Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport 2015

VÄGLEDNING OM
NATURVÅRDSVERKETS
FÖRESKRIFTER OM
MILJÖRAPPORT
2015-02-12
Vägledning om
Naturvårdsverkets föreskrifter
om miljörapport
Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, började gälla
den 1 januari 2007. Vi har ändrat föreskrifterna flera gånger. Ändringarna
har nummer NFS 2006:12, NFS 2008:4, NFS 2009:2, NFS 2009:11,
NFS 2010:16, NFS 2012:11 och NFS 2013:12.
Denna vägledning syftar till att ge en bakgrund till bestämmelserna och
information om vad som ska rapporteras och hur uppgifterna ska rapporteras
i Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. Målgruppen för vägledningen är
verksamhetsutövare vid tillståndspliktiga, miljöfarliga verksamheter och
myndigheter med ansvar för tillsyn över dessa verksamheter.
På SMP-förvaltnings hemsida finns allmän information om hur man kommer
igång att arbeta i SMP och hur miljörapportens olika delar ska fyllas i.
Vi reviderar och kompletterar denna vägledning efter hand som ny
information finns tillgänglig. Detta är version nr 11 av vägledningen. Senast
införda ändringar framgår av avsnittet ”Nyheter”.
BESÖK: STOCKHOLM
- V A L H A L L A V Ä G E N 195
– F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B
K I R U N A – K A S E R N G A T A N 14
P O S T : 106 48 S T O C K H O L M
T E L : 08 -698 10 00
F A X : 08 -698 14 80
E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET .SE
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
Innehåll
INNEHÅLL
2
FÖRKORTNINGAR
4
NYHETER
5
BAKGRUND
Miljöbalken och förordning (EG) nr 166/2006 innehåller krav på rapportering
7
7
VÄGLEDNING TILL VISSA PARAGRAFER I NFS 2006:9
1 § Vilka verksamheter ska lämna miljörapport?
8
8
2 § Vilka delar ska ingå i miljörapporten?
8
3 § Uppgifter i grunddelen
9
4 § Innehållet och omfattningen av textdelen varierar
9
5 § Innehållet i emissionsdeklarationen styrs av internationella krav
11
6 § Miljörapporter ska lämnas via SMP
12
Bilagor till föreskrifterna
13
INDUSTRIUTSLÄPPSVERKSAMHETER
4 a § i miljörapportens textdel
15
15
Första redovisningen i den årliga miljörapporten
16
Påföljande redovisningar under fyraårsperioden
17
Redovisningarna från och med året efter det att fyraårsperioden har passerats
18
VAR FÅR JAG HJÄLP?
19
HUR SKA UPPGIFTER I GRUNDDELEN RAPPORTERAS I SMP?
20
RAPPORTERING AV UPPGIFTER I SMP:S EMISSIONSDEL
Utsläpp till vatten
21
21
Utsläpp från olyckshändelse
22
Avfall
22
Årsvärden och metoder
23
Rapportering av koldioxid
24
Stora förbränningsanläggningar
24
Avloppsreningsverk och slam
26
Djurhållare
27
Rapportering av uppgifter i SMP:s täktdel
28
Rapportering av bygg och rivningsavfall
30
2
NATURVÅRDSVERKET
GENERELL INFORMATION OM EMISSIONSDELEN I SMP
32
UTSLÄPP I SIFFROR
EPRTR-kod
38
38
Uppdatering/rättning av inskickad Miljörapport i SMP
38
Vilka uppgifter visas i ”Utsläpp i siffror”
38
Utsläppsdata och borttransport av avfall
39
Internationell rapportering
40
BILAGA 1: INSTRUKTION FÖR RAPPORTERING I SMP FÖR
AVLOPPSRENINGSVERK
Bedömning av huruvida krav enligt avloppsdirektivet innehålls
41
44
Checklista
45
Checklista för parametrar att rapportera
49
BILAGA 2: BERÄKNING AV UTSLÄPP AV AMMONIAK TILL LUFT FRÅN
ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING
Litteratur
56
57
BILAGA 3: TABELL ÖVER FÖRORENINGAR OCH TRÖSKELVÄRDEN FÖR
UTSLÄPP TILL LUFT, VATTEN OCH MARK
58
3
4(62)
Förkortningar
Här nedan förklaras några av de förkortningar som används vid upprepade tillfällen i
vägledningen. Förkortningar som gäller en specifik bransch, t.ex. för
avloppsreningsverk, finns förklarade i respektive avsnitt. Detsamma gäller en del termer
som används i samband med rapporteringen i SMP.
SMP
NFS
SNFS
E-PRTR
Svenska Miljörapporteringsportalen.
Naturvårdsverkets författningssamling.
Statens naturvårdsverks författningssamling.
Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 166/2006 om
upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar
av föroreningar (i denna vägledning används benämningen ”EGförordningen”).
IPPC
Rådets direktiv (96/61/EG) om samordnade åtgärder för att
förebygga och begränsa föroreningar.
IED
Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU).
MPF
Miljöprövningsförordning (2013:251) genomför
industriutsläppsdirektivets krav på tillståndsplikt. Avdelning 1 i
bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, där den huvudsakliga tillståndsplikten och
anmälningsplikten för miljöfarliga verksamheter har funnits, har
flyttats till denna Miljöprövningsförordning.
IUF
Industriutsläppsförordningen (2013:250).
FMH
Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd.
RT90
Koordinater i rikets nät.
SWEREF99 TM SWEdish REference Frame 1999, Transverse Mercator är ett
projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i
Sverige.
BAT
Bästa tillgängliga teknik (Best Available Techniques). BATslutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference Documents)
BREF
Ett BREF-dokument är ett tekniskt dokument från EUkommissionen. Det syftar till att fastställa bästa tillgängliga teknik
för olika industrisektioner. Dokumenten identifierar också den
miljöprestanda som kan uppnås om man använder BAT för den
aktuella branschen.
5(62)
Nyheter
Vid slutet av 2013 tog Naturvårdsverket beslut om ändrade föreskrifter om
miljörapport, NFS 2013:12. Ändringarna berör i första hand de verksamheter som
omfattas av industriutsläppsförordningen samt de verksamheter som tar emot bygg- och
rivningsavfall. Uppgifter om bygg- och rivningsavfall ska lämnas från och med den
miljörapport som ska lämnas in senast den 31 mars 2016. Övriga ändringar berör
miljörapporter från och med verksamhetsåret 2014.
Ändringar i föreskrifterna, NFS 2013:12
 I miljörapportens grunddel, 3 §, har införts ett krav på att rapportera koder
enligt miljöprövningsförordningen.
 Några förändringar har gjorts i miljörapportens textdel, 4 §. Ändringarna gäller
framförallt anläggningar som tar emot bygg- och rivningsavfall samt
förbränningsanläggningar som förbränner avfall.
 En ny paragraf, 4 a §, har införts i textdelen. Den gäller alla
industriutsläppsverksamheter.
 Bilaga 2, stora förbränningsanläggningar, har delats upp i två delar.
 Det har införts en ny bilaga 2 a som gäller anläggningar som omfattas av
förordningen om förbränning av avfall.
 Det har införts en ny bilaga 4 som gäller tillståndspliktiga anläggningar som tar
emot bygg- och rivningsavfall.
 Nya övergångsbestämmelser anger bl.a. när de olika nya rapporteringskraven
träder i kraft.
Ändringar införda i version 11 av denna vägledning:
 Vägledningen har uppdaterats med avseende på senaste genomförda ändringar i
såväl föreskrifterna som i SMP.
 Kapitlet om Industriutsläppsverksamheter har uppdaterats.
 En del förtydliganden och språkliga ändringar har gjort på några ställen i
vägledningen.
Ändringar i SMP:
 Verksamhetsutövarna har möjlighet att välja sina egna branschkoder, gäller
även de som inte är IUV (industriutsläppsverksamheter). Om man väljer en kod
som är IUV så måste man välja BREF (BAT Reference document). Man
markerar även vilken av koderna som är den huvudsakliga
industriutsläppsverksamheten.
 I granskningsfunktionen accepterar tillsynsmyndigheten koderna via granskaknappen innan de nya koderna skrivs över automatiskt till MiljöReda.
 Asterisk visas när branschkod omfattas av Industriutsläppsförordningen
(2013:250).
 Det går att ladda ner en ny textmall för Bilaga 2 a, rapportering för
förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om
förbränning av avfall. Den uppladdade bilaga 2 a hamnar som en pdf-fil under
textdelen.
6(62)


Rutan produktionsenhet i emissionsdeklarationen är öppnad för samtliga
branschkoder, men övriga begränsningar så som parameter, delflöde osv. finns
kvar.
Då ändringar gjorts vid rapportering eller vid tillsynsmyndighetens granskning
av miljörapport kommer det en fråga om man vill spara ändringar innan man
lämnar sidan.
7(62)
Bakgrund
Systemet med miljörapporter för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter infördes
1989. De första föreskrifterna kom 1990 och gavs ut med stöd av miljöskyddslagen.
Idag regleras området av föreskrifter NFS 2006:9 (senaste ändring 2013:12).
Cirka 6300 verksamheter inom olika branscher beräknas idag ingå i
miljörapportsystemet.
Miljöbalken och förordning (EG) nr 166/2006 innehåller
krav på rapportering
Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka
om tillstånd ska varje år lämna en miljörapport till sin tillsynsmyndighet. Vissa av dessa
verksamheter omfattas också av rapporteringskrav enligt Europaparlamentets och
Rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över
utsläpp och överföringar av föroreningar (i denna vägledning kallas denna för ”EGförordningen”).
Även en del verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt miljöbalken omfattas av
krav på rapportering enligt EG-förordningen. Genom NFS 2009:2 infördes krav på att
även dessa verksamheter ska lämna in en miljörapport. Denna är dock i princip
begränsad till kraven enligt EG-förordningen.
En förordning från EU gäller direkt utan att den behöver införas i svensk lagstiftning.
För att undvika att verksamhetsutövarna måste rapportera två gånger är det lämpligt att
samordna rapporteringen enligt EG-förordningen med miljörapporteringen enligt
miljöbalken. Bestämmelserna i 5 § har därför i stort sett anpassats till bestämmelserna i
EG-förordningen.
Bestämmelserna i EG-förordningen påverkar inte medlemsstaternas rätt att behålla eller
införa ett mer omfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar än vad
som krävs enligt EG-förordningen. För vissa parametrar är därför de svenska
tröskelvärdena lägre än motsvarande tröskelvärden i bilaga 2 i EG-förordningen. I
bilaga 1 till föreskrifterna om miljörapport anges för vilka parametrar detta är aktuellt.
Sverige har genom Århuskonventionen förbundit sig att upprätthålla ett nationellt
utsläppsregister. Århuskonventionen handlar om allmänhetens rätt till miljöinformation
samt rätt att delta i beslutsprocesser. Sverige ska presentera data via Internet så att
allmänheten får tillgång till informationen.
Rapporterade utsläpp är idag åtkomliga för allmänheten via Europas utsläppsregister,
E-PRTR och det svenska utsläppsregistret Utsläpp i siffror. Data från
emissionsdeklarationen i miljörapporten hämtas direkt från Svenska
miljörapporteringsportalen, SMP till ”Utsläpp i siffror”.
8(62)
Vägledning till vissa paragrafer i
NFS 2006:9
1 § Vilka verksamheter ska lämna miljörapport?
Kravet på att lämna miljörapport gäller om:
 Verksamheten är tillståndspliktig. Av miljöprövningsförordning, 2013:251,
(MPF) samt avdelning 4 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd (FMH-bilagan) framgår vilka verksamheter som är
tillståndspliktiga.
 Verksamheten har förelagts att ansöka om tillstånd.
 Verksamheten omfattas av bilaga 1 till förordning (EG) nr 166/2006.
Verksamheter som frivilligt har ansökt om tillstånd lämnar miljörapport om de omfattas
av EG-förordningen.
Enligt Naturvårdsverkets tolkning omfattas verksamheten av tillståndsplikt när
tillståndet medger verksamhet enligt A- eller B-nivån i miljöprövningsförordningen
(2013:251). Det är alltså den i tillståndet tillståndsgivna verksamheten och maximala
omfattningen på denna som är avgörande för om tillståndsplikt föreligger eller inte.
Denna tolkning är i linje med det som anges beträffande avgifter i 2 kap. 2 §
förordningen om avgifter för prövning och tillsyn. Enligt denna bestämmelse ska avgift
bestämmas med utgångspunkt i vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten
produktionsvolym eller motsvarande.
2 § Vilka delar ska ingå i miljörapporten?
 Alla miljörapporter ska innehålla en grunddel.
 Miljörapporter från tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts
att ansöka om tillstånd ska även innehålla en textdel.
 Miljörapporter från verksamheter som omfattas av bilaga 1 till EG-förordningen ska


även innehålla en emissionsdeklaration.
Tillståndspliktiga täktverksamheter ska rapportera sina produktionsuppgifter i fliken
Täktrapportering i SMP.
Även uppgifter enligt förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar
och förordning (2013:253) om förbränning av avfall samt Naturvårdsverkets
föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2 ska redovisas i SMP:s emissionsdel
där så är möjligt.
OBS! Uppgifter om levererad mängd av naturgrus, berg och morän för icke
tillståndpliktig anläggning för sortering eller krossning ska inte lämnas i SMP utan till
länsstyrelsen om länsstyrelsen begär det.
9(62)
3 § Uppgifter i grunddelen
Grunddelen innehåller allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och om
verksamheten.
Verksamhetsutövaren ska ange vem som ansvarar för att godkänna miljörapporten. Vem
detta är avgörs av verksamhetsutövaren och bör följa av ansvarsfördelningen enligt 4 § i
egenkontrollförordningen.
Genom NFS 2013:12 har det införts ett krav på att rapportera verksamhetskoder enligt
2-32 kap. i miljöprövningsförordningen om verksamheten omfattas av sådana koder.
Fälten för verksamhetskoder har under ett par år varit låsta, men har nu låsts upp så att
verksamhetsutövaren kan lämna ett underlag inför tillsynsmyndighetens bedömning av
klassificeringen.
Samtliga verksamhetsutövare ska ange koder för den eller de verksamheter de bedriver.
Dessutom ska industriutsläppsverksamheter (IUV) ange koder för huvud- och eventuell
sidoverksamhet avseende de industriutsläppsverksamheter som bedrivs (1 kap. 2 §
industriutsläppsförordningen (2013:250)). Om endast en IUV bedrivs är den
huvudverksamhet. Om flera IUV bedrivs är den största eller mest dominerade IUV:n
huvudverksamhet. Även här är det miljöprövningsförordningens koder som ska
användas.
Industriutsläppsverksamheter ska även ange vilka BAT-referensdokument (BREF) man
omfattas av (både huvud- och eventuell sidoverksamhet samt horisontella
referensdokument). Det räcker med att ange dokument som har uppdaterats under IED
(till skillnad från IPPC-direktivet).
Miljörapporter som innehåller en emissionsdeklaration (omfattas av bilaga 1 i EGförordningen) ska innehålla uppgifter om koordinater för anläggningens mittpunkt.
Uppgiften finns oftast redan i länsstyrelsens system MiljöReda och visas då i SMP.
Uppgiften används i Sveriges internationella rapporteringar. Den behövs bland annat
när anläggningen visas på en karta i de svenska och europeiska utsläppsregistren,
(”Utsläpp i siffror” respektive E-PRTR).
I december 2011 gjordes en omläggning av koordinatsystem från RT90 till SWEREF99
TM i SMP. När verksamhetsutövaren skapar en ny miljörapport hämtas tidigare
inlämnade koordinatuppgifter upp i SWEREF99 TM-format. Om verksamhetsutövaren
öppnar en arbetsversion som påbörjats före omläggningen av koordinatsystemet måste
de själva ange uppgifter om koordinater i SWEREF99 TM.
