnader finns här i dag informationsskyltar med olika avsändare och layout. Sedan 1600-talets mitt har det funnits en öppen plats mellan brofästet och Riddarholmskyrkans kor. Efter Riddarholmsbron föreslås en informationsplats med modeller av öns bebyggelseutveckling och enhetliga informationsoch orienteringstavlor som beskriver holmens historia och verksamheterna i byggnaderna. Vidare planeras ett enhetligt skyltprogram vid entréerna till kajerna för att tillsammans med generösare entréplatser och kompletteringar av markbeläggning välkomna förbipasserande till kajstråket utmed Riddarfjärden. En modernistisk terrass På 1960-talet iordningställde Stockholms stad delar av Riddarholmens kajer till rekreations- och uppehållsområde. Bland annat tillkom då Evert Taubes terrass, lindplanteringarna, gångstråket utmed kajerna och parkeringarna. Terrassens stolparmatur, som är speciellt framtagen för platsen, förslås återställas med ljus mer liknande ursprunglig ljuskälla och eventuellt också originalstolpar. Den nedsänkta delen med en dekorativ stenläggning av smågatsten mellan band av betongplattor bevaras. Vegetation Befintlig vegetationen på Riddarholmen har till största del tillkommit under 1900-talet. Tidigare fanns odlingar i anslutning till klostret, trädgårdar till palatsen och träd utmed kyrkogårdsmuren. Idag finns sentida trädgårdar eller täppor vid tre av palatsen, solitära träd mellan palatsen och på kajerna flera regelbundna grupper och rader av lindplanteringar från 1960-talet. • Av de regelbundna lindplanteringarna behålls den nedanför Kammarrättens hus som en del av caféets uteservering. • Gång- och cykelstråk Kvalitet i material och gestaltning Belysning På Riddarholmen finns i dag en stor variation av belysningsarmaturer kvar från 1950-talet och framåt. Statens fastighetsverket har redan påbörjat utbytet av simpla armaturer som trafikarmaturer mot i första hand armatur på fasad, som är en traditionell placering, men också en fristående lykta. Dessa har en 1800-talsutformning samordnad med dem som Stockholm stad använder i Gamla stan. Markbehandling Stora delar av marken på Riddarholmen var asfalterad innan man på 1990-talet började ersätta beläggningen med natursten, främst kullersten och gatsten. För att öka tillgängligheten föreslås att befintlig beläggning fram till byggnadernas 24 Belysning För att öka trygghet och funktion kompletteras belysningen i första i hand med vald fasadarmatur. De två trädgårdarna vid Rosenhanes palats och Hebbeska huset förses med särskild belysning och längs gångvägen utmed järnvägen kompletteras med markbelysning. Vegetation Planteringen vid trappan framför Wrangelska palatsets höga och slutna källarvåning, som tidigare var förbyggd av en sjögård med terrasser och trappor ned mot sjö, föreslås vara kvar. På kajen norr om Evert Taubes terrass föreslås att de i rader planterade lindarna glesas ut. På holmen sydvästra sida mot Riddarfjärden föreslås att nya träd planteras invid byggnaderna samt att enstaka träd återplanteras på kajen. Träd på kajen, som är ett tidigare verksamhetsområde, är tveksamt från kulturhistorisk synpunkt men kan eventuellt accepteras utifrån syften som att öka attraktiviteten och trivseln för hyresgäster och besökare. Trafik Trivsel och trygghet för besökare och verksamma Hela Riddarholmen görs till ett gångfartsområde, där man inte får köra fortare än gångfart och endast får parkera på anvisade platser. Körfältsbredderna minskas. Bilparkeringarna på kajen minskas något, effektiviseras samt avskärmas mot gång- och cykeltrafik med låga murar. Särskilda vändplatser för bilar ordnas på kajen i norr och söder. Från kulturhistorisk synpunkt bör parkeringsplatserna minskas ytterligare. För att komma till rätta med problemet med bussar, som idag parkerar