Projektarbete på kursen Fysik för C & D (FAFF25)

Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)
Projektarbete på kursen Fysik för C & D (FAFF25)
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Ur kursplanen för FAFF25
3. Projektets utformning
4. Det skriftliga arbetet
5. Den muntliga presentationen
1. Inledning
Som en del av kursen ”Fysik för C & D” ska ett projekt utföras motsvarande ca 2 veckors arbete.
Projektförslag kommer att delas ut från avdelningarna Matematisk Fysik, Kärnfysik och
Förbränningsfysik. Detta häfte klargör förutsättningarna för projektet avseende utformning och
bedömning. Projektet liksom den övriga kursen utgår från kursplanen som i delar återges nedan.
2. Ur kursplanen för FAFF25
Syfte
Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i termodynamik och ge en introduktion till fotonik
inkluderande optik och signalöverföring med ljus och radiovågor. Förståelse inom dessa områden är
central för begreppsbildningen inom aktuella teknikområden. Kursen ska också ge träning i
problemlösning, modelltänkande, experimentellt arbete samt skriftlig och muntlig kommunikation.
Kursen avser även att, genom projektarbete, stimulera studenten till reflektion över hur kursinnehållet
relaterar till fysikaliska vardagsfenomen med relevans för begreppet hållbar utveckling.
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten
 kunna analysera problemställningar samt utföra och tolka beräkningar inom områdena
grundläggande termodynamik och fotonik
 förstå koppling mellan termodynamik och problemställningar som är relevanta för hållbar
utveckling
 förstå hur fotoniken tillämpas inom områdena signalöverföring och kommunikation
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten
 kunna utnyttja och tolka de fysikaliska modeller som används inom grundläggande termodynamik
och fotonik
 kunna genomföra ett projekt där kunskaper inom termodynamik tillämpas på en konkret
problemställning relevant för hållbar utveckling
 ha färdighet att hantera enkla optiska system, detektorer och ljuskällor
 kunna skriva en strukturerad laborations- eller projektrapport i vilken t.ex. experimentella data
presenteras och analyseras
 ha förmåga att muntligen presentera ett större projekt inför ett auditorium
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten
 på egen hand, t.ex. på Internet, kunna söka och använda relevant information inom fysikaliska
vardagsfenomen med relevans för begreppet hållbar utveckling
 förmå värdera de experimentella metoder som används i kursen
 ha en förbättrad förmåga att bedöma fysikaliska modellers tillämpbarhet och begränsningar inom
kursens område
1
Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)
3. Projektets utformning
Varje student ska utföra ett projekt som motsvarar ca 2 veckors arbete. Arbetet ska
utföras i grupper om tre studenter. Förslag på projektuppgifter ges från avdelningarna
Kärnfysik, Matematisk fysik och Förbränningsfysik, inom områdena klimatfysik,
termodynamik respektive förbränning. Varje studentgrupp kommer att ha en mentor som
kommer att följa gruppen fram till projektets slut. Det är viktigt att ni utnyttjar mentorn
på ett effektivt sätt för att nå ett bra resultat. Mentorn kommer att fungera som bollplank
för era idéer. Tre projektmöten med mentorn bör planeras in. Det kan vara lämpligt att
planera ett möte första veckan, nästa ungefär mitt i projektperioden och ett sista möte
strax före den muntliga redovisningen. Det är obligatorisk närvaro vid dessa möten. Gör
redan tidigt en planering och disposition för arbetet och rådgör med mentorn.
Projektarbetet ska leda till en skriftlig rapport samt en muntlig presentation.
4. Det skriftliga arbetet
Arbetet med den skriftliga rapporten pågår under 4-5 veckor i Lp VT 1. Inlämning ska
ske vid det sista mötet med mentorn. Vid detta tillfälle ska gruppen även kunna visa ett
utkast till muntlig presentation. Den skriftliga rapporten ska ha omfattningen 1500025000 tecken och lämnas in elektroniskt, antingen som MS-Word- eller pdf-fil.
Bedömningsgrunder
För att bli godkänd ska det skriftliga arbetet
 ha ett innehåll som är baserat på naturvetenskaplig grund
 ha ett språk som är tydligt avseende sitt tekniska innehåll
 ha en klar koppling till kursen
 ha anknytning till hållbar utveckling
 vara skrivet på ett sådant sätt att man enkelt kan skilja på vad som är återgivet från
referenser och vad som är egna åsikter
 ha tillräcklig omfattning för att motsvara ca 2 veckors arbete
 ha en god struktur avseende innehåll, bl.a. en inledning som beskriver
frågeställningar/syften samt sammanfattning/slutsatser
 ha en god språklig behandling
 utnyttja referenser på ett genomtänkt och korrekt sätt
 ha en textmassa som har sitt ursprung i egna tankegångar och formuleringar, dvs
plagiat av andras texter får inte förekomma.
Skrivtips
Här kommer lite tips på vägen för att åstadkomma en tydlig och bra rapport.