4 § Innehållet och omfattningen av textdelen varierar
Vad textdelen ska innehålla är uppdelat i 22 olika punkter. I SMP finns en mall för
textdelen att ladda ner och fylla i för de som önskar. I mallen finns kommentarer och
viss vägledning för ifyllandet. Vissa av punkterna kan man hoppa över om det till
exempel inte tagits några beslut under året eller om man inte genomfört några åtgärder
av betydelse.
10(62)
Alla verksamhetsutövare ska enligt punkt 6 redovisa tillståndsgiven och faktisk
produktion. Enligt punkt 7 ska utövare av tillståndspliktiga täkter rapportera mer
detaljerade uppgifter om faktisk produktion. Se vidare avsnittet om Täkter på sidan 28.
Från och med verksamhetsåret 2015 ska dessutom anläggningar som tagit emot byggoch rivningsavfall lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall. Se
vidare avsnittet om Bygg- och rivningsavfall på sidan 30.
Enligt punkt 10, 11, 13 och 14 ska uppgifter och värden där så är möjligt redovisas i
SMP:s emissionsdel. Detta innebär inte att verksamheten är skyldig att lämna en
fullständig emissionsdeklaration enligt 5 §. Det behöver enbart verksamheter som
omfattas av bilaga 1 till EG-förordningen.
Möjligheten att registrera uppgifter och värden till följd av andra rapporteringskrav och
villkor i SMP:s emissionsdel bör underlätta för verksamhetsutövaren. Samtidigt blir
dessa direkt tillgängliga för myndigheterna. Länsstyrelserna slipper manuell inmatning
av uppgifterna eftersom MiljöReda och SMP:s emissionsdel kommunicerar med
varandra.
I punkt 11 och 12 anges några andra föreskrifter och förordningar som innehåller
rapporteringskrav. Vilka verksamheter som omfattas av dessa framgår av de olika
föreskrifterna respektive förordningarna. Kraven kommer från olika EU-direktiv och
används både som underlag för tillsynen och för internationell rapportering. Uppgifterna
ska lämnas i miljörapporten.
Punkt 11 gäller tillståndspliktiga verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets
föreskrifter om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse samt avloppsslam.
Dessa uppgifter redovisas dels i textdelen och dels i miljörapportens emissionsdel. (Se
vidare avsnitt Avloppsreningsverk och slam på sidan 26 samt bilaga 1 till denna
vägledning.
Uppgifter enligt punkt 12 om efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter
NFS 2002:26 och NFS 2002:28 behöver endast lämnas för anläggningar som
omfattas av övergångsbestämmelserna i NFS 2013:4 respektive NFS 2013:5. Förenklat
uttryckt gäller detta befintliga anläggningar.
Uppgifter enligt punkt 12 behöver för anläggningar som omfattas av
övergångsbestämmelserna i NFS 2013:4, i fråga om de miljörapporter som ska ges in
till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2015 respektive den 31 mars 2016,
inte omfatta uppgifter om efterlevnaden av förordningen (2013:252) om stora
förbränningsanläggningar.
Punkt 13 gäller anläggningar som omfattas av förordningen (2013:252)
om stora förbränningsanläggningar. Dessa ska från och med verksamhetsåret 2016
lämna uppgifter enligt bilaga 2 del II till föreskrifterna om miljörapport. Observera att
fram till och med miljörapporteringen för verksamhetsåret 2015 ska dessa anläggningar
rapportera uppgifter enligt 5 § och bilaga 2 del I till föreskrifterna om miljörapport. Mer
11(62)
vägledning om denna bestämmelse finns i avsnittet Stora förbränningsanläggningar på
sidan 24.
Punkt 14 gäller förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om
förbränning av avfall. Från och med verksamhetsåret 2014 ska för dessa anges värden
för parametrarna i bilaga 2 a till föreskrifterna om miljörapport. I föreskrifterna anges
att där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Detta är ännu inte
möjligt. Uppgifterna ska lämnas i textdelen och gärna i den textmall för bilaga 2a som
finns i SMP. Uppgifterna som ska lämnas är en del i rapporteringen av IED.
Rapporteringen bestäms av Kommissionens genomförandebeslut1. Det är ännu inte helt
klarlagt vilken detaljeringsgrad EU kräver när det gäller rapporteringen.
Naturvårdsverket rekommenderar ändå att verksamhetsutövarna anger för vilka ämnen
respektive typ av villkor eventuella överträdelser har gjorts.
Punkt 15 gäller förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252)
om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 § nämnda förordning
omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Se vidare
avsnittet Stora förbränningsanläggningar på sidan 24 i denna vägledning.
Under punkt 16 till 22 ska man redovisa de betydande åtgärder som genomförts som en
följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vad som är betydande går inte att
säga generellt utan får avgöras från fall till fall. Syftet med rapporteringen är att
tillsynsmyndigheten ska få en uppfattning om hur väl egenkontrollen fungerar. Det är
inte meningen att verksamhetsutövaren ska skicka in den dokumentation som de är
skyldiga att ha enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Under punkt 18 (betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska
verksamhetens förbrukning av råvaror och energi) ska när det gäller energi de
betydande åtgärder som vidtagits för att effektivisera eller minska energianvändningen
redovisas. Åtgärderna redovisas lämpligen var för sig med beskrivning av dem samt hur
mycket energi som sparas redovisat i kWh eller MWh samt vilket energislag det gäller.
Åtgärder för att konvertera till förnybar energi redovisas med hur mycket energi som
konverteras redovisat i kWh eller MWh, samt vilket energislag som användes innan
respektive efter konverteringen.
4 a § gäller endast så kallade industriutsläppsverksamheter och beskrivs närmare under
avsnittet om Industriutsläppsverksamheter på sidan 15.
5 § Innehållet i emissionsdeklarationen styrs av
internationella krav
Data som lämnas i emissionsdeklarationen är ett viktigt underlag för Sveriges
internationella rapporteringar. Kraven på vad som ska ingå i emissionsdeklarationen har
1
Kommissionens genomförandebeslut av den 12 december 2012 (om fastställande av typ, format och
periodicitet för den information som medlemsstaterna ska göra tillgänglig vid rapporteringen om
genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU).
12(62)
i första hand anpassats till artikel 5 (verksamhetsutövarnas rapportering) i förordning
(EG) nr 166/2006 och EG-direktiv 2001/80 (bilaga VIII punkt B) om stora
förbränningsanläggningar. Europeiska kommissionen har tagit fram en vägledning till
EG-förordningen. I den finns bland annat information om vem som ska rapportera,
anknytning till IPPC-direktivet, vad som ska rapporteras och kvalitetssäkring av
lämnade uppgifter.
Vilka verksamheter som ska lämna en emissionsdeklaration framgår av bilaga 1 till EGförordningen. I emissionsdeklarationen ska man redovisa årsvärden till luft, vatten och
mark av de föroreningar som finns i bilaga 2 till EG-förordningen samt i bilaga 1 till
föreskrifterna. Redovisning behövs bara för de parametrar där utsläppet är större än eller
lika med tröskelvärdet enligt bilagorna.
Om något vattenutsläpp sker till en recipient ska koordinaterna för utsläppspunkten
anges. (Angående koordinatsystem se avsnitt ”3 § Uppgifter i grunddelen”). Observera
att koordinaterna för utsläppspunkten i de flesta fall skiljer sig från koordinaterna för
anläggningens mittpunkt. Denna information används bl.a. för Sveriges rapportering
enligt direktiv (1991/271/EEG) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Utsläpp som uppkommer till följd av en olyckshändelse ska redovisas separat. Men
utsläppet ska även ingå i det totala årsvärdet för aktuell förorening.
Enligt artikel 9 i EG-förordningen är verksamhetsutövarna ansvariga för kvaliteten på
den information som de rapporterar. Om ett rapporterat årsvärde bygger på mätning
eller beräkning ska analysmetod och/eller beräkningsmetod anges. Där så är möjligt ska
i första hand internationellt vedertagna metoder/standarder användas. I vägledningen till
EG-förordningen finns i bilaga 3 en lista över internationellt godkända mätmetoder för
luft- och vattenföroreningar. Innehållet i listan finns valbart vid inmatning i SMP:s
emissionsdel.
6 § Miljörapporter ska lämnas via SMP
Alla miljörapporter ska lämnas via SMP. Undantaget är uppgifter om levererad mängd
av naturgrus, berg och morän för icke tillståndspliktig anläggning för sortering eller
krossning som ska lämnas till länsstyrelsen om länsstyrelsen begär det.
Infaller den 31 mars på en lördag, söndag eller allmän helgdag, midsommarafton,
julafton eller nyårsafton ska miljörapporten lämnas i SMP följande
vardag. Detta följer av lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad
tid.
Det finns ingen särreglering för verksamheter vars tillståndsplikt inträder under ett
löpande verksamhetsår. Därmed gäller huvudregeln i 6 § i Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, dvs. att miljörapporten ska lämnas in senast
den 31 mars året efter verksamhetsåret. Miljörapporten får då avse den tid under vilken
tillståndsplikten har förelegat.
13(62)
När verksamhetsutövaren skickar miljörapporten till SMP blir den direkt tillgänglig för
verksamhetens tillsynsmyndighet. Men den blir också tillgänglig för andra myndigheter
som kan få tillgång till aktuella utsläppsdata från verksamheterna. På så sätt behöver
inte verksamheterna och myndigheterna kopiera och skicka miljörapporter vidare. Dessutom slipper myndigheterna manuell inmatning av uppgifter.
En miljörapport från en tillståndspliktig verksamhet måste innehålla både en grunddel
och en textdel när den skickas in till SMP. Om verksamhetsutövaren fått anstånd med
textdelen kan denna skickas in utan text förutom att verksamhetsutövaren skriver en rad
och hänvisar till beslutet om anstånd. Verksamhetsutövaren kan komplettera med
textdelen senare genom att skapa en ny version, komplettera med textdelen och skicka
in den nya versionen av miljörapporten i SMP.
Om en verksamhet byter ägare ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt
upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet. Den nya ägaren övertar också
skyldigheten att lämna in en miljörapport. Det är inte meningen att den tidigare ägaren
ska vara skyldig att göra några egna undersökningar utan skyldigheten begränsar sig till
att lämna uppgifter om den nya ägarens namn och adress om tillsynsmyndigheten begär
det.
Bilagor till föreskrifterna
Efter ändringen med nummer NFS 2013:12 innehåller föreskrifterna fyra bilagor.
Bilaga 1 till föreskrifterna gäller alla verksamheter som omfattas av bilaga 1 till EGförordningen. Bilaga 1 till föreskrifterna innehåller avvikelser i förhållande till bilaga 2 i
EG-förordningen. Det innebär att den som ska rapportera dels måste läsa bilagorna till
EG-förordningen och dels bilagorna till föreskrifterna för att få en helhetsbild av
rapporteringskraven. I bilaga nr 3 till denna vägledning finns innehållet i bilaga 1 till
föreskrifterna och bilaga 2 till EG-förordningen presenterat som en enda tabell.
Bilaga 2, del I gäller förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen
(2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Parametrarna i del I ska rapporteras
fram till och med miljörapporteringen i mars 2016, för verksamhetsåret 2015. Den
innehåller krav på rapportering utöver krav enligt E-PRTR.
Bilaga 2, del II gäller samma anläggningar som del I. Rapportering enligt del II gäller
från och med miljörapporter avseende 2016 års verksamhet.
Bilaga 2 a gäller förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253)
om förbränning av avfall. Uppgifterna ska rapporteras från och med miljörapporten
avseende 2014 års verksamhet.
Bilaga 3 till föreskrifterna gäller enbart tillståndspliktiga täkter. Den innehåller krav på
uppgifter om faktisk produktion i enlighet 4 § 7 (textdelen). Uppgifterna redovisas
under en egen flik i emissionsdelen i SMP.
14(62)
Bilaga 4 berör alla anläggningar som är tillståndspliktiga enligt 29 kap.
miljöprövningsförordningen (2013:251) och tar emot bygg- och rivningsavfall.
Uppgifterna ska rapporteras från och med miljörapporten avseende 2015 års
verksamhet.
15(62)
Industriutsläppsverksamheter
De verksamheter som har tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt något av de lagrum
som räknas upp i 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250), IUF,
omfattas av industriutsläppsdirektivet2 (IED). De benämns med ett gemensamt namn
industriutsläppsverksamheter. I Naturvårdsverkets faktablad 8663, Det svenska
genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av
industriutsläppsdirektivet, ges vägledning kring de bestämmelser som gäller särskilt för
dessa verksamheter.
4 a § i miljörapportens textdel
Första stycket
Paragrafen reglerar vad en industriutsläppsverksamhet, utöver vad som i övrigt följer av
föreskrifterna, ska rapportera fr.o.m. det att tillämpliga slutsatser om bästa tillgängliga
teknik har offentliggjorts.
Andra stycket
Om alternativvärde eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om
beslutets innehåll redovisas.
Om statusrapport har getts in ska anges tidpunkt för inlämnandet och till vilken
myndighet detta har gjorts. Av 1 kap. 24 § IUF framgår att en statusrapport ska ges in
antingen till tillsynsmyndigheten eller, i samband med en ansökan om tillstånd, till
prövningsmyndigheten.
Tredje stycket
Vad som avses med slutsatser om bästa tillgängliga teknik, och hur sådana slutsatser ska
tillämpas, regleras i industriutsläppsförordningen (2013:250), IUF. Vägledning kring
detta finns i Naturvårdsverkets faktablad 8663. Av förordningsmotiven till IUF
(Förordningsmotiv 2013:1 s.29) framgår att verksamhetsutövarens redovisning i
miljörapporten bör vara utgångspunkten för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 1
kap. 10 § IUF. Detsamma bör enligt Naturvårdsverket gälla tillsynsmyndighetens
bedömning enligt 1 kap. 8 § IUF, dvs. det är genom granskningen av miljörapporten
som kontrollen görs av hur samtliga tillämpliga slutsatser uppfylls.
Dessutom syftar rapporteringen till att få verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten
föreberedda i god tid innan slutsatserna ska börja tillämpas samt att, när slutsatserna
sedan ska tillämpas, få information om hur verksamhetens miljöpåverkan förhåller sig
till kraven enligt slutsatserna.
2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp
(samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
16(62)
Första redovisningen i den årliga miljörapporten
(enligt 4 a § tredje stycket a) och b)):
I 2014 års miljörapport (dvs. rapportering senast den 31 mars 2015) berörs följande
verksamheter av denna rapporteringsskyldighet:



garvning av hudar och skinn
tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid, och
klor-alkaliproduktion.
Och i 2015 års miljörapport (dvs. rapportering senast den 31 mars 2016):
 massa, papper och kartong, och
 raffinering av olja och gas.
I punkten a) anges att skyldigheten att rapportera inträder för det verksamhetsår som
inträffar året efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten
har offentliggjorts. Tidigare innehöll punkten även den s.k. halvårsregeln, som innebar
att redovisningen fick skjutas upp ett år om slutsatserna hade offentliggjorts efter den 1
juli. Regeln upphävdes genom NFS 2013:12.
I punkten b) anges att om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats
om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som
planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att
föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om
alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas.
Rapporteringsskyldigheten inträder när slutsatser för verksamhetens huvudsakliga
industriutsläppsverksamhet har offentliggjorts, men avser samtliga slutsatser som är
tillämpliga på verksamheten, dvs. även sådana tidigare offentliggjorda slutsatser som
enligt IUF ska börja tillämpas för verksamheten vid samma tidpunkt. Det kan röra sig
om slutsatser som avser en sidoverksamhet eller sådana som är horisontella, t.ex.
avseende lagring. I och med att vi nu ser de första omgångarna slutsatser
offentliggjorda, finns för närvarande inte några sådana tidigare beslutade slutsatser
(slutsatser i BREF-dokument beslutade enligt IPPC-direktivet ska visserligen användas
som referens under en övergångsperiod, men endast vid tillståndsprövningen, se mer om
detta i ovan nämnd vägledning om industriutsläppsbestämmelserna).
Slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL:erna) måste gås igenom en och en, och en
bedömning ska göras av hur de klaras under normal drift (mer vägledning om detta
finns i ovan nämnd vägledning om industriutsläppsbestämmelserna). För detta krävs en
redovisning av under vilka perioder driftförhållandena har varit onormala. Om man
anser att slutsatser inte är tillämpliga bör detta motiveras. För dem man anser sig klara
ska man redovisa om man avser att ansöka om ett lika strikt alternativvärde (enligt 1
kap. 15 § IUF). För dem man inte anser sig klara ska man ange vad man avser att göra.
Det kan vara fråga om att antingen vidta åtgärder (eventuellt anmälnings- eller
tillståndspliktiga) eller att söka dispens från slutsatsen (enligt 1 kap. 16 § IUF).
17(62)
Även slutsatser utan utsläppsvärden måste gås igenom en och en, med en beskrivning
av i vilken mån verksamheten bedrivs enligt slutsatserna (t.ex. ledningssystem,
avfallsminimering, energiåtgång, damning och buller). Om verksamheten bedrivs på ett
annat sätt ska anges om man avser att vidta några kompletterande åtgärder. I de
omgångar med slutsatser som har offentliggjorts hittills anges ungefär följande. ”Det är
inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa slutsatser.
Beskrivningen av tekniker är inte heller fullständig. Andra tekniker kan användas som
ger åtminstone samma miljöprestanda/miljöskyddsnivå.” Detta följer av direktivets art.
14.5 och 15.2. Enligt 1 kap. 10 § IUF ska slutsatser utan utsläppsvärden beaktas på så
sätt att hänsyn ska tas till dem vid bedömningen om verksamheten bedrivs i enlighet
med kravet på bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. Om verksamheten
bedrivs på annat sätt än vad som anges i slutsatserna får man alltså beskriva hur denna
teknik förhåller sig till slutsatsernas miljöprestanda/miljöskyddsnivå och även göra en
avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken om vad som kan anses rimligt. En vägledning
kan här vara vad som sägs om ”Tillämplighet” (Applicability) i anslutning till
respektive slutsats. Vid granskningen av miljörapporten avgör sedan
tillsynsmyndigheten om den delar bedömningen.
Redovisningarna enligt ovan behöver inte innehålla en jämförelse mellan varje slutsats
och tillståndsvillkoren. Hur villkoren uppfylls rapporteras enligt punkten 9 i
föreskrifternas 4 §. De krav som följer av slutsatser om bästa tillgängliga teknik och
tillståndsvillkor kommer att gälla parallellt med varandra. Det räcker därför att enligt 4
a § tredje stycket a) och b) ge en motiverad beskrivning av om slutsatserna bedöms
uppfyllas eller inte, utan att sätta dem i relation till tillståndsvillkoren.
Vid redovisningen bör en hänvisning till slutsatsens nummer alltid göras. Dessutom bör
slutsatsen citeras. Om man anser att en slutsats inte är tillämplig bör detta motiveras.
På SMP-förvaltnings hemsida finns en mall för redovisning av BAT-slutsatserna.
Påföljande redovisningar under fyraårsperioden
(enligt 4 a § tredje stycket c)):
Påföljande år ska enligt punkten c) redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt
slutsatserna har fortskridit.
I 2014 års miljörapport (dvs. rapportering senast den 31 mars 2015) berörs följande
verksamheter av denna rapporteringsskyldighet:


järn- och ståltillverkning, och
tillverkning av glas, glasull och mineralull.
Som utgångspunkt kan man då ha förra årets rapport.
18(62)
Redovisningarna från och med året efter det att
fyraårsperioden har passerats
(enligt 4 a § tredje stycket d))
När sedan fyra år har gått sedan slutsatserna offentliggjordes ska enligt punkten d)
årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade
alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I den mån
alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls.
Punkten d) kommer sannolikt att behöva utvecklas när den första rapporteringen enligt
bestämmelsen närmar sig. Som det nu är får lydelsen främst ses som en indikation på
vad som kommer att förväntas i dessa miljörapporter.
19(62)
Var får jag hjälp?
På SMP-förvaltningens hemsida finns länkar till relaterade dokument och mallar
samlade.
 Föreskrifter och förordningar innehåller bestämmelser om rapporteringen.
 Vägledningsdokument innehåller förklaringar och tolkningshjälp till förordningar
och föreskrifter. Där beskrivs till exempel vad verksamheterna ska rapportera och
hur det ska göras.
 Hjälp med systemets användning finns under Hjälp-länkar på respektive sida och i
instruktioner och bildspel.
Om inte hjälptexter och länkade dokument ger svar på dina frågor när det gäller
vad som ska rapporteras enligt föreskrifterna och hur det ska göras vänder du dig
direkt till din tillsynsmyndighet.
Gäller det däremot tekniska frågor kring SMP:s funktion och användning bör du
ta kontakt med den tekniska supporten. Kontaktuppgifter finns under fliken
Support i SMP.
 Om du är en ny användare: Börja med att bläddra igenom lathund och
vägledning. Lathunden är en förenklad, översiktlig beskrivning av hur du använder
SMP. I vägledningen finns beskrivet vem som är skyldig att rapportera och vem
som ska lämna emissionsdeklaration. Här finns också förklaringar till delar av
innehållet i föreskrifterna.
 Om du behöver stöd i användningen av SMP: Använd klickbara länkar,
hjälpsymbolen på aktuell sida i SMP eller titta i instruktionen. Är något fortfarande
oklart ringer eller mejlar du till SMP-support.
 Om du behöver vägledning om vad du ska rapportera eller hur du ska göra:
Läs i vägledningen och/eller föreskrifterna om miljörapport. Om du inte hittar
svaret där kontaktar du din tillsynsmyndighet.
 Samtliga dokument som finns via länkar på olika sidor i SMP finns samlade under
rubrikerna ”Hur gör jag?” och ”Lagstiftning”.
20(62)
Hur ska uppgifter i grunddelen rapporteras
i SMP?
Flertalet uppgifter till grunddelen hämtas från länsstyrelsens system MiljöReda.
Verksamhetsutövaren kontrollerar uppgifterna och uppdaterar uppgifterna vid
behov. Om uppgifterna inte stämmer kontakta din tillsynsmyndighet. Om
tillsynsmyndigheten är en kommun eller Generalläkaren får dessa i sin tur efter
bedömning beställa ändringen från aktuell länsstyrelse. Det är bara länsstyrelsen som
kan ändra uppgifterna. Tillsynsmyndigheterna använder uppgifter om verksamhetskoder
som underlag för avgiftsdebitering.
Det är viktigt att kontaktuppgifterna i grunddelen är uppdaterade då dessa används för
mejlutskick till verksamheterna.
Uppgifter som besöksadress och postnummer till anläggningen registreras av
verksamhetsutövaren. Uppgifterna kommer att föras över till MiljöReda när
miljörapporten skickas in.
Nedan kommenteras vissa av uppgifterna och deras hantering.
 Huvudverksamhet och övriga verksamhetskoder är angivna enligt
Miljöprövningsförordningen och hämtas från MiljöReda. Länk finns till
förordningen i grunddelen. VU har möjlighet att välja sina egna branschkoder,
gäller även de som inte är IUV (industriutsläppsverksamhet). Om man väljer en kod
som är IUV så måste man välja BREF (BAT Reference document). Man markerar
även vilken av koderna som är den huvudsakliga industriutsläppsverksamheten. Vid
frågor kontakta din tillsynsmyndighet.
 Koder för EPRTR huvudverksamheter och biverksamheter hämtas också från
MiljöReda. Verksamhetsutövarna bör på samma sätt som för branschkoderna
kontrollera dessa koder. Anläggningar med verksamhet(er) enligt E-PRTR är
skyldiga att lämna emissionsdeklaration.
 Farliga ämnen enligt avdelning 4 i FMH-bilagan med fullständigt namn, kortnamn
och kod finns beskrivna under ”Lagstiftning” på SMP-förvaltningens hemsida.
Koder med tillhörande förklaring finns valbara i SMP:s fält för farliga ämnen.
21(62)
Rapportering av uppgifter i SMP:s
emissionsdel
I emissionsdelen rapporterar verksamhetsutövarna uppgifter i enlighet med 5 § i NFS
2006:9 (miljörapportens emissionsdeklaration). Men även vissa uppgifter i
miljörapportens textdel ska rapporteras i emissionsdelen där så är möjligt.
Produktionsuppgifter från tillståndspliktiga täkter lämnas under fliken
”Täktrapportering”.
Då en ny arbetsversion av miljörapporten skapas för ett nytt år kommer fälten på
emissionsdeklarationens rader att rensas. Man kommer att se vilka värden man
rapporterade föregående år, men fälten för årets värden liksom kommentarsfälten är
tomma.
I SMP finns grundläggande information om hur emissionsdelen ska fyllas i. Här följer
några ytterligare exempel som ska underlätta ifyllandet av emissionsdelen. För
avloppsreningsverk finns också excelmallar som kan underlätta vid rapporteringen. Mer
information om dessa finns längre fram i vägledningen.
Utsläpp till vatten
Om utsläppet sker till vatten ska anges om utsläppet sker till en recipient eller ett externt
reningsverk. Om utsläppet sker till en recipient ska koordinaterna för utsläppspunkten
3
anges .
Gör så här i SMP
Utsläpp till recipient: Mottagare ”Vatten ” och Flödesriktning ”Ut”
För avloppsreningsverk finns möjlighet att rapportera utsläpp av halter till vatten (i
enlighet med SNFS 1990:14). Det görs via Mottagare ”Vatten – Halt” och
Flödesriktning ”Ut”. (Se även bilaga 1till denna vägledning).
Klicka på knappen Lägg till parameter. Markera därefter de parametrar som motsvarar
de utsläpp som ska rapporteras. De försvinner då från listan och läggs till i
emissionsdelen. Öppna därefter respektive rad i ändringsläge genom att klicka på raden
(eller pilen till höger). Fyll i övriga fält.
Koordinater anges i SWEREF99 TM i fälten för Utsläppspunkt (Ost och Nord).
Tidigare angivna koordinater i emissionsdelen kan kopieras genom funktionen ”kopiera
koordinater”.
3
Observera att koordinaterna för utsläppspunkten i de flesta fall skiljer sig från koordinaterna för
anläggningens mittpunkt.
22(62)
Utsläpp till externt reningsverk: Välj Mottagare "Beh.Arv” (Behandling i annat
avloppsreningsverk) och Flödesriktning ”Ut”.
Utsläpp från olyckshändelse
Om något utsläpp härstammar från olyckshändelse ska detta anges.
Gör så här i SMP
Det totala utsläppet redovisas först. Lägg därefter till en rad och välj ”Olycka” i
Ursprung för att ange det ”delflöde” som härstammar från olyckshändelsen. Ny rad för
delflöde skapas genom att klicka på det gröna plus-tecknet till höger om aktuell rad. (Se
instruktionen för verksamhetsutövare eller hjälptexten.)
Avfall
För avfall som forslas bort från anläggningen ska anges årliga mängder i ton av farligt
respektive icke farligt avfall om mängderna uppgår till mer än 2 respektive 2000 ton per år.
En uppdelning ska göras på sådant som forslas iväg i avsikt att återvinnas respektive i avsikt
att bortskaffas.
För allt farligt avfall som exporteras till annat land ska årlig mängd och behandlingssätt
(återvinning eller bortskaffning) anges. Dessutom ska namn och adress anges för såväl
mottagaren av avfallet som anläggningen för återvinning eller bortskaffning av avfallet.
För definition av ”bortskaffande” respektive ”återvinning” se bilaga II A respektive II B
till direktiv 2006/12/EG.
Gör så här i SMP
För farligt avfall som hanteras i Sverige samt icke farligt avfall oavsett om detta
hanteras inom eller utom Sveriges gränser:
 Välj Mottagare: ”Bortskaffande - extern” och/eller ”Återvinning - extern”.
 Klicka på Lägg till parameter och Välj Parameter: ”FA” (farligt avfall) och/ eller
”Avfall, ej FA” (ej farligt avfall).
 Öppna respektive rad för ändring genom att klicka på den och fyll i övriga fält.
För farligt avfall som exporteras till annat land:
 Välj Mottagare ”Bortskaffande – export” och/eller ”Återvinning - export”.
 Välj Parameter ”FA” (farligt avfall).
 Öppna respektive rad i ändringsläge för att ange namn och adress på mottagare och
anläggning genom att klicka på raden.
 Fyll i namn och adressfält för mottagare och anläggning.
Avfall som forslas bort (ut från anläggningen) för förbränning, i syfte att till exempel
användas för produktion av fjärrvärme, ska rapporteras under mottagaren Återvinning –
extern om det är icke farligt avfall (Avfall ej FA) som kommer förbrännas inom eller
utanför Sverige. Om avfallet förbränns inom den egna anläggningen behöver
avfallsvolymerna inte rapporteras i miljörapporten.
23(62)
Observera att om anläggning A forslar bort avfallet till en anläggning B i Sverige som i
sin tur exporterar avfallet så ska anläggning A använda mottagare ”Återvinning extern” respektive ”Bortskaffande – extern”, medan anläggning B ska använda
mottagare ”Återvinning-export” respektive ”Bortskaffande-export”.
Årsvärden och metoder
I emissionsdeklarationen ska redovisas årsvärden för utsläpp till luft, vatten och mark av de
föroreningar som förtecknats i bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1 till dessa föreskrifter
för vilka tröskelvärdet i bilagorna har överskridits.
Gör så här i SMP
 Välj kombination av Mottagare och Flödesriktning och klicka på Lägg till.
 Klicka på knappen Lägg till parameter och klicka därefter på de ämnen (parametrar)



som ska rapporteras. Raden försvinner då från listan och läggs under vald mottagare
och flödesriktning.
Stäng listan via Stäng-knappen i slutet av listan.
Öppna respektive rad för ändringar genom att antingen klicka på raden eller på pilen
till höger på varje rad.
Uppdatera obligatoriska fält.
Om utsläppet är mindre än tröskelvärdet för ämnet behöver det inte rapporteras i
emissionsdeklarationen. Sådana värden markeras i arbetsversionen med en blå
nedåtriktad pil.
Om samtliga värden i emissionsdelen är mindre än angivna tröskelvärden används
knappen Inga utsläpp överskrider tröskelvärden. (Gäller anläggningar med E-PRTRkod). SMP kommer annars att hindra att miljörapporten skickas in.
Varje årsvärde i emissionsdeklarationen ska förses med en beskrivning av
hur värdet har tagits fram enligt någon av följande tre kategorier:
1. mätning (M)
2. beräkning (C)
3. uppskattning (E)
I de fall som värdena bygger på mätning eller beräkning ska analysmetod
och/eller beräkningsmetod rapporteras. Där så är möjligt ska i första hand
internationellt vedertagna metoder/standarder användas.
Gör så här i SMP
 Öppna aktuell rad i ändringsläge (klicka på aktuell rad).
 Välj Metod: ”M”, ”C” eller ”E”.
 Om Metod = M eller C väljs ska även metodtyp väljas ur listan.
 Om inmatningsfälten inte visas under Metodtyp/Metod-standard/Metodbeskrivning
klicka på länken ”Lägg till metodinformation”.
 Om Metod = M och typ = CEN/ISO kan Beteckning väljas ur presenterad lista eller
så kan metoden beskrivas i beskrivningsfältet (max 50 tecken).
 Om Metod = M eller C och typen inte är CEN/ISO beskrivs mät- eller
beräkningsmetod i beskrivningsfältet.
24(62)
Förklaring av koder och hänvisning till beräkningsmetoder framgår via länken för
Metodtyp/metodbeskrivning och i vägledningen för E-PRTR.
Rapportering av koldioxid
(Bilaga 1, Koldioxid (CO2) CO2 rapporteras som dels CO2-biogent och dels CO2-fossilt.