invid och skymmer Riddarholmskyrkan, anordnas en bussparkering på kajen invid Wrangelska palatsets höga bottenvåning. Vidare föreslås för att öka trafiksäkerheten en vändslinga för bussar efter utgallring av lindar i trädplanteringen på Evert Taubes terrass. Bulleravskärmning mot trafikled och järnväg Kulturhistorisk bedömning Riddarholmen är kraftigt bullerstörd av fordonstrafiken på Centralbron (huvudman Stockholms stad) och tågtrafiken på järnvägen (huvudman Banverket). Värst utsatt är östra sidan men även på västra sidan har buller över 55 dB mätts. Trafiklederna utgör idag en planskild men ytterst påtaglig barriär för passerande över Riddarholmsbron och gående utmed öns östra sida. Tyst asfalt, som är den mest effektiva bullerdämpningen, föreslås på Centralbron och eventuellt också bullerskyddsskärmar, som kommer att utgöra ett påtagligt tillägg och bryta den visuella närheten mellan Stockholms ursprungliga bebyggelseområden, Handlingsprogrammets förslag kan motiveras utifrån att Riddarholmen åter görs till en vital del av Stockholms innerstad och kulturmiljö. Flertalet tillägg refererar till tidigare perioders bebyggelse- och verksamhetsstrukturer men ges ett modernt uttryck. Förslagen till utveckling av formgivning, material och funktion på markbeläggning, belysning och möblering är samordnade med Statens fastighetsverks påbörjade upprustningsprojekt på Riddarholmen och Stockholm stads vision för kajer och vattenrum. Genom att prioritera gång- och cykeltrafik utmed kajerna vill man dels åter införliva Riddarholmen i stadens dagliga liv där man genar över holmen mellan olika stadsdelar, dels locka flera att njuta av den kulturhistoriska miljön. I gångstråket utmed järnvägen görs trapporna bredare och mer gångvänliga och de två trapporna invid Hebbeska huset läggs ihop. För att leda fler besökare till öns södra sida föreslås en ny gång- och cykelbro från Munkbrokajen till solbelysta Södra Riddarholmshamnen. Förutom att locka besökare till ön kan bron ses som en anspelning till tidigare anläggningar på vatten som byggnader för eldfarliga verksamheter, flytande badhus och båttrafik. Med grönska och skötsel förstärks de gröna täpporna i anslutning till Schering Rosenhanes palats och Hebbeska huset som en referens till 1600-talspalatsens trädgårdar. Gamla stan och Riddarholmen. Med hänsyn till vinsterna för Riddarholmens som stadsdel, besöksmål och arbetsplats bör eventuella bullerskyddsskärmar kunna accepteras under förutsättning att de är väl studerade och anpassade till öns kulturhistoriskt värdefulla miljö. Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Etapper Förslagen i handlingsprogrammet är alla i ett tidigt skede. Vissa, som förbättrad belysning och tillgänglighetsåtgärder är tänkta att kunna ske successivt och/eller i samband med separata byggprojekt. Andra är avhängiga färdigställandet av övriga projekt som upprustningen av Riksarkivet eller Banverkets avetablering efter pågående etapp av citybanan. Samtliga aktiviteter är beroende av beslut - interna och externa samt ibland av samverkan med andra aktörer. Tidplanen får alltså ses som en ambition och en arbetsinriktning. När en etapp genomförs bör alla åtgärder som innefattas i Handlingsprogrammet genomföras inom hela det angivna området – markbeläggning, teknisk infrastruktur, gång- och cykelbana, belysning, skyltning etc. Etapperna utgör på så sätt delar av en ny helhet som skapas över tiden. Några kommentarer till etappindelningen Systemhandling, mark Markåtgärderna i de separata projekten ska i ett långt perspektiv kunna knytas ihop till en helhet. Helhetstänkandet gäller såväl funktion, estetik som teknisk försörjning. För att kunna garantera detta krävs ett framtagande av en systemhandling. Systemhandlingen avser att på en mer detaljerad nivå reda ut utformnings- och tekniska frågor. Arbetet utförs för att hitta gränssnitt mellan projekten och undvika samordningsfel. Övergången mellan järnvägsbron och Riddarholmen utgör också en mindre attraktiv yta, utan möjlighet att röra sig utmed vattenlinjen. Ny, förbättrad passage föreslås. Åtgärden kräver samarbete med Stockholm stad. Åtgärder för att dämpa buller från järnvägen och Centralbron är mycket prioriterade. Samtidigt kräver sådana åtgärder ett samarbete och prioriteringar mellan tre aktörer: Banverket, Stockholms stad och Statens fastighetsverk. Åtgärder måste alltså processas och utvärderas noga och bedöms kunna ske successivt under längre tid. Förslag måste studeras ytterligare. 4. Yttre kajstråk, bro och uteservering Kajkanterna på Riddarholmen, med sin storslagna utsikt, är dåligt tillvaratagna. Övergången till tunnelbanan vid Munkbrohamnen upplevs av många förbipasserande som sliten, trång och trafikstörd. Därför föreslås i detta läge en ny, fribärande bro för passage direkt till Riddarholmens yttre sida och en möjlighet till uteservering. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 1 9 8. Busstrafik och -uppställning 9. Evenemangsplats och sommarcafé Parkeringen, som nu till stor del upptas av Banverkets etablering, upplevs som trist och ibland öde. Flera sekundära och utrymmeskrävande verksamheter som soprum, fordonsförvaring och så vidare sker idag inne i byggnaderna. Då samtliga, befintliga byggnader har ett stort kulturhistoriskt värde och ett högt tryck på utnyttjande föreslås en ny servicebyggnad. Dessa två åtgärder kan inte göras förrän pågående etapp av citybanan är slutförd. 8 En gång- och cykelbana runt Riddarholmen skulle binda ihop holmen bättre med övriga staden och har goda förutsättningar att bli ett populärt passagestråk, framförallt på sommaren. SFV har gjort värderingen att det dock först är viktigt att skapa attraktionskraft genom café, bra ”entréer” och information. Delar av en gång- och cykelbana ingår i flera etapper och binds ihop i ett stråk. 2. Café och uteservering 3. Parkering och servicebyggnad 5 7. Gång- och cykelbana, parkering När man kommer till Riddarholmen ska det vara lätt att orientera sig. Upplevelsen av Riddarholmskyrkan och torgets öppna yta är central. Därför har informationsskyltning, taktila modeller och hinder för turistbussparkering på denna känsliga yta prioriterats. Detta projekt pågår redan och kommer vara färdigställt till sommaren 2010. Behovet av ett café som även erbjuder några vindskyddade inomhusplatser är stort och en av förutsättning för att sprida besökssiffrorna även till höst- och vinter. Förutsättningar för detta projekt utreds nu av SFV. 6 7 6. Bullerskydd Problem med turistbussar finns i hela innerstaden. Samtidigt är busstrafiken en viss förutsättning för turismen och därmed ett av sätten att tillgängliggöra ön. Inte någon del av Riddarholmen är direkt lämplig för bussparkering och bussvändning. En planerad och fungerande lösning är dock nödvändig. Idag planeras en ny barnverksamhet på ön. Det inte säkerställt om den kommer att öka busstrafiken eller hur stort problemet kommer att bli med dagens ibland backvändande bussar. Åtgärden bör därför avvaktas tills verksamheten är etablerad. 1. Informationstorg och körhinder 5 5. Vändplats, inre stråk 6 2 3 6 4 När tillgängligheten till ön är bättre och det har etablerats ny, mer publik verksamhet på ön finns det anledning att se över och justera möjligheten till att arrangera evenemang. Evenemangstrycket är högt i Stockholm. Just på Riddarholmen lämpar sig dock inte alla typer av verksamhet. På grund av de många arbetsplatser som finns kan evenemang företrädesvis komma ifråga kvällar och helger. Det är också svårt att arrangera större evenemang. Att förenkla och förbättra möjligheterna gör dock att denna typ av verksamhet kan flyta smidigare och orsaka mindre störningar. Omfattningen av kommande behov av omläggning av ledningar är inte känd. Förslagsvis sker utredning och åtgärd även här etappvis. Fördelaktigt är att knyta arbetena till övriga markarbeten då det är möjligt att göra samordningsvinster. Tillgänglighet, belysning, trafikreglering, ledningsarbeten och vegetation Etappindelning Ungefärlig avgänsning etapper Bullerskyddsåtgärder Övriga projekt Tidplanen innefattar även vissa andra projekt som berör Riddarholmen – såväl ombyggnadsprojekt som projekt rörande infrastrukturen. Projekten påverkar var för sig möjligheterna för genomförandet av etapperna i detta program. Ovanstående åtgärder beräknas ske successivt under hela perioden. Det kan gälla kompletterande belysning, fasadbelysningar, tillgänglighetsåtgärder i samband med separata projekt, markbeläggningsprojekt för att skapa släta stråk för rullstolar och barnvagnar eller förbättrade regler och skyltning för parkering och hastighetsreglering. Arbeten med att tillskapa grönytor kan ske i etapper i samband med andra projekt. 25 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Tidplan Samtliga tider är mycket preliminära och beroende av olika beslut, tillstånd och finansieringsmöjligheter. Detaljerade tidplaner beträffande separata projekt gäller alltid över denna helhetsplan. Åtgärd Aktivitet Systemhandling mark beslut 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 projektering 1. Informationstorg beslutsprocess projektering genomförande 2. Café beslutsprocess projektering genomförande 3. Parkering och servicebyggnad beslutsprocess projektering genomförande 4. Uteservering och bro beslutsprocess projektering genomförande 5. Vändplats och trappa beslutsprocess projektering genomförande 6. Bullerskydd beslutsprocess projektering genomförande 7. Parkering och kajstråk beslutsprocess projektering genomförande 8. Bussvändplats och parkering beslutsprocess projektering genomförande 9. Evenemang, sommarcafé beslutsprocess projektering genomförande Tillgänglighetsåtgärder löpande Belysning, komplettering löpande Trafik- och parkeringsregleringar löpande Övriga SFV byggprojekt Gamla riksarkivet Regeringsrätten Övriga projekt Kyla VA Citybanan H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 26 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Vision, målsättningar för Riddarholmen Sammanfattning Förvaltningprogrammet 2008 Det Förvaltningsprogram för Riddarholmen som togs fram hösten 2008 är ett led i Statens fastighetsverks arbete med att bevara och utveckla vårt nationella kulturarv. Förvaltnings programmet samt det följande Handlingsprogrammet är två delar av samma projekt. I en inventering som har föregått arbetet gjordes en genomgång av arkiv och källor för historik; tillgänglighet för funktionshindrade och andra dokumenterades. Riddarholmen idag Riddarholmen ligger mycket centralt i Stockholm. Den har dock blivit avskuren av trafikleder och upplevs som otillgänglig. Läget i Riddarfjärden gör att den är synlig för de flesta som rör sig runt Riddarfjärden eller genom Stockholm. Riddarholmen är arbetsplats för mer än 1200 personer varav cirka 200 i det privatägda Norstedtshuset och övriga i Statens fastighetsverks lokaler. De flesta av dessa arbetar för Domstolsverket. Riddarholmen har ett museum i Riddarholmskyrkan, två restauranter, ett sommarcafé samt ett hotell i den fast förankrade båten Mälardrottningen. Riddarholmen får besökare som kommer på egen hand och via rundturer och evenemang. För att den ska kunna få fler besökare krävs dock bättre tillgänglighet och service. Riddarholmen genom historien Riddarholmen, som först kallades Kidskär, låg ursprungligen i utkanten av Stockholm. Under medeltiden uppfördes ett kloster på ön som därefter fick namnet Gråmunkeholmen. Under stormaktstidens exploatering och den efterföljande lokaliseringen hit av statlig verksamhet blev holmen, nu Riddarholmen, en central del i det framväxande Stockholm. Bland annat en livlig hamnverksamhet gjorde att holmen länge behöll sin centrala position. Senare tiders nya trafikleder har gjort Riddarholmen till en avskuren del mitt i storstaden. Riddarholmens värden I värdebeskrivningen framhålls att Riddarholmens byggnader utgör en viktig del av stadsfronten mot Stockholms största och tydligaste vattenrum, Riddarfjärden. Byggnaderna, som är väl synliga från centrala stadsdelar, utgör viktiga landmärken i den historiska stadsbilden. Riddarholmen utgör en unik miljö av stort arkitekturhistoriskt värde genom sin koncentration av byggnader uppförda, till- och ombyggda under ledning av sin tids mest namnkunniga arkitekter. Riddarholmen visar idag: • Stockholms bäst bevarade medeltida anläggning i Franciskanerordens kyrka och konventetsbyggnader • Synliga rester av befästningsverken kring det medeltida och vasatida Stockholm • Rikets centrum under stormaktstiden • Lång tradition som Sveriges administrativa centrum • Den tidiga industrialismens byggande • En kontinuerlig utveckling av planstrukturer • Riddarholmen har också ett litterärt värde - ett flertal texter av Strindberg hämtar miljö och handling från ön. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö Planer, bestämmelser och avtal Vision för Riddarholmen Målsättningar Riddarholmen är statligt byggnadsminne. Föreskrifterna skyddar både byggnaderna och den yttre miljön. Riddarholmen ingår i ett fornlämningsområde varför alla markingrepp kräver tillstånd och följs av arkeologer. För Riddarholmen finns äldre gällande stadsplan med kvartersmark för allmänt ändamål och inga särskilda begränsningar för bebyggelse. Även offentliga platser som gator och torg, förutom vid Norstedts, är kvartersmark. En ny detaljplan för Citybanan reglerar ingrepp under mark i södra delen. Statens fastighetsverk äger hela Riddarholmen utom Norstedtshuset. Från 1998 har SFV övertagit skötsel av de offentliga platserna från Stockholms stad enligt avtal. Riddarholmens historia och dess strategiska läge mitt i staden gör ön ständigt intressant i förhållande till Stockholms utveckling. Stort intresse finns hos allmänhet, politiker, hyresgäster och besökare. Statens fastighetsverk står inför stora ombyggnads- och investeringsåtgärder. Byggandet av Citybanan påverkar miljön under de närmaste åren. Återställandearbeten ger potential för förändring av den yttre miljön. Sammantaget skapar förändringsplanerna ett behov av en sammanhållen vision för Riddarholmen. Övergripande mål Visionen är att om tio år ska Riddarholmen kunna upplevas enligt nedanstående påståenden: • Yttre miljö Riddarholmen karaktäriseras av stora solitära byggnader på den kuperade holmen. Byggnadernas oregelbundna placering ger en variation av platser med olika storlek och karaktär. Birger Jarls torg är den största. Som kontrast till de definierade rummen mellan husen finns de stora öppna kajytorna från vilka man blickar ut över Riddarfjärden och staden. Huvudentrén till holmen, och den enda anslutningen för biltrafik, sker via en bro från Gamla Stan över Centralbrons trafikled och järnvägen till Birger Jarls torg. Ytterligare två entréer finns där den gång- och cykelväg som löper utefter järnvägen ansluter till Riddarholmen i norr respektive söder. Sammanfattningsvis har öns entréer och stråk flera brister. Deras läge bredvid järnväg och trafikled innebär mycket kraftigt buller. Vid entréerna saknas tydlig skyltning om vägar och stråk på Riddarholmen. Tillgängligheten för funktionshindrade är inte bra med trappor på det nordsydliga stråket. Stråken upplevs som otrygga efter mörkrets inbrott. Trafik Riddarholmen som landmärke och dess karaktär på håll med byggnader som kyrkan, Wrangelska palatset och Birger Jarls torn i fokus värnas. • Riddarholmens offentliga stadsrum värnas som en för allmänheten tillgänglig del av staden. • Riddarholmen stärks som besöksmål och ger sina besökare en kvalitativ upplevelse. • Möjligheten att förstå den rika kulturmiljön ökas. • Den allmänna tillgängligheten till Riddarholmen förbättras. • Tillgängligheten för funktionshindrade ökas. • Tryggheten för besökare och hyresgäster ökas. • Den yttre miljön förbättras; slitna miljöer åtgärdas och vackrare kajmiljöer åstadkoms. • Den historiska utvecklingen från medeltid till 2000-tal kan avläsas i verksamheter, yttre miljö och byggnader. • • Hyresgästerna känner att de har utvecklingspotential på ön och får bra service. Den befintliga ämbetsmannatraditionen har stärkts men också kompletterats med hyresgäster som har en, för besökare, mer öppen och tillgänglig verksamhet. Ämbetstraditionen med hyresgäster och verksamheter som är betydelsebärande för holmens historia och karaktär värnas. • Verksamheten på vattnet underlättas för båtar i linjetrafik och båtcharterverksamhet. • De olika karaktärerna på stadsrummen kring torget, kajen och bergshöjden har stärkts. • Tydliggöra ägande och förvaltningsansvar där oklarheter föreligger. • Den yttre miljön är välkomnande och tillgänglig. Holmen tillåter olika aktiviteter som utställningar konserter, båttrafik, café etc. Nya verksamheter som bidrar till upplevelsen av Riddarholmens unika miljö har etablerats. • Vårdprogram tas fram för de byggnader som saknar sådana. • Översyn av principerna för byggnaders benämning, aktualiseras till exempel vid byte av hyresgäst. • Initiativ tas till samarbete kring kommunikationsfrågor vad avser tillgänglighet, bussar, tunnelbana med mera. Samarbetet behöver också behandla utformningsfrågor kring trafikytor i närområdet. • Initiativ tas till samarbete mellan de aktörer som förvaltar eller arbetar med kulturmiljöer och byggnader på och kring Riddarholmen. • I trafikavsnittet konstateras att fordonstrafiken är begränsad men att det finns trafikstörning från Centralbron och järnvägen. Vidare beskrivs den mängd turistbussar som kommer främst sommartid och saknar bra uppställningsplatser. Båttrafiken är av ringa omfattning. För gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafikresenärer är avstånden korta men stråken är svårtillgängliga och delvis ogästvänliga. Riddarholmen är, för sin kulturhistoria och miljö, ett lokalt, nationellt och internationellt känt och attraktivt besöksmål. • Riddarholmen är som helhet fortsatt långsiktigt ekonomiskt bärkraftig. Administrativa och allmänna mål Teknisk försörjning Inventering av ledningsnätet utifrån kartmaterial finns. Någon filmning är dock inte gjord varför stor osäkerhet råder om statusen på VA-nätet. Kommande förändringar Bygget av Citybanan kommer att påverka Riddarholmen med ett etableringsområde på södra kajen fram till 2013. Inom byggnaderna är flera stora ombyggnader bli aktuella. Gamla riksarkivet som idag står tomt kan komma att få en hyresgäst vilket skulle ge Riddarholmen fler arbetande och besökare. Planering pågår också för ombyggnader och omflyttningar i Domstolsverkets lokaler. 27 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n Stockholms stads baskarta och ortofoto Utdraget ur baskartan tillsammans med ortofoto visar befintliga förhållanden på Riddarholmen. Kartan innehåller förutom byggnader, markanordningar och större träd också höjdkurvor som visar nivåskillnaderna. H a n d l in g s p ro g ra m Y tt re m i lj ö 28 Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k R id d a r h o lm e n
© Copyright 2024