1. Planera skrivandet
Gör en disposition för rapporten. Tänk igenom vilka kapitel som är lämpliga. Gör
noteringar om vad du planerar att skriva om i varje kapitel och underkapitel. Diskutera
idéerna med din mentor. Fundera på vilka avgränsningar som bör göras för att inte
rapporten ska bli för omfattande.
2
Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)
2. Vem skriver du för?
Det är mycket viktigt att du vet vem du skriver rapporten för så att du kan anpassa nivån
för texten. För detta arbete skriver du för studenter i slutet av utbildningen på ett
ingenjörsprogram, alltså inte direkt för de som har gått den här kursen.
3. Innehåll och disposition
Det är viktigt att rubriken matchar innehållet i arbetet. Inled med en innehållsförteckning.
Tänk på att inledningsvis beskriva syftet med rapporten och de frågeställningar du vill
besvara. Introducera den kunskap som finns inom området. Beroende på arbetets
utformning kan man behöva beskriva de metoder man använt och motivera dem. I
tillämpliga fall presenteras data som också analyseras. Resultaten presenteras och
diskuteras. Arbetet sammanfattas och slutsatser dras. Vilka framtidsvisioner finns? Var
noga med att skilja på vad som är information som hämtats från andra källor och vad som
är eget tyckande. Det är mycket viktigt att ange de källor man hämtar information från
och det gör man lämpligen i ett kapitel benämnt referenser. Referenserna ska vara
kopplade till texten. (Det finns ett separat avsnitt i detta dokument om referenser.) I ett
appendix kan man presentera omfattande beskrivningar som tar för mycket utrymme i
den ordinarie texten. Till exempel kan man här redovisa teoretiska beräkningar som är av
intresse för ett begränsat antal personer, och programkoder.
4. Typografi
Det är viktigt att en text ser snygg ut. Det finns en del allmänna regler som man kan följa.
De som angivits här är i enlighet med det som Gertrud Pettersson, Institutionen för
Nordiska språk, anser är bra.
 Använd fontstorlek 11-12 med ett lämpligt typsnitt, t.ex. Times New Roman.
 Antal tecken bör vara 65-70 per rad.
 Marginalerna (vänster och höger) bör vara lika, ca 3.5 cm.
 Marginalerna (övre och undre) bör vara lika, ca 2.5 cm.
 Avståndet mellan raderna bör vara fontstorlekshöjden +20%.
 Sidonumreringen placeras nertill.
 Versaler och understrykningar används sällan numera för att göra en text läsbar och
snygg. I och med att vi lever i dataåldern så är det numera mycket bättre att använda
sig av fetstil och kursiv text för att skapa dynamik i texten.
 Ett stycke ska aldrig bara bestå av en mening.
 Ett nytt stycke börjar antingen utan indrag men med tom rad framför eller med indrag
av texten. Börja aldrig enbart med en ny rad. Använd aldrig indrag efter rubrik, tabell
och figur. Om du använder indrag så bör den vara så stor att du kan placera en kub
framför meningens början, se exemplet på nästa rad.
Titta på kuben framför rutan. Den ger dig en uppfattning om ett lämpligt indrag.
 Alla symboler måste förklaras.
 Alla förkortningar ska förklaras första gången de används.
5. Diagram
 Ett diagram placeras efter avsnittet i texten där det anropas. Observera att ett diagram
alltid måste anropas från texten.
 Det ska finnas en tydlig beskrivning av vad diagrammet visar under detsamma.
3
Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)



Det ska klart framgå vad axlarna visar och enheter måste anges. Använd om möjligt
SI-enheter. Använd Pa (eller oftare MPa) för tryck istället för t.ex. bar eller torr.
Temperaturer anges i K eller ºC (aldrig ºK).
Värdena på y-axeln ska i normalfallet plottas från 0 till maxvärdet. Det finns
naturligtvis undantag, t.ex. när man har logaritmerat skalan eller när avläsningen blir
enklare av att inte plotta från noll på skalan.
6. Tabeller
 Tabeller kan användas när datamaterialet är för litet för att åskådliggöras i diagram,
och när de exakta värdena ska presenteras.
 Tabellen måste ha en beskrivande text som placeras ovanför densamma.
 En tabell ska alltid anropas från texten.
 En tabell bör placeras i anslutning till det ställe i texten där den anropas.
7. Referenser
Det är mycket viktigt att referera till de källor man hämtar sin information från. Det finns
huvudsakligen två olika system för att skriva referenser, där vart och ett av systemen har
sina fördelar och nackdelar.
A. Användning av referensnummer i texten (Vancouvermodellen)
I detta system får varje anropad referens i texten ett högre nummer, se följande
exempel.
Amerikas första kommersiella oljekälla borrades i Titusville i USA, år 1859 [1].
Informationen är hämtad från referens 1 och längst bak i ett kapitel som heter
referenser står det:
Referenser
1. B. Black, Petrolia, the landscape of America´s first oil boom, The John
Hopkins University Press, Baltimore, 2000.
När sedan andra referenser läggs in i texten ges de nummer i nummerordning.