Gör så här i SMP
Det totala utsläppet av CO2 redovisas först. Därefter väljs lägg till rader (grönt + till
höger på raden) med ”Biogent” respektive ”Fossilt” i Ursprung vilka rapporteras som
”delflöden” för att dela upp CO2 i biogent och fossilt. Båda delflödena för biogent och
fossilt måste anges.
Stora förbränningsanläggningar
För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om
stora förbränningsanläggningar ska i emissionsdeklarationen, förutom årsvärden
enligt ovan, även rapporteras värden för parametrarna i bilaga 2 del I till
dessa föreskrifter.
Kraven grundar sig på direktiv 2001/80/EG om begränsningar av utsläpp till luften av
vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar.
Dessa verksamheter ska rapportera utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och stoft totalt
och uppdelat på enskilda produktionsenheter. Utsläppen ska redovisas oavsett om
tröskelvärdena enligt bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1 till föreskrifterna
överskrids eller inte. Dessutom ska installerad tillförd effekt och bränsleförbrukning
rapporteras såväl totalt som uppdelat på enskilda produktionsenheter. Redovisningen
per produktionsenhet görs i SMP i form av delflöden.
Med installerad tillförd effekt avses den största tillförda effekt som den stora
förbränningsanläggningen (eller produktionsenheterna) är dimensionerad för. Tillförd
effekt är den effekt som tillförs med bränslet.
Rapporteringskraven i bilaga 2 gäller inte anläggningar (eller produktionsenheter) som
omfattas av förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Rapporteringskrav för
dessa anläggningar finns i bilaga 2 a till föreskrifterna om miljörapport.
I de fall det på platsen finns mer än en stor förbränningsanläggning sker rapportering för
var och en av de stora förbränningsanläggningarna. Namnge då pannorna (eller andra
enskilda förbränningsanläggningar) på sådant sätt i fältet för Produktionsenhet att det
framgår vilka pannor som hör till vilken stor förbränningsanläggning. För att underlätta
granskningen av miljörapporten är det viktigt att använda samma benämning på
pannorna genom hela miljörapporten. Ange för en viss panna till exempel
"Kraftvärmeverket - Panna P3" och så vidare. Det går dock bara att ange ett värde för de
sammanlagda (benämns ”Total” i SMP) utsläppen från samtliga pannor (eller andra
enskilda förbränningsanläggningar). Vad som utgör en stor förbränningsanläggning
definieras i 36-37 § förordning om stora förbränningsanläggningar ("skorstensregeln").
25(62)
Definitionen är till stor del densamma som den som fanns i den gamla föreskriften (2 §
1 i NFS 2002:26). Är du tveksam över hur skorstensregeln ska tillämpas på de
anläggningar du ska rapportera - kontakta din tillsynsmyndighet.
Gör så här i SMP
 Värden rapporteras som ”totalflöden” med ”delflöden” för de enskilda





produktionsenheterna. Produktionsenheternas benämning skrivs in i fältet
Produktionsenhet.
Bränsleförbrukning och tillförd energi rapporteras som Mottagare ”ER” (Ej
Relevant) med Flödesriktning ”In”
Använd Parameter ”Andra flytande ämnen” respektive ”Andra brännbara gaser” i
de fall då aktuellt bränsleslag inte finns med bland övriga valbara parametrar.
(Specificera i kommentarsfältet)
Utsläpp av ämnen till luft och vatten redovisas under Mottagare ”Luft” respektive
”Vatten” och Flödesriktning ”Ut”.
Använd Parameter ”NOx” för kväveoxider, ”SO2” för svaveldioxid och ”Stoft” för
stoft. Observera att dessa ämnen ska rapporteras även om värdet är mindre än
tröskelvärdet enligt bilaga 2 till förordningen och bilaga 1 till föreskrifterna.
Om stoft rapporteras ska även andelen PM10 rapporteras (under parameter PM10).
För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252)
om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 § nämnda förordning
omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska
redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som
anges i 27 § samma förordning.
I 27 § förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar anges att
verksamhetsutövare ska underrätta tillsynsmyndigheten om resultaten från kontroller av
automatiska mätsystem. Bestämmelsen i 4 § punkt 15 preciserar att detta ska göras via
miljörapporten. Detta genomför ett krav i bilaga V del 3.7 i industriutsläppsdirektivet
(2010/75/EU).
Bestämmelsen bör innebära:
- att en redogörelse lämnas över resultatet av under året genomförd AST eller
QAL 2, eller
- att det ackrediterade laboratoriets rapport för den under året genomförda AST
eller QAL 2 bifogas som bilaga till miljörapporten.
AST betyder Annual Surveillance Test, vilket är den procedur som den årliga kontrollen
av det automatiska mätsystemet ska följa. QAL 2 betyder Quality Assurance Level 2,
vilket är den procedur enligt vilken det automatiska mätsystemet ska kalibreras.
Kalibrering ska ske minst vart femte år för stora förbränningsanläggningar. AST och
QAL 2 beskrivs i standarden SS EN 14181. En kort översiktlig beskrivning finns på
sidorna 22 och framåt i "Förbränningsanläggningar Vägledning del 3 Regler som finns i
både regelverken för avfallsförbränning och stora förbränningsanläggningar".
26(62)
Avloppsreningsverk och slam
I bilaga 1 till denna vägledning finns en instruktion för hur uppgifter enligt 4 § punkt 11
från avloppsreningsverk ska rapporteras i SMP.
Bilagan innehåller dels föreskriftsparametrar (SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2) och
dels övriga uppgifter som behövs för Sveriges internationella rapporteringar och
uppföljningar av nationella miljökvalitetsmål.
De senare är inte obligatoriska men vi samlar in dessa uppgifter regelbundet för att
kunna fullgöra våra nationella och internationella rapporteringar. Vi har bedömt att det
är enklast för verksamhetsutövarna att rapportera in dessa uppgifter i SMP i samband
med den årliga miljörapporten.
Observera att avloppsreningsverk med en kapacitet på 100 000 personekvivalenter eller
mer även omfattas av krav enligt 5 § i NFS 2006:9.
Att särskilt uppmärksamma vid rapporteringen
Några rapporteringsparametrar har tidigare vållat problem vid nationella
sammanställningar. Dessa behöver därför uppmärksammas särskilt.
Vägledning om hur man beräknar maximal genomsnittlig belastning finns på
Naturvårdsverkets webbplats.
För vissa utsläpp redovisas delutsläpp. När det gäller utsläppta mängder från
avloppsreningsverk redovisas det som bräddats vid verket som en delmängd.
Totalmängden utgörs av summan av utsläpp från avloppsreningsverk och det som
bräddats. När det gäller utgående halter är det annorlunda. Där redovisas utsläpp från
verket och halten på bräddat vid verket som två delutsläpp. Totalhalten är den
sammanvägda halten av utgående halt och bräddad halt. Hur denna sammanvägning
beräknas, se beräkningsexempel nedan.
Vid rapportering av slammängder har det förekommit att summan av producerad mängd
och den mängd som tagits från lager inte stämt med summan av det slam som körts till
internt lager och levererats ut externt. I samband med rapportering gäller det att
komntrollera att dessa mängder överensstämmer. När det gäller slam som kan mätas i
flera led kan det vara svårt att hamna exakt på kilot. Men summan av de använda
slammängderna bör något så när stämma överens med producerad mängd.
Observera att reningsverken rapporterar slam i enheten ton TS för att det skall bli tydligt
att det är torrvikten som avses.
Parametern QVBräddNät har införts för redovisning av vilket flöde som totalt bräddats
på nätet. Denna skall rapporteras separat som ett totalflöde och inte ingå i totalflödet
QV från anläggningen som tidigare. Då utsläppen på nätet sannolikt sker på flera platser
kan det för denna parameter vara omöjligt att ange exakta koordinater för utsläppet.
Eftersom koordinat måste anges för utsläpp till vatten så kan man förslagsvis ange
reningsverkets koordinat eller annan lämplig punkt i nätet.
27(62)
Mallar
Det finns tre olika excelmallar att använda beroende på avloppsreningsverkets storlek.
De mallar som finns vänder sig till avloppsreningsverk mindre än 10 000 pe,
avloppsreningsverk mellan 10.000 pe och 20.000 pe samt de avloppsreningsverk som är
större än 20.000 pe. Mallarna finns dels i emissionsdeklarationen i SMP (klicka på
”Importera från fil”) och dels på SMP-förvaltningens hemsida.
Vi vill också att verksamhetsutövaren ska fylla i efterlevnad av SNFS 1994:7. Denna
information ligger till grund för den rapportering Sverige lämnar till EU-kommissionen
vartannat år.
Beräkningsexempel för sammanvägd halt
Ett reningsverk har uppmätt en fosforhalt på 0,2 mg/l i utgående avloppsvatten i
utloppstuben och flödet har uppmätts till 1 500 000 kubikmeter. Samtidigt har det
bräddat 7 500 kubikmeter vid inloppet och fosforhalten i det bräddade avloppsvattnet
har uppmätts till 20 mg/l.
Total halt beräknas som: (0,2 mg/l x 1 500 000 m3 + 20 mg/l x 7 500 m3 )/(1 500 000 +
7 500) m3 = 0,3 mg/l och redovisas enligt nedan.
Mottagare: Vatten – Halt Flödesriktning Ut
Mätpunkt
Parameter
Värde
Enhet
Resultattyp
Ursprung
Metod
ED
P-tot
0,3
mg/l
Total
-
M
ED
P-tot
0,2
mg/l
Del
Från ARV
M
ED
P-tot
20
mg/l
Del
BräddAnl
M
Djurhållare
Enligt bilaga 1 till EG-förordningen ska en emissionsdeklaration lämnas för
anläggningar för intensiv fjäderfä- eller grisuppfödning med
 40 000 platser för fjäderfä
 2000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (>30 kg)
 750 platser för suggor
Emissionsdeklarationen ska omfatta:
 Utsläpp av ammoniak till luft om utsläppet uppgår till 1 000 kg per år eller mer.
 Utsläpp av kväve till vatten om utsläppen uppgår till 6 000 kg per år eller mer. För

gödselhantering omfattas enbart utsläpp från lagringsutrymmen eller annan
hantering inom anläggningen för djurhållning. Vi håller på att se över hur utsläpp
till vatten från gödslad mark ska kvantifieras och rapporteras. I avvaktan på
resultatet av detta behöver inte djurhållare redovisa utsläpp av kväve och fosfor till
vatten från gödslad mark.
Utsläpp av fosfor till vatten om utsläppen uppgår till 100 kg per år eller mer. För
gödselhantering omfattas enbart utsläpp från lagringsutrymmen eller annan
hantering inom anläggningen för djurhållning, inte utsläpp från gödslad mark.
28(62)
 Övriga utsläpp eller avfall från djurhållningen enligt 5 § och bilaga 2 till EGförordningen och bilaga 1 till föreskrifterna eller avfall enligt 5 § som är större än
eller lika med de tröskelvärden som anges där.
I bilaga 2 till denna vägledning finns schabloner för beräkning av utsläpp av ammoniak
till luft.
Rapportering av uppgifter i SMP:s täktdel
Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om
faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och
redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP).
Produktionsuppgifter från tillståndspliktiga täkter ska lämnas i SMP. I bilaga nr 3, till
NFS 2006:9 preciseras vilka uppgifter om faktisk produktion som ska rapporteras.
Under fliken Täktrapportering i SMP rapporterar tillståndspliktiga täkter sina
produktionsuppgifter. I SMP:s hjälptexter och instruktion för verksamhetsutövare finns
grundläggande information om hur täktrapporten ska fyllas i.
De produktionsuppgifter som enligt föreskrifterna ska anges i SMP är dels
mängduppgifter:
 Mängd utbrutet material under året
 Kvarvarande totalt tillståndsgiven mängd
 Mängd levererat material per användningsområde (väg, fyllnadsarbeten, betong,
blocksten och annat)
 Totalt levererad mängd
och dels det råmaterial som mängduppgifterna avser:
 Naturgrus över grundvattenytan (ton/år)
 Naturgrus under grundvattenytan (ton/år)
 Morän (ton/år)
 Berg (ton/år)
 Torv (odlingstorv) (kubikmeter/år)
 Andra jordarter (ton/år)
29(62)
Produktionsuppgifterna ska anges enligt följande tabell:
Råmaterial
Naturgrus
över
grundvattenytan
ton/år
Naturgrus
under
grundvattenytan
ton/år
Morän,
ton/år
Berg,
ton/år
Torv
(odlingstorv),
kubikmeter/år
Mängd utbrutet material under
året
Kvarvarande totalt
tillståndsgiven mängd
Mängd
levererat
material
per
användningsområde
Väg
4
Fyllnadsarbeten
Betong
Blocksten
Annat
5
Totalt levererad mängd
Gråmarkerade kombinationer i tabellen kan inte anges.
Termerna i tabellen ovan har följande betydelse:
Naturgrus: avser naturligt sorterade jordarter som till övervägande del består av
fraktionerna sand, grus, sten och block.
Berg: avser krossberg och blocksten.
Andra jordarter: avser t.ex. matjord och lera.
Mängd utbrutet material: avser, för andra täkter än torvtäkter, antal ton utbrutet
material som t.ex. schaktats, grävts eller sprängts ut under året. Om materialet inte vägs
beräknas mängden först i kubikmeter genom uppmätning av ytan multiplicerat med
djupet som bryts ut. Kubikmeter omräknas sedan till ton med hjälp av lämplig
omräkningsfaktor för berg, morän, naturgrus eller andra jordarter. För torvtäkter anges
mängden i kubikmeter. Avbaningsmassor ska inte medräknas.
Kvarvarande totalt tillståndsgiven mängd: avser den mängd som inom täkttillståndet
finns kvar att utbrytas. Mängden kan beräknas genom att ta föregående års värde för
”kvarvarande totalt tillståndsgiven mängd” minus ”mängd utbrutet material under året”.
Mängd levererat material: avser material som under året levererats från täktområdet.
Material som sålts men ligger kvar i upplag vid årets slut ska inte medräknas.
Återvunnet material ska inte medräknas.
Användningsområde Väg: avser material såsom asfaltballast, förstärkningslager,
bärlager och dränerande material till anläggning av väg.
Användningsområde Fyllnadsarbeten: avser fyllnadsmaterial som används i samband
med vägarbeten och andra anläggningsarbeten. Material som används för utfyllnad
utgörs ofta av lågkvalitativt material såsom morän och viss sprängsten.
Användningsområde Blocksten: avser produkter ur blockstenstäkter.
4
Observera att järnvägsballast ska redovisas under användningsområdet Väg.
Andra
jordarter
ton/år
30(62)
Användningsområde Annat: avser uppgift om total mängd som levererats för andra än
de i tabellen angivna övriga användningsområdena som t.ex. mursand, filtersand,
sandlådesand, torrbruk, spackel och halkbekämpning.
Gråmarkerad och överstruken ruta: Uppgift ska inte lämnas.
Gör så här i SMP
 Välj först vilken typ av mängduppgift som ska rapporteras (mängd utbrutet, mängd
kvar eller mängd per användningsområde) och klicka på knappen Lägg till.
 Välj vilket råmaterial genom att klicka på knappen Lägg till råmaterial och markera
det eller de råmaterial som du ska rapportera uppgifter om.
 Upprepa punkt 1 och 2 för övriga mängduppgifter.
 Fyll i värden och övriga obligatoriska fält (t.ex. att välja om rapporten avser 10 eller
12 månader) för respektive rad genom att markera raden eller den blå vänsterpilen
med radpekaren.
 Spara raden genom att klicka på knappen Spara
När alla uppgifter är korrekt ifyllda kan rapporten skickas in till tillsynsmyndigheten
genom att välja fliken Skicka rapport och fylla i erforderlig information. För detaljer se
hjälptexter eller instruktion för verksamhetsutövare.
Som framgår av tabellen ovan måste mängd utbrutet material under året och
kvarvarande totalt tillståndsgiven mängd anges för alla råmaterial.
Användningsområden anges för Naturgrus, morän och berg men inte för torv och andra
jordarter.
Totalt levererad mängd räknas ihop av SMP när rapporten kontrolleras vilket görs när
man klickar på fliken Visa brister eller klickar på knappen Kontrollera täktdel.
Under fliken visa brister visas vilka uppgifter som saknas eller är felaktiga. Samtliga
dessa måste åtgärdas för att rapporten ska kunna skickas in.
Rapportering av bygg och rivningsavfall
Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251) och som har tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska,
utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade
uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad som anges i bilaga 4 till
dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel.
Rapporteringskravet gäller från och med 2015 års miljörapport som ska lämnas in till
tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2016.
Syftet med rapporteringen är att i större utsträckning tillgodose kraven för rapportering
enligt EU:s avfallsstatistikförordning (EC 2150/2002) samt att göra det meningsfullt att
31(62)
följa upp återvinningsmålet för byggsektorns avfall enligt EU:s avfallsdirektiv
(2008/98/EG).
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om denna utökade rapportering med
syftet att tydliggöra vilka uppgifter om bygg- och rivningsavfall som ska rapporteras för
att uppfylla de nya kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. I
vägledningen beskrivs vidare hur de framtagna uppgifterna ska rapporteras i SMP.
32(62)
Generell information om emissionsdelen
i SMP
Här följer en beskrivning av olika begrepp som används i SMP:s emissionsdel och som
behövs för att kunna uppfylla kraven i 5 § och 4 § punkt 10, 11 och 13 i NFS 2006:9.
Flödesriktning
Följande flödesriktningar finns att välja mellan:
 Ut – används för utgående flöde till luft, vatten, avfall och slam från
avloppsreningsverk.
 In – används för inkommande flöden av avloppsvatten, bränsleförbrukning och
tillförd effekt.
 Inom – används för totala slamvolymer vid eget avloppsreningsverk.
Mottagare
Följande mottagare är relevanta för den rapportering som krävs enligt 5 § i NFS 2006:9:
 Luft – Utsläpp till luft.
 Vatten – Utsläpp till en recipient.
 Beh.ARV – Används om avloppsvattnet går till externt avloppsreningsverk.
 Återvinning – extern – För farligt avfall som återvinns utanför anläggningen men
hanteras inom Sverige samt icke farligt avfall oavsett var detta hanteras.
 Bortskaffande – extern – För farligt avfall som transporteras bort från anläggningen
och hanteras inom Sverige samt icke farligt avfall oavsett var detta hanteras.
 Återvinning – export – För farligt avfall som återvinns utanför Sverige.
 Bortskaffande – export – För farligt avfall som bortskaffas utanför Sverige.
 ER – Betyder ej relevant och används då det gäller ett inkommande flöde
(avloppsvatten och kapacitet för avloppsreningsverk), bränsleförbrukning eller
tillförd effekt (för förbränningsanläggningar).
Ytterligare mottagare för rapportering enligt Naturvårdsverkets föreskrifter
(SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar
för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse och (SNFS 1994:2) om skydd för
miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket
 Vatten – Halt väljs för att rapportera halter av olika ämnen i utgående vatten.
 Slam – Halt ersätter ER för att rapportera halter av metaller med mera i utgående
slam.
 Slam ersätter mottagare ER för att rapportera totalt producerat slam (med
flödesriktning Inom).
 Lager med flödesriktning INOM anges för slam som körts till lager för utleverans
kommande år.
 Lager med flödesriktning Ut anges för slam som tagits och levererats ut från lager
som producerats tidigare år.
Ytterligare mottagare för rapportering för uppföljning av miljömål
Observera att totalt producerat slam i anläggningen plus det som tas från lager ska
stämma överens med summan av utgående slam fördelat på följande mottagare:
33(62)
 Åkermark - Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling









eller bete (inkluderar energiskog).
Skogsmark - Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig
utsträckning används för annat.
Anl.jord-normal P – Anläggningsjord där totala fosforhalten inte överstiger 0,08 % i
torr jord.
Anl.jord-hög P – Anläggningsjord där totala fosforhalten överstiger 0,08 % i torr
jord.
Deptäckn.-tätskikt – ”Tätskikt och skyddsskikt i deponitäckning exklusive
växtetableringsskikt som bör redovisas som anläggningsjord med normal eller hög
P.”
Förbränning ej P utv – Förbränning utan utvinning av fosfor.
Förbränning P utv – Förbränning med utvinning av fosfor.
Beh.ARV – Behandling i annat avloppsreningsverk.
Deponi – Deponering av organiskt material, kräver dispens.
Annan användning – Användning av annat än ovanstående.
Kombinationer mottagare - flödesriktning
Enbart godkända kombinationer av flödesriktning och mottagare finns valbara i SMP.
De som ska användas är:
 Luft, Ut
 Vatten, Ut
 Vatten – Halt, Ut
 Beh. ARV, Ut
 Återvinning – extern, Ut
 Bortskaffande – extern, Ut
 Återvinning – export, Ut
 Bortskaffande – export, Ut
 ER, In
 Slam, Inom* (tidigare ER, Inom)
 Slam - Halt, Ut* (tidigare ER, Ut)
 Åkermark, Ut*
 Skogsmark, Ut*
 Anl.jord – normal P, Ut*
 Anl.jord – hög P, Ut*
 Deptäckning – tätskikt, Ut*
 Förbränning – ej P utv, Ut*
 Förbränning – P utv, Ut*
 Deponi, Ut*
 Annan användning, Ut*
 Lager, INOM*
 Lager, Ut*
* endast slam från avloppsreningsverk
34(62)
Parameter
Välj parametrar från bilaga 2 till EG-förordningen samt bilaga 1 (för vilka tröskelvärden
överskrids) och bilaga 2 till NFS 2006:9. Parametrar från bilaga 2 till EG-förordningen
och bilaga 1 till NFS 2006:9 samt från övriga föreskrifter enligt NFS 2006:9, 4 § punkt
11 är markerade med ¤. Observera att tröskelvärdena endast gäller utgående flöden.
Återfinns parametrar för övrig rapportering enligt 4§ punkt 10, 11 och 13 i (textdelen) i
NFS 2006:9 bör även de anges. Parametrar kan sammanfalla, till exempel vara både en
parameter som rapporteras eftersom verksamheten omfattas av bilaga 1 till EGförordningen och till följd av ett villkor.
Parametrar som behövs för rapportering avseende avloppsreningsverk och hantering av
slam från avloppsreningsverk finns i bilaga 1 till denna vägledning. Observera att såväl
mängden avloppsvatten som halten föroreningar i avloppsvattnet ska rapporteras.
Värde
Här ska värdet registreras. Det kan ha högst 14 tecken, varav högst 6 får vara decimaler.
Komma ska användas mellan heltal och decimaler.
Om värdet är mindre än 50 % eller större än 200 % jämfört med föregående års värde
kommer uppgiften att markeras. Om det angivna värdet är korrekt bör avvikelsen
förklaras i kommentarsfältet.
Om angivet värde ligger under det svenska tröskelvärdet markeras värdet med blå pil.
Observera att angivna tröskelvärden gäller för anläggningens samlade utsläpp av
respektive ämne, oavsett om ämnet rapporteras under flera parametrar eller mottagare.
Rapportering av totala utsläpp under tröskelvärdet kan vara aktuellt i samband med
rapportering av villkor och andra föreskrifter samt för stora förbränningsanläggningar.
Vid beräkning av årsutsläpp baserade på koncentrationsmätningar, som delvis fallit
under detektionsgränsen, rekommenderas följande tumregel:
Vid beräkning av årsvärden utifrån halter som ligger under detektionsgränsen bör det
värde som motsvarar halva detektionsgränsen användas i beräkningen, under
förutsättningen att minst ett koncentrationsvärde ligger över detektionsgränsen. Om alla
koncentrationsvärden fallit under detektionsgränsen bör årsutsläppet skattas genom
expertbedömning och en känsligare analysmetod väljas i fortsättningen. Detta gäller till
exempel metallhalter i utgående vatten från avloppsreningsverk.
Årsutsläpp framräknade på detta sätt bör kunna kodas med Metod=M om minst en
koncentration överstigit detektionsgränsen och Metod=E om expertbedömning använts.
Den som önskar registrera den expertbedömda uppgiften ”Nära noll” bör lämpligen
registrera värdet 0 och koda Metod=E.
35(62)
Enhet
SMP kontrollerar att enheten stämmer med bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1
till föreskrifterna samt bilaga 2 till föreskrifterna. För värden som rapporteras till följd
av krav i övriga föreskrifter och villkor enligt punkt 10, 11 och 13 i 4§ (textdelen) och
som inte sammanfaller med bilagorna enligt ovan kan andra enheter väljas.
Metod
Här lämnas uppgift om vilken metod som använts för att ta fram uppgiften. En av
följande ska väljas:
 Mätning (M) – innebär att halter av föroreningar och flöden av avloppsvatten och
gaser mäts. Mätningarna kan vara till exempel veckovisa, stickprov eller
kontinuerliga. Typ av mätning ska anges i Metodtyp/metodbeskrivning.
 Beräkning (C) - innebär värden från en kombination av schablonvärden med
bränsleförbrukning eller produktionsuppgifter, massbalanser etc. Typ samt eventuell
formel för beräkningen ska anges i Metodtyp/metodbeskrivning.
 Uppskattning (E) – grundar sig på expertbedömning men får också täcka in fall där
värdet gissats i avsaknad av bättre grund.
När årsvärdet bestäms med mer än en metod (till exempel M och C) är det den
bestämningsmetod med störst utsläpp som ska väljas för rapporteringen. Se exempel i
avsnitt 1.1.11 i vägledningen till förordning (EG) nr 166/2006.
Beräknings-/mätmetod
För metod = M eller C ska dels typ av metod anges och dels en beteckning för eller
beskrivning av använd metod göras. Följande koder används:
Beskrivning/
beteckning
obligatorisk
Kod
Beskrivning
Gäller
Metod
CEN/ISO
Internationellt godkänd mätstandard
M
Ja
ETS
Internationellt godkänd beräkningsmetod, Riktlinjer för
övervakning och rapportering av växthusgaser under ETS
C
Ja
IPCC
Internationellt godkänd beräkningsmetod, IPCC:s riktlinjer
C
Ja
UNECE/EMEP
Internationellt godkänd beräkningsmetod, UNECE/EMEP:s
"EMEP/CORINAIR Emission Inventory Guidebook"
C
Ja
PER
Mät/beräkningsmetod som redan föreskrivits av behörig
myndighet i en licens eller i ett driftstillstånd för den berörda
industrienheten
M,C
Nej
NRB
Nationell eller regional bindande mät/beräkningsmetod som
föreskrivs i en rättsakt för berörd förorening och
industrienhet.
M,C
Nej
ALT
Alternativ mätmetod i enlighet med befintlig CEN/ISO
mätstandard
M
Nej
CRM
Mätmetod för vilken prestandan visas med hjälp av ett
certifierat referensmaterial och som godkänt av behörig
myndighet
M
Nej
MAB
Massbalansmetod som accepteras av behörig myndighet
C
Nej
SSC
Europeisk sektorspecifik beräkningsmetod
C
Nej
WEIGH
Vägning (enbart för avfall och slam)
M,C
Nej
OTH
Annan mät/beräkningsmetod
M,C
Ja
36(62)
För CEN/ISO väljs mätmetod från en lista. För övriga koder anges beskrivning eller
beteckning i tillhörande textfält.
Ursprung
Anges för delflöden (kan inte anges för totalflöden).
Här kan anges en kod för utsläppets ursprung. Följande finns att välja på:
 Om utsläppet gäller CO2 ska koderna ”Fossilt” och ”Biogent” anges beroende på
om utsläppet kommer från förbränning av fossila bränslen eller biobränslen.
 Ursprungskoden ”Olycka” ska anges om något utsläpp härstammar från en
olyckshändelse.
 För avloppsreningsverk ska det avloppsvatten som bräddas från verket redovisas
med ursprung ”BräddAnl”.
Observera att även de totala utsläppen alltid ska redovisas med koden ”Totalt” under
Resultattyp. Totalraden skapas automatiskt när man lägger till en parameter.
Utsläppspunkt
Koordinater i SWEREF99 TM anges för utsläppspunkten för utsläpp till vatten. Fältet är
gömt för andra mottagare.
Produktionsenhet
Anges för delflöden för särredovisning av tillförd energi, bränslen och utsläpp av
kväveoxider, svaveldioxid och stoft för stora förbränningsanläggningar
(verksamhetskod 40.40 – 40.50 vilka finns i miljöprövningsförordningen (2013:251)
kap.21 5 och 6 §§). Vid redovisning av andra ämnen med delflöden än de som ska delas
upp per produktionsenhet (gäller enbart förbränningsanläggningar) till exempel utsläpp
av fossilt respektive biogent koldioxid anges ”–” i fältet produktionsenhet.
Namn och adress vid export av farligt avfall
Vid export av farligt avfall ska namn och adress till mottagare och anläggning i
mottagarlandet anges. Fälten visas när raden öppnas för ändringar då mottagare
”Återvinning – export” eller ”Bortskaffande – export” valts. Fyll i minst de
obligatoriska fälten. De obligatoriska fälten måste anges antingen i totalflödet eller i
samtliga delflöden om sådana finns.
Resultattyp
Här anges om värdet avser det totala utsläppet från anläggningen eller ett delutsläpp.
”Totalt” kommer upp automatiskt vid val av mottagare, flödesriktning och parameter.
Det innebär det totala utsläppet från anläggningen per mottagare, flödesriktning och
parameter och måste alltid rapporteras.
Om värdet avser ett delutsläpp ska ”Del” anges. Det görs genom funktionen ”lägg till
rad” (grönt + till höger på varje totalrad). Det kan gälla till exempel uppdelning av CO2 i
fossilt och biogent eller redovisning av parametrarna kväveoxider, svaveldioxid och
stoft från förbränningsanläggningar där utsläppet från varje enskild produktionsenhet
ska särredovisas.
37(62)
Kommentar
Här anges till exempel följande:
 Förklaring om värdet avviker kraftigt jämfört med tidigare år. Kommentar är
obligatorisk om värdet är mindre än hälften eller mer än dubbelt så stor som
föregående år.
 Annan typ av kommentar kopplat till redovisat utsläpp.
38(62)
Utsläpp i siffror
”Utsläpp i siffror” lanserades i november 2009. Det är Naturvårdsverkets
utsläppsregister för allmänheten som Sverige har förbundit sig att upprätthålla enlig
Århuskonventionen.
”Utsläpp i siffror” visar utsläppsdata från företag med miljöfarlig verksamhet som är
skyldiga att lämna emissionsdeklaration enligt bilaga 1 till EG-förordningen
(verksamheter kodade med EPRTR-kod) och med utsläpp enligt bilaga 2 till
förordningen och bilaga 1 till föreskrifterna eller borttransport av avfall.
Uppgifterna som visas i ”Utsläpp i siffror” hämtas löpande från SMP. De ändringar som
görs I SMP kommer löpande att visas där.
För att en verksamhet ska synas i ”Utsläpp i siffror” krävs:
 EPRTR-kod registrerad i länsstyrelsens system (MiljöReda) eller
 Kod för ”EPRTR huvudverksamhet” i grunddelen av en inlämnad miljörapport i
SMP.
Och uppgifter som rapporterats i emissionsdeklarationen för
 Utsläppsdata till Luft, Vatten (recipient) eller Reningsverk (Beh.ARV) av de ämnen
som finns i bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1 till NFS 2006:9 eller
 Uppgifter för borttransport av Farligt eller Icke farligt avfall för Bortskaffande –
extern, Bortskaffande – export, Återvinning – Extern, Återvinning – Export.
EPRTR-kod
Finns ”EPRTR huvudkod” under ”Registrerad information i länsstyrelsens system” i
grunddelen i SMP följer EPRTR-koden med automatiskt vid rapportering av nytt
verksamhetsår. Om den saknas är det viktigt att koden finns inlagd i grunddelen för alla
år från och med 2007 för att utsläppsdata för alla år ska visas i ”Utsläpp i siffror”. Detta
kan också åtgärdas genom att länsstyrelsen uppdaterar koden i MiljöReda.
Uppdatering/rättning av inskickad Miljörapport i SMP
För att ändra eller lägga till ytterligare uppgifter för redan inrapporterade år måste en ny
version av miljörapporten för aktuellt år skapas i SMP. Alla inmatade uppgifter kopieras
automatiskt över till den nya versionen. Då aktuella ändringar har gjorts skickas
miljörapporten in på vanligt sätt. Uppdatering av anläggningsinformation/grunduppgifter görs för senast inskickat år eller vid rapportering av nytt år. De ändrade
uppgifterna visas i ”Utsläpp i siffror” löpande efter att den nya miljörapporten skickats
in.
Vilka uppgifter visas i ”Utsläpp i siffror”
Alla uppgifter hämtas från SMP. Uppgifterna i SMP kommer antingen från inlämnade
rapporter via SMP eller från MiljöReda i de fall verksamheten lämnat miljörapporten på
papper till sin tillsynsmyndighet.
39(62)
Varje verksamhet har sin egen anläggningssida i ”Utsläpp i siffror” där
anläggningsinformation och utsläppsdata visas.
Anläggningsinformation
Informationen som visas är uppgifterna från grunddelen i den senast inskickade
miljörapporten för det senaste året. Uppdatering av anläggningsinformation måste alltså
göras för det senast inskickade året eller då ett nytt verksamhetsår rapporteras.
UPPGIFTER SOM VISAS I ”UTSLÄPP I SIFFROR”
I Utsläpp i siffror
Uppgift som hämtas från SMP – Grunddelen
Namn på verksamhet
Anläggningsnamn*
Verksamhet enligt PRTR
EPRTR huvudverksamhet
Verksamhet enligt MPF
Huvudbransch och kod
Län
Hänger ihop med kommunen
Kommun
Kommun
Vattendistrikt
Översättning från koordinater
Organisation
Verksamhetsutövare
Organisationsnummer
Organisationsnummer
Fastighetsbeteckning
Fastighetsbeteckningar
Tillsynsmyndighet
Från MiljöReda
Miljöledningssystem
Miljöledningssystem
Koordinater för kartvisning
Koordinater (SWEREF99 TM)
* Observera att vid sökning på anläggning i ”Utsläpp i siffror” används anläggningsnamnet i
söklistan. Om det finns flera anläggningar med samma namn, till exempel Anläggning AB, bör
det i anläggningsnamnet finnas något som skiljer dessa åt. Exempelvis Anläggning AB, Kalmar
och Anläggning AB, Falun.
Utsläppsdata och borttransport av avfall
Uppgifterna hämtas från emissionsdeklarationsdelen från den senast inskickade
versionen av miljörapporten för aktuellt år. Observera att inga uppgifter i textdelarna
visas som utsläppsdata i ”Utsläpp i siffror”.
Utsläppsdata visas enligt bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1 till NFS 2006:9 för
utsläpp till
 Luft
 Vatten (recipient)
 Reningsverk (Beh.ARV)
Tröskelvärden
Alla data för utsläpp och avfall visas i ”Utsläpp i siffror” oavsett om de ligger över eller
under tröskelvärdena i bilaga 2 till EG-förordningen och bilaga 1 till NFS 2006:9.
40(62)
Diagram i ”Utsläpp i siffror”
Det finns en diagramfunktion kopplad till utsläppsdata som kan vara till hjälp för att se
skillnader mellan åren (eventuella felrapporteringar eller enhetsfel). För användning av
diagrammet se hjälpfil i ”Utsläpp i siffror”.
Avfallsuppgifter visas för Farligt och Icke farligt avfall för
 Bortskaffande – extern
 Bortskaffande – export
 Återvinning – extern
 Återvinning – export
Internationell rapportering
Ca 40 % av de anläggningar som visas i ”Utsläpp i siffror” rapporteras till EU för att
visas på EUs webbplats. Rapporteringen görs den 31 mars året efter att uppgifterna
rapporterats i SMP.
Inför rapporteringen till EU gör vi en grundligare kvalitetskontroll av utsläppsdata för
de anläggningar och utsläpp som berörs. Dessa anläggningar kan komma att få en
uppmaning att se över sina uppgifter om eventuella misstankar om fel finns.
Verksamheterna får tid för att rätta upp eventuella fel i god tid innan vi rapporterar till
EU.
De uppgifter som vi rapporterar till EU styrs av EG-förordningen 166/2006 och är de
värden som är lika med eller över de tröskelvärden som finns angivna där.
41(62)
Bilaga 1: Instruktion för rapportering i SMP
för avloppsreningsverk
Denna instruktion syftar dels till att förklara hur uppgifter enligt 4 § punkt 11 i NFS
2006:9 ska tas fram i SMP vid själva rapporteringen och dels till att tydliggöra vilka
parametrar som ska rapporteras.
Emissionsdeklarationen kan fyllas i på två olika sätt:
 Genom registrering i SMP:s formulär för emissionsdeklaration (se del 1 nedan samt
använd del 2 för vägledning i vilka parametrar som ska ingå)
 Genom att fylla i mallen för avloppsreningsverk (se del 2 nedan) med egna
uppgifter och importera densamma i emissionsdeklarationen. Innehållet i mallen
ersätter då alla uppgifter som tidigare registrerats i emissionsdeklarationen.
Målsättning med mallen är att underlätta rapporteringen vid val av mottagare,
parametrar m.m. och att alla uppgifter ska komma med.
Vartannat år rapporterar Sverige till EU-kommissionen huruvida vart och ett av
de avloppsreningsverk med en max gvb över 2 000 pe klarar kraven i SNFS
1994:7 som bygger på avloppsdirektivet. Kommande rapporteringar kommer att
baseras på de uppgifter som fylls i av verksamhetsutövaren i SMP. Instruktioner
om hur bedömning av om kraven innehålls eller ej anges nedan under rubriken
”Bedömning av huruvida krav i avloppsdirektivet innehålls”. Instruktioner för
hur själva ifyllandet går till anges under DEL 1 respektive DEL 2 nedan.
Observera att avloppsreningsverk med en kapacitet på 100 000 personekvivalenter eller
mer även omfattas av krav enligt 5 § i NFS 2006:9. De parametrar som ska rapporteras
här finns inte med i de mallar som finns i del 2 nedan utan behöver läggas till av
verksamhetsutövaren.
DEL 1 Följa SMPs inmatning
För utförligare information om hur emissionsdeklarationen ska kompletteras eller fyllas
i se användarinstruktion för verksamhetsutövare under på SMP-förvaltningens hemsida
eller klicka på hjälp-knappen i SMP. För utförligare information om de olika rubrikerna
klicka på dem så visas mer info i nytt fönster eller använd hjälpfunktionen.
1) Välj ny mottagare/flödesriktning i rullistan. Välj mottagare och
flödesriktning som motsvarar rubrikerna i nedanstående tabeller. (Exempelvis
ER, In/Vatten, Ut) Klicka därefter på Lägg till.
2) Klicka på länken Lägg till parameter.
3) Välj därefter respektive parameter som ska rapporteras i enlighet med
nedanstående tabell som stämmer överens med mottagare och flödesriktning.
Dessa försvinner då från listan och läggs till i rapporteringsformuläret..
4) För parametrar där delflöden ska anges (se under Resultattyp i nedanstående
tabeller) klicka på lilla plustecknet till höger om raden och lägg till så många
rader som behövs för den parametern (QV behöver till exempel två rader).
OBS! Glöm inte att spara innan nästa rad editeras.
42(62)
5) I de fall delflöden ska anges ska dels ett totalvärde och dels en delmängd
anges under Resultattyp Del. Till exempel ska, i enlighet med tabell 2, totala
utsläppet av fosfor anges för resultattypen Total och den andel som släpps ut
genom bräddning anges för resultattyp Del. För flöde, QV, ska två värden
anges. Dels ett för totala flödet (resultattyp Total), och dels det flöde som
bräddas vid anläggningen (resultattyp Del).
6) Ändra även enheterna så de stämmer överens med nedanstående tabeller
(enheterna kan behöva ändras från de som kommer upp automatiskt i SMP).
7) Om importfunktionen för excelarket används i stället för inmatning måste
Excel-filen sparas i format Unicode-text (*.txt). Tabb-separerad textfil
fungerar inte för vissa parametrar (vilka innehåller +).
8) För parametrarna BOD7, COD-CR och N-tot med mottagare Vatten-Halt och
flödesriktning Ut ska ”Redovisning enl fskr (SNFS 1994:7) anges, se bild
nedan. Då du dubbelklickar på parametern i din parameterlista så det blir
möjligt att ange olika värden. Du hittar denna funktion i nedre vänstra hörnet.
I rullisten väljer du på vilket sätt verksamheten uppfyller kraven. I det fall du
väljer en annan metod än medelhalt per år så bör tillvägagångssättet för
efterlevnad förklaras i textdelen.
DEL 2 Färdiga mallar för avloppsreningsverk
Nedan följer en vägledning för de excelmallar som finns för avloppsreningsverken i
SMP. Det finns tre olika mallar för att rapportera data som utgår från storleken på
avloppsreningsverket. I emissionsdelen av SMP finns en ruta där verksamhetsutövaren
anger om det är mall 1, 2 eller 3 som använts.
Tabellen nedan följer parametermässigt de excelmallar som finns framtagna för att
underlätta avloppsreningsverkens rapportering i ED. Tabellerna kan antingen användas
som stöd och checklista för vilka parametrar som skall rapporteras vid inmatning
parameter för parameter i ED eller som stöd vid ifyllande av värden i arket för
43(62)
direktimport i SMP. I arken och i flikarna till excelmallarna finns ytterligare
information och instruktioner för ifyllandet.
I tabellen nedan finns fält som återfinns i excelmallarna (orange tabellhuvuden) för att
visa på vilken parameter raden avser och om det är ett inkommande eller utgående flöde
m.m. Därutöver finns grå tabellhuvuden. Tre av kolumnerna med grå tabellhuvud är
indelade efter avloppsreningsverkens storlek. För resp. kolumn redovisas om det är
obligatoriskt att redovisa de parametrar som listas i excelmallen utifrån generell
lagstiftning och för vem. I fältet kommentar görs i vissa fall kommentarer som kan vara
bra att tänka på i samband med inmatning/rapportering.
Så här öppnar du och fyller i excelmallarna
1) Logga in i SMP, öppna eller skapa en arbetsversion för aktuellt år. Gå därefter in på
fliken emissionsdeklaration.
2) Tryck på knappen Importera från fil.
3) Välj den exempelmall som passar din anläggning och spara den i en egen mapp på
datorn.
4) Öppna filen i MS EXCEL. Mata in värde för respektive rad.
Fyll i kolumnerna ”Värde”, ”UtsläppsPunktNordKoordinat” samt
”UtsläppsPunktSydKoordinat”. Koordinater behöver endast anges på utsläpp.
Koordinaterna anges i SWEREF99 TM.
Kolumnen BerMatMetod som också är tom i excelmallen fylls med fördel i efter att
filen importerats (Se punkt 4 i ansnittet Så här importeras excelmallen i ED.). Om
den fylls i redan i mallen anges informationen i format ”metodtyp,
metodbeskrivning”. Om flera metodtyper/beskrivningar ska anges separeras paren
med semikolon (metodtyp1, beskrivning1; metodtyp2, beskrivning2;).
5) För raderna N-tot, BOD7 samt COD-Cr med Mottagare Vatten-Halt, Flödesriktning
Ut och Typ Totalt ska kolumnen O ”Uppf. kod.” anges. Här anges på vilket sätt
kraven enligt avloppsdirektivet uppfylls. Beskrivning av de olika koderna (1-17)
ges i fliken ”Redovisning av uppfyllnadsgrad”. För det fall annat sätt att uppfylla
kraven än medelhalt per år används bör tillvägagångssättet förklaras ytterligare i
textdelen.
6) Ta bort de rader där inget värde fyllts i värderutan i mallen genom att markera rad,
högerklicka på musen och välj Ta bort rad. Obs att det är viktigt att det görs på
exakt det sättet. (I vägledningen nedan framgår vilka rader som är frivilliga att
fylla i.)
7) Välj Arkiv – Spara som… Ange ett filnamn och välj filformat som Text
(tabbavgränsad) (*.txt)
8) Spara filen på din dator.
9) Svara JA på meddelanderutan om att funktionen inte stöds fullt ut.
10) Stäng filen.
Så här importeras en excelmall i ED
1) Klicka på knappen Importera från fil. Klicka därefter på knappen Bläddra och välj
den fil som skapats enligt ovan. Filens namn syns nu i rutan bredvid bläddraknappen.
2) Klicka på knappen Importera filen.
44(62)
3) Om innehållet i filen är korrekt importeras innehållet i filen och ersätter eventuellt
innehåll i emissionsdeklarationen. Vid felmeddelande, följ instruktionerna och rätta
innehållet i importfilen och spara på nytt. Upprepa punkt 1 och 2.
4) Komplettera respektive parameter i ED med att ange BerMatMetod genom att
klicka på parametern och välja ur de två rullbara listorna (om det inte gjorts i den
uppdaterade mallfilen).
Beteckningar till kolumnerna ”Dim…” i tabellen på följande sidor
-
Behöver inte redovisas, men mata in värde ifall mätning skett. Krav på redovisning
kan förekomma i kontrollprogram m.m.
A
Bör redovisas trots att krav i föreskrifter att redovisa i ED saknas. Uppgiften kan
annars komma att begäras in separat om den inte anges i ED. Krav på redovisning
kan även förekomma i kontrollprogram m.m.
B
Ska redovisas enligt SNFS 1990:14
C
Ska redovisas enligt SNFS 1994:2 om slam använts på åkermark. I övriga fall bör
uppgiften också redovisas om analys skett. Krav på redovisning kan förekomma i
kontrollprogram m.m.
Bedömning av huruvida krav enligt avloppsdirektivet
innehålls
De parametrar som rapporteras till EU kommissionen är de för vilka
begränsningsvärden finns i direktivet; BOD7, CODCr, N-tot och P-tot.
Direktivet har vad gäller begränsningsvärdena med undantag för P-tot genomförts i
Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:7) om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse.
Då begränsningsvärdena kan uppfyllas på olika sätt behöver vi inför rapporteringen er
hjälp vad gäller bedömningen om respektive avloppsreningsverk uppfyllt
begränsningsvärdena och på vilket sätt detta skett. Oavsett om begränsningsvärdet är ett
gränsvärde eller ett riktvärde i föreskrifterna redovisas överskridanden på samma sätt.
Observera att andra och strängare krav för parametrarna kan ha fastställts för
anläggningarna genom villkor i tillståndsbeslut. Rapporteringen omfattar inte dessa
villkor utan endast vad som är reglerat utifrån föreskrifterna och direktivet.
Utöver att ni fyller i om begränsningsvärdena innehållits vill vi också att ni anger på
vilket sätt uppfyllandet sker, eftersom begränsningsvärdena kan uppfyllas på olika sätt.
Om man uppfyller kraven på annat sätt än årsmedelsvärden bör tillsynsmyndigheten få
en redovisning från verksamhetsutövaren där detta redovisas med analysresultat och
beräkningar. Detta görs lämpligen i miljörapportens textdel.
Om ett eller flera begränsningsvärden inte uppfylls är det lämpligt att även en förklaring
till detta och vilken åtgärd som eventuellt vidtagits vid verksamheten till följd av
överskridandet anges i miljörapportens textdel. Kommentaren kan sedan bifogas i
rapporteringen till EU då de önskar att överträdelser förklaras.
45(62)
Checklista
Checklistan har tagits fram för att underlätta granskningen av uppfyllelse av
begränsningsvärden som anges i SNFS 1994:7 och avloppsdirektivet.
Observera att andra och strängare krav kan ha fastställts för anläggningarna genom
villkor i tillståndsbeslut. Rapporteringen till EU kommissionen omfattar inte dessa
villkor utan endast vad som är reglerat utifrån föreskrifterna och direktivet.
Föreskrifterna reglerar BOD7, CODCr och N-tot.
 Begränsningsvärdena för BOD7, CODCr gäller för anläggningar med en
maximal genomsnittlig veckobelastning större än 2000 pe.
 Begränsningsvärdena för N-tot gäller för anläggningar som har en maximal
genomsnittlig veckobelastning som är större än 10 000 pe och har utsläpp till
havet längs kusten från norska gränsen till och med Norrtälje kommun eller
släpper ut i avrinningsområdet till den aktuella kuststräckan.
Direktivet reglerar också P-tot från anläggningar med en maximal genomsnittlig
veckobelastning större än 10 000 pe då vi pekat ut hela Sverige som känsligt med
avseende på fosfor. Utsläpp av fosfor har dock inte detaljreglerats i föreskrifterna
Begränsningsvärdena i direktivet är relativt sett mycket högt satta så i normalfallet ska
de inte vara något problem att uppfylla dessa värden. Därför behöver uppfyllnad av
denna parameter ej anges.
46(62)
Kontroll av BOD7.
Det finns tre alternativ att uppfylla föreskrifterna vad gäller BOD7. (Se tabell nedan.) Därutöver kan undantag ha medgivits och lägre krav därmed tillämpas.
Begränsningsvärde
Högsta tillåtna halt som
årsmedelvärde
Maximal halt, maxvärde
Minsta procentuella
reduktion, minsta-värde
Värde
15 mg/l
Provtagning
Sker enligt SNFS 1990:14
30 mg/l. Värdet får överstigas vid ett antal
mättillfällen utifrån bilaga 2 punkt 5 i SNFS
1994:7. Prover som tagits under normala
driftsförhållanden* får dock inte avvika från
begränsningsvärdena med mer än 100 %
70 %. Reningsgraden får underskridas vid ett
antal mättillfällen utifrån bilaga 2 punkt 5 i
SNFS 1994:7.
Ska ske enligt bilaga 2 men
observera att detta är minimiantal
prover och att fler prover torde ha
tagits i enlighet med SNFS
1990:14.
Ska ske enligt bilaga 2.
(OBS! Det rör sig alltså inte om
reningsverkets genomsnittliga rening.)
* Vad som är normala driftsförhållanden är upp till tillsynsmyndigheten att bedöma.
Kommentar
Vid varje mättillfälle som provtagning skett
på inkommande och utgående beräknas
reningsgraden. Antalet tillfällen som
underskridit 70 % kontrolleras enligt bilaga
2 punkt 5.
Om undantag meddelats enligt 3 § i SNFS 1994:7 för kallt klimat ska följande uppfyllas
Begränsningsvärde
Minsta procentuella
reduktion, minsta-värde
Värde
40 %. Reningsgraden får underskridas vid ett
antal mättillfällen utifrån bilaga 2 punkt 5 i
SNFS 1994:7.
Provtagning
Ska ske enligt bilaga 2.
Kommentar
Vid varje mättillfälle som provtagning skett
på inkommande och utgående beräknas
reningsgraden. Antalet tillfällen som
underskridit 40 % kontrolleras enligt bilaga
2 punkt 5.
47(62)
Kontroll av CODCr.
Det finns tre alternativ att uppfylla föreskrifterna vad gäller CODCr. (Se tabell nedan.)
Enligt föreskrifterna kan CODCr ersättas med TOC om omräkningsfaktor fastställts.
Begränsningsvärde
Högsta tillåtna halt som
årsmedelvärde
Maximal halt, maxvärde
Minsta procentuella
reduktion, minsta-värde
Värde
70 mg/l
Provtagning
Sker enligt SNFS 1990:14
125 mg/l. Värdet får överstigas vid ett antal
mättillfällen utifrån bilaga 2 punkt 5 i SNFS
1994:7. Prover som tagits under normala
driftsförhållanden* får dock inte avvika från
begränsningsvärdena med mer än 100 %
75 %. Reningsgraden får underskridas vid ett
antal mättillfällen utifrån bilaga 2 punkt 5 i
SNFS 1994:7.
Ska ske enligt bilaga 2 men
observera att detta är minimiantal
prover och att fler prover torde ha
tagits i enlighet med 1990:14.
Ska ske enligt bilaga 2 i SNFS
1994:7.
(OBS! Det rör sig alltså inte om
reningsverkets genomsnittliga rening.)
* Vad som är normala driftsförhållanden är upp till tillsynsmyndigheten att bedöma.
Kommentar
Vid varje mättillfälle som provtagning skett
på inkommande och utgående beräknas
reningsgraden. Antalet tillfällen som
underskridit 75 % kontrolleras enligt bilaga
2 punkt 5.
48(62)
Kontroll av N-tot
Det finns tre alternativ att uppfylla föreskrifterna vad gäller N-tot.
Begränsningsvärde
Högsta tillåtna halt som
årsmedelvärde
Maximal halt,
dygnsmedelvärde
Procentuell reduktion,
minsta-värde och
årsmedelvärde
Värde
Maxgvb 10001–100000 pe: 15 mg/l
Maxgvb >100 000 pe
: 10 mg/l
20 mg/l. Värdet får inte överskridas i något
prov när spillvattnets temperatur vid den
biologiska processen i avloppsreningsverket
är 12 °C eller högre.
70%
Provtagning
Sker enligt SNFS 1990:14
Kommentar
Sker enligt SNFS 1990:14.
Åberopas detta alternativ för uppfyllande
föreskriften bör detta kommuniceras med
Naturvårdsverket i varje enskilt fall.
Ska uppfylla bilaga 2 i SNFS
1994:7.
Retention mellan verkets utsläppspunkt och
det känsliga området får tas med i
beräkningen. (Se beräkningsexempel*
nedan hur rening i verket och retention
adderas.)
(OBS! I motsats till vad som gäller
procentuell rening för BOD och COD är
detta ett årsmedelvärde.)
* Beräkningsexempel för att beräkna procentuell reduktion inklusive retention.
Anta att reningen i verket är 60 % och retentionen efter utsläpp är 30 %. Den sammanlagda reduktionen blir 60 % plus den minskning retentionen medför på
det kvarvarande utsläppet.
Beräkning enligt exemplet: Procentuell reduktion = 60 % + (100 % -60%) * 30 % = 60 % + 12 % = 72 %
49(62)
Checklista för parametrar att rapportera
Mottagare
ER
Flöde
In
Parameter
Maxgvb
Enhet
Pe
Typ
Totalt
In
Ansl.-till
Pe
Totalt
-
In
Ansl.pers
St
Totalt
-
Ansl.pe-tot
Pe
Totalt
Dim
>20000
Kommentar
A
A
A
Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till
grund för storleksklassning, tillstånd och rapportering, enhet pe.
A
A
A
Tillåten/dimensionerad anslutning i pe. Anges ofta i tillståndets
beslutmening. Om tillståndet är meddelat i BOD7 räknas detta om
utifrån sambandet 1pe=70g per dygn.
A
A
A
Aktuell anslutning, antal personer.
A
A
A
Anslutning totalt, personekvivalenter. Beräknas normalt som
årsmedelvärde utifrån uppmätt inkommande belastning av BOD7.
A
A
A
Anslutning från industri, personekvivalenter m.a.p. BOD7. Anges
som totalmängd men är egentligen en uppskattat delmängd av
parametern Ansl.pe-tot.
-
ER
In
Dim
10001
–
20000
Ev. Ursprung
ER
ER
Dim
2001–
10000
-
ER
In
Ansl.pe-ind
Pe
Totalt
-
ER
In
P-tot
Kg/år
Totalt
-
A
A
A
Fosfor och fosforföreningar, som P. Observera enheten.
ER
In
N-tot
Kg/år
Totalt
-
A
A
A
Kväve och kväveföreningar, som N. Observera enheten.
ER
In
NH4-N
Kg/år
Totalt
-
-
A
A
Ammonium som kväve. Observera enheten.
ER
In
BOD7
Kg/år
Totalt
-
A
A
A
Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn. Observera enheten.
A
A
A
Kemisk syreförbrukning. Om värdet fastställts genom mätning av
TOC och omräknats, ange detta i kommentarsfältet. Observera
enheten.
B
B
B
Vattenflöde till verket inklusive det flöde som eventuellt bräddas
vid verket. Observera enheten 1000m3/år
B
B
B
Vattenflöde som bräddats vid verket. Observera enheten
1000m3/år
ER
In
COD-Cr
Kg/år
Totalt
-
Vatten
Ut
QV
1000m3/år Totalt
-
Vatten
Ut
QV
1000m3/år Del
BräddAnl
Vatten
Ut
QVBräddNät
1000m3/år Totalt
-
B
B
B
Vattenflöde som bräddats på nätet. Observera enheten 1000m3/år
Vatten
Ut
P-tot
Kg/år
Totalt
-
B
B
B
Utsläpp av fosfor från arv inklusive det som bräddats vid arv.
Vatten
Ut
P-tot
Kg/år
Del
BräddAnl
B
B
B
Utsläpp av fosfor från arv genom bräddning.
50(62)
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Kommentar
Mottagare
Flöde
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Vatten
Ut
N-tot
Kg/år
Totalt
-
B
B
B
Utsläpp av kväve från arv inklusive det som bräddats vid arv.
Vatten
Ut
N-tot
Kg/år
Del
BräddAnl
B
B
B
Utsläpp av kväve från arv genom bräddning.
-
B
B
Utsläpp av ammoniumkväve från arv inklusive det som bräddats
vid arv.
-
B
B
Utsläpp av kväve från arv genom bräddning.
-
-
-
Utsläpp av nitrit och nitrat som kväve från arv inklusive det som
bräddats vid arv.
-
-
-
Utsläpp av nitrit och nitrat som kväve från arv genom bräddning.
B
B
B
Utsläpp av syreförbrukande material som BOD7 från arv inklusive
det som bräddats vid arv.
B
B
B
Utsläpp av syreförbrukande material som BOD7 från arv genom
bräddning.
B
B
B
Utsläpp av syreförbrukande material som COD från arv inklusive
det som bräddats vid arv. Om värdet fastställts genom mätning av
TOC och omräknats, ange detta i kommentar. Redovisa också
TOC.
B
B
B
Utsläpp av syreförbrukande material som COD från arv genom
bräddning. Om värdet fastställts genom mätning av TOC och
omräknats, ange detta i kommentar. Redovisa också TOC.
-
-
-*
Utsläpp av TOC från arv inklusive det som bräddats vid arv. * Ska
rapporteras på arv med en kapacitet på 100 000 pe enl. EPRTR om
utsläppet är >50 000 kg.
Utsläpp av TOC från arv genom bräddning.
Vatten
Ut
NH4-N
Kg/år
Totalt
-
Vatten
Ut
NH4-N
Kg/år
Del
BräddAnl
Vatten
Ut
NO2+NO3-N Kg/år
Totalt
-
Vatten
Ut
NO2+NO3-N Kg/år
Del
BräddAnl
Vatten
Ut
BOD7
Totalt
-
Vatten
Vatten
Vatten
Ut
Ut
Ut
BOD7
COD-Cr
COD-Cr
Kg/år
Kg/år
Kg/år
kg/år
Del
Totalt
Del
BräddAnl
-
BräddAnl
Vatten
Ut
TOC
kg/år
Totalt
-
Vatten
Ut
TOC
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
-
Vatten
Ut
Ag
kg/år
Totalt
-
-
-
-
Vatten
Ut
Ag
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
-
-
-
-*
Vatten
Ut
As
kg/år
Totalt
-
* Ska rapporteras på arv med en kapacitet på
100 000 pe enl. EPRTR om utsläppet är >1 kg.
51(62)
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Mottagare
Flöde
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Vatten
Ut
As
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
-
Vatten
Ut
Cd
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Cd
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Cr
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Cr
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Cu
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Cu
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Hg
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Hg
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Ni
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Ni
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Pb
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Pb
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten
Ut
Zn
kg/år
Totalt
-
-
-
B
Vatten
Ut
Zn
kg/år
Del
BräddAnl
-
-
B
Vatten-Halt Ut
P-tot
mg/l
Totalt
-
A
A
A
Vatten-Halt Ut
P-tot
mg/l
Del
Från ARV
B
B
B
Vatten-Halt Ut
P-tot
mg/l
Del
BräddAnl
B
B
B
Vatten-Halt Ut
N-tot
mg/l
Totalt
-
A
A
A
Vatten-Halt Ut
N-tot
mg/l
Del
Från ARV
B
B
B
Vatten-Halt Ut
N-tot
mg/l
Del
BräddAnl
B
B
B
Vatten-Halt Ut
NH4-N
mg/l
Totalt
-
-
A
A
Vatten-Halt Ut
NH4-N
mg/l
Del
Från ARV
-
B
B
Vatten-Halt Ut
NH4-N
mg/l
Del
BräddAnl
-
B
B
Vatten-Halt Ut
NO2+NO3-N mg/l
Totalt
-
-
-
-
Vatten-Halt Ut
NO2+NO3-N mg/l
Del
Från ARV
-
-
-
Kommentar
Beräkning se sid 17 och 18.
Beräkning se sid 17 och 18.
Beräkning se sid 17 och 18.
Beräkning se sid 17 och 18.
52(62)
Mottagare
Flöde
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Kommentar
Vatten-Halt Ut
NO2+NO3-N mg/l
Del
BräddAnl
-
-
-
Vatten-Halt Ut
BOD7
mg/l
Totalt
-
A
A
A
Vatten-Halt Ut
BOD7
mg/l
Del
Från ARV
B
B
B
Vatten-Halt Ut
BOD7
mg/l
Del
BräddAnl
B
B
B
A
A
A
Vatten-Halt Ut
COD-Cr
mg/l
Totalt
-
Beräkning se sid 17 och 18. Om TOC mätts så ange att omräkning
skett i kommentarsfältet. Redovisa också TOC.
Vatten-Halt Ut
COD-Cr
mg/l
Del
Från ARV
B
B
B
Se ovan
Vatten-Halt Ut
COD-Cr
mg/l
Del
BräddAnl
B
B
B
Se ovan
Vatten-Halt Ut
TOC
mg/l
Totalt
-
-
-
-
Beräkning se sid 17 och 18.
Vatten-Halt Ut
TOC
mg/l
Del
Från ARV
-
-
-
Vatten-Halt Ut
TOC
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
-
-
-
-
Silver och silverföreningar, som Ag. Observera enheten 1mg/l =
1000 mikrogram/l
Beräkning se sid 17 och 18.
Vatten-Halt Ut
Ag
mg/l
Totalt
-
Vatten-Halt Ut
Ag
mg/l
Del
Från ARV
-
-
-
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Ag
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
-
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
As
mg/l
Totalt
-
-
-
-
Arsenik och arsenikföreningar, som As. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
As
mg/l
Del
Från ARV
-
-
-
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
As
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
-
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cd
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cd
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cd
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cr
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Krom och kromföreningar, som Cr. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cr
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cr
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cu
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Koppar och kopparföreningar, som Cu. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cu
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Cu
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
53(62)
Mottagare
Flöde
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Kommentar
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Vatten-Halt Ut
Hg
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Hg
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Hg
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Ni
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Nickel och nickelföreningar, som Ni. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Ni
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Ni
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Pb
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Bly och blyföreningar, som Pb. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Pb
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Pb
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Zn
mg/l
Totalt
-
-
-
A
Zink och zinkföreningar, som Zn. Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Zn
mg/l
Del
Från ARV
-
-
B
Observera enheten
Vatten-Halt Ut
Zn
mg/l
Del
BräddAnl
-
-
B
Observera enheten
C
C
C
Producerad mängd slam på anläggningen under året. Anges i
torrsubstans och ton för totala mängden.
C
C
C
A
A
A
I de fall inget av årets slamproduktion gått till lager eller om det
transporterats bort från lagret före årsskiftet så rapportera 0 (noll).
A
A
A
Det slam levererat från lagret av tidigare års slamproduktion.
C
C
C
Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till
växtodling eller bete (inkluderar energiskog). I de fall slammet
levererats för annan användning rapportera denna post med siffran
0 (noll).
A
A
A
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig
utsträckning används för annat.
A
A
A
Anläggningsjord där totala fosforhalten inte överstiger 0,08 % i
torr jord
Slam
INOM
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Slam
INOM
TS-tot
%
Totalt
-
Lager
INOM
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Lager
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Åkermark
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Skogsmark
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Anl.jordnormal P
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
54(62)
Mottagare
Flöde
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Anl.jordhög P
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Deponitäck
n-tätskikt
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Förbränning
-ej P utv
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Förbränning
-P utv
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Beh.ARV
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Ut
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Kommentar
A
A
A
Anläggningsjord där totala fosforhalten överstiger 0,08 % i torr
jord
A
A
A
Del av deponitäckningen som ska förhindra infiltration av vatten
eller skydda tätskiktet. Användning av slam i
växtetableringsskiktet vid deponitäckning skall redovisas som
anläggningsjord.
A
A
A
Förbränning utan utvinning av fosfor
A
A
A
Förbränning med utvinning av fosfor
A
A
A
Behandling av slammet i annat reningsverk
A
A
A
Slammet har deponerats på deponi vilket kräver dispens om det
inte behandlats genom kompostering.
A
A
A
Annan användning än de ovanstående
Deponi
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Annan
användning
Ut
SlamT-arv
t TS/år
Totalt
-
Slam-Halt
Ut
P-tot
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Observera att analysresultat ofta redovisas i %. 1%=10000mg/kg
Slam-Halt
Ut
N-tot
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Se ovan
Slam-Halt
Ut
NH4-N
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
pH
-
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
GF-tot
%
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Ag
mg/kgTS
Totalt
-
-
-
-
Slam-Halt
Ut
As
mg/kgTS
Totalt
-
-
-
-
Slam-Halt
Ut
Cd
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Cr
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Cu
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Hg
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Ni
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Glödningsförlust
55(62)
Dim
2001–
10000
Dim
10001
–
20000
Dim
>20000
Kommentar
Mottagare
Flöde
Parameter
Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Slam-Halt
Ut
Pb
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Zn
mg/kgTS
Totalt
-
C
C
C
Slam-Halt
Ut
Nonylfenol
mg/kgTS
Totalt
-
-
-
-
Slam-Halt
Ut
PAH
mg/kgTS
Totalt
-
-
-
-
PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa av sex föreningar
Slam-Halt
Ut
PCB
mg/kgTS
Totalt
-
-
-
-
Polyklorerade bifenyler, summa av sju föreningar
56(62)
Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av
ammoniak till luft från anläggning för
djurhållning
Denna bilaga innehåller schabloner för beräkning av utsläpp av ammoniak till luft från
anläggning för djurhållning.
Observera att miljörapportens emissionsdeklaration även ska innehålla övriga utsläpp
och avfall från anläggning för djurhållning om de överstiger de tröskelvärden som anges
i bilaga 2 till EG-förordningen och i bilaga 1 till NFS 2006:9.
Ammoniak; utsläpp till luft
ALTERNATIV 1:
Utsläppen av ammoniak kan beräknas med hjälp av Jordbruksverkets
rådgivningsprogram STANK in MIND. Inom programmets arbetsområde 2,
stallgödselberäkningar, beräknas produktionen av stallgödsel och förluster av ammoniak
från stall, lagring och spridning med stöd av uppgifter om antalet djur (djurplatser).
Beräkningarna baseras på gårdsdata och fasta schabloner i beräkningsprogrammet. Vid
behov kan schablonerna i programmet anpassas så att de tar bättre hänsyn till gårdens
förutsättningar.
Gårdens utsläpp av ammoniak beror av mängden gödsel som används.
Mängden stallgödsel beräknas som:
Gödsel från egna djur + införskaffad gödsel* - avyttrad gödsel*
*Med införskaffad gödsel avses stallgödsel som köpts in eller tagits emot från annat
jordbruksföretag.
*Med avyttrad gödsel avses stallgödsel som sålts eller förts bort till annat jordbruksföretag.
ALTERNATIV 2:
Utsläppen beräknas med hjälp av schabloner enligt Tabell 1. Dessa schabloner anger det
genomsnittliga utsläppet per djur i Sverige enligt SCB:s beräkningar för år 2007. De
omfattar utsläppen från stall, lagring och spridning av stallgödsel.
57(62)
TABELL 1: UTSLÄPP FÖR OLIKA DJURSLAG (KG AMMONIAK PER ÅR)
Djurslag
Utsläpp per djurplats och år (kg)
Värphöns, per djurplats
0,2
Slaktkycklingar, per djurplats, 7 omgångar per år
0,1
Unghöns, per djurplats, 2,2 omgångar per år
0,2
Kalkoner, ankor och gäss, per djurplats
0,1
Suggor, per djurplats, inklusive 21 smågrisar per år
15
Slaktsvin, per dkurplats; 3 omgångar per år
3,6
Räkneexempel:
Gården producerar slaktsvin, med 2000 slaktsvin i tre omgångar per år. På gården finns
också 250 suggor. Ingen gödsel avyttras eller införskaffas.
Utsläpp från slaktsvin: 2000 x 3,6 = 7.200 kg ammoniak per år
Utsläpp från suggor: 250 x 15 = 3.750 kg ammoniak per år
Totalt utsläpp: 7.200 + 3.750 = 10.950 kg ammoniak per år
Utsläpp av ammoniak rapporteras under Mottagare = Luft, Flödesriktning = Ut och
Parameter = NH3
Litteratur
Manual till kalkylprogrammet STANK in MIND. Jordbruksverket, 2008.
NFS 2006:9 Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. www.naturvardsverket.se
(Jordbruksverkets 2005. Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och
spridning av gödsel, mm)
SCB 2007. Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2007. Statistiska meddelanden.
MI 37 SM 0901.
58(62)
Bilaga 3: Tabell över föroreningar och
tröskelvärden för utsläpp till luft, vatten och
mark
Av den här tabellen framgår vilka tröskelvärden som gäller i Sverige för de olika
föroreningar som ska redovisas. Den innehåller uppgifter från dels bilaga 2 till
förordning (EG) nr 166/2006 och dels bilaga 1 till NFS 2006:9. Syftet med tabellen är
att ge en helhetsbild av rapporteringskraven.
Nr
1
2
CAS-nr
Förorening
1
2
3
4
74-82-8
630-08-0
124-38-9
5
6
7
100-24-97-2
7664-41-7
Metan (CH4)
Kolmonoxid (CO)
Koldioxid (CO2)3
Fluorerade kolväten
(HFC)4
Dikväveoxid (N2O)
Ammoniak (NH3)
Flyktiga organiska
föroreningar utom
metan (NMVOC)
Kväveoxider
(NOx/NO2)
Perfluorkarboner
(PFC)5
Svavelhexafluorid
(SF6)
Svaveloxider
(SOx/SO2)
Totalkväve
Totalfosfor
Klorfluorkolväten
((HCFC)6
Klorfluorkarboner
(CFC)7
Haloner8
Arsenik och
arsenikföreningar
(som As)9
Kadmium och
kadmiumföreningar
(som Cd)9
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
2551-62-4
Tröskelvärde för utsläpp
till luft
till vatten
till mark
kg/år
kg/år
kg/år
100 000
–
–
500 000
–
–
100 miljoner
–
–
100
–
–
10 000
1000
5000
–
–
–
–
–
–
10 000
–
–
100
–
–
50
–
–
150 000
–
–
–
–
1
6 000
100
–
50 000
5 000
–
1
–
–
1
1
–
1
–
5
0,1
1
5
59(62)
Nr
1
CAS-nr
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
15972-60-8
309-00-2
1912-24-9
57-74-9
143-50-0
470-90-6
85535-84-8
32
33
34
2921-88-2
50-29-3
107-06-2
35
36
37
38
39
40
75-09-2
60-57-1
330-54-1
115-29-7
72-08-8
41
42
76-44-8
118-74-1
Förorening
2
Krom och
kromföreningar
(som Cr)9
Koppar och
kopparföreningar
(som Cu)9
Kvicksilver och
kvicksilverförening
ar (som Hg)9
Nickel och
nickelföreningar
(som Ni)9
Bly och
blyföreningar (som
Pb)9
Zink och
zinkföreningar (som
Zn)9
Alaklor
Aldrin
Atrazin
Klordan
Klordekon
Klorfenvinfos
Klorerade alkaner
C10-C13
Klorpyrifos
DDT
1,2-dikloretan
(EDC)
Diklormetan (DCM)
Dieldrin
Diuron
Endosulfan
Endrin
Halogenerade
organiska
föreningar (som
AOX)10
Heptaklor
Hexaklorbensen
(HCB)
Tröskelvärde för utsläpp
till luft
till vatten
till mark
kg/år
kg/år
kg/år
10
20
50
10
20
50
0,1
0,1
1
10
20
20
5
5
20
100
20
100
–
1
–
1
1
–
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
–
1
1
1
1
1
1
1
10
1000
1
–
–
1
–
10
1
1
1
1
1000
10
1
1
1
1
1000
1
10
1
1
1
1
60(62)
Nr
1
2
Tröskelvärde för utsläpp
till luft
till vatten
till mark
kg/år
kg/år
kg/år
1
1
1
CAS-nr
Förorening
43
87-68-3
44
608-73-1
45
46
47
58-89-9
2385-85-5
48
49
608-93-5
87-86-5
50
1336-36-3
51
52
122-34-9
127-18-4
53
56-23-5
54
12002-48-1
55
56
57
58
59
60
61
62
71-55-6
79-34-5
79-01-6
67-66-3
8001-35-2
75-01-4
120-12-7
71-43-2
Hexaklorbutadien
(HCBD)
1,2,3,4,5,6hexaklorcyklohexan
(HCH)
Lindan
Mirex
PCDD+PCDF
(dioxiner+furaner)
(som Teq)11
Pentaklorbensen
Pentaklorfenol
(PCP)
Polyklorerade
bifenyler (PCB)
Simazin
Tetrakloretylen
(PER)
Tetraklormetan
(TCM)
Triklorbensener
(TCB) (alla
isomerer)
1,1,1-trikloretan
1,1,2,2-tetrakloretan
Trikloretylen
Triklormetan
Toxafen
Vinylklorid
Antracen
Bensen
65
100-41-4
Bromerade
difenyletrar
(PBDE)13
Alkylfenol och
alkylfenoletoxilater
(NP/NPE)
Etylbensen
66
67
68
75-21-8
34123-59-6
91-20-3
Etylenoxid
Isoproturon
Naftalen
1000
–
100
63
64
10
1
1
1
1
0,000001
1
1
0,0001
1
1
0,0001
1
10
1
1
1
1
0,1
0,1
0,1
–
1
1
1
1
–
100
1
–
1
1
–
100
50
1
1
1
1000
50
100
1
–
–
1
1
1
1
1
100 (som
BTEX)12
1
–
–
–
–
1
1
1
200 (som
BTEX)12
1
–
1
1
100
100 (som
BTEX)12
10
1
10
200 (som
BTEX)12
10
1
10
61(62)
Nr
1
CAS-nr
69
108-88-3
Tennorganiska
föreningar (som
totalt Sn)
Di(2etylhexyl)ftalat
(DEHP)
Fenol (som totalt
C)14
Polycykliska
aromatiska kolväten
(PAH)15
Toluol
1582-09-8
1330-20-7
Tributyltenn och
tributyltennförening
ar16
Trifenyltenn och
trifenyltennförening
ar17
Totalt organiskt kol
(TOC) (som totalt C
eller COD/3)
Trifluralin
Xylen18
70
117-81-7
71
108-95-2
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
Förorening
2
1332-21-4
83
84
85
86
87
74-90-8
88
206-44-0
1806-26-4
Klorider (som totalt
Cl)
Klor och oorganiska
klorföreningar (som
HCl)
Asbest
Cyanider(som totalt
CN)
Fluorider (som
totalt F)
Fluor och
oorganiska
fluorföreningar
(som HF)
Cyanväte (HCN)
Partiklar (PM10)
Oktylfenol och
oktylfenolextoxylat
Fluoranten
Tröskelvärde för utsläpp
till luft
till vatten
till mark
kg/år
kg/år
kg/år
–
50
50
1
1
1
1
1
20
50
5
5
100
–
100 (som
BTEX)12
1
200 (som
BTEX)12
1
1
0,1
1
–
50 000
–
–
100
–
1
100 (som
BTEX)12
2 miljoner
1
200 (som
BTEX)12
2 miljoner
10 000
–
–
1
–
1
50
1
50
–
2 000
2 000
5 000
–
–
200
50 000
1
–
–
1
–
–
–
–
1
–
62(62)
Nr
1
89
90
91
2
CAS-nr
Förorening
465-73-6
36355-01-8
191-24-2
Isodrin
Hexabrombifenyl
Benzo(g,h,i)perylen
e
Tröskelvärde för utsläpp
till luft
till vatten
till mark
kg/år
kg/år
kg/år
–
1
–
0,1
0,1
0,1
–
1
–
1.
Nummer enligt bilaga 2 i förordning (EG) nr 166/2006
2.
Om inte annat anges ska för varje förorenande ämne som finns förtecknat i tabellen rapporteras
den totala massan av detta förorenande ämne eller, om det förorenande ämnet består av en grupp
ämnen, den totala massan för denna grupp.
3.
CO2 rapporteras som dels CO2-biogentoch dels CO2-fossilt.
4.
Totala massan av fluorkolväten: summan av HFC23, HFC32, HFC41, HFC4310mee, HFC125,
HFC134, HFC134a, HFC152a, HFC143, HFC143a, HFC227ea, HFC236fa, HFc245ca,
HFc365mfc.
5.
Totala massan av perfluorkarboner: summan av CF4, C2F6, C3F8, C4F10, c-C4F8, C5F12, C6F14.
6.
Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp VIII i bilaga 1 till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni om ämnen som bryter
ned ozonskiktet (EGT L 244, 29 .9.2000,s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr
1804/2003 (EUT L 265, 16.10.2003, s. 1).
7.
Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp I och II i bilaga I till
förordning (EG) nr 2037/2000.
8.
Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp III och VI i bilaga 1 till
förordning (EG) nr 2037/2000.
9.
Alla metaller ska rapporteras som den totala massan av grundämnet i alla kemiska former som
förekommer i utsläppet.
10. Halogenerade organiska föreningar som, uttryckta som klorider, kan absorberas i aktivt kol.
11. Uttryckt som I-TEQ.
12. Enskilda föroreningar ska rapporteras om tröskelvärdet för BTEX (summan av bensen, toluen,
etylbensen och xylener) överskrids.
13. Totala massan av följande bromerade difenyletrar: penta-BDE, okta-BDE och deka-BDE.
14. Totala massan av fenol och enkla substituerade fenoler, uttryckta som totala massan kol.
15. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ska mätas som bens(a)pyren (50-32-8), bens(b)fluoranten
(205-99-2), bens(k)fluoranten (207-08-9), indeno(1,2,3-cd)pyren (193-39-5-9 (från
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade
organiska föroreningar (EUT L 229, 29.6.2004, s. 5).
16. Totala massan av tributyltennföreningar, uttryckta som massan av tributyltenn.
17. Totala massan av trifenyltennföreningar, uttryckta som massan av trifenyltenn.
18. Totala massan av xylen (ortoxylen, metaxylen, paraxylen).