B. Användning av författarnamn i texten (Harvardmodellen)
Texten kan skrivas enligt följande exempel:
Amerikas första kommersiella oljekälla borrades i Titusville i USA, år 1859 [Black,
2000].
I referenslistan bör det då skrivas:
Referenser
Black, B. Petrolia, the landscape of America´s first oil boom, The John Hopkins
University Press, Baltimore, 2000.
När sedan andra referenser läggs in i texten leder det till att referenslistan skrivs i
bokstavsordning på författarnamnet.
Vid jämförelse av de två metoderna kan man säga att den första är den vanligaste i
vetenskapliga skrifter. Nackdelen med den är att det kan bli ett stort extraarbete att föra in
4
Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)
nya referenser i en nästan färdig text, men moderna datorprogram har funktioner som
löser detta problem. En fördel med det andra systemet är just det att det blir lätt att införa
nya referenser i en text. Dessutom är det lätt att förstå vilken referens det rör sig om när
man som läsare studerar texten, utan att behöva slå upp referensen i referenslistan. En
nackdel kan vara att ett stort antal referenser i texten kommer att ta stort utrymme i
anspråk i texten.
Förutom referenser till böcker och tidskrifter hämtas allt mer information från Internet. I
dessa fall är det extra viktigt att vara källkritisk. Undvik, till exempel, i möjligaste mån
referenser till Wikipedia. Om en referens ges till en hemsida ska det datum anges då man
hämtade informationen. Tänk också på att skriva fullständiga referenser så att den som
läser verkligen ges möjlighet att hitta den om så önskas.
5. Den muntliga presentationen
För den muntliga presentationen kommer varje projekt att ha 20 minuter till förfogande.
Den muntliga presentationen bör vara 14-16 minuter, så att det finns tid över för frågor
och byte av projektpresentation. De muntliga redovisningarna kommer att ske vid tre
mini-symposium. Dessa äger rum 2/3 8-10, 4/3 10-12 samt 6/3 8-10, vilket är
schemalagda tider. Förutom att närvara vid tillfället för den egna presentationen ska
man även närvara vid de andra två tillfällena då projekt inom de andra två områdena
redovisas. Det är alltså obligatorisk närvaro vid alla tre mini-symposierna. Vi
uppmanar er att vara aktiva och ställa frågor till presentatörerna. Ett schema över
redovisningar och åhörargrupper kommer att läggas ut på hemsidan. Alla som missat ett
obligatoriskt åhörartillfälle måste för att bli godkända på projektarbetet göra en
extrauppgift. Denna uppgift består i att läsa och skriftligt sammanfatta två stycken
projektrapporter inom det ämnesområde vars presentationer man missat.
Bedömningsgrunder
För att bli godkänd på den muntliga presentationen ska den i allt väsentligt
 ha ett innehåll baserat på naturvetenskaplig grund
 ha ett språk som är tydligt avseende sitt tekniska innehåll
 ha ett innehåll med en klar koppling till kursen
 ha anknytning till hållbar utveckling
 kunna skilja på vad som är återgivet från referenser och vad som är egna åsikter
 ha en god struktur avseende innehåll, bl.a. en inledning som beskriver
frågeställningar/syften och sammanfattning/slutsatser
Dessutom ska studenten
 kunna förmedla sin presentation på ett trovärdigt sätt
 kunna svara på relevanta frågor om ämnet
Självklart stärker ett bra personligt framträdande intrycket av presentationen. Det ska
dock påpekas att ett svagare framförande, t.ex. på grund av problem med röst, nervositet
eller dylikt, inte kan leda till ett underkännande om presentationen i övrigt uppfyller
ovanstående kriterier.
För att bli bra på att presentera gäller det att träna och att ta till sig kritik från andra. Här
kommer några presentationstips.
5
Fysik för C & D (FAFF25) 2014/2015 – Projekt (Version 2015-01-04)
Presentationstips
 Bra presentationer kommer från goda förberedelser.
 Träna på din presentation och klocka tiden. Det är viktigt att kunna hålla den tid man
har till förfogande.
 Utnyttja gärna bildmaterial t.ex. en powerpointpresentation.
 Använd ett tydligt typsnitt, t.ex. Arial, och använd tillräcklig storlek på din text.
 Lägg inte in alltför mycket information på dina bilder. Information som inte används i
presentationen tas bort.
 Om grafer används glöm inte förklara vad som visas på axlarna.
 När du pratar om dina bilder, utnyttja bilderna genom att peka på dem när du pratar
om dem för att hjälpa åhörarna att fokusera på vad du vill ha sagt.
 Stå med god hållning mot publiken och skapa kontakt. Våga titta på publiken.
 Gör en genomtänkt inledning. Varför har ni valt att göra arbetet? Vilka
frågeställningar vill ni besvara? (helst skrivet i PP:n)
 Avsluta med en sammanfattning eller slutsatser (helst skrivet i PP:n)
 Håll ett lagom tempo, prata inte för fort.
 Det är viktigt att visa engagemang för det man presenterar. Tänk på att om inte ens
presentatören verkar intresserad av ämnet så kan man inte förvänta sig att åhörarnas
intresse väcks.